Aktuellt från VKL. Ing-Marie går i pension

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Aktuellt från VKL. Ing-Marie går i pension"

Transkript

1 Aktuellt från VKL Ett resultatrikt år några höjdpunkter VKL:s fokus på de nationella överenskommelserna och på fördjupat samarbete mellan kommuner och mellan kommuner och landsting ger resultat över tid. Inget är enkelt men jag vågar påstå att alla medlemmar har nytta av samarbete inom VKL. Västmanland har varit ett av de mest framgångsrika länen när det gäller sammanhållen vård och omsorg av de mest sjuka äldre. Slutrapporten kommer till VKL styrelse inom kort och den bör definitivt redovisas i kommunernas och landstingets aktuella nämnd styrelse så att kunskap om det omfattande arbete som bedrivits sprids bland politiker och tjänstepersoner och medarbetare inom vård och omsorg. Turismen får mycket goda vitsord från våra entreprenörer i länet. Senast har B&B Färnas hjärta meddelat följande: Via detta mejl skulle jag gärna berätta för er att Pia Axelsson, Åsa Stanaway och Henrik Wester är pärlor i er organisation. Med stor insats, positiva attityder, professionalism och engagemang gör de ett otroligt bra jobb. Med ganska små medel men med stort bistånd från Länsstyrelsen lyckas vi upprätthålla en bra nivå på utveckling av turismnäringen i länet. Inriktningen är att öka kompetens och kunskap hos entreprenörerna så att deras insatser lockar ytterligare besökare till länet. Ett projekt inom kompetensförsörjning har rönt stort intresse, Lyskraft, vars syfte varit att höja engagemanget i kompetensförsörjningsfrågor och främst kommunernas syn på sig själva som attraktiv arbetsplats. Här finns också en koppling till SKL:s projekt Sveriges viktigaste jobb. Västerås Stad har delat med sig av sina ledarskapsprogram och arbetssätt för att bli en attraktiv arbetsgivare. Styrelsen ser över möjligheten att fortsätta projektet med stöd från Västerås under 2015, VKL betalar för tjänsten. Integrationsfrågan ägs formellt av Länsstyrelsen som bistår med planering, arenor och kunskapsunderlag, kommunerna och arbetsförmedlingen är avgörande för en framgångsrik integration. VKL kommer med stöd från Länsstyrelsen att bedriva ett projekt inom integrationsområdet 2015 vilket vi tror kan ge oss ytterligare erfarenhet att bidra till fler samarbetsprojekt inom området. VKL:s goda resultat är en effekt av många projekt under lång tid där befintliga medarbetare bidragit utöver sina grunduppdrag. Vi har också under åren lyckats klara ökad administration inom befintliga resurser. Det har kostat på men alla medarbetare har gjort strålande insatser under flera år. Fördelen med att vara återhållsam med extra resurser är att när det blir förändringar så kan vi ganska snabbt ställa om. Just nu är framtiden för nya projekt mycket osäkert med tanke på extravalet och en hel del av tidigare projekt avslutas. Jag tackar alla medarbetare på VKL för ett framgångsrikt år och för den politiska viljan till samverkan och samarbete hos styrelsen och beredningarna som är en förutsättning för oss tjänstepersoner att göra ett bra arbete. GOD JUL och GOTT NYTT ÅR Monika Eriksson Bertilsson, VKL:s direktör Nyhetsbrev från Västmanlands Kommuner och Landsting Nummer Ing-Marie går i pension Ing-Marie Enkvist, administrativt ansvarig, VKL Som en av tre direktörer Ing-Marie haft under sina 22 år har det varit en stor förmån att få arbeta tillsammans med en så professionell yrkesperson som Ing-Marie. Uppdraget har ändrat karaktär under Ing-Maries ledning och hon har hela tiden utvecklat och hängt med i de förändringar som skett. Hon har bistått mig och den politiska organisationen med en hög servicenivå samtidigt som Ing-Marie ansvarat för VKL:s administration. Lojal med hög integritet, alltid positiv, glad och lätt att samarbeta med, det har uppskattats av mig. Jag kommer självklart att sakna Ing-Marie men var sak har sin tid och jag önskar Dig lycka till med ditt nya liv som ger Dig möjlighet att göra annat än att arbeta. Monika E Bertilsson Efter cirka 22 år som administrativt ansvarig på VKL är det nu dags för mig att gå i pension vid årsskiftet. Under dessa år har det hunnit avhandlas många både stora och små frågor och ingen dag har varit den andra lik. Det har varit en utvecklande och stimulerande verksamhet med många fina arbetskamrater. Att alltid få gå till jobbet med glädje har varit en förmån. Jag kommer att sakna er arbetskamrater och alla kontakter inom kommuner, landsting och övriga organisationer som byggts upp under dessa år. Tackar alla för gott samarbete och ser fram emot min fritid med tillförsikt. Ing-Marie Enkvist

2 Sammanhållen vård och omsorg om mest sjuka äldre Satsningen som regeringen har gjort sedan 2010 på mest sjuka äldre avslutas nu vid årsskiftet. De prestationsmedel landstinget erhållit har gått till verksamheternas förbättringsarbete för målgruppen. Syftet med de medel som intjänats under 2014 är att de också ska användas till förbättringsarbete inom vård och omsorg för de mest sjuka äldre under Landstinget och länets kommuner har under åren gemensamt och var för sig utvecklat samverkan, ledning, styrning så att den äldre med anhöriga inte ska märka att det finns flera huvudmän. Vården och omsorgen ska upplevas sömlös. Ledstjärnan i det gemensamma arbetet är att individen, trots ibland mycket svår sjukdom och funktionsnedsättning, ska känna trygghet och delaktighet i sin egen vård och omsorg. Ytterst handlar det om att det enskilda mötet med professionen ska upplevas meningsfullt för den äldre. Omfattande satsningar har under projekttiden bland annat gjorts på gemensamma utbildningar, förbättrad vårdplaneringsprocess, utskrivningssamordnare vid Västmanlands sjukhus, förstärkning med kol- och hjärtsviktssjuksköterska samt att ringa upp patienterna inom 72 timmar efter utskrivning. Trebent satsning I arbetet med sammanhållen vård och omsorg gäller det att alla har samma målbild och att det är den äldres fokus som är utgångspunkten. Arbetet visar tydligt att teamarbete och fokus utifrån patientens behov är centralt för att uppnå ett tryggt, säkert och effektivt omhändertagande. Varje enhet måste sätta sina mål som man följer upp och analyserar och utifrån sina resultat arbetar med systematiska förbättringar för att nå uppsatta mål. Chefens engagemang och aktiva På bilden Ejja Häman Aktell, Monika Berglund, landstingsdirektör, Anders Ahlgren, chef Vårdvalsenheten Landstinget Västmanland, Eva Sahlén, socialdirrektör, Elvy Bürger, SPF och Brage Lundström, PRO, vid Kvaliretsregisterdagarna för de mest sjuka äldre. deltagande har visat sig vara A och O för framgångsrikt arbete. Arbetet med satsningen har stått på tre ben med syfte att skapa struktur, systematik och leda till trygghet för den äldre samt bidra till en sammanhållen vård och omsorg för äldre: Kvalitetsregister Läkemedelsbehandling Onödiga sjukhusvistelser Fokusera på personer med hjärtsvikt Vi behöver fortsätta jobba strukturerat och systematiskt och föra in uppgifter i kvalitetsregistren; Senior alert, Svenska Demensregistret, Svenskt register för Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demens samt Svenska Palliativregistret. Gör vi det kan vi också utvärdera vårt preventiva arbete för äldre, få klarhet i hur demensvården ser ut i Västmanland och om vi har en värdig vård i livets slut. Likaså är det viktigt att använda de nya behandlingsrutinerna för läkemedel till äldre som den regionala arbetsgruppen från Uppsala Örebro Läkemedelskommittéer har tagit fram och vars målsättning är att förbättra livskvaliteten för de mest sjuka äldre. Vi har genom att satsa systematiskt på att försöka minska onödiga sjukhusvistelser kommit en bra bit på väg och nu gäller det att hålla i och hålla ut och fokusera på bland annat personer med hjärtsvikt som är den patientgrupp som söker akutsjukvård i stor utsträckning. Med ökade utbildningsinsatser och stöd från primärvård och kommun skulle dessa personer i större utsträckning än vad som sker idag kunna känna sig trygga och behovet av akutsjukvård minska. Stora utmaningar med allt fler äldre I kvalitetsportal.se kan varje vårdcentral för en vald tidsperiod se hur många av sina listade patienter som oplanerat återinskrivs på sjukhus. På kommunnivå kan man i samma portal se hur många patienter med definition undvikbar slutenvård som legat inne under vald tidsperiod. I Västmanland har alla gjort ett stort arbete för att förbättra vården för våra mest sjuka äldre, men mycket arbete återstår och vi har stora utmaningar framför oss eftersom vi blir alltfler äldre. Vi behöver fundera på hur vi kan jobba på ett systematiskt och strukturerat sätt och erbjuda professionell vård samtidigt som vi också behöver jobba med teknikutveckling och innovation om vi ska kunna möta framtidens behov. Eva Thors Adolfsson, projektledare för Sammanhållen vård och omsorg om äldre i Västmanland 2 Aktuellt från VKL nr

3 Min bild är att Västmanland har ett bra rykte Det säger Håkan Wittgren som tillträder som ny chef för Västmanlands sjukhus den första februari. På frågan om vem han är får jag svaret: Läkare och det är jag fortfarande, allmänläkare och geriatriker, 54 år och bor i Täby, gift med två utflugna barn och på fritiden spelar jag mycket tennis, går på bio och teater. Håkan har ju varit chef och vd under en lång tid så när jag får chansen att intervjua honom så är jag nyfiken på om han har någon förankring i sjukvårdens vardag. En av mina första frågor blev: När var du verksam som läkare senast? För 15 timmar sedan, igår faktiskt. Jag har hållit igång litegrann med viss läkarverksamhet, när jag var affärsområdeschef för hälso- och sjukvård inom Praktikertjänst jobbade jag en del på en primärvårdsakut. När jag jobbade som vd på Läkarförbundet gjorde jag inte det men sen jag klev av det uppdraget har jag arbetat som läkare tre dagar i veckan. Du arbetade som primärvårdschef i Märsta Sigtuna i slutet av nittiotalet. Nu blir du chef för Västmanlands sjukhus, hur ser du på den skillnaden? Det är naturligtvis ett helt annat uppdrag, samtidigt har man en väldigt stor nytta av att ha med sig det, då primärvården är en viktig samarbetspart. Det är ju ändå ett sammanhängande sjukvårdsystem där man är beroende av varandra och det är bra att ha kunskap om varandra. Sedan var jag ju nio år i praktikertjänst som innehåller både primärvård, specialistvård och ett antal mindre sjukhus spridda över landet. Därefter var jag vd för Läkarförbundet som är Från den första februari 2015 tillträder Håkan Wittgren som ny chef för Västmanlands sjukhus. en organisation för läkare i Sverige med nästan hundra delföreningar med olika intressen och som driver olika frågor, en komplex verksamhet med nästan fyrtiosjutusen medlemmar. Sen tiden som primärvårdschef har jag gjort väldigt mycket annat och har en god bild av svensk sjukvård och har ett brett kontaktnät. Att vara chef för Västmanlands sjukhus är en annan typ av uppdrag med många intressanta saker på gång i sjukvårdsystemet, regionfrågan har varit på tapeten länge, det pratas om allt från den mer radikala frågan om förstatligande till regionalisering. Det kommer att påverka hur sjukvårdsstrukturen kommer att se ut i framtiden, en viktig och spännande process. FAKTARUTA Håkan Wittgren, 54 år primärvårdschef i Märsta Sigtuna affärsområdeschef för hälsooch sjukvård inom Praktikertjänst VD Läkarförbundet chef för Västmanlands sjukhus På fritiden: Tennis, bio, teater och stugan på Gotland. Ditt breda kontaktnät, kommer det att hjälpa oss att få fler läkare till Västmanland? Det vet jag inte, det får jag hoppas. Min bild är att Västmanland har ett bra rykte, man ligger väl till i mätningar och man har varit progressiv i många bitar bland annat vad gäller husläkarreformen och är i en region där det händer väldigt mycket så jag tror att Västmanland ska kunna vara attraktivt att verka i, sen får man säkert jobba. Du tillträder den första februari, hur lång tid tror du att det tar innan du har en bild av verksamheten? Till att börja med kommer jag att prioritera att träffa verksamheterna, både verksamheterna internt och de man ska jobba mot på olika sätt. Jag räknar med att vintern våren går åt till det, jag tror inte att man ska hasta ogenomtänkt. Det är stora komplexa organisationer där olika verksamheter hänger ihop till viss del och då är det viktigt att ta reda på förutsättningarna och jobba långsiktigt. Vad tror du kommer att vara det roligaste med att vara chef för Västmanlands sjukhus? Naturligtvis får man jobba både med det dagliga och med utvecklingsfrågor. Jag brinner för utvecklingsfrågor men jag känner ändå att jag bottnar mycket i vardagen. Det ska vara en stimulerande arbetsmiljö för de som arbetar inom professioner, patienterna ska känna att det är bra tillgänglighet och hög kvalitet. Sen är naturligtvis balansen mellan uppdrag och ekonomi viktig. Det är också viktigt med en bra samverkan med omgivningen. Kan man utveckla vården ännu mer i den riktningen så täcker det väldigt mycket av det jag tror på. Text: Johan Lunner Aktuellt från VKL nr

