Grindvakter till svenska scenen

Transkript

1 SAMHÄLLE KULTUR IDENTITET Examensarbete 15 högskolepoäng, grundnivå Grindvakter till svenska scenen sociala nätverks roll i invandrade scenkonstnärers etablering på svenska arbetsmarknaden Gatekeepers of the Swedish stage the role of social networks for immigrant performing artists entrance to the Swedish labour market Jutta Swärdh Susanna Pergament Studie- och yrkesvägledarexamen 180 hp Datum för uppsatsseminarium: Examinator: Irene Andersson Handledare: Peter Gladoic Håkansson 1

2 2

3 1 Abstract The purpose of the study is to investigate how immigrant performing artists have entered the Swedish labour market in the Swedish performing arts profession. Four main questions were considered in the study: 1) Who, and in what capacity, contributed to the artist s professional success in Sweden, 2) How the artists social and cultural capital has contributed to their success, 3) What role does social networking play in the success of these artists, 4) What type of barriers have the artists encountered. Two career theories were applied in the study: Careership theory and the Social Cognitive Career Theory. The qualitative data for the study was acquired through seven interviews. Methods used for analysis were social network analysis of ego-net in combination with analysis of the interview content. The main conclusion from the results of the analysis show that the use of social networks with the right type of contacts and the social and cultural capital of the artists was instrumental in their ability to succeed in the performing arts profession in Sweden. Barriers to establishment in the performing arts profession in Sweden include gatekeepers, normative exclusion, and lack of profession specific language skills. 1.1 Nyckelord Arbetsmarknadsetablering, gatekeeper, invandrare, scenkonst, socialt nätverk 3

4 2 Förord 2.1 Författarnas tack Vi vill tacka de sju scenkonstnärer som så generöst bidragit med sin tid och sina berättelser. Vidare vill vi rikta ett tack till vår tålmodige handledare Peter Gladoic Håkansson för ärlig, viktig och givande handledning. Vi är glada och tacksamma över att få medverka i MILNET gruppen där Peter, Johan och våra studiekamrater varit ett varmt och bra stöd. Tack till Tove för språkgranskning och Maura för engelsk översättning, Ulla och Annika för den sista helhetsblicken och våra lärare på Studie- och yrkesvägledarprogrammet som gett oss våra SYV-glasögon. Slutligen ett kärleksfullt tack till våra ständigt stöttande familjemedlemmar; Maura, Daniel, Minna och Simon. 2.2 Arbetsfördelning Alla delar av detta examensarbete är en produkt av författarnas gemensamma arbete. Samtliga intervjuer har genomförts tillsammans. Vi har alternerat så att när en av oss har intervjuat har den andra observerat, antecknat och ställt följdfrågor, i nästa steg har den som varit observatör transkriberat. Kodning av empirin, struktur och inledande formulering av respektive kapitel har skett gemensamt genom dagliga samtal och diskussioner. Arbetet har fördelats utifrån våra kompetenser och hur vi bäst kompletterar varandra. Kapitlen Inledning, Tidigare forskning och Metod har bearbetats främst av Susanna medan kapitlen Teoretiska utgångspunkter och Resultat och analys framförallt författats av Jutta. Vi har gemensamt arbetat med innehåll i figurer och tabeller men Susanna har ritat dem. Diskussionen är framtagen tillsammans. Samtliga kapitel har korrekturlästs och redigerats av oss båda. 4

5 Innehållsförteckning 1 ABSTRACT Nyckelord FÖRORD Författarnas tack Arbetsfördelning INLEDNING Syfte och frågeställningar Definitioner av nyckelbegrepp Disposition Författarnas bakgrund och ingång till ämnet Kort beskrivning av scenkonstområdet i Sverige Uppsatsens relevans för studie- och yrkesvägledning TIDIGARE FORSKNING Scenkonst och sociala nätverk Arbetsmarknad och invandring Sammanfattning tidigare forskning TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER Karriärteorier - Careership Karriärteorier - Social Cognitive Career Theory METOD Val av undersökningsmetod Avgränsning och urval Kriterier för avgränsning av populationen Medverkande informanter Datainsamling Innehållsanalys Social nätverksanalys, SNA Reliabilitet och validitet Forskningsetik RESULTAT OCH ANALYS Resultat och analys av ego-nät Innehållsanalys Vilja Strategi Motstånd Sammanfattning resultat och analys DISKUSSION Resultat- och analysdiskussion Metod- och teoridiskussion Framtida forskning Avslutande reflektion

6 9 REFERENSER BILAGOR Bilaga 1 Intervjuguide intro Bilaga 2 Intervjuguide - frågor Bilaga 3 Sammanställning resultat resursgenerator Bilaga 4 Tid till upplevd etablering

7 3 Inledning Inom kulturbranschen, är nätverk och nätverkande, i de flesta fall, en förutsättning för att få arbete och uppdrag (Daniel 2016, Bridgstock 2013). Sällan finner kulturarbetare arbete via samhällets traditionella vägar såsom arbetsförmedlingar eller annonsering. I stället måste kulturarbetare själva hitta de särskilda vägar som gäller, utifrån den geografiska plats de befinner sig på, likväl som inom den specifika nisch inom kulturbranschen det gäller (Daniel 2016). I samband med en flytt till ett nytt land kan det vara svårt att hitta de nätverk som leder till arbete, oavsett vilken bransch det gäller. Studier visar att nätverk är en av de viktigaste faktorerna, för att finna arbete inom de flesta branscher, i samband med migration (Ahmad 2011, Nordregio 2017). Med vetskapen om nätverks betydelse inom migration i stort och inom kulturbranschen i synnerhet blir det intressant att undersöka hur invandrade scenkonstnärer som lyckats etablera sig, har gått tillväga. Mellan åren fick 70 procent av de nyanlända i Sverige jobb genom sociala nätverk, jämfört med 16 procent genom Arbetsförmedlingen (Delmi 2015). Anmärkningsvärt är att flera studier visar att de sociala nätverken som leder till anställning ofta är inom samma etniska grupp (Ahmad 2011, Nordregio 2017, Delmi 2015). Uppsatsidén vilar på två olika grunder. Den ena kommer ur författarnas förförståelse för kulturarbetares arbetsmarknad, genom tidigare yrkesbakgrund. Av egen erfarenhet vet vi att inom scenkonstbranschen, men även kulturfältet i stort, finns det många yrken som har liknande förutsättningar vad gäller navigering på arbetsmarknaden. Den andra grunden bygger på medverkan i forskningsprojektet MILNET Migrants Labour Networks vid Malmö Universitet. Ett projekt som undersöker invandrare och deras sociala nätverk i förhållande till arbetsmarknaden genom social nätverksanalys. Forskning inom området som har med arbetssökande via nätverk i kulturbranschen att göra, är ännu knapp och därför är det vår ambition att bidra till den genom att göra denna studie kring dem som har etablerat sig på arbetsmarknaden. 7

8 3.1 Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att undersöka på vilket sätt invandrade scenkonstnärer har agerat för att etablera sig på den svenska scenkonstarbetsmarknaden. För att få svar på vår övergripande fråga har vi formulerat följande forskningsfrågor: Vilken typ av aktörer har bidragit till att invandrade scenkonstnärer har etablerat sig på scenkonstarbetsmarknaden i Sverige? Hur spelar invandrade scenkonstnärernas sociala och kulturella kapital roll för en etablering på scenkonstarbetsmarknaden? Hur spelar sociala nätverk roll för etableringen på den svenska scenkonstarbetsmarknaden för invandrade scenkonstnärer? Vilken typ av hinder, för sin etablering på scenkonstarbetsmarknaden, berättar de invandrade scenkonstarbetarna om? 3.2 Definitioner av nyckelbegrepp Ett antal begrepp är återkommande och centrala för förståelsen av vår text och det vi undersökt. Några av dem förklaras i relevanta kapitel men för att kunna följa vår redovisning väljer vi att här ge några kortfattade definitioner av nyckelbegreppen. Socialt nätverk beskrivs i Nationalencyklopedin (2020) som socialt nätverk, en individs sociala relationer från såväl kvantitativ som kvalitativ synpunkt. Scenkonst är ett samlingsbegrepp för teater, dans, opera och andra sceniska uttrycksformer som framförs inför en publik. Scenkonstnär är ett begrepp, som vi valt att använda i studien trots att vi främst inriktar oss på skådespelare. Begreppet kan användas för alla yrkesgrupper som är medskapare till det sceniska verket. I studien intervjuas individer som är utbildade till skådespelare men med en kompetensbredd som gör att de även kan röra sig mellan olika yrken inom scenkonst. Grindvakt är någon som kontrollerar vem som får komma in genom grinden och hindrar inträde utan lov; alternativt någon som har makt att besluta vem som får ta del av vissa resurser och möjligheter och vem som inte får det. 8

9 3.3 Disposition Texten inleds med en sammanfattning av uppsatsens syfte, angreppssätt och resultat. Ovan finner ni, i vår inledning, en problemformulering, bakgrund, syfte och forskningsfrågor samt korta definitioner av några, i studien, återkommande begrepp. I kapitel fyra presenteras den tidigare forskning som vi använt som grund för vår undersökning. Det teoretiska ramverket presenteras i kapitel fem. Därefter kommer kapitlet med vår metod för insamling av empiriskt material och valda analysformer. Följande kapitel består av en redovisning av de resultat vi funnit och hur dessa analyserats. Som avslutning följer en diskussion som även innehåller tankar om hur resultaten skulle kunna komma till nytta för vidare forskning. Referenslista och bilagor finns sist i uppsatsen. 3.4 Författarnas bakgrund och ingång till ämnet Den kompetens författarna utgår ifrån har sitt ursprung i tidigare studier och arbetslivserfarenhet inom bland annat scenkonstens område. Susanna Pergament har arbetat som teaterproducent på scenkonstinstitutioner och de senaste åren på Teaterhögskolan i Malmö som producent och koordinator med bland annat yrkesvägledande uppgifter. Jutta Swärdh har en utbildning som mimskådespelare och - lärare, men även inom samhällsvetenskap, och har tidigare arbetat som lärare på teateroch dansutbildningar på främst högskola och folkhögskola. Åren innan, de nu avslutade studierna, har hon arbetat inom offentlig kulturförvaltning. I våra arbeten har vi träffat scenkonstnärer som berättat om svårigheter att som invandrare etablera sig på den svenska scenkonstarbetsmarknaden. Under studie- och yrkesvägledarutbildningen har vi intresserat oss för hur vi kan kombinera vårt tidigare yrkesliv med den nya kompetens vi har som studie- och yrkesvägledare. 9

10 3.5 Kort beskrivning av scenkonstområdet i Sverige Det svenska scenkonstfältet består av scenkonstproducerande organisationer som teatrar, operahus, danskompanier och symfoniorkestrar. En stor del av dessa ägs och finansieras av kommuner, regioner och staten. De offentligt ägda scenkonstorganisationerna kallas scenkonstinstitutioner. Det finns även helt privat ägda scenkonstföretag som i dagligt tal kallas privatteatrar, som i regel drivs kommersiellt, och fria grupper som är professionella grupper som grundats och drivs av scenkonstnärerna själv. Dessa söker bidrag från kommuner, regioner och staten, för att kunna driva professionell verksamhet (Svensk Scenkonst 2020, Teatercentrum 2020, Kulturrådet 2020) 3.6 Uppsatsens relevans för studie- och yrkesvägledning Kunskap om vilka mekanismer som styr nätverkande är relevant för vägledare oavsett bransch. Bimrose och Brown (2015) menar att forskning är nödvändig för vägledningens utveckling. Den funktion studie- och yrkesvägledare fyller i olika verksamheter är kopplad till social jämlikhet vilket kräver bred kunskap om vårt samhälle (ibid. 2015, 58). Studie- och yrkesvägledare verksamma inom till exempel vuxenutbildning och arbetsmarknadsetablering behöver kunna stödja etableringen till rätt arbetsmarknad med rätt typ av verktyg. Studien kan ge branschspecifik kunskap om de hinder som invandrade scenkonstnärer eller andra inom kreativa yrken kan stöta på i sin etablering på den svenska arbetsmarknaden. Genom personlig erfarenhet av yrkesomställning från scenkonstens område och erfarenheter av att fungera som vägledare för kulturarbetare under vår utbildning har det blivit tydligt för oss att kulturarbetare har ett behov av att vägledare förstår deras specifika arbetssituation. Våra erfarenheter bekräftas i forskning, vilket vi lärde oss under arbetet med vårt fördjupningsarbete, Vem är jag om inte dansare? (Pergament och Swärdh 2019), inom studie- och yrkesvägledarutbildningen. Genom studien hoppas vi därmed skapa vägar att medvetandegöra vägledningsfältet om hur scenkonstarbetsmark-naden fungerar. 10

