EOUARD WIIRAlT
|
|
- Robert Bergqvist
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 7. Den estniska konsten och konstnärerna i Sverige EOUARD WIIRAlT Den estniska fanan vajade i Stockho/m med anledning av Eduard Wiiralts utställning på Konstakademin. Man kan påstå att konstnären drabbas mindre om han hamnar i främmande land än författaren eller skådespelaren. Men trots att konstnärens pensel glider över alla språkgränser, är han mera nationslös i exil än de andra. Just på grund av sin nationalitet är han mest hemlös. Vanligtvis fick han lämna sina tidgare arbeten och om han arbetade som återskapare av den konkreta verkligheten är det svårare för honom att minnas det som varit. Konstnären utan utställnings- och fö rsäljningsmöjligheter hamnar i ett vakuum. Han kan nog arbeta, om han har möjligheter därtill. Men fö r vem och hur länge? l en situation, där det var otänkbart att helt ägna sig åt sin konst, hamnade de estniska konstnärerna som fick asyl i Sverige. Trots att Sverige visade sig vara ett land som uppskattade konst, var den estniska konstnären här en fu llständig främling - till en början. Ä ven den estniska konsten var nära nog okänd i Sverige. Oavsett att också konstnärerna behandlades med samma fö rståelse som den svårplacerade intelligentsian i övrigt, tvangs de genomleva en längre eller kortare period då det endast för ett fåtal var möjligt att helt ägna sig åt konsten. Trots att man. ju på fritiden kunde skapa något, var ändå konstutställningen enda möjligheten att visa sin konst, att finna en mening för sin existens. Att anordna en sådan vilade på landsmännen och speciellt på konstnärernas eget initiativ. Härvid måste noteras att den estniska folkgruppens intresse för de egna konstnärernas produktion var större än i en normal situation. De estniska konstnärernas konst var vår egen konst. Så började den första perioden - estniska konstutställningar. Det var huvudsakligen gruppframträdanden, fö r att markera samhörigheten esterna emellan. De gemensamma framträdandena svetsade samman de estniska konstnärerna även i svenskarnas medvetande mer än det konstnärligt sett fanns grund för. Snart nog och ibland samtidigt med den fö regående perioden kom en tid då grupputställningar tillsammans med svenska kolleger eller separatutställningar började fö rekomma. Då var det inte längre nödvändigt att poängtera nationaliteten. Sedan fö ljde en tredje period då de ko nstnärer av estnisk börd som fått sin utbildning i Sverige började ställa ut, mestadels tillsammans med svenska konstnärer. Det är inte lätt att definiera begreppet "estnisk konst" ens under den fö rsta perioden, då konstnärerna skapade sina verk på främmande grund, men på samma sätt som tidigare. Trots det är svårt att hitta någon gemensam nämnare för konstnärerna p.g.a. deras olikheter, hade de som gått i landsflykt ändå något mera gemensamt än nationalitetskylten vid utställningarna. Om man ser konsten ur ett bredare perspektiv, över nationalitetsgränserna, utgjorde den europeiska konsten en enhet. De estniska kulturtraditionerna var knutna till Västeuropa. Med undantag av några äldre konstnärer som studerat i öst, hade alla fått impulser västerifrån. På så sätt var även detta en fö rmedlande länk med konsten i Sverige, och samtidigt en nivellerande faktor. Ju längre tiden gick, desto intimare blev de estniska konstnärernas kontakt med Sverige. Långsamt började denna gemensamma estniskhet bli alltmer obestämd. l början var det 11 - Estland i Sverige
2 estnisk konst i exil, så småningom gled den över till esternas konstproduktion utomlands. Samtidigt böljade den röra sig ur den estniska folkgruppens grepp, detta gäller speciellt den yngre generationen. Numera tjänar den estniska konsten på många sätt svenska behov och förekommer inte bara i enstaka svenskars hem utan även på museer, pryder väggama i offentliga byggnader eller illustrerar svenska böcker. Jämfört med andra områden - litteratur, musik och teater har esternas konstproduktion i största utsträckning införlivats med det svenska kulturlivet. De konstnärer vars flyktväg berörde Sverige kan sammanlagt beräknas till ca 40. En del av dem emigrerade så småningom och de yngre fyllde luckorna som uppkommit. För att på något sätt kartlägga de estniska konstnärernas väg, såväl inom den egna gruppen som bland den svenska publiken, noterar vi nedan de större utställningarna där estniska konstnärer klart deklarerat sin nationalitet. Esterna har på ett eller annat sätt deltagit i anordnandet av dem även om utställningen skett inom ramen för någon svensk institution. En del har ordnats för de egna landsmännen, andra har klart riktats utåt. Arrangörerna av den fö rsta estniska konstutställninj<ell i Karlstad Från vänster: Herbert Salu, Berta Helk, prof. Helge Kjellin, Maria Kangro, Bernard Kangro. Prof. Sten Karling inviger u tsrä/iningen "Den estniska grafiken och boken" i Estniska Huset i Stockholm 7 december Första gången visades estnisk konst i en större grupp i Karlstad. Utställningen "Estnisk konst" visades på prof. Helge Kjellins initiativ och anordnades av de estniska arkivarbetarna på Värmlands Museum mellan den 8 april och 2 maj arbeten av 26 konstnärer ställdes ut, den gången vistades 17 av dem i Sverige. Nästa och den hittills största utställningen skedde på Liljevalchs tillsammans med letterna 16 februari-lo mars I katalogen fanns en översikt av prof. Sten Karl i ng. A v esterna hade 48 konstnärer ställt ut 305 arbeten. Utställningen blev föremål för välförtjänt uppmärksamhet och den saknar inte betydelse som reklam för de baltiska statemas konst. Nästa översiktsutställning "Ester i Sverige" öppnades följande år i Lunds Konstmuseum under överinseende av prof. Ragnar Josephson och med B. Kangro som kommissarie. Här utställdes 125 arbeten av 17 konstnärer, alla bosatta i Sverige. Samtidigt anordnade Borås Estniska Sällskap en utställning av 13 konstnärers arbeten och estniska böcker. Samma år, 1947 anordnades på Röhsska Konstmuseet i Göteborg en utställning "Estnisk konst och hemslöjd" med T. Ennok som kommissarie. 134 arbeten av 22 konstnärer utställdes, dessutom böcker och konsthantverk. Senare har större och mindre grupputställningar anordnats på olika' håll i Sverige. Den fortsatta verksamheten berodde mycket på att konstnären E. Köks b. osatte sig i Sverige och att det estniska konstnärscentro m, som letts av honom i Tyskland fl yttades till Sverige och verkade här till mitten av 50- talet. Vi kan exv. nämna en storre grupp utställningar i Arvika Konstförening 1951, där 12 konstnärer utställde 75 arbeten. l Malmö ordnades 1952 utställningen "Estnisk Konst" (kommissarie E. Haamer, arbetsutskott Mihkel Mathiesen, Aleksander Sagim, B. Kangro), 13 konstnärer framträdde med 75 arbeten, förordet i katalogen hade skrivits av prof. Nils Gösta Sand blad. Samma utställning visades i utökat skick ( 14 konstnärer, 102 arbeten) i Olofström ordnades också utställningen "Estnisk Grafik och Akvareller" i Göteborg ( 12 konstnärer, 52 arbeten), "Estnisk Konst" i Örebro Konsthall (18 konstnärer, 134 arbeten). Även 1953 bjöd på tre utställningar: Kristinehamn ("Estniska Konstnärer", 18 konstnärer, 48 arbeten), Vadstena ("Estnisk Grafik", Il konstnärer, 45 arbeten) och Eskilstuna ( 13 konstnärer, 70 arbeten) ordnades två samlingsutställningar - i Uppsala Konstha)l "Estnisk konst (l a utställare, 139 arbeten) och i Kungshallen i
