Information om skogsskötsel i brandområdet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Information om skogsskötsel i brandområdet"

Transkript

1 Information om skogsskötsel i brandområdet Stora risker med att beträda brandhärjade områden Miljöhänsyn vid avverkning Kulturmiljöhänsyn Stöd för prioriteringar bland avsättningar Plantering Sådd Skadeinsekter Hänsyn vid terrängkörning och dikningsåtgärder MER INFORMATION FINNS PÅ

2

3 Stora risker med att beträda brandhärjade områden Det är förenat med mycket stora risker att beträda branddrabbad skog. Det kan ta månader innan det är säkert att gå ut i skogen efter branden i Västmanland. Vi har full förståelse för att man vill ta reda på hur drabbad den egna skogen är av branden. Än är det dock för tidigt att ge sig ut i brandområdet. RISKER I BRANDSKADAD SKOG När den synliga branden har upphört kan glödbrand pågå länge, till och med hela vintern fast det ligger snö ovanför. Det beror på att glödbrand sakta kryper ner i torvmossar, myrstackar och andra ställen fast det är fuktigt. Så länge elden har bränsle och tillräckligt med syre sker en förbränning och det är inte säkert att gå där förrän branden slocknat helt. Vid regn försvinner röken och det blir svårare att se glödbranden. När det så småningom blir aktuellt att ge sig in brandområdet är rejäla skor, inte gummistövlar, ett måste. En annan stor fara är att träd kan falla omkull utan någon som helst förvarning. Det gäller därför att vara försiktig i skogen, men också när man färdas på skogsbilvägar sedan branden lagt sig. Om det inte avverkats längs vägkanterna kan träd närsomhelst falla över vägen. Efter en brand ökar risken för erosion i vissa terrängpartier i och med att ett avbränt rotsystem inverkar på markens stabilitet. Risk för erosion föreligger särskilt i sluttande terräng. UPPARBETNING AV SKOGEN MÅSTE VÄNTA Det är ännu alldeles för tidigt att gå ut och ta reda på virke efter branden. Först måste alla brandhärdar vara släckta och det kan dröja länge innan det är gjort. MER INFORMATION Magnus Lindh, skogskonsulent, tfn Josefina Sköld, stf distriktschef, tfn /

4 Miljöhänsyn vid avverkning i brandområdet Skogsbränder skapar miljöer som är viktiga för en rad olika arter både på kort och lång sikt. Efter en brand är det därför extra viktigt att tänka på naturhänsyn vid skogliga åtgärder. Efter stora bränder kommer troligtvis den största delen av ytan att avverkas med maskin enligt gängse metoder. Med en riktad och medveten naturhänsyn idag kan de framtida produktionsskogarna kryddas med biologiskt viktiga inslag. Innan skogen anmäls för avverkning bör man därför fundera på om området kan passa som frivillig avsättning. Samma regler gäller för naturhänsyn vid avverkning i brandområden som för naturhänsyn vid annan avverkning. Detta gäller även åtgärder för att undvika skador på mark och vatten. Bränd skog i zonmiljöer mot myrar, sjöar och vattendrag lämnas. EXEMPEL PÅ GOD HÄNSYN EFTER BRAND En del områden är särskilt lämpliga att lämna som naturhänsyn efter en brand. Dessa kan vara Områden med hårt bränd skog, exempelvis i kantzoner mot myr, sjö, vattendrag eller i blockiga områden Bränd skog på hällmarker Bränd skog på myrholmar och uddar Bränd skog i tidigare lämnade hänsynsytor Skog på blöt-fuktig mark (bränd eller inte bränd) Skog på impediment lämnas. Lämna också gärna skog på hällmarker. Observera att skog på impediment är lagskyddad och alltid ska lämnas. Skog på fuktig-blöt mark lämnas. Exempelvis mot bäckar, vattendrag, sjöar.

5 Grov, levande brandskadad tall lämnas gärna spritt eller gruppvis. Prioritera att lämna bränd björk, även klen björk. När man funderar över naturhänsyn med koppling till träd och död ved bör man särskilt tänka på att: Lämna levande, brandskadad grov tall, spridda eller i grupp: dessa utvecklar på sikt brandljud och tjärrik ved Lämna all asp och sälg Prioritera att lämna bränd björk, levande och/ eller död: brända, grova eller klena lövträd är mycket viktiga som föda för vedlevande insekter, hackspettar och vissa svampar, till exempel brandskiktdyna Lämna bränd kolad ved, exempelvis grova lågor, högstubbar och grova träd: dessa är viktiga för många insekter, till exempel raggbock. Särskilt viktigt att lämna död ved på kontinuerligt solbelysta platser, i div zoner, på hällar och liknande. På platser där människor uppenbart färdas eller vistas kan högstubbar och döda naturvärdesträd läggas ner ur säkerhetssynpunkt. Kläckhål raggbock. Lämna kolad ved, exempelvis grova lågor. Brandskiktdyna. MÅLBILDER FÖR GOD MILJÖHÄNSYN Till stöd för tankar och beslut kring god miljöhänsyn kan man använda de målbilder som Skogsstyrelsen och skogsbruket gemensamt tagit fram. Dessa finns att hämta på Foto: Jan Bengtsson

6 Kulturmiljöhänsyn vid avverkning i brandområden Det finns kulturhistoriska lämningar inom brandområdet. Hantering av dessa fornoch övriga kulturhistoriska lämningar följer de vanliga rutinerna vid avverkningsanmälan till Skogsstyrelsen. Du som är markägare, planerar eller är utförare av arbetet ansvarar för att lämningarna inte skadas. De lämningstyper som finns registrerade inom brandområdet är bytomter, hytt- och hammarområden, dammvallar, gruvområden, torp- och husgrunder, kvarnar, offerkast och kolningsanläggningar. Det finns också många oregistrerade fornlämningar inom brandområdet, som i och med branden blir lättare att upptäcka i fält. Dessa är också skyddade enligt lag. Hänsynen till det skogliga kulturarvet regleras av kulturmiljölagen (1988:950) och skogsvårdslagen (1979:429). Exempel på stensättning (grav). Foto: Josefina Sköld, Skogsstyrelsen. OREGISTRERADE LÄMNINGAR Om du påträffar en oregistrerad lämning inom brandområdet ska den anmälas till Länsstyrelsen. Kontakta Länsstyrelsen även om du upptäcker skador på lämningar. Länsstyrelsens växel, tfn E-post: För mer information Det är viktigt att inte köra på synliga lämningar. Foto: Josefina Sköld, Skogsstyrelsen.

7 RÅD FÖR GOD KULTURMILJÖHÄNSYN EFTER BRAND Kända lämningar finns registrerade i Fornsök (www.fmis.raa.se) samt i Skogsstyrelsens Mina Sidor och Skogens Pärlor. Kör inte på synliga lämningar. Planera basvägarna i traktdirektivet och placera körvägar så att lämningarna inte riskerar att skadas. Undvik basvägar genom sammanhängande lämningsmiljöer. Risa basvägar för bästa bärighet. Tag bort träd som står på lämningen. Det finns risk att träden faller och skadar lämningen. Foto: Josefina Sköld, Skogsstyrelsen. Markera lämningar med kulturstubbar som skydd vid senare skogsbruksåtgärder. Använd gärna kulturstubbar även om de kommer att trilla inom ett par år. Lämna inte kvar träd och ris på lämningar. Dra inte träd över lämningarna ste narna rubbas lätt. Markbered och plantera inte för nära lämningen se Länsstyrelsens beslut vilket avstånd som gäller. Håll ett avstånd om minst 10 meter till lämningens ytterkant, om inget annat anges i beslutet Vid röjning hålls lämningarna fria från ris, buskar och träd. Se till att maskinförare i samtliga led får tydlig information om de lämningar som berörs. MÅLBILDER FÖR GOD MILJÖHÄNSYN Till stöd för tankar och beslut kring god miljöhänsyn kan man använda de målbilder som Skogsstyrelsen och skogsbruket gemensamt tagit fram. Dessa finns att hämta på /

8 Stöd för prioritering bland avsättningar inom brandområdet Efter brand uppkommer ofta biologiskt intressanta och variationsrika skogar. Det är viktigt att nu identifiera de mest intressanta miljöerna, för att senare kunna prioritera avsättning av områden med en hög naturvårdskvalitet. En brand som denna sätter spår både i människor och i skog. Många kommer minnas och berätta. Minnesbilder kommer att förmedlas både i ord och bild, om skräcken, det förfärliga och om hur det såg ut, men också om hur livet sakta men säkert åter spirade i skogen. Att avsätta en bit skog är något alla skogsägare gör, en del lite, andra mer. Detta är en del i svensk skogspolitik. Det primära med sådana avsättningar är oftast att gynna den biologiska mångfalden. Som markägare kan man också ha andra mer personliga grunder för att sätta av en bit skog. Det kan vara minnen av någon/något från svunna tider, men det kan också vara ett eget intresse av att se vad som händer, att förmedla till andra hur det såg ut då, hur det ser ut nu. När bilden av brandområdets karaktär klarnat kommer Skogsstyrelsen i dialog med skogsbruk och markägare ge råd om var och varför vissa skogsområden bör lämnas. Detta kommer att ske efter en prioritering som utgår från att de områden som på kort och lång sikt har störst biologisk nytta avsätts. Tretåig hackspett, mosippa och svedjenäva är arter som är direkt gynnade och som kan uppträda kort tid efter brand. Foto: SÅ Berglind, Länsstyrelsen/Jan Bengtsson, Skogsstyrelsen/Håkan Kling, Skogsstyrelsen.

