Kvalitetsgranskning av omvårdnadsdokumentation i datoriserad patientjournal

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kvalitetsgranskning av omvårdnadsdokumentation i datoriserad patientjournal"

Transkript

1 Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap Enheten för vårdvetenskap Kvalitetsgranskning av omvårdnadsdokumentation i datoriserad patientjournal Författare: Ann-Katrin Pettersson Jennie Hellström Uppsatskurs, C, 25 % VT-HT 2009 Handledare: Annika Åhs Examinator: Barbro Wadensten

2 SAMMANFATTNING Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur omvårdnaden dokumenteras i datoriserad patientjournal på en medicinavdelning i mellan Sverige, genom en journalgranskning med granskningsinstrumentet Cat-ch-Ing. Frågeställningarna var Vilka poäng ger Cat-ch-Ing instrumentet avseende kvantitet samt kvalitet? och Kan omvårdnadsprocessen följas i omvårdnadsjournalen utifrån Cat-ch-Ing instrumentet? Metod: Studien är kvantitativ, deskriptiv och retrospektiv. En journalgranskning gjordes med hjälp av granskningsinstrumentet Cat-ch-Ing. Ett systematiskt urval av 100 journaler gjordes och därefter ett slumpmässigt urval av 30 journaler. Cat-ch-Ing instrumentet består av designade frågor som poängsätter sjuksköterskans dokumentation avseende kvantitet och kvalitet, samt hur omvårdnadsprocessen som helhet följs. Resultat: Högst poäng avseende kvantiteten fick omvårdnadsepikrisen/slutanteckning och användandet av VIPS-sökord, medan omvårdnadsstatus uppdaterat under vårdtiden fick den lägsta poängen. Högst poäng avseende kvaliteten i dokumentationen fick användandet av VIPS-sökord och omvårdnadsstatus vid ankomst, medan vårdplanens omvårdnadsmål och omvårdnadsdiagnos fick de lägsta poängen. Resultatet visade att dokumentationen på medicinavdelningen följer omvårdnadsprocessens alla steg, då alla delar i omvårdnadsprocessen fick poäng avseende kvantitet i Cat-ch-Ing instrumentet. Slutsats: Resultatet i den här studien tyder på att dokumentationen på medicinavdelningen generellt var bra, eftersom den har fått höga poäng i Cat-ch-Ing instrumentet. Omvårdnadsprocessens alla delar fanns med i dokumentationen. De brister som fanns förekom framförallt i vårdplanernas omvårdnadsdiagnoser, omvårdnadsmål samt i att uppdatera status. Kontinuerlig utbildning för all personal och uppföljning i form av journalgranskning behövs för att öka kvaliteten i omvårdnadsjournalen. Nyckelord: Omvårdnadsdokumentation, omvårdnadsprocessen, elektronisk patientjournal, journalgranskning instrument, Cat-ch-Ing, journalgranskning

3 ABSTRACT Aim: The aim of the study was to investigate how the care of patients is documented in the computerized patient records at a medical ward in the middle region of Sweden. The questions asked were What points does the Cat-ch-Ing instrument give regarding quantity and quality? and Can the nursing process be followed up in the nursing records on the basis of the Cat-ch-Ing instrument? Method: The study is quantitative, descriptive and retrospective. A review of 30 journals was done with the help of the review-instrument Cat-ch-Ing. A systematic selection of 100 journals was made, and then a random selection of 30 journals. The Cat-ch-Ing instrument grades the documentation on the basis of quantity and quality as well as the general picture of the nursing process as a whole. Results: The discharge note and the usage of VIPS-keywords got the highest score regarding quantity; while nursing status updated during care time received the lowest point. The highest score regarding quality in the documentation was the use of VIPS-keywords and nursing status at arrival, while the nursing goals and nursing diagnosis of the nursing care plan got the lowest scores. The result shows that the documentation of the medical ward follows all steps of the nursing process. Each part of the nursing process was documented in most journals, as all parts of the nursing process got points regarding quantity in the Cat-ch-Ing instrument. Conclusions: The result in this study indicates that the documentation on the Medical ward was good in general, because it has received high scores with the Cat-ch-Ing instrument. All parts of the nursing process where included in the documentation. The existing shortcomings were above all found in nursing diagnoses and nursing goals of the nursing care plans and in updating of nursing status. Continuous education of all members of the staff and follow-up in the review of journals is needed to increase the quality of the nursing records. Keywords: Nursing documentation, Nursing process, Medical Records system, Computerized, Audit instrument, Cat-ch-Ing, Record review

