Program för tidsgeografiska dagarna 2013

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Program för tidsgeografiska dagarna 2013"

Transkript

1 Program för tidsgeografiska dagarna 2013 vid Kulturgeografiska institutionen, Uppsala universitet Sal H432 i Ekonomikum, Kyrkogårdsgatan 10, Uppsala. 1 Torsdag 25 april Välkommen önskar Uppsala universitet, professor Göran Hoppe Praktiska detaljer inför dagarna. Kajsa och Magdalena. Presentation av deltagarna Kajsa Ellegård, Linköpings universitet Grundskollärares arbetsdagar sett från ett tidsgeografiskt perspektiv Kafferast Gunnel Andersson, Stockholms universitet Vardagsliv och stöd en studie om unga vuxna med psykiska funktionshinder som har boendestöd Katerina Vrotsou, Norrköping/Linköpings universitet Utforskning av gruppaktivitet genom användardefinierad likhet av aktivitetssekvenser Kafferast Mattias Hellgren, Linköpings universitet Ett kvantitativt perspektiv på tidsdagböcker Eva Åström, Helsingborg/Lunds universitet Ledarskap och hälsa i en kommun Information inför kvällen, Kajsa Ellegård och Magdalena Cedering Gemensam middag på Basilico, Svartbäcksgatan 24.

2 2 Fredag 26 april John Östh, Uppsala universitet Tidsgeografins rumsliga kontext Elin Wihlborg, Linköpings universitet Presentation av en idé om restriktioner och teknik Kristina Orban, Lunds universitet Tidsgeografiska dagböcker redskap för att få syn på vardagen Kafferast Magdalena Cedering, Uppsala universitet Skola, mer än en lokal för undervisning Åsa Sara Sernheim, Norrköping/Linköpings universitet Aktivitet vid omfattande flerfunktionsnedsättning avseende personer med Rett syndrom Pilotstudie av en kvinnas aktiviteter en vanlig vecka samt tolkning av dess betydelse Lunch i Faculty Club Avslutning samt planering av 2014 års Tidsgeografiska dagar. Då kommer vi att bjuda in internationella gäster. Deltagare: Elin Wihlborg Eva Åström Gunnel Andersson Katerina Vrotsou Mattias Hellgren Camilla Forsell Kristina Orban John Östh Åsa Sara Sernheim Göran Hoppe Magdalena Cedering Kajsa Ellegård

3 ABSTRACTS 3

4 4 Grundskollärares arbetsdagar sett från ett tidsgeografiskt perspektiv Kajsa Ellegård Under 2012 gjorde Skolverket en stor undersökning av grundskollärares yrkesvardag, baserad på en dagboksstudie. Totalt samlades över 3600 tidsdagböcker in från lika många lärare. De användes som underlag för en analys av hur genomsnittliga arbetsdagar ser ut i en studie som Skolverket gjorde, och utöver detta fick jag och Katerina Vrotsou i uppdrag att göra en tidsgeografisk analys av samma dagboksmaterial. Jag kommer att presentera resultaten från vår studie som är baserad på visualiseringar av dagböckerna.

5 5 Vardagsliv och stöd en studie om unga vuxna med psykiska funktionshinder som har boendestöd. Gunnel Andersson, FoU Södertörn Unga vuxna med psykiska funktionshinder som är i behov av samhällets stöd i form av så kallat boendestöd 1 tycks vara en grupp som ökar i många kommuner. En fråga som inställer sig är: Hur ser deras vardag ut och vilken typ av stöd behöver de för att klara sin vardag? I en tidigare studie om psykiskt funktionshindrades vardagsliv, där även boendestöd har studerats, fann jag fyra olika typer av vardagsliv (Andersson 2009). Denna studie omfattade personer mellan ca 30 och 65 år. En väsentlig åldersgrupp saknades: unga vuxna. Syftet med den nya studien är att beskriva och analysera unga psykiskt funktionshindrades vardagsliv, med särskilt intresse riktat mot socialtjänstens insats boendestöd. De tillfrågade personerna har skrivit dagbok under en vecka och i anslutning till dagboksveckans sista dag träffas vi för en längre intervju som tar sin utgångspunkt i dagboken. Urvalet av respondenter är strategiskt utifrån kön, ålder (18 35 år), social situation och diagnos för att på så sätt få ett mångfacetterat material. Den frågeställning som jag vill diskutera på de tidsgeografiska dagarna handlar om hur vardagen är organiserad när det gäller unga vuxna. Andra vardagslivstyper av har växt fram som skiljer sig radikalt från den gamla studien. Jag har försökt hitta karaktäristika för olika kategorier men verkar det hållbart och vettigt? Ska jag överge det sätt jag använt tidigare för att särskilja olika vardagsliv? (Något jag finner jättesvårt att göra och därför måste prövas) Jag vill gärna ha er med i den tankeprocessen och diskussionen. Väl mött! 1 Boendestöd är en insats inom ramen för socialtjänstlagen som syftar till praktiskt och socialt stöd i vardagslivet.

6 6 Utforskning av gruppaktivitet genom användardefinierat likhet av aktivitetssekvenser Katerina Vrotsou Studien av mänsklig aktivitet i tid och rum är en naturlig del av tidsgeografin. För att utföra sådana studier, kan uppgifter om individers tidsanvändning, i form av vilken aktivitet som utförs, när och var, samlas in och analyseras. Ett vanligt antagande vid analys av individers tidsanvändning är att grupper som uppvisar liknande bakgrund och demografiska egenskaper även visar likheter i hur individerna i dessa grupper använder sin tid för att strukturera sin vardag. I vår senaste forskningsartikel, har vi försökt undersöka riktigheten av sådana antaganden genom att vända på processen. Vi har definierat en visuell analys process baserad på likhetsmått för sekvenser som är anpassade till händelsebaserade data såsom utförda aktivitetssekvenser. Processen tillåter en analytiker att studera individers aktivitetssekvenser genom att justera definitionen av likhet, hitta grupper som utför projekt på liknande sätt och interaktivt utforska aspekter av denna likhet i flera länkade vyer.