4 Kvalitetsregisterdagarna med de mest sjuka äldre i fokus Inspirationsdagarna om Kvalitetsregistren 2-3 december inleddes med en spänstig show av rutinerade scenartisten Irene Sangemark, därefter tog Ejja Häman Aktell, projektledare, SKL över som moderator. Hon började med att hälsa Monika Berglund, landstingsdirektör, Eva Sahlén, socialdirektör, Anders Ahlgren, chef för vård och val, Elvy Bürger, SPF, Brage Lundström, PRO, upp på scenen där de alla fick berätta om sina erfarenheter från satsningen på Kvalitetsregister. Länssamverkan för kunskapsbaserade arbetssätt För att ta nästa steg i länets gemensamma arbete med att utveckla kunskapsbaserade arbetssätt i socialtjänsten och den näraliggande hälso- och sjukvården har VKL under hösten genomfört en inventering av utmaningar i verksamheterna. Inventeringen har genomförts i fokusgruppsform vid nätverksmöten för länets vård- och omsorgschefer (äldreomsorg), chefer för individ- och familjeomsorg, chefer för funktionshinderområdet (kommuner och landsting) samt en grupp enhetschefer inom äldreomsorgen. Exempel på utmaningar som framkommit är enhetschefers förutsättningar att leda utvecklingsarbetet, att sprida goda exempel på hur man kan arbeta kunskapsbaserat i olika verksamhetsområden, att definiera konkreta målbilder för utvecklingsarbetet och att Ejja Häman gratulerade Västmanlands kommuner och landstinget som gjort ett fantastiskt jobb inom den här satstningen, landstinget har fått den största potten och Kungsör den kommun som har gjort den bästa förbättringen i landet avseende palliativ vård. Men det viktaste är att ni har gjort skillnad för de äldre och att ni har gjort de otroliga resultat som ni har gjort. Monika Berglund inledde med att säga: Vi har varit framgångsrika i Västmanland och det blir ett slags kvitto och det här har hjälpt oss för vi vill bygga strukturer för er som jobbar nära de mest sjuka äldre och det här är ett jättbra avstamp inför framtiden. Vi har bara börjat. Våra mest sjuka äldre är våra guldkortskunder i vården och jag önskar att alla som i kontakt med dem skall ha det den här gruppens trygghet i fokus. Tack vare den här satsningen så har man förstått att om man är gammal och sjuk och behöver insatser från samhället så ska man helst inte vistas på sjukhus, det är inte ett bra ställe att vara på. Så tack till alla er som har gjort det här möjligt och jag hoppas att vi tillsammans skall hålla fast och hålla ut, att vi fortsätter men det krävs också att det är någon som håller fanan högt och därmed vill jag tacka Eva Thors Adolfsson som har varit så engagerad projektledare i det här jobbet. Dagarna innehöll både presentationer möjliggöra verksamhetsnära och anpassad utbildning på respektive arbetsplats. Utmaningarna följs nu upp av VKL i fortsatt dialog med respektive chefsnätverk för att tillsammans planera och prioritera insatser som bedöms ge effekt i praktiken. Två uppdrag har även getts till VKL utifrån inventeringsresultaten: utveckling och test av en länsgemensam modell för utbildning i kunskapsbaserade arbetssätt på arbetsplatsnivå samt gemensamt chefseminarium om enhetschefers roll, inledningsvis med fokus på äldreomsorgen. Vill du veta mer om det länsgemensamma arbetet med kunskapsbaserade arbetssätt och samverkan kring kunskapsutveckling, välkommen att kontakta utvecklingsledare Karina Tilling, utvecklings- och utredningsenheten, VKL. Telefon , e-post: Kungsörs kommun har lyckats bäst i Sverige med att nå de uppsatta målen i Kvalitetsregister och Monika Eriksson, koordinator överlämnade en blomma till enhetschef Marianne Rundström. av Senior alert, RiksSår, Svenska Palliativregistret, Svenska Demensregistret (SveDem), Svenskt register för Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demens (BPSD) samt goda exempel ur versamheterna. Som avslutning på de båda dagarna bjöd Ola Skinnarmo på ett energigivande och träffsäkert föredrag. Utförlig dokumentation kommer att finnas på Dokumentation Länsdialog med SKL Nu finns dokumentation från vår Länsdialog med SKL den 5 november att hämta på VKL:s hemsida. Länsdialogen samlade ett sextiotal nyckelpersoner för utvecklingen av kunskapsbaserade arbetssätt i socialtjänst, hälso- och sjukvård i länet. Förutom den samlade dokumentationen, med sammanfattningar och bilder från dagen, finns även de olika presentationerna av goda exempel på hur man arbetar kunskapsbaserat från olika verksamheter i länet att ta del av på följande länk: VKL vill samtidigt passa på att tacka alla som deltog och bidrog till att det blev en så uppskattad och givande dialog, över organisations- och verksamhetsgränser. 4 Aktuellt från VKL nr

5 Vård- och omsorgsbehov ska tillgodoses och tydliggöras i en SIP Bakgrund Behovet av att våra klienter/patienter/ brukare erbjuds en samordnad individuell plan (SIP) uppmärksammas på många sätt, inte minst genom den nya patientlagens krav på bland annat information, delaktighet, fast vårdkontakt och individuell planering. Användandet av SIP är genom Hälso- och sjukvårdslagen (3 f ) och Socialtjänstlagen (2 kap. 7 ) sedan 2010 lagstadgat. Texten i lagarna är likalydande. När den enskilde har behov av insatser både från hälso- och sjukvården och från socialtjänsten ska landstinget tillsammans med kommunen upprätta en individuell plan. Planen ska upprättas om landstinget eller kommunen bedömer att den behövs för att den enskilde ska få sina behov tillgodosedda, och om den enskilde samtycker till att den upprättas. Arbetet med planen ska påbörjas utan dröjsmål. Planen ska när det är möjligt upprättas tillsammans med den enskilde. Närstående ska ges möjlighet att delta i arbetet med planen, om det är lämpligt och den enskilde inte motsätter sig det. Av planen ska det framgå 1. vilka insatser som behövs, 2. vilka insatser respektive huvudman ska svara för, 3. vilka åtgärder som vidtas av någon annan än landstinget eller kommunen, och 4. vem av huvudmännen som ska ha det övergripande ansvaret för planen. Lag (2009:979). Enligt föreskriften SOSFS 2011:9 om Ledningssystem för kvalitetsarbete ska vårdgivaren och socialtjänsten identifiera sina processer och framför allt de gränsöverskridande för att säkra verksamhetens kvalitet på insatser och förebygga att patienter drabbas av vårdskada. Det ska genom processerna och rutinerna även säkerställas att samverkan möjliggörs mellan vårdgivare och socialtjänst, mellan verksamheter inom socialtjänsten eller enligt LSS och med myndigheter. Socialtjänsten ska dessutom samverka med föreningar och andra organisationer. Min samordnade individuella plan visar att dom förstår mina behov och jag vet vad jag får och av vem, samt vart jag vänder mig. Samordnad individuell plan i särskilda fall? Vissa grupper av patienter/klienter/brukare kan redan identifieras ha ett behov av samordnad individuell plan. Det gäller personer med omfattande behov till exempel: personer med en kombination av psykisk sjukdom och missbruksproblem personer med allvarliga psykiska sjukdomar och funktionsnedsättning barn och ungdomar med omfattande psykosociala behov personer med demenssjukdom de mest sjuka äldre med risk för återinläggning på sjukhus Landstinget och kommunerna i Västmanland gör en gemensam utbildningssatsning För att stödja ett ökat användande av SIP i verksamheterna och erbjuda patienterna/klienterna med komplexa vård/omsorgsbehov en ökad delaktighet och en egen samordnad individuell plan planeras en utbildning för berörd personal som främst finns inom socialtjänst och landstingets öppna specialistmottagningar men även de privata vårdgivarna samt primärvården som kommer i kontakt med komplexa vårdoch omsorgsförhållanden. Från kommunerna kan biståndshandläggare, socialsekreterare från IFO, verksamhetschef LSS inklusive socialpsykiatri, hemsjukvårdssjuksköterskor, sjuksköterskor på Säbo, MAS, sjukgymnast, arbetsterapeut och elevhälsan beröras. Då det ser olika ut i kommunerna kan ytterligare yrkesgrupper beröras. Från hälso- och sjukvården inklusive habiliteringen kan familjeläkare, läkare från somatiska specialistmottagningar, psykiatrins läkare, distriktssköterskor, sjukgymnast, arbetsterapeut, sjuksköterskor samt övriga behandlare som planerar för patientens vård beröras. Syftet med utbildningen är att skapa stabila förutsättningar för att förverkliga lagstiftningens intentioner samt länsöverenskommelser avseende samordning mellan landsting och kommun. Det innebär att berörda verksamheter och organisationer genom utbildning i användande av SIP får tillgång till kunskap om lagstiftning och överenskommelser samt tydliga och säkra rutiner för hur samordningen ska genomföras samt IT-stödet Prator (SIP-flik i Prator). Skillnader i användande av SIP och samordnad plan vid utskrivning (betalningsansvar) kommer också att beröras och naturligtvis patientens och anhörigas ställning samt det goda mötet. Utbildning anordnas av Lärcentrum med planerad start 1 april 2015 och ges under fyra timmar vid cirka 50 tillfällen, finns med i vårens utbildningskatalog och kommer att ges lokalt på vårdcentraler eller i kommunens lokaler Fortsättning nästa sida Aktuellt från VKL nr

