Information om skogsskötsel i brandområdet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Information om skogsskötsel i brandområdet"

Transkript

1 Information om skogsskötsel i brandområdet Stora risker med att beträda brandhärjade områden Miljöhänsyn vid avverkning Kulturmiljöhänsyn Stöd för prioriteringar bland avsättningar Plantering Sådd Skadeinsekter Hänsyn vid terrängkörning och dikningsåtgärder MER INFORMATION FINNS PÅ

2

3 Stora risker med att beträda brandhärjade områden Det är förenat med mycket stora risker att beträda branddrabbad skog. Det kan ta månader innan det är säkert att gå ut i skogen efter branden i Västmanland. Vi har full förståelse för att man vill ta reda på hur drabbad den egna skogen är av branden. Än är det dock för tidigt att ge sig ut i brandområdet. RISKER I BRANDSKADAD SKOG När den synliga branden har upphört kan glödbrand pågå länge, till och med hela vintern fast det ligger snö ovanför. Det beror på att glödbrand sakta kryper ner i torvmossar, myrstackar och andra ställen fast det är fuktigt. Så länge elden har bränsle och tillräckligt med syre sker en förbränning och det är inte säkert att gå där förrän branden slocknat helt. Vid regn försvinner röken och det blir svårare att se glödbranden. När det så småningom blir aktuellt att ge sig in brandområdet är rejäla skor, inte gummistövlar, ett måste. En annan stor fara är att träd kan falla omkull utan någon som helst förvarning. Det gäller därför att vara försiktig i skogen, men också när man färdas på skogsbilvägar sedan branden lagt sig. Om det inte avverkats längs vägkanterna kan träd närsomhelst falla över vägen. Efter en brand ökar risken för erosion i vissa terrängpartier i och med att ett avbränt rotsystem inverkar på markens stabilitet. Risk för erosion föreligger särskilt i sluttande terräng. UPPARBETNING AV SKOGEN MÅSTE VÄNTA Det är ännu alldeles för tidigt att gå ut och ta reda på virke efter branden. Först måste alla brandhärdar vara släckta och det kan dröja länge innan det är gjort. MER INFORMATION Magnus Lindh, skogskonsulent, tfn Josefina Sköld, stf distriktschef, tfn /

4 Miljöhänsyn vid avverkning i brandområdet Skogsbränder skapar miljöer som är viktiga för en rad olika arter både på kort och lång sikt. Efter en brand är det därför extra viktigt att tänka på naturhänsyn vid skogliga åtgärder. Efter stora bränder kommer troligtvis den största delen av ytan att avverkas med maskin enligt gängse metoder. Med en riktad och medveten naturhänsyn idag kan de framtida produktionsskogarna kryddas med biologiskt viktiga inslag. Innan skogen anmäls för avverkning bör man därför fundera på om området kan passa som frivillig avsättning. Samma regler gäller för naturhänsyn vid avverkning i brandområden som för naturhänsyn vid annan avverkning. Detta gäller även åtgärder för att undvika skador på mark och vatten. Bränd skog i zonmiljöer mot myrar, sjöar och vattendrag lämnas. EXEMPEL PÅ GOD HÄNSYN EFTER BRAND En del områden är särskilt lämpliga att lämna som naturhänsyn efter en brand. Dessa kan vara Områden med hårt bränd skog, exempelvis i kantzoner mot myr, sjö, vattendrag eller i blockiga områden Bränd skog på hällmarker Bränd skog på myrholmar och uddar Bränd skog i tidigare lämnade hänsynsytor Skog på blöt-fuktig mark (bränd eller inte bränd) Skog på impediment lämnas. Lämna också gärna skog på hällmarker. Observera att skog på impediment är lagskyddad och alltid ska lämnas. Skog på fuktig-blöt mark lämnas. Exempelvis mot bäckar, vattendrag, sjöar.

5 Grov, levande brandskadad tall lämnas gärna spritt eller gruppvis. Prioritera att lämna bränd björk, även klen björk. När man funderar över naturhänsyn med koppling till träd och död ved bör man särskilt tänka på att: Lämna levande, brandskadad grov tall, spridda eller i grupp: dessa utvecklar på sikt brandljud och tjärrik ved Lämna all asp och sälg Prioritera att lämna bränd björk, levande och/ eller död: brända, grova eller klena lövträd är mycket viktiga som föda för vedlevande insekter, hackspettar och vissa svampar, till exempel brandskiktdyna Lämna bränd kolad ved, exempelvis grova lågor, högstubbar och grova träd: dessa är viktiga för många insekter, till exempel raggbock. Särskilt viktigt att lämna död ved på kontinuerligt solbelysta platser, i div zoner, på hällar och liknande. På platser där människor uppenbart färdas eller vistas kan högstubbar och döda naturvärdesträd läggas ner ur säkerhetssynpunkt. Kläckhål raggbock. Lämna kolad ved, exempelvis grova lågor. Brandskiktdyna. MÅLBILDER FÖR GOD MILJÖHÄNSYN Till stöd för tankar och beslut kring god miljöhänsyn kan man använda de målbilder som Skogsstyrelsen och skogsbruket gemensamt tagit fram. Dessa finns att hämta på Foto: Jan Bengtsson

6 Kulturmiljöhänsyn vid avverkning i brandområden Det finns kulturhistoriska lämningar inom brandområdet. Hantering av dessa fornoch övriga kulturhistoriska lämningar följer de vanliga rutinerna vid avverkningsanmälan till Skogsstyrelsen. Du som är markägare, planerar eller är utförare av arbetet ansvarar för att lämningarna inte skadas. De lämningstyper som finns registrerade inom brandområdet är bytomter, hytt- och hammarområden, dammvallar, gruvområden, torp- och husgrunder, kvarnar, offerkast och kolningsanläggningar. Det finns också många oregistrerade fornlämningar inom brandområdet, som i och med branden blir lättare att upptäcka i fält. Dessa är också skyddade enligt lag. Hänsynen till det skogliga kulturarvet regleras av kulturmiljölagen (1988:950) och skogsvårdslagen (1979:429). Exempel på stensättning (grav). Foto: Josefina Sköld, Skogsstyrelsen. OREGISTRERADE LÄMNINGAR Om du påträffar en oregistrerad lämning inom brandområdet ska den anmälas till Länsstyrelsen. Kontakta Länsstyrelsen även om du upptäcker skador på lämningar. Länsstyrelsens växel, tfn E-post: För mer information Det är viktigt att inte köra på synliga lämningar. Foto: Josefina Sköld, Skogsstyrelsen.

7 RÅD FÖR GOD KULTURMILJÖHÄNSYN EFTER BRAND Kända lämningar finns registrerade i Fornsök (www.fmis.raa.se) samt i Skogsstyrelsens Mina Sidor och Skogens Pärlor. Kör inte på synliga lämningar. Planera basvägarna i traktdirektivet och placera körvägar så att lämningarna inte riskerar att skadas. Undvik basvägar genom sammanhängande lämningsmiljöer. Risa basvägar för bästa bärighet. Tag bort träd som står på lämningen. Det finns risk att träden faller och skadar lämningen. Foto: Josefina Sköld, Skogsstyrelsen. Markera lämningar med kulturstubbar som skydd vid senare skogsbruksåtgärder. Använd gärna kulturstubbar även om de kommer att trilla inom ett par år. Lämna inte kvar träd och ris på lämningar. Dra inte träd över lämningarna ste narna rubbas lätt. Markbered och plantera inte för nära lämningen se Länsstyrelsens beslut vilket avstånd som gäller. Håll ett avstånd om minst 10 meter till lämningens ytterkant, om inget annat anges i beslutet Vid röjning hålls lämningarna fria från ris, buskar och träd. Se till att maskinförare i samtliga led får tydlig information om de lämningar som berörs. MÅLBILDER FÖR GOD MILJÖHÄNSYN Till stöd för tankar och beslut kring god miljöhänsyn kan man använda de målbilder som Skogsstyrelsen och skogsbruket gemensamt tagit fram. Dessa finns att hämta på /

