Verksamhetsplan Tandvårdsförvaltningen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Verksamhetsplan 2014. Tandvårdsförvaltningen"

Transkript

1

2 Verksamhetsplan 2014 Tandvårdsförvaltningen

3 Innehållsförteckning 1 Inledning Landstingets vision och värdegrund Verksamhetsidé Utmaningar Medborgare och kund Folktandvårdens övergripande mål Tillgänglighet Delaktighet och bemötande Nyckeltal Aktiviteter Verksamhet och process Folktandvårdens övergripande mål Hälsofrämjande sjukvård och sjukdomsförebyggande arbete Jämlikhet och jämställdhet Miljö Nyckeltal Aktiviteter Lärande och förnyelse Folktandvårdens övergripande mål Nyckeltal Aktiviteter Medarbetare Folktandvårdens övergripande mål Nyckeltal Aktiviteter Ekonomi Folktandvårdens övergripande mål Nyckeltal Aktiviteter Tandvårdsförvaltningen, Verksamhetsplan (11)

4 1 Inledning 1.1 Landstingets vision och värdegrund Landstinget har visionen att vara hälsolänet - för ett friskare, tryggare och rikare liv. Vi utgår från medborgarnas behov och erbjuder vår samlade kompetens och våra tjänster inom en processorienterad hälso- och sjukvård, tandvård, utbildning och kollektivtrafik för bättre hälsa i hela länet. Landstingets verksamhet drivs på uppdrag av länets invånare och verksamhetens inriktning bestäms utifrån demokratiska beslut om hur olika behov ska tillgodoses. Målet för är en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen samt att arbeta för att förebygga ohälsa. Ett systematiskt kvalitetsarbete bidrar till att åstadkomma rätt kvalitet med god ekonomisk hushållning. Rätt kvalitet innebär att vi utvecklas i takt med ny evidensbaserad kunskap. Vi prövar, utvärderar och förbättrar ständigt. Vi ger rätt vård på rätt nivå. Vi ger vård på lika villkor och utgår från patientens behov. God ekonomisk hushållning innebär att vi som hälsolänet tillsammans skapar förutsättningar för god hälsa. Vi använder tilldelade resurser optimalt. Vi belyser alltid kvalitet och ekonomi samtidigt. Verksamhetens värdegrund vilar på värdeorden öppet, engagerat och kunnigt. Värdegrunden återfinns också i landstingets policy, som beskriver förhållningssättet för arbetet inom områdena kvalitet och säkerhet, medarbetare, ekonomi och förvaltning, miljö, IT samt kommunikation. 1.2 Verksamhetsidé Folktandvårdens syfte är att bidra till en bättre livskvalitet för länsinvånarna i Kalmar län genom att skapa förutsättningar för god munhälsa. 1.3 Utmaningar Kundernas ökande krav på god service är en stor utmaning, då många av klinikerna har svårt att erbjuda behandlingar inom tänkta tidsintervall. Detta beror på att det varit stor brist på tandläkare. Då nu alla tjänster är besatta måste alla förseningar i kallelser snarast arbetas bort. En annan utmaning är att med hjälp av utvecklade vårdprogram och utveckling av teamarbetet kunna hålla en hög och jämn kvalitet i vården och samtidigt ha en hög produktivitet, enär organisationen på tandläkarsidan nu genomgår en generationsväxling. Många erfarna tandläkare går i pension och ersätts av nya orutinerade. Samtidigt ska Folktandvården utifrån sitt uppdrag skapa de resurser, som behövs för att ha ett fortsatt fokus på förebyggande vårdinsatser till länsinvånarna. Tandvårdsförvaltningen, Verksamhetsplan (11)

5 2 Medborgare och kund Landstingets övergripande mål: Friskare och nöjdare invånare Visionen om Hälsolänet är utgångspunkten i allt arbete - för ett friskare, tryggare och rikare liv för invånarna i Kalmar län. Ohälsan och skillnaderna i ohälsa ska minska.i alla landstingets verksamheter ska det finnas ett tydligt kundperspektiv. Andelen nöjda kunder ska öka. Tillgängligheten till landstingets tjänster ska förbättras årligen. Inom hälso- och sjukvården är målet en köfri vård. Patienter och närstående ska ses som medskapare i vården. 2.1 Folktandvårdens övergripande mål Våra kunder upplever att de får ett personligt bemötande, att vi har en god tillgänglighet och att all vård utgår från patientens situation samt bidrar till deras välbefinnande. 2.2 Tillgänglighet Folktandvården fortsätter arbetet med att öka tillgängligheten till klinikerna. Ett omfattande projekt, som under benämningen "Värdskap" påbörjades under fjolåret, utvecklas vidare detta år. Syftet är att på olika sätt öka den personliga servicen från medarbetarnas sida. En utveckling av kallelser, tidbokningar och betalningsmöjligheter kommer att ske under året och bl a ska ett projekt med webbtidbokning igångsättas. En mobil tandvårdsbuss beräknas kunna tas i bruk kring halvårsskiftet med ambitionen att Folktandvården med hjälp av denna ska kunna bättre nå grupper av befolkningen som det av olika anledningar annars är svårt att komma i kontakt med. Problem med förseningar i kallelser och behandlingar ska arbetas bort så att inga kliniker är försenade mer än 6 månader och ett antal inte mer än som mest 3 månader vid årets utgång. Dessutom ska ingen patient behöva vänta mer fyra veckor på att behandling påbörjas. Varje klinik har ett funktionshinderombud och med början under våren 2014 kommer det centrala kontaktombudet att besöka alla kliniker för en genomgång av checklistan. 2.3 Delaktighet och bemötande Genom enkäter och fokusgrupper ska länsivånarna kunna bidra med förslag till hur tillgänglighet och service ytterligare kan utökas. 2.4 Nyckeltal Förvaltningens mål Nöjd kund Mått Antal patienter med försenad kallelse i allmäntandvården (ATV) Köer i specialist- och sjukhustandvården Skulle du rekommendera någon annan att bli kund/patient på den här kliniken? Samtliga elever i årskurs 8 ska vara tobaksfria 2.5 Aktiviteter Aktiviteter Gemensamt krafttag mot köer. Beskrivning Vid utgången året har inga kliniker förseningar i kallelser Tandvårdsförvaltningen, Verksamhetsplan (11)

6 Aktiviteter 0 Fortsatt fokus på att utveckla kundservice inklusive tillgänglighet samt öka patientinflytandet Målgruppsanpassning av kallelse-, boknings- och betalningsmöjligheter Beskrivning överstigande 6 månader och specialistklinikerna inte heller remisser som får vänta mer än 6 månader. Fortsatt arbete med "Värdskapet" samt att ta del av patienternas synpunkter bl a genom utveckling avpatientenkäten "Månadens fråga". Översyn och omarbetning av Folktandvårdens kallelser med målsättningen att förbättra informationen till patienterna inför besöket. Utveckla och förbättra Folktandvårdens hemsida. Fortsatt arbete efter den strategiska planen för service och bemötande på klinikerna. Projekt med tidbokning via patientens egen dator. Tandvårdsförvaltningen, Verksamhetsplan (11)

7 3 Verksamhet och process Landstingets övergripande mål:rätt kvalitet genom effektiva processer - för hög livskvalitet och god hälsa. All verksamhet ska ha rätt kvalitet, vara jämlik och jämställd och ges med god tillgänglighet och bra bemötande, efter vars och ens behov. Målet är att ha Sveriges säkraste hälso- och sjukvård. Ett processorienterat arbetssätt inom hälso- och sjukvården skapar ett större värde för patienten och gör vården mer effektiv. Vårdkedjan ska vara enkel, logisk och tydlig för patienten. All verksamhet ska ha mål för kvalitet och utveckling av processer. Inom hälso- och sjukvården är målet att de medicinska resultaten ska förbättras årligen. Prioriterade sjukdomsprocesser är diabetes, stroke, hjärtsjukdomar, vården av äldre och cancersjuka. Det hälsoförebyggande arbetet ska prioriteras och insatser ska riktas mot individer med hög risk att insjukna eller återinsjukna. Målsättningen är att öka livskvaliteten genom ett hälsofrämjande arbetssätt. Samverkan inom landstinget, men också med länets kommuner och med andra aktörer ska öka. 3.1 Folktandvårdens övergripande mål Våra insatser förhindrar nya skador i munhålan och bidrar till en god munhälsa hos länsinnevånarna. Folktandvårdens patienter anser att de har goda egenvårdskunskaper. I syfte att ytterligare utveckla och garantera kvaliteten i tandvården, inför Folktandvården nu ett utökat garantiåtagande för de vårdinsatser som utförs. 3.2 Hälsofrämjande sjukvård och sjukdomsförebyggande arbete Folktandvårdens syfte, att bidra till att länsinvånarna ges förutsättningar till en bättre livskvalitet, innebär att verksamheten inte bara arbetar med att förbättra munhälsan utan också arbetar allmänt folkhälsofrämjande. Detta är grundförutsättningar för Folktandvårdens särskilda insatser under planperioden. Folktandvården erbjuder Frisktandvård tandvård till fast pris baserat på den enskildes risk för att utveckla munsjukdom. Genom en aktiv samverkan mellan Folktandvården och patienten utvecklas en god munhälsa och det fasta priset kan således hållas lågt. Tidigare har fokus varit att erbjuda detta koncept till yngre vuxna i syfte att få dem att ha en fortsatt regelbunden kontakt med tandvården. Andelen unga vuxna som har regelbunden kontakt med tandvården har också ökat. Nu kommer en bredare satsning att ske för att upplysa även äldre vuxna om denna möjlighet. Det finns en allt större grupp äldre invånare i länet, De som av olika orsaker avstår från tandvård, behöver extra uppmärksamhet. En strategi för att möjliggöra fortsatt regelbunden tandvårdskontakt för denna grupp kommer att tas fram. En mobil utrustning - tandvårdsbuss - har nu upphandlats och planeras under året sättas in som resurs till olika grupper av den vuxna befolkningen som av olika anledningar kan ha svårigheter att komma i kontakt med tandvården, inte minst inom äldrevården. Landstinget har givit Folktandvården ett särskilt ansvar för barn och ungdomar i länet. Inte minst gäller detta generella insatser av förebyggande art och insatser till grupper av individer med tandhälsoproblem. Under året görs en särskild satsning på att genomföra framtagna rutiner för hur hantera barn och ungdomar som lever under bristande omsorg. Folktandvården lägger stora resurser på preventiva insatser inom den organiserade vården. Detta gäller såväl generella insatser inom barn- och ungdomstandvården, som riktade insatser till förskolebarn, skolbarn och särskilda grupper med hälsoproblem. En översyn och värdering behöver Tandvårdsförvaltningen, Verksamhetsplan (11)

8 göras, så att Folktandvårdens insatser i samverkan med andra aktörer ger den bästa tandhälsoeffekten. Folktandvården fokuserar på en insats benämnd Tobaksfri Duo med målet att få ungdomar i högstadiet att undvika tobaksbruk. Samarbete har här etablerats med samtliga kommuner och högstadieskolor i länet. Stor kraft kommer under året läggas på marknadsföring och uppföljning av Tobaksfri duo. Långsiktigt är ambitionen att engagera samtliga högstadieelever i länet. I samverkan med odontologiska fakulteten i Malmö har Folktandvården genomfört en länsövergripande undersökning av de vuxnas tandhälsa. Med detta underlag planeras nu ett antal forskningsprojekt, som bland annat ska kunna användas som stöd i en framtida vårdplanering av tandvårdsinsatser till den vuxna befolkningen. För att ha ett fokus på dessa projekt kommer Folktandvården under året att anställa tre forskarstuderande, som i samarbete med Malmöfakulteten ska driva dessa projektarbeten. Efter att år 2012 ha infört riskbedömningsmetoden R2, bedöms Folktandvårdens revisionspatienter, från och med 17 års ålder, efter varje undersökning. Riskbedömningen utmynnar i en individuell munhälsoprofil som kopplas till ett vårdprogram. Vårdprogrammet är baserat på de Nationella Riktlinjerna för Vuxentandvård. Utvärdering, analys och uppföljning av följsamheten av såväl R2 som vårdprogram sker kontinuerligt, följt av en fortsatt utbildning av medarbetarna utgående från utvärderingen. 3.3 Jämlikhet och jämställdhet Grunden för att kunna ge en jämlik och jämställd vård är att regelbundna värderingsdiskussioner genomförs. I verksamhetsplanen prioriteras detta och varje klinikchef är ansvarig för dessa diskussioner. Varje klinik har funktionshinderombud, som samlas regelbundet för att utbyta erfarenheter och få del av nyheter inom området. Vid varje förändring på en klinik ska frågor om funktionshinder belysas och dessutom ska regelbunden genomgång ske av landstingets centrala funktionshinderprogram och rutiner kontrolleras via särskild checklista så att kunder med funktionshinder möts med samma respekt som alla andra. Folktandvården har en övergripande jämställdhetsgrupp, som tillika fungerar som en likabehandlingsgrupp. Det innebär att denna grupp har ett vidgat arbetsfält och ska i hela Folktandvården arbeta för att alla kunder och patienter, likväl som medarbetare, ska behandlas likvärdigt och med respekt efter sina förutsättningar. Det innebär t ex. att patienter med annan etnisk bakgrund behandlas lika samt att inte kön, sexuell läggning eller ålder får spela någon roll. Folktandvården tar alltid hand om akuta patienter samt barn som är papperslösa. Folktandvården strävar efter att ha en god tillgänglighet i hela länet. Därför erbjuds, med hjälp av de två befintliga mobila utrustningarna, behandling av länets skolbarn på plats i alla skolor som inte ligger i direkt anslutning till klinikerna och som har mer än 50 elever. För att än mer kunna utveckla den mobila verksamheten har en mobil buss införskaffats som kommer att vara i funktion under år Miljö Miljöarbetet går nu in i en ny fas där frågor rörande miljö, hälsa, klimat och andra hållbarhetsfrågor tydligt kopplas samman. Fokus de kommande åren kommer att ligga på upphandling, transporter och kemikalier. Folktandvårdens miljöarbete är helt i linje med landstingets övergripande miljömål och det långsiktiga arbetet sker systematiskt med ständiga förbättringar som drivkraft Tandvårdsförvaltningen, Verksamhetsplan (11)

9 3.5 Nyckeltal Förvaltningens mål God munhälsa Mått Totalt antal Frisktandvårdspatienter Andel kariesfria 6-åringar, dft Andel kariesfria 12-åringar, DFT Andel kariesfria 19-åringar (DFT=0) Kariesprevalens (medelvärde DFT), 50-åringar Antal egna tänder, 70-åringar 3.6 Aktiviteter Aktiviteter Utveckla användandet av beslutsstöd för riskbedömning, vårdprogram och nationella riktlinjer Fortsätta utveckla epidemiologisk uppföljning och analys Genomförandet av rutiner för omhändertagande av barn som lever under sviktande omsorg Fokus på unga vuxnas fortsatta kontakt med tandvården Framtagande av strategi för äldres möjlighet till fortsatt tandvårdskontakt Fortsatt fokus på ökad patientsäkert på kliniknivå. Beskrivning Fortsatt arbete arbete med vårdprogram och riktlinjer. Alla nyanställda får information och utbildning. Ny genomgång av riskbedömningen för samtliga medarbetare i Folktandvården. "Analysdag" för chefer. Ambitionen är att alla unga vuxna, när de lämnar den organiserade vården, ska fortsätta ha en regelbunden kontakt med tandvården. Tandvårdsförvaltningen, Verksamhetsplan (11)

10 4 Lärande och förnyelse Landstingets övergripande mål: Ständiga förbättringar Alla verksamhter ska arbeta med systematiskt förbättringsarbete. Allt kvalitets- och förbättringsarbete ska fokusera på ökat värde för patienten och medborgarna i en lärande organisation. Förbättringsarbetet syftar till ökad kvalitet, förbättrad tillgänglighet och bemötande. Antalet misstag, brister och fel i landstingets tjänster ska minimeras. Det leder till en pålitlig och säker verksamhet med bästa möjliga resultat. 4.1 Folktandvårdens övergripande mål Lagarbete och utveckling präglar all vår verksamhet. En mellanstor/stor klinik kan ge hela allmänodontologiska vårdpanoramat. 4.2 Nyckeltal Förvaltningens mål Samspelande organisation Mått Medarbetarenkäten: Samarbetet mellan enheter/yrkesgrupper fungerar bra Alla enheter inom landstinget ska ha systematisk avvikelsehantering Patientsäkerhetskulturen ska förbättras 4.3 Aktiviteter Aktiviteter Fortsatt satsning på kompetensutveckling och kunskapsutbyte Utveckla folkhälsoarbetet i samverkan med externa aktörer Starta breddad teamutbildning Fortsatt samarbete med universitet/högskolor. Satsning på forskning Undersöka möjligheter för att inrätta en endodontiavdelning Beskrivning Specialisttandvården ökar samarbetet med allmäntandvården genom att strukturerat besöka och utbilda på kliniknivå. Tandläkare inom allmäntandvården ges möjlighet att under handledning under perioder arbeta inom specialisttandvården. Folktandvården fortsätter satsa på att utveckla lagarbetet på klinikerna med målet att öka produktiviteten och utveckla vårdkvaliteten. Projekt påbörjas för att bearbeta resultaten från tandhälsoundersökningen. Tandvårdsförvaltningen, Verksamhetsplan (11)

11 5 Medarbetare Landstingets övergripande mål: Landstinget ska vara en attraktiv, utvecklande och hälsosam arbetsplats. Landstinget ska bli ännu attraktivare som arbetsgivare och andelen medarbetare som ansr att landstingstinger är en attraktiv arbetsplats ska öka. Landstinget ska vara en föregångare som arbetsgivare när det gäller att främja den goda arbetsplatsen - genom chefers och medarbetares engagemang och delaktighet. Arbetsmiljön ska utvecklas och förbättras - mot ännu mer hälsosamma och utvecklande arbetsplatser. Sjukfrånvaron ska minska inom alla landstingets verksamheter. 5.1 Folktandvårdens övergripande mål Vi är stolta över att arbeta i Folktandvården och våra gemensamma värderingar präglar vår vardag och gör den meningsfull. 5.2 Nyckeltal Förvaltningens mål Positiva engagerade medarbetare Mått Medarbetarenkäten: Stolt över att arbeta i Folktandvården Sjukfrånvaron ska minska inom landstingets alla verksamheter Andelen medarbetare som i medarbetarenkäten uttrycker stolthet över att arbeta i Landstinget i Kalmar län ska öka och värdet uppgå till minst 70 (av 100) Frisknärvaro - andel medarbetare med 5 eller färre sjukdagar ska vara mer än 66 % Samtliga medarbetare ska erbjudas medarbetarsamtal, med individuell utvecklingsplan 5.3 Aktiviteter Aktiviteter Beskrivning Fortsatt arbete med värderingar och värdskap. Vårda varumärket. Fortsatt fokus på att behålla engagerade medarbetare och efter behov rekrytera Starta nätverk för allmäntandläkare Fortsatt arbete med utbildningsarenan. Projektet syftar till att ta fram program och utvecklingsmöjligheter för medarbetarna inom organisationen. Tandvårdsförvaltningen, Verksamhetsplan (11)

12 6 Ekonomi Landstingets övergripande mål: God ekonomisk hushållning. Landstinget ska ha en kostnadseffektiv hushållning av resurser. Den verksamhet som landstinget bedriver ska vara ekonomiskt ansvarsfull och långsiktig. Verksamhetens mål ska nås med lägsta möjliga resursinsats. Respektive års resultat ska uppgå till minst 2 procent av skatteintäkter och statsbidrag. Investeringar ska finansieras med egna medel. Soliditeten, exkl. ansvarsförbindelse ska långsiktigt uppgå till minst 43 procent. 6.1 Folktandvårdens övergripande mål Vi gör ett positivt ekonomiskt resultat i relation till ekonomiska åtaganden. 6.2 Nyckeltal Förvaltningens mål God ekonomi Mått Resultat mot budget Antal revisionspatienter per tandvårdsteam (ATV) 6.3 Aktiviteter Aktiviteter Beskrivning Fortsatt analys och utveckling av modeller med resurspersoner Översyn av regler kring interna ersättningar mellan klinikerna Se över och synliggöra centrala kostnader Utredning samtliga kostnader för barn- och ungdomstandvården. Blir en del i den utredning landstinget kommer att göra gällande tandvårdskostnader. Tandvårdsförvaltningen, Verksamhetsplan (11)

13 Verksamhetsplan 2014 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen

14 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, Verksamhetsplan (24)

15 Innehållsförteckning 1 Inledning Landstingets vision och värdegrund Verksamhetsidé Utmaningar Medborgare och kund Tillgänglighet Delaktighet och bemötande Nyckeltal Aktiviteter Verksamhet och process Hälsofrämjande sjukvård och sjukdomsförebyggande arbete Jämlikhet och jämställdhet Miljö Nyckeltal Aktiviteter Lärande och förnyelse Nyckeltal Aktiviteter Medarbetare Nyckeltal Aktiviteter Ekonomi Sammanställning av budgetförändringar Nyckeltal Aktiviteter Bilagor Bilaga 1: Budgetstatement 2014 Bilaga 2: Riktlinje för målstyrning HSF Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, Verksamhetsplan (24)

16 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, Verksamhetsplan (24)

17 1 Inledning 1.1 Landstingets vision och värdegrund Landstinget har visionen att vara hälsolänet - för ett friskare, tryggare och rikare liv. Vi utgår från medborgarnas behov och erbjuder vår samlade kompetens och våra tjänster inom en processorienterad hälso- och sjukvård, tandvård, utbildning och kollektivtrafik för bättre hälsa i hela länet. Landstingets verksamhet drivs på uppdrag av länets invånare och verksamhetens inriktning bestäms utifrån demokratiska beslut om hur olika behov ska tillgodoses. Målet för är en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen samt att arbeta för att förebygga ohälsa. Ett systematiskt kvalitetsarbete bidrar till att åstadkomma rätt kvalitet med god ekonomisk hushållning. Rätt kvalitet innebär att vi utvecklas i takt med ny evidensbaserad kunskap. Vi prövar, utvärderar och förbättrar ständigt. Vi ger rätt vård på rätt nivå. Vi ger vård på lika villkor och utgår från patientens behov. God ekonomisk hushållning innebär att vi som hälsolänet tillsammans skapar förutsättningar för god hälsa. Vi använder tilldelade resurser optimalt. Vi belyser alltid kvalitet och ekonomi samtidigt. Verksamhetens värdegrund vilar på värdeorden öppet, engagerat och kunnigt. Värdegrunden återfinns också i landstingets policy, som beskriver förhållningssättet för arbetet inom områdena kvalitet och säkerhet, medarbetare, ekonomi och förvaltning, miljö, IT samt kommunikation. 1.2 Verksamhetsidé Hälso- och sjukvårdsförvaltningen erbjuder och utvecklar effektiv specialiserad hälso- och sjukvård med ledande resultat genom kompetenta medarbetare, kunskapsbaserade metoder, hög tillgänglighet och gott bemötande. 1.3 Utmaningar Så styr förvaltningen mot de strategiska målen Landstingsplanen är landstingets viktigaste styrdokument. Landstingsplanen är därför vägledande för förvaltningens verksamhetsplan samt för mål, nyckeltal och aktiviteter i styrkortet. Förvaltningens Riktlinje för målstyrning (bilaga) beskriver den gemensamma planerings- och uppföljningsmodellen som syftar till att åstadkomma en process i riktning mot önskade resultat. I förvaltningens styrkort tas mål, nyckeltal och aktiviteter fram och beskrivs inom fem perspektiv. Ansvaret för förankringsprocessen följer linjeorganisationen. Uppföljning, analys och åtgärd sker regelbundet i ledningsgrupp på förvaltnings- och sjukhusnivå, samt i verksamhetsdialoger. Baserat på landstingsplanen och förvaltningens verksamhetsplan upprättas verksamhetsplaner och styrkort även på underliggande nivå, dvs. på de tre sjukhusen i länet samt inom Diagnostiskt centrum. Styrkort upprättas även på basenhetsnivå. Tidplanen för arbetet följer landstingets planering och åskådliggörs i årshjulet i det IT-baserade programmet Stratsys, där förvaltningsledningen också lägger dokumentationen av verksamhetsplaner och verksamhetsberättelse. Detta möjliggör en god överblick och lättillgänglig åtkomst till rapporter och resultat för alla delar i organisationen. Utmaningar En av planperiodens viktigaste utmaningar för förvaltningen är att öka den medicinska kvaliteten med särskilt fokus på följande områden: Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, Verksamhetsplan (24)

18 cancervården patientsäkerhetskulturen köfri vård hög patientmedverkan Hälso- och sjukvårdsförvaltningens målsättning är att vara bland de bästa i landet i dessa avseenden. Det är viktigt att fortsätta utvecklingen av invånartjänsterna på webben för att öka patientens möjlighet att påverka sin egen vårdsituation. Det är också viktigt att stärka ledarskapets förmåga att skapa en gemensam arena för ständiga förbättringar och en ekonomi i balans. Arbetet under planperioden kommer även att vara inriktat på att utveckla resurs- och produktionsplaneringen. Rätt kompetens är förvaltningens viktigaste resurs, vilket innebär att aktiviteter för att säkra kompetenstillgången är prioriterade. Under planperioden fortsätter arbetet med att differentiera och prioritera vården inom ramen för tilldelad budget med syfte att säkra vårdkvalitet, skapa utrymme för finansiering av nya metoder, verksamhet och nya läkemedel. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, Verksamhetsplan (24)

19 2 Medborgare och kund Landstingets övergripande mål: Friskare och nöjdare invånare Visionen om Hälsolänet är utgångspunkten i allt arbete - för ett friskare, tryggare och rikare liv för invånarna i Kalmar län. Ohälsan och skillnaderna i ohälsa ska minska. I alla landstingets verksamheter ska det finnas ett tydligt kundperspektiv. Andelen nöjda kunder ska öka. Tillgängligheten till landstingets tjänster ska förbättras årligen. Inom hälso- och sjukvården är målet en köfri vård. Patienter och närstående ska ses som medskapare i vården. Den vård som Hälso- och sjukvårdsförvaltningen erbjuder är jämlik och tillgänglig, har hög kvalitet och är fokuserad på kund och medborgare. Värdeord HSF Öppet tillgänglighet, riskanalys, avvikelsehantering Engagerat kundfokus, bemötande, respekt, delaktighet Kunnigt samlad och samverkande kompetens, kvalitet, patientsäkerhet Hälso- och sjukvårdsförvaltningens uppdrag är att erbjuda medborgarna i Kalmar län specialiserad somatisk vård. Målet för uppdraget är goda medicinska resultat och att patienten är nöjd och trygg i mötet med den specialiserade vården. Den samlade kompetensen är vår styrka och att vi ständigt prövar, jämför och förbättrar våra resultat och rutiner samt vår förmåga att lyssna, bemöta och vägleda. Under planperioden ska vi särskilt arbeta för en ökad jämlik vård samt att fortsätta arbetet för en vård utan köer. Beslut har tagits att under planperioden avsätta särskilda medel för transportambulans, akutflödet och för att förstärka inom radiologin. 2.1 Tillgänglighet En nationell modell för mätning av ledtid till återbesök till läkare är framtagen och driftsatt från och med november Syfte är att undvika att kroniskt sjuka patienters återbesök glesas ut på grund av att förstabesök prioriteras. En första analys av resultaten sker under våren Fortsatt fokus att nå faktisk väntetid inom 60 dagar till besök och behandling fortsätter liksom tillgänglighetsarbetet inom akutmottagningar, radiologi och laboratorieverksamhet. 2.2 Delaktighet och bemötande Förvaltningsledningen uppmuntrar arbetet med att involvera patienterna i vårdprocessen, exempelvis genom att stötta arbetet i det landstingsövergripande förbättringsprogrammen. Två av teamen i förbättringsprogrammen har haft patientmedverkan i sitt arbete. Förvaltningen ska via en gemensam bemötandekod arbeta för ett förbättrat bemötande av patienter och anhöriga. Nationella patientenkäten En viktig källa för utvärdering av arbetet med patientdelaktighet är att följa resultaten i den Nationella patientenkäten och Vårdbarometern som båda mäter hur patienterna upplever vården. Resultaten redovisas på webben för att ge medborgarna bättre insyn i vården och möjlighet till jämförelser. Vårdnära åtgärder Förvaltningens utvecklingsarbete inom området delaktighet och bemötande kommer till stor del att ske inom ramen för landstingets processarbete. En processledare har tillsatts som tillsammans med processcoachen för cancerprocessen kommer att driva utvecklingsarbete med fokus på bland annat Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, Verksamhetsplan (24)

