Program för tidsgeografiska dagarna 2013

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Program för tidsgeografiska dagarna 2013"

Transkript

1 Program för tidsgeografiska dagarna 2013 vid Kulturgeografiska institutionen, Uppsala universitet Sal H432 i Ekonomikum, Kyrkogårdsgatan 10, Uppsala. 1 Torsdag 25 april Välkommen önskar Uppsala universitet, professor Göran Hoppe Praktiska detaljer inför dagarna. Kajsa och Magdalena. Presentation av deltagarna Kajsa Ellegård, Linköpings universitet Grundskollärares arbetsdagar sett från ett tidsgeografiskt perspektiv Kafferast Gunnel Andersson, Stockholms universitet Vardagsliv och stöd en studie om unga vuxna med psykiska funktionshinder som har boendestöd Katerina Vrotsou, Norrköping/Linköpings universitet Utforskning av gruppaktivitet genom användardefinierad likhet av aktivitetssekvenser Kafferast Mattias Hellgren, Linköpings universitet Ett kvantitativt perspektiv på tidsdagböcker Eva Åström, Helsingborg/Lunds universitet Ledarskap och hälsa i en kommun Information inför kvällen, Kajsa Ellegård och Magdalena Cedering Gemensam middag på Basilico, Svartbäcksgatan 24.

2 2 Fredag 26 april John Östh, Uppsala universitet Tidsgeografins rumsliga kontext Elin Wihlborg, Linköpings universitet Presentation av en idé om restriktioner och teknik Kristina Orban, Lunds universitet Tidsgeografiska dagböcker redskap för att få syn på vardagen Kafferast Magdalena Cedering, Uppsala universitet Skola, mer än en lokal för undervisning Åsa Sara Sernheim, Norrköping/Linköpings universitet Aktivitet vid omfattande flerfunktionsnedsättning avseende personer med Rett syndrom Pilotstudie av en kvinnas aktiviteter en vanlig vecka samt tolkning av dess betydelse Lunch i Faculty Club Avslutning samt planering av 2014 års Tidsgeografiska dagar. Då kommer vi att bjuda in internationella gäster. Deltagare: Elin Wihlborg Eva Åström Gunnel Andersson Katerina Vrotsou Mattias Hellgren Camilla Forsell Kristina Orban John Östh Åsa Sara Sernheim Göran Hoppe Magdalena Cedering Kajsa Ellegård

3 ABSTRACTS 3

4 4 Grundskollärares arbetsdagar sett från ett tidsgeografiskt perspektiv Kajsa Ellegård Under 2012 gjorde Skolverket en stor undersökning av grundskollärares yrkesvardag, baserad på en dagboksstudie. Totalt samlades över 3600 tidsdagböcker in från lika många lärare. De användes som underlag för en analys av hur genomsnittliga arbetsdagar ser ut i en studie som Skolverket gjorde, och utöver detta fick jag och Katerina Vrotsou i uppdrag att göra en tidsgeografisk analys av samma dagboksmaterial. Jag kommer att presentera resultaten från vår studie som är baserad på visualiseringar av dagböckerna.

5 5 Vardagsliv och stöd en studie om unga vuxna med psykiska funktionshinder som har boendestöd. Gunnel Andersson, FoU Södertörn Unga vuxna med psykiska funktionshinder som är i behov av samhällets stöd i form av så kallat boendestöd 1 tycks vara en grupp som ökar i många kommuner. En fråga som inställer sig är: Hur ser deras vardag ut och vilken typ av stöd behöver de för att klara sin vardag? I en tidigare studie om psykiskt funktionshindrades vardagsliv, där även boendestöd har studerats, fann jag fyra olika typer av vardagsliv (Andersson 2009). Denna studie omfattade personer mellan ca 30 och 65 år. En väsentlig åldersgrupp saknades: unga vuxna. Syftet med den nya studien är att beskriva och analysera unga psykiskt funktionshindrades vardagsliv, med särskilt intresse riktat mot socialtjänstens insats boendestöd. De tillfrågade personerna har skrivit dagbok under en vecka och i anslutning till dagboksveckans sista dag träffas vi för en längre intervju som tar sin utgångspunkt i dagboken. Urvalet av respondenter är strategiskt utifrån kön, ålder (18 35 år), social situation och diagnos för att på så sätt få ett mångfacetterat material. Den frågeställning som jag vill diskutera på de tidsgeografiska dagarna handlar om hur vardagen är organiserad när det gäller unga vuxna. Andra vardagslivstyper av har växt fram som skiljer sig radikalt från den gamla studien. Jag har försökt hitta karaktäristika för olika kategorier men verkar det hållbart och vettigt? Ska jag överge det sätt jag använt tidigare för att särskilja olika vardagsliv? (Något jag finner jättesvårt att göra och därför måste prövas) Jag vill gärna ha er med i den tankeprocessen och diskussionen. Väl mött! 1 Boendestöd är en insats inom ramen för socialtjänstlagen som syftar till praktiskt och socialt stöd i vardagslivet.

6 6 Utforskning av gruppaktivitet genom användardefinierat likhet av aktivitetssekvenser Katerina Vrotsou Studien av mänsklig aktivitet i tid och rum är en naturlig del av tidsgeografin. För att utföra sådana studier, kan uppgifter om individers tidsanvändning, i form av vilken aktivitet som utförs, när och var, samlas in och analyseras. Ett vanligt antagande vid analys av individers tidsanvändning är att grupper som uppvisar liknande bakgrund och demografiska egenskaper även visar likheter i hur individerna i dessa grupper använder sin tid för att strukturera sin vardag. I vår senaste forskningsartikel, har vi försökt undersöka riktigheten av sådana antaganden genom att vända på processen. Vi har definierat en visuell analys process baserad på likhetsmått för sekvenser som är anpassade till händelsebaserade data såsom utförda aktivitetssekvenser. Processen tillåter en analytiker att studera individers aktivitetssekvenser genom att justera definitionen av likhet, hitta grupper som utför projekt på liknande sätt och interaktivt utforska aspekter av denna likhet i flera länkade vyer.