7 7 Ett kvantitativt perspektiv på tidsdagböcker Mattias Hellgren, Doktorand, Tema Teknik och social förändring, Linköpings universitet När data från tidsdagböcker analyseras kvantitativt så är den generella ansatsen att välja en specifik aktivitet. Tiden som används för att utföra denna aktivitet summeras och sedan används denna för analys. Det vanliga med denna ansats är att använda bakgrundsvariabler för att förklara variationer i tidsanvändningen för den specificerade aktiviteten. Ett par problem med denna ansats är att den kontext där olika aktiviteter under en dag utförs försvinner. Andra aktiviteter som människor utför under en dag tas bort och det är generellt enbart en aktivitet som analyseras. När under dagen en aktivitet sker och om aktiviteten sker under ett eller flera tillfällen tas sällan någon hänsyn till. Ett sätt att få ett mer tidsgeografiskt perspektiv med kvantitativ analys är att komplettera den ortodoxa analysen med sekvensanalys. Syftet med presentation är att visa sekvensanalys som metod och på vad den kan bidra med för en ökad förståelse för människors vardag.

8 8 Ledarskap och hälsa i en kommun Eva Åström Vi lever i en alltmer tjänsteintensiv tid. Hur vi som ledare och medarbetare lever och mår blir allt viktigare, och blir ett konkurrensmedel. Arbetsmiljön är viktig som en framgångsfaktor för verksamheter såväl i privat som i kommunal och statlig verksamhet. Hälsoskapande ledarskap är en central faktor i detta. Kan vi se ett samband mellan ledares individuella upplevelser av hälsa och mående i relation till arbetet och sättet de leder sin verksamhet på? Hur yttrar sig detta i det hälsoskapande arbetet? I projektet Ledarskap och hälsa är vi intresserade av att undersöka vilka förutsättningar som tycks gynna eller missgynna en upplevd hälsa hos chefer. Vi studerar hur vardagen ter sig för ledare, och vill undersöka om, och i såfall hur, ledarskap och hälsa samverkar med varandra i vardagen. För att studera detta tar vi der av ledares egna beskrivningar av sin vardag som ledare och vilka faktorer som kan bidra till eller hindra att de kan utöva ett hälsoskapande ledarskap. Tidsgeografin kan hjälpa oss att fokusera aktörers tillgång till resurser, samt vilka restriktioner som begränsar människans möjligheter att utnyttja resurser i olika situationer. Mycket av arbetet som ledare involverar livssammanhang och processer. För att kunna synliggöra individers sådana använder jag i detta projekt tidsgeografiska analysverktyg vilka erbjuder en bas för en beskrivande analys där kontexter och förändringsprocesser betonas. I projektet skriver 16 ledare inom en kommun dagbok under en veckas tid. Dagboksskrivandet följs av en intervju.

9 9 Aktivitet vid omfattande flerfunktionsnedsättning avseende personer med Rett syndrom Pilotstudie av en kvinnas aktiviteter en vanlig vecka samt tolkning av dess betydelse Åsa Sara Sernheim Aktivitetsvetenskap (Occupational Science) visar på betydelsen av aktivitet. Alla människor deltar i aktiviteter eftersom aktiviteter är vad människor gör. Även med omfattande flerfunktionsnedsättning som vid diagnos Rett syndrom (RTT) tar vardagens aktiviteter tid och engagemang i anspråk, ger valmöjligheter, utmaningar, upplevelser och tillfällen för kontakt. Licentiatstudiens övergripande mål är att öka kunskapen om personer med RTT när det gäller upplevelse av aktivitet och om aktiviteter i deras vardag. RTT är sällsynt och beskrivs som en utvecklingsneurologisk störning som framträder i spädbarnsålder och främst hos flickor/kvinnor. Incidensen uppskattas till 1: och ses över hela världen, i Sverige är ca 260 personer kända. Vid RTT ses störningar av nervcellernas mognad och därmed hjärnans utveckling, vilket medför successivt framträdande symtom som ex dystoni, dyspraxi, andningsrytmrubbningar, mun/handstereotypier och förlust av tal kan helt eller delvis ses. För dem med RTT är andra människors agerande och stöd en förutsättning för delaktighet i aktivitet och för ett aktivt liv. Assistens behövs för att kunna; äta, dricka, röra sig, sköta toalett och hygien och för att tolka sin omvärld. Assistans behövs även för stöd till lärande under skolåren men inte minst för vuxna till fortsatt utveckling. I avhandlingsarbetet ingår en studie vars syfte är att beskriva aktiviteter och aktivitetsmönster under en vecka och tolka/försöka förstå aktiviteternas betydelse för deltagarna. Studien omfattar 8 10 personer med RTT. En dagboksmetod har valts för kartläggning av aktiviteter. I studien ingår flickor/kvinnor i ålder år samt år med diagnos RTT. Kortfattade anteckningar görs under en så vanlig vecka som möjligt, dvs. inte storhelger, lov eller resor. Som dagbok används ett enkelt anteckningshäfte med bestämda rubriker. Dagboksanteckningar utförs i en veckas följd från måndag till och med söndag för att aktiviteter, vanor och rutiner ska framgå. Anteckningar skrivs av dem som i stunden assisterar. Studien involverar därför både närstående och personliga assistenter då dagboken beskriver alla aktiviteter vaken tid av dygnet: när, vad hon gör, var och med vem/vilka. Anteckningar görs även av hennes uttryck inför, i eller efter aktivitet/er med begreppen: engagemang, intresse, ointresse, motstånd, annan respons samt ev. kommentar. Detta görs enkelt med ett kryss i anteckningshäftet.

10 10 Dagböckerna avidentifieras, kodas med hjälp av dataprogram, Vardagen2011. Därefter analys och uppföljning av dagboksnoteringar med uppföljande intervju av närstående och assistenter. Studien pågår men en pilotstudie har genomförts, denna ligger nu till grund för diskussion och utbyte av erfarenheter. Åsa Sara Sernheim, leg.arbetsterapeut, magister i bildterapi, PhD stud LiU Rett Center, Box 601, Frösön, Linköpings universitet, ISV, Institution för samhälls och välfärdsstudier, Norrköping. Huvudhandledare: Helena Hemmingsson, Professor, Reg.OT. ISV, LiU. Biträdande handledare: Gunilla Liedberg, MSc, Reg.OT, Med Dr. ISV, LiU. Medicinsk handledare: Ingegerd Witt Engerström, MD, PhD, Neuropediater, överläkare, Rett Center.