6 Fortsättning från föregående sida och på sjukhus. Utbildningen planeras ges i mixade grupper med medarbetare från socialtjänst och hälso- och sjukvård som till vardags kan ha beröringar med varandra. Ytterligare insatser som stödjer införandet En sida på Ltv.se under Vårdgivare/ samarbetspartners kommer att finnas tillgänglig under våren med material om SIP, hur IT-stödet i Prator används, web-utbildning och länkar till användbara forum. Kanske frågor och svar kommer att finnas. Uppdatering av verksamheter och personer som inte ska ha tillgång till Prator pågår samt uppläggning av nya som ska ha tillgång påbörjas i januari. En skärpt loggkontroll kommer att ske. Förankring av och annat stöd i implementeringen av SIP Förankring har skett i VKL:s chefsforum och landstingets hälso- och sjuvårdsgrupp under hösten Information till nyckelgrupper som kan underlätta implementeringen sker i början av Under våren 2015 bör översyn av överenskommelser och instruktioner och andra dokument som påverkar samordning med syfte att minska och skapa entydighet påbörjas. Först är Rutin för samverkan vid egenvård, Informationsöverföring och samordnad vårdplanering (SPU), Samordnad individuell plan (SIP), Samverkansdokument mellan landstinget och kommunerna i Västmanlands län avseende samordning av insatser för habilitering och rehabilitering. För mer information Gunnar Andersson som kommer att bli projektledare under våren för implementeringen av SIP, Ewa Kembler utredare PPHV Det sociala arvet kan brytas med rätt insatser Den november genomförde SKL en konferens om utvecklingen av missbruks- och beroendevården som innehöll både tillbakablickar och framtidsutsikter. Från Västmanland deltog 34 personer av totalt 540 personer så länet var mycket väl representerat. Vi bidrog också med ett par goda exempel från Västmanland vilket var extra roligt. Lars Tano och Robert Olsson berättade om Treklövern som är en samverkan mellan rättspsykiatrin, vuxenpsykiatrin och kriminalvården för personer med samsjuklighet och kriminalitet. I plenum med 238 åhörare beskrev Teemu Sulin, Britt-Marie Nohrstedt och Patrik Bildås utvecklingen av och arbetet på missbruksmottagningen Slussen i Fagersta. SKL hade fått med gräddan av föredragshållare varav Anders Hjern var en. Med sin studie Det sociala arvet kan brytas med rätt insatser har Anders bedrivit forskning utifrån data från bland annat patientregistret och flergenerationsregistret och fått fram statistik på hur det gått för barn som haft föräldrar som vårdats på sjukhus för missbruk eller psykisk sjukdom. I studien har över barn ingått. Av dessa barn hade nästan tre procent en förälder som varit inlagd på sjukhus på grund av missbruk och drygt fem procent hade minst en förälder som legat inne på grund av psykisk sjukdom. Utanförskapet kostar enorma summor Anders säger att det helt klart är en underskattning av hur många barn som är berörda eftersom dessa siffror är de föräldrar som varit inlagda vilket innebär att de haft problem en längre tid. Mellan 25 till 30 procent av barnen med en missbrukande förälder nådde inte behörighet till gymnasiet. Hade familjen dessutom försörjningsstöd kom de i ännu sämre läge. Med en prislista på välfärdssamhällets insatser, från socialtjänst, kronofogden, polisen, försäkringsbolag, arbetsförmedling och sjukvård av olika slag, landar den genomsnittliga kostnaden för en narkoman på mellan 1,5 och 2 miljoner kronor om året berättade Ingvar Nilsson på samma konferens. Vi är flera som hört Ingvar tidigare när han varit i länet och pratat om sociala investeringsfonder. Vi har även några kommuner i länet som har investerat i sådana fonder. Ingvar har räknat på vad utanförskapet kostar per årskull och det är ganska skrämmande siffror: Varje år börjar cirka sex åringar i skolan i Västmanland. Enligt statistiken hamnar cirka 354 av dem utanför samhället senare i livet. När de barnen fyllt 65 år är den totala kostnaden uppe i drygt 5,5 miljarder kronor varav kostnaden för landstinget i Västmanland uppgår till miljoner kronor och för kommunerna 836 miljoner kronor. Då finns inte den största kostnaden med, nämligen den som klienten eller patienten får betala i personligt lidande. Med tidiga gemensamma insatser kan vi hjälpas åt att förebygga och motverka utanförskapet. Mycket positivt har hänt Flera av föredragshållarna på konferensen var dock fulla av tillförsikt och pekade på att mycket hänt inom missbruk- och beroendevården de senaste åren. I årsskiftet går utvecklingsarbetet Kunskap till praktik i graven men i Västmanland kommer vi fortsätta arbetet med dessa frågor och jag hoppas att Kunskap till praktik bara varit upptakten för vår del och att vi tillsammans fortsätter utvecklingsarbetet med att bygga Sveriges bästa missbruks- och beroendevård med klienten/patienten i centrum. Christina Persson, Utvecklingsstrateg, missbruks- och beroendevård 6 Aktuellt från VKL nr

7 VKL:s temamöte om beredskap och blåljus En långtradare som hade vält över E-18 mellan Köping och Hallstahammar och gjorde att några av deltagarna kom med andan i halsen precis i tid. Det var fredagen den 21 november, politiker och tjänstemän hade samlats i Köping för att lyssna och ställa frågor om skogsbranden i Västmanland 2014, SOS Alarm och polisens nya organisation. Föredragningen om skogsbranden i Västmanland hölls av Johan Ahlström projektanställd på länsstyrelsen som ansvarig för stöd Johan Ahlström, länsstyrelsen till drabbade av skogsbranden. De närvarande som inte var med under branden fick via Johan en målande bild om vad som händer när det ofattbara inträffar. Han berättade bland annat om de problem och utmaningar som uppstod då informationen inte nådde fram, dels att vissa upplevde att det inte kom någon information och dels att andra upplevde att de inte fick ut informationen till rätt personer i rätt tid. Samordningen fungerade inte som den skulle. De frivilliga resursgrupper som kom in kunde inte kommunicera med räddningstjänsten via kommunikationssystemet Rakel, någonting som skapade frustration. Ingen gemensam lägesbild Under de första dagarna agerade räddningstjänsterna i Surahammar och Sala som två separata enheter. Det innebar att de inte fick en gemensam lägesbild och inte förstod hur stor branden egentligen var. De trodde att de hade läget under kontroll och det tog ganska lång tid innan de insåg att de behövde stöd utifrån. Dag fem, måndagen den 4 augusti, sker en brandspridning och ett brandförlopp som överraskade alla. Johan beskriver lågor som var högre än någonting de sett förut, hundratals meter höga, och en spridningshastighet som ingen trott vara möjlig, i riktning mot Norberg. I Norberg blev de tvungna att på bara några timmar ta fram en plan för att evakuera hela kommunen. Som tur var avtog vinden och någon evakuering behövdes inte men även där fanns det problem i kommunikationen. Var skulle bussarna köra invånarna som evakuerades. Under tisdagen den femte augusti tar länsstyrelsen över ledningsansvaret och bygger upp en stab som kan få en helhetssyn på branden. Lång väntetid på 112 Johan Hedensiö, vd SOS Alarm, fanns också på plats under mötet för att berätta om deras uppdrag och Johan Hedensiö, vd SOS Alarm utmaningar. Han berättade om minskade anslag och neddragningar av verksamhet samtidigt som mängden nödsamtal har ökat med drygt 20 procent sedan Under sommaren kunde det vara långa väntetider på nödnumret 112 när det var som värst över två minuter, en lång tid om det är ett nödläge. Årets Västmanlänning 2014 Året utmärkelse gick till Lars-Göran Uddholm och är brandchef på Södertörns brandförsvarsförbund och alla som var med vid arbetet med släckningen av skogsbranden i Västmanland. Det är lite omtumlande säger han då Taltidningen VKL:s Johan Lunner träffade honom på prisutdelningen. Med i juryn till Årets Västmanlänning sitter bland annat Henrik Frågor om nya polisområdesindelningen Ny polisorganisation vad betyder det för medborgarna och kommunerna i Västmanland? Det pratade Anders Ternström, polismästare och ordförande i Polisens framtidsgrupp i Västmanland om på VKL:s temamöte. Det var flera kommunalråd och kommunchefer som hade frågor om den nya polisområdsindelningen i länet som är tänkt att gälla framöver. Det fanns en oro för att väl inarbetade samarbeten skulle rinna ut i sanden. Utförligare intervjuer finns på VKLs hemsida under adressen se/2014/11/vkls-temamote-om-beredskap-och-blaljus/ Erik Widstrand ny polisområdeschef Den första januari tillträder Erik Widstrand som polisområdeschef i Västmanland. Han kommer från Södertörns polismästardistrikt där han har varit biträdande distriktschef. Wester, turismchef VKL. Ett inslag från prisutdelningen som innehåller en intervju med Lars- Göran Uddholm kan du höra på adressen vkl.se/2014/12/ arets-vastmanlanning-2014/ Anders Ternström, polismästare Erik Widstrand, ny polisområdeschef i Västmanland från 1 januari Lars-Göran Uddholm, brandchef Södertörns brandförsvarsförbund Aktuellt från VKL nr

8 Varför är det viktigt med kompetensförsörjning? Denna till synes oskyldiga fråga innehåller väldigt mycket av såväl sprängkraft som komplexitet, sprängkraft därför att vi är beroende av att lyckas med kompetensförsörjningsprocessen för att nå verksamhetsmål och kundtillfredsställelse idag och i framtiden. Komplexitet för att processen berör hela verksamheten oavsett nivå, vi måste kunna hantera helheter och delar på samma gång strategisk och operativ förmåga måste gå hand i hand. I mitt tycke har Svenska Standard Institutet i sin standard för ledningssystem formulerat angelägenhetsgraden inom området på ett alldeles lysande vis Eftersom kompetensförsörjning är en förutsättning för organisationens långsiktiga framgång måste medvetenheten om framtida kompetensbehov finnas med i organisationens strategiska arbete. Utan en medveten strategi för kompetensförsörjningen är det omöjligt att framgångsrikt möta förändringar i omvärlden. Västmanlands Kommuner och Landsting (VKL) har analyserat länets kompetensförsörjningsbehov och har inom ramen för den analysen också gjort en sammanställning av länets rekryteringsbehov vilket indikerar cirka rekryteringar inom en femårs period. Man har samtidigt kommunicerat ett tydligt behov av en egen ökad medvetenhet om och förmåga till systematisk kompetensförsörjning. Vilket har lett till att samtliga kommuner har erbjudits att delta med en representation av såväl tjänstemän som politiker i en serie workshops med fokus på kompetensförsörjningsprocessen. Mats Wistrandh är HR Strateg på Stadsledningskontoret i Västerås stad. Ansvarar för att leda, samordna och utveckla stadens Process för Kompetensförsörjning. Processägare för Attraktionskraft & Arbetsgivarvarumärke Svårt med helhetsgrepp I min roll som HR-strateg i Västerås stad har jag haft förmånen att under andra halvan av 2014 leda dessa möten kring processen för kompetensförsörjning och om jag skulle försöka mig på en sammanfattning så har feedbacken från kommunerna till övervägande del präglats av reflektioner kring: hur viktigt det är, och hur sällan vi verkligen ägnar oss åt att ta ett systematiskt helhetsgrepp den relativa oförmågan bland tjänstemän och politiker att greppa vad ett helhetsgrepp innebär vi har ofta svårt att nå fram med ett helhetsgrepp på rätt nivå, agendan på den politiska arenan samt på kommunledningsnivå innehåller olika delar av kompetensförsörjningsfrågorna men sällan helheter Möta framtiden med rätt kompetens Magnus Anttila, verksmhetsutvecklare och författare till boken Kompetensförsörjning företagets viktigaste process menar att den viktigaste faktorn för organisationers framgång är medarbetarnas förmåga att lösa de uppgifter de står inför. Kompetensförsörjning är ett samlingsbegrepp som innefattar utveckling och säkerställande av denna förmåga hos medarbetarna. Redan i de två meningarna tycker jag att vi har fångat kärnan, helhetsgrepp innebär att det är vi som arbetsgivare som ska sitta i förarsätet, det är vårt ansvar att kontinuerligt säkerställa vår förmåga att vara en kompetent kravställare av kompetens. Vidare blir det ganska klart att förmågan att möta framtiden med rätt kompetens är den största och viktigaste utmaningen i arbetslivet och en strategisk fråga för alla organisationer oavsett bransch, storlek eller verksamhet. Att arbeta med kompetensförsörjning innebär att medvetet, systematiskt, fortlöpande och långsiktigt attrahera och rekrytera nya medarbetare med rätt kompetens utveckla och behålla medarbetare omställa medarbetare vid förändringar i verksamheten eller medarbetargruppen Vad är att arbeta aktivt med kompetensförsörjning? Det är att organisationen skapar sig en bild av och en förståelse för sin omvärld och invärld. Det som påverkar verksamheten och leder till behov och krav måste ställas mot vår uppfattning om den befintliga situationen hos oss. Förändringar i omvärlden, exempelvis nya krav och behov från kunder, teknisk utveckling samt förändrade politiska ambitioner innebär att vi ständigt måste Identifiera och specificera krav på medarbetarnas kompetens Vilka kompetenser krävs för att kunna uppnå verksamhetens mål? Inventera befintlig kompetens i organisationen Vilka kompetenser har våra medarbetare idag? Genomföra gap-analyser Vilka är gapen mellan befintlig och önskvärd kompetens? Genomföra kompetensförsörjningsinsatser Vilka är våra åtgärder hur ska gapen fyllas? Vilka medel och metoder ska vi välja för att fylla gapen? Analysera effekterna av genomförda insatser Vad fick åtgärderna för effekt och varför? Vad lärde vi oss, vad behöver förändras? 8 Aktuellt från VKL nr

