Gävle Kommun Samhällsbyggnadsförvaltningen, Maria Höijer Gävle. Teckning från 1971 (okänd konstnär) Valbo För Tyréns AB

Transkript

1 1 Gävle Kommun Samhällsbyggnadsförvaltningen, Maria Höijer Gävle Sammanställning av bakgrundsfakta för fastigheten Sveden Platsen för Södra Valbo station, betongfabrikens område och nuvarande uppställningsplats för husvagnar mm. Teckning från 1971 (okänd konstnär) Valbo För Tyréns AB Claes O T Bengtsson AB Claes Bengtsson

2 2 Inledning Gävle Kommun Samhällsbyggnadsförvaltningen har uppdragit åt Tyréns AB att redovisa för pågående planarbete relevanta bakgrundsfakta. I uppdraget ingår att söka fotografier etc som kan åskådliggöra tidigare verksamheter samt vara till hjälp vid lokalisering av tidigare anläggningsdelar. Uppdraget har utförts av Claes OT Bengtsson AB, som underkonsult. Uppdraget har enligt överenskommelse en begränsad omfattning. Rapporten är orienterande och avser att vara vägledande för beslut om eventuella fortsatta utredningar. Sammanfattning Fastigheten är belägen på krönet av Valboåsen mellan Salabanan och Ludvigsbergsvägen samt väster om Lundvägen. Området har av gammal hävd namnet Sveden (plats där det bedrivits svedjejordbruk) Närmast landsvägen mella Nybo och Lund ligger ett område som från 1900 och fram till slutet på 1960-talet upptogs av järnvägsstation, stickspår och lastkaj. Väster om stationsområdet finns, sedan 1950 talet, betongfabriken. Verksamheten där började i mindre skala på 1950-talet och omfattade då även åkerirörelse, bilverkstad och smedja. Verksamheten vid betongfabriken utvecklades och 1967 var fabriken utbyggd till sin nuvarande storlek. Efterhand som järnvägsanläggningarna avvecklades togs denna mark i anspråk som logistikytor för betongindustrin.sedan Betongindustri uppfört en ny fabrik i Gävle och flyttat all verksamhet dit har betongfabriken fungerat som ett industrihotell. Den aktuella fastigheten är inhägnad och marken användes för uppställning av husvagnar mm. Den omfattande verksamheten på fastigheten med järnvägsanläggningar, tung industri och ett omfattande transportarbete kan ha medfört föroreningar av mark. För den aktuella fastigheten är en orienterande miljöteknisk undersökning motiverad och rekommenderas. Salabanan och Södra Valbo Station Den aktuella tomten har fram t o m 1980-talet dominerats av Södra Valbo Station. Här fanns stationsbyggnad samt lastkaj för 8 godsvagnar och ett stickspår (200 m) till betongfabriken. Det gamla spårområdet löper i norra tomtgränsen. Sträckan Gysinge Hagaström med station bland annat i Södra Valbo öppnades år Persontrafiken upphörde 1964 men därefter har man fortsatt med godstrafik fram till 1977, i mindre omfattning till I mitten av 1980-talet återstod bara en kort sträcka av den gamla Salabanan, bland annat sträckan över Gavleån vid Åbyfors.