7 7 Ett kvantitativt perspektiv på tidsdagböcker Mattias Hellgren, Doktorand, Tema Teknik och social förändring, Linköpings universitet När data från tidsdagböcker analyseras kvantitativt så är den generella ansatsen att välja en specifik aktivitet. Tiden som används för att utföra denna aktivitet summeras och sedan används denna för analys. Det vanliga med denna ansats är att använda bakgrundsvariabler för att förklara variationer i tidsanvändningen för den specificerade aktiviteten. Ett par problem med denna ansats är att den kontext där olika aktiviteter under en dag utförs försvinner. Andra aktiviteter som människor utför under en dag tas bort och det är generellt enbart en aktivitet som analyseras. När under dagen en aktivitet sker och om aktiviteten sker under ett eller flera tillfällen tas sällan någon hänsyn till. Ett sätt att få ett mer tidsgeografiskt perspektiv med kvantitativ analys är att komplettera den ortodoxa analysen med sekvensanalys. Syftet med presentation är att visa sekvensanalys som metod och på vad den kan bidra med för en ökad förståelse för människors vardag.

8 8 Ledarskap och hälsa i en kommun Eva Åström Vi lever i en alltmer tjänsteintensiv tid. Hur vi som ledare och medarbetare lever och mår blir allt viktigare, och blir ett konkurrensmedel. Arbetsmiljön är viktig som en framgångsfaktor för verksamheter såväl i privat som i kommunal och statlig verksamhet. Hälsoskapande ledarskap är en central faktor i detta. Kan vi se ett samband mellan ledares individuella upplevelser av hälsa och mående i relation till arbetet och sättet de leder sin verksamhet på? Hur yttrar sig detta i det hälsoskapande arbetet? I projektet Ledarskap och hälsa är vi intresserade av att undersöka vilka förutsättningar som tycks gynna eller missgynna en upplevd hälsa hos chefer. Vi studerar hur vardagen ter sig för ledare, och vill undersöka om, och i såfall hur, ledarskap och hälsa samverkar med varandra i vardagen. För att studera detta tar vi der av ledares egna beskrivningar av sin vardag som ledare och vilka faktorer som kan bidra till eller hindra att de kan utöva ett hälsoskapande ledarskap. Tidsgeografin kan hjälpa oss att fokusera aktörers tillgång till resurser, samt vilka restriktioner som begränsar människans möjligheter att utnyttja resurser i olika situationer. Mycket av arbetet som ledare involverar livssammanhang och processer. För att kunna synliggöra individers sådana använder jag i detta projekt tidsgeografiska analysverktyg vilka erbjuder en bas för en beskrivande analys där kontexter och förändringsprocesser betonas. I projektet skriver 16 ledare inom en kommun dagbok under en veckas tid. Dagboksskrivandet följs av en intervju.

9 9 Aktivitet vid omfattande flerfunktionsnedsättning avseende personer med Rett syndrom Pilotstudie av en kvinnas aktiviteter en vanlig vecka samt tolkning av dess betydelse Åsa Sara Sernheim Aktivitetsvetenskap (Occupational Science) visar på betydelsen av aktivitet. Alla människor deltar i aktiviteter eftersom aktiviteter är vad människor gör. Även med omfattande flerfunktionsnedsättning som vid diagnos Rett syndrom (RTT) tar vardagens aktiviteter tid och engagemang i anspråk, ger valmöjligheter, utmaningar, upplevelser och tillfällen för kontakt. Licentiatstudiens övergripande mål är att öka kunskapen om personer med RTT när det gäller upplevelse av aktivitet och om aktiviteter i deras vardag. RTT är sällsynt och beskrivs som en utvecklingsneurologisk störning som framträder i spädbarnsålder och främst hos flickor/kvinnor. Incidensen uppskattas till 1: och ses över hela världen, i Sverige är ca 260 personer kända. Vid RTT ses störningar av nervcellernas mognad och därmed hjärnans utveckling, vilket medför successivt framträdande symtom som ex dystoni, dyspraxi, andningsrytmrubbningar, mun/handstereotypier och förlust av tal kan helt eller delvis ses. För dem med RTT är andra människors agerande och stöd en förutsättning för delaktighet i aktivitet och för ett aktivt liv. Assistens behövs för att kunna; äta, dricka, röra sig, sköta toalett och hygien och för att tolka sin omvärld. Assistans behövs även för stöd till lärande under skolåren men inte minst för vuxna till fortsatt utveckling. I avhandlingsarbetet ingår en studie vars syfte är att beskriva aktiviteter och aktivitetsmönster under en vecka och tolka/försöka förstå aktiviteternas betydelse för deltagarna. Studien omfattar 8 10 personer med RTT. En dagboksmetod har valts för kartläggning av aktiviteter. I studien ingår flickor/kvinnor i ålder år samt år med diagnos RTT. Kortfattade anteckningar görs under en så vanlig vecka som möjligt, dvs. inte storhelger, lov eller resor. Som dagbok används ett enkelt anteckningshäfte med bestämda rubriker. Dagboksanteckningar utförs i en veckas följd från måndag till och med söndag för att aktiviteter, vanor och rutiner ska framgå. Anteckningar skrivs av dem som i stunden assisterar. Studien involverar därför både närstående och personliga assistenter då dagboken beskriver alla aktiviteter vaken tid av dygnet: när, vad hon gör, var och med vem/vilka. Anteckningar görs även av hennes uttryck inför, i eller efter aktivitet/er med begreppen: engagemang, intresse, ointresse, motstånd, annan respons samt ev. kommentar. Detta görs enkelt med ett kryss i anteckningshäftet.

10 10 Dagböckerna avidentifieras, kodas med hjälp av dataprogram, Vardagen2011. Därefter analys och uppföljning av dagboksnoteringar med uppföljande intervju av närstående och assistenter. Studien pågår men en pilotstudie har genomförts, denna ligger nu till grund för diskussion och utbyte av erfarenheter. Åsa Sara Sernheim, leg.arbetsterapeut, magister i bildterapi, PhD stud LiU Rett Center, Box 601, Frösön, Linköpings universitet, ISV, Institution för samhälls och välfärdsstudier, Norrköping. Huvudhandledare: Helena Hemmingsson, Professor, Reg.OT. ISV, LiU. Biträdande handledare: Gunilla Liedberg, MSc, Reg.OT, Med Dr. ISV, LiU. Medicinsk handledare: Ingegerd Witt Engerström, MD, PhD, Neuropediater, överläkare, Rett Center.

