Hur blir en väderprognos till?
|
|
- Roland Persson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Hur blir en väderprognos till? eller Vad gör SMHI på sina superdatorer? eller Smått och gott om SMHI Anders Höglund 1
2 Några kortfakta om SMHI Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Myndighet under miljödepartementet C:a 600 anställda Har kontor i Norrköping, Göteborg, Malmö, Arlanda och Sundsvall 2
3 Viktigaste uppgift Rädda liv och egendom genom att varna för farligt väder. Varningar bl.a. på 3
4 Weather Sync Kundanpassade väderprodukter Media Energi Prognoser men även redaktionellt material Fortum, Vattenfall: Planering av produktion Handel, Landtrafik & bygg Kommuner: Snöröjning NCC: Asfaltering Fastighetsstyrning Fastighetsägare: Styrning av uppvärmning 4
5 PcTc Freak wave off Durban
6 Weather Sync Kundanpassade väderprodukter Sjöfart Rederier över hela världen Weather Routing Spar bunker (bränsle) ETA Undvika hårt väder Fleet Web Följ fartyg, ETA, planerade rutter, färdhistorik etc. 6
7
8 Superdatorer Tillhandahålls av NSC Linux-kluster Nätverk: Infiniband MPI Beräkningsnoder Filserver Loginnod 8
9 Superdatorer Startad #cpu-kärnor Bore juni Blixt/Pavel feb Tornado aug Dunder sep Gimle juni Mer information på 9
10 Operationell produktion Startad #cpu-kärnor Bore juni Huvudmaskin Blixt/Pavel feb Backup Tornado aug Dunder sep Gimle juni
11 Väderprognos, historik Mitten av 1800-talet: Omfattande nät av europeiska meteorologiska observationsstationer utan egentlig samordning. 14 nov 1854, Krimkriget: Häftig storm över Svarta havet. Stora förluster för franska och engelska flottan. Storm i Europa dagarna innan. Ny idé: Utnyttja telegrafen för att samla in observationer. Väderlekstjänst i Paris: synoptiska (samtidiga) väderkartor. Första officiella SMHI-prognosen: 3 juli
12 Numeriska väderprognoser, historik Vilhelm Bjerknes c:a 1903: beskrev principen för numeriska prognoser L.F. Richardson 1921: första heroiska försöket som misslyckades C.G. Rossby 1938: visade hur ekvationerna kunde förenklas Charney Fjörtoft von Neumann 1950: första lyckade försöket på ENIAC MVC-BESK 1953: första operationella prognosen i världen SMHI-SAAB D : SMHI börjar med numeriska prognoser ECMWF-CRAY1 1979: Globala operationella prognoser 12
13 Väderprognos, översikt 13
14 Väderprognos, översikt 2 Randvärden Observationer Första gissning Bakgrundsfält Gammal prognos Analys Dataassimilation Nuläge Prognosmodell Prognos Ny prognos var 6:e timme (00, 06, 12, 18 UTC) Varje prognos går 48h framåt (en del 72h) Prognosmodell HIRLAM hirlam.org 14
15 Observationer Antal observationer mottagna av ECMWF under ett dygn. 15
16
17 GPS derived moisture One person s noise is another person s signal Ground based GPS Advantages: High resolution 40 to 50 stations every 15 minutes All weather, all the time Very cheap Disadvantages: GPS Only columnar water vapour There may be a bias and correlated errors 17
18 Ground based GPS sites 18
19 Insamling av observationer Texttelegram används fortfarande. UDEU02 EGRR RRD AMDAR 1713 ASC EU N 01803E F022 MS /028 TB/ S031= ASC EU N 01804E F032 MS /027 TB/ S031= ASC EU N 01802E F050 MS /030 TB/ S031= ASC EU N 01758E F064 MS /026 TB/ S031= ASC EU N 01755E F074 MS /038 TB/ S031= ASC EU N 01752E F092 MS /034 TB/ S031= ASC EU N 01749E F110 MS /034 TB/ S031= ASC EU N 01746E F125 MS /033 TB/ S031= ASC EU N 01743E F145 MS /032 TB/ S031= ASC EU N 01740E F166 MS /023 TB/ S031= Övergång till binära format pågår (BUFR). 19
20 20
21 SMHI, Extern datakommunikation, i huvuddrag, NSC/Linköping RMDCN (IP/VPN MPLS) Regional Meteorological Data Communications Network (För SMHI: f n komm. med partners i 8 länder) 3 Mbps/prim 3 Mbps 100 Mbps Telia INTERNET 90+ Mbps TDC SjöV/svartfiber LFV/Arlanda (128 Kbps) LiUnet 1 Gbps SMHI-LAN/ WAN (till 4 reg.-kontor; Mbps),med begränsade backupförb. Även anv. av DATEL, ISDN o DPK, en del via SMHI-telefonväxelaccesser, t ex: för ADAC 8+2 Mbps Försvarsmakten 21
22 Kvalitestkontroll Inkomna observationer kan vara fel. Mätfel Överföringsfel Formatfel Representationsfel Grov rimlighet Jämför med tidigare prognos Position Jämför med tidigare position Svartlistning av känt dåliga observationer 22
23 Områden C gridpunkter 22 km 0,2 E gridpunkter 11 km 0,1 G gridpunkter 5,5 km 0,05 23
24 Roterat lat/lon-grid Lat/lon-grid blir tätare närmare polerna. Rotera bort polerna så att ekvatorn går ungefär mitt i det intressanta området. Här: Sydpolen i 30 S 10 V Rotera först så att nollmeridianen hamnar på 10 V Rotera därefter så att sydpolen åker längs denna nollmeridian till 30 S Övning: Härled formler för att översätta mellan dessa koordinatsystem. Övning 2: Härled formler för att översätta mellan vektorer i dessa koordinatsystem. 24
25 Analys Syftar till att beskriva nuläget. Utgår från en tidigare prognos (första gissning, bakgrundsfält) giltig vid referenstidpunkten. Modifierar första gissningen med observationer. Arbetar med variablerna Temperatur (T), vind (u, v), fuktighet (q) och tryck (p) 25
26 Analys Hur ska skillnaden mellan observation och bakgrundsfält hanteras? Observationen är inte säkert sanningen. Observationer finns inte i alla gridpunkter. Observationerna är ojämt spridda. 26
27 Analys, 3D-var Minimera: 1 1 T 1 J x =J b x J o x = x x b B x x b y Hx T R 1 y Hx 2 2 där x b är bakgrundsfältet, första gissningen, x är det nya tillståndet, B är kovariansmatrisen för bakgrundsfelet, beskriver hur felet i bakgrundsfältet i olika gridpunkter statistiskt beror av varandra. Första termen ger en kostnad för att avvika från första gissningen. 27
28 Analys, 3D-var Minimera: 1 1 T 1 J x =J b x J o x = x x b B x x b y Hx T R 1 y Hx 2 2 där y är observationerna H är observationsoperatorn, omvandlar ett modelltillstånd till motsvarande observationer. R är kovariansmatrisen för observationsfelet Andra termen ger en kostnad för att avvika från observationerna. 28
29 Bakgrundsfelskovariansmatrisen Matrisen B innehåller kovarianser mellan alla gridpunkter och alla prognosvariabler. E11-området: gridpunkter, 5 variabler ger att B har storleken element. Redan i enkel precision (4 bytes per tal) måste man ha ett par petabyte minne. Trix och approximationer är nödvändiga! 29
30 Bakgrundsfelskovariansmatrisen Genom ett variabelbyte frikopplas beroendet mellan olika variabler (i princip). Fouriertransformering gör B nästan diagonal. Approximation: antag diagonal. 30
31 Exempel: 2m-temperatur Explicit beräknat ( sanning ) Fourier-representerat Projekt: VarAn försöker att använda wavelets istället för Fouriertransform. 31
32 3D-var -observationer t=t0-3h t=t0 xb giltig vid t=t0 x produced for t=t0 t=t0+3h time 1 1 J x =J b x J o x = x x b T B 1 x x b y Hx T R 1 y Hx
33 4D-var 33
34 Prognosmodell Analys Prognos T,u,v,w,q,ps dρ = ρ divc dt du tanφ uw 1 p ' = uv fv f w F λ dt R R ρ R cos φ λ dv tanφ 2 vw 1 p = u fu F dt R R ρ R φ φ dw u2 v 2 ' 1 p = f u g F z dt R R ρ z cp dt dp =Q α dt dt dq =s q D dt p=qrt q 34
35 Prognosmodell Randvillkor Marken: Markschema, modell för marken och markanvändning. Hav: Bl.a. oceanografisk modell Geografiskt: Från ECMWF 35
36 Från modell till prognos En modellör kallar utdatat från modellen för en prognos. En meteorolog kallar utdatat från modellen för ett underlag till en prognos. Meteorologen tittar på utdata från många modeller (SMHI 3 modeller, ECMWF: 3 modeller, NCEP, UK Metoffice, DWD) men även många observationer. Meteorologen kombinerar resultaten (eventuellt modifierat) till en prognos. Detta görs i ett system som kallas PMP. 36
37 Följdjobb Hiromb: Oceanografisk cirkulationsmodell Swan: Vågmodell (GPL) Offical homepage: Homepage: vlm089.citg.tudelft.nl/swan/index.htm Resultat kan ses på produkter.smhi.se/oceanweb/ Match: Atmosfärkemisk spridningsmodell Se även Körs på Pavel Plus massor av andra modeller som inte körs på superdator, exempelvis hydrologiska modeller (vatten mellan regn och hav), skogsbrandrisk och oljespridningsmodell 37
38 Match: exempel 38
39 Validering Vad är en bra prognos? 39
40 Dubbelfel Röd: observation Grön och blå: olika prognoser Vilken är bäst? 40
41 Prognosindex Sammanvägning av flera kvalitetsmått 41
42 Nederbörd FBSS Mäter geografisk precision Rutor om 0.5 grader Rutor om 1.0 grader C C E E C C E E Tröskelvärden mm/24 timmar 1 5 Tröskelvärden mm/24 timmar 42
43 Nederbörd MAE och ME
44 Nederbörd KSS
45 Validering, slutsats Olika mått säger olika saker. Man måste förstå vad måtten mäter. Man måste titta på flera mått. 45
46 Modellkvalitet ECMWF 46
47 Mer om ECMWF European Center for Middle range Weather Forecasts Samarbete mellan europeiska vädertjänster Finns i Reading, England Stort arkiv Petabyte 17 okt 2004 Exabyte
48 ECMWF, datorsystem 48
49 Bättre prognos med mer datorkraft: Ensembleprognos Stör analysen systematiskt (analysfel) Stokastisk fysik (modellfel) ECMWF: 51 ensemblemedlemmar, 15 dygn 49
50 Prognos för Linköping Referenstid: UTC 50
51 Ensemble på annat sätt Flera olika modeller: multimodellensemble. En modell, olika referenstidpunkter: Lagged ensemble. Kallas även poor mans ensemble. 51
52 Några ECMWF-produkter Månadsprognoser 32 dagar, en gång per dag Ensemble med 51 medlemmar Säsongsprognoser 7 månader, en gång per månad. Ensemble med 41 medlemmar. 13 månader, fyra gånger per år. Ensemble med 11 medlemmar. ERA-40 Återanalys av åren 1957 till
53 Klimat Startad #cpu-kärnor Bore juni Huvudmaskin Blixt/Pavel feb Backup Tornado aug Klimat Dunder sep Gimle juni
54 Rossby Centre: Dynamisk nedskalning av GCM-data med RCM 54
55 The Regional Modelling System is used globally! UppLYSning
56 Klimatmodeller 150 år modelltid 50 km, gridpunkter, 1-1,5 vecka 25 km, gridpunkter, 6 veckor Flera terabyte utdata per körning. UppLYSning
57 Rossby Centre: Exempel F&U Undersöka sjöars inverkan på klimat. Utveckling av ny klimatmodell, EC-EARTH, i samarbete med andra europeiska vädertjänster och universitet. UppLYSning
58 Forskning och utveckling Startad #cpu-kärnor Bore juni Huvudmaskin Blixt/Pavel feb Backup Tornado aug Klimat Dunder sep FoU Gimle juni FoU 58
59 Exempel på F&U Förbättring av nuvarande prognosmodell, HIRLAM. Förbättring av analysen (4D-var, VarAn). Test och utveckling av ny prognosmodell, ALADIN, HARMONIE, ALARO Spridningsmodell för luftföroreningar, MATCH, uppdragsverksamhet, scenariekörningar och kartläggning. Algblomningsprognos, SCOBI Miljömässigt säkra fartygsleder: BalticWay 59
60 Slut! 60
Modeller för små och stora beslut
Modeller för små och stora beslut Om väder och väderprognoser Pontus Matstoms, SMHI ksp:s årskonferens 2012 i Norrköping Om SMHI, väder och väderprognoser svårt 2 Sveriges meterologiska och hydrologiska
Läs mer2010-11-30. Mätningar och indata Hur modellerna är uppbyggda Felkällor Statistiska tolkningar Ensembler Starka/Svaga sidor. Vad Mäts?
Prognoser och Modeller Mätningar och indata Hur modellerna är uppbyggda Felkällor Statistiska tolkningar Ensembler Starka/Svaga sidor Mätningar och observationer Vad Mäts? Var/Hur mäts det? Temperatur
Läs merväderprognos så funkar det
väderprognos så funkar det Per Kållberg, SMHI vad är numeriska prognoser? kommunikationer - nätverk observationer och hur de används produkter 1 2 väderprognos så funkar det vad är numeriska prognoser?
Läs merData assimilering för numeriska väderprognoser
Data assimilering för numeriska väderprognoser Norrköping, torsdag, 4 oktober, 2012 Magnus Lindskog Disposition Introduktion Bakgrundsfält Metodik Observationer Osäkerheter och fel Förbättringsmöjligheter
Läs merMetCoOp och Arome en mesoskalig operationell. väderprognos. Heiner Körnich, Meteorologisk Metodkonferens, Norrköping, 26/9/2013
MetCoOp och Arome en mesoskalig operationell väderprognos Heiner Körnich, Meteorologisk Metodkonferens, Norrköping, 26/9/2013 1 Motivation NWP prognoser går mot högre upplösning. Globala modeller: ECMWF
Läs merSannolikhetsmodellering av is på vindkraftverk genom deterministisk sampling
Sannolikhetsmodellering av is på vindkraftverk genom deterministisk sampling Jennie Söderman Heiner Körnich (SMHI) Esbjörn Olsson (SMHI) Peter Hessling (Kapernicus) Kontakt: jennie.perssonsoderman@geo.uu.se
Läs merIntensiv nederbörd och hydrologisk risk: mot högupplösta flödesprognoser Jonas Olsson
Intensiv nederbörd och hydrologisk risk: mot högupplösta flödesprognoser Jonas Olsson Forskning & Utveckling (hydrologi) Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Om projektet Titel: Högupplösta
Läs merMeteorologi - Grunder och introduktion - Meteorologiska modeller och prognoser
Meteorologi - Grunder och introduktion - Meteorologiska modeller och prognoser Elin Sjökvist, meteorolog elin.sjokvist@smhi.se Innehåll Grundläggande meteorologi Hur väder uppstår Molnbildning Nederbörd
Läs merSvenska fysikersamfundet 1 oktober. Klimat- och väderprognoser i relation till gymnasiefysikens ämnesplan
Svenska fysikersamfundet 1 oktober Klimat- och väderprognoser i relation till gymnasiefysikens ämnesplan Meteorolog SMHI sedan 2000 Fjärranalys dvs satellit och radar Anna Eronn, SMHI Vid sidan om: Väder
Läs merSannolikhetsprognoser för nedisning på vindturbiner
Sannolikhetsprognoser för nedisning på vindturbiner Tema Vindresurs 2018-11-08 Jennie Molinder Uppsala Universitet Kontakt: jennie.molinder@geo.uu.se Motivation Kan sannolikhetsprognoser av istillväxt
Läs merHUVA - Hydrologiskt Utvecklingsarbete inom Vattenkraftindustrin. Björn Norell. HUVA - Hydrologiskt Utvecklingsarbete inom Vattenkraftindustrin
Höga flöden Björn Norell Innehåll Förutsättningar för höga flöden Höga flöden i reglerade vattendrag Varningar för höga flöden Samordningsgruppen gg för höga flöden Högflödessituation ett exempel Höga
Läs merKlimatsimuleringar. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI
Klimatsimuleringar Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI Översikt Vad är klimat? Hur skiljer sig klimatmodeller från vädermodeller? Hav- och havsis processer Vad är klimatscenarier? Vad är klimatprognoser?
Läs merLuftföroreningar & pollen - Hur kan vi prognosticera riskerna och informera allmänheten?
Luftföroreningar & pollen - Hur kan vi prognosticera riskerna och informera allmänheten? Christer Johansson Professor vid Institutionen för tillämpad miljövetenskap Stockholms universitet & Miljöutredare
Läs merNedisningsprognoser för vindkraft. Vintervind 2008 17-18 mars 2008 i Åsele
presenterat på Vintervind 2008 17-18 mars 2008 i Åsele Esbjörn Olsson SMHI/Sundsvall Innehåll: Bakgrund Nuvarande produktion av isbildningsprognoser Prognosmetoder Prognosmodeller och deras begränsningar
Läs mer2 Väder. Weather. Väder Statistisk årsbok 2012. 22 Statistiska centralbyrån
Väder Weather Väder Statistisk årsbok 2012 2 Väder Weather Sida Page 2.1 Väder...23 Weather 2.2 Rekord i väder...24 Weather records 2.3 Klimat i förändring...25 A changing climate 2.4 Årsmedeltemperaturen
Läs merRymden för SMHI och din vardag. Jordobservationer för väder, vatten och klimat
Rymden för SMHI och din vardag Jordobservationer för väder, vatten och klimat Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut SMHI är den svenska myndigheten för meteorologiska, hydrologiska, oceanografiska
Läs merMichael af Sandeberg Datapolicy för SMHI 1.1. Gd/Maria Ågren /1706/21
Datapolicy för SMHI Versioner Version Datum Åtgärd / orsak till ändringen Person 1.0 07-03-02 Fastställd av Gd M af Sandeberg 1.1 07-12-13 Justering av definition M af Sandeberg Bakgrund SMHI har såsom
Läs merNyhetsbrev. Projekt SEAREG avslutas. Slutseminarium för den svenska delen. Konferens I DET HÄR NUMRET
Nyhetsbrev Årgång 2, Nummer 1 mars 2005 Projekt SEAREG avslutas Ett avslutande projektmöte hölls i Tallin 3-5 mars 2005 med ca 30 deltagare från 8 europeiska länder. Det INTERREG IIIB-finansierade projektet
Läs merHanna Gustavsson, Björn Stensen och Lennart Wern. Rapport Nr 2011-20 Regional klimatsammanställning Norrbottens län
Hanna Gustavsson, Björn Stensen och Lennart Wern Rapport Nr 2011-20 Regional klimatsammanställning Norrbottens län Omslagsbild: Storforsen, Piteälven i oktober 2010. Foto Sten Bergström. Författare: Uppdragsgivare:
Läs merSEAPILOT s nya PREMIUM tjänst
SEAPILOT s nya PREMIUM tjänst I mars 2016 lanserades Seapilot PREMIUM. Det tjänster och funktioner som tidigare såldes som separata produkter och prenumerationer kommer nu att ingå i PREMIUM med flera
Läs merOmtentamen i DV & TDV
Umeå Universitet Institutionen för Datavetenskap Gunilla Wikström (e-post wikstrom) Omtentamen i Teknisk-Vetenskapliga Beräkningar för DV & TDV Tentamensdatum: 2005-06-07 Skrivtid: 9-15 Hjälpmedel: inga
Läs merDagens system: klimatologisk ensemble
Dagens system: klimatologisk ensemble Kör HBV-modellen med historiska P- och T- observationer fram till prognosdagen Använd historiska P- och T-serier över vårflödesperioden som indata Resultatet kan uttryckas
Läs merReglerteori, TSRT09. Föreläsning 4: Kalmanfiltret & det slutna systemet. Torkel Glad. Reglerteknik, ISY, Linköpings Universitet
Reglerteori, TSRT09 Föreläsning 4: Kalmanfiltret & det slutna systemet Reglerteknik, ISY, Linköpings Universitet Sammanfattning av Föreläsning 3 2(19) Kovariansfunktion: Spektrum: R u (τ) = Eu(t)u(t τ)
Läs merKlimatanpassning i utvecklingsländer svensk expertis på export
Klimatanpassning Sverige 2015, 23 September 2015; Sem C2; Klimatanpassning i utvecklingsländer svensk expertis på export Bo Holst, International Projects Manager, SMHI, Sweden; bo.holst@smhi.se Klimatanpassning
Läs merSjöar. Mark. Avdunstning. Avdunstningen från en fri vattenyta (sjöar, hav, dammar mm.) kan således principiellt formuleras
Avdunstning Avdunstning Energi från solen tillförs en fri vattenyta och omvandlar vattnet till vattenånga. När avdunstningen ökar kommer luften till sist att mättas av vattenånga och kondensation börjar.
Läs merTSRT09 Reglerteori. Sammanfattning av Föreläsning 3. Sammanfattning av Föreläsning 3, forts. Sammanfattning av Föreläsning 3, forts.
Reglerteori 2016, Föreläsning 4 Daniel Axehill 1 / 18 Sammanfattning av Föreläsning 3 Kovariansfunktion: TSRT09 Reglerteori Föreläsning 4: Kalmanfiltret & det slutna systemet Daniel Axehill Reglerteknik,
Läs merKlimatscenarier och klimatprognoser. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI
Klimatscenarier och klimatprognoser Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI Översikt Vad är klimat? Hur skiljer sig klimatmodeller från vädermodeller? Vad är klimatscenarier? Vad är klimatprognoser? Definition
Läs merKlimatscenariokartor. För den som vill fördjupa sig mer finns en rapport att läsa: Climate indices for vulnerability assessments (RMK 111).
Klimatscenariokartor Klimatfrågan är mycket komplex och berör både klimatsystemets och samhällets framtida utveckling. Dessa är intimt sammankopplade genom människans påverkan på klimatet och genom samhällets
Läs merKorrektion av systematiska fel i meteorologiska prognoser: en förstudie om vårflodsprognoser
Korrektion av systematiska fel i meteorologiska prognoser: en förstudie om vårflodsprognoser Jonas Olsson, Peter Berg, Johan Södling, Gitte Berglöv, Henrik Spångmyr, Jörgen Rosberg SMHI Bakgrund och problemställning
Läs merYttrande över remiss - Slutbetänkande av Klimat och sårbarhetsutredningen (SOU 2007:60)
2008-01-17 Vår ref: 2007/2109/184 Er ref: M2007/4227/Mk Miljödepartementet Enheten för miljökvalitet 103 33 STOCKHOLM Yttrande över remiss - Slutbetänkande av Klimat och sårbarhetsutredningen (SOU 2007:60)
Läs merTidsserier och vattenkraftoptimering presentation 2015-10-22
Tidsserier och vattenkraftoptimering presentation 2015-10-22 Mikael Sundby Varför behöver vi långa tidsserier? Vi behöver långtidsprognoser på tillrinning både för prisprognosticering och optimering av
Läs merVädrets makter. Föreläsning 6 Djup konvektion, superceller och tromber Tropisk meteorologi och orkaner Väderprognoser
Vädrets makter Föreläsning 6 Djup konvektion, superceller och tromber Tropisk meteorologi och orkaner Väderprognoser Skalor i atmosfären Anticyklon 500-5000 km Fullt utvecklad " mellanbreddscyklon 1500-3000
Läs merKlimat- Modellering och Beräkningar. Marco Kupiainen. KTH, 3 oktober 2013. Rossby Centre, SMHI. Matematiska institutionen, Linköpings Universitet
Klimat- Modellering och Beräkningar Marco Kupiainen Rossby Centre, SMHI Matematiska institutionen, Linköpings Universitet KTH, 3 oktober 2013 Introduktion/bakgrund IPCCs slutsatser Skillnad på väder och
Läs merBeräkning av vågklimatet utanför Trelleborgs hamn II
Rapport Nr. 2008-59 Beräkning av vågklimatet utanför Trelleborgs hamn II Ekaterini Kriezi och Walter Gyllenram Pärmbild. Bilden föreställer Rapport Författare: Uppdragsgivare: Rapportnr: E. Kriezi och
Läs merRapport Nr 2010-78 Regional klimatsammanställning Stockholms län.
Björn Stensen, Johan Andréasson, Sten Bergström, Joel Dahné, Dan Eklund, Jonas German, Hanna Gustavsson, Kristoffer Hallberg, Sandra Martinsson, Signild Nerheim och Lennart Wern Rapport Nr 2010-78 Regional
Läs merUmeälvens Vattenregleringsföretag, (UVF) och dess roll i vattenhushållning
Ume- Vindelälvens vattenråd Seminarium i Vindeln 2011-10-18 Umeälvens Vattenregleringsföretag, (UVF) och dess roll i vattenhushållning UVF Umeälven ÅVF Ångermanälven IVF Indalsälven LVF Ljungan LsVF Ljusnan
Läs merVärt att veta om. Sydafrika. Res med hjärta, hjärna och omtanke
Värt att veta om Sydafrika Res med hjärta, hjärna och omtanke Fakta Sydafrika Huvudstad Språk Invånarantal Pretoria Kristendom och olika afrikanska religioner Afrikaans, engelska och nio bantuspråk Religion
Läs merAnalys av klimatförändringars inverkan på framtida vattenstånd i Glafsfjorden/Kyrkviken
2010-06-23 PM Johan Andréasson Analys av klimatförändringars inverkan på framtida vattenstånd i Glafsfjorden/Kyrkviken Bakgrund SMHI genomför inom EU-interreg projeket Climate Proof Areas (CPA) beräkningar
Läs merResultat spillningsinventering av älg och rådjur inom Södertälje ÄFO 2014
Resultat spillningsinventering av älg och rådjur inom Södertälje ÄFO 2014 Spillningsinventering är en av flera metoder för att uppskatta tätheter av bland annat älg. Metoden är ett bra alternativ till
Läs merResultat spillningsinventering av älg och rådjur inom Norrtälje norra ÄFO 2014
Resultat spillningsinventering av älg och rådjur inom Norrtälje norra ÄFO 2014 Spillningsinventering är en av flera metoder för att uppskatta tätheter av bland annat älg. Metoden är ett bra alternativ
Läs merForskning GNSS. Grundkonfigurationen av GPS består av 24 satelliter men idag cirkulerar närmare 30 satelliter runt jordklotet
Forskning GNSS GNSS (Global Navigation Satellite Systems) är samlingsnamnet för globala satellitbaserade system för navigation, positionsbestämning och tidsöverföring. Det mest kända och använda systemet
Läs merVärt att veta om. Kenya. Res med hjärta, hjärna och omtanke
Värt att veta om Kenya Res med hjärta, hjärna och omtanke Fakta Kenya Huvudstad Invånarantal Språk Nairobi 44 milj. Swahili Religion Valuta Yta Romerskkatolsk Kenya shilling 582.646 km2 Läs mer om vaccinationer,
Läs merKlimatscenarier för Sverige
KLIMATOLOGI Nr 15, 2015 Klimatscenarier för Sverige Bearbetning av RCP-scenarier för meteorologiska och hydrologiska effektstudier Elin Sjökvist, Jenny Axén Mårtensson, Joel Dahné, Nina Köplin, Emil Björck,
Läs merAvd. Matematisk statistik
Avd. Matematisk statistik TENTAMEN I SF1902 SANNOLIKHETSTEORI OCH STATISTIK, TORSDAGEN DEN 23:E MAJ 2013 KL 14.00 19.00. Kursledare och examinator : Björn-Olof Skytt Tillåtna hjälpmedel: miniräknare, lathund
Läs merKlimatförändringen inverkan idag och i framtiden
Mallversion 1.0 2009-09-23 Carin Nilsson och Katarina Norén Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden Årsmedelvärde av temperaturändring jämfört med perioden 1951-1980, samt fem-års löpande medelvärde.
Läs merKunna beräkna medelantal kunder för alla köer i ett könät med återkopplingar. I denna övning kallas ett kösystem som ingår i ett könät oftast nod.
Övning 8 Vad du ska kunna efter denna övning Kunna beräkna medelantal kunder för alla köer i ett könät med återkopplingar. Kunna beräkna medeltiden som en kund tillbringar i ett könät med återkopplingar.
Läs merMÅNADSRAPPORT. Driftnämnden Ambulans, diagnostik och hälsa Hälsa och funktionsstöd Februari 2015 2015-03-24 HÄLSO OCH SJUKVÅRDSUPPDRAG
MÅNADSRAPPORT Driftnämnden Ambulans, diagnostik och hälsa Hälsa och funktionsstöd Februari 2015 HÄLSO OCH SJUKVÅRDSUPPDRAG Sammanfattning och analys Efter februari redovisar förvaltningen ett plus på 1,7
Läs merVad är en översvämning?
ÖVERSVÄMNING Vad är en översvämning? Med översvämning menas att vatten täcker ytor utanför den normala gränsen för sjö, vattendrag eller hav. Översvämning kan dels ske utmed vattendrag, men också drabba
Läs merKlimatförändringen inverkan idag och i framtiden
Mallversion 1.0 2009-09-23 Carin Nilsson och Katarina Norén Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden Några utmaningar: Hur ska vi bygga våra hus? Var ska vi bygga dem? Och vad gör vi med byggnader
Läs merFramtidens översvämningsrisker
-1-1 Framtidens översvämningsrisker Bakgrund Med början våren driver SMHI med medel från Länsförsäkringars Forskningsfond forskningsprojektet Framtidens Översvämningsrisker. Projektet skall pågå till och
Läs merStommaterialets betydelse för komforten i en byggnad vid ett framtida varmare klimat
Stommaterialets betydelse för komforten i en byggnad vid ett framtida varmare klimat Ulf Ohlsson Victoria Bonath Mats Emborg Avdelningen för byggkonstruktion och -produktion Institutionen för samhällsbyggnad
Läs merVad händer med havsnivån i Stockholms län - vad behöver vi planera för? Signild Nerheim SMHI
Vad händer med havsnivån i Stockholms län - vad behöver vi planera för? Signild Nerheim SMHI Vad händer med havet? Global höjning av vattenståndet i havet 1993-2005 uppmätt med sateliter http://earthobservatory.nasa.gov/iotd/view.php?id=6638
Läs merElin Sjökvist och Gustav Strandberg. Att beräkna framtidens klimat
Elin Sjökvist och Gustav Strandberg Att beräkna framtidens klimat Koldioxidkoncentration Idag 400 ppm Tusentals år sedan Temperaturökningen fram till idag Källa: NOAA Vad är ett klimatscenario? Koncentrationsscenario
Läs merFrån utsläppsscenarier till lokal nederbörd och översvämningsrisker
KLIMATOLOGI Nr 38, 2015 Från utsläppsscenarier till lokal nederbörd och översvämningsrisker Gunn Persson, Linda Nylén, Steve Berggreen-Clausen, Peter Berg, David Rayner och Elin Sjökvist Pärmbilden föreställer
Läs merÖversvämningsbedömning av del av fastighet Almekärr 3:48
Översvämningsbedömning av del av fastighet Almekärr 3:48 Beställare: Konsult: Uppdragsledare Handläggare LERUMS KOMMUN Box 225 443 25 LERUM Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Åsa Malmäng Pohl Edgar
Läs merBBRs fuktkrav. Lars-Olof Nilsson Avd. Byggnadsmaterial & FuktCentrum, LTH. Avd. Byggnadsmaterial Lunds Tekniska Högskola
BBRs fuktkrav Lars-Olof Nilsson Avd. Byggnadsmaterial & FuktCentrum, LTH Kan vi bygga (trä)hus? Varför denna fråga? BBR2006, kap 6.5! Helt nya krav; läser man slarvigt, ser det omöjligt ut att bygga med
Läs merHur ser det förändrade klimatet ut? Extremare väder?
Hur ser det förändrade klimatet ut? Extremare väder? Lars Bärring SMHI Rossby Centre Upplägg: Sveriges klimat de förändringar vi ser redan nu Klimatmodeller vad är det helt kort? Framtida förändringar
Läs merRapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort 2010
Handläggare: Tomas Sjöstedt/ Kari Nyman Sid 1(8) Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort 2010 Sammanfattning Miljökvalitetsnormernas riktvärde för ozon överskreds 2 gånger i juli 2010. Övriga
Läs merTvå gränsfall en fallstudie
19 november 2014 FYTA11 Datoruppgift 6 Två gränsfall en fallstudie Handledare: Christian Bierlich Email: christian.bierlich@thep.lu.se Redovisning av övningsuppgifter före angiven deadline. 1 Introduktion
Läs merFramtidsklimat i Östergötlands län
KLIMATOLOGI Nr 23, 2015 Framtidsklimat i Östergötlands län enligt RCP-scenarier Magnus Asp, Steve Berggreen-Clausen, Gitte Berglöv, Emil Björck, Anna Johnell, Jenny Axén Mårtensson, Linda Nylén, Alexandra
Läs merFördjupad klimatanalys en del av vattenförsörjningsplanen för Kalmar län Yvonne Andersson-Sköld COWI AB
Fördjupad klimatanalys en del av vattenförsörjningsplanen för Kalmar län Yvonne Andersson-Sköld COWI AB Bakgrund Enligt de klimatanalyser som gjorts fram till 2100 (dvs perioden 2071-2100) förväntas generellt
Läs merExtrema väder v ett ökande problem? Markku.Rummukainen@smhi.se Rossby Centre Om Extrema väder v ett ökande problem Har vädret blivit mer extremt? Har samhället blivit mer utsatt? Vad väntar vi oss se mer
Läs mer2011 Reningsverk och vatten.
2011 Reningsverk och vatten. Året 2011 har varit ett aktivt år. Vi har lagt upp en 3-års plan som fungerar och vi ligger bra i fas med det som är planerat. Planen är att år 2011 är vatten året då vi skall
Läs merReferensuppdrag översvämningskartering
2014-05-15 Referensuppdrag översvämningskartering Länsstyrelsen Västernorrland, 2013 Översvämningskartering av Gåde å (Lst Västernorrland Ref: 537-8651-13) Detaljerad översvämningskartering av Gåde å nära
Läs merVarningstjänsten på SMHI. Ida Dahlström
Varningstjänsten på SMHI Ida Dahlström Innehåll Varningstjänsten - tre discipliner Hur arbetar vi vid allvarligare varningssituationer Varningsstatistik från 2009-2015 Prognos- och varningstjänsten på
Läs merPatrick Eriksson Rymd- och geovetenskap Chalmers tekniska högskola. Vad väger ismoln?