9 DET FORTSATTA ARBETET Skogsstyrelsen kommer att i sitt arbete lägga fokus på äldre skog med särskilt intressanta strukturer som, även om skogen inte brunnit, normalt är intressanta att lämna. Rådgivningen kommer att präglas av en öppenhet av att ta in berörda markägares synpunkter. Nedan ges några exempel på områden eller ytor som är lämpliga att lämna. Tidigare registrerade nyckelbiotoper och naturvärdesobjekt Kantzoner till skyddade områden, exempelvis biotopskydd och naturvårdsavtal Variationsrik skog (blockrik, skiktad, olikåldrig, kuperad etc.) Skog med tydlig brandhistorik (träd med brandljud och andra brandspår) Kontinuitetsskog (skog med inslag av gamla träd) Äldre hällmarksskog Myrholmar Skog i fuktiga-blöta områden Bränd skog längs sjöar och vattendrag. Foto: Jan Bengtsson, Skogsstyrelsen. Variationsrik skog, olika ålder, trädslag med mera. Foto: Jan Bengtsson, Skogsstyrelsen. / Bränd skog med åldersvariation. Foto: Jan Bengtsson, Skogsstyrelsen. Hällmarksskog. Observera att impediment är lagskyddade. Foto: Jan Bengtsson, Skogsstyrelsen.

10 Plantering - bra metod men med skaderisker Plantering blir troligen en vanlig föryngringsmetod i det brandskadade området. Det är en robust metod och man kan använda förädlade plantor. Plantering på brandfält kräver viss anpassning jämfört med plantering på hyggen. STÖRST RISK: SNYTBAGGESKADOR En skillnad mellan brandfältet och ett hygge är att risken för snytbaggeskador ökar kraftigt där det brunnit, eftersom brända områden lockar till sig snytbaggar i högre grad än obrända avverkningar. Denna ökade risk kan till någon del kompenseras genom det brända områdets storlek. Det är oklart om det finns tillräckligt med snytbaggar för att kolonisera alla delar av området fullt ut. På stora delar av brandfältet har träddöden varit total. Men det finns också områden där träd skadats i olika grad och därför kommer träd att dö under en period på något eller några år. Risken för skador av snytbagge kan därmed bli utdragen över längre tid efter skogsbrand än på ett vanligt hygge. Denna problematik kommer att vara mer uttalad nära ytterkanterna och där elden av någon orsak har varit mildare. STORA PLANTOR OCH SNYTBAGGESKYDD Många skogsägare börjar antagligen plantera redan 2015 för att snabbt få ny skog eller sprida ut arbetet med återbeskogning över tid. Att tänka på de första 2 3 åren är att satsa extra på att skydda plantorna mot snytbaggeskador och även tillämpa andra skadereducerande metoder som att använda stora plantor och sätta dem i ren mineraljord. Insekticider är effektivast första säsongen. Ombehandling kan därför bli nödvändig. Beläggningsskydd innebär att man applicerar någon form av skyddande hinna på plantans stam som förhindrar gnag och har i allmänhet effekt längre tid. Ett barriärskydd hindrar snytbaggen från att ta sig fram till och gnaga på plantans stam. Det finns ett flertal fabrikat. Läs mer om snytbaggeskydd, inklusive regelverk för insekticider, på

11 ROTMURKLA KAN DÖDA PLANTOR En annan skadegörare på planterade plantor på brända marker är rotmurklan. Det är osäkert hur svåra skador den kan orsaka på plantor som sätts Redan andra året efter branden anses risken minska betydligt. MARKBEREDNING Antagligen kan den mesta planteringen på brandfältet göras med gott resultat utan markberedning, särskilt där endast lite av humusen återstår. Snytbaggeskadorna minskar dock om man markbereder och planterar i ren mineraljord. Vid tidig plantering behövs knappast markberedning för att hålla tillbaka konkurrens från vegetation. Risken för skador av rotmurkla kan öka med markberedning. OM BARA STEN OCH MINERALJORD FINNS KVAR I norra delen av brandfältet finns stora områden där bara sten och mineraljord återstår efter branden. Allt organiskt material är bortbränt utom i en del flikar och fläckar där det finns kvar humus. Det går att få ny skog även om läget ser dystert ut. Ett gångbart sätt kan vara att manuellt plantera (eller så) där man bedömer att plantor kan ta sig. Det måste finnas mineraljord. Små eller sämre fläckar kan lämnas till naturlig insådd. Det kommer att ta tid, men så småningom blir det nya träd även där. Erfarenheten visar att tall växer bra efter brand, medan granen oftast växer dåligt. Där det brunnit hårt kommer markens produktionsförmåga (boniteten) att vara nedsatt under lång tid, flera decennier. / På områden med mer ostört humustäcke är det sannolikt fördelaktigt med en relativt försiktig markberedning. Väntar man med plantering några år kan vegetationen på bördiga delar av brandfältet bli så ymnig att det är lämpligt med en mer normal markberedning. Vid plantering och sådd på brandfält behåller markytan sin fuktighet bättre om en del branddödade träd lämnas som skärm för föryngringen. Det bör dock undvikas i äldre skog med hänsyn till skaderisken om träd faller omkull under föryngringsarbetet. Viltskadorna har ibland rapporterats öka på brända ytor. Det kan vara en god investering att viltskyddsbehandla plantorna åtminstone första vintern. Den mesta planteringen på brandfältet fungerar antagligen bra utan markberedning. Foto: Claes Hellqvist. Manuell plantering (eller sådd) i flikar och fläckar där man bedömer att plantor kan ta sig, är antagligen bästa sättet att få ny skog där branden gått hårt fram i hällmarksterräng. Foto Josefina Sköld, Skogsstyrelsen. Sex år efter branden i Bodträskfors 2006 hade de planterade tallarna börjat skjuta fart. Foto: Clas Fries, Skogsstyrelsen. MER INFORMATION Clas Fries, skogsskötselspecialist, tfn Jonas Bergquist, skogsskötselspecialist, tfn Magnus Lindh, skogskonsulent Västmanland, tfn

12 Sådd - lämplig metod för brandfält Sådd bedöms fungera väl på hela brandfältet utom på ståndorter med grov jordart (om markberedning utförs) och på de mest bördiga ståndorterna där hyggesvegetationen kan bli för svår för såddplantorna. Sådden kan påbörjas redan våren 2015 och går bra att göra även Mest aktuellt för sådd är tall, men på bördigare mark kan man blanda tall- och granfrö. Lätt markberedning ger säkrare resultat om delar av humuslagret finns kvar. Skogssådd görs på våren och ska vara klar vid midsommar, senast 1 juli. Det finns flera orsaker till att sådd kan vara en lämplig metod på brandfältet: humuslagret är tunt eller helt bortbränt (det ger fröet bra groningsbetingelser) det dröjer flera år innan vegetationskonkurrensen blir besvärande en stor del av brandfältet är tallmark sådden har utvecklats mycket senaste åren; rätt utförd och på rätt mark är sådd därför en lika säker föryngringsmetod som plantering varken snytbaggen eller rotmurklan, som hotar planterade plantor, är normalt någon risk för såddplantor sådd är förhållandevis billigt (ca kr/ha för maskinell sådd med plantagefrö) Vid sådd måste fröet och groddplantan ha säker tillgång till kapillärt vatten, det vill säga vatten från marken. Bara regnvatten eller dagg räcker inte om det blir torrperioder. Fröet måste hamna på eller mycket nära mineraljord varifrån vattnet kan komma underifrån. En mix av mineraljord och lite humus ger ofta bra plantbildning. MARKBEREDA ELLER INTE MARKBEREDA? Om man vid sådd på brandfältet ska markbereda eller inte är en avvägning mellan risken för att föryngringen misslyckas på grund av torka, och kostnaden för markberedning, samt det negativa med eventuella körskador om man markbereder. För säkert såddresultat rekommenderas grund harvning, fräsning eller manuell markberedning. Där det är stor andel bar mineraljord eller tunn humus kan man så utan markberedning. Det finns exempel på att sådd utan markberedning året efter brand gått bra med 1 2 cm humus kvar. Två år efter brand kan sådd ge bra resultat utan markberedning eftersom humusen, där den finns kvar, då blivit mer kompakt. Det underlättar fröets och plantans vattenförsörjning. Maskinell tallsådd, sju år efter hyggesbränning. Sådd direkt i skotarens hjulspår. Västerbotten. Foto: David Rönnblom.

