Verksamhetsplaner. Marie Nilsson Sekreterare. Bilagor Verksamhetsplaner för respektive förvaltning (8 st) TJÄNSTESKRIVELSE

Transkript

1 Landstingsdirektörens stab Kanslienheten TJÄNSTESKRIVELSE Datum Landstingsstyrelsen Sida 1(1) Referens Diarienummer Verksamhetsplaner Förslag till beslut Landstingsstyrelsens arbetsutskott noterar redovisade verksamhetsplaner till protokollet och överlämnar dessa för kännedom till landstingsstyrelsen. Bakgrund Verksamhetsplaner för respektive förvaltning har upprättats och redovisas enligt följande: Tandvårdsförvaltningen Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Primärvårdsförvaltningen Psykiatriförvaltningen Landstingsservice IT-förvaltningen Bildningsförvaltningen Kalmar länstrafik Marie Nilsson Sekreterare Bilagor Verksamhetsplaner för respektive förvaltning (8 st) Landstinget i Kalmar län Webbplats Ltkalmar.se E-post landstinget@ltkalmar.se Organisationsnr Postadress Landstinget i Kalmar län Box Kalmar Besöksadress Strömgatan Kalmar Telefon vx Bankgiro

2 Verksamhetsplan 2015 Tandvårdsförvaltningen

3 Innehållsförteckning 1 Inledning Landstingets vision och värdegrund Verksamhetsidé Utmaningar Medborgare och kund Hälsolänet ska gynna ett hälsosammare liv Kvalitet och patientsäkerhet En vård utan köer inom hälso- och sjukvård Jämlikhet och jämställdhet Utveckling av e-hälsa och invånartjänster Mått Medborgare & kund Aktiviteter Medborgare & kund Verksamhet och process Varje dag - systematiskt förbättringsarbete Hållbar miljö och hälsofrämjande lokaler m.m Mått Verksamhet & process Aktiviteter Verksamhet & process Medarbetare Strategisk personal- och kompetensförsörjning Delaktiga, ansvarstagande och engagerade medarbetare Mått Medarbetare Aktiviteter Ekonomi Budget Ekonomiskt utgångsläge Driftbudget Investeringsbudget Verksamhetsförändringar med ekonomisk konsekvens Mått Ekonomi Aktiviteter Tandvårdsförvaltningen, Verksamhetsplan (13)

4 Tandvårdsförvaltningen, Verksamhetsplan (13)

5 1 Inledning 1.1 Landstingets vision och värdegrund Landstinget har visionen att vara hälsolänet - för ett friskare, tryggare och rikare liv. Vi utgår från medborgarnas behov och erbjuder vår samlade kompetens och våra tjänster inom en processorienterad hälso- och sjukvård, tandvård, utbildning och kollektivtrafik för bättre hälsa i hela länet. Landstingets verksamhet drivs på uppdrag av länets invånare och verksamhetens inriktning bestäms utifrån demokratiska beslut om hur olika behov ska tillgodoses. Målet för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen samt att arbeta för att förebygga ohälsa. 1.2 Verksamhetsidé Folktandvården ska bidra till en bättre livskvalitet genom att skapa förutsättningar för en god tandhälsa. Därför ligger fokus på hälsoinriktad vård. Folktandvården står för ett tryggt omhändertagande och en bred kompetens, vilket gör att alla vårdsökande kan tas emot. För att lyckas läggs inom verksamheten stor vikt vid att utveckla lagarbetet, där alla medarbetare tar ett personligt ansvar. Organisationen ska visa respekt för kunder, patienter och medarbetare utifrån individens förutsättningar. Folktandvården eftersträvar målstyrda kliniker med stor frihetsgrad ledda av kompetenta och visionsstyrda chefer. Folktandvårdens kansli fungerar som stöd och resurs till verksamheten. Det är klinikerna som är Folktandvården. 1.3 Utmaningar Länsinvånarna blir allt mer medvetna konsumenter och ställer därmed ökade krav på en god tillgänglighet och service med en hög vårdkvalitet. Med en allt bättre tandhälsa och därmed ett lägre tandvårdsbehov hos majoriteten av befolkningen kommer konkurrensen om patienterna att öka. Samtidigt finns det grupper av befolkningen, som kräver ett särskilt omhändertagande och som kräver mycket resurser och större omkostnader. Dit hör barn och ungdomar som lever under sviktande omsorg, asylsökande, gruppen "sköra" äldre och personer med "särskilda" behov. Både gruppen asylsökande och sköra äldre växer och kräver allt mer vårdinsatser. Folktandvården behöver kunna hushålla väl med befintliga resurser, så både dessa särskilda grupper och andra vårdsökande kan garanteras vårdstöd och omhändertagande enligt Folktandvårdens uppdrag. Tack vare ett mycket gott rykte har Folktandvården inte svårt att rekrytera allmäntandläkare, medan det fortfarande är brist på specialisttandläkare. Samtidigt ökar nu konkurrensen om både tandhygienister och tandsköterskor. Folktandvården måste därför fortsatt arbeta hårt för att dels vara en organisation som attraherar nya medarbetare, dels får medarbetare att vilja stanna kvar och utvecklas inom organisationen. Många nya, unga medarbetare har liten klinisk erfarenhet, samtidigt som en stor del av patienterna har ett komplicerat allmänmedicinskt tillstånd och ofta begränsade betalningsmöjligheter. Detta gör att Folktandvården har en stor utmaning i att utföra mycket vård med ekonomiskt sett begränsade resurser. Tandvårdsförvaltningen, Verksamhetsplan (13)

6 2 Medborgare och kund Det övergripande målet är Friskare och nöjdare invånare. Visionen om Hälsolänet är utgångspunkten i allt arbete för ett friskare, tryggare och rikare liv för invånarna i Kalmar län. Ohälsan och skillnaderna i ohälsa ska minska. I alla landstingets verksamheter ska det finnas ett tydligt kundperspektiv. Andelen nöjda kunder, medborgare och patienter ska öka. Tillgängligheten till landstingets tjänster ska förbättras årligen. Inom hälso- och sjukvården är målet en köfri vård. Patienter och närstående ska ses som medskapare i vården. Folktandvården ska utöva ett gott värdskap, där alla vårdsökande ses som gäster. Målet är att dessa gäster ska få ett omhändertagande och en vård, som utgår ifrån deras situation och bidrar till deras välbefinnande. Folktandvården arbetar med utveckling av system för tidbokning och betalning. Under året kommer det till exempel att till vissa kliniker vara möjligt att boka besökstider via internet. Många av Folktandvårdens patienter har svårigheter att betala sina tandvårdskostnader. Därför kommer Folktandvården att se över möjligheter till delbetalningar. Folktandvården har också som ambition att försöka nå ut med Frisktandvården till fler av länsinvånarna. En av fördelarna med att vara frisktandvårdskund är att man då får kontroll över sina tandvårdskostnader. 2.1 Hälsolänet ska gynna ett hälsosammare liv Folktandvården arbetar hälsoinriktat med preventiva åtgärder, som riktar sig till olika grupper av befolkningen, för att generellt stärka hälsan hos länsinvånarna. Dit hör en satsning på att få bort tobaksbruket i högstadieskolor och från årsskiftet även i gymnasiet. Satsningar på fluorsköljningar i skolorna och hälsoupplysning till nyblivna föräldrar är andra sådana exempel. 2.2 Kvalitet och patientsäkerhet Folktandvården arbetar med att utveckla det landstingsgemensamma systemet för rapportering av avvikelser, LISA. Målet är en enklare och mer enhetlig hantering av rapporterade avvikelser. Alla kliniker har årligen ett gemensamt kvalitetsfokus där varje klinik har en självgranskning utifrån framtagna frågeställningar. Resultatet rapporteras till Utvecklingsavdelningen som sammanställer och återför till verksamheten. Under 2015 kommer diagnos och behandling vad gäller parodontal sjukdom att granskas. Under året genomförs en kvalitativ granskning av antibiotikaförskrivning. De administrativa processerna kommer att ses över för att hitta möjligheter att minska den administrativa tiden så att mer tid till patientnära arbete frigörs. Det pågår ett arbete med att se över hur Folktandvården bättre ska ta tillvara patienternas förväntningar och åsikter. Arbete pågår med att utveckla frågeformulär och försök med fokusgrupper. Rutiner för hantering av kundklagomål och synpunkter har tagits fram och ska införas i verksamheten i början av året. Vikten av ett bra bemötande och god service betonas i många sammanhang. Folktandvården har sedan drygt ett år tillbaka arbetat med att tydliggöra vilka värderingar som ska råda i verksamheten och hur organisationen ska kunna utöva ett gott värdskap där patienterna ses som gäster. Arbetet med denna så kallade "Värderingsresa" fortsätter efter framtagen plan. Folktandvården deltar i det landstingsövergripande arbetet med att ta fram en strategi för brukarepatient- och närståendemedverkan. Tandvårdsförvaltningen, Verksamhetsplan (13)

7 2.3 En vård utan köer inom hälso- och sjukvård Ett fåtal kliniker har stora svårigheter med att kunna ge ett vårdomhändertagande inom överenskommen tid. Vanligtvis beror detta på att dessa kliniker under längre tid har saknat tandläkarresurser. Genom att ytterligare rekrytera tandvårdspersonal och fortsätta utveckla kompetensen och lagarbetet ska dessa förseningar åtgärdas. 2.4 Jämlikhet och jämställdhet Precis som tidigare år finns det stora skillnader i tandhälsa mellan olika grupper. Lågutbildade, låginkomsttagare och utlandsfödda uppger att de har dålig tandhälsa i högre utsträckning än andra grupper. Folktandvården planerar för att bättre kunna rikta tandvårdsinsatser mot en del av de grupper dessa vårdbehövande tillhör. Det är skillnader i tandhälsa mellan kommunerna i länet. Barnen i tätorten Kalmar har exempelvis bättre tandhälsa än barnen i glesbygdskommunerna Emmaboda och Hultsfred. Genom att differentiera stödet till barntandvården, kan vårdgivarna få mer resurser till preventiva insatser i områden, där barnen har sämre tandhälsa. Landstingets riktlinjer gällande barntandvård ses över. Bland annat skall preventiva insatser som exempelvis fissurförseglingar, ytterligare prioriteras. Folktandvården arbetar med att ta fram och genomdriva en handlingsplan för att bättre kunna omhänderta de grupper av barn som riskerar att fara illa och som lever under sviktande omsorg. Med ökade generella preventiva insatser för barn i förskoleåldern kan tandhälsan ytterligare förbättras. Men dessa insatser kräver ett bra samarbete med kommunerna för att kunna genomföras på ett effektivt sätt. 2.5 Utveckling av e-hälsa och invånartjänster Under hösten 2014 startade pilotprojekt på två kliniker med tidbokning via E-tjänsten Utvärdering ska göras våren 2015 och breddinförande planeras på samtliga kliniker hösten Flera funktioner kommer successivt att kunna erbjudas via 1177, till exempel förnyande av recept. Hösten 2015 kommer Folktandvården att kunna erbjuda 19-åringar att teckna Frisktandvårdsavtal via internet. Tillgång till journalinformation beräknas vara möjlig 2017 i samband med ny version av Folktandvårdens journalsystem. 2.6 Mått Medborgare & kund Förvaltningens mål Mått Målvärde Nöjd kund Antal patienter med försenad kallelse överstigande 3 månader i allmäntandvården (ATV) Antal revpat barn i allmäntandvården (ATV) med försenad kallelse >3 mån Köer i specialist- och sjukhustandvården 0 Andel tobaksfria i årskurs % Skulle du rekommendera någon annan att bli kund/patient på den här kliniken? % Tandvårdsförvaltningen, Verksamhetsplan (13)

8 2.7 Aktiviteter Medborgare & kund Aktiviteter Gemensamt krafttag mot köer. Fortsatt fokus på att utveckla kundservicen bland annat med hjälp av Värderingsresan. Målgruppsanpassning av kallelse-, boknings- och avbetalningsmöjligheter. Öka patientinflytandet. Breddinförande av 1177 e tjänster. Tandvårdsförvaltningen, Verksamhetsplan (13)

9 3 Verksamhet och process Det övergripande målet är Rätt kvalitet genom effektiva processer för hög livskvalitet och god hälsa. All verksamhet ska ha rätt kvalitet, vara jämlik och jämställd. Verksamheten ska erbjuda god tillgänglighet och bra bemötande, efter vars och ens behov Folktandvårdens övergripande mål är att insatserna till patienter och länsinvånare ska förhindra nya skador i munhålan och bidra till god munhälsa. En ambition är därför att länsinvånarna ska ha goda egenvårdskunskaper. Bästa sättet att förbättra tandhälsan är att dels satsa på generella tandhälsoinsatser, som då också når individer som annars kan vara svåra att påverka, dels att fokusera på insatser till särskilda grupper av individer, som riskerar att utveckla en sämre hälsa. För att lyckas med detta gäller det att i första hand kunna ha en regelbunden tandvårdskontakt med länsinvånarna. Folktandvården kommer att fortsätta fokusera på att unga vuxna efter det att de lämnar den organiserade vården. Genom att erbjudas Frisktandvård ges de en möjlighet till att ha en fortsatt regelbunden kontakt med Folktandvården. Genom att utveckla Tobaksfri Duo till att innefatta även länets gymnasieskolor finns en möjlighet att påverka ungdomar till en både bättre tandhälsa och allmän hälsa. Många i gruppen "sköra äldre", det vill säga personer som får allt svårare att själva hantera sin livssituation, orkar inte på egen hand hålla kontakt med tandvården. Ofta försämras deras tandhälsa då mycket snabbt, vilket ger stora problem då äldre numer vanligtvis har många kvarvarande egna tänder. Genom olika insatser från Folktandvårdens sida kan tandvårdskontakten och därmed en god tandhälsa bibehållas. Antalet asylsökande till länet har ökat och kräver som grupp en stor tandvårdsinsats. Eftersom Folktandvården har i uppdrag att tillhandahålla behövlig tandvård till denna grupp, krävs en övergripande handlingsplan och samordning. 3.1 Varje dag - systematiskt förbättringsarbete Folktandvården utvecklar samarbetet med Malmöfakulteten. En del i det samarbetet innebär utökade forskningsinsatser. Nu medverkar Folktandvården med bland annat forskning om fluorprofylax, möjlighet att upptäcka benskörhet i käkbenet och forskning kring vuxna invånares tandhälsa och dess koppling till en god allmänhälsa. 3.2 Hållbar miljö och hälsofrämjande lokaler m.m. Folktandvården arbetar liksom landstinget för en god miljö och för att ta ett miljöansvar och därigenom bidra till att förverkliga visionen om hälsolänet och målet om en fossilbränslefri region Med utgångspunkt i Hållbarhetsprogram arbetar Folktandvården systematiskt mot en hållbar utveckling, med fokus på att främja hälsa, förebygga förorening och förbättra resurshanteringen. Landstinget och Folktandvården arbetar aktivt med att ställa krav på hållbarhet i upphandlingar utifrån miljökrav och sociala/etiska aspekter. Årligen prioriteras upphandlingar som bedöms medföra större miljöpåverkan än andra och detaljerade miljökrav utformas. Folktandvårdens standardiserar avfallshanteringen i linje med landstingets nya avfallsavtal så att ökad materialåtervinning främjas. Tjänsteresor med bil ska minska genom att införa en digital reseplanerare där man bokar sin resa antingen med buss eller med en plats för samåkning i bil. Tandvårdsförvaltningen, Verksamhetsplan (13)

10 3.3 Mått Verksamhet & process Förvaltningens mål Mått Målvärde God munhälsa Andel kariesfria 19-åringar 30 % Antal egna tänder, 70-åringar 24 tänder Patientsäkerhetskultur Aktiviteter Verksamhet & process Aktiviteter Utveckling av riskbedömning och vårdprogrammet. Analys av epidemiologiska data för riktade insatser. Uppföljning av omhändertagande av barn som lever under sviktande omsorg. Fokus på framförallt unga vuxnas fortsatta kontakt med tandvården särskilt genom Frisktandvården. Fokus på sköra äldre enligt framtagen strategi. Plan för hantering av asylsökandes tandvård. Utveckla folkhälsoarbetet i samverkan med andra aktörer bland annat Tobaksfri Duo till gymnasieungdomar. Tandvårdsförvaltningen, Verksamhetsplan (13)

11 4 Medarbetare Det övergripande målet är Landstinget ska vara en attraktiv, utvecklande och hälsosam arbetsplats. Landstingets ska bli ännu attraktivare som arbetsgivare och andelen medarbetare som anser att landstinget är en attraktiv arbetsplats ska öka. Landstinget ska vara en föregångare som arbetsgivare när det gäller att främja den goda arbetsplatsen genom chefers och medarbetares engagemang och delaktighet. Arbetsmiljön ska utvecklas och förbättras - mot ännu mer hälsosamma och utvecklande arbetsplatser. Folktandvården har som mål att alla medarbetare ska vara stolta över att arbeta i verksamheten och ett efterlevande av verksamhetens värderingar bidrar till att göra arbetet meningsfullt. Respekt, personligt ansvar, lagarbete och utveckling ska prägla verksamheten. 4.1 Strategisk personal- och kompetensförsörjning Grunden i personalförsörjningen är rekryteringsstrategin. I strategin har organisationen definierat sina primära målgrupper ur rekryteringssynpunkt. Här finns också definierat vad som är organisationens huvudbudskap för att attrahera dessa grupper samt vilka kanaler som nyttjas för att nå dem. Till rekryteringsstrategin kopplas en årlig rekryteringsplan. I planen konkretiseras de rekryteringsinsatser som ska genomföras och när de ska ske under året. Då många nya medarbetare är nyutbildade krävs stöd för att lotsa in dem i sin yrkesroll. En strukturerad introduktion och handledning är därför avgörande för att kunna konkurrera om arbetskraften. Folktandvården har ett gediget introduktionsprogram med flera olika moment. Dessa moment utvärderas kontinuerligt så att kvaliteten behålls. Som underlag för att utveckla och kvalitetssäkra introduktion och handledning får alla nya medarbetare besvara en enkät. 4.2 Delaktiga, ansvarstagande och engagerade medarbetare En faktor för att attrahera och behålla medarbetare är möjligheter till utveckling. Organisationen arbetar därför aktivt med att synliggöra och strukturera de interna utvecklingsvägar som finns. Detta arbete går under namnet Utvecklingsarenan. För att kunna erbjuda patienterna bästa behandling måste diagnos och åtgärder ske utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet. Det kan bl.a. ske genom att systematiskt arbeta med utveckling och att engagera medarbetare så att alla kan hjälpas åt. En FoU-grupp har till uppgift att stödja och stimulera till forsknings- och utvecklingsarbetet. Den totala sjukfrånvaron är i nuläget 4,2 % vilket är något lägre än vid samma tidpunkt Målsättningen är en sjukfrånvaro under 4 %. I syfte att förebygga belastningsskador erbjuds alla anställda massage och för nyanställda erbjuds ergonomiskt stöd. Folktandvården samarbetar med Landstingshälsan som erbjuder "Hälsoservice". Detta innebär att Landstingshälsan kontaktar medarbetare som är sjuka för att ge stöd och råd. Nya hälsoprofiler inklusive uppföljningar kommer via Landstingshälsan att erbjudas alla medarbetare under 2015/2016. Detta är en fortsättning på organisationens hälsoarbete för att bidra till friska och engagerade medarbetare. Specialisttandvården utgör en intern utbildningsresurs för att organisationen ska hålla en hög odontologisk kompetensnivå. De deltar även i introduktion, auskultation och utbildning av nyutbildade medarbetare. Ett nära samarbete mellan specialisttandvården och allmäntandvården medför en högkvalitativ vård och en konkurrenskraftig organisation ur rekryteringssynpunkt. Verksamhetsanpassad ledarutbildning, i syfte att utveckla och göra cheferna trygga i sin funktion är återkommande. Gentemot nya chefer genomförs, förutom en särskild introduktion, också anpassade utbildningar i chef- och ledarskap. Tandvårdsförvaltningen, Verksamhetsplan (13)

12 Medarbetarenkäten 2013 visade överlag positiva resultat. Enkäten belyste dock områden rörande särbehandling och trakasserier mellan medarbetare/kollegor och chef som bör analyseras vidare. En plan har tagits fram som skall iscensättas under året. Inom organisationen gäller nolltolerans vad gäller dessa områden. Kraven på klinikerna gällande rapportering, administration och systemförvaltning ökar. Därför har Folktandvården utvecklat en ny befattning, kliniksamordnare, som ska ha ett administrativt ansvar. Samtidigt kommer en översyn av all administration att ske under året. 4.3 Mått Medarbetare Förvaltningens mål Mått Målvärde Positiva engagerade medarbetare 4.4 Aktiviteter Aktiviteter Fortsatt arbete med värderingar och värdskap. Sjukfrånvaron inom landstingets alla verksamheter Medarbetarenkäten: Stolt över att arbeta i Folktandvården Andel medarbetare som i medarbetarenkäten uttrycker stolthet över att arbeta i Landstinget i Kalmar län Andel medarbetare som har medarbetarsamtal, med individuell utvecklingsplan 4,2 % % Fortsatt fokus på att behålla engagerade medarbetare. Stärka samarbetet mellan specialist- och sjukhustandvården och allmäntandvården. Satsning på Utvecklingsarenan. Arbeta för att arbetsplatserna präglas av jämställdhet och mångfald. Lära av varandra omvärldsspaning. Tandvårdsförvaltningen, Verksamhetsplan (13)

13 5 Ekonomi Det övergripande målet är God ekonomisk hushållning. Landstinget ska ha en kostnadseffektiv hushållning av resurser. Den verksamhet som landstinget bedriver ska vara ekonomiskt ansvarsfull och långsiktig. Verksamhetens mål ska nås med lägsta möjliga resursinsats. Folktandvårdens ekonomiska verksamhet ska vara transparant gentemot landstingets verksamhet och generera ett positivt ekonomiskt resultat i relation till ekonomiska åtaganden. 5.1 Budget Ekonomiskt utgångsläge Folktandvården har i princip klarat årets ekonomiska mål trots många nyanställda tandläkare med liten klinisk erfarenhet och stort handledarbehov, vilket inneburit en lägre produktivitet. Folktandvårdens prislista är oförändrad mellan åren. Detta innebär att intäkterna under 2015 måste öka för att kompensera förväntade kostnadsökningar Driftbudget 2015 Budgetramen har utökats med 1,5 mkr för att Tobaksfri Duo skall kunna införas i länets gymnasieskolor. Därutöver har specialisttandvården för barn kompenserats för kostnadsökningar med 1,6 mkr. Totalt är den externa budgetramen tkr exklusive köpt vård, läkemedel och avskrivningar Investeringsbudget 2015 Årets anslag till investeringar i inventarier mm uppgår till tkr Verksamhetsförändringar med ekonomisk konsekvens Statskontorets utredning och uppföljning av landstingets transpararenta redovisning utgör en grund för fortsatt utveckling av redovisningen. Detta innefattar också fortsatt arbete med att kvalitessäkra ekonomiska data. En arbetsgrupp är tillsatt för att se över Folktandvårdens administrativa flöden. Förändringar i åtgärdstaxan innebär fortsatt arbete med att utveckla följsamhet till regelverk och taxa. 5.2 Mått Ekonomi Förvaltningens mål Mått Målvärde God ekonomi Resultat mot budget >0 mkr 5.3 Aktiviteter Aktiviteter Utveckla budgetprocessen. Se över och synliggöra centrala kostnader. Se över administrativa processer. Fortsatt arbete med tillämpning av regelverk och taxa. Tandvårdsförvaltningen, Verksamhetsplan (13)

14 Aktiviteter Kvalitetssäkring och analys av ekonomisk data. Tandvårdsförvaltningen, Verksamhetsplan (13)

15 Verksamhetsplan 2015 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen

16 Innehållsförteckning 1 Inledning Landstingets vision och värdegrund Verksamhetsidé Utmaningar Medborgare och kund Hälsolänet ska gynna ett hälsosammare liv Kvalitet och patientsäkerhet En vård utan köer inom hälso- och sjukvård Jämlikhet och jämställdhet Integration och asylsjukvård Utveckling av e-hälsa och invånartjänster Mått Medborgare & kund Aktiviteter Medborgare & kund Verksamhet och process Varje dag - systematiskt förbättringsarbete Utveckling i vården Cancervård Införandeplan för robotassisterad kirurgi Sårläkningsteam Genetiska analyser Självtest Områden föremål för utredning Hållbar miljö och hälsofrämjande lokaler m.m Mått Verksamhet & process Aktiviteter Verksamhet & process Medarbetare Strategisk personal- och kompetensförsörjning Modell för strategisk kompetensförsörjning Metod för kompetensförsörjning Modell för ledarskapsutveckling Mått Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, Verksamhetsplan (34)

17 4.2.1 Medarbetare Aktiviteter Ekonomi Budget Ekonomiskt utgångsläge Driftbudget Investeringsbudget Verksamhetsförändringar med ekonomisk konsekvens Mått Ekonomi Aktiviteter Bilagor Bilaga 1: Riktlinje för målstyrning HSF Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, Verksamhetsplan (34)