20 etablering av kontaktsjuksköterskor och implementering av vårdöverenskommelser och individuella vårdplaner. De områden som ligger först i arbetsplanen är bröstcancer, lungcancer, prostatacancer och coloncancer. Fler vårdnära åtgärder inom området finns beskrivna under rubriken 2.5 Aktiviteter. Barnkonventionen Landstingsfullmäktige har antagit handlingsplanen för Barnkonventionen med tillhörande checklista. Handlingsplanen slår fast alla verksamheters ansvar för att tillämpa Barnkonventionen i sitt uppdrag. Ett ansvar som förtydligas bäst genom att barn- och ungdomsperspektivet tas med i verksamhetsplaneringens fem perspektiv. Arbetet att förankra Barnkonventionens synsätt är långsiktigt och pågår ständigt. Hur verksamheterna arbetar med Barnkonventionen följs regelbundet upp i de återkommande verksamhetsdialogerna på sjukhusnivå. Riktlinje för kallelse Under 2014 skall alla kallelser i förvaltningen revideras och de som är aktuella skall formuleras om enligt landstingets nya riktlinje för kallelser. 2.3 Nyckeltal Förvaltningens mål Nyckeltal Jämlikhet. Omotiverade, väsentliga skillnader i sjukvården avseende behandling, bemötande och vård ska minska Tillgänglig vård Patient- och kundfokuserad vård Ökad patientdelaktighet i vården Andel elektiva patienter till mottagning inom 45 dgr, klinisk fysiologi ska vara minst 80 %. Andel PAD-svar inom 14 kalenderdagar, klinisk patologi ska vara minst 80 %. Antal nyvärvade blodgivare ska vara minst 700. Minst 80 % av patienterna ska få en tid till första besök (somatik och psykiatri) inom 60 dagar Minst 80 % av patienterna, inom den specialiserade vården, ska få tid till operation/behandling inom 60 dagar Minst 80 % av patienterna vid länets akutmottagningar ska behandlas inom 3 timmar Andel orange-triagerade patienter på akutmottagning som handlagts inom tre timmar dörr till dörr Inom cancervården ska cancerpatienter inte behöva vänta mer än maximalt fyra veckor från misstanke till behandling Hälften av alla kundmöten ska avse Västervik och Oskarshamn. De övriga 50 procenten avser Kalmar. Länsinvånarnas förtroende för vården ska årligen förbättras Den patientupplevda kvaliteten för indikatorn "Rekommendera" ska årligen förbättras. Somatiskt öppenvård Den patientupplevda kvaliteten för indikatorn "Rekommendera" ska årligen förbättras. Somatisk slutenvård 2.4 Aktiviteter Aktiviteter Beskrivning Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, Verksamhetsplan (24)

21 Aktiviteter Funktionshinderpolitiska programmet Arbete med omotiverade väsentliga skillnader Akutflödet Transportambulans Radiologi Ambulans 90 sekunder Arbeta med vårdöverenskommelser Arbeta för ett förbättrat bemötande av patienter och anhöriga Individuella vårdplaner Kontaktsjuksköterskor- cancer Kontaktsjuksköterskor- äldre Beskrivning Åtgärder som genomförs för att följa landstingets funktionshinderpolitiska program. Dessa efterfrågas i samband med verksamhetsdialog med sjukhus och Diagnostiskt centrum och ska beskrivas i verksamhetsberättelsen. Myndigheten för vårdanalys beskriver i en publikation SE12/8855/SAM en modell för att identifiera omotiverade väsentliga skillnader i vård, behandling och bemötande. Modellen har testats och fem områden med omotiverade väsentliga skillnader kommer att bli föremål för fördjupade analyser. HSF kommer att följa detta arbete och använda kunskaperna för att minska skillnader inom den egna verksamheten. Landstingsfullmäktige har p.g.a. den stora volymökningen beviljat särskild satsning på akutmottagningarna i Kalmar och i Västervik. Satsningen ska följa upp under året. Transporter av patienter till/från sjukvårdsinrättningar har i vårt län endast två nivåer. Beslut har fattats i landstingsfullmäktige att anskaffa och inrätta rutin för transportambulans som med placering i Västervik, för patienter med visst behov av omvårdnad, ska inneha en funktion som lättambulans. Landstingsfullmäktige har beviljat medel för särskild satsning inom radiologin för att möta dagens behov av tillgänglighet. Satsningen ska följas upp under året. Landstingsfullmäktige har beslutat om ytterligare satsning i länet på ambulansverksamheten och inställelsetid 90 sekunder på samtliga enheter i länet. Successivt införande under 2014 enligt plan. Medlen avser enbart tjänster. Implementering av vårdöverenskommelser för samtliga cancerpatienter. Ta fram en HSF-gemensam bemötandekod. Regelbunden uppföljning av sjukhusens och Diagnostiskt centrums arbete med bemötandefrågor sker i samband med verksamhetsdialoger med sjukhusen och Diagnostiskt centrum. Aktiviteten är kopplad till Ledtider Cancer. Skapa tekniska förutsättningar i Cosmic plattform i regional samverkan. Genomföra pilotprojekt i samarbete med landstingets processledare/processcoach för cancer. Fast vårdkontakt ska kunna erbjudas. Kontaktsjuksköterska är den funktion som nationellt ses som den roll som den fasta kontakten ska bygga på. Lt-plan ; på sjukhusens öppenvårdsmottagningar och hälsocentraler ska det finnas sjuksköterskor med specifikt ansvar för de mest sjuka äldre. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, Verksamhetsplan (24)

22 3 Verksamhet och process Landstingets övergripande mål: Rätt kvalitet genom effektiva processer - för hög livskvalitet och god hälsa. All verksamhet ska ha rätt kvalitet, vara jämlik och jämställd och ges med god tillgänglighet och bra bemötande, efter vars och ens behov. Målet är att ha Sveriges säkraste hälso- och sjukvård. Ett processorienterat arbetssätt inom hälso- och sjukvården skapar ett större värde för patienten och gör vården mer effektiv. Vårdkedjan ska vara enkel, logisk och tydlig för patienten. All verksamhet ska ha mål för kvalitet och utveckling av processer. Inom hälso- och sjukvården är målet att de medicinska resultaten ska förbättras årligen. Prioriterade sjukdomsprocesser är diabetes, stroke, hjärtsjukdomar, vården av äldre och cancersjuka. Det hälsoförebyggande arbetet ska prioriteras och insatser ska riktas mot individer med hög risk att insjukna eller återinsjukna. Målsättningen är att öka livskvaliteten genom ett hälsofrämjande arbetssätt. Samverkan inom landstinget, men också med länets kommuner och med andra aktörer ska öka. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen fortsätter arbeta för att uppnå en dokumenterat god vård genom en effektiv och samverkande organisation. Värdeord HSF Öppet vilja till förändring och utveckling, samverkan mellan professioner och vårdnivåer. Engagerat patientens bästa = verksamhetens bästa, patientsäkerhetskultur Kunnigt samlad och samverkande kompetens, hälsofrämjande synsätt, beslutskraft Hälso- och sjukvårdsförvaltningen strävar efter att uppnå en säker, utvecklande och resurseffektiv verksamhet. Detta bygger på att vi utformar och utför vården i samverkan mellan olika aktörer utifrån tillståndets svårighetsgrad och kostnadseffektivitet för åtgärderna. Vården vi ger ska vara kunskapsbaserad och ändamålsenlig samt vara byggd på vetenskap och beprövad erfarenhet och vara utformad för att möta den individuella patientens behov på bästa möjliga sätt. Den samlade kompetensen är vår styrka och att vi ständigt utvärderar och förbättrar våra processer och metoder och jämför våra resultat med andra. Under planperioden ska vi särskilt följa resultaten i nationella mätningar, såsom Öppna jämförelser, för att systematiskt utveckla kvaliteten i vårdprocessen. Vår strävan är att vara bland de bästa i landet. 3.1 Hälsofrämjande sjukvård och sjukdomsförebyggande arbete Inom ramen för den Folkhälsopolitiska planen kommer förvaltningen i samarbete med Folkhälsocentrum att ha ökat fokus på de prioriterade områdena Barn och ungas uppväxtvillkor, Hälsofrämjande sjukvård samt livsstilsfrågor såsom att minska patienternas tobaks- och alkoholbruk. 3.2 Jämlikhet och jämställdhet Omotiverade väsentliga skillnader i sjukvården avseende behandling, bemötande och vård ska minska. Aktivitet för att öka jämlikheten finns med förvaltningens styrkort. 3.3 Miljö Det långsiktiga miljöarbetet i förvaltningen syftar till att minska miljöpåverkan från verksamheten. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, Verksamhetsplan (24)

23 Inriktningen kommer vara mot hälsofrämjande, klimatrelaterade och resurseffektiva åtgärder. Arbetet drivs till stor del på enheterna på sjukhusen och diagnostiskt centrum, med stöttning av lokala miljöombud och en central miljösamordnare. Under perioden kommer det systematiska arbetet med miljödiplomering och miljöcertifiering att fortsätta. Utbildning ska anordnas för nya miljöombud och de årliga miljöombudsdagarna ska arrangeras. Syftet är att ge miljöombuden en ökad insikt i miljöfrågor och för att ge möjlighet att nätverka och utbyta idéer mellan förvaltningarna. Avfallshanteringen ska ses över med ambitionen att öka andelen rena fraktioner och minska mängden brännbart och deponi. Avdelningarna jobbar vidare med att spara energi, exempelvis genom att stänga av datorer vid dagens slut. Det kommer även ske en översyn av kemikalier som ett led i att minska mängden ämnen som är cancerogena, mutagena och reproduktionsstörande (CMRklassade). Utbildningar kommer att genomföras om läkemedels miljöpåverkan. Arbetet med att minska miljöpåverkan från tjänsteresor ska fortgå, bland annat genom att nyttja möjligheterna med distansmöten. 3.4 Nyckeltal Förvaltningens mål Nyckeltal Förebygga ohälsa Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård Säker vård De medicinska resultaten, som mäts i Öppna jämförelser, ska förbättras årligen Årlig minskning av antal förskrivna antibiotikarecept Inom strokevården ska trombolysbehandling dörr till nål genomföras inom 45 minuter Andel diabetiker med stor risk för komplikationer, blodsockervärde över 73 mmol/mol, ska minska årligen Inom hjärtsjukvården ska minst 80 % av kvalitetsindikatorerna enligt Swedehearts kvalitetsindex uppfyllas Andel återinläggningar inom 30 dagar för patienter som är 65 år och äldre. Minst 80 % av patienterna ska vid utskrivning få med sig läkemedelsberättelse, inklusive aktuell läkemedelslista Riskbedömningar inom nutrition, fallrisk och trycksår ska genomföras till minst 90 % Basala hygienregler och klädregler ska ha en följsamhet på 100 % 3.5 Aktiviteter Aktiviteter Införa coloncancerscreening Minska alkohol- och tobaksbruket Beskrivning Inom ramen för den nationella studien avseende införande av coloncancerscreeening som en nationell modell startar verksamhet på sjukhusen i Västervik och Kalmar den 1 mars Aktiviteten innebär att starta upp verksamheten, följa upp och rapportera utfall till HSF ledning och vidare till studieansvariga på RCC Uppsala. Investering sker enligt särskild plan. Inom ramen för den folkhälsopolitiska planen kommer förvaltningen i samarbete med folkhälsocentrum att ha ökat fokus på de prioriterade områdena barn och ungas uppväxtvillkor, hälsofrämjande sjukvård samt livstidsfrågor såsom att minska paitenternas tobaks- och alkoholbruk. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, Verksamhetsplan (24)

24 Aktiviteter Upprätta handlingsplan för ökad medicinsk kvalitet inom prioriterade områden Produktions- och kapacitetsplanering Processarbete för stroke, hjärta, diabetes, äldre och cancer Smärtutbildning för remittenter Indikationsarbete Kvalitetssäkra utskrivningsprocessen Undvikbar slutenvård och oplanerade återinläggningar - reducering Teleradiologi Telepatologi Beskrivning Förbättringsåtgärder utifrån resultaten i nationella mätningar behöver vidtas. För detta ändamål behöver en långsiktig handlingsplan på förvaltningsnivå tas fram av och i samverkan med rätt medicinsk kompetens. Systematiskt arbete med produktions- och kapacitetsplanering för att optimera verksamhetsplanering och nyttjandet av tillgängliga resurser. Syftet är att skapa en arbetsmodell som bidrar till bättre överblick och analysunderlag för verksamhetsplanering och uppföljning. Arbetet förväntas ge bra underlag för bedömningar om framtida behov av såväl vård som kompetenskrav. Alla processledarna ska regelbundet bjudas in till HSF ledningsgrupp för lägesinformation. Utmaningen är att koppla ihop linjeorganisationen med pågående processarbete. Utbildning med den sk specialistpiloten som förlaga ska genomföras. Inom HSF bedrivs en stor produktion. I vissa delar är produktionen väsentligt större än inom andra landsting vilket motiverar en analys och översyn av indikationer för utredning och behandling. Antalet oplanerade återinläggningar och undvikbar slutenvård ska minska. Aktiviteten ingår i utvecklingen av äldreprocessen. Införande av teleradiologi ger ett bättre resurasanvändande i länet, vilket i sin tur ger förbättrade ledtider i olika vårdkedjor. Genom telepatologi utveckla samverkan i regionen och nationellt i syfte att förbättra och säkra ledtider samt medicinsk kvalitet Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, Verksamhetsplan (24)

25 4 Lärande och förnyelse Landstingets övergripande mål: Ständiga förbättringar Alla verksamheter ska arbeta med systematiskt förbättringsarbete. Allt kvalitets- och förbättringsarbete ska fokusera på ökat värde för patienten och medborgarna i en lärande organisation. Förbättringsarbetet syftar till ökad kvalitet, förbättrad tillgänglighet och bemötande. Antalet misstag, brister och fel i landstingets tjänster ska minimeras. Det leder till en pålitlig och säker verksamhet med bästa möjliga resultat. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen är en lärande och utvecklande organisation som tar tillvara och delar med sig av erfarenheter. Värdeord HSF Öppet vilja till lärande och utveckling, erfarenhetsutbyte, offentliga resultat Engagerat tillåtandekultur, nyfikenhet, lära andra, lära av andra och varandra Kunnigt Ordnat införande och utfasning Hälso- och sjukvårdsförvaltningen strävar efter att bidra till landstingets mål Att erbjuda Sveriges bästa kvalitet och säkraste hälso- och sjukvård Detta innebär bland annat att via ledarskapet skapa förutsättningar för ständiga förbättringar i vardagen och att på ett systematiskt sätt tillvarata och använda lärdomar utifrån olika resultat och erfarenheter. Det handlar också om att på ett ordnat sätt pröva och införa nya metoder och kunskaper i vården. Under planperioden ska vi särskilt arbeta med att utveckla systematiken i förbättringsarbetet avseende patientsäkerhet, med stöd av den nya modellen för egenkontroll för patientsäkerhet. Modellen ligger utanför styrkortet och framgår därför inte i denna plan, men är en viktig grund för kontinuerlig dialog under kommande år och utgör en stor del i kommande verksamhetsberättelser efter Nyckeltal Förvaltningens mål Ständiga förbättringar Nyckeltal Antal införda nya och/eller förbättrade viktiga analyser och/eller undersökningar. Patientsäkerhetskulturen ska förbättras 4.2 Aktiviteter Aktiviteter Kliniska adjunkter Landstingets miljöplan Beskriva FoU inom HSF Beskrivning Kliniska adjunkter är en förutsättning för sjuksköterskeutbildningen fokus på utbildningen på VS Målet för aktiviteten är att minska miljöpåverkan från läkemedel. FoU-aktiviteter inom HSF behöver beskrivas i avsikt att stödja en gynnsam utveckling. Detta kan ske genom att ta fram uppgifter om 1) Antal publikationer i refereegranskade tidskrifter, 2) Antal doktorandanmälda, 3) Årligt antal disputationer och 4) Antalet årliga externa förfrågningar om föredrag. Rutin för att kunna ta fram dessa uppgifter ska skapas. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, Verksamhetsplan (24)

26 5 Medarbetare Landstingets övergripande mål: Landstinget ska vara en attraktiv, utvecklande och hälsosam arbetsplats. Landstinget ska bli ännu attraktivare som arbetsgivare och andelen medarbetare som anser att landstingstinget är en attraktiv arbetsplats ska öka. Landstinget ska vara en föregångare som arbetsgivare när det gäller att främja den goda arbetsplatsen - genom chefers och medarbetares engagemang och delaktighet. Arbetsmiljön ska utvecklas och förbättras - mot ännu mer hälsosamma och utvecklande arbetsplatser. Sjukfrånvaron ska minska inom alla landstingets verksamheter. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen är en attraktiv arbetsplats med framsynt och stabil kompetensförsörjning. Värdeord HSF Öppet attraktiv arbetsplats samt utvecklande och värdeskapande och meningsfulla arbetsuppgifter Engagerat gott ledarskap och medarbetarskap, utvecklingsvilja Kunnigt framsynt och stabil kompetensförsörjning Hälso- och sjukvårdsförvaltningen strävar efter att vara en attraktiv arbetsplats med framsynt och stabil kompetensförsörjning utifrån verksamhetens behov. De viktigaste framgångsfaktorerna är dels att kunna rekrytera och behålla de medarbetare som verksamheten behöver och dels att kunna styra resursanvändningen för att ge effektiva och välfungerande arbetsflöden i länet. Rätt kompetens är vår viktigaste resurs. Arbetet under planperioden är huvudsakligen inriktat på att stärka ledarskapet genom att bättre definiera ansvar och befogenheter. 5.1 Nyckeltal Förvaltningens mål Hälso- och sjukvårdsförvaltningen skall vara en attraktiv, utvecklande och hälsosam arbetsplats Nyckeltal Sjukfrånvaron ska minska inom landstingets alla verksamheter Samtliga medarbetare ska erbjudas medarbetarsamtal, med individuell utvecklingsplan Frisknärvaro - andel medarbetare med 5 eller färre sjukdagar ska vara mer än 66 % Andelen medarbetare som i medarbetarenkäten uttrycker stolthet över att arbeta i Landstinget i Kalmar län ska öka och värdet uppgå till minst 70 (av 100) 5.2 Aktiviteter Aktiviteter Arbetsmiljöarbete Beskrivning Verksamheterna ska arbeta systematiskt med arbetsmiljön genom att planera, leda och kontrollera verksamheten på ett sätt som leder till en god arbetsmiljö. Förvaltningen kommer även fortsättningsvis samarbeta med Landstingshälsan kring riktade insatser till enheter med hög sjukfrånvaro. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, Verksamhetsplan (24)

27 Aktiviteter Beskrivning Under 2014 fortsätter arbetet med att bearbeta och tolka resultatet av medarbetarundersökningen samt arbeta med åtgärder på olika nivåer med de förbättringsområden som identifierats. Den nya landstingsgemensamma utbildningen i arbetsmiljö som riktas till chefer och fackliga företrädare kommer fortsättningsvis att erbjudas två gånger per år. Hållbar jämställdhet Förvaltningens personalfunktioner ska stödja basenheternas arbete med att ta fram likabehandlingsplaner som en del i det systematiska arbetsmiljöarbetet. I likabehandlingsplanen ska arbetsgivaren i enlighet med diskrimineringslagen överväga vilka åtgärder som behöver vidtas för att medarbetare ska ha lika rättigheter och möjligheter oavsett, kön, könsidentitet, etnisk tillhörighet, religion, funktionshinder, sexuell läggning och ålder. Även en kartläggning för jämställda löner ska göras i anslutning till förvaltningens verksamhets- och löneanalys. Attraktivitetsresan Chefs- och ledarutveckling Hälso- och sjukvårdsförvaltningen deltar i den landstingsgemensamma Attraktivitetsresan och bidrar till att landstinget ska bli en mer attraktiv arbetsgivare och säkra framtida försörjning av medarbetare. Förvaltningen deltar i samtliga projektgrupper: Arbetsgivarvarumärke Rekrytering och personalförsörjning Arbetsvillkor och personalutveckling Delaktighet och påverkansmöjligheter Arbetet med förvaltningens chefs- och ledarutveckling utgår från pågående värdegrundsarbete vid respektive sjukhus och diagnostiskt centrum. En utvecklingsplan med aktiviteter baserad på resultatet av 2013 års medarbetarenkät (ledarskapsindex) ska tas fram under våren Förvaltningens chefer deltar i Gröna kort utbildningar. Handläggare från förvaltningen medverkar i genomförandet. Ett antal av förvaltningens chefer deltar även i Regionförbundets ledarutvecklingsprogram. Samtliga nya chefer i förvaltningen genomgår ett lokalt chefsintroduktionsprogram. Traineeprogrammet för potentiella framtida chefer och ledare kommer fortsätta under Utveckla kompetensstege för BMA inom DC Strategisk kompetens- och personalförsörjning Aktiviteten syftar till att främja utvecklingen inom yrkesrollen så att individuella utvecklingsmöjligheter ökar. Detta bedöms främja framtida rekryteringsläge för diagnostiskt centrum som arbetsgivare. Arbetet innebär att ta fram karriärvägar och kompetensutveckling för biomedicinska analytiker i samarbete med universitetet, efter liknande modell som finns vid Laboratoriemedicin i Örebro. Arbete med kompetens- och personalförsörjning med aktiviteter för att attrahera bristyrkesgrupper. Intensifierat arbete med kompetensförsörjningsplaner med syfte att få fram en bild över framtida kompetensbehov samt förslag på åtgärder och aktiviteter för att kunna möta behovet. Arbete kommer att ske i ett nära samarbete mellan respektive klinik och kraftsamling samt personalfunktionen. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, Verksamhetsplan (24)

28 Aktiviteter Förvaltningsövergripande bemanningsenhet Beskrivning Fortsatt arbete med en bemanningsenhet med ett förvaltningsgemensamt koncept. Tanken är att bemanningsenheten via sitt IT-stöd ska hantera korttidsfrånvaro med nuvarande resursenheter och timanställda medarbetare. I uppdraget ingår även att undersöka förutsättningarna för att hantering av utökade tjänstgöringsgrader. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, Verksamhetsplan (24)

29 6 Ekonomi Landstingets övergripande mål: God ekonomisk hushållning. Landstinget ska ha en kostnadseffektiv hushållning av resurser. Den verksamhet som landstinget bedriver ska vara ekonomiskt ansvarsfull och långsiktig. Verksamhetens mål ska nås med lägsta möjliga resursinsats. Respektive års resultat ska uppgå till minst 2 procent av skatteintäkter och statsbidrag. Investeringar ska finansieras med egna medel. Soliditeten, exkl. ansvarsförbindelse ska långsiktigt uppgå till minst 43 procent. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen har en god ekonomisk hushållning för att uppnå god vård med bästa möjliga kvalitet. Värdeord HSF Öppet resultatredovisning, följsamhet mot beslut, dialog och samverkan Engagerat god ekonomisk hushållning, kostnadseffektivisering Kunnigt planering, nationella jämförelser, uppföljning, analys Hälso- och sjukvårdsförvaltningens ekonomiska uppdrag är att skapa förutsättningar för att verksamheten ska klara sitt uppdrag avseende tillgänglighet, goda resultat och utveckling inom de ekonomiska ramarna som ges. Grundförutsättningen är en bra och kontinuerlig dialog och avstämning mellan verksamhetsföreträdare och ledning. Under 2014 fortsätter vi att differentiera och prioritera vården inom ramen för tilldelad budget i syfte att skapa utrymme för finansiering av nya läkemedel, nya metoder och verksamhet. Kvalitetsersättningsmodellen finns kvar som ett internt stimulansmedel för ökad kvalitet inom ett antal överenskomna områden. 6.1 Sammanställning av budgetförändringar Under denna rubrik finns en sammanställning av förvaltningen utgångsläge och förklaring vad som skall verkställas i årsbudget 2014, samt vad som ska planeras inför verkställighet under åren Alla ekonomiska vär-den är i tusentals kronor om inget annat anges. Grundläggande krav på sjukhuschefer och DC-chef Förvaltningsövergripande mål gäller alltid före målen på sjukhusnivå respektive dia-gnostiskt centrum Målen i kvalitetsersättningsmodellen skall uppnås till minst 90 procent varje månad av kraven per parameter. Resurs- och produktionsplanering skall införas på samtliga kliniker under året för att ge underlag för att mer effektivt schemalägga personalresurserna. Förvaltningsövergripande mål Hälso- och sjukvårdsförvaltningens ekonomiska uppdrag är att verka för att budgeten skall hållas. Detta är ett krav fattat av landstingsfullmäktige. För år 2013 prognostiseras ett underskott på cirka 100 mkr för sjukhusen och Diagnostiskt centrum, inklusive läkemedel och köpt vård. I resultatet ingår inte tillgänglighetsmedlen. Kvalitetsersättning 30 mkr Under 2011 infördes förvaltningens kvalitetsersättningsmodell i syfte att uppnå ökad kvalitet och en mer patientsäker vård. Med kvalitetsersättningsmodellen villkoras en viss del av verksamheternas budgetram utifrån hur väl man lyckas uppfylla kvalitetsvariablerna. Syftet är att stimulera till bästa möjliga kvalitet utifrån tillgängliga resurser. Det är av vikt att de variabler som används går att mäta Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, Verksamhetsplan (24)

30 och få data online. I årets kvalitetsersättningsmodell är antalet variabler färre jämfört med tidigare år, och baserar sig på ett urval av verksamhetsplanens viktigaste fokusområden. En justering av variablerna har gjorts efter utvärdering av 2013 års utfall. Samtliga parametrar för sjukhusen mäts månadsvis och för Diagnostiskt centrum efter fastställt schema. Beskrivning HSF Sjukhusen Mål Vikt 1. Andel patienter som kommit till mottagning inom än 60 dagar 2. Andel patienter som kommit till behandling inom 60 dagar 3. Andel patienter som får en läkemedelsberättelse vid utskrivning 4. Andel orange-triagerade patienter som på akutmottagning som handlagts inom 3 tim dörr till dörr. mer än 80 % 30% mer än 80 % 30% mer än 75 % 10% mer än 70 % 10% 5. Andel återinläggning inom 30 dagar för patienter som är 65 år och äldre Beskrivning HSF Diagnostiskt centrum 1. Andel elektiva patienter till mottagning 45 dagar, fys kliniken 2. Andel PAD-svar inom 14 kalenderdagar, klinisk patologi mindre än 15 % 20% Mål Vikt mer än 80 % 20% mer än 80 % 10% 3. Antal nyvärvade blodgivare 700 st 20% 4. Antal genomförda kundmöten där minst 50 % är med deltagande från norra länsdelen. 5. Antal införda nya och/eller förbättrade viktiga analyser och/eller undersökningar 40 st 20% 12 st 20% Tabell 1: Högsta möjliga ersättningsnivå per enhet under förutsättning att samtliga parametrar uppnås vid varje mättillfälle. Enhet Kalmar Oskarshamn Västervik Diagnostiskt centrum Förvaltningsledning Summa Fördelningsarbetet för 2014 och framåt Under 2013 avsatte landstinget 50 mkr i finansiell resurs i syfte att täcka förvaltningarnas ekonomiska underskott. Mot bakgrund av det är det av vikt att förvaltningen fortsätter fullfölja strategin för ekonomisk balans. Detta var ju en grundförutsättning för att få del av de 50 mkr under Förvaltningen erhöll 27 mkr av dessa medel. Från och med 2013 fördelas asylintäkterna enligt en ny modell. Förvaltningen får därmed ersättning för utfört arbete med asylsökande. En annan grundtanke i fördelningsarbetet inför 2013 och 2014 är att principen Lägsta effektiva Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, Verksamhetsplan (24)

31 omhändertagandenivå (LEON) gäller. Detta innebär att förvaltningen måste analysera om uppgifterna utförs på rätt vårdnivå i landstinget. Vid en eventuell överföring, skall det ske i dialog med berörd vårdgivare. Diagnostiskt centrum som inte omfattas av produktionsvärdet mätt i DRG redovisar enligt Nysam en lägre kostnad per invånare än det genomsnittliga landstinget. Nedanstående tabell visar hur de ekonomiska resurserna fördelas i förhållande till vad verksamheterna utför mätt i DRG. Av tabellen framgår att Kalmar och Oskarshamn tilldelas för lite resurser i förhållande till DRG-värdet och Västervik för mycket resurser av förvaltningens totala budget. En förklaring varför Västervik historiskt tilldelats mer av förvaltningens budgetram än producerad DRG-poäng, är att sjukhusets grundbemanning är dyr i förhållande till vårdvolymen. Sjukhusets infrastruktur påverkar därmed kostnadsläget och detta har inget med de anställdas effektivitet att göra. Tabell 2: DRG-produktion inom öppen och slutenvård 2012 och budgetfördelning 2013 Sjukhus Andel produktion mätt i DRG Andel budget 2014 exkl kapitalkostnader, interna kostnader, läkemedel och köpt vård Kalmar 63,00% 58,40% Oskarshamn 8,10% 9,50% Västervik 28,90% 32,10% Summa 100,00% 100,00% Uppgifterna Andel produktion mätt i DRG skall ses som indikation på var produktionen utförs. Uppgiften kan inte vara exakt eftersom t.ex. operation Oskarshamn utför tjänster åt kirurgkliniken Kalmar/Oskarshamn utan att denna produktion och kostnad fördelats mellan sjukhusen. Förvaltningen har påbörjat arbetet med att beskriva verksamheten enligt KPP-metoden. Detta skall sedan leda till kostnadseffektiviseringar av verksamheten. Budget i balans Att nå en budget i balans vid utgången av 2014 bedöms inte som rimligt med nuvarande uppdrag och struktur, men förvaltningen skall verka för att budgetnivå nås. Däremot är det av vikt att slå fast att det ekonomiska resultatet 2014 skall som sämst bli som målen i nedanstående tabell under De ekonomiska målen 2014 inkluderar inte projektavslut, läkemedel och köpt vård i överenskommelse med landstingsdirektören. Tabell 3: Ekonomiska mål 2014 Enhet Mål 2014 budgetavvikelse exkl läkemedel och köpt vård tkr Prognos 2013 (okt månad) exkl läkemedel och köpt vård tkr Förvaltningsledning 0 0 Kalmar Oskarshamn Västervik Diagnostiskt centrum Summa Förvaltningen bedömer att möjligt resultat 2014 uppgår till cirka 70 mkr i underskott (exklusive Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, Verksamhetsplan (24)