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING Lagstiftning VIPS och omvårdnadsprocessen Journalgransknings instrument Standardvårdplan Elektronisk patientjournal Betydelsen av omvårdnadsdokumentation Syfte Frågeställningar METOD Design Urval Datainsamlingsmetod Hur kvantitet poängsätts i Cat-ch-Ing instrumentet Hur kvaliteten poängsätts i Cat-ch-Ing instrumentet Sätt att studera omvårdnadsprocessen enligt Cat-ch-Ing Tillvägagångssätt Forskningsetiskt övervägande Analys av data Projektets betydelse RESULTAT Bakgrundsdata Poäng enligt Cat-ch-Ing instrumentet avseende kvantitet samt kvalitet Poängsättning av kvantitet Poängsättning av kvalitet Dokumentation av omvårdnadsprocessen utifrån Cat-ch-Ing instrumentet DISKUSSION Resultatdiskussion Metoddiskussion Kliniska implikationer och förslag till vidare studier Slutsats REFERENSLISTA... 29

5 BILAGOR... Bilaga GRANSKNINGSMALL "CAT-CH-ING"... Bilaga NYCKEL TILL GRANSKNINGSMALL "CAT-CH-ING "...

6 1. INLEDNING Omvårdnadsdokumentationens viktigaste funktion är att vara ett arbetsunderlag för vårdpersonalen i det direkta vårdarbetet. Patientjournalen har även ett juridiskt värde och förväntas utgöra ett dokument för uppföljning av vården som beskriver dels vilka beslut som har tagits och vilka åtgärder som genomförts, av vem, varför och vad resultatet blev (Ehnfors, Ehrenberg & Thorell-Ekstrand, 1998). 1.1 Lagstiftning Vid vård av patienter ska det enligt patientdatalagen (SFS, 2008:355) föras patientjournal. En patientjournal ska föras för varje patient. Syftet med att föra en patientjournal är i första hand att bidra till en god och säker vård av patienten. Personer som är skyldiga att föra patientjournal är de som enligt lagen (SFS, 1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens ansvarsområde har legitimation, där ibland sjuksköterskan. Den som för patientjournal ansvarar för sina uppgifter i journalen. En patientjournal ska alltid innehålla uppgift om patientens identitet, väsentliga uppgifter om bakgrunden till vården, uppgift om ställd diagnos och anledning till mera betydande åtgärder. Uppgifter om den information som lämnats till patienten och om de ställningstaganden som gjorts i fråga om val av behandlingsalternativ och om möjligheten till förnyad medicinsk bedömning ska finnas med. Patientjournalen ska innehålla uppgift om vem som gjort en viss anteckning i journalen och när anteckningen gjordes (SFS, 2008:355). Socialstyrelsens föreskrifter (2008:14) som är ett förtydligande av Patientdatalagen ställer krav på innehållet i journalen och det gäller alla professioner inom hälso- och sjukvården. Sjuksköterskan är bland annat skyldig att dokumentera uppgifter om patientens aktuella hälsotillstånd, vilka omvårdnadsordinationer hon ger, lämnade samtycken, patientens egna önskemål om vård och behandling, vårdplaneringen och en epikris/sammanfattning av genomförd vård. 1

