Hur blir en väderprognos till?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hur blir en väderprognos till?"

Transkript

1 Hur blir en väderprognos till? eller Vad gör SMHI på sina superdatorer? eller Smått och gott om SMHI Anders Höglund 1

2 Några kortfakta om SMHI Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Myndighet under miljödepartementet C:a 600 anställda Har kontor i Norrköping, Göteborg, Malmö, Arlanda och Sundsvall 2

3 Viktigaste uppgift Rädda liv och egendom genom att varna för farligt väder. Varningar bl.a. på 3

4 Weather Sync Kundanpassade väderprodukter Media Energi Prognoser men även redaktionellt material Fortum, Vattenfall: Planering av produktion Handel, Landtrafik & bygg Kommuner: Snöröjning NCC: Asfaltering Fastighetsstyrning Fastighetsägare: Styrning av uppvärmning 4

5 PcTc Freak wave off Durban

6 Weather Sync Kundanpassade väderprodukter Sjöfart Rederier över hela världen Weather Routing Spar bunker (bränsle) ETA Undvika hårt väder Fleet Web Följ fartyg, ETA, planerade rutter, färdhistorik etc. 6

7

8 Superdatorer Tillhandahålls av NSC Linux-kluster Nätverk: Infiniband MPI Beräkningsnoder Filserver Loginnod 8

9 Superdatorer Startad #cpu-kärnor Bore juni Blixt/Pavel feb Tornado aug Dunder sep Gimle juni Mer information på 9

10 Operationell produktion Startad #cpu-kärnor Bore juni Huvudmaskin Blixt/Pavel feb Backup Tornado aug Dunder sep Gimle juni

11 Väderprognos, historik Mitten av 1800-talet: Omfattande nät av europeiska meteorologiska observationsstationer utan egentlig samordning. 14 nov 1854, Krimkriget: Häftig storm över Svarta havet. Stora förluster för franska och engelska flottan. Storm i Europa dagarna innan. Ny idé: Utnyttja telegrafen för att samla in observationer. Väderlekstjänst i Paris: synoptiska (samtidiga) väderkartor. Första officiella SMHI-prognosen: 3 juli

12 Numeriska väderprognoser, historik Vilhelm Bjerknes c:a 1903: beskrev principen för numeriska prognoser L.F. Richardson 1921: första heroiska försöket som misslyckades C.G. Rossby 1938: visade hur ekvationerna kunde förenklas Charney Fjörtoft von Neumann 1950: första lyckade försöket på ENIAC MVC-BESK 1953: första operationella prognosen i världen SMHI-SAAB D : SMHI börjar med numeriska prognoser ECMWF-CRAY1 1979: Globala operationella prognoser 12

13 Väderprognos, översikt 13

14 Väderprognos, översikt 2 Randvärden Observationer Första gissning Bakgrundsfält Gammal prognos Analys Dataassimilation Nuläge Prognosmodell Prognos Ny prognos var 6:e timme (00, 06, 12, 18 UTC) Varje prognos går 48h framåt (en del 72h) Prognosmodell HIRLAM hirlam.org 14

15 Observationer Antal observationer mottagna av ECMWF under ett dygn. 15

16

17 GPS derived moisture One person s noise is another person s signal Ground based GPS Advantages: High resolution 40 to 50 stations every 15 minutes All weather, all the time Very cheap Disadvantages: GPS Only columnar water vapour There may be a bias and correlated errors 17

18 Ground based GPS sites 18

19 Insamling av observationer Texttelegram används fortfarande. UDEU02 EGRR RRD AMDAR 1713 ASC EU N 01803E F022 MS /028 TB/ S031= ASC EU N 01804E F032 MS /027 TB/ S031= ASC EU N 01802E F050 MS /030 TB/ S031= ASC EU N 01758E F064 MS /026 TB/ S031= ASC EU N 01755E F074 MS /038 TB/ S031= ASC EU N 01752E F092 MS /034 TB/ S031= ASC EU N 01749E F110 MS /034 TB/ S031= ASC EU N 01746E F125 MS /033 TB/ S031= ASC EU N 01743E F145 MS /032 TB/ S031= ASC EU N 01740E F166 MS /023 TB/ S031= Övergång till binära format pågår (BUFR). 19

20 20

21 SMHI, Extern datakommunikation, i huvuddrag, NSC/Linköping RMDCN (IP/VPN MPLS) Regional Meteorological Data Communications Network (För SMHI: f n komm. med partners i 8 länder) 3 Mbps/prim 3 Mbps 100 Mbps Telia INTERNET 90+ Mbps TDC SjöV/svartfiber LFV/Arlanda (128 Kbps) LiUnet 1 Gbps SMHI-LAN/ WAN (till 4 reg.-kontor; Mbps),med begränsade backupförb. Även anv. av DATEL, ISDN o DPK, en del via SMHI-telefonväxelaccesser, t ex: för ADAC 8+2 Mbps Försvarsmakten 21

22 Kvalitestkontroll Inkomna observationer kan vara fel. Mätfel Överföringsfel Formatfel Representationsfel Grov rimlighet Jämför med tidigare prognos Position Jämför med tidigare position Svartlistning av känt dåliga observationer 22

23 Områden C gridpunkter 22 km 0,2 E gridpunkter 11 km 0,1 G gridpunkter 5,5 km 0,05 23

24 Roterat lat/lon-grid Lat/lon-grid blir tätare närmare polerna. Rotera bort polerna så att ekvatorn går ungefär mitt i det intressanta området. Här: Sydpolen i 30 S 10 V Rotera först så att nollmeridianen hamnar på 10 V Rotera därefter så att sydpolen åker längs denna nollmeridian till 30 S Övning: Härled formler för att översätta mellan dessa koordinatsystem. Övning 2: Härled formler för att översätta mellan vektorer i dessa koordinatsystem. 24

25 Analys Syftar till att beskriva nuläget. Utgår från en tidigare prognos (första gissning, bakgrundsfält) giltig vid referenstidpunkten. Modifierar första gissningen med observationer. Arbetar med variablerna Temperatur (T), vind (u, v), fuktighet (q) och tryck (p) 25

26 Analys Hur ska skillnaden mellan observation och bakgrundsfält hanteras? Observationen är inte säkert sanningen. Observationer finns inte i alla gridpunkter. Observationerna är ojämt spridda. 26

27 Analys, 3D-var Minimera: 1 1 T 1 J x =J b x J o x = x x b B x x b y Hx T R 1 y Hx 2 2 där x b är bakgrundsfältet, första gissningen, x är det nya tillståndet, B är kovariansmatrisen för bakgrundsfelet, beskriver hur felet i bakgrundsfältet i olika gridpunkter statistiskt beror av varandra. Första termen ger en kostnad för att avvika från första gissningen. 27

28 Analys, 3D-var Minimera: 1 1 T 1 J x =J b x J o x = x x b B x x b y Hx T R 1 y Hx 2 2 där y är observationerna H är observationsoperatorn, omvandlar ett modelltillstånd till motsvarande observationer. R är kovariansmatrisen för observationsfelet Andra termen ger en kostnad för att avvika från observationerna. 28

29 Bakgrundsfelskovariansmatrisen Matrisen B innehåller kovarianser mellan alla gridpunkter och alla prognosvariabler. E11-området: gridpunkter, 5 variabler ger att B har storleken element. Redan i enkel precision (4 bytes per tal) måste man ha ett par petabyte minne. Trix och approximationer är nödvändiga! 29

30 Bakgrundsfelskovariansmatrisen Genom ett variabelbyte frikopplas beroendet mellan olika variabler (i princip). Fouriertransformering gör B nästan diagonal. Approximation: antag diagonal. 30

31 Exempel: 2m-temperatur Explicit beräknat ( sanning ) Fourier-representerat Projekt: VarAn försöker att använda wavelets istället för Fouriertransform. 31

32 3D-var -observationer t=t0-3h t=t0 xb giltig vid t=t0 x produced for t=t0 t=t0+3h time 1 1 J x =J b x J o x = x x b T B 1 x x b y Hx T R 1 y Hx

33 4D-var 33

34 Prognosmodell Analys Prognos T,u,v,w,q,ps dρ = ρ divc dt du tanφ uw 1 p ' = uv fv f w F λ dt R R ρ R cos φ λ dv tanφ 2 vw 1 p = u fu F dt R R ρ R φ φ dw u2 v 2 ' 1 p = f u g F z dt R R ρ z cp dt dp =Q α dt dt dq =s q D dt p=qrt q 34

35 Prognosmodell Randvillkor Marken: Markschema, modell för marken och markanvändning. Hav: Bl.a. oceanografisk modell Geografiskt: Från ECMWF 35

36 Från modell till prognos En modellör kallar utdatat från modellen för en prognos. En meteorolog kallar utdatat från modellen för ett underlag till en prognos. Meteorologen tittar på utdata från många modeller (SMHI 3 modeller, ECMWF: 3 modeller, NCEP, UK Metoffice, DWD) men även många observationer. Meteorologen kombinerar resultaten (eventuellt modifierat) till en prognos. Detta görs i ett system som kallas PMP. 36

37 Följdjobb Hiromb: Oceanografisk cirkulationsmodell Swan: Vågmodell (GPL) Offical homepage: Homepage: vlm089.citg.tudelft.nl/swan/index.htm Resultat kan ses på produkter.smhi.se/oceanweb/ Match: Atmosfärkemisk spridningsmodell Se även Körs på Pavel Plus massor av andra modeller som inte körs på superdator, exempelvis hydrologiska modeller (vatten mellan regn och hav), skogsbrandrisk och oljespridningsmodell 37

38 Match: exempel 38

39 Validering Vad är en bra prognos? 39

40 Dubbelfel Röd: observation Grön och blå: olika prognoser Vilken är bäst? 40

41 Prognosindex Sammanvägning av flera kvalitetsmått 41

42 Nederbörd FBSS Mäter geografisk precision Rutor om 0.5 grader Rutor om 1.0 grader C C E E C C E E Tröskelvärden mm/24 timmar 1 5 Tröskelvärden mm/24 timmar 42

43 Nederbörd MAE och ME

44 Nederbörd KSS

45 Validering, slutsats Olika mått säger olika saker. Man måste förstå vad måtten mäter. Man måste titta på flera mått. 45

46 Modellkvalitet ECMWF 46

47 Mer om ECMWF European Center for Middle range Weather Forecasts Samarbete mellan europeiska vädertjänster Finns i Reading, England Stort arkiv Petabyte 17 okt 2004 Exabyte

48 ECMWF, datorsystem 48

49 Bättre prognos med mer datorkraft: Ensembleprognos Stör analysen systematiskt (analysfel) Stokastisk fysik (modellfel) ECMWF: 51 ensemblemedlemmar, 15 dygn 49

50 Prognos för Linköping Referenstid: UTC 50

51 Ensemble på annat sätt Flera olika modeller: multimodellensemble. En modell, olika referenstidpunkter: Lagged ensemble. Kallas även poor mans ensemble. 51

52 Några ECMWF-produkter Månadsprognoser 32 dagar, en gång per dag Ensemble med 51 medlemmar Säsongsprognoser 7 månader, en gång per månad. Ensemble med 41 medlemmar. 13 månader, fyra gånger per år. Ensemble med 11 medlemmar. ERA-40 Återanalys av åren 1957 till

53 Klimat Startad #cpu-kärnor Bore juni Huvudmaskin Blixt/Pavel feb Backup Tornado aug Klimat Dunder sep Gimle juni

54 Rossby Centre: Dynamisk nedskalning av GCM-data med RCM 54

55 The Regional Modelling System is used globally! UppLYSning

56 Klimatmodeller 150 år modelltid 50 km, gridpunkter, 1-1,5 vecka 25 km, gridpunkter, 6 veckor Flera terabyte utdata per körning. UppLYSning

57 Rossby Centre: Exempel F&U Undersöka sjöars inverkan på klimat. Utveckling av ny klimatmodell, EC-EARTH, i samarbete med andra europeiska vädertjänster och universitet. UppLYSning

58 Forskning och utveckling Startad #cpu-kärnor Bore juni Huvudmaskin Blixt/Pavel feb Backup Tornado aug Klimat Dunder sep FoU Gimle juni FoU 58

59 Exempel på F&U Förbättring av nuvarande prognosmodell, HIRLAM. Förbättring av analysen (4D-var, VarAn). Test och utveckling av ny prognosmodell, ALADIN, HARMONIE, ALARO Spridningsmodell för luftföroreningar, MATCH, uppdragsverksamhet, scenariekörningar och kartläggning. Algblomningsprognos, SCOBI Miljömässigt säkra fartygsleder: BalticWay 59

60 Slut! 60

Modeller för små och stora beslut

Modeller för små och stora beslut Modeller för små och stora beslut Om väder och väderprognoser Pontus Matstoms, SMHI ksp:s årskonferens 2012 i Norrköping Om SMHI, väder och väderprognoser svårt 2 Sveriges meterologiska och hydrologiska

Läs mer

2010-11-30. Mätningar och indata Hur modellerna är uppbyggda Felkällor Statistiska tolkningar Ensembler Starka/Svaga sidor. Vad Mäts?

2010-11-30. Mätningar och indata Hur modellerna är uppbyggda Felkällor Statistiska tolkningar Ensembler Starka/Svaga sidor. Vad Mäts? Prognoser och Modeller Mätningar och indata Hur modellerna är uppbyggda Felkällor Statistiska tolkningar Ensembler Starka/Svaga sidor Mätningar och observationer Vad Mäts? Var/Hur mäts det? Temperatur

Läs mer

väderprognos så funkar det

väderprognos så funkar det väderprognos så funkar det Per Kållberg, SMHI vad är numeriska prognoser? kommunikationer - nätverk observationer och hur de används produkter 1 2 väderprognos så funkar det vad är numeriska prognoser?

Läs mer

Data assimilering för numeriska väderprognoser

Data assimilering för numeriska väderprognoser Data assimilering för numeriska väderprognoser Norrköping, torsdag, 4 oktober, 2012 Magnus Lindskog Disposition Introduktion Bakgrundsfält Metodik Observationer Osäkerheter och fel Förbättringsmöjligheter

Läs mer

MetCoOp och Arome en mesoskalig operationell. väderprognos. Heiner Körnich, Meteorologisk Metodkonferens, Norrköping, 26/9/2013

MetCoOp och Arome en mesoskalig operationell. väderprognos. Heiner Körnich, Meteorologisk Metodkonferens, Norrköping, 26/9/2013 MetCoOp och Arome en mesoskalig operationell väderprognos Heiner Körnich, Meteorologisk Metodkonferens, Norrköping, 26/9/2013 1 Motivation NWP prognoser går mot högre upplösning. Globala modeller: ECMWF

Läs mer

Sannolikhetsmodellering av is på vindkraftverk genom deterministisk sampling

Sannolikhetsmodellering av is på vindkraftverk genom deterministisk sampling Sannolikhetsmodellering av is på vindkraftverk genom deterministisk sampling Jennie Söderman Heiner Körnich (SMHI) Esbjörn Olsson (SMHI) Peter Hessling (Kapernicus) Kontakt: jennie.perssonsoderman@geo.uu.se

Läs mer

Intensiv nederbörd och hydrologisk risk: mot högupplösta flödesprognoser Jonas Olsson

Intensiv nederbörd och hydrologisk risk: mot högupplösta flödesprognoser Jonas Olsson Intensiv nederbörd och hydrologisk risk: mot högupplösta flödesprognoser Jonas Olsson Forskning & Utveckling (hydrologi) Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Om projektet Titel: Högupplösta

Läs mer

Meteorologi - Grunder och introduktion - Meteorologiska modeller och prognoser

Meteorologi - Grunder och introduktion - Meteorologiska modeller och prognoser Meteorologi - Grunder och introduktion - Meteorologiska modeller och prognoser Elin Sjökvist, meteorolog elin.sjokvist@smhi.se Innehåll Grundläggande meteorologi Hur väder uppstår Molnbildning Nederbörd

Läs mer

Svenska fysikersamfundet 1 oktober. Klimat- och väderprognoser i relation till gymnasiefysikens ämnesplan

Svenska fysikersamfundet 1 oktober. Klimat- och väderprognoser i relation till gymnasiefysikens ämnesplan Svenska fysikersamfundet 1 oktober Klimat- och väderprognoser i relation till gymnasiefysikens ämnesplan Meteorolog SMHI sedan 2000 Fjärranalys dvs satellit och radar Anna Eronn, SMHI Vid sidan om: Väder

Läs mer

Sannolikhetsprognoser för nedisning på vindturbiner

Sannolikhetsprognoser för nedisning på vindturbiner Sannolikhetsprognoser för nedisning på vindturbiner Tema Vindresurs 2018-11-08 Jennie Molinder Uppsala Universitet Kontakt: jennie.molinder@geo.uu.se Motivation Kan sannolikhetsprognoser av istillväxt

Läs mer

HUVA - Hydrologiskt Utvecklingsarbete inom Vattenkraftindustrin. Björn Norell. HUVA - Hydrologiskt Utvecklingsarbete inom Vattenkraftindustrin

HUVA - Hydrologiskt Utvecklingsarbete inom Vattenkraftindustrin. Björn Norell. HUVA - Hydrologiskt Utvecklingsarbete inom Vattenkraftindustrin Höga flöden Björn Norell Innehåll Förutsättningar för höga flöden Höga flöden i reglerade vattendrag Varningar för höga flöden Samordningsgruppen gg för höga flöden Högflödessituation ett exempel Höga

Läs mer

Klimatsimuleringar. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI

Klimatsimuleringar. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI Klimatsimuleringar Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI Översikt Vad är klimat? Hur skiljer sig klimatmodeller från vädermodeller? Hav- och havsis processer Vad är klimatscenarier? Vad är klimatprognoser?

Läs mer

Luftföroreningar & pollen - Hur kan vi prognosticera riskerna och informera allmänheten?

Luftföroreningar & pollen - Hur kan vi prognosticera riskerna och informera allmänheten? Luftföroreningar & pollen - Hur kan vi prognosticera riskerna och informera allmänheten? Christer Johansson Professor vid Institutionen för tillämpad miljövetenskap Stockholms universitet & Miljöutredare

Läs mer

Nedisningsprognoser för vindkraft. Vintervind 2008 17-18 mars 2008 i Åsele

Nedisningsprognoser för vindkraft. Vintervind 2008 17-18 mars 2008 i Åsele presenterat på Vintervind 2008 17-18 mars 2008 i Åsele Esbjörn Olsson SMHI/Sundsvall Innehåll: Bakgrund Nuvarande produktion av isbildningsprognoser Prognosmetoder Prognosmodeller och deras begränsningar

Läs mer

2 Väder. Weather. Väder Statistisk årsbok 2012. 22 Statistiska centralbyrån

2 Väder. Weather. Väder Statistisk årsbok 2012. 22 Statistiska centralbyrån Väder Weather Väder Statistisk årsbok 2012 2 Väder Weather Sida Page 2.1 Väder...23 Weather 2.2 Rekord i väder...24 Weather records 2.3 Klimat i förändring...25 A changing climate 2.4 Årsmedeltemperaturen

Läs mer

Rymden för SMHI och din vardag. Jordobservationer för väder, vatten och klimat

Rymden för SMHI och din vardag. Jordobservationer för väder, vatten och klimat Rymden för SMHI och din vardag Jordobservationer för väder, vatten och klimat Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut SMHI är den svenska myndigheten för meteorologiska, hydrologiska, oceanografiska

Läs mer

Michael af Sandeberg Datapolicy för SMHI 1.1. Gd/Maria Ågren /1706/21

Michael af Sandeberg Datapolicy för SMHI 1.1. Gd/Maria Ågren /1706/21 Datapolicy för SMHI Versioner Version Datum Åtgärd / orsak till ändringen Person 1.0 07-03-02 Fastställd av Gd M af Sandeberg 1.1 07-12-13 Justering av definition M af Sandeberg Bakgrund SMHI har såsom

Läs mer

Nyhetsbrev. Projekt SEAREG avslutas. Slutseminarium för den svenska delen. Konferens I DET HÄR NUMRET

Nyhetsbrev. Projekt SEAREG avslutas. Slutseminarium för den svenska delen. Konferens I DET HÄR NUMRET Nyhetsbrev Årgång 2, Nummer 1 mars 2005 Projekt SEAREG avslutas Ett avslutande projektmöte hölls i Tallin 3-5 mars 2005 med ca 30 deltagare från 8 europeiska länder. Det INTERREG IIIB-finansierade projektet

Läs mer

Hanna Gustavsson, Björn Stensen och Lennart Wern. Rapport Nr 2011-20 Regional klimatsammanställning Norrbottens län

Hanna Gustavsson, Björn Stensen och Lennart Wern. Rapport Nr 2011-20 Regional klimatsammanställning Norrbottens län Hanna Gustavsson, Björn Stensen och Lennart Wern Rapport Nr 2011-20 Regional klimatsammanställning Norrbottens län Omslagsbild: Storforsen, Piteälven i oktober 2010. Foto Sten Bergström. Författare: Uppdragsgivare:

Läs mer

SEAPILOT s nya PREMIUM tjänst

SEAPILOT s nya PREMIUM tjänst SEAPILOT s nya PREMIUM tjänst I mars 2016 lanserades Seapilot PREMIUM. Det tjänster och funktioner som tidigare såldes som separata produkter och prenumerationer kommer nu att ingå i PREMIUM med flera

Läs mer

Omtentamen i DV & TDV

Omtentamen i DV & TDV Umeå Universitet Institutionen för Datavetenskap Gunilla Wikström (e-post wikstrom) Omtentamen i Teknisk-Vetenskapliga Beräkningar för DV & TDV Tentamensdatum: 2005-06-07 Skrivtid: 9-15 Hjälpmedel: inga

Läs mer

Dagens system: klimatologisk ensemble

Dagens system: klimatologisk ensemble Dagens system: klimatologisk ensemble Kör HBV-modellen med historiska P- och T- observationer fram till prognosdagen Använd historiska P- och T-serier över vårflödesperioden som indata Resultatet kan uttryckas

Läs mer

Reglerteori, TSRT09. Föreläsning 4: Kalmanfiltret & det slutna systemet. Torkel Glad. Reglerteknik, ISY, Linköpings Universitet

Reglerteori, TSRT09. Föreläsning 4: Kalmanfiltret & det slutna systemet. Torkel Glad. Reglerteknik, ISY, Linköpings Universitet Reglerteori, TSRT09 Föreläsning 4: Kalmanfiltret & det slutna systemet Reglerteknik, ISY, Linköpings Universitet Sammanfattning av Föreläsning 3 2(19) Kovariansfunktion: Spektrum: R u (τ) = Eu(t)u(t τ)

Läs mer

Klimatanpassning i utvecklingsländer svensk expertis på export

Klimatanpassning i utvecklingsländer svensk expertis på export Klimatanpassning Sverige 2015, 23 September 2015; Sem C2; Klimatanpassning i utvecklingsländer svensk expertis på export Bo Holst, International Projects Manager, SMHI, Sweden; bo.holst@smhi.se Klimatanpassning

Läs mer

Sjöar. Mark. Avdunstning. Avdunstningen från en fri vattenyta (sjöar, hav, dammar mm.) kan således principiellt formuleras

Sjöar. Mark. Avdunstning. Avdunstningen från en fri vattenyta (sjöar, hav, dammar mm.) kan således principiellt formuleras Avdunstning Avdunstning Energi från solen tillförs en fri vattenyta och omvandlar vattnet till vattenånga. När avdunstningen ökar kommer luften till sist att mättas av vattenånga och kondensation börjar.

Läs mer

TSRT09 Reglerteori. Sammanfattning av Föreläsning 3. Sammanfattning av Föreläsning 3, forts. Sammanfattning av Föreläsning 3, forts.

TSRT09 Reglerteori. Sammanfattning av Föreläsning 3. Sammanfattning av Föreläsning 3, forts. Sammanfattning av Föreläsning 3, forts. Reglerteori 2016, Föreläsning 4 Daniel Axehill 1 / 18 Sammanfattning av Föreläsning 3 Kovariansfunktion: TSRT09 Reglerteori Föreläsning 4: Kalmanfiltret & det slutna systemet Daniel Axehill Reglerteknik,

Läs mer

Klimatscenarier och klimatprognoser. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI

Klimatscenarier och klimatprognoser. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI Klimatscenarier och klimatprognoser Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI Översikt Vad är klimat? Hur skiljer sig klimatmodeller från vädermodeller? Vad är klimatscenarier? Vad är klimatprognoser? Definition

Läs mer

Klimatscenariokartor. För den som vill fördjupa sig mer finns en rapport att läsa: Climate indices for vulnerability assessments (RMK 111).

Klimatscenariokartor. För den som vill fördjupa sig mer finns en rapport att läsa: Climate indices for vulnerability assessments (RMK 111). Klimatscenariokartor Klimatfrågan är mycket komplex och berör både klimatsystemets och samhällets framtida utveckling. Dessa är intimt sammankopplade genom människans påverkan på klimatet och genom samhällets

Läs mer

Korrektion av systematiska fel i meteorologiska prognoser: en förstudie om vårflodsprognoser

Korrektion av systematiska fel i meteorologiska prognoser: en förstudie om vårflodsprognoser Korrektion av systematiska fel i meteorologiska prognoser: en förstudie om vårflodsprognoser Jonas Olsson, Peter Berg, Johan Södling, Gitte Berglöv, Henrik Spångmyr, Jörgen Rosberg SMHI Bakgrund och problemställning

Läs mer

Yttrande över remiss - Slutbetänkande av Klimat och sårbarhetsutredningen (SOU 2007:60)

Yttrande över remiss - Slutbetänkande av Klimat och sårbarhetsutredningen (SOU 2007:60) 2008-01-17 Vår ref: 2007/2109/184 Er ref: M2007/4227/Mk Miljödepartementet Enheten för miljökvalitet 103 33 STOCKHOLM Yttrande över remiss - Slutbetänkande av Klimat och sårbarhetsutredningen (SOU 2007:60)

Läs mer

Tidsserier och vattenkraftoptimering presentation 2015-10-22

Tidsserier och vattenkraftoptimering presentation 2015-10-22 Tidsserier och vattenkraftoptimering presentation 2015-10-22 Mikael Sundby Varför behöver vi långa tidsserier? Vi behöver långtidsprognoser på tillrinning både för prisprognosticering och optimering av

Läs mer

Vädrets makter. Föreläsning 6 Djup konvektion, superceller och tromber Tropisk meteorologi och orkaner Väderprognoser

Vädrets makter. Föreläsning 6 Djup konvektion, superceller och tromber Tropisk meteorologi och orkaner Väderprognoser Vädrets makter Föreläsning 6 Djup konvektion, superceller och tromber Tropisk meteorologi och orkaner Väderprognoser Skalor i atmosfären Anticyklon 500-5000 km Fullt utvecklad " mellanbreddscyklon 1500-3000

Läs mer

Klimat- Modellering och Beräkningar. Marco Kupiainen. KTH, 3 oktober 2013. Rossby Centre, SMHI. Matematiska institutionen, Linköpings Universitet

Klimat- Modellering och Beräkningar. Marco Kupiainen. KTH, 3 oktober 2013. Rossby Centre, SMHI. Matematiska institutionen, Linköpings Universitet Klimat- Modellering och Beräkningar Marco Kupiainen Rossby Centre, SMHI Matematiska institutionen, Linköpings Universitet KTH, 3 oktober 2013 Introduktion/bakgrund IPCCs slutsatser Skillnad på väder och

Läs mer

Beräkning av vågklimatet utanför Trelleborgs hamn II

Beräkning av vågklimatet utanför Trelleborgs hamn II Rapport Nr. 2008-59 Beräkning av vågklimatet utanför Trelleborgs hamn II Ekaterini Kriezi och Walter Gyllenram Pärmbild. Bilden föreställer Rapport Författare: Uppdragsgivare: Rapportnr: E. Kriezi och

Läs mer

Rapport Nr 2010-78 Regional klimatsammanställning Stockholms län.

Rapport Nr 2010-78 Regional klimatsammanställning Stockholms län. Björn Stensen, Johan Andréasson, Sten Bergström, Joel Dahné, Dan Eklund, Jonas German, Hanna Gustavsson, Kristoffer Hallberg, Sandra Martinsson, Signild Nerheim och Lennart Wern Rapport Nr 2010-78 Regional

Läs mer

Umeälvens Vattenregleringsföretag, (UVF) och dess roll i vattenhushållning

Umeälvens Vattenregleringsföretag, (UVF) och dess roll i vattenhushållning Ume- Vindelälvens vattenråd Seminarium i Vindeln 2011-10-18 Umeälvens Vattenregleringsföretag, (UVF) och dess roll i vattenhushållning UVF Umeälven ÅVF Ångermanälven IVF Indalsälven LVF Ljungan LsVF Ljusnan

Läs mer

Värt att veta om. Sydafrika. Res med hjärta, hjärna och omtanke

Värt att veta om. Sydafrika. Res med hjärta, hjärna och omtanke Värt att veta om Sydafrika Res med hjärta, hjärna och omtanke Fakta Sydafrika Huvudstad Språk Invånarantal Pretoria Kristendom och olika afrikanska religioner Afrikaans, engelska och nio bantuspråk Religion

Läs mer

Analys av klimatförändringars inverkan på framtida vattenstånd i Glafsfjorden/Kyrkviken

Analys av klimatförändringars inverkan på framtida vattenstånd i Glafsfjorden/Kyrkviken 2010-06-23 PM Johan Andréasson Analys av klimatförändringars inverkan på framtida vattenstånd i Glafsfjorden/Kyrkviken Bakgrund SMHI genomför inom EU-interreg projeket Climate Proof Areas (CPA) beräkningar

Läs mer

Resultat spillningsinventering av älg och rådjur inom Södertälje ÄFO 2014

Resultat spillningsinventering av älg och rådjur inom Södertälje ÄFO 2014 Resultat spillningsinventering av älg och rådjur inom Södertälje ÄFO 2014 Spillningsinventering är en av flera metoder för att uppskatta tätheter av bland annat älg. Metoden är ett bra alternativ till

Läs mer

Resultat spillningsinventering av älg och rådjur inom Norrtälje norra ÄFO 2014

Resultat spillningsinventering av älg och rådjur inom Norrtälje norra ÄFO 2014 Resultat spillningsinventering av älg och rådjur inom Norrtälje norra ÄFO 2014 Spillningsinventering är en av flera metoder för att uppskatta tätheter av bland annat älg. Metoden är ett bra alternativ

Läs mer

Forskning GNSS. Grundkonfigurationen av GPS består av 24 satelliter men idag cirkulerar närmare 30 satelliter runt jordklotet

Forskning GNSS. Grundkonfigurationen av GPS består av 24 satelliter men idag cirkulerar närmare 30 satelliter runt jordklotet Forskning GNSS GNSS (Global Navigation Satellite Systems) är samlingsnamnet för globala satellitbaserade system för navigation, positionsbestämning och tidsöverföring. Det mest kända och använda systemet

Läs mer

Värt att veta om. Kenya. Res med hjärta, hjärna och omtanke

Värt att veta om. Kenya. Res med hjärta, hjärna och omtanke Värt att veta om Kenya Res med hjärta, hjärna och omtanke Fakta Kenya Huvudstad Invånarantal Språk Nairobi 44 milj. Swahili Religion Valuta Yta Romerskkatolsk Kenya shilling 582.646 km2 Läs mer om vaccinationer,

Läs mer

Klimatscenarier för Sverige

Klimatscenarier för Sverige KLIMATOLOGI Nr 15, 2015 Klimatscenarier för Sverige Bearbetning av RCP-scenarier för meteorologiska och hydrologiska effektstudier Elin Sjökvist, Jenny Axén Mårtensson, Joel Dahné, Nina Köplin, Emil Björck,

Läs mer

Avd. Matematisk statistik

Avd. Matematisk statistik Avd. Matematisk statistik TENTAMEN I SF1902 SANNOLIKHETSTEORI OCH STATISTIK, TORSDAGEN DEN 23:E MAJ 2013 KL 14.00 19.00. Kursledare och examinator : Björn-Olof Skytt Tillåtna hjälpmedel: miniräknare, lathund

Läs mer

Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden

Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden Mallversion 1.0 2009-09-23 Carin Nilsson och Katarina Norén Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden Årsmedelvärde av temperaturändring jämfört med perioden 1951-1980, samt fem-års löpande medelvärde.

Läs mer

Kunna beräkna medelantal kunder för alla köer i ett könät med återkopplingar. I denna övning kallas ett kösystem som ingår i ett könät oftast nod.

Kunna beräkna medelantal kunder för alla köer i ett könät med återkopplingar. I denna övning kallas ett kösystem som ingår i ett könät oftast nod. Övning 8 Vad du ska kunna efter denna övning Kunna beräkna medelantal kunder för alla köer i ett könät med återkopplingar. Kunna beräkna medeltiden som en kund tillbringar i ett könät med återkopplingar.

Läs mer

MÅNADSRAPPORT. Driftnämnden Ambulans, diagnostik och hälsa Hälsa och funktionsstöd Februari 2015 2015-03-24 HÄLSO OCH SJUKVÅRDSUPPDRAG

MÅNADSRAPPORT. Driftnämnden Ambulans, diagnostik och hälsa Hälsa och funktionsstöd Februari 2015 2015-03-24 HÄLSO OCH SJUKVÅRDSUPPDRAG MÅNADSRAPPORT Driftnämnden Ambulans, diagnostik och hälsa Hälsa och funktionsstöd Februari 2015 HÄLSO OCH SJUKVÅRDSUPPDRAG Sammanfattning och analys Efter februari redovisar förvaltningen ett plus på 1,7

Läs mer

Vad är en översvämning?

Vad är en översvämning? ÖVERSVÄMNING Vad är en översvämning? Med översvämning menas att vatten täcker ytor utanför den normala gränsen för sjö, vattendrag eller hav. Översvämning kan dels ske utmed vattendrag, men också drabba

Läs mer

Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden

Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden Mallversion 1.0 2009-09-23 Carin Nilsson och Katarina Norén Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden Några utmaningar: Hur ska vi bygga våra hus? Var ska vi bygga dem? Och vad gör vi med byggnader

Läs mer

Framtidens översvämningsrisker

Framtidens översvämningsrisker -1-1 Framtidens översvämningsrisker Bakgrund Med början våren driver SMHI med medel från Länsförsäkringars Forskningsfond forskningsprojektet Framtidens Översvämningsrisker. Projektet skall pågå till och

Läs mer

Stommaterialets betydelse för komforten i en byggnad vid ett framtida varmare klimat

Stommaterialets betydelse för komforten i en byggnad vid ett framtida varmare klimat Stommaterialets betydelse för komforten i en byggnad vid ett framtida varmare klimat Ulf Ohlsson Victoria Bonath Mats Emborg Avdelningen för byggkonstruktion och -produktion Institutionen för samhällsbyggnad

Läs mer

Vad händer med havsnivån i Stockholms län - vad behöver vi planera för? Signild Nerheim SMHI

Vad händer med havsnivån i Stockholms län - vad behöver vi planera för? Signild Nerheim SMHI Vad händer med havsnivån i Stockholms län - vad behöver vi planera för? Signild Nerheim SMHI Vad händer med havet? Global höjning av vattenståndet i havet 1993-2005 uppmätt med sateliter http://earthobservatory.nasa.gov/iotd/view.php?id=6638

Läs mer

Elin Sjökvist och Gustav Strandberg. Att beräkna framtidens klimat

Elin Sjökvist och Gustav Strandberg. Att beräkna framtidens klimat Elin Sjökvist och Gustav Strandberg Att beräkna framtidens klimat Koldioxidkoncentration Idag 400 ppm Tusentals år sedan Temperaturökningen fram till idag Källa: NOAA Vad är ett klimatscenario? Koncentrationsscenario

Läs mer

Från utsläppsscenarier till lokal nederbörd och översvämningsrisker

Från utsläppsscenarier till lokal nederbörd och översvämningsrisker KLIMATOLOGI Nr 38, 2015 Från utsläppsscenarier till lokal nederbörd och översvämningsrisker Gunn Persson, Linda Nylén, Steve Berggreen-Clausen, Peter Berg, David Rayner och Elin Sjökvist Pärmbilden föreställer

Läs mer

Översvämningsbedömning av del av fastighet Almekärr 3:48

Översvämningsbedömning av del av fastighet Almekärr 3:48 Översvämningsbedömning av del av fastighet Almekärr 3:48 Beställare: Konsult: Uppdragsledare Handläggare LERUMS KOMMUN Box 225 443 25 LERUM Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Åsa Malmäng Pohl Edgar

Läs mer

BBRs fuktkrav. Lars-Olof Nilsson Avd. Byggnadsmaterial & FuktCentrum, LTH. Avd. Byggnadsmaterial Lunds Tekniska Högskola

BBRs fuktkrav. Lars-Olof Nilsson Avd. Byggnadsmaterial & FuktCentrum, LTH. Avd. Byggnadsmaterial Lunds Tekniska Högskola BBRs fuktkrav Lars-Olof Nilsson Avd. Byggnadsmaterial & FuktCentrum, LTH Kan vi bygga (trä)hus? Varför denna fråga? BBR2006, kap 6.5! Helt nya krav; läser man slarvigt, ser det omöjligt ut att bygga med

Läs mer

Hur ser det förändrade klimatet ut? Extremare väder?

Hur ser det förändrade klimatet ut? Extremare väder? Hur ser det förändrade klimatet ut? Extremare väder? Lars Bärring SMHI Rossby Centre Upplägg: Sveriges klimat de förändringar vi ser redan nu Klimatmodeller vad är det helt kort? Framtida förändringar

Läs mer

Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort 2010

Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort 2010 Handläggare: Tomas Sjöstedt/ Kari Nyman Sid 1(8) Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort 2010 Sammanfattning Miljökvalitetsnormernas riktvärde för ozon överskreds 2 gånger i juli 2010. Övriga

Läs mer

Två gränsfall en fallstudie

Två gränsfall en fallstudie 19 november 2014 FYTA11 Datoruppgift 6 Två gränsfall en fallstudie Handledare: Christian Bierlich Email: christian.bierlich@thep.lu.se Redovisning av övningsuppgifter före angiven deadline. 1 Introduktion

Läs mer

Framtidsklimat i Östergötlands län

Framtidsklimat i Östergötlands län KLIMATOLOGI Nr 23, 2015 Framtidsklimat i Östergötlands län enligt RCP-scenarier Magnus Asp, Steve Berggreen-Clausen, Gitte Berglöv, Emil Björck, Anna Johnell, Jenny Axén Mårtensson, Linda Nylén, Alexandra

Läs mer

Fördjupad klimatanalys en del av vattenförsörjningsplanen för Kalmar län Yvonne Andersson-Sköld COWI AB

Fördjupad klimatanalys en del av vattenförsörjningsplanen för Kalmar län Yvonne Andersson-Sköld COWI AB Fördjupad klimatanalys en del av vattenförsörjningsplanen för Kalmar län Yvonne Andersson-Sköld COWI AB Bakgrund Enligt de klimatanalyser som gjorts fram till 2100 (dvs perioden 2071-2100) förväntas generellt

Läs mer

Extrema väder v ett ökande problem? Markku.Rummukainen@smhi.se Rossby Centre Om Extrema väder v ett ökande problem Har vädret blivit mer extremt? Har samhället blivit mer utsatt? Vad väntar vi oss se mer

Läs mer

2011 Reningsverk och vatten.

2011 Reningsverk och vatten. 2011 Reningsverk och vatten. Året 2011 har varit ett aktivt år. Vi har lagt upp en 3-års plan som fungerar och vi ligger bra i fas med det som är planerat. Planen är att år 2011 är vatten året då vi skall

Läs mer

Referensuppdrag översvämningskartering

Referensuppdrag översvämningskartering 2014-05-15 Referensuppdrag översvämningskartering Länsstyrelsen Västernorrland, 2013 Översvämningskartering av Gåde å (Lst Västernorrland Ref: 537-8651-13) Detaljerad översvämningskartering av Gåde å nära

Läs mer

Varningstjänsten på SMHI. Ida Dahlström

Varningstjänsten på SMHI. Ida Dahlström Varningstjänsten på SMHI Ida Dahlström Innehåll Varningstjänsten - tre discipliner Hur arbetar vi vid allvarligare varningssituationer Varningsstatistik från 2009-2015 Prognos- och varningstjänsten på

Läs mer

Patrick Eriksson Rymd- och geovetenskap Chalmers tekniska högskola. Vad väger ismoln?

Patrick Eriksson Rymd- och geovetenskap Chalmers tekniska högskola. Vad väger ismoln? Patrick Eriksson Rymd- och geovetenskap Chalmers tekniska högskola Vad väger ismoln? Med bidrag ifrån: Stefan Buehler (Kiruna) Salomon Eliasson (Kiruna) Bengt Rydberg (Chalmers, now Molflow) Marston Johnson

Läs mer

INNEHÅLL GD HAR ORDET ÅTERRAPPORTERING

INNEHÅLL GD HAR ORDET ÅTERRAPPORTERING ÅRSREDOVISNING 2015 INNEHÅLL GD HAR ORDET ÅTERRAPPORTERING SAMHÄLLE OCH SÄKERHET Prognoser, varningar och beredskap Klimat Vattenmiljö Luftmiljö Omsättning avgiftsbelagd uppdragsverksamhet FORSKNING OCH

Läs mer

Regler för flytt av spelare mellan olika nivåer. (Mörkröd nivå Pojkar)

Regler för flytt av spelare mellan olika nivåer. (Mörkröd nivå Pojkar) Regler för flytt av spelare mellan olika nivåer. (Mörkröd nivå Pojkar) Lag med spelare som är födda år 00-01 ska spela på någon av de Mörkröda nivåerna och ska inte spela på Ljusröd nivå. De 5 olika Mörkröda

Läs mer

Värt att veta om. Polen. Res med hjärta, hjärna och omtanke

Värt att veta om. Polen. Res med hjärta, hjärna och omtanke Värt att veta om Polen Res med hjärta, hjärna och omtanke Fakta Polen Huvudstad Invånarantal Språk Warszawa 38 milj. Polska Religion Valuta Yta Katolicismen Zloty 312 000 km2 Här nedan hittar du praktisk

Läs mer

Gunn Persson, Johan Andréasson, Dan Eklund, Kristoffer Hallberg, Signild Nerheim, Elin Sjökvist, Lennart Wern och Sofia Åström

Gunn Persson, Johan Andréasson, Dan Eklund, Kristoffer Hallberg, Signild Nerheim, Elin Sjökvist, Lennart Wern och Sofia Åström Gunn Persson, Johan Andréasson, Dan Eklund, Kristoffer Hallberg, Signild Nerheim, Elin Sjökvist, Lennart Wern och Sofia Åström Rapport Nr 2011-45 Klimatanalys för Västra Götalands län Pärmbild: Viskans

Läs mer

Framtidsklimat i Kalmar län

Framtidsklimat i Kalmar län KLIMATOLOGI Nr 26, 2015 Framtidsklimat i Kalmar län enligt RCP-scenarier Gunn Persson, Magnus Asp, Steve Berggreen-Clausen, Gitte Berglöv, Emil Björck, Jenny Axén Mårtensson, Linda Nylén, Alexandra Ohlsson,

Läs mer

Långvarig torka kontra extrem nederbörd

Långvarig torka kontra extrem nederbörd Halmstad 2011-05-03 Carin Nilsson Långvarig torka kontra extrem nederbörd Hur ser klimatet ut i ett 30 års perspektiv i Sydvästra Sverige? Några utmaningar: Hur ska vi bygga våra hus? Var ska vi bygga

Läs mer

Med Älgfrode 3.2 som beräkningsverktyg för förslag på avskjutning.

Med Älgfrode 3.2 som beräkningsverktyg för förslag på avskjutning. Med Älgfrode 3.2 som beräkningsverktyg för förslag på avskjutning. Den här manualen är till för att underlätta för dig som ska planera älgskötseln i ert område de kommande åren. Målet är att öka förståelsen

Läs mer

Värt att veta om. Costa Rica. Res med hjärta, hjärna och omtanke

Värt att veta om. Costa Rica. Res med hjärta, hjärna och omtanke Värt att veta om Costa Rica Res med hjärta, hjärna och omtanke Fakta Costa Rica Huvudstad Invånare Språk San José 4,8 miljoner Spansk Religion Valuta Yta Katolicism Costarikansk colón Nedanför kan du få

Läs mer

Elin Sjökvist och Gustav Strandberg. Att beräkna framtidens klimat

Elin Sjökvist och Gustav Strandberg. Att beräkna framtidens klimat Elin Sjökvist och Gustav Strandberg Att beräkna framtidens klimat Koldioxidkoncentration Idag 400 ppm Tusentals år sedan Temperaturökningen fram till idag Källa: NOAA Vad är ett klimatscenario? Koncentrationsscenario

Läs mer

Tillåtna hjälpmedel: Physics Handbook, Beta, kalkylator i fickformat, samt en egenhändigt skriven A4-sida med valfritt innehåll.

Tillåtna hjälpmedel: Physics Handbook, Beta, kalkylator i fickformat, samt en egenhändigt skriven A4-sida med valfritt innehåll. Tentamen i Mekanik förf, del B Måndagen 12 januari 2004, 8.45-12.45, V-huset Examinator och jour: Martin Cederwall, tel. 7723181, 0733-500886 Tillåtna hjälpmedel: Physics Handbook, Beta, kalkylator i fickformat,

Läs mer

Händelsescenario för Risk- och sårbarhetsanalys

Händelsescenario för Risk- och sårbarhetsanalys Datum 2011-05-13 Sida 1/13 Händelsescenario för Risk- och sårbarhetsanalys Värmebölja i nutid och framtid Länsstyrelsen i Kronobergs län Besöksadress Kungsgatan 8, Växjö Postadress 351 86 Växjö Telefon

Läs mer

Inlämningsuppgift 4 NUM131

Inlämningsuppgift 4 NUM131 Inlämningsuppgift 4 NUM131 Modell Denna inlämningsuppgift går ut på att simulera ett modellflygplans rörelse i luften. Vi bortser ifrån rörelser i sidled och studerar enbart rörelsen i ett plan. De krafter

Läs mer

Finansrapport avseende perioden 1 januari 30 september 2015

Finansrapport avseende perioden 1 januari 30 september 2015 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Datum Diarienummer Jan Malmberg 2015-10-26 KSN-2015-0478 Kommunstyrelsen Finansrapport avseende perioden 1 januari 30 september 2015 Förslag till beslut Kommunstyrelsen

Läs mer

ARIMA del 2. Patrik Zetterberg. 19 december 2012

ARIMA del 2. Patrik Zetterberg. 19 december 2012 Föreläsning 8 ARIMA del 2 Patrik Zetterberg 19 december 2012 1 / 28 Undersöker funktionerna ρ k och ρ kk Hittills har vi bara sett hur autokorrelationen och partiella autokorrelationen ser ut matematiskt

Läs mer

Rapport om Solenergikurs Sol 20 Sida 1 av 6. Kurs innehåll SOL 20

Rapport om Solenergikurs Sol 20 Sida 1 av 6. Kurs innehåll SOL 20 Rapport om Solenergikurs Sol 20 Sida 1 av 6 Kurs innehåll SOL 20 Växthuseffekt och klimat Solsystemet och vintergatan 20-a sid 1 Jordens rörelser runt solen, Excentricitet 20-b sid 2 Axellutning och Precession

Läs mer

Young Lions 2016 Cyber. Fältbiologerna

Young Lions 2016 Cyber. Fältbiologerna Young Lions 2016 Cyber Young Lions 2016 Cyber Uppdrag Ta fram en kampanj för sociala medier som ger förutsättningen att nå genom bruset. Den ska skapa en starkare förståelse för vad vi gör och igenkänning

Läs mer

Från klimatmodell till hydrologiska tillämpningar

Från klimatmodell till hydrologiska tillämpningar Från klimatmodell till hydrologiska tillämpningar Johan Andréasson Photo: Göran Lindström, SMHI Slutseminarium för CPA-projektet i Arvika 2011-10-06 Upplägg Hur gör man? Från klimatmodell till flöden Beräkning

Läs mer

Yttrande över Miljömålsberedningens delbetänkande Med miljömålen i fokus hållbar användning av mark och vatten, SOU 2014:50

Yttrande över Miljömålsberedningens delbetänkande Med miljömålen i fokus hållbar användning av mark och vatten, SOU 2014:50 Miljödepartementet Naturmiljöenheten 103 33 STOCKHOLM Datum: 2014-11-27 Vår referens: 2014/1626/10.1 Er referens: M2014/1595/Nm m.registrator@regeringskansliet.se charlotta.sorqvist@regeringskansliet.se

Läs mer

KLIMATOLOGI Nr 37, 2015. Skyfallsuppdraget. ett regeringsuppdrag till SMHI. Redaktörer: Jonas Olsson och Weine Josefsson

KLIMATOLOGI Nr 37, 2015. Skyfallsuppdraget. ett regeringsuppdrag till SMHI. Redaktörer: Jonas Olsson och Weine Josefsson KLIMATOLOGI Nr 37, 2015 Skyfallsuppdraget ett regeringsuppdrag till SMHI Redaktörer: Jonas Olsson och Weine Josefsson Pärmbild. Konvektiva moln under utveckling ISSN: 1654-2258 SMHI KLIMATOLOGI Nr 37,

Läs mer

Klimatförändringar och samhället. 18 november 2015 Åsa Sjöström, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning

Klimatförändringar och samhället. 18 november 2015 Åsa Sjöström, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning Klimatförändringar och samhället 18 november 2015 Åsa Sjöström, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning Vad händer med klimatet? Vad har vi observerat? Sveriges temperatur och nederbörd från1860

Läs mer

Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort 2011

Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort 2011 Handläggare: Tomas Sjöstedt/ Kari Nyman Sid 1(8) Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort 2011 Sammanfattning Miljökvalitetsnormernas riktvärde för ozon överskreds även 2011, en dag i april

Läs mer

1 Cirkulation och vorticitet

1 Cirkulation och vorticitet Föreläsning 7. 1 Cirkulation och vorticitet Ett mycket viktigt teorem i klassisk strömningsmekanik är Kelvins cirkulationsteorem, som man kan härleda från Eulers ekvationer. Teoremet gäller för en inviskös

Läs mer

Hydrologiska prognosoch varningstjänsten SMHI

Hydrologiska prognosoch varningstjänsten SMHI Hydrologiska prognosoch varningstjänsten SMHI Calle Granström Uppdraget, kärnan SMHI:s Hydrologiska prognos och varningstjänst har till uppgift att informera om den aktuella hydrologiska situationen i

Läs mer

Göta älvutredningen (GÄU) 2009-2011

Göta älvutredningen (GÄU) 2009-2011 Göta älvutredningen (GÄU) 2009-2011 SGI, Varia 565, 2006 Ruukki 2009-11-18 1 Göta älvutredningen (GÄU) Regeringsuppdrag med syfte att öka kunskapen om skredförhållandena längs Göta älvdal. För att kunna

Läs mer

Institutionen för Matematik TENTAMEN I LINJÄR ALGEBRA OCH NUMERISK ANALYS F1, TMA671 2005-08-26. DAG: Fredag 26 augusti 2005 TID: 8.30-12.

Institutionen för Matematik TENTAMEN I LINJÄR ALGEBRA OCH NUMERISK ANALYS F1, TMA671 2005-08-26. DAG: Fredag 26 augusti 2005 TID: 8.30-12. Institutionen för Matematik Göteborg TENTAMEN I LINJÄR ALGEBRA OCH NUMERISK ANALYS F, TMA67 5-8-6 DAG: Fredag 6 augusti 5 TID: 8.3-.3 SAL: V Ansvarig: Ivar Gustafsson, tel: 77 94 Förfrågningar: Ivar Gustafsson

Läs mer

Framtidsklimat i Hallands län

Framtidsklimat i Hallands län 1 Exempel på sidhuvud - ÅÅÅÅ MM DD (Välj Visa, Sidhuvud sidfot för att ändra) Falkenberg 15 april 2016 Framtidsklimat i Hallands län Gunn Persson Klimathistoria Skillnad dagens klimat/istid, globalt 6ºC

Läs mer

Institutionen för Matematiska Vetenskaper TENTAMEN I LINJÄR ALGEBRA OCH NUMERISK ANALYS F1/TM1, TMA671 2014-05-26

Institutionen för Matematiska Vetenskaper TENTAMEN I LINJÄR ALGEBRA OCH NUMERISK ANALYS F1/TM1, TMA671 2014-05-26 Institutionen för Matematiska Vetenskaper Göteborg TENTAMEN I LINJÄR ALGEBRA OCH NUMERISK ANALYS F/TM, TMA67 4-5-6 DAG: Måndag 6 maj 4 TID: 4. - 8. SAL: V Ansvarig: Ivar Gustafsson, tel: 75-33545 Förfrågningar:

Läs mer

Bakgrundsupplysningar for ppt1

Bakgrundsupplysningar for ppt1 Bakgrundsupplysningar for ppt1 Bild 1 Klimatförändringarna Den vetenskapliga bevisningen är övertygande Syftet med denna presentation är att presentera ämnet klimatförändringar och sedan ge en (kort) översikt

Läs mer

Klimatstudie för ny bebyggelse i Kungsängen

Klimatstudie för ny bebyggelse i Kungsängen Rapport Författare: Uppdragsgivare: Rapport nr 70 David Segersson Upplands-Bro kommun Granskare: Granskningsdatum: Dnr: Version: 2004/1848/203 2 Klimatstudie för ny bebyggelse i Kungsängen David Segersson

Läs mer

Finansiell månadsrapport Stockholmshem augusti 2008

Finansiell månadsrapport Stockholmshem augusti 2008 Finansiell månadsrapport Stockholmshem augusti 2008 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 6 321 mnkr. Det är en ökning med 8 mnkr sedan förra månaden, och 74% av ramen är utnyttjad.

Läs mer

UPPDRAGSLEDARE. Fredrik Wettemark. Johanna Lindeskog

UPPDRAGSLEDARE. Fredrik Wettemark. Johanna Lindeskog UPPDRAG Modellering av översvämning i Höje å UPPDRAGSNUMMER UPPDRAGSLEDARE Fredrik Wettemark UPPRÄTTAD AV Johanna Lindeskog DATUM INLEDNING Höje å flyter genom de tre kommunerna Lomma, Lund och Staffanstorp

Läs mer

Hydrologiska Prognosmodeller med exempel från Vänern och Mölndalsån. Sten Lindell

Hydrologiska Prognosmodeller med exempel från Vänern och Mölndalsån. Sten Lindell Hydrologiska Prognosmodeller med exempel från Vänern och Mölndalsån Sten Lindell Prognosproblemet snö markvatten grundvatten sjöar avrinning 2 Prognosproblemet Minnen snö markvatten grundvatten sjöar avrinning

Läs mer

Klimatförändringens samhällspåverkan och myndigheternas arbete. Klimatanpassning

Klimatförändringens samhällspåverkan och myndigheternas arbete. Klimatanpassning Klimatförändringens samhällspåverkan och myndigheternas arbete Klimatanpassning I början Statens Meteorologiska Central Anstalt (1918) till högteknologisk, tillämpad forskning SMHI en myndighet under

Läs mer

Ingjuten sensor för mätning av uttorkningsförlopp beräkning av inverkan av sensorns dimension och orientering. Sensobyg delprojekt D4

Ingjuten sensor för mätning av uttorkningsförlopp beräkning av inverkan av sensorns dimension och orientering. Sensobyg delprojekt D4 LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS UNIVERSITET Avd Byggnadsmaterial Ingjuten sensor för mätning av uttorkningsförlopp beräkning av inverkan av sensorns dimension och orientering Sensobyg delprojekt D4 Lars-Olof

Läs mer