13 OM BARA STEN OCH MINERALJORD FINNS KVAR Särskilt i norra delen av brandfältet finns stora områden där bara sten och mineraljord återstår efter branden. Det finns en del flikar och fläckar där humus finns kvar, i övrigt är allt organiskt material bortbränt. Även om läget ser dystert ut går det att få ny skog. Ett gångbart sätt kan vara att manuellt så (eller plantera) där förutsättningarna för plantor att ta sig ser bra ut. Det måste finnas mineraljord. Små eller sämre fläckar kan lämnas till naturlig insådd, vilket kommer att ta tid men så småningom blir det nya träd även där. Erfarenheten visar att tall växer bra efter brand, medan granen oftast växer dåligt. Där det brunnit hårt kommer produktionsförmågan att vara nedsatt under lång tid, flera decennier. SÅDD KRÄVER PLANTRÖJNING Plantskogen kräver nästan alltid mer skötsel efter sådd än efter plantering eftersom det ofta kommer mycket plantor. En standardmodell är att röja till plantor per hektar vid ca 1 m höjd och slutröja till produktionsförband (ca 2500 st/ha) vid 4 5 m höjd. En tallplanta som skjuter skott andra sommaren efter sådd är ca 3 cm hög. Markberedning genom lätt fräsning på ej bränd mark. Botsmark, Västerbotten. Foto: David Rönnblom. Manuell sådd (eller plantering) i flikar och fläckar där man bedömer att plantor kan ta sig, är antagligen bästa sättet att få ny skog där branden gått hårt fram i hällmarksterräng. Foto: Josefina Sköld, Skogsstyrelsen. VILKET ÅR SKA MAN SÅ? Till skillnad från plantering kan och bör sådd göras så snart som möjligt. Det betyder våren 2015, men 2016 fungerar också bra. Värdet av tidig sådd är att det minskar risken för besvärande vegetationskonkurrens och håller nere kalmarkstiden. Sådd från 2017 och framåt på bördigare mark kan vara vansklig utan markberedning på grund av vegetationskonkurrens. Såddresultatet blir bättre efter mikropreparering, det vill säga att små (ca 2 cm) fördjupningar görs i såddbädden, eller om fröet myllas ner några millimeter. Mikropreparering kan göras både vid maskinell och manuell sådd. NATURLIG FÖRYNGRING Naturlig föryngring av tall fungerar ofta bra på bränd mark men metoden kräver att det finns levande fröträd kvar på platsen. En svårighet är att det även i måttligt brandskadad skog kan dröja ganska lång tid, kanske ett år, innan det går att bedöma vilka tallar som kan fungera som fröträd. Det talar för sådd eller plantering, men man kan också ställa fröträd och vara beredd att komplettera genom att så eller plantera. För björk gäller att fröet kan blåsa flera hundra meter så det kan räcka att det finns levande träd i närheten. På brandfält behövs inte mer än fröträd per hektar (med levande och välbyggda kronor), eftersom den brända marken ofta är lättföryngrad från frö. De tallar som dog av branden kommer knappast att ge ifrån sig grobara frön våren Orsaken är att fröet inte hunnit mogna vid tidpunkten för branden. Kottar i tallar med grön krona som överlever kommer att kunna ge grobart frö våren / MER INFORMATION Clas Fries, skogsskötselspecialist, tfn Magnus Lindh, skogskonsulent Västmanland, tfn Läs mer om sådd och fröhantering på kapitel 5, Sådd.

14 Ökad risk för skadeinsekter Stressade träd är extra mottagliga för insektsangrepp. Därför tror vi att risken för angrepp av exempelvis snytbaggar och granbarkborrar kommer öka några år framöver i brandområdet. Risken för granbarkborreangrepp i år är låg eftersom det är så sent på säsongen. Däremot kommer det sannolikt att bli stora mängder av dubbelögad bastborre i de brandskadade granarna. Denna art angriper endast starkt stressade träd, så det är troligt att den endast kommer att angripa brandskadade träd, såväl i år som kommande år. Nästa år kommer de branddödade granarna att vara för torra för granbarkborren men en del överlevande granar kommer troligen att kunna angripas längre fram. ROTMURKLAN ÖKAR EFTER BRAND Rotmurklan brukar öka kraftigt de första åren efter brand. Den lever av rötterna på de branddödade träden, men angriper i samband med det också rötterna på nyplanterade barrträdsplantor. Efter två till tre säsonger brukar risken för rotmurkla vara över. TROLIG ÖKNING AV SNYTBAGGE Snytbaggen lockas av brandlukt och utnyttjar stubbar och rötter på branddödade barrträd (även stående träd) som yngelmaterial. Man kan därför förvänta sig en kraftigt ökad snytbaggepopulation i brandområdet under de närmaste tre åren.

15 ÄVEN ANDRA SKADEGÖRARE KAN ÖKA På tall kan man förvänta sig en kraftig ökning av större märgborre nästa vår, men den brukar inte döda några träd. Däremot kan stressade tallar komma att dödas av blå praktbagge under några år framöver. Denna art brukar dock inte förekomma i särskilt stora mängder, så volymen insektsdödad tallskog kommer troligen att bli ganska försumbar. Förutom att många skadeinsekter ökar kommer flera naturvårdsintressanta arter att gynnas efter branden. BRANDRÖK SKADAR BARR Vi vet att brandrök är skadlig för barren men vår erfarenhet av så stora brandområden är begränsad. Röken kan ha stressat granen inom stora arealer utanför själva brandområdet, så att risken för granbarkborre kommer att vara förhöjd under ett par tre år framöver. Men hur skadad granarna blivit av brandröken är än så länge ett stort frågetecken. Det kan vara bra att vara noggrann med virkeshygienen inom åtskilliga mils avstånd från brandområdet i den förhärskande vindriktningen (det vill säga nordväst nord nordost om brandområdet). Detta är de risker vi ser i dagsläget för det branddrabbade området men vi utesluter inte att det kan dyka upp andra frågeställningar längre fram. MER INFORMATION Magnus Lindh, skogskonsulent, tfn Josefina Sköld, stf distriktschef, tfn /

16 Hänsyn vid terrängkörning och dikningsåtgärder Efter en omfattande skogsbrand kan risken för körskador vara stor på grund av kraftigt minskat vattenupptag och därmed höjd grundvattennivå. Dessutom har mineraljord blottlagts och det saknas ris att köra på. Skador på mark och vatten ska, som alltid, förhindras eller begränsas. Vid dikningsåtgärder är det viktigt med anpassningar som minimerar slamtransporten. FÖRHINDRA ALLVARLIGA KÖRSKADOR Allvarliga körskador är exempelvis sådana som orsakar skadlig slamtransport till eller försumpning invid vattenmiljöer, påverkar naturvärden negativt eller skadar kulturmiljöer. Vid avsaknad av ris kan virke/kavelbro fungera som markskonare över partier med sämre bärighet. Det går också att använda stockmattor eller liknande. ANPASSNINGAR VID DIKESRENSNING OCH SKYDDSDIKNING För att säkerställa föryngring och framtida produktion kan diken i brandområdet behöva rensas. Eventuellt kan även skyddsdikning på föryngringsytor bli aktuellt. Samtidigt är det viktigt att minimera slamtransporten till vattenmiljöer. Exempel på hänsyn: Kör inte längs med diken, vattendrag och sjöar. Vid passage över vattendrag/dike, använd virke, stockmattor eller liknande för att bygga bro. Förstärk även på- och avfart till bron. Undvik att köra i försumpade områden. Exempel på anpassningar: Undvik rensning där det inte behövs och i områden som är avsatta för naturvård. Avsluta rensning och skyddsdikning i god tid innan diket når vattendrag eller sjö. Anlägg sedimentationsdammar och/eller nyttja möjlighet till översilning. / Kavelbro. Foto: Jenny Stendahl, Skogsstyrelsen. Sedimentationsdamm. Foto: Jenny Stendahl, Skogsstyrelsen.

3Tillföra föda till vattenlevande organismer. 4 Ge beskuggning. 5 Tillföra död ved. 6 Bevara biologisk mångfald

3Tillföra föda till vattenlevande organismer. 4 Ge beskuggning. 5 Tillföra död ved. 6 Bevara biologisk mångfald Kantzonernas funktioner Vattendrag och sjöar med omgivande skog, kantzoner, ska betraktas som en enhet. Variationen i naturen är stor och den ena bäcken eller sjön och dess omgivning är inte den andra

Läs mer

Trygga din skogs framtid. Återväxt/plantering

Trygga din skogs framtid. Återväxt/plantering Trygga din skogs framtid. Återväxt/plantering När skogen avverkas ska den ersättas med ny. Vid föryngringen lägger du grunden till det nya beståndet. Du har då stora möjligheter att forma skogen och skapa

Läs mer

Naturhänsyn vid avverkningsuppdrag

Naturhänsyn vid avverkningsuppdrag Naturhänsyn vid avverkningsuppdrag SCA SKOG www.scaskog.com Hur mycket naturhänsyn vill du lämna? Vid alla avverkningar måste man följa de bestämmelser om naturhänsyn som finns i skogsvårdslagen. Men kanske

Läs mer

VIKEN 1:11. Röjning Älgafallet ID 453 SOLLEFTEÅ. Röjning. Fastighetsägare SKOGSSTYRELSEN. Beståndsuppgifter. Mål med beståndet.

VIKEN 1:11. Röjning Älgafallet ID 453 SOLLEFTEÅ. Röjning. Fastighetsägare SKOGSSTYRELSEN. Beståndsuppgifter. Mål med beståndet. SOLLEFTEÅ ID 453 Fastighetsägare SKOGSSTYRELSEN 55183 JÖNKÖPING patrik.andre@skogsstyrelsen.se Beståndsuppgifter 4,7 ha 7043101 N 63º 30' 28,84201" E 16º 31' 43,76216" 5 G24 0 576084,6 10 60 30 0 Mål med

Läs mer

Skog. till nytta för alla. Skogsbränslegallring

Skog. till nytta för alla. Skogsbränslegallring Skog till nytta för alla Skogsbränslegallring Biobränslen och kretsloppet Biobränsle från skogen är ett viktigt inslag i ett kretsloppsanpassat samhälle. Men för att inte uttagen ska försämra skogsmarkens

Läs mer

ANMÄLAN 1(6) Mottagare

ANMÄLAN 1(6) Mottagare ANMÄLAN 1(6) Mottagare Plats för streckkodsetikett Skogsstyrelsen Avverkningsanmälan/-ansökan Box 7 351 03 Växjö Anmälan om avverkning m.m. Den här blanketten använder du för att anmäla om avverkning.

Läs mer

Mottagare. Fastighetsbeteckning Kommun Församling. Eksjö. Höreda Områdets mittpunktskoordinater X/N 6383715 Y/E 490635. Namn Telefon Mobil

Mottagare. Fastighetsbeteckning Kommun Församling. Eksjö. Höreda Områdets mittpunktskoordinater X/N 6383715 Y/E 490635. Namn Telefon Mobil Anmälan om avverkning m.m. 1(4) Plats för streckkodsetikett Mottagare Skogsstyrelsen Avverkningsanmälan/-ansökan Box 7 351 03 Växjö A 40816-2012 Anmälan ska göras minst 6 veckor innan avverkning som omfattar

Läs mer

FROSSARBO 1:1. Demotest ID UPPSALA. Markberedning. Fastighetsägare SKOGSSTYRELSEN. Beståndsuppgifter. Mål med beståndet.

FROSSARBO 1:1. Demotest ID UPPSALA. Markberedning. Fastighetsägare SKOGSSTYRELSEN. Beståndsuppgifter. Mål med beståndet. FROSSARBO 1:1 UPPSALA Demotest -1-13812 ID 12849 Fastighetsägare SKOGSSTYRELSEN 55183 JÖNKÖPING 6-553168 patrik.andre@skogsstyrelsen.se Beståndsuppgifter 1,7 ha 6667,8 N 6º 3' 19,3621" E 17º 25' 57,95829"

Läs mer

A Anmälan 1(5) Skogsstyrelsen Avverkningsanmälan/-ansökan Box Växjö

A Anmälan 1(5) Skogsstyrelsen Avverkningsanmälan/-ansökan Box Växjö Anmälan 1(5) Mottagare A 59529-2015 Plats för streckkodsetikett Skogsstyrelsen Avverkningsanmälan/-ansökan Box 7 351 03 Växjö Den här blanketten använder du för att anmäla om avverkning. Du kan också använda

Läs mer

Skogsbruket. och kvicksilver

Skogsbruket. och kvicksilver Skogsbrukets påverkan på Skogsbruket vattnet, Oskarshamn 2012 11 29 och kvicksilver Vattenrådens dag Göteborg 2013 Johan Hagström Skogsstyrelsen Region Väst Kvicksilverhalter i mark Alriksson, 2001 Kvicksilver

Läs mer

Ombud. Patrik Gatan Mellanstad

Ombud. Patrik Gatan Mellanstad Fäbofallet-1-100811 ID 1651 Hjälp till att göra utskrifterna bättre. Tipsa oss på www.skogsstyrelsen.se/minasidor Ombud SKOGSSTYRELSEN 55183 JÖNKÖPING patrik.andre@skogsstyrelsen.se Patrik Gatan13 123

Läs mer

Avverkning som berör höga naturvärden

Avverkning som berör höga naturvärden MISSIV 1(1) Datum 2014-09-22 Ärendenr A 47755-2014 Lennart Hamrin Kalmars distrikt Norra vägen 2G 38237 NYBRO lennart.hamrin@skogsstyrelsen.se Tfn 0481-48257 Fastighet VEDBORM 1:81 Kommun Borgholm Församling

Läs mer

Anmälan om avverkning m.m.

Anmälan om avverkning m.m. Anmälan om avverkning m.m. 1(4) Mottagare Plats för streckkodsetikett Skogsstyrelsen Avverkningsanmälan/-ansökan Box 7 351 03 Växjö Anmälan ska göras minst 6 veckor innan avverkning som omfattar minst

Läs mer

LifeELMIAS och klimatet. Ola Runfors, Skogsstyrelsen

LifeELMIAS och klimatet. Ola Runfors, Skogsstyrelsen LifeELMIAS och klimatet Ola Runfors, Skogsstyrelsen Klimatproblematiken Växthuseffekten In: Kortvågig strålning (ljus) Växthusgaser (koldioxid, metan, lustgas, vattenånga) Ut: Långvågig värmestrålning

Läs mer

SKOGENS VATTEN-livsviktigt

SKOGENS VATTEN-livsviktigt 2015-02-26 SKOGENS VATTEN-livsviktigt 2014-01-22 2 Körskador som leder till ökad slamtransport till sjöar och vattendrag Inget nytt för Södra att engagera sig i vatten! Vattendemoslingor Om markskoning,

Läs mer

Mottagare A 33769-2014. -, Avverkningsanmälan/-ansökan Box 7 351 03 Växjö

Mottagare A 33769-2014. -, Avverkningsanmälan/-ansökan Box 7 351 03 Växjö SKOGSSTYRELSEN SkinnskattebergS kommun Anmälan 1(4) om avverkning m.m. Mottagare A 33769-2014 Plats för streckkodsetikett 2014 06 28 Skogsstyrelsen -, Avverkningsanmälan/-ansökan Box 7 351 03 Växjö Anmälan

Läs mer

Kulturlämningar och skogsbruk

Kulturlämningar och skogsbruk Kulturlämningar och skogsbruk Kulturlämningar och skogsbruk Skogen har brukats av människan så länge hon överhuvudtaget har bott på våra breddgrader och under hela denna tid har hon lämnat spår av sin

Läs mer

DRÖGSHULT 1:13. Röjning. Fäbacken LINKÖPING G32. Notering

DRÖGSHULT 1:13. Röjning. Fäbacken LINKÖPING G32. Notering Fäbacken-1-11412 ID 4272 Hjälp till att göra utskrifterna bättre. Tipsa oss på www.skogsstyrelsen.se/minasidor SKOGSSTYRELSEN 55183 JÖNKÖPING patrik.andre@skogsstyrelsen.se 2,6 ha 645232,5 52926,1 N 58º

Läs mer

Skogsstyrelsen och vatten. Daniel Palm, Johan Baudou

Skogsstyrelsen och vatten. Daniel Palm, Johan Baudou Skogsstyrelsen och vatten Daniel Palm, Johan Baudou Aktuell statistik Problem (Skogsstyrelsen) Skogsstyrelsens arbete Andel av avverkad areal där transport över vattendrag förekommer % 45 40 35 30 25 20

Läs mer

Skogsbruksplan. Efrikgården 1:2 Stora Kopparberg. Fastighet Församling Kommun Län. Falun. Dalarnas län. Ägare Adress

Skogsbruksplan. Efrikgården 1:2 Stora Kopparberg. Fastighet Församling Kommun Län. Falun. Dalarnas län. Ägare Adress Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Efrikgården :2 Stora Kopparberg Falun Dalarnas län Ägare Adress Björn Lindgren Stora Efrikgården 5 Falun Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 20208

Läs mer

Tallföryngring i Sverige: aktuell situation, problem och möjligheter

Tallföryngring i Sverige: aktuell situation, problem och möjligheter Tallföryngring i Sverige: aktuell situation, problem och möjligheter Jonas Bergquist Älg Älg, rådjur, dovhjort, kronhjort Plantering av tall i södra Sverige Naturlig föryngring av tall i södra Sverige

Läs mer

SCA Skog. Contortatall Umeå 2015-02-10

SCA Skog. Contortatall Umeå 2015-02-10 SCA Skog Contortatall Umeå 2015-02-10 Kort historik 50-talet (40-60 m 3 sk/ha) Avveckling av skräpskogar Björkavverkningar 60-talet Inriktning mot gles äldre skog Öka tillväxten med gödsling 70-talet Lite

Läs mer

Ansökan om tillstånd till avverkning i fjällnära skog m.m.

Ansökan om tillstånd till avverkning i fjällnära skog m.m. Ansökan om tillstånd till avverkning i fjällnära skog m.m. 1(6) Mottagare Plats för streckkodsetikett Skogsstyrelsen Avverkningsanmälan/-ansökan Box 7 351 03 Växjö Ansökan om tillstånd till avverkning

Läs mer

Generell Naturvård. Instruktioner för generell naturvård vid Sydveds avverkningar

Generell Naturvård. Instruktioner för generell naturvård vid Sydveds avverkningar Generell Naturvård Instruktioner för generell naturvård vid Sydveds avverkningar Ett hänsynsfullt skogsbruk I vår miljöpolicy står det att Sydveds verksamhet ska tillgodose kundens krav på att råvaran

Läs mer

SKOGSBRUKSPLAN. Flasbjörke 11

SKOGSBRUKSPLAN. Flasbjörke 11 SKOGSBRUKSPLAN Flasbjörke 11 Sammanställning över fastigheten Arealer hektar % Produktiv skogsmark Impediment myr Impediment berg Inägomark 2 0,0 0,1 7 20 0 1 71 Väg och kraftledning (linjeavdrag) 0,0

Läs mer

Rådgivning inom projektet Klimatanpassat skogsbruk och vatten

Rådgivning inom projektet Klimatanpassat skogsbruk och vatten RÅDGIVNINGSKVITTO 1(7) Datum 2014-02-21 Ärendenr R 390-2014 Stefan Eklund Stockholms distrikt Galgbacksvägen 5, 18630 VALLENTUNA stefan.eklund@skogsstyrelsen.se 08-51451462 Värmdö-Evlinge fast ägare för.

Läs mer

Hej! Här kommer rådgivningskvittot digitalt. Jag skickar brochyr också men de kommer med post nästa vecka.

Hej! Här kommer rådgivningskvittot digitalt. Jag skickar brochyr också men de kommer med post nästa vecka. Stockholms distrikt Stefan Eklund Galgbacksvägen 5, 18630 VALLENTUNA stefan.eklund@skogsstyrelsen.se Tfn 08-51451462 Fastighet VÄRMDÖ-EVLINGE 9:1 Kommun Värmdö Församling Värmdö Kopia för kännedom 1(2)

Läs mer

Klimatanpassning Grön Skogsbruksplan Lugnet 1:45, Lycksele kommun

Klimatanpassning Grön Skogsbruksplan Lugnet 1:45, Lycksele kommun Klimatanpassning Grön Skogsbruksplan Lugnet 1:45, Lycksele kommun Bakgrund Inom ramen för klimatanpassningsprojektet Clim-ATIC har vi genom ett antal träffar tillsammans med Lycksele kommun, privata skogsägare,

Läs mer

1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS)

1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS) 1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS) (Listan ska även användas för generella naturvårdhuggningar) Man kan grovt dela upp NS bestånd i två kategorier. Dels en kategori som utgörs

Läs mer

Skogsbruksplan. Värset 1:12,1:13, 2:9, 2:21 Angelstad Ljungby Kronobergs län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare

Skogsbruksplan. Värset 1:12,1:13, 2:9, 2:21 Angelstad Ljungby Kronobergs län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Värset 1:12,1:13, 2:9, 2:21 Angelstad Ljungby Kronobergs län Ägare Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 2015-08-14 2015-2024 Per- Anders Arvidsson

Läs mer

Förrättningsman. Stefan Johansson 0733-600 747

Förrättningsman. Stefan Johansson 0733-600 747 STÄMPLINGSRAPPORT Skogsägare Ingemar Johansson Solkaryd 5 576 92 Sävsjö 070-9967677 Förrättningsman Stefan Johansson 0733-600 747 Uppdrag 7-113 Region 06 Fastighet Solkaryd 7:1 Fastighets nr 060124612

Läs mer

Synpunkterna är framarbetade vid en workshop i Falun den 17 april, där merparten av distriktets personal medverkade.

Synpunkterna är framarbetade vid en workshop i Falun den 17 april, där merparten av distriktets personal medverkade. Distrikt Södra Dalarnas synpunkter på remiss Ändringar av föreskrifter och allmänna råd till 30 skogsvårdslagen samt remiss Målbilder för god miljöhänsyn. Synpunkterna är framarbetade vid en workshop i

Läs mer

Skogsbruksplan. Planens namn Rovalds 1:13, Isome 1:31. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av 2015-2024 2015-09-07

Skogsbruksplan. Planens namn Rovalds 1:13, Isome 1:31. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av 2015-2024 2015-09-07 Skogsbruksplan Planens namn Rovalds 1:13, Isome 1:31 Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av Referenskoordinat (WGS84) 2015-2024 2015-09-07 Thomas Johansson Lat: 57 26' 24.95" N

Läs mer

PM angående 10-årsdagen av stormen Gudrun och hur erfarenheterna av stormen har påverkat skogsbruket

PM angående 10-årsdagen av stormen Gudrun och hur erfarenheterna av stormen har påverkat skogsbruket Datum 2014-12-15 1(5) Skogsenheten Jonas Bergqvist jonas.bergqvist@skogsstyrelsen.se Tfn 036-35 93 25 PM angående 10-årsdagen av stormen Gudrun och hur erfarenheterna av stormen har påverkat skogsbruket

Läs mer

MILJÖFÖRBUNDET JORDENS VÄNNERS SKOGSPROJEKT KONTINUITETSSKOGSBRUK I PRAKTIKEN BILDER

MILJÖFÖRBUNDET JORDENS VÄNNERS SKOGSPROJEKT KONTINUITETSSKOGSBRUK I PRAKTIKEN BILDER MILJÖFÖRBUNDET JORDENS VÄNNERS SKOGSPROJEKT KONTINUITETSSKOGSBRUK I PRAKTIKEN BILDER Ödenäs kyrkby: skiktad heterogen skog. Rekommenderad att brukas med k-skogsbruk (kontinuitetsskogsbruk), kalhyggesfritt

Läs mer

Anvisningar och råd vid hyggesbränning

Anvisningar och råd vid hyggesbränning Stiftelsen Skogsbrukets Forskningsinstitut Anvisningar och råd vid hyggesbränning Jan Weslien Arbetsrapport nr 321 1996 SkogForsk, Glunten, 751 83 UPPSALA Tel: 018-188500 Fax: 018-188600 Serien Arbetsrapporter

Läs mer

Sammanställning över fastigheten

Sammanställning över fastigheten Sammanställning över fastigheten Arealer hektar Produktiv skogsmark 165,3 83 Myr/kärr/mosse 16,7 8 Berg/Hällmark 9,9 5 Inäga/åker 6,6 3 Väg och kraftledning (linjeavdrag) 2,6

Läs mer

Leverantörsnummer GROT NR Virkesmärkning: 110 LAGGÅSEN 1:1. Hagfors

Leverantörsnummer GROT NR Virkesmärkning: 110 LAGGÅSEN 1:1. Hagfors Del 1 TRAKTDIREKTIV AVVERKNING Virkesordernummer 1: Objektsnr: Laggåsen152mfl Virkesordernummer 2: Leverantörsnummer GROT NR Virkesmärkning: 110 Leverantör, Namn och adress Prästlönetillgångar Karlstads

Läs mer

Skogsbruksplan för fastigheten Kalvön 1:1, Värmdö, Stockholm

Skogsbruksplan för fastigheten Kalvön 1:1, Värmdö, Stockholm Skogsbruksplan för fastigheten Kalvön 1:1, Värmdö, Stockholm Församling: Djurö, Möja och Nämdö Kommun: Värmdö Inventeringstidpunkt 2015-01-05 Planen avser tiden 2015-01-05-2025-01-05 Framskriven t.o.m.

Läs mer

Om Skogsbruksplanen kommentar 2015

Om Skogsbruksplanen kommentar 2015 Om Skogsbruksplanen kommentar 2015 Inklassningarna: NO Naturvårdsmål Orört I avdelningar med höga naturvärden där fri utveckling är nödvändig för att bibehålla områdets naturvärden samt avdelningar med

Läs mer

Skogen Tiden. På Brånstrands familjelantgård får Du uppleva skogen under lokala förhållanden.vårt

Skogen Tiden. På Brånstrands familjelantgård får Du uppleva skogen under lokala förhållanden.vårt Skogen Tiden På Brånstrands familjelantgård får Du uppleva skogen under lokala förhållanden.vårt mål idag är att bruka skogen så att det naturliga kretsloppet störs så lite som möjligt. Ta del av skogens

Läs mer

Anmälan för samråd enligt 12 kap. 6 miljöbalken

Anmälan för samråd enligt 12 kap. 6 miljöbalken Anmälan för samråd enligt 12 kap. 6 miljöbalken 1(6) Mottagare Skogsstyrelsen Samrådsanmälan Box 7 351 03 Växjö Enligt 12 kap 6 miljöbalken ska skogsbruksåtgärder som kan komma att väsentligt ändra naturmiljön

Läs mer

Skoglig statistik för branden i Västmanland

Skoglig statistik för branden i Västmanland Skoglig statistik för branden i Västmanland 2014-12-12 Sammanfattning Ägarfördelning Areal per ägarkategori (angivna enligt Skogsstatistisk årsbok) inom brandområdet 2014-07-31 enligt Skogsstyrelsens beräkningar.

Läs mer

Möjliga insatser för ökad produktion clas.fries@skogsstyrelsen.se Tall 80-100 år

Möjliga insatser för ökad produktion clas.fries@skogsstyrelsen.se Tall 80-100 år Möjliga insatser för ökad produktion clas.fries@skogsstyrelsen.se Tall 80-100 år Contortatall 15-20 år Tall 10 år Först en trailer SKA 15 (Skogliga konsekvensanalyser 2015) SKA 15 beskriver skogens utveckling

Läs mer

Kåre Ström. Kopia för kännedom 1(2) Fyrbodals distrikt Jennie Sverker Box 789, UDDEVALLA

Kåre Ström. Kopia för kännedom 1(2) Fyrbodals distrikt Jennie Sverker Box 789, UDDEVALLA Fyrbodals distrikt Jennie Sverker Box 789, 45126 UDDEVALLA Jennie.Sverker@skogsstyrelsen.se Tfn 0522-645703 Fastighet SVARTEDALEN 1:23 Kommun Kungälv Församling Romelanda Kopia för kännedom 1(2) Datum

Läs mer

Skogsbruksplan. VÄSTER MUNGA 1:14 mfl Norrbo Västerås Västmanlands län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare RAPP, JOHAN

Skogsbruksplan. VÄSTER MUNGA 1:14 mfl Norrbo Västerås Västmanlands län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare RAPP, JOHAN Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län VÄSTER MUNGA 1:14 mfl Norrbo Västerås Västmanlands län Ägare RAPP, JOHAN Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman Okt 213 214-223 Foran Sverige AB

Läs mer

Skötselplan för naturpark inom Laggarudden etapp 4

Skötselplan för naturpark inom Laggarudden etapp 4 Janolof Hermansson, 0240-86138 janolof.hermansson@ludvika.se RAPPORT 1(8) Skötselplan för naturpark inom Laggarudden etapp 4 Uppdragsgivare: 2(8) 3(8) Innehåll 1 Inledning och/eller bakgrund... 4 2 Uppdrag

Läs mer

Grönt bokslut. för skogs- och mångbruket på Stiftelsen Skånska landskaps skogar under år 2013

Grönt bokslut. för skogs- och mångbruket på Stiftelsen Skånska landskaps skogar under år 2013 Sida (9) Grönt bokslut för skogs- och mångbruket på Stiftelsen Skånska landskaps skogar under år ======================================================== Grönt bokslut för skogsbruket på Stiftelsen Skånska

Läs mer

Sammanställning över fastigheten

Sammanställning över fastigheten Sammanställning över fastigheten er hektar % Produktiv skogsmark 64,3 86 Myr/kärr/mosse 0,5 < Berg/Hällmark 0,8 < Inäga/åker 9,4 2 Väg och kraftledning (linjeavdrag) 0, < Annat 0, < Summa landareal 75,2

Läs mer

Sammanställning över fastigheten

Sammanställning över fastigheten Sammanställning över fastigheten Arealer Produktiv skogsmark Impediment myr Impediment berg Inägomark hektar 134,7 1,4 10 1 % 89 1 7 1 Väg och kraftledning (linjeavdrag) 2,5 2 Övrig areal 0,7 0 Summa landareal

Läs mer

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 INFORMATION 1 [10] 2011-12-02 Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 Under vintern 2011/2012 kommer gallring att ske på flera platser inom kommunen. Åtgärderna startar som tidigast i mitten av december och

Läs mer

Ansökan om tillstånd till avverkning

Ansökan om tillstånd till avverkning Ansökan om tillstånd till avverkning i ädellövskog m.m. 1(6) Mottagare Plats för streckkodsetikett Skogsstyrelsen Avverkningsanmälan/-ansökan Box 7 351 03 Växjö Ansökan om tillstånd till avverkning Den

Läs mer

Skogsbruksplan. Äspesta 5:1 Skepptuna Sigtuna Stockholms län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Adress

Skogsbruksplan. Äspesta 5:1 Skepptuna Sigtuna Stockholms län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Adress Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Äspesta 5:1 Skepptuna Sigtuna Stockholms län Ägare Adress Kurt o Anette Pettersson Skepptuna Sursta 195 93 MÄRSTA Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman

Läs mer

Hej Här kommer ett av ärendena, hoppas alla bilagor kom med. Hälsn. Ingvar

Hej Här kommer ett av ärendena, hoppas alla bilagor kom med. Hälsn. Ingvar Skånes distrikt Ingvar Olsson Box 63, 28121 HÄSSLEHOLM ingvar.olsson@skogsstyrelsen.se Tfn 0451-383114 Fastighet SONNARP 1:100 Kommun Örkelljunga Församling Örkelljunga Kopia för kännedom 1(2) Datum 2013-11-25

Läs mer

Skogsbruksplan. Planens namn Bokhult 1:3. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av 2015-2024 2013-09-15. Planläggningsmetod

Skogsbruksplan. Planens namn Bokhult 1:3. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av 2015-2024 2013-09-15. Planläggningsmetod Skogsbruksplan Planens namn Bokhult 1:3 Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av Planläggningsmetod 2015-2024 2013-09-15 Skogsguiden Sverige AB Lars A Okuläruppskattning Uppgifter

Läs mer

om körskador på skogsmark

om körskador på skogsmark Branschgemensam miljöpolicy Avsändare: Bergvik Skog Holmen Korsnäs Mellanskog Norra Skogsägarna Norrskog SCA SMF Skogsentreprenörerna Stora Enso Sveaskog Svenska kyrkan Södra www.skogsindustrierna.org

Läs mer

Skogsbruksplan. Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Adress

Skogsbruksplan. Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Adress Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län Ägare Adress Dagrun Fransson Hjälmseryd 570 02 Stockaryd Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 20120823

Läs mer

Skogsbruksplan. Södra Nånö 1:18, 2:4 Estuna och Söderby-Karl Norrtälje Stockholms län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare

Skogsbruksplan. Södra Nånö 1:18, 2:4 Estuna och Söderby-Karl Norrtälje Stockholms län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Södra Nånö 1:18, 2:4 Estuna och Söderby-Karl Norrtälje Stockholms län Ägare Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 2014-03-26 2014-2023 Jan Tagesson

Läs mer

Hur påverkar skogbruket vattnet? Johan Hagström Skogsstyrelsen

Hur påverkar skogbruket vattnet? Johan Hagström Skogsstyrelsen Hur påverkar skogbruket vattnet? Johan Hagström Skogsstyrelsen Sverige är fullt av vatten t ex 97 500 sjöar I skogen finns över: 60 000 mil rinnande vatten 88 000 mil diken 2007 avverkades ca 240 000 ha

Läs mer

Tänk vilt när du sköter skog!