11 4 Tidigare forskning Forskning som redovisas i kapitlet stödjer studiens syfte att undersöka på vilket sätt invandrade scenkonstnärer agerat för att etablera sig på den svenska scenkonstarbetsmarknaden. Relevant forskning är dels studier och rapporter som behandlar den aktuella branschen och dess förutsättningar i stort; dels vilka kompetenser som krävs för att klara av att navigera inom den i relation till etablering på arbetsmarknaden i Sverige. 4.1 Scenkonst och sociala nätverk Att nätverka är nödvändigt för att arbeta inom kultur (Daniel 2016, Bridgestock 2013, Bergsgaard och Vassenden 2014). Trots en lång historia av internationellt arbete och geografisk rörlighet bland konstnärer och kulturarbetare finns få publicerade studier om migrationens effekter för en deras arbetsmarknad. Detta konstateras av Daniel (2016) i en undersökning om vilka faktorer som spelar in kring val av bostadsort för konstnärliga yrkesutövare och hur det påverkar deras ställning på den australienska arbetsmarknaden. Bridgstock (2013, ) har undersökt vilken kompetens, förutom den konstnärliga och kreativa, dagens designers och konstnärer behöver för att bygga upp en hållbar karriär, I studien lyfts det sociala kapitalets och nätverkens betydelse för att lyckas på de kreativa yrkenas arbetsmarknad. Studien bygger på nio djupintervjuer med prisbelönta konstnärer och designers i Australien. Bridgestock föreslår bland annat att social nätverksteori införs som kunskapsområde på konstnärliga högskolor men även att studenter är i direkt kontakt med arbetsmarknaden inom sitt fält. Hon menar att yrkesidentitet skapas genom exponering för arbetslivet. Begreppet transdisciplinarity, används för att påvisa hur olika kunskapsområden kan samverka dels de konstnärliga kärnkompetenserna, dels det entreprenöriella och de nätverkande (ibid.). Ovan nämnda studie av Daniel (2016, 91 98) är en kvalitativ intervjustudie, med 20 respondenter, som alla är alumni från konstnärliga högskolor. Även här konstateras att det krävs en särskild kompetens för att bygga upp och nyttja det, för branschen nödvändiga nätverket, och att denna bör läras ut redan under utbildningen (ibid. 91). Daniel undersökte även vilken typ av karriärteorier som lämpar sig till att analysera konstprofessionellas karriärer; och kom fram till att de komplexa förutsättningarna för 11

12 kulturarbetares arbetsmarknad, kräver att man använder sig av flera karriärteorier parallellt när dessa ska studeras (ibid. 96). I en av få studier ur en nordisk kontext studeras kopplingen mellan kulturellt och socialt kapital (Bergsgaard och Vassenden 2015, 309). Syftet med studien var att undersöka varför det finns relativt få framgångsrika scenkonstnärer med en migrationsbakgrund i Norge. Scenkonstfältets och samhällets normer diskuteras som en stark påverkansfaktor för andra generationens invandrares möjligheter att ta sig in på scenkonstarbetsmarknaden. Undersökningen använder en sociologisk ingång med Bourdieus begreppsvärld kring olika former av kapital som grund för analysen. Studien har koncentrerats till teater- och dansbranschen och bygger på 20 djupintervjuer med scenkonstnärer med migrations-bakgrund varav tolv var skådespelare och dansare. Det är även dessa som är i fokus för analysen (ibid ). Av vikt för studien har varit att undersöka frågan utifrån scenkonstnärernas egen synvinkel. Social och kulturell bakgrund analyseras samt mekanismer för exklusion och inklusion i Norges scenkonstvärld. Särskilt analyseras sambandet mellan de två (ibid ). Bergsgaard och Vassenden konstaterar att vägen till etablering inom scenkonsten är lång och tuff för alla oavsett bakgrund, med få, väldigt eftertraktade utbildningsplatser. Det handlar om en balansgång mellan drivkraft, klass och representation. Vidare ser de hur det kulturella och sociala kapitalet är sammanflätat med varandra och båda behöver vara starka för att kunna nå framgång. Författarna argumenterar för att en kvalitativ ansats behövs för att finna samband och dra slutsatser som den aktuella arbetsmarknaden kan ta till sig (ibid ). Att använda en kvalitativ ingång är även något som Baker-Doyle (2013, 72 82) diskuterar kring studier som undersöker vikten av sociala nätverk för lärares pedagogiska utveckling. Hon har genomfört en studie med syftet att presentera en ny modell med blandade metoder för social nätverksanalys, förkortad SNA. I kapitlet Metod beskrivs SNA mer ingående. Baker-Doyle menar att varje undersökningsmetod bör anpassas efter dess kontext. Resultatet av studien visar att med dess förslagna tre stegs modell kan man upptäcka data som traditionell SNA har svårt att avslöja och hur den teoretiska idén om socialt kapital fungerade som en brygga mellan modellerna. Data inhämtad genom en sociometrisk undersökning av 24 nyutbildade lärares ego-nät, där fyra av dem följdes under ett år i en fallstudie, används som grund för diskussionen. Den insamlade empirin analyserades genom kodning av både kvantitativa och kvalitativa data i flera led, vilket ledde till nya upptäckter (ibid.73, 82). Baker-Doyle menar att man genom att analysera 12

13 med flera metoder kan få syn på de kritiska, ibland dolda momenten i vilka lärarnas relationer skapas. Hon menar även att man genom att analysera med flera metoder kan upptäcka så kallade falska nätverk, det vill säga de personer som respondenter anger som kontakter i nätverket men som egentligen inte ger något stöd. Det går även att finna personer som faktiskt ger stöd men som respondenter initialt inte tänker på vid angivandet av nätverk (ibid 72, 80 82). 4.2 Arbetsmarknad och invandring Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU 2020) bedriver bland annat forskning som undersöker hur invandrare lyckas etablera sig på arbetsmarknaden. I forskningssammanfattningen Utrikes föddas etablering på arbetsmarknaden (IFAU 2018) summeras slutsatser kring flera rapporter i ämnet och det konstateras att kontaktnät är essentiellt, men även att utbildning spelar stor roll för etablering. Boende nära arbetstillfällen, individens ålder och ursprungsland är ytterligare faktorer som påverkar möjligheten till att kunna etablera sig på arbetsmarknaden (ibid.) I en av IFAU:s rapporter undersöks etnisk arbetsplatssegregation i Sverige under perioden (Nordström, Skans och Åslund 2005, 17). Författarna, som baserar sin studie på statistik från IFAU, konstaterar att det finns en tydlig etnisk segregering på den svenska arbetsmarknaden som synliggörs genom att invandrare i stor utsträckning arbetar ihop med, i synnerhet, andra från samma ursprungsland men även med andra invandrare. Orsakerna som anges till att det är svårt att få arbete på andra sätt, är ett begränsat kontaktnät och brist på referenser (ibid, 8). I en finsk studie som baseras på 40 djupintervjuer gör Ahmad (2011) en liknande slutsats. Här konstateras att sociala nätverk, inom den egna etniska gruppen, ofta fungerar som den enda inkörsporten till arbetsmarknaden för invandrare. Trots att Finland är ett land med en statlig struktur som borde garantera vägen till arbete (ibid., 688). I en omfattande analys har kartläggning av informanternas hela arbetskarriär i Finland gjorts via kodning i teman utifrån bland annat kön, etnicitet, utbildning och informantens sociala nätverk (ibid ) Studien är relevant då många andra liknande studier kommer från till exempel USA, där det inte finns samma sociala säkerhetssystem som i Sverige och Finland. Arbetsmarknadsetableringen för invandrare ser relativt likartad ut i Finland och Sverige, trots olika invandringshistoria (Ansala m.fl. 2018, 5). 13

14 I rapporten Fler flyktingar i arbete (Nordregio, 2017, 2) listas de främsta faktorerna för sysselsättningsgapet i Sverige: anledning till invandring, humankapital, sociala nätverk, höga trösklar till arbetsmarknaden, diskriminering, psykisk ohälsa, bostadsbrist och utformningen av bidragssystemen. Rapporten är en kunskapsöversikt framtagen för Nordiska ministerrådet för att utvärdera och jämföra de åtgärder som finns så att arbetet med integration kan stärkas. Nätverk och det civila samhällets roll för människors etablering ihop med tidig kartläggning av kompetens; validering och kombinerad, språkoch yrkesutbildning är de delområden man identifierat som viktigast att stärka. En av flera konstaterade orsaker för sysselsättningsgapet mellan infödda svenskar och invandrare är att arbetsgivare värderar utländska examina och erfarenheter lägre, än svenska. Det beskrivs som att tilltron till svenska utbildningar är mycket högre. (ibid. 4 6). 4.3 Sammanfattning tidigare forskning Inför studiens diskussion sammanfattas de viktigaste delarna i kapitlet tidigare forskning. Bridgestock (2013) och Daniel (2016) har i sina studier funnit att kompetensen att skapa nätverk är avgörande inom konstnärliga och kreativa yrken för att finna arbete. De anser att kunskap om nätverkande bör integreras i konstnärliga utbildningar. Daniel argumenterar för att använda karriärteorier när konstprofessionellas karriärer undersöks och Bridgestock använder begreppet transdisciplinarity för att beskriva den sammansmältning av konstnärlig-, entreprenöriell- och nätverkskompetens som krävs för att konstprofessionella ska kunna skapa en hållbar karriär. Genom att undersöka det sociala och kulturella kapitalets roll, i etableringen på scenkonstfältet för andra generationens invandrare i Norge, synliggjorde Bergsgaard och Vassenden (2015) hinder som studiens informanter mötte. Ahmads (2011) kvalitativa studie bekräftar vad flera av de svenska rapporterna beskriver, det vill säga, att sociala nätverk inom den egna etniska gruppen ofta utgör invandrares första inkörsport till arbetsmarknaden. Både Ahmad (ibid.) och rapporterna från IFAU (2018) och Nordregio (2017) vittnar om olika hinder för arbetsmarknadsetablering. Bland annat brist på sociala nätverk och diskriminering samt hur utländska utbildningar värderas. Baker-Doyles (2013) studie argumenterar för SNA och en blandad metod. Hon är noga med att poängtera vikten av att våga använda olika former av metoder ihop. 14

15 5 Teoretiska utgångspunkter Sociologen Pierre Bourdieus begreppsvärld skapar grund för både en av de karriärteorier, Careership (Hodkinson 2008), som används i studien och mycket av det teoretiska ramverket för SNA som utgör metodologisk grund för studien. Av den anledningen ges först en introduktion i de av Bourdieus begrepp som förekommer i studien. Därefter presenteras de karriärteorier - Careership och Social Cognitive Career Theory (SCCT) - som används i analysen. En förklaring till SNA ges mer ingående i nästa kapitel. Bourdieu (2007, 88) beskriver socialt kapital, som summan av både faktiska och potentiella resurser som består av det långsiktiga nätverk av relationer som en individ besitter. Mellan relationerna görs transaktioner som skapar fördelar vilka stärker banden genom att skapa känslor av exempelvis tacksamhet eller vänskap. Transaktionerna fungerar, enligt Bourdieu, som erkännanden av gruppmedlemskap och gör gruppens medlemmar till väktare av dess intressen men även granskare av lämpligheten hos eventuella nya medlemmar i gruppen (ibid, 89). I den typ av grupper, som Bourdieu (2007, 90) menar binds av socialt kapital, finns alltid normer som dikterar vem eller vilka som får representera gruppen, det vill säga vilka som utgör gruppens elit, och legitimt får använda gruppens sammanlagda sociala kapital som maktmedel. Baksidan av denna normdrivna makt är att för att behålla medlemskapet i gruppen måste individen hålla sig till gruppens normer som även dikteras av dess elit (ibid 91). Begreppet socialt kapital ingår också i det teoretiska ramverket för social nätverksanalys - SNA. Crossley et.al (2015, 78 79) beskriver hur en grupps gemensamma sociala kapital kan fungera som en slags garanti för den enskilde gruppmedlemmen inför andra, utanför gruppen. Gruppmedlemskapet ger därmed en legitimering via de nätverk man agerar inom. Även i Putnams klassiska studie om medborgaranda i Italien (1996, ) skriver han om ömsesidigt förtroende. Exemplet om sparklubbar, i vilka investerade pengar i en gemensam pott, som förvaltas och får användas i tur och ordning av medlemmarna, illustrerar hur gruppmedlemmarnas tillit och förtroende till varandra skapar socialt kapital. Men det krävs att den enskilda medlemmen verkligen lever upp till gruppens normer för att kunna behålla sin heder och gruppens förtroende. 15

16 Det finns, enligt Bourdieu (2007, 84) tre olika typer av kulturellt kapital: förkroppsligat, objektifierat och institutionaliserat kulturellt kapital. Det förkroppsligade kulturella kapitalet är bundet till en individ, förkroppsligat i dennes habitus, och kräver arbete och tid att förvärva. Det består av kunskap, beteenden och andra uttryck för bildning. Kulturellt kapital förs över från äldre generationer till yngre genom uppfostran, erfarenheter och beteenden. Förvärvandet av kulturellt kapital, det vill säga rätt typ av bildning som ger en kompetens som anses legitim, kräver framförallt mycket tid vilket även kostar ekonomiska resurser (ibid ). Broady (1998, 7) menar att I Sverige eller Danmark finns kanske även andra tillgångar som bör räknas som kulturellt kapital, exempelvis förankring i folkrörelser eller i fackföreningsrörelsen.. I den svenska kontexten kunde Bourdieus franska begrepp capital culturel eventuellt bättre formuleras som bildningskapital (ibid). Objektifierat kulturellt kapital är produkter av intellektuellt arbete som till exempel texter, konstverk eller maskiner, vilka alla är materiella ting som kan köpas med pengar eller ärvas av en släkting. Det kulturella kapitalets monetära värde kan realiseras, förutom när ett objekt säljs, när det förkroppsligade kulturella kapitalets innehavare kan få en ekonomisk ersättning för sina tjänster (Bourdieu 2007, 87). Det institutionaliserade kulturella kapitalet består i modern tid, eftersom formella titlar inte har lika stort värde idag, i princip av högskoleutbildning. Högskoleutbildning är en ekonomisk investering som är lätt att kalkylera värdet på till skillnad från de andra typerna av kulturellt kapital (Bourdieu 2007, 88). Enligt Hodkinson och Sparkes (1997, 34) påverkar Habitus individens perspektiv och handlingsalternativ. Broady (1998, 3) formulerar habitus funktion som...system av dispositioner som tillåter människor att handla, tänka och orientera sig i den sociala världen. En människas habitus grundläggs genom de vanor hon införlivar i familjen och skolan och fungerar sedan som ett seglivat och ofta omedvetet handlingsmönster... (ibid). En individs habitus är inte statiskt utan utvecklas i och med att individen utsätts för nya erfarenheter och kontexter (Hodkinson och Sparkes 1997, 34). Begreppet fält är komplext och kan beskrivas som ett område såsom en bransch, en arbetsmarknad eller en institution. Enligt Hodkinson (2008, 4 5) är fält relationella till sin karaktär och enskilda aktörers olika handlingar påverkar de andra aktörerna på fältet. Relationerna i ett fält är inte jämbördiga, vissa aktörers rörelser påverkar mer än andras och var makten i ett fält är positionerat förändras. Lidström (2009,36) menar att aktörerna 16