18 1 Inledning 1.1 Landstingets vision och värdegrund Landstinget har visionen att vara hälsolänet - för ett friskare, tryggare och rikare liv. Vi utgår från medborgarnas behov och erbjuder vår samlade kompetens och våra tjänster inom en processorienterad hälso- och sjukvård, tandvård, utbildning och kollektivtrafik för bättre hälsa i hela länet. Landstingets verksamhet drivs på uppdrag av länets invånare och verksamhetens inriktning bestäms utifrån demokratiska beslut om hur olika behov ska tillgodoses. Målet för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen samt att arbeta för att förebygga ohälsa. Ett systematiskt kvalitetsarbete bidrar till att åstadkomma rätt kvalitet med god ekonomisk hushållning. Rätt kvalitet innebär att vi utvecklas i takt med ny evidensbaserad kunskap. Vi prövar, utvärderar och förbättrar ständigt. Vi ger rätt vård på rätt nivå. Vi ger vård på lika villkor och utgår från patientens behov. God ekonomisk hushållning innebär att vi som hälsolänet tillsammans skapar förutsättningar för god hälsa. Vi använder tilldelade resurser optimalt. Vi belyser alltid kvalitet och ekonomi samtidigt. Verksamhetens värdegrund vilar på värdeorden öppet, engagerat och kunnigt. Värdegrunden återfinns också i landstingets policy, som beskriver förhållningssättet för arbetet inom områdena kvalitet och säkerhet, medarbetare, ekonomi och förvaltning, miljö, IT samt kommunikation. 1.2 Verksamhetsidé Hälso- och sjukvårdsförvaltningens uppdrag är att erbjuda medborgarna i Kalmar län specialiserad somatisk vård, det vill säga hälso- och sjukvård som utgör den andra vårdnivån och som omfattar medicinsk utredning, behandling och omvårdnad. Målet för förvaltningens uppdrag är goda medicinska resultat och att kunden ska vara nöjd med vården. Kvaliteten ska även fortsättningsvis säkras genom systematiskt arbete och genom att samordna länets tre sjukhus samt Diagnostiskt centrum. Uppdraget ska utföras så att ekonomisk balans upprätthålls. Detta bygger på att vi utformar och utför vården i samverkan med olika aktörer utifrån tillståndets svårighetsgrad och kostnadseffektivitet för åtgärderna. 1.3 Utmaningar En av planperiodens viktigaste utmaningar för förvaltningen är att öka den medicinska kvaliteten med särskilt fokus på följande områden: medicinska resultat med särskilt fokus på cancervården patientmedverkan ledarutveckling strategisk personalförsörjning ekonomisk hållbarhet Hälso- och sjukvårdsförvaltningens målsättning är att vara bland de bästa i landet i dessa avseenden, där Öppna jämförelser utgör ett av flera instrument som mäter utfall och resultat. Det är viktigt att fortsätta utvecklingen av patientmedverkan för att skapa ett ökat värde för varje patient oavsett bakgrund eller sjukdomens allvarlighetsgrad. Det är också viktigt att stärka ledarskapets förmåga att skapa en gemensam arena för ständiga förbättringar och en ekonomi i balans. Arbetet under planperioden kommer även att vara inriktat på att utveckla resurs- och kapacitetsplaneringen. Rätt kompetens är förvaltningens viktigaste resurs, vilket innebär att aktiviteter för att säkra Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, Verksamhetsplan (34)

19 kompetensförsörjningen är prioriterade. Under planperioden fortsätter arbetet med att differentiera och prioritera vården inom ramen för tilldelad budget med syfte att säkra vårdkvalitet, skapa utrymme för finansiering av nya metoder, verksamhet och nya läkemedel. Att nå en budget helt i balans under planperioden är svåruppnåeligt med nuvarande uppdrag och omfattning. Delmålet 2015 är att underskottet skall vara sämst minus 58 mkr för att vid utgången av 2016 vara minus 30 mkr exklusive köpt vård och läkemedel. Landstingsplanen är landstingets viktigaste styrdokument. Landstingsplanen är därför vägledande för förvaltningens verksamhetsplan samt för mål, nyckeltal/ mått och aktiviteter i styrkortet. Förvaltningens Riktlinje för målstyrning beskriver den gemensamma planerings- och uppföljningsmodellen som syftar till att åstadkomma en process i riktning mot önskade resultat. I förvaltningens styrkort tas mål, nyckeltal/ mått och aktiviteter fram och beskrivs inom fyra perspektiv. Ansvaret för förankring och verkställighet följer linjeorganisationen. Uppföljning och analys av åtgärder sker regelbundet i ledningsgrupp på förvaltnings- och sjukhusnivå, samt i verksamhetsdialoger. Baserat på landstingsplanen och förvaltningens verksamhetsplan upprättas verksamhetsplaner och styrkort även på underliggande nivå, dvs. på de tre sjukhusen i länet samt inom Diagnostiskt centrum. Styrkort upprättas även på basenhetsnivå. Tidplanen för arbetet följer landstingets planering och åskådliggörs i årshjulet i det IT-baserade programmet Stratsys, där förvaltningsledningen också lägger dokumentationen av verksamhetsplaner och verksamhetsberättelse. Detta ger oss en god överblick och enkel åtkomst till rapporter och resultat för alla i organisationen. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, Verksamhetsplan (34)

20 2 Medborgare och kund Det övergripande målet är Friskare och nöjdare invånare. Visionen om Hälsolänet är utgångspunkten i allt arbete för ett friskare, tryggare och rikare liv för invånarna i Kalmar län. Ohälsan och skillnaderna i ohälsa ska minska. I alla landstingets verksamheter ska det finnas ett tydligt kundperspektiv. Andelen nöjda kunder, medborgare och patienter ska öka. Tillgängligheten till landstingets tjänster ska förbättras årligen. Inom hälso- och sjukvården är målet en köfri vård. Patienter och närstående ska ses som medskapare i vården. Den vård som Hälso- och sjukvårdsförvaltningen erbjuder är jämlik och tillgänglig, har hög kvalitet och är fokuserad på kund och medborgare. Värdeord HSF Öppet tillgänglighet, resultatredovisning Engagerat kundfokus, bemötande, respekt, delaktighet Kunnigt samlad och samverkande kompetens, kvalitet, patientsäkerhet Hälso- och sjukvårdsförvaltningens uppdrag är att erbjuda medborgarna i Kalmar län specialiserad somatisk vård. Målet för uppdraget är goda medicinska resultat och att patienten är nöjd och trygg i mötet med den specialiserade vården. Den samlade kompetensen är vår styrka och att vi ständigt prövar, jämför och förbättrar våra resultat och rutiner samt vår förmåga att lyssna, bemöta och vägleda. Under planperioden ska vi arbeta för en ökad jämlik vård samt fortsätta arbetet för en vård utan köer. Den största och viktigaste utmaningen som förvaltningen står inför är dock att öka den medicinska kvaliteten med särskilt fokus på cancervården. Förvaltningens målsättning är att vara bland de bästa i landet i detta avseende. Patientsäkerhetskultur, köfri vård och hög patientmedverkan är bidragande faktorer i denna vår strävan. Vi kommer under planperioden att fortsätta att utveckla nyttjandet av digitala invånartjänster på webben för att öka patientens möjligheter att påverka sin egen vårdsituation. 2.1 Hälsolänet ska gynna ett hälsosammare liv Landstingets strategi framåt är att arbeta med Hälsofrämjande sjukvård och fortsätta arbeta med friskvård och förebyggande arbete som att minska tobaks- och alkoholbruk hos patienter och medarbetare. Under hösten 2014 presenterades den nationella strategin för att förebygga och behandla kroniska sjukdomar. Den säger att många av dagens kroniska sjukdomar kan både förebyggas och behandlas. Bättre vård i detta avseende betyder mycket för individens välbefinnande och är även viktigt för samhällsekonomin. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen arbetar på olika sätt med sjukdomsförebyggande arbete. Inom ramen för landstingets prioriterade processer pågår aktiviteter för att förebygga eller behandla kronisk sjukdom. Den påbörjade nationella forskningsstudien inom coloncancerscreening löper under en femårsperiod med start år Parallellt med studien kommer landstinget att verka för att permanenta screeningverksamheten i länet. Den av barn- och ungdomsklinikerna framtagna checklistan avseende Barnkonventionen ska etableras inom verksamheten under planperioden. Det är önskvärt att i någon mån kunna använda befintliga resurser mer för att förebygga och behandla kroniska sjukdomar. Detta kan ske genom att i den mån effektiviseringar kan leda till kostnadsreducering, ska resurserna i första hand riktas om mot förebyggande arbete. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, Verksamhetsplan (34)

21 2.2 Kvalitet och patientsäkerhet I syfte att ytterligare stärka patientens ställning i vården har arbetet kring patient- och närståendemedverkan delats in i tre nivåer. den egna vårdsituationen (mikronivå) i utveckling av hälso- och sjukvård (makronivå) i ledning och styrning (mesonivå) Medverkan i den egna vårdsituationen sker vid planering/ uppföljning i mötet mellan vårdgivare och patient. En handlingsplan och kommunikationsplan för införande av vårdöverenskommelse tas fram som ett stöd till verksamheten. Vårdöverenskommelsen ska användas av sjukhusens alla kliniker som utreder och/eller behandlar cancerpatienter. Vårdöverenskommelsen ger patienten större möjlighet att påverka och vara delaktig i sin vård samt ger ökad trygghet för patient och anhöriga. I vårdöverenskommelsen ingår att: Patienten får en namngiven kontaktsjuksköterska. Patienten får en skriftlig vårdplan. Patienten diskuteras vid multidisciplinär konferens före och efter operation samt vid behov. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen ser de insatser som görs avseende införande av individuella skriftliga vårdplaner och inrättande av kontaktsjuksköterskor som de avgjort viktigaste utvecklingsspåren inom detta område och avser att stödja detta arbete. Inför 2015 tillsätts två tjänster som kontaktsjuksköterskor på kirurgkliniken i Kalmar och en på kirurgkliniken i Västervik. E-Journalen kommer att att sjösättas under Genom att bereda patienter tillgång till den egna journalen kommer det att öppnas nya möjligheter till samverkan och en bättre och säkrare vård. Medverkan i utveckling av hälso- och sjukvård sker genom enkäter (t.ex Nationella patientenkäten), intervjuer (t.ex Vårdbarometern), fokusgrupper och medborgarråd. Patientnämndens funktion är också viktig i detta avseende. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen ser en förbättringspotential avseende patienters delaktighet i kvalitetsregister. Medverkan i ledning och styrning sker genom politisk representation och olika intresse- och lobbygrupper. Att utöka det formaliserade samarbetet med patientorganisationerna ses av förvaltningen som ett sätt att förbättra medverkan inom ledning och styrning. I januari 2015 införs den nya Patientlagen som stärker patientens ställning bland annat genom att öka möjligheten att välja utförare i andra landsting samt ett förtydligat krav på information. Detta innebär nya krav som ska tolkas och verkställas i förvaltningens verksamheter så att lagens intentioner uppfylls. Vi håller fast i de påbörjade aktiviteterna inom ramen för egenkontrollen i syfte att förbättra arbetsrutiner runt patienten för att säkra vården. Fr.o.m knyts en av chefläkarna närmare förvaltningsledningen med uppgift att bidra med medicinsk kompetens i kvalitets- och patientsäkerhetsarbetet. För att ett gott bemötande och god service mot patienter och anhöriga ska vara en självklar del i vården, ska förvaltningen använda och arbeta in en gemensam bemötandekod. 2.3 En vård utan köer inom hälso- och sjukvård Ett tydligt mål i landstingsplanen är att öka tillgängligheten ska vården i länet vara köfri. Patienten ska känna sig trygg med att veta vad som är nästa steg i en behandling och tid ska kunna bokas direkt vid en konsultation. Cancervården ska betraktas som akutsjukvård med starkt fokus på kortare ledtider och snabbare behandlingsstart. Målet om fyra veckor till behandling ska vidareutvecklas inom ramen för det nationella arbetet med Standardiserat Vårdförlopp enligt den danska modellen. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, Verksamhetsplan (34)

22 Under 2014 har det blivit tekniskt möjligt att följa Socialstyrelsens fem mätpunkter avseende ledtider cancer. Test pågår inom lungcancer, vars utvärdering kommer att ligga till grund för ett breddinförande att ske inom alla cancerdiagnoser i landstinget. Detta möjliggör att uppnå vårt mål att alla cancerpatienter ska få behandling inom 28 dagar. Förvaltningen fortsätter att följa och förbättra tillgängligheten och ledtiderna inom bild- och funktionsmedicin inom ramen för de nationella satsningarna i syfte att ge befolkningen en köfri vård. Från och med 2015 ska Patientregistret kompletteras med uppgifter varje månad som gör det möjligt att mer detaljerat kunna följa väntetider på våra akutmottagningar. Modellen för uppföljning av återbesök är validerad och kommer att bidra till förbättring inom resurs- och produktionsplaneringen under 2015 så att medicinska måldatum för återbesök i högre grad kan uppfyllas. 2.4 Jämlikhet och jämställdhet Inom Hälso- och sjukvårdsförvaltningens verksamheter ska alla människor oavsett ålder, kön, könsidentitet, könsuttryck, funktionsnedsättning, utbildning, social ställning, bostadsort, etnisk eller religiös tillhörighet eller sexuell läggning få tillgång till samma rättigheter på lika villkor och med bra bemötande. Myndigheten för vårdanalys beskriver en modell för att identifiera omotiverade väsentliga skillnader i vård, behandling och bemötande. Modellen kommer att tillämpas som ett led i förvaltningens arbete jämställd vård. Landstingets enhetliga och enklare prissättning av 2015 års patientavgifter ska kunna ses även ur ett jämlikhetsperspektiv. Ett särskilt prioriterat område är att minska mäns våld mot kvinnor samt våld i nära relationer. Konkreta åtgärder för hur landstingets verksamheter ska uppmärksamma förekomst av våld i nära relationer och hur detta ska dokumenteras kommer att tas fram. E-journalens tillkomst ställer särskilda krav på denna funktion. 2.5 Integration och asylsjukvård Landstinget har antagit Kalmar läns integrationsstrategi och är en samverksanspart i länet när det gäller hälso- och sjukvård. För att möta antalet asylsökanden och deras behov av sjukvård är det av vikt att förstärka vissa verksamheter inom förvaltningen som barnhabilitering, rehabilitering och MHV i takt med att antalet asylsökanden ökar. En överenskommelse är gjord med länets kommuner och landstinget, en SIP (Samordnad Individuell Plan) skall upprättas för varje asylsökanden med vårdbehov. På så sätt kommer vårdkedjan att vara stark oavsett huvudman och betalningsansvarig. 2.6 Utveckling av e-hälsa och invånartjänster Digitala invånartjänster Landstinget vill öka nyttjandet av digitala invånartjänster. Ambitionen är att ha ett standardiserat utbud av e-tjänster i landstinget för att ge samma möjlighet och tillgänglighet för länets alla invånare. Vi använder idag 13 olika ärendetyper inom Hälso- och sjukvårdsförvaltningen: Av- eller omboka tid Begäran om intyg Beställa journalkopior Beställa tid Fråga sjuksköterskan Förlänga sjukskrivning Förnya hjälpmedel Förnya recept Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, Verksamhetsplan (34)

23 Kontakta mig Rådgivning Provtagning Övrig Egna ärendetyper Totalt 49 enheter inom förvaltningen använder e-tjänster. I genomsnitt används tre ärendetyper per enhet. Sannolikt kan enheterna använda sig av fler ärendetyper, den utvecklingen ska stödjas. Den trettonde ärendetypen är en möjlighet för verksamheten att skapa egna ärendetyper. Denna möjlighet har hittills använts av enheter inom mödravården, samrehab, mammografin och dietist. Det är troligt att fler enheter kan skapa egna ärendetyper till nytta och gagn för såväl patienter som verksamhet. E-journal Förstudien av Cehis (Center för ehälsa i samverkan) visar att ett stort antal patienter uttrycker intresse för att få elektronisk tillgång till sin journal. Landstingets ambition är att införa journal som e-tjänst under Hälso- och sjukvårdsförvaltningen berörs till stor del och kommer därför att vara väl representerade i de arbetsgrupper som ska möjliggöra ett införande. Att ge patienten digital tillgång till sin journal ökar möjligheten för patienten att bli medansvarig i sin egen vård. 2.7 Mått Här nedan redovisas förvaltningens styrkort avseende mål och nyckeltal. Uppföljning av mål och nyckeltal sker i samband med delårs- och årsrapporter Medborgare & kund Förvaltningens mål Mått Målvärde Jämlik vård. Tillgänglig vård Patient- och kundfokuserad vård Ökad patientdelaktighet i vården Andel patienter med nyupptäckt lungcancer som får behandling inom 28 dagar från remisstart. QD Andel elektiva patienter till mottagning inom 45 dgr. QD Andel PAD-svar inom 14 kalenderdagar, klinisk patologi ska vara minst 80 %. QD Antal nyvärvade blodgivare. Tid till första besök (somatik och vuxenpsykiatri) inom 60 dagar Tid till operation/behandling (specialiserade vården) inom 60 dagar Tillgänglighet akutmottagningar (somatisk vård) som behandlas inom 4 timmar QS Andel orange-triagerade patienter på akutmottagning som handlagts inom tre timmar dörr till dörr 100 % 80% 80% 700 pers 80 % 80 % 80 % 90% Cancervård - tid till behandling 28 dagar 100 % QD Hälften av alla kundmöten ska avse Västervik och Oskarshamn. De övriga 50 procenten avser Kalmar. Patientupplevda kvaliteten inom somatiskt öppenvård Patientupplevda kvaliteten inom somatisk slutenvård 20 norra länsdelen PUK 94 PUK 95 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, Verksamhetsplan (34)

24 2.8 Aktiviteter Här nedan redovisas förvaltningens styrkort avseende aktiviteter. Uppföljning ska ske i samband med delårs- och årsrapporter Medborgare & kund Aktiviteter Deltar i arbete i prioriterad vårdprocess Lungcancer Kunskapsuppbyggnad för att identifiera omotiverade väsentliga skillnader i vårdkvalitet Modell för mätning av återbesök. Individuella vårdplaner Arbeta med vårdöverenskommelser Bättre flöde inom radiologi. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, Verksamhetsplan (34)

25 3 Verksamhet och process Det övergripande målet är Rätt kvalitet genom effektiva processer för hög livskvalitet och god hälsa. All verksamhet ska ha rätt kvalitet, vara jämlik och jämställd. Verksamheten ska erbjuda god tillgänglighet och bra bemötande, efter vars och ens behov Hälso- och sjukvårdsförvaltningen arbetar för att uppnå en dokumenterat god vård. Värdeord HSF Öppet vilja till förändring och utveckling, samverkan mellan professioner och vårdnivåer Engagerat patientens bästa = verksamhetens bästa, patientsäkerhetskultur Kunnigt samlad och samverkande kompetens, hälsofrämjande synsätt, beslutskraft Hälso- och sjukvårdsförvaltningen strävar efter att uppnå en säker, utvecklande och resurseffektiv verksamhet. Detta bygger på att vi utformar och utför vården i samverkan mellan olika aktörer utifrån tillståndets svårighetsgrad och kostnadseffektivitet för åtgärderna. Vården vi ger ska vara kunskapsbaserad och ändamålsenlig samt vara byggd på vetenskap och beprövad erfarenhet och vara utformad för att möta den individuella patientens behov på bästa möjliga sätt. Den samlade kompetensen är vår styrka och att vi ständigt utvärderar och förbättrar våra processer och metoder och jämför våra resultat med andra. Under planperioden ska vi särskilt följa resultaten i nationella mätningar, såsom Öppna jämförelser, för att systematiskt utveckla kvaliteten i vårdprocessen. Vår strävan är att fortsatt vara bland de bästa i landet i paritet med 2014 års resultat. 3.1 Varje dag - systematiskt förbättringsarbete Att skapa ett mervärde för patienter, kunder och medborgare är kärnan i verksamheten. Mot bakgrund av det löper ett antal prioriterade processer över tid riktat mot de diagnosområden som drabbar många patienter som bl.a. diabetes, stroke, hjärtsjukdom, neuropsykiatri, äldre och cancer. Arbetet avseende cancer kommer att intensifieras i och med att den nationella satsningen Standardiserade vårdförlopp startar med fem diagnoser. De kommer att följas av ytterligare tio cancerdiagnoser Inom ramen för Kraftsamling utvecklar och följer förvaltnings- och klinikledningarna regelbundet upp resultat och tillhörande aktiviteter i syfte att kontinuerligt arbeta med tryck och stöd i verksamheten. På så sätt skapar förvaltningsledningen förutsättningar för respektive sjukhus/ Dignostiskt centrum och kliniker att driva och utveckla verksamheterna. 3.2 Utveckling i vården Cancervård Utvecklingen av cancervården fortsätter. Vikta medel ska användas för förstärkning av kompetens och bemanning samt ökade kostnader för läkemedel inom cancerområdet. Fokus är att korta ledtiderna. Ett av de sex löftena till cancerpatienterna är att alla ska få behandling inom 28 dagar införs också vårdöverenskommelse, kontaktsjuksköterska, individuell vårdplan samt multidisciplinära konferenser för alla nyupptäckta cancerfall. Under 2015 skapas en länsgemensam onkologisk klinik med verksamhet på länets sjukhus. För att minska ledtiderna och höja de medicinska resultaten samt att leva upp till de sex löftena till våra cancerpatienter vill vi under planperioden genomföra följande åtgärder: Onkologi i länet Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, Verksamhetsplan (34)

26 Vårdöverenskommelse Läkemedel för cancerbehandling Palliativ vård Digital patologi Hemtagning strålning Ledtider Cancerrehabilitering Onkologi i länet Basenheten Onkologiska kliniken och strålningsfysik på Länssjukhuset i Kalmar bildades för två år sedan. Utvecklingen inom cancerområdet går fort, vilket ger ökade möjligheter för behandling av patienterna. För att tillvarata utvecklingen på bästa sätt behöver den onkologiska verksamheten samordnas inom länet genom bildande av en länsgemensam onkologisk klinik fr.o.m Syftet är att skapa en långsiktig och hållbar onkologisk verksamhet i Landstinget i Kalmar län med god kontinuitet och vårdkvalitet för länets cancerpatienter. Onkologi är en expansiv verksamhet, dels på grund av ökad incidens men inte minst tack vare att utvecklingen av nya behandlingsmetoder har gjort att patienterna lever allt längre. Verksamheten har under 2014 ökat med ca 25 % exklusive hemtagning av nya diagnoser och den trenden fortsätter de närmaste åren. Mot bakgrund av ökade volymer de senaste två åren och för att möta dagens behov av onkologisk sjukvård som länets cancerpatienter har, riktat mot såväl strålning som medicinsk behandling, är länets onkologiska verksamhet i behov av läkar- och sjukskötersketjänster Vårdöverenskommelse I vårdöverenskommelsen mellan vårdgivare och cancerpatient ingår att ge varje patient en fast vårdkontakt/kontaktsjuksköterska, en individuell vårdplan och multidisciplinära konferenser Multidisciplinära konferenser Nya nationella vårdprogram och riktlinjer kräver att ett ökat antal cancerpatienter diskuteras på multidisciplinära konferenser (MDK) pre- och postoperativt, men även upprepade gånger när frågeställningar bör diskuteras. Detta tar tid från annan verksamhet. Vid en multidisciplinär konferens samlas professionen från olika delar av vården för att komma fram till bästa behandlingsalternativet för varje enskild patient. Det är kirurger, patologer, onkologer, radiologer, palliativmedicin, rehabteam och kontaktsjuksköterska. Dessa konferenser kräver mycket struktur och förberedelsetid för de närvarande för att bli så effektiva som möjligt. Arbetet med att strukturera och standardisera arbetsgången under konferenserna är påbörjat och kommer leda till bättre resursutnyttjande. Vi har även identifierat ett utökat behov av konferenstid då vi inte idag når upp till de 100 % som efterfrågas i vårdprogrammen och som också är en kvalitetsindikator på cancersjukvården i länet. Antalet nationella vårdprogram kommer att öka över tid och med det också antalet diagnoser som ska konfereras. För att möta dagens behovet av multidisciplinära konferenser behövs initialt en förstärkning av läkare inom patologi, radiologi och onkologi Fast vårdkontakt - kontaktsjuksköterska För att möta behovet hos länets cancerpatienter har alla cancerpatienter fr.o.m. hösten 2014 erbjudits en fast vårdkontakt i form av en kontaktsjuksköterska. Rollen som kontaktsjuksköterska finns redan integrerad i flertalet av klinikerna som exempelvis hud, ÖNH, medicin och gynekologi. Inom flertalet specialiteter ryms uppdraget inom respektive kliniks budget, dock inte fullt ut på Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, Verksamhetsplan (34)

27 länets två kirurgkliniker. Mot bakgrund av detta, tillsätts ett tvåårigt projekt med en sjuksköterska på kirurgkliniken i Västervik och två på kirurgkliniken på Länssjukhuset i Kalmar i syfte möta de behov klinikerna har för att kunna erbjuda en kontaktsjuksköterska till alla cancerpatienter. Det är av vikt att skapa en gemensam modell för länets kontaktsjuksköterskor tillsammans med den regionala processledaren för att skapa ett bra flöde för de patienter som kommer att vårdas på både hemsjukhuset och Universitetssjukhuset i Linköping. En gemensam beskrivning av kontaktsjuksköterskans roll och uppgifter har tagits fram nationellt och för att vi i länet ska kunna leva upp till detta uppdrag, krävs att arbeta aktivt med rollen och förstärka på det enheter efterhand som behov uppstår i organisationen. Genom att kontaktsjuksköterska införs erhåller alla cancerpatienter en fast vårdkontakt och en individuell vårdplan (Min vårdplan). För att möta behovet hos de som utses till kontaktsjuksköterska erbjuds de kompetensförhöjning. Detta finns i form av en uppdragsutbildning på 7,5 hp. Man bör därför avsätta budget för att kunna utbilda några varje termin i länet. Kostnaden för utbildningen är ca kronor per utbildningsplats beroende på studieort. Dessutom tillkommer kostnader för arbetstid, resor, boende, studielitteratur och självstudiedagar Min vårdplan För att möta cancerpatienternas behovet av tydlig information om kommande steg i sjukdomsförlopp och behandlingar ska alla cancerpatienter erbjudas en individuell vårdplan (Min vårdplan). Den är framtagen genom ett nationellt projekt via SKL och regionalt cancercentrum i samverkan där även patientföreningar varit delaktiga. Vårdplanen ligger idag digitalt i Cosmic som en blankett klar att användas. En förutsättning för att kunna börja använda den tillsammans med patienten är att vi har en kontaktsjuksköterskefunktion på den enhet patienten tillhör. Tidsåtgången för att fylla i Min vårdplan tillsammans med patienten tar ca 20 minuter men då får vi också räkna in att en del tid sparas in senare i vårdprocessen. Blanketten är idag digital, men bör integreras med Cosmic för att slippa dubbeldokumentation. Det finns ett ökat behov av att utveckla de tekniska lösningarna för att förenkla ifyllandet då detta kommer spara arbetstid Läkemedel för cancerbehandling Utvecklingen av nya läkemedel inom onkologinär snabb och kostnadsdrivande. Flera nya behandlingar kommer att finnas att tillgå framöver och vi ser alltfler individualiserade behandlingar. De nya möjligheterna till behandling kommer sannolikt att fortsätta driva kostnadsutvecklingen inom området. Med läkemedelsutvecklingen och utvecklingen inom radioterapin följer även ett ökat behov av fortbildning av medarbetarna när det gäller nya verkningsmekanismer och biverkningar Palliativ vård Det finns ett behov av att stärka kompetensen kring den palliativa vården på Västerviks sjukhus och i primärvården i norra delen av länet. En tydlig palliativ läkarresurs som arbetar tillsammans med PRIVO och verksamheterna kommer att kunna stärka kvaliteten på det palliativa omhändertagandet oavsett organisationstillhörighet och vårdnivå. Självklara arbetsområden för en läkarresurs om 1,0 är kompetensförstärkning, funktionsutveckling, rutiner och uppföljning Digital patologi Patologin utgör en avgörande del i cancersjukvården som idag står inför stora utmaningar med ökande krav på produktion och precision, samtidigt som det råder brist på patologer. En stor förbättringspotential ligger i att digitalisera mikroskopibilderna, men detta för med sig stora utmaningar som kräver utveckling av nydanade arbetssätt och tillhörande teknik. Diagnostiskt centrum deltar i ett Vinnova-projekt kring utveckling av digital patologi. Projekt avser att sjösätta Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, Verksamhetsplan (34)