8 Stöd för prioritering bland avsättningar inom brandområdet Efter brand uppkommer ofta biologiskt intressanta och variationsrika skogar. Det är viktigt att nu identifiera de mest intressanta miljöerna, för att senare kunna prioritera avsättning av områden med en hög naturvårdskvalitet. En brand som denna sätter spår både i människor och i skog. Många kommer minnas och berätta. Minnesbilder kommer att förmedlas både i ord och bild, om skräcken, det förfärliga och om hur det såg ut, men också om hur livet sakta men säkert åter spirade i skogen. Att avsätta en bit skog är något alla skogsägare gör, en del lite, andra mer. Detta är en del i svensk skogspolitik. Det primära med sådana avsättningar är oftast att gynna den biologiska mångfalden. Som markägare kan man också ha andra mer personliga grunder för att sätta av en bit skog. Det kan vara minnen av någon/något från svunna tider, men det kan också vara ett eget intresse av att se vad som händer, att förmedla till andra hur det såg ut då, hur det ser ut nu. När bilden av brandområdets karaktär klarnat kommer Skogsstyrelsen i dialog med skogsbruk och markägare ge råd om var och varför vissa skogsområden bör lämnas. Detta kommer att ske efter en prioritering som utgår från att de områden som på kort och lång sikt har störst biologisk nytta avsätts. Tretåig hackspett, mosippa och svedjenäva är arter som är direkt gynnade och som kan uppträda kort tid efter brand. Foto: SÅ Berglind, Länsstyrelsen/Jan Bengtsson, Skogsstyrelsen/Håkan Kling, Skogsstyrelsen.

9 DET FORTSATTA ARBETET Skogsstyrelsen kommer att i sitt arbete lägga fokus på äldre skog med särskilt intressanta strukturer som, även om skogen inte brunnit, normalt är intressanta att lämna. Rådgivningen kommer att präglas av en öppenhet av att ta in berörda markägares synpunkter. Nedan ges några exempel på områden eller ytor som är lämpliga att lämna. Tidigare registrerade nyckelbiotoper och naturvärdesobjekt Kantzoner till skyddade områden, exempelvis biotopskydd och naturvårdsavtal Variationsrik skog (blockrik, skiktad, olikåldrig, kuperad etc.) Skog med tydlig brandhistorik (träd med brandljud och andra brandspår) Kontinuitetsskog (skog med inslag av gamla träd) Äldre hällmarksskog Myrholmar Skog i fuktiga-blöta områden Bränd skog längs sjöar och vattendrag. Foto: Jan Bengtsson, Skogsstyrelsen. Variationsrik skog, olika ålder, trädslag med mera. Foto: Jan Bengtsson, Skogsstyrelsen. / Bränd skog med åldersvariation. Foto: Jan Bengtsson, Skogsstyrelsen. Hällmarksskog. Observera att impediment är lagskyddade. Foto: Jan Bengtsson, Skogsstyrelsen.

10 Plantering - bra metod men med skaderisker Plantering blir troligen en vanlig föryngringsmetod i det brandskadade området. Det är en robust metod och man kan använda förädlade plantor. Plantering på brandfält kräver viss anpassning jämfört med plantering på hyggen. STÖRST RISK: SNYTBAGGESKADOR En skillnad mellan brandfältet och ett hygge är att risken för snytbaggeskador ökar kraftigt där det brunnit, eftersom brända områden lockar till sig snytbaggar i högre grad än obrända avverkningar. Denna ökade risk kan till någon del kompenseras genom det brända områdets storlek. Det är oklart om det finns tillräckligt med snytbaggar för att kolonisera alla delar av området fullt ut. På stora delar av brandfältet har träddöden varit total. Men det finns också områden där träd skadats i olika grad och därför kommer träd att dö under en period på något eller några år. Risken för skador av snytbagge kan därmed bli utdragen över längre tid efter skogsbrand än på ett vanligt hygge. Denna problematik kommer att vara mer uttalad nära ytterkanterna och där elden av någon orsak har varit mildare. STORA PLANTOR OCH SNYTBAGGESKYDD Många skogsägare börjar antagligen plantera redan 2015 för att snabbt få ny skog eller sprida ut arbetet med återbeskogning över tid. Att tänka på de första 2 3 åren är att satsa extra på att skydda plantorna mot snytbaggeskador och även tillämpa andra skadereducerande metoder som att använda stora plantor och sätta dem i ren mineraljord. Insekticider är effektivast första säsongen. Ombehandling kan därför bli nödvändig. Beläggningsskydd innebär att man applicerar någon form av skyddande hinna på plantans stam som förhindrar gnag och har i allmänhet effekt längre tid. Ett barriärskydd hindrar snytbaggen från att ta sig fram till och gnaga på plantans stam. Det finns ett flertal fabrikat. Läs mer om snytbaggeskydd, inklusive regelverk för insekticider, på

11 ROTMURKLA KAN DÖDA PLANTOR En annan skadegörare på planterade plantor på brända marker är rotmurklan. Det är osäkert hur svåra skador den kan orsaka på plantor som sätts Redan andra året efter branden anses risken minska betydligt. MARKBEREDNING Antagligen kan den mesta planteringen på brandfältet göras med gott resultat utan markberedning, särskilt där endast lite av humusen återstår. Snytbaggeskadorna minskar dock om man markbereder och planterar i ren mineraljord. Vid tidig plantering behövs knappast markberedning för att hålla tillbaka konkurrens från vegetation. Risken för skador av rotmurkla kan öka med markberedning. OM BARA STEN OCH MINERALJORD FINNS KVAR I norra delen av brandfältet finns stora områden där bara sten och mineraljord återstår efter branden. Allt organiskt material är bortbränt utom i en del flikar och fläckar där det finns kvar humus. Det går att få ny skog även om läget ser dystert ut. Ett gångbart sätt kan vara att manuellt plantera (eller så) där man bedömer att plantor kan ta sig. Det måste finnas mineraljord. Små eller sämre fläckar kan lämnas till naturlig insådd. Det kommer att ta tid, men så småningom blir det nya träd även där. Erfarenheten visar att tall växer bra efter brand, medan granen oftast växer dåligt. Där det brunnit hårt kommer markens produktionsförmåga (boniteten) att vara nedsatt under lång tid, flera decennier. / På områden med mer ostört humustäcke är det sannolikt fördelaktigt med en relativt försiktig markberedning. Väntar man med plantering några år kan vegetationen på bördiga delar av brandfältet bli så ymnig att det är lämpligt med en mer normal markberedning. Vid plantering och sådd på brandfält behåller markytan sin fuktighet bättre om en del branddödade träd lämnas som skärm för föryngringen. Det bör dock undvikas i äldre skog med hänsyn till skaderisken om träd faller omkull under föryngringsarbetet. Viltskadorna har ibland rapporterats öka på brända ytor. Det kan vara en god investering att viltskyddsbehandla plantorna åtminstone första vintern. Den mesta planteringen på brandfältet fungerar antagligen bra utan markberedning. Foto: Claes Hellqvist. Manuell plantering (eller sådd) i flikar och fläckar där man bedömer att plantor kan ta sig, är antagligen bästa sättet att få ny skog där branden gått hårt fram i hällmarksterräng. Foto Josefina Sköld, Skogsstyrelsen. Sex år efter branden i Bodträskfors 2006 hade de planterade tallarna börjat skjuta fart. Foto: Clas Fries, Skogsstyrelsen. MER INFORMATION Clas Fries, skogsskötselspecialist, tfn Jonas Bergquist, skogsskötselspecialist, tfn Magnus Lindh, skogskonsulent Västmanland, tfn