17 är involverade i ett spel eller tävlan. Ett fält är heller aldrig statiskt; en individ kan befinna sig i olika fält samtidigt och förflytta sig in och ut från fält (Hodkinson 2008,4 5). Handlingshorisont förklaras av Hodkinson (2008, 4) som den vy som en individ kan uppfatta utifrån sin position i fältet. För en individs karriärbeslut och utveckling, innebär handlingshorisonten att det fält denne befinner sig i, positionen på fältet och personens egen habitus begränsar vad individen ser som realistiska handlingsmöjligheter (ibid.). En individs handlingshorisont påverkas även av dennes habitus i relation till externa omständigheter som hur individen uppfattar vad som kan vara lämpliga valalternativ på arbetsmarknaden (Hodkinsson och Sparkes 1997, 34). Karriärteorier ingår i ett tvärvetenskapligt forskningsområde som syftar till att förklara och förstå vilka yttre och inre faktorer som påverkar individer i samband med karriärval. Genom att belysa hur och varför människor intar vissa positioner inom utbildnings- eller yrkesvärlden ger teorierna även en möjlighet till att förutse framtida val (Lovén 2015, 65). Patton och McMahon (2015) menar att alla karriärteorier fungerar som en brygga mellan teori och praktik och de kan med fördel samspela med varandra beroende på sammanhang. Framförallt framhåller de att, för att förstå karriärutveckling, krävs en insikt om att karriär är en pågående process genom livet (ibid, 3, 241). 5.1 Karriärteorier - Careership Hodkinson och Sparkes teori Careership är en karriärteori som bygger på bland annat Bourdieus begreppsvärld. Med hjälp av teorin kan en individs karriärberättelse analyseras utifrån begreppen habitus, kapital, position och fält och hur dessa påverkar individens handlingshorisont (Hodkinson 2008, 4 7). Teorin ger oss analysverktyg för att undersöka hur informanternas kulturella bakgrund och uppväxtmiljöer har påverkat på vilket sätt de tagit sig an arbetet med att etablera sig på scenkonstarbetsmarknaden i Sverige. Det Hodkinson och Sparkes kallar pragmatiskt rationellt beslutsfattande (1997, 33) utgår från en individs habitus och de strategier som formas ur den komplexa mix bestående av personliga lärdomar, erfarenheter, värderingar och den bristfälliga information denne har tillgång till. Pragmatiskt rationella beslut fattas alltid i en kontext och är präglade av den kultur och miljö som individen lever i. Inte bara vilka beslut som fattas utan även hur besluten fattas (ibid). 17

18 En karriär består, enligt Careershipteorin, av både betydande förändringar som kallasbrytpunkter och av perioderna mellan olika brytpunkter som kallas rutiner (Hodkinson och Sparkes 1997, 39 40). Brytpunkter kan beskrivas som situationer då en individs arbetsliv förändras eller då någon ny typ av inriktning tas, på ett sätt som påverkar denne på så grundläggande sätt att denne ändrar synen på sig själv, det vill säga identiteten (ibid). Vissa brytpunkter är bestämda av samhället och kallas strukturella brytpunkter. En tvingande brytpunkt kan vara en följd av en arbetsskada eller allvarlig sjukdom som tvingar in individen i en förändring. Motsatsen kan sägas vara den självvalda brytpunkten då individen tar initiativet till förändring (ibid). Mellan olika brytpunkter i karriären upplever individen perioder av rutin vilket i praktiken betyder att arbetslivet fortskrider utan betydande plötsliga förändringar (Hodkinson och Sparkes 1997, 40). Hodkinsson och Sparkes menar att alla element av teorin ska ses som kopplade till varandra. I praktiken innebär det att vid en analys av karriärvägar och beslut, med hjälp av Careership teorin, behöver teorins alla dimensioner utnyttjas för att få hela bilden. 5.2 Karriärteorier - Social Cognitive Career Theory Social Cognitive Career Theory, SCCT, (Lent, Brown och Hacket 2002) är genom sitt fokus på individens karriärlärprocesser genom upplevd självförmåga, personliga mål, aktiviteter och förväntat utfall, en teori som kan användas till att analysera hur intervjupersonerna lärt sig bygga en karriär inom scenkonstbranschen i Sverige. Teorin utgår från att en individs tilltro till sin egen förmåga och därmed de aktiviteter denne utför för att uppnå karriärmål, är en viktig faktor för en framgångsrik etablering (ibid). Inom SCCT är begreppet upplevd självförmåga bärande. Begreppet har sitt ursprung i Banduras Social Cognitive Theory (Bandura 1986). Lent, Brown och Hackett (2002, 287) tolkar upplevd självförmåga som den tro en individ har på sin egen förmåga att klara något, att lyckas. Ju starkare tron är, desto större chans att individen anstränger sig att aktivt använda sin kunskap och förmåga och därmed att ta sig an uppgiften. Förmågan att skapa mål och agera för att nå dessa påverkas av vilket resultat individen förväntar sig av sitt agerande. Att lyckas nå uppsatta mål stärker i sin tur den upplevda självförmågan. Däremot kan ett misslyckande i att nå sina mål försämra den upplevda självförmågan i förhållande till den typen av aktiviteter och målsättningar som varit aktuella (Lent, Brown och Hackett 1994, 83 85) 18

19 6 Metod Nedan följer en genomgång av studiens metodologiska tillvägagångssätt. Det ges en beskrivning av och reflektion utifrån val av metod och analysform för att uppnå studiens syfte. 6.1 Val av undersökningsmetod Det empiriska materialet har samlats genom en kvalitativ ansats i form av halvstrukturerade intervjuer då studiens syfte är att undersöka på vilket sätt invandrade scenkonstnärer har agerat för att etablera sig på den svenska scenkonstarbetsmarknaden. Valet av en kvalitativ istället för en kvantitativ metod är gjort för att nå en fördjupad förståelse av ett fenomen snarare än generaliserbarhet (Larsen 2009, 22 27). Det kan både anses vara en fördel och en nackdel att inte uppnå generaliserbarhet. En fördel är att de fördjupade resultaten kan nyttjas för att förstå andra liknande fenomen medan det kan ses som en nackdel att de inte ger upphov till statistik (ibid.). Då vi vill uppnå så god validitet som möjligt, trots, studiens knappa omfattning, såg vi även en risk i att enbart välja en metod med standardiserade frågor när vi söker ett djup i svaren (ibid.). Med en kvalitativ metod ansåg vi oss även ha möjlighet att hålla oss mer öppna i våra frågeställningar och att, vid behov, återkomma till respondenterna med uppföljningsfrågor (ibid.). Metoden kan ses som en blandad metod, eller metodtriangulering (Larsen 2009, 28), då vi som komplement till intervjuformen använt oss av verktyg från social nätverksteori, vilket vi förklarar närmre nedan i avsnitten om datainsamling och SNA. 6.2 Avgränsning och urval För att kunna göra en mer fokuserad analys och jämförelse har vi valt att specifikt inrikta oss på utbildade skådespelare. Avgränsningen är delvis gjord för att passa uppsatsens omfång men framförallt vilar valet av just den yrkesgruppen på antagandet om att språket är en väsentlig faktor för att arbeta inom yrket än för många andra yrkesgrupper. 19

20 Populationen består av individer som är etablerade i och arbetar inom scenkonstbranschen. Med etablerad menar vi att man i huvudsak försörjer sig inom scenkonst. Ytterligare en avgränsning vi gjort är därför att individerna ska ha en högskoleutbildning inom skådespeleri som bedrivits i ett annat land. Urvalet av informanter skedde genom ett godtyckligt urval där tydliga kriterier styrde vilka individer som kunde ingå i urvalet (Larsen 2009, 77 79). Kontakter i de egna scenkonstnätverken tillfrågades och därefter användes även snöbollsmetoden (ibid, 78), det vill säga, de informanter som ställde upp gav i sin tur nya kontakter. Skäl för emigration och kön har inte varit kriterier för avgränsning men vi har strävat efter en jämns könsfördelning Kriterier för avgränsning av populationen Individ som är född och uppvuxen utanför Sverige Individ som har invandrat till Sverige Individ som idag är etablerad inom scenkonstbranschen i Sverige. Individ som har avslutat en skådespelarutbildning eller motsvarande grundutbildning på högskolenivå innan flytten till Sverige Medverkande informanter Tabell 1. Årtal och ålder vid tidpunkten då informanterna bosatte sig i Sverige samt datum för studiens respektive intervjuer. Bosatte sig i Sverige Ålder vid ankomst till Sverige Intervju genomförd Informant år Informant år Informant år Informant år Informant år Informant år Informant år De sju scenkonstprofessionella som intervjuades för studien kallas informant 1, 2, 3, 4, 5, 6 och informant 7. Fyra av informanterna är kvinnor och tre är män. Valet att inte koppla informant till ursprungsland i tabellen är gjort av hänsyn till informanternas integritet, vilket vi utvecklar i avsnittet om validitet och forskningsetik. Tre av informanterna kom från Iran, en från Irak och tre från forna Jugoslavien. Modersmål som finns representerade är persiska, arabiska, albanska, makedonska, serbokroatiska och turkiska. Informanterna har flyttat till Sverige av olika skäl, dock var alla berörda av konflikter i hemlandet på 20

21 något vis. Två av informanterna hade en svensk partner vilket styrde att flytten gick just till Sverige. Noterbart är att tre av de sju intervjuade har flyttat till Sverige strax efter sin examen och en av dem arbetade i Sverige i ett samarbetsprojekt och som gästregissör innan flytten. 6.3 Datainsamling Vi har använt oss av det Kvale och Brinkman (2019, 19, 166) kallar halvstrukturerade intervjuer. Studiens sju intervjuer genomfördes med hjälp av en intervjuguide, med tematiskt organiserade frågor som följt en struktur som vävts in i ett friare samtalsflöde (ibid). En av den kvalitativa intervjuns fördelar är det fysiska mötet med informanten vilket ger möjlighet till att observera kroppsspråk och fånga upp signaler, som kan fördjupa förståelsen, (Larsen 2009, 27). På grund av den, vid tiden för studien, pågående Covid-19 pandemin genomfördes endast en intervju som ett fysiskt möte. Övriga sex gjordes med hjälp av digitala plattformar för videokonferenser vilket begränsade möjligheten till observation av den ickeverbala kommunikationen, men som ändå gjorde det möjligt att genomföra studien under rådande omständigheter. Alla intervjuer ljudinspelades och i vissa fall, kontaktades intervjupersonerna för uppföljande frågor i efterhand. Etableringstiden från att informanterna anlänt till Sverige tills att de försörjt sig inom scenkonst har varierat. Informanterna har, vid intervjuerna, skiljt på när de fick första jobbet och när de kände sig etablerade. Med det sistnämnda menas härmed det erkännande man själv upplever att man har bland aktörer inom branschen. Crossley et.al (2015, 16 17) beskriver olika tekniker för att, inför och i samband med en kvalitativ intervju samla data för ett ego-nätverk för en social nätverksanalys (se avsnitt 6.5 för längre beskrivning). Som ett komplement till intervjuerna fick informanterna fylla i en så kallad resursgenerator; ett analysverktyg som används för att identifiera nätverk genom de resurser som en person eller en organisation kan tillhandahålla (ibid.). Genom att komplettera intervjuerna med en resursgenerator kunde de resurser som informanterna angav som nödvändiga för sin etablering inom scenkonstbranschen, spåras till aktörer. I denna studie användes en tabell i vilken raderna bestod av olika resurser medan det i kolumnerna angavs olika aktörer. Informanterna ombads att genom ett kryss koppla vilka resurser, till exempel en scen, som gjorts tillgänglig av vilken aktör, till 21