28 framtagna arbetsflöden och IT-verktyg för digital patologi som har visat stor potential till genomgripande förbättringar i effektivitet och vårdkvalitet, till nytta för hundratusentals patienter årligen. Fortsatt medverkan för landstinget i Vinnova-projektet kostar 700 tkr Hudtumörer Hemtagning strålbehandling huvud / halscancer Planering av hemtagning av strålbehandling av huvud-/ halscancer pågår. Ambitionen är att genomföra detta i två steg där man börjar med patienter hemmahörande i södra delen av länet. Strålbehandling kommer att medföra behov av slutenvård. Under 2013 uppgick slutenvårdsbehovet i Linköping för denna patientgrupp till ca 300 vårddygn. Behovet förväntas inte ändras när strålningen erbjuds i Kalmar. Det innebär ett behov av en extra vårdplats, vilket är fysiskt möjligt på avdelning 39 i anslutning till ÖNH-klinikens befintliga vårdplatser. För att kunna erbjuda god och säker vård till ytterligare en ofta svårt sjuk och vårdkrävande patient krävs en resursförstärkning motsvarande en heltid sjuksköterska som finansieras via hemtagningen. Malignt melanom ökar hos män och kvinnor för varje år. För att möta ökningen har länets hudkliniker, kirurgkliniker och primärvård tillsammans med sina kollegor i Östergötland och Jönköping inlett ett samarbete inom ramen för SKL:s Bättre flöde i vården. Det regionala arbetet leds av en regional processledare via RCC Sydöst. Projektet kommer att avslutas hösten 2015 med mål att resultatet kommer att vara en säker och effektiv vårdkedja för de patienter i länet och regionen som drabbas av malignt melanom eller hudcancer Lungcancer De patienter som insjuknar i lungcancer har långa ledtider både till diagnos och behandling. Det beror främst på bristen på specialister inom lungmedicin. För att korta ledtiderna för patienterna har medicinklinikerna under 2014 upprätthållit verksamheten med bolagsläkare i det korta perspektivet i avvaktan på beslut om inrättande av en ny tjänst som specialistläkare inom lungmedicin Cancerrehabilitering Ett nytt nationellt vårdprogram för cancerrehabilitering kom 2014: Cancerrehabilitering syftar till att förebygga och reducera de fysiska, psykiska, sociala och existentiella följderna av cancersjukdom och dess behandling. Rehabiliteringsinsatserna ska ge patient och närstående stöd och förutsättningar att leva ett så bra liv som möjligt Målsättningen med det nationella vårdprogrammet är att få en gemensam kunskapsbas som kan användas i ett fortsatt utvecklingsarbete i hela landet och ge vägledning till vårdgivare så att alla patienter kan erbjudas en jämlik och god cancerrehabilitering. Rehabilitering ska vara en integrerad del i cancervårdprocessen och är därför aktuell, från utredning/ diagnos, under behandling och uppföljning och vidare genom hela vårdkedjan vilket inkluderar kronisk cancersjukdom och palliativ fas. Såväl patientens som den närståendes behov ska uppmärksammas. Rehabiliteringsbehoven ska återkommande bedömas och en individuell vårdplan som inkluderar rehabilitering vid cancersjukdom, ska upprättas för varje enskild patient. Insatserna ska alltid utgå från patientens situation, behov och egna resurser vilka kan skifta under processen. Alla yrkesgrupper som möter en patient med cancer, är delaktiga och har ett ansvar när det gäller grundläggande behov av rehabilitering vid cancersjukdom. Vid mer avancerade behov involveras andra professioner med specialistkompetens, så som kurator, sjukgymnast, arbetsterapeut, dietist med flera. Kontaktsjuksköterskan har en nyckelfunktion i rehabilitering vid cancersjukdom då denne är tänkt att ansvara för att Min vårdplan upprättas. I denna vårdplan ingår och lyfts patientens behov av rehabilitering fram som en del. Beroende på behov involveras profession med rätt kompetens. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, Verksamhetsplan (34)

29 3.2.2 Införandeplan för robotassisterad kirurgi Förberedelser ska ske för att införa robotassisterad kirurgi vid Länssjukhuset i Kalmar. Medel finns avsatt i investeringsbudgeten för nödvändig utrustning Sårläkningsteam Sårläkningsteamet på LSK arbetar framgångsrikt med rutiner och riktlinjer kring användandet av vaccumpumpar, madrasser, och olika bandage. Teamets arbete har nu vidareutvecklats och fått vida fler och större uppdrag än från början, vilket till mycket stor del beror på de effektivitetslösningar som teamet förverkligat. Teamet har aktivt undervisat och varit mycket tillgängliga som konsulter, deltagit vid ronder på ortopeden, medicinmottagningen och hudkliniken. Man har utvecklat olika hjälpmedelsrutiner etc etc. Upphandling av förbandsmaterial kräver professionens deltagande och kompetens även i fortsättningen. För att både vidareutveckla sitt arbetssätt samt samverka med sårläkningsteamet på Västerviks sjukhus krävs ett nytt angreppssätt Genetiska analyser Antalet genetiska prover har ökat markant de senaste åren vilket framför allt visar sig inom cancervården via släktutredningar men också inom barn- och habiliteringsvården. Utvecklingen går snabbt inom flertalet specialiteter och kostnaderna ökar konstant. Finansieringen ska vara solidarisk och kostnadsansvaret ligga centralt på förvaltningen. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen kommer att ta fram riktlinjer för remittering för genetisk provtagning samt utreda möjligheterna att inrätta genetisk verksamhet för kardiogenetik Självtest I Kalmar län är ca patienter i behandling med blodförtunnande medel (t ex Warfarin), för de flesta är detta en livslång behandling och behöver regelbundet kontrolleras med mätningar av koagulationsförmågan. Provtagningen utförs främst på hälsocentralerna varifrån proverna sänds för analys till avdelningarna för klinisk kemi vid sjukhusen och vidare för analyssvar till länets koagulationsmottagningar för handläggning av patienternas läkemedelsordinationer. Självtest för ca patienter planeras att införas under en treårsperiod med start Självtesten innebär att patienten slipper resor till och från sin hälsocentral för provtagning Områden föremål för utredning Kliniskt beslutsstöd Beslutsstöd i vårdarbetet underlättar för den enskilde medarbetaren och bidrar till kvalitet och patientsäkerhet. UpTo Date är ett beslutsstöd för läkare och beprövat på individnivå inom landstinget sedan flera år. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen kommer att för ett år köpa licenser till fyra verksamhetsområden och på så sätt skaffa ytterligare erfarenheter av beslutsstöd och på vilket sätt frågan ska breddas Personaltäthet per vårdplats Förvaltningen fortsätter sin kartläggning av personaltäthet per vårdplats bl. a. via införande via resurs- och kapacitetsplaneringsmodellen. Dessutom kommer förvaltningen att påbörja arbetet med att jämföra med andra landsting för att på så vis fastställa hur många vårdplatser som skall finnas i framtiden i länet. Utvecklingen av vården fortsätter och den framtida inriktningen visar att mer vård handläggs inom öppenvårdsmottagningar och att behovet av vårdplatser minskar. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, Verksamhetsplan (34)

30 Kardiologjour Den kardiologiska verksamheten vid medicinkliniken på Länssjukhuset i Kalmar utvecklas kontinuerligt, både i sin elektiva och akuta del. Verksamheten är nu både volymsmässigt och innehållsmässigt så omfattande att det blivit allt svårare för de internmedicinare som inte är kardiologer att på ett tillfredsställande sätt ta ansvar för verksamheten på jourtid. De flesta sjukhus med liknande omfattning av sin kardiologiska verksamhet har numera inrättat särskilda kardiologjourlinjer. Under 2015 skall behovet av en sådan jourlinje vid Länssjukhuset utredas. I utredningen ingår kartläggning av nuvarande arbetssätt, arbetsbelastning och kompetenskrav, omvärldsanalys, bedömning av ev nytta för länets övriga sjukhus samt förslag till konstruktion av jourlinje om sådan bedöms nödvändig Smärtenheten Under planperioden kommer förutsättningarna utredas för ett långsiktigt regionalt centra för Ehlers Danlos syndrom med Smärtenheten i Västervik som nav. Smärtenheten besitter unik kompetens inom området och förutom läkarbedömning erbjuds multiprofessionell teambedömning och rehabplanering för EDS-patienter. Samverkanssatsningen i regionen skulle innehålla klinisk verksamhet, forskning och kompetensutveckling av läkare och rehab-team inom primär- och specialistvård. 3.3 Hållbar miljö och hälsofrämjande lokaler m.m. Med utgångspunkt i Hållbarhetprogram arbetar förvaltningen systematiskt mot en hållbar utveckling, där fokus ligger på att främja hälsa, förebygga förorening och förbättra resurshanteringen. Fortsatt fokus ligger på avfallsfrågorna, för att ytterligare förbättra resurshanteringen och öka materialåtervinningen. Målet är att få ett standardiserat och fullt utbyggt system för omhändertagande av de källsorterade fraktionerna vid alla enheter. Konkreta målsättningar och nyckeltal ska tas fram. Ett nytt kemikalieregister ska fasas in. Systemet har stödfunktioner som kommer effektivisera det pågående arbetet med utfasning av farliga kemikalier, riskbedömning av kemiska riskkällor och framtagande av anpassade skyddsblad för avdelningarna. Inom ramen för kemikaliearbetet kommer förvaltningen delta i att minska risken för att de barn som besöker oss utsätts för kemiska substanser i onödan, t.ex. via de leksaker som finns i våra väntrum. Arbetet med att minska miljöpåverkan från resor fortsätter. Exempelvis kommer ambulansen att genomföra ett projekt med EcoDrive under Länssjukhuset kommer under perioden att söka nytt tillstånd enligt Miljöbalken. Det systematiska arbetssättet med miljödiplomering och miljöcertifiering fortsätter, där arbetet drivs till stor del på enheterna, med stöttning av lokala miljöombud och en central miljösamordnare. Under perioden ska Västerviks sjukhus jobba mot en miljöcertifiering. För att öka insikten i miljöfrågor kommer riktade utbildningar och informationsinsatser att göras. 3.4 Mått Här nedan redovisas förvaltningens styrkort avseende mål och nyckeltal. Uppföljning av mål och nyckeltal ska ske i samband med delårs- och årsrapporter Verksamhet & process Förvaltningens mål Mått Målvärde Förebygga ohälsa Deltagandeprocent mammografi hälsokontroll. 80 % Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård QD Antal införda nya och/eller förbättrade 12 st Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, Verksamhetsplan (34)

31 Förvaltningens mål Mått Målvärde analyser och/eller undersökningar. Stroke propplösande behandling inom 40 minuter Diabetiker - andel med stor risk för komplikationer 100% Hjärtsjukvården - kvalitetsindikatorer 80 % Säker vård Följsamhet hygienregler 100 % Ständiga förbättringar 3.5 Aktiviteter Cancervård - patienter som har en kontaktsjuksköterska QS Andel återinläggningar inom 30 dagar för patienter som är 65 år och äldre. 100 % Patientsäkerhetskultur 70 Andel av patienterna som vid utskrivning får med sig läkemedelsberättelse, inklusive aktuell läkemedelslista Riskbedömningar - nutrition, fallrisk och trycksår 80 % 90 % Följsamhet klädregler 100 % QS Läkemedelsberättelse i epikris 80 % Andel trycksår Vårdrelaterade infektioner Äldresjukvård - oplanerade återinläggningar inom 30 dagar 7 % årsmål Här nedan redovisas förvaltningens styrkort avseende aktiviteter. Uppföljning ska ske i samband med delårs- och årsrapporter Verksamhet & process Aktiviteter Införa coloncancerscreening Minska alkohol- och tobaksbruket Kronisk sjukdom. Miljöarbete Utreda förutsättningarna för cardiologjour i länet Produktions- och kapacitetsplanering Minska miljöpåverkan Processarbete för stroke, hjärta, diabetes, äldre och cancer Skapa införandeplan för robotassisterad kirurgi Kontaktsjuksköterskor- cancer Kvalitetssäkra utskrivningsprocessen i syfte att reducera oplanerade återinläggningar och undvikbar slutenvård. Införa teleradiologi 15 % Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, Verksamhetsplan (34)

32 4 Medarbetare Det övergripande målet är Landstinget ska vara en attraktiv, utvecklande och hälsosam arbetsplats. Landstingets ska bli ännu attraktivare som arbetsgivare och andelen medarbetare som anser att landstinget är en attraktiv arbetsplats ska öka. Landstinget ska vara en föregångare som arbetsgivare när det gäller att främja den goda arbetsplatsen genom chefers och medarbetares engagemang och delaktighet. Arbetsmiljön ska utvecklas och förbättras - mot ännu mer hälsosamma och utvecklande arbetsplatser. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen är en attraktiv arbetsplats med framsynt och stabil kompetensförsörjning - delaktiga, ansvarstagande och engagerade medarbetare. Den goda arbetsplatsen inom Hälso- och sjukvårdsförvaltningen vilar på värdeorden: Öppet - en attraktiv arbetsplats med utvecklande och värdeskapande arbetsuppgifter präglad av god arbetsmiljö. Engagerat - välutbildade chefer och motiverade medarbetare. Kunnigt - rätt kompetens för aktuella och framtida arbetsuppgifter. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen strävar efter att vara en attraktiv arbetsplats med framsynt och stabil kompetensförsörjning utifrån verksamhetens behov. De viktigaste framgångsfaktorerna är dels att kunna rekrytera och behålla de medarbetare som verksamheten behöver och dels att kunna styra resursanvändningen för att ge effektiva och välfungerande arbetsflöden i länet. Rätt kompetens är vår viktigaste resurs. Arbetet under planperioden är huvudsakligen inriktat på att stärka ledarskapet genom att arbeta utifrån modellen för ledarskapsutveckling där utbildning i Utvecklande ledarskap är en del. Förvaltningen ska också arbeta enligt utarbetade modeller för kompetensförsörjning. Våra medarbetares trivsel och engagemang är av högsta prioritet. Tydliga verksamhetsmål, välkända lönekriterier, medarbetarsamtal, uttalade förväntningar och utvecklingsplaner är en väsentlig framgångsfaktor för att skapa en arbetsplats där våra medarbetare kan utvecklas i, trivas på och rekommendera. God arbetsmiljö Under planperioden kommer satsningar göras för att analysera, förstå och skapa aktiviteter med syfte att utveckla verksamhetens förutsättningar till att skapa goda arbetsmiljövillkor. Naturlig samarbetspartner är Landstingshälsan vars kompetens kan kompletteras med andra aktörer. Hälsooch sjukvårdsförvaltningen har låg sjukfrånvaro i jämförelse med andra landsting och regioner. Under planperioden ska medarbetare med långtidssjukskrivningar och kvinnliga medarbetares sjuktal inom vissa grupper särskilt uppmärksammas. En särskild satsning för medarbetare med sjukskrivning upp till 14 dagar inom hälso- och sjukvårdsförvaltningen kommer att etableras under år Hälsa i arbetet Hälsoförebyggande insatser på arbetsplatsen är betydelsefulla för att främja hälsa samt inte minst en väsentlig trivselfaktor. I detta arbete är verksamheternas hälsoinspiratörer en viktig resurs vars arbete och insatser skall kartläggas och vid behov utvecklas under planperioden. Önskad sysselsättningsgrad Under planperioden kommer former för erbjudande om önskad sysselsättningsgrad arbetas fram i samråd med centrala personalenheten och representanter från aktuella arbetstagarorganisationer. Likabehandling och jämställdhet Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, Verksamhetsplan (34)

33 Hälso- och sjukvårdsförvaltningens arbetsplatser ska präglas av jämställdhet och mångfald. Arbetet med HBTQ-frågor (homo-, bi-, trans-, queer) i likabehandlingsarbetet ska följas upp och utbildningsinsatser kommer att planeras för arbetsplatser och ledningsgrupper tillsammans med den centrala personalenheten under planperioden. Arbetet med att uppnå likabehandling stärker också bilden av landstinget som en attraktiv arbetsgivare. Landstinget och Hälso- och sjukvårdsförvaltningen skall arbeta aktivt för att chef- och ledningsstrukturen på alla nivåer ska ha en jämställd fördelning mellan män och kvinnor. Årligen sker en lönekartläggning och osakliga löneskillnader ska åtgärdas. 4.1 Strategisk personal- och kompetensförsörjning Landstingsövergripande ambitioner och satningar inom området En av landstingets satsningar är att minska behovet av bemanningsbolag för att täcka vakanser. Senast 2017 ska kostnaden för bemanningsföretagen vara halverad genom en rad satsningar för att rekrytera läkare, psykologer och sjuksköterskor. Satsningen på att med full lön låta fler sjuksköterskor utbilda sig till specialistsjuksköterskor fortsätter. För 2015 anslås 2,3 miljoner kronor och för ,5 miljoner. 4,5 miljoner anslås för 2015 till det förberedande arbetet med den decentraliserade läkarutbildning som landstinget och Linköpings universitet tecknat avtal om. Vårterminen 2018 kommer de första 20 studenterna till Länssjukhuset i Kalmar för att starta sin kliniska utbildning. Läkarutbildningen kommer att vara fullt utbyggd 2020 med 100 studenter. Under 2015 startar vård- och omsorgscollege som ett samarbete mellan landstinget, kommunerna och regionförbundet. Landstingets del beräknas till kronor under Modell för strategisk kompetensförsörjning Enligt HSFmodellen för strategisk kompetensförsörjning skall prioriterade verksamheter och processer med utsatt vakanssituation eller behov av ny kompetens och som till och från bemannas av extern bolagsresurs identifieras. Utifrån denna analys skapas rekryteringsplaner med syfte att erbjuda vård av hög kvalitet till rätt kostnad. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, Verksamhetsplan (34)

34 Strategisk lönebildning Som ett led i att koppla ihop visionen om den attraktiva arbetsplatsen,verksamhetens prioriterade processer och specialiteter samt det rådande rekryteringsläget, kommer arbetet med förvaltningens löne- och verksamhetsanalys att utvecklas under år 2015 med syfte att stärka sambanden attraktivitet-prioriterade processer-lönebildning Metod för kompetensförsörjning Under planperioden kommer särskilt fokus riktas till att analysera verksamhetens behov av kompetens för aktuella och framtida arbetsuppgifter. HSF-modellen för kompetensförsörjning fogar samman den resurseffektiva arbetsplatsen med utveckling av befintliga yrkesroller och implementeringen av för vården ny kompetens. Modellen kommer att implementeras i verksamheten i början av år Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, Verksamhetsplan (34)

35 Nya yrkesgrupper in i vården Att tillföra verksamheten annan kompetens kan vara betydelsefullt med syfte att fortsatt erbjuda patienter god vård med hög tillgänglighet när traditionella yrkesgrupper tenderar att blir alltmer svårrekryterade. Optiker i ögonverksamheten är exempel på en sådan yrkesgrupp där tillgången är relativt god och vars kompetens möjliggör överföring av arbetsuppgifter från sjuksköterskor och läkare. Inom ramen för HSF-modellen för kompetensförsörjning kommer sannolikt exemplet med optiker i ögonvården att överföras till andra specialiteter. Vårdnära service Arbetet med att identifiera arbetsuppgifter som kan utföras av för vården nya yrkesgrupper kommer att fortsätta under planperioden. Med erfarenheter från arbetet med måltidsvärdar och bestservice förråd är ett nära samarbete mellan förvaltningens verksamheter och landstingsservice utvecklas. Dietist I utredningen av prioriterade processen Diabetes fastställs att det saknas dietistresurser. Landstinget kommer under år 2015 att kartlägga behovet av dietist i förhållande till nationella riktlinjer. Hälso- och sjukvårdskompetens hos nyanlända Under år 2015 kommer en modell för att fånga upp nyanländas kompetens inom hälso- och sjukvårdsområdet att etableras. Arbetet leds av centrala personalenheten och naturliga samarbetspartners inom hälso- och sjukvårdsförvaltningen är respektive sjukhus personalenhet. Bemanningsenhet Det löpande vikariebehovet inom hälso- och sjukvårdsförvaltningens verksamheter sker delvis via sjukhusens bemanningsenheter. Under år 2015 kommer en länsövergripande modell att vara klar för implementering i verksamheten. Den länsövergripande modellen skall administreras via respektive sjukhus och stödja verksamheten med vikarietid på ett resurseffektivt och arbetsrättsligt korrekt sätt. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, Verksamhetsplan (34)

36 Metoder minskad användning av bemannningsbolag Arbetet med att minska beroendet av bemanningsföretag är högt prioriterat och fortsätter med stor kraft såväl nationellt, inom landstinget och Hälso- och sjukvårdsförvaltningen. För att lyckas krävs både långsiktiga och kortsiktiga åtgärder, verksamhetsprioriteringar, kreativitet och nytänkande. HSF-modellerna för kompetensförsörjning och strategisk kompetensförsörjning utgör grundbulten i förvaltningens kompetensförsörjningsarbete. Detta behöver kompletteras med flertalet aktiviteter såsom varianter av basår för sjuksköterskor, utlandsrekryteringar, förberedande ST-år för utlandsstuderande läkarstudenter m.m. Rekryteringssatsningar Befintliga rekryteringsstrategier och metoder skall utvärderas och vid behov avvecklas eller utvecklas. Ett länsövergripande förhållningssätt skall utvecklas tillsammans med informationsenheten och respektive sjukhus personalenheter. Riktade rekryteringsinsatser "krafttag" på såväl förvaltningsnivå, sjukhusnivå som yrkesgruppnivåkommer att aktualiseras under planperioden. Studierektorsorganisation Nya och utökade uppdrag genom läkarutbildningen och förslag till reviderat innehåll i läkarnas STutbildning kräver en väl utvecklad studierektorsorganisation. Under år 2015 kommer roller och ansvar att utvecklas och förtydligas. Arbetet leds av centrala personalenheten. Förändringar avseende läkemedelsbolagsfinansierad utbildning Fr.o.m ändras reglerna för läkemedelsindustrin m.fl. att delfinansiera fortbildning- och utbildningsinsatser inom hälso- och sjukvårdsområdet. Landstinget, som framöver blir ensamansvarig för kostnader, kommer därför att avsätta resurser för att inte tappa den viktiga kompetensutveckling som idag sker i samverkan mellan landstinget och läkemedelsindustrin m.fl Modell för ledarskapsutveckling Välutbildade och motiverade chefer är en framgångsfaktor inom hälso- och sjukvårdsförvaltningen. Under 2015 kommer förvaltningens ledarutvecklingskoncept vara färdigutvecklat och uppstartat för förvaltningens chefer. Det utvecklande ledarskapet (UL), skapat av organisations- och ledarskapsforskare på Försvarshögsskolan, är den ledarskapsfilosofi inom området det personliga ledarskapet som Hälso- och sjukvårdsförvaltningenschefer skall utbildas och utvecklas i. Det utvecklande ledarskapet är en värdebaserad ledarskapsmodell där chefen som föredöme inspirerar och motiverar, skapar delaktighet och frigör kreativitet hos sina medarbetare. Samtliga chefer inom förvaltningen kommer att utbildas under Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, Verksamhetsplan (34)

37 Andra dimensioner i förvaltningens ledarskapsmodell är: Systemförståelse- ökad insikt i det sammanhang chefen verkar i. Lärande organisation- ökad förståelse för mekanismerna bakom lärande, verksamhetsutveckling och ledarskapets betydelse. Kunskapsstyrning- en verksamhet som präglas av evidens, beprövad erfarenhet och resurseffektivitet. Utbildningsmoment i ovanstående dimensioner kommer att skapas och startas upp under år Mått Här nedan redovisas förvaltningens styrkort avseende mål och nyckeltal. Uppföljning av mål och nyckeltal ska ske i samband med delårs- och årsrapporter Medarbetare Förvaltningens mål Mått Målvärde Hälso- och sjukvårdsförvaltningen skall vara en attraktiv, hälsosam, utvecklande och effektiv arbetsplats Sjukfrånvaron inom landstingets alla verksamheter Andel medarbetare som har medarbetarsamtal, med individuell utvecklingsplan 4,2 % 100 % Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, Verksamhetsplan (34)

38 Förvaltningens mål Mått Målvärde Bolagskostnaderna ska minska med 25 % under Andel medarbetare som i medarbetarenkäten uttrycker stolthet över att arbeta i Landstinget i Kalmar län Andel medarbetare som har kännedom och kunskap om lönekriterier. Strategiska kompetens- och personalförsörjningsplaner hos samtliga basenheter. Bolagskostnad samtliga yrkeskategorier % 100 % kr 4.3 Aktiviteter Här nedan redovisas förvaltningens styrkort avseende aktiviteter. Uppföljning ska ske i samband med delårs- och årsrapporter. Aktiviteter Kartläggning och analys av korttidsfrånvaron. Samverkan med landstingshälsan gällande medarbetare med upprepade tillfällen av sjukfrånvaro upp till 14 dagar Plan för hälsoinspiratörernas arbete skapas under året. Utbildningsaktiviteter för chefer med medarbetaransvar med fokus på verksamhetens mål, lönekriterier och medarbetarens prestation Utbildningsaktiviteter för chefer med medarbetaransvar med fokus på mål,resultat och lön. HSF-modeller för kompetensförsörjning och strategisk kompetensförsörjning implementeras i verksamheten av respektive personalenhet Krafttag- riktade rekryteringssatsningar inom HSF Koncept för HSF Chefs- och ledarutveckling klart och påbörjat 1:a kvartalet Modell för arbetsmiljöbokslut ska implementeras via sjukhusens personalfunktioner under Hållbar jämställdhet Rätt vårdadministration-frigörande av vårdadministrativ arbetstid till förmån för patientnära arbete. Resurs- och kapacitetsplanering Skapa nyckeltal som förenar ekonomi och medarbetarperspektivet. Kartläggning och analys inför åtgärd Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, Verksamhetsplan (34)