12 Sådd - lämplig metod för brandfält Sådd bedöms fungera väl på hela brandfältet utom på ståndorter med grov jordart (om markberedning utförs) och på de mest bördiga ståndorterna där hyggesvegetationen kan bli för svår för såddplantorna. Sådden kan påbörjas redan våren 2015 och går bra att göra även Mest aktuellt för sådd är tall, men på bördigare mark kan man blanda tall- och granfrö. Lätt markberedning ger säkrare resultat om delar av humuslagret finns kvar. Skogssådd görs på våren och ska vara klar vid midsommar, senast 1 juli. Det finns flera orsaker till att sådd kan vara en lämplig metod på brandfältet: humuslagret är tunt eller helt bortbränt (det ger fröet bra groningsbetingelser) det dröjer flera år innan vegetationskonkurrensen blir besvärande en stor del av brandfältet är tallmark sådden har utvecklats mycket senaste åren; rätt utförd och på rätt mark är sådd därför en lika säker föryngringsmetod som plantering varken snytbaggen eller rotmurklan, som hotar planterade plantor, är normalt någon risk för såddplantor sådd är förhållandevis billigt (ca kr/ha för maskinell sådd med plantagefrö) Vid sådd måste fröet och groddplantan ha säker tillgång till kapillärt vatten, det vill säga vatten från marken. Bara regnvatten eller dagg räcker inte om det blir torrperioder. Fröet måste hamna på eller mycket nära mineraljord varifrån vattnet kan komma underifrån. En mix av mineraljord och lite humus ger ofta bra plantbildning. MARKBEREDA ELLER INTE MARKBEREDA? Om man vid sådd på brandfältet ska markbereda eller inte är en avvägning mellan risken för att föryngringen misslyckas på grund av torka, och kostnaden för markberedning, samt det negativa med eventuella körskador om man markbereder. För säkert såddresultat rekommenderas grund harvning, fräsning eller manuell markberedning. Där det är stor andel bar mineraljord eller tunn humus kan man så utan markberedning. Det finns exempel på att sådd utan markberedning året efter brand gått bra med 1 2 cm humus kvar. Två år efter brand kan sådd ge bra resultat utan markberedning eftersom humusen, där den finns kvar, då blivit mer kompakt. Det underlättar fröets och plantans vattenförsörjning. Maskinell tallsådd, sju år efter hyggesbränning. Sådd direkt i skotarens hjulspår. Västerbotten. Foto: David Rönnblom.

13 OM BARA STEN OCH MINERALJORD FINNS KVAR Särskilt i norra delen av brandfältet finns stora områden där bara sten och mineraljord återstår efter branden. Det finns en del flikar och fläckar där humus finns kvar, i övrigt är allt organiskt material bortbränt. Även om läget ser dystert ut går det att få ny skog. Ett gångbart sätt kan vara att manuellt så (eller plantera) där förutsättningarna för plantor att ta sig ser bra ut. Det måste finnas mineraljord. Små eller sämre fläckar kan lämnas till naturlig insådd, vilket kommer att ta tid men så småningom blir det nya träd även där. Erfarenheten visar att tall växer bra efter brand, medan granen oftast växer dåligt. Där det brunnit hårt kommer produktionsförmågan att vara nedsatt under lång tid, flera decennier. SÅDD KRÄVER PLANTRÖJNING Plantskogen kräver nästan alltid mer skötsel efter sådd än efter plantering eftersom det ofta kommer mycket plantor. En standardmodell är att röja till plantor per hektar vid ca 1 m höjd och slutröja till produktionsförband (ca 2500 st/ha) vid 4 5 m höjd. En tallplanta som skjuter skott andra sommaren efter sådd är ca 3 cm hög. Markberedning genom lätt fräsning på ej bränd mark. Botsmark, Västerbotten. Foto: David Rönnblom. Manuell sådd (eller plantering) i flikar och fläckar där man bedömer att plantor kan ta sig, är antagligen bästa sättet att få ny skog där branden gått hårt fram i hällmarksterräng. Foto: Josefina Sköld, Skogsstyrelsen. VILKET ÅR SKA MAN SÅ? Till skillnad från plantering kan och bör sådd göras så snart som möjligt. Det betyder våren 2015, men 2016 fungerar också bra. Värdet av tidig sådd är att det minskar risken för besvärande vegetationskonkurrens och håller nere kalmarkstiden. Sådd från 2017 och framåt på bördigare mark kan vara vansklig utan markberedning på grund av vegetationskonkurrens. Såddresultatet blir bättre efter mikropreparering, det vill säga att små (ca 2 cm) fördjupningar görs i såddbädden, eller om fröet myllas ner några millimeter. Mikropreparering kan göras både vid maskinell och manuell sådd. NATURLIG FÖRYNGRING Naturlig föryngring av tall fungerar ofta bra på bränd mark men metoden kräver att det finns levande fröträd kvar på platsen. En svårighet är att det även i måttligt brandskadad skog kan dröja ganska lång tid, kanske ett år, innan det går att bedöma vilka tallar som kan fungera som fröträd. Det talar för sådd eller plantering, men man kan också ställa fröträd och vara beredd att komplettera genom att så eller plantera. För björk gäller att fröet kan blåsa flera hundra meter så det kan räcka att det finns levande träd i närheten. På brandfält behövs inte mer än fröträd per hektar (med levande och välbyggda kronor), eftersom den brända marken ofta är lättföryngrad från frö. De tallar som dog av branden kommer knappast att ge ifrån sig grobara frön våren Orsaken är att fröet inte hunnit mogna vid tidpunkten för branden. Kottar i tallar med grön krona som överlever kommer att kunna ge grobart frö våren / MER INFORMATION Clas Fries, skogsskötselspecialist, tfn Magnus Lindh, skogskonsulent Västmanland, tfn Läs mer om sådd och fröhantering på kapitel 5, Sådd.

14 Ökad risk för skadeinsekter Stressade träd är extra mottagliga för insektsangrepp. Därför tror vi att risken för angrepp av exempelvis snytbaggar och granbarkborrar kommer öka några år framöver i brandområdet. Risken för granbarkborreangrepp i år är låg eftersom det är så sent på säsongen. Däremot kommer det sannolikt att bli stora mängder av dubbelögad bastborre i de brandskadade granarna. Denna art angriper endast starkt stressade träd, så det är troligt att den endast kommer att angripa brandskadade träd, såväl i år som kommande år. Nästa år kommer de branddödade granarna att vara för torra för granbarkborren men en del överlevande granar kommer troligen att kunna angripas längre fram. ROTMURKLAN ÖKAR EFTER BRAND Rotmurklan brukar öka kraftigt de första åren efter brand. Den lever av rötterna på de branddödade träden, men angriper i samband med det också rötterna på nyplanterade barrträdsplantor. Efter två till tre säsonger brukar risken för rotmurkla vara över. TROLIG ÖKNING AV SNYTBAGGE Snytbaggen lockas av brandlukt och utnyttjar stubbar och rötter på branddödade barrträd (även stående träd) som yngelmaterial. Man kan därför förvänta sig en kraftigt ökad snytbaggepopulation i brandområdet under de närmaste tre åren.

15 ÄVEN ANDRA SKADEGÖRARE KAN ÖKA På tall kan man förvänta sig en kraftig ökning av större märgborre nästa vår, men den brukar inte döda några träd. Däremot kan stressade tallar komma att dödas av blå praktbagge under några år framöver. Denna art brukar dock inte förekomma i särskilt stora mängder, så volymen insektsdödad tallskog kommer troligen att bli ganska försumbar. Förutom att många skadeinsekter ökar kommer flera naturvårdsintressanta arter att gynnas efter branden. BRANDRÖK SKADAR BARR Vi vet att brandrök är skadlig för barren men vår erfarenhet av så stora brandområden är begränsad. Röken kan ha stressat granen inom stora arealer utanför själva brandområdet, så att risken för granbarkborre kommer att vara förhöjd under ett par tre år framöver. Men hur skadad granarna blivit av brandröken är än så länge ett stort frågetecken. Det kan vara bra att vara noggrann med virkeshygienen inom åtskilliga mils avstånd från brandområdet i den förhärskande vindriktningen (det vill säga nordväst nord nordost om brandområdet). Detta är de risker vi ser i dagsläget för det branddrabbade området men vi utesluter inte att det kan dyka upp andra frågeställningar längre fram. MER INFORMATION Magnus Lindh, skogskonsulent, tfn Josefina Sköld, stf distriktschef, tfn /