32 köpt vård och läkemedel) när samtliga effekter uppnåtts i effektiviseringsplanen. Det innebär att den realistiska effektiviseringen motsvarar 18 mkr i helårseffekt. Dessa 18 mkr kommer att läggas ut på enhetsnivå i dialog med sjukhuscheferna och chefen för diagnostiskt centrum. Effektiviseringsplanen omfattar följande nio områden: 1. Resurs- och produktionsplanering Systematiskt arbete med produktions- och kapacitetsplanering för att optimera verksamhetsplanering och nyttjandet av tillgängliga resurser. Målet är att skapa en arbetsmodell som bidrar till bättre överblick och analysunderlag för verksamhetsplanering och uppföljning. Arbetet förväntas ge bra underlag för bedömningar om framtida behov av såväl vård som kompetenskrav. 2. Kostnadseffektivitetsutredningar enligt KPP-metoden Målet är att med stöd av KPP-metoden ta fram strukturerad basfakta för att ha ett bra beskrivningsunderlag. De första utkasten av metoden har presenterats och analyserats på förvaltningens kraftsamlingsmöten. Viktigast under 2014 är att validera data och att involvera verksamheterna i metodutvecklingen. 3. Ordnat läkemedelsinförande enligt fast-ställd modell Målet är att alla enheter i förvaltningen följer modellen för ordnat införande som fastställts tillsammans med läkemedelskommittén. Förvaltningen genomför tillsammans med läkemedelsenheten regelbundna uppföljningar. 4. Ordnat IT införande enligt fastställd för-valtningsmodell Målet är att alla IT-frågor inom förvaltningen systematiskt hänskjuts och hanteras inom Pm3 förvaltningsmodell. Varje investering inom IT-området beslutas i särskild ordning av verksamhetschef i avsikt att säkerställa att budgetramarna inte överskrids. 5. Fortsatt genomförande av Best service-konceptet i hela förvaltningen Förvaltningen fortsätter arbetet med att införa Best service-konceptet i hela förvaltningen avseende förrådslogistik, upphandling av material samt följsamhet till upphandlat material. 6. Undvikbar slutenvård Målet är att antalet oplanerade återinläggningar och undvikbar slutenvård ska minska. Aktiviteten ingår i utvecklingen av äldreprocessen och följs bland annat upp i förvaltningens kvalitetsersättningsmodell. 7. Spridning av förbättringsprojekt och dess effekter Syftet är att inom förvaltningen systematiskt sprida goda exempel på varaktiga förbättringsarbeten inom satsningen Varje dag lite bättre. 8. Bättre styrning av remisser till sjukhus utanför länet Syftet är att kostnadsreducera inom köpta vården och att så många patienter som möjligt ges möjlighet till vård och behandling i landstinget. Målet är att ingen patient lämnar landstinget som förvaltningen har kompetens och kapacitet att behandla. Nästa remissinstans är regionsjukvård och efter det vård på övriga sjukhus i riket. 9. Handlingsplan för reducering av bolagsbemanning Målet är att samtliga tjänster skall vara besatta av anställda läkare och sjuksköterskor. Planen är att reducera kostnaden med 10 mkr för verksamhetsåret Förvaltningens externa nettobudgetram och enheternas nettobudgetramar Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, Verksamhetsplan (24)

33 Landstingsfullmäktige har fastställd följande ramar för förvaltningen , inklusive budgettyp Ramarna omfattar allt förutom köpt vård, läkemedel, kapitalkostnader, interna hyror, kost samt övriga interna kostnader. Förvaltningen har beslutat om följande fördelning mellan enheterna. Särskild notering: Under 2014 får förvaltningen budgetmedel för tjänster som verksamhetsutvecklare enligt följande: Kalmar 3,0 tjänst, Västervik 2,0 tjänst, Oskarshamns 1,0 tjänst och Diagnostiskt centrum 0,25 tjänst. Budgetmedel överförs från utvecklingsenheten. Personalutbildningsbudgeten för 2014 skall budgeteras i nivå med 2013 års utfall per enhet. Från och med 2014 kommer Diagnostiskt centrum att interndebitera kostnaderna för klinisk kemi till beställarna inom förvaltningen. Tabell 4: Externa nettobudgetramar LSK Oskarshamn Västervik Diagnostiskt centrum Förvaltningsledning Summa Uppräkningspott övriga kostnader Förvaltningen erhåller 1,4 procent i prisuppräkningspott för övriga kostnader. Följande fördelning görs för åren Tabell 5: Uppräkningspott övriga kostnader 1,4 % Enhet LSK Oskarshamn Västervik Diagnosiskt Centrum Summa Fri öppenvård 85 år och äldre Landstingsfullmäktige har enligt landstingsplan beslutat om fri öppenvård för invånare i länet som är 85 år och äldre. Förvaltningen får för detta en kompensation fördelat per sjukhus enligt nedanstående tabell. Tabell 6: Fri öppenvård Kostnad Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, Verksamhetsplan (24)

34 Kostnad LSK Oskarshamn Västervik Summa Ambulans - 90 sekunder Landstingsfullmäktige har enligt landstingsplan beslutat om ytterligare satsning i länet på ambulansverksamheten och inställelsetid 90 sekunder på samtliga enheter i länet. Successivt införande under 2014 enligt plan. Medlen avser enbart tjänster. Tabell 7: Ambulans 90 sekunder Enhet LSK Summa Högspecialiserad Köpt vård Avtalsbudgeten med Östergötland består av två delar fast och rörlig del. Den fasta delen är en så kallad abonnemangskostnad och den rörliga delen är kostnader för faktiskt utförda tjänster. Den rörliga delen utgör 35 % av den totala kostnaden. Fr.o.m. år 2013 fördelades dessa kostnader ut på sjukhusen, med redovisning per klinik. Landstinget har under två års tid kontinuerligt mätt den köpta vården i Linköping såväl produktionsmässigt via DRG, som kostnadsmässigt. Diskussioner pågår med centrala ekonomienheten om fördelningen av budget för den köpta vården. Sjukhusen köper även högspecialiserad vård av framförallt Lund, Sahlgrenska samt Karolinska. För detta ändamål får sjukhusen följande budgetar för åren Budgeten har räknats upp med 3,1 procent totalt. Tabell 11: Köpt vård övriga riket Enhet LSK Oskarshamn Västervik Summa Läkemedel Landstinget har fastställt rutiner för på vilket sätt nya terapier skall införas i landstinget. Modellen kallas Ordnat införande. Förvaltningen förutsätter att denna modell följs till 100 procent och Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, Verksamhetsplan (24)

35 genomför tillsammans med läkemedelssektionen regelbundet systematiska uppföljningar att rutinen efterlevs. Följande budgetfördelning avseende läkemedel inom och utom förmån gäller: Tabell 12: Läkemedel inom och utom förmån Enhet LSK Västervik Oskarshamn Diagnostiskt Centrum Förvaltningsledning* Summa *specialistläkemedel utskrivna av primärvården Radiologi Landstingsfullmäktige har enligt landstingsplan beslutat om ytterligare satsning i länet på radiologin. Budgeten avser 2014 tre ST-läkartjänster och två sjukskötersketjänster. Från och med 2015 utökas ST med ytterligare två tjänster. Tabell 13: Radiologi Enhet LSK Summa Akutmottagningar Kalmar och Västervik Landstingsfullmäktige har enligt landstingsplan beslutat om ytterligare satsning i länet på akutmottagningarna i Kalmar och Västervik. Medlen avser enbart tjänster. Tabell 14: Akutmottagningarna i Västervik och Kalmar Enhet LSK Västervik Summa Investeringsbudget Ambulans Investeringsbudgeten för inköp av ambulans inklusive lättambulans 2014 och utrustningar i anslutning till dessa inköp är enligt följande. Tabell 15: Ambulans Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, Verksamhetsplan (24)

36 Objekt Ambulans Summa Nyckeltal Förvaltningens mål God ekonomisk hushållning Nyckeltal Budetutfallet ska vara högst minus 70 mkr exkl köpt vård och läkemedel. 6.3 Aktiviteter Aktiviteter Best Service Förråd (Effektiviseringsplan 2014) Handlingsplan för reducering av bolagsläkare (Effektiviseringsplan 2014) Kostnad per patient - utvärdering av kostnadseffektivitet enligt KPP (Effektiviseringsplan 2014) Genomföra interndebiteringar av klinkens laboratorietjänster enligt fastställd modell. (Effektiviseringsplan 2014) Handlingsplan för budget i balans Beskrivning Fortsatt genomförande av Best servicekonceptet i hela förvaltningen av förrådslogistik, upphandling av material samt följsamhet till upphandlat material. Samtliga tjänster skall vara besatta av anställda läkare och sjuksköterskor. Planen är att reducera kostnaden till maximalt 20 mkr för verksamhetsåret Målet är att med stöd av KPP-metoden ta fram strukturerad basfakta för att ha ett bra beskrivningsunderlag. De första utkasten av metoden har presenterats och analyserats på varje kraftsamling inom förvaltningen, med blandat resultat. Viktigast är under 2014 att involvera verksamheterna i metodutvecklingen. Modellen omfattar klinkens verksamhet. Budgetutfallet skall vara detsamma som kostnadsutfallet första året, dvs En handlingsplan ska upprättas för att åstadkomma en kostnadsminskning i HSF motsvarande 18 mkr som ska vara beständig under kommande år. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, Verksamhetsplan (24)

37 Verksamhetsplan 2014 Primärvårdsförvaltningen

38 Innehållsförteckning 1 Inledning Landstingets vision och värdegrund Verksamhetsidé Utmaningar Medborgare och kund Hälsolänet ska gynna ett hälsosammare liv Tillgänglighet Delaktighet och bemötande ehälsa och invånartjänster Nyckeltal Aktiviteter Verksamhet och process Hälsofrämjande sjukvård och sjukdomsförebyggande arbete Jämlikhet och jämställdhet Primärvårdens utveckling Bättre läkemedelsanvändning Lokaler Miljö Nyckeltal Lärande och förnyelse Kvalitet och patientsäkerhet Kunskapsstyrning Samverkan Nyckeltal Aktiviteter Medarbetare Strategisk personalförsörjning Kompetensförsörjning och kompetensutveckling Arbetsvillkor och utvecklingsmöjligheter Ledarskap och medarbetarskap Hälsa i arbetet Likabehandling Nyckeltal Ekonomi God ekonomisk hushållning Primärvårdsförvaltningen, Verksamhetsplan (21)

39 6.2 Verksamhet inom Hälsoval Kalmar län Verksamhet utanför Hälsoval Kalmar län Nyckeltal Aktiviteter Primärvårdsförvaltningen, Verksamhetsplan (21)

40 1 Inledning 1.1 Landstingets vision och värdegrund Landstinget har visionen att vara hälsolänet - för ett friskare, tryggare och rikare liv. Vi utgår från medborgarnas behov och erbjuder vår samlade kompetens och våra tjänster inom en processorienterad hälso- och sjukvård, tandvård, utbildning och kollektivtrafik för bättre hälsa i hela länet. Landstingets verksamhet drivs på uppdrag av länets invånare och verksamhetens inriktning bestäms utifrån demokratiska beslut om hur olika behov ska tillgodoses. Målet för är en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen samt att arbeta för att förebygga ohälsa. Ett systematiskt kvalitetsarbete bidrar till att åstadkomma rätt kvalitet med god ekonomisk hushållning. Rätt kvalitet innebär att vi utvecklas i takt med ny evidensbaserad kunskap. Vi prövar, utvärderar och förbättrar ständigt. Vi ger rätt vård på rätt nivå. Vi ger vård på lika villkor och utgår från patientens behov. God ekonomisk hushållning innebär att vi som hälsolänet tillsammans skapar förutsättningar för god hälsa. Vi använder tilldelade resurser optimalt. Vi belyser alltid kvalitet och ekonomi samtidigt. Verksamhetens värdegrund vilar på värdeorden öppet, engagerat och kunnigt. Värdegrunden återfinns också i landstingets policy, som beskriver förhållningssättet för arbetet inom områdena kvalitet och säkerhet, medarbetare, ekonomi och förvaltning, miljö, IT samt kommunikation. 1.2 Verksamhetsidé Primärvårdsförvaltningen är en kraft för hälsa i hela länet där vi tillsammans skapar rätta förutsättningar för ett rikare, tryggare och friskare liv. Vår kompetensbas är allmänmedicin och omvårdnad med ett helhetsperspektiv. Vi har nöjda medarbetare som är engagerade och delaktiga i verksamhetens arbete. 1.3 Utmaningar Precis som i hälso- och sjukvården i stort står Primärvårdsförvaltningen inför en betydande utmaning med en åldrande befolkning och ett ökat vårdbehov. Detta i kombination med begränsade resurser och en medicinsk utveckling, där mer och mer av vården kan utföras i primärvården, kommer att ställa stora krav på att verksamheten ständigt utvecklas och bedrivs med hög effektivitet. Landstinget har satt målet att ha Sveriges säkraste hälso- och sjukvård och detta ställer höga krav på Primärvårdsförvaltningen. Arbetet med att utveckla patientsäkerhetskulturen på flera plan i förvaltningen kommer att vara en utmaning under planperioden. Generationsväxlingen på arbetsmarknaden påverkar även Primärvårdsförvaltningen och vi står inför stora utmaningar de kommande åren. Medarbetare med rätt kompetens till rätt plats är avgörande för att Primärvårdsförvaltningen ska klara uppdraget. En ekonomi i balans är en förutsättning för att ge en fast grund för Primärvårdsförvaltningens verksamhet. Det är därför av stor vikt att förvaltningens enheter anpassar sin verksamhet till de förutsättningar som ges i ersättningssystemet för Hälsoval och till de förändringar som är föreslagna inför Det är också av stor vikt att förvaltningen låter de nyligen beslutade ägardirektiven blir ett viktigt faktor i planeringen av verksamheten Primärvårdsförvaltningen, Verksamhetsplan (21)

41 2 Medborgare och kund Landstingets övergripande mål: Friskare och nöjdare invånare Visionen om Hälsolänet är utgångspunkten i allt arbete - för ett friskare, tryggare och rikare liv för invånarna i Kalmar län. Ohälsan och skillnaderna i ohälsa ska minska.i alla landstingets verksamheter ska det finnas ett tydligt kundperspektiv. Andelen nöjda kunder ska öka. Tillgängligheten till landstingets tjänster ska förbättras årligen. Inom hälso- och sjukvården är målet en köfri vård. Patienter och närstående ska ses som medskapare i vården. 2.1 Hälsolänet ska gynna ett hälsosammare liv Landstinget har en stor utmaning i att fortsätta stödja invånarna och skapa förutsättningar för hälsosammare levnadsvanor. I detta arbete är Primärvårdsförvaltningen en viktig aktör, med bl a livstilsmottagningarna, tobaksinformation på skolor, samt hälsofrämjande arbete i barnhälsovården 2.2 Tillgänglighet Medborgarnas behov av god tillgänglighet till primärvård är av hög prioritet. Det är viktigt att det goda resultatet inom primärvårdens tillgänglighet bibehålls och det pågår ett ständigt förbättringsarbete. Analyser av aktuellt utfall samt jämförelser mellan enheter och beskrivning av aktiviteter görs regelbundet och har lett till förbättrade resultat. Sjukvårdsrådgivningen (SVR) har en viktig funktion kring styrningen av medborgarnas sjukvårdskonsumtion till rätt vårdnivå. Styrningen baseras på riktiga bedömningar och rätt information till dem som kontaktar 1177, för att upprätthålla god patientsäkerhet och hög tillgänglighet. I början av 2014 inleds en samverkan med Region Halland som främst syftar till att öka tillgängligheten under nattetid. Medborgarna erbjuds vård inom ramarna för den lagstadgade vårdgarantin. Landstinget i Kalmar län har beslutat att om kontakt med läkare i primärvården behövs får väntetiden vara högst 5 dagar. Gällande telefontillgängligheten är primärvårdens mål att ha en genomsnittlig väntetid i telesvarssystemet TeleQ på maximalt 20 minuter och att uppringning ska ske senast 5 minuter efter utsatt tid i 90 procent av samtalen. Utöver att den goda tillgängligheten enligt vårdgarantin bibehålls inom Primärvårdsförvaltningen är det också viktigt att hitta metoder att identifiera patienter med särskilda behov för att kunna erbjuda vård genom ett utvecklat omhändertagande av redan kända patientgrupper med till exempel kronisk sjukdom. Nätverket för teleq-sköterskor fortlöper under planperioden och ska leda till utveckling och kompetensförsörjning för de medarbetare som arbetar i TeleQ. Landstingets asyl- och flyktinghälsovård har under många år haft en väldigt god tillgänglighet och hög täckningsgrad för genomförda hälsosamtal. I takt med att asylboenden blir mer geografiskt fördelade i länet har behovet av mobil verksamhet ökat. För att kunna ha en fortsatt god tillänglighet är det viktigt att noga följa utvecklingen och hela tiden anpassa verksamheten till de nya förutsättningarna. 2.3 Delaktighet och bemötande Primärvårdsförvaltningen ska öka patientinflytandet med hjälp av att involvera patienter och anhöriga i bland annat förbättringsarbeten. Medborgare kommer att bjudas in och få möjlighet till delaktighet för att förbättra vården (t ex tillgänglighets- och bemötandefrågor) ur ett patientperspektiv. En viktig del för det fortsätta arbetet kring patientdelaktighet är att följa Primärvårdsförvaltningen, Verksamhetsplan (21)

42 resultaten i den årliga Nationella patientenkäten och Vårdbarometern, där patienter uttrycker hur de upplever sin situation i vården. Förvaltningen kommer att delta i arbetet med att stärka patientinflytandet och patientens ställning genom utveckling av vårdöverenskommelsen. Vårdöverenskommelsen tydliggör för patienten vad som ska ske i kontakten med sjukvården och vad som förväntas av patienten. Medborgarna har möjlighet att på landstingets webbplats lämna förslag eller synpunkter till förvaltningen. Fler aktiviteter planeras och bland annat har förslagsbrevlådor introducerats på några hälsocentraler. 2.4 ehälsa och invånartjänster Primärvårdsförvaltningen stöder landstingets utveckling av e-hälsa och invånartjänster och arbetar aktivt med uppdrag som tilldelas förvaltningen. Under planperioden kommer landstinget att införa nya e-tjänster, som exempelvis intygstjänster, att kunna följa sin remiss, ta del av sin journal och tjänster via appar. Primärvårdsförvaltningens sidor på ska vidareutvecklas ytterligare, gällande struktur och innehåll för att tillgodose besökarnas behov. Arbete med att öka antalet besök på 1177.se, den svenska sjukvårdens gemensamma webbplats för råd och information om hälso- och sjukvården, fortsätter. Med e-tjänsten Mina vårdkontakter kan patienten enkelt kontakta sin mottagning, ställa frågor, förnya recept, beställa provtagning etc. Under 2014 är målet att antal ärenden i Mina vårdkontakter fortsatt ska öka. Tjänsten planeras att utvecklas till att bland annat innefatta kallelse- och tidbokningstjänster, vilket kommer att öka tillgängligheten för primärvårdspatienter och underlätta för både patienter och verksamheterna. KBT på Internet, en psykologisk behandling med Kognitiv Beteendeterapi via Internet (ikbt), bedrivs inom primärvården och psykiatrin och arbetssättet kommer att utvärderas under Nyckeltal Förvaltningens mål Friskare och nöjdare invånare Nyckeltal Samtliga som kontaktar primärvård ska få kontakt samma dag 90 procent av de uppringda samtalen ska ske inom utlovad tid (+5min) Patienter inom primärvård ska få tid till läkarbesök inom 5 dagar Snittväntetid Tele Q < 20 minuter Minst 95 % av 1177-samtalen ska besvaras inom 9 minuter patientupplev kavlitet - bemötande Patientupplevd kvalitet - helhetsintryck Antalet ärenden i Mina vårdkontakter ska öka Den patientupplevda kvaliteten för indikatorn "Rekommendera" ska årligen förbättras. Primärvård 2.6 Aktiviteter Aktiviteter Beskrivning Uppföljning av öppna jämförelser Primärvårdsförvaltningen, Verksamhetsplan (21)

43 Aktiviteter Beskrivning Nätverk TeleQ-sköterskor Referensgrupp bemötandefrågor Uppföljning av Nationell patientenkät Fortsatt utveckling av vården på webben Primärvårdsförvaltningen, Verksamhetsplan (21)

44 3 Verksamhet och process Landstingets övergripande mål:rätt kvalitet genom effektiva processer - för hög livskvalitet och god hälsa. All verksamhet ska ha rätt kvalitet, vara jämlik och jämställd och ges med god tillgänglighet och bra bemötande, efter vars och ens behov. Målet är att ha Sveriges säkraste hälso- och sjukvård. Ett processorienterat arbetssätt inom hälso- och sjukvården skapar ett större värde för patienten och gör vården mer effektiv. Vårdkedjan ska vara enkel, logisk och tydlig för patienten. All verksamhet ska ha mål för kvalitet och utveckling av processer. Inom hälso- och sjukvården är målet att de medicinska resultaten ska förbättras årligen. Prioriterade sjukdomsprocesser är diabetes, stroke, hjärtsjukdomar, vården av äldre och cancersjuka. Det hälsoförebyggande arbetet ska prioriteras och insatser ska riktas mot individer med hög risk att insjukna eller återinsjukna. Målsättningen är att öka livskvaliteten genom ett hälsofrämjande arbetssätt. Samverkan inom landstinget, men också med länets kommuner och med andra aktörer ska öka. 3.1 Hälsofrämjande sjukvård och sjukdomsförebyggande arbete I de nationella riktlinjerna för vård och behandling som arbetats fram av Socialstyrelsen prioriteras preventivt arbete mycket högt. Stort fokus finns också på preventivt arbete inom primärvården och i hälsovalsuppdraget. Att vara hälsocentral innebär att bedriva livsstilsmottagning huvudsakligen inriktad på sekundärprevention men även primärprevention med tobaks-, kost- och alkoholrådgivning samt stöd till regelbunden fysisk aktivitet bland annat genom Fysisk aktivitet på recept. Dessutom sker rådgivning angående stresshantering. Hälsokoordinatörerna och läkarna spelar en viktig roll i det förebyggande arbetet men även övrig personal på hälsocentralerna deltar i verksamheten. Arbetet bedrivs i samarbete och i nätverksbyggande form med interna och externa aktörer som exempelvis Folkhälsocentrum, barnhälsovård, Folktandvården, mödrahälsovård, rehabiliteringen, apotek, kommun (skolsköterska, barnomsorg, fritidsgård mm), folkhögskola, företagshälsovård, kyrka, livsmedelsaffärer, studieförbund, idrottsanläggningar och idrottsföreningar. En viktig aktör i detta arbete är folkhälsocentrum som fungerar som kompetenscenter samt stödjer och bistår hälsocentralerna i fortbildning kring livsstilsfrågor. Den nationella rehabiliteringsgarantin har införts för att stärka den enskildes ställning i sjukskrivningsprocessen. Syftet med garantin är att i större utsträckning än tidigare säkerställa patientens tillgång till medicinsk behandling och rehabilitering. Rehabiliteringen ska erbjudas efter att hälso- och sjukvården har gjort en medicinsk bedömning och utredning. Behandlingen kan ske i förebyggande syfte för att motverka en kommande sjukskrivning. De medicinska behandlingsmetoderna, Kognitiv Beteendeterapi (KBT) och multimodal rehabilitering, som har vetenskapligt stöd i effekten återvunnen arbetsförmåga, ska användas för att fortsatt ta del av den nationella garantin. Det pågår ett utvecklingsarbete kring kulturens bidrag till att förebygga ohälsa där målet är att hitta en modell för samverkan mellan sjukvården, folkhögskolor och kulturinstitutioner i länet. Föräldrastöd och tidiga insatser under barnets första levnadsår har fortsatt hög prioritet inom barnhälsovården. Tidig upptäckt av redan uppkomna hälsoproblem och hjälp att minimera konsekvenserna av dem är också högt prioriterat. Barnhälsovården har en medicinsk förankring, men har under de senaste åren fått en alltmer psykosocial inriktning. Det är således viktigt att ha ett nära samarbete med de psykologer som arbetar inom mödra- och barnhälsovården (MBHV) med förebyggande hälsovård och behandlande insatser i ett tidigt skede. Målet för psykologernas arbete är att främja psykisk hälsa och förebygga psykisk ohälsa hos blivande föräldrar och Primärvårdsförvaltningen, Verksamhetsplan (21)

45 småbarnsfamiljer. FN:s barnkonvention måste på ett tydligt sätt vara ett styrande dokument och även ett verktyg för att förbättra barns och ungdomars villkor och vård. Det förebyggande arbetet när det gäller barn och ungdomar koncentreras på deras uppväxtvillkor, såsom familjeförhållanden, skola och fritid. Antalet asylsökande har under många år varit relativt konstant och varit koncentrerad på några få platser framförallt i mellanlänet. Under de senaste två åren har betydligt fler asylsökande anlänt till vårt län och boendena är numer fördelad över betydligt fler platser i länet. Asyl- och flyktinghälsovården erbjuder samtliga nyanlända ett s.k. hälsosamtal och historiskt sett har länet haft väldigt hög andel (90-95%) av samtliga asylsökande som erhållit ett hälsosamtal. Den stora utmaningen för framtiden är att bibehålla de goda resultaten, med en betydligt mer splittrad verksamhet över länet. Detta uppnås bland annat med mobila team som har funnits en tid och som utvecklas vidare framgent. 3.2 Jämlikhet och jämställdhet Primärvårdsförvaltningen ska verka för en jämlik och jämställd vård, både ur socialekonomiskt- och regionaltperspektiv. Vården ska ske på lika villkor, anpassad efter patientens behov. Det finns i ersättningssystemet delar som ska verka för en jämlik vård (t ex socioekonomiska ersättningar och glesbyggdsersättningar). Inför 2014 har ytteligare steg tagits då ersättningen för hälsofrämjande arbete kommer att fördelas utifrån socioekonomiska faktorer. Funktionshinderpolitiska programmet, likabehandlingsplanen och landstingets folkhälsopolitiska plan stödjer arbetet för en jämlik och jämställd vård. Planerna följs upp regelbundet i förvaltningen, vid verksamhetsdialoger och verksamhetsberättelser. Arbetet med jämställd sjukskrivning fortsätter och förvaltningen följer landstingets statistikuppföljning, medverkar på utbildningstillfällen och deltar i projekt. Ett led i förvaltningens arbete är jämställdhetsprojektet, Multimodal rehabilitering, som fortlöper under planperioden. Förvaltningens byggnader och lokaler kommer att fortsätta anpassas för att öka tillgängligheten för människor med funktionsnedsättning. 3.3 Primärvårdens utveckling Några större förändringarna i uppdraget för Hälsoval Kalmar län har inte skett inför Enligt planeringen kommer en större utvärdering och eventell förändring av uppdraget att ske inför 2015 och i det arbetet kommer Primärvårdsförvaltningen vara aktiva. Tillgängligheten och kontinuitet kommer att fortsätta vara en prioriterade fråga och patienterna ska så långt det är möjligt få träffa samma läkare i sina kontakter med Primärvårdsförvaltningen. Samtliga vårdenheter ska erbjuda kompetens för att möta och behandla psykisk ohälsa och primärvårdspsykiatriska tillstånd hos vuxna över 18 år som inte kräver vård inom specialistpsykiatrin enligt överenskommen vårdriktlinje. Insatsen sker i form av allmänmedicinsk kompetens, psykologkompetens eller annan samtalskompetens. Psykoterapeutiska behandlingar har karaktär av korttidsbehandling. Första linjens psykiatri ska genomsyras av helhetssyn och olika typer av behandlingar ska erbjudas (t ex internetstödd KBT). Under planperioden kommer Primärvårdsförvaltningen att introducera en ny verksamhet, med uppdrag att arbeta med psykisk ohälsa hos unga. Målgruppen är barn och unga i åldern 6 till 18 år som uppvisar symtom på lätt till medelsvår psykisk ohälsa eller har behov av stöd för psykisk hälsa och välbefinnande. Verksamheten ska vara mobil och utgå från Kalmar och Västervik. I landstinget pågår ett förbättringsarbete med särskilt fokus på diagnosområden som drabbar många patienter. Målet är att förbättra de medicinska resultaten och minska ledtiderna genom att etablera arbetssätt som utgår från patienternas behov. Primärvården är en viktig aktör i samtliga Primärvårdsförvaltningen, Verksamhetsplan (21)