11 11 Tidsgeografiska dagböcker redskap för att få syn på vardagen Kristina Orban Det är visat i flera studier att om vardagens aktiviteter upplevs som meningsfulla och om det finns en balans mellan nödvändiga och andra mer stimulerande aktiviteter, kan det bidra till ett bättre välbefinnande. Förutom att kunna göra det man önskar så måste det också finnas tid för detta. Att ens val av aktiviteter ryms i den tid som är tillgänglig och att uppleva att man har en rimlig kontroll över tiden har visat sig vara betydelsefullt. Engagemang i aktivitet sker ofta tillsammans med andra och i en familj utgör hemmet en central punkt för social gemenskap. Detta är samtidigt en utmaning eftersom familjemedlemmars olika behov och önskemål av aktiviteter konkurrerar om den tid som finns tillgänglig. Det är angeläget att förstå och beskriva de aktivitetsutmaningar som många familjer står inför idag och som kan utgöra en risk för ohälsa. En grupp särskilt utsatta är barn med kraftig övervikt redan i förskoleåldern vars aktivitetsutförande och aktivitetsmönster kan innebära en risk för utvecklande av ohälsa. Förekomsten av fetma bland barn har ökat i Sverige under de senaste 25 åren. Orsakerna till att fetma utvecklas anses vara en kombination av livsstil, miljöfaktorer och arv. Finns ärftligheten är risken stor att fetma utvecklas om barnet dessutom har en livsstil som riskerar övervikt i en miljö som inte stimulerar till aktivitet eller t o m hindrar barnet att vara aktiv. Syfte med denna presentation är att belysa hur tidsgeografin metodologiskt har används vid mitt doktorandarbete. Syftet med avhandlingen var att med en utgångspunkt i en aktivitetsbaserad intervention speciellt utformad för föräldrar till barn som har utvecklat fetma i förskoleåldern, studera föräldrars aktivitetsmönster. Dessutom undersöktes upplevelser i dessa mönster samt förståelse för fenomen som kan hindra eller främja förändring av föräldrars aktivitetsmönster och livsstil till förmån för viktnormalisering hos barnet. Den första delstudien var av metodologisk karaktär vilken syftade till att undersöka användbarheten av tidsgeografisk metod för att synliggöra och reflektera över förändringar i aktivitetsmönster. I delstudie II, var syftet att identifiera sammanboende föräldrars integrerade aktivitetsmönster. Delstudie III bestod av en explorativ studie i syfte att upptäcka förändring i föräldrars aktivitetsmönster tillsammans med sina barn samt föräldrarnas upplevda aktivitetsvärde före och efter en intervention. Dessutom var syftet att undersöka skillnader i tidsanvändning i olika familjetyper och möjlig förändring i barnens BMI. Faktorer relaterade till föräldrars möjlighet att ändra sitt aktivitetsmönster samt faktorer som visade sig ha betydelse för förändring av barnens BMI, identifierades i delstudie IV. I hela avhandlingen utgör tidsgeografin och dess centrala begrepp en metodologisk utgångspunkt. Tidsgeografiska dagböcker användes vid samtliga delstudier. Vid de Tidsgeografiska dagarna presenterar jag gärna resultat från de olika delstudierna samt diskuterar metodologiska strategier.

12 12 Skola, mer än en lokal för undervisning Magdalena Cedering För att följa upp skolnedläggningars effekter på elever har jag genomfört individuella intervjuer och skapat mentala kartbilder med 22 elever i årkurs fem i Ydre kommun. Eleverna har konkretiserat tidsrumsliga förändringar visuellt i kartbilden, samt genom beskrivning av sitt vardagsliv. Det är tydligt att elevernas rörelse aktivitets och sociala mönster har förändrats i och med ett omorganiserat skolväsende, även elevernas platsuppfattning har påverkats. När eleverna fick bedöma vilka orter som upplevdes nära respektive långt bort var frekvens och färdsätt avgörande för upplevesle av avstånd. Eleverna placerade ut en bild på en tumme upp och en bild på en tumme ner på kartan. En klar majoritet elever placerade tummen ner på den ort man inte vistades på och hade minst kunskap om. Tummen upp placerades däremot på en plats eleven vistades regelbundet på, en plats eleven hade en relation till genom aktiviteter och sociala kontakter.

BLÅSIPPANS ARBETSPLAN

BLÅSIPPANS ARBETSPLAN Blåsippans förskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(10) Åsa Wijk 15-08-05 BLÅSIPPANS ARBETSPLAN 2015 2016 Kunskapsförvaltningen Datum Sidan 2(10) MEDBORGARE Kunskapsnämndens mål 2015 Kunskapsförvaltningens

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN FÖR OMSORG OM FUNKTIONSHINDRADE 2013-2015

VERKSAMHETSPLAN FÖR OMSORG OM FUNKTIONSHINDRADE 2013-2015 VERKSAMHETSPLAN FÖR OMSORG OM FUNKTIONSHINDRADE 2013-2015 Upprättad 2013-01-23 2(7) INLEDNING Omsorgen om funktionshindrade riktar sig till personer med fysiska och psykiska funktionshinder och deras familjer.

Läs mer

Inbjudan till slutseminarium

Inbjudan till slutseminarium Inbjudan till slutseminarium för projektet Små skolor i utveckling, 13-14 november 2014 Sigtuna Folkhögskola Anmälan senast fredag 31 oktober 1 Vi bjuder in deltagarna i projektet och alla som har små

Läs mer

Socialstyrelsens författningssamling

Socialstyrelsens författningssamling 1 Socialstyrelsens författningssamling Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord 2013 05 06 SOSFS 2013:X (S) Utkom från trycket den 2013 Socialstyrelsens allmänna råd om grundläggande kunskaper

Läs mer

Kunskaper hos personal som ger stöd, service eller omsorg enligt SoL och LSS till personer med funktionsnedsättning

Kunskaper hos personal som ger stöd, service eller omsorg enligt SoL och LSS till personer med funktionsnedsättning SOSFS (S) Allmänna råd Kunskaper hos personal som ger stöd, service eller omsorg enligt SoL och LSS till personer med funktionsnedsättning Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling

Läs mer

Information om förslag till allmänna råd om baspersonalens kompetens

Information om förslag till allmänna råd om baspersonalens kompetens Information om förslag till allmänna råd om baspersonalens kompetens Värnas konferens vid Sigtunastiftelsen 25 september 2013 Ulla Clevnert 2013-10-08 Grundläggande kunskaper hos personal som ger stöd,