3 revs rälsen upp mellan Gysinge och Mackmyra och några år senare drabbade samma öde sträckan Sala Gysinge. Ännu på 1980-talet rullade ett diesellok med några vagnar varje morgon på den rostiga rälsen mellan Hagaström och Valbo Station. Maxfarten var 10 km/tim De sista delarna av järnvägen (Valbo- Hagaström) revs upp Ballast (i järnvägssammanhang) är det lager av makadam som järnvägsslipers vilar i. Dess uppgift är att bära spåret och säkra dess längd- och sidostabilitet. Makadamisering av järnvägar har utförts sedan mitten på 1900-talet. Tidigare utgjordes ballasten av sand och grus. Detta gav sämre stadga ( kullager-effekt ) och krävde dessutom upprepad bekämpning av växtlighet, ofta med, för miljön och människors hälsa, farliga herbicider. Vid provtagning av material i den gamla banvallen vid närliggande positioner har konstateras att materialet i spårmitt, och till ett djup i ballasten av c:a 0,5 m, består av finkornigt material: 10 cm närmast ytan grovsand och förna, därunder c:a 20 cm mellansand som övergår i grovoch finmo. Jordarten i vallen och ovanstående motiverar i hög grad undersökning av materialet beträffande förekomst av bekämpningsmedelsrester. Då järnvägsbanken ligger i tomtgräns och ett stickspår funnits på tomten innebär detta att växtbekämpning kan ha påverkat delar av den aktuella fastigheten. Södra Valbo Stations byggnader och spårsystem fanns, enligt vad som framgår av flygfoto kvar När dessa anläggningar är rivna har inte klarlagts inom föreliggande utredning. Betongfabriken Det mesta av fastighetens tomtmark har, sedan järnvägsanläggningarna avvecklats, nyttjats av Betongfabriken som logistikyta med bland annat upplag av råvaror till etongtillverningen. En transportör till silostornet har börjat vid platsen där det enligt kartor, under en tid var en ishokeybana, ett fundament finns fortfarande kvar. Betongfabrikens historia börjar med att Jonas Jonsved (hette tidigare Jonas Trådjonas Jonsson) ägare av Svedens tråddrageri och Svedens herrgård lät bygga en mindre betongfabrik vilken drevs av hans företag Valbo Åkeri AB. Den första betongfabriken (gamla fabriken) rymdes i den västra delen (mot slakteriet) av den nuvarande fabriksbyggnaden. I anläggningen fanns även en smedja där två smeder arbetade samt en bilverkstad för två bilmekaniker byggdes nya fabriken som är den östra delen, med silostornet. Fabriken drevs nu av Valbo Betongfabrik AB, senare Betongindustri AB. Driften vid Betongindustri Valbo lades ned 1991 och verksamheten fortsatte i en nybyggd anläggning på Sörby Urfjäll. Anläggningen har därefter fungerat som företagshotell. Vid fabriken har tillverkats betongmassa, för levererans till arbetsföretag i regionen, med lastbilar. Betongmassans beståndsdelar är i huvudsak cement, ballast, och vatten. Tillsatser för att ge betongmassan vissa egenskaper kan ha förekommit, i begränsad omfattning. Om så skett och i vilken omfattning är ej klarlagt inom föreliggande utredning

4 4 Råvaran portlandcement levereras från Cementas fabrik Gullhögen i Skövde, alternativt från Slite Cementfabrik, i så kallade kulvagnar När vagnarna står i rätt läge på järnvägen blåses cementen med hjälp av tryckluft till lagertankar i fabriken. På foto 1-2 i fotobilagan ser man kulvagnar på spåret, manöverkur och anslutningsplint med markförlagda rörledningar. Ballast som består av sorterat naturgrus, alternativt krossmaterial i olika storleksfraktioner levereras, med lastbil till ballastfickor alternativt till upplagshögar på ballastplanen (på denna plats var under en viss tid ishokeybana) Vatten för betongtillverkningen, blandarvatten och sköljvatten har hämtats från egen processvattenbrunn varifrån det pumpas till blandare eller för sköljning av utrustning. Brunnen är belägen någonstans i nya fabriken se foto nr 6. Det berättas att brunnen hade mycket stor tillrinning av vatten med hög kvalité. En tidigare anställd vid fabrikren yttrar följande: jag tror dom träffade en flod när dom borrade, det ville aldrig sluta rinna till Brunnens djupvattenpump byttes 15/ Blandningen styrs från ett manöverrum (blandarrummet) enligt ett av de många recept som användes för betongmassa. Den färdiga produkten tappas till betongbilar som lastar 5 7 m 3 (lastbil med betongbalja eller på senare tid roterbilar) Se fotobilagan med äldre kort bild 7-8 Vid den nya fabriken finns ett transportband från ballastplanen, senare ishokeybanan,till övre delen av silostornet. Transportbandet var inbyggt i en tunnel. Husvagnsuppställning Tomten, som är inhägnad med industristängsel (typ Gunnebo) användes för närvarande för uppställning av husvagnar, container mm. Mindre förrådsbyggnader har uppförts på den norra delen. Kulturminnen Riksantikvarieämbetets söksite, Fornsök, ger upplysningar om att inga kända fornminnen finns i området. RAÄ har registrerat det gamla stationshuset som ett borttaget kulturminne (RAÄ.nunner Valbo 317:1) med angivande av koordinater och markering på karta. Se bilaga 2 Flora och Fauna Floran på den aktuella tomten är utarmad på grund av tidigare verksamheter men perifiert och i anslutning till Salabanan finns kraftiga bestånd av en tvåårig, strävhårig ört som kan bli upp till en meter hög, Blåeld (Echium vulgare L) Växten blommar i juni-juli med blåa blommor i en axlik blomställning. Den har sin huvudsakliga utbredning på kalkrika och öppna marker i sydsverige men antas ha etablerat sig vid Sveden på grund av bl a transport av råvaror till betongindustrin.