22 exempel en scenkonstaktör. Exempel på resurser som fanns med är tillgång till en scen, en repetitionslokal, finansiella resurser och kunskap om branschen. De aktörer fanns angivna var familjemedlem, nära vän, bekant, tjänsteman, scenkonstaktör, kulturaktör men det fanns även en kolumn där de kunde kryssa i sig själv som aktör. Det fanns även ett fält där informanterna kunde lägga till resurser som de ansåg saknades. En resursgenerator anpassas till olika kontexter och professionella sfärer och är därför ett flexibelt verktyg för social nätverksanalys (Crossley et.al 2017, 5 6). 6.4 Innehållsanalys Analysarbetet har strukturerats genom en matris som bygger på en innehållsanalys av de nyckelord och teman som identifieras i informanternas karriärberättelser. Som Kvale och Brinkman (2014, 220) menar började analysprocessen under transkriberandet då även en preliminär indelning av innehållsliga teman skapades. Genom matrisen har det varit möjligt att synliggöra betydelsen av informanternas bakgrund och det kulturella- och sociala kapital som de haft med sig till Sverige. Analysen av innehållet har därefter gjorts genom två teoretiska linser, karriärteorierna Careership (Hodkinson och Sparkes 1997) respektive SCCT (Lent, Brown och Hackett 2002). 6.5 Social nätverksanalys, SNA Innehållsanalysen har kompletterats med social nätverksanalys för ego-nät. Begreppet socialt kapital, som är en grundläggande beståndsdel i studien ingår också i det teoretiska ramverket för SNA. Ett socialt nätverk består, i SNA, av noder som representerar aktörer, det vill säga, individer eller organisationer, och relationer mellan dessa noder (Scott och Carrington 2011, 11). Relationer kan bestå av exempelvis vänskap, arbetsrelationer, samarbeten, informationsflöden eller varuflöden (ibid). I studiens kontext, scenkonstbranschen, är det behovet av de specifika resurser som krävs för produktion av scenkonst eller tillgång till arbetstillfällen inom scenkonst som används för att identifiera det sociala nätverket. De olika relationerna mellan noder kan vara både starka eller svaga och det finns relationer som kallas bryggor. Dessa är relationer som exempelvis löper mellan två kluster av noder, då ingen annan nod i klustret har en relation i det andra klustret (Crossley et.al 2015, 14 15). Se figur 1 för illustration av en brygga. Scott och 22

23 Carrington (2011, 40) skriver om hur Granovetter använder sin strength of weak ties theory till att bland annat förklara varför man hittar eller hör om nya jobb genom bekanta snarare än via nära vänner. Det är för att genom svaga relationer, bryggor, flödar ny information som inte redan finns i den nära vänkretsen (ibid., 42). Ett ego-nät är det nätverk som formas runt en specifik aktör som kan vara en människa eller en organisation. Ego-nätet utgår från en nod som kallas ego. Ego-nätets övriga noder kallas alter. Alla alter-noder har en relation till ego. Det är möjligt att få användbar information ur en ego-nät analys även då man inte kartlägger länkarna mellan alla noder, utan där det enbart handlar om egots länkar till sina alter (Crossley et.al 2015,1 24). Det som kan mätas i social nätverksanalys för ett ego-nätverk är antingen socialt kapital eller homofili. Homofili innebär att sociala relationer ofta bildas mellan aktörer med likheter (Crossley et.al 2015, 77 78). I den här studien är det socialt kapital som är av intresse för analysen. I studien representerar alter-noderna de olika aktörerna informanterna angett att de haft stöd av i samband med sin etablering. I ett nätverk finns även så kallade grindvakter; en person eller organisation som kontrollerar tillträdet till något eller någon. Grindvakterna kan öppna en grind och därmed, genom sitt sociala kapital, ge tillgång till ett socialt nätverk eller ett fält (Cambridge Dictionary 2020). Figur 1, nedan, illustrerar hur ett ego-nätverks olika alter hänger ihop med egot, grindvakter och bryggor. Figur 1. Förklaringsmodell för ett sociogram utifrån ego-nätverk med grindvakt och brygga. Inom SNA kan olika typer av analyser genomföras för att bland annat undersöka i vilken riktning någonting flödar i ett nätverk eller hur tät en relation är (Scott 2017, 79 81). Dessa mått är inte tillämpbara i den aktuella undersökningen som istället fokuserat på om det finns en relation eller inte. 23

24 6.6 Reliabilitet och validitet Studien är liten, med enbart sju informanter; därför är det viktigt att se alla resultat och den genomförda analysen som indikatorer. Som en kvalitetssäkring till intervjusvaren användes det ovan nämnda verktyget resursgenerator. Det finns alltid en risk för felkällor i undersökningar som denna. Frågeeffekten syftar till de frågeformuleringar som görs och hur dessa kan vara alltför ledande (Larsen 2009, 109). Genom den tidigare nämnda förförståelsen för scenkonstbranschen och dess arbetsmarknad finns även en risk för att det påverkat tolkningen av det insamlade materialet. För ökad reliabilitet har feedback på intervjuguidens sammansättning inhämtats från medarbetare inom olika discipliner i scenkonstbranschen. En förintervju gjordes även, med en person som ingår i urvalet av informanter. Genom att, på förhand, skicka intervjuguiden till informanterna gav det dem möjlighet att fundera igenom syftet vilket i sin tur troligtvis medverkat till att djupintervjun blev mer koncentrerad. Vid identifierade risker för feltolkning har ett uppföljande samtal tagits med informanten för att säkerställa att vi förstått hen rätt. Den här studien görs inom en särskild bransch där det gemensamma fackspråket manifesteras genom att både intervjuare och respondent talar och förstår yrkets specifika språk och begreppsvärld. För att etablera sig som skådespelare är det svenska språket en nyckel. Genom att vi talar svenska, har förförståelse för den bransch det gäller och därmed behärskar dess specifika koder säkerställer det att vi fångar upp detaljer och nyanser i informanternas berättelse (Baumol, Jeffri och Throsby 2004, Pickman 1987). 6.7 Forskningsetik Studien har genomförts i enlighet med de forskningsetiska riktlinjerna för humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning och dess fyra huvudkrav; informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet (Vetenskapsrådet 2002, 6). Det förstnämnda har följts genom att informanterna via e-post, några dagar före intervjun fick en beskrivning av syftet med undersökningen, författarnas bakgrund och ingång till ämnet, huvuddragen i frågeguiden, att intervjun spelas in via ljudupptagning, hur materialet skulle användas samt vem som kommer att ha tillgång till det. 24

25 Innan intervjun började inhämtades informanternas samtycke till att intervjun spelades in och att materialet fick användas för studien samt att författarna sparade ljudfilerna fram till dess att uppsatsen var godkänd. Författarna försäkrade sig om att informanterna ställde upp frivilligt och att de var medvetna om att de kunde avbryta intervjun eller sin medverkan närhelst de ville. Enbart författarna har haft tillgång till ljudfilerna som endast har använts för ändamålet. I samband med inhämtande av samtycke informerades det även om att informantens anonymitet har hög prioritet. All redovisad data har därför avidentifierats så långt det varit möjligt. Informanterna bor och verkar i olika delar av Sverige men deras geografiska plats omskrivs till exempelvis en svensk storstad. 25

26 7 Resultat och analys I det här kapitlet presenteras studiens resultat och analys. Syftet att undersöka på vilket sätt invandrade scenkonstnärer har agerat för att etablera sig på den svenska scenkonstarbetsmarknaden, har studerats genom fyra forskningsfrågor undersökta via djupintervjuer och en resursgenerator. En introduktion i de olika informanternas ego-nät genom SNA inleder kapitlet. Därefter belyses det empiriska materialet genom de karriärteoretiska linserna Careership (Hodkinson och Sparkes 1997) och SCCT (Lent, Brown och Hacket 2002) i de tre tematiska avsnitten Vilja, Strategi och Motstånd. Kapitlet avslutas med en sammanfattning som bygger på de fyra forskningsfrågorna. 7.1 Resultat och analys av ego-nät I det här avsnittet redovisas hur data från intervjuer och ifyllda resursgeneratorer (se Bilaga 3) har sammanställts i sociogram (Figur 2. s.28) som illustrerar de enskilda informanternas ego-nät. De resurser som informanterna angett att de behövt för sin etablering delas in tre kategorier: 1. Information om den svenska scenkonstbranschens strukturer; vilken typ av organisationer som finns och vilka funktioner de har i branschen. Dessa har informanterna behövt för att skaffa svensk branschkunskap. 2. Tjänster som fungerat som stöd i etableringsprocessen; hjälp med språket för att översätta eller skriva texter, marknadsföring som skapat synlighet mot branschens aktörer eller mot publik och administrativt stöd. Att finna yrkeskollegor hör också till den här kategorin. 3. Produktionsresurser som möjliggjort arbete i den egna branschen. Dessa har behövts för att kunna arbeta med egna produktioner genom till exempel finansiering av scenografi eller genom att ge tillgång till en lokal. Anställningar och praktikplatser har även räknats med i denna kategori. Genom att koppla de resurser som informanterna behövt för sin etablering till de aktörer som kunnat förse dem, skapades en bild av vilken typ av aktörer som ingått i de nätverk som haft betydelse för etableringen. Det har även blivit tydligt, både via intervjuer och 26

27 resursgeneratorn vem som agerat grindvakt för informanterna och vilken betydelse det haft i respektive fall. Figur 2. visar alla sociogram i samma vy så att en jämförelse blir möjlig. Figur 2. Föreställer de sju informanternas ego-nät sammanställda i sociogram. Egots olika alter representerar aktörer illustrerade som geometriska former. Nodernas storlek anger hur många resurser respektive aktör gett tillgång till. I flera fall var det lätt att identifiera vilken typ av aktörer som agerat grindvakt för informanten. Informant 1 fick tidigt kontakt med en teaterchef som fungerade som grindvakt med stort socialt kapital inom scenkonstfältet som informant 1 kunde få tillträde till. Denne bidrog också med resurser för scenkonstproduktion. De två noderna i sociogrammet som försåg informant 1 med flest resurser, och därför är avbildade som störst i sociogrammet, är ego själv och scenkonstaktörer. Det indikerar att informanten har arbetat hårt för att kunna förse sig själv med ny kunskap och resurser i det nya landet. Sociogrammet för Informant 2 är en intressant jämförelse med informant 1 genom sin avsaknad av scenkonstaktör-nod. Ego-nätet består av tre mellanstora och en liten nod. Informant 2 fick tillgång till de flesta resurserna genom tjänstemän, via andra kulturaktörer än scenkonstaktörer och på egen hand. Den identifierade grindvakten var en kulturaktör som hade ett socialt kapital i form av ett socialt nätverk på fältet. 27

28 Grindvakten gav tillgång till repetitionslokal, en scen och hjälpte med marknadsföring. Vidare öppnade hen dörrar till ett stort nätverk av aktörer inom fältet och bidrog samtidigt med kunskap om kulturbranschens strukturer i Sverige. Informant 2 berättade även att tjänstemän inom kulturförvaltningen betydde mycket för hens etablering och karriär både genom att tillhandahålla ekonomiska bidrag och genom visad uppskattning av hens konstnärliga arbete. De professionella aktörerna; tjänstemän, kulturaktörer och scenkonstaktörer som ingår i kulturfältets strukturer spelar en stor roll i informant 6:s ego-nät. Medan i informant 3:s ego-nät har de professionella aktörerna spelat en mindre roll och istället har noden bekant varit viktig. Informant 3 skapade sig ett socialt nätverk med hjälp av sitt kulturella kapital. Ego-nätet innehåller viktiga informella kontakter vars stöd och förmedlade resurser gav informanten möjlighet att demonstrera sin kompetens inom scenkonsten men däremot inte i första hand fungerat som grindvakter för scenkostfältet. För informant 6 har flera av de olika aktörerna i ego-nätet kunnat erbjuda pusselbitar av stöd i arbetet mot etablering. Men det krävdes att en scenkonstaktör med mycket socialt kapital, genom sin ställning i fältet, agerade grindvakt, för att informanten verkligen kunde ta plats på scenkonstfältet. Eftersom informant 4, under sina första år i Sverige, arbetat som anställd skådespelare fanns de flesta resurserna hos arbetsgivarna, vilket är tydligt illustrerat i sociogrammets stora scenkonst-nod. Hen hade strax efter flytten till Sverige medverkat i ett kulturprogram arrangerat av en kulturförening för invandrade landsmän. Någon i publiken tipsade den lokala teatern om informant 4 efter att ha sett hen medverka i programmet, vilket sedan ledde till en anställning. Här fungerade någon i publiken som brygga mellan kulturföreningens och scenkonstfältets nätverk. En person som arbetade på flyktingförläggningen, där informant 5 bodde under de första månaderna i Sverige, hade en scenkonstnär som granne och fungerade också som en brygga. Denne scenkonstnär kom i sin tur att betyda mycket för informant 5, som grindöppnare till scenkonstfältet och stöd i arbetet som skådespelare men även som god vän. Sociogrammets ego-nod, informant 5 själv, är större än ego-noden för informant 4 vilket bland annat beror på att informant 5 efter några år i Sverige grundade en fri teatergrupp tillsammans med kollegor. På så sätt har fler av resurserna för etableringen försetts av informanten själv. Slutligen informant 7 vars ego-nät består av fyra noder. En av noderna representerar en familjemedlem som var yrkesverksam i det svenska scenkonstfältet och kunde förse 28

