Program för tidsgeografiska dagarna 2013

Transkript

1 Program för tidsgeografiska dagarna 2013 vid Kulturgeografiska institutionen, Uppsala universitet Sal H432 i Ekonomikum, Kyrkogårdsgatan 10, Uppsala. 1 Torsdag 25 april Välkommen önskar Uppsala universitet, professor Göran Hoppe Praktiska detaljer inför dagarna. Kajsa och Magdalena. Presentation av deltagarna Kajsa Ellegård, Linköpings universitet Grundskollärares arbetsdagar sett från ett tidsgeografiskt perspektiv Kafferast Gunnel Andersson, Stockholms universitet Vardagsliv och stöd en studie om unga vuxna med psykiska funktionshinder som har boendestöd Katerina Vrotsou, Norrköping/Linköpings universitet Utforskning av gruppaktivitet genom användardefinierad likhet av aktivitetssekvenser Kafferast Mattias Hellgren, Linköpings universitet Ett kvantitativt perspektiv på tidsdagböcker Eva Åström, Helsingborg/Lunds universitet Ledarskap och hälsa i en kommun Information inför kvällen, Kajsa Ellegård och Magdalena Cedering Gemensam middag på Basilico, Svartbäcksgatan 24.

2 2 Fredag 26 april John Östh, Uppsala universitet Tidsgeografins rumsliga kontext Elin Wihlborg, Linköpings universitet Presentation av en idé om restriktioner och teknik Kristina Orban, Lunds universitet Tidsgeografiska dagböcker redskap för att få syn på vardagen Kafferast Magdalena Cedering, Uppsala universitet Skola, mer än en lokal för undervisning Åsa Sara Sernheim, Norrköping/Linköpings universitet Aktivitet vid omfattande flerfunktionsnedsättning avseende personer med Rett syndrom Pilotstudie av en kvinnas aktiviteter en vanlig vecka samt tolkning av dess betydelse Lunch i Faculty Club Avslutning samt planering av 2014 års Tidsgeografiska dagar. Då kommer vi att bjuda in internationella gäster. Deltagare: Elin Wihlborg Eva Åström Gunnel Andersson Katerina Vrotsou Mattias Hellgren Camilla Forsell Kristina Orban John Östh Åsa Sara Sernheim Göran Hoppe Magdalena Cedering Kajsa Ellegård

3 ABSTRACTS 3

4 4 Grundskollärares arbetsdagar sett från ett tidsgeografiskt perspektiv Kajsa Ellegård Under 2012 gjorde Skolverket en stor undersökning av grundskollärares yrkesvardag, baserad på en dagboksstudie. Totalt samlades över 3600 tidsdagböcker in från lika många lärare. De användes som underlag för en analys av hur genomsnittliga arbetsdagar ser ut i en studie som Skolverket gjorde, och utöver detta fick jag och Katerina Vrotsou i uppdrag att göra en tidsgeografisk analys av samma dagboksmaterial. Jag kommer att presentera resultaten från vår studie som är baserad på visualiseringar av dagböckerna.

5 5 Vardagsliv och stöd en studie om unga vuxna med psykiska funktionshinder som har boendestöd. Gunnel Andersson, FoU Södertörn Unga vuxna med psykiska funktionshinder som är i behov av samhällets stöd i form av så kallat boendestöd 1 tycks vara en grupp som ökar i många kommuner. En fråga som inställer sig är: Hur ser deras vardag ut och vilken typ av stöd behöver de för att klara sin vardag? I en tidigare studie om psykiskt funktionshindrades vardagsliv, där även boendestöd har studerats, fann jag fyra olika typer av vardagsliv (Andersson 2009). Denna studie omfattade personer mellan ca 30 och 65 år. En väsentlig åldersgrupp saknades: unga vuxna. Syftet med den nya studien är att beskriva och analysera unga psykiskt funktionshindrades vardagsliv, med särskilt intresse riktat mot socialtjänstens insats boendestöd. De tillfrågade personerna har skrivit dagbok under en vecka och i anslutning till dagboksveckans sista dag träffas vi för en längre intervju som tar sin utgångspunkt i dagboken. Urvalet av respondenter är strategiskt utifrån kön, ålder (18 35 år), social situation och diagnos för att på så sätt få ett mångfacetterat material. Den frågeställning som jag vill diskutera på de tidsgeografiska dagarna handlar om hur vardagen är organiserad när det gäller unga vuxna. Andra vardagslivstyper av har växt fram som skiljer sig radikalt från den gamla studien. Jag har försökt hitta karaktäristika för olika kategorier men verkar det hållbart och vettigt? Ska jag överge det sätt jag använt tidigare för att särskilja olika vardagsliv? (Något jag finner jättesvårt att göra och därför måste prövas) Jag vill gärna ha er med i den tankeprocessen och diskussionen. Väl mött! 1 Boendestöd är en insats inom ramen för socialtjänstlagen som syftar till praktiskt och socialt stöd i vardagslivet.

6 6 Utforskning av gruppaktivitet genom användardefinierat likhet av aktivitetssekvenser Katerina Vrotsou Studien av mänsklig aktivitet i tid och rum är en naturlig del av tidsgeografin. För att utföra sådana studier, kan uppgifter om individers tidsanvändning, i form av vilken aktivitet som utförs, när och var, samlas in och analyseras. Ett vanligt antagande vid analys av individers tidsanvändning är att grupper som uppvisar liknande bakgrund och demografiska egenskaper även visar likheter i hur individerna i dessa grupper använder sin tid för att strukturera sin vardag. I vår senaste forskningsartikel, har vi försökt undersöka riktigheten av sådana antaganden genom att vända på processen. Vi har definierat en visuell analys process baserad på likhetsmått för sekvenser som är anpassade till händelsebaserade data såsom utförda aktivitetssekvenser. Processen tillåter en analytiker att studera individers aktivitetssekvenser genom att justera definitionen av likhet, hitta grupper som utför projekt på liknande sätt och interaktivt utforska aspekter av denna likhet i flera länkade vyer.

7 7 Ett kvantitativt perspektiv på tidsdagböcker Mattias Hellgren, Doktorand, Tema Teknik och social förändring, Linköpings universitet När data från tidsdagböcker analyseras kvantitativt så är den generella ansatsen att välja en specifik aktivitet. Tiden som används för att utföra denna aktivitet summeras och sedan används denna för analys. Det vanliga med denna ansats är att använda bakgrundsvariabler för att förklara variationer i tidsanvändningen för den specificerade aktiviteten. Ett par problem med denna ansats är att den kontext där olika aktiviteter under en dag utförs försvinner. Andra aktiviteter som människor utför under en dag tas bort och det är generellt enbart en aktivitet som analyseras. När under dagen en aktivitet sker och om aktiviteten sker under ett eller flera tillfällen tas sällan någon hänsyn till. Ett sätt att få ett mer tidsgeografiskt perspektiv med kvantitativ analys är att komplettera den ortodoxa analysen med sekvensanalys. Syftet med presentation är att visa sekvensanalys som metod och på vad den kan bidra med för en ökad förståelse för människors vardag.

8 8 Ledarskap och hälsa i en kommun Eva Åström Vi lever i en alltmer tjänsteintensiv tid. Hur vi som ledare och medarbetare lever och mår blir allt viktigare, och blir ett konkurrensmedel. Arbetsmiljön är viktig som en framgångsfaktor för verksamheter såväl i privat som i kommunal och statlig verksamhet. Hälsoskapande ledarskap är en central faktor i detta. Kan vi se ett samband mellan ledares individuella upplevelser av hälsa och mående i relation till arbetet och sättet de leder sin verksamhet på? Hur yttrar sig detta i det hälsoskapande arbetet? I projektet Ledarskap och hälsa är vi intresserade av att undersöka vilka förutsättningar som tycks gynna eller missgynna en upplevd hälsa hos chefer. Vi studerar hur vardagen ter sig för ledare, och vill undersöka om, och i såfall hur, ledarskap och hälsa samverkar med varandra i vardagen. För att studera detta tar vi der av ledares egna beskrivningar av sin vardag som ledare och vilka faktorer som kan bidra till eller hindra att de kan utöva ett hälsoskapande ledarskap. Tidsgeografin kan hjälpa oss att fokusera aktörers tillgång till resurser, samt vilka restriktioner som begränsar människans möjligheter att utnyttja resurser i olika situationer. Mycket av arbetet som ledare involverar livssammanhang och processer. För att kunna synliggöra individers sådana använder jag i detta projekt tidsgeografiska analysverktyg vilka erbjuder en bas för en beskrivande analys där kontexter och förändringsprocesser betonas. I projektet skriver 16 ledare inom en kommun dagbok under en veckas tid. Dagboksskrivandet följs av en intervju.

9 9 Aktivitet vid omfattande flerfunktionsnedsättning avseende personer med Rett syndrom Pilotstudie av en kvinnas aktiviteter en vanlig vecka samt tolkning av dess betydelse Åsa Sara Sernheim Aktivitetsvetenskap (Occupational Science) visar på betydelsen av aktivitet. Alla människor deltar i aktiviteter eftersom aktiviteter är vad människor gör. Även med omfattande flerfunktionsnedsättning som vid diagnos Rett syndrom (RTT) tar vardagens aktiviteter tid och engagemang i anspråk, ger valmöjligheter, utmaningar, upplevelser och tillfällen för kontakt. Licentiatstudiens övergripande mål är att öka kunskapen om personer med RTT när det gäller upplevelse av aktivitet och om aktiviteter i deras vardag. RTT är sällsynt och beskrivs som en utvecklingsneurologisk störning som framträder i spädbarnsålder och främst hos flickor/kvinnor. Incidensen uppskattas till 1: och ses över hela världen, i Sverige är ca 260 personer kända. Vid RTT ses störningar av nervcellernas mognad och därmed hjärnans utveckling, vilket medför successivt framträdande symtom som ex dystoni, dyspraxi, andningsrytmrubbningar, mun/handstereotypier och förlust av tal kan helt eller delvis ses. För dem med RTT är andra människors agerande och stöd en förutsättning för delaktighet i aktivitet och för ett aktivt liv. Assistens behövs för att kunna; äta, dricka, röra sig, sköta toalett och hygien och för att tolka sin omvärld. Assistans behövs även för stöd till lärande under skolåren men inte minst för vuxna till fortsatt utveckling. I avhandlingsarbetet ingår en studie vars syfte är att beskriva aktiviteter och aktivitetsmönster under en vecka och tolka/försöka förstå aktiviteternas betydelse för deltagarna. Studien omfattar 8 10 personer med RTT. En dagboksmetod har valts för kartläggning av aktiviteter. I studien ingår flickor/kvinnor i ålder år samt år med diagnos RTT. Kortfattade anteckningar görs under en så vanlig vecka som möjligt, dvs. inte storhelger, lov eller resor. Som dagbok används ett enkelt anteckningshäfte med bestämda rubriker. Dagboksanteckningar utförs i en veckas följd från måndag till och med söndag för att aktiviteter, vanor och rutiner ska framgå. Anteckningar skrivs av dem som i stunden assisterar. Studien involverar därför både närstående och personliga assistenter då dagboken beskriver alla aktiviteter vaken tid av dygnet: när, vad hon gör, var och med vem/vilka. Anteckningar görs även av hennes uttryck inför, i eller efter aktivitet/er med begreppen: engagemang, intresse, ointresse, motstånd, annan respons samt ev. kommentar. Detta görs enkelt med ett kryss i anteckningshäftet.

10 10 Dagböckerna avidentifieras, kodas med hjälp av dataprogram, Vardagen2011. Därefter analys och uppföljning av dagboksnoteringar med uppföljande intervju av närstående och assistenter. Studien pågår men en pilotstudie har genomförts, denna ligger nu till grund för diskussion och utbyte av erfarenheter. Åsa Sara Sernheim, leg.arbetsterapeut, magister i bildterapi, PhD stud LiU Rett Center, Box 601, Frösön, asasara.sernheim@jll.se Linköpings universitet, ISV, Institution för samhälls och välfärdsstudier, Norrköping. Huvudhandledare: Helena Hemmingsson, Professor, Reg.OT. ISV, LiU. Biträdande handledare: Gunilla Liedberg, MSc, Reg.OT, Med Dr. ISV, LiU. Medicinsk handledare: Ingegerd Witt Engerström, MD, PhD, Neuropediater, överläkare, Rett Center.

11 11 Tidsgeografiska dagböcker redskap för att få syn på vardagen Kristina Orban Det är visat i flera studier att om vardagens aktiviteter upplevs som meningsfulla och om det finns en balans mellan nödvändiga och andra mer stimulerande aktiviteter, kan det bidra till ett bättre välbefinnande. Förutom att kunna göra det man önskar så måste det också finnas tid för detta. Att ens val av aktiviteter ryms i den tid som är tillgänglig och att uppleva att man har en rimlig kontroll över tiden har visat sig vara betydelsefullt. Engagemang i aktivitet sker ofta tillsammans med andra och i en familj utgör hemmet en central punkt för social gemenskap. Detta är samtidigt en utmaning eftersom familjemedlemmars olika behov och önskemål av aktiviteter konkurrerar om den tid som finns tillgänglig. Det är angeläget att förstå och beskriva de aktivitetsutmaningar som många familjer står inför idag och som kan utgöra en risk för ohälsa. En grupp särskilt utsatta är barn med kraftig övervikt redan i förskoleåldern vars aktivitetsutförande och aktivitetsmönster kan innebära en risk för utvecklande av ohälsa. Förekomsten av fetma bland barn har ökat i Sverige under de senaste 25 åren. Orsakerna till att fetma utvecklas anses vara en kombination av livsstil, miljöfaktorer och arv. Finns ärftligheten är risken stor att fetma utvecklas om barnet dessutom har en livsstil som riskerar övervikt i en miljö som inte stimulerar till aktivitet eller t o m hindrar barnet att vara aktiv. Syfte med denna presentation är att belysa hur tidsgeografin metodologiskt har används vid mitt doktorandarbete. Syftet med avhandlingen var att med en utgångspunkt i en aktivitetsbaserad intervention speciellt utformad för föräldrar till barn som har utvecklat fetma i förskoleåldern, studera föräldrars aktivitetsmönster. Dessutom undersöktes upplevelser i dessa mönster samt förståelse för fenomen som kan hindra eller främja förändring av föräldrars aktivitetsmönster och livsstil till förmån för viktnormalisering hos barnet. Den första delstudien var av metodologisk karaktär vilken syftade till att undersöka användbarheten av tidsgeografisk metod för att synliggöra och reflektera över förändringar i aktivitetsmönster. I delstudie II, var syftet att identifiera sammanboende föräldrars integrerade aktivitetsmönster. Delstudie III bestod av en explorativ studie i syfte att upptäcka förändring i föräldrars aktivitetsmönster tillsammans med sina barn samt föräldrarnas upplevda aktivitetsvärde före och efter en intervention. Dessutom var syftet att undersöka skillnader i tidsanvändning i olika familjetyper och möjlig förändring i barnens BMI. Faktorer relaterade till föräldrars möjlighet att ändra sitt aktivitetsmönster samt faktorer som visade sig ha betydelse för förändring av barnens BMI, identifierades i delstudie IV. I hela avhandlingen utgör tidsgeografin och dess centrala begrepp en metodologisk utgångspunkt. Tidsgeografiska dagböcker användes vid samtliga delstudier. Vid de Tidsgeografiska dagarna presenterar jag gärna resultat från de olika delstudierna samt diskuterar metodologiska strategier.

12 12 Skola, mer än en lokal för undervisning Magdalena Cedering För att följa upp skolnedläggningars effekter på elever har jag genomfört individuella intervjuer och skapat mentala kartbilder med 22 elever i årkurs fem i Ydre kommun. Eleverna har konkretiserat tidsrumsliga förändringar visuellt i kartbilden, samt genom beskrivning av sitt vardagsliv. Det är tydligt att elevernas rörelse aktivitets och sociala mönster har förändrats i och med ett omorganiserat skolväsende, även elevernas platsuppfattning har påverkats. När eleverna fick bedöma vilka orter som upplevdes nära respektive långt bort var frekvens och färdsätt avgörande för upplevesle av avstånd. Eleverna placerade ut en bild på en tumme upp och en bild på en tumme ner på kartan. En klar majoritet elever placerade tummen ner på den ort man inte vistades på och hade minst kunskap om. Tummen upp placerades däremot på en plats eleven vistades regelbundet på, en plats eleven hade en relation till genom aktiviteter och sociala kontakter.