Läs mer

Mäta effekten av genomförandeplanen

Mäta effekten av genomförandeplanen Vård- och omsorgsförvaltningen Mäta effekten av genomförandeplanen -rapport från utvärderingsverkstad 2014 Utvärderingsverkstad Regionförbundet Uppsala län och Uppsala universitet Birgitta Lind Maud Sandberg

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 3 juni 2011 KLAGANDE Vuxennämnden i Eskilstuna kommun 631 86 Eskilstuna MOTPART AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Jönköpings dom den

Läs mer

Omvårdnad. Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och

Omvårdnad. Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och Högskolan i Halmstad Sektionen för hälsa och samhälle 2012 Omvårdnad Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och forskningsområde. Inom forskningsområdet omvårdnad

Läs mer

Förteckning över fördjupningsområden vid utbildnings- och introduktionsanställning

Förteckning över fördjupningsområden vid utbildnings- och introduktionsanställning Förteckning över fördjupningsområden vid utbildnings- och introduktionsanställning Denna vägledning kan ses som ett stöd vid framtagandet av medarbetarens utbildnings- och introduktionsplan. Förslag på

Läs mer

PLAN FÖR DEN KOMMUNALA HANDIKAPPOMSORGEN 2010-2015

PLAN FÖR DEN KOMMUNALA HANDIKAPPOMSORGEN 2010-2015 PLAN FÖR DEN KOMMUNALA HANDIKAPPOMSORGEN 2010-2015 Dnr 2009-KS0423/739 Antagen av kommunfullmäktige 25010-05-26, KF 49 VARJE MÄNNISKA ÄR UNIK Alla människor är lika i värde och rättigheter. Varje individ

Läs mer

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll 3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande

Läs mer

Nya tankar om meningsfulla föräldramöten. Skolan förebygger 2 101201

Nya tankar om meningsfulla föräldramöten. Skolan förebygger 2 101201 Nya tankar om meningsfulla föräldramöten Skolan förebygger 2 101201 Program för dagen Bakgrund till Tematiska föräldramöten Vikten av bra relationer skola hem Dialogspelet Självvärdering kvalitetssäkring

Läs mer

STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN

STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN Stöd & Service STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN STÖD OCH SERVICE till dig som har en psykisk funktionsnedsättning -Team Psykiatri- STÖD OCH SERVICE till dig som har en intellektuell funktionsnedsättning

Läs mer

TEMA I HÄLSOFRÄMJANDE LIVSSTIL

TEMA I HÄLSOFRÄMJANDE LIVSSTIL TEMA I HÄLSOFRÄMJANDE LIVSSTIL Professor Karin C Ringsberg, Nordic School of Public Health NHV, har ha; huvudansvar för u>ormningen av temat, som gjorts i samarbete med Hrafnhildur GunnarsdoBr, doktorand,

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL SOCIALPSYKIATRI

UPPDRAG OCH YRKESROLL SOCIALPSYKIATRI UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL SOCIALPSYKIATRI Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll -socialpsykiatri är en beskrivning av vad det innebär att arbeta med stöd och service till personer

Läs mer

Vardagen. Ett aktivitetsperspektiv på vardag och hälsa Om hur vi gör och hur vi mår. Lena-Karin Erlandsson; Lunds universitet

Vardagen. Ett aktivitetsperspektiv på vardag och hälsa Om hur vi gör och hur vi mår. Lena-Karin Erlandsson; Lunds universitet LLE Lena-Karin Erlandsson; Lunds Ett aktivitetsperspektiv på vardag och hälsa Om hur vi gör och hur vi mår LENA-KARIN ERLANDSSON DOCENT, LUNDS UNIVERSITET lena-karin.erlandsson@med.lu.se Vardagen 1 Vardag

Läs mer

Workplace Social Relations in the Return-to-Work process. Avhandling Doktor Åsa Tjulin, Linköpings Universitet

Workplace Social Relations in the Return-to-Work process. Avhandling Doktor Åsa Tjulin, Linköpings Universitet Workplace Social Relations in the Return-to-Work process Avhandling Doktor Åsa Tjulin, Linköpings Universitet Översikt av avhandlingen Studiens fokus Syfte/Fråga Metod Artikel/resultat Implementering

Läs mer

Barn och unga med flerfunktionsnedsättning: En kunskapsöversikt av medel som ger möjligheter till aktivitet och delaktighet

Barn och unga med flerfunktionsnedsättning: En kunskapsöversikt av medel som ger möjligheter till aktivitet och delaktighet Barn och unga med flerfunktionsnedsättning: En kunskapsöversikt av medel som ger möjligheter till aktivitet och delaktighet 6th International Carers Conference Göteborg 4-6 september, 2015 Lisbeth Nilsson

Läs mer

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll 3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i en förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande

Läs mer

Malin Gren Landell, leg psykolog, leg psykoterapeut, med dr. BUP-kliniken, Linköping

Malin Gren Landell, leg psykolog, leg psykoterapeut, med dr. BUP-kliniken, Linköping Malin Gren Landell, leg psykolog, leg psykoterapeut, med dr. BUP-kliniken, Linköping Giltig och ogiltig frånvaro, ströfrånvaro & långvarig frånvaro.. som kan leda till problem för individen Betrakta problematisk

Läs mer

Delaktighet i bostaden för äldre personer med utvecklingsstörning

Delaktighet i bostaden för äldre personer med utvecklingsstörning Delaktighet i bostaden för äldre personer med utvecklingsstörning Ida Kåhlin, doktorand & leg. arbetsterapeut Institutet för forskning om äldre och åldrande, NISAL Institutionen för Samhälls- och Välfärdsstudier

Läs mer

Ett socialt hållbart Vaxholm

Ett socialt hållbart Vaxholm 2014-10-02 Handläggare Dnr 144/2014.009 Madeleine Larsson Kommunledningskontoret Ett socialt hållbart Vaxholm - Vaxholms Stads övergripande strategi för Social hållbarhet 2014-2020 Vaxholms Stads övergripande

Läs mer

Träffar du anhöriga i ditt arbete? Om anhörigstöd. Enköpings kommun

Träffar du anhöriga i ditt arbete? Om anhörigstöd. Enköpings kommun Träffar du anhöriga i ditt arbete? Om anhörigstöd Enköpings kommun Träffar du i ditt arbete personer som är anhöriga? Den 1 juli 2009 gjordes en ändring i Socialtjänstlagen: Socialnämnden ska erbjuda stöd

Läs mer

Det goda livet, Kulturplan Mönsterås kommun

Det goda livet, Kulturplan Mönsterås kommun Förslag 2012-03-13 Det goda livet, Kulturplan Mönsterås kommun Kulturplanen bygger på insikten att vi, för att må bra, ha framtidstro och kunna utvecklas, behöver en god miljö att leva i, möjligheter till

Läs mer

Rektorernas roll i förskolans förändrade uppdrag

Rektorernas roll i förskolans förändrade uppdrag Rektorernas roll i förskolans förändrade uppdrag Naturvetenskap och teknik i förskolan Susanne Thulin & Ann Zetterqvist 2010 01-18 Innehåll Skolverkets förslag till förtydliganden i Lpfö när det gäller

Läs mer

Så tycker brukarna med bostad med särskild service, personlig assistans samt boendestöd. En brukarundersökning genomförd mars 2012.