29 informanten med nyttig information. De viktigaste aktörerna för informant 7:s etablering var dock scenkonstaktörerna. Flera av informantens kontakter hade en stark position i det svenska scenkonstfältet; men den som slutligen fungerade som grindöppnare hade arbetat tillsammans med informanten på olika sätt i olika arbetsroller, båda även i ledarroller över varandra, vilket kan tyda på ömsesidigt förtroende dem emellan. Eftersom informant 7 främst arbetade som regissör på scenkonstinstitutioner kom produktionsresurserna främst från uppdragsgivarna. De fem informanter som redan före flytten till Sverige etablerat sig i scenkonstbranschen berättade att de hade kompetensen att skapa den typen av nätverk som krävs för att kunna bygga en karriär i branschen. I informant 5:s berättelse är nätverksbyggandet inte lika tydligt framträdande. Däremot ger svaren från resursgeneratorn en bild av en nätverkare. Den som själv tog upp sin bristande kompetens att bygga sociala nätverk var informant 4 som innan flytten till Sverige hade ingått i sina föräldrars scenkonstnätverk. Sammanfattningsvis konstateras att etablerade scenkonstaktörer, med gott om socialt kapital på det svenska scenkonstfältet, har fungerat som grindöppnare för fem av de inflyttade scenkonstnärerna. Grindöppnarnas sociala kapital har bestått av maktpositioner som teaterchef, erkännande som skicklig regissör och ett lokalt kändisskap. I ett fall har en annan kulturaktör med ett stort socialt nätverk inom scenkonstfältet kunnat skapa synlighet och en introduktion till fältet. Medan ett informellt nätverk skapat en plattform att visa upp sin kompetens för ytterligare en av informanterna. Den sjunde informanten fick sitt första jobb genom en brygga mellan en kulturförening och scenkonstfältet. 7.2 Innehållsanalys Vilja Det första temat i innehållsanalysen har döpts till Vilja med inspiration från karriärteorin SCCT. Ett av de starkaste mönstren som identifierats är den drivkraft, envishet och det målfokus som krävts för att få arbeta med scenkonst i det nya landet. Genom SCCT analyseras karriärlärande och teorins centrala frågor är; hur skapar individen karriärmål, vilka aktiviteter görs för att nå målen och vilket utfall förväntar denne sig. Slutsatser och lärdomar, av eventuell måluppfyllelse alternativt icke måluppfyllelse, påverkar individens upplevda självförmåga att nå liknande mål i framtiden. 29

30 Redan vid ankomsten till Sverige fanns, genomgående för samtliga informanter, en tydlig vilja om att fortsätta arbeta inom sitt yrke. Den upplevda självförmågan att etablera sig på den svenska scenkonstarbetsmarknaden var stor. Kunskap och uppfattning om hur det skulle gå till skiljde sig dock åt. En av informanterna hade en gång tidigare etablerat sig i ett nytt land där det talades hens modersmål. En annan hade en lång karriär bakom sig som etablerad i sitt ursprungsland. Medan tre av informanterna kom till Sverige strax efter sin examen från sin teaterutbildning. En av dessa tre berättar: Jag hade inget annat absolut ingen annan tanke, förutom att jag ville göra det jag älskade att göra. Det som finns i mig. Jag måste göra det här. Det finns inget annat. (informant 2, ) Enbart en av informanterna uttrycker att hen hade känt tvivel, i samband med ankomsten till Sverige om möjligheten att arbeta i sitt yrke. Motiven informanterna gav för sin bestämda vilja att etablera sig i sitt yrke var den långa utbildningen och de kompetenser de besatt genom sin arbetslivserfarenhet, vilket citatet av informant 3 är ett exempel på: Jag har tänkt hela tiden att det blir svårare att jobba med nåt annat - eftersom jag har läst ungefär 10 år. Så meningslöst att börja med nåt annat som jag inte utbildat mig till. Så hade tanken med mig att jag inte ska börja från början utan bara fortsätta- hitta nya tankar, nya kanaler, nya vägar. (Informant 3, ) Vid sin ankomst hade informant 2 ett färdigt scenkonstverk med sig. Analyserat genom SCCT kan vi se att informantens första mål var tydligt, nämligen att hitta ett sammanhang, en scen att spela sin föreställning på. Aktiviteten för att möjliggöra målet var att introducera sig och sitt konstnärskap vid olika teatrar. Informanten besökte olika aktörer, tills hen mötte nyfikenhet och viljan att ge en chans till en nykomling vid en av stadens scener. Detta ledde i sin tur till att aktörer i scenkonstbranchen fick upp ögonen för hen och snart kunde hen genomföra sin första Sverigeturné. Med andra ord gav informanten inte upp trots många stängda dörrar, vilket tyder på en upplevd självförmåga att klara av att hitta ett forum att presentera sitt konstnärskap. Informanten nådde i detta fall sitt första mål och utfallet var mycket positivt vilket enligt SCCT förstärker den upplevda självförmågan till att nå dylika mål även i framtiden (Lent, Brown och Hackett 1994, 85). Flera informanter beskriver att omgivningens reaktioner, på deras möjligheter att etablera sig på scenkonstarbetsmarknaden i Sverige ofta varit negativa. Informant 3 berättar om den bild hen fått av sina landsmän kring möjligheter för en invandrad skådespelare: 30

31 När jag kom till Sverige så jag hörde bara att det kommer bli jättesvårt för mig att ta mig in i kulturbranschen, teaterbranschen. Dels för att det är ett svårt språk och dels att det är tuff bransch och man har inga kontakter och det som jag också redan att teater kräver väldigt mycket kunskap alltså samhällsvetenskap. Man kan inte jobba på teater om man inte vet vad eh samhällets historia är, vad samhällets traditioner är, vad samhällets kultur är. (Informant 3, ) Även informant 6 berättar om den negativa utsikt hen mötte: En iransk vän till mig, som jag träffade /.../ han sa till mig /.../ du kommer ingenstans om du inte själv gör någonting. /.../...aldrig kommer du få en roll här, titta det finns ingen människa med mörkt hår som du hittar på scen. Även inte bryter, ingen som kommer från eh utanför dessa gränser, så att göra själv någonting. (Informant 6, ) Insikten, om att producera en egen teaterproduktion kunde vara enda lösningen att få tillträde till scenkonstfältet, grundlades hos Informant 6 i samtalet med vännen som också var invandrad scenkonstnär. Flera av informanterna nämner att de fått höra att de borde byta bransch. Det är från landsmän och tjänstemän på exempelvis Arbetsförmedlingen de hör uppmaningar att inte ens försöka etablera sig i sin egen bransch. Omgivningens signaler har alltså varit övervägande negativa, för de flesta, om möjligheterna att arbeta i scenkonstbranschen. Scenkonstnärerna i denna studie, som idag är etablerade, har dock inte låtit sig nedslås utan tagit sig an utmaningen. Karriärteorin Careership används för att analysera hur en individs kapital, habitus och sociala position påverkar den handlingshorisont inom vilken denne uppfattar att de möjliga karriärvalen finns (Hodkinson 2008, 4-7). Informanterna befann sig i en brytpunkt när de flyttade till Sverige; det är vanligt att reflektera över sin karriär och göra förändringar i brytpunkter. Genom att undersöka det kulturella och sociala kapitalet, som de sju scenkonstnärerna hade med sig, ges information om hur respektive informants handlingshorisont kan ha sett ut och hur den bidragit till etableringen i Sverige. Hur ett kulturellt kapital överförs till en annan kultursfär behöver relateras till vad som anses utgöra bildning, god smak och prestigefylld utbildning i den ena respektive den andra kulturen (Bourdieu 2007, 86-87). Om diskrepansen är stor, och kunskapen om varandras kulturer och konstliv är liten, kan det vara svårt att kapitalisera sitt kulturella kapital i en ny kontext. Av våra informanter hade tre vuxit upp i teaterfamiljer vilket gav dem ett stort kulturellt kapital i sina ursprungsländer där omgivningen kände till dem. Den scenkonstbildning de alla hade med sig borde även i Sverige värderas som starkt kulturellt kapital. Gemensamma drag, i form av högt bildningsideal, finns även hos tre av de 31

32 intervjuade som växt upp i familjer utan teaterkoppling. Alla dessa sex informanter började bygga på sitt kulturella kapital redan som barn eller unga genom att redan då börja spela teater. Informant 7 har, som regissör, ett prestigefyllt yrke inom scenkonstens fält i vilken även hen befunnit sig från unga år. Däremot framkommer det inte via empirin vilket kulturellt kapital hen hade från tiden innan sin scenkonstutbildning. Bourdieu (2007, 87) menar att förkroppsligat kulturellt kapital kan kapitaliseras när dess innehavare kan sälja sina tjänster. Informant 6 som, av de intervjuade, var äldst och mest erfaren vid ankomsten till Sverige, beskriver hur hen efter en praktikperiod på en teater, förstod att hen kunde vara proaktiv i mötet med arbetsförmedlingen. Men då åkte jag till arbetsförmedling och berättade att jag jobbade med (en grekisk tragedi) och jag har hört att det finns ett sånt stöd och jag hade, igen med mig alla mina kataloger, broschyrer och så vidare för att visa. Fyra till fem gånger gick jag dit och visade mer och mer bevis. Så till sist gick hon pratade med sin chef och sa kan vi inte hjälpa (hen) /.../... jag sa jag måste försörja mig också, jag vill inte ha socialbidrag. Jag har inte haft det, bara tre månader när jag gick sfi. Jag tycker kan man jobba så ska man jobba. (Informant 6, ). Beviset för det kulturella kapitalet var programblad, kataloger från festivaler och liknande trycksaker i vilka informantens karriär var dokumenterad. Ett arbetsmarknadsstöd kunde hen kanske använda för att visa prov på sitt konstnärskap i praktiken genom att arbeta i sitt yrke. Det här var ett sätt att kapitalisera sitt kulturella kapital och börja skapa sig en försörjning i Sverige. Informant 3 hade den längsta och bredaste formella utbildningen vilken även representerar institutionellt kulturellt kapital (Bourdieu 2007, 88). Det kan antas vara en fördel i ett land som Sverige där formella meriter väger tungt vid rekrytering. Informanten hade även den bredaste arbetslivserfarenheten med sig och möjligheten att arbeta sig in mot den konstnärliga kärnan av yrkesroller på scenkonstfältet. De flesta informanter anger att de inte har någon eller väldigt liten arbetslivserfarenhet från andra branscher, det vill säga andra yrkesfält. Det sociala kapitalet som informanterna haft i sina tidigare hemländer har varit svåra att dra nytta av i Sverige. De har i vissa fall haft omfattande sociala nätverk inom scenkonst- och kulturfälten, även internationellt, men praktiskt taget inga kopplingar till det svenska scenkonstfältet. Med ett undantag, informant 7 som hade ett stort socialt nätverk inom det svenska scenkonstfältet vid inflyttandet. En persons habitus skapas av omgivningens påverkan under uppväxten och de egna dispositionerna. Habitus styr i hög grad individens beslutsfattande (Broady 1998, 3). Informanternas habitus har formats. av att de i relativt unga år har befunnit sig i 32

33 scenkonstmiljö. Två informanter berättade hur de som unga inom teatern fann sig själva. En Informant, som arbetat med TV som barn, tyckte om att få spela små roller när barn behövdes i något program. Tre av informanterna hade haft betydande karriärframgångar innan flytten till Sverige. De uppfattade sig själv som framgångsrika i sitt yrke och även det är en del av deras habitus. Gemensamma drag i informanternas handlingshorisonter var uppfattningen att de hörde hemma inom scenkonstfältet. De hade inget intresse att undersöka andra alternativ. Flera av informanterna beskrev att scenkonst var det de var kompetenta inom och det enda de någonsin varit intresserade av. Därför den starka viljan att etablera sig. De med arbetslivserfarenhet, eller familjekoppling till scenkonstfältet, i sina tidigare hemländer hade även kunskap om hur etablering i ett scenkonstfält kan gå till. De kan på så sätt ha identifierat olika typer av tillvägagångssätt och mål att sträva mot. En av informanterna tvivlade, vid sin ankomst till Sverige, på sina möjligheter att etablera sig i den svenska scenkonstbranschen. Samma scenkonstnär kan ha haft den svagaste förankringen i scenkonstfältet, innan sin flytt till Sverige. I följande stycke analyseras hur de olika förutsättningar som de sju informanterna hade under sin första tid i Sverige översatts till strategier för etablering. Den individuella handlingshorisonten har utgjort en ram inom vilken mål har formulerats och konkreta aktiviteter kunnat ta plats Strategi Två huvuddrag kan urskiljas i de strategier som de sju scenkonstnärerna använde sig av för att etablera sig på den svenska scenkonstarbetsmarknaden. Den ena strategin var att bygga sociala nätverk som kan ge inträde till scenkonstfältet med dess resurser, arbetstillfällen och synlighet i branschen. Den andra var att direkt satsa på synlighet för branschen. I den senare strategin kan man bland annat räkna provspelningar eller auditions, vilka är tillfällen att visa prov på sin kompetens och lämplighet för en specifik produktion. Informant 4 använde sig konsekvent av denna strategi: Jag gick på alla auditions som fanns under 10 år och jag fick ganska många jobb. Både på tv och huvudroller många ja, så det... För mig var det, jag ska jobba! /.../...jag fick lära mig efter en tid att jag måste skriva en CV. Sen hjälpte mig några också att skriva ett personligt brev som jag skickade till teatrar, alla teatrar, var fjärde månad. (Informant 4, ) 33