46 vårdprocesser och deltar i olika grad i utvecklingsarbetet. Bland annat kommer arbetet med äldreprocessen intensifieras och en sammanhållen vård och omsorg ska anpassas utifrån de äldres behov oavsett vilken organisation eller huvudman som ger vården. Samverkan och samarbete med kommunerna ska stärkas genom att utveckla befintliga mötesplatser, gemensamma teamutbildningar och kvalitetssäkring av vårdens övergångar. Ett krav för att få del av stimulansmedlen är att landstinget i samverkan med kommunerna registrerar i kvalitetsregistren Senior Alert, Svenska Palliativregistret och Svenska Demensregistret. Utdatan analyseras för att utveckla en kvalitativ och säker sammanhållen vård och omsorg för de mest sjuka äldre. 3.4 Bättre läkemedelsanvändning Läkemedelsfrågorna har varit prioriterade i Primävårdsförvaltningen under flera år och utvecklingsarbetet utifrån den Nationella läkemedelsstrategin fortsätter. Hälsocentralerna får enskilt stöd av förvaltningens läkemedelssakkunnige läkare för att arbeta med och förbättra sin läkemedelsanvändning. Den sakkunniges arbete innebär bland annat utförandet av basenhetsinriktade läkemedelsgenomgångar baserade på rekommendationslistan och läkemedelskommitténs förskrivningsmål. Under planperioden kommer utdata och stödsystem att utvecklas ytterligare och målet är att förskrivare ska kunna ta del av information om sin förskrivning i syfte att ytterligare höja kvaliteten i läkemedelsförskrivningen. Landstingets STRAMA-grupp (samverkan mot antibiotikaresistens) har genomfört ett utvecklingsarbete för en rationell antibiotikaanvändning, ett mål som även ingår i den nationella läkemedelsstrategin. Möjligheter till förbättrad uppföljning med diagnoskopplad antibiotikaförskrivning inom primärvård har utvecklats i landstinget. Detta har lagt grunden för att, utifrån enskilda hälsovalsenheters statistik, fortsatt verka för en optimerad antibiotikaförbrukning. 3.5 Lokaler Primärvårdsförvaltningen kommer att verka efter de beslut gällande lokaler som står i Landstingsplanen för Under inledningen av 2014 kommer Borgholms Hälsocentral att flytta in i nya lokaler och samtidigt kommer en ny familjecentral att öppnas. Under våren kommer också Asyl- och flyktinghälsovården i Hultsfred att flytta in i nya lokaler. I övrigt pågår byggprojekt/diskussioner på ett flertal orter i länet och förhoppningen är att ett flertal verksamheter har nya lokaler under planperioden. Gällande familjecentraler har förvaltningen i uppdrag att fortsätta arbetet med att etablera fler familjecentraler i länet och målet är att det ska finnas en familjecentral i varje kommun. 3.6 Miljö Ett sunt miljöarbete är en grundförutsättning för att alla medborgare ska kunna uppnå en god hälsa, därför är miljöarbetet viktigt inom Primärvårdsförvaltningen. Alla hälsocentraler, sjukvårdsupplysningen och asyl- och flyktingmottagningen är diplomerade i sitt miljöarbete och arbetar aktivt med miljöfrågor. Fokus under planperioden kommer att vara bibehållning av diplomeringen på basenheterna också att påbörja arbetet med diplomering av barnhälsovårdens enheter. Arbetet med miljöcertifieringen av Nybro hälsocentral är inne i sitt slutskede och målet är att hälsocentralen ska vara certifierade under Samtliga basenheter i förvaltningen har ett miljöombud och för att upprätthålla kompetensen för dessa utbildas alla vid början av åtagandet och sedan kontinuerligt en gång per år i miljöarbetet. Uppföljning av miljöarbetet sker i samband med verksamhetsdialoger, samt vid miljörevisionerna. Primärvårdsförvaltningen, Verksamhetsplan (21)

47 3.7 Nyckeltal Förvaltningens mål Rätt kvalitet genom effektiva processer - för hög livskvalitet och god hälsa Nyckeltal Förbättrat utfall inom kvalitetsersättningar Patientupplevd kvalitet - läkemedel Andel diabetiker med stor risk för komplikationer, blodsockervärde över 73 mmol/mol, ska minska årligen Basala hygienregler och klädregler ska ha en följsamhet på 100 % Primärvårdsförvaltningen, Verksamhetsplan (21)

48 4 Lärande och förnyelse Landstingets övergripande mål: Ständiga förbättringar Alla verksamhter ska arbeta med systematiskt förbättringsarbete. Allt kvalitets- och förbättringsarbete ska fokusera på ökat värde för patienten och medborgarna i en lärande organisation. Förbättringsarbetet syftar till ökad kvalitet, förbättrad tillgänglighet och bemötande. Antalet misstag, brister och fel i landstingets tjänster ska minimeras. Det leder till en pålitlig och säker verksamhet med bästa möjliga resultat. 4.1 Kvalitet och patientsäkerhet Primärvårdsförvaltningen ska planera, leda och kontrollera verksamheten på ett sätt som leder till att kraven på god vård i hälso- och sjukvårdslagen uppfylls. Förvaltningen ska fortsätta arbetet med att implementera patientsäkerhetslagen, fortsatt delta i landstingets övergripande patientsäkerhetsarbete samt fortsatt delta i utformningen av ett landstingsgemensamt ledningssystem. Då goda resultat av åtgärder mot risker, tillbud och negativa händelser ger skydd mot vårdskador fokuserar förvaltningen på: Att säkra att det systematiska arbetet med riskhantering, avvikelsehantering befästs och utvecklas till att också omfatta patienters och anhörigas deltagande i större utsträckning Att rutinerna runt avvikelsehanteringen (t ex rubriksättning, svar, sammanställning) utvecklas till att bättre stödja patientsäkerhetsarbetet Att stödet vid genomförande av händelseanalyser utvecklas Att säkra att kraven på rätt kompetens och god arbetsmiljö tillgodoses Att säkra hur fastställda medicinska metoder ska tillämpas, kontinuerligt följas upp och vid behov revideras med utgångspunkt från befintliga nationella riktlinjer Att fortsätta utveckla förvaltningens interna breda medicinska kvalitetsarbete Att förbättra samarbetet i de stora vårdprocesserna diabetes, hjärta-kärl, stroke, cancer och äldre Under 2012 inleddes ett projekt kring en teambaserad självreflektion och utbildningsbedömning i patientsäkerhetskultur. Metoden (MaPSaF, Manchester Patient Safety Framework) är ursprungligen framtagen som ett samarbetsprojekt mellan National Primary Care Research och Development Centre, University of Manchester. MaPSaF är uppbyggt så att säkerhetskulturen ska synliggöras på ett gripbart sätt. Arbetet har genomförts i hela förvaltningen i ett första steg och under 2014 kommer en uppföljning att genomföras och målsättningen är att resultaten ska förbättras. Glädjande nog har primärvårdsverksamheter i andra delar av landet uppmärksammat arbetet och MaPSaF kommer att introduceras även i andra landsting. Kvalitetsarbete bedrivs konkret på varje hälsocentral enligt de mål som finns definierade i hälsovals ersättningsdel för kvalitet. Den är nationellt sett omfattande och bred vilket borgar för en god kvalitetsgrund. Ett bra kvalitetsarbete ger ekonomiska fördelar. Barnhälsovården bedriver sedan länge systematisk, årlig, mätning av flera kvalitetsparametrar och det arbetet fortsätter. Demensvården följer sitt vårdprogram som väl harmoniserar med socialstyrelsens riktlinjer och innehåller årlig registrering av indikatorer där speciellt utbildad sjuksköterska håller i demensvården. Specialsköterskefunktion finns för de stora sjukvårdsgrupperna astma, KOL och diabetes samt förebyggande hälsovård för riskpatienter; rökning och övervikt. Den palliativa vården bedrivs i samarbete med slutenvården samt kommunens hemsjukvård. Primärvårdsförvaltningen, Verksamhetsplan (21)

49 4.2 Kunskapsstyrning Nationella riktlinjer, utvärderingar, patientenkäter och kvalitetsregister ligger till grund för vårdens utveckling mot bättre resultat. Inom landstinget pågår utvecklingen av vården bland annat genom de så kallade processarbetena och där kommer Primärvårdsförvaltningen fortsätta att delta aktivt i utarbetande av landstingsgemensamma vårdkedjor. Förvaltningen har tillsatt en referensgrupp som har till uppgift att utveckla förvaltningens arbete i fortbildnings- och nätverksfrågor. Gruppen initierar bland annat utbildningar som arrangeras av förvaltningen i syfte att erhålla skräddarsydda och kostnadseffektiva utbildningar. Primärvårdsförvaltningen har prioriterat fortbildningsfrågan och nätverken (yrkesgrupperna) har upprättats för att säkerställa utbudet för att ge bättre möjligheter att dela, fördjupa och utveckla kunskap inom kärnverksamheten. Inom primärvården pågår också forskning och utveckling genom ett antal doktorander alternativt postdoc, samverkan i forskningsprojekt via Forss med flera. Under 2012 inledde förvaltningen en satsning på att utveckla metoder för att sprida goda exempel mellan förvaltningens olika verksamheter och detta arbete forsätter kontinuerligt. Utöver detta har ett samverkansarbete med offentligt drivna primärvårdsorganisationer i grannlänen inletts, i syfte att hitta goda exempel även utanför länets gränser. 4.3 Samverkan Arbetet med att implementera de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården pågår i form av utvecklingsarbetet Kunskap till praktik. Målet är att utveckla och förbättra missbruks- och beroendevården i länet samt stärka kommunernas och landstingets gemensamma ansvar inom detta område. Ett projekt i samverkan med psykiatriförvaltningen kring internetstödd psykiatri pågår. Projektet syftar till att utreda om behandlingsmetoden kan fungera som ett komplement till traditionella behandlingsmetoder och kommer att utvärderas under De olika vårdprocesserna fordrar också ett tydligt samarbete med övriga sjukvårdsförvaltningar. Frågor som remisshantering, vårdgaranti och vårdprogram är återkommande diskussionspunkter och tydliga samarbetsforum mellan Primärvårdsförvaltningen och övrig vårdverksamhet utvecklas under planperioden. Samverkan är en av grunderna bakom konceptet för hälsocentraler. Samtliga hälsocentraler samarbetar med flera aktörer, interna och externa, för att i så stor utsträckning som möjligt kunna erbjuda stöd och hjälp till patienterna. Hemsjukvården är överförd till länets kommuner och Primärvården ansvarar för läkarmedverkan inom den kommunala hälso- och sjukvården där ett tydligt läkaravtal med länets kommuner upprättats. 4.4 Nyckeltal Förvaltningens mål Ständiga förbättringar Nyckeltal Patientsäkerhetskulturmätning - förbättrade resultat Basala hygienregler och klädkod Patientsäkerhetskulturen ska förbättras 4.5 Aktiviteter Aktiviteter Beskrivning Primärvårdsförvaltningen, Verksamhetsplan (21)

50 Aktiviteter Beskrivning Patientsäkerhetsberättelse Primärvårdsförvaltningen, Verksamhetsplan (21)

51 5 Medarbetare Landstingets övergripande mål: Landstinget ska vara en attraktiv, utvecklande och hälsosam arbetsplats. Landstinget ska bli ännu attraktivare som arbetsgivare och andelen medarbetare som ansr att landstingstinger är en attraktiv arbetsplats ska öka. Landstinget ska vara en föregångare som arbetsgivare när det gäller att främja den goda arbetsplatsen - genom chefers och medarbetares engagemang och delaktighet. Arbetsmiljön ska utvecklas och förbättras - mot ännu mer hälsosamma och utvecklande arbetsplatser. Sjukfrånvaron ska minska inom alla landstingets verksamheter. 5.1 Strategisk personalförsörjning Primärvårdsförvaltningen ska allt mer tydligare profilera och marknadsföra sig för en konkurrenskraftig och attraktiv arbetsplats där medarbetare känner stolthet. Vi strävar efter arbetsplatser med kompletta personalstyrkor, att tjänster ska tillsättas utifrån uppdrag och ekonomi samt en minskning av nyttjande av bemaningsbolag. Förvaltningen deltar i projektet Attraktivitetsresan som pågått sedan hösten Projektets syfte är att kartlägga den samlade personalpolitiken och identifiera utvecklingsmöjligheter för en attraktiv arbetsplats. Primärvårdsförvaltningen ska upprätta en rekryteringsstrategi utifrån material från genomförda fokusgrupper. Strategin ska bidra till att bygga upp varumärket Primärvårdsförvaltningen, framförallt för yrkeskategorin läkare som är den mest svårrekryterade gruppen. Förutom strategin, fortlöper tidigare aktiviteter så som att locka hit arbetskraft utomlands, internutbildningar, annonsering och ett aktivt deltagande på mässor. Under 2013 utökades antalet AT-block med 8 platser som inriktas mot primärvård och psykiatri. Detta kommer att gynna Primärvårdsförvaltningen och förhoppningsvis leda till ett förbättrat rekryteringsläge i framtiden. Samtidigt kommer studierektorerna i förvaltningen fortsätta arbetet med att förbättra förvaltningens möjligheter till ännu mer attraktiv utbildningssituation för AT- och ST-läkare. Tillsammans med landstingets praktiksamordnare arbetar Primärvårdsförvaltningen för att kunna ta emot studerande från högskolor och universitet både i Sverige och utomlands samt från gymnasieskolor. Ett psykologprogram med praktik är infört på Linneuniversitetet i samarbete med primärvården. Samarbetet kommer att utvecklas och fler psykologer ska anställas som kommer att fortbildas i evidensbaserade metoder för att utföra sitt uppdrag. För att trygga framtida behov av sjuksköterskor pågår ett samarbete med Linnéuniversitetet, vilket kommer att ge flera platser för sjuksköterskestudenter i länet. Det finns också ett behov av att vidareutbilda sjuksköterskor till distriktssköterskor för att täcka upp framtida pensionsavgångar, men också för att kunna uppfylla vårt uppdrag i Hälsoval Kalmar län. Arbete med att minska andelen hyrläkare i primärvården pågår kontinuerligt. Upphandling som har gjorts är till god hjälp i arbetet, där tydliga rutiner och tydlig process arbetats fram. Förvaltningens framtida pensionsavgångar, inom flera yrkeskategorier, kommer att innebära en stor förlust av mycket stor kunskap och kompetens. Kunskap och kompetens som måste tillvaratas för nya medarbetare. Pensionsavgångar Total Av dessa pensionsavgångar är det 28 undersköterskor (av totalt 84 anställda), 32 sjuksköterskor (av totalt (127), 39 distriktssköterskor(av totalt 171), 22 läkarsekreterare av (totalt av 101), 7 Primärvårdsförvaltningen, Verksamhetsplan (21)

52 psykologer (av totalt 22) och 21 distriktsläkare (av totalt 109). Resterade är enstaka befattningar. Åldersstruktur i Primärvårdsförvaltningen, tillsvidareanställda. ålder antal totalt Kompetensförsörjning och kompetensutveckling Medarbetarnas kompetens har en avgörande betydelse i den kunskapsintensiva hälso- och sjukvården. Medarbetarsamtal är ett viktigt verktyg i dialogen mellan chef och medarbetare. Samtalen ska bland annat medverka till att utbildningsbehov för berörd verksamhet och medarbetare tydliggörs och följs upp. Individuella kompetensplaner för varje medarbetare ska finnas på alla enheter. Vi har ett uppdrag att under planperioden utarbeta tydliga uppdragsbeskrivningar för alla yrkeskategorier för att i ett långsiktigt perspektiv ha mer tydlig för rekryteringsplan av nya medarbetare. Primärvårdsförvaltningen prioriterar fortbildningsfrågan och referensgruppen för utbildning har i uppdrag att vara ett stöd/bollplank till den/de personer som arbetar med att arrangera interna utbildningar samt att vara ett stöd till förvaltningen i utbildningsfrågor i allmänhet. Referensgruppen inom utbildning har också haft i uppdrag att starta upp nätverk för olika professioner och områden. Nätverken (yrkesgrupperna) har upprättats för att säkerställa utbudet för att ge bättre möjligheter att dela, fördjupa och utveckla kunskap inom kärnverksamheten. De nätverk som finns i dag är diabetes, astma/kol, teleq, demens, inkontinens, sjukskrivningskoordinatorer, hälsokoordinatorer, chefsnätverk, psykologer och medicinsk ledningsansvariga. Studierektorsorganisationen har en viktig uppgift, att förbättra primärvårdens möjligheter till ännu mer attraktiv utbildningssituation för AT- och ST- läkare och psykologer. Att sprida goda exempel mellan enheterna fortgår. Målet är att goda initiativ och lyckade utvecklingsprojekt i en del av förvaltningen ska kunna inspirera till liknande utveckling på andra enheter 5.3 Arbetsvillkor och utvecklingsmöjligheter Arbete med förbättringar och effektiviseringar är en del i arbetet. Alla medarbetare har ansvar i sitt arbete. Förbättringsarbete är en del av samtliga medarbetares arbetsuppgifter. Det innebär att alla medarbetare ska bidra i arbetet mot bättre kvalitet och effektivitet. Dialogen om arbetsvillkor och eventuellt utvecklingsmöjligheter för medarbetaren diskuteras vid medarbetarsamtalet och dokumenteras i individuella utvecklingsplaner. Dialog om önskad sysselsättningsgrad ska föras vid samtalen för att om möjlighet finns erbjuda önskad sysselsättningsgrad vid förändringar i verksamheten. Resultatet från medarbetarenkäten 2013 ska analyseras och diskuteras inom förvaltningen och på samtliga arbetsplatser. Syftet är att ytterligare förbättra vår verksamhet. Handlingsplaner kommer att upprättas och förvaltningsledningen kommer att följa upp arbetet i under Primärvårdsförvaltningen, Verksamhetsplan (21)

53 5.4 Ledarskap och medarbetarskap Landstingets chef- och medarbetarriktlinje ligger till grund för ett engagerat medarbetarskap i förvaltningen. Syftet med riktlinjen är att ange förutsättningar, möjligheter och förväntningar för ett medarbetarskap inom landstinget i Kalmar län så att förvaltningen kan utvecklas och erbjuda en verksamhet som motsvarar medborgarnas behov.för att tydliggöra medarbetarskapet har en referensgrupp bemötande skapas inom förvaltningen. Referensgruppens uppdrag är att arbeta med frågor kring bemötande, service och tillgänglighet. Under 2014 kommer andra omgången medarbetardagar att anordnas. För att främja framtida ledarförsörjning finns ett landstingsgemensamt traineeprogram. Primärvårdförvaltningen ser ett behov av att programmet fortsätter för att trygga ledarförsörjningen. Ett led i att skapa förutsättningar för nya och erfarna chefer är de landstingövergripande utbildningar som anordnas och att utse mentorer för nya chefer samt att övriga chefer ska kunna hospitera hos varandra. 5.5 Hälsa i arbetet Det kommer starka signaler från verksamheten att arbetsbelastningen ökat avsevärt under de senaste åren och hur det påverkar våra medarbetare. Möjligheter till att skapa dialog på arbetsplatserna minskar när arbetsbelastningen är hög och medarbetarna känner sig stressade.sjukfrånvaron har minskat i Primärvårdsförvaltningen under de senaste åren. Förvaltningen arbetar med rehabilitering utifrån de förutsättningar som finns och i enlighet med den nya spelregeln kring Rehabilitering och Arbetsmiljö. Förvaltningens förebyg gande arbetsmiljöarbete syftar självklart till att försöka förhindra arbetsrelaterade sjukskrivningar. Landstingshälsan och personalfunktionen är en resurs för verksamhetscheferna i arbetet med Rehabilitering och Arbetsmiljö. Utbildnings- och informationsinsatser inom arbetsmiljödeligationerna anordnas kontinuerligt både för nya och gamla chefer. Arbetsmiljöutbildningar kommer att genomföras regelbundet i samarbete med Landstingshälsan, personalfunktionen och de fackliga organisationerna. Utbildningen genomförs med stöd av ett landstingsgemensamt utbildningsprogram. En central lokalförsörjningsplan är klar, denna kommer att ligga till grund för den fortsatta processen. Målet är att höja kvalitén på lokalerna samt att klara av de krav som arbetsmiljöverket ställer på en god arbetsmiljö för våra medarbetare och våra patienter. 5.6 Likabehandling Jämställdhets- och mångfaldsfrågor är ständigt aktuella inom Primärvårdsförvaltningen. Ambitionen är att kvinnor och män ska vara jämställda inom samtliga områden som kan påverkas av arbetsgivaren. På basenhetsnivå fortgår löpande arbetet avseende diskrimineringslagen, vilket ställer stora krav på samtliga medarbetare inom Primärvårdsförvaltningen gällande de kulturmöten som sker dagligen i vården. Under 2014 har förvaltningen en ambition att vidareutbilda våra medarbetare i HBTQ-personers livsvillkor. Det sker en årlig lönekartläggning och en årlig analys av löneskillnader mellan kvinnor och män. Arbetet är en viktig del i det löneprocessarbete som pågår på förvaltningsnivå och basenhetsnivå för att inga oegentliga löneskillnader mellan kvinnor och män ska finnas. Vid behov upprättas handlingsplaner. 5.7 Nyckeltal Förvaltningens mål Landstinget ska vara en attraktiv, utvecklande och hälsosam arbetsplats Ett engagerat ledarskap och medarbetarskap Nyckeltal Sjukfrånvaron ska minska inom landstingets alla verksamheter Andelen medarbetare som i medarbetarenkäten uttrycker stolthet över att arbeta i Landstinget i Kalmar län ska öka och värdet uppgå till minst 70 (av 100) Primärvårdsförvaltningen, Verksamhetsplan (21)

54 Förvaltningens mål Nyckeltal Frisknärvaro - andel medarbetare med 5 eller färre sjukdagar ska vara mer än 66 % Samtliga medarbetare ska erbjudas medarbetarsamtal, med individuell utvecklingsplan Primärvårdsförvaltningen, Verksamhetsplan (21)

55 6 Ekonomi Landstingets övergripande mål: God ekonomisk hushållning. Landstinget ska ha en kostnadseffektiv hushållning av resurser. Den verksamhet som landstinget bedriver ska vara ekonomiskt ansvarsfull och långsiktig. Verksamhetens mål ska nås med lägsta möjliga resursinsats. Respektive års resultat ska uppgå till minst 2 procent av skatteintäkter och statsbidrag. Investeringar ska finansieras med egna medel. Soliditeten, exkl. ansvarsförbindelse ska långsiktigt uppgå till minst 43 procent. 6.1 God ekonomisk hushållning Det övergripande målet inom Primärvårdsförvaltningens ekonomiperspektiv är att inte överskrida tilldelad budget. Uppfylls detta mål bidrar förvaltningen till uppfyllelse av de i landstingsplanen formulerade landstingsövergripande finansiella målen. När detta skrivs är bokslutet för 2013 ännu inte färdigt. Prognosmässigt beräknas primärvårdsförvaltningens verksamhet inom Hälsoval generera ett negativt ekonomiskt resultat motsvarande 30 Mkr. Verksamheten utanför Hälsoval är anslagsfinansierad och beräknas medföra ett överskott gentemot budget motsvarande 8 Mkr. Således beräknas ovan nämnda målsättning inte uppfyllas inom förvaltningens båda verksamhetsområden under Verksamhet inom Hälsoval Kalmar län Hälsovalsverksamheten finansieras via landstingsinterna intäkter inom ramen för hälsovalets ersättningssystem. Det finansiella målet inom hälsovalsverksamheten består i att uppnå en ekonomi i balans, vilket innebär att de redovisade intäkterna ska överstiga de redovisade kostnaderna. Bedömningen i den senaste prognosen visar ett underskott på 30 Mkr vilket innebär att verksamheten inte når detta mål Den främsta orsaken till det beräknade negativa resultatet är ökade kostnader för bemanning, en post som utgör ca 65 procent av verksamhetens totala kostnader. Personalkostnaderna inklusive kostnader för hyrläkare har ökat med 9,5 procent, 34 Mkr, mellan åren 2012 och I ökningen inkluderas löneökningar men också ökade kostnader för jourersättningar vilket är en ny, fullt finansierad, kostnadspost jämfört med Kostnader för hyrläkare uppgår till 32 Mkr och det är i huvudsak hälsocentraler i glesbygd som redovisar höga hyrläkarkostnader. Den största personalkostnadsökningen redovisas inom kategorierna läkare, ST-läkare och sjuksköterskor. Ökningen är till viss del en följd av behov av mer personal för att klara av hälsovalsuppdraget med bibehållen kvalitet och tillgänglighet. Delar av ökningen rör sig också om de tillfälliga kostnadsökningar som uppstått i samband med pensionsavgångar, då ny personal av olika skäl påbörjat tjänstgöringen innan det att avgående personal avslutat sin anställning. Kostnaderna för läkemedel minskar med 7 procent, 10 Mkr, vilket förklaras av patentutgångar men också av förvaltningens arbete med en effektivare läkemedelsanvändning. Minskade kostnader för läkemedel innebär också en minskad ersättning. Intäkts/ersättningsminskningar redovisas också för bl. a distriktssköterskeuppdraget avseende privat listade samt för riktade statsbidrag. De finansiella förutsättningarna för 2014 är i princip oförändrade. Förvaltningens marknadsandel (antalet listade i förhållande till totala antalet invånare) har ökat något mot slutet av 2013 vilket innebär högre intäkter Det ökade antalet listade medför dock ökade kostnader i motsvarande omfattning. En stor utmaning består i att hantera de ökade lokalkostnader som uppstått/kommer att uppstå i samband med att de nybyggda hälsocentralerna i Färjestaden och Borgholm försätts i drift. Ett viktigt fokusområde 2014 är att minska beroendet av hyrläkare. Om allt utnyttjande av hyrläkare omvandlades till anställningar av specialister i allmänmedicin skulle detta innebära en total Primärvårdsförvaltningen, Verksamhetsplan (21)

56 kostnadsminskning om ca 15 Mkr. En svår utmaning som dock är viktig att formulera, dels i syfte att tydliggöra förvaltningens främsta orsak till det rådande ekonomiska underskottet, dels för att understryka vikten av att kraftigast möjliga åtgärder med syfte att minska beroendet av hyrläkare vidtas. Såsom viktiga komponenter härvidlag kan nämnas: Eget fokus på att minimera användandet av hyrläkare. Eget fokus på att bedriva bästa möjliga rekryteringsarbete. Eget fokus på att ha bästa möjliga omhändertagande av befintliga AT- och ST-läkare. Landstingets satsning på fler AT-block inom primärvården. SKL:s strategi för att halvera beroendet av bemanningsföretag fram till Det som i övrigt kommer att bli den största utmaningen under planperioden är att med bibehållen kvalitet och tillgänglighet bromsa den personalkostnadsökning som skett under 2013 och som beskrivits ovan. Jämförande analyser av bemanningen på de respektive hälsocentralerna kommer utgöra grund för det kostnadsreducerande arbete som behöver genomföras under planperioden. Kostnadsminskningar kommer att behöva genomföras även inom andra områden. Ett av dessa områden är läkemedel och jämförande analyser av förskrivningsmönster, hälsocentraler emellan, väntas kunna bidra till vissa kostnadsminskningar. Säkert kan marginella effektiviseringar och kostnadsminskningar ske även inom andra områden av ekonomin såsom material, bilar etc. Även här är den huvudsakliga strategin jämförande analys, i syfte att identifiera ineffektiviteter på hälsocentralsnivå. Under 2013 har landstinget fattat beslut om direktiv för den landstingsägda primärvården som omfattar bl. ansvar och rollfördelning, sistahandsansvar och utvecklingsansvar, krav på rapportering samt resultatvärdering och resultatöverföring. Utgångspunkten är att primärvård i egen regi inom Hälsovalsuppdraget ska bära sig ekonomiskt. Principen är att inga fria nyttigheter ska förekomma utan de resurser verksamheten förbrukar ska redovisas inom verksamheten. Det ekonomiska och verksamhetsmässiga resultatet ska värderas årligen i en särskild dialog. Värderingen av resultatet ska ske i förhållande till primärvårdsförvaltningens särskilda ansvar att säkra vården i länet och baseras på en bedömning av i vilken omfattning merkostnader har uppstått med anledning av detta ansvar. Utifrån ovan nämnda resultatdialog kommer förvaltningen att upprätta en ekonomisk handlingsplan i vilken de olika åtgärderna kommer beskrivas och där det också kommer att framgå hur de olika åtgärderna kommer att följas upp. 6.3 Verksamhet utanför Hälsoval Kalmar län Primärvårdsförvaltningens övriga verksamhet är anslagsfinansierad. Dess finansiella mål är att inte överskrida tilldelad budget. Verksamheten utgörs av barnhälsovård, sjukvårdsrådgivning, asyl- och flyktinghälsovård, psykologverksamhet, missbruks- och beroendevård samt fotvård. Under planperioden kommer även ett nytt verksamhetsområde, barn och ungas psykiska ohälsa, att etableras inom förvaltningen. Enligt den senaste prognosen beräknas verksamheten 2013 medföra ett överskott gentemot budget motsvarande 8 Mkr. Överskottet är därmed ca 5 Mkr mindre än Det minskade överskottet utanför Hälsoval är en direkt följd av att ekonomimodellen avseende asylsjukvården förändrats under 2013 så att det beräknade överskottet inom basenheten för Asyloch flyktinghälsovård numera fullt ut fördelas ut till respektive sjukvårdande förvaltning. Merparten av det resterande överskottet utgörs av riktade statsbidrag avseende KBT-behandlingar inom psykologverksamheten. Därutöver har äldre projektmedel uppgående till drygt 2 Mkr resultatförts 2013 vilket utgör en resultatförstärkning av engångsnatur. De båda större verksamheterna utanför Hälsoval, barnhälsovården och sjukvårdsrådgivningen, är i ekonomisk balans. Primärvårdsförvaltningen, Verksamhetsplan (21)