7 I Socialstyrelsens Kompetensbeskrivningen för sjuksköterskor (2005) står bland annat att en sjuksköterska skall dokumentera enligt gällande författningar, ta del av relevanta journalhandlingar samt kritiskt granska sin dokumentation vad gäller innehåll, kvalitet, saklighet, struktur och språkbruk. Det står även att hon skall hantera känsliga uppgifter korrekt och med varsamhet samt använda informations- och kommunikationsteknologi som stöd i omvårdnadsarbetet. Sjuksköterskan ska självständigt tillämpa omvårdnadsprocessen genom observation, bedömning, omvårdnadsdiagnostik, planering, omvårdnadsordination, genomförande och utvärdering av patientens omvårdnad. 1.2 VIPS och omvårdnadsprocessen Redan på 1950-talet beskrevs omvårdnad som en process som sedan har vidareutvecklats. Omvårdnadsprocessen är en dynamisk, systematisk problemlösningsmodell som till en början omfattade fyra steg: bedömning, planering, genomförande och utvärdering. Det femte steget, omvårdnadsdiagnosen ingick länge i bedömningsfasen utan tydlig avgränsning. Under talet lades den diagnostiska fasen till i omvårdnadsprocessen. Syftet med omvårdnadsprocessen är att vid genomförande av individualiserad god omvårdnad arbeta målinriktat, systematiskt och metodiskt. Sjuksköterskor behöver ha kunskap och färdigheter i problemlösning och logiskt tänkande. Stegen eller faserna i omvårdnadsprocessen används som när andra problem i vardagen eller i yrkeslivet ska lösas. Det behövs en systematisk insamling av information som analyseras, för att sedan kunna göra en preliminärbedömning av vad som ska göras. I problemlösningen ingår det som kallas diagnostiskt resonemang. Sjuksköterskan lägger märke till tecken hos patienten, sammanför dessa och gör en tolkning som slutar med en formulering av en omvårdnadsdiagnos som kan leda till planerade åtgärder. Efter genomförandet av åtgärderna utvärderas resultatet (Ehnfors et al., 1998). VIPS-modellen kom 1993 och gav sjuksköterskorna ett gemensamt språk samt en mall över hur omvårdnad systematiskt dokumenteras. Den framtagna modellen består av de fyra övergripande målen för omvårdnaden Välbefinnande, Integritet, Prevention och Säkerhet. De fyra begreppen fanns med i nästan all den omvårdnadslitteratur som granskades vid utvecklandet av modellen. Att främja välbefinnande och hälsa är grundläggande i omvårdnad. Vårdpersonal ska respektera patientens integritet och det kan till exempel gälla fysisk, personlig och social integritet. Prevention i betydelsen förebyggande av sjukdom, ohälsa och 2

8 komplikationer. Säkerhet, att omvårdnaden bygger på vetenskap och beprövad erfarenhet. VIPS-modellen består av huvudsökord för de olika delarna i omvårdnadsprocessen samt undersökord (Figur 1 och 2) (Ehnfors et al., 1998). Figur1. Överensstämmelse mellan omvårdnadsprocessens faser och VIPS-modellens huvudsökord (Ehnfors et al., 1998). 3

9 Figur 2. VIPS-modellen som flödesschema (Ehnfors et al., 1998). VIPS-modellens flödesschema skall följas under hela patientens vårdtid (Figur 2). Den börjar med allmänna uppgifter såsom uppgiftslämnare, om annan än patienten, närstående och om hur upplysning kan lämnas ut, om vad och till vem. Samt en sammanställning av omvårdnadsanamnesen som kortfattat beskriver patientens hälsa och livssituation före den aktuella vårdepisoden. Sedan görs omvårdnadsstatus som beskriver patientens aktuella situation utifrån bland annat sökorden, kommunikation, nutrition, elimination och aktivitet. Det gäller både vid ankomst och fortlöpande under vårdtiden. Dessa data bearbetas så kortfattat och tydligt som möjligt och leder fram till en eller flera omvårdnadsdiagnoser. Omvårdnadsdiagnosen är en precisering av vad omvårdnaden skall fokusera på. Att arbeta fram en omvårdnadsdiagnos innebär att försöka identifiera och beskriva de behov eller problem som patienten har. Framförallt patienters bristande egenvårdsförmåga och symtom där omvårdnad kan ge hjälp och lindring. Utifrån omvårdnadsