9401/20 sst/sa/ub 1 RELEX.1.B

Transkript

1 Europeiska unionens råd LÄGESRAPPORT från: till: Rådets generalsekretariat Delegationerna Föreg. dok. nr: 9314/20 Ärende: EU:s prioriteringar i FN och FN:s 75:e generalförsamling (september 2020 september 2021) Rådets slutsatser (13 juli 2020) För delegationerna bifogas rådets slutsatser om EU:s prioriteringar i FN och FN:s generalförsamlings 75:e session (september 2020 september 2021), som antogs av rådet vid dess 3765:e möte den 13 juli /20 sst/sa/ub 1 RELEX.1.B SV

2 BILAGA Rådets slutsatser om EU:s prioriteringar i FN och FN:s 75:e generalförsamling (september 2020 september 2021) 1 Verka för multilateralism och ett starkt och effektivt FN som gynnar alla 1. Dagens sammanlänkade värld och de globala utmaningarna visar att behovet av multilateralt samarbete är större än någonsin. Utbrottet av covid-19 visar tydligt att globala utmaningar kräver kollektiv handling. Genom covid-19 sätts inte bara vår humanitet och våra värderingar på prov utan också själva det multilaterala systemet. Den regelbaserade internationella ordningen med FN som kärna måste upprätthållas och stärkas om vi ska kunna hantera de globala utmaningarna på ett effektivt sätt. Tiden är inne för internationell solidaritet och samarbete. 2. I denna gemensamma strävan är EU och dess medlemsstater ledande aktörer i de globala insatserna för att hjälpa de mest behövande i hanteringen av de humanitära, hälsomässiga, sociala och ekonomiska konsekvenserna av krisen. EU strävar efter att föregå med gott exempel när det gäller att visa solidaritet genom att stödja våra partner runtom i världen. För att vår kollektiva genomslagskraft ska kunna maximeras behöver vi en effektiv multilateral strategi. Vi kommer därför att fortsätta att ställa oss bakom FN:s generalsekreterares ansträngningar för att samordna FN-övergripande åtgärder i nära samarbete med andra aktörer. Åtgärder som vidtas på nationell nivå är också viktiga. EU kommer att fortsätta att vara en stark och trovärdig partner för alla som vill verka för multilateralism i linje med rådets slutsatser om EU-åtgärder för en stärkt regelbaserad multilateralism. 1 När beteckningen EU används i detta dokument föregriper detta inte frågan om huruvida behörigheten ligger hos EU, EU och dess medlemsstater eller uteslutande hos medlemsstaterna. 9401/20 sst/sa/ub 2

3 3. Den rådande krisen har visat hur avgörande multilaterala institutioner är för att trygga hälsa, välstånd och säkerhet i världen. Vi måste gemensamt dra lärdomar för att göra världen mer motståndskraftig i framtiden. Vi måste sluta upp bakom FN:s generalsekreterares uppmaning om en bättre återhämtning och arbeta tillsammans för att skapa förutsättningarna för en återhämtning som skapar hållbara, jämlika och inkluderande samhällen i linje med målen för hållbar utveckling och Parisavtalet om klimatförändringar. Att återuppbygga på ett bättre och grönare sätt är den bästa fortsatta inriktningen. För att vi ska kunna lyckas med detta är det avgörande att samstämmigheten mellan de olika pelarna i FN:s arbete stärks, liksom kopplingen mellan områdena humanitära frågor, utveckling och fred. Detta är också ett avgörande tillfälle att skärpa inriktningen på våra gemensamma prioriteringar, från mänskliga rättigheter till konfliktförebyggande, från klimat och hållbar utveckling till digitala frågor. Lika viktigt kommer det att förbli att bevara det humanitära utrymmet och säkerställa respekten för internationell humanitär rätt och humanitära principer. 4. Vi firar i år FN:s 75-årsjubileum. Det ger oss möjlighet att förnya och stärka det multilaterala systemet för att skapa den framtid vi vill ha och det FN vi behöver ( the future we want, the UN we need ), med utgångspunkt i förtroende och gemensamma värderingar och intressen. Vi behöver i dag ett FN som visar sitt mervärde, gynnar alla och är ändamålsenligt. Vi kommer därför att fortsätta att inta en ledande ställning bland förespråkarna för ett mer ändamålsenligt, effektivt och hållbart finansierat FN och fullt ut stödja FN:s generalsekreterares reformagenda. Tillsammans är EU och dess medlemsstater den enskilt största finansiella bidragsgivaren till FN. EU kommer att fortsätta att utnyttja sin samlande kraft till stöd för ett effektivt multilateralt system genom att sammanföra olika globala aktörer i arbetet för gemensamma globala lösningar. Vi kommer att fortsätta att arbeta för att ge ny kraft åt generalförsamlingen och stödja ansträngningar för att öka synergierna och samstämmigheten mellan generalförsamlingens och dess underordnade organs agendor. Vi kommer att stödja nödvändiga reformer av FN-systemets organ, inbegripet den övergripande reformen av FN:s säkerhetsråd, för att göra dem mer effektiva, transparenta, demokratiska, representativa och ansvariga. 9401/20 sst/sa/ub 3

4 Främja mänskliga rättigheter och jämställdhet 5. I en tid av växande utmaningar för de mänskliga rättigheterna, demokratin och rättsstatligheten kommer EU att fortsätta att inta en global ledarställning när det gäller att stärka främjandet och skyddet av alla de mänskliga rättigheterna i hela världen. Genom dialog och samarbete kommer vi att främja respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet och rättsstatlighet som förutsättningar för att bygga inkluderande och motståndskraftiga demokratiska samhällen. Vi kommer att göra allt vi kan för att sätta mänskliga rättigheter i centrum för FN:s agenda och upprepa alla de mänskliga rättigheternas universalitet, odelbarhet och inbördes beroende och förbundenhet. Vi kommer att fortsätta att verka för positiva budskap om mänskliga rättigheter, bland annat genom initiativet Good Human Rights Stories. EU kommer att motverka urholkningen och instrumentaliseringen av de mänskliga rättigheterna. Vi kommer att fortsätta att fördöma brott mot och kränkningar av de mänskliga rättigheterna varhelst de förekommer och kommer att förespråka oinskränkt tillträde till internationella människorättsmekanismer och stärka mekanismerna för ansvarsskyldighet och för internationell rättskipning samt kampen mot strafflöshet. EU fortsätter att orubbligt stödja Internationella brottmålsdomstolen. 6. Covid-19-pandemin utgör ett stort hot mot de mänskliga rättigheterna och har särskilt en negativ inverkan på åtnjutandet av de mänskliga rättigheterna för personer i utsatta situationer. En människorättsbaserad strategi är det enda sättet för oss att säkerställa effektiva åtgärder och att ingen glöms bort. I denna tid då mänskliga rättigheter fortsätter att kränkas och utrymmet för det civila samhället är kraftigt begränsat i många delar av världen, stöder EU helhjärtat FN:s generalsekreterares uppmaning till handling till stöd för de mänskliga rättigheterna ( Call to Action for Human Rights ), liksom hans ledarskap när det gäller att låta de mänskliga rättigheterna stå i centrum för insatsen med anledning av covid-19, och EU är fast beslutet att bidra till dess genomförande. Vi måste intensifiera åtgärderna för att säkerställa ett meningsfullt deltagande av det civila samhället och ungdomar i FN och andra forum, använda digital teknik för att främja och skydda de mänskliga rättigheterna och samtidigt minska de potentiella riskerna, samt ta itu med klimatförändringarnas negativa effekter på de mänskliga rättigheterna. Den roll som spelas av olika samhällsaktörer och människorättsförsvarare är viktigare än någonsin om vi ska lyckas uppnå en bättre och snabbare återhämtning efter covid-19-krisen. 9401/20 sst/sa/ub 4

5 7. Vi bör stärka våra insatser för en integrering av de mänskliga rättigheterna. EU kommer att utnyttja alla de verktyg som det har till sitt förfogande för att fullgöra sina åtaganden vad gäller mänskliga rättigheter, bland annat inom ramen för FN:s råd för mänskliga rättigheter, FN:s generalförsamling, FN:s säkerhetsråd och andra relevanta forum, i överensstämmelse med EU-fördraget och FN-stadgan. EU kommer att fortsätta att stödja ett starkt och effektivt människorättsråd och samtidigt slå vakt om rådets framgångar och ge erkännande åt dess unika roll och mervärde när det gäller att främja och skydda de mänskliga rättigheterna runtom i världen. Kontoret för FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter, de särskilda förfarandena och konventionsorganen är centrala komponenter i FN:s människorättssystem. EU kommer att fortsätta att stödja deras oberoende och verka för att FN:s människorättsarbete får tillräckligt med resurser. Vi kommer att fortsätta att aktivt delta i översynen av konventionsorgansystemet i syfte att göra det effektivare och mer ändamålsenligt och slå vakt om konventionsorganens oberoende och integritet. 9401/20 sst/sa/ub 5

6 8. År 2020, då 25-årsjubileet för Pekingdeklarationen och handlingsplanen från Peking infaller, skulle bli banbrytande för jämställdhet och alla kvinnors och flickors egenmakt. I stället har spridningen av covid-19-pandemin lett till att man skjutit upp en rad av de möten på hög nivå som skulle blåsa nytt liv i befintliga åtaganden om jämställdhet och kvinnors och flickors fulla åtnjutande av alla mänskliga rättigheter. För att uppnå jämställdhet måste vi nu i synnerhet stärka de riktade åtgärderna och integreringen. EU ger sitt fulla stöd till FN:s generalsekreterares uppmaning om fred i hemmen över hela världen ( peace in homes around the world ) vid sidan av alla jämställdhetsinriktade initiativ för att hantera konsekvenserna av covid-19 för kvinnor och flickor. I centrum för dessa insatser står FN och EU:s Spotlightinitiativ som fokuserar på att sätta stopp för alla former av våld mot kvinnor och flickor. Jämställdhet, egenmakt för alla kvinnor och flickor och deras fullständiga åtnjutande av alla mänskliga rättigheter kommer att vara avgörande för att återuppbygga mer jämlika, inkluderande och motståndskraftiga samhällen för alla. EU fortsätter att helhjärtat stödja främjandet, skyddet och förverkligandet av alla mänskliga rättigheter och ett fullständigt och effektivt genomförande av handlingsplanen från Peking och handlingsplanen från den internationella konferensen om befolkning och utveckling (ICPD) samt resultaten från konferenserna för översyn av dessa, och står fast vid sitt engagemang för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter i detta sammanhang. Med detta i åtanke bekräftar EU sitt engagemang för främjandet, skyddet och förverkligandet av alla individers rätt att utöva full kontroll över och besluta fritt och ansvarsfullt i frågor som rör deras sexualitet och sexuella och reproduktiva hälsa, utan diskriminering, tvång eller våld. EU betonar dessutom att alla människor måste ges tillgång till omfattande information och utbildning avseende sexuell och reproduktiv hälsa, inbegripet omfattande sexualundervisning och hälso- och sjukvårdstjänster, av god kvalitet och till överkomliga priser. 9401/20 sst/sa/ub 6

7 Främja fred och säkerhet 9. I en värld med allt större geopolitiska spänningar kommer EU att fortsätta att öka sina fredsfrämjande insatser och höja sin säkerhet och stärka sin förmåga att agera tillsammans med andra partner. Covid-19-utbrottet har belyst behovet av att förbättra motståndskraften hos stater och regioner runt om i världen och hantera instabila situationer. Samtidigt har krisen skapat möjligheter att lösa konflikter och bidra till fred. EU ger sitt starka stöd till FN:s generalsekreterares vädjan om en global vapenvila och upprepar behovet av att lägga fram politiska lösningar på dagens komplexa och utdragna konflikter inte bara under pandemin utan även i dess efterdyningar och av att säkerställa obehindrat tillträde för principstyrt humanitärt bistånd. Vi kommer att fortsätta att uppmana alla parter i konflikter att fullt ut följa internationell humanitär rätt. EU kommer att använda allt sitt inflytande i dessa ansträngningar, bland annat genom EU:s politiska ram för medling. Dialogen mellan EU och FN om konfliktförebyggande kommer att fortsätta att vara avgörande i detta avseende års översyn av FN:s arkitektur för fredsbyggande är nödvändig för att uppnå dessa mål och ytterligare stärka FN:s pelare för fred och säkerhet genom att förbättra samordnade fredsbyggande åtgärder och genom att upprätthålla fredsinsatser på fältet. EU kommer att fortsätta att stödja denna process med särskilt fokus på att säkerställa tillräcklig, förutsägbar och hållbar finansiering och på att stärka partnerskapen för detta ändamål, stödja FN:s fredsbyggande kommission i dess roll som rådgivare vid FN:s säkerhetsråd och förbättra de strategiska förbindelserna mellan dessa två strukturer. Det kommer att krävas kontinuerliga insatser för att stärka det faktiska samarbetet med hjälp av gemensam analys och planering, genom att förbättra kopplingarna mellan tidig varning och tidiga insatser samt genom att främja övergångsrättvisa och försoning. EU välkomnar den ökade inriktningen i hela FNsystemet på klimatförändringarnas konsekvenser för säkerheten, vilken kommer att bidra till en bättre bedömning och hantering av klimatrelaterade säkerhetsrisker. Mot bakgrund av att det har gått 15 år sedan antagandet av begreppet skyldighet att skydda kommer EU att fortsätta att i relevanta FN-forum underlätta dialogen om och engagemanget för skyldigheten att skydda. 9401/20 sst/sa/ub 7

8 11. FN:s fredsfrämjande insatser utgör fortfarande ett av de viktigaste verktygen för att främja fred och säkerhet runt om i världen. EU och dess medlemsstater har anslutit sig till FN:s generalsekreterares initiativ för fredsbevarande, Action for Peacekeeping, och upprepat sitt politiska åtagande att stödja de fredsbevarande insatserna med sikte på att göra dem ändamålsenliga genom att exempelvis stödja nya metoder för att förbättra styrkebidrag, utrustningens funktionsduglighet och uthålligheten. Vår främsta prioritering är att förbättra de konkreta och mätbara effekterna på fältet. EU står fast vid sitt åtagande att stärka det strategiska partnerskapet mellan EU och FN i fråga om fredsfrämjande insatser och krishantering samt att stärka det operativa samarbetet med FN på fältet, och ser därför fram emot undertecknandet av FN:s och EU:s ramavtal om tillhandahållande av ömsesidigt stöd i samband med deras respektive uppdrag och insatser. Ökad samordning med andra regionala och internationella organisationer samt med internationella finansinstitut kommer att förbli viktigt. Afrikanska unionen är vår viktigaste partner, och insatserna kommer att fortsätta att stödja Afrikaledda freds- och säkerhetsinitiativ samt fördjupa det trilaterala samarbetet mellan AU, EU och FN. Det trilaterala partnerskapet mellan FN, EU och Världsbanken ligger till grund för hållbara framsteg inom fred och säkerhet. EU kommer att fortsätta att påskynda genomförandet av agendan för kvinnor, fred och säkerhet för att se till att kvinnor deltar fullt ut och på ett meningsfullt sätt i politiska processer och fredsprocesser. I år är det 20 år sedan FN:s säkerhetsråd antog resolution 1325 om kvinnor, fred och säkerhet, och detta bör markeras genom ett förnyat och stärkt engagemang för agendan. Vi kommer att fortsätta att främja ungdomars deltagande i fredsbyggande åtgärder och fredsupprätthållande som en del av vårt kontinuerliga stöd för agendan för ungdomar, fred och säkerhet. Det är fortfarande viktigt att skydda civila, särskilt kvinnor och barn, personer med funktionsnedsättning samt humanitär personal och sjukvårdspersonal i konfliktmiljöer och postkonfliktmiljöer. 9401/20 sst/sa/ub 8

9 12. Förebyggande av radikalisering som leder till våldsbejakande extremism och terrorism förblir en viktig prioritering för EU. EU har åtagit sig att stärka FN:s insatser för att bemöta det globala terroristhotet helt i enlighet med internationell rätt inbegripet internationell människorättslagstiftning, internationell humanitär rätt och internationell flyktingrätt, i överensstämmelse med FN:s globala strategi för terrorismbekämpning. Efter covid-19-krisen är en strategi och förebyggande som grundas på mänskliga rättigheter a och o, så att man inte underblåser ytterligare radikalisering som i sin tur leder till våldsbejakande extremism och terrorism. Fler insatser behövs, bland annat genom humanitära undantag, för att säkerställa att sanktioner och åtgärder mot terrorism inte medför några hinder för ett principbaserat humanitärt bistånd. 13. I en tid då den internationella brottsligheten ökar kommer FN:s 14:e kongress om brottsförebyggande arbete och straffrätt att bidra till att stärka det internationella samarbetet, det brottsförebyggande arbetet och straffrätten i enlighet med rättsstatsprincipen och respekten för de mänskliga rättigheterna. EU upprepar vikten av den särskilda sessionen i generalförsamlingen mot korruption 2021 för att förebygga och bekämpa korruption och kommer att fortsätta att främja ett fullständigt och effektivt genomförande av FN:s konvention mot korruption. 14. EU kommer att fortsätta att rikta uppmärksamheten mot utvecklingen av informations- och kommunikationsteknik (IKT) inom ramen för internationell säkerhet, bland annat genom att delta i relevanta FN-processer. Vi kommer att fortsätta att samarbeta med partner för att förebygga konflikter och främja stabilitet i cyberrymden genom den normativa ramen för ansvarsfullt statligt agerande, genomförandet av förtroendeskapande åtgärder och stöd till kapacitetsuppbyggnad på cyberområdet. EU kommer att främja en fullständig tillämpning av befintlig internationell rätt, inbegripet internationell människorättslagstiftning och internationell humanitär rätt, i cyberrymden. EU framhåller sitt fortsatta stöd för Budapestkonventionen om it-brottslighet som en övergripande multilateral rättslig ram för utveckling av nationell lagstiftning och internationellt samarbete för att bekämpa itbrottslighet. 9401/20 sst/sa/ub 9

10 15. EU ska, i denna tid då den internationella arkitekturen för nedrustning, icke-spridning och vapenkontroll utsätts för hårt tryck och utmanas i allt högre grad av geopolitiska spänningar, öka sina ansträngningar för att bevara och stärka denna arkitektur samt för att främja ett fullständigt genomförande av de internationella instrumenten för nedrustning och vapenkontroll och samtidigt säkerställa att de förblir ändamålsenliga mot bakgrund av utvecklingen av ny teknik. EU kommer att fortsätta att arbeta för att den tionde granskningskonferensen av fördraget om förhindrande av spridning av kärnvapen ska ge goda resultat, i syfte att upprätthålla och stärka fördraget om förhindrande av spridning av kärnvapen som ett centralt multilateralt instrument för internationell fred, säkerhet och stabilitet samt främja dess universalisering och förbättrade genomförande. Stödet till Organisationen för förbud mot kemiska vapen (OPCW) kommer att fortsätta, i syfte att säkerställa att den globala normen mot användning av kemiska vapen upprätthålls och att de ansvariga för sådan användning ställs till svars. Särskilt fokus kommer även fortsättningsvis att ligga på ansvarsfullt beteende i yttre rymden och förebyggande av kapprustning i yttre rymden, liksom stöd till insatser för att säkerställa att nedrustningskonferensen uppfyller sitt uppdrag som det enda multilaterala förhandlingsforumet för nedrustningsfrågor. 16. Förberedelserna kommer att inledas 2021 inför de kommande granskningskonferenserna avseende konventionen om bakteriologiska (biologiska) vapen och toxinvapen (BTWC) och av konventionen om vissa konventionella vapen (CCW-konventionen). De främsta prioriteringarna fortsätter att vara ikraftträdandet och universaliseringen av fördraget om fullständigt förbud mot kärnsprängningar (CTBT) och en universell anslutning till och ett verkningsfullt genomförande av vapenhandelsfördraget (ATT), konventionen om förbud mot antipersonella minor (truppminor) och Haag-uppförandekoden mot spridning av ballistiska missiler. Vi kommer att fortsätta att stödja FN:s generalsekreterares nedrustningsagenda, bland annat när det gäller att inleda omedelbara förhandlingar om ett fördrag om förbud för framställning av klyvbart material för kärnvapen. 9401/20 sst/sa/ub 10

11 Bygga en rättvis globalisering 17. Att påskynda genomförandet av Agenda 2030 för hållbar utveckling och dess mål för hållbar utveckling genom den rättighetsbaserade strategin för utveckling är avgörande för att åstadkomma en omdanande förändring senast 2030 som inte lämnar någon utanför. Målen för hållbar utveckling utgör grunden för våra värderingar och vår framtid. Målen vägleder EU:s åtgärder inom alla sektorer, både på hemmaplan och utomlands. Den rådande covid-19-krisen är en påminnelse om att ett fullständigt genomförande av Agenda 2030 och Parisavtalet har avgörande betydelse för att bättre rusta världen inför framtida systemchocker. Med utgångspunkt i den politiska förklaringen från 2019 års toppmöte om målen för hållbar utveckling måste vi fortsätta att hålla en hög ambitionsnivå och använda oss av årtiondet för åtgärder för hållbar utveckling för att ge ny kraft åt insatserna. Vi stöder FN:s generalsekreterares uppmaning att bygga en rättvis globalisering och är redo att axla vårt ansvar i samarbete med alla berörda parter. 18. Vi måste utöka de globala insatserna för att åstadkomma allmän hälso- och sjukvård och ge tillgång till högkvalitativa, inkluderande och motståndskraftiga hälso- och sjukvårdssystem och tjänster samt till säkert dricksvatten och lämpliga sanitära anläggningar. Vi måste fortsätta att främja global hälsa som en kollektiv nyttighet för alla med fullt stöd för WHO:s insatser i egenskap av det ledande FN-organet för global hälsa. Genom det EU-sponsrade givarinitiativet för den globala kampen mot coronaviruset kommer vi att fortsätta att stödja globala insatser för att påskynda forskning om behandling, diagnostik och vaccin och säkerställa att de är globala kollektiva nyttigheter som är tillgängliga för alla på ett rättvist sätt. Vi bör också se över lärdomar och tillvaratagna erfarenheter från de WHO-samordnade internationella vårdinsatserna mot covid-19 och ge rekommendationer för att förbättra det globala förebyggandet och hanteringen av samt beredskapen inför pandemier. Antagandet i samförstånd av Världshälsoförsamlingens resolution, som EU och dess medlemsstater tagit initiativ till, understryker vikten av ett gemensamt svar på covid-19-pandemin. 9401/20 sst/sa/ub 11

12 19. Vi bör utnyttja återhämtningsfasen för att ta itu med de socioekonomiska konsekvenserna av pandemin och mildra deras inverkan på människors välbefinnande så att ingen lämnas utanför. Tillsammans måste vi anstränga oss mer för att utrota fattigdom och hunger, ta itu med ökande ojämlikhet, uppnå jämställdhet och främja hållbar och ekonomisk tillväxt för alla. Allt osäkrare livsmedelsförsörjning och undernäring bland de mest utsatta till följd av effekterna av covid-19 med avseende på försörjningsmöjligheter, livsmedelssystem och försörjningskedjor kräver insatser för att säkerställa tillgången till livsmedel och jordbruksprodukter. Återhämtningen bör gå hand i hand med social rättvisa och anständigt arbete samt investeringar i system för socialt skydd. Vi behöver en återhämtning där investeringar och skuldlättnader kopplas till målen för hållbar utveckling. Ett hållbart svar på covid-19-krisen kräver även att det globala regelbaserade handelssystemet fungerar effektivt. 20. Vi kommer att fortsätta att arbeta med partner för att gemensamt hantera migration och tvångsförflyttning av befolkningen, bland annat genom att följa upp det första globala flyktingforumet, högnivåpanelen för intern tvångsförflyttning och andra relevanta FN-forum. Vi är fast beslutna att utnyttja vetenskap, teknik och innovation för att göra framsteg inom målen för hållbar utveckling. 21. Som världens ledande givare av offentligt utvecklingsbistånd delar EU och dess medlemsstater ett starkt engagemang för att stödja partnerländer, särskilt de länder som har störst behov, när det gäller att genomföra Agenda 2030, inbegripet Addis Abebahandlingsplanen. EU kommer att samarbeta närmare med FN vad gäller gemensam analys och gemensam effektiv fördelning av arbetsuppgifter i samband med EU:s programplanering på landsnivå under programplaneringsfasen för samarbetet efter En mer integrerad, sammanhängande, effektiv och resultatinriktad FN-närvaro på fältet, som leds av FN:s lokala samordnare med befogenheter och överensstämmer med FN:s ram för hållbart utvecklingssamarbete, kommer att spela en viktig roll när det gäller att säkerställa att länderna återhämtar sig bättre från den nuvarande krisen. Vi behöver i denna strävan ytterligare uppmuntra integrerade nationella budgetramar, främja hållbar finansiering och skala upp de innovativa lösningarna i syfte att mobilisera tillräcklig finansiering för att göra framsteg vad gäller genomförandet av målen för hållbar utveckling. Vi kommer att sträva efter att öka synligheten, öppenheten och effektiviteten i det internationella utvecklingssamarbetet. 9401/20 sst/sa/ub 12

13 Påskynda den globala omställningen till en hållbar och klimatneutral framtid 22. Covid-19-krisen har tydligare belyst att de globala insatserna är otillräckliga när det gäller att hantera nödlägen som rör klimatet och den biologiska mångfalden. Krisen har stärkt de vetenskapliga beläggen för att den globala ambitionsnivån är otillräcklig och att vi måste agera beslutsamt nu. Återhämtningsinsatser måste vara förenliga med agendan för omställning till låga utsläpp och bör inte förvärra befintliga sammankopplade klimat- och miljönödlägen. En ny verklighet efter covid-19 bör också innebära en mer modern, klimatneutral och cirkulär ekonomi som gör oss mindre beroende av resurser och ökar vår motståndskraft. Investeringar i storskalig hållbar och grön innovation, förnybara energikällor, energieffektivitet, ren energi och transport kommer att bli ännu viktigare än tidigare. FN:s femte miljöförsamling erbjuder en viktig möjlighet att skapa förutsättningarna och höja ambitionsnivån för att främja en grön återhämtningsagenda och miljöhållbarhet. Högtidlighållandet av FN:s första konferens om den mänskliga miljön 2022 kommer att bidra till en positiv drivkraft. 9401/20 sst/sa/ub 13

14 23. I egenskap av global ledare kommer EU att fortsätta att bekämpa klimatförändringen och förlusten av biologisk mångfald genom en ambitiös politik på hemmaplan och i resten av världen. Den europeiska gröna giv som Europeiska kommissionen har föreslagit är vår färdplan för en hållbar, klimatneutral och resurseffektiv framtid med det ambitiösa målet att uppnå klimatneutralitet senast Vi kommer att bygga vidare på den dynamik som skapats av FN:s toppmöte om klimatåtgärder och fortsätter att stödja FN:s generalsekreterare i hans ansträngningar att intensifiera de globala klimatåtgärderna. Ett snabbt och fullständigt genomförande av Parisavtalet, i linje med den senaste forskningen, särskilt IPCC:s rapporter, är av avgörande betydelse för att man ska kunna ta itu med denna existentiella utmaning. EU kommer att öka sina klimatdiplomatiska insatser, som en del av gröna given-diplomatin, i syfte att uppbringa stöd för en högre global ambitionsnivå när det gäller en rättvis global omställning till en grön ekonomi, även med tanke på FN:s kommande klimatkonferens (COP 26). EU kommer att fortsätta att samarbeta mer intensivt med alla partner för att hjälpa dem att se över och genomföra sina nationellt fastställda bidrag och ta fram ambitiösa långsiktiga strategier för utveckling mot låga växthusgasutsläpp och samtidigt mobilisera klimatfinansiering. Vi kommer fortsättningsvis att stödja genomförandet av Sendai-ramverket för katastrofriskreducering i syfte att minska riskerna och exponeringen för klimatrelaterade risker och därmed stärka motståndskraften. Vi kommer att påskynda omdirigeringen av de finansiella flödena i riktning mot hållbara och klimatanpassade investeringar, främja en hållbar och ansvarsfull global produktion och användning av råvaror samt verka för inrättandet av en global allians för den cirkulära ekonomin. 9401/20 sst/sa/ub 14

15 24. FN:s toppmöte om biologisk mångfald måste skapa det nödvändiga politiska momentumet och bana väg för en ambitiös global ram för biologisk mångfald efter 2020, som ska antas vid det 15:e mötet i partskonferensen för FN:s konvention om biologisk mångfald EU kommer att samarbeta med sina partner för att göra toppmötet till en vändpunkt för att uppmärksamma världen på omfattningen av förlusten av biologisk mångfald och dess effekter på livsmedelstryggheten, hälsan och ekonomin samt dess ömsesidiga beroende av klimatförändringarna. Mot bakgrund av covid-19-krisen måste vi vägledas av principen om en hälsa för att säkerställa både människornas och ekosystemens hälsa. Avskogning, jordbruksindustri, olaglig handel med vilda djur och växter, föroreningar, klimatförändringar, vattenbrist, ineffektiv sanitet och avfallshantering och andra typer av miljöförstöring ökar risken för framtida pandemier och måste åtgärdas. EU kommer att sträva efter ett ambitiöst FN-högnivåmöte om vatten 2021 i syfte att påskynda framstegen när det gäller hållbar vattenförvaltning. Covid-19-pandemin hotar också att undergräva framstegen och blottlägga brister i våra livsmedelssystem, göra livsmedelsförsörjningen osäkrare och öka malnutritionen. EU kommer att stödja inkluderande förberedelser för att uppnå effektiva resultat vid FN:s generalsekreterares toppmöte om livsmedelssystem, i syfte att öka insatserna för den fortsatta omvandlingen av de nuvarande livsmedelssystemen så att de blir sundare, motståndskraftigare och miljömässigt hållbara. 25. Vid FN:s kommande havskonferens och i andra relevanta forum kommer vi att fortsätta arbetet med att stärka den internationella världshavsförvaltningen och säkerställa trygga, säkra och friska oceaner och hav. Vi kommer att öka insatserna för att slutföra utarbetandet av ett fördrag inom ramen för FN:s havsrättskonvention om bevarande och hållbar användning av marin biologisk mångfald i områden utanför nationell jurisdiktion. EU kommer som global ledare inom förvaltning av miljödata att inta en aktiv roll i utarbetandet av den globala strategin för miljödata senast /20 sst/sa/ub 15

16 Leda omställningen till en ny digital värld 26. Den digitala tekniken förändrar konstant vår värld genom att skapa enorma fördelar men också risker och kostnader. EU kommer att stödja FN:s insatser för att styra den nya tekniken så att den bidrar till positiv förändring, vilket är i linje med EU:s prioritering att göra Europa redo för den digitala eran. Vi kommer att leda omställningen till en ny digital värld där alla har en rättvis chans att dra nytta av fördelarna med digitaliseringen, i linje med målen för hållbar utveckling och i enlighet med internationell människorättslagstiftning. I samband med detta måste vi minska de potentiella riskerna genom att säkerställa en människorättsbaserad och människocentrerad strategi för digital omvandling. 27. EU kommer att ta itu med den digitala omvandlingens mer allmänna utmaningar och möjligheter genom initiativen för att utvidga den globala digitala konnektiviteten, minska de digitala skillnaderna, förbättra de digitala färdigheterna, bidra till den globala digitala kapaciteten, möjliggöra digitalt entreprenörskap och stödja standarder som införlivar EU:s värden. EU kommer att dela med sig av sin regleringserfarenhet för att bli en tillförlitlig digital ledare och partner i det multilaterala systemet. Vi kommer att fortsätta att bygga strategiska partnerskap för att utforma den globala digitala agendan och kommer genom en flerpartsstrategi att bidra till resultaten av rekommendationerna från FN:s generalsekreterares högnivåpanel för digitalt samarbete, med utgångspunkt i underlaget från EU:s globala teknikpanel. Lanseringen av FN:s generalsekreterares färdplan för digitalt samarbete är en viktig milstolpe på vägen mot ett utnyttjande av den digitala teknikens potential. EU kommer att nära följa genomförandet av färdplanen. 28. Vi kommer att fortsätta att dels främja en etisk och människocentrerad strategi som säkerställer främjandet och skyddet av mänskliga rättigheter i samband med utvecklingen och användningen av artificiell intelligens, dels skapa konvergens mot moderna ramar för skydd av personuppgifter. EU kommer att samarbeta med alla berörda parter för att säkerställa ett öppet, fritt, säkert och stabilt internet, skydda integriteten, bekämpa hatpropaganda och terrorisminnehåll online, förbättra säkerheten och tryggheten på nätet samt bidra till att bekämpa desinformation och hybridhot, i full överensstämmelse med internationell människorättslagstiftning. 9401/20 sst/sa/ub 16

17 29. I dessa svåra tider är det strategiska partnerskapet mellan Europeiska unionen och Förenta nationerna viktigare och starkare än någonsin. Samtidigt som vi i år firar FN:s 75-årsjubileum fortsätter EU att stödja FN som ett oumbärligt forum för multilaterala lösningar på globala utmaningar. Efter covid-19-krisen behövs det mer solidaritet och samarbete i världen. Med utgångspunkt i synergierna mellan EU:s och FN:s agendor kommer EU fortsättningsvis att vara en viktig drivkraft bakom multilateralismen och visa prov på globalt ledarskap i syfte att skapa en säkrare och bättre värld för alla. 9401/20 sst/sa/ub 17