3 Stockholm "Ester i Sverige- böcker, konst och hemslöjd" (18 utställare, 46 arbeten). Efter detta verkar den intensivaste grupputställningsperioden vara slut för esterna, med undantag av en utställning i Arvika 1958 och "9 konstnärer i Sverige" i Ystad Separatutställningarnas antal ökar samt utställningar där esterna framträder tillsamman med andra nationaliteter, t. ex. "Form och Fantasi" i Örebro Konsthall 1959 och "Abstraktion och konkretion" på Smålands Museum i Växjö. Fr.o.m anordnas utställningar i Estniska Huset i Stockholm, organisatör är Estniska Kultursamfundet. Dessa utställningar, med mestadels en konstnär, har pågått fram till våra dagar. För den svenska publiken presenterades esterna i Sveagalleriet- "Estniska Konstnärer i Sverige"(23 utställare, III arbeten) och i samma lokal under de Estniska Dagarna Invigning av konstutställning i Estniska Huset i Stocklwlm /9 maj /966. Från vänster: A. W arma, H. Ta/vik. M. Uiirike. Pa invigning av den estniska grafikutställningen i Estniska Huset i Stqckho/m. Från vänster: O. Paju, A. Tuulse, K. Luts, J. Nömmik, E. Hal/ek utställningen "Estlandsfödda konstnärer". Under en veckas tid anordnades förutom konstutställningen en bakutställning, litteraturafton, kulturkongress, framträdande av!dia-flickorna och folkdanstrupper, konserter av körer och olister och en teaterföre tällning. Det var första gången alla kulturgenrerna presenterade sina resultat samtidigt. l det sammanhanget utgavs också ett illustrerat album redigerat av Mad is Utirike "Ee t i Päevad Stokholmis 1968" (De Estniska Dagarna i Stockholm 1968). Hittills har det varit den största gemensamma utställningen med undantag av grafikutställningar 1974 i Uppsala, Stockholm och Göteborg. Till detta kommer naturligtvis separatutställningar och utställningar tillsammans med svenska konstnärer. Ovanstående översikt visar riktningen från "den e tniska konsten" till "de estniska" eller "estlandsfödda" konstnärerna. Om man skärskådar varje kon tnärs arbete separat är denna riktning, på sina håll klart uttalad, detta speciellt hos den äldre generationen. Om inte på annat håll, så i temavalet som dikteras av livsinställning, de en gång medtagna erfarenheterna och impulserna, som man erhöll under uppväxttiden. Det kulle ta upp alltför mycket plats att presentera statistik över alla konstnärernas utställningsfrekvens vid offentliga Konstnärerna Eerik Haamer och Ende/ Kåks på konstu tstiillnin i Göteborg med anledning av Estniska Kulturveckan, 20 oktober /959.
4 evenemang under 30 år. Vi kan ju notera att vissa namn bara förekommer 10 gånger och att det finns namn som har framträtt 100 gånger eller mer. Detta inte bara i Sverige, utan också i andra länder. Den estniska konsten har inte bara varit tillgängbg för den svenska publiken, utan har nått så långt som till Australien. Vi ska bara nämna några platser: Helsingfors, Jyväskylä, Köpenhamn, Mi.inchen, Ni.irnberg, Aten, Bryssel, Paris, Toronto, Montreal, Ottawa, Vancouver, New York, Buenos Aires, Sydney. Hur stor spridningen av den estniska konsten är, har vi än mindre möjligheter att överblicka. l vilka länders och städers konstmuseer de estniska konstnärerna finns representerade finns det inga exakta uppgifter om. Låt oss börja med det mest kända namnet, grafikern Eduard Wiiralt, ett även i Europa välkänt namn - en av samtidens största mästare i alla grafiska tekniker. Wiiralt, som under många år hade arbetat i Paris, bodde i Sverige endast en kortare period och återvände till Frankrike. Tiden i Sverige utgjorde en ny period i hans produktion, den sista perioden, med motiv bl.a. från Lappland. Wiiralt har förekommit ofta på utställningar i Sverige inte bara tillsammans med andra ester utan på större översiktsutställningar, t.ex. i Göteborgs Konstmuseum 1950/51 och i Stockholm, senast i Välis-Eesti galleriet Herman Ta/vik: Månens vandring, torrnål, /968. Eduard Wiiralt: Konstnären och hans modell, mjukgrundetsning, 1950.
5 Esterna har livligt utövat grafik, som vi såg har man t.o.m. anordnat grafikutställningar. Ä ven många målare har sysslat med grafik, några av dem har också blivit kända som grafiker, t.ex. Herman Talvik, Karin Luts, Arno Vihalemm, Endel Köks, Leida Rives, Otto Paju, Ada Otema o.a. Av dessa har speciellt Tal vik, Luts, Köks och Vihalemm uppnått uppmärksammade konstnärliga segrar och internationellt erkännande även på grafikens område. Talviks konst har stark personlig och visionär tendens med religiöst och fliosofiskt innehåll. Han började i svart-vitt, skapade monotypier samt, senare målningar i glödande farger. Målningar i eleganta linjer Öch delvis med magiska undertoners fargmusik återspeglas i Luts' farggrafik som hör till det bästa i den estniska konsten i exil. Karin Luts: Ballong och få gel, fä rgakvatintetsning, Arno Vihalemm: Fåge/b/omman, träsnitt, Ende/ Köks: Regnbågen-kvinna, offset-lito, Även Vihalemm har sysslat med många olika grafiska tekniker, speciellt blandtekniker, vitrograf, linoleum- och träsnitt. Hans delvis tunga och ofta symbolitiska konst är påverkad av Klee men är ändå personlig i sin gestaltning. Tilläggas kan att han även har arbetat med bokgrafik och är känd som. poet. Köks' produktion är omfattande och har under årens lopp varit mycket föränderlig i motivval, stil och teknik. Det avslöjar konstnärens intellektuella läggning, men är känsloladdad. Han är den estniske konstnär som är mest internationell, hans resor sträcker sig från Europa till den amerikanska kantinen-
6 Otto Paju : Ardre II, Gotland, färgträsnitt, ten och främre orienten. Resorna uttrycks i hans litografier och teckningar och vittnar om ett detaljkänsligt öga och ett oupphörligt sökande efter nya motiv och nya grepp. För den svenska allmänheten är llon Pääbo-Wikland mest känd. Hon har illustrerat flera av Astrid Lindgrens barnböcker. Som nämnts är flertal ovannämnda också målare eller huvudsakligen målare. Ä ven av de målare som inte nämnts här sysslar flera med grafik. Eerik Haamer är känd som illustratör av eposet "Kalevipoeg" med teckningar, O lev Mikiver som bokillustratör, Juhan Nömmik (t) har ställt ut teckningar, Harald Tannberg och Lydia Norden toft- Lavrov har framträtt med monotypi och akvareller, Otto Paju bokillustratör och Nancy Pedersen som batikkonstnär. Silvia Leitu är mest känd som en fä rgrik akvarellist. Juhan Nömmiks produktion i exil har följt ungefår samma realistiska banor som i hemlandet, men hans landskapsmåleri är vidgat inte bara geografiskt utan även konstnärligt. Julwn Nåmmik: Rutsker, tempera och olja.