57 6.4 Nyckeltal Förvaltningens mål God ekonomisk hushållning Nyckeltal Ekonomi i balans 6.5 Aktiviteter Aktiviteter Beskrivning Ekonomiutbildning basenhetschefer Referensgrupp ekonomi/styrning Planerings- och simuleringsmöte med samtliga enheter inom Hälsoval Kalmar län Förbättringsarbete inom ekonomiområdet, med kontinuerlig uppföljning Primärvårdsförvaltningen, Verksamhetsplan (21)

58 Verksamhetsplan 2014 Psykiatriförvaltningen

59 Innehållsförteckning 1 Inledning Landstingets vision och värdegrund Verksamhetsidé Utmaningar Medborgare och kund Hälsolänet ska gynna ett hälsosammare liv Tillgänglighet Delaktighet och bemötande Nyckeltal Verksamhet och process Hälsofrämjande sjukvård och sjukdomsförebyggande arbete Jämlikhet och jämställdhet Miljö Nyckeltal Prioriterade vårdprocesser Kvalitet och patientsäkerhet PRIO/Samverkan Nya behandlingsriktlinjer Barnperspektivet Lokalförsörjning Läkemedel Särskilda satsningar Övrigt Lärande och förnyelse Nyckeltal Systematiskt förbättringsarbete Ledningssystem Internkontroll Kunskapsunderlag Forskning och utveckling Utbildning Medarbetare Nyckeltal Strategisk personal och kompetensförsörjning Kompetensutveckling Psykiatriförvaltningen, Verksamhetsplan (30)

60 5.2.2 Arbetsvillkor och utvecklingsmöjligheter Ledarskap och medarbetarskap Hälsa och kultur i arbetet Likabehandling Ekonomi Mål Förutsättningar Ekonomiskt utgångsläge Nationella jämförelser Osäkerhetsfaktorer Ekonomiska ramar Prioriterade satsningar Uppföljning Prioriterade investeringar Nyckeltal Bilagor Bilaga 1: Kvalitet och patientsäkerhetsplan Psykiatriförvaltningen, Verksamhetsplan (30)

61 1 Inledning 1.1 Landstingets vision och värdegrund Landstinget har visionen att vara hälsolänet - för ett friskare, tryggare och rikare liv. Vi utgår från medborgarnas behov och erbjuder vår samlade kompetens och våra tjänster inom en processorienterad hälso- och sjukvård, tandvård, utbildning och kollektivtrafik för bättre hälsa i hela länet. Landstingets verksamhet drivs på uppdrag av länets invånare och verksamhetens inriktning bestäms utifrån demokratiska beslut om hur olika behov ska tillgodoses. Målet för är en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen samt att arbeta för att förebygga ohälsa. Ett systematiskt kvalitetsarbete bidrar till att åstadkomma rätt kvalitet med god ekonomisk hushållning. Rätt kvalitet innebär att vi utvecklas i takt med ny evidensbaserad kunskap. Vi prövar, utvärderar och förbättrar ständigt. Vi ger rätt vård på rätt nivå. Vi ger vård på lika villkor och utgår från patientens behov. God ekonomisk hushållning innebär att vi som hälsolänet tillsammans skapar förutsättningar för god hälsa. Vi använder tilldelade resurser optimalt. Vi belyser alltid kvalitet och ekonomi samtidigt. Verksamhetens värdegrund vilar på värdeorden öppet, engagerat och kunnigt. Värdegrunden återfinns också i landstingets policy, som beskriver förhållningssättet för arbetet inom områdena kvalitet och säkerhet, medarbetare, ekonomi och förvaltning, miljö, IT samt kommunikation. 1.2 Verksamhetsidé Vision och mål - En psykiatri i framkant Specialistpsykiatrins uppdrag, medicinska innehåll och kvalitetsarbete Ambitionen är att psykiatriförvaltningen skall ligga i framkant utifrån de högt uppsatta målen i den kommande planperioden. Förvaltningens uppdrag är att dygnet runt tillgodose behovet av specialiserad psykiatrisk hälso- och sjukvård för befolkningen med syfte att uppnå förbättrad psykisk hälsa och social funktionsförmåga, samt minska dödligheten i psykisk sjukdom. Vidare ska vården utformas och utvecklas för att på bästa sätt gagna patientens behov inom ramen för givna resurser. Det kliniska innehållet inom de psykiatriska specialiteterna utvecklas ständigt. Metodutveckling, nya nationella riktlinjer, landstingets strukturerade satsning på kvalitet- och patientsäkerhetsfrågor samt tillströmning av delvis nya patientgrupper med andra behov, gör att det är mycket väsentligt att den positiva utvecklingen inom specialistpsykiatrin fortsätter. Under de senaste åren har behandlingsmetodiken inom psykiatrins områden utvecklats. Framöver ska vi kunna erbjuda en palett av olika behandlingsformer och anpassa dem till varje enskild patients behov. I utbudet återfinns såväl psykodynamisk samtalsterapi, kognitiv beteendeterapi (KBT), familjeterapi, dialektisk beteendeterapi (DBT), interpersonell terapi (IPT) som familjestöd och patientundervisning. Psykisk ohälsa och psykisk sjukdom Psykiatrin står ständigt i fokus i den allmänna diskussionen kring psykisk ohälsa och psykisk sjukdom. Satsningar på kunskapsspridning i dessa frågor, både internt inom landstinget och till länets allmänhet, kommer därför att fortsätta. Stärkt ställning för patienten Psykiatriförvaltningen, Verksamhetsplan (30)

62 Patienten ska självklart mötas av en vård som präglas av hög kvalitet, god tillgänglighet och ett gott bemötande. Psykiatriförvaltningen ska därför aktivt arbeta för att skapa bra samverkansarenor med syfte att stärka patientens ställning utifrån dennes unika behov. 1.3 Utmaningar För att nå våra högt ställda mål krävs ett uthålligt arbetssätt. Genom att mäta och öppet redovisa resultat inom psykiatrin finns förutsättningar för att driva utvecklingen framåt och sporra till förbättringar. Mätningar och uppföljningar ska ses som naturliga rutiner i det dagliga arbetet. Jämförelser, både nationella och förvaltningsinterna, ska ligga till grund för vidare analys av länets specialistpsykiatri och utgöra underlag för fortsatt arbete med metodutveckling, resursfördelning samt för utbildning och kompetensutveckling. Patientsäkerhet och hög vårdkvalitet är centralt vid allt utvecklingsarbete. Förvaltningens kvalitet- och patientsäkerhetsgrupp, KPG, har som huvuduppgift att arbeta med och vidareutveckla de prioriterade aktiviteterna i förvaltningens kvalitet- och patientsäkerhetsplan. Regelbundna uppföljningsdialoger och avstämningsmöten mellan förvaltningsledning och verksamhetens chefer ska säkerställa att arbetet fortskrider som planerat. Att samtliga enheter är bemannade med rätt specialistkompetenser är nödvändigt i det fortsatta arbetet och det ställer höga krav på en långsiktig kompetens- och personalförsörjningsplan. Nuvarande bemanningssituation gör fortsatta aktiva rekryteringssatsningar nödvändiga. Vården bedrivs idag inte i ändamålsenliga lokaler. Därför planerar Landstinget för ny- och ombyggnationer av psykiatrilokalerna i Kalmar län. Arbetet fortsätter nu med två parallella processer. Dels byggprocessen som leds av Serviceförvaltningen och dels intensifieras den för vården så viktiga processen med behovs- och verksamhetsanalyser. Psykiatriförvaltningen, Verksamhetsplan (30)

63 2 Medborgare och kund Landstingets övergripande mål: Friskare och nöjdare invånare Visionen om Hälsolänet är utgångspunkten i allt arbete - för ett friskare, tryggare och rikare liv för invånarna i Kalmar län. Ohälsan och skillnaderna i ohälsa ska minska.i alla landstingets verksamheter ska det finnas ett tydligt kundperspektiv. Andelen nöjda kunder ska öka. Tillgängligheten till landstingets tjänster ska förbättras årligen. Inom hälso- och sjukvården är målet en köfri vård. Patienter och närstående ska ses som medskapare i vården. 2.1 Hälsolänet ska gynna ett hälsosammare liv Kultur i vården En viktig aspekt inom psykiatrin är kulturens betydelse i en läkande process. Tillsammans med Regionförbundet, Kommunerna, kulturinstitutionerna och Linnéuniversitetet deltar Landstinget i ett treårigt projekt som syftar till att lyfta fram kulturen i vården. Psykiatriförvaltningen kommer att ta en aktiv del i det arbetet. Miljöarbete Det långsiktiga miljöarbetet syftar till att minska miljöpåverkan från verksamheten. Arbetet drivs till stor del ute på enheterna med stöttning av lokala miljöombud och en central miljösamordnare. Under perioden kommer arbetet att inriktas mot att fler avdelningar erhåller miljödiplom. Utbildning kommer att anordnas för nya miljöombud och de årliga miljöombudsdagarna hålls, med syftet att ge miljöombuden en ökad insikt i miljöfrågor samt möjlighet att nätverka och utbyta idéer mellan olika förvaltningarna. Avfallshanteringen ska ses över med ambitionen att öka andelen rena fraktioner och minska mängden brännbart och deponi. Avdelningarna jobbar vidare med att spara energi t ex genom att stänga av datorer vid dagens slut. Det kommer även ske en översyn av kemikalier som ett led i minska mängden CMR*-klassade ämnen. Arbetet med att minska miljöpåverkan från tjänsteresor fortgår, bl a genom att nyttja möjligheterna med distansmöten. *CMR - Cancerogena, Mutagena och Reproduktionsstörande 2.2 Tillgänglighet God tillgänglighet till vård är i flera avseenden av betydelse i kvalitet- och patientsäkerhetsarbetet. Viktigt för specialistpsykiatrin är att också i fortsättningen bibehålla den goda tillgängligheten och klara landstingets vårdgarantimål. Det gäller för såväl barn- och ungdomspsykiatrin som för vuxenpsykiatrin. Utmaningen är att säkra hela vårdkedjan, från det första besöket till vidare behandling och/eller utredning. Från och med 2013 rapporterar och redovisar landstingets alla enheter "Faktisk väntetid". Från och med november 2013 mäts också den så kallade undanträngningseffekten. Mätningarna fortsätter under Vårdgarantin för barn- och ungdomspsykiatrin innebär att ett första besök ska garanteras inom 30 dagar och inom ytterligare 30 dagar ska behandling eller fördjupad utredning ha påbörjats. De korta väntetiderna ställer stora krav på väl fungerande arbetssätt samt rätt och tillräcklig bemanning. Tillgänglighetsprocessen behöver därför kontinuerligt vara i fokus. Beslut är taget om införande av en första linjens psykiatri för barn och unga inom primärvården, vilket ger BUP utrymme att ytterligare utveckla specialistprykiatrin. Remissflödet och samsynen på remisshanteringen är viktiga nyckelfaktorer för tillgängligheten. Revisorernas granskning av remisshanteringen i Landstinget visar att även Psykiatriförvaltningen behöver se över dessa flöden. Ett förändrat arbetssätt och delvis nya patientgrupper med fler Psykiatriförvaltningen, Verksamhetsplan (30)

64 provtagningar och tätare uppföljningsbesök innebär att antalet besök ökar för dessa grupper, men också att behovet av vårdpersonal har förändrats. Inom psykiatrins verksamheter förekommer en relativt hög andel uteblivna och ombokade besök, vilket i sin tur försvårar ett optimalt resursutnyttjande. Ett pilotprojekt med SMS-påminnelser har slutförts. Tjänsten har nu breddinförts och kommer att utvärderas under Delaktighet och bemötande Ett prioriterat arbete under 2014 är att mer konkretisera "En stärkt ställning för patienten". Varje enhets "Aktivitetsmeny" med hur vi kan öka patienternas delaktighet och hur vi kan öka medarbetarnas delaktighet och lust att utveckla vården ska utvärderas. Det grundläggande är ett salutogent förhållningssättet och vägar att skapa KASAM (Känsla av sammanhang). För att skapa delaktighet och få en samsyn hos medarbeterna kommer vi fortsätta att årligen ha medarbetardagar runt aktuella teman. Såväl patienter och deras närstående som hälso- och sjukvård har mycket att vinna på att bättre ta tillvara patienters och närståendes kunskap och engagemang. Forskning visar att patienter som ges inflytande över sin egen vård blir mer motiverade att själva kunna agera och delta i sin behandling. Till stöd för ökad patientmedverkan finns redan Patientsäkerhetslag (SFS 2010:659) och den, under 2013 utgivna slutrapporten från patientmaktsutredningen "Ansvarsfull hälso- och sjukvård" (SOU 2013:44) vilka förväntas stärka patientens ställning ytterligare. Psykiatriförvaltningens arbete inom området benämns En stärkt ställning för patienten och utgår från det material som hittills arbetats fram, bl a via förvaltningens Chefsforum. Attitydarbete -Brobyggare - brukare och anhöriga som utbildar medarbetare - Attitydambassadörer - brukare som sprider kunskap om psykiatri - NSPH - arbete med att starta en övergripande brukarorganisation Aktivitetsmeny Tankar och förslag kring möjligheter att öka patientens delaktighet samt öka vilja och engagemang bland medarbetare och chefer att utveckla vården utgör grunden i det vi kallar Aktivitetsmeny Utifrån denna har varje enhet inom Psykiatriförvaltningen planerat vilka aktiviteter man kommer att starta/genomföra under planperioden för att på ett strukturerat sätt tillvarata patientens upplevelse och önskemål. Exempel på aktiviteter är att planera och genomföra patient- och anhörigutbildningar, öka kontakten med brukarföreningar, genomföra brukarrevisioner, låta patienter medverka aktivt i förbättringsarbeten, utveckla vårdplansarbetet, upprätta vårdkontrakt, genomföra medarbetarutbildningar och inspirationsdagar. Vårdplaner Vårdplan är en viktig utgångspunkt för att möjliggöra patientens delaktighet i vården och är dessutom ett skallkrav inom tvångsvård. Inom alla former av vård är det viktigt med vårdplan, kanske i synnerhet inom psykiatrisk vård. Psykiatriförvaltningen har därför under flera år drivit ett arbete för att kvalitetssäkra vårdplansdokumentationen i Cosmic. Vårdplan är i sig en utmaning eftersom den skall fylla flera syften. Dels är vårdplanen en viktig klinisk information i vårdprocessen då information om vårdens mål, planering, metod och uppföljning skall gå ur hand i hand, till avlösande vårdpersonal, olika vårdnivåer etc. Samtidigt skall vårdplanen presenteras på ett enkelt och begripligt sätt för patienten för att öka patientens möjligheter att vara delaktig i utformningen av sin egen vård. Tvångsvård och tvångsåtgärder Inom området psykiatri har det nationellt sett de senaste åren lagts stor vikt vid tvångsvård genom insamlande av data och statistiska redovisningar. Det har pågått, och pågår fortfarande projekt via SKL kring Bättre vård, mindre tvång där vårt landsting deltagit och även fortsatt deltar. Svensk psykiatrisk förening har gett ut nya riktlinjer kring tvångsvård, vilka vi har att beakta. Ett arbete har Psykiatriförvaltningen, Verksamhetsplan (30)

65 varit och kommer fortsatt att bestå i att minska tvångsvård och tvångsåtgärder så långt det är möjligt. När tvångsåtgärder ändå bedöms som oundvikliga är det en utmaning är att öka patientens delaktighet även inom tvångsvård. Det finns starka indikationer på att Socialstyrelsen kommer att förändra kraven på inrapportering till patientregistret, PAR ==> kvalitetssäkringsarbete krävs. (Detta kommer i sin tur att leda till att psykiatriförvaltningen måste revidera informationsprocessen och de indikatorer som ligger till grund för inrapporteringen). Arbetet har påbörjats och beräknas fortgå under hela PRIO (se vidare 3.7) lägg till punkter Införandet av "Psykiatrimodul" i Cosmic, d v s stöd för tvångsvård och tvångsåtgärder, är en viktig del i dessa arbeten kommer att påbörjas under Nationell patientenkät Den nationella patientenkäten gav 2013 en låg svarsfrekvens inom psykiatrin. Trots den låga svarsfrekvensen kan en del slutsatser dras, framförallt av de öppna svar som berör bland annat bemötande och innehåll inom den psykiatriska heldygnsvården samt bristfälliga lokaler och dålig läkarkontinuitet inom öppenvården. Detta kommer att utgöra ett värdefullt underlag i vårt fortsatta förbättringsarbete. För BUPs vidkommande är det första gången, 2013, man deltagit i den nationella patientenkäten. Resultatet av denna kommer att redovisas under våren Nyckeltal Förvaltningens mål God tillgänglighet Gott bemötande Patientsäkerhet Nyckeltal Besök inom den specialiserade vården inom 45 dagar Besök inom den specialiserade vården inom 60 dagar Minst 90 % av patienterna ska få tid till BUP inom 30 dagar Minst 80 % av patienterna ska få fördjupad utredning/ behandling vid BUP inom 30 dagar Uppföljning av återbesök inom planerad specialiserad vård Bedömning av bemötandet i den nationella patientenkäten, PUK över 90 Helhetsintrycket av vården, patientupplevd kvalitet, över 90 Uppfylla de mätbara målen under perspektivet "Medborgare/Kund" i Kvalitet och patientsäkerhetsplanen till 75 % Basala hygienregler skall följas Klädregler skall följas Den patientupplevda kvaliteten för indikatorn "Rekommendera" ska årligen förbättras. Psykiatrisk öppenvård Den patientupplevda kvaliteten för indikatorn "Rekommendera" ska årligen förbättras. Psykiatrisk slutenvård Minst 80 % av patienterna ska få en tid till första besök (somatik och psykiatri) inom 60 dagar Psykiatriförvaltningen, Verksamhetsplan (30)

66 3 Verksamhet och process Landstingets övergripande mål:rätt kvalitet genom effektiva processer - för hög livskvalitet och god hälsa. All verksamhet ska ha rätt kvalitet, vara jämlik och jämställd och ges med god tillgänglighet och bra bemötande, efter vars och ens behov. Målet är att ha Sveriges säkraste hälso- och sjukvård. Ett processorienterat arbetssätt inom hälso- och sjukvården skapar ett större värde för patienten och gör vården mer effektiv. Vårdkedjan ska vara enkel, logisk och tydlig för patienten. All verksamhet ska ha mål för kvalitet och utveckling av processer. Inom hälso- och sjukvården är målet att de medicinska resultaten ska förbättras årligen. Prioriterade sjukdomsprocesser är diabetes, stroke, hjärtsjukdomar, vården av äldre och cancersjuka. Det hälsoförebyggande arbetet ska prioriteras och insatser ska riktas mot individer med hög risk att insjukna eller återinsjukna. Målsättningen är att öka livskvaliteten genom ett hälsofrämjande arbetssätt. Samverkan inom landstinget, men också med länets kommuner och med andra aktörer ska öka. 3.1 Hälsofrämjande sjukvård och sjukdomsförebyggande arbete Psykisk ohälsa - En utmaning inför framtiden Psykisk ohälsa är en allt vanligare anledning till sjukskrivning. Andelen sjukskrivningar med diagnoser inom området psykisk ohälsa har, enligt statistik från Regeringskansliet, ökat kraftigt under en 10-årsperiod. Idag står psykiska diagnoser för ca 40% av alla pågående sjukskrivningar och utgör även huvuddelen av ökningen. Särskilt bland kvinnor i arbetsför ålder är uppgången markant. Detta är något som hälso- och sjukvården måste förhålla sig till och samverka kring för att kunna förebygga psykisk ohälsa redan på ett tidigt stadium. Rehabiliteringsgarantin och satsningen på KBT är exempel på tidiga insatser. Inom landstinget pågår för närvarande ett samverkansprojekt mellan primärvård och psykiatri för att reda ut förutsättningarna för att breddinföra internetstödd KBT. Projektet pågår fram till årsskiftet och kommer att utvärderas av Linnéuniversitetet. Vidare har specialistpsykiatrin nu erbjudit konsultativt stöd till samtliga hälsocentraler i länet. Syftet och förhoppningen är att detta samarbete skall leda till ökad kompetens och därmed till bättre anpassad vård och behandling för personer med psykisk ohälsa redan i ett tidigt skede. Metabola Riktlinjer Utifrån de nationella riktlinjer som tagits fram gällande handläggning av metabol risk hos patienter som behandlas med bland annat psykosläkemedel har sedan tidigare lokala riktlinjer utformats. Arbetet med metabol screening och strukturerade hälsointervjuer fortsätter i syfte att tidigt identifiera patienter i riskzonen och vid behov initiera åtgärder för att motverka risk för patientens hälsa. Hälsofrämjande arbete Psykiatriförvaltningens arbete med hälsofrämjande sjukvård utgår från landstingets folkhälsopolitiska plan. Förvaltningen ska ingå som en del i den landstingsövergripande strukturen för hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete. Sedan tidigare finns inom Psykiatriförvaltningen utsedda hälsoinspiratörer som verkar enligt uppdragsbeskrivning. I samverkan med chefer och medarbetare ska de fortsätta arbeta för att utveckla hälsofrämjande miljöer och förbättra medvetandet om och attityden till hälsofrågor. Arbetet ska riktas till såväl patienter och medarbetare som till allmänheten. I Socialstyrelsens rapport "Öppna jämförelser av den hälsoinriktade hälso- och sjukvårdens kvalitet Psykiatriförvaltningen, Verksamhetsplan (30)

67 och effektivitet - jämförelser mellan landsting 2012" ingår ett 30-tal indikatorer. Några av dem redovisar i vilken grad vården tagit initiativ till att diskutera levnadsvanor med patienter. I rapporten framkom att frågor i högre grad diskuterats med patienter inom psykiatrin än med patienter inom primärvård och somatik, men nivån är låg även för psykiatrin. Att levnadsvanor har stor betydelse för individers hälsa och livskvalitet finns väl belagt. Det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet behöver därför förbättras vad gäller systematik och struktur. Psykisk ohälsa bland äldre Det är viktigt att äldre kan garanteras en god och jämlik vård när det gäller psykisk ohälsa. Depression och ångestsyndrom utgör en betydande del av den växande psykiska ohälsan i befolkningen. Bland äldre med psykisk sjukdom är det vanligt att ångestsjukdomar debuterar för första gången efter 65 års ålder. Äldre med depressioner eller ångestsjukdomar har i större omfattning än övriga äldre en samsjuklighet i somatiska sjukdomar som hjärt- och kärlsjukdomar eller andra kroniska sjukdomar. Psykiatriförvaltningen medverkar i Landstingets prioriterade processarbetet runt vården av äldre. Psykisk ohälsa bland unga Den psykiska ohälsan bland unga människor i Sverige har rapporterats blivit allt större under ett flertal år sett utifrån ett allmänt perspektiv. Dock kan konstateras att medan alltfler upplever sig "må dåligt" så har förekomsten av svår psykisk sjukdom såsom psykoser, schizofreni etc inte ökat. Uttryckssätten för psykisk ohälsa har tenderat bli mer av in/ut-agerande av olika slag inte minst genom självskadebeteenden. Kraven på unga har också ökat avseende att självständigt kunna orientera sig i den mångfacetterade värld som vårt informationssamhälle skapat. Vägledande strukturer saknas i hög grad vilket lätt leder till en känsla av vilsenhet och utlämnande. Kraven att lyckas är höga och ökningen av psykisk ohälsa bland samhällets flickor / unga kvinnor, lär inte vara någon tillfällighet. Det är viktigt att den specialiserade psykiatrin framöver deltar i utvecklingen av inte bara sitt nischade område, utan även avseende utvecklingen av flera vårdnivåer för unga med psykisk ohälsa, samt även vara dialogpartner på en mer samhällsövergripande nivå avseende dessa frågor. Inom ramen för PSYNK-projektet pågår arbeten som syftar till att förbättra psykiskt mående hos barn och unga. Se vidare under avsnitt Jämlikhet och jämställdhet Flera av de områden som Psykiatriförvaltningen väljer att fokusera på under kommande planperiod är frågor som i hög grad handlar om jämlikhet i vården; I Öppna jämförelser av vården 2012 ser vi att andelen patienter som vårdas för undvikbar somatisk slutenvård inom vårt län är högt. Indikatorn är ett mått på hur förebyggande vård och öppenvårdsinsatser fungerar på befolkningen. Kalmar län utmärker sig i detta sammanhang inte positivt. Om patienterna dessutom har en psykiatrisk diagnos bli utfallet ännu sämre. Statistik pekar på att psykiatriska patienter generellt sett har längre vårdtider. Förekomst av depression hos patienter inneliggande på somatisk avdelning är klart förhöjd jämfört med prevalens i normalpopulation. Dessa personer löper ökad risk för återinläggningar, mortalitet, försämrad läkning, återhämtning och prognos. Dessa förhållanden handlar i hög grad om ojämlikhet i vården och inom Landstinget kommer därför dessa frågor att ägnas speciell uppmärksamhet under planperioden. Funktionshinderfrågor Under 2013 undertecknade landstinget och länets kommuner överenskommelser gällande personer med psykisk funktionsnedsättning. En utvärdering av överenskommelsen är påbörjad och kommer att redovisas våren Utifrån vad som framkommer i utvärderingen kommer det att tas fram en handlingsplan för det fortsatta arbetet. Psykiatriförvaltningen, Verksamhetsplan (30)

68 Vårt sätt att informera och kommunicera med enskilda patienter skall vara anpassat för att tillgodose särskilda behov för personer med funktionsnedsättning. I den pågående lokalförsörjningsprocessen kommer särskild vikt att läggas vid tillgänglighet ur funktionshindersynpunkt. 3.3 Miljö Det långsiktiga miljöarbetet syftar till att minska miljöpåverkan från verksamheten. Arbetet drivs till stor det ute på enheterna med stöttning av lokala miljöombud och en central miljösamordnare. Under perioden kommer arbetet inriktas mot att fler avdelningar erhåller miljödiplom. Utbildning kommer anordnas för nya miljöombud och de årliga miljöombudsdagarna hålls, med syftet att ge miljöombuden en ökad insikt i miljöfrågor samt möjlighet att nätverka och utbyta idéer mellan olika förvaltningarna. Avfallshanteringen ska ses över med ambitionen att öka andelen rena fraktioner och minska mängden brännbart och deponi. Avdelningarna jobbar vidare med att spara energi t ex genom att stänga av datorer vid dagens slut. Det kommer även ske en översyn av kemikalier som ett led i minska mängden CMR*-klassade ämnen. Arbetet med att minska miljöpåverkan från tjänsteresor fortgår, bl.a. genom nyttja möjligheterna med distansmöten. *CMR - Cancerogena, Mutagena och Reproduktionsstörande 3.4 Nyckeltal Förvaltningens mål God psykiatrisk vård med patienten i fokus Specialistpsykiatrisk verksamhet som erbjuder rätt vård till rätt patient Patientsäker vård Samverkan Nyckeltal Vårdplan på samtliga patienter inom heldygnsvården 60 % av målsiffran för psykiatrin i länet skall registreras i aktuella nationella register Vårdplan på samtliga patienter under pågående behandling, fr o m 4:e besöket, inom öppenvården 60 % av patienterna som registreras i Psykos-R och i det Bipolära registret skall ha fått en läkemedelsuppföljning under det senaste året Uppfylla målen i den gemensamma läkemedelsplanen till 75 % Uppfylla de mätbara målen under perspektivet "Verksamhet/Process" i Kvalitet och patientsäkerhetsplanen till 75 % Antal Samordnade Individuella Planer (SIP) skall öka Basala hygienregler och klädregler ska ha en följsamhet på 100 % Minst 80 % av patienterna ska vid utskrivning få med sig läkemedelsberättelse, inklusive aktuell läkemedelslista Samtliga patienter inom heldygnsvård psykiatri ska ha en vårdplan Strukturerade riskbedömningar efter suicidförsök ska göras till 100 % inom psykiatrin 3.5 Prioriterade vårdprocesser Processarbete Inom området neuropsykiatriska funktionshinder (NP) som ADHD, Asperger etc kan vi notera en fortsatt ökning av antal utredningar och behandlingar. Därmed ökar belastningen på psykiatrins resurser och ställer krav på specifik kompetens. Även läkemedelsaspekten är i sammanhanget viktig Psykiatriförvaltningen, Verksamhetsplan (30)

69 att beakta då dessa läkemedel är dyra och behäftade med missbruksproblematik. NP-processen ingår nu bland landstingets prioriterade processer och ett arbete att beskriva denna kommer påbörjades Kartläggningen kommer sannolikt att utgöra ett bra stöd för det fortsatta arbetet med strukturerad journaldokumentation runt utredning och behandling av ADHD och integrationsarbetet med BUSA-registret. Pågående arbete tillsammans med habiliteringen och samrehab/hrk kommer att införlivas i NPprocessarbetet. 3.6 Kvalitet och patientsäkerhet Målet är att Landstinget i Kalmar län ska vara Sveriges säkraste hälso- och sjukvårdsorganisation år Det innebär att landstinget har ledare och medarbetare som tillsammans utvecklar och förbättrar vården. Patienters och närståendes delaktighet ska öka och de ska ges möjlighet till inflytande som medskapare i att utveckla och förbättra vården. En avgörande framgångsfaktor i detta arbete är en gemensam målbild samt att chefer och ledare är engagerade, goda förebilder och uthålliga. Ett nyckelord är gränsöverskridande samverkan. Varje medarbetare i hälso- och sjukvården har också ett särskilt patientsäkerhetsansvar genom att kontinuerligt medverka i det systematiska förbättringsarbetet genom att delta i framtagande, utprovning och vidareutveckling av rutiner och metoder, risk- och avvikelsehantering och uppföljning av mål och resultat. Fokus på patientsäkerheten inom förvaltningen fortsätter genom att Kvalitet- och Patientsäkerhetsgruppen, KPG, arbetar med att uppnå målen i vår patientsäkerhetsplan. De synpunkter som kom fram under Medarbetardagarna hösten 2013 kommer att ligga till grund för det fortsatta kvalitetsutvecklingsarbetet inom förvaltningen. Kvalitetsledningssystem Syftet med ett ledningssystem enl SOFS 2011:9 är att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkerställa verksamhetens kvalitet. Lokala ledningssystem har arbetats fram för varje basenhet inom Psykiatriförvaltningen och dessa kommer att utgöra basen i det förvaltningsövergripande ledningssystem som ska tas fram under Se även avsnitt Markörbaserad Journalgranskning MBJ Arbetet med strukturerad kvalitetsgranskning av dokumentationen i våra patientjournaler utifrån de kvalitetsvariabler som satts upp, till exempel diagnos, åtgärdskoder, upprättad vårdplan osv. fortsätter. Nästa steg blir att göra en sammanställning av resultatet för att se förmodade förbättringar. Ett arbete tillsammans med SKL har pågått under år 2013 för att hitta markörer inom psykiatrin som kan visa på patientskada. Detta har resulterat i ett förslag hur vi skall kunna använda oss av MBJ (Markörbaserad Journalgranskning) för att på ett lätt sätt kunna hitta eventuella vårdskador. Metoden kommer att testas under Kvalitet- och Patientsäkerhetsplan Planen kommer att fortsätta utvecklas under Detta genom att mäta och följa mer "hur" i stället för "vad" samt att delvis fokusera på andra patientsäkerhetsaspekter, såsom; Erbjuda konsultverksamhet till samtliga hälsocentraler i länet. Mäta kontinuitet inom vården för att uppnå optimala förhållanden. Kontinuerligt fortbilda i Cosmic. Utbilda och implementera arbetssätt enligt S-BAR (Situation-Bakgrund-Aktuell- Rekommendation) Utveckla intern samverkan mellan barn- och ungdomspsykiatrin kring gruppen ungdomar. Vidareutveckla vårdplansdokumentation i Cosmic. Arbeta med frågor om hot och våld för patienter inom slutenvård. Psykiatriförvaltningen, Verksamhetsplan (30)

70 Kvalitetsbokslut Psykiatrins kvalitet- och patientsäkerhetsplan utgör själva navet i det fortsatta kvalitetsarbetet. Det finns en ambition att under planperioden fortlöpande redovisa våra resultat som ett kvalitetsbokslut innehållande kvalitetsmått och analyser i den takt vi utvecklar dessa. Kvalitetsregister Nationella kvalitetsregister är en värdefull kunskapskälla i arbetet med att utveckla och förbättra vården. Täckningsgrad för inrapportering till registren har över tid varierat stort där en av förklaringarna sannolikt är att inrapporteringen innebär dubbeldokumentation. En ökad registrering i de nationella patientregistren är en del av PRIO-satsningen. I samtliga register har det skett en stor ökning av registreringar och fokus på detta kommer att fortsätta under året. Nästa steg är att plocka ut data ur registren och använda sig av detta i förbättringsarbeten. Hösten 2012 initierades ett projekt inom psykiatrin SVD-KR (Strukturerad vårddokumentation - kvalitetsregister) som syftar till integration mellan Cosmic och två av psykiatrins kvalitetsregister, ECT-registret och BUSA (uppföljning av ADHD). Arbetet syftar huvudsakligen till att - minska dubbeldokumentation - öka täckningsgrad för inrapportering - öka möjlighet till verksamhetsuppföljning på nationell, regional och lokal nivå - kvalitetssäkra dokumentationen - bidra till att skapa samsyn regionalt och nationellt. Arbetet, som sker i nära samverkan med SKL, via Nationella programmet för datainsamling, NPDi, och Stockholms läns landsting kommer att fortgå under hela Tanken är att lösningarna skall vara så generella som möjligt och därmed kunna återanvändas till andra register än psykiatriregistren men också inom andra landsting och regioner. Specifikt för BUP är att man på nationell nivå startat uppbyggandet av ett generellt kvalitetsregister kallat Q-BUP, med planer på direkt datafångst för olika resultatvariabler. Kalmar län har tillsammans med Stockholm blivit tillfrågade om att utgöra piloter i det initiala skedet. Öppna jämförelser Arbetet inom viktiga områden som suicid, läkemedelsanvändning och återinläggning kommer att fortsätta i syfte att ytterligare förbättra våra resultat. När det gäller tillgängligheten till både BUP och Vuxenpsykiatrin ligger vi bra till i jämförelse med övriga landet. SamvIT och PM3 Etableringen av förvaltningsmodellen enligt PM3 fortsätter och utöver IT-nära objektledare är nu verksamhetsnära delobjektledare utsedda för respektiver förvaltning. Även objektägarrollerna är besatta och arbetet med att utveckla modellen kommer att fortsätta under planperioden. Psykiatrins SamvIT-grupp har funnits i drygt tre år. Gruppen är tillsatt på uppdrag av Psykiatrins ledningsgrupp och utgör dessutom en stödfunktion till psykiatrins "Kvalitets- och patientsäkerhetsgrupp". SamvIT PF har arbetat med ett antal utvecklingsområden och några av de arbetsområden som planeras inom planperioden är: - Stöd för tvångsvård och tvångsåtgärder, "psykiatrimodul" - Förberedelse för inför ny version av Cosmic R8.0 - Fortsatt arbete och utveckling av vårddokumentation och vårdplaner. - Genomgång och revision av sökord och skrivmallar i Cosmic. - Rätt registrering för rätt utdata. 3.7 PRIO/Samverkan PRIO Psykisk hälsa I regeringens budgetproposition för 2014 har ca 850 Mkr avsatts för området psykisk hälsa, i Psykiatriförvaltningen, Verksamhetsplan (30)

71 enlighet med de nivåer som tidigare presenterats i regeringens handlingsplan PRIO psykisk ohälsa Anslagen till psykiatrisatsningen beräknas hålla ungefär samma nivå 2014 till I regeringens handlingsplan samt i Sveriges Kommuner och Landstings långsiktiga handlingsplan för psykisk hälsa, fokuseras mycket av stödet på två utsatta grupper; barn och unga, samt till dem med komplicerad eller omfattande problematik. Insatserna består i huvudsak av en bred överenskommelse mellan regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting med syfte att skapa förutsättningar för ett gemensamt långsiktigt och systematiskt förbättringsarbete, samt ett antal uppdrag till olika myndigheter och organisationer. Under 2014 fortsätter satsningen inom dessa områden men med skärpta prestationskrav. Extern samverkan I allt fler sammanhang ställs krav på väl fungerande samverkan mellan länets kommuner och Landstinget. När det gäller Personer med psykisk funktionsnedsättning har samverkan utvecklats och samverkansavtal med länets samtliga kommuner har tecknats. Överenskommelse har även slutits mellan landstinget och samtliga kommuner angående en gemensam SIP (Samordnad Individuell Plan), mellan BUP och socialtjänsten samt mellan BUP och skolorna. Samtliga dessa överenskommelser kommer att utvärderas under Planering finns för samverkansmöten med kriminalvården i länet. Samstöd Inom det så kallade Samstödsprojektet, Sammanhållet stöd för psykiskt funktionshindrade, har en omfattande utbildningssatsning av så kallade Case Managers genomförts. Den berör medarbetare inom både psykiatrin och kommunerna. Den strategiska ledningsgruppen, med representanter från Psykiatriförvaltningen och samtliga kommuner i Kalmar län, ansvarar för metodens implementering och fortlevnad. Regional medicinsk programgrupp, psykiatri Ett viktigt samarbetsorgan är regionsamverkan, RMPG, där förvaltningen medverkar i regelbundna träffar två gånger per termin tillsammans med psykiatrin i Jönköping och Östergötland. Syftet med samarbetet är att förbättra hälsan i hela regionen genom samverkan, att utveckla sjukvården i regionen genom att lära av varandra och utveckla hög självförsörjningsgrad av regionvård med god kvalitet. Inom RMPG har flera olika fokusområden identifierats och arbetsgrupper bildats för fortsatt arbete inom dessa områden. - Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård - forskning, kompetensförsörjning, regionala vårdriktlinjer - Effektiv vård - grunddata, kvalitetsregister, indikatorer - Säker vård - patientsäkerhet, tvångsvård - Gemensam rek-lista och ordinationsmallar - IT-stöd Cosmic - vårdplaner, psykiatrimodul, kvalitetsmått, Cosmic R.8 Kopplat till psykiatrins kvalitetsregister har regionalt gemensamma kvalitetsindikatorer tagits fram. Dessa kommer att utgöra ett värdefullt underlag i det regionala arbetet med kvalitet och patientsäkerhet inom det psykiatriska området. Hemsjukvård, hjälpmedel, habilitering och rehabilitering Den 1 januari 2008 överfördes ansvaret för hemsjukvård inom ordinärt boende från landstinget till kommunerna i Kalmar län. Övertagandet omfattade hemsjukvård, hembesök, habilitering, rehabilitering och hjälpmedel i ordinärt boende. Reformen finansierades med skatteväxling mellan landstinget och kommunerna. Hemsjukvårdsavtalet utvärderades 2010 och i den efterföljande rapporten visade på ett antal förbättringsområden. Utifrån dessa förbättringsområden gav Primärkommunala nämnden ett förnyat uppdrag, bland annat att se över ansvarsfördelningen mellan huvudmännen gällande personer med psykisk ohälsa. En slutrapport togs fram i december 2013 och förankringsarbete pågår. Efter beslut kommer sannolikt mer praktiska tillämpningar att behöva utarbetas gemensamt med kommunerna. Psykiatriförvaltningen, Verksamhetsplan (30)

72 Intern samverkan Att erbjuda specialistpsykiatrisk kompetens till vårdgrannar genom konsultativa insatser är ett arbetssätt som ska utvecklas vidare. Till exempel ska samtliga hälsocentraler erbjudas konsulttid från specialistpsykiatrin. Tanken är att specialist från psykiatrin vid dessa tillfällen ska träffa allmänläkare från en eller flera hälsocentraler, dels för att svara på primärvårdens psykiatrifrågor och dels för att diskutera psykiatriska patienters hälsoproblem. Psykiatriförvaltningen är förstås beroende av ett gott samarbetsklimat med många enheter inom Landstinget. Det gäller till exempel i arbetet med landstingets prioriterade processer och andra utvecklingsfrågor där ett nytt processtänk är nödvändigt. Missbruk- och beroendevården är ett område som kräver gemensamma insatser över de organisatoriska gränserna. En av indikatorerna i "Öppna jämförelser" visar att patienter med psykiatriska diagnoser får sämre somatisk vård, också det ett område som kräver samverkan mellan sjukvårdsförvaltningarna. Inom Psykiatriförvaltningen finns också områden som behöver förbättras när det gäller intern samverkan. Det gäller i övergången mellan barn- och ungdomspsykiatrin och vuxenpsykiatrin samt mellan slutenvården och öppenvården. 3.8 Nya behandlingsriktlinjer Nationella riktlinjer Inom landstinget pågår ett arbete benämnt Ordnat införande av nationella riktlinjer. Syftet är att på ett strukturerat sätt implementera Socialstyrelsens Nationella riktlinjer inom vården i Landstinget i Kalmar län. Psykiatriförvaltningen följer Socialstyrelsens riktlinjearbeten med avsikt att systematiskt implementera riktlinjerna i verksamheten i samklang med pågående utvecklings- och kvalitetsarbeten. Socialstyrelsens vårdriktlinjer som är aktuella för psykiatrin; Riktlinjer för Psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd lyfter fram evidensbaserade och utvärderade metoder inom vård och omsorg för personer med schizofreni. Riktlinjen som publicerades 2011 har kompletterats med Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd. Dessa nya riktlinjer publicerades under 2013 i en preliminär version. Riktlinjer för vård vid ångest och depression från 2010, kommande uppdatering är aviserad. Socialstyrelsens riktlinjer för förebyggande hälso- och sjukvård med inriktning på aktivt förebyggande arbete gällande tobak, alkohol, matvanor och motion. Revidering av riktlinje vid missbruk o beroende beräknas vara klar våren Psykiatriförvaltningen kommer att intensifiera arbetet med att implementera tillämpliga riktlinjer, bevaka eventuella uppdateringar och förändringar samt följa upp att vård ges enligt Socialstyrelsens riktlinjer. Könsbyte Landstinget i Kalmar län saknar regelverk när det gäller fördelning av medicinskt och ekonomiskt ansvar vid utredning, bedömning och behandling vid könsbyte. Psykiatriförvaltningen kommer därför att utarbeta ett förslag på landstingsriktlinje i denna fråga. 3.9 Barnperspektivet Barn och ungdomar PSYNK-projektet är ett treårigt nationellt utvecklingsarbete som drivs av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Det syftar till att synkronisera samhällets insatser för barn och unga som har, eller riskerar att få, psykisk ohälsa. Initialt har Landstinget tillsammans med kommunerna påbörjat en kartläggning av vårdkedjan för barn och unga med psykisk ohälsa. Utifrån denna kartläggning kommer arbetet att koncentreras på de delar där man ser att barnet/ungdomen riskerar att hamna Psykiatriförvaltningen, Verksamhetsplan (30)

73 mellan stolarna. Under 2013 har fem kommuner färdigställt kartläggningen och påbörjat förbättringsarbetet. Under 2014 förväntas resterande sju kommuner ha gjort denna kartläggning. En länsövergripande styrgrupp Ledning i samverkan kommun och landsting för gemensamma frågor mellan kommun, regionförbund och landsting har formerats ht Här kommer övergripande frågor som gäller både kommuner och landstinget att hanteras, däribland även PSYNK-projektet. Barn som växer upp i en familj med psykisk sjukdom hos någon förälder eller båda, är särskilt utsatta och behöver tidigt uppmärksammas även inom vuxenpsykiatrin, för att hjälpa dem och hela familjen. I förvaltningen finns det idag barnombud på varje enhet inom vuxenpsykiatrin och en riktlinje för deras arbete är framtagen. Resultatet av arbetet förväntas mynna ut i att vi så tidigt som möjligt kan fånga upp barn som mår dåligt och att snarast sätta in stödåtgärder både för barnet och förälderns bästa och på så sätt förhindra eventuella missförhållanden och ge barnet en trygg uppväxt. Under året planeras en gemensam träff samt utbildning för barnombuden. Genom medverkan i "Barnkompetensnätverket" kommer fortsatt fokus finnas på barnrättsfrågor och följsamhet till Barnkonventionen Lokalförsörjning Psykiatriförvaltningens mål är att kunna bedriva modern och patientcentrerad specialiserad psykiatrisk vård samordnat och i nära anslutning till övrig hälso- och sjukvård. En viktig förutsättning för detta är anpassade vårdmiljöer. Lokalernas utformning är lika viktig för den psykiatriska vården som avancerad teknisk utrustning är för den somatiska vården, för att ge den enskilde patienten bästa möjliga vård. Specialistpsykiatrins nuvarande lokaler begränsar möjligheterna att bedriva verksamhet på ett optimalt sätt med avseende på tillgänglighet, kvalitét, säkerhet och effektivitet. Lokalerna är i många fall geografiskt spridda, otidsenliga och inte alls anpassade för dagens specialistpsykiatriska vård. Landstingsfastigheter har därför, i enlighet med lokalöversynen, fått i uppdrag att tillsammans med Psykiatriförvaltningen ta fram förslagshandlingar för verksamheterna i Kalmar, Oskarshamn, Vimmerby och Västervik. De nya lokalerna ska utformas för att möjliggöra bättre samordning inom den egna förvaltningen och vara geografiskt samlade i anslutning till övrig hälso- och sjukvård. Arbetet beräknas pågå under flera år och sker i nära samverkan mellan Psykiatriförvaltningen och Landstingsfastigheter. För att slutresultatet ska uppfylla förväntningar och högt ställda mål är det initiala arbetet med verksamhets- och behovsanalyser högt prioriterat inom Psykiatriförvaltningen. Viktiga framgångsfaktorer för ett lyckat resultat är ett tydligt engagemang från ledning och chefer samt medarbetardelaktighet genom väl sammansatta arbetsgrupper, där förmåga att tänka helhet med framtidsfokus är nödvändig. Att brukare och deras närstående samt vårdgrannar och andra intressenter ska beredas möjlighet att bidra till lokalutformningen är en annan viktig aspekt i arbetet. Två parallella processer pågår och ska synkroniseras - dels själva byggprocessen i Landstingsfastigheters regi, dels den fortsatta verksamhets- och vårdprocessanalysen inom Psykiatriförvaltningen. Arbetet bedrivs med stor bredd och arbetsgrupper, i vissa fall tvärfunktionella, har bildats på samtliga orter. Studiebesök och studieresor är viktiga och flera sådana finns inplanerade. Vidare planeras för fler gemensamma arbets- informations- och inspirationsdagar Läkemedel Förskrivning Bedömningen är att läkemedelsförskrivningen inom psykiatriförvaltningen kommer att fortsätta öka. Det gäller särskilt förskrivningen av läkemedel mot de neuropsykiatriska tillstånden, såsom ADHD, inom vuxenpsykiatrin. Psykiatriförvaltningen, Verksamhetsplan (30)

74 Läkemedelsautomater Inom heldygnsvården kommer hanteringen av läkemedel att förändras genom att gemensamma läkemedelsrum med läkemedelsautomater ska inrättas, ett i Kalmar och ett i Västervik. Fördelarna med ändrat arbetssätt bedöms vara både ekonomiska och säkerhetsmässiga. Läkemedelsautomaterna beräknas vara på plats någon gång under Läkemedelsberättelse Landstingets sjukvårdsförvaltningar har jobbat fram en gemensam riktlinje/tolkning av SOSFS 2012:9. Det rör sig om att skapa rutiner för hur detta ska efterlevas på bästa sätt. Enkel läkemedelsgenomgång ska göras på alla patienter som läggs in i slutenvård inom 24 timmar, detta genom att inskrivande läkare aktiverar ordinationslistan. Vid utskrivning ska patienten få med sig en individuellt anpassad läkemedelsberättelse tillsammans med sin läkemedelslista. Enkel läkemedelsgenomgång ska också göras inom öppenvård vid minst ett tillfälle per år. Vid behov ska fördjupad läkemedelsgenomgång göras av patientansvarig läkare eller behandlande läkare. Till sin hjälp kan man få tillgång till farmaceut. Samarbete med farmaceut har visat sig vara både lärorikt och framgångsrikt och något vi önskar utveckla ytterligare. Ordinationsmallar i Cosmic Läkemedelskommitténs terapigruppen i psykiatri arbetar bl a med att ta fram länsgemensamma mallar för psykofarmaka i Cosmic. I arbetsgruppen finns utöver psykiatrier, en distriktsläkare och en klinikapotekare med, för att bistå vid skapandet av mallarna. Ett gemensamt mallträd för vuxenpsykiatrin finns nu tillgängligt i Cosmic. Under 2014 kommer dessa mallar förfinas utifrån inkomna synpunkter från förskrivare och kompletteras med vårdgivarinstruktioner. Psykiater i arbetsgruppen för läkemedelsmallar behöver upprätta en rutin för hur ofta mallarna ska uppdateras och hur inkomna förslag hanteras. Läkemedelsstatistik Genomgång av läkemedelsstatistik sker en gång per termin för vuxenpsykiatrin samt en gång per år för BUP. Arbetet med att harmonisera målen i länet, samt att öka medvetenheten om dem, kommer att fortsätta under Kvalitet- och patientsäkerhetsgruppen (KPG) har beslutat om länsgemensamma läkemedelsstatistikmål och hur psykiatriförvaltningen ska arbeta med resultaten. Första steget kommer att bli arbeta med långtidsanvändningen av bensodiazepiner, med fokus på att minska förskrivningen av alprazolam (Xanor respektive Xanor Depot). Mål och mått uppsatta på dessa möten går att följa kvartalsvis via QlikView. Socialstyrelsens nationella riktlinjer rörande Schizofreni Socialstyrelsen nationella riktlinjer för antipsykotiska läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd, kommer under Dessa grundar sig bl a på senaste SBU-rapporten om antipsykotisk läkemedelsbehandling. Basenheterna skall nu arbeta med att implementera dessa riktlinjer i verksamheten. I riktlinjen framhålls klozapin plats i läkemedelsbehandlingen tydligare. För att säkerställa patientsäkerheten bör riktlinjer och utbildningsinsatser rörande klozapinanvändningen erbjudas till berörda förskrivare liksom övrig vårdpersonal. Kartläggning av hur många som står på kombinationsbehandling av antipsykotika vid samtidig schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd skulle kunna användas för att aktivt arbeta med att, där så är möjligt, byta över dessa patienter till monoterapi vid planerade återbesök till psykiater Särskilda satsningar Självskadeproblematik Problematiken återfinns framförallt hos ungdomar. Det är vanligt att självskadebeteenden förekommer parallellt med andra självdestruktiva beteenden som missbruk av alkohol eller droger eller vid till exempel ätstörningar. Dessa patienters psykiska lidande är stort, med betydande inslag av tvångsvård och långa perioder av slutenvård. De metoder som erbjudits har varit vårdintensiva och inte effektiva för alla patienter. En nationell inventering visar att utbudet av olika behandlingsformer för denna patientgrupp var påfallande smalt. Psykiatriförvaltningen, Verksamhetsplan (30)

75 SKL och Socialdepartementet har enats om en satsning för att utveckla och samordna insatserna för att minska antalet unga med självskadebeteende. Syftet med överenskommelsen är att utveckla och samordna kunskap kring unga med risk för, eller med, allvarliga självskadebeteenden. Ett delmål är också att minska inläggningar i slutenvården och att minska antalet tvångsåtgärder. Målsättningen är att förebygga självskadebeteenden och skapa ett bättre tidigt omhändertagande genom att skapa en struktur som bättre tillgodoser dessa personers behov av vård. Arbetet bedrivs genom tre nationella kunskapsnoder där Kalmar län ingår i den sydöstra. Ett samarbete med skolhälsovården har initierats, där man söker metoder för tidig intervention inom skolan för elever som skadar sig själva. Ett arbete har också påbörjats med att ta fram ett nationellt vårdprogram för denna patientgrupp. Inom ramen för ett forskningsnätverk har diskussion initierats om hur behandling av självskadebeteende ska utvärderas. Två team, ett inom vuxenpsykiatrin och ett inom BUP, har påbörjat ett genombrottsprojekt inom SKL med inriktning mot självskador. Ätstörning Medel har tillförts förvaltningen för att utveckla en länsövergripande, subspecialiserad ätstörningsverksamhet. Rekrytering av personal och uppbyggnad av verksamheten ska ske under Första linjen för barn och ungdom Landstinget har avsatt medel för uppbyggnad av en så kallad första linje för barn- och ungdomspsykiatrin. Förvaltningstillhörighet kommer att bli primärvården. Det innebär att BUP framöver kommer att kunna koncentrera sig på utvecklingen av den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin, men det är också viktigt att BUP ges möjlighet att vara delaktiga i uppbyggnaden av den nya 1:a linjeverksamheten. Missbruks- och beroendevård Specialistpsykiatrins ansvar gäller patienter med samsjuklighet, det vill säga patienter med en psykisk sjukdom som samtidigt har en beroendeproblematik. För att få en väl fungerande vårdkedja behöver ansvarsfördelningen mellan psykiatri, primärvård och kommunerna formuleras skriftligt. Landstinget har tillsammans med länets kommuner medverkat i SKLs projekt "Kunskap till praktik". Projektet har mynnat ut i en lokal riktlinje i respektive kommun, metodstöd till aktuella aktörer i vårdkedjan samt i en baskurs i missbruks- och beroendevård för både kommunernas och landstingets anställda. Vidare arbete utgår från planerna. Under anslår regeringen totalt 200 miljoner kronor för en satsning som ska stödja barn i familjer med missbruk, psykisk sjukdom, funktionsnedsättning, allvarlig fysisk sjukdom där våld förekommer och familjer där en förälder oväntat avlider. Arbetet går nu vidare med att stärka barnoch föräldraperspektivet inom missbruks- och beroendevården Övrigt Krisstöd Kopplat till landstingets arbete med Särskild sjukvårdsledning vid allvarlig händelse har Psykiatriförvaltningen påbörjat ett arbete med att skapa en krisstödsorganisation på regional och lokal nivå. Krisstödsteam har också bildats inom verksamheterna. Inom planperioden kommer arbetet att inriktas på att vidareutveckla formerna för arbetet, upprättande av instruktioner för de olika delarna samt övning och vidareutbildning. Säkerhets- och beredskapsenheten (SÄBE) Förvaltningen ingår i landstingets SÄBE-organisation och har fullt ut implementerade rapporteringsvägar för månatliga checklistor samt incidentrapporter. Utbildning av nya SÄBEombud sker löpande i regi av säkerhets- och beredskapsenheten. Psykiatriförvaltningen, Verksamhetsplan (30)

76 4 Lärande och förnyelse Landstingets övergripande mål: Ständiga förbättringar Alla verksamhter ska arbeta med systematiskt förbättringsarbete. Allt kvalitets- och förbättringsarbete ska fokusera på ökat värde för patienten och medborgarna i en lärande organisation. Förbättringsarbetet syftar till ökad kvalitet, förbättrad tillgänglighet och bemötande. Antalet misstag, brister och fel i landstingets tjänster ska minimeras. Det leder till en pålitlig och säker verksamhet med bästa möjliga resultat. 4.1 Nyckeltal Förvaltningens mål Att vara en lärande organisation som kombinerar vetenskap och beprövad erfarenhet med innovation och en vilja att tänka nytt patientsäker vård Nyckeltal Alla enheter inom landstinget ska ha systematisk avvikelsehantering Uppfylla de mätbara målen under perspektivet "Lärande/Förnyelse" i Kvalitet och patientsäkerhetsplanen till 75 % Patientsäkerhetskulturen ska förbättras 4.2 Systematiskt förbättringsarbete Ledningssystem Inom psykiatriförvaltningens samtliga basenheter pågår arbeten med utformningen av ett ledningssystem. Dessa ska samordnas på förvaltningsnivå för att sedan utgöra en del av ett landstingsövergripande ledningssystem Internkontroll Landstingets Internkontroll har som syfte att säkerställa ändamålsenlig och kostnadseffektiv verksamhet, korrekt redovisning, tillförlitlig rapportering och information samt att tillämpliga lagar och regler följs. En god intern kontroll förutsätter dokumenterad ansvars- och befogenhetsfördelning samt dokumenterade rutinbeskrivningar. Två kontrollmoment är landstingsgemensamma; Granskning av bokföringen på ett antal utvalda konton samt granskning av anläggningsregistret. Två kontrollmoment är specifika för Psykiatriförvaltningen; 1. Kvalitetsbokslut för Psykiatriförvaltningens verksamhet ska upprättas årligen. Styrkort samt Kvalitets- och Patientsäkerhetsplan är väsentliga delar i Psykiatriförvaltningens ledningssystem. Kvalitetsbokslutet ska ge en samlad bild av hur väl uppställda mål har uppfyllts. Upprättande av kvalitetsbokslut är en del i det systematiska arbetet med långsiktig hållbar kvalitetshöjning inom psykiatrin. 2. Förvaltningsriktlinjer ska revideras årligen Kunskapsunderlag Som kompletterande hjälp vid ledning och styrning av den specialistpsykiatriska verksamheten i länet ska ett dokument med basfakta tas fram och göras lätt tillgängligt. Med utgångspunkt i det faktaunderlag som tidigare tagits fram på landstingsnivå är tanken att på ett överskådligt sätt kunna presentera för psykiatrin anpassade fakta om länet, dess invånare, patienter, verksamhet mm. Psykiatriförvaltningen, Verksamhetsplan (30)

77 4.3 Forskning och utveckling Forskning och utveckling är viktiga delar i arbetet med att utveckla den psykiatriska vården. Psykiatriförvaltningens arbete med kvalitetsutveckling sker alltmer strukturerat. Däremot är forskningsdelen i FoU-verksamheten eftersatt. Psykiatrin som specialitet är relativt obeforskad, trots många intressanta forskningsområden har förvaltningen inte någon lång forskartraditionen. För att stimulera forskande medarbetare kommer satsningar att göras för att stötta forskningsarbeten med klinisk inriktning som kan vara verksamheten till gagn. Bilden nedan är ett försök att illustrera alla de olika komponenter som ska utgöra basen i Psykiatriförvaltningens FoU- och kvalitetsarbete Utbildning Utifrån verksamhetens uppdrag och behov sker fortlöpande utbildningsinsatser inom områden där specialist- eller spetskompetens erfordras. Arbetet med att definiera vilka kompetensutvecklingsinsatser som ska finnas i kollektiva utvecklingsplaner på förvaltningsnivå fortgår och ska konkretiseras. Detta sker inom ramen för förvaltningens FoU-organisation. Som exempel kan nämnas IPT dvs interpersonell terapi, Bergenmodellen, DBT dvs dialektisk beteendeterapi samt KBT stegii, dvs kognitiv beteendeterapi på psykoterapeutnivå. På individnivå kan ovanstående ses som en stegvis yrkesutveckling där, på förhand givna, utvecklingsinsatser ingår. Bergenmodellen Bergenodellen, som ursprungligen är från Bergen i Norge, är en övergripande metod för att förebygga och bemöta hot och våld på psykiatriska vårdavdelningar. Syftet med modellen är att skapa en miljö och ett bemötande som fungerar på bästa möjliga sätt för både patienter och personal. En version av denna, TERMA, kommer under året att införas inom hela förvaltningen. BUP Psykiatriförvaltningen, Verksamhetsplan (30)

78 Inom barn- och ungdomspsykiatrin kommer det under planperioden att utformas en intern utbildning fokuserad på framförallt viktiga aspekter att känna till inom den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin. Som exempel härvid kan nämnas grundläggande differentialdiagnostisk kunskap inom de viktigaste diagnoskriterierna, suicidriskbedömningar samt dokumentations- och uppföljningsstrukturer. Initialt kommer utbildningen att erbjudas nyanställda från januari 2013 och framåt och genomföras under tre tillfällen våren 2014 för att sedan utvärderas. Psykiatriförvaltningen, Verksamhetsplan (30)

79 5 Medarbetare Landstingets övergripande mål: Landstinget ska vara en attraktiv, utvecklande och hälsosam arbetsplats. Landstinget ska bli ännu attraktivare som arbetsgivare och andelen medarbetare som ansr att landstingstinger är en attraktiv arbetsplats ska öka. Landstinget ska vara en föregångare som arbetsgivare när det gäller att främja den goda arbetsplatsen - genom chefers och medarbetares engagemang och delaktighet. Arbetsmiljön ska utvecklas och förbättras - mot ännu mer hälsosamma och utvecklande arbetsplatser. Sjukfrånvaron ska minska inom alla landstingets verksamheter. 5.1 Nyckeltal Förvaltningens mål Psykiatriförvaltningen ska vara en attraktiv, utvecklande och hälsosam arbetsplats med tydligt och engagerat ledarskap. Kontinuitet i vården Nyckeltal Öka andel medarbetare som tycker att Landstinget i Kalmar län är en attraktiv arbetsgivare Sjukfrånvaron ska minska inom landstingets alla verksamheter Förstalinjens chefer ska gå samtliga avsnitt av Gröna kortet under de första två åren som chef Uttag av friskvårdspeng, 75 % av medarbetarna Minska andelen vakanser Andelen medarbetare som i medarbetarenkäten uttrycker stolthet över att arbeta i Landstinget i Kalmar län ska öka och värdet uppgå till minst 70 (av 100) Frisknärvaro - andel medarbetare med 5 eller färre sjukdagar ska vara mer än 66 % Samtliga medarbetare ska erbjudas medarbetarsamtal, med individuell utvecklingsplan 5.2 Strategisk personal och kompetensförsörjning Att ha en verksamhet som är bemannad med rätt kompetens på rätt plats vid rätt tid, är grunden för högsta kvalitet och patientsäkerhet. Arbetet med optimalt sammansatta arbetsgrupper utifrån ansvar, utbildning, yrkesroll och erfarenhet kommer att fortsätta under Förvaltningen arbetar såväl internt som regionalt med de framtida utmaningarna avseende kompetensförsörjning inom specialistpsykiatrisk vård. Denna spännande och komplexa framtidsspaning utgår bland annat från vårdbehov, behandlingsutbud och verksamhetens organisation. Parallellt med att definiera vilka kompetenser vi kommer att efterfråga, fortskrider arbetet med hur vi ska lyckas rekrytera dessa. Inom de närmsta åren väntar stora pensionsavgångar. Tillgångar och hinder på vägen ser lite olika ut mellan våra verksamheter och geografiskt i länet, men gemensamt är vikten av att trygga återväxten av chefer och medarbetare i förvaltningen. Det är av största vikt att behålla kompetenta medarbetare och samtidigt möta pensionsavgångarna med påfyllning utifrån. Ett fortsatt strategiskt och uthålligt förhållningssätt är nödvändigt med såväl förvaltnings- som landstingsgemensamma insatser. Kommande generationsväxling är en utmaning där Psykiatriförvaltningen med glädje fortsätter att bidra i den landstingsövergripande satsningen "Attraktivitetsresan". Rekrytering Psykiatriförvaltningen, Verksamhetsplan (30)

80 Förutsättningarna inför kommande år har egentligen inte förändrats. Svårigheter att rekrytera specialistkompetenser kvarstår. Behovet av redan nu svårrekryterade grupper som läkare, psykologer och specialistsjuksköterskor kommer att öka. Det är nödvändigt att arbeta strategiskt och uthålligt med rekrytering för att säkerställa en kontinuitet i verksamheten. Förvaltningen kommer att fortsätta samt utveckla rekryteringsarbetet på bredden. Vi måste finnas på många arenor samtidigt. Även fortsättningsvis kommer vi att behöva anlita hyrbolag, men med planerad och intensifierad utlandsrekrytering ska dessa kostnader minska under planperioden. I maj anländer ytterligare en barn- och ungdomspsykiater från Polen och efter sommaren planeras för två allmänpsykiatriker i Söder och Mitt. Vårt mål att anställa ytterligare fyra varje år. Landstingets riktade insatser mot psykiatrin medger en fortsättning av det mycket lyckade "Psykiatri-AT". Detta, i kombination med utökat antal (ofinansierade) ST-block, är en del av vår långsiktiga interna personalförsörjning. Utökningen av utbildningsplatser avseende sjuksköterskor i Västervik förbättrar förhoppningsvis våra rekryteringsmöjligheter på sikt. Genom att vara aktiva i studie- och praktiksamverkan räknar vi med att väcka studenternas intresse för verksamheten och Psykiatriförvaltningen som arbetsplats. Under planperioden behöver VFU-organisationen (verksamhetsförlagd utbildning) i verksamheten ses över. Vi behöver kunna svara upp till behovet av ökat antal praktikplatser och samtidigt beakta ordinarie medarbetares arbetsbelastning. Förvaltningen kommer att finnas representerad i ledningsgrupper för YH-utbildningar (Yrkeshögskolor) inom psykiatriområdet i Kalmar, Vimmerby och Karlskrona. Där medverkar vi till att tydliggöra psykiatrins syn på innehållet i utbildningar till framtidens skötare. Vi har som målsättning att under 2014 starta utbildningsavdelningar både i norr och söder. Detta sker i samarbete med Linnéuniversitetet och samordnas från landstingets centrala PA-enhet. Förvaltningens PTP-psykologer (Praktisk Tjänstgöring för Psykologer) kommer naturligtvis att omfattas av landstingets PTP-program. Vi kommer att fortsätta den lyckosamma satsningen med att kontinuerligt anställa PTP-psykologer. Hittills har cirka fyrtio procent av dem övergått till anställning som legitimerade psykologer efter sitt utbildningsår. Våra nuvarande medarbetare avlastas till en del av det ökade arbetet genom externt köpt handledning för PTP-gruppen. Handledare från verksamheten kommer att omfattas av utbildningsinsatser genom PTPprogrammet. Linnéuniversitetets psykologprogram är också en långsiktig rekryteringsväg, där vi ska vara aktiva och erbjuda stimulerande praktikplatser. Detta blir aktuellt för första gången under våren Till god hjälp är samordningen av landstingets studierektor. Tack vare öppna, engagerade och kunniga chefer och medarbetare har vi kunnat erbjuda en bra vård trots stora vakansproblem. En stabil bemanning skulle dock få positiva genomslag inom såväl kvalitet och patientsäkerhet som vårdmiljö och arbetsplatsens attraktionskraft Kompetensutveckling Kompetensinventering Gränsdragningar mellan specialistpsykiatri och andra vårdgivare påverkar framtidens vårdinnehåll och vilka patientgrupper vi kommer att arbeta med. Arbetet med att analysera och förutspå verksamhetens framtida bemanning fortgår. Hur ska verksamheten bemannas för att på ett optimalt sätt möta framtidens behov av specialistpsykiatri? Under året fortsätter arbetet med att definiera yrkesroller, kompetenskrav och ansvarsfördelning. Kompetensväxling Psykiatriförvaltningen, Verksamhetsplan (30)

81 Där det finns behov av en höjning av kompetensnivån kan kompetensväxling bli aktuell. Detta utreds såväl i samband med den systematiska vakansprövningen som vid större bemanningsöversyn. Inför 2014 finns inga generella kompetensväxlingar planerade. Kompetensutveckling En organisation i ständig utveckling önskar medarbetare som hungrar efter kompetensutveckling. För patientens skull, för arbetsgruppen och för den egna utvecklingen. Vi vill bredda synen på vad kompetensutveckling är. Framtidens specialistpsykiatri ställer krav på fler specialistutbildade medarbetare och annan spetskompetens. Landstingets erbjudande om arbetsgivarfinansierad vidareutbildning kommer att vara ett fortsatt stöd i denna strävan. Genom en egen satsning har förvaltningen för närvarande täckt behovet av medarbetare med grundläggande psykoterapiutbildning inom KBT. Utbildningsinsatser för att öka antalet legitimerade psykoterapeuter med KBT steg II har gjorts. Behovet kvarstår under 2014, men vakanssituationen gör det problematiskt om medarbetare försvinner ur verksamheten för utbildning under en längre tid. Utifrån verksamhetens uppdrag och behov sker fortlöpande utbildningsinsatser inom områden där specialist- eller spetskompetens erfordras. Arbetet med att definiera vilka kompetensutvecklingsinsatser som ska finnas i kollektiva utvecklingsplaner på förvaltningsnivå fortgår och ska konkretiseras. Detta sker inom ramen för förvaltningens FoU-organisation. Som exempel kan nämnas Interpersonell terapi, färdighetsträning, Bergenmodellen, dialektisk beteendeterapi. Att hospitera inom den egna förvaltningens olika verksamheter är i allra högsta grad en viktig kompetensutveckling som vi vill uppmuntra. Under kommande år ska vi arbeta ytterligare med att höja kvaliteten på strategiska utvecklingsplaner på både kollektiv och individuell nivå Arbetsvillkor och utvecklingsmöjligheter Att möta kommande generationers förväntningar och önskemål kommer ställer krav på organisationen att bli mer flexibel. Med fortsatt utgångspunkt i verksamhetens behov är det nödvändigt att öppna upp för fler indidviduella utvecklingsvägar. I vår förvaltning fortsätter vi att betona kvaliten i medarbetarsamtalet. Ansvaret för detta har chef och medarbetare gemensamt. Förutom tydliga individuella utvecklingsplaner ska också kollektiva sådana tillskapas. 5.3 Ledarskap och medarbetarskap Ledarskap bygger på relation. Ett gott ledarskap förmedlar vägledande värderingar och skapar förutsättningar för delaktighet och förståelse för helheten. Vi tror på arbetsplatser med chefer som har ett tydligt och engagerat ledarskap. Där medarbetarna är delaktiga och känner inflytande. Genom att fortsätta att utveckla våra arbetsplatsers utformande så att medarbetarnas kompetens kommer till sin rätt säkras kvalitet och patientsäkerhet. Arbetsmiljö och patientmiljö förenas i en gemensam vårdmiljö. Vi vill gå vidare med en specialistpsykiatri i framkant. Mot samma mål med helheten i fokus. Inom varje område defineras och stärks den röda tråden från landstingets centrala nivå genom förvaltningens olika delar ut i varje enhet. Arbetet med förvaltningsövergripande löneöversynsfördelning fortsätter. Landstingets värdeord "Öppet Engagerat Kunnigt" har konkretiserats i förvaltningens lönekriterier. Tillsammans med Psykiatriförvaltningen, Verksamhetsplan (30)

82 processade bedömningsgraderingar bildar detta en känd lönebildningsprocess. Nästa steg är att tydliggöra uppdrag och krav för samtliga befattningar och koppla dessa till verksamhetens mål. Ugångspunkten är lönekartläggningsarbetet på landstingsnivå. Våra chefer har en nyckelroll när det gäller att kommunicera såväl budskap som konkret information. Vi behöver fortsätta arbetet med att få fungerande kommunikationskanaler framförallt mellan förvaltningens olika nivåer. Ett prioriterat arbete är att under 2014 än mer konkretisera "En stärkt ställning för patienten". Varje enhets "Aktivitetsmeny" med hur vi kan öka patienternas delaktighet och hur vi kan öka medarbetarnas delaktighet och lust att utveckla vården ska utvärderas. Det grundläggande är ett salutogent förhållningssättet och vägar att skapa KASAM (Känsla av sammanhang). Chefs och ledarutveckling Det påbörjade arbetet med rollen som första linjens chef i Psykiatriförvaltningen fortsätter. Reviderade uppdragsbeskrivningar ska göras av respektive basenhetschef. Under planperioden kommer vi att fortsätta arbeta med goda exempel bland både våra egna och andra chefer. Att hitta forum för nätverk och delande är en framgångsfaktor för att stärka ledarskap. Resultatet i medarbetarenkäten kommer att användas som utgångspunkt av varje chefs förbättringsarbete. Varje enhet kommer under våren att i dialog med medarbetarna göra en samlad handlingsplan med förbättringsområden från patientsäkerhetskulturmätning, patientenkät och medarbetarenkät. Landstinget erbjuder ett varierat utbud av kompetensutveckling för chefer. Detta är av stor vikt för förvaltningens möjlighet att stimulera chefsutveckling. Utifrån en gjord inventering av våra chefers deltagande i Gröna Kortets olika avsnitt, kommer eventuella kompletteringar att planeras i de individuella utvecklingsplanerna. Förstalinjens chefer i vår förvaltning förväntas genomföra samtliga "Gröna Kortet"s avsnitt under de första två åren som chef. Under planperioden kommer förvaltningsledningen att formulera en än mer strukturerad och inriktad form av ledarskapsutveckling. Denna får gärna organiseras på landstingsnivå, alternativt inom ramen för förvaltningens egen FoU-organisation. Medarbetarskap Ett aktivt och kompetent medarbetarskap är av största vikt för verksamheten. Som medarbetare har man ett ansvar gentemot såväl patient och verksamhet som sig själv och andra medarbetare och chefer. Att kunna se sin egen del i ett större sammanhang och vara bärare av värderingar och visioner. Öppet. Kunnigt. Engagerat. På alla nivåer. Konkreta arbetsbeskrivningar för alla professioner ska utformas/revideras. Utgångspunkten är landstingets lönekartläggning. Samtliga våra medarbetare ska ha individuella utvecklingsplaner där verksamhetens behov vävs samman med individuellt utvecklande. Medarbetardagar Värdegrund och arbetsplatskulturer är områden som även fortsatt är prioriterade. Medarbetardagar i storsamling med föreläsningar och workshops kommer att anordnas årligen. Syftet är att på alla nivåer tydliggöra en gemensam målbild för länets specialistpsykiatri. Att stärka gemenskap, uppmärksamma såväl nya medarbetare, som "25-åringar" under både lärande och festliga former. Temat 2013 var "Kvalitet och patientsäkerhet". Arbetsmiljö Med utgångspunkt från en genomlysning av vårt systematiska arbetsmiljöarbete fortsätter vi att utveckla arbetsmiljöbokslut på basenhetsnivå. Syftet är dels som systematisk avstämning, dels som vägledande i framtida förbättringsarbeten. Samtliga enheter kommer att göra en samlad handlingsplan utifrån resultat från patientsäkerhetskulturmätning, patientenkät och medarbetarenkät. Psykiatriförvaltningen, Verksamhetsplan (30)

83 Utifrån KASAM-begreppet (Känsla av sammanhang) kommer vi att arbeta med hälsofrämjande arbetsplatser utifrån olika perspektiv. Vi vill definiera friskfaktorer i såväl organisation och arbetsplats som för individen. Detta är också kopplat till landstingets Attraktivitetsresa. Med identifierade faktorer som påverkar medarbetares trivsel på sin arbetsplats ska åtgärdsaktiviteter genomföras. Pilotprojektet i samverkan med Landstingshälsan där vi kopplar verktyget "hälsofrämjande arbetsplatser" med en webbaserad hälsoenkät för förvaltningens sekreterare ska utvärderas. En utvidgad satsning planeras där samtliga medarbetare erbjuds den individuella webenkäten. Utifrån resultatet görs sedan riktade insatser per basenhet. 5.4 Hälsa och kultur i arbetet En samstämmig forskning visar att kultur, fysisk aktivitet och hälsomedveten livsstil är friskfaktorer för en ökad livskvalitet. Vi vill forma vårdmiljöer som beaktar detta. Förvaltningens hälsoinspiratörer ska tillsammans med chefer och övriga medarbetare arbeta för att skapa och utveckla en hälsofrämjande miljö för både patienter och medarbetare samt arbeta aktivt för att förbättra medvetandet om och attityden till hälsofrågor. Deras uppdrag innefattar även att arbeta ut mot allmänheten. Sjukfrånvaro Förvaltningen når landstingets mål med en sjukfrånvaro som understiger 4 procent. Fortsatt fokus på hälsosamma arbetsplatser med engagerade chefer och medarbetare tror vi är en framgångsfaktor för att sjukfrånvaron ska sjunka ytterligare. 5.5 Likabehandling Alla medarbetare ska ges lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsidentitet, etnisk tillhörighet, religion, funktionshinder, sexuell läggning och ålder. Vi ser jämställdhet och mångfald som en självklar tillgång, men vi kan utveckla hur vi aktivt förmedlar detta t ex i rekryteringssammanhang. Våra chefer ska också uppmuntras till utbildningsinsatser inom likabehandlingsområden som exempelvis den planerade HBTQ-personers situation. Ämnet berörs också inom föreläsningsserierna för ST och Psykiatri-AT. I lönekartläggningsarbetet konstateras att inga osakliga löneskillnader finns inom förvaltningen. Fortsatt strategiskt arbete genom verksamhets- och löneanalyser. Ett långsiktigt arbete att minska ojämn könsfördelning på chefsbefattningar pågår på de basenheter där det är aktuellt. Vid kommande pensionsavgångar ska detta särskilt beaktas. Psykiatriförvaltningen, Verksamhetsplan (30)

84 6 Ekonomi Landstingets övergripande mål: God ekonomisk hushållning. Landstinget ska ha en kostnadseffektiv hushållning av resurser. Den verksamhet som landstinget bedriver ska vara ekonomiskt ansvarsfull och långsiktig. Verksamhetens mål ska nås med lägsta möjliga resursinsats. Respektive års resultat ska uppgå till minst 2 procent av skatteintäkter och statsbidrag. Investeringar ska finansieras med egna medel. Soliditeten, exkl. ansvarsförbindelse ska långsiktigt uppgå till minst 43 procent. 6.1 Mål Psykiatriförvaltningens mål; God ekonomisk hushållning med budget i balans Framgångsfaktorer Systematisk och regelbunden verksamhetsuppföljning Förmedla kunskap om ekonomiska samband Länsövergripande synsätt för att på bästa sätt utnyttja förvaltningens samlade resurser 6.2 Förutsättningar Landstingets intäkter utgörs av skatter, utjämnings- och statsbidrag. Under de närmast följande åren förutses en försvagad skatteintäktsutveckling samtidigt som stor osäkerhet råder kring den globala ekonomin. Psykiatrin finns med bland Landstingets satsningar under planperioden. Det innebär både satsningar på första linjens psykiatri och på specialistpsykiatrin. Ekonomiskt tillförs specialistpsykiatrin 2,2 Mkr per år för att utveckla ätstörningsverksamheten i länet. Optimalt resursutnyttjande är Psykiatriförvaltningens övergripande mål inom ekonomiperspektivet. För detta krävs att både chefer och medarbetare har förståelse för och kunskap om övergripande samband mellan verksamhet och ekonomi. En framgångsfaktor är att var och en i sin roll tar ansvar för sin del i att förvaltningens resurser används på bästa sätt. Nödvändigt är också att väga in och ta hänsyn till medicinsk kvalitet, patientsäkerhet och tillgänglighet när ekonomiska beslut ska fattas och prioriteringar göras Ekonomiskt utgångsläge I augusti 2013 pekade den ekonomiska prognosen mot att förvaltningen inte kommer att klara verksamheten inom tilldelad ram. Förväntat överdrag var 7 Mkr. En huvudsaklig orsak finns till detta och det är den fortsatt höga kostnaden för inhyrd personal via bemanningsföretag. Statliga stimulansmedel En stor andel av förvaltningens intäkter utgörs av statliga stimulansmedel. Villkoren för att få ta del av de statliga satsningarna har successivt skärpts och allt större insatser krävs för att nå målen och få del av bidragen. Vid planskrivandet råder fortfarande osäkerhet om Landstinget tillsammans med länets kommuner klarat grundkraven Nationella jämförelser Att vården är kostnadseffektiv och att kostnaden för medborgarna är ungefär lika stor oberoende av var i landet man bor är en viktig utgångspunkt för vård på lika villkor. Kalmar län ligger fortfarande väl till i den jämförelse av kostnader för psykiatrisk vård som SKL redovisar varje år. Diagrammet nedan visar att år 2012 kostade den specialiserade psykiatriska vården i genomsnitt kronor per invånare i landet. För Kalmar län var denna kostnad kronor. Psykiatriförvaltningen, Verksamhetsplan (30)

85 6.2.3 Osäkerhetsfaktorer Bemanning Svårigheter att rekrytera specialister inom psykiatrin förväntas kvarstå även Förutom brist på psykiatriker råder också brist på psykologer och specialistutbildade sjuksköterskor. Nuvarande bemanningssituation med tillfälliga lösningar i form av inhyrd personal är både kostsam och har negativ inverkan på det strukturerade kvalitetsarbetet. Köpt vård Två faktorer kan komma att påverka kostnaderna för den köpta vården. Kostnaden för vård av intagna inom Kriminalvården varierar mellan åren och omfattningen kan inte påverkas av Landstinget. Inom allmänpsykiatrin finns en liten grupp patienter med allvarlig självskade- och/eller ätsörningsproblematik, där den traditionella heldygnsvården ibland upplevs vara otillräcklig. Då det är oklart vad som är bästa behandlingsstrategi för patientgruppen finns ibland behov av att under någon period få överföra patienter till vårdinrättningar utanför landstinget som är specialiserade på denna problematik. Statliga stimulansmedel Villkoren för att få ta del av statliga satsningar har successivt skärpts. Medlen är prestationsbaserade och flera av satsningarna förutsätter gemensamma insatser från landsting och kommuner Ekonomiska ramar 2014 Avgiftsbefrielse kommer att införas för patienter som vårdas i sluten tvångsvård. Kompensation för uteblivna intäkter 1,7 Mkr För att kunna erbjuda patienter med ätstörningsproblem en likvärdig vård i länet tillförs Psykiatriförvaltningen, Verksamhetsplan (30)

Verksamhetsplan för Folktandvården 2010

Verksamhetsplan för Folktandvården 2010 Verksamhetsplan för Folktandvården 2010 Folktandvården i Kronobergs län har i uppdrag att arbeta för en god tandhälsa i befolkningen genom en fortsatt satsning på förebyggande munhälsovård. Folktandvårdens

Läs mer

Personalpolitiskt program 2009

Personalpolitiskt program 2009 Personalpolitiskt program 2009 Antaget av kommunfullmäktige 2009-02-25 8 2 PERSONALPOLITISKT PROGRAM I VÅRGÅRDA KOMMUN Vårgårda kommuns personalpolitiska program är ett övergripande idé- och styrdokument

Läs mer

Verksamhetsplan 2014

Verksamhetsplan 2014 Verksamhetsplan 2014 Habilitering & Hälsa E-post: habilitering@sll.se Telefon: 08-123 350 00 Habiliteringschef Carina Hjelm Datum: 2014-01-24 Diarienummer SLSO 2014-280 Värdegrund Verksamhetsbeskrivning

Läs mer

Arbetsgivarpolitiskt

Arbetsgivarpolitiskt Arbetsgivarpolitiskt Innehåll Medarbetarskap... 7 Ledarskap... 9 Arbetsmiljö...11 Hälsa...13 Jämställdhet...15 Kompetensförsörjning...17 Lönepolitik...19 Mångfald...21 Arbetsgivarpolitiskt program Ljungby

Läs mer

Verksamhetsplaner. Marie Nilsson Sekreterare. Bilagor Verksamhetsplaner för respektive förvaltning (8 st) TJÄNSTESKRIVELSE

Verksamhetsplaner. Marie Nilsson Sekreterare. Bilagor Verksamhetsplaner för respektive förvaltning (8 st) TJÄNSTESKRIVELSE Landstingsdirektörens stab Kanslienheten TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2015-01-20 Landstingsstyrelsen Sida 1(1) Referens Diarienummer 150021 Verksamhetsplaner Förslag till beslut Landstingsstyrelsens arbetsutskott

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

Personalpolitiskt Program

Personalpolitiskt Program Personalpolitiskt Program Landskrona kommuns personalpolitiska målsättning Kommunens personalpolitik är ett strategiskt medel för att kunna ge kommunens invånare omvårdnad, utbildning och övrig samhällsservice

Läs mer

Dnr KK12/384 POLICY. Personalpolicy. för Nyköpings kommun. Antagen av Kommunfullmäktige 2012 12 11

Dnr KK12/384 POLICY. Personalpolicy. för Nyköpings kommun. Antagen av Kommunfullmäktige 2012 12 11 Dnr KK12/384 POLICY Personalpolicy för Nyköpings kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2012 12 11 Dnr KK12/384 2/6 Personalpolitisk viljeinriktning Nyköpings kommun är en attraktiv arbetsgivare som behåller

Läs mer

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland

Läs mer

Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan.

Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan. STRATEGI 1 (6) Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan. Inledning Försäkringskassan mål är att vara en organisation som har medborgarnas fulla förtroende när det gäller service, bemötande och

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 1(9) enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 Inledning Socialstyrelsen har angett föreskrifter och allmänna råd för hur kommunerna ska inrätta ledningssystem för kvalitet i verksamheter enligt SoL, LVU,

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

Gemensam värdegrund för. personalfrågor

Gemensam värdegrund för. personalfrågor Gemensam värdegrund för personalfrågor Det öppna landstinget för jämlik hälsa och levande kultur i en hållbar, livskraftig region Landstingets vision Värdegrunden utgår från Landstinget Sörmlands vision

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Personalpolitiskt program. Personalpolitiskt program 1

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Personalpolitiskt program. Personalpolitiskt program 1 Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås

Läs mer

HR-strategi. Personalstrategi för arbetet med medarbetare och organisation för att nå verksamhetens mål

HR-strategi. Personalstrategi för arbetet med medarbetare och organisation för att nå verksamhetens mål HR-strategi Personalstrategi för arbetet med medarbetare och organisation för att nå verksamhetens mål Policy, riktlinjer och HR-processer För att förtydliga och förenkla arbetet för chefer, medarbetare

Läs mer

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND DATUM DIARIENR 1999-03-26 VOS 99223 KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND Inledning Denna policy utgör en gemensam grund för att beskriva, följa upp och utveckla kvaliteten,

Läs mer

PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern

PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern Vårt olika, gemensamma uppdrag Den här policyn beskriver samspelet mellan arbetsgivare och medarbetare. Detta samspel måste fungera för att vi ska nå våra mål och

Läs mer

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Vår personal, verksamhetens viktigaste resurs Medarbetarna i Region Skåne gör varje

Läs mer

Folktandvården. Landstinget i Kalmar län

Folktandvården. Landstinget i Kalmar län Folktandvården Landstinget i Kalmar län Tandvårdslagen 2 Målet för tandvården är en god tandhälsa och en tandvård på lika villkor för hela befolkningen 5 (Landstingets ansvar) Varje landsting skall erbjuda

Läs mer

Personalpolicy för Hällefors kommun

Personalpolicy för Hällefors kommun Personalpolicy för Hällefors kommun 2(9) Innehåll 1 Mål... 3 2 Syfte... 3 3 Värdegrund... 3 4 Medarbetarskap och ledarskap... 4 5 Arbetsmiljö och hälsa... 4 6 Personalförsörjning... 6 7 Jämställdhet och

Läs mer

Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun

Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun l 2014-04-01 Policy om Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun Inledning: Du som medarbetare/chef är kommunens viktigaste resurs, tillsammans växer vi för en hållbar framtid!