9 På strategisk nivå innebär det att styra medarbetarnas och organisationens kompetens för att ha förutsättningar och uppnå verksamhetsmålen först en kompetensanalys för organisationen och därefter kompetensanalys för medarbetaren. I vår ambition att lösa alla de utmaningar som finns exempelvis: Hur tar vi hand om pensionsavgångarna? Hur hittar vi talangerna? ser vi tyvärr allt för ofta exempel på motsatsen. Där vi tämligen omgående fokuserar på lösningar och operativa aktiviteter, många gånger utan att fullt ut ha analyserat och reflekterat över möjliga samband och sammanhang, prioriteringar utifrån verksamhetens strategiska perspektiv, vad är våra verkliga behov nu och över tid och varför är dom det? Vad behöver vi göra? Som organisation anta ett förhållningssätt innebärande att man arbetar med ledning, systematik, medvetenhet, proaktivitet och uppföljning i sin process för kompetensförsörjning söka säkerställa att strategier för kompetens är kopplade till strategier för verksamheten Och hur gör vi det? Genom att kartlägga kompetensbehov och krav: Vilka förändringar i vår omvärld tror vi kommer att påverka vår verksamhet under de närmsta åren? Vilken effekt och vilka följder tror vi att de eventuella förändringarna kommer att innebära för vår verksamhet och hur kommer detta att påverka våra strategier Vilka övergripande kompetenskrav på organisationen kan ställas utifrån dessa strategier? Vilka mer specifika kompetenskrav kan ställas utifrån målen i verksamhetsplan / arbetsplan? Söka kartlägga befintlig kompetens: I vilken utsträckning har verksamheten förmåga att möta nuvarande och kommande krav utifrån strategier, mål & planer? Hur ser den samlade kompetensprofilen i organisationen samt hos den enskilda medarbetaren ut och hur förhåller det sig i relation till de kompetenskrav som är definierade? Göra en analys av relationerna mellan kompetensbehov/krav och befintlig kompetens för att ange huvudsaklig inriktning inför val av strategier för handling och aktiviteter. Vilken kompetens behöver vi förändra? Vilken kompetens behöver vi eventuellt fasa ut? Vilken kompetens saknas? Vad är vinsten av ett helhetsgrepp? Det är att vi känner oss mer trygga i vår förmåga att: Utföra vårt uppdrag och visa förmåga att uppnå korta och långsiktiga mål Stärka vår attraktionskraft mot kund, befintliga och potentiella medarbetare samt andra intressenter Öka beredskap för och förmåga att effektivt hantera förändringar Samt att när vi kan svara på och samlat agera utifrån följande fem frågor är vi på god väg att bli en kompetent kravställare av kompetens. Dessutom skapar vi möjlighet att som organisation ha bättre förutsättningar till rätt kompetens hos våra medarbetare vilket stärker individens anställningsbarhet och bidrar till att vision, verksamhetsidé och mål förverkligas. Jag vill gärna avsluta med att citera min tidigare lärare i Uppsala, Magnus Söderström, en av grundarna av personalvetarutbildningen och sedan 2005 är han verksam som professor i pedagogik på Växjö Universitet. Han säger att inte jobba aktivt med kompetensfrågor är som att möta framtiden gående baklänges. Kompetensförsörjningsprocessen Kompetensförsörjningsprocessen Omvärld Affärs & Verksamhetsidè Vision Strategi Kompetens Behov & Krav Arbetsgivarmärket Omvärld Vilka förändringar står vi inför Affärs & Verksamhetsidè Vision Strategi Kompetens Behov & Krav Vilken kompetens behöver vi Arbetsgivarmärket Ekonomi Politik Lagstiftning Teknik Plan & Mål Socialt Flerårsplan Miljö Verksamhetsplan Lokala planer Marknad Media Opinion Kommunikation Analys Val av strategi och handling Attraktionskraft Rekrytering Kompetensutveckling Omställning Attraktionskraft Rekrytering Kompetensutveckling Omställning MÅL Ekonomi Politik Lagstiftning Teknik Plan & Mål Socialt Flerårsplan Miljö Verksamhetsplan Marknad Lokala planer Media Opinion Kommunikation Analys Vilken kompetens har vi Hur kan vi skaffa den kompetens vi behöver Val av strategi och handling MÅL Uppföljning Uppföljning Invärld Mål & Resultat Leveranser Kompetens profiler Utvecklingsplan Befintlig Kompetens Invärld Mål & Resultat Leveranser Kompetens profiler Utvecklingsplan Befintlig Kompetens Lärande Lärande Är vi på rätt väg 2 1 Aktuellt från VKL nr

10 Hallå Carl-Magnus Gagge, länsmuseichef, Västmanlands läns museum Västmanlands läns museum äger projekt Kulturarvsportal Västmanland och kommer att förvalta webbportalen när projektet avslutas i mars Berätta hur ni har tänkt att organisera arbetet? Kulturarvsportalen är ett prioriterat område i Regional Kulturplan Genom samverkan och delaktighet ska webbportalen främja att ett levande kulturarv bevaras, används och utvecklas. Arbetet genomförs i nära samverkan med ABMF-aktörerna (arkiv, bibliotek, museer, föreningar) i länet. Västmanlands läns museum ska vara förvaltare av webbportalen, samordnare av arbetet och kommer att utse en huvudredaktör på halvtid. Huvudredaktören driver arbetet tillsammans med webbredaktörer från arkiv, bibliotek, museum och förening. Vad innebär det för arbetsinsatser för portalens finansiärer Landstinget Västmanland och länets kommuner? Arbetet med portalen är en gemensam angelägenhet för landstinget och länets kommuner. Varje kommun bestämmer vilket kulturarvsmaterial man vill göra tillgängligt. Kommunerna behöver inte själva lägga ut materialet utan man skickar det till huvudredaktören som sköter publiceringen. Portalen blir en ny kanal att nå ut med material. Genom samarbete kommer vi att hjälpas åt för att öka tillgången till digitaliserat material i Västmanland. Kommunerna finansierar arbetet med en krona per invånare och Landstinget Västmanland bidrar med lika mycket. Vad får finansiärerna för sina pengar? Kommunerna får tillgång till en webbredaktion med möjligheter att marknadsföra den egna kommunen, platser, arrangemang, projekt, och kulturarvsverksamheter i kommunen. Hur kommer finansiärerna och besökarna att kunna använda portalen? Webbportalen kommer att erbjuda en användarvänlig funktion där besökaren kan söka och utforska kulturarvsmaterial. Lärare och elever får tillgång till digitaliserat material. Medborgarna erbjuds en tjänst där de kan dela med sig av bilder, föremål, berättelser och ljud. Nya kontaktytor kommer till över kommungränserna via länkar till föreningsregister och kulturarvsprojekt. Det kommer att finnas ett diskussionsforum för att ventilera kulturarvsfrågor med medborgarna. Hur jobbar ni för att portalen ska vara aktuell och ständigt fyllas på med kulturarvsmaterial? Vad är viktigast att kommunerna tar tag i på hemmaplan? Angus Council söker samarbete med Västmanland I början av december arrangerade VKL ett möte mellan ledningen för Angus Council i Skottland och en blandad skara intressenter från Västmanland län. Monika Eriksson-Bertilsson och Henrik Wester har tidigare träffat Richard Stiff, Chief Executive, Angus Council för att diskutera förutsättningarna för ett framtida samarbete mellan regionerna. Mötet i december var ett sätt att få fler att medverka i diskussionerna och se om det är möjligt att gå vidare tillsammans. Från Angus deltog Richard och hans kollega Alison Smith och från länet ett tiotal personer från länets kommuner, Landstinget, LEADERområden och föreningar. Under mötet diskuterades bl a utbyte av goda exempel samt utvecklingsplaner och strategier, webinarier för kunskapsutbyte och studiebesök. Deltagarna kom överens Carl-Magnus Gagge, länsmuseichef, Västmanlands läns museum En webbredaktion ska arbeta med fortsatt utveckling av funktioner, form och innehåll samt med uppgiften att lägga in material i portalen. Redaktionen kommer att jobba aktivt för att hålla webbportalen aktuell. Kommunerna bidrar aktivt i arbetet genom att kontinuerligt bidra med lokalt kulturarvsmaterial. Vilka är de största utmaningarna för att webbplatsen ska bli interaktiv mötesplats? Utveckla verksamheten underifrån och se till att den tillgodoser olika behov hos skilda grupper i samhället. Vi ska samtidigt kunna söka, visa, dela, kommentera och diskutera kulturarvsmaterial och -information i webbportalen. Den ska vara ett användbart arbetsverktyg, en tillförlitlig och angelägen kunskapskälla och avsikten är att vi tillsammans bidrar. Frågor? Kontakta Susann Levál, projektledare, , Mer information om projektet hittar du på, Följ projektet på Facebook, projektkulturarvsportalvastmanland. om att arbeta vidare efter mötet genom att ta fram en beskrivning över de områden man vill utveckla tillsammans och att formulera ett Memorandum of Understanding under januari månad. Dessutom ska respektive region ta fram en regional SWOT som underlag för en gemensam SWOT. För mer information, kontakta Monika Eriksson-Bertilsson, direktör alt Henrik Wester, turismchef, Aktuellt från VKL nr

11 Länsstyrelsen ger 2,5 miljoner till ett projekt som ska skapa lönsamma turistföretag. Tyska, holländska och rysktalande turister ska lockas med västmanländska äventyr inom bland annat natur och kultur. Västmanländska upplevelser på export Sveriges och länets strategi är att vi fram till 2020 ska fördubbla vår besöksnäring. Västmanland är ett av de län som har den största procentuella tillväxten i landet, men det sker ifrån en ganska blygsam nivå. Västmanlands Kommuner och Landsting (VKL) arbetar i projektet Affärsutvecklingsprocess för turismnäringen med både internationell och nationell affärsutveckling. Fokus är att utveckla säljbara produkter som efterfrågas av resebolag och researrangörer ute i Europa och övriga världen. En fortsatt utveckling av ett nationellt kvalitetsoch hållbarhetssystem ska ge länet en hållbar och lönsam turismindustri i världsklass. Utländska turister shoppar allt mer Shoppingglada utländska besökare skapar tillväxt för svensk besöksnäring och blir allt viktigare för hela den svenska detaljhandeln. Förra året omsatte shoppingturismen 84 miljarder kronor varav de utländska besökarna stod för 57 procent. Det visar Svensk Handels rapport om shoppingturismen i Sverige. Ungefär en tredjedel av utländska och inhemska turisters konsumtion hamnar i detaljhandeln. Det handlar både om turistresor där shopping är det primära syftet och turister som passar på att handla när de ändå är på semester. Denna shoppingturism har blivit allt viktigare för detaljhandeln och stod förra året för 13 procent av detaljhandelns omsättning. Omräknat till arbetstillfällen handlar det om jobb. Tillväxten i shoppingturismen i Sverige har varit betydlig starkare än den totala turismkonsumtionen och Turismen är en snabbt växande bransch som skapar nya arbetstillfällen. Genom att skapa fler turistupplevelser skapar vi också ett mer attraktivt Västmanland, säger landshövding Ingemar Skogö. Nya spännande upplevelser Ett exempel på en ny produkt är Folkhemsturen som genom en rundresa i stadens olika kvarter visar passagerarna samhällets utveckling under 1900-talet. Många utländska turister har upptäckt turen. Tillsammans skapar vi nya spännande upplevelser och affärsstrukturer som gör att fler verksamheter i länet når detaljhandeln under de senaste 20 åren. Sedan 1995 har shoppingturismen växt med 237 procent samtidigt som detaljhandeln totalt har vuxit med 128 procent. Handeln har allt att vinna Detaljhandeln är en stor del av besöksnäringen. För handelsföretagen gäller det att förstå och utnyttja den potential som finns, inte minst hos utländska besökare. Handeln har allt att vinna på att engagera sig i arbetet för att utveckla Sverige som besöksland, säger Elisabet Elmsäter Vegsö, ansvarig för besöksnäringsfrågor på Svensk Handel. Enligt Svensk Handels prognos kommer de utländska turisternas konsumtion i detaljhandeln öka med 11 miljarder kronor fram till år Läs mer på svenskhandel.se. Folkhemsturens Niklas Ulfvebrand guidar intresserade resenärer. nya kunder som vill resa till vår region. Säger Henrik Wester, turismchef, VKL. För mer information, kontakta: Lars Eriksson, landsbygdsutvecklare Länsstyrelsen, Henrik Wester, turismchef, VKL, , Snow Flake Dreaming marknadsförs internationellt I vårt senaste nummer av det internationella nyhetsbrevet lanseras en helt ny produkt från Västmanland och vi bjuder in till möten på Hollands största resemässa tillsammans med våra kollegor i The Middle of Scandinavia. Nyhetsbrevet når ca utländska researrangörer, återförsäljare, samarbetspartners och media och skickas cirka fyra gånger per år. Läs det senaste brevet på theessenceofsweden.se. Vill du få kommande utskick? Mejla Åsa Stanaway så lägger hon upp dig på sändlistan. Aktuellt från VKL nr

12 Västmanländska turismföretag på internationell äventyrskongress I oktober hölls Adventure Travel Trade Association sin årliga Adventure Travel World Summit (ATWS). Årets kongress hölls i irländska Killarney och turismfunktionen fanns på plats. I år hade vi även med oss representanter från fem västmanländska aktivitets/ naturturismföretag. Swedish Welcome får allt fler medlemmar Vi blir fler och fler medlemmar och regioner som sluter sig an till Swedish Welcome. Nu är majoriteten av de svenska turismregionerna med! En destination som verkligen rivstartat är Stockholms skärgård, som vi berättar lite extra om i Swedish Welcomes nyhetsbrev. Ur innehållet: Strömsholms slott är en av våra nyaste medlemmar i Västmanland. Den västmanländska medlemmen Fallängetorp för fä & folk nominerades till Stora turismpriset. En majoritet av landets länsturismorganisationer är medlemmar i den ideella föreningen Swedish Welcome. Läs mer det senaste nyhetsbrevet: Kongressen inleddes med en Day of Adventure när de ca 700 deltagarna delade upp sig och fick möjlighet att prova på dagsturer med irländska upplevelseföretag. Den västmanländska gruppen spred sig på olika aktiviteter och provade bland annat på vandring, kajak och fiske. Dessa utflykter gav mycket inspiration och nya idéer på hur vi själva kan bli ännu bättre på bemötande, hållbarhet och professionalitet. Förutom föreläsningar i världsklass stod sedan mötesdagar, Media Connect och Mentor Sessions på programmet. Under Media Connect sitter skribenter, bloggare och journalister från några av de största reserelaterade tidningarna, magasinen och webplatserna i världen vid var sitt bord. Deltagare får sedan köa för att få möjligheten att sälja in sin story på fyra minuter. De västmanländska deltagarna var väl förberedda och hann tillsammans med över 40 möten. Flera av dessa har redan gett resultat. Snabbast var Yahoo Travel som skrev en mycket fin artikel om Gårdsjö Älgpark. Bollade idéer med experter Ett uppskattat inslag under dagarna var Mentor Sessions. Då satt internationella experter vid bord med olika teman som till exempel storytelling, guideutbildning och hållbarhet. Det var sedan fritt för deltagarna att sätta sig vid valfritt bord och diskutera dessa frågor. Fem år av landsbygdsutveckling samlat Landsbygdens bästa samlar alla vinnare av en Ullbagge vid Landsbygdsgalan. Massor av projekt och företag finns med som alla varit med och utvecklat den svenska landsbygden på ett utomordentligt sätt. Utbildningen Ekoturism i praktiken lyfts återigen upp som ett av de bästa projekten i landet. Landsbygdens bästa innehåller många goda exempel på lyckade landsbygdssatsningar. Det är en diger samling av goda exempel som alla är satsningar som stöttats av landsbygdsprogrammet. Varje år mellan 2009 till 2013 arrangerade Landsbygdsnätverket Landsbygdsgalan där Ullbaggar delades ut för årets bästa satsningar inom olika kategorier. De som slutnominerades i varje kategori samlades i boken Landsbygdens Aktiviteten gav en mycket bra möjlighet att bolla idéer och ställa frågor till några av världens bästa experter. Utöver det officiella programmet höll de nordiska länderna ett gemensamt möte där man diskuterade hur vi kan bli bättre på att samverka över gränserna. Ur ett globalt perspektiv ser man ofta Skandinavien eller Norden som en destination och vi har mycket att vinna på att samla krafterna i fler gemensamma satsningar. Adventure Travel Trade Association ser Norden som en destination med stor utvecklingspotential för en ansvarsfull och hållbar långsiktig utveckling av äventyrs- och upplevelseturism och vi ser fram mot en spännande utveckling framöver! För frågor och mer information kontakta Åsa Stanaway, VKL, tel , Bästa som gavs ut årligen. Nu har alla vinnare samlats i en och samma bok. Och det är projekt och företag L ANDSBYGDENS BÄSTA LANDSBYGDENS BÄSTA Landsbygdens bästa är en bok på 78 sidor och kan laddas ned som en pdf från landsbygdsverket se som håller mycket hög kvalitet. Samtliga har genomgått en nominerings process där stödhandläggande myndigheter, länsstyrelserna, Jordbruksverket, Skogsstyrelsen och Sametinget samt alla LAG-grupper varit involverade. 36 vinnande projekt och företag presenteras tillsammans med deras bästa tips för lyckade landsbygdssatsningar. 12 Aktuellt från VKL nr

13 Vårt forum var Sveriges goda exempel på nordisk konferens Den november höll ETOUR en konferens om statistik och analys av turism, med fokus på utmaningar och goda exempel, på Mittuniversitetet i Östersund. Henrik Wester deltog som initiativtagare och representant för forumet i paneldiskussioner och presenterade Sveriges goda exempel under rubriken: Regionalt forum för turismanalys fem regioner samarbetar för att öka kunskaperna kring statistik och analys. Konferensen filmades och via ETOUR:s webbplats kan ni ta del av video- och powerpointpresentationerna. statistikkonferens FAKTARUTA Bakgrund De regionala turismorganisationerna i Mellansverige har under 2014 sjösatt en gemensam statistik- och analysorganisation under ledning av Destination Uppsala. Fyra län, Västmanland, Södermanland, Uppsala och Örebro har nu anslutit sig. Östergötland ansluter sig nästa år. Syftet med samarbetet är att skapa ett gemensamt nätverk för turismstatistikfrågor. Målsättningen är att stärka den gemensamma användningen och kunskapen kring statistik, få en gemensam röst som kan påverka statistikfrågor i nationella forum, samt att ytterligare stärka samarbetet kring turismutveckling i Östra Mellansverige. Så står sig Sverige i världen 2014 års Nation Brands Index (NBI) toppas av Tyskland, följt av USA och Storbritannien. Sverige hamnar på tionde plats och får därmed högst poäng av de nordiska länderna. I undersökningen rankas totalt 50 länder efter deras nationella identitet och image. Indexet baseras på de sex olika faktorerna: export, samhällsstyre, kultur, befolkning, turism samt landets förmåga att locka till sig investeringar och talang. Med bara 0,14 procent av världens befolkning är Sverige en väldigt stark spelare på den globala arenan för länders attraktionskraft. Samtidigt ser vi att konkurrensen hårdnar och att många andra länder knappar in, säger Annika Rembe, generaldirektör på Svenska institutet. Sverige rankas genomgående högt i frågor som rör samhällsstyre, export samt investerings- och talangattraktion. Omvärlden har generellt sett också en positiv uppfattning om vårt arbete med mänskliga rättigheter, fattigdomsbekämpning och hållbarhetsfrågor. Men i Indien och Egypten får Sverige lägre poäng i dessa frågor, bland annat är man mindre imponerad av våra insatser för att minska fattigdomen och bidra till fred i världen. Starkt Sverigevarumärke avgörande Sverige som turistdestination har stärkts i årets NBI och rankas högre än kända turistdestinationer som Brasilien, Thailand, Nya Zeeland och Österrike. Turistlandet Sverige är också starkast av de nordiska länderna i listan. Det är glädjande att se att omvärlden ger Sverige som turistdestination ett högt betyg och att man lyfter fram kulturen och den svenska livsstilen som starka skäl att besöka vårt land. Ett fortsatt starkt Sverigevarumärke är avgörande för att vi ska lyckas attrahera fler utländska besökare, säger Thomas Brühl, vd på VisitSweden. Många länder delar också uppfattningen om att Sverige är ett bra land att bo och leva i, mycket på grund av att det svenska samhället anses ha en hög jämlikhet och god livskvalitet. Men också här rankas Sverige lägre av Indien. Historia svagast attraktionskraft Vi vet sedan tidigare att kännedomen om Sverige är lägre i länder som ligger långt borta, och alldeles särskilt bland yngre målgrupper. Resultaten från årets NBI, gällande till exempel Indien och Egypten, understryker vikten av att Sverige ökar insatserna i dessa och andra länder där kännedomen är mer begränsad, säger Annika Rembe. Den svagaste länken i Sveriges attraktionskraft är frågor som rör vår historia och vårt kulturarv. Totalt sett får Sverige högre poäng än tidigare år, men eftersom andra länder också har förbättrat sina resultat har vi inte klättrat på årets lista. Nation Brands Index 2014 är framtagen av GfK Public Affairs and Corporate Communications och bygger på totalt intervjuer från 20 olika länder. Samtliga intervjuer gjordes under perioden juli Undersökningen är beställd av Svenska institutet tillsammans med Business Sweden, VisitSweden, Utrikesdepartementet, Näringsdepartementet samt Kulturdepartementet. Planerade Kurser och konferenser 2015 I början av juni planeras en utbildningsdag för i första hand nya politiker i VKL:s styrelse och beredningar, men alla aktiva politiker i VKL är naturligtvis välkomna att delta. Inbjudan och program kommer att distribueras och finnas på Notera oktober då arrangerars VKL:s Gemensamma presidiekonferens för VKL:s styrelse och samtliga beredningar. Inbjudan och program kommer att distribueras och finnas på i början av Aktuellt från VKL nr

14 Det kom ett mejl till VKL... Hej! Mitt namn är Marnix Bijl. Tillsammans med min fru Joyce driver jag Färnas Hjärta bed & breakfast och konferens i Färna, Skinnskatteberg. Vi är medlemmar i det internationella turismpaketet som VKL erbjuder. Via detta mejl skulle jag gärna berätta för er att Pia Axelsson, Åsa Stanaway och Henrik Wester är pärlor i er organisation. Med stor insats, positiv attityd, professionalism och engagemang gör de ett otroligt bra jobb. Med en liten budget, kreativitet och entusiasm vet laget att vara i framkanten hela tiden. Med bara ett mål: att förstärka turism i Västmanland genom att främja samarbete mellan, höja kunskaper hos och hjälpa turismaktörer. Vet ni att de får beröm i andra län? Jag vet för att jag reser runt och pratar med deras kollegor och företagare i de länen. Ja, men ni i Västmanland har Henrik och Åsa har jag hört flera gånger. Vad är de objektiva saker jag som medlem/kund är nöjd med? Henrik, Åsa och Pia kombinerar vision/strategi genom att realisera långsiktige planer och praktiska lösningar så som kurser, workshops och möten. Förebild: 1. Utveckling av hållbar turism. Redan från början var de med på tåget med Swedish Welcome, organiserade träffar, skickade ut information och såg till att vi som företagare blev involverade på det bästa möjliga sättet. 2. De förstår att det är viktig att man utvecklar kunskaper hos turismaktörer. De har anordnat kurser i sociala medier, att bygga en egen hemsida, fotografering, gästen i fokus, utomhusmatlagning med mera. 3. De marknadsför och säljer vårt län, Sverige och oss turismaktörer utomlands, på mässor och stora träffar. 4. VKL:s medlemskap i ATTA och en resa till Adventure Travel World Summit Självklart säger vi tack till dem personligen och ger komplimanger. Ändå tror jag att det är viktigt att ni som deras direktör, vet att de presterar på en hög nivå. Jag hoppas verkligen att de fortsättar sitt arbete på samma sätt 2015 och att ni kan behålla dem och kanske ger dem en större budget för att utöka och utveckla deras arbete. Med vänliga hälsningar Joyce Goes & Marnix Bijl Vårt nyhetsbrev... är till för dig som vill veta mer om och hålla dig uppdaterad på vad som sker i länet och i vår omvärld. Förutom en uppdatering på vad som har skett innehåller brevet information om vad som är på gång den närmaste tiden. Har du fått nyhetsbrevet via någon annan och vill hålla dig uppdaterad i framtiden? Anmäl dig till nyhetsbrevet genom att skicka e-post till: Om VKL Västmanlands Kommuner och Landsting (VKL) är en ideell förening, ett samverkansorgan och en service och intresseorganisation för länets kommuner och landsting. Därutöver är uppgiften att samordna olika länsprojekt och bidra till samverkan i olika frågor. Det länsövergripande arbetet har hög prioritet, särskilt inom Stockholm-Mälarregionen. Kontakt Ansvarig utgivare: Monika Eriksson-Bertilsson, direktör, Redaktör och layout: Åsa Söderlund, Adress: Norra Källgatan Västerås telefon , e-post 14 Aktuellt från VKL nr

Projekt Kulturarvsportal Västmanland. Projektpresentation Västmanlands läns museum, 2013-09-13

Projekt Kulturarvsportal Västmanland. Projektpresentation Västmanlands läns museum, 2013-09-13 Projekt Kulturarvsportal Västmanland Projektpresentation Västmanlands läns museum, 2013-09-13 Projektet i korthet Namn Period Parter Beskrivning av projektet Projektägare Projektledare Mer information

Läs mer

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta:

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Prestationsmål 2013 Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Optimal läkemedelsbehandling: Minskning av olämpliga läkemedel

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN NÄRVÅRD TIERP 2014

VERKSAMHETSPLAN NÄRVÅRD TIERP 2014 VERKSAMHETSPLAN NÄRVÅRD TIERP 2014 Närvård I Uppsala län definieras närvård som det samverkansarbete inom hälso- och sjukvård och social omsorg som bedrivs mellan lanstinget och kommunerna. Syftet är

Läs mer

Projekt Lyskraft - eller hur kan vi göra våra arbetsplatser än mer attraktiva så att vi kan rekrytera och behålla medarbetare?

Projekt Lyskraft - eller hur kan vi göra våra arbetsplatser än mer attraktiva så att vi kan rekrytera och behålla medarbetare? Projekt Lyskraft - eller hur kan vi göra våra arbetsplatser än mer attraktiva så att vi kan rekrytera och behålla medarbetare? Lyskraft tre delar Kompetensförsörjning Ledarskap Arbetsgivarvarumärket Kompetensförsörjningsprocessen

Läs mer

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) föreskriver

Läs mer

Verksamhetsberattelse ~ 2015

Verksamhetsberattelse ~ 2015 Verksamhetsberattelse ~ 2015 Länsturismen Effektivitet genom samverkan 2016-02-11 Verksamhetsberättelse för Turismfunktionen vid VKL 2015 Syftet med verksamheten är att stödja utvecklingen av en hållbar

Läs mer

Minnesanteckningar Vård- och omsorgsberedningen

Minnesanteckningar Vård- och omsorgsberedningen 2015-09-18 1(5) Minnesanteckningar Vård- och omsorgsberedningen Datum: Fredag 4 september Tid: kl. 09.00 12.00 Plats: VKL Närvarande: Andreas Trygg ordf Dan Avdic Karlsson Mariette Sjölund Patrik Boström

Läs mer

Handlingsplan för långsiktigt hållbar struktur för ledning i samverkan för de mest sjuka äldre.

Handlingsplan för långsiktigt hållbar struktur för ledning i samverkan för de mest sjuka äldre. Handlingsplan för långsiktigt hållbar struktur för ledning i samverkan för de mest sjuka äldre. Introduktion I Sörmland har en väl fungerande samverkan utvecklats mellan Landstiget och länets 9 kommuner.

Läs mer

Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad

Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad Datum: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2012-06-13 Stadskontoret Stadsområdesförvaltningar/Sociala Resursförvaltningen

Läs mer

Lena Karlsson, utvecklingsstrateg, Västmanlands Kommuner och Landsting

Lena Karlsson, utvecklingsstrateg, Västmanlands Kommuner och Landsting Dokumentnamn: Rutin för samverkan vid egenvård. Överrenskommelse mellan landstinget och kommunerna i Västmanlands län Dok.nr/Ref.nr/Diarienr: Version: Klicka här för att ange text. 1. Datum: VKL:s diarienummer:

Läs mer

Egenvård, samverkan kommun och landsting i Uppsala län

Egenvård, samverkan kommun och landsting i Uppsala län ViS - Vård i samverkan kommun - landsting Godkänt den: 2016-07-27 Ansvarig: Monica Jonsson Kommun(er): Länets samtliga kommuner Landstingsförvaltning(ar): Alla Fastställt av: Beredningsgrupp (TLK) Egenvård,

Läs mer

Länsövergripande överenskommelse för missbruks- och beroendevård, Hallands län

Länsövergripande överenskommelse för missbruks- och beroendevård, Hallands län Länsövergripande överenskommelse för missbruks- och beroendevård, Hallands län Bakgrund Hallands sex kommuner och landstinget Halland representerat av psykiatrin i Halland och Närsjukvården Landstinget

Läs mer

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 1 (9) Vår handläggare Jan Nilsson Antaget av vård- och omsorgsnämnden 2012-10-25, 122 Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 2 (9) Innehållsförteckning Bakgrund...

Läs mer

Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP)

Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP) Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP) 1. Syfte och omfattning Efter ändringar i hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) 1 januari 2010 ska landsting och kommun tillsammans ska

Läs mer

Ingång 21 Västmanlands sjukhus Västerås

Ingång 21 Västmanlands sjukhus Västerås MINNESANTECKNINGAR 1 (1) Mötesrubrik Plats Samordningsmöte med projektledningsgrupp/utvecklingsledare/teamsamordnare Ingång 21 Västmanlands sjukhus Västerås Tidpunkt 2013-08-27 Närvarande Projektgruppen:

Läs mer

Verksamhetsplan Länsturismen. Effektivitet genom samverkan

Verksamhetsplan Länsturismen. Effektivitet genom samverkan Verksamhetsplan 2016 Länsturismen Effektivitet genom samverkan 2015-12-17 Verksamhetsplan för Turismfunktionen vid VKL 2016 Bakgrund Turismfunktionen har sedan 2006 arbetat på uppdrag av föreningens medlemmar

Läs mer

Samordnad individuell plan, SIP

Samordnad individuell plan, SIP Samordnad individuell plan, SIP Viveca Axelsson Processledare Uppdrag Psykisk Hälsa SKL- Sveriges kommuner och Landsting Sollentuna kommun viveca.axelsson@sollentuna.se 073-9151048 Innehåll Syfte med SIP

Läs mer

Rutiner för f r samverkan

Rutiner för f r samverkan Rutiner för f r samverkan Huvudmännen för hälso- och sjukvården och socialtjänsten ska tillsammans säkerställa att övergripande rutiner för samverkan i samband med egenvård utarbetas. Rutinerna ska tas

Läs mer

En lärande och utvecklingsinriktad arbetsplats. Seminarium med Per-Erik Ellström, Aros Congress Center, 140408. Dokumentation av gruppdiskussioner

En lärande och utvecklingsinriktad arbetsplats. Seminarium med Per-Erik Ellström, Aros Congress Center, 140408. Dokumentation av gruppdiskussioner En lärande och utvecklingsinriktad arbetsplats Seminarium med Per-Erik Ellström, Aros Congress Center, 140408 Dokumentation av gruppdiskussioner Vad vill vi fokusera på och hur ska vi göra för att skapa

Läs mer

Personal- och kompetensstrategi för Landstinget Blekinge

Personal- och kompetensstrategi för Landstinget Blekinge Personal- och kompetensstrategi för Landstinget Blekinge 2014-09-29 1. Syfte och mål... 3 2. Styrkor och utmaningar inom personal- och kompetensområdet... 4 3. Stödfunktionen personal... 4 4. Kompetensförsörjning...

Läs mer

FRAMTIDSPLAN. Grästorps kommun Kommunförvaltningen Social verksamhet 2014-05-15. Framtidsplan. Social verksamhet 2014-2020 1/5

FRAMTIDSPLAN. Grästorps kommun Kommunförvaltningen Social verksamhet 2014-05-15. Framtidsplan. Social verksamhet 2014-2020 1/5 2014-2020 1/5 för 2014-2020 ens ambition är att ge en tydlig inriktning för verksamhets utveckling på kortare och längre sikt fram till år 2020. Utmaningen handlar i grunden om hur vi ska kunna vidareutveckla

Läs mer

Program. för vård och omsorg

Program. för vård och omsorg STYRDOKUMENT 1(5) Program för vård och omsorg Område 2Hälsa och Omsorg Fastställd KF 2013-02-25 10 Program Program för Vård och Omsorg Plan Riktlinje Tjänsteföreskrift Giltighetstid Reviderad Diarienummer

Läs mer

HR NU. Kompetensförsörjning Mats Wistrandh

HR NU. Kompetensförsörjning Mats Wistrandh HR NU Kompetensförsörjning Mats Wistrandh VÄSTERÅS STAD 140.000 1.000 1.500 10.000 800-1.000 7 miljarder Därför är det viktigt med kompetensförsörjning!! Anttila (2005) menar att den viktigaste faktorn

Läs mer

Bättre liv för sjuka äldre Handlingsplan för regional utveckling 2013-2014

Bättre liv för sjuka äldre Handlingsplan för regional utveckling 2013-2014 Struktur Aktivitet Tidplan Roller och ansvar Uppföljning Styrning och ledning Utvecklingsarbetet om Bättre liv för sjuka äldre ska förankras i de strukturer för styrning, ledning och samverkan som finns

Läs mer

Stö d fö r lökalt inflytande i PRIO-pröcesserna

Stö d fö r lökalt inflytande i PRIO-pröcesserna Stö d fö r lökalt inflytande i PRIO-pröcesserna I 2014 års PRIO-överenskommelse vill Regeringen och SKL att patienters, brukares och anhörigas delaktighet ökar individuellt och på organisationsnivå. Det

Läs mer

Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun. Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå.

Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun. Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå. Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå. Vi ska ha respekt för varandras uppdrag! Vilket innebär vi har förtroende

Läs mer

Sammanhållen VÅRD OCH OMSORG. i Västmanland för de MEST SJUKA ÄLDRE

Sammanhållen VÅRD OCH OMSORG. i Västmanland för de MEST SJUKA ÄLDRE Sammanhållen VÅRD OCH OMSORG i Västmanland för de MEST SJUKA ÄLDRE Förord Regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) ingick 21 en överenskommelse om insatser för att utveckla vården och omsorgen

Läs mer

www.regionvasterbotten.se/fou Monica Forsberg

www.regionvasterbotten.se/fou Monica Forsberg Monica Forsberg Jag kan åldras i Västerbotten i trygghet, med tillgång till god vård och omsorg Uppföljningen av multisjuka äldre från Sveriges kommuner och landsting (SKL) 2010 visar att det saknas helhetsperspektiv

Läs mer

Chefens roll & betydelse vid förbättringsarbete. Förbättringsarbete med hjälp av BPSD-registret. Avsnitt

Chefens roll & betydelse vid förbättringsarbete. Förbättringsarbete med hjälp av BPSD-registret. Avsnitt Chefens roll & betydelse vid förbättringsarbete Förbättringsarbete med hjälp av BPSD-registret Avsnitt 1 Vilken roll & betydelse har chefen i ett förbättringsarbete? Att leda ett arbete är ingen enkel

Läs mer

Affärsutvecklingsprocess för turismnäringen i Västmanland

Affärsutvecklingsprocess för turismnäringen i Västmanland Affärsutvecklingsprocess för turismnäringen i Västmanland Västmanlands Kommuner och Landsting (VKL) ansvarar för samordningen och utvecklingen av turismen i Västmanlands län. Syftet med Turismfunktionen

Läs mer

ehälsa i kommunerna 2013 2015 för bättre service, självständighet och ökat medbestämmande

ehälsa i kommunerna 2013 2015 för bättre service, självständighet och ökat medbestämmande ehälsa i kommunerna 2013 2015 för bättre service, självständighet och ökat medbestämmande ehälsa i kommunerna År 2030 kommer det att saknas närmare 100 000 omvårdnadsutbildad arbetskraft, enligt statistik.

Läs mer

SOSFS 2011:9 (M och S) Föreskrifter och allmänna råd. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2011:9 (M och S) Föreskrifter och allmänna råd. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2011:9 (M och S) Föreskrifter och allmänna råd Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras myndighetens

Läs mer

Avtal om läkarmedverkan inom hälso- och sjukvård i ordinärt boende.

Avtal om läkarmedverkan inom hälso- och sjukvård i ordinärt boende. 2012-10-26 Avtal om läkarmedverkan inom hälso- och sjukvård i ordinärt boende. Samverkansavtal mellan Kommunförbundet Norrbotten och landstinget i Norrbotten. 1 Bakgrund Från den 1 januari 2007 regleras

Läs mer

Trygga äldre i Norrbotten - ett gemensamt ansvar

Trygga äldre i Norrbotten - ett gemensamt ansvar Trygga äldre i Norrbotten - ett gemensamt ansvar Införande av Trygg hemma 2013-2015 2015-12-15 INNEHÅLLSFÖRTECKNING KAPITEL 1 INLEDNING 3 1.1 Bakgrund 3 1.2 Uppdrag 3 1.3 Metod, syfte, mål 4 1.4 Målgrupp/avgränsningar

Läs mer

Affärsutvecklingsprocess för besöksnäringen

Affärsutvecklingsprocess för besöksnäringen Affärsutvecklingsprocess för besöksnäringen i Västmanland Västmanlands Kommuner och Landsting (VKL) ansvarar för samordningen och utvecklingen av turismen i Västmanlands län. Syftet med Turismfunktionen

Läs mer

Avtalet gäller från tid för undertecknande t o m 20171231, med möjlighet till förlängning med två år åt gången.

Avtalet gäller från tid för undertecknande t o m 20171231, med möjlighet till förlängning med två år åt gången. Överenskommelse om samverkan mellan Region Östergötland och Boxholm, Finspång, Kinda, Linköping, Motala, Mjölby, Norrköping, Söderköping, Valdemarsvik, Vadstena, Ydre, Åtvidaberg och Ödeshögs kommun, avseende

Läs mer

Inga onödiga sjukhusvistelser Ejja Häman Aktell 13 mars 2013

Inga onödiga sjukhusvistelser Ejja Häman Aktell 13 mars 2013 Inga onödiga sjukhusvistelser Ejja Häman Aktell 13 mars 2013 Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till en god vård och omsorg Optimal läkemedelsbehandling Vårdpreventivt arbetssätt

Läs mer

Sunne kommun. Bilaga till Samgranskning äldreomsorg och läkemedel. Advisory Offentlig sektor KPMG AB 2015-02-02 Antal sidor: 5

Sunne kommun. Bilaga till Samgranskning äldreomsorg och läkemedel. Advisory Offentlig sektor KPMG AB 2015-02-02 Antal sidor: 5 Bilaga till Samgranskning äldreomsorg och läkemedel Advisory Offentlig sektor KPMG AB Antal sidor: 5 2015 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the Organisation Folkmängden

Läs mer

Koll på kvaliteten hur kan vi arbeta utifrån vad brukaren tycker är kvalitet i äldreomsorgen?

Koll på kvaliteten hur kan vi arbeta utifrån vad brukaren tycker är kvalitet i äldreomsorgen? Koll på kvaliteten hur kan vi arbeta utifrån vad brukaren tycker är kvalitet i äldreomsorgen? 151022, Aros Congress Center, Västerås Lena Karlsson, VKL Karina Tilling, VKL Välkommen! Dagens syfte Ett steg

Läs mer

Tillvägagångssätt vid upprättande av individuell plan

Tillvägagångssätt vid upprättande av individuell plan Individuell plan Samverkansdokument mellan landstinget och kommunerna i Jämtlands län avseende gemensam individuell planering mellan landstingets hälso- och sjukvård och kommunernas socialtjänst Skapad

Läs mer

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER

Läs mer

VERKSAMHETSINRIKTNING 2016

VERKSAMHETSINRIKTNING 2016 VERKSAMHETSINRIKTNING 2016 Effektivitet genom samverkan Verksamhetsinriktning för Västmanlands kommuner och landsting inför mandatperioden 2014 2018 Västmanlands kommuner och landsting har alltid arbetat

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre Ett nationellt perspektiv Jan Olov Strandell Mål för hälso- och sjukvården 2 Hälso- och sjukvårdslagen Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa

Läs mer

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning MISSIV 2015-08-28 RJL 2015/1138 Kommunalt forum Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Ledningsgruppen för samverkan Region Jönköpings län och kommun överlämnar bilagd

Läs mer

Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland

Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland Regional handlingsplan 2012-2014 med fokus på Mest sjuka äldre Palliativ-senior alert 19 sept ann-christine.baar@vgregion.se tel 070 2398324 1 Varför en

Läs mer

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND DATUM DIARIENR 1999-03-26 VOS 99223 KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND Inledning Denna policy utgör en gemensam grund för att beskriva, följa upp och utveckla kvaliteten,

Läs mer

Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009

Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009 Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009 Sammanfattning Detta bygger på av socialstyrelsen 2007 utfärdade nationella riktlinjerna

Läs mer

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Bakgrund Regeringen har den 24 april 2008 träffat en överenskommelse med Sveriges

Läs mer

Lagstiftning kring samverkan

Lagstiftning kring samverkan 1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna

Läs mer

Nationellt system för uppföljning som kommunerna nu implementerar. Omfattning, förutsättningar och framtidsutsikter för privat utförd vård och omsorg

Nationellt system för uppföljning som kommunerna nu implementerar. Omfattning, förutsättningar och framtidsutsikter för privat utförd vård och omsorg Nationellt system för uppföljning som kommunerna nu implementerar Bakgrund *Socialtjänstlagen och Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade har bestämmelser om att kvaliteten i verksamheten

Läs mer

Verksamhetsplan 2013. Länsturismen. Effektivitet genom samverkan

Verksamhetsplan 2013. Länsturismen. Effektivitet genom samverkan Verksamhetsplan 2013 Länsturismen Effektivitet genom samverkan Verksamhetsplan för Turismfunktionen vid VKL 2013 Bakgrund Turismfunktionen har sedan 2006 arbetat på uppdrag av föreningens medlemmar i nära

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till

Läs mer

Mottganingsteamets uppdrag

Mottganingsteamets uppdrag Överenskommelse mellan kommunerna i Sydnärke, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Örebro läns landsting om inrättandet av mottagningsteam en modell för flerpartssamverkan Inledning Denna överenskommelse

Läs mer

LÄNSÖVERGRIPANDE ÖVERENSKOMMELSE OM ANSVARSFÖRDELNING NÄR KOMMUNEN BESLUTAR OM PLACERING PÅ HEM FÖR VÅRD ELLER BOENDE (HVB)

LÄNSÖVERGRIPANDE ÖVERENSKOMMELSE OM ANSVARSFÖRDELNING NÄR KOMMUNEN BESLUTAR OM PLACERING PÅ HEM FÖR VÅRD ELLER BOENDE (HVB) LÄNSÖVERGRIPANDE ÖVERENSKOMMELSE OM ANSVARSFÖRDELNING NÄR KOMMUNEN BESLUTAR OM PLACERING PÅ HEM FÖR VÅRD ELLER BOENDE (HVB) Dokumenttyp: Samverkansöverenskommelse Utfärdande: Landstinget och kommunerna

Läs mer

Verksamhetsberattelse ~ 2014

Verksamhetsberattelse ~ 2014 Verksamhetsberattelse ~ 2014 Länsturismen Effektivitet genom samverkan 2015-02-09 Verksamhetsberättelse för Turismfunktionen vid VKL 2014 Syftet med verksamheten är att stödja utvecklingen av en hållbar

Läs mer

Kvalitetsberättelse för Lysekils kommun

Kvalitetsberättelse för Lysekils kommun Kvalitetsberättelse för Lysekils kommun År 2012 Enhet: Socialförvaltning Datum och ansvarig för innehållet 20130220 Agneta Stenqvist Dnr: SON 2013-66-709 1 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande

Läs mer

Rutin för samordnad individuell plan (SIP)

Rutin för samordnad individuell plan (SIP) Rutin för samordnad individuell plan (SIP) 1. Syfte och omfattning Efter ändringar i hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) 1 januari 2010 ska landsting och kommun tillsammans ska

Läs mer

Resultatredovisning av, de av VOHJS fastställda målen för 2012

Resultatredovisning av, de av VOHJS fastställda målen för 2012 Resultatredovisning av, de av VOHJS fastställda målen för 2012 1. Hemsjukvård Insatserna för patienter i hemsjukvården ska vara sammanhållna för att skapa en trygg vård i hemmet. För att nå det ska samordnade

Läs mer

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga När jag bjuder in någon till ett

Läs mer

Denna patientsäkerhetsberättelse utgör en bilaga till vårdgivarens Patientsäkerhetsberättelse.

Denna patientsäkerhetsberättelse utgör en bilaga till vårdgivarens Patientsäkerhetsberättelse. Patientsäkerhetsberättelse för Falkenberg LSS1, Nytida AB År 2013 2013-12-30 Catharina Johansson Denna patientsäkerhetsberättelse utgör en bilaga till vårdgivarens Patientsäkerhetsberättelse. Mallen är

Läs mer

SAMMANFATTNING AV ÄLDREOMSORGSPLAN FÖR PERIODEN 2015-2024

SAMMANFATTNING AV ÄLDREOMSORGSPLAN FÖR PERIODEN 2015-2024 SAMMANFATTNING AV ÄLDREOMSORGSPLAN FÖR PERIODEN 2015-2024 1 Inledning I din hand håller du en sammanfattning av Sigtuna kommuns äldreomsorgsplan. Äldreomsorgsplanen ska vara ett verktyg för att styra och

Läs mer

1. Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten 2. Stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa

1. Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten 2. Stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa Information om statliga stimulansmedel aktuella för Kalmar län genom överenskommelser mellan SKL och regeringen 2015 avseende socialtjänst och angränsande hälso- och sjukvård Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna

Läs mer

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN Att ha medarbetare som har kunskap och vilja att delta i arbetsplatsens förändrings- och utvecklingsarbete, är en avgörande faktor för en verksamhets framgång och utveckling.