7 Akvarellist var även Karl Leopold Marley som tidigare var bosatt i Sverige. Jaan Griinberg (t) kunde endast ställa ut fåtaliga arbeten därför att han förlorade synen. Nedsatt synfö rmåga lade hinder i vägen även för Ants Mu rak in (t), han målade mest landskap med romantisk tendens. Ett realistiskt landskap är dominerande i Hugo Lepiks konst. Däremot har E. Haamer, som skildrar omgivningen i Bohuslän och Göteborg, episk-monumental tendens. Till hans tidigare kustmotiv kom flyktingmotivet i tragisk och symbolisk grym behandling. Hugo Lepik: Hamn i skärgården, olja. Självständighetstidens mer eller mindre realistiska stil har fö ljts av målarna Lembit Nömmeots, Voldernar Tank, Aleksander Warrna (t), Veronika Keerdoja, Otto Paas, Jaan Miljan, J. Saarniit, Erich Pehap, O svald Timmas, Raoul Lind o.a., fe m av sistnämnda utvandrade från Sverige. Gustav Mägi har utvecklats till en originell landskapsmålare. Hans landskap är inte naturalistiska utan präglas av hans fa ntasi. Arno Vihalemm: Klippor i havet, olja, /96/. Eerik Haamer; Lofoten, olja. Haamers hårda, nästan brutna kolorit i bruna och gröna toner symboliserade stämningen bland flyktingarna under den fö r sta perioden. Haamer är den konstnär, som är mest representerad i de estniska hemmen. Ständig oro och förbehållslös inlevelse i konsten karakteriserar Eduard Oles konstnärsbana, som han har beskrivit i memoarverket "Suurel maanteel" (På den stora landsvägen, 1973). Ole är känd som en porträttmålare med realistisk stil. Med sin träffsäkra pensel har han förevigat många kända ester.
8 Mägi uttrycker sig främst genom yta och färgtoner, bans atmosfar är betonat dyster. Ibland lyrisk, ibland dyster är också O. Pajus produktion. Eugen Kask däremot visar såväl traditionell som modern behandling i sitt måleri. Kask är också skulptör. Med en fot i den generationen som delvis utbildats i exil är Olev Mikiver, känd även som grafiker, men huvudsakligen som målare. Mikiver började med att skildra sin generations Enno Hål/ek: Undersökning, olja. Nancy Pedersen: Påfågel, batik. Hans Per Anderson: Självporträtt, litografi, /967. O/ev Mikiver: Melankoliska barbarer, olja, bittra krigserfarenheter och chockerade till en början flyktingarna. Hans konst är ofta orolig, fylld av sökande, symboliska teman, ibland dekorativ och samtidigt naivt lyrisk. Han använder såväl landskapet som människan och rent dekorativa figurer för att realisera sitt expressiva konstcredo. Till dem som börjat sin konstnärliga bana i Sverige hör också Arnold Eres. Likaså målaren och grafikern Harri Laks. Om vi räknar dem som är födda på 30-talet, får vi minst tiotalet namn vars arbeten är kända för allmänheten och som vunnit ett visst erkännande. De har lämnat hemlandet som barn, eller är fö dda i främmande länder. Alla har studerat här
9 169 riktad mot teknokrati och urbanism. Han har bl.a. utfört väggmålningar i en av Stockholms tunnelbanestationer. Med sin modernitet och radikala engagemang märks Hans Per Anderson, målare och grafiker. Han har levt bland Mexicos indianer i tre år och kämpar tillsammans med dem för ett rätt visare liv. l hans arbeten finns fantasi, kraft och urgammalt allvar- av en fö reträdare för det estniska folket har blivit en fö rkämpe för ett sydländskt folk. Därmed har han kanske ha. mnat längst bort frå n sitt folks fö rgångna. l Stockholm har även en lovande grupp unga konstutövare framträtt under namnet "'Eesti Kunstigrupp" (Estniska Konstgruppen). De har även utställt ett par gånger. Till sist ska vi kasta en blick på skulpturen. Skulptörerna kan räknas på ena handens fingrar. Ä ven av dessa har två valt itt verksamhetsfått utanför Sverige. Salme Riig-Reiman (t) emi _grerade härifrån till Argentina och blev där en av de mest uppmärksammade skulptörerna, med sin symboliska och kraftfyllda konst. Hon är tillsammans med H. P. Anderson den som flugit längst. men hon tillhör en helt annan generation och idevärld. l Paris bor och arbetar Maire Männik, en modern skulptör. K var i Stockholm finns Ernst Jöesaar; exilesternas största namn i skulptur. Trots alla svårigheter har Ernst Jöesaar förblivit vid konstarten, även om han också sysslat med måleri. Jöesaar har arbetat med friskulptur, porträtt, minnes- och gravmonument och speciellt under senare Salme Riig-Reiman: Adam och Eva, granit Ernst Jöesaar: Tomma händer, brons, /960. och de har därmed utvecklats till konstnärer i exil. Större delen av dem har vid sidan av utställningar tillsammans med svenska kolleger, deltagit i rent estniska utställingar. Några av dem håller på att glida ur den estniska sfåren med sin produktion. Den äldre av dem är Ville Tops, huvudsakligen grafiker. Han har dock även gjort akrylmålningar med en torr och slät yta, ofta med en pessimistisk symbolik. Pille Haamer-Fiorell målar i olja och akvarell och är bekant genom sina känsliga växtmålningar med en rent estetisk ytbehandling. Uno Ong är också målare vid sidan av sina grafiska arbeten. Mats Loosme och Mart Org är målare närbesläktade med den realistiska skolan; den senare av dem gör stadsvyer och interiörer. Heiki Niilend målar abstrakt i för det mesta bruna och gula toner och ger originella arbeten som utandas lugn och skönhet. Toomas Lehes' olje- och akrylmålningar är av stort format, ofta med blomstermotiv fy llda av dekorativ fä rgglädje. Ä ven Paul Kajer är en målare i originell stil. Den mest originelle är tveklöst Enno Hallek, som genomgått bl.a. Konstakademin. Han är målare och arbetar även med träreliefer. Hallek är samhällskritiker, hans symbolik är
10 De Ungas Konstgrupp ställde ut i Estniska Huset nov Från vänster l :a raden: Edda Tent, H e/vi Treffner, Ann Novek, Va/ve Kääramees, Laine Vaigur-Garido, Pirer Puusepp, Kristina Viira, Kristina Kauri, Mar/ Maandi, Omar Jungermann; 2:a raden: Riina Noodapera, Mari Kikerpuu. tid relief. Hans konst är fylld av känslospänning, där finns oro och splittring. Ofta är relieferna surrealistiska. En symbolisk mening lyser igenom även i hans realistiska arbeten. Karakteristiskt fö r hans monumentala och kraftfulla skulpturer är ett slag melankolisk tyngd och djupt allvar. Allt är trots fantasispelet utfört i fö renklad form. Mari Simmulsons specialområde är keramik och hon har skapat sig ett aktat och erkänt namn. Bland andra får vi nämna även Heino Raudsepp skapare av flera gravmonument till ester. Inte ens textilkonsten saknar estniska representanter. Låt oss påminna om bl.a. IIse Palmars (t) arbeten inom textilkonsten och särskilt Mai Veliners vackra mattor i rya- och gobelängteknik med orginell fä rgsmak och komposition. Handarbetet på folkdräkts- och smyckeområdena har varit en gren där konstnärlig blick har gett resultat - om än på amatörnivå. Speciellt under de första åren ordnades utställningar där föremål och traditioner från hemlandet gav nya impulser åt nutidsmänniskor bch framförallt åt dem som vistas långt hemifrån. Invigning av den estniska fo lkdräktens utställning i Stockho/m den 9 december Från vänster: Kal/i Klement, Siiri Kandre, G. Ränk, Mari Siim, Tiiu Siim.
H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Sonny Eriksson 2012-09-14 KN-KUS12-007
Kultur & Utbildning Tjänsteutlåtande H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Sonny Eriksson 2012-09-14 KN-KUS12-007 FÖRSLAG TILL LANDSTINGETS KULTURSTIPENDIER 2012 Bakgrund Landstinget Sörmlands
Läs merUTSTÄLLNINGAR. Textilia. textilkonstnär katrin bawah
Textilia Textilia Huset med balkongerna Hamngatan 27 Svôlte Street 29 A Lekstugan Farstubron Lilla Fönstret Stora fönstret Hus från Pengsjö Mormor Lisa Klass 3 C examen Din för evigt Tills döden skiljer
Läs merGE NÄRING ÅT VÄXTEN AV NY FRISK KONST
- 1 - Göteborg den 16 december 2010 GE NÄRING ÅT VÄXTEN AV NY FRISK KONST Rådande kulturpolitik gynnar inte konstnärers möjlighet att utvecklas och skapa god konst. Alltför mycket energi går åt att klara
Läs merKvinna 21 år. Kvinna 17 år. Kvinna, 44 år
Skälet till att jag gillar teater är väl att jag alltid har haft livlig fantasi. Eller, det är vad folk säger. Och då har väl jag känt att teater har varit lite som en verklighetsflykt när jag har haft
Läs merGruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)
Gruppenkät Du har deltagit i en gruppaktivitet! Det kan ha varit en tjej-/ killgrupp, ett läger eller ett internationellt ungdomsutbyte. Eller så har ni kanske ordnat ett musikarrangemang, skött ett café,
Läs merAnders Sandström och Göran Dalhov. -skulptur, målningar och illustrationer.
Anders Sandström och Göran Dalhov -skulptur, målningar och illustrationer. Naturhistoriska riksmuseet presenterar två naturkonstnärer som har motivval och artistiskt mångsysslande som gemensam nämnare.
Läs mer- kulturpolitiska handlingsprogrammet- Timrå kommuns kulturpolitiska handlingsprogram - 1 -
- kulturpolitiska handlingsprogrammet- Timrå kommuns kulturpolitiska handlingsprogram - 1 - - 2 - - kulturpolitiska handlingsprogrammet- Innehållsförteckning Inledning...5 Kommunens kulturstrategi...6
Läs merINSPIRATIONSMATERIAL,FÖR,SKOLOR, HÖSTEN,2013, ZANDRA,AHL, FAMILY,OUTLET,
INSPIRATIONSMATERIAL,FÖR,SKOLOR, HÖSTEN,2013, ZANDRA,AHL, FAMILY,OUTLET,, Gustavsbergs Konsthall Gör gruppen sitt första besök på en konsthall eller är det vana vid konsthallar och museum? Det kan vara
Läs merVÄLKOMMEN TILL VARPAN! ALLMÄNT OM VARPA NÅGRA ORD OM STENVARPA KASTBANAN OCH DESS MARKERINGAR
VÄLKOMMEN TILL VARPAN! ALLMÄNT OM VARPA Varpa är en precisionsidrott som kan utövas av vem som helst, oavsett ålder eller kön. I varje fall när det gäller varpa som motions- och familjeidrott. Som tävlingsidrott
Läs merKONST AKTUELLT DALSLAND 3AKTUELLA UTSTÄLLNINGAR OCH PROJEKT PÅ DALSLANDS KONSTMUSEUM 1/8 27/9 2009
KONST AKTUELLT DALSLAND 3AKTUELLA UTSTÄLLNINGAR OCH PROJEKT PÅ DALSLANDS KONSTMUSEUM 1/8 27/9 2009 Stanislaw Zoladz (bilden är beskuren) VINTRIGT DALSLAND FÅNGADE HANS BLICK Ljuset är viktigast, förklarar
Läs merINRE FÖRFLYTTNINGAR. Jill och Ulf Ekberg ger en förnimmelse av rörelse
Jill och Ulf Ekberg Keramik, måleri och skulptur Göteborgs Konstförening 10/5-1/6 INRE FÖRFLYTTNINGAR Jill och Ulf Ekberg ger en förnimmelse av rörelse Jill och Ulf Ekbergs skapande ger en förnimmelse
Läs merSVERIGE INFÖR UTLANDET
SVERIGE INFÖR UTLANDET INSTALLNINGEN till Sveriges s. k. kulturpropaganda har under årens lopp i hög grad växla t. Kring det andra världskrigets slut rådde av allt att döma en viss oro för att vårt land
Läs merKONST AKTUELLT DALSLAND 2AKTUELLA UTSTÄLLNINGAR OCH PROJEKT PÅ DALSLANDS KONSTMUSEUM 30/5 26/7 2009. Kristina Anshelm
KONST AKTUELLT DALSLAND 2AKTUELLA UTSTÄLLNINGAR OCH PROJEKT PÅ DALSLANDS KONSTMUSEUM 30/5 26/7 2009 Kristina Anshelm OM DE SOM KAN FLYGA Och KVITTRA»Fåglar, det gör jag när jag inte har några andra idéer«säger
Läs merDANS - BILD & FILM - UPPLEVELSER PÅ MATSESGÅRDEN 2015
DANS - BILD & FILM - UPPLEVELSER PÅ MATSESGÅRDEN 2015 KORDA Art In Motion inbjuder till Sommarutställning och sommarens dansföreställning HABIBI - min älskling, på Matsesgården Stigsbo, Stjärnsund. Här
Läs merHon som fick veta. Marina Kronkvist. Sofie Bilius
Hon som fick veta Marina Kronkvist Sofie Bilius Till Ukko, Armas och Akim Jag är ett år gammal och jag vet. Jag vet att min mamma och min pappa reser sin väg snart. De dör. Vad gör jag nu? De skall dö.
Läs merFjärrvärmeledning och järnålderskeramik på Malma Hed
uv rapport 2011:58 arkeologisk förundersökning Fjärrvärmeledning och järnålderskeramik på Malma Hed Södermanland; Lilla Malma socken; Malmköping 2:16; Lilla Malma 191 Cecilia Grusmark uv rapport 2011:58
Läs mersid 36 Kamera & Bild
sid 36 Kamera & Bild galleri alexander bergström Vardagligt intimt Alexander Bergströms bilder är inte en strävan efter nakenhet. I stället är det intimitet han vill åt. När kroppen ofta stjäl fokus blir
Läs merAvlösning som anhörigstöd
Avlösning som anhörigstöd Viktiga faktorer som styr när anhöriga ska ta beslut om avlösning Pia Rylander och 2015-05-13 Arbetet har genomförts med hjälp av Utvärderingsverkstaden på FoU Sjuhärad Innehåll
Läs merGYMNASIEDIPLOMET I BILDKONST 2011 2012 UPPGIFTER
Etunimi Sukunimi JULKAISUN OTSIKKO TULEE TÄHÄN Tässä on julkaisun otsikon mahdollinen alaotsikko tasaus vasemmalle GYMNASIEDIPLOMET I BILDKONST 2011 2012 UPPGIFTER Föreskrifter och anvisningar 2011:11
Läs merLekfu. Timmarna före en vernissage brukar pulsen vara
I sina egna verk döljer Aida Chehrehgosha ingenting. Och inom henne finns mycket svärta. Men inte bara när hon gör reklamjobb dyker lekfullheten upp. Och glädjen som också bor i henne. Möt en kontrasternas
Läs merBRODERIER från 50- och 60-talen
22 november 2015 3 januari 2016 BRODERIER från 50- och 60-talen VÄLKOMMEN ATT UPPTÄCKA ETT FÄRGSPRAKANDE KULTURARV! Under de senaste årens retrotrend har 50- och 60-talens formgivning kommit i ropet.
Läs merSammanfattning av alla SoL-uppdrag på Gotland VT07
31 augusti 2007 Sammanfattning av alla SoL-uppdrag på Gotland VT07 Vad har SoL-uppdragen handlat om? Fole skola, åk F-2, har arbetat med hembygdens historia och hur denna har format kulturen. Detta har
Läs merUlla Ohlson heter jag, och är verksam som konstnär på heltid i Göteborg. Jag arbetar både med måleri, grafik och glas.
Ulla Ohlson heter jag, och är verksam som konstnär på heltid i Göteborg. Jag arbetar både med måleri, grafik och glas. 1989 startade jag Nordiska Akvarellsällskapet tillsammans med bl a Arne Isacsson,
Läs mer22. "Drömmar, mål och projekt" - att få det att hänga ihop
22. "Drömmar, mål och projekt" - att få det att hänga ihop Jag brukar ofta fråga de jag träffar, framför allt när det handlar om karriärcoaching, om de har någon dröm. Och det vanligaste svaret är att
Läs merKulturen i Örnsköldsvik
Kulturen i Örnsköldsvik -barnets rätt till vila och fritid, till lek och rekreation - rätt att fritt delta i det kulturella och konstnärliga livet - uppmuntra tillhandahållandet av lämpliga och lika möjligheter
Läs merRinga in eller ange den siffra som du tycker bäst stämmer med hur du mått de senaste tre dagarna.
Hur mår du idag? Namn Ålder Datum Avsikten med detta formulär är att ge en detaljerad bild av ditt nuvarande sinnestillstånd. Vi vill alltså att du skall försöka gradera hur du mått under de senaste tre
Läs merÄr det OK att sjukskriva sig fast man inte är sjuk?
Är det OK att sjukskriva sig fast man inte är sjuk? En undersökning om attityder till sjukskrivning bland 2.000 anställda och arbetsgivare inom privat och offentlig sektor Arne Modig Kristina Boberg T22785
Läs merBEHÖVS DET BÖCKER PÅ ÄLDREBOENDET. Seminarium på Mötesplats äldreomsorg 11-12 mars 2003. Presentation
BEHÖVS DET BÖCKER PÅ ÄLDREBOENDET Seminarium på Mötesplats äldreomsorg 11-12 mars 2003 Presentation Jag heter Lena Frändberg och är här för att prata om en studie som jag håller på med. Jag är utbildad
Läs merLANDSTINGETS KULTURSTIPENDIATER 2016
LANDSTINGETS KULTURSTIPENDIATER 2016 FILM Mervi Junkkonen Mervi Junkkonen har skapat film i över femton år. Hon har en omfattande filmografi och har regisserat flera internationellt uppmärksammade dokumentärer.
Läs mer- 1 - 3 Ovanliga Tips till ett Smalare Liv av Seif Fendukly 2012. Alla rättigheter förbehålls.
- 1 - - 2-3 Ovanliga Tips till ett Smalare Liv Av Seif Fendukly Användarvillkor I den här guiden presenterar författaren information om muskler, fysiologi och kostråd. All information presenteras enbart
Läs merRapport Fyrdagen 9 april 2014 på Vänermuseet. Galeasen Gurli vid Navens fyr. Olja, Benjamin Lidholm
Rapport Fyrdagen 9 april 2014 på Vänermuseet Galeasen Gurli vid Navens fyr. Olja, Benjamin Lidholm Fyrdagen Dagen arrangerades av Vänermuseet i Lidköping, med stöd av Vänersamarbetet (Västra Götalands-Regionen).
Läs merLördag 4, kl 13.00 Höstsalongen invigning av Värmlands konstförenings 73:e konstsalong Entré 40 kr. Årskort=Fri entré
Evenemangslista OKTOBER 2008 Lördag 4, kl 13.00 Höstsalongen invigning av Värmlands konstförenings 73:e konstsalong Söndag 4, kl 14.00 Höstsalongen visning av konstvetare Anna Skoglund. Onsdag 8, kl 18.00
Läs merOmbyggnad av lågspänningsnät vid Sandby
Rapport 2009:30 Arkeologisk utredning etapp 2 Ombyggnad av lågspänningsnät vid Sandby RAÄ 78 Hagebyhöga-Hässleby 1:2 Hagebyhöga-Sandby 2:4 Hagebyhöga socken Vadstena kommun Östergötlands län Petter Nyberg
Läs merPSYKIATRISK EGENBEDÖMNING. Institutionen för klinisk neurovetenskap, sektionen för psykiatri Karolinska institutet 1995-05-01
PSYKIATRISK EGENBEDÖMNING Institutionen för klinisk neurovetenskap, sektionen för psykiatri Karolinska institutet 995-5- PSYKIATRISK EGENBEDÖMNING Namn... Datum... Avsikten med detta formulär är att ge
Läs merResultatet av Flest röster på 20 minuter
i Avesta den 26 november 2011 Resultatet av Flest röster på 20 minuter Det här är sammanställning av svaren som kom in under deltagarnas insamling av åsikter från personer 14-26 år som tillfrågades på
Läs merRapport 2007:30 Arkeologisk förundersökning. Brokind 1:111. RAÄ 298 Brokind 1:111 Vårdnäs socken Linköping kommun Östergötlands län.
Rapport 2007:30 Arkeologisk förundersökning Brokind 1:111 RAÄ 298 Brokind 1:111 Vårdnäs socken Linköping kommun Östergötlands län Rickard Lindberg Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N S M U S E U M K U L T
Läs merFakta om Hjärtstartarregistret per juni 2014.