Tänk vilt när du sköter skog! Tänk vilt när du sköter skog! För skogen och viltet Skogsstyrelsen, Jönköping 2014 Redaktör Royne Andersson Författare Matts Rolander Foto Omslag Rune Ahlander, 4m Johan Nitare sid 3 Michael Ekstrand sid

Läs mer

Strategi för formellt skydd av värdefulla skogar i Gävleborgs län

Strategi för formellt skydd av värdefulla skogar i Gävleborgs län Sammanfattning av Länsstyrelsens och Skogsstyrelsens gemensamma skogsskyddsstrategi Strategi för formellt skydd av värdefulla skogar i Gävleborgs län 2 Strategi för formellt skydd av skog i Gävleborgs

Läs mer

Vad är skogsstrategin? Dialog

Vad är skogsstrategin? Dialog Vad är skogsstrategin? Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen har tillsammans tagit fram en strategi för bevarande av biologiskt värdefulla skogar i Västmanlands län. Skogsstrategin ska ge Länsstyrelsen och

Läs mer

Uppföljning av avverknings- och drivningsskador i gallringar

Uppföljning av avverknings- och drivningsskador i gallringar Uppföljning av åstadkommande av återväxt 2014 De 10 ytorna som granskades under våren 2014 hade planterats under 2011 och hade en sammanlagd areal av 16,8 ha. Samtliga ytor uppnådde lagens minimikrav på

Läs mer

Samråd om skogsbruksåtgärder

Samråd om skogsbruksåtgärder SAMRÅD 1(3) Datum 2015-03-05 Ärendenr A 67163-2014 Hallands distrikt Anders Hejnebo Ryttarevägen 8, 30262 HALMSTAD anders.hejnebo@skogsstyrelsen.se Tfn 035-136835 Er referens MAST00191878_1_1_T orpa Fastighet

Läs mer

Åtgärdsprogram för Levande skogar i Gävleborgs län

Åtgärdsprogram för Levande skogar i Gävleborgs län Åtgärdsprogram för Levande skogar i Gävleborgs län I arbetsgruppen för att ta fram ett nytt åtgärdsprogram för miljömålet Levande skogar i Gävleborgs län har följande deltagare medverkat. Jonas Geholm

Läs mer

Skogsbruksplan. Fastighet Församling Kommun Län. Krökersrud 1:25 Skållerud Mellerud Västra Götalands län. Ägare

Skogsbruksplan. Fastighet Församling Kommun Län. Krökersrud 1:25 Skållerud Mellerud Västra Götalands län. Ägare Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Krökersrud 1:25 Skållerud Mellerud Västra Götalands län Ägare Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 2009-10-08 2009-2018 Karl Larsson Sammanställning

Läs mer

Levande skogar. omgivande förkastningssluttningar och Tylöskogen-Tiveden i söder.

Levande skogar. omgivande förkastningssluttningar och Tylöskogen-Tiveden i söder. Miljömålet Levande skogar Skogens och skogsmar kens värde för biologisk produktion ska skyddas samtidigt som den biolo giska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden vär nas. Sist i

Läs mer

Branschgemensam miljöpolicy. om körskador på skogsmark. Svenska kyrkan Sveaskog SMF Skogsentreprenörerna

Branschgemensam miljöpolicy. om körskador på skogsmark. Svenska kyrkan Sveaskog SMF Skogsentreprenörerna Avsändare: Branschgemensam miljöpolicy Svenska kyrkan Sveaskog SMF Skogsentreprenörerna StoraEnso Bergvik Skog Holmen Korsnäs Mellanskog Norrskog Norra Skogsägarna Södra SCA Skogsindustrierna LRF Skogsägarna

Läs mer

Sammanställning över fastigheten

Sammanställning över fastigheten Sammanställning över fastigheten er Produktiv skogsmark Impediment myr Impediment berg Inägomark hektar 41 1,4 0,2 0,0 % 94 3 0 0 Väg och kraftledning (linjeavdrag) 0,2 0 Övrig areal 0,7 2 Summa landareal

Läs mer

Skogsskador i Region Nord året 2013

Skogsskador i Region Nord året 2013 Skogsskaderapport Region Nord för 2013 1(9) Datum 2014-04-09 Diarienr 2014/980 Bjarne Almqvist, Magnus Frimodig, Björn Lehto, Anders Lindqvist, Per-Arne Malmberg, P-O Ringnér, Jörgen Sundin, Rikard Vesterlund,

Läs mer

Skogsbruksplan. Västerbottens län

Skogsbruksplan. Västerbottens län Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Tärna-Sandvik 1:1 Tärna Storuman Västerbottens län Inventeringstidpunkt Planen avser tiden Framskriven t.o.m. 214-6-5 214-6-5-224-1-1 214-6-1 Sammanställning

Läs mer

Innehåll. Inledning...3 Plantvård...4. Plantera rätt...7. Uppföljning...11

Innehåll. Inledning...3 Plantvård...4. Plantera rätt...7. Uppföljning...11 Planteringsstandard Innehåll Inledning...3 Plantvård...4 Traktavgränsning...4 Kontrollera plantornas kvalitet och kondition...4 Skydda plantorna mot uttorkning...4 Barrots- och pluggplantor...5 Beskär

Läs mer

UTVECKLINGSMÖJLIGHETER VEGETATION GRÖNOMRÅDE ONSALA

UTVECKLINGSMÖJLIGHETER VEGETATION GRÖNOMRÅDE ONSALA Bilaga 8 UTVECKLINGSMÖJLIGHETER VEGETATION GRÖNOMRÅDE ONSALA (Fastighet 1:20) Landskapsgruppen AB Telefon: 031-749 60 00 Torsgatan 5 Telefax: 031-749 60 01 411 04 Göteborg Org nr: 556253 5988 Enens Samfällighetsförening

Läs mer

Bilaga 2. Förteckning över objekt där hänsyn bör tas. Objektnummer hänvisar till karta.

Bilaga 2. Förteckning över objekt där hänsyn bör tas. Objektnummer hänvisar till karta. Bilaga 2. Förteckning över objekt där hänsyn bör tas. Objektnummer hänvisar till karta. Östra sträckningen Trekilen- Stocklunda Objekt-nr Biotoptyp Y- 1 Rikkärr 146 36 53 704 60 06 Våtmark av rikkärrskaraktär.

Läs mer

Korsnäs Din skogliga partner

Korsnäs Din skogliga partner Korsnäs Din skogliga partner Bärighet vid avverkning Att besluta sig för att avverka på sin fastighet är inte alltid lätt. Att sedan veta när under året man ska avverka kräver kunskap och erfarenhet. 2

Läs mer

Fastighet: BOARP 1:4 med flera Skifte nr: 1 Mjölberget

Fastighet: BOARP 1:4 med flera Skifte nr: 1 Mjölberget sid 1 / totalt Trädslag Medeldia Staantal Fastighet: BOARP 1:4 ed flera Skifte : 1 Mjölberget 1 G1 2.1 G28 frisk Gallring 3 25 145 H 25 180 386 eller Ingen åtgärd BESKRIVNING Kuperat Gallrat. 2 G1 0.9

Läs mer

Skogsbruksplan. Församling. Dalarnas län

Skogsbruksplan. Församling. Dalarnas län Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Bengtsarvet S: Mora Mora Dalarnas län Inventeringstidpunkt Planen avser tiden Framskriven t.o.m. 0-09-0 0-09-0-0-09-0 0-09-0 Sammanställning över fastigheten

Läs mer

Skogsstyrelsens författningssamling

Skogsstyrelsens författningssamling Skogsstyrelsens författningssamling ISSN 0347-5212 Skogsstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om anmälningsskyldighet för samråd enligt 12 kap. 6 miljöbalken avseende skogsbruksåtgärder beslutade den

Läs mer

Storskogsbrukets sektorsansvar

Storskogsbrukets sektorsansvar Storskogsbrukets sektorsansvar Åke Granqvist Bergvik Skog Örebro 2011 03 29 Vad är Bergvik Skog? Bildades 2004, säte i Falun Marker från Stora Enso resp Korsnäs 1,9 Mha produktiv (2,3 Mha tot) 50 milj

Läs mer

Äger du ett gammalt träd?