Läs mer

STYRDOKUMENT. Personalpolitiskt. styrdokument. för Hudiksvalls kommun

STYRDOKUMENT. Personalpolitiskt. styrdokument. för Hudiksvalls kommun STYRDOKUMENT Personalpolitiskt styrdokument för Hudiksvalls kommun Kommunen Hudiksvalls kommun ska vara en bra kommun att leva och verka i. Därför är det viktigt att vi har en kommunal verksamhet som kännetecknas

Läs mer

EKERÖ KOMMUN Nummer: 05:1 Blad: 1(5) Kommunal författningssamling Utg: mars 2013 Ers: febr 2000

EKERÖ KOMMUN Nummer: 05:1 Blad: 1(5) Kommunal författningssamling Utg: mars 2013 Ers: febr 2000 EKERÖ KOMMUN Nummer: 05:1 Blad: 1(5) PERSONALPOLICY Kommunens framtida utmaningar Ekerö kommer även fortsättningsvis vara en inflyttningskommun dit främst barnfamiljer flyttar. Ökad befolkningsmängd medför

Läs mer

KÖFRI SJUKVÅRD I KALMAR LÄN

KÖFRI SJUKVÅRD I KALMAR LÄN KÖFRI SJUKVÅRD I KALMAR LÄN Rödgrönt samarbete för framtiden 2 Gemensam sjukvårdspolitisk valplattform 2010 för Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet i Kalmar län Trygg vård och korta köer

Läs mer

Täby kommun Din arbetsgivare

Täby kommun Din arbetsgivare Täby kommun Din arbetsgivare 1 4 Ledar- och medarbetarskapspolicy 6 KOMPETENSPOLICY 8 Hälsofrämjande policy Täby kommun en arbetsgivare i ständig utveckling att arbeta i täby kommun 10 Lönepolicy Antagen

Läs mer

Majoritetsprogram för Landstinget i Norrbottens län 2015-2018

Majoritetsprogram för Landstinget i Norrbottens län 2015-2018 Majoritetsprogram för Landstinget i Norrbottens län 2015-2018 Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet de Gröna kommer att ta majoritetsansvar för landstingets samtliga verksamheter under mandatperioden

Läs mer

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Samarbete mellan Umeå kommun och Västerbottens läns landsting. Bättre liv för sjuka äldre Kan vi höja kvaliteten i vård och omsorg och samtidigt göra den mer

Läs mer

SÖDERSJUKHUSETS PERSONALPOLICY

SÖDERSJUKHUSETS PERSONALPOLICY SÖDERSJUKHUSETS PERSONALPOLICY Man kan se det som att vi alla har två arbeten - ett arbete där vi utför de arbetsuppgifter vi är utbildade för, och ett arbete där vi aktivt bidrar till att utveckla verksamheten.

Läs mer

Verksamhetsplan 2015

Verksamhetsplan 2015 Verksamhetsplan 2015 Habilitering & Hälsa Habiliteringschef Carina Hjelm Datum: 2015-01-01 Diarienummer SLSO 2014-280 Verksamhetsbeskrivning Habilitering & Hälsa Uppdrag & verksamhetsidé Habilitering &

Läs mer

Folkhälsa vår viktigaste framtidssatsning! Utvecklings- och folkhälsoenheten

Folkhälsa vår viktigaste framtidssatsning! Utvecklings- och folkhälsoenheten Folkhälsa vår viktigaste framtidssatsning! Utvecklings- och folkhälsoenheten Utvecklings- och folkhälsoenheten Utveckling Forskning Utbildning Folkhälsa Regional utveckling Varje dag lite bättre Sveriges

Läs mer

Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy

Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Innehåll

Läs mer

2014-11-11 Landstingsplan 2015-2017

2014-11-11 Landstingsplan 2015-2017 2014-11-11 Landstingsplan 2015-2017 Landstinget i Kalmar län Till Landstingsfullmäktige den 27-28 november 2014 Innehåll 1 Planen styr verksamheten... 3 2 Utmaningar under planperioden... 4 3 Hälsa och

Läs mer

Personalpolicy. Finströms kommuns arbetsplatser präglas av engagerade och kompetenta medarbetare och ledare samt en god arbetsmiljö.

Personalpolicy. Finströms kommuns arbetsplatser präglas av engagerade och kompetenta medarbetare och ledare samt en god arbetsmiljö. Personalpolicy Finströms kommuns arbetsplatser präglas av engagerade och kompetenta medarbetare och ledare samt en god arbetsmiljö. Kommunens vision Finströms kommuns grundläggande uppgift är att ge finströmarna

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården

Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården Birgitta Boqvist Patientsäkerhetssamordnare Norrbottens läns landsting Norrbotten Kiruna Gällivare Pajala Landstinget är länets största

Läs mer

Plan för jämställdhet och mångfald 2015-2017

Plan för jämställdhet och mångfald 2015-2017 Plan för jämställdhet och mångfald 2015-2017 Innehållsförteckning Inledning... 2 Mål och åtgärder 2015-2017... 4 Arbetsförhållanden...4 Underlätta förvärvsarbete och föräldraskap...5 Trakasserier och sexuella

Läs mer

Personalpolicy 2012-2015

Personalpolicy 2012-2015 2012-01-02 Personalpolicy 2012-2015 Den här policyn är för dig som arbetar i Järfälla kommun. Omvärlden förändras ständigt och vi måste vara beredda att ifrågasätta, förnya och utveckla våra verksamheter

Läs mer

Human Resources riktning vision 2020

Human Resources riktning vision 2020 Human Resources riktning vision 2020 Riktlinje för Halmstads kommuns personalpolitik 2010-2014 Vi har en vision! Halmstads kommuns medarbetare har till uppgift att utveckla Halmstad som hemstad, kunskapsstad

Läs mer

Verksamhetsplan 2015 Hälso-och sjukvården Dalarna

Verksamhetsplan 2015 Hälso-och sjukvården Dalarna BESLUTSUNDERLAG Landstingsstyrelsen Central förvaltning Datum 2015-02-16 Sida 1 (3) Hälso- och sjukvårdsenhet Dnr LD15/00372 Uppdnr 994 2015-02-16 Landstingsstyrelsen Verksamhetsplan 2015 Hälso-och sjukvården

Läs mer

LANDSTINGET I KALMAR LÄN LANDSTINGSPLAN 2015-2017 TRYCK: TMG TABERGS FOTO: BJÖRN WANHATALO, INFORMATIONSENHETEN PRODUKTION: INFORMATIONSENHETEN

LANDSTINGET I KALMAR LÄN LANDSTINGSPLAN 2015-2017 TRYCK: TMG TABERGS FOTO: BJÖRN WANHATALO, INFORMATIONSENHETEN PRODUKTION: INFORMATIONSENHETEN Landstingsplan 2015-2017 1 LANDSTINGET I KALMAR LÄN LANDSTINGSPLAN 2015-2017 TRYCK: TMG TABERGS FOTO: BJÖRN WANHATALO, INFORMATIONSENHETEN PRODUKTION: INFORMATIONSENHETEN ANTAGEN AV LANDSTINGSFULLMÄKTIGE

Läs mer

Plats och tid: Stadshuset sammanträdesrum Röd, 2010-11-25, kl 13:15. Sekreterare. 3 Lönepolicy - fortsatt genomgång och diskussion 2010/454

Plats och tid: Stadshuset sammanträdesrum Röd, 2010-11-25, kl 13:15. Sekreterare. 3 Lönepolicy - fortsatt genomgång och diskussion 2010/454 KALLELSE 2010-11-25 Kommunstyrelsens personalutskott Plats och tid: Stadshuset sammanträdesrum Röd, 2010-11-25, kl 13:15 Ärenden: Enligt föredragningslistan nedan Bo Lager Ordförande Peter Scharff Sekreterare

Läs mer

Att utveckla en hälsofrämjande

Att utveckla en hälsofrämjande Foto: Medicinsk bild Karolinska Universitetssjukhuset Att utveckla en hälsofrämjande arbetsplats Ett verktyg för att främja hälsa på arbetsplatsen 1 Den hälsofrämjande arbetsplatsen Definition Hälsofrämjande

Läs mer

Personalpolitisk plattform. för Landstinget i Värmland

Personalpolitisk plattform. för Landstinget i Värmland Personalpolitisk plattform för Landstinget i Värmland Den personalpolitiska plattformen ger stöd och vägledning för medarbetare, chefer och ledare i arbetet med att förverkliga den politiska visionen:

Läs mer

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Gra storps kommuns riktlinjer fo r ha lsa, arbetsmiljo och rehabilitering Samverkansavtalet FAS 05 betonar

Läs mer

Varför behövs personalstrategin? Vad är en personalstrategi? Vision för personalarbetet. Uppföljnings- och mätmetoder. Politisk målsättning

Varför behövs personalstrategin? Vad är en personalstrategi? Vision för personalarbetet. Uppföljnings- och mätmetoder. Politisk målsättning Personalstrategi 2008 2012 Varför behövs personalstrategin? Personalstrategin uttrycker det gemensamma förhållningssättet i vårt strategiska och operativa personalarbete inom Falköpings kommun. Det personalstrategiska

Läs mer

I ärendet redovisas följande dokument: a) Beslutsunderlag b) Framtidsplan för Landstinget Dalarna 2025

I ärendet redovisas följande dokument: a) Beslutsunderlag b) Framtidsplan för Landstinget Dalarna 2025 I ~ II Landstinget DALARNA Central förvaltning Ledningsenhet nllagra AU 6 3;lA BESLUTSUNDERLÄG Landstingsstyrelsens arbetsutskott Datum 2013-05-06 Sida 1 (2) Dnr LD11/01660 Uppdnr 522 2013-05-06 Landstingsstyrelsens

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. Inledning

Arbetsmiljöpolicy. Inledning 2014-07-17 1(6) Antagen i kommunfullmäktige 83 2013-08-22 Ansvarig Personalenheten Inledning I det här dokumentet presenteras den kommunövergripande policyn samt en kortfattad presentation av de underliggande

Läs mer

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Precis som i förra årets medarbetarundersökning är det 2014 en gemensam enkät för chefer och medarbetare. Detta innebär att du svarar på frågorna i enkäten utifrån

Läs mer

Ansvar och utveckling. Folktandvården Västra Götaland Verksamhetsplan och budget 2014 ett sammandrag

Ansvar och utveckling. Folktandvården Västra Götaland Verksamhetsplan och budget 2014 ett sammandrag Ansvar och utveckling Folktandvården Västra Götaland Verksamhetsplan och budget 2014 ett sammandrag God tandvård i Västra Götaland Vår uppgift är att med hög kvalitet förebygga och behandla alla typer

Läs mer

Kalix kommuns ledarplan

Kalix kommuns ledarplan Kalix kommuns ledarplan Inledning Dagens ledarskap handlar till stor del om att styra genom mål och visioner, att vara tydlig och att kunna föra en dialog med medarbetare och kunna delegera. Arbetsmiljön,

Läs mer

Kvalitet inom äldreomsorgen

Kvalitet inom äldreomsorgen Revisionsrapport* Kvalitet inom äldreomsorgen Mora kommun Februari 2009 Inger Kullberg Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning och bakgrund...4 2.1 Revisionsfråga...5 2.2 Revisionsmetod...5

Läs mer

Ronneby kommuns personalpolitik

Ronneby kommuns personalpolitik Ronneby kommuns personalpolitik Bakgrund Att arbeta i Ronneby kommun är ett välfärdsarbete. Vårt främsta uppdrag är att ge god service till våra medborgare. Det är därför en viktig samhällsfråga att kommunen

Läs mer

Mål och vision för Krokoms kommun

Mål och vision för Krokoms kommun Mål och vision för Krokoms kommun Juni 2012 VISION Krokoms kommun gör plats för växtkraft! LEDORD Naturlig Här är det enkelt att leva. Här finns trygghet och lugn, en bra grund för människor och företag

Läs mer

Remiss - Personalpolicy för Huddinge kommun

Remiss - Personalpolicy för Huddinge kommun BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-06-22 GSN-2015/406.199 1 (2) HANDLÄGGARE Tullgren, Elisabet 08-535 360 30 elisabet.tullgren@huddinge.se Grundskolenämnden Remiss

Läs mer

Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001

Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001 Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001 Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska

Läs mer

Forskningsplan för tandvården i Region Skåne 2013-2018

Forskningsplan för tandvården i Region Skåne 2013-2018 2012-02-24 Forskningsplan för tandvården i Region Skåne 2013-2018 Forskningsplanen är framtagen i enighet mellan representanter för Region Skåne, Folktandvården Skåne, Privattandläkarna Skåne, Odontologiska

Läs mer

Vi ser varje medarbetares lika värde, där alla vill, kan och får ta ansvar.

Vi ser varje medarbetares lika värde, där alla vill, kan och får ta ansvar. 1 (6) Personalpolicy Dokumenttyp: Policy Beslutad av: Kommunfullmäktige (2015-09-15 145) Gäller för: Alla kommunens verksamheter Giltig fr.o.m.: 2015-09-15 Dokumentansvarig: HR-chef Senast reviderad: 2015-09-15

Läs mer

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY Med gemensam kraft SKAPAR vi en BRA arbetsmiljö OCH GER samhällsservice med hög kvalitet. VARFÖR EN LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY? Alla vi som arbetar i koncernen

Läs mer

SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM

SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM FÖRBUNDSSTYRELSENS FÖRSLAG SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM REVIDERAT INFÖR KONGRESSEN 2013 SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM Patientens rätt till vård och rehabilitering Alla hjärt- och lungsjuka patienter ska erbjudas

Läs mer

Kommunal Författningssamling

Kommunal Författningssamling Kommunal Författningssamling Personalpolitik Dokumenttyp Beslutande organ Förvaltningsdel Policy Kommunstyrelsen Kommunkansliet Antagen 2005-06-16, Kf 39/05 Ansvar Personalchef Personalpolitik Kävlinge

Läs mer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Upprättad 2013-12-18 2(5) Kvalitetsledningssystem i Timrå Bakgrund Socialtjänstlagen (SoL) 3 kap 3 säger insatserna

Läs mer

Landstinget Västernorrlands utmaningar

Landstinget Västernorrlands utmaningar Fempunktsprogrammet Landstinget Västernorrlands utmaningar Landstinget i Västernorrland har under senare år genomgått en rad förändringar. Det har bland annat gällt förändringar i organisation, i lednings-

Läs mer

VAD ÄR FAS? MEDARBETARINFLYTANDE FÖR BÄTTRE

VAD ÄR FAS? MEDARBETARINFLYTANDE FÖR BÄTTRE Samverkan FAS VÄRDEGRUND Kommunens värdegrund är ett förhållningssätt som genomsyrar allt vi gör i vårt arbete. Alla ska behandlas rättvist, våra relationer ska kännetecknas av öppenhet och gott bemötande.

Läs mer

Riktlinjer för hälsofrämjande arbetsmiljö i Uppsala kommun

Riktlinjer för hälsofrämjande arbetsmiljö i Uppsala kommun KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Lindh Marie-Louise Datum 2015-04-07 Diarienummer KSN-2015-0823 Kommunstyrelsen Riktlinjer för hälsofrämjande arbetsmiljö i Uppsala kommun Förslag till beslut Kommunstyrelsen

Läs mer

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem 1 (6) Avdelningen för närsjukvård Staben HSN 1002-0175 (Rev. 140507) Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem Hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

FAS 05. Lokalt kollektivavtal. Förnyelse Arbetsmiljö Samverkan. Munkedals kommun. Antagen 2010-03-09, Dnr KS 2010-64 Reviderad 2013-03-18, 5

FAS 05. Lokalt kollektivavtal. Förnyelse Arbetsmiljö Samverkan. Munkedals kommun. Antagen 2010-03-09, Dnr KS 2010-64 Reviderad 2013-03-18, 5 FAS 05 Lokalt kollektivavtal Förnyelse Arbetsmiljö Samverkan Munkedals kommun Antagen 2010-03-09, Dnr KS 2010-64 Reviderad 2013-03-18, 5 Sida 2 av 9 Innehållsförteckning 1. Bakgrund 3 2. Gemensamma åtaganden

Läs mer

Policy för chefsuppdrag

Policy för chefsuppdrag 1(5) BILAGA 1 DNR: SLU ua 2013.1.1.1-5596 2014-01-14 STYRANDE DOKUMENT Sakområde: Personal Dokumenttyp: Policy Beslutsfattare: Rektor Avdelning/kansli: Personalavdelningen Handläggare: Eva Jeppson-Eldrot

Läs mer

Jämställdhetsplan Kalix kommun 2015-2017

Jämställdhetsplan Kalix kommun 2015-2017 Jämställdhetsplan Kalix kommun 2015-2017 Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Jämställdhetsplan 2015-20174 Plan 2015-02-23, 61 Kommunstyrelsen Dokumentansvarig/processägare Version

Läs mer

Modell för ledning av kundorienterad och systematisk verksamhetsutveckling (fd Utmärkelsen) Göteborgs stad

Modell för ledning av kundorienterad och systematisk verksamhetsutveckling (fd Utmärkelsen) Göteborgs stad Modell för ledning av kundorienterad och systematisk verksamhetsutveckling (fd Utmärkelsen) Göteborgs stad Innehållsförteckning 1 Frågor... 5 1.1 KUNDEN I FOKUS... 5 1.1.1 Hur tar ni reda på kundernas

Läs mer

Förbättringskunskap. Hur kan man förutse konsekvenserna? Hur kan man förutse värdet? Hur ser vi till att skapa värde?

Förbättringskunskap. Hur kan man förutse konsekvenserna? Hur kan man förutse värdet? Hur ser vi till att skapa värde? Förbättringskunskap Hur kan man förutse konsekvenserna? Hur kan man förutse värdet? Hur ser vi till att skapa värde? VÄRDEHEMTAGNING Förbättringskunskap Vilka är vi? Varför är vi här? Josefin Bjäresten

Läs mer

Budget 2014 Folktandvården

Budget 2014 Folktandvården Budget 2014 Folktandvården Vision För ett bra liv i ett attraktivt län Verksamhetsidé: Bedriva en hälsoinriktad och kostnadseffektiv tandvård. Perspektiv med strategiska mål Medborgare och kund Process

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Tornet 2013

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Tornet 2013 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola Tornet 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 3 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 3 I Trollhättan

Läs mer

Gemensamma 1. Verksamheten skall bygga på respekt för människor, deras självbestämmande och integritet.

Gemensamma 1. Verksamheten skall bygga på respekt för människor, deras självbestämmande och integritet. STRATEGISKA FOKUSOMRÅDEN Kompetensutveckling Mål, uppföljning och nyckeltal Barnperspektivet/stöd i föräldrarollen Förebyggande hälsoarbete Vårdtagare/Klient/ INRIKTNINGSMÅL Gemensamma 1. Verksamheten

Läs mer

PERSONALPOLITIKEN 2011-2014

PERSONALPOLITIKEN 2011-2014 PERSONALPOLITIKEN 2011-2014 Karlshamns Kommun Kommunledningsförvaltningen Personalkontoret Rådhuset 374 81 Karlshamn Tfn 0454-811 30 Fax 0454-810 41 E-post: personal@karlshamn.se Internet: www.karlshamn.se

Läs mer

Handlingsplan för ett införande av standardiserat vårdförlopp i cancervården 2015

Handlingsplan för ett införande av standardiserat vårdförlopp i cancervården 2015 Handlingsplan för ett införande av standardiserat vårdförlopp i cancervården 2015 Bilaga till beslutsunderlag för Region Jönköpings län att införa standardiserat vårdförlopp i cancervården enligt överenskommelse

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stad Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program 1 Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 15 oktober 1998, reviderat den 18 augusti 2011 För

Läs mer

Kommunikationsstrategi för Norrbottens läns landsting 2014-2016

Kommunikationsstrategi för Norrbottens läns landsting 2014-2016 Kommunikationsstrategi för Norrbottens läns landsting 2014-2016 Kommunikation är en av ledningsprocesserna i landstinget. Landstinget ska vara en organisation med ett aktivt kommunikationsarbete och en

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA

ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA Chefs- och medarbetarpolicy för Stockholms Stadsmission Antagen av Stockholms Stadsmissions och Stadsmissionens Skolstiftelses styrelser 2011-02-21 Dokumentansvarig: Personalchef

Läs mer

Karlskoga lasarett. Färre trycksår med en bra arbetsmiljö. Solveig Torensjö, utbildningsledare 2013-11-25

Karlskoga lasarett. Färre trycksår med en bra arbetsmiljö. Solveig Torensjö, utbildningsledare 2013-11-25 Karlskoga lasarett Färre trycksår med en bra arbetsmiljö Solveig Torensjö, utbildningsledare 2013-11-25 Karlskoga lasarett ett av tre sjukhus i Örebro län Specialistsjukvård Karlskoga lasarett Lindesbergs

Läs mer

Lednings- och styrdokument PERSONAL. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011

Lednings- och styrdokument PERSONAL. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 Lednings- och styrdokument PERSONAL Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 2012-2015 sidan 1 av 8 Nya möjligheter av egen kraft... 2 Förväntningar... 2 Förväntningar på Dig som chef

Läs mer

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 1 (9) Vår handläggare Jan Nilsson Antaget av vård- och omsorgsnämnden 2012-10-25, 122 Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 2 (9) Innehållsförteckning Bakgrund...

Läs mer

Hälsovård för äldre en investering för framtiden

Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre - en investering för framtiden Vårdförbundet vill se en tydlig plan för att förebygga ohälsa. Genom att införa ett nationellt program

Läs mer

Verksamhetsplan 2015. Socialnämnd. Socialtjänsten. Datum 2014-05-19 Diarienr:2014-01-704

Verksamhetsplan 2015. Socialnämnd. Socialtjänsten. Datum 2014-05-19 Diarienr:2014-01-704 Socialtjänsten Datum 2014-05-19 Diarienr:2014-01-704 Verksamhetsplan 2015 Socialnämnd Tibro kommun, 543 80 TIBRO, Socialtjänsten, Besöksadress: Centrumgatan 17, Tibro E-post: kommun@tibro.se, www.tibro.se,

Läs mer

9 Handlingsplan medarbetarundersökning 2014 RS150083

9 Handlingsplan medarbetarundersökning 2014 RS150083 Arbetsutskottet Utdrag ur protokoll Sammanträdesdatum 2015-03-03 RS150083, Lars Wingfors (HR-avdelningen), Driftnämnden Hallands sjukhus, Driftnämnden Närsjukvård, Driftnämnden Psykiatri, Driftnämnden

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2006-11-14

Antagen av kommunfullmäktige 2006-11-14 PERSONALPOLICY VÄNERSBORGS KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2006-11-14 VARFÖR EN PERSONALPOLICY? Kommunen är en stor arbetsgivare med verksamheter inom många viktiga områden. Våra anställda möter Vänersborgarna

Läs mer

Landstingsstyrelsen Kvalitet och patientsäkerhet

Landstingsstyrelsen Kvalitet och patientsäkerhet Landstingsstyrelsen Kvalitet och patientsäkerhet Krister Björkegren Patientsäkerhet Barometern 9 nov 2012 Trycksår 2008: Landstingets första trycksårsmätning - var femte patient har trycksår 2009-2012:

Läs mer

Medarbetarpolicy. för Institutet för språk och folkminnen

Medarbetarpolicy. för Institutet för språk och folkminnen BILAGA Medarbetarpolicy för Medarbetarpolicyn har tagits fram i samarbete mellan institutets samtliga avdelningar. Policyn gäller i första hand i två år, och ska sedan utvärderas och revideras. Fastställd

Läs mer

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta:

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Prestationsmål 2013 Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Optimal läkemedelsbehandling: Minskning av olämpliga läkemedel

Läs mer

Vård- och omsorgsnämndens. Uppdragsplan 2015. Dnr VON 2015/0058 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Vård- och omsorgsnämndens. Uppdragsplan 2015. Dnr VON 2015/0058 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Vård- och omsorgsnämndens Uppdragsplan 2015 Dnr VON 2015/0058 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Uppdragsplan för vård- och omsorgsnämnden 2015 Inledning Vård- och omsorgsnämnden vill med uppdragsplanen för 2015

Läs mer

P E R S O N A L P O L I T I S K T P R O G R A M 2 0 0 6-2 0 1 4

P E R S O N A L P O L I T I S K T P R O G R A M 2 0 0 6-2 0 1 4 1 Författningssamling Antagen av kommunfullmäktige: 21 november 2005 Reviderad: P E R S O N A L P O L I T I S K T P R O G R A M 2 0 0 6-2 0 1 4 I din hand håller du Sävsjö kommuns personalpolitiska program.

Läs mer

Strategi för vård på distans i Norrbottens läns landsting 2014-2016

Strategi för vård på distans i Norrbottens läns landsting 2014-2016 Strategi för vård på distans i Norrbottens läns landsting 2014-2016 Del i landstingets strategi för verksamhetsutveckling med IT Utgångspunkt för en samlad länsstrategi om vård på distans: Landstingets

Läs mer

Verksamhetsplan/Kvalitetsredovisning 2009 Bemanningsenheten

Verksamhetsplan/Kvalitetsredovisning 2009 Bemanningsenheten Omsorgsnämnden Verksamhetsplan/Kvalitetsredovisning 2009 Bemanningsenheten 1 2009-04-28 Innehållsförteckning 1 Omsorgsnämndens kvalitetsarbete 1.1 Metod. 4 1.2 Enkäter 4 2 Verksamhetsinformation 2.1 Presentation

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge

Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge 1 Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge 2 3 Smittskydd (2) Vårdhygien (3) Patientsäkerhetsavdelningen Läkemedelskommitté (1,5) Läkemedelssektion (4) STRAMA (0,3) Patientsäkerhetssamordnare

Läs mer

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Värdegrund SHG Grundvärden, vision, handlingsprinciper Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Innehåll VÄRDEGRUNDEN SHG... 2 GRUNDVÄRDEN... 2 Respekt... 2 Värdighet... 3 Välbefinnande... 3 Bemötande...

Läs mer

DOKUMENTNAMN GILTIGHETSPERIOD DOKUMENTTYP BESLUTAT/ANTAGET DOKUMENTÄGARE VERSION DOKUMENTANSVARIG REVIDERAT

DOKUMENTNAMN GILTIGHETSPERIOD DOKUMENTTYP BESLUTAT/ANTAGET DOKUMENTÄGARE VERSION DOKUMENTANSVARIG REVIDERAT Personalpolicy DOKUMENTNAMN Personalpolicy GILTIGHETSPERIOD Fr.o.m. 2014-06-16 DOKUMENTTYP Policy BESLUTAT/ANTAGET KF 2014-06-16 16 DOKUMENTÄGARE Pajala kommun VERSION 1.0 DOKUMENTANSVARIG Personal- och

Läs mer

En hållbar region med sikte på framtiden. Plattform för samarbetet

En hållbar region med sikte på framtiden. Plattform för samarbetet En hållbar region med sikte på framtiden Plattform för samarbetet En hållbar region med sikte på framtiden Region Kronoberg ska bidra till ett livskraftigt län där människor vill leva och arbeta. Vi ska

Läs mer

Personalpolicy för Falkenbergs kommun. KS 2014-109

Personalpolicy för Falkenbergs kommun. KS 2014-109 Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsen i Falkenberg 2014-03-04 77 Personalpolicy för Falkenbergs kommun. KS 2014-109 KF Beslut Kommunstyrelsen tillstyrker kommunfullmäktige besluta

Läs mer

Checklista - självgranskning av ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Checklista - självgranskning av ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete 01-0- Checklista - självgranskning av ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Av SOSFS 011:9 framgår att verksamhet inom hälso- och sjukvård ska bedriva kontinuerligt och systematiskt kvalitetsarbete.

Läs mer

26 punkter för ett bättre Västra Götaland

26 punkter för ett bättre Västra Götaland 26 punkter för ett bättre Västra Götaland Västra Götalandsregionen Kristdemokraterna vill arbeta för ett Västra Götaland med stark tillväxt där alla känner trygghet. Vår vision för hälso- och sjukvården

Läs mer