34 Som alternativ till auditions, producerade informanten ett scenkonstverk, i vissa fall utanför scenkonstfältets produktionsapparat, för att sedan bjuda in aktörer från fältet som kunde a) köpa in verket, b) se prov på scenkonstnärens kompetens, c) ge legitimitet och öppna upp sociala nätverk som kan leda till etablering på scenkonstfältet. I förra avsnittet mötte vi Informanterna 6 och 2 som använde sig av den här strategin. Den ena använde sitt kulturella kapital för att övertyga arbetsförmedlingen att finansiera arbetet med ett scenkonstverk och den andra som fick hjälp att sätta upp sin ett färdigt verk, examensarbetet från teaterutbildningen, hen hade med sig vid flytten till Sverige. För att skapa sig sociala nätverk har scenkonstnärerna agerat på olika sätt. Informant 6 skrev brev till många olika kulturpersonligheter och kända svenska teaterprofiler, för att hitta en första kontakt och väg in i branschen. Informanten berättar om sina brev: Jag kräver inte jobb, jag förstår att jag kan inte stå på scen nu, kanske senare. Men då alltså, nej inget svar, ingenting. Jag bara frågade Kan jag komma och se en repetition? inget svar. (Informant 6, ) Efter många sända brev kom endast ett svar. Det kom från en representant för scenkonstfältets elit och innebar, förutom känslan av att få kontakt och ett visst erkännande av en svensk aktör, även en rekommendation som kunde användas som legitimering inför andra aktörer på fältet. Ett annat sätt att försöka få kontakt med någon inom scenkonstfältet var att lyckas få tillstånd ett personligt möte med en teaterchef, vilket av intervjuerna att döma inte varit lätt. Men när det väl lyckats har teaterchefen kunnat ge tillgång till vissa resurser och, även i det här fallet, ge legitimitet till informanten bland annat i bidragsansökningar för produktionsmedel. När informanternas agerande ses ur ett karriärlärande perspektiv verkar Informant 4, som satsar på auditions, få tillräckligt mycket jobb för att strategin ska upplevas fungera i tio år under vilka hen lär sig mycket om den svenska scenkonstbranschen och får kontakter. Eftersom brevskrivandet inte fungerat som ett effektivt sätt att skapa ett socialt nätverk använde Informant 6 andra sätt, bland annat strategin att skapa ett eget verk. Sedan återkom brevstrategin när informanten identifierat en svensk kollega som befunnit sig på samma internationella festival och informanten kunde visa på en personlig koppling dem emellan. Det fungerade som en dörröppnare och gav det förväntade utfallet. Medan informant 1, som lyckats med att skapa ett personligt möte med en teaterchef 34

35 handlade utifrån ett tidigare karriärlärande då en liknande strategi, i en annan kontext, fungerat bra. Enligt samtliga intervjuade var det svenska språket den viktigaste faktorn för att kunna etablera sig i scenkonstfältet. En viktig del i varje strategi var att lära sig svenska snabbt. Berättelserna om hur de olika individerna lärt sig svenska skiljer sig åt men det finns starka gemensamma drag. För någon som arbetar med språket som sitt instrument fungerar inte sfi- undervisningen. De intervjuade vittnade om att den var för långsam, inte avancerad nog och det saknades branschvokabulär. Ingen av de intervjuade gick längre än tre månader på sfi, flera gick bara sex veckor. Tre av de intervjuade berättade att de skapat sitt eget scenkonst-lexikon eftersom de inte kunnat hitta någon redan existerande för svensk scenkonstvokabulär. Informant 3 beskriver sitt arbete med sin scenkonstordbok:...det största problemet var att jag inte hittade en teaterordbok.../.../...så jag hade jättesvårt att kommunicera med folk på teatern. Det kändes som att min svenska hjälpte mig inte mycket. och därför jag hade med mig en liten block eller bok och jag skrev alla ord för hand, de orden jag fick lära mig (Informant 3, ) Även andra berättelser om hur informanterna lärde sig själv svenska genom mycket lyssnande, härmande och övande på svenska för sig själv förekom i intervjuerna. Här berättar informant 2: Jag orkade inte sitta på skolbänken. Utan jag lärde mig. Jag lyssnade på radio. Imiterade allt jag hörde. Jag kommer ihåg att jag dagar och veckor jag gick runt och sa uppehållstillstånd. (Informant 2, ) I citatet ovan beskriver en språkintresserad scenkonstnär hur hen arbetade sig in i det svenska språket och leker med betoningar och betydelser genom att upprepa samma långa komplicerade ord på olika sätt. Flera informanter började arbeta i branschen redan innan de lärde sig svenska eftersom att arbeta var den första prioriteten vid ankomsten till Sverige. Informant 5 berättar om insikten att det var strategiskt viktigt att lära sig svenska när hen hade fått sitt andra pjäskontrakt på en svensk teater men inte förrän följande år: Och då tänkte jag, ok dom här månaderna mellan dom jobben får jag plugga svenska. (Informant ) Även praktikplatser och kollegor var viktiga för att lära sig dels svenskt fackspråk för scenkonstområdet, dels få mer träning i att prata svenska i ett sammanhang. En av de intervjuade beskrev en strategi i flera steg där bland annat ett arbete som teaterpedagog för barn var en perfekt miljö för språkinlärning. 35

36 Den tidigare nämnda strategin att skapa ett eget scenkonstverk gav upphov till två fria teatergrupper som fortfarande sysselsätter två av informanterna. Ytterligare två informanter har i ett senare skede varit medgrundare till varsin teatergrupp för att uttryckligen bland annat säkerställa arbete i sitt yrke. Informant 2 ger intrycket av att vara en konstnär som vill arbeta med hela produktionsprocessen på ett sätt som är svår att åstadkomma om man inte äger situationen. En anställning på en scenkonst-institution hade inte gett den möjligheten. Det är intressant att i det här skedet av analysen granska hur det sociala kapitalets mekanismer fungerar för att inkludera respektive exkludera potentiella nya medlemmar på det svenska scenkonstfältet. Bourdieu (2007, 89) beskriver hur socialt kapital fungerar som medlemskap i grupper genom sociala nätverk. Det svenska scenkonstfältet kan ses som ett sådant nätverk av sociala relationer med gemensamma normer, som medlemmarna måste följa för att betraktas som lojala och kunna fortsätta ingå i gemenskapen. Som medlemmar bör de även granska varje potentiell ny medlem på lämplighet. Som exempel på hur denna mekanism fungerar beskrivs här en erfarenhet som informant 7 berättade om. Hen hade vid tidpunkten för bosättning i Sverige ett stort socialt nätverk bestående av regissörer, teaterchefer, skådespelare, producenter och andra scenkonstprofessionella i Sverige. När dessa fick veta att informanten flyttat till Sverige blev hen tilldelad en specifik roll i förhållande till aktörerna på det svenska scenkonstfältet, invandrar rollen. Men det som var viktigt att det fanns ett skifte, trots att jag hade alla de här kontakterna, så från att vara en internationell regissör blev jag en invandrad regissör. Och det är en väldigt stor statusskiftning där. /.../... som internationell regissör behövde jag inte bevisa så mycket men du är internationell. Men som invandrad regissör behövde jag bevisa en gång till att jag kan regissera. /.../ Så mina samtal med teaterchefer handlade inte längre om ja, vad är det, vad fanns där i världsdramatiken. Handlade om min position som invandrare i Sverige och hur kan jag då gestalta den här verkligheten (Informant 7, ). Så fort informant 7 berättade om flytten till Sverige verkade det sociala nätverkets väktarinstinkter vakna och medlemmarna fann sig tvungna att granska regissörens lämplighet att ingå i det svenska scenkonstfältet. Informanten bytte även arbetsspråk till svenska vilket kan ha spetsat till reaktionen. I informantens berättelse skapas en bild av att teaterchefer granskade hens kompetens med helt andra ögon än tidigare. Inte längre som en gästregissör som kunde anlitas när det passade sig. Temat strategier avslutas med att återvända till Careeship teorin. De strategier som informanterna valde: Att bygga nätverk till aktörer i scenkonstfältet eller få direkt 36

37 synlighet till fältet från en position utanför den kan ses som pragmatiskt rationella val som inom Careeship innebär att en individ agerar utifrån sin handlingshorisont på sätt som är möjliga i det sammanhanget denne befinner sig i och utifrån de handlingsmönster som habitus ser som möjliga. Att grunda en fri teatergrupp är till exempel ett sätt att hävda sin plats i scenkonstfältet när andra sätt ger osäkra resultat. I nästa avsnitt presenteras mer av de hinder som scenkonstnärerna mötte i sin strävan att etablera sig Motstånd Avsnittets rubrik kan tolkas på olika sätt. Det som avses med rubriken är två associationer. Dels det motstånd en individ möter i sin strävan att åstadkomma något. Dels ett inre motstånd mot att agera på ett bestämt sätt. Ett antal hinder för att komma vidare går att identifiera som återkommande i berättelserna. Språket, bland annat den svenska scenkonstvokabulären och normer kring språk på scenen och scenkonstens stil och estetik som skiljer sig från vad informanterna är vana vid; direkta stoppklossar på vägen som anges är medias roll för etableringen, svårigheterna att få kontakt med scenkonstinstitutionerna och problemet med att bli inträngd i ett mycket snävt urval av roller, som invandrare, och berättelser, om invandrares upplevelser, vilket leder direkt till det sista hindret som återkommer i berättelserna, diskrimineringen. Bourdieu (2007, 86 87) menar att kulturellt kapital är något som kopplas till maktpositioner i samhället. Den som har ett stort kapital får en legitimitet att utöva makt på grund av att denne uppfattas ha kompetens i vissa sammanhang eller frågor. De normer som scenkonstfältet upprätthåller sanktionerar bland annat vilken typ av estetik är god smak och hög kvalitet vilket kan härledas till bildning det vill säga kulturellt kapital. Det som blev tydligt i intervjuerna var att god smak och hög kvalitet verkade representeras främst av scenkonstaktörer som hade fått sin utbildning i Sverige Det som flera av informanterna upplevt är att det svenska scenkonstfältets normer effektivt hade hindrat scenkonstnärer som talar svenska med brytning att ta plats på scener. Likaså hade scenkonstnärer med ett icke svenskt utseende hänvisats till att spela roller som invandrare och på så sätt blivit avskurna från de flesta roller som finns inom dramatiken. Informant 4 berättade om sina erfarenheter om den här typen av diskriminering i relation till rollsättning på svenska teatrar. 37

38 När man ser mig ser man min bakgrund, man ser inte mig som en person eller en skådespelare. Man ser inte min funktion. Man ser vad jag representerar. Och den representationen blir problematisk i vissa sammanhang. Eller karaktärsval eller typ av uppsättningar eller verk som man skulle. Jag får inte vara, jag får inte ta alla roller. (Informant 4, ) Normerna kan även prägla scenkonstnärens eget tänkande. Informant 5 berättar om en egen internaliserad kritik kopplat till språket. Men då måste jag hela tiden bevisa att jag har rätt att stå på den här scenen att jag har rätt att vara en skådespelare i Sverige. Fast man hör brytningen. Man var sin egen värsta kritiker och såg sig alltid som jag trodde att publiken kunde se mig. (Informant 5, ) Samtliga informanter berättade om olika erfarenheter av att bli inträngda i invandrarrollen som skådespelare, regissör och även andra positioner inom scenkonstfältet. Men de berättade även om sina strategier för att undvika att axla dessa roller. Informant 7:s motståndsstrategi resulterade i flera år då hen inte arbetade i Sverige utan i andra länder där hen inte tvingades i en viss typ av uppdrag. En fri teatergrupp har givit frihet att gestalta de berättelser som en själv upplever som angelägna. Det har också givit möjligheten att välja sin estetik och spelstil. En egen teatergrupp har även varit en försäkring mot arbetslöshet då arbetsmarknaden inom scenkonsten är osäker och för en invandrad scenkonstnär ännu mer på grund av de exkluderande normer och den diskriminering i rekrytering som informanterna berättat om.det förstärks ytterligare genom upplevelsen, av hur media fungerat som en form av broms för etableringen. De har varit ointresserade av att bevaka och rapportera om fria grupper eller att uppmärksamma de som är nya och ännu okända, vilket beskrivs i tre av intervjuerna. Flera av informanterna i studien upplevde grindvakter i scenkonstfältet som effektivt hindrat kontakten med bland annat scenkonstinstitutionernas chefer, kontaktförsök besvarades helt enkelt aldrig. Informanterna saknade en funktion som förmedlar kontakter till branschen för en nyanländ. Intrycket blir att det svenska scenkonstfältet inte är så intresserat av nya spelare med ovana spelstilar som eventuellt kan utmana fältets normer, estetik och maktbalans. En av Bourdieus (2007, 85) analyser av makt och kulturellt kapital handlar om klass och hur den styrande klassens strategier att reproducera sin makt sker genom kulturellt kapital som kan överföras till nästa generation genom dess bildning och utbildning. 38