Fakta om Hjärtstartarregistret per juni 2014. 1 Innehåll 1. Hjärtstopp i Sverige... 3 2. En hjärtstartare... 3 3. Vad är hjärtstartarregistret?... 4 4. Totalt antal hjärtstartare som är registrerade i
Läs merKONST AKTUELLT DALSLAND
17 KONST AKTUELLT DALSLAND AKTUELLA UTSTÄLLNINGAR OCH PROJEKT PÅ DALSLANDS KONSTMUSEUM 16/3 12/5 2013 Ingrid Vang Nyman/Saltkråkan AB HON var ASTriDS favoritillustratör»människors land«ingrid Vang Nyman
Läs merINLEDNING 1. Sammanställning av medborgardialog för utveckling av området mellan Björkhaga, Mellringe och Västra Runnaby
INLEDNING 1 Sammanställning av medborgardialog för utveckling av området mellan Björkhaga, Mellringe och Västra Runnaby Genomförd i juni 2015 Örebro kommun, Sam 405/2015 2 SAMMANSTÄLLNING AV MEDBORGARDIALOG
Läs merEG-rätten brukar delas in i primär- och sekundärrätt. Vad innebär dessa termer? Ge också minst två exempel på rättsregler som ingår i sekundärrätt
Tenta januari 2010 Fråga 1 EG-rätten brukar delas in i primär- och sekundärrätt. Vad innebär dessa termer? Ge också minst två exempel på rättsregler som ingår i sekundärrätt = Kodnummer. Fråga 2 M och
Läs merTore Kurlbergs vänner
S ä l l s k a p e t Tore Kurlbergs vänner Medlemsblad nr 6 Februari 2008 Ordföranden har ordet Sällskapet Tore Kurlbergs vänner har nu funnits i fem år, och det senaste året har på flera sätt liknat de
Läs merVerksamhetsplan Konstfrämjandet Skåne 2016
1(5) Verksamhet Konstfrämjandet Skåne är en ideell förening med en omfattande verksamhet. Vi har länge arbetat med att sätta fokus på samtidskonsten i Skåne och Malmö och att ge befolkningen tillgång till
Läs merTanketräning. Instruktioner
Tanketräning Det här liknar närmast det som brukar kallas hypnos eller självhypnos. Eftersom de begreppen lätt leder tankarna fel har vi valt att istället kalla det för tanketräning. Det handlar om att
Läs merAtt träna och köra eldriven rullstol
Bilaga 12:5 1(13) Att träna och köra eldriven rullstol Mål och delmål för barn och ungdomar. Tidsfaktorn är viktig vilket ställer krav på den som skall handleda. att kunna invänta att inte skynda på att
Läs merförslag till en platsspecifik konstnärlig gestaltning Astrid Göransson molkom2014.wordpress.com
förslag till en platsspecifik konstnärlig gestaltning Astrid Göransson molkom2014.wordpress.com INNEHÅLL 2 3 6 11 15 16 inledning Träden talar fröken Onödig Molkom 2014 genomförande kontakt 1 INLEDNING
Läs merPRIMITIV, CIVILISERAD, BARNSLIG
PRIMITIV, CIVILISERAD, BARNSLIG Av fil. lic., teol. kand. GÖTE KLINGBERG, Gävle MAN möter i kulturhistoriska framställningar ofta motsatsen mellan naturfolk och kulturfolk, mellan primitiva och civiliserade
Läs merERASMUS utbytesrapport
ERASMUS utbytesrapport Stuttgart, hösten 2012 Johan Dahl Utbildningsprogrammet för automations- och systemteknik Utbytesrapport fra n Stuttgart Val av utbytesplats Valet av studieort var inte lätt. Jag
Läs merDet handlar om ljus. Hur ser man erfarenhet?
10 11 Det handlar om ljus T. v. Ett ansikte, torrnålsgravyr T. h. Alltså avgjort?, torrnålsgravyr Torrnål. Tonerna och övergångarna längs graderna som färgen ger när plåten pressas mot pappret. Bilderna
Läs merUtställning på Värdshuset Vild Hussen, Hammarstrand 5 12 maj, 2007 STOR AMATÖRUTSTÄLLNING
Utställning på Värdshuset Vild Hussen, Hammarstrand 5 12 maj, 2007 STOR AMATÖRUTSTÄLLNING Carina Asplund, Siv Höglund, Thomas Lindqvist, Allan Lundkvist, Mary Lundkvist, Ingela Melin, Anna Kristina Norman,
Läs merUtepedagogik i Örnsköldsviks kommun 2006/2007
1 Utepedagogik i Örnsköldsviks kommun 2006/2007 Under några månader runt årsskiftet 2006/2007 har ett antal förskolor besökts i Örnsköldsviks kommun. Syftet var att undersöka hur arbetet med utepedagogik
Läs merligurisk väg Nathalia Edenmont
Nathalia Edenmont 1 ligurisk väg Vägen till bilden kan vara lång och omständlig. Resor kräver sin man. Ibland behöver man bara gå runt hörnet. Jag har bott och arbetat i södra Frankrike, Languedoc, i 32
Läs merPeter Hahne. Hav och land. 23 augusti - 12 oktober 2014
Peter Hahne 1 Omslag I & IV; Utan titel. Triptyk, blandteknik, ca 120x220 cm, 2014. Omslag II & III; Arbetsskisser för målningarna Alla Hav I - VII. Peter Hahne Hav och land 23 augusti - 12 oktober 2014
Läs meridentiet Konstpedagogiskt arbete i Västra Götaland sedan 2002 BILDER OCH RÖSTER OM IDENTITET OCH EGET SKAPANDE VEM ÄR JAG?
identiet VEM ÄR JAG? BILD & FORM SERIE ANNA-KARIN LIEDBERG ELLA KALOGRITSA Elever färglägger lerskulpturer med akvarellteknik. Kronbergsskolan, Lysekil BILDER OCH RÖSTER OM IDENTITET OCH EGET SKAPANDE
Läs merGustav iii:s paviljong på Haga
restaurering 1930-talet Gustav iii:s paviljong på Haga Ragnar Hjorth Vid tiden för Hagapaviljongens restaurering fanns redan en tradition av att ersätta 1800-talets tillägg och dovare interiörer i slott
Läs mer"Påhittigheten som blommar under slöj d lektionerna ska synas i hela skolan!' Slöjdlärare Stig Frögren.
"Påhittigheten som blommar under slöj d lektionerna ska synas i hela skolan!' Slöjdlärare Stig Frögren. 150 Eleverna på Borgsmoskolan i Norrköping har i flera år använt slöjdtimmarna till att göra stora
Läs merPLANEN PÅ SMÅBARNS- FOSTRAN (0-5 ÅR)
PLANEN PÅ SMÅBARNS- FOSTRAN (0-5 ÅR) En gemensam plan gjord av Dragsfjärd, Kimito och Västanfjärd kommun. I arbetsgruppen har suttit tjänstemän från daghemmen, familjedagvården och rådgivningarna på ön.