Så tycker brukarna med bostad med särskild service, personlig assistans samt boendestöd. En brukarundersökning genomförd mars 2012. Så tycker brukarna med bostad med särskild service, personlig assistans samt boendestöd. En brukarundersökning genomförd mars 2012. Oktober 2012 Sammanfattning Brukarundersökningen som genomfördes under

Läs mer

Anhöriga. - aspekter på börda och livskvalitet samt effekter av stöd. Beth Dahlrup, Demenssjuksköterska, Med Dr. beth.dahlrup@malmo.

Anhöriga. - aspekter på börda och livskvalitet samt effekter av stöd. Beth Dahlrup, Demenssjuksköterska, Med Dr. beth.dahlrup@malmo. Anhöriga - aspekter på börda och livskvalitet samt effekter av stöd Beth Dahlrup, Demenssjuksköterska, Med Dr. beth.dahlrup@malmo.se Varför? Allmängiltigt! Var 5:e person >18 år Anhörigas insatser ökar

Läs mer

FRUKT OCH GRÖNSAKSVECKA

FRUKT OCH GRÖNSAKSVECKA FRUKT OCH GRÖNSAKSVECKA Till dig som arbetar i förskolan med barn 1-5 år! Här kommer tips och idéer för en hälsovecka med frukt och grönsaker. Syftet är att alla barn ska äta tillräckligt mycket frukt

Läs mer

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke Percieved Participation in Discharge Planning and Health Related Quality of Life after Stroke Ann-Helene Almborg,

Läs mer

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Gra storps kommuns riktlinjer fo r ha lsa, arbetsmiljo och rehabilitering Samverkansavtalet FAS 05 betonar

Läs mer

Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015

Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015 BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015 Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag Anna Sandell, Psykolog i förskola/skola Stenungsunds kommun Ordf. Psifos Vägledning för Elevhälsan Samarbete mellan Skolverket

Läs mer

Skolplan Lärande ger glädje och möjligheter

Skolplan Lärande ger glädje och möjligheter Skolplan 2004 Lärande ger glädje och möjligheter Vi ska ge förutsättningar för barns och ungdomars bildning genom att främja lärande, ge omsorg och överföra demokratiska värderingar. Barn- och utbildningsnämndens

Läs mer

Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy

Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Innehåll

Läs mer

byggstenar för att forma ett samhälle för alla 4Handikappnämndens målprogram i Karlskrona kommun Lättläst

byggstenar för att forma ett samhälle för alla 4Handikappnämndens målprogram i Karlskrona kommun Lättläst byggstenar för att forma ett samhälle för alla 4Handikappnämndens målprogram i Karlskrona kommun Lättläst Målprogram för handikappnämnden i Karlskrona Det här vill handikappnämnden och så här ska vi arbeta

Läs mer

Stöd & Service. Funktionsstödsförvaltningen

Stöd & Service. Funktionsstödsförvaltningen Stöd & Service Funktionsstödsförvaltningen STÖD OCH SERVICE FRÅN FUNKTIONSSTÖDSFÖRVALTNINGEN Vi vill att denna broschyr ska ge dig en bild av de insatser som Funktionsstödsförvaltnigen kan erbjuda dig

Läs mer

GRUPPER. och. informationstillfällen VÅREN 2015 HABILITERINGSCENTER NACKA. Nacka Närsjukhus Lasarettsvägen 4, 6 tr 131 83 Nacka, Tel 08-123 356 60

GRUPPER. och. informationstillfällen VÅREN 2015 HABILITERINGSCENTER NACKA. Nacka Närsjukhus Lasarettsvägen 4, 6 tr 131 83 Nacka, Tel 08-123 356 60 GRUPPER och informationstillfällen VÅREN 2015 HABILITERINGSCENTER NACKA Nacka Närsjukhus Lasarettsvägen 4, 6 tr 131 83 Nacka, Tel 08-123 356 60 www.habilitering.se 1(16) Grupper för person som har en funktionsnedsättning

Läs mer

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98 Ekologi och miljö Måldokument Lpfö 98 Förskolan ska lägga stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro skall prägla förskolans verksamhet. Förskolan

Läs mer

Om fritidshemmet och vår verksamhet

Om fritidshemmet och vår verksamhet Enligt Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 Om fritidshemmet och vår verksamhet Fritidshemmet spelar en väsentlig roll i barns tillvaro idag. Vår verksamhet är ett betydelsefullt

Läs mer

Tack. Eira-studien. Vi vill med denna broschyr tacka Dig för Din medverkan i vår studie över orsaker till ledgångsreumatism!

Tack. Eira-studien. Vi vill med denna broschyr tacka Dig för Din medverkan i vår studie över orsaker till ledgångsreumatism! Eira-studien a r i E Tack Vi vill med denna broschyr tacka Dig för Din medverkan i vår studie över orsaker till ledgångsreumatism! Du är en av de drygt 5 000 personer i Sverige som under de senaste 10

Läs mer

Inbjudan: Forskning pågår om funktionshinder. 28 september 2016 Tema: Konvention och verklighet

Inbjudan: Forskning pågår om funktionshinder. 28 september 2016 Tema: Konvention och verklighet Inbjudan: Forskning pågår om funktionshinder 28 september 2016 Tema: Konvention och verklighet Forskning pågår om funktionshinder Konvention och verklighet 28 september 2016 En mötesplats för forskare

Läs mer

Vård och omsorg. Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård

Vård och omsorg. Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård e c i v r e S i t n a r a g Vård och omsorg Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård Servicegaranti Vård och omsorg Äldreomsorg Du som har kontakt med oss skall möta en kunnig och vänlig personal,