11 11 Tidsgeografiska dagböcker redskap för att få syn på vardagen Kristina Orban Det är visat i flera studier att om vardagens aktiviteter upplevs som meningsfulla och om det finns en balans mellan nödvändiga och andra mer stimulerande aktiviteter, kan det bidra till ett bättre välbefinnande. Förutom att kunna göra det man önskar så måste det också finnas tid för detta. Att ens val av aktiviteter ryms i den tid som är tillgänglig och att uppleva att man har en rimlig kontroll över tiden har visat sig vara betydelsefullt. Engagemang i aktivitet sker ofta tillsammans med andra och i en familj utgör hemmet en central punkt för social gemenskap. Detta är samtidigt en utmaning eftersom familjemedlemmars olika behov och önskemål av aktiviteter konkurrerar om den tid som finns tillgänglig. Det är angeläget att förstå och beskriva de aktivitetsutmaningar som många familjer står inför idag och som kan utgöra en risk för ohälsa. En grupp särskilt utsatta är barn med kraftig övervikt redan i förskoleåldern vars aktivitetsutförande och aktivitetsmönster kan innebära en risk för utvecklande av ohälsa. Förekomsten av fetma bland barn har ökat i Sverige under de senaste 25 åren. Orsakerna till att fetma utvecklas anses vara en kombination av livsstil, miljöfaktorer och arv. Finns ärftligheten är risken stor att fetma utvecklas om barnet dessutom har en livsstil som riskerar övervikt i en miljö som inte stimulerar till aktivitet eller t o m hindrar barnet att vara aktiv. Syfte med denna presentation är att belysa hur tidsgeografin metodologiskt har används vid mitt doktorandarbete. Syftet med avhandlingen var att med en utgångspunkt i en aktivitetsbaserad intervention speciellt utformad för föräldrar till barn som har utvecklat fetma i förskoleåldern, studera föräldrars aktivitetsmönster. Dessutom undersöktes upplevelser i dessa mönster samt förståelse för fenomen som kan hindra eller främja förändring av föräldrars aktivitetsmönster och livsstil till förmån för viktnormalisering hos barnet. Den första delstudien var av metodologisk karaktär vilken syftade till att undersöka användbarheten av tidsgeografisk metod för att synliggöra och reflektera över förändringar i aktivitetsmönster. I delstudie II, var syftet att identifiera sammanboende föräldrars integrerade aktivitetsmönster. Delstudie III bestod av en explorativ studie i syfte att upptäcka förändring i föräldrars aktivitetsmönster tillsammans med sina barn samt föräldrarnas upplevda aktivitetsvärde före och efter en intervention. Dessutom var syftet att undersöka skillnader i tidsanvändning i olika familjetyper och möjlig förändring i barnens BMI. Faktorer relaterade till föräldrars möjlighet att ändra sitt aktivitetsmönster samt faktorer som visade sig ha betydelse för förändring av barnens BMI, identifierades i delstudie IV. I hela avhandlingen utgör tidsgeografin och dess centrala begrepp en metodologisk utgångspunkt. Tidsgeografiska dagböcker användes vid samtliga delstudier. Vid de Tidsgeografiska dagarna presenterar jag gärna resultat från de olika delstudierna samt diskuterar metodologiska strategier.

12 12 Skola, mer än en lokal för undervisning Magdalena Cedering För att följa upp skolnedläggningars effekter på elever har jag genomfört individuella intervjuer och skapat mentala kartbilder med 22 elever i årkurs fem i Ydre kommun. Eleverna har konkretiserat tidsrumsliga förändringar visuellt i kartbilden, samt genom beskrivning av sitt vardagsliv. Det är tydligt att elevernas rörelse aktivitets och sociala mönster har förändrats i och med ett omorganiserat skolväsende, även elevernas platsuppfattning har påverkats. När eleverna fick bedöma vilka orter som upplevdes nära respektive långt bort var frekvens och färdsätt avgörande för upplevesle av avstånd. Eleverna placerade ut en bild på en tumme upp och en bild på en tumme ner på kartan. En klar majoritet elever placerade tummen ner på den ort man inte vistades på och hade minst kunskap om. Tummen upp placerades däremot på en plats eleven vistades regelbundet på, en plats eleven hade en relation till genom aktiviteter och sociala kontakter.

Inbjudan till slutseminarium

Inbjudan till slutseminarium Inbjudan till slutseminarium för projektet Små skolor i utveckling, 13-14 november 2014 Sigtuna Folkhögskola Anmälan senast fredag 31 oktober 1 Vi bjuder in deltagarna i projektet och alla som har små

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN FÖR OMSORG OM FUNKTIONSHINDRADE 2013-2015

VERKSAMHETSPLAN FÖR OMSORG OM FUNKTIONSHINDRADE 2013-2015 VERKSAMHETSPLAN FÖR OMSORG OM FUNKTIONSHINDRADE 2013-2015 Upprättad 2013-01-23 2(7) INLEDNING Omsorgen om funktionshindrade riktar sig till personer med fysiska och psykiska funktionshinder och deras familjer.

Läs mer

Socialstyrelsens författningssamling

Socialstyrelsens författningssamling 1 Socialstyrelsens författningssamling Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord 2013 05 06 SOSFS 2013:X (S) Utkom från trycket den 2013 Socialstyrelsens allmänna råd om grundläggande kunskaper

Läs mer

Kunskaper hos personal som ger stöd, service eller omsorg enligt SoL och LSS till personer med funktionsnedsättning

Kunskaper hos personal som ger stöd, service eller omsorg enligt SoL och LSS till personer med funktionsnedsättning SOSFS (S) Allmänna råd Kunskaper hos personal som ger stöd, service eller omsorg enligt SoL och LSS till personer med funktionsnedsättning Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling

Läs mer

Stöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping

Stöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping Stöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping Det är vård- och omsorgsnämnden som har ansvar för kommunens äldre- och handikappomsorg. Vård- och omsorgsnämnden

Läs mer

Vård och omsorg. Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård

Vård och omsorg. Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård e c i v r e S i t n a r a g Vård och omsorg Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård Servicegaranti Vård och omsorg Äldreomsorg Du som har kontakt med oss skall möta en kunnig och vänlig personal,

Läs mer

Träffar du anhöriga i ditt arbete? Om anhörigstöd. Enköpings kommun

Träffar du anhöriga i ditt arbete? Om anhörigstöd. Enköpings kommun Träffar du anhöriga i ditt arbete? Om anhörigstöd Enköpings kommun Träffar du i ditt arbete personer som är anhöriga? Den 1 juli 2009 gjordes en ändring i Socialtjänstlagen: Socialnämnden ska erbjuda stöd

Läs mer

Omsorg om funktionshindrade. Information och stödformer

Omsorg om funktionshindrade. Information och stödformer Omsorg om funktionshindrade Information och stödformer Vård och omsorg om de som lever med funktionshinder Det handlar egentligen inte om människor med särskilda behov utan om människor med alldeles vanliga

Läs mer

Samverkan - på vems villkor?

Samverkan - på vems villkor? Samverkan - på vems villkor? Utbilningsdag om våld i nära relationer och myndighetssamverkan med fokus på individen i centrum Den 4 mars 2011 i Lund för mellersta Skåne Inledning Göran Tunhammar Hans Nordin

Läs mer

Nya tankar om meningsfulla föräldramöten. Skolan förebygger 2 101201

Nya tankar om meningsfulla föräldramöten. Skolan förebygger 2 101201 Nya tankar om meningsfulla föräldramöten Skolan förebygger 2 101201 Program för dagen Bakgrund till Tematiska föräldramöten Vikten av bra relationer skola hem Dialogspelet Självvärdering kvalitetssäkring

Läs mer

Pengarna, barnen och livet

Pengarna, barnen och livet Pengarna, barnen och livet Program för temadagen den 7 mars: 13:00 Välkomna 13:05 Omsorgsnämndens ordförande Linnéa Darell inleder 13:15 Familjer i socialtjänsten presenterar resultaten från projektets

Läs mer

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA HABILITERINGSPROGRAM för barn och ungdomar med autism Information till föräldrar www.ltdalarna.se/hab Barn- och ungdomshabiliteringen i Dalarna.. ger stöd och

Läs mer

GRUPPER. och. informationstillfällen VÅREN 2015 HABILITERINGSCENTER NACKA. Nacka Närsjukhus Lasarettsvägen 4, 6 tr 131 83 Nacka, Tel 08-123 356 60

GRUPPER. och. informationstillfällen VÅREN 2015 HABILITERINGSCENTER NACKA. Nacka Närsjukhus Lasarettsvägen 4, 6 tr 131 83 Nacka, Tel 08-123 356 60 GRUPPER och informationstillfällen VÅREN 2015 HABILITERINGSCENTER NACKA Nacka Närsjukhus Lasarettsvägen 4, 6 tr 131 83 Nacka, Tel 08-123 356 60 www.habilitering.se 1(16) Grupper för person som har en funktionsnedsättning

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 3 juni 2011 KLAGANDE Vuxennämnden i Eskilstuna kommun 631 86 Eskilstuna MOTPART AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Jönköpings dom den

Läs mer

Så tycker brukarna med bostad med särskild service, personlig assistans samt boendestöd. En brukarundersökning genomförd mars 2012.

Så tycker brukarna med bostad med särskild service, personlig assistans samt boendestöd. En brukarundersökning genomförd mars 2012. Så tycker brukarna med bostad med särskild service, personlig assistans samt boendestöd. En brukarundersökning genomförd mars 2012. Oktober 2012 Sammanfattning Brukarundersökningen som genomfördes under

Läs mer

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Hälso- och sjukvårdslagen, HSL

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Hälso- och sjukvårdslagen, HSL Juridik för handläggare inom barn- och ungdomsvården Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS Hälso- och sjukvårdslagen, HSL 2010-04-22 BasUt SoL Hjälpbehövande medborgare Soc tjänsten

Läs mer

Syfte med bilden: Att berätta om vad föreläsningen kommer att handla om.

Syfte med bilden: Att berätta om vad föreläsningen kommer att handla om. Syfte med bilden: Att berätta om vad föreläsningen kommer att handla om. Liv & hälsa ung är en enkätundersökning som genomförts i Örebro län år 2005, 2007, 2009, 2011 och 2014. Det är en så kallad totalundersökning

Läs mer

Ett socialt hållbart Vaxholm

Ett socialt hållbart Vaxholm 2014-10-02 Handläggare Dnr 144/2014.009 Madeleine Larsson Kommunledningskontoret Ett socialt hållbart Vaxholm - Vaxholms Stads övergripande strategi för Social hållbarhet 2014-2020 Vaxholms Stads övergripande

Läs mer

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98 Ekologi och miljö Måldokument Lpfö 98 Förskolan ska lägga stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro skall prägla förskolans verksamhet. Förskolan

Läs mer

Dialog Meningsfullhet och sammanhang

Dialog Meningsfullhet och sammanhang Meningsfullhet och sammanhang Av 5 kap. 4 andra stycket i socialtjänstlagen framgår det att socialnämnden ska verka för att äldre personer får möjlighet att ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap

Läs mer

Omsorg om funktionshindrade och Bistånds- och avgiftsenheten

Omsorg om funktionshindrade och Bistånds- och avgiftsenheten Omsorg om funktionshindrade och Bistånds- och avgiftsenheten Verksamhetschef Bistånd och avgifter Områdeschef SoL Socialpsykiatri Områdeschef LSS Boende/ Sysselsättning Områdeschef LSS Boende/ Pers ass

Läs mer

MINNESANTECKNINGAR CHEFS- OCH KOMPETENSOMBUDSTRÄFF 2013-09-06

MINNESANTECKNINGAR CHEFS- OCH KOMPETENSOMBUDSTRÄFF 2013-09-06 CARPE Minnesanteckningar Sida 1 (5) 2013-09-12 MINNESANTECKNINGAR CHEFS- OCH KOMPETENSOMBUDSTRÄFF 2013-09-06 Inledning Carin och Janny hälsade välkommen och presenterade dagens program. Den största delen

Läs mer

Sammanfattning av statistikuppgifter

Sammanfattning av statistikuppgifter Bilaga 1-10 Sammanfattning av statistikuppgifter Sammanfattning av statistik För att tidigt identifiera de barn och unga 0-16 år som kommer och eller är i behov av extra stöd har en första inventering

Läs mer

Delaktighet för personer på tidig utvecklingsnivå

Delaktighet för personer på tidig utvecklingsnivå Rikskonferens Snoezelen 27 september, 2013 Delaktighet för personer på tidig utvecklingsnivå Jenny Wilder Universitetslektor i specialpedagogik MDH, Möjliggörare/forskare Nka Anhöriga till barn och unga

Läs mer

Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015

Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015 BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015 Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag Anna Sandell, Psykolog i förskola/skola Stenungsunds kommun Ordf. Psifos Vägledning för Elevhälsan Samarbete mellan Skolverket

Läs mer

Kurs för personliga assistenter Studiehandledning. Kursansvarig: Maria Klamas

Kurs för personliga assistenter Studiehandledning. Kursansvarig: Maria Klamas Kurs för personliga assistenter Studiehandledning 2015 Kursansvarig: Maria Klamas 1 Välkommen Du är varmt välkommen till kursen för personliga assistenter vid Högskolan Väst. Kursen är utformad i samarbete

Läs mer

Om intressen och inflytande i socialtjänsten

Om intressen och inflytande i socialtjänsten Socialtjänstforum ett möte mellan forskning och socialtjänst KUND UND, BRUK UKARE ARE, KLIENT NT, MEDBORGARE GARE? Om intressen och inflytande i socialtjänsten Konferens i Göteborg 27 28 april 2010 Kund,

Läs mer

Workplace Social Relations in the Return-to-Work process. Avhandling Doktor Åsa Tjulin, Linköpings Universitet

Workplace Social Relations in the Return-to-Work process. Avhandling Doktor Åsa Tjulin, Linköpings Universitet Workplace Social Relations in the Return-to-Work process Avhandling Doktor Åsa Tjulin, Linköpings Universitet Översikt av avhandlingen Studiens fokus Syfte/Fråga Metod Artikel/resultat Implementering

Läs mer

Planera verkligheten i Virtual Reality

Planera verkligheten i Virtual Reality Planera verkligheten i Virtual Reality Mattias Roupé, Chalmers Kortrapport om forskning 2013: nr 3 1 CMB stödjer managementforskning Inom CMB Centrum för Management i Byggsektorn arbetar akademi och företag

Läs mer

FRUKT OCH GRÖNSAKSVECKA

FRUKT OCH GRÖNSAKSVECKA FRUKT OCH GRÖNSAKSVECKA Till dig som arbetar i förskolan med barn 1-5 år! Här kommer tips och idéer för en hälsovecka med frukt och grönsaker. Syftet är att alla barn ska äta tillräckligt mycket frukt

Läs mer

STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN

STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN Stöd & Service STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN STÖD OCH SERVICE till dig som har en psykisk funktionsnedsättning -Team Psykiatri- STÖD OCH SERVICE till dig som har en intellektuell funktionsnedsättning

Läs mer

LSS-Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS-Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade Socialförvaltningen LSS-Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade En lag om rätten att leva som andra Genom LSS kan personer med omfattande funktionshinder få möjlighet till stöd

Läs mer

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

Undervisningen i ämnet psykologi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet psykologi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: PSYKOLOGI Ämnet psykologi behandlar olika sätt att förstå och förklara mänskliga beteenden, känslor och tankar utifrån olika psykologiska perspektiv. Ämnets syfte Undervisningen i ämnet psykologi ska syfta

Läs mer

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund Så vill vi ha Flens kommuns äldreomsorg i framtiden 2008 2012 Är du intresserad av en god äldreomsorg i Flen? Vi politiker hoppas att du som bor i Flens kommun

Läs mer

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck

Läs mer

Föreläsningens struktur. Vad är utvecklingsstörning? Vad säger personerna själva? 2015-01-30

Föreläsningens struktur. Vad är utvecklingsstörning? Vad säger personerna själva? 2015-01-30 Att leda särskola 2015 SIGYS konferens, Växjö Mening, makt och utbildning delaktighetens villkor för personer med utvecklingsstörning Föreläsningens struktur I. Utgångspunkter, begrepp II. Studien III.

Läs mer

Medarbetarindex 15 67. Förutsättningar i organisationen 25 53. Personlig arbetssituation 17 64. Samverkan och kunskapsdelning 12 72.

Medarbetarindex 15 67. Förutsättningar i organisationen 25 53. Personlig arbetssituation 17 64. Samverkan och kunskapsdelning 12 72. Sammanfattande mått Medarbetarindex 15 67 64 Förutsättningar i organisationen 25 53 52 Personlig arbetssituation 17 64 61 Samverkan och kunskapsdelning 12 72 63 Ledarskap 18 61 61 Handlingskraft 6 82 77

Läs mer

Förord. Linköping 9 april 2013. Doris Nilsson Docent i psykologi Linköpings Universitet

Förord. Linköping 9 april 2013. Doris Nilsson Docent i psykologi Linköpings Universitet Förord Den här boken vill förmedla vikten av att våga se och bemöta det potentiella våld som barn och ungdomar kan vara utsatta för. Det gäller både det våld ett barn kan bevittna samt egen våldsutsatthet.

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun Handlingsplan Våld i nära relationer Socialnämnden, Motala kommun Beslutsinstans: Socialnämnden Diarienummer: 13/SN 0184 Datum: 2013-12-11 Paragraf: SN 192 Reviderande instans: Diarienummer: Datum: Paragraf:

Läs mer

Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS

Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS 1. Utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd, 2. Betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada

Läs mer

Umeåmodellen. Faktorer som påverkar skolnärvaron Checklistor. Elever med hög skolfrånvaro. Dokumentnamn: Projektet Tillbaka till skolan 2012 2014

Umeåmodellen. Faktorer som påverkar skolnärvaron Checklistor. Elever med hög skolfrånvaro. Dokumentnamn: Projektet Tillbaka till skolan 2012 2014 Umeåmodellen Faktorer som påverkar skolnärvaron Checklistor Elever med hög skolfrånvaro Dokumentnamn: Projektet Tillbaka till skolan 2012 2014 Dokumentansvarig: Karin Arnqvist specialpedagog och Cecilia

Läs mer

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA HABILITERINGSPROGRAM för barn och ungdomar med Asperger syndrom Information till föräldrar www.ltdalarna.se/hab Barn- och ungdomshabiliteringen i Dalarna.. ger

Läs mer

LSS-omsorgen. Det här kan du som har funktionsnedsättning

LSS-omsorgen. Det här kan du som har funktionsnedsättning LSS-omsorgen Det här kan du som har funktionsnedsättning få hjälp med Genom LSS (lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) kan personer med omfattande funktionsnedsättningar få möjlighet

Läs mer

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 För information om likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling gå in på Skolverkets hemsida www.skolverket.se

Läs mer

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 KF, februari 2013 Dnr 325-1035/2012 www.stockholm.se Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Februari 2013 Stockholms stads program

Läs mer

Utbildningspaket 2014

Utbildningspaket 2014 Utbildningspaket 2014 Utbildningarna vänder sig till yrkesverksamma inom kommun och landsting som i sin yrkesroll träffar föräldrar med kognitiva svårigheter eller deras barn. Det kan vara yrkesverksamma

Läs mer

Om personlig assistans för barn

Om personlig assistans för barn Om personlig assistans för barn l A lntressegruppen FÖR ASSlSTANSBERÄTTlGADE Information från Intressegruppen för Assistansberättigade (IfA) Intressegruppen för Assistansberättigade Intressegruppen för

Läs mer

Äldreprogram för Sala kommun

Äldreprogram för Sala kommun Äldreprogram för Sala kommun Fastställd av kommunfullmäktige 2008-10-23 107 Revideras 2011 Innehållsförteckning Sid Inledning 3 Förebyggande insatser 3 Hemtjänsten 3 Hemtjänst och hemsjukvård ett nödvändigt

Läs mer

Nyhetsbrev från Barnrättsakademin

Nyhetsbrev från Barnrättsakademin Nyhetsbrev från Barnrättsakademin Efter en bra vårtermin och en underbar sommar har våra kurser åter börjat och universitetet är fyllt av nya och återvända studenter! Vi hälsar våra ca 200 studenter välkomna

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans

INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans INNEHÅLL 8 14 18 20 22 26 29 Hur vi har gjort rapporten Livet före och efter det förändrade beslutet Så påverkar beslutet vardagsliv och fritid

Läs mer

HINDER OCH MÖJLIGHETER VID STÖD TILL BARN MED AUTISM: PERSONLIG ASSISTANS I HEMMET

HINDER OCH MÖJLIGHETER VID STÖD TILL BARN MED AUTISM: PERSONLIG ASSISTANS I HEMMET HINDER OCH MÖJLIGHETER VID STÖD TILL BARN MED AUTISM: PERSONLIG ASSISTANS I HEMMET Ingrid Olsson (ingrid.olsson@buv.su.se) Lise Roll-Pettersson (lise.roll-pettersson@specped.su.se) Katarina Flygare Barn-

Läs mer

Stöd och service till dig som har funktionsnedsättning

Stöd och service till dig som har funktionsnedsättning Stöd och service till dig som har funktionsnedsättning Jörgen Wiklund & Co/Bildarkivet.se Stöd och service till dig som har funktionsnedsättning Om du har en funktionsnedsättning som är omfattande, betydande

Läs mer

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM 1 Innehåll Förord 4 Ett folkhälsoprogram för Gävleborg 6 Målet är god och jämlik hälsa 7 Folkhälsoprogrammet i ett sammanhang

Läs mer

Östbergsskolan och Klockhusets Fritidshem

Östbergsskolan och Klockhusets Fritidshem Östbergsskolan och Klockhusets Fritidshem Välkommen till Östbergsskolan och Klockhusets fritidshem Östbergsskolan är uppdelad på två fritidshem, Västerhus samt Österhus. Det finns två avdelningar på respektive

Läs mer

IDROTT OCH HÄLSA. Ämnets syfte

IDROTT OCH HÄLSA. Ämnets syfte IDROTT OCH HÄLSA Idrott, friluftsliv och olika former av motion och rekreation har stor betydelse såväl för enskilda människors hälsa som för folkhälsan. Ämnet idrott och hälsa förvaltar ett kulturellt

Läs mer

UPPDRAGSBESKRIVNING BOSTAD MED SA RSKILD SERVICE ENLIGT LSS 2015

UPPDRAGSBESKRIVNING BOSTAD MED SA RSKILD SERVICE ENLIGT LSS 2015 Eskilstuna kommun Vård- och omsorgsnämnden 2015-03-01 UPPDRAGSBESKRIVNING BOSTAD MED SA RSKILD SERVICE ENLIGT LSS 2015 Bostad med särskild service enligt LSS Innehåll 1. Beskrivning av uppdragen... 3 Enheten

Läs mer

2014-04-21 DETTA SKA JAG RESONERA MER ER OM SVÅR PSYKISK SJUKDOM OCH MYTEN OM SJÄLVMEDICINERING SVÅR PSYKISK SJUKDOM OCH RISKBRUK

2014-04-21 DETTA SKA JAG RESONERA MER ER OM SVÅR PSYKISK SJUKDOM OCH MYTEN OM SJÄLVMEDICINERING SVÅR PSYKISK SJUKDOM OCH RISKBRUK DETTA SKA JAG RESONERA MER ER OM SVÅR PSYKISK SJUKDOM OCH ALKOHOL MYTER / RISKER / FÖRÄNDRING Karlstad 28 april 2014 peter.wirbing@telia.com Myten om alkohol som självmedicinering Hur personer med dubbla

Läs mer

Kvibergsnässkolan. Individuell Utvecklingsplan. Skriftligt omdöme för. Elevens namn

Kvibergsnässkolan. Individuell Utvecklingsplan. Skriftligt omdöme för. Elevens namn Kvibergsnässkolan Individuell Utvecklingsplan Skriftligt omdöme för Elevens namn Termin Träningsskolan I läroplan för det obligatoriska skolväsendet står att läsa: Skolan ansvarar för att varje elev som

Läs mer

Inkludering. Vi söker oss ofta till dem. ÄRgemenskap

Inkludering. Vi söker oss ofta till dem. ÄRgemenskap Inkludering handlar om social gemenskap och olikhet berikar en grupp. Det menar professor Claes Nilholm. På Nossebroskolan har professor Bengt Persson dessutom kunnat se att det gynnar elevernas måluppfyllelse.

Läs mer

Kreativt, meningsfullt och konstruktivt arbete i demensvården

Kreativt, meningsfullt och konstruktivt arbete i demensvården Kreativt, meningsfullt och konstruktivt arbete i demensvården Välkommen till konferensen Demens och välbefinnande den 10 oktober 2012 Det unika med konferensen är att föreläsarna förmedlar såväl det senaste

Läs mer

Om du får ett negativt beslut kan du överklaga. För mer information, ring mottagningsgruppen på 011-15 27 37.

Om du får ett negativt beslut kan du överklaga. För mer information, ring mottagningsgruppen på 011-15 27 37. Hemtjänst i Norrköping Det är vård- och omsorgsnämnden som har ansvar för kommunens äldre- och handikappomsorg. Vård- och omsorgsnämnden erbjuder stöd, omsorg och omvårdnad i livets olika skeden. I vård-

Läs mer

BOENDE OCH BOENDESTÖD HALMSTAD Januari 2011

BOENDE OCH BOENDESTÖD HALMSTAD Januari 2011 BOENDE OCH BOENDESTÖD HALMSTAD Januari 2011 INTRODUKTION HISTORIKEN OCH DESS BETYDELSE KALLE 30 ÅR, 1960, 1980 och 2005 BOENDEPROJEKTET DAVIDS FUNDERINGAR BOENDEPROGRAMMET KALLE 30 ÅR, 2020 BOENDE FÖRR

Läs mer

Hovslund vårdbostad och hemvård

Hovslund vårdbostad och hemvård Hovslund vårdbostad och hemvård Hovslund vårdbostad och hemvård Omsorgsnämndens vision Vi är OMSORG PÅ VÄG med nöjda omsorgstagare, stolta medarbetare och trygga medborgare. Mål och speciell inriktning

Läs mer

Verksamhetsplan för år 2014

Verksamhetsplan för år 2014 Verksamhetsplan för år 2014 Folkhälsorådet i Arboga 2014-03-03 Folkhälsorådet i Arboga Innehåll 1 Bakgrund 3 1.1 Folkhälsorådets syfte... 3 1.2 Rådets uppgifter... 4 1.3 Rådets sammansättning... 4 1.4

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Borås den 2 oktober 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation: Thomas

Läs mer

SERVICE TILL DIG SOM ÄR ÄLDRE I NACKA KOMMUN

SERVICE TILL DIG SOM ÄR ÄLDRE I NACKA KOMMUN 20 5 SERVICE TILL DIG SOM ÄR ÄLDRE I NACKA KOMMUN Äldreenheten Förtroende och respekt för människors kunskap och egen förmåga samt för deras vilja att ta ansvar. Innehåll Service till dig som är äldre

Läs mer

Motivation till hälsa

Motivation till hälsa Motivation till hälsa En kurs om hur man ska förändra och förbättra sin livsstil och behålla den livet ut. Resultat från hälsoenkät 9 Anita Engström Livsstilspedagog www.kiruna.fhsk.se MOTIVATION TILL

Läs mer

Värdighets- och servicegarantier för Omsorgsnämndens verksamhetsområden

Värdighets- och servicegarantier för Omsorgsnämndens verksamhetsområden Värdighets- och servicegarantier för Omsorgsnämndens verksamhetsområden Värdighets- och servicegarantier för Omsorgsnämndens verksamhetsområden Den 1 oktober 2013 inför omsorgsnämnden i Karlshamns kommun

Läs mer

Söndag 3 maj. SNSF accessgrupp och BARD. Registrering. Förmöten. Hur kan ultraljud förbättra/underlätta. arbete på dialysavdelningen?

Söndag 3 maj. SNSF accessgrupp och BARD. Registrering. Förmöten. Hur kan ultraljud förbättra/underlätta. arbete på dialysavdelningen? Söndag 3 maj 15.00-18.00 16.00 16.15 17.30 18.00 19.00 20.30 Sjuksköterskor (Alla) PROM/RAND 36 Föreläsare: Agneta Aspegren - Pagels, Forskningssjukskötersk a/med.lic, Karolinska sjukhuset, Solna Dietister

Läs mer

Burnout in parents of chronically ill children

Burnout in parents of chronically ill children Burnout in parents of chronically ill children Caisa Lindström Kurator, med.lic. Barn- och ungdomskliniken, Universitetssjukhuset, Örebro 2013-04-25 Publicerade artiklar Att vara förälder till ett barn

Läs mer

Framgångsrika elever i en framgångsrik klass Resursstarka barns strategier för skolarbetet och framtiden

Framgångsrika elever i en framgångsrik klass Resursstarka barns strategier för skolarbetet och framtiden Framgångsrika elever i en framgångsrik klass Resursstarka barns strategier för skolarbetet och framtiden Göran Nygren, etnolog Forumrapport 2007 (Artikel i Forumbok 2009) Forum för skolan som kulturmiljö

Läs mer

ASTRID LINDGRENS NÄS STUDIEMATERIAL FÖR MELLANSTADIET. Skapat av Åsa Loven, BARNinitiativet

ASTRID LINDGRENS NÄS STUDIEMATERIAL FÖR MELLANSTADIET. Skapat av Åsa Loven, BARNinitiativet ASTRID LINDGRENS NÄS STUDIEMATERIAL FÖR MELLANSTADIET Skapat av Åsa Loven, BARNinitiativet Lektionsprogram Märk världen, Astrid Lindgrens krigsdagböcker än en personlig skildring av hur dramatiska världshändelser

Läs mer

Plan mot kränkande behandling. Strands förskolor 2014-2015

Plan mot kränkande behandling. Strands förskolor 2014-2015 Plan mot kränkande behandling Strands förskolor 2014-2015 Innehållsförteckning Till dig som vuxen 3 Syfte med planen mot kränkande behandling 3 Definition på kränkande behandling enligt skollagen 3 Strands

Läs mer

Medarbetarundersökning 2013. MEDARBETARUNDERSÖKNING 2013 Linköpings Universitet Systemteknik (ISY)

Medarbetarundersökning 2013. MEDARBETARUNDERSÖKNING 2013 Linköpings Universitet Systemteknik (ISY) MEDARBETARUNDERSÖKNING 213 LÄSVÄGLEDNING 1 I denna rapport presenteras resultaten från medarbetarundersökningen 213. Överst till vänster står namnet på enheten rapporten gäller för. Antal svar i rapporten

Läs mer

Piteå s vänort Grindavik Island

Piteå s vänort Grindavik Island Piteå s vänort Grindavik Island Januari 2013 Gunilla Granqvist och Maud Nordwall Blå Lagunen Grindavik är en kommun med 2 800 innevånare, vilket innebär god socialkontroll men också en grannlag uppgift

Läs mer

Stöd i vardagen från Omvårdnad Gävle

Stöd i vardagen från Omvårdnad Gävle OMVÅRDNAD GÄVLE Stöd i vardagen från Omvårdnad Gävle enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Mer information och ansökan Om du har frågor eller vill ansöka om stöd, ring 026-17

Läs mer

LSS. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Barn- och utbildningsförvaltningen

LSS. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Barn- och utbildningsförvaltningen LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Barn- och utbildningsförvaltningen Vilka omfattas av lagen? - LSS är en lag om hjälp till personer som har något eller några av dessa funktionshinder:

Läs mer

LAG OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE - LSS

LAG OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE - LSS LAG OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE - LSS HAGFORS KOMMUN MÅLET MED LAGEN OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE, LSS, ÄR ATT DEN ENSKILDE FÅR MÖJLIGHET ATT LEVA SOM ANDRA LSS

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Grand Hotel, Lund den 12 september 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation:

Läs mer

Kvalitetsnyckeltal 2014 verksamhet för personer med funktionsnedsättning Dnr VOO 2014/0409