39 5 Ekonomi Det övergripande målet är God ekonomisk hushållning. Landstinget ska ha en kostnadseffektiv hushållning av resurser. Den verksamhet som landstinget bedriver ska vara ekonomiskt ansvarsfull och långsiktig. Verksamhetens mål ska nås med lägsta möjliga resursinsats. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen har en god ekonomisk hushållning för att uppnå god vård med bästa möjliga kvalitet. Värdeord HSF Öppet resultatredovisning, följsamhet mot beslut, dialog och samverkan Engagerat god ekonomisk hushållning, kostnadseffektivisering Kunnigt planering, nationella jämförelser, uppföljning, analys Hälso- och sjukvårdsförvaltningens ekonomiska uppdrag är att skapa förutsättningar för att verksamheten ska klara sitt uppdrag avseende tillgänglighet, goda resultat och utveckling inom de ekonomiska ramarna som ges. Grundförutsättningen är en bra och kontinuerlig dialog och avstämning mellan verksamhetsföreträdare och ledning. Under 2015 fortsätter arbetet med att differentiera och prioritera vården inom ramen för tilldelad budget i syfte att säkra vårdkvalitet genom att skapa utrymme för finansiering av nya läkemedel, nya metoder och verksamhet. Kvalitetsersättningsmodellen finns kvar som ett internt stimulansmedel för ökad kvalitet inom ett antal överenskomna områden. Budget i balans Att nå en budget i balans vid utgången av 2015 bedöms inte som rimligt med nuvarande uppdrag och struktur, men förvaltningen skall verka för att budgetnivån nås. Däremot är det av vikt att slå fast att det ekonomiska resultatet 2015 skall som sämst bli som målen i nedanstående tabell under De ekonomiska målen 2015 inkluderar inte projektavslut, läkemedel och köpt vård i överenskommelse med landstingsdirektören. Tabell 1: Ekonomiska mål 2015 Enhet Mål 2015 budgetavvikelse exkl läkemedel och köpt vård tkr Prognos 2014 (okt månad) exkl läkemedel och köp vård tkr Förvaltningsledning Kalmar Oskarshamn Västervik Diagnostiskt centrum Summa Förvaltningen bedömer att möjligt resultat 2014 uppgår till cirka 68 mkr i underskott (exklusive köpt vård och läkemedel). För 2015 gäller nedanstående effektiviseringsplan: 1. Resurs- och produktionsplanering: Systematiskt arbete med produktions- och kapacitetsplanering för att optimera verksamhetsplanering och nyttjandet av tillgängliga resurser. Målet är att skapa en arbetsmodell som bidrar till bättre överblick och analysunderlag för verksamhetsplanering och uppföljning. Arbetet förväntas ge bra underlag för bedömningar om framtida behov av såväl vård som kompetenskrav. Rätt vårdadministration ingår också i denna modell. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, Verksamhetsplan (34)

40 2. Kostnadseffektivitetsutredningar enligt KPP-metoden med målet att med stöd av KPPmetoden ta fram strukturerad basfakta för att ha ett bra beskrivningsunderlag. De första utkasten av metoden har presenterats och analyserats på förvaltningens kraftsamlingsmöten. Viktigast under 2014 är att validera data och att involvera verksamheterna i metodutvecklingen. 3. Ordnat läkemedelsinförande enligt fastställd modell: Målet är att alla enheter i förvaltningen följer modellen för ordnat införande som fastställts tillsammans med läkemedelskommittén. Förvaltningen genomför tillsammans med läkemedelsenheten regelbundna uppföljningar. 4. Ordnat IT-införande enligt fastställd förvaltningsmodell med målet är att alla IT-frågor inom förvaltningen systematiskt hänskjuts och hanteras inom Pm3 förvaltningsmodell. Varje investering inom IT-området beslutas i särskild ordning av verksamhetschef i avsikt att säkerställa att budgetramarna inte överskrids. 5. Fortsatt genomförande av Best service-konceptet i hela förvaltningen: Förvaltningen fortsätter arbetet med att utveckla Best service-konceptet i hela förvaltningen avseende förrådslogistik, upphandling av material samt följsamhet till upphandlat material. Nu tar vi nästa steg i samverkan med landstingsservice avseende vårdnära service i syfte att renodla vårdrollen. 6. Undvikbar slutenvård: Målet är att antalet oplanerade återinläggningar och undvikbar slutenvård ska minska. Aktiviteten ingår i utvecklingen av äldreprocessen och följs bland annat upp i förvaltningens kvalitetsersättningsmodell. 7. Spridning av förbättringsprojekt och dess effekter: Syftet är att inom förvaltningen systematiskt sprida goda exempel på varaktiga förbättringsarbeten inom satsningen Varje dag lite bättre. 8. Bättre styrning av remisser till sjukhus utanför länet: Syftet är att kostnadsreducera inom köpta vården och att så många patienter som möjligt ges möjlighet till vård och behandling i landstinget. Målet är att ingen patient lämnar landstinget som förvaltningen har kompetens och kapacitet att behandla. Nästa remissinstans är regionsjukvård och efter det vård på övriga sjukhus i riket. 9. Handlingsplan för reducering av bolagsbemanning: Målet är att samtliga tjänster skall vara besatta av anställda läkare och sjuksköterskor. Planen är att reducera kostnaden med 10 mkr. 10. Handlingsplan för interna kostnader. Förvaltningen skall under året ta fram en handlingsplan för att minska de interna kostnaderna, då dessa utgör externa kostnader för Landstingsservice och IT-förvaltningen och utgör en betydande del av förvaltningens underskott. 11. ITisering: Förvaltningen skall aktivt agera för att effektivisera verksamheten med stöd av nya "ITiseringslösningar" som t.ex. e-hälsa-konceptet, ny betalningsrutin av patientavgifter vid sjukvårdsbesök samt start av pilotavdelning för test av nya modeller. 12. Justering av vårdplatser och personaltäthet i förhållande till riket. 13. Indikationsarbete - reducering av radiologi och kirurgi i förhållande till riket. 14. Översyn av jourlinjer. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, Verksamhetsplan (34)

41 15. Processarbete och nya vårdformer för t.ex. Äldre mest sjuka. 16. Ledarutveckling. 5.1 Budget Ekonomiskt utgångsläge Landstingets övergripande mål: God ekonomisk hushållning. Landstinget ska ha en kostnadseffektiv hushållning av resurser. Den verksamhet som landstinget bedriver ska vara ekonomiskt ansvarsfull och långsiktig. Verksamhetens mål ska nås med lägsta möjliga resursinsats Driftbudget 2015 Under denna rubrik finns en sammanställning av förvaltningen utgångsläge och förklaring vad som skall verkställas i årsbudget 2015 samt vad som ska planeras inför verkställighet under åren Alla ekonomiska värden är i tusentals kronor om inget annat anges. Grundläggande krav på sjukhuschefer och DC-chef Förvaltningsövergripande mål gäller alltid före målen på sjukhusnivå respektive diagnostiskt centrum. Målen i kvalitetsersättningsmodellen skall uppnås till minst 90 procent varje månad av kraven per parameter. Resurs- och produktionsplanering, rätt vårdadministration samt uppföljningsmodellen KPP (kostnad per patient) skall införas på samtliga kliniker under året för att ge underlag för att mer effektivt schemalägga personalresurserna. Förvaltningsövergripande mål Hälso- och sjukvårdsförvaltningens ekonomiska uppdrag är att verka för att budgeten skall hållas. Detta är ett krav fattat av landstingsfullmäktige. För år 2014 prognostiseras ett underskott på cirka 68 mkr för sjukhusen och Diagnostiskt centrum, exklusive läkemedel och köpt vård. I resultatet ingår inte tillgänglighetsmedlen. Kvalitetsersättning 30 mkr Under 2011 infördes förvaltningens kvalitetsersättningsmodell i syfte att uppnå ökad kvalitet och en mer patientsäker vård. Med kvalitetsersättningsmodellen villkoras en viss del av verksamheternas budgetram utifrån hur väl verksamheten har lyckas uppfylla kvalitetsvariablerna. Syftet är att stimulera till bästa möjliga kvalitet utifrån tillgängliga resurser. Det är av vikt att de variabler som används går att mäta och få data online. Kvalitetsersättningsmodellens variabler baseras på ett urval av verksamhetsplanens viktigaste fokusområden. En justering av variablerna har gjorts efter utvärdering av 2014 års utfall. Samtliga parametrar för sjukhusen mäts månadsvis och för Diagnostiskt centrum efter fastställt schema. Tabell 2: Högsta möjliga ersättningsnivå per enhet under förutsättning att samtliga parametrar uppnås vid varje mättillfälle. Enhet Kalmar Oskarshamn Västervik Diagnostiskt centrum Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, Verksamhetsplan (34)

42 Enhet Förvaltningsledning Summa Fördelningsarbetet för 2015 och framåt Under 2013 avsatte landstinget 50 mkr i finansiell resurs i syfte att täcka förvaltningarnas ekonomiska underskott. Mot bakgrund av detta, är det av vikt att förvaltningen fortsätter fullfölja strategin för ekonomisk balans. Detta var ju en grundförutsättning för att få del av de 50 mkr under Förvaltningen erhöll 27 mkr av dessa medel. Från och med 2013 fördelas asylintäkterna enligt en ny modell. Förvaltningen får därmed ersättning för utfört arbete med asylsökande. En annan grundtanke i fördelningsarbetet är att principen Lägsta effektiva omhändertagandenivå (LEON) gäller. Detta innebär att förvaltningen måste analysera om uppgifterna utförs på rätt vårdnivå i landstinget. Vid en eventuell överföring, skall det ske i dialog med berörd vårdgivare. Diagnostiskt centrum som inte omfattas av produktionsvärdet mätt i DRG redovisar enligt Nysam en lägre kostnad per invånare än det genomsnittliga landstinget. Nedanstående tabell visar hur de ekonomiska resurserna fördelas i förhållande till vad verksamheterna utför mätt i DRG. Av tabellen framgår att Kalmar och Oskarshamn tilldelas för lite resurser i förhållande till DRG-värdet och Västervik för mycket resurser av förvaltningens totala budget. En förklaring varför Västervik historiskt tilldelats mer av förvaltningens budgetram än producerad DRG-poäng, är att sjukhusets grundbemanning är dyr i förhållande till vårdvolymen. Sjukhusets infrastruktur påverkar därmed kostnadsläget och detta har inget med de anställdas effektivitet att göra. Tabell 3: DRG-produktion inom öppen och slutenvård 2013 och budgetfördelning 2015 Sjukhus Andel produktion mätt i DRG Andel budget 2015 exkl kapitalkostnader, interna kostnader, läkemedel och köpt vård Kalmar 63,00% 58,40% Oskarshamn 8,10% 9,50% Västervik 28,90% 32,10% Summa 100,00% 100,00% Uppgifterna Andel produktion mätt i DRG skall ses som indikation på var produktionen utförs. Uppgiften kan inte vara exakt eftersom t.ex. operation Oskarshamn utför tjänster åt kirurgkliniken Kalmar/ Oskarshamn utan att denna produktion och kostnad fördelats mellan sjukhusen. Förvaltningen har påbörjat arbetet med att beskriva verksamheten enligt KPP-metoden. Detta skall sedan leda till kostnadseffektiviseringar av verksamheten. Förvaltningens externa nettobudgetram och enheternas nettobudgetramar Landstingsfullmäktige har fastställt följande ramar för förvaltningen Ramarna omfattar allt förutom köpt vård, läkemedel, kapitalkostnader, interna hyror, kost samt övriga interna kostnader. Förvaltningen har beslutat om följande fördelning mellan enheterna. Särskild notering: Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, Verksamhetsplan (34)

43 Under 2015 får förvaltningen ersättning för tjänster som verksamhetsutvecklare enligt följande: Kalmar 3,0 tjänst, Västervik 2,0 tjänst, Oskarshamns 1,0 tjänst och Diagnostiskt centrum 0,25 tjänst. Ersättningen överförs från utvecklingsenheten. Från och med 2015 kommer Diagnostiskt centrum att interndebitera kostnaderna skarpt för klinisk kemi till beställarna inom förvaltningen. Modellen skall också utvecklas att gälla hela DC på sikt. Tabell 4: Externa nettobudgetramar LSK Oskarshamn Västervik Diagnostiskt centrum Förvaltningsledning Summa Uppräkningspott löner 2015 Förvaltningen har fått tkr för uppräkning av löner till 2015 års nivå. Till uppräkningen kommer även löneöversyn tkr och AT-utökning fullt utbyggd from 2015 på tkr. Uppräkning och fördelning sker enligt centrala landstingsdirektiv Uppräkningspott övriga kostnader Förvaltningen erhåller 1,5 procent i prisuppräkningspott för övriga kostnader. Följande fördelning görs för åren Tabell 5: Uppräkningspott övriga kostnader 1,5 % Enhet LSK Oskarshamn Västervik Diagnosiskt Centrum Summa Ambulans - 90 sekunder Landstingsfullmäktige har enligt landstingsplan beslutat om ytterligare satsning i länet på ambulansverksamheten och inställelsetid 90 sekunder på samtliga enheter i länet. Successivt införande under 2015 enligt plan. Medlen avser enbart tjänster. Tabell 6 Ambulans 90 sekunder Enhet LSK Summa Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, Verksamhetsplan (34)

44 Högspecialiserad Köpt vård Avtalsbudgeten med Östergötland består av två delar fast och rörlig del. Den fasta delen är en så kallad abonnemangskostnad och den rörliga delen är kostnader för faktiskt utförda tjänster. Den rörliga delen utgör 35 % av den totala kostnaden. Fr.o.m. år 2015 fördelas budget och kostnader ut på klinikerna. Landstinget har under två års tid kontinuerligt mätt den köpta vården i Linköping såväl produktionsmässigt via DRG, som kostnadsmässigt. Sjukhusen köper även högspecialiserad vård av framförallt Lund, Sahlgrenska samt Karolinska. För detta ändamål får sjukhusen följande budgetar för åren Budgeten har räknats upp med 2,9 % totalt. Tabell 7 Köpt vård övriga riket Enhet LSK Oskarshamn Västervik Summa Läkemedel Landstinget har fastställt rutiner för på vilket sätt nya terapier skall införas i landstinget. Modellen kallas Ordnat införande. Förvaltningen förutsätter att denna modell följs till 100 procent och genomför tillsammans med läkemedelssektionen regelbundet systematiska uppföljningar att rutinen efterlevs. Följande budgetfördelning avseende läkemedel inom och utom förmån gäller. I den analys som budgetförslaget bygger på framgår att vid budgetering av läkemedel skall särskilt beaktas förväntade kostnadsökningar för antikoagulation (blodförtunnande), olika cancersjukdomar, MS och reumatiska sjukdomar. Vissa av dessa är redan godkända förordnat införande, andra väntas tillkomma. Dessutom nämns att patentutgångar och prissänkningar på läkemedel äldre än 15 år beräknas minska kostnaderna med cirka 1,8 mkr för förvaltningen. Det avser läkemedel inom förmånen och då minskar också statsbidraget för läkemedelsförmånen. Tabell 8 Läkemedel inom och utom förmån Enhet LSK Västervik Oskarshamn Diagnostiskt Centrum Förvaltningsledning* Summa *specialistläkemedel utskrivna av primärvården Radiologi Landstingsfullmäktige har enligt landstingsplan beslutat om ytterligare satsning i länet på radiologin. Från och med 2015 utökas ST med ytterligare två tjänster i Kalmar. Tabell 9 Radiologi Enhet Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, Verksamhetsplan (34)

45 Enhet LSK Summa Patientavgifter Landstingsfullmäktige har beslutat om förändrade patientavgifter from Förvaltningen kompenseras för ett beräknat tapp av patientavgifter på röntgen- och mammografiklinikerna enligt följande; Tabell 10 Patientavgifter Enhet LSK Västervik Oskarshamn Diagnosiskt Centrum Summa Medfinansiering utbildning From 2015 gäller nya regler för medfinansiering utbildning från läkemedelsbolagen. Denna möjlighet upphör. Landstingsfullmäktige tillskjuter därför följande budget för 2015 och framåt: Tabell 11 Medfinansiering utbildning Enhet LSK Oskarshamn Västervik Diagnostiskt Centrum Förvaltningsledning Summa Självtest blodförtunnande Landstingsfullmäktige har beslutat att införa självtester vid Warfarinbehandling med följande fördelning. Tabell 12 Självtest blodförtunnande Enhet LSK Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, Verksamhetsplan (34)

46 Enhet Oskarshamn Västervik Summa Cancervård Landstingsfullmäktige har beslutat om inrättande av följande tjänster from 2015: LSK 2 sjuksköterskor, 1 lungläkare samt 3 onkologer. För Diagnostiskt Centrum gäller 1 patologiläkartjänst samt för Västervik 1 lungläkartjänst. Dessutom finns en radiologitjänst inrättad som placeras i Kalmar Tabell 13 Cancervård Objekt LSK Västervik Diagnostiskt Centrum Summa Samarbete Ambulans och kommunal räddningstjänst För 2015 avsätter landstingsfullmäktige 250 tkr för att utöka samarbetet mellan ambulansen och räddningstjänsten i länet. Budget fördelas till LSK. Hyra familjecentraler helårseffekt Landstingsfullmäktige avsätter 260 tkr för att kompensera helårseffekter av familjecentraler. Fördelningen är enligt följande: Borgholm mhv 14 tkr, Borgholm rehab 17 tkr, Verkstadsgatan 63 tkr samt Smedby 165 tkr Investeringsbudget 2015 Investeringsbudget Förvaltningen har en väl genomarbetad plan för inköp av verksamhetsinventarier. Budgeten fördelas enligt följande. Tabell 14: Medicinska inventarier enligt särskild förvaltningsplan Enhet LSK Oskarshamn Västervik Förvaltningsledning Summa Notering. Sjukhuschefer och DC-chef har rätt att fatta beslut om återinvesteringar och/eller Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, Verksamhetsplan (34)

47 reinvesteringar. Förvaltningschefen fattar dock nyinvesteringsbesluten. Skälet till denna beslutsordning är att nyinvesteringar betraktas som ny verksamhet. Investeringsbudgeten för inköp av ambulanser utrustningar i anslutning till dessa inköp är enligt följande. Tabell 15 Ambulans Objekt Ambulans Summa Anslaget för radiologi- och mammografiverksamheterna uppgår för enligt nedanstående tabell. Det finns ett detaljerat planeringsunderlag som stödjer planeringen och som tagits fram i samarbete mellan förvaltningsledning, sjukhuscheferna och verksamhetscheferna. Tabell 16: Röntgenplan Enhet LSK Oskarshamn Västervik Mammografi Förvaltningsledning* Summa *för senare fördelning Anslaget för laboratorieplan uppgår för enligt nedanstående tabell. Tabell 17: Laboratorieplan Objekt Laboratorieplan Summa Anslaget för inköp av robot budgeteras på Länssjukhuset. Tabell 18: Robot Objekt Robot Summa Anslaget för mätutrustningar beslutas fortlöpande om efterhand som inköpen verkställs. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, Verksamhetsplan (34)

48 Tabell 18 Självtest blodförtunnande mätutrustningar Objekt Förvaltningsledning Summa Verksamhetsförändringar med ekonomisk konsekvens Se budgetstatement Mått Här nedan redovisas förvaltningens styrkort avseende mål och nyckeltal. Uppföljning av mål och nyckeltal ska ske i samband med delårs- och årsrapporter Ekonomi Förvaltningens mål Mått Målvärde God ekonomisk hushållning Ekonomiskt mål högst minus 58 mkr i förhållande till budget exklusive köpt vård och läkemedel Aktiviteter Här nedan redovisas förvaltningens styrkort avseende aktiviteter. Uppföljning ska ske i samband med delårs- och årsrapporter. Aktiviteter Kostnad per patient - utvärdering av kostnadseffektivitet enligt KPP (Effektiviseringsplan 2015) Genomföra interndebiteringar av klinkens laboratorietjänster enligt fastställd modell. (Effektiviseringsplan 2015) Handlingsplan för budget i balans Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, Verksamhetsplan (34)

49 Verksamhetsplan 2015 Primärvårdsförvaltningen

50 Innehållsförteckning 1 Inledning Landstingets vision och värdegrund Verksamhetsidé Utmaningar Medborgare och kund Hälsolänet ska gynna ett hälsosammare liv Kvalitet och patientsäkerhet En vård utan köer inom hälso- och sjukvård Jämlikhet och jämställdhet Integration och asylsjukvård Utveckling av e-hälsa och invånartjänster Mått Medborgare & kund Aktiviteter Medborgare & kund Verksamhet och process Varje dag - systematiskt förbättringsarbete Utveckling i vården Hållbar miljö och hälsofrämjande lokaler m.m Mått Verksamhet & process Aktiviteter Verksamhet & process Medarbetare Strategisk personal- och kompetensförsörjning Delaktiga, ansvarstagande och engagerade medarbetare Mått Medarbetare Aktiviteter Ekonomi Budget Ekonomiskt utgångsläge Driftbudget Investeringsbudget Verksamhetsförändringar med ekonomisk konsekvens Mått Primärvårdsförvaltningen, Verksamhetsplan (19)

51 5.2.1 Ekonomi Aktiviteter Primärvårdsförvaltningen, Verksamhetsplan (19)

52 1 Inledning 1.1 Landstingets vision och värdegrund Landstinget har visionen att vara hälsolänet - för ett friskare, tryggare och rikare liv. Vi utgår från medborgarnas behov och erbjuder vår samlade kompetens och våra tjänster inom en processorienterad hälso- och sjukvård, tandvård, utbildning och kollektivtrafik för bättre hälsa i hela länet. Landstingets verksamhet drivs på uppdrag av länets invånare och verksamhetens inriktning bestäms utifrån demokratiska beslut om hur olika behov ska tillgodoses. Målet för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen samt att arbeta för att förebygga ohälsa. 1.2 Verksamhetsidé Primärvårdsförvaltningen är en kraft för hälsa i hela länet där vi tillsammans skapar rätta förutsättningar för ett rikare, tryggare och friskare liv. Vår kompetensbas är allmänmedicin och omvårdnad med ett helhetsperspektiv. Vi har nöjda medarbetare som är engagerade och delaktiga i verksamhetens arbete. 1.3 Utmaningar Precis som i hälso- och sjukvården i stort står Primärvårdsförvaltningen inför en betydande utmaning med en åldrande befolkning och ett ökat vårdbehov. Detta i kombination med begränsade resurser och en medicinsk utveckling, där mer och mer av vården kan utföras i primärvården, ställer stora krav på att verksamheten ständigt utvecklas och bedrivs med hög effektivitet. Hälsoperspektivet ska genomsyra all verksamhet i landstinget. Ju bättre folkhälsa desto mer resurser kan användas där behovet är störst. Primärvårdens roll i landstingets arbete med hälsolänet är och kommer att vara av stor vikt. Landstinget har satt målet att ha Sveriges säkraste hälso- och sjukvård och detta ställer höga krav på Primärvårdsförvaltningen. Arbetet med att utveckla patientsäkerhetskulturen på flera plan i förvaltningen kommer att vara en utmaning under planperioden. Generationsväxlingen på arbetsmarknaden påverkar även Primärvårdsförvaltningen och vi står inför stora utmaningar de kommande åren. Medarbetare med rätt kompetens till rätt plats är avgörande för att Primärvårdsförvaltningen ska klara uppdraget. En ekonomi i balans är en förutsättning för att ge en fast grund för Primärvårdsförvaltningens verksamhet. Det är därför av stor vikt att förvaltningens enheter anpassar sin verksamhet till de förutsättningar som ges i ersättningssystemet för Hälsoval och till de förändringar som är föreslagna inför Primärvårdsförvaltningen, Verksamhetsplan (19)