Läs mer

Kultur för seniorer Kultur och hälsa i Västerbotten

Kultur för seniorer Kultur och hälsa i Västerbotten Kultur för seniorer Kultur och hälsa i Västerbotten TEMA MUSIK Utbildning av kultur- och aktivitetsinspiratörer (dag 3 av 3) Uppföljning Plats: Hotell Lappland, Lycksele Dag/tid: onsdag 27 maj kl 20.00

Läs mer

Överenskommelse om samverkan

Överenskommelse om samverkan Överenskommelse om samverkan Ansvarsfördelning och samordning av insatser till personer som på grund av psykisk funktionsnedsättning behöver vård och stödinsatser från samhället INNEHÅLL Syfte 3 Mål 3

Läs mer

Riktlinjer för anhörigstöd

Riktlinjer för anhörigstöd Vård, omsorg och IFO Annelie Amnehagen annelie.amnehagen@bengtsfors.se Riktlinjer Antagen av Kommunstyrelsen 1(7) Riktlinjer för anhörigstöd 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Bakgrund... 3 2.1 Anhörigas

Läs mer

Elevens rätt till utbildning - rutiner för att främja närvaro och att uppmärksamma, utreda och åtgärda frånvaro i skolan

Elevens rätt till utbildning - rutiner för att främja närvaro och att uppmärksamma, utreda och åtgärda frånvaro i skolan 2015-09-11 Elevens rätt till utbildning - rutiner för att främja närvaro och att uppmärksamma, utreda och åtgärda frånvaro i skolan Inledning I skollagen anges att bildningsnämnden ansvarar för att alla

Läs mer

Omsorg om funktionshindrade. Information och stödformer

Omsorg om funktionshindrade. Information och stödformer Omsorg om funktionshindrade Information och stödformer Vård och omsorg om de som lever med funktionshinder Det handlar egentligen inte om människor med särskilda behov utan om människor med alldeles vanliga

Läs mer

Medarbetarindex 15 67. Förutsättningar i organisationen 25 53. Personlig arbetssituation 17 64. Samverkan och kunskapsdelning 12 72.

Medarbetarindex 15 67. Förutsättningar i organisationen 25 53. Personlig arbetssituation 17 64. Samverkan och kunskapsdelning 12 72. Sammanfattande mått Medarbetarindex 15 67 64 Förutsättningar i organisationen 25 53 52 Personlig arbetssituation 17 64 61 Samverkan och kunskapsdelning 12 72 63 Ledarskap 18 61 61 Handlingskraft 6 82 77

Läs mer

Pengarna, barnen och livet

Pengarna, barnen och livet Pengarna, barnen och livet Program för temadagen den 7 mars: 13:00 Välkomna 13:05 Omsorgsnämndens ordförande Linnéa Darell inleder 13:15 Familjer i socialtjänsten presenterar resultaten från projektets

Läs mer

Stöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping

Stöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping Stöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping Det är vård- och omsorgsnämnden som har ansvar för kommunens äldre- och handikappomsorg. Vård- och omsorgsnämnden

Läs mer

Omsorg om funktionshindrade och Bistånds- och avgiftsenheten

Omsorg om funktionshindrade och Bistånds- och avgiftsenheten Omsorg om funktionshindrade och Bistånds- och avgiftsenheten Verksamhetschef Bistånd och avgifter Områdeschef SoL Socialpsykiatri Områdeschef LSS Boende/ Sysselsättning Områdeschef LSS Boende/ Pers ass

Läs mer

Humanistiska programmet (HU)

Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) ska utveckla elevernas kunskaper om människan i samtiden och historien utifrån kulturella och språkliga perspektiv, lokalt och globalt, nationellt

Läs mer

Att leva innanför, men hamna utanför att leva med neuropsykiatriska diagnoser. Eve Mandre, speciallärare, fil.dr.

Att leva innanför, men hamna utanför att leva med neuropsykiatriska diagnoser. Eve Mandre, speciallärare, fil.dr. Att leva innanför, men hamna utanför att leva med neuropsykiatriska diagnoser Eve Mandre, speciallärare, fil.dr. Vilka personer talar vi om? De som har utvecklingsrelaterade störningar avvikande utveckling

Läs mer

Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun Antaget av kommunfullmäktige

Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun Antaget av kommunfullmäktige Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun Antaget av kommunfullmäktige 2009-09-28 146 Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun 2009 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING PROGRAMMET SYFTE OCH RELATION TILL

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Kotten 2016-2017 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund 3 2. Mål och riktlinjer 4 2.1 Normer och värden 4 2.2 Utveckling och lärande 5-6 2.3 Barns inflytande

Läs mer

Umeåmodellen. Faktorer som påverkar skolnärvaron Checklistor. Elever med hög skolfrånvaro. Dokumentnamn: Projektet Tillbaka till skolan 2012 2014

Umeåmodellen. Faktorer som påverkar skolnärvaron Checklistor. Elever med hög skolfrånvaro. Dokumentnamn: Projektet Tillbaka till skolan 2012 2014 Umeåmodellen Faktorer som påverkar skolnärvaron Checklistor Elever med hög skolfrånvaro Dokumentnamn: Projektet Tillbaka till skolan 2012 2014 Dokumentansvarig: Karin Arnqvist specialpedagog och Cecilia

Läs mer

Frågor att diskutera. Frågor att diskutera. Hälsofrämjande arbete. Inledning. Syfte med materialet

Frågor att diskutera. Frågor att diskutera. Hälsofrämjande arbete. Inledning. Syfte med materialet DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GRUNDSKOLAN Frågor att diskutera Hälsofrämjande arbete Inledning Nätverket för hälsofrämjande förskole- och skolutveckling i Halland 1 har sammanställt ett diskussionsunderlag som

Läs mer

Nihad Bunar, professor Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen Stockholms universitet

Nihad Bunar, professor Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen Stockholms universitet Nihad Bunar, professor Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen Stockholms universitet nihad.bunar@buv.su.se *De senaste decennierna har det svenska utbildningsväsendet tagit emot, integrerat och inkluderat

Läs mer

Kvalitet och värdegrund i vården.