Patrick Eriksson Rymd- och geovetenskap Chalmers tekniska högskola Vad väger ismoln? Med bidrag ifrån: Stefan Buehler (Kiruna) Salomon Eliasson (Kiruna) Bengt Rydberg (Chalmers, now Molflow) Marston Johnson
Läs merINNEHÅLL GD HAR ORDET ÅTERRAPPORTERING
ÅRSREDOVISNING 2015 INNEHÅLL GD HAR ORDET ÅTERRAPPORTERING SAMHÄLLE OCH SÄKERHET Prognoser, varningar och beredskap Klimat Vattenmiljö Luftmiljö Omsättning avgiftsbelagd uppdragsverksamhet FORSKNING OCH
Läs merRegler för flytt av spelare mellan olika nivåer. (Mörkröd nivå Pojkar)
Regler för flytt av spelare mellan olika nivåer. (Mörkröd nivå Pojkar) Lag med spelare som är födda år 00-01 ska spela på någon av de Mörkröda nivåerna och ska inte spela på Ljusröd nivå. De 5 olika Mörkröda
Läs merVärt att veta om. Polen. Res med hjärta, hjärna och omtanke
Värt att veta om Polen Res med hjärta, hjärna och omtanke Fakta Polen Huvudstad Invånarantal Språk Warszawa 38 milj. Polska Religion Valuta Yta Katolicismen Zloty 312 000 km2 Här nedan hittar du praktisk
Läs merGunn Persson, Johan Andréasson, Dan Eklund, Kristoffer Hallberg, Signild Nerheim, Elin Sjökvist, Lennart Wern och Sofia Åström
Gunn Persson, Johan Andréasson, Dan Eklund, Kristoffer Hallberg, Signild Nerheim, Elin Sjökvist, Lennart Wern och Sofia Åström Rapport Nr 2011-45 Klimatanalys för Västra Götalands län Pärmbild: Viskans
Läs merFramtidsklimat i Kalmar län
KLIMATOLOGI Nr 26, 2015 Framtidsklimat i Kalmar län enligt RCP-scenarier Gunn Persson, Magnus Asp, Steve Berggreen-Clausen, Gitte Berglöv, Emil Björck, Jenny Axén Mårtensson, Linda Nylén, Alexandra Ohlsson,
Läs merLångvarig torka kontra extrem nederbörd
Halmstad 2011-05-03 Carin Nilsson Långvarig torka kontra extrem nederbörd Hur ser klimatet ut i ett 30 års perspektiv i Sydvästra Sverige? Några utmaningar: Hur ska vi bygga våra hus? Var ska vi bygga
Läs merMed Älgfrode 3.2 som beräkningsverktyg för förslag på avskjutning.
Med Älgfrode 3.2 som beräkningsverktyg för förslag på avskjutning. Den här manualen är till för att underlätta för dig som ska planera älgskötseln i ert område de kommande åren. Målet är att öka förståelsen
Läs merVärt att veta om. Costa Rica. Res med hjärta, hjärna och omtanke
Värt att veta om Costa Rica Res med hjärta, hjärna och omtanke Fakta Costa Rica Huvudstad Invånare Språk San José 4,8 miljoner Spansk Religion Valuta Yta Katolicism Costarikansk colón Nedanför kan du få
Läs merElin Sjökvist och Gustav Strandberg. Att beräkna framtidens klimat
Elin Sjökvist och Gustav Strandberg Att beräkna framtidens klimat Koldioxidkoncentration Idag 400 ppm Tusentals år sedan Temperaturökningen fram till idag Källa: NOAA Vad är ett klimatscenario? Koncentrationsscenario
Läs merTillåtna hjälpmedel: Physics Handbook, Beta, kalkylator i fickformat, samt en egenhändigt skriven A4-sida med valfritt innehåll.
Tentamen i Mekanik förf, del B Måndagen 12 januari 2004, 8.45-12.45, V-huset Examinator och jour: Martin Cederwall, tel. 7723181, 0733-500886 Tillåtna hjälpmedel: Physics Handbook, Beta, kalkylator i fickformat,
Läs merHändelsescenario för Risk- och sårbarhetsanalys
Datum 2011-05-13 Sida 1/13 Händelsescenario för Risk- och sårbarhetsanalys Värmebölja i nutid och framtid Länsstyrelsen i Kronobergs län Besöksadress Kungsgatan 8, Växjö Postadress 351 86 Växjö Telefon
Läs merInlämningsuppgift 4 NUM131
Inlämningsuppgift 4 NUM131 Modell Denna inlämningsuppgift går ut på att simulera ett modellflygplans rörelse i luften. Vi bortser ifrån rörelser i sidled och studerar enbart rörelsen i ett plan. De krafter
Läs merFinansrapport avseende perioden 1 januari 30 september 2015
KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Datum Diarienummer Jan Malmberg 2015-10-26 KSN-2015-0478 Kommunstyrelsen Finansrapport avseende perioden 1 januari 30 september 2015 Förslag till beslut Kommunstyrelsen
Läs merARIMA del 2. Patrik Zetterberg. 19 december 2012
Föreläsning 8 ARIMA del 2 Patrik Zetterberg 19 december 2012 1 / 28 Undersöker funktionerna ρ k och ρ kk Hittills har vi bara sett hur autokorrelationen och partiella autokorrelationen ser ut matematiskt
Läs merRapport om Solenergikurs Sol 20 Sida 1 av 6. Kurs innehåll SOL 20
Rapport om Solenergikurs Sol 20 Sida 1 av 6 Kurs innehåll SOL 20 Växthuseffekt och klimat Solsystemet och vintergatan 20-a sid 1 Jordens rörelser runt solen, Excentricitet 20-b sid 2 Axellutning och Precession
Läs merYoung Lions 2016 Cyber. Fältbiologerna
Young Lions 2016 Cyber Young Lions 2016 Cyber Uppdrag Ta fram en kampanj för sociala medier som ger förutsättningen att nå genom bruset. Den ska skapa en starkare förståelse för vad vi gör och igenkänning
Läs merFrån klimatmodell till hydrologiska tillämpningar
Från klimatmodell till hydrologiska tillämpningar Johan Andréasson Photo: Göran Lindström, SMHI Slutseminarium för CPA-projektet i Arvika 2011-10-06 Upplägg Hur gör man? Från klimatmodell till flöden Beräkning
Läs merYttrande över Miljömålsberedningens delbetänkande Med miljömålen i fokus hållbar användning av mark och vatten, SOU 2014:50
Miljödepartementet Naturmiljöenheten 103 33 STOCKHOLM Datum: 2014-11-27 Vår referens: 2014/1626/10.1 Er referens: M2014/1595/Nm m.registrator@regeringskansliet.se charlotta.sorqvist@regeringskansliet.se
Läs merKLIMATOLOGI Nr 37, 2015. Skyfallsuppdraget. ett regeringsuppdrag till SMHI. Redaktörer: Jonas Olsson och Weine Josefsson
KLIMATOLOGI Nr 37, 2015 Skyfallsuppdraget ett regeringsuppdrag till SMHI Redaktörer: Jonas Olsson och Weine Josefsson Pärmbild. Konvektiva moln under utveckling ISSN: 1654-2258 SMHI KLIMATOLOGI Nr 37,
Läs merKlimatförändringar och samhället. 18 november 2015 Åsa Sjöström, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning
Klimatförändringar och samhället 18 november 2015 Åsa Sjöström, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning Vad händer med klimatet? Vad har vi observerat? Sveriges temperatur och nederbörd från1860
Läs merRapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort 2011
Handläggare: Tomas Sjöstedt/ Kari Nyman Sid 1(8) Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort 2011 Sammanfattning Miljökvalitetsnormernas riktvärde för ozon överskreds även 2011, en dag i april
Läs mer1 Cirkulation och vorticitet
Föreläsning 7. 1 Cirkulation och vorticitet Ett mycket viktigt teorem i klassisk strömningsmekanik är Kelvins cirkulationsteorem, som man kan härleda från Eulers ekvationer. Teoremet gäller för en inviskös
Läs merHydrologiska prognosoch varningstjänsten SMHI
Hydrologiska prognosoch varningstjänsten SMHI Calle Granström Uppdraget, kärnan SMHI:s Hydrologiska prognos och varningstjänst har till uppgift att informera om den aktuella hydrologiska situationen i
Läs merGöta älvutredningen (GÄU) 2009-2011
Göta älvutredningen (GÄU) 2009-2011 SGI, Varia 565, 2006 Ruukki 2009-11-18 1 Göta älvutredningen (GÄU) Regeringsuppdrag med syfte att öka kunskapen om skredförhållandena längs Göta älvdal. För att kunna
Läs merInstitutionen för Matematik TENTAMEN I LINJÄR ALGEBRA OCH NUMERISK ANALYS F1, TMA671 2005-08-26. DAG: Fredag 26 augusti 2005 TID: 8.30-12.
Institutionen för Matematik Göteborg TENTAMEN I LINJÄR ALGEBRA OCH NUMERISK ANALYS F, TMA67 5-8-6 DAG: Fredag 6 augusti 5 TID: 8.3-.3 SAL: V Ansvarig: Ivar Gustafsson, tel: 77 94 Förfrågningar: Ivar Gustafsson
Läs merFramtidsklimat i Hallands län
1 Exempel på sidhuvud - ÅÅÅÅ MM DD (Välj Visa, Sidhuvud sidfot för att ändra) Falkenberg 15 april 2016 Framtidsklimat i Hallands län Gunn Persson Klimathistoria Skillnad dagens klimat/istid, globalt 6ºC
Läs merInstitutionen för Matematiska Vetenskaper TENTAMEN I LINJÄR ALGEBRA OCH NUMERISK ANALYS F1/TM1, TMA671 2014-05-26
Institutionen för Matematiska Vetenskaper Göteborg TENTAMEN I LINJÄR ALGEBRA OCH NUMERISK ANALYS F/TM, TMA67 4-5-6 DAG: Måndag 6 maj 4 TID: 4. - 8. SAL: V Ansvarig: Ivar Gustafsson, tel: 75-33545 Förfrågningar:
Läs merBakgrundsupplysningar for ppt1
Bakgrundsupplysningar for ppt1 Bild 1 Klimatförändringarna Den vetenskapliga bevisningen är övertygande Syftet med denna presentation är att presentera ämnet klimatförändringar och sedan ge en (kort) översikt
Läs merKlimatstudie för ny bebyggelse i Kungsängen
Rapport Författare: Uppdragsgivare: Rapport nr 70 David Segersson Upplands-Bro kommun Granskare: Granskningsdatum: Dnr: Version: 2004/1848/203 2 Klimatstudie för ny bebyggelse i Kungsängen David Segersson
Läs merFinansiell månadsrapport Stockholmshem augusti 2008
Finansiell månadsrapport Stockholmshem augusti 2008 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 6 321 mnkr. Det är en ökning med 8 mnkr sedan förra månaden, och 74% av ramen är utnyttjad.
Läs merUPPDRAGSLEDARE. Fredrik Wettemark. Johanna Lindeskog
UPPDRAG Modellering av översvämning i Höje å UPPDRAGSNUMMER UPPDRAGSLEDARE Fredrik Wettemark UPPRÄTTAD AV Johanna Lindeskog DATUM INLEDNING Höje å flyter genom de tre kommunerna Lomma, Lund och Staffanstorp
Läs merHydrologiska Prognosmodeller med exempel från Vänern och Mölndalsån. Sten Lindell
Hydrologiska Prognosmodeller med exempel från Vänern och Mölndalsån Sten Lindell Prognosproblemet snö markvatten grundvatten sjöar avrinning 2 Prognosproblemet Minnen snö markvatten grundvatten sjöar avrinning
Läs merKlimatförändringens samhällspåverkan och myndigheternas arbete. Klimatanpassning
Klimatförändringens samhällspåverkan och myndigheternas arbete Klimatanpassning I början Statens Meteorologiska Central Anstalt (1918) till högteknologisk, tillämpad forskning SMHI en myndighet under
Läs merIngjuten sensor för mätning av uttorkningsförlopp beräkning av inverkan av sensorns dimension och orientering. Sensobyg delprojekt D4
LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS UNIVERSITET Avd Byggnadsmaterial Ingjuten sensor för mätning av uttorkningsförlopp beräkning av inverkan av sensorns dimension och orientering Sensobyg delprojekt D4 Lars-Olof
Läs mer