39 Ett antal mönster har blivit tydliga genom tematiseringen Vilja, Strategi och Motstånd vilka kopplas till de forskningsfrågor som studien bygger på i nedansammanfattning. 7.3 Sammanfattning resultat och analys Två olika typer av analyser av det empiriska materialet har genomförts för att undersöka studiens frågor. Den första forskningsfrågan - Vilken typ av aktörer har bidragit till att invandrade scenkonstnärer har etablerat sig på scenkonstarbetsmarknaden i Sverige? - besvaras delvis med, att de aktörer som har angivits i respektive resursgenerator och utgör noderna i sociogrammen, är synonyma med de typer av aktörer som bidragit till informanternas etablering på den svenska scenkonstarbetsmarknaden. Genom innehållsanalysen besvaras frågan mer i detalj; Vissa etablerade scenkonstaktörer, bland annat teaterchefer, regissörer och andra för allmänheten kända scenkonstnärer tillhör scenkonstfältets elit. Dessa har agerat som grindvakter i relation till vem som släppts in på fältet. Tjänstemän inom offentliga förvaltningar eller andra organisationer har bidragit med kunskap om bland annat svenskt kulturliv, finansieringssystemet av scenkonst och även beviljat produktionsmedel. Kulturaktörer, såsom studieförbund, föreningar och kulturhus, har haft olika typer av resurser, som de kunnat ge tillgång till. Dessa har varierat mellan anställning, lokaler, produktionsmedel, marknadsföring och kunskaper. För vissa informanter har vänner och bekanta som haft rätt typ av kunskaper, kontakter eller resurser varit viktiga. De har i några fall, ofta då de själv arbetat med kultur, även hjälpt med svenska språket. Några av informanterna har haft familjemedlemmar, i dessa fall partners och barn, som har kunnat svenska, den svenska arbetsmarknaden, scenkonstfältet eller kunnat bidra med andra kunskaper och insikter. Den andra forskningsfrågan löd - Hur spelar invandrade scenkonstnärers sociala och kulturella kapital roll för en etablering på scenkonstarbetsmarknaden? Informanternas handlingshorisont, målsättning och upplevda självförmåga har påverkats av deras respektive sociala och kulturella kapital. De hade ett stort kulturellt kapital men ett, i den svenska kontexten, litet socialt kapital. Kapitalen har haft betydelse för den tydliga uppfattningen om att höra hemma i scenkonstfältet. Informanternas habitus, kompetens och hela arbetslivserfarenhet var präglade av scenkonstmiljö vilket kan beskrivas som att deras respektive handlingshorisonter inrymde scenkonstfältet, men inga alternativa branscher. Den upplevda självförmågan - övertygelsen om att kunna skapa sig en karriär 39

40 i Sverige - har varit mycket stor hos de flesta och fungerat som drivkraft i etableringen. Det kulturella kapitalet har även, i några fall, kunnat användas till att hitta sammanhang, produktionsmedel och kontakt med grindvakter. Däremot har det sociala kapitalet från nätverk, som inte har kopplingar till Sverige varit svårt att utnyttja. Det kulturella kapitalet, där utbildningen och hela scenkonstnärens bildningsskatt ingår, är dock möjligt att kapitalisera i karriärer som skådespelare, regissör, teaterskapare, teaterchef eller teaterpedagog. Att börja bygga sociala nätverk, för att genom dem hitta arbete, verkar ha varit det naturliga sättet att bygga en karriär för majoriteten av informanterna. Genom svaren på forskningsfrågan: - Hur spelar sociala nätverk roll för etableringen på den svenska scenkonstarbetsmarknaden för invandrade scenkonstnärer? - visar studien att särskilt de som redan byggt karriärer i ett annat land, men i samma bransch, hade tydliga strategier för nätverksbyggande. Det som visade sig svårt i processen var att de viktigaste aktörerna, de etablerade inom scenkonstfältet i Sverige var i många fall svåra att nå, få svar från och det verkade inte finnas något intresse. Däremot, när en scenkonstaktör med tillräckligt socialt kapital intresserade sig för någon av informanterna kunde det räcka med den enda kontakten för att påbörja en etablering. Strategier som hjälpt informanterna att skapa relationer till möjliga grindöppnare har varit att hitta den personliga kopplingen eller mötas personligen vilket skapat ömsesidigt förtroende. Detta kan sammanfattas med att de sociala nätverken är avgörande för etableringen på scenkonstarbetsmarknaden. Den fjärde och sista forskningsfrågan berörde vilken typ av hinder, för sin etablering på scenkonstarbetsmarknaden, som de invandrade scenkonstarbetarna berättar om? Det första hindret som samtliga informanter talade om var språket och avsaknaden av effektiva sätt för en scenkonstnär att lära sig svenska fort och på den höga nivå som teaterarbetet kräver. Normen kring vilket språk som får höras på scenen, det vill säga, utan brytning upplevdes som än svårare. Normerna i fältet var starkt exkluderande och begränsade vilka typer av roller och uppgifter invandrade scenkonstnärer erbjöds. Ett sätt att kringgå en del av fältets normer var att grunda en egen teatergrupp. Ytterligare hinder som blottats är de tidigare nämnda svårigheterna att komma i kontakt med teaterinstitutioners representanter eller andra etablerade scenkonstaktörer; och bristen på någon instans eller organisation som informanterna hade kunnat vända sig till för en introduktion till scenkonstfältets aktörer. Mediernas brist på intresse för små teateraktörer och nya förmågor upplevdes också som hinder i etableringen. 40

41 Samtliga informanter vittnar om en starkt exkluderande norm inom teaterbranschen som ser en invandrad scenkonstnär som representant för invandrare, inte som scenkonstnär bland andra. Normen har som effekt att de roller som finns tillgängliga är invandrarroller och de berättelser som invandrade förväntas gestalta handlar om invandrare. Alla roller och uppdrag är alltså inte tillgängliga för en invandrad skådespelare eller regissör. I följande kapitel följer en avslutande diskussion om studiens upplägg och resultat var tidigare forskning relateras till analysen i det här kapitlet. 41

42 8 Diskussion Syftet med denna studie var att undersöka på vilket sätt invandrade scenkonstnärer har agerat för att etablera sig på den svenska scenkonstarbetsmarknaden. De sociala nätverkens avgörande roll för att etablera sig inom scenkonstbranschen i Sverige bekräftats av studien. De svårigheter som studiens informanter hade med att etablera nätverk är problematiska eftersom hindren utgår snarare från den svenska scenkonstbranschens normer och strukturer än de enskilda scenkonstnärernas förmåga eller kompetens. Bridgestock (2013, ) menar att socialt kapital är viktigt för arbetsmarknadsetablering inom de kreativa yrkena. Bilden stärks av Bergsgaard och Vassenden (2015) som tillägger att det sociala och kulturella kapitalet är hopflätat och båda kapitalen behöver vara starka för att lyckas på scenkonstarbetsmarknaden. Som ny i Sverige är det sociala kapitalet oftast svagt i brist på nätverk, vilket kan ge en del av förklaringen för vissa informanters svårigheter att hitta grindöppnare. Det som var mest överraskande i resultaten var den starka upplevda självförmågan att klara av att etablera sig i sitt yrke i Sverige, och det fokus på målet som informanterna kunde förmedla. 8.1 Resultat- och analysdiskussion I de rapporter och artiklar kring invandrares etablering på arbetsmarknaden, som studien relaterat till, framkommer att invandrares sociala nätverk i Sverige består i huvudsak av människor från antingen samma ursprungsland eller med samma modersmål (Nordregio 2017, IFAU 2018). Scenkonstnärerna i denna studie vittnar om att de inte haft nytta av den sortens nätverk utan istället visar undersökningen att informanternas kompetens kring sociala nätverk är kopplad specifikt till scenkonstbranschen. I Sverige är det svenska aktörer som dominerar branschen och ett nätverk behöver främst ha kopplingar till aktörer som är etablerade i branschen. Enligt Daniel (2016) och Bridgestock (2013) är förmågan till nätverkande och entreprenörskap viktiga kompetenser för att skapa en varaktig försörjning i konstnärliga och kreativa yrken. Begreppet transdisciplinarity som Bridgestock (2013) använder för att beskriva hur både enreprenöriell- och nätverkskompetens kan vävas in i det konstnärliga arbetet som ett helhetskoncept. De informanter som valt att grunda en egen 42

43 teatergrupp kan anses arbeta transdisciplinärt då orsakerna till att driva egen teater är både konstnärligt och arbetsmarknadsmässigt. Det är möjligt att en del av scenkonstutbildningarna som några av informanterna studerat på har haft flera inslag av nätverksbyggande än bland annat de svenska teaterhögskolorna. Tydligt har blivit att arbete i branschen uppmuntrades under senare delen av deras utbildningar och att lärare förmedlade arbetstillfällen till studenter. Daniels (2016) och Bridgestock (2013) tar också upp kontakten med arbetslivet under utbildningstiden som viktig för att förankra konststuderandes insikter om bland annat vikten av kompetensen kring nätverksbyggande. Flera av informanterna berättade att deras långa utbildning hade givit dem status i hemlandet. I Sverige möttes de av skepsis från både tjänstemän inom offentliga förvaltningar, som Arbetsförmedlingen, och scenkonstbranschen. Här kan noteras att det inte verkar finnas någon skillnad mot det mönster som visat sig i övriga samhället om att utländsk utbildning inte värderas lika högt som svensk (Nordregio 2017). Studiens resultat visar på att de invandrade scenkonstnärerna har, i det svenska etableringssystemet, saknat kombinationen språkutbildning och yrkesorientering specifikt utifrån scenkonstprofessionellas behov. I Nordregios (2017) kunskapsöversikt av åtgärder för snabbare etablering på arbetsmarknaden vill man stärka nätverk och det civila samhällets roll för människors etablering ihop med tidig kartläggning av kompetens; validering och kombinerad, språk- och yrkesutbildning (ibid 3 6). En av informanterna efterfrågade flera av dessa åtgärder och nämner att det saknas en plattform för kontaktskapande med scenkonstbranschen. Validering av kompetens kunde förändra den bild av utländska utbildningar som finns inom scenkonstbranschen i Sverige. Bland de mest upprörande i studiens resultat är hur samtliga informanter berättar att de i Sverige inte längre var skådespelare, regissör, scenkonstnärer utan invandrad skådespelare, invandrad regissör och så vidare. Det svenska scenkonstfältet särbehandlar och diskriminerar invandrade scenkonstnärer på ett strukturellt sätt. I Nordström, Skans och Åslunds (2005, 17) studie påvisas en tydlig etnisk segregering på den svenska arbetsmarknaden. Olika etniska grupper söker sig då till exempel till samma arbetsplatser. Inom det svenska scenkonstfältet kan vi, bland annat genom denna studie urskilja en liknande tendens. Det finns få invandrade scenkonstnärer inom teaterinstitutionerna medan enbart informanterna i studien skapat fyra fria teatergrupper som sysselsätter scenkonstnärer med bakgrund från flera olika länder. 43

44 Som avslutning på resultat- och analysdiskussionen bör det påpekas att informanternas berättelser givetvis är retrospektiva och senare utveckling på scenkonstfältet saknar eventuellt röst i studien. 8.2 Metod- och teoridiskussion Ur ett metodologiskt perspektiv har studien gett nya lärdomar. En del brister och frågetecken har identifierats och en del aspekter i valet av metoder har visat sig bra. Att använda flera sätt att analysera det empiriska materialet har, som bland annat Baker- Doyles (2013) visat i sin artikel om blandade metoder och SNA, belyst flera aspekter av materialet än om det analyserats enbart med SNA respektive innehållsanalys med hjälp av två karriärteorier. Genom att även använda resursgeneratorn har validiteten i SNA stärkts på ett liknande sätt som Baker-Doyles (2013) upptäckt av falska nätverk. Utformningen av resursgeneratorn, har efteråt inte känts helt adekvat. Den gjordes om för studiens behov för att ge många olika svar. Det är inte säkert att komplexiteten i instrumentet gynnade den slutliga analysen. Om den varit enklare, hade det däremot behövts två olika typer av kompletterande ifyllnadsuppgifter. Istället för att tillsammans med informanterna fylla i resursgeneratorn i slutet av intervjun, skickades resursgeneratorn i efterskott till informanterna för att de skulle fylla i den själv. Som resultat kan studiens validitet vara något lägre då risk för att missförstånd kan ha skett i dels ifyllandet av uppgifter eller tolkandet av de ifyllda resursgeneratorerna. Flera av informanterna är i själva verket teaterchefer, konstnärliga ledare och medgrundare till fria teatergrupper. Det är möjligt att urvalet ur populationen är snedvriden. En större sökinsats, för informanter, bland exempelvis de många regionala teaterinstitutionerna hade kunnat ge någon fler institutionsanställd informant till studien. Författarna har eventuellt litat för mycket på sina egna nätverks räckvidd. Forskningsetiken utgjorde ett dilemma då scenkonstbranschen är liten och scenkonstnärer är synliga i samhället. För att säkerställa konfidentialitet för informanterna har avidentifiering, i vissa fall, utgjort ett hinder för studien. Ett exempel är svårigheter att jämföra olika faktorer som kön, etnicitet, ålder och ursprungsland utan att göra informanterna lätt att identifiera Teoretiska frågetecken, under analysfasen av studien, har uppstått i relation till Bourdieus sociologiska teorier. Bourdieu utgår från en västerländsk kontext. Vissa 44