Kvalitet och värdegrund i vården. 1 Kvalitet och värdegrund i vården. Inledning Vi är måna om att personerna som får vård och omsorg av oss har det så bra som möjligt. Du som arbetar inom omsorgen är viktig i det arbetet. I den här broschyren

Läs mer

Delaktighet för personer på tidig utvecklingsnivå

Delaktighet för personer på tidig utvecklingsnivå Rikskonferens Snoezelen 27 september, 2013 Delaktighet för personer på tidig utvecklingsnivå Jenny Wilder Universitetslektor i specialpedagogik MDH, Möjliggörare/forskare Nka Anhöriga till barn och unga

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun Handlingsplan Våld i nära relationer Socialnämnden, Motala kommun Beslutsinstans: Socialnämnden Diarienummer: 13/SN 0184 Datum: 2013-12-11 Paragraf: SN 192 Reviderande instans: Diarienummer: Datum: Paragraf:

Läs mer

jänstebeskrivning, insatser för vuxna Antagna av Socialnämnden 2005-12-14, 184. Reviderade/kompletterade 2006-03-22, 35.

jänstebeskrivning, insatser för vuxna Antagna av Socialnämnden 2005-12-14, 184. Reviderade/kompletterade 2006-03-22, 35. T jänstebeskrivning, insatser för vuxna Antagna av Socialnämnden 2005-12-14, 184. Reviderade/kompletterade 2006-03-22, 35. Tjänstebeskrivning; insatser för vuxna Dnr. 05/SN 0244 05/SN H 01055 Målgrupp:

Läs mer

Deklaration om folkhälsa i Östergötland - Avsiktsförklaring mellan Östergötlands kommuner och Region Östergötland

Deklaration om folkhälsa i Östergötland - Avsiktsförklaring mellan Östergötlands kommuner och Region Östergötland BESLUTSUNDERLAG 1/1 Ledningsstaben Annika Larsson 2017-03-28 Dnr: RS 2017-206 Regionstyrelsen Deklaration om folkhälsa i Östergötland - Avsiktsförklaring mellan Östergötlands kommuner och Region Östergötland

Läs mer

Barn- och elevhälsoplan för Sundsvalls kommunala förskolor, grundskolor och gymnasium

Barn- och elevhälsoplan för Sundsvalls kommunala förskolor, grundskolor och gymnasium Barn- och elevhälsoplan för Sundsvalls kommunala förskolor, grundskolor och gymnasium Denna barn- och elevhälsoplan ska bidra till att vi gör det goda livet möjligt och för att skapa alltid bästa möte

Läs mer

IDROTT OCH HÄLSA. Ämnets syfte

IDROTT OCH HÄLSA. Ämnets syfte IDROTT OCH HÄLSA Idrott, friluftsliv och olika former av motion och rekreation har stor betydelse såväl för enskilda människors hälsa som för folkhälsan. Ämnet idrott och hälsa förvaltar ett kulturellt

Läs mer

LSS-Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS-Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade Socialförvaltningen LSS-Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade En lag om rätten att leva som andra Genom LSS kan personer med omfattande funktionshinder få möjlighet till stöd

Läs mer

IDROTT OCH HÄLSA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

IDROTT OCH HÄLSA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet IDROTT OCH HÄLSA Idrott, friluftsliv och olika former av motion och rekreation har stor betydelse såväl för enskilda människors hälsa som för folkhälsan. Ämnet idrott och hälsa förvaltar ett kulturellt

Läs mer

Riktlinje för rehabilitering i hemmet Örebro kommun

Riktlinje för rehabilitering i hemmet Örebro kommun 2011-04-13 Vv 172/2010 Rev. 2011-10-04, 2011-11-29, 120214 Riktlinje för rehabilitering i hemmet Örebro kommun Innehållsförteckning Bakgrund...3 Syfte...3 Grundkomponenter...3 Definition av rehabilitering...4

Läs mer

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

Planera verkligheten i Virtual Reality

Planera verkligheten i Virtual Reality Planera verkligheten i Virtual Reality Mattias Roupé, Chalmers Kortrapport om forskning 2013: nr 3 1 CMB stödjer managementforskning Inom CMB Centrum för Management i Byggsektorn arbetar akademi och företag

Läs mer

Utbildningsäldreboende, en modell för samverkan

Utbildningsäldreboende, en modell för samverkan Utbildningsäldreboende, en modell för samverkan Elisabeth Bergdahl Sjuksköterska, Med dr. FoU nu Universitetet Nordland Norge elisabeth.bergdahl@sll.se 070-0011350 Ökat antal äldre personer Bakgrund Ökat

Läs mer

Vägledning för en god palliativ vård

Vägledning för en god palliativ vård Vägledning för en god palliativ vård -om grundläggande förutsättningar för utveckling av en god palliativ vård Definition av god palliativ vård WHO:s definition av palliativ vård och de fyra hörnstenarna:

Läs mer

Text att läsa till PowerPoint presentation av Aide Memoir

Text att läsa till PowerPoint presentation av Aide Memoir Text att läsa till PowerPoint presentation av Aide Memoir Text att läsa till PowerPoint presentation av Aide Memoir Bild 1 Att stödja inklusion Bild 2 Att sätta in verktyget i ett sammanhang IRIS Improvement

Läs mer

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA HABILITERINGSPROGRAM för barn och ungdomar med Asperger syndrom Information till föräldrar www.ltdalarna.se/hab Barn- och ungdomshabiliteringen i Dalarna.. ger

Läs mer

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015 november Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man

Läs mer

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck

Läs mer

Nya tankar om meningsfulla föräldramöten. Upplägg av dagen. Presentationsövning

Nya tankar om meningsfulla föräldramöten. Upplägg av dagen. Presentationsövning Nya tankar om meningsfulla föräldramöten Bo Hjalmarsson och Maria Lindborg hösten 2011 Upplägg av dagen Vi presenterar och resonerar kring Tematiska föräldramöten Ni kommer att få prova på delar av materialet

Läs mer

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA HABILITERINGSPROGRAM för barn och ungdomar med autism Information till föräldrar www.ltdalarna.se/hab Barn- och ungdomshabiliteringen i Dalarna.. ger stöd och

Läs mer

Sigys-konferens februari 2010

Sigys-konferens februari 2010 Sigys-konferens februari 2010 Varje samhälle har skyldighet att ge alla ungdomar en utbildning som förbereder dem för ett liv som vuxna. Människor växer med kunskap. Utbildning är en mänsklig rättighet

Läs mer

Förändringskonceptens bakgrund

Förändringskonceptens bakgrund Förändringskonceptens bakgrund De 11 Förändringskoncepten baseras på empirisk forskning (evidens) om risk- och skyddsfaktorer för normbrytande beteende i barndomen, samt om av vad som fungerar i termer

Läs mer

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården Sid 1 (13) Handlingsplan för Nya Lurbergsgården X X X F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (13) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Mål Förskolan

Läs mer

Samverkan - på vems villkor?