5 5 Bild från digitala floran, blåeld. Bedömning av risk för föroreningar i mark och av grundvatten Risken för att marken på den aktuella tomten är förorenad kan anses som uppenbar m a a att det under lång tid förekommit omfattande transportarbete för betongfabrikens behov av råvaror samt uttransport av betongmassa. Anslutningstrafik med tunga fordon till järnvägen har förekommit i stor utsträckning. Valbo kommun motiverade i mitten på 1900-talet anordnandet av industritomter på åsen med bland annat närheten till Södra Valbo Station. Vissa industrier hade detta som ett krav för att etablera sig i kommunen. Föroreningar från den tunga trafiken kan vara exempelvis kolväteföreningar och tungmetaller. Järnvägsområdet måste generellt sett, med hänvisning till tidigare undersökningar av banvallen på sträckor i närheten (se avsnitt om Salabanan) betraktas som förorenat. Föroreningar på järnvägsområde kan vara bekämpningsmedel och tungmetaller. En borrad brunn inom ett område som eventuellt är förorenat bör anses som en riskfaktor varför provtagning av grundvattnet kan vara befogat. Området omfattas av secundär skyddszon för vattenskyddsområde. Kartor Följande kartmaterial har legat till grund för undersökningen: Valbo Kommuns fastighetskarta 1963, blad 9, utsnit bilaga 3 Valbo AIF orienteringskarta 1987 bilaga 4 Fastighetskarta Gävle Kommun bilaga 5

6 6 Fotografier Fotografier från betongfabriken har välvilligt ställts till tredningens förfogande av Betongindustr AB:s arbetsledare vid den nya anläggningen Ola Skoglund, som tidigare arbetat vid fabriken i Valbo. Teckningen på första sidan är kopierad från en tavla på Betongindustri AB:s kontor. Kopior på Lantmäteriverkets flygfoton från 1964 och 1967, som legat till grund för upprättande av kartor, har införskaffats från LMV arkiv. Bilderna har scannats och utsnitt redovisas i bilaga. 6 Valbo Claes O T Bengtsson AB C Bengtsson Bilagor: 1. Fotobilaga 2. Utskrift från Fornsök 3. Äldre fastighetskarta från Valbo Kommun 4. Utsnitt ur orienteringskarta VAIF 5. Gävle Kommun fastighetskarta för Sveden LMV flygfoton

7 1 Bilaga 1 Till rapport Fotobilaga, äldre foton från Valbo Betongfabrik (fotografier tillhandahållna av Betongindustri AB) Bild 1. Järnvägsvagnar (s k kulvagnar) med leverans av cement Bild 2. Kulvagnar på plats för lossning, manöverkur och anslutningsplint

8 2 Bild 3. Ballastfickor Bild 4. Nya fabriken med bandtransportör

9 3 Bild 5. Jordtillverkning i tvångsblandare (slam och torvströ) Bild 6. Byte av pump i processvattenbrunnen

10 4 Bild 7 Roterbil Bild 8. Betongbilar

11 Kulturmiljö/fornminne Bilaga 2 Till rapport Vid genomförd inventering har Riksantikvarieämbetets inventerare noterat positionen för Södra Valbo Station. Vid inventeringstillfället fanns inga spår av stationshuset

12 Bild 1. Utskrift från fornsökkartan

13 Bilaga 3 Till rapport Utsnitt ur Valbo Kommuns fastighetskarta (scannat, skala förvrängd) Bilden visar i huvudsak fastigheten med nuvarande beteckning Gävle Kommun Sveden 103:1

14 Bilaga 4 Till rapport Utsnitt ur orienteringskarta På ett förstorat utsnitt ur Valbo AIF orienteringskarta från 1987 kan man se Södra Valbo station och stickspåret till betongfabriken (röd markering)

15 Fastighetskarta Gävle Kommun, Sveden 103:1 Bilaga 5 Till rapport

16 Bilaga 6 Till utredning bakgrundsfakta Utsnitt ur Lantmäteriets flygfoto visande fastigheten Sveden 1:103 Valbo Fotograferingen är utförd 12/ Flyghöjd 900 m. Lantmäteriets bildbeteckning 13H Bilden tillhandahålles digitalt. Den har en mycket god upplösning och ytterligare förstoringar kan göras.

17