16 Hänsyn vid terrängkörning och dikningsåtgärder Efter en omfattande skogsbrand kan risken för körskador vara stor på grund av kraftigt minskat vattenupptag och därmed höjd grundvattennivå. Dessutom har mineraljord blottlagts och det saknas ris att köra på. Skador på mark och vatten ska, som alltid, förhindras eller begränsas. Vid dikningsåtgärder är det viktigt med anpassningar som minimerar slamtransporten. FÖRHINDRA ALLVARLIGA KÖRSKADOR Allvarliga körskador är exempelvis sådana som orsakar skadlig slamtransport till eller försumpning invid vattenmiljöer, påverkar naturvärden negativt eller skadar kulturmiljöer. Vid avsaknad av ris kan virke/kavelbro fungera som markskonare över partier med sämre bärighet. Det går också att använda stockmattor eller liknande. ANPASSNINGAR VID DIKESRENSNING OCH SKYDDSDIKNING För att säkerställa föryngring och framtida produktion kan diken i brandområdet behöva rensas. Eventuellt kan även skyddsdikning på föryngringsytor bli aktuellt. Samtidigt är det viktigt att minimera slamtransporten till vattenmiljöer. Exempel på hänsyn: Kör inte längs med diken, vattendrag och sjöar. Vid passage över vattendrag/dike, använd virke, stockmattor eller liknande för att bygga bro. Förstärk även på- och avfart till bron. Undvik att köra i försumpade områden. Exempel på anpassningar: Undvik rensning där det inte behövs och i områden som är avsatta för naturvård. Avsluta rensning och skyddsdikning i god tid innan diket når vattendrag eller sjö. Anlägg sedimentationsdammar och/eller nyttja möjlighet till översilning. / Kavelbro. Foto: Jenny Stendahl, Skogsstyrelsen. Sedimentationsdamm. Foto: Jenny Stendahl, Skogsstyrelsen.

Naturhänsyn vid avverkningsuppdrag

Naturhänsyn vid avverkningsuppdrag Naturhänsyn vid avverkningsuppdrag SCA SKOG www.scaskog.com Hur mycket naturhänsyn vill du lämna? Vid alla avverkningar måste man följa de bestämmelser om naturhänsyn som finns i skogsvårdslagen. Men kanske

Läs mer

Avverkning som berör höga naturvärden

Avverkning som berör höga naturvärden MISSIV 1(1) Datum 2014-09-22 Ärendenr A 47755-2014 Lennart Hamrin Kalmars distrikt Norra vägen 2G 38237 NYBRO lennart.hamrin@skogsstyrelsen.se Tfn 0481-48257 Fastighet VEDBORM 1:81 Kommun Borgholm Församling

Läs mer

LifeELMIAS och klimatet. Ola Runfors, Skogsstyrelsen

LifeELMIAS och klimatet. Ola Runfors, Skogsstyrelsen LifeELMIAS och klimatet Ola Runfors, Skogsstyrelsen Klimatproblematiken Växthuseffekten In: Kortvågig strålning (ljus) Växthusgaser (koldioxid, metan, lustgas, vattenånga) Ut: Långvågig värmestrålning

Läs mer

SCA Skog. Contortatall Umeå 2015-02-10

SCA Skog. Contortatall Umeå 2015-02-10 SCA Skog Contortatall Umeå 2015-02-10 Kort historik 50-talet (40-60 m 3 sk/ha) Avveckling av skräpskogar Björkavverkningar 60-talet Inriktning mot gles äldre skog Öka tillväxten med gödsling 70-talet Lite

Läs mer

Rådgivning inom projektet Klimatanpassat skogsbruk och vatten

Rådgivning inom projektet Klimatanpassat skogsbruk och vatten RÅDGIVNINGSKVITTO 1(7) Datum 2014-02-21 Ärendenr R 390-2014 Stefan Eklund Stockholms distrikt Galgbacksvägen 5, 18630 VALLENTUNA stefan.eklund@skogsstyrelsen.se 08-51451462 Värmdö-Evlinge fast ägare för.

Läs mer

Skogsbruksplan. Planens namn Rovalds 1:13, Isome 1:31. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av 2015-2024 2015-09-07

Skogsbruksplan. Planens namn Rovalds 1:13, Isome 1:31. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av 2015-2024 2015-09-07 Skogsbruksplan Planens namn Rovalds 1:13, Isome 1:31 Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av Referenskoordinat (WGS84) 2015-2024 2015-09-07 Thomas Johansson Lat: 57 26' 24.95" N

Läs mer

Skogsbruksplan för fastigheten Kalvön 1:1, Värmdö, Stockholm

Skogsbruksplan för fastigheten Kalvön 1:1, Värmdö, Stockholm Skogsbruksplan för fastigheten Kalvön 1:1, Värmdö, Stockholm Församling: Djurö, Möja och Nämdö Kommun: Värmdö Inventeringstidpunkt 2015-01-05 Planen avser tiden 2015-01-05-2025-01-05 Framskriven t.o.m.

Läs mer

1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS)

1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS) 1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS) (Listan ska även användas för generella naturvårdhuggningar) Man kan grovt dela upp NS bestånd i två kategorier. Dels en kategori som utgörs

Läs mer

MILJÖFÖRBUNDET JORDENS VÄNNERS SKOGSPROJEKT KONTINUITETSSKOGSBRUK I PRAKTIKEN BILDER

MILJÖFÖRBUNDET JORDENS VÄNNERS SKOGSPROJEKT KONTINUITETSSKOGSBRUK I PRAKTIKEN BILDER MILJÖFÖRBUNDET JORDENS VÄNNERS SKOGSPROJEKT KONTINUITETSSKOGSBRUK I PRAKTIKEN BILDER Ödenäs kyrkby: skiktad heterogen skog. Rekommenderad att brukas med k-skogsbruk (kontinuitetsskogsbruk), kalhyggesfritt

Läs mer

Skogsbruksplan. Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Adress

Skogsbruksplan. Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Adress Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län Ägare Adress Dagrun Fransson Hjälmseryd 570 02 Stockaryd Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 20120823

Läs mer

Asp - vacker & värdefull

Asp - vacker & värdefull Asp - vacker & värdefull Asp blir alltmer sällsynt i Sverige. I den här foldern berättar vi hur du med några enkla åtgärder kan hjälpa aspen. Du känner nog till hur en asp ser ut. Aspen lyser som en brinnande

Läs mer

om körskador på skogsmark

om körskador på skogsmark Branschgemensam miljöpolicy Avsändare: Bergvik Skog Holmen Korsnäs Mellanskog Norra Skogsägarna Norrskog SCA SMF Skogsentreprenörerna Stora Enso Sveaskog Svenska kyrkan Södra www.skogsindustrierna.org

Läs mer

Branschgemensam miljöpolicy. om körskador på skogsmark. Svenska kyrkan Sveaskog SMF Skogsentreprenörerna

Branschgemensam miljöpolicy. om körskador på skogsmark. Svenska kyrkan Sveaskog SMF Skogsentreprenörerna Avsändare: Branschgemensam miljöpolicy Svenska kyrkan Sveaskog SMF Skogsentreprenörerna StoraEnso Bergvik Skog Holmen Korsnäs Mellanskog Norrskog Norra Skogsägarna Södra SCA Skogsindustrierna LRF Skogsägarna

Läs mer

Innehåll. Inledning...3 Plantvård...4. Plantera rätt...7. Uppföljning...11

Innehåll. Inledning...3 Plantvård...4. Plantera rätt...7. Uppföljning...11 Planteringsstandard Innehåll Inledning...3 Plantvård...4 Traktavgränsning...4 Kontrollera plantornas kvalitet och kondition...4 Skydda plantorna mot uttorkning...4 Barrots- och pluggplantor...5 Beskär

Läs mer

Åtgärdsprogram för Levande skogar i Gävleborgs län

Åtgärdsprogram för Levande skogar i Gävleborgs län Åtgärdsprogram för Levande skogar i Gävleborgs län I arbetsgruppen för att ta fram ett nytt åtgärdsprogram för miljömålet Levande skogar i Gävleborgs län har följande deltagare medverkat. Jonas Geholm

Läs mer

Uppföljning av avverknings- och drivningsskador i gallringar

Uppföljning av avverknings- och drivningsskador i gallringar Uppföljning av åstadkommande av återväxt 2014 De 10 ytorna som granskades under våren 2014 hade planterats under 2011 och hade en sammanlagd areal av 16,8 ha. Samtliga ytor uppnådde lagens minimikrav på

Läs mer

Storskogsbrukets sektorsansvar

Storskogsbrukets sektorsansvar Storskogsbrukets sektorsansvar Åke Granqvist Bergvik Skog Örebro 2011 03 29 Vad är Bergvik Skog? Bildades 2004, säte i Falun Marker från Stora Enso resp Korsnäs 1,9 Mha produktiv (2,3 Mha tot) 50 milj