Samverkan - på vems villkor? Samverkan - på vems villkor? Utbilningsdag om våld i nära relationer och myndighetssamverkan med fokus på individen i centrum Den 4 mars 2011 i Lund för mellersta Skåne Inledning Göran Tunhammar Hans Nordin

Läs mer

Gemensam verksamhetsidé för Norrköpings förskolor UTBILDNINGSKONTORET

Gemensam verksamhetsidé för Norrköpings förskolor UTBILDNINGSKONTORET Gemensam verksamhetsidé för Norrköpings förskolor UTBILDNINGSKONTORET Välkommen till Norrköpings kommunala förskola I Norrköpings förskolor är alla välkomna. Alla barn har rätt att möta en likvärdig förskola

Läs mer

Förskolan Smedby Verksamhetsbeskrivning 2014-2015

Förskolan Smedby Verksamhetsbeskrivning 2014-2015 Handläggare Datum Pia Ihse 13 2014-08-06 0480-45 20 40 Tingbydals förskola Förskolan Smedby Verksamhetsbeskrivning 2014-2015 Öppna förskolan Kroggärdets förskola Smedängens förskola/ nattomsorg Förskolan

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version)

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version) Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-23 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2016-2019 (kort version) I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska

Läs mer

Utbildningspaket 2014

Utbildningspaket 2014 Utbildningspaket 2014 Utbildningarna vänder sig till yrkesverksamma inom kommun och landsting som i sin yrkesroll träffar föräldrar med kognitiva svårigheter eller deras barn. Det kan vara yrkesverksamma

Läs mer

Kurs för personliga assistenter Studiehandledning. Kursansvarig: Maria Klamas

Kurs för personliga assistenter Studiehandledning. Kursansvarig: Maria Klamas Kurs för personliga assistenter Studiehandledning 2015 Kursansvarig: Maria Klamas 1 Välkommen Du är varmt välkommen till kursen för personliga assistenter vid Högskolan Väst. Kursen är utformad i samarbete

Läs mer

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola 1(7) Lokal arbetsplan Lövåsens förskola 2010/2011 2 Innehållsförteckning Inledning 3 2.1 Normer och värden 3 Mål 3 3 2.2 Utveckling och lärande 3 Mål 3 4 2.3 Barns inflytande 4 Mål 4 4 2.4 Förskola och

Läs mer

Det finns flera andra frågor som generellt går att applicera på alla fokusområden 1 i materialet.

Det finns flera andra frågor som generellt går att applicera på alla fokusområden 1 i materialet. Malmö stad Projekt kvalitetsarbete - barn och ungdom Analysstöd förskola Måluppfyllelse Materialet är tänkt att användas som utgångspunkt vid de tillfällen då rektor/förskolechef tillsammans med personalen

Läs mer

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 KF, februari 2013 Dnr 325-1035/2012 www.stockholm.se Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Februari 2013 Stockholms stads program

Läs mer

HabQ-formulär Uppföljning av insatser vid problemskapande beteenden hos vuxna med autism eller utvecklingsstörning med autismliknande tillstånd

HabQ-formulär Uppföljning av insatser vid problemskapande beteenden hos vuxna med autism eller utvecklingsstörning med autismliknande tillstånd HabQ-formulär Uppföljning av insatser vid problemskapande beteenden hos vuxna med autism eller utvecklingsstörning med autismliknande tillstånd autismliknande tillstånd 1(16) Checklista för inkludering

Läs mer

Trollskogens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Trollskogens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Trollskogens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Nationell värdegrund i socialtjänstlagen Den 1 januari 2011

Läs mer

Lokal arbetsplan. Furulunds förskolor HT 2011 VT 2012

Lokal arbetsplan. Furulunds förskolor HT 2011 VT 2012 Lokal arbetsplan Furulunds förskolor HT 2011 VT 2012 1 Arbetet i verksamheten Den lokala arbetsplanen utgår från kvalitetsredovisningen av verksamheten under höstterminen 2010 vårterminen 2011.Här anges

Läs mer

Likabehandlingsplan för Solberga förskolor

Likabehandlingsplan för Solberga förskolor ÄLVSJÖ STADSDELSFÖRVALTNING VERKSAMHETSOMRÅDE FÖ R BARN OCH UNGDOM BILAGA TILL EVP 2016 SID 1 (8) Likabehandlingsplan för Solberga förskolor Citrusgården, Prästängen, Solängen SID 2 (8) Innehåll 1. Vad

Läs mer

Skärlundagatan 8 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Skärlundagatan 8 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Skärlundagatan 8 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Välkommen till Skärlundagatan 8! Det är vård- och omsorgsnämnden som har ansvar för kommunens äldre- och funktionshindersomsorg. I vård- och omsorgsnämndens servicedeklarationer

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Riktlinje Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Kommunens prioriterade områden för att minska andelen familjer i ekonomiskt utsatthet och för att begränsa effekterna för de barn som lever i ekonomiskt

Läs mer

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP FRÅN TÄBY UT I VÄRLDEN FÖRR I TIDEN GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP LIVSFRÅGOR I SAMHÄLLET Kursplan för de samhällsorienterande ämnena År 1-5 Rösjöskolan TÄBY KOMMUN Kursplan i geografi

Läs mer

Egnahemsgatan 13 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Egnahemsgatan 13 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Egnahemsgatan 13 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Välkommen till Egnahemsgatan 13! Det är vård- och omsorgsnämnden som har ansvar för kommunens äldre- och funktionshindersomsorg. I vård- och omsorgsnämndens servicedeklarationer

Läs mer

Forskningsprojektet Egenorganiserade föreningar bland personer med intellektuell funktionsnedsättning

Forskningsprojektet Egenorganiserade föreningar bland personer med intellektuell funktionsnedsättning Forskningsprojektet Egenorganiserade föreningar bland personer med intellektuell funktionsnedsättning Vi har gjort en kort sammanfattning över vad vi har kommit fram till i projektet. Det är bra om du

Läs mer