Äger du ett gammalt träd? Äger du ett gammalt träd? Då har du något speciellt i din vård Projektet Värna skyddsvärda träd ska öka kunskapen om trädens värde. Sexton kommuner i Västra Götaland och Halland vill gemensamt visa hur

Läs mer

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 INFORMATION 1 [9] Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 Under vintern 2011/2012 kommer gallring att ske på flera platser inom kommunen. Åtgärderna startar som tidigast i mitten av december och kommer att

Läs mer

Skogsstyrelsens författningssamling

Skogsstyrelsens författningssamling Skogsstyrelsens författningssamling ISSN 0347-5212 Skogsstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ändring i skogsstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SKSFS 1993:2) till 10, 14, och 30 skogsvårdslagen

Läs mer

Skogsbruksplan. Björksättra 1:3 Huddinge Huddinge Stockholms län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Stockholms Kommun

Skogsbruksplan. Björksättra 1:3 Huddinge Huddinge Stockholms län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Stockholms Kommun Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Björksättra 1:3 Huddinge Huddinge Stockholms län Ägare Stockholms Kommun Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman Sept. 2015 2016-2025 FORAN, Peter

Läs mer

Asp - vacker & värdefull

Asp - vacker & värdefull Asp - vacker & värdefull Asp blir alltmer sällsynt i Sverige. I den här foldern berättar vi hur du med några enkla åtgärder kan hjälpa aspen. Du känner nog till hur en asp ser ut. Aspen lyser som en brinnande

Läs mer

Restaureringsplan för Natura 2000- området Tjurpannan, SE0520187 i Tanums kommun

Restaureringsplan för Natura 2000- området Tjurpannan, SE0520187 i Tanums kommun 1(11) Restaureringsplan för Natura 2000- området Tjurpannan, SE0520187 i Tanums kommun Restaureringsplan inom Life+ projektet GRACE för delområde Tjurpannan Bilaga 1 Karta med restaureringsområden Bilaga

Läs mer

GROT är ett biobränsle

GROT är ett biobränsle GROT-uttag? GROT är ett biobränsle Biobränsle = ett bränsle där biomassa är utgångsmaterial Hit räknas bl a: Trädbränslen: trä eller trädelar som inte omvandlats kemiskt, ex skogsbränslen, rivningsvirke,

Läs mer

MAGGÅS 25:6 ID 9197. Vålarna Östra-1-121008 ORSA. Avverkning

MAGGÅS 25:6 ID 9197. Vålarna Östra-1-121008 ORSA. Avverkning Vålarna Östra-1-121008 ID 9197 Fastighetsägare SVEN UHLÅS SJURBERG BOCKGATAN 7 79532 RÄTTVIK sven.uhlas@naturbruketsiljan.se Beståndsuppgifter Areal: 5,3 ha Nord: 6770049,7 Lat: Öst: 497957,3 N 61 3 54,7023"

Läs mer

Naturvärdesinventering

Naturvärdesinventering Naturvärdesinventering Porsödalen Luleå kommun 2016-10-20 Uppdragsnr: 16139 Status: Granskningshandling Naturvärdesinventering Porsödalen Luleå kommun Beställare Luleå kommun Daniel Rova Konsult Vatten

Läs mer

Skogsbruksplan. Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Borlänge Kommun

Skogsbruksplan. Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Borlänge Kommun Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län Ägare Borlänge Kommun Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 2008 2011-2020 Rickard Larsson

Läs mer

Skogsbrukseffekter på. Stefan Anderson

Skogsbrukseffekter på. Stefan Anderson Skogsbrukseffekter på vattendrag Stefan Anderson Skogsstyrelsen Flera skogsbruksåtgärder påverka marken och därmed d vattnet t Föryngringsavverkning GROT-uttag och stubbskörd Markberedning Skyddsdikning/Dikesrensning

Läs mer

Skogsbruksplan. Planens namn Lidgatu 3:3, 3:20, 4:8. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av

Skogsbruksplan. Planens namn Lidgatu 3:3, 3:20, 4:8. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av Skogsbruksplan Planens namn Lidgatu 3:3, 3:20, 4:8 Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av Referenskoordinat (WGS84) 2016-2025 2016-08 Ingemar Olofsson Lat: 63 27' 8.77" N Long:

Läs mer

Skogsbruksplan. Värnebo 1:7 Steneby-Tisselskog Bengtsfors Västra Götalands län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare.

Skogsbruksplan. Värnebo 1:7 Steneby-Tisselskog Bengtsfors Västra Götalands län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Värnebo 1:7 Steneby-Tisselskog Bengtsfors Västra Götalands län Ägare Bergvik Skog Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman Juni 2012 2012-2021 Falu

Läs mer

Riktlinjer för skogsbruk inom vattenskyddsområde för Lygnern vattentäkt. Inledning. TJÄNSTESKRIVELSE. Nämnden för Teknik Kungsbacka kommun

Riktlinjer för skogsbruk inom vattenskyddsområde för Lygnern vattentäkt. Inledning. TJÄNSTESKRIVELSE. Nämnden för Teknik Kungsbacka kommun TJÄNSTESKRIVELSE Nämnden för Teknik Kungsbacka kommun Riktlinjer för skogsbruk inom vattenskyddsområde för Lygnern vattentäkt. 1 (6) Datum 2014-02-21 Inledning. Lygnern- Fjärås Bräcka vattentäkt är Kungsbacka

Läs mer

Svenska modellen. Skydd. Ex HF. Generell hänsyn

Svenska modellen. Skydd. Ex HF. Generell hänsyn Svenska modellen Skydd Ex HF Generell hänsyn MILJÖHÄNSYN VID SKOGLIGA ÅTGÄRDER BEVARA FÖRST -- NYSKAPA NU!!... ÅTERSKAPA B E V A R A F Ö R S T Ä R K Skog med naturvärden knutna till marksvampar, hänglavar,

Läs mer

SKOGSKARTA. m m. Teckenförklaring. Skala 1:10000. Fastighet: Sköldnora 1:1. Huggningsklass. Ägoslag. Församling: Fresta. Kommun: Upplands Väsby

SKOGSKARTA. m m. Teckenförklaring. Skala 1:10000. Fastighet: Sköldnora 1:1. Huggningsklass. Ägoslag. Församling: Fresta. Kommun: Upplands Väsby SKOGSKARTA Fastighet: Sköldnora 1:1 Försaling: Fresta Koun: Upplands Väsby Län: Stockhols län Upprättad år: 2014 Planläggare: FORAN Forest AB Utskriftsdatu: 2014-05-28 Teckenförklaring Huggningsklass Kalark/föryngring

Läs mer

Skogsbruksplan. Planens namn Möckeläng 1:9, 3:1,4:1. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av

Skogsbruksplan. Planens namn Möckeläng 1:9, 3:1,4:1. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av Skogsbruksplan Planens namn Möckeläng 1:9, 3:1,4:1 Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av Referenskoordinat (WGS84) 2016-2025 2016-09 LRF Konsult Lat: 58 30' 35.00" N Long: 16

Läs mer

Vilka skogsskador kan vi förvänta oss framöver? Gunnar Isacsson, Skogsstyrelsen

Vilka skogsskador kan vi förvänta oss framöver? Gunnar Isacsson, Skogsstyrelsen Vilka skogsskador kan vi förvänta oss framöver? Gunnar Isacsson, Skogsstyrelsen Föredragets innehåll Klimatförändringar Befintliga skogsskadegörare i nytt klimat Nya skadegörare på gång Vad kan vi göra

Läs mer

Upptining och förvaring av plantor före plantering

Upptining och förvaring av plantor före plantering Din plantleverans Din plantleverans 3 Upptining och förvaring av plantor före plantering Håller du denna broschyr i handen har du förmodligen fått plantor levererade av Södra Skogsplantor. Vi hoppas att

Läs mer

SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG

SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG 1. HÄR BÖRJAR SKOGSSTIGEN! När du vandrar längs Skogsstigen följer du en orangemarkerad slinga som är 2.5 km lång. På illustrerade skyltar berättar vi om skogsskötsel och naturvård

Läs mer