Kvalitetsnyckeltal 2014 verksamhet för personer med funktionsnedsättning Dnr VOO 2014/0409 Vård- och omsorgsförvaltningen Tjänsteskrivelse 2014-12-01 1(5) Eva Henriksson 046-355365 eva.henriksson@lund.se Vård- och omsorgsnämnden Kvalitetsnyckeltal 2014 verksamhet för personer med funktionsnedsättning

Läs mer

Möjlighet att leva som andra

Möjlighet att leva som andra Möjlighet att leva som andra Lättläst sammanfattning Slutbetänkande av LSS-kommittén Stockholm 2008 SOU 2008:77 Det här är en lättläst sammanfattning av en utredning om LSS och personlig assistans som

Läs mer

Dialog Självbestämmande

Dialog Självbestämmande Självbestämmande Av 1 kap. 1 tredje stycket i socialtjänstlagen framgår det att verksamheten ska bygga på respekt för människors och integritet. 35 1699:- KÖP 36 ens innehåll en översikt Temat för dialogen

Läs mer

Barn i familjer med knapp ekonomi. 2009-04-07 Anne Harju 1

Barn i familjer med knapp ekonomi. 2009-04-07 Anne Harju 1 Barn i familjer med knapp ekonomi 2009-04-07 Anne Harju 1 Bakgrund - Samhällelig debatt om barnfattigdom. - Studier talar ofta om barn, inte med. - Omfattning och riskgrupper i fokus. - År 2005: Malmö

Läs mer

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 Agneta Öjehagen Professor, leg.psykoterapeut, socionom Sakkunnig uppgradering

Läs mer

Religionskunskap. Syfte

Religionskunskap. Syfte Religionskunskap Syfte Religion och livsåskådning är en central del av mänsklig kultur. Människor har i alla tider och i alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang

Läs mer

Projekt Funktionshinder i etableringen bjuder in till vårens temaseminarier Kompetensutveckling 2015

Projekt Funktionshinder i etableringen bjuder in till vårens temaseminarier Kompetensutveckling 2015 Projekt Funktionshinder i etableringen bjuder in till vårens temaseminarier Kompetensutveckling 2015 Kulturformulering som verktyg i handläggarsamtal Andraspråksinlärning och andraspråksutveckling Migration

Läs mer

Välkommen till Eklundaskolan F 3. Läsåret 2015/2016. Örebro kommun Eklundaskolan orebro.se/eklundaskolan 019-21 10 00

Välkommen till Eklundaskolan F 3. Läsåret 2015/2016. Örebro kommun Eklundaskolan orebro.se/eklundaskolan 019-21 10 00 Välkommen till Eklundaskolan F 3 Läsåret 2015/2016 Örebro kommun Eklundaskolan orebro.se/eklundaskolan 019-21 10 00 Välkommen till oss! Eklundaskolan är en F 3-skola i Ängens skolområde. På Eklundaskolan

Läs mer

Högstadieungdomars syn på läsk och godis våren 2010

Högstadieungdomars syn på läsk och godis våren 2010 2010-05-24 Högstadieungdomars syn på läsk och godis våren 2010 Sammanfattning Hälften, 49 procent, av de 1736 elever på högstadiets årskurs nio som svarat på Tandläkarförbundets enkät om läsk och godis

Läs mer

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Augusti juni Kartläggning av barngruppen Under året skolas nya barn in och vi får en ny barn- och föräldragrupp. Kartläggningen sker genom inskolningssamtal, föräldrasamtal,

Läs mer

CHEFSUTBILDNINGAR Våren 2015

CHEFSUTBILDNINGAR Våren 2015 Inbjudan Chefsutbildningar våren 2015 (Öppen utbildning) CHEFSUTBILDNINGAR Våren 2015 Välkommen till vårens Öppna Chefsutbildningar som arrangeras av Feelgood Region Stockholm! Vi kan även hjälpa er med

Läs mer

Arbetsplan för Korallen 2014_2015

Arbetsplan för Korallen 2014_2015 Arbetsplan för Korallen 2014_2015 Gruppens sammansättning Vi har 17 barn. 10pojkar och 7 flickor. 2 barn födda 13 9 barn födda 12 6 barn födda 11 Personal Heléne Runesson förskollärare 80 % Annelie Quist

Läs mer

Arbetsplats/Projektdeltagare: LSS-verksamheten i Bollebygds kommun Stefan Modén

Arbetsplats/Projektdeltagare: LSS-verksamheten i Bollebygds kommun Stefan Modén Arbetsplats/Projektdeltagare: LSS-verksamheten i Bollebygds kommun Stefan Modén Val av frågeställning/medborgarprocess LSS-insatser utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Kartläggning av beslut enligt LSS

Läs mer

Söndag 3 maj. Registrering. Invigning av mötet 30 års resa från SDF till SNSF - Lena Krüzen, Lund. Mingel i utställningshallen

Söndag 3 maj. Registrering. Invigning av mötet 30 års resa från SDF till SNSF - Lena Krüzen, Lund. Mingel i utställningshallen Söndag 3 maj Sjuksköterskor (Alla) Dietister Medicintekniker Fysioterapeuter 15.00-18.00 16.00 Registrering Förmöten 16.15 PROM/RAND 36 Föreläsare: Agneta Aspegren - Pagels, Forskningssjukskötersk a/med.lic

Läs mer

Sammanfattning av Insightlabs undersökning

Sammanfattning av Insightlabs undersökning Sammanfattning av Insightlabs undersökning Stockholm 3 april 2014 1 Copyright 2014 Insightlab AB www.insightlab.se Insightlabs undersökning Må bra i vardagen genomfördes elektroniskt under perioden 16-31

Läs mer

Kostnadseffektiv och kvalitativ dagverksamhet

Kostnadseffektiv och kvalitativ dagverksamhet Kostnadseffektiv och kvalitativ dagverksamhet Inbjudan till konferens i den 10-11 februari 2011 TALARE Högskolan Jönköping Cecilia Henning Nora kommun Gunilla Jansson Barbro Sahlin Tidaholms kommun Christina

Läs mer

Utveckling av rutiner för beräkning och visualisering av energianvändning i bostäder utifrån tidsanvändningsdata

Utveckling av rutiner för beräkning och visualisering av energianvändning i bostäder utifrån tidsanvändningsdata Utveckling av rutiner för beräkning och visualisering av energianvändning i bostäder utifrån tidsanvändningsdata Detaljerad beskrivning av projektet Joakim Widén Doktorand Institutionen för teknikvetenskaper

Läs mer