45 utgångspunkter i den västerländska (europeiska) kultursfären är gemensamma. Men som Broady (1998, 7) påpekar finns det skillnader i bland annat samhällsstrukturerna och kulturen mellan Bourdieus Frankrike och de nordiska länderna. I studien ingår även informanter med bakgrund i länder i mellanöstern. Hur överförs kulturellt kapital mellan olika kultursfärer i vilka estetik, bildningsideal och normer skiljer sig åt? De resonemang som förs i studien, utgår från en rimlighetstanke utifrån vad kulturellt kapital består av och hur kulturer och länder skiljer sig åt i smak, normer och värderingar. Hur kan då förkroppsligat kulturellt kapital föras över olika kulturgränser och vad kan det innebära i praktiken? Frågan lämnar vi öppen för att svaras på vid ett tillfälle med större tidsmässiga resurser. Begreppet etablering hade inte undersökts tillräckligt inför intervjuerna och frågor från informanterna blev komplicerade. Det visade sig att skillnaden mellan ekonomisk etablering, att försörja sig inom sitt yrke, och att vara etablerad i en konstnärlig bransch och uppleva ett erkännande, är två olika fenomen. Karriärteorier som teoretiskt ramverk gav möjlighet att bredda analysen utöver Bourdieus begreppsvärld vilket stärker Daniels slutsatser kring alumner från konstnärliga högskolor (Daniel 2013). 8.3 Framtida forskning En svaghet i studien är avsaknaden av någon typ av jämförelsegrupp. På grund av tidsoch resursbrist kunde inte två parallella grupper ingå i studien. Det vore intressant med en motsvarande studie om svenskfödda och -utbildade scenkonstnärers etablering på arbetsmarknaden. Det vore även givande att spåra invandrade scenkonstnärer som inte är etablerade på den svenska scenkonstarbetsmarknaden, för en studie om vilka mekanismer och skäl som ledde till att de nu inte arbetar inom sitt tidigare yrke. Finns orsakerna i de sociala nätverken, eller finns andra skäl och personliga val bakom utebliven etablering? Andra tankar om framtida forskning, som utvecklats under arbetet med studien, är bland annat att i en liknande studie använda SNA:s möjligheter på andra sätt än genom en ego-nät analys för att analysera större nätverk. Exempelvis det svenska scenkonstfältet och dess kopplingar till motsvarande fält i andra länder. Frågan som väcktes i avsnittet med innehållsanalysen angående vilken klass som innehar och försvarar makten på det svenska scenkonstfältet är även relevant att undersöka på djupet. Ytterligare en 45

46 forskningsidé är att undersöka fenomenet fria scenkonstgrupper i relation till entreprenörer från andra branscher i Sverige, både med och utan migrationsbakgrund. 8.4 Avslutande reflektion Scenkonstnärers och andra kreativa yrkesgruppers utbildningsvägar, förutsättningar på arbetsmarknaden och karriärvägar är inte så kända för de flesta studie- och yrkesvägledare. Det kan förklaras med att det handlar om små yrkesgrupper. Men de konstnärliga högskolorna verkar också sakna studie- och yrkesvägledare. Det här innebär att bland annat metoder för karriärvägledning som är särskilt lämpliga för människor i konstnärliga och kreativa yrken inte undersöks eller utvecklas. Bland alla nyanlända som varje år flyttar till Sverige finns konstnärligt utbildade och de som lärt sig ett konstnärligt eller kreativt yrke på något annat sätt. Genom en studie som denna blottlägger vi bland annat en bransch vars normer effektivt exkluderar invandrare. Vi har här gjort en analys som visar en del av de mekanismer som påverkar dem som vill etablera sig i branschen. De informanter vars etableringsvägar studerats, har visat sig vara mycket målmedvetna, beredda till uppoffringar och en lång tids ihärdigt arbete för att nå målet att verka i sitt yrke. De har av olika skäl haft möjlighet till att vara det. Hur hade dessa scenkonstnärers etableringsresa sett ut om det hade funnits fler som hade haft möjligheten att etablera sig innan den här studiens informanter kom till Sverige? Hur skulle normerna i den svenska scenkonstbranschen då se ut idag? Hur skulle scenkonsten i Sverige ha utvecklats? Studie- och yrkesvägledares kompetens är relevant i alla delar av samhället där människor utbildar sig, söker sysselsättning, söker rätt väg i livet, etablerar sig i en ny kontext eller till exempel flyttar till ett nytt land. Eftersom många av oss, som utbildar oss till studie- och yrkesvägledare, redan har andra yrken, kompetenser och erfarenheter ger den rikedomen nya infallsvinklar och insikter till karriärvägledningsfältet. Vi som gjort den här studien har kompetens inom scenkonstens område. Nu har vi gjort ett bidrag till att utveckla fältet. 46

47 9 Referenser Ahmad, A. (2011) Connecting with work The role of social networks in immigrants searching for jobs in Finland, European Societies, 13(5), pp doi: / Ansala, L. Sarvimäki, M. Åslund, O (2018). IFAU RAPPORT 2018:25 Invandringshistoria och nyanländas etablering på arbetsmarknaden Laura Ansala Matti Sarvimäki Olof Åslund Bandura, A. (1997). Self-Efficacy: The exercise of control. New York. Freeman Bimrose, J. och Brown, A. (2015). Forskning om studie- och yrkesvägledning. I Lovén, Anders (Red). Karriärvägledning - en forskningsöversikt. Lund: Studentlitteratur, Baumol, W J; Jeffri, J.och Throsby, C D. (2004). Making Changes: Facilitating the Transition of Dancers to Post-Performance Careers. New York: Research Center for Arts and Culture/Teachers College Columbia University. Bennmarker, H, Grönqvist, E och Öckert, B. Rapport 2009:23. Betalt efter resultat - utvärdering av försöksverksamhet med privata arbetsförmedlingar Bergsgard, N. A. och Vassenden, A. (2015) Outsiders? A sociological study of Norwegian artists with minority background, International Journal of Cultural Policy, 21(3), doi: / Bourdieu, P. (2007). The Forms of Capital, in Sadovnik (red.), Sociology of Edu-cation. New York: Routledge. Bridgstock, R. (2013) Professional Capabilities for Twenty-First Century Creative Careers: Lessons from Outstandingly Successful Australian Artists and Designers.International Journal of Art & Design Education, v32 n2 p Broady, D. (1998). Kapitalbegreppet som utbildningssociologiskt verktyg. Skeptronhäften / Skeptron Occasional Papers nr 15. Uppsala universitet, Uppsala Cambridge Diktionary. (2020) Cambridge university press. Hämtad Coleman, J.S. (1990). Foundations of social theory. Cambridge, Mass.: Harvard Univ. Press. Crossley, N., Bellotti, E., Edwards, G., Everett, M., Koskinen, J., and Tranmer, M. (2015) Social network analysis for ego-nets, SAGE Publications Ltd, 55 City Road, London, Daniel, R. (2016). Creative artists, career patterns and career theory: insights from the Australian context. Australian Journal of Career Development, 1 October, 25(3):91 98 Hodkinsson, P. (2008). Understanding career decision-making and progression: Careership revisited. John Killeen Memorial lecture, Woburn House, London Hodkinson, P. & Sparkes, A.C. (1997). Careership: A sociological theory of career decision making. British Journal of Sociology of Education Volume 18, 1,

48 IFAU (2018) Utrikesföddas etablering på arbetsmarknaden, en forskningssammanfattning. Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering. Stockholm Hämtad Joyce, Patrick, (2015). Delmi kunskapsöversikt nr: 2015:3 Integrationspolitik och arbetsmarknad en översikt av integrationsåtgärder i Sverige Kulturrådet hemsida Hämtad Kvale, Steinar och Brinkmann, Svends (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. 3. uppl. Lund: Studentlitteratur Larsen, Ann Kristin Metod helt enkelt: en introduktion till samhällsvetenskaplig metod. Malmö: Gleerup Lent, R. W., Brown, S. D., Hackett, G., Social Cognitive Career Theory (2002) i Career choice and development. 4. ed. Jossey-Bass ss Lent, R. W., Brown, S. D., och Hackett, G. (1994). Toward a Unifying Social Cognitive Theory of Career and Academic Interest, Choice and Performance.i Journal of vocational behaviour (45) ss Lidström, L. (2009). En resa med osäkra mål Unga vuxnas övergångar från skola till arbete i ett biografiskt perspektiv. Umeå; Umeå universitet Liljeberg, Sjögren och Vikström. IFAU Rapport 2012:6. Leder nystartsjobben till högre sysselsättning? Lovén, A. (2015). Teorier om vägledningsfältet. I Lovén, Anders (Red). Karriärvägledning - en forskningsöversikt. Lund: Studentlitteratur, Nationalencyklopedin, socialt kapital. (hämtad ) Nationalencyklopedin, socialt nätverk. (hämtad ) Nordregio. Policy brief 2017:5. Fler flyktingar fortare i arbete Åtgärder för snabbare etablering på arbetsmarknaden Hämtad: Nordström Skans och Åslund. IFAU Rapport 2005:17 Ses vi på jobbet? Etnisk segregation mellan arbetsplatser Patton, W. & McMahon, M. (2014). Career development and systems theory: connecting theory and practice. 3. ed. Rotterdam: Sense Publishers Pergament. S och Swärdh. J (2019) Vem är jag om inte dansare? Fördjupningsarbete, Studieoch yrkesvägledarutbildningen vid Malmö universitet. 48

49 Pickman, A. (1987). Career Transitions for Dancers; A Councelor s Perspective, Journal of Counceling and Development. December 1987 vol 66, ss Putnam, R.D. (1996). Den fungerande demokratin. Medborgarandans rötter i Italien. Stockholm: SNS förlag. Scott, J. (2017). Social network analysis. (4th edition). London: SAGE Publications Ltd. Scott, J. och Carrington, P. J., edit. (2011) The SAGE Handbook of Social Network Analysis. SAGE Publications. Svenska.se SAOL + SO + SAOB hämtad Svensk Scenkonst hemsida Hämtad: Teatercentrum hemsida 2020https:// Hämtad Vetenskapsrådet (u.å.) Forskningsetiska principer Hämtad: Åslund, Forslund och Liljeberg. IFAU Rapport 2017:14. Flykting- och anhöriginvandrares etablering på den svenska arbetsmarknaden 49

50 Bilagor Bilaga 1 Intervjuguide intro Information om etiska ställningstaganden: Anonymitet, anonymisering av alla deltagare och de personer som nämns kommer att ske. Förutom eventuella organisationer såsom TC osv. Är det något du själv, under intervjun, finner som extra viktigt att det inte går att identifiera vem/var/när så får du gärna nämna det. Intervjun kommer att spelas in som ljudinspelning. Den är enbart för oss två så att vi inte missar viktig information. Inspelningen raderas så fort vår uppsats är godkänd och korrigerad. (förhoppningsvis i mitten av juni 2020). Du bestämmer själv hur du svarar på frågorna och vad du berättar för oss. Du kan avbryta intervjun om du vill. Begrepp: Aktör = person eller organisation (exempel: Teatercentrum, kulturförvaltningar, Teaterförbundet, Svensk scenkonst etc ) Resurs = till exempel repetitionslokaler, publik, kunskap om kulturfinansiering, kännedom om regelverk, telefon, sociala medier, epost Du är etablerad = När du har din huvudsakliga inkomst från arbete i ditt yrke/bransch. Alternativt när du upplever att du finns på scenkonstkartan utifrån andra scenkonstprofessionellas perspektiv, t.ex. kollegors, finansiärers och arrangörers perspektiv 50

51 Bilaga 2 Intervjuguide - frågor GDPR fråga: Gör du den här intervjun frivilligt? Har du tillräckligt med information om vad som sker med uppgifterna om din person? Får vi spela in intervjun? Frågor om intervjupersonen Hur gammal är du? Vilket modersmål har du? Bakgrund När bosatte du dig i Sverige? Vad hade du arbetat med innan du flyttade till Sverige? Anser du att du var etablerad på en arbetsmarknad innan flytten? Vilken arbetsmarknad? Hur brukade du hitta och få arbete innan du flyttade till Sverige? Vilken utbildning hade du när du flyttade till Sverige? I vilket land fick du din utbildning? Vilket land är ditt ursprungsland? Tillhörde du en eventuell majoritetsbefolkning i ditt ursprungsland? Etablering Hur fick du ditt första arbete i Sverige och vad var det för arbete? Fanns det någon eller några personer/aktörer som hjälpte dig med att hitta och/eller få ditt första arbete i Sverige? Om ja, vilken typ av relation hade du till dessa personer? Berätta hur du fick arbete efter det första arbetet i Sverige? Anser du dig vara etablerad på inom scenkonsten i Sverige? När skedde etableringen? Resurser Vilken kunskap behövde du och vad behövde du känna till för att kunna etablera dig på scenkonstarbetsmarknaden i Sverige? Vilka resurser behövde du ha tillgång till för att kunna arbeta inom scenkonsten? Hur har du fått tillgång till de resurser som du nämnde tidigare? Har du använt dig av kontakter till det? Anser du att du har fått arbete alternativt kunnat arbeta i ditt yrke genom kontakter och nätverk i Sverige? Berätta hur det har gått till? Nätverket Har det funnits kontakter och aktörer som har varit särskilt viktiga för din arbetsmarknadsetablering? Har någon/några av dessa talat ditt modersmål? Har någon några haft sitt ursprung i samma land alternativt samma kultur? Har du haft viktiga kontakter som inte har sitt ursprung i Sverige? Andra egenskaper hos dina viktigaste kontakter i ditt nätverk som kan ha betydelse för vår förståelse? Avslutning Vad har varit svårast respektive enklast i resan att etablera sig inom scenkonsten i Sverige? Är det något annat som vi bör veta om din resa att etablera dig på scenksontarbetsmarknaden i Sverige? 51

52 Bilaga 3 Sammanställning resultat resursgenerator Sammanställning av alla informanternas svar: 52

53 Bilaga 4 Tid till upplevd etablering Informanternas tid från att de anlänt till Sverige tills de upplevt sig etablerade (erkända) på svenska scenkonstarbetsmarknaden. 53