Läs mer

EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV EGENVÅRD

EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV EGENVÅRD EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV EGENVÅRD KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: Vård- och omsorgsförvaltningen Ansvarig samt giltighetstid: Medicinskt ansvarig sjuksköterska Medicinskt ansvarig för rehabilitering

Läs mer

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialberedningen Sammanträdesdatum 2014-11-12 64/71 44./. Bilaga. Handlingsplan psykiatrisk ohälsa I Norrbottens län finns sedan hösten 2013 en överenskommelse om samarbete

Läs mer

SKLS CHECKLISTA FÖR CHEFENS ARBETSMILJÖ

SKLS CHECKLISTA FÖR CHEFENS ARBETSMILJÖ 2017-05-23 1 (7) SKLS CHECKLISTA FÖR CHEFENS ARBETSMILJÖ Här hittar du en checklista som fokuserar särskilt på chefens arbetsmiljö. Den bygger på Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social

Läs mer

N Y T T F R Å N SIKTA

N Y T T F R Å N SIKTA Nr 3/08 N Y T T F R Å N SIKTA Kommunförbundet Skåne och Region Skåne har tilldelats statliga medel till det 3-åriga samverkansprojektet SIKTA (Skånes implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer

Läs mer

Handlingsplan för sammanhållen vård och omsorg om mest sjuka äldre 2015

Handlingsplan för sammanhållen vård och omsorg om mest sjuka äldre 2015 Datum 2015-02-10 Stödstrukturen för evidensbaserad praktik inom vård, omsorg och socialtjänst, Skåne Handlingsplan för sammanhållen vård och omsorg om mest sjuka äldre 2015 Mål ur den enskildes perspektiv

Läs mer

Evidensbaserad socialtjänst

Evidensbaserad socialtjänst Evidensbaserad socialtjänst - till nytta för individen Känner du till att du har ett regeringsuppdrag att följa gällande ett evidensbaserat arbete? ill: ida brogren Den verkliga upptäcksresan består inte

Läs mer

Riktlinje för bedömning av egenvård

Riktlinje för bedömning av egenvård SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2013-10-23 Riktlinje för bedömning av egenvård BAKGRUND Enligt SOSFS 2009:6 är det den behandlande yrkesutövaren inom hälso- och sjukvården

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till

Läs mer

Kompetensförsörjningsstrategi för Norrbottens läns landsting

Kompetensförsörjningsstrategi för Norrbottens läns landsting Kompetensförsörjningsstrategi för Norrbottens läns landsting Norrbottningen ska leva ett rikt och utvecklande liv i en region med livskraft och tillväxt. En fungerande och effektiv kompetensförsörjning

Läs mer

Välkommen! Träff om SveDem Värmland 13 juni 2017

Välkommen! Träff om SveDem Värmland 13 juni 2017 Välkommen! Träff om SveDem Värmland 13 juni 2017 Välkommen! Hur kan SveDem bidra till en fortsatt förbättrad vård och omsorg för personer med demenssjukdom i Värmland? SveDem som arbetsverktyg Nuläge Förbättringsområden

Läs mer

Slutrapport. Hållbar besöksnäring - utveckling av kvalitets- och hållbarhetssystem. Mål och resultat

Slutrapport. Hållbar besöksnäring - utveckling av kvalitets- och hållbarhetssystem. Mål och resultat Slutrapport Hållbar besöksnäring - utveckling av kvalitets- och hållbarhetssystem Projektet Hållbar besöksnäring är en satsning initierad av Västsvenska Turistrådet tillsammans med Tillväxtverket. Målsättningen

Läs mer

Motion 62 - Digitaliserad vård en möjlighet för alla

Motion 62 - Digitaliserad vård en möjlighet för alla MOTIONSSVAR Vårt dnr: 15/4296 2015-10-23 Avdelningen för digitalisering Patrik Sundström Motion 62 - Digitaliserad vård en möjlighet för alla Beslut Styrelsen föreslår kongressen besluta att motion 62

Läs mer

Handlingsplan Samordnad Individuell Plan

Handlingsplan Samordnad Individuell Plan Handlingsplan Samordnad Individuell Plan Baserad på överenskommelse personer med psykisk funktionsnedsättning, Landstinget i Värmland och länets kommuner 2014-10-30--2016-10-29 1. Definition av målgrupp/er

Läs mer

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig

Läs mer

MINNESANTECKNINGAR VÅRD- OCH OMSORGSBEREDNINGEN Datum: fredag 14 juni 2013 Tid: kl 13.00 16.00 Plats: VKL, Västerås.

MINNESANTECKNINGAR VÅRD- OCH OMSORGSBEREDNINGEN Datum: fredag 14 juni 2013 Tid: kl 13.00 16.00 Plats: VKL, Västerås. 2013-06-19 1 MINNESANTECKNINGAR VÅRD- OCH OMSORGSBEREDNINGEN Datum: fredag 14 juni 2013 Tid: kl 13.00 16.00 Plats: VKL, Västerås. Närvarande: Agneta Bode, ordförande Peter Molin, v ordf. Karin Karlsson

Läs mer

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun.

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Stöd och lärande Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Innehåll Inledning... 3 Syfte... 3 Kvalitetsindikatorer... 3 Lagrum... 3 Berörda... 3 Utveckling...

Läs mer

Projektplan Samordnad vårdplanering

Projektplan Samordnad vårdplanering 1 Projektplan Samordnad vårdplanering Enligt lagstiftningen har regionen och kommunen en skyldighet att erbjuda patienterna en trygg och säker vård efter utskrivning från regionens slutna hälso- och sjukvård

Läs mer

Program för ehälsa och Digitalisering i Region Skåne

Program för ehälsa och Digitalisering i Region Skåne Program för ehälsa och Digitalisering i Region Skåne Med uppföljning och kommunikationsplan Utgångspunkt Om mindre än tio år, 2025, ska Sverige vara bäst i världen på ehälsa. Region Skånes ambition är

Läs mer

Minnesanteckningar Vård- och omsorgsberedningen

Minnesanteckningar Vård- och omsorgsberedningen 2014-06-23 1(6) Minnesanteckningar Vård- och omsorgsberedningen Datum: Fredag 13 juni 2014 Tid: kl. 13.00 16.00 Plats: VKL Lokal: Konferensrum Långsvan Deltagare: Andreas Trygg, ordf, Köping Stefan Arnoldsson,

Läs mer

Bättre liv för sjuka äldre NORRBOTTEN

Bättre liv för sjuka äldre NORRBOTTEN Bättre liv för sjuka äldre NORRBOTTEN Bättre liv för sjuka äldre Smaka på den rubriken. Vem av oss vill inte att sjuka äldre ska få ett så gott liv som möjligt? Ändå är det så svårt att uppnå när våra

Läs mer

Samordnad individuell plan. Sävsjö Eva Karlsson Iréne Josephson

Samordnad individuell plan. Sävsjö Eva Karlsson Iréne Josephson Samordnad individuell plan Sävsjö 2014-08-28 Eva Karlsson Iréne Josephson Hemsjukvård Hemtjänst Arbetsterapeut Sjukgymnast Kontaktperson Kurator/psykolog Biståndshandläggare Läkare Försäkringskassa Innehåll

Läs mer

Handlingsplan 2014 och det fortsatta arbetet

Handlingsplan 2014 och det fortsatta arbetet Monica Jonsson Regionförbundet Uppsala län 018 18 21 09 monica.jonsson@regionuppsala.se Handlingsplan 2014 och det fortsatta arbetet Representanter från landstinget och länets kommuner på ledningsnivå

Läs mer

Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015

Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015 Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015 Vårdsamverkansgruppering Skaraborg Kontaktperson Per-Ola Hedberg, Carina Karlsson, Susanne Liden och Jeanette Andersson Avgränsning:

Läs mer

Handlingsplan för sammanhållen vård och omsorg om mest sjuka äldre 2016

Handlingsplan för sammanhållen vård och omsorg om mest sjuka äldre 2016 Datum 2015-12-09 Stödstrukturen för evidensbaserad praktik inom vård, omsorg och socialtjänst, Skåne Handlingsplan för sammanhållen vård och omsorg om mest sjuka äldre 2016 Mål ur den enskildes perspektiv

Läs mer

Lagstiftning om samverkan kring barn och unga

Lagstiftning om samverkan kring barn och unga Lagstiftning om samverkan kring barn och unga en sammanfattning Samverkan är nödvändig för många barn och unga. Därför finns det bestämmelser om samverkan i den lagstiftning som gäller för socialtjänsten,

Läs mer

Lokal överenskommelse för barn i behov av särskilt stöd mellan Stockholms Läns Landsting och Värmdö kommun

Lokal överenskommelse för barn i behov av särskilt stöd mellan Stockholms Läns Landsting och Värmdö kommun Lokal överenskommelse för barn i behov av särskilt stöd mellan Stockholms Läns Landsting och Värmdö kommun Bakgrund och syfte Kommunerna i Stockholm län och Stockholms Läns Landsting har nedtecknat ett

Läs mer

Program för stöd till anhöriga

Program för stöd till anhöriga Program för stöd till anhöriga 2017-2020 stockholm.se Maj 2016 Dnr: 3.1.1 244/2016 och 540-244/2016 Utgivare: Socialförvaltningen och Äldreförvaltningen 3 (11) Introduktion Det här programmet ska fungera

Läs mer

INNEHÅLL 1 Bakgrund och syfte... 3

INNEHÅLL 1 Bakgrund och syfte... 3 Riktlinje för Land stinget Västm manlands arbete med barnkonventionenn 2 (9) INNEHÅLL 1 Bakgrund och syfte... 3 2 Definitioner landstinget västmanland... 4 3 Inriktningsmål... 6 4 Organisation... 7 5 Styrande

Läs mer

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun Vård- och omsorgsnämndens handling nr 17/2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Vår handläggare Lars Olsson, utredare Ert datum Er beteckning Vård- och omsorgsnämnden Förslag till yttrande över motion om att inrätta

Läs mer

Äldreuppdraget i Östergötland

Äldreuppdraget i Östergötland Äldreuppdraget i Östergötland Samverkan mellan landstinget och alla kommuner i länet ambitioner, framgångsfaktorer och erfarenheter Lars Olof Johansson landstingspolitiker sedan 1991 Torbjörn Holmqvist

Läs mer

Samverkan kring äldre personer i behov av särskilt stöd. Region Gotland

Samverkan kring äldre personer i behov av särskilt stöd. Region Gotland Samverkan kring äldre personer i behov av särskilt stöd Region Gotland Samverkan kring (äldre?) personer i behov av samordnat stöd Enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) ska

Läs mer

Bättre liv för sjuka äldre

Bättre liv för sjuka äldre Bättre liv för sjuka äldre Alla län/regioner i Sverige deltar Från Jönköpings län deltar 3 team Esther ledningskraft Herman och Brita KLASledningskraft Länets samtliga kommuner är representerade http://www.skl.se/vi_arbetar_med/socialomsorgochstod/aldre/ledningskraft

Läs mer

Länsgemensam strategi och utvecklingsplan 2014-2016

Länsgemensam strategi och utvecklingsplan 2014-2016 Länsgemensam strategi och utvecklingsplan 2014-2016 UTVECKLING AV EVIDENSBASERAD PRAKTIK INOM VERKSAMHETSOMRÅDET STÖD TILL PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Elisabeth Högberg Utvecklingsledare 2 SAMMANFATTING

Läs mer

Presentationen. Problembild. Vi som är äldre och sjuka matchar inte vårdsystemet. Regeringens satsning på de mest sjuka äldre

Presentationen. Problembild. Vi som är äldre och sjuka matchar inte vårdsystemet. Regeringens satsning på de mest sjuka äldre Regeringens satsning på de mest sjuka äldre Presentationen Innehållet i satsningen Resultat så här långt Primärvårdens roll för äldre Problembild Vi som är äldre och sjuka matchar inte vårdsystemet 1 Äldresamordning

Läs mer