53 2 Medborgare och kund Det övergripande målet är Friskare och nöjdare invånare. Visionen om Hälsolänet är utgångspunkten i allt arbete för ett friskare, tryggare och rikare liv för invånarna i Kalmar län. Ohälsan och skillnaderna i ohälsa ska minska. I alla landstingets verksamheter ska det finnas ett tydligt kundperspektiv. Andelen nöjda kunder, medborgare och patienter ska öka. Tillgängligheten till landstingets tjänster ska förbättras årligen. Inom hälso- och sjukvården är målet en köfri vård. Patienter och närstående ska ses som medskapare i vården. 2.1 Hälsolänet ska gynna ett hälsosammare liv Landstinget har en stor utmaning i att fortsätta stödja invånarna och skapa förutsättningar för hälsosammare levnadsvanor. I detta arbete är Primärvårdsförvaltningen en viktig aktör, med bl a livstilsmottagningarna, tobaksinformation på skolor, samt hälsofrämjande arbete i barnhälsovården. Arbetet med tobaksavvänjning gentemot riktade grupper kommer att fortgå under planperioden. Barnhälsovården arbetar för att främja barnens hälsa, trygghet och utveckling och arbetar utifrån ett geografiskt ansvarsområde. Det innebär att man har god kännedom om familjer i närområdet och dess särskilda förutsättningar. För att uppnå jämlik barnhälsovård över hela länet utvecklas ständigt samarbetet med kommunerna, där hänsyn ska tas till barn och familjer som lever med riskfaktorer och därmed har behov av extra stödinsatser. En ny nationell vägledning för barnhälsovården införs under planperioden. Syftet med vägledningen är att bidra till utvecklingen av en likvärdig barnhälsovård över landet. Vägledningen lyfter vikten av att barnhälsovården fortsätter erbjuda insatser till alla barn och föräldrar, men också att det behövs förstärkta riktade insatser till barn och föräldrar med särskilda behov. Programmet har blivit tydligare och utöver det generella programmet som erbjuds till alla, behöver det ges extra stödinsatser till barn/familjer som lever med riskfaktorer. Vägledningen omfattar hälsofrämjande och föräldrastödjande samtal, hembesök, föräldrastöd i grupp, vaccinationer och hälsoövervakning och stärkt teamarbete med läkare, sjuksköterska och psykolog. Första linjens hälso-och sjukvård för barn och unga med psykisk ohälsa och deras vårdnadshavare har förstärkts genom införande av en länsövergripande verksamhet Barn- och ungdomshälsan och Primärvårdsförvaltningen har fått ansvar för att bygga upp och driva verksamheten. Målgruppen är barn och unga i åldern 6 till 18 år som uppvisar symtom på ohälsa eller har behov av stöd för psykisk hälsa och välbefinnande. Även vårdnadshavare till barn i denna åldersgrupp som har behov av stöd i sitt föräldraskap kan vända sig hit. Verksamheten utgår från två orter i länet (Kalmar och Västervik), men är också mobil och det är den vårdsökandes behov som är styrande för var verksamheten bedrivs. Det kan, utöver i mottagningens egna lokaler, t ex vara på hälsocentral, i skolan, i hemmet, på ungdomsmottagning eller annan lämplig plats. 2.2 Kvalitet och patientsäkerhet Primärvårdsförvaltningen ska planera, leda och kontrollera verksamheten på ett sätt som leder till att kraven på god vård i hälso- och sjukvårdslagen uppfylls. Som grund för förvaltningens arbete med patientsäkerhet ligger patientsäkerhetslagen och förvaltningen kommer fortsatt delta i landstingets övergripande patientsäkerhetsarbete samt i utformningen av ett landstingsgemensamt ledningssystem. Då goda resultat av åtgärder mot risker, tillbud och negativa händelser ger skydd mot vårdskador fokuserar förvaltningen på: Att säkra att det systematiska arbetet med riskhantering, avvikelsehantering befästs och utvecklas till att också omfatta patienters och anhörigas deltagande i större utsträckning Att rutinerna runt avvikelsehanteringen utvecklas till att bättre stödja patientsäkerhetsarbetet Primärvårdsförvaltningen, Verksamhetsplan (19)

54 Att stödet vid genomförande av händelseanalyser utvecklas Att säkra att kraven på rätt kompetens och god arbetsmiljö tillgodoses Att säkra hur fastställda medicinska metoder ska tillämpas, kontinuerligt följas upp och vid behov revideras med utgångspunkt från befintliga nationella riktlinjer Att fortsätta utveckla förvaltningens interna breda medicinska kvalitetsarbete Att förbättra samarbetet i de stora vårdprocesserna diabetes, hjärta-kärl, stroke, cancer och äldre Som ett stöd i patientsäkerhetsarbetet arbetar Primärvårdsförvaltningen sedan några år med en metod för teambaserad självreflektion och utbildningsbedömning i patientsäkerhetskultur. Metoden (MaPSaF, Manchester Patient Safety Framework) är ursprungligen framtagen som ett samarbetsprojekt mellan National Primary Care Research och Development Centre, University of Manchester. MaPSaF är uppbyggt så att säkerhetskulturen ska synliggöras på ett gripbart sätt. Arbetet har genomförts i hela förvaltningen i ett första steg och enhetsvisa uppföljningar sker kontinuerligt och målsättningen är att resultaten ska förbättras. Glädjande nog har arbetet uppmärksammats nationellt och primärvårdsverksamheter i andra delar av landet har introducerat arbetet med MaPSaF. Kvalitetsarbete bedrivs bl a enligt de mål som finns definierade i hälsovals ersättningsdel för kvalitet. För 2015 har en ny ersättningsmodell för kvalitetsarbetet introducerats och ersättning kommer att lämnas utefter planerade och genomförda kvalitetsarbeten inom vissa utvalda prioriterade områden. Primärvårdsförvaltningen kommer att arbeta dels förvaltningsövergripande med gemensamma utvecklingsområden, men det kommer också att finnas enhetsunika utvecklingsprojekt. Stort fokus kommer att läggas på att förmedla goda exempel mellan förvaltningens enheter. Barnhälsovården bedriver sedan länge systematisk, årlig, mätning av flera kvalitetsparametrar och det arbetet fortsätter. Primärvårdsförvaltningen ska öka patientinflytandet med hjälp av att involvera patienter och anhöriga i bland annat förbättringsarbeten. Patienten ska ses som en medskapare i vården och inga beslut ska fattas om patienten, utan patientens medverkan. Målsättningen är att alltid kunna visa varje patient vid varje tillfälle nästa steg i behandlingen. En ökad tydlighet ger patienten och dennes anhöriga möjlighet att påverka och vara delaktiga i vården. Patientlagen som träder ikraft 1 januari 2015 innehåller delvis detsamma som den tidigare hälso- och sjukvårdslagen men har ett tydligare patientperspektiv. Patienten ska ges möjlighet att välja behandlingsalternativ och vid behov få en ny medicinsk bedömning. Det blir också möjligt att välja utförare av öppenvård i hela landet. I vilket utsträckning detta kommer att påverka Primärvårdsförvaltningens enheter är svårt att förutse och det är av vikt att följa utvecklingen av patientflödet inom och utanför länet. För att stärka patienters, närståendes och medborgares ställning i hälso- och sjukvården har en särskild strategi tagits fram i samarbete med patient och närståenderepresentanter. Handlingsplaner utifrån strategin kommer att arbetas fram under planperioden. Barn och ungas möjlighet att lämna synpunkter ska särskilt beaktas. Alla som är i kontakt med Primärvårdsförvaltningen ska alltid bli bemötta med respekt och god service. Engagerade och kunniga medarbetare som mår bra och trivs med varandra och sitt arbete erbjuder ett bra bemötande och med patienter som känner sig trygga uppnås även bättre behandlingsresultat. Flera satsningar, som t ex medarbetardagar, görs fortlöpande för att utveckla bemötandet och service med fokus på patienternas upplevelse. Alla ska kunna lämna synpunkter i olika former och genom de kanaler som passar den enskilde bäst. Detta ger förutsättningar för en utveckling av verksamhet som utgår från den enskilde patientens behov. 2.3 En vård utan köer inom hälso- och sjukvård Medborgarnas behov av god tillgänglighet till primärvård är av hög prioritet. Det är viktigt att det goda resultatet inom primärvårdens tillgänglighet bibehålls och det pågår ett ständigt Primärvårdsförvaltningen, Verksamhetsplan (19)

55 förbättringsarbete. Analyser av aktuellt utfall samt jämförelser mellan enheter och beskrivning av aktiviteter görs regelbundet och har varit en bidragande faktor till de fortsatt goda resultaten. Sjukvårdsrådgivningen (SVR) har en viktig funktion kring styrningen av medborgarnas sjukvårdskonsumtion till rätt vårdnivå. Styrningen baseras på riktiga bedömningar och rätt information till dem som kontaktar 1177, för att upprätthålla god patientsäkerhet och hög tillgänglighet. Medborgarna erbjuds vård inom ramarna för den lagstadgade vårdgarantin. Landstinget i Kalmar län har beslutat att om kontakt med läkare i primärvården behövs får väntetiden vara högst 5 dagar. Gällande telefontillgängligheten är primärvårdens mål att ha en genomsnittlig väntetid i telesvarssystemet TeleQ på maximalt 20 minuter och att uppringning ska ske senast 5 minuter efter utsatt tid i 90 procent av samtalen. Utöver att den goda tillgängligheten enligt vårdgarantin bibehålls inom Primärvårdsförvaltningen är det också viktigt att hitta metoder att identifiera patienter med särskilda behov för att kunna erbjuda vård genom ett utvecklat omhändertagande av redan kända patientgrupper med till exempel kronisk sjukdom. Nätverket för teleq-sköterskor fortlöper under planperioden och ska leda till utveckling och kompetensförsörjning för de medarbetare som arbetar i TeleQ. Landstingets asyl- och flyktinghälsovård har under många år haft en väldigt god tillgänglighet och hög täckningsgrad för genomförda hälsosamtal. I takt med att asylboenden blir mer geografiskt fördelade i länet har behovet av mobil verksamhet ökat. För att kunna ha en fortsatt god tillänglighet är det viktigt att noga följa utvecklingen och hela tiden anpassa verksamheten till de nya förutsättningarna. 2.4 Jämlikhet och jämställdhet Primärvårdsförvaltningen ska verka för en jämlik och jämställd vård, både ur socialekonomiskt- och regionaltperspektiv. Vården ska ske på lika villkor, anpassad efter patientens behov. Det finns i ersättningssystemet delar som ska verka för en jämlik vård (t ex socioekonomiska ersättningar och glesbyggdsersättningar). Funktionshinderpolitiska programmet, likabehandlingsplanen och landstingets folkhälsopolitiska plan stödjer arbetet för en jämlik och jämställd vård. Planerna följs upp regelbundet i förvaltningen, vid verksamhetsdialoger och verksamhetsberättelser. Arbetet med jämställd sjukskrivning fortsätter och förvaltningen följer landstingets statistikuppföljning, medverkar på utbildningstillfällen och deltar i projekt. Ett led i förvaltningens arbete är jämställdhetsprojektet, Multimodal rehabilitering samt att våld i nära relationer särskild ska uppmärksammas under planperioden. Förvaltningens byggnader och lokaler kommer att fortsätta anpassas för att öka tillgängligheten för människor med funktionsnedsättning. 2.5 Integration och asylsjukvård Antalet asylsökande har under många år varit relativt konstant och varit koncentrerad på några få platser framförallt i mellanlänet. Under de senaste tre åren har betydligt fler asylsökande anlänt till vårt län och boendena är numer fördelad över betydligt fler platser i länet. Asyl- och flyktinghälsovården erbjuder samtliga nyanlända en hälsoundersökning och historiskt sett har länet haft väldigt hög andel (90-95%) av samtliga asylsökande som erhållit en hälsoundersökning. Den stora utmaningen för framtiden är att bibehålla de goda resultaten, med en betydligt mer splittrad verksamhet över länet. Detta uppnås bland annat med mobila team som har funnits en tid och som utvecklas vidare framgent. Ytterligare aktiviteter, såsom t ex koncentrerade mottagningar på helger, för att möta behovet av hälsoundersökningar kommer att Primärvårdsförvaltningen, Verksamhetsplan (19)

56 2.6 Utveckling av e-hälsa och invånartjänster E-hälsa är digitala tjänster som ökar tillgängligheten till hälso- och sjukvården oavsett tid och plats. Den förbättrar samordningen av vårdinformation och stärker patientens ställning i vården genom ökade möjligheter till delaktighet i vårdprocessen. För Primärvårdsförvaltningen kommer utvecklingen av e-hälsa och invånartjänster vara ett prioriterat område att utveckla under kommande år. Den utveckling som sker i landstinget i stort genom införande av nya e-tjänster, som t ex intygstjänster, att kunna följa sin remiss, ta del av sin journal och tjänster via appar kommer att vara viktiga delar för Primärvårdsförvaltningen att vara delaktig i. För Primärvårdsförvaltningen kan ett förändrat arbetssätt innebära större möjligheter att kunna erbjuda en jämlik vård över hela länet. Där det geografiskt är svårt med rekrytering av medarbetare kan alternativa sätt att nå vården vara en sätt att säkra både tillgänglighet och kvalitet. Primärvårdsförvaltningens sidor på ska vidareutvecklas ytterligare, gällande struktur och innehåll för att tillgodose besökarnas behov. Arbete med att öka antalet besök på 1177.se, den svenska sjukvårdens gemensamma webbplats för råd och information om hälso- och sjukvården, fortsätter. Med e-tjänsten Mina vårdkontakter kan patienten enkelt kontakta sin mottagning, ställa frågor, förnya recept, beställa provtagning etc. Antalet ärenden i Mina vårdkontakter har ökat under flera år, vilket också är och har varit en målsättning. Med en ökad volym ärenden kan effektiviseringar för både patient och verksamhet lättare genomföras. Under året kommer en särskild utbildningssatsning på förvaltningens medarbetare inom området. Genom en ökat kännedom om e- tjänsten kommer medarbetare kunna förklara dess fördelar för de som besöker verksamheten. Tjänsten planeras att utvecklas till att bland annat innefatta kallelse- och tidbokningstjänster, vilket kommer att öka tillgängligheten för primärvårdspatienter. Under 2015 planerar landstinget att ansluta sig till den nationella behandlingsplattformen som kommer att erbjuda ett antal behandlingsprogram. Med internetbaserade stöd- och behandlingsprogram kan individen få stöd och behandling oberoende av tid och plats. Vården blir mer jämlik, då samma program används oberoende av behandlare och är ett bra komplement till traditionell behandling. Metoden för internetstödd KBT, Kognitiv beteendeterapi, i programmen ångest och depression som har bedrivits i projektform ska implementeras och kunna erbjudas patienter i länet. Under 2014 har en av förvaltningens enheter inlett ett projekt avseende införande av en mobilapp där patienter på egen hand kan registrera olika uppföljningar mellan besöken och på så sätt enklare hålla kontakten med hälsocentralen. Faller detta väl ut kan detta breddas till resterande del av förvaltningens enheter. I och med den ökade automatiseringen av patientavgifterna och frikortshanteringen öppnar sig möjligheter att låta patienterna anmäla sig via självbetjäningsterminaler i stället för vid en bemannad reception. Under året kommer tre hälsocentraler att vara piloter i att införa den möjligheten och därefter är det planerat för ett införande på samtliga hälsocentraler. 2.7 Mått Medborgare & kund Förvaltningens mål Mått Målvärde Friskare och nöjdare invånare Kontakt med primärvården samma dag 100 % Snittväntetid Tele Q < 20 minuter 90 procent av de uppringda samtalen ska ske inom utlovad tid (+5min) 20 minuter 90 % Primärvårdsförvaltningen, Verksamhetsplan (19)

57 Förvaltningens mål Mått Målvärde Tid till läkarbesök inom 5 dagar i primärvården 100 % Tillgänglighet 1177-samtalen som besvaras inom 9 minuter 95 % Antalet ärenden i Mina vårdkontakter ska öka Patientupplevda kvaliteten inom primärvården PUK Aktiviteter Medborgare & kund Aktiviteter Nätverk TeleQ-sköterskor Fysioterapeut direkt Fortsatt utveckling av e-hälsa Referensgrupp bemötandefrågor Uppföljning av Nationell patientenkät Primärvårdsförvaltningen, Verksamhetsplan (19)

58 3 Verksamhet och process Det övergripande målet är Rätt kvalitet genom effektiva processer för hög livskvalitet och god hälsa. All verksamhet ska ha rätt kvalitet, vara jämlik och jämställd. Verksamheten ska erbjuda god tillgänglighet och bra bemötande, efter vars och ens behov 3.1 Varje dag - systematiskt förbättringsarbete Varje dag lite bättre kraften hos många! är landstingets strategi för att uppnå bästa tänkbara kvalitet med fokus på ökat värde för patienter och medborgare. Detta uppnås genom ett långsiktigt förhållningssätt, kunskap om förbättring och små förbättringar varje dag. Begreppet står för ett ledarskap och ett medarbetarskap som genomsyras av ett ständigt och systematiskt förbättringsarbete och lärande. I landstinget pågår ett förbättringsarbete med särskilt fokus på diagnosområden som drabbar många patienter. De områden som är i fokus för förbättringsarbetet är hjärtsjukdom, stroke, diabetes, cancer, neuropsykiatri samt de mest sjuka äldre. Resultaten i Öppna jämförelser har legat till grund för urvalet av de sex områdena. Målet är att förbättra de medicinska resultaten och minska ledtiderna genom att etablera ett arbetssätt som utgår från patientens behov, ett så kallat processorienterat arbetssätt. Processarbetet ska utifrån patientens behov skapa effektivare flöden, öka vårdkvalitet, patientsäkerhet, kostnadseffektivitet och bidra till att göra vården mer jämlik och jämställd. Den nya ersättningsmodellen för kvalitetsarbetet är inriktad mot några av de ovanstående utvalda områdena och en förutsättning är att utvecklingsarbetet sker i samverkan med andra aktörer i vårdkedjan och med patienter. Primärvårdsförvaltningen kommer att arbeta dels förvaltningsövergripande med gemensamma utvecklingsområden, men det kommer också att finnas enhetsunika utvecklingsprojekt. Stort fokus kommer att läggas på att förmedla goda exempel mellan förvaltningens enheter. Förvaltningen har tillsatt en referensgrupp som har till uppgift att utveckla förvaltningens arbete i fortbildnings- och nätverksfrågor. Gruppen initierar bland annat utbildningar som arrangeras av förvaltningen i syfte att erhålla skräddarsydda och kostnadseffektiva utbildningar. Primärvårdsförvaltningen har prioriterat fortbildningsfrågan och nätverken (yrkesgrupperna) har upprättats för att säkerställa utbudet för att ge bättre möjligheter att dela, fördjupa och utveckla kunskap inom kärnverksamheten Inom primärvården pågår också forskning och utveckling genom ett antal doktorander, samverkan i forskningsprojekt via Forss med flera. 3.2 Utveckling i vården I de nationella riktlinjerna för vård och behandling som löpande arbetas fram av Socialstyrelsen prioriteras preventivt arbete mycket högt. Stort fokus finns också på preventivt arbete inom primärvården och i hälsovalsuppdraget. Att vara hälsocentral innebär att bedriva livsstilsmottagning huvudsakligen inriktad på sekundärprevention, men även primärprevention med tobaks-, kost- och alkoholrådgivning samt stöd till regelbunden fysisk aktivitet bland annat genom "Fysisk aktivitet på recept". Dessutom sker rådgivning angående stresshantering. Hälsokoordinatörerna och läkarna spelar en viktig roll i det förebyggande arbetet, men även övrig personal på hälsocentralerna deltar i verksamheten. Arbetet bedrivs i samarbete och i nätverksbyggande form med interna och externa aktörer som exempelvis Utvecklings- och folkhälsoenheten, barnhälsovården, Folktandvården, apotek, kommun, folkhögskola och idrottsföreningar. En viktig aktör i detta arbete är Utvecklingsoch folkhälsoenheten som fungerar som kompetenscenter samt stödjer och bistår hälsocentralerna i fortbildning kring livsstilsfrågor. Den nationella rehabiliteringsgarantin har införts för att stärka den enskildes ställning i sjukskrivningsprocessen. Syftet med garantin är att i större utsträckning än tidigare säkerställa patientens tillgång till medicinsk behandling och rehabilitering. Rehabiliteringen ska erbjudas efter Primärvårdsförvaltningen, Verksamhetsplan (19)

59 att hälso- och sjukvården har gjort en medicinsk bedömning och utredning. Behandlingen kan ske i förebyggande syfte för att motverka en kommande sjukskrivning. De medicinska behandlingsmetoderna, Kognitiv Beteendeterapi (KBT) och multimodal rehabilitering, som har vetenskapligt stöd i effekten återvunnen arbetsförmåga, ska användas för att fortsatt ta del av den nationella garantin. Det pågår ett utvecklingsarbete kring kulturens bidrag till att förebygga ohälsa där målet är att hitta en modell för samverkan mellan sjukvården, folkhögskolor och kulturinstitutioner i länet. Läkemedelsfrågorna har varit prioriterade i Primävårdsförvaltningen under flera år och utvecklingsarbetet utifrån den Nationella läkemedelsstrategin fortsätter. Hälsocentralerna får enskilt stöd av förvaltningens läkemedelssakkunnige läkare för att arbeta med och förbättra sin läkemedelsanvändning. Den sakkunniges arbete innebär bland annat utförandet av basenhetsinriktade läkemedelsgenomgångar baserade på rekommendationslistan och läkemedelskommitténs förskrivningsmål. Under planperioden kommer utdata och stödsystem att utvecklas ytterligare och målet är att förskrivare ska kunna ta del av information om sin förskrivning i syfte att ytterligare höja kvaliteten i läkemedelsförskrivningen. Landstingets STRAMA-grupp (samverkan mot antibiotikaresistens) har genomfört ett utvecklingsarbete för en rationell antibiotikaanvändning, ett mål som även ingår i den nationella läkemedelsstrategin. Möjligheter till förbättrad uppföljning med diagnoskopplad antibiotikaförskrivning inom primärvård har utvecklats i landstinget. Detta har lagt grunden för att, utifrån enskilda hälsovalsenheters statistik, fortsatt verka för en optimerad antibiotikaförbrukning. Primärvårdsförvaltningen har i senaste beslutet kring Hälsoval Kalmar län erhållit ett tydligare ansvar för utvecklingsfrågor i primärvården i stort. I syfte att kvalitetssäkra och stödja utvecklingen i den verksamhet som utförs med landstingets resurser ska metoder för uppföljning av primärvård, oavsett driftsform, utvecklas. Under planperioden kommer olika mottagningsmodeller vidare att utredas som stärker fysioterapeutsrollen som första kontakt för patienten som söker primärvård med besvär från rörelseoch stödjeorganen. 3.3 Hållbar miljö och hälsofrämjande lokaler m.m. Med utgångspunkt från landstingets Hållbarhetsprogram har Primärvårdsförvaltningen utarbetat en handlingsplan för miljöarbetet. Ett sunt miljöarbete är en grundförutsättning för att alla medborgare ska kunna uppnå en god hälsa, därför är miljöarbetet viktigt inom Primärvårdsförvaltningen. Alla hälsocentraler, sjukvårdsupplysningen och asyl- och flyktingmottagningen är diplomerade i sitt miljöarbete och arbetar aktivt med miljöfrågor. Fokus under planperioden kommer att vara bibehållning av diplomeringen på basenheterna. Arbetet med miljöcertifieringen av Nybro hälsocentral slutfördes under 2014 och enheten fungerar nu som ett stöd för övriga enheters miljöarbete. Samtliga basenheter i förvaltningen har ett miljöombud och för att upprätthålla kompetensen för dessa utbildas alla vid början av åtagandet och sedan kontinuerligt en gång per år i miljöarbetet. Uppföljning av miljöarbetet sker i samband med verksamhetsdialoger, samt vid miljörevisionerna. Primärvårdsförvaltningen kommer att verka efter de beslut gällande lokaler som står i Landstingsplanen för För närvarande pågår byggprojekt/diskussioner på ett flertal orter i länet och förhoppningen är att ett flertal verksamheter har nya lokaler under planperioden. Gällande familjecentraler har förvaltningen i uppdrag att fortsätta arbetet med att etablera fler familjecentraler i länet och målet är att det ska finnas en familjecentral i varje kommun. Primärvårdsförvaltningen, Verksamhetsplan (19)

60 3.4 Mått Verksamhet & process Förvaltningens mål Mått Målvärde Rätt kvalitet genom effektiva processer - för hög livskvalitet och god hälsa Diabetiker - andel med stor risk för komplikationer Patientsäkerhetskultur 70 Patientupplevd kvalitet - läkemedel 61 Följsamhet hygienregler 100 % Följsamhet klädregler 100 % 3.5 Aktiviteter Verksamhet & process Aktiviteter Patientsäkerhetsberättelse PV-Kvalitet (minst 4 kvalitetsindikatorer) Preventivt arbete vid kronisk sjukdom Uppföljning av läkemedelsförskrivning Delta i arbetet med prioriterade processer Analys av kronikernas tillgång till vård Primärvårdsförvaltningen, Verksamhetsplan (19)

61 4 Medarbetare Det övergripande målet är Landstinget ska vara en attraktiv, utvecklande och hälsosam arbetsplats. Landstingets ska bli ännu attraktivare som arbetsgivare och andelen medarbetare som anser att landstinget är en attraktiv arbetsplats ska öka. Landstinget ska vara en föregångare som arbetsgivare när det gäller att främja den goda arbetsplatsen genom chefers och medarbetares engagemang och delaktighet. Arbetsmiljön ska utvecklas och förbättras - mot ännu mer hälsosamma och utvecklande arbetsplatser. 4.1 Strategisk personal- och kompetensförsörjning Primärvårdsförvaltningen ska allt tydligare profilera och marknadsföra sig för en konkurrenskraftig och attraktiv arbetsplats där medarbetare känner stolthet. Vi strävar efter arbetsplatser med kompletta personalstyrkor, att tjänster ska tillsättas utifrån uppdrag och ekonomi samt en minskning av nyttjande av bemanningsbolag. Fortlöpande pågår rekryteringsarbetet genom traditionella aktiviteter såsom annonsering i olika tidskrifter och hemsidor, deltagande i mässor mm. Under året har förvaltningen påbörjat ett rekryteringsarbete av utländska läkare via rekryteringsbolag. Målsättningen är att omkring tio läkare ska börja arbeta på hälsocentraler med bemanningsbehov. Under 2013 utökades antalet AT-block med 8 platser som inriktas mot primärvård och psykiatri. Detta har slagit väl ut och kommer förhoppningsvis leda till ett förbättrat rekryteringsläge för primärvården i framtiden. Samtidigt kommer studierektorerna i förvaltningen fortsätta arbetet med att förbättra förvaltningens möjligheter till ännu mer attraktiv utbildningssituation för AT- och STläkare. I Landstingsplan tillskjuts medel för motsvarande en utökning av omkring 20 ST-läkare i primärvården. Denna satsning är positiv för primärvården, samtidigt som den ställer stora krav på att verksamheten ser till att skapa en bra utbildningsmiljö för AT- och ST läkare. I syfte att underlätta för enheter med svårigheter att kunna erbjuda god handledning kommer förvaltningen aktivt arbeta för att handledare och ST-läkare tillsammans under delar av utbildningen arbetar och utbildar sig på hälsocentraler med större bemanningsbehov. Vid rekrytering av ytterligare 20 ST-läkare kan nya innovativa idéer prövas och t ex finns det exempel på olika upplägg av utbildningsenheter som skulle kunna vara ett alternativ att prova även i vårt län. Exempel på andra åtgärder för att förbättra bemanningsläget är att förutsättningarna för att inrätta en resurspool för allmänläkare, samt att en obligatorisk utbildningsdel i primärvård för ST-läkare ska utredas. Den senare åtgärden torde även ge stora samverkansvinster i det långa perspektivet. Landstinget ska också arbeta för att ta tillvara nyanlända med hälso- och sjukvårdskompetens och här kommer Asyl- och flyktinghälsovården spela en stor roll i att identifiera dessa personer. Det finns en stor möjlighet för hälsocentralerna i att vara positiva till ge nyanlända en god introduktion i den svenska primärvården. Tillsammans med landstingets praktiksamordnare arbetar Primärvårdsförvaltningen för att kunna ta emot studerande från högskolor och universitet både i Sverige och utomlands samt från gymnasieskolor. Ett psykologprogram med praktik är infört på Linneuniversitetet i samarbete med primärvården. Samarbetet har utvecklats i takt med att fler psykologer har anställts och fortbildning sker i evidensbaserade metoder för att utföra sitt uppdrag. För att trygga framtida behov av sjuksköterskor pågår ett samarbete med Linnéuniversitetet, vilket kommer att ge flera platser för sjuksköterskestudenter i länet. Det finns också ett behov av att vidareutbilda sjuksköterskor till distriktssköterskor för att täcka upp framtida pensionsavgångar, men också för att kunna uppfylla uppdraget i Hälsoval Kalmar län. Landstinget tecknade under 2014 ett samarbetsavtal med Linköpings universitet om en decentraliserad läkarutbildning, där också Linnéuniversitetet är en samverkanspartner. Detta Primärvårdsförvaltningen, Verksamhetsplan (19)

62 innebär en stärkt akademisk utbildnings- och forskningsmiljö samt på sikt en förbättrad personaloch kompetensförsörjning av läkare. Samarbetet mellan landstinget, Linnéuniversitetet och Linköpings universitet kommer också att utvecklas när det gäller handledning, utveckling av master-/magisterprogram för biomedicinska analytiker och samverkan kring specialistutbildningar för sjuksköterskor och kontaktsjuksköterskor. Primärvårdsförvaltningen kommer att ha en viktig roll i landstingets åtagande avseende läkarutbildningen och det är av stor vikt att planeringsarbetet kommer igång under inledningen av planperioden. 4.2 Delaktiga, ansvarstagande och engagerade medarbetare Arbete med förbättringar och effektiviseringar är en del i arbetet. Alla medarbetare har ansvar i sitt arbete. Förbättringsarbete är en del av samtliga medarbetares arbetsuppgifter. Det innebär att alla medarbetare ska bidra i arbetet mot bättre kvalitet och effektivitet. Dialogen om arbetsvillkor och eventuellt utvecklingsmöjligheter för medarbetaren diskuteras vid medarbetarsamtalet och dokumenteras i individuella utvecklingsplaner. Dialog om önskad sysselsättningsgrad ska föras vid samtalen för att om möjlighet finns erbjuda önskad sysselsättningsgrad vid förändringar i verksamheten. Landstingets chef- och medarbetarriktlinje ligger till grund för ett engagerat medarbetarskap i förvaltningen. Syftet med riktlinjen är att ange förutsättningar, möjligheter och förväntningar för ett medarbetarskap inom landstinget i Kalmar län så att förvaltningen kan utvecklas och erbjuda en verksamhet som motsvarar medborgarnas behov. Ledarskapet ska stödja verksamhetens uppdrag. Ett landstingsövergripande ledarskapsutvecklingsprogram med samordning av utbildningsinsatserna för olika områden kommer att tas fram. Detta ska omfatta landstingets samtliga chefer och skapa förutsättningar för ett ledarskap som ständigt utvecklar verksamheten. Det kommer starka signaler från verksamheten att arbetsbelastningen ökat avsevärt under de senaste åren och hur det påverkar våra medarbetare. Möjligheter till att skapa dialog på arbetsplatserna minskar när arbetsbelastningen är hög och medarbetarna känner sig stressade.sjukfrånvaron har minskat i Primärvårdsförvaltningen under de senaste åren. Förvaltningen arbetar med rehabilitering utifrån de förutsättningar som finns och i enlighet med riktlinjen kring "Rehabilitering och Arbetsmiljö". Förvaltningens förebyggande arbetsmiljöarbete syftar självklart till att försöka förhindra arbetsrelaterade sjukskrivningar. Landstingshälsan och personalfunktionen är en resurs för verksamhetscheferna i arbetet med "Rehabilitering och Arbetsmiljö". Utbildnings- och informationsinsatser inom arbetsmiljödeligationerna anordnas kontinuerligt både för nya och gamla chefer. Arbetsmiljöutbildningar kommer att genomföras regelbundet i samarbete med Landstingshälsan, personalfunktionen och de fackliga organisationerna. Utbildningen genomförs med stöd av ett landstingsgemensamt utbildningsprogram. Medarbetarnas kompetens har en avgörande betydelse i den kunskapsintensiva hälso- och sjukvården. Medarbetarsamtal är ett viktigt verktyg i dialogen mellan chef och medarbetare. Samtalen ska bland annat medverka till att utbildningsbehov för berörd verksamhet och medarbetare tydliggörs och följs upp. Individuella kompetensplaner för varje medarbetare ska finnas på alla enheter. Primärvårdsförvaltningen prioriterar fortbildningsfrågan och referensgruppen för utbildning har i uppdrag att vara ett stöd/bollplank till den/de personer som arbetar med att arrangera interna utbildningar samt att vara ett stöd till förvaltningen i utbildningsfrågor i allmänhet. Referensgruppen inom utbildning har också haft i uppdrag att starta upp nätverk för olika professioner och områden. Nätverken (yrkesgrupperna) har upprättats för att säkerställa utbudet för att ge bättre möjligheter att dela, fördjupa och utveckla kunskap inom kärnverksamheten. De nätverk som finns i dag är diabetes, astma/kol, teleq, demens, inkontinens, sjukskrivningskoordinatorer, hälsokoordinatorer, chefsnätverk, psykologer och medicinsk ledningsansvariga. Studierektorsorganisationen har en viktig uppgift, att förbättra primärvårdens möjligheter till ännu mer attraktiv utbildningssituation för AT- och ST- läkare och psykologer. Att sprida goda exempel mellan enheterna fortgår. Målet är att goda initiativ och lyckade utvecklingsprojekt i en del av förvaltningen ska kunna inspirera till liknande utveckling på andra enheter. Under 2015 upphör medfinansiering från läkemedelsindustrin med flera när det gäller Primärvårdsförvaltningen, Verksamhetsplan (19)

63 fortbildning- och utbildningsinsatser inom hälso- och sjukvården, vilket innebär att landstinget kommer att avsätta resurser för detta ändamål. Jämställdhets- och mångfaldsfrågor är ständigt aktuella inom Primärvårdsförvaltningen. Ambitionen är att kvinnor och män ska vara jämställda inom samtliga områden som kan påverkas av arbetsgivaren. På basenhetsnivå fortgår löpande arbetet avseende diskrimineringslagen, vilket ställer stora krav på samtliga medarbetare inom Primärvårdsförvaltningen gällande de kulturmöten som sker dagligen i vården. Arbetet med HBTQ-frågor (homo-, bi-, trans-, queer) i likabehandlingsarbetet ska följas upp och utbildningsinsatser planeras. Det sker en årlig lönekartläggning och en årlig analys av löneskillnader mellan kvinnor och män. Arbetet är en viktig del i det löneprocessarbete som pågår på förvaltningsnivå och basenhetsnivå för att inga oegentliga löneskillnader mellan kvinnor och män ska finnas. Vid behov upprättas handlingsplaner. Det måste finnas en bra balans mellan verksamhetens uppdrag, mål och givna personal- och ekonomiska ramar. En effektiv administration är en faktor för att upprätthålla en långsiktig och stabil utveckling av Primärvårdsförvaltningens verksamheter. Nya arbetsformer, flexibla arbetssätt och utveckling av yrkesroller är några viktiga punkter i den framtida strategiska personalförsörjningen. Det handlar bland annat om att skapa förutsättningar för ett utvecklande samarbete i det patientrelaterade arbetet mellan den medicinska delen, den administrativa kompetensen och olika typer av servicetjänster. Införandet av förenklad process kring att anmäla besök, hantera högkostnadskort och betala avgifter innebär en möjlighet att minska den administrativa tiden inom hälso- och sjukvården. 4.3 Mått Medarbetare Förvaltningens mål Mått Målvärde Landstinget ska vara en attraktiv, utvecklande och hälsosam arbetsplats 4.4 Aktiviteter Aktiviteter Samverkan med Landstingshälsan Introduktionsdag för nyanställda i förvaltningen Medarbetardagar Sjukfrånvaron inom landstingets alla verksamheter Andel medarbetare som i medarbetarenkäten uttrycker stolthet över att arbeta i Landstinget i Kalmar län Andel medarbetare som har medarbetarsamtal, med individuell utvecklingsplan 4,2 % % Primärvårdsförvaltningen, Verksamhetsplan (19)

64 5 Ekonomi Det övergripande målet är God ekonomisk hushållning. Landstinget ska ha en kostnadseffektiv hushållning av resurser. Den verksamhet som landstinget bedriver ska vara ekonomiskt ansvarsfull och långsiktig. Verksamhetens mål ska nås med lägsta möjliga resursinsats. 5.1 Budget Ekonomiskt utgångsläge Övergripande Det övergripande målet inom Primärvårdsförvaltningens ekonomiperspektiv är att inte överskrida tilldelad budget. Uppfylls detta mål bidrar förvaltningen till uppfyllelse av de i landstingsplanen formulerade landstingsövergripande finansiella målen. När detta skrivs är bokslutet för 2014 ännu inte färdigt. Enligt den senaste prognosen beräknas primärvårdsförvaltningens verksamhet inom Hälsoval generera ett negativt ekonomiskt resultat motsvarande ca 35 Mkr medan verksamheten utanför Hälsoval har en ekonomi i balans. Således beräknas ovan nämnda målsättning inte uppfyllas inom primärvårdsförvaltningen under Verksamhet inom Hälsoval Hälsovalsverksamheten finansieras via landstingsinterna intäkter inom ramen för hälsovalets ersättningssystem. Det finansiella målet inom hälsovalsverksamheten består i att uppnå en ekonomi i balans, vilket innebär att de redovisade intäkterna ska överstiga de redovisade kostnaderna. Bedömningen i den senaste prognosen visar ett underskott på 35 Mkr vilket innebär att verksamheten inte når det finansiella målet Såväl storleken på och orsakerna till det ekonomiska underskottet är väsentligen desamma som i bokslutet Den alltjämt huvudsakliga orsaken till de ekonomiska problemen är omfattande hyrläkarkostnader. I den senaste prognosen uppgår dessa till 36 mkr avseende 2014, vilket innebär en ökning jämfört med 2013 motsvarande 4 mkr. Vad gäller den egna personalen har kostnadsökningen mellan 2012 och 2013 förvisso avtagit under 2014, men kostnaderna ligger fortsatt på en högre nivå än vad finansieringen medger. Den alltför höga kostnadsnivån förklaras av ett ökat behov av personal för att klara av hälsovalsuppdraget med bibehållen kvalitet och tillgänglighet. Skälen till de ökade personalbehoven är flera. Den ihållande läkarvakanssituationen bidrar till att driva upp kostnaderna inom övriga personalkategorier. Analys av produktionsstatistik under några år tillbaka indikerar att det förhåller sig på det viset. Under januari-september 2014 har antalet sjukvårdande behandlingar och extern provtagning ökat med 23% respektive 17% jämfört med samma period Vad gäller läkarkontakter är antalet besök i princip oförändrade under samma jämförelseperiod som ovan medan antalet dokumenterade administrativa läkarkontakter har ökat med 15%. Ett annat skäl till att besök utförd av annan personalkategori än läkare ökar så markant är att distriktäkarens mottagningsbesök har fått en mer komplex karaktär med multisjuklighet, läkemedelsuppföljning, utredning av odiagnostiserad komplex sjukdomsbild, besök som rör psykisk ohälsa samt sjukskrivningsärenden. Dessa besök kräver hög närvaro och energi och pressas in i samma schema som tidigare medan enklare fall sköts genom telefonrådgivning eller sjuksköterskebesök. Delar av personalkostnadsökningen rör sig också om de tillfälliga kostnadsökningar som uppstår i samband med pensionsavgångar, då ny personal av olika skäl påbörjar tjänstgöringen innan det att avgående personal avslutat sin anställning. Kostnaderna för läkemedel har under 2014 minskat endast marginellt jämfört med året innan. Också inom detta kontoslag märks negativa effekter av nyttjandet av hyrläkare då det av naturliga skäl är svårare att inkludera inhyrd personal i förbättringsarbeten inom läkemedelsområdet. Primärvårdsförvaltningen, Verksamhetsplan (19)

65 Inom områdena lokalhyror och övriga kostnader har kostnaderna ökat främst som en följd av att nyoch tillbyggnation av hälsocentralerna Stensö, Borgholm och Färjestaden fått ekonomisk helårseffekt Förvaltningens marknadsandel (antalet listade i förhållande till totala antalet invånare) är marginellt högre mot slutet av 2014 jämfört med i början på året. Men eftersom listningsökningen har ägt rum i områden med ihållande läkarvakanser tenderar det ökade antalet listade innebära ökade nettokostnader. Övrig verksamhet Primärvårdsförvaltningens övriga verksamhet är anslagsfinansierad. Dess finansiella mål är att inte överskrida tilldelad budget. Verksamheten utgörs av barnhälsovård, sjukvårdsrådgivning, asyl- och flyktinghälsovård, psykologverksamhet, missbruks- och beroendevård, fotvård samt barn och ungas psykiska ohälsa. Enligt den senaste prognosen beräknas verksamheten 2014 bedrivas med en ekonomi i balans. Barnhälsovården och sjukvårdsrådgivningen har båda en ekonomi i balans. Detsamma gäller för Asyl- och flyktinghälsovården. Totalt sett bedöms inte de statsbidrag som landstinget erhåller fullt ut täcka kostnaderna för hälso- och sjukvård åt asylsökande och flyktingar, men i landstingets modell för fördelning av statsbidragen täcks i första hand kostnaderna inom enheten för asyl- och flyktinghälsovård varefter kvarvarande intäkter fördelas ut till respektive sjukvårdande förvaltning. På så vis balanseras ekonomin inom enheten för asyl- och flyktinghälsovård, medan de sjukvårdande förvaltningarnas kostnader inte täcks fullt ut. Kostnaderna inom enheten för asyl- och flyktinghälsovård har ökat under de senaste åren, i takt med det ökade antalet asylsökande och flyktingar i länet. Utöver att mer personal krävs för att genomföra hälsosamtal har verksamheten också behövt flytta till nya, större lokaler. Det ekonomiska utgångsläget inom psykologverksamheten har försämrats något jämfört med tidigare. Detta som en följd av att statsbidragen avseende psykologernas KBT-behandlingar kontinuerligt minskat. Utan dessa statsbidrag bedöms psykologverksamheten vara underfinansierad. Ett mindre, temporärt, ekonomiskt överskott finns inom den nyetablerade enheten Undomshälsan. Detta beroende på att etableringen började generera identifierbara kostnader först under andra halvåret Driftbudget 2015 Verksamhet inom Hälsoval De finansiella förutsättningarna för verksamheten inom Hälsoval 2015 är något bättre än tidigare. Detta som en följd av vissa principiella förändringar av ersättningssystemet. Områden inom vilka finansieringen stärks något är ST-läkare, läkemedel och lokalkostnader. Sannolikt kommer den budgetmässiga satsningen på fler ST-block inom allmänmedicin på sikt också innebära minskade kostnader inom primärvårdsförvaltningens hälsovalsverksamhet. En annan genomgripande förändring av ersättningssystemet 2015 sker inom kvalitetsområdet. Tidigare har ersättning uppburits utifrån uppfyllelse av målsättningar inom ett antal väl definierade kvalitetsområden. Framöver kommer ersättningen att erhållas utifrån genomförda förbättringsarbeten inom kvalitetsområdet. De ekonomiska konsekvenserna av denna förändring är svåra att prognostisera. Det finns en viss farhåga att möjligheten att bedriva mer omfattande kvalitetsarbeten kan vara begränsad inom mindre enheter belägna i glesbygd med omfattande vakansproblematik. Förvaltningens marknadsandel (antalet listade i förhållande till totala antalet invånare) är marginellt högre mot slutet av 2014 jämfört med i början på året. Eftersom listningsökningen har ägt rum i områden med ihållande läkarvakanser tenderar det ökade antalet listade dock innebära ökade nettokostnader. Övrig verksamhet Driftbudgeten avseende primärvårdsförvaltningens övriga verksamhet avseende 2015 är i princip Primärvårdsförvaltningen, Verksamhetsplan (19)

66 densamma som tidigare. Ett undantag utgörs av det faktum att barnhälsovårdsbudgeten utökas. Detta med utgångspunkt i Socialstyrelsens "Vägledning för barnhälsovården" (artikelnummer ). Vägledningen lyfter bl.a. vikten av att barnhälsovården fortsätter erbjuda insatser till alla barn och föräldrar, men också att det behövs förstärkta riktade insatser till barn och föräldrar med särskilda behov och riskfaktorer. Vägledningen innehåller också en del andra ambitionshöjande åtgärder som kommer att börja vidtas under 2015 och även senare under planperioden. Vid sidan av barnhälsovårdens budgetökning kommer även Barn- och ungdomshälsans budget att växlas upp i takt med att behandlande personal anställs och lokaler tas i anspråk under Investeringsbudget Verksamhetsförändringar med ekonomisk konsekvens Åtgärder för ekonomi i balans Det viktigaste fokusområdet 2015 är att minska beroendet av hyrläkare. Om allt utnyttjande av hyrläkare omvandlades till anställningar av specialister i allmänmedicin skulle detta innebära en total kostnadsminskning om drygt 15 Mkr. En svår utmaning som dock är viktig att formulera, dels i syfte att tydliggöra förvaltningens främsta orsak till det rådande ekonomiska underskottet, dels för att understryka vikten av att kraftigast möjliga åtgärder med syfte att minska beroendet av hyrläkare vidtas. Såsom viktiga komponenter härvidlag kan nämnas: Eget fokus på att minimera användandet av hyrläkare. Eget fokus på att bedriva bästa möjliga rekryteringsarbete. Eget fokus på att ha bästa möjliga omhändertagande av befintliga AT- och ST-läkare. Landstingets satsning på fler utbildningsläkare inom primärvården. Det som i övrigt kommer att bli den största utmaningen under planperioden är att med bibehållen kvalitet och tillgänglighet ytterligare bromsa den personalkostnadsökning som skett sedan 2012 och som beskrivits ovan. Jämförande analyser av bemanningen på de respektive hälsocentralerna kommer utgöra grund för det kostnadsreducerande arbete som behöver genomföras under 2015 och framåt. Under hösten 2014 har ett fördjupat jämförelsematerial inom kategorin sjuksköterskor tagits fram. Detta kommer utgöra grund för det fortsatta arbetet med att hitta rätt nivå på bemanningen. Användandet av e-hälsotjänster kommer att ge verksamheten möjligheter till effektiviseringar. Både genom att fler insatser i vårdprocessen kan göras av patienterna själva, men också genom att delar av det som idag hanteras manuellt medarbetarna i framtiden kan automatiseras i betydligt större omfattning. Det kommer också finnas möjlighet att med hjälp av e-hälsotjänster på olika sätt förändra strukturen i primärvården och att vissa tjänster erbjuds på nytt sätt. Det pågår inom förvaltningen en diskussion om att utöka samarbetet mellan olika enheter. Syftet är att stärka patientsäkerheten och reducera behovet av hyrläkare. Det kan vara enklare att förstärka bemanningen på en större enhet och att viss del av utbudet då erbjuds på den enheten i stället. Kostnadsminskningar kommer att behöva genomföras även inom andra områden. Ett av dessa områden är läkemedel och jämförande analyser av förskrivningsmönster, hälsocentraler emellan, väntas kunna bidra till vissa kostnadsminskningar. Såsom nämnts ovan är det viktigt att i möjligaste mån inkludera även inhyrd personal i arbetet med att åstadkomma rationell läkemedelsförskrivning. Som exempel på hur detta kan gå till kan nämnas att ett par av länets hälsocentraler har initierat ett arbete inom landstingets läkemedelskomitté att arbeta fram ett informationsmaterial med syfte att åstadkomma en större delaktighet i läkemedelsfrågan från personal som hyrs in. Säkert kan marginella effektiviseringar och kostnadsminskningar ske även inom andra områden av ekonomin såsom material, bilar etc. Även här är den huvudsakliga strategin jämförande analys, i syfte att identifiera ineffektiviteter på hälsocentralsnivå. Under 2013 fattade landstinget beslut om direktiv för den landstingsägda primärvården som Primärvårdsförvaltningen, Verksamhetsplan (19)

67 omfattar bl. ansvar och rollfördelning, sistahandsansvar och utvecklingsansvar, krav på rapportering samt resultatvärdering och resultatöverföring. Utgångspunkten är att primärvård i egen regi inom Hälsovalsuppdraget ska bära sig ekonomiskt. Principen är att inga fria nyttigheter ska förekomma utan de resurser verksamheten förbrukar ska redovisas inom verksamheten. Det ekonomiska och verksamhetsmässiga resultatet ska värderas årligen i en särskild dialog. Värderingen av resultatet ska ske i förhållande till primärvårdsförvaltningens särskilda ansvar att säkra vården i länet och baseras på en bedömning av i vilken omfattning merkostnader har uppstått med anledning av detta ansvar. Utifrån ovan nämnda resultatdialog kommer förvaltningen att upprätta en ekonomisk handlingsplan i vilken de olika åtgärderna kommer beskrivas och där det också kommer att framgå hur de olika åtgärderna kommer att följas upp. 5.2 Mått Ekonomi Förvaltningens mål Mått Målvärde God ekonomisk hushållning Ekonomi i balans 5.3 Aktiviteter Aktiviteter Planerings- och simuleringsmöte med samtliga enheter inom Hälsoval Kalmar län Förbättringsarbete inom ekonomiområdet, med kontinuerlig uppföljning Analys av de tio största kostnaderna Primärvårdsförvaltningen, Verksamhetsplan (19)

68 Verksamhetsplan 2015 Psykiatriförvaltningen

69 Innehållsförteckning 1 Inledning Landstingets vision och värdegrund Verksamhetsidé Utmaningar Medborgare och kund Hälsolänet ska gynna ett hälsosammare liv Kvalitet och patientsäkerhet Patientens ställning skall stärkas Bra bemötande och god service i fokus Dialog med medborgarna Kvalitet och patientsäkerhetsplan En vård utan köer inom hälso- och sjukvård Jämlikhet och jämställdhet Integration och asylsjukvård Utveckling av e-hälsa och invånartjänster Mått Medborgare & kund Uppdrag Verksamhet och process Varje dag - systematiskt förbättringsarbete Utveckling i vården Nationella riktlinjer PRIO Samverkan Behandlingsutbud Journal/Cosmic Nya psykiatrilokaler Hållbar miljö och hälsofrämjande lokaler m.m Mått Verksamhet & process Uppdrag Medarbetare Strategisk personal- och kompetensförsörjning Delaktiga, ansvarstagande och engagerade medarbetare Mått Medarbetare Psykiatriförvaltningen, Verksamhetsplan (29)

70 4.4 Uppdrag Ekonomi Budget Ekonomiskt utgångsläge Driftbudget Investeringsbudget Verksamhetsförändringar med ekonomisk konsekvens Mått Ekonomi Uppdrag Psykiatriförvaltningen, Verksamhetsplan (29)

71 1 Inledning 1.1 Landstingets vision och värdegrund Landstinget har visionen att vara hälsolänet - för ett friskare, tryggare och rikare liv. Vi utgår från medborgarnas behov och erbjuder vår samlade kompetens och våra tjänster inom en processorienterad hälso- och sjukvård, tandvård, utbildning och kollektivtrafik för bättre hälsa i hela länet. Landstingets verksamhet drivs på uppdrag av länets invånare och verksamhetens inriktning bestäms utifrån demokratiska beslut om hur olika behov ska tillgodoses. Målet för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen samt att arbeta för att förebygga ohälsa. Personer med psykisk sjukdom eller funktionsnedsättning ska ha tillgång till en jämlik, kunskapsbaserad och säker vård och omsorg av god kvalitet. Socialstyrelsen har 2013 genomfört en öppen jämförelse och nationell utvärdering av den svenska psykiatriska vården. Rapporten visar oroväckande skillnader i hälsa, dödlighet och levnadsförhållanden för personer med psykisk ohälsa. Psykisk ohälsa kan innebära ett stort lidande och är den enskilt vanligaste orsaken till sjukskrivning bland svenska arbetstagare. Antalet långvariga sjukskrivningar (pågått i mer än 90 dagar) till följd av psykisk ohälsa ökar sedan Kvinnor är mest utsatta. Ökningen avser både självrapporterad psykisk ohälsa, ökat antal akutsökande och fler vårdtillfällen på grund av depression, ångest, oro och sömnbesvär. Detta återspeglas också i ökad förskrivning av antidepressiva och lugnande läkemedel. Däremot ligger de allvarligare psykiska sjukdomarna, till exempel schizofreni, på en relativt konstant nivå över tid. Att specialistpsykiatrins enheter är väl bemannade med välutbildad och kompetent personal är en grundförutsättning för att tillgodose ökande vårdbehov. Kompetens- och bemanningsfrågor är också centrala för det fortsatta kvalitets- och metodutvecklingsarbetet. 1.2 Verksamhetsidé Vi vill vara en psykiatri i framkant Vi vill synas och höras i det offentliga samtalet om psykiatrin Vi erbjuder alla medborgare, med behov av specialistpsykiatrins resurser, god psykiatrisk vård med hög medicinsk kvalitet utan onödiga väntetider Vi samverkar med vårdgrannar och brukarorganisationer för bästa möjliga vård 1.3 Utmaningar För att tillgodose nuvarande och kommande behov av specialistpsykiatriska insatser krävs fortsatt fokus på verksamhetsutveckling och kvalitetsarbete. Under planperioden prioriterade områden: Utveckla omhändertagandet grundat på olika diagnosgruppers behov Säkra kunskapsinhämtning så att personal på alla nivåer arbetar utifrån den mest aktuella kunskapen och tillämpar de lämpligaste behandlingsmetoderna, där nationella riktlinjer och regionala vårdprogram är vägledande i arbetet Förändra heldygnsvården för en bättre evidens, kompetens, bemötande, större inflytande för patienter och närstående samt förbättrad vårdmiljö. En modern psykiatri förutsätter också rätt kompetens bland personalen. Utöver en generellt höjd kompetensnivå med fler specialistsjuksköterskor behöver bemanningen förstärkas med andra kompetenser, exempelvis arbetsterapeuter och psykologer Minska den förhöjda dödligheten i somatiska sjukdomar hos personer med samtidig psykisk ohälsa. Ett holistiskt perspektiv, där såväl kroppsliga som psykiska och sociala faktorer vägs samman, är därför viktigt Psykiatriförvaltningen, Verksamhetsplan (29)