Läs merSvensk historia 1600-talet
Svensk historia 1600-talet Viktiga händelser att kunna berätta om kring 1600-talet. SID Kungar under 1600-talet 3 Älvsborgs andra lösen 4-5 Göteborgs grundande 6-8 Vasaskeppet 9 Trettioåriga kriget och
Läs merFamilj och arbetsliv på 2000-talet. Till dig som är med för första gången
Familj och arbetsliv på 2000-talet Till dig som är med för första gången 1 Fråga 1. När är du född? Skriv januari som 01, februari som 02 etc Födelseår Födelsemånad Är du 19 Man Kvinna Fråga 2. Inledningsvis
Läs merUtställning på Värdshuset Vild Hussen, Hammarstrand 18 25 mars 2006. Solveig Asplund, Jukka Nyström och Geert Weggen
Utställning på Värdshuset Vild Hussen, Hammarstrand 18 25 mars 2006 Solveig Asplund, Jukka Nyström och Geert Weggen Konsert: 14.30 15.00, Sounds of Nature med Geert Weggen Solveig Asplund, Bispgården Jag
Läs merbror hjorths hus konstpedagogiskt program 2013 bror hjorths hus konstpedagogiska program 2013
konstpedagogiska konstpedagogiskt bror program program hjorths 2013 2013 hus bror hjorths hus bror hjorths hus Upplev, skapa och kommunicera Konstpedagogiken i Bror Hjorths Hus vänder sig till grupper
Läs merDINKYTOWN. en kreativ fristad
DINKYTOWN en kreativ fristad Dinkytown är en nyskapande och konstöverskridande samlingsplats där musik, poesi, konst och foto möts på en och samma plats för att framföras och visas i en gemytlig atmosfär
Läs merSkulle Du vara intresserad av vårdnadsbidrag om det införs på Gotland?
Barn- och utbildningsförvaltningen Utvecklingsavdelningen/GCN 2008-08-27 Skulle Du vara intresserad av vårdnadsbidrag om det införs på Gotland? Sammanställning av enkät till föräldrar om intresset för
Läs merSjä lvskättningsformulä r
Sjä lvskättningsformulä r Depressionsskattning, minnesskattning och hälsoenkät. För Dig som ska få eller har fått behandling med ECT. Namn Datum Personnummer:. Inom en vecka före ECT Inom en vecka efter
Läs merEva Bengtsson. liv fragile. 23 augusti - 19 oktober 2008
1 Eva Bengtsson liv fragile 23 augusti - 19 oktober 2008 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 Långö, västgötaslätten i juli 2008 Dallrande heta dagar, natten ger svalka. Törst, efter vatten och hav
Läs merS U A S. Självskattningsformulär
S U A S Självskattningsformulär Översättning till svenska: Prof Lil Träskman Bendz Bearbetning: Med Dr Anders Niméus Inst för Klinisk Neurovetenskap, Avd Psykiatri Lunds Universitet De 20 frågorna börjar
Läs merSPRÅKRÖRET NR 1, 2013. Medlemsblad för SFSS Södra Finlands svenska Språklärare r.f. Ordförandens spalt
Levnadsvisdom SPRÅKRÖRET NR 1, 2013 Medlemsblad för SFSS Södra Finlands svenska Språklärare r.f. Ordförandens spalt För en tid sedan cirkulerade en text på Facebook som även nådde mig. Texten påstods vara
Läs merUtvandring och återinvandring bland Sverigefödda
42 Åke Nilsson Utvandring och återinvandring bland Sverigefödda Utvandring och återinvandring av Sverigefödda 198 22 25 2 Utvandring 15 1 Återinvandring 5 198 1985 199 1995 2 25 Fram till 199 utvandrade
Läs merLivets pärlor. Vi lever i en tid då andlighet tryckts undan. En liten krans med 18 pärlor - hur kan den rymma livets alla nyanser?
Livets pärlor. En liten krans med 18 pärlor - hur kan den rymma livets alla nyanser? Allt fler söker välbefinnande och ro Tempot har blivit allt hetsigare, många arbetar för mycket både mätt i tid och
Läs merModernismen. Att bryta med det gamla t ex Nationalromantiken
Modernismen Att bryta med det gamla t ex Nationalromantiken Modernismens ismer Impressionism Expressionism Futurism Kubism Dadaism Surrealism Impressionismen intryckskonst Fotografiets uppfinning påverkade
Läs merBildandet av ett Evert Taubemuseum i Stockholm Motion (2010:38) av Tomas Rudin (S)
Utlåtande 2011: RVIII (Dnr 328-2642/2010) Bildandet av ett Evert Taubemuseum i Stockholm Motion (2010:38) av Tomas Rudin (S) Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande. Motion (2010:38)
Läs merTvå vindkraftverk vid Runnestad
Rapport 2007:83 Arkeologisk förundersökning Två vindkraftverk vid Runnestad Invid RAÄ 37 och 139 Runnestad 1:1 Rök socken Ödeshögs kommun Östergötlands län Mats Magnusson Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä
Läs mersid 42 Kamera & Bild
sid 42 Kamera & Bild «Ljus ensamhet». En knölsvan på ett dimmigt Ålandshav. galleri anders geidemark Liten fågel i stor natur En knappt synbar knölsvan som brottas med dimman över havet. Eller en liten
Läs merEKERUM KONSTHALL 2017
EKERUM KONSTHALL 2017 Konst i världsklass på Ekerum Konsthall! Det är nu 25 år sedan vi öppnade Ekerum Konsthall vid det naturskönt belägna Ekerum Golf & Resort på Öland. Sedan starten har vi satsat på
Läs mer11 x 3. 24 mars - 28 mars 2016. Extra öppet alla påskdagar kl.12-16. Vernissage torsdag 24 mars kl:18-21
11 x 3 KONSTRUNDA PÅ KONSTHALLEN Rolf Ahlberg _ Karin Arvidsson Jan Engsmar _ Gunilla Falck _ Gert Hansson Göran Hermerén _ Bertil Petersson Birgitta Porutis _ Christer Svanberg Inger Weichselbaumer _
Läs merUTVIDGAD VERKSAMHET FÖR BJÄLBO TRÄDGÅRD AB
RAPPORT 2014:9 ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 2 UTVIDGAD VERKSAMHET FÖR BJÄLBO TRÄDGÅRD AB BJÄLBO 3:5 BJÄLBO SOCKEN MJÖLBY KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN RICKARD LINDBERG ANDERS LUNDBERG Utvidgad verksamhet för
Läs merMaktsalongen Verksamhetsplan 2015
Bilaga 5 Maktsalongen Verksamhetsplan 2015 Maktsalongen är en organisation som arbetar med jämställdhet i det unga civilsamhället. 2015 är organisationens fjärde år och organisationen växer med raketfart.
Läs merSanning eller konsekvens LÄS EN FILM. En lärarhandledning. Rekommenderad från åk. 3-6
Sanning eller konsekvens LÄS EN FILM En lärarhandledning Rekommenderad från åk. 3-6 1 TILL DIG SOM LÄRARE En historia kan berättas på många sätt. Ja, ibland berättas samma historia på flera olika vis.
Läs merTrelleborg 2015. Trelleborgs kommun. En rapport av Ungdomsforum ang.
Trelleborgs kommun En rapport av Ungdomsforum ang. Trelleborg 2015 Författare: Axel Nilsson, Erik Råstander, Anton Pålsson, Gustav Fahlen, Natalie Angelevska Lind, Chencira Mårtensson, Johanna Allard &
Läs merLuft och Lager Anders VVallin
Luft och Lager Anders VVallin Målningar 2014 Luft och Lager Anders VVallin Målningar 2014 www.awallin.se Omslag: I S. D u k 6 0 x 6 0 c m Baksida: S I K T. A k r y l g l a s 1 0 0 x 1 0 0 c m Text: Dan
Läs merDAGHEMMET ÄPPELGÅRDEN GRUNDERNA FÖR SMÅBARNFOSTRAN
DAGHEMMET ÄPPELGÅRDEN GRUNDERNA FÖR SMÅBARNFOSTRAN 1. CENTRALA PRINCIPER 1.1 VÄRDEGRUND Vi vårdar och uppfostrar barnen, i samarbete med föräldrarna i en trygg och stödjande miljö. Vi värdesätter barnens
Läs merNordiska språk i svenskundervisningen
Nordiska språk i svenskundervisningen Nordiska språk i svenskundervisningen Innehåll Inledning 6 Lärarna i årskurs 4-6 i grundskolan 8 Lärarna i årskurs 7-9 i grundskolan 11 Lärarna i gymnasieskolan
Läs merKort om Georgianna Kralli
Kort om Georgianna Kralli Född i Grekland, utbildad på Atens Konstakademi. Sedan 1986 bosatt i Västerås. Måleri i olja och akryl och skulptur i lera, glas och stål, m.m. Representerad i flera länder, Museer,
Läs merKonsten att hitta balans i tillvaron
Aktuell forskare Konsten att hitta balans i tillvaron Annelie Johansson Sundler, leg sjuksköterska Filosofie doktor i vårdvetenskap och lektor i omvårdnad vid Högskolan i Skövde. För att få veta mer om
Läs merDräneringsarbeten på Motalagatan 20 i Skänninge
Rapport 2008:100 Arkeologisk förundersökning Dräneringsarbeten på Motalagatan 20 i Skänninge RAÄ 5 Motalagatan 20, kv Vadet Skänninge stad Mjölby kommun Östergötlands län Mats Magnusson Ö S T E R G Ö T
Läs merE6 Bohuslän E6 2004. E6 Bohuslän 2004
E6 Bohuslän Startsida Juni Juli 2010-01-21 E6 2004 E6 undersökningarna har startat igen. Under försommaren sker en serie mindre utgrävningar norr om Uddevalla. Undersökningarna sker i den mellersta delen
Läs merStudio Ett den 12 december: Svensk film med svensk textning
Studio Ett den 12 december: Svensk film med svensk textning Jan-Peter Strömgren, förbundsordförande på Hörselskadades Riksförbund (HRF) och Kay Pollak, filmregissör, känd för bland annat "Så som i himmelen",
Läs merSå väljer svenska studenter utbildning och så påverkas studenter i hela Norden av den ekonomiska krisen
Så väljer svenska studenter utbildning och så påverkas studenter i hela Norden av den ekonomiska krisen En undersökning av Studentum om val till högskola och Kvalificerad Yrkesutbildning Studentum AB Torstenssonsgatan
Läs merNamnbyte till Olympiastadion Motion (2009:26) av Stefan Nilsson (MP)
Utlåtande 2010: RIII (Dnr 328-1367/2009) Namnbyte till Olympiastadion Motion (2009:26) av Stefan Nilsson (MP) Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande. Motion (2009:26) av Stefan
Läs merVERKSAMHETSPLAN 2015 FÖR FÖRENINGEN FYRISGÅRDEN
VERKSAMHETSPLAN 2015 FÖR FÖRENINGEN FYRISGÅRDEN 1. FYRISGÅRDEN, MÖTESPLATSEN FÖR ALLA 1.1 VERKSAMHETSIDÉ Fyrisgården är en ideell förening som anordnar fritidsaktiviteter med mera för alla åldrar. Verksamheten
Läs meren av makarna kan ta den andras efternamn som sitt och antingen behålla sitt efternamn som mellannamn eller avstå från det namnet
Alla i Sverige ska ha minst ett förnamn och ett efternamn. Vanliga svenska namn är t.ex. Erik Lindberg eller Anna Andersson. Man kan ha flera förnamn (som t.ex. Anna Christina Marie) det eller de namn
Läs merPressmeddelande 18 maj. Kvinnor visar mer stressymptom än män: Var fjärde kvinna i Stockholms län lider av orolig mage
Pressmeddelande 18 maj Kvinnor visar mer stressymptom än män: Var fjärde kvinna i Stockholms län lider av orolig Kvinnliga anställda upplever mer symptom på stress än sina manliga kollegor. Exempelvis
Läs merSkaparkraft ger resultat Kulturens Hus Luleå, 3 februari 2011
Skaparkraft ger resultat Kulturens Hus Luleå, 3 februari 2011 Åsa Gardelli Föreläsningens innehåll Hur jag har arbetat med mitt uppdrag Vad jag sett hittills resultat Hur kan man gå vidare? Lektor i pedagogik
Läs merEfter beskedet kom mailtrafiken igång mellan oss. Så här skrev några:
Bästa kursare, Jag får meddela att Karl-Axel Andreasson har slutat sina dagar. Efter några få dagar på Skövde lasarett avled han förra fredagen (15/3). I juni detta år är det 55 år sedan de flesta av oss
Läs merMOBILTELEFONI. Julia Kleiman, Frida Lindbladh & Jonas Khaled. tisdag 15 maj 12
MOBILTELEFONI Julia Kleiman, Frida Lindbladh & Jonas Khaled Introduktion Det var först år 1956 som företaget TeliaSonera och Ericsson som skapade mobiler i bilen som man kunde prata i telefon i på det
Läs merViks Fiskeläge 62:1 ANLÄGGANDE AV UTEPLATS
Arkeologisk undersökning 2015 Viks Fiskeläge 62:1 ANLÄGGANDE AV UTEPLATS RAÄ Rörum 44:1, Rörums socken i Simrishamns kommun Skåne län Österlenarkeologi Rapport 2015:11 Lars Jönsson Arkeologisk undersökning
Läs merFakta om: Titel: Skamvrån akvarell ur Ett Hem, ca 1895 Konstnär: Carl Larsson, svensk, 1853 1919
Faktablad, övningar och bilder till kursprovet HT 2012 Karl XIV Johan Fredric Westin Ulrika Eleonora Jacques D Agar Drottning Kristina Sébastien Bourdon Gustav II Adolf Okänd konstnär Gustav I David Frumerie.
Läs merUV MITT, RAPPORT 2006:1 ARKEOLOGISK UTREDNING. Talja. Södermanland, Mellösa socken, Talja 1:5 Karin Neander
UV MITT, RAPPORT 2006:1 ARKEOLOGISK UTREDNING Talja Södermanland, Mellösa socken, Talja 1:5 Karin Neander UV MITT, RAPPORT 2006:1 ARKEOLOGISK UTREDNING Talja Södermanland, Mellösa socken, Talja 1:5 Dnr
Läs merMargareta Westman 2713 1936-1518 2000
Margareta Westman 2713 1936-1518 2000 Svensk språkvård har sorg. För bara en dryg vecka sedan, den 15 augusti, avled Margareta Westman efter en längre tids sjukdom. Då återstod ungefär ett halvt år tills
Läs merEn berättelse om mina förfäder Tecknad av Eva Eriksson, född Karlsson, Räveln, Sör-Nedansjö
En berättelse om mina förfäder Tecknad av Eva Eriksson, född Karlsson, Räveln, Sör-Nedansjö Min mormor Maria Kangas föddes 1872 i byn Lajkola i Finland. Min morfar Johan Erik Kangas var två år yngre och
Läs merGlöd och dynamik när Ingrepp stod i centrum
Glöd och dynamik när Ingrepp stod i centrum The Politics of Magma. Så heter skriften där forskar- och konstnärsgruppen Ingrepp har formulerat sitt program. Och lite som magma blev det när Ingrepp presenterade
Läs mer