Läs mer

Kvalitet från planta till planka

Kvalitet från planta till planka Gallring intäkt och investering Kvalitet från planta till planka en serie med tankar för ditt skogsbruk från AB Karl Hedin 1 AB Karl Hedin är en familjeägd sågverks-, emballage- och handelskoncern med

Läs mer

Kvalitet från planta till planka

Kvalitet från planta till planka beståndsavveckling skördetid Kvalitet från planta till planka en serie med tankar för ditt skogsbruk från AB Karl Hedin 1 AB Karl Hedin är en familjeägd sågverks-, emballage- och handelskoncern med verksamhet

Läs mer

FÖRSVARA DIG MOT INSEKTSANGREPP TEMA: INSEKTSANGREPP OCH FÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER

FÖRSVARA DIG MOT INSEKTSANGREPP TEMA: INSEKTSANGREPP OCH FÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER B SVERIGE PORTO BETALT NR 1 2006 FÖRSVARA DIG MOT INSEKTSANGREPP TEMA: INSEKTSANGREPP OCH FÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER Kungabesöket SID 3 Markberedning SID 4 Risker för insektsangrepp SID 8 Militär radar i jakten

Läs mer

GROT är ett biobränsle

GROT är ett biobränsle GROT-uttag? GROT är ett biobränsle Biobränsle = ett bränsle där biomassa är utgångsmaterial Hit räknas bl a: Trädbränslen: trä eller trädelar som inte omvandlats kemiskt, ex skogsbränslen, rivningsvirke,

Läs mer

Skogsbruksplan. Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Borlänge Kommun

Skogsbruksplan. Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Borlänge Kommun Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län Ägare Borlänge Kommun Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 2008 2011-2020 Rickard Larsson

Läs mer

Certifierad skog enligt FSC och PEFC

Certifierad skog enligt FSC och PEFC Certifierad skog enligt FSC och PEFC Innehåll Certifiering av skogsbruk "Att låta Holmen certifiera min skog var ingen uppoffring, det var en självklarhet." Sid. 4 Konsumenternas efterfrågan på certifierade

Läs mer

Naturvårdsbränning svar på vanliga frågor

Naturvårdsbränning svar på vanliga frågor Naturvårdsbränning svar på vanliga frågor Vad är en naturvårdsbränning? En naturvårdsbränning är en planerad skogsbrand i ett avgränsat område. Syftet är att gynna och bibehålla höga naturvärden. Länsstyrelserna

Läs mer

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 INFORMATION 1 [9] Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 Under vintern 2011/2012 kommer gallring att ske på flera platser inom kommunen. Åtgärderna startar som tidigast i mitten av december och kommer att

Läs mer

SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG

SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG 1. HÄR BÖRJAR SKOGSSTIGEN! När du vandrar längs Skogsstigen följer du en orangemarkerad slinga som är 2.5 km lång. På illustrerade skyltar berättar vi om skogsskötsel och naturvård

Läs mer

Skördetid i skogen. Föryngringsavverkning

Skördetid i skogen. Föryngringsavverkning Skördetid i skogen. Föryngringsavverkning Föryngringsavverkning skördetid i skogen Föryngringsavverkning är den åtgärd som ger de största intäkterna från skogsbruket. Det är nu du skördar de värden som

Läs mer

Lokaleko. visar att cirka 40 procent av kulturlämningarna

Lokaleko. visar att cirka 40 procent av kulturlämningarna Lokaleko Information från Skogsstyrelsen Nummer 3 I 2015 Kronobergs distrikt LEDARE. HASSE BENGTSSON. DISTRIKTSCHEF Skogens bibliotek När besökte du ett bibliotek senast? Hur gjorde du då? Du slängde väl

Läs mer

Prislista Södras plantor 2015

Prislista Södras plantor 2015 Prislista Södras plantor 2015 2 PRISLISTA PLANTOR Södras plantprislista 2015 Inom Södra har vi 50 års erfarenhet av plantproduktion och vi satsar stora resurser på forskning och utveckling för att kunna

Läs mer

Ett tryggt val för framtidens skog. Nytt från NorrPlant 2015. www.scaskog.com

Ett tryggt val för framtidens skog. Nytt från NorrPlant 2015. www.scaskog.com Ett tryggt val för framtidens skog Nytt från NorrPlant 2015 www.scaskog.com En bra start ökar möjligheterna för din skog SCAs plantverksamhet NorrPlant levererar omkring 100 miljoner plantor årligen, vilket

Läs mer

Ledaren Vi vill att vårt arbete ger effekt i skogen

Ledaren Vi vill att vårt arbete ger effekt i skogen LokalEko 2 2014 Mora, Orsa, Älvdalen och Malung-Sälens kommuner Norra Dalarnas distrikt Ledaren Vi vill att vårt arbete ger effekt i skogen Skogsstyrelsen har tillsammans med skogsnäringen tagit fram målbilder

Läs mer

Hänsyn vid avverkningar

Hänsyn vid avverkningar Hänsyn vid avverkningar Kontraktsbilaga för avverkningsuppdrag och leveransvirke inom Södra Certifiering Texten i broschyren bygger på standardkraven inom FSC och PEFC. PEFC/05-22-11 Främjande av uthålligt

Läs mer

åtgärder mot SNYTBAGGEN

åtgärder mot SNYTBAGGEN åtgärder mot SNYTBAGGEN Magnus Petersson Kristina Wallertz SLU, Enheten för skoglig fältforskning Asa försökspark 360 30 Lammhult Tel 0472-26 30 00 Claes Hellqvist Göran Nordlander SLU, Institutionen för

Läs mer

Förebygg granbarkborreskador Har du döda granar eller stormfällen i din skog?

Förebygg granbarkborreskador Har du döda granar eller stormfällen i din skog? Förebygg granbarkborreskador Har du döda granar eller stormfällen i din skog? Skogscentralen och Skogsforskningsinstitutet 2014 { 2 } Gå ut i skogen och kontrollera framför allt dina gamla granbestånd!

Läs mer

Modell för hänsyn till friluftsliv och rekreation inom Skogsriket Norrbotten

Modell för hänsyn till friluftsliv och rekreation inom Skogsriket Norrbotten Modell för hänsyn till friluftsliv och rekreation inom Skogsriket Norrbotten Inledning Modellen är framtagen av Skogsriket Norrbottens arbetsgrupp för Dialog och Konflikthantering bestående av medlemmar

Läs mer

Diarienummer Datum Sidan 1(5) B 565/2005 2007-04-25

Diarienummer Datum Sidan 1(5) B 565/2005 2007-04-25 Diarienummer Datum Sidan 1(5) B 565/2005 Skötselplan för naturområden Säljan Detaljplan för Säljan 4:1, 20:1, Sätra 40:1, 41:1, 43:1 m.fl. i Sandviken, Sandvikens kommun, Gävleborgs län Skötselområde 2

Läs mer

PEFC Skogscertifiering. Vi tar ansvar i skogen

PEFC Skogscertifiering. Vi tar ansvar i skogen PEFC Skogscertifiering Vi tar ansvar i skogen Det är en bra känsla att vara certifierad, dels miljömässigt för att det känns bra i hjärtat, men också ekonomiskt för att vi får mer betalt för virket. BIRGITTA

Läs mer

Strategi för formellt skydd av värdefulla skogar i Gävleborgs län

Strategi för formellt skydd av värdefulla skogar i Gävleborgs län Sammanfattning av Länsstyrelsens och Skogsstyrelsens gemensamma skogsskyddsstrategi Strategi för formellt skydd av värdefulla skogar i Gävleborgs län 2 Strategi för formellt skydd av skog i Gävleborgs

Läs mer

Hybridasp och Poppel - Två snabbväxande trädslag för de bästa markerna i Sydsverige

Hybridasp och Poppel - Två snabbväxande trädslag för de bästa markerna i Sydsverige Hybridasp och Poppel - Två snabbväxande trädslag för de bästa markerna i Sydsverige Utarbetad av Bernt Arvidsson för Svenska Skogsplantor AB Hybridasp och poppel kräver intensiv skötsel, men erbjuder också

Läs mer

Klimateffekter och anpassningsstrategier

Klimateffekter och anpassningsstrategier Mistra-Swecia Fredrik Lagergren Lunds universitet Rapport nr 6 Klimateffekter och anpassningsstrategier i svenskt skogsbruk exempel Holmen Skog M istra-swecia Climate Impacts adaptation www.mistra-swecia.se

Läs mer

Grundkurs för skogsägare med Kunskap Direkt Välkommen till Grundkurs för skogsägare - kortversionen av Kunskap Direkt.

Grundkurs för skogsägare med Kunskap Direkt Välkommen till Grundkurs för skogsägare - kortversionen av Kunskap Direkt. Utdrag ur Kunskap Direkt / Grundkurs för skogsägare Grundkurs för skogsägare med Kunskap Direkt Välkommen till Grundkurs för skogsägare - kortversionen av Kunskap Direkt. Grundkursen ger dig en snabb överblick

Läs mer

Biobränslen från skogen

Biobränslen från skogen Biobränslen från skogen Biobränsle gör din skog ännu mer värdefull Efterfrågan på biobränsle från skogen, skogsbränsle, ökar kraftigt tack vare det intensiva, globala klimatarbetet. För dig som skogsägare

Läs mer

Tydliga signaler om ökad skogsproduktion Varför och hur ska det åstadkommas?

Tydliga signaler om ökad skogsproduktion Varför och hur ska det åstadkommas? Tydliga signaler om ökad skogsproduktion Varför och hur ska det åstadkommas? Bo Karlsson, Skogforsk, Sverige Oljekommissionen 2006 Kommissionen föreslår: att skogens tillväxt ökas långsiktigt med 15-20

Läs mer

Skogsskador i Region Nord 2011

Skogsskador i Region Nord 2011 PM: Skogsskaderapport 2011 Datum 2012-01-25 (Text till karta 2 justerad 2 feb.) Diarienr 2012/338 1(8) Clas Fries, Anders Lindqvist, Per-Arne Malmberg Skogsskador i Region Nord 2011 Denna rapport har tagits

Läs mer

Prislista Södras Nycklar

Prislista Södras Nycklar 22 Prislista Södras Nycklar Produkter och tjänster för en värdefullare skog 2 Prislista Södras Nycklar Skogsförvaltning och skogsskötselavtal skogsförvaltning Med Södras skogsförvaltning sköts skogsfastigheten

Läs mer

Naturvårdseffekter av granbarkborrebekämpningen

Naturvårdseffekter av granbarkborrebekämpningen Sundsvall 2012-03-13 Naturvårdseffekter av granbarkborrebekämpningen Bengt Gunnar Jonsson Mittuniversitetet, Sundsvall Skurken Mittuniversitetet i projektet Utveckling av feromon för dubbelögad bastborre

Läs mer

Våra nordiska smådjur

Våra nordiska smådjur SKANSEN SVERIGES STÖRSTA KLASSRUM! Våra nordiska smådjur Åk4 - Åk6 Lektion på Lill-Skansen Innehåll Inledning... 1 Innan... 1 Notebook Smartboard... 1 Power Point... 1 Under lektionen.... 2 Efter lektionen...

Läs mer

Fältförsök med Bugstop 2002

Fältförsök med Bugstop 2002 Fältförsök med Bugstop 2002 Resultat från praktiska planteringar Uppdrag Stora Enso Skog AB Claes Hellqvist SLU, Institutionen för entomologi, 750 07 Uppsala 2002 Innehåll INNEHÅLL... 2 BAKGRUND... 2 UTFÖRANDE...

Läs mer

Information till dig som lärare

Information till dig som lärare Information till dig som lärare Pärmen innehåller: Information om skogsstigen Karta (inkl. olika bestånd, kulturminnen) Förslag till diskussionspunkter, övningar och faktablad Stoppen sker vid skyltar

Läs mer

Tips och råd för skogsägare och skogsvårdsföretagare en handledning från Skogforsk

Tips och råd för skogsägare och skogsvårdsföretagare en handledning från Skogforsk ATT KÖPA OCH SÄLJA SKOGS- VÅRDSTJÄNSTER Tips och råd för skogsägare och skogsvårdsföretagare en handledning från Skogforsk 1 Skogforsk Stiftelsen Skogsbrukets Forskningsinstitut arbetar för ett långsiktigt,

Läs mer

Din skog syns bättre om den märks

Din skog syns bättre om den märks Din skog syns bättre om den märks FSC -certifiering av mindre skogsbruk ett starkt konkurrensmedel Alltfler konsumenter frågar efter FSC -märkta produkter. FSC-märket berättar att en vara innehåller virkesråvara

Läs mer

Investeringskalkyler, föryngring

Investeringskalkyler, föryngring Investeringskalkyler, föryngring En investeringskalkyl görs för att beräkna lönsamheten av en investering i t.ex. en maskin eller en åtgärd. Föryngringskostnaden betraktas ofta som en investering som ger

Läs mer

Information om kultur- och fornlämningar i skogsmark

Information om kultur- och fornlämningar i skogsmark 1 Information om kultur- och fornlämningar i skogsmark - FORNSÖK - GIS-skikt - Lagen - Hänsyn i skogen www.raa.se/fornsok 2 Inledning Denna skrift avser att informera om hur skador på forn och kulturlämningar

Läs mer

Översiktlig inventering av natur- och friluftslivsvärden på Myren, Strömstads kommun

Översiktlig inventering av natur- och friluftslivsvärden på Myren, Strömstads kommun STRÖMSTADS KOMMUN Miljö- och byggförvaltningen Skrivelse 2014-09-09 1 (5) Översiktlig inventering av natur- och friluftslivsvärden på Myren, Bakgrund Efter önskemål från miljöplanerare Anna Wallblom har

Läs mer

Södras plantor ger snabbare tillväxt i skogen

Södras plantor ger snabbare tillväxt i skogen Södras plantor ger snabbare tillväxt i skogen 2 Södras plantor Förädlingens bidrag till ökad tillväxt på gran 650 Total produktion av gagnvirke (m 3 sk), hela omloppstiden 600 550 500 450 Lokalt material

Läs mer

Svenska Jägareförbundet. Viltvård för ett rikare landskap

Svenska Jägareförbundet. Viltvård för ett rikare landskap viltvård för ett rikare landskap Svenska Jägareförbundet Viltvård för ett rikare landskap viltvård för rikare landskap Stannar man upp, tittar och tänker efter är det svårt att inte fascineras av mångfalden

Läs mer

Välkommen till Holmen Skog!

Välkommen till Holmen Skog! Välkommen till Holmen Skog! Detta är Holmen Skog Holmen Skog finns över nästan hela Sverige. Verksamheten är organiserad i de tre regionerna Örnsköldsvik, Iggesund och Norrköping. Dessa består i sin tur

Läs mer

Handel i och utanför Sverige. Sanna Black-Samuelsson

Handel i och utanför Sverige. Sanna Black-Samuelsson Handel i och utanför Sverige Sanna Black-Samuelsson Kedjan i skogen Föryngring Inköp av skogsodlingsmaterial Tillväxt Avverkning Gallring, tillväxt (2-4 ggr) Föryngring Treårsmedeltal (2007-2009/10) visar:

Läs mer

Din skog syns bättre om den märks. FSC-certifi ering av mindre skogsbruk ett starkt konkurrensmedel

Din skog syns bättre om den märks. FSC-certifi ering av mindre skogsbruk ett starkt konkurrensmedel Din skog syns bättre om den märks FSC-certifi ering av mindre skogsbruk ett starkt konkurrensmedel Alltfl er konsumenter frågar efter FSC-märkta produkter. FSC-märket berättar att en vara innehåller virkesråvara

Läs mer

Integrerat växtskydd SJV, Uppsala 2014 11 19. Sjukdomar i skogsplantskolor mm. Elna Stenström

Integrerat växtskydd SJV, Uppsala 2014 11 19. Sjukdomar i skogsplantskolor mm. Elna Stenström Integrerat växtskydd SJV, Uppsala 2014 11 19 Sjukdomar i skogsplantskolor mm. Elna Stenström Spridningsmöjligheter för svampsjukdomar Direkt från planta till planta; Rotkontakt, kontakt mellan barr, blad

Läs mer

Nyckelbiotoper. unika skogsområden

Nyckelbiotoper. unika skogsområden unika skogsområden @ Skogsstyrelsen, 2007 Grafisk form Annika Fong Ekstrand Fotografer Michael Ekstrand sid 4 Svante Hultengren Sid 11 Johan Nitare övriga Repro Scannerteknik AB, Motala Förlag Skogsstyrelsen

Läs mer

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna

Läs mer

Certifiering för ett ansvarsfullt skogsbruk

Certifiering för ett ansvarsfullt skogsbruk Certifiering för ett ansvarsfullt skogsbruk Vill du få ett kvitto på att du har ett miljöanpassat skogsbruk? Vill du också kunna visa att ditt skogsbruk tar social hänsyn och är långsiktigt ekonomiskt?

Läs mer

viltvård i skogen Svenska Jägareförbundet Viltvård för ett rikare landskap

viltvård i skogen Svenska Jägareförbundet Viltvård för ett rikare landskap viltvård i skogen Svenska Jägareförbundet Viltvård för ett rikare landskap Ett varierat skogslandskap med stora inslag av lövträd ger goda förutsättningar för vilt och mångfald. Viltvård i skogslandskapet

Läs mer

Täby Galopp. PM gällande nuvarande plan och naturvärden. Beställare: Malén Wasting Projektledare för JM och Skanska, Täby galopp, 073-432 68 33

Täby Galopp. PM gällande nuvarande plan och naturvärden. Beställare: Malén Wasting Projektledare för JM och Skanska, Täby galopp, 073-432 68 33 2013-12-17 Beställare: Malén Wasting Projektledare för JM och Skanska, Täby galopp, 073-432 68 33 Täby Galopp PM gällande nuvarande plan och naturvärden 1. Bakgrund och frågeställning 2 2. Uppföljning

Läs mer

Utkast nr 3 Principer för skötsel av naturmark inom samfällighetens (Ringvide 1:113) område

Utkast nr 3 Principer för skötsel av naturmark inom samfällighetens (Ringvide 1:113) område 2015-06-12 v3 Sida 1(5) Lickershamns Styrelsen BEWA, PA Utkast nr 3 Principer för skötsel av naturmark inom samfällighetens (Ringvide 1:113) område 1 Styrelsens förslag till beslut att antas av stämman

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige den 8 december 2010, 214 Dnr: 318/10-831. Strategi för Båstads kommuns skogsinnehav

Antagen av kommunfullmäktige den 8 december 2010, 214 Dnr: 318/10-831. Strategi för Båstads kommuns skogsinnehav Antagen av kommunfullmäktige den 8 december 2010, 214 Dnr: 318/10-831 Strategi för Båstads kommuns skogsinnehav 2 (9) Innehållsförteckning sid Bakgrund 3 Skogens rekreationsvärde 4 Viltvård 4 Övergripande

Läs mer

Naturvårdsbiologiska urvalskriterier

Naturvårdsbiologiska urvalskriterier Naturvårdsbiologiska urvalskriterier 2010 Kriterier Urvalskriterier För mångfalden viktiga livsmiljöer (klass I-III) Livsmiljöer där mångfalden utvecklas behöver ofta naturvård eller restaurering Kompletterande

Läs mer

PELTOVAARA. 558-åring. Abborrträsk pärlan i parken. En levande. bark som livsmedel och förpackningsmaterial. mångfaldspark i gällivare 67.085 20.

PELTOVAARA. 558-åring. Abborrträsk pärlan i parken. En levande. bark som livsmedel och förpackningsmaterial. mångfaldspark i gällivare 67.085 20. mångfaldspark i gällivare PELTOVAARA hitta hit med gps 67.085 20.347 En levande 558-åring bark som livsmedel och förpackningsmaterial Abborrträsk pärlan i parken Välkommen till SCAs första mångfaldspark

Läs mer

DIN NATURLIGA PARTNER

DIN NATURLIGA PARTNER 1.14 DIN NATURLIGA PARTNER Vi håller koll på ditt virke Från den rotstående skogen ända in till industrin. Sidan 2 Du skapar framtidens skog Plantering är den säkraste metoden att föryngra skog. Sidan

Läs mer

Norrkämsta 4:5 mfl Ljusdal-Ramsjö Ljusdal Gävleborgs län

Norrkämsta 4:5 mfl Ljusdal-Ramsjö Ljusdal Gävleborgs län Fastighet Församling Kommun Län Norrkämsta 4:5 mfl Ljusdal-Ramsjö Ljusdal Gävleborgs län Ägare Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 2014-5 2014-2023 Anders Berglund, Sammanställning över fastigheten

Läs mer

hållbar affärsmodell för framtiden

hållbar affärsmodell för framtiden hållbar affärsmodell för framtiden Vår affärsmodell bygger på det vi tror är rätt i ett långsiktigt perspektiv. Långsiktigheten följer den tradition som Södras medlemmar i generationer har arbetat efter

Läs mer

Hallands läns Räddningstjänster i samverkan

Hallands läns Räddningstjänster i samverkan I GUDRUNS spår Ett självinstruerande material om skogsbrandsrisker efter omfattande stormar och hur vi kan hantera dem. Utgiven av kommunerna, Brandskyddsföreningen och Länsstyrelsen i Halland Upphovsmän:

Läs mer

Kalibrering för samsyn över myndighetsgränserna avseende olika former av dikningsåtgärder i skogsmark

Kalibrering för samsyn över myndighetsgränserna avseende olika former av dikningsåtgärder i skogsmark RAPPORT 4 2012 Kalibrering för samsyn över myndighetsgränserna avseende olika former av dikningsåtgärder i skogsmark Nils Carlborg Skogsstyrelsen mars 2012 Författare Nils Carlborg Fotograf Nils Carlborg,

Läs mer

Ett lyft för ditt skogsägande. Förvaltningsavtal

Ett lyft för ditt skogsägande. Förvaltningsavtal Ett lyft för ditt skogsägande. Förvaltningsavtal Förvaltningsavtal både tryggt, enkelt och utvecklande En överenskommelse som säkerställer att din skog sköts på bästa sätt, både ekonomiskt och miljömässigt.

Läs mer

Skogsfastighet i Purkijaur

Skogsfastighet i Purkijaur Skogsfastighet i Purkijaur Fin skogsfastighet med två skogsskiften belägna strax utanför Jokkmokk. Ett skifte ligger längs med väg 374 mot Arvidsjaur, skiftet har flera fina äldre tallskogar färdiga för

Läs mer

Korsnäs Din skogliga partner

Korsnäs Din skogliga partner Korsnäs Din skogliga partner Björk efterfrågat sortiment? sid 2 Valmöjligheterna när du står i en butik är oändliga. Varje förpackning är inriktad på att locka konsumenten till köp. Det gäller att ha en

Läs mer

Innehållsförteckning. Inledning. Lövskog. Mål. Produktion och miljö i förening. Produktion och miljö i förening. Produktionsförutsättningar

Innehållsförteckning. Inledning. Lövskog. Mål. Produktion och miljö i förening. Produktion och miljö i förening. Produktionsförutsättningar SkogSSkötSelhandbok Innehållsförteckning 1 Inledning 9 Lövskog 2 3 4 5 Mål 2.1 Skogsskötselpolicy 2.2 Miljöstyrning 2.3 Lagar och andra krav 2.4 Skogsbruk och klimat Produktion och miljö i förening Produktionsförutsättningar

Läs mer

Bevara barnens skogar

Bevara barnens skogar Bevara barnens skogar Verksamhetsriktlinjer STÄMMANS BESLUT OM RIKTLINJER 2011-2014 Naturskyddsföreningen ska verka för: att barn- och familjeverksamhet på sikt bedrivs av minst hälften av kretsarna en

Läs mer

I GUDRUNS spår. Ett utbildningsmaterial om skogsbrandsrisker efter omfattande stormar och hur vi kan hantera dem.

I GUDRUNS spår. Ett utbildningsmaterial om skogsbrandsrisker efter omfattande stormar och hur vi kan hantera dem. I GUDRUNS spår Ett utbildningsmaterial om skogsbrandsrisker efter omfattande stormar och hur vi kan hantera dem. Per Pettersson Räddningschef Räddningstjänsten Östra Kronoberg Håkan Helgesson Stf Räddningschef

Läs mer

ansvaret för friheten?

ansvaret för friheten? Att hitt ätt till V h Att hitta rätt tillsammans Vem har ansvaret för friheten? Ett handslag eller hårdare reglering? Översyn och framtagande av nya nationella skogliga sektorsmål under 2010 och 2011 Regeringsuppdrag

Läs mer

Skogsstyrelsens klimatpolicy

Skogsstyrelsens klimatpolicy POLICY 1(5) Datum 2009-11-19 Version 1.0 Skogsstyrelsens klimatpolicy Syfte Denna policy beskriver Skogsstyrelsens slutsatser kring det av människor orsakade klimatproblemet då det gäller klimatförändringens

Läs mer

Lokaleko. Få mer kunskap om skogen på vår hemsida

Lokaleko. Få mer kunskap om skogen på vår hemsida Lokaleko Information från Skogsstyrelsen Nummer 2 I 2015 Norra och södra Dalarnas distrikt Ledare. Emma Andersson, DISTRIKTSCHEF, norra Dalarna Rune Arvidsson, distriktchef, södra dalarna Få mer kunskap

Läs mer

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Bo Karlsson, Skogforsk Till stor del baserat på material från Göran Örlander, Södra Jordbrukets roll som klimatförvaltare Biomassaproduktionsom exempel på samspel

Läs mer

Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2011/7 DELRAPPORT 4 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2011

Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2011/7 DELRAPPORT 4 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2011 Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2011/7 DELRAPPORT 4 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2011 Pär Eriksson FÖRFATTARE Pär Eriksson FOTO FRAMSIDA Landkvarn, naturreservatet Bredforsen.

Läs mer

Naturkultur. Befriande gallring, kombinerad med berikande plantering. Mats Hagner 2002-10-16. Bilder presenterade vid föredrag

Naturkultur. Befriande gallring, kombinerad med berikande plantering. Mats Hagner 2002-10-16. Bilder presenterade vid föredrag Naturkultur Befriande gallring, kombinerad med berikande plantering Mats Hagner 2002-10-16 Bilder presenterade vid föredrag ---------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Läs mer

Översyn av föreskrifter och allmänna råd för 30 skogsvårdslagen

Översyn av föreskrifter och allmänna råd för 30 skogsvårdslagen Översyn av föreskrifter och allmänna råd för 30 skogsvårdslagen Fotograf/Copyright : Michael Ekstrand, Skogsstyrelsen Agenda Bakgrund och förutsättningar Övergripande mål Arbetssätt & Process Kort om förslagen

Läs mer

Skogsägares drivkrafter för klimatanpassning

Skogsägares drivkrafter för klimatanpassning Skogsägares drivkrafter för klimatanpassning Karin André, SEI Research Fellow karin.andre@sei-international.org Klimatanpassning Sverige 23 september 2015 Forskning om anpassningsprocesser Projektets syfte

Läs mer

Skala 1:100000. 0 500 2500 5000 7500 10000 m. = 25 ha

Skala 1:100000. 0 500 2500 5000 7500 10000 m. = 25 ha 9 8 1 4 5 12 6 7 10 11 i 3 2 N Skala 1:100000 0 500 2500 5000 7500 10000 m = 25 ha Sammantällning över fatigheten Arealer hektar % Produktiv kogmark Impediment myr Impediment berg Inägomark 14,2 3,0 0,0

Läs mer

Ansvarig Stefan Sandqvist

Ansvarig Stefan Sandqvist Skogsstyrelsen Årsredovisning 2013 Skogsstyrelsen, 2014 Ansvarig Stefan Sandqvist Projektledare Lars-Erik Tärnåsen Projektgrupp Johan Eriksson Kennet Kristiansson Jimmy Lundblad Erik Sollander Johan Wester

Läs mer

Skogsbruk minskar koldioxidutsläppen så länge träet ersätter annat

Skogsbruk minskar koldioxidutsläppen så länge träet ersätter annat Skogsbruk minskar koldioxidutsläppen så länge träet ersätter annat är det för klimatet, säger Skogsindustrierna. Men det gäller bara så länge träet gör att vi minskar användningen av fossil energi, enligt

Läs mer

Styrande dokument beslutat av GD. Förvaltning av skogsfastigheter STATENS FASTIGHETSVERK

Styrande dokument beslutat av GD. Förvaltning av skogsfastigheter STATENS FASTIGHETSVERK Styrande dokument beslutat av GD skogsfastigheter skogsfastigheter (1) Styrande dokument förvaltning av skogsfastigheter innehåller: Policy Skogsbrukspolicy Skogsbrukspolicy Policy 3(1) Skogsbrukspolicy

Läs mer

Behov av kunskap och råd om vattenhushållning ur lantbrukets perspektiv Uppsala 2015-02-04 Rune Hallgren LRF

Behov av kunskap och råd om vattenhushållning ur lantbrukets perspektiv Uppsala 2015-02-04 Rune Hallgren LRF Behov av kunskap och råd om vattenhushållning ur lantbrukets perspektiv Uppsala 2015-02-04 Rune Hallgren LRF Morfologiska förändringar Sid 2 Lantbrukarnas Riksförbund 5.1.4 Rensning av vattendrag för upprätthållande

Läs mer

Behöver du extra säkerhet? Hydroseeding ger dig både hängslen och livrem

Behöver du extra säkerhet? Hydroseeding ger dig både hängslen och livrem Hydroseeding Behöver du extra säkerhet? Hydroseeding ger dig både hängslen och livrem Är Hydroseeding (sprutsådd) bästa sättet att skapa bra möjligheter för den nya plantan och samtidigt skydda mot erosion

Läs mer

RECEPTET PÅ EN BRA PLANTSKOG

RECEPTET PÅ EN BRA PLANTSKOG RECEPTET PÅ EN BRA PLANTSKOG Röj i tid för bättre ekonomi i ditt skogsbruk Handbok gjord inom projektet Bättre plantskogar i Nyland, 2014 Text och foton: Annikka Selander Ombrytning: Katarina Maris Tabeller,

Läs mer

DEN FANTASTISKA SKOGEN

DEN FANTASTISKA SKOGEN DEN FANTASTISKA SKOGEN Massor av skog Som ett grönt täcke bäddar skogen in oss. Bortsett från kalfjällen och de större jordbruksbygderna så finns det skog överallt i vårt land. Skogen är till nytta på

Läs mer

Skogsskifte i Sörbyn

Skogsskifte i Sörbyn Skogkifte i Sörbyn Del från fatigheten Sörbyn 1:1 älje, 35 km från Boden. Skogmarken betår till tor del av tallungkogar i olika åldrar. Objektet kan endat köpa av kogfatighetägare inom Sörbyn kiftelag

Läs mer

Gällande regler 1 januari 2012. Skogsvårdslagstiftningen Gällande regler 1 januari 2012

Gällande regler 1 januari 2012. Skogsvårdslagstiftningen Gällande regler 1 januari 2012 lagstiftningen Gällande regler 1 januari 2012 Skogsvårdslagstiftningen Gällande regler 1 januari 2012 Skogsvårds Skogsstyrelsen 2012 Foton Michael Ekstrand sid 11, 25, 45, 55, 65, 67 Mattias Sparf sid

Läs mer

Ansökan om stöd Ädellövskogsbruk

Ansökan om stöd Ädellövskogsbruk Ansökan om stöd Ädellövskogsbruk 1(11) Mottagare Plats för streckkodsetikett Skogsstyrelsen Stöd Box 7 351 03 Växjö På den här blanketten ansöker du om stöd till ädellövskogsbruk enligt förordning (2010:1879)

Läs mer

Lokaleko. Det är tio år sedan Gudrun. Jag har reflekterat en hel del kring. Kronobergs distrikt

Lokaleko. Det är tio år sedan Gudrun. Jag har reflekterat en hel del kring. Kronobergs distrikt Lokaleko Information från Skogsstyrelsen Nummer 2 I 2015 Kronobergs distrikt Ledare. Jerker Bergdahl, Stf. DISTRIKTSCHEf Det är tio år sedan Gudrun De mest lyckade föryngringarna efter stormen Gudrun är

Läs mer