72 Utveckla samverkan med patienter och närstående på olika organisatoriska nivåer Strategisk personal- och kompetensförsörjning Psykiatriförvaltningen, Verksamhetsplan (29)

73 2 Medborgare och kund Det övergripande målet är Friskare och nöjdare invånare. Visionen om Hälsolänet är utgångspunkten i allt arbete för ett friskare, tryggare och rikare liv för invånarna i Kalmar län. Ohälsan och skillnaderna i ohälsa ska minska. I alla landstingets verksamheter ska det finnas ett tydligt kundperspektiv. Andelen nöjda kunder, medborgare och patienter ska öka. Tillgängligheten till landstingets tjänster ska förbättras årligen. Inom hälso- och sjukvården är målet en köfri vård. Patienter och närstående ska ses som medskapare i vården. Våra insatser bygger på respekt för individen, medmänsklighet, patienters och närståendes delaktighet i behandlingen och skapande av framtidstro. Vi bemöter patienter och närstående med respekt och empati och vi ska verka för god tillgänglighet och professionellt omhändertagande. Den vård vi ger ska skapa trygghet och vara säker. Vår verksamhet ska präglas av delaktighet. Vi respekterar patienter och närståendes upplevelser och känslor. Vår kunskap och vår professionalitet ska ge våra patienter de bästa möjligheterna till psykisk hälsa genom hela livet. Vi uttrycker oss så att patienter och närstående, studenter, medborgarna och andra kan ta till sig den information vi lämnar och den kunskap vi vill förmedla. Alla arbetsplatser präglas av delaktighet, öppenhet och tillåtande klimat. Vi visar respekt, lyssnar och väger in ståndpunkter. Vi bortser inte från någon. 2.1 Hälsolänet ska gynna ett hälsosammare liv Psykisk hälsa hos barn Barns psykiska hälsa har varit i fokus under senare år inte minst utifrån det faktum att upplevd psykisk ohälsa generellt ökat inom åldersgruppen barn och ungdomar 0-18 år. Trycket på de verksamheter som möter barn med psykiska problem har ökat vare sig det rört sig om skola, socialtjänst eller hälso- och sjukvård. De samverkansdokument som upprättats inom ramen för den statliga PRIO-satsningen (plan för riktade insatser inom området psykisk ohälsa) behöver implementeras vidare och en fördjupad samverkan ske med utgångspunkt i dessa dokument. Alla barn och ungdomar behöver en god och trygg miljö, anpassad utifrån de förutsättningar som barnet har. En del barn och unga har behov av insatser från den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin som under kommande planperiod kommer att vidareutveckla behandlingsmetoderna för de mest behövande. Landstingets satsning på första linjens hälso- och sjukvård för barn och unga är viktig så att även barn och ungdomar ska kunna få hjälp med lindrig/måttlig psykisk ohälsa på rätt vårdnivå. Handlingsplan för det hälsofrämjande arbetet inom Psykiatriförvaltningen 2015 Förvaltningens hälsoinspiratörer ska tillsammans med chefer och övriga medarbetare arbeta för att skapa och utveckla en hälsofrämjande miljö för både patienter och medarbetare samt arbeta aktivt för att förbättra medvetandet om och attityden till hälsofrågor. Plan för 2015 Stimulera till uttag av friskvårdspeng. Målet är att 75% av våra medarbetare ska ta ut friskvårdspengen Utmaning mellan enheterna vad gäller friskvårdsbidrag Hälsofrämjande information som stående punkt på arbetsplatsträffar Fortsätta att stödja implementering av Metabola riktlinjer med syfte att tidigt identifiera patienter i riskzon Införande av hälsofrågor som patienten själv fyller i samt dokumenteras i journal Förebygga fysisk och psykisk ohälsa genom information till medarbetare och patienter Anordna hälsovecka vecka 18 med aktiviteter för medarbetare, patienter och allmänheten Ingå i nätverket HFS's (hälsofrämjande sjukvård) uppdrag Psykiatriförvaltningen, Verksamhetsplan (29)

74 Anordna nätverksträff för alla hälsoinspiratörer i Psykiatriförvaltningen samt delta i ytterligare en träff med samtliga hälsoinspiratörer i Landstinget Kalmar län Lokala hälsoinspiratörer ska träffas kontinuerligt för att inspirera varandra i uppdraget Öka förskrivning av antal FaR-recept (Fysisk aktivitet på recept) Äldres hälsa Psykisk ohälsa/sjukdom anses vara ett av de vanligaste hälsoproblemen under åldrandet och lika vanlig bland äldre personer som bland yngre. Flera undersökningar pekar på att psykisk ohälsa/sjukdom hos äldre är underbehandlad. Detta kan vara en konsekvens av den komplexitet som framträder i kombinationen av psykisk ohälsa/sjukdom och åldrande. Det kan bland annat handla om okunskap om psykisk ohälsa/sjukdom hos äldre och hur ohälsan/sjukdomen ska behandlas % över 65 år är drabbade av en depressionssjukdom, motsvarande för hela befolkningen är 4-10% - Det finns en förhöjd risk för suicid, framförallt bland män över 85 år - Äldre använder psykofarmaka i högre utsträckning än andra Det finns ett behov och en ambition att göra en satsning på äldrepsykiatrisk specialistkompetens inom förvaltningen och arbete i den riktningen pågår. Metoder ska utvecklas för att snabbare uppmärksamma och behandla psykisk ohälsa hos äldre. Läkemedelsgenomgångar ska ske årligen och läkemedelsbehandlingar följas upp. Psykiatrin medverkar för närvarande i ett pågående ett arbete runt handläggning av beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD) som ibland leder till inläggning inom heldygnsvården. Det finns förslag att skapa en modell utifrån Arge Arnold, som används inom landstinget i Jönköping. Tanken är att samordna insatser av alla berörda aktörer inom primärvård, kommunens omvårdnadspersonal, psykiatri och geriatrik. Modellen ger en optimering av vårdkedjan, samordnade insatser och klara ansvarsroller. Specialistpsykiatrins roll kommer vara konsultativ. 2.2 Kvalitet och patientsäkerhet Landstinget i Kalmar län ska erbjuda invånarna Sveriges säkraste hälso- och sjukvård. Säker hälsooch sjukvård innebär att vårdskador förhindras genom ett aktivt riskförebyggande arbete. Ingen patient ska skadas eller avlida av undvikbara orsaker i samband med vård och behandling. För en säker hälso- och sjukvård och för att patientsäkerhetsarbetet ska bli framgångsrikt krävs att hälsooch sjukvården är patientfokuserad, jämlik/jämställd, kunskapsbaserad och organiserad för att skapa förutsättningar för en säker vård. Den utvärdering som gjordes av Sveriges Kommuner och Landsting under 2014 visade att Landstinget i Kalmar län bedömdes ha nått den högsta nivån när det gäller patientsäkerhet. Arbetet med öppna jämförelser och att aktivt lära av andras erfarenheter ska fortsätta med målsättning att ytterligare förbättra kvalitet och patientsäkerhet. Bättre vårdprocesser och medicinska resultat kan uppnås genom systematiskt arbete, kontinuerliga uppföljningar och åtgärder. Av stor vikt är att ta till sig patientens synpunkter och upplevelser av vården. Inom Psykiatriförvaltningen finns en grupp som arbetar övergripande med Kvalitet och Patientsäkerhet (KPG). Förvaltningens Kvalitets- och patientsäkerhetsplan innehåller ett antal prioriterade områden. KPG rapporterar en gång per termin till psykiatrins ledningsgrupp. Under planperioden kommer en ny metod för patientsäkerhet initieras, "patientsäkerhetsrond". På sikt kommer detta att ske inom heldygnsvården men med en ambition att samtliga av psykiatrins verksamheter ska omfattas Patientens ställning skall stärkas En ny patientlag träder i kraft den 1 januari Målet med patientlagen är att stärka och Psykiatriförvaltningen, Verksamhetsplan (29)

75 tydliggöra patientens ställning samt att främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet. Vi lovar dig som är patient; att du blir behandlad med respekt att du blir aktivt delaktig i planering av din vård att du blir professionellt behandlad enligt vetenskap/beprövad erfarenhet att vi tar till oss dina erfarenheter och förslag på förbättringar Patienten ska ses som en medskapare i vården och beslut ska fattas tillsammans med patient och närstående i så stor utsträckning som möjligt. En välinformerad person har större inflytande över sin egen hälsa och vård och kan själv agera och delta, välja behandlingsalternativ eller vårdgivare i sin behandling. För patienter med låg funktionsnivå är det viktigt att även ha med närstående i vårdplaneringen. Arbetet med att göra patienter och närstående delaktiga i den individuella vårdplanen ska utvecklas. Under året fortsätter arbetet med att stärka närståendes medverkan i vården, som informationskälla, för dialog vid akuta bedömningar, involvering i vårdplanering samt att närstående skall känna trygghet och uppleva sig som en medaktör i patientens vård. Landstinget har tagit fram en strategi för brukar/närståendemedverkan och beslut om ersättningsnivåer förväntas i februari Under 2015 kommer invånarna i länet att kunna ta del av sin journal på nätet. Ambitionen är att tillgång till journalen även skall gälla psykiatrisk vård. En grupp inom psykiatrin är tillsatt för att se närmare på vilka konsekvenser detta kan medföra för våra patienter Bra bemötande och god service i fokus Alla som kommer i kontakt med psykiatrin ska bli bemötta med respekt. Patienter och närstående som känner sig trygga och delaktiga ger bättre förutsättningar för bra behandlingsresultat. Engagerade och kunniga medarbetare i en god arbetsmiljö ger förutsättningar för bra bemötande. TERMA (Terapeutisk möte med aggressivitet) är ett utbildningsmaterial för personal inom psykiatrin där bemötandefrågor hanteras på ett konkret sätt. Målsättningen är att samtliga medarbetare inom heldygnsvården skall ha gått utbildningen under året. En repetitions- och utbildningsplan skall tas fram. Nationella självskadeprojektet har tagit fram en utbildning i bemötande av patienter med självskadebeteende. Under 2014 har ca 60 medarbetare genomgått en fyradagarsutbildning och ytterligare fyra utbildningstillfällen är inplanerade Samtliga patientklagomål skall dokumenteras i LISA och hanteras som avvikelser i verksamheten. Återkommande avvikelser hanteras enligt ledningssystemet Dialog med medborgarna Okunskapen om psykisk ohälsa är stor och patienter med psykiska diagnoser och deras anhöriga drabbas ofta av stigmatisering och fördomar. Psykiatridagar anordnas årligen tillsammans med brukarorganisationer för att nå ut med information om psykisk ohälsa till allmänheten. Satsningen på psykiatridagar har fallit väl ut i hela länet, allt fler har uppmärksammat dessa dagar som består av både traditionella föreläsningar och öppna mottagningar. Politiskt finns beslut att Landstinget tillsammans med länets kommuner ska arbeta suicidförebyggande. Det suicidpreventiva arbetet ska ske på bred front och Landstinget kommer därför att ta initiativ till ett möte mellan företrädare för olika aktörer, privata och offentliga, Psykiatriförvaltningen, Verksamhetsplan (29)

76 exempelvis länets kommuner, arbetsförmedling, försäkringskassa, polis, kriminalvård, kyrkliga samfund, ideell sektor, företagshälsovård och Migrationsverket. Målet är att tillsammans med berörda aktörer ta fram en handlingsplan för suicidförebyggande åtgärder i Kalmar län Kvalitet och patientsäkerhetsplan Målen för patientsäkerhet finns inlagda i förvaltningens styrkort. Fyra nya/reviderade mål har tillkommit. 1. Journalgranskning enligt MBJ (markörbaserad journalgranskning) ska påbörjas under Manualen för psykiatrin är klar och testad. En utbildningsinsats, motsvarande en dag, ska genomföras innan metoden införs. 2. Uppföljningssamtal ska genomföras med samtliga patienter som varit föremål för tvångsåtgärd. Två gånger per år ska genomförda tvångsåtgärder utvärderas av första linjechef och personal på aktuell enhet. Återrapportering sker till KPG en gång/år. 3. Mätning av kvalitén på suicidriskbedömningar har reviderats och bedöms från årsskiftet utifrån fyra olika kriterier. Gemensam riktlinje för suicidriskbedömning gällande hela förvaltningen skall införas och göras känd för samtliga medarbetare. 4. Aktiviteter i suicidpreventivt syfte. Tänkta aktiviteter är införande av SPISS (suicidprevention i specialistpsykiatrin i Skåne), deltagande i bred samverkan i samhället för att förhindra suicid (uppdrag till Folkhälsocentrum), stödja bildandet av SPES (anhörigförening för personer som mist nära anhörig i suicid), skapa en dokumentationsmall i Cosmic samt fortsatt kartläggning av 2012 års suicid i syfte att dra lärdomar. 2.3 En vård utan köer inom hälso- och sjukvård Fortsatt fokus kommer att ligga på hög tillgänglighet vad avser det första besöket, såväl till vuxenpsykiatrin som till barn- och ungdomspsykiatrin, samt till utredning/behandling inom barnpsykiatrin är landstingets ambition att vården ska vara helt köfri, vilket innebär att patienten ska känna sig trygg med att veta vad som är nästa steg vid en behandling och vid tidbokning ska en tid kunna erbjudas i samband med konsultation. Detta sker för övervägande del av besöken inom psykiatrin redan idag, vilket visas i mätningar av undanträngningseffekten. Målet är att samtliga patienter som ska ha ett återbesök inom tre månader ska få en tid i handen. Insatser för att göra den psykiatriska vården mer tillgänglig handlar också om förbättrad information om tydligare sökvägar för länets medborgare. Pågående arbete med informationen på 1177 fortsätter. Genom att införa ett standardiserat basutbud av e-tjänster i hela Landstinget i Kalmar län blir det också en tydligare och mer jämlik vård då invånaren på ett enkelt och enhetligt sätt känner igen sig oavsett vid vilken enhet man söker vård. Det underlättar för patienten som ofta har kontakt med flera vårdenheter. Kartläggning och fortsatt införande av landstingets basutbud av e-tjänster kommer att prioriteras för att underlättande för patienter när det gäller, till exempel av- eller ombokning av tid, begäran av intyg, förnya recept eller egen vårdbegäran. De öppna svaren i patientenkäten visade på svårighet att komma i kontakt med våra mottagningar per telefon. Omfattning och orsaker till detta ska analyseras för att tillgängligheten sedan ska kunna förbättras. 2.4 Jämlikhet och jämställdhet Inom landstingets verksamheter ska alla människor oavsett ålder, kön, könsidentitet, könsuttryck, funktionsnedsättning, utbildning, social ställning, bostadsort, etnisk eller religiös tillhörighet eller sexuell läggning få tillgång till vård på lika villkor och med bra bemötande. Landstinget ska säkra att verksamheten är jämlik och jämställd och all statistik ska därför presenteras uppdelat på Psykiatriförvaltningen, Verksamhetsplan (29)

77 män/kvinnor. Problemområden som identifierats inom psykiatrin är följande: Psykiatriska patienter har kortare förväntad livstid jämfört med andra, det rör sig om väsentliga skillnader år. Undvikbar slutenvård (termen tagen från Öppna jämförelser) är fem gånger förhöjd för patienter som har samtidig psykiatrisk diagnos. Detta är sannolikt ett uttryck för att dessa patienter inte fångas upp på ett adekvat sätt. Psykiatriska läkemedel ger större risk för metabolt syndrom, detta i kombination med livsstilsfaktorer ger en sämre prognos. En tydlig skillnad noteras vad gäller tvångsåtgärder hos patienter med avseende på kön, ålder och geografi. Lugnande läkemedel förskrivs i mycket högre utsträckning till kvinnor. Högst är förskrivningen för lågutbildade kvinnor. Kvinnor är i större utsträckning mer sjukskrivna än män och psykisk ohälsa bland kvinnor är betydligt vanligare än hos män. Polyfarmaci hos äldre. Invandrare och ensamstående med barn hämtar i mindre utsträckning ut sina läkemedel, sannolikt av kostnadsskäl. Planerade åtgärder: Fortsatt fokus gällande metabola riktlinjer, att dessa efterlevs i tillräcklig omfattning. En reviderad journalmall i Cosmic, gällande metabol screening, kommer att tas fram och medlemmarna i Kvalitet- och patientsäkerhetsgruppen får i uppdrag att implementera denna i sina respektive basenheter. Samverkansprojekt planeras att ske gemensamt med Primärvårdsförvaltningen och Hälsooch sjukvårdsförvaltningen för att minska den somatiska ohälsan hos patienter med psykiatrisk diagnos. En gemensam projektplan för detta skall arbetas fram. Arbete och fokus runt könsskillnader i samband med omvårdnad och medicinering kommer att fortsätta. Medverkan och arbete runt landstingets prioriterade processer för en helhetssyn med hänsyn tagen såväl till somatisk som psykisk ohälsa. 2.5 Integration och asylsjukvård Bemötande och metodik avseende flyktingbarn med behov utifrån perspektivet psykisk hälsa behöver vidareutvecklas. Detta gäller allt ifrån apatiska barn, där samverkan måste ske mellan kommunerna och den specialiserade hälso- och sjukvården, till basalt humanitärt stöd till ensamkommande flyktingbarn. Samverkan mellan olika aktörer behöver och ska intensifieras. 2.6 Utveckling av e-hälsa och invånartjänster Internetstödd KBT KBT på nätet är en psykologisk behandling med Kognitiv Beteendeterapi via Internet (ikbt). I Kalmar län ska patienter som söker för depression och ångest få hjälp genom behandlingsmetoden med stöd av en behandlare via Internet eller telefon. Projektet för internetstödd KBT, som skett i samverkan mellan primärvård och psykiatri, avslutades innan sommaren Utvärderingen som skett via Linnéuniversitetet visar på goda resultat. Sjukvårdsledningen har därför fattat beslut om att ikbt skall fortsätta att tillämpas i landstinget och att breddning och förslag till utformning och etablering av en förvaltningsmodell för metoden skall ske. För 2015 planeras: Psykiatriförvaltningen, Verksamhetsplan (29)

78 Framtagande av styrgrupp för ikbt Utforma förslag till förvaltningsmodell för metoden Utforma förslag till vägledande och styrande dokument, exempelvis riktlinje, beslutsstöd och lathund Nyrekrytering av behandlare och därmed breddning Förnyade utbildningar Strukturera journalföringen i Cosmic för att kunna följa olika variabler Förberedelse och anpassning inför drift av nationell plattform för e-hälsa 2.7 Mått Medborgare & kund Förvaltningens mål Mått Målvärde God tillgänglighet Tid till BUP inom 30 dagar 90 % Fördjupad utredning/ behandling vid BUP inom 30 dagar Andel genomförda återbesök inom måldatum för vuxenpsykiatrin Tid till första besök (somatik och vuxenpsykiatri) inom 60 dagar Neuropsykiatri - tid för basutredning-np inom 90 dagar 80 % 80 % 80 % 100 % Gott bemötande Patientsäker vård/kvalitet och patientsäkerhetsplan Bedömning av bemötandet i den nationella patientenkäten Helhetsintrycket av vården, patientupplevd kvalitet Patientupplevda kvaliteten inom psykiatrisk slutenvård PUK90 PUK90 PUK 73 Öka biverkningsrapporteringen 15 Antal patienter som står på Bensodiazepiner för långtidsbruk skall minska Minska antal överbeläggningar innom vuxenpsykiatrin Bättre somatisk vård för patienter med psykiatrisk diagnos. Användande av mallen metabola riktlinjer skall öka Antal journaler där man genomfört granskning enligt MBJ Medverkan i patientsäkerhetskulturmätningen Öka antal LISA anmälningar 55 Andel åtgärdade LISA anmälningar efter tre månader Följsamhet till suicidriktlinjen på patienter där vi fått remisser från somatiken efter suicidförsök % Följsamhet hygienregler 100 % Patientsäkerhetskultur 70 Följsamhet klädregler 100 % Psykiatriförvaltningen, Verksamhetsplan (29)

79 Förvaltningens mål Mått Målvärde Andel av patienterna som vid utskrivning får med sig läkemedelsberättelse, inklusive aktuell läkemedelslista 80 % Uppföljningssamtal efter tvångsåtgärd för samtliga patienter Antal aktiviteter i suicidpreventivt syfte Uppdrag Införa metod för markörbaserad journalgranskning, MBJ Införa patientsäkerhetsronder Tillsammans med övriga vårdförvaltningar ta fram en handlingsplan för att säkerställa att psykiskt sjuka med somatiska sjukdomar uppmärksammas i vården Införa basutbud för bokningsbara tjänster inom samtliga öppenvårdsenheter Konkretisera arbetet med att stärka patienters och närståendes ställning i vården Psykiatriförvaltningen, Verksamhetsplan (29)

80 3 Verksamhet och process Det övergripande målet är Rätt kvalitet genom effektiva processer för hög livskvalitet och god hälsa. All verksamhet ska ha rätt kvalitet, vara jämlik och jämställd. Verksamheten ska erbjuda god tillgänglighet och bra bemötande, efter vars och ens behov Inom området neuropsykiatriska funktionshinder (NP), där bland annat ADHD och Asperger ingår, är efterfrågan på utredning och behandling hög sedan flera år. NP-processen är en av landstingets prioriterade processer. Arbetet syftar till att få en likvärdig och standardiserad utrednings- och behandlingsmodell för hela länet, och på så vis också effektivare flöden så att väntetiderna till utredning minskar. En modell är framtagen som kommer att implementeras under 2015 och därefter utvärderas. Målet är att patienterna ska få en likvärdig behandling i hela länet. Processledaren kommer under våren att besöka enheterna och beskriva vad arbetet lett fram till. För att ytterligare öka kunskapen om processorienterat arbetssätt planeras utbildning för chefer i processutvecklingsledning. Vidare planeras en kartläggning av patientflödet inom varje enhet med syfte att identifiera flaskhalsar, att minska tidstjuvar och att se till att rätt personal gör rätt saker. Målet är att medarbetarna skall få mer tid över för patientkontakt. 3.1 Varje dag - systematiskt förbättringsarbete Forskning och utveckling är viktiga delar i arbetet med att utveckla den psykiatriska vården. Psykiatriförvaltningens arbete med kvalitetsutveckling sker alltmer strukturerat. Däremot är forskningsdelen i FoU-verksamheten eftersatt. Psykiatrin som specialitet är relativt obeforskad och trots många intressanta forskningsområden har förvaltningen inte någon lång forskartraditionen. För att stimulera forskande medarbetare kommer satsningar att göras för att stötta forskningsarbeten med klinisk inriktning som kan vara verksamheten till gagn. Bilden nedan illustrerar de olika komponenter som ska utgöra basen i Psykiatriförvaltningens FoUoch kvalitetsarbete. Psykiatriförvaltningen, Verksamhetsplan (29)

81 Pågående forskningsarbeten Doktorand inom klinisk psykiatri, Karolinska institutet i Uppsala. Doktorandprojekt: Sköldkörtelaxeln, personlighetsdrag och beteende bland individer med självmordsförsök. Projektet syftar till att hitta samband mellan stressmarkörer i form av sköldkörtelhormoner och tidigare utsatthet för våld i barndom samt agerat våld i vuxen ålder. Doktorand vid institutionen för psykologi, Lunds Universitet. Doktorandprojekt: Perfektionism och känsla av sammanhang bland patienter med ätstörningar. Bakgrund: Det finns en stor mängd forskning om ätstörningar och perfektionism. Dessutom finns det flera studier om ätstörningar och känsla av sammanhang (KASAM), men studier om alla tre ämnen är mindre vanligt. Perfektionism och graden av KASAM anses centrala och försvårande aspekter av psykiatriska tillstånd, inte minst i relation till ätstörningar. Genomgång av samtliga suicid eller dödsfall med oklar orsak i Kalmar län under 2012 ska genomföras i syfte att finna samband för att ytterligare utveckla ett suicidpreventivt arbetssätt inom vården. Ansökan inskickad Forskning angående mångbesökarmodellen. Genomföra kognitiva tester på patienter med diagnos ADHD behandlade med Metylfenidat. Utvecklings- och kvalitetsarbeten Barn- och Ungdomspsykiatrin i Kalmar län ingår som en av fyra pilotverksamheter i det nationella projektet Deplyftet. Projektet syftar till att förbättra kvaliteten vad gäller bedömning och behandling av depressionssjukdomar hos barn och ungdomar. Psykiatrin kommer vidare att bidra med två postrar vid Internationella patientsäkerhetskonferensen (International Forum on Quality & Safety in Healthcare) i London Psykiatrins arbete med integrerad journalföring och kvalitetsregister kommer även att redovisas vid den regionala kvalitetsregisterkonferensen i Jönköping. 3.2 Utveckling i vården RMPG psykiatri Regional medicinsk programgrupp (RMPG) psykiatri har under året sett över och förändrat sina arbetsformer. Syftet har varit att få tydligare koppling till det nationella utvecklingsarbete som sker inom Sveriges kommuner och landstings (SKL) nätverk för ledning och styrning av psykiatrin, öka delaktigheten inom RMPG och åstadkomma mer "verkstad". Det huvudsakliga arbetet inom RMPG sker idag och framåt inom fem olika arbetsgrupper: Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård Effektiv vård Säker vård REK-lista och läkemedelsmallar COSMIC Nationella riktlinjer Nationella riktlinjer Schizofreni - antipsykotisk läkemedelshantering och Schizofreni - psykosociala insatser kommer att slås ihop till en riktlinje. En GAP-analys kommer att göras inom Psykiatriförvaltningen. Missbruk och beroende - slutlig version våren Ett arbete kommer att påbörjas, gemensamt med landstingets vårdförvaltningar och länets kommuner, i syfte att gemensamt definiera ansvar Psykiatriförvaltningen, Verksamhetsplan (29)

82 och roller för en god implementering av riktlinjen inom Kalmar län. Depression och ångest - klar sen höst 2016, medverkan i framtagandet från förvaltningen. Öppna jämförelser Öppna jämförelser 2014 gällande undvikbara somatiska slutenvårdstillfällen visar att Landstinget i Kalmar län har sämre resultat än riket, vilket kan tolkas som att patienter med psykiatrisk diagnos får sämre somatisk vård. Fokus läggs därför på "Metabol screening" inom psykiatrin för att kartlägga patienter med risk för somatisk sjuklighet. Gällande metabola avvikelser hos patienter inom rättspsykiatrin pågår ett samarbete med medicinkliniken där man regelbundet genomför metabol screening och jobbar på att hitta fler möjligheter till fysisk aktivitet. Samarbetsprojekt påbörjade med Primärvård och sjukhusvård under det gångna året i syfte att bättre fånga upp somatisk sjuklighet. Landstinget ger ECT vid svår depression och samtidig slutenvård i lägre omfattning än riket. Styrgruppen för Kvalitetsregister ECT har satt som mål att minst 40 % av patienter som vårdas i slutenvård för svår depression bör erhålla ECT. Aktuell siffra för Kalmar län är 33,3 %. Det kan handla om lokala behandlingstraditioner samt att den mediala bilden under en period varit negativ. Vad gäller ECT så ingår Kalmar i ett nationellt kvalitetsregister. Arbetet med kvalitetsregistret fortsätter som tidigare och utvärderas kontinuerligt i samband med att resultaten rapporteras ut halvårsvis PRIO Under 2015 kommer det att bli en fortsatt nationell satsning på psykisk ohälsa genom PRIO (plan för riktade insatser inom området psykisk ohälsa). Innehållet kommer att vara detsamma som föregående år men med ökade krav när det gäller prestationsmålen. - Grundkrav är även 2015 att en samverkansöverenskommelse ska finnas med en plan för förbättrad samverkan mellan kommuner och landsting samt gentemot brukare/närstående. En webbplats där barn/ungdom ska hitta rätt instans att vända sig till ska finnas. Krav finns att en egenkontroll ska göras under året och att webbplatsen är lättillgänglig samt innehåller den information som eftersöks. - Prestationsmål angående tillgänglighet till BUP är samma som föregående år samt att det nu finns rapporteringsskyldighet även för tillgänglighet gällande 1:a linjens vård. - När det gäller SIP (samordnad individuell plan) har det tillkommit en kvalitetsvariabel vilken nu är inskriven i förvaltningens plan för Kraven för andel patienter som registreras i kvalitetsregister kommer att öka från 60 till 70%. - I överenskommelsen ingår att landstingen ska identifiera den grupp patienter som haft flest tvångsvårdstillfällen och flest tvångsåtgärder. Syftet med detta är att identifiera en grupp patienter som är högkonsumenter av tvångsvård för att försöka hitta metoder och arbetssätt som minskar behovet av tvång. Utöver tidigare krav har tillkommit att patienter och närstående skall ha ett ökat inflytande i vårdplaneringen. Det genomförda analysarbetet har lett fram till en handlingsplan vilken kommer att implementeras under det kommande verksamhetsåret Samverkan Samverkan mellan landsting och kommuner leds sedan ett år tillbaka av en grupp, "Länsgemensam ledning i samverkan inom socialtjänst och angränsande område hälso-och sjukvård i Kalmar län", i vilken förvaltningschefer och socialchefer ingår. Arbetet har mynnat ut i ett regionalt styrdokument, innehållande flera gemensamt prioriterade områden med handlingsplaner för respektive område. Inom Psykiatriförvaltningen kommer innehållet i dokumentet att kommuniceras och förankras. Identifierade målområden i dokumentet Psykiatriförvaltningen, Verksamhetsplan (29)

83 Det ska finnas en reviderad och antagen samverkansöverenskommelse gällande psykisk funktionsnedsättning mellan kommunerna och landstinget. Uppföljning av samverkansöverenskommelsen ska genomföras. Länet klarar grundkraven i PRIO 2015 Det ska finnas en rutin för systematisk uppföljning av arbetet med samordnad individuell plan (SIP) En struktur/strategi för brukarmedverkan ska tas fram Gemensamma samverkansområden PRIO/PSYNK ska identifieras Samtliga kommuner kommer att genomföra PSYNK-kartläggningen Modellen för SAMSTÖD är strukturerad och kvalitetssäkrad gällande rutiner och arbetssätt så det fungerar likvärdigt i hela länet Vidareutveckling av missbruks- och beroendevård med kopplade handlingsplaner och strategier för arbetet Utveckla informationsöverföring mellan landsting och kommun Informationsöverföringsgruppen Gruppen består av representanter från länets kommuner och landstinget. Varje huvudman tillser att gruppen är bemannad utifrån uppdraget. Gruppens uppdrag består i att hantera frågor rörande: Betalansvarslagen LISA-avvikelser Hemsjukvård SIP, samordnad individuell plan SIP (samordnad individuell plan) En plan skall alltid göras när det finns behov av samordning mellan olika organisationer. Ökning av antal SIP mäts regelbundet, medan kvalitén i planerna ännu inte har utvärderats. Plan för fortsatt utveckling av arbetet har skickats till SKL inom ramen för PRIO-satsningen. Där beskrivs hur arbetet ska fortgå under Följande aktiviteter ska genomföras: - följa antal SIP - fortsatta utbildningsinsatser - kvalitetskontroll genom stickprovskontroller - följa avvikelserapporter gällande samverkan - framtagande av följdfrågor för att kontrollera brukarnas upplevelse av delaktighet i planeringen Behandlingsutbud BUP BUP i Kalmar län kommer under 2015 att vara en av 4 pilotkliniker som ska genomföra en så kallad kaskadutbildning i syfte att förbättra kvalitén gällande bedömning och behandling av depressionssjukdomar hos barn och ungdomar men handlar också om att öka kunskap om hur nya metoder implementeras och vidmakthålls. Tre utbildare kommer att utbildas vilka sedan skall genomföra lokala vidareutbildningar inom den egna kliniken. Detta nationella projekt drivs genom Svensk förening Barn- och Ungdomspsykiatri, SFBUP och Sveriges kommuner och landsting, SKL. En länsövergripande flödesstruktur för de övergripande processerna från start till avslut har tagits fram för BUP i länet. Denna kommer under 2015 att implementeras och utgöra grunden för ytterligare tydliggöranden avseende metoder inom bedömnings- och behandlingssammanhangen. BUP kommer under planperioden att arbeta vidare med den länsövergripande subspecialisering som Psykiatriförvaltningen, Verksamhetsplan (29)

84 gjorts med målsättningen att utveckla de olika diagnostiska största områdena samt också stärka den länsövergripande sammanhållna grundtanken om en likvärdig vård. Självskadebeteende Fortsättning följer under 2015 med projektet angående patienter med självskadebeteende. Utbildningar i bland annat bemötande av dessa patienter planeras. Under våren kommer troligen ett förslag på vårdplan att antas nationellt. Utifrån det förslag som ligger finns en GAP-analys gällande Kalmar län som kommer att revideras utifrån det slutgiltiga dokumentet. Rehabilitering Behovet av rehabiliterande och habiliterande insatser från fysioterapeuter, arbetsterapeuter och dietister har ökat i landstingets hälso- och sjukvårdsverksamheter. Insatserna utgår från nya riktlinjer för behandling av levnadsvanor. Inom stora delar av psykiatrin finns ett ökat behov av dessa kompetenser. Under planperioden ska en bred översyn av uppdragen genomföras. Farmaceuter i vården Inom den psykiatriska specialiteten är läkemedel en allt större del i behandlingen där hög kvalitet i handläggande är av stor vikt. Farmaceuternas delaktighet vid rond, fördjupade läkemedelsgenomgångar, terapigrupper och nationella riktlinjer inom psykiatriområdet kommer att förstärkas under planperioden. För patienten innebär det ett bättre psykiskt mående, ökad kunskap och förståelse för sina mediciner och en ökad patientdelaktighet i läkemedelsbehandlingen. NP processen En av landstingets prioriterade processer är den neuropsykiatriska, där syftet är att minska väntetiden till utredning samt få en gemensam och likvärdig struktur för utredning och behandling för patienter med neuropsykiatriska diagnoser. Processarbetet fortsätter. Landstingets mål för 2015 när det gäller den neuropsykiatriska processen är att patienten ska erbjudas tid till basutredning inom 90 dagar Journal/Cosmic SamvIT PF SamvIT PF är nu inne på sitt femte år. Gruppen har ett uppdrag från psykiatriledningen och ingår också som en naturlig del förvaltningsmodellen PM3, gemensam vårdprocess. Ett grundläggande förhållningssätt är att SamvIT PF skall, så långt det är möjligt, stödja Psykiatriförvaltningens kvalitets- och patientsäkerhetsarbete genom att skapa goda förutsättningar för gemensamma arbetssätt inom vårdens IT-system. Samtidigt samverkar SamvIT via objektledare för psykiatrin med övriga vårdförvaltningar genom objektledningsgrupp för gemensam vårdprocess. Ett allt viktigare förhållningssätt i det fortsatta arbetet är samordning och att minska olikheter som inte är nödvändiga. SamvIT PF har flera påbörjade utvecklings-/arbetsområden vilka kommer att fortsätta under den kommande planperioden. Revidering av psykiatrins sökordsmallar gällande form, struktur och innehåll Reducera antal journalmallar genom att optimera befintliga mallar Gemensamt kodbibliotek för vårdåtgärder inom psykiatri Stödja god datafångst för stöd till uppföljning och styrning Fortsatt arbete med kvalitetsregister och integrerad journalföring Utveckla stöd för dokumentation runt suicidprevention och metabol screening Hantera löpande avrop och behov från verksamheterna Förberedelse inför ny funktionalitet Beslutsjournal i Cosmic Införandet av psykiatrimodul i Cosmic kommer att fortgå en bit in på Efter slutrapport kommer projektet att avslutas och funktionerna övergår i ordinarie systemförvaltning för Cosmic. Psykiatriförvaltningen, Verksamhetsplan (29)

85 Integrerad Journalföring Integrerad journalföring är samlingsbegrepp för psykiatrins pågående arbete med att överföra data direkt från Cosmic till kvalitetsregister. Arbetssättet som bygger på en generisk modell och till största delen verksamhetsnära arbete, kommer att fortsätta även under planperioden. Helt digitaliserad inrapportering för ECT-registret genomfördes under december 2014 för att sedan ske med automatik efter årsskiftet. I samband med detta övergår arbetet till förvaltning med fortlöpande uppföljning och validering. För ytterligare några av psykiatrins kvalitetsregister pågår arbete som i princip följer samma arbetssätt och där digitaliserad inrapportering planeras att ske under första kvartal En plan ska också tas fram när det gäller integrering av övriga psykiatriregister. Anpassning till gemensam informationsstruktur inom ramen för NPDi (Nationella programmet för datainsamling) via Sveriges kommuner och landsting kommer att vara behövligt i nästa steg Nya psykiatrilokaler Specialistpsykiatrin planerar för nya lokaler i Kalmar, Västervik, Oskarshamn och Vimmerby. Arbetet beräknas pågå under flera år och sker i nära samverkan mellan Psykiatriförvaltningen och Landstingsfastigheter. Viktiga framgångsfaktorer för ett lyckat slutresultat är ett tydligt engagemang från ledning och chefer samt medarbetardelaktighet genom väl sammansatta arbetsgrupper, där lokalplaneringen är samordnad med den pågående verksamhets- och metodutvecklingen. Lokalerna ska vara verksamhetsanpassade och bidra till förbättrade vårdprocesser. Brukare och närstående samt vårdgrannar ska därför också beredas möjlighet att påverka lokalernas utformning. Det verksamhetsnära arbetet kommer att ha olika intensitet i byggprocessens olika skeden. För att uppnå bra slutresultat behöver verksamheten avsätta tid och resurser för de verksamhetsutvecklare/utvecklingssamordnare som ska arbeta nära byggprocessens projektorganisation. Även studiebesök samt gemensamma arbets- och informationsdagar ingår som viktiga delar i lokalplaneringsarbetet. 3.3 Hållbar miljö och hälsofrämjande lokaler m.m. Psykiatriförvaltningen kommer även fortsättningsvis att bidra i arbetet runt de prioriterade hållbarhetsmålen i Landstingets hållbarhetsprogram Ett exempel är att förvaltningen kommer att öka satsningen på användning av videokonferenser i länet. Flera stationära utrustningar har eller håller på att installeras och ytterligare lokala utrustningar finns tillgängliga. Syftet är att spara tid men också att minska behovet av bilkörning. Det finns även en ambition att nyttja videotekniken för direkt patientrelaterade aktiviteter som vårdplanering etc. 3.4 Mått Verksamhet & process Förvaltningens mål Mått Målvärde God psykiatrisk vård med patienten i fokus Vårdplan för patienter inom psykiatrin 80 % Rätt indikation för ECT 90 % Att vara en lärande organisation som kombinerar vetenskap och beprövad erfarenhet med innovation och en vilja att tänka nytt Samverkan Antal aktuella patienter skall skall registreras i psykiatrins nationella register 60 % av patienterna som registreras i Psykos- R och i det Bipolära registret skall ha fått en läkemedelsuppföljning under det senaste året Antal patienter med samordnade Individuella Planer (SIP) skall öka % 20 Psykiatriförvaltningen, Verksamhetsplan (29)

86 3.5 Uppdrag NP-processen - implementera modell för basutredning och fördjupad utredning i verksamheten. Missbruks- och beroendevård - implementera nationella riktlinjer PRIO - uppnå uppställda prestationsmål Kvalitetsregister och integrerad journalföring - fortsatt arbete Psykiatriförvaltningen, Verksamhetsplan (29)

87 4 Medarbetare Det övergripande målet är Landstinget ska vara en attraktiv, utvecklande och hälsosam arbetsplats. Landstingets ska bli ännu attraktivare som arbetsgivare och andelen medarbetare som anser att landstinget är en attraktiv arbetsplats ska öka. Landstinget ska vara en föregångare som arbetsgivare när det gäller att främja den goda arbetsplatsen genom chefers och medarbetares engagemang och delaktighet. Arbetsmiljön ska utvecklas och förbättras - mot ännu mer hälsosamma och utvecklande arbetsplatser. 4.1 Strategisk personal- och kompetensförsörjning Attraktiva arbetsplatser Att möta kommande generationers förväntningar och önskemål kommer ställa krav på organisationen att bli mer flexibel. Med fortsatt utgångspunkt i verksamhetens behov är det nödvändigt att öppna upp för fler individuella utvecklingsvägar. I vår förvaltning fortsätter vi att betona kvalitén i medarbetarsamtalet. Ansvaret för detta har chef och medarbetare gemensamt. Följande aspekter är viktiga för att kunna vidareutveckla attraktiva arbetsplatser som ger förutsättningar för gott arbetsklimat med engagerande arbetsuppgifter. Bemanningsstruktur som harmonierar med uppdrag och behov Möjligheter till utveckling Uppdraget, att veta vad man skall göra och vad som inte tillhör ens uppgifter Delaktighet och möjligheter till påverkan Få feedback Utvecklande, tydligt och engagerat ledarskap Utvecklande, aktivt och engagerat medarbetarskap Lokaler, att alla får ändamålsenliga lokaler att verka i Ett fortsatt strategiskt och uthålligt förhållningssätt är nödvändigt med såväl förvaltnings- som landstingsgemensamma insatser. Kommande generationsväxling är en utmaning där Psykiatriförvaltningen med glädje fortsätter att bidra i den landstingsövergripande satsningen "Attraktivitetsresan". Kompetensbehov Att ha en verksamhet som är bemannad med rätt kompetens på rätt plats vid rätt tid, är grunden för högsta kvalitet och patientsäkerhet. Förvaltningen arbetar såväl internt som regionalt med de framtida utmaningarna avseende kompetensförsörjning inom specialistpsykiatrisk vård. Hur ska verksamheten bemannas för att på ett optimalt sätt möta framtidens behov av specialistpsykiatri? Denna spännande och komplexa framtidsspaning utgår bland annat från vårdbehov, behandlingsutbud och verksamhetens organisation. Utvecklingen pekar på en ökad psykisk ohälsa hos befolkningen där sannolikt kraven på specialistpsykiatrin ytterligare ökar. Fokus framåt är att peka på vikten av att definiera verksamhetens kommande kompetensbehov utifrån samhällsutveckling, sjukdomspanorama, behandlingsutbud. Gränsdragningar mellan specialistpsykiatri och andra vårdgivare påverkar framtidens vårdinnehåll och vilka patientgrupper vi kommer att arbeta med. Arbetet med att analysera och förutspå verksamhetens framtida bemanning fortgår. I detta kommer den regionala samverkan i "RMPG Psykiatri- Kompetensförsörjning" att fördjupas. Målbild Regional målbild på antalet specialistläkare år 2022: Psykiatriförvaltningen, Verksamhetsplan (29)

88 - Vuxenpsykiatri 18 specialistläkare/ invånare - Rättspsykiatri 0,7 specialistläkare/ invånare - Barnpsykiatri 7 specialistläkare/ invånare Kommentar till ovanstående siffror: Utgår från ett medelvärde i Sverige. Detta bedömdes utifrån nuvarande bemanning kontra medborgarnas behov i beaktande av ett regionalt perspektiv. Att komplettera kvantitativa medborgarmått med kvalitativa vårdmått skulle förstärka dessa målvärden ytterligare, för definition av optimalt antal specialistläkare, t ex vilken vård vill vi erbjuda väntetider, köer andel erbjudna årskontroller tid för läkare som utbildare, konsulter definierade gränssnitt till vårdgrannar Rekrytering Parallellt med att definiera vilka kompetenser vi kommer att efterfråga, fortskrider arbetet med hur vi ska lyckas rekrytera dessa. Inom de närmsta åren väntar stora pensionsavgångar. Tillgångar och hinder på vägen ser lite olika ut mellan våra verksamheter och geografiskt i länet, men gemensamt är vikten av att trygga återväxten av chefer och medarbetare i förvaltningen. Det är av största vikt att behålla kompetenta medarbetare och samtidigt möta pensionsavgångarna med påfyllning utifrån. Det är nödvändigt att arbeta strategiskt och uthålligt med rekrytering för att säkerställa en kontinuitet i verksamheten. Förvaltningen kommer att fortsätta samt utveckla rekryteringsarbetet. Förutsättningarna inför kommande år har egentligen inte förändrats. Svårigheter att rekrytera specialistkompetenser kvarstår. Behovet av redan nu svårrekryterade grupper som läkare, psykologer och specialistsjuksköterskor kommer att öka. Att Linnéuniversitetet har, utökar och planerar för utbildningar inom samtliga dessa tre områden kommer långsiktigt att underlätta. Även fortsättningsvis kommer vi att behöva anlita hyrläkare, men i minskad omfattning. En strategisk och intensifierad utlandsrekrytering bidrar till fortsatt utveckling i denna positiva riktning. Här behöver vi utveckla vår medverkan i hur dessa familjer som helhet integreras. En handlingsplan ska tillskapas under första kvartalet. Landstingets riktade insatser mot psykiatrin medger en fortsättning av det mycket lyckade "Psykiatri-AT". Detta, i kombination med utökat antal (nu finansierade) ST-block, är en del av vår långsiktiga interna personalförsörjning. Fördelning av ST-block kommer att göras efter behov, där en analys utifrån pensionsavgångar är viktig. Situationen avseende tillgången på (specialist)sjuksköterskor kommer att vara fortsatt mycket besvärlig. Behov av hyrsköterskor kvarstår under 2015 i norra länet. Utökningen av utbildningsplatser avseende grund- och vidareutbildning av sjuksköterskor i Västervik förbättrar våra rekryteringsmöjligheter på sikt. Genom att vara aktiva i studie- och praktiksamverkan räknar vi med att väcka studenternas intresse för verksamheten och Psykiatriförvaltningen som arbetsplats. Förvaltningen kommer även fortsättningsvis att finnas representerad i ledningsgrupper för YHutbildningar (Yrkeshögskolor) inom psykiatriområdet i Kalmar och Vimmerby. Där medverkar vi till att tydliggöra psykiatrins syn på innehållet i utbildningar till framtidens skötare. Förvaltningens PTP-psykologer (Praktisk Tjänstgöring för Psykologer) kommer naturligtvis att omfattas av landstingets PTP-program. Vi kommer att fortsätta den lyckosamma satsningen med att kontinuerligt anställa PTP-psykologer. Hittills har cirka fyrtio procent av dem övergått till Psykiatriförvaltningen, Verksamhetsplan (29)

89 anställning som legitimerade psykologer efter sitt utbildningsår. Våra nuvarande medarbetare avlastas till en del av det ökade arbetet genom externt köpt handledning för PTP-gruppen. Handledare från verksamheten kommer att omfattas av utbildningsinsatser genom PTPprogrammet. Linnéuniversitetets psykologprogram är också en långsiktig rekryteringsväg, där vi ska vara aktiva och erbjuda stimulerande praktikplatser. Tack vare öppna, engagerade och kunniga chefer och medarbetare har vi kunnat erbjuda en bra vård trots stora vakansproblem. En stabil bemanning skulle dock få positiva genomslag inom såväl kvalitet och patientsäkerhet som vårdmiljö och arbetsplatsens attraktionskraft. 4.2 Delaktiga, ansvarstagande och engagerade medarbetare Kompetensväxling När framtida kompetensbehov är kartlagt och definierat, kan kompetensväxling bli aktuell. Under 2015 ska en övergripande bemanningsöversyn genomföras. Det finns inga generella kompetensväxlingar planerade under året. Arbetet med optimalt sammansatta arbetsgrupper utifrån ansvar, utbildning, yrkesroll och erfarenhet kommer att fortsätta. Kompetensutveckling En organisation i ständig utveckling önskar medarbetare som hungrar efter kompetensutveckling. För patientens skull, för arbetsgruppen och för den egna utvecklingen. Vi vill bredda synen på vad kompetensutveckling är. Vi vill ha medarbetare som attraheras av att ta stort eget ansvar med stora kunskapskrav i kombination med frihet inom givna ramar och stora möjligheter att utvecklas inom sin yrkesroll. Kontinuerlig kunskapspåfyllnad är självklart inom verksamhetsområdet och uppmuntras. Engagerade medarbetare vill och ska medverka i utvecklings- och förändringsarbete dels inom den egna enheten men ibland också mer övergripande. Framtidens specialistpsykiatri ställer krav på fler specialistutbildade medarbetare och annan spetskompetens. Landstingets erbjudande om arbetsgivarfinansierad vidareutbildning kommer att vara ett fortsatt stöd i denna strävan. Utbildningsorganisation Vår erfarenhet är att många utbildningar idag innehåller otillräcklig mängd psykiatri och psykiatrisk omvårdnad. I en kunskapsintensiv verksamhet behövs kontinuerlig kompetensutveckling för att vara uppdaterad. Medarbetare i dagens specialistpsykiatriska heldygnsvård behöver dessutom mer kunskap inom grundläggande somatisk omvårdnad. Vår förvaltningsövergripande utbildningsorganisation är en naturlig följd på hur vi som arbetsgivare bidrar till en strukturerad och strategisk kompetensutveckling. Och också på ett tydligt sätt definierar vad medarbetare inom respektive yrkeskategori förväntas aktivt fylla på. Utifrån verksamhetens uppdrag och behov ska fortlöpande utbildningsinsatser genomföras. Medarbetare bidrar aktivt i tillskapande av individuell utvecklingsplan. Verksamhetschef ansvarar för kollektiva utvecklingsplaner som utgör grunden för årsplanerade utbildningsinsatser, som exempel kan nämnas TERMA, bemötande, SPiSS, suicidprevention och olika terapiformer. Psykiatriförvaltningen, Verksamhetsplan (29)

90 För förvaltningens chefer finns en specifik plan för ledarutveckling. Utöver moment inom Utvecklande Ledarskap omfattar den landstingsanordnade utvecklingsinsatser. Psykiatriförvaltningen, Verksamhetsplan (29)

91 METIS - Mer teori i ST METIS koncept är att använda evidensbaserad pedagogik för att lära ut evidensbaserad medicin. Upplägget har också börjat sprida sig till andra specialiteter än psykiatri. Några av de effekter som noterats är ökad rekrytering, växande nätverk av ST-läkare men också specialister som ger kurserna, ökar förutsättningarna till jämlik vård, vetenskapliga publikationer och ett ökat intresse för psykiatri. Sydöstra sjukvårdsregionen har beslutat att organisera ett regionalt METIS-kansli inom ramen för RMPG Psykiatri, Uppdrag 1 "Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård". Under 2015 ska verksamheten starta. Lärandeenheter För att utveckla ett mer modernt lärande mellan verksamhet och utbildning planeras för lärandeenheter inom förvaltningen. Ett förändrat upplägg av VFU-perioden möjliggör också efterfrågan på att ge fler studenter en kvalitativ tid inom specialistpsykiatrin. Samt utgör en viktig långsiktig rekryteringsbas. Genom ett strukturerat 5-veckors-program/schema VFU-Psykiatri där en tydlig ansvarsfördelning mellan student, klinisk adjunkt, avdelningshandledare och "lärandehandledare" anges. Studenterna har en tillhörighet på specifik enhet, men deltar i föreläsningar och lärande reflektion i storgrupp. Vi har som målsättning att under 2015 starta lärandeenheter både i norr och söder. Detta sker i samarbete med Linnéuniversitetet och med stöd från landstingets centrala PA-enhet. Ledarskap och medarbetarskap Psykiatriförvaltningens chefer ska tillämpa och utbildas i Utvecklande Ledarskap där ledorden är Föredöme, Personlig omtanke, Inspiration, Motivation. Ett gott ledarskap förmedlar vägledande värderingar och skapar förutsättningar för delaktighet och förståelse för helheten. Vi tror på arbetsplatser med chefer som har ett tydligt och engagerat ledarskap. Där medarbetarna är delaktiga och känner inflytande. Genom att fortsätta att utveckla våra arbetsplatsers utformande så att medarbetarnas kompetens kommer till sin rätt säkras kvalitet och patientsäkerhet. Arbetsmiljö och patientmiljö förenas i en gemensam vårdmiljö med ett salutogent förhållningssätt. Psykiatriförvaltningen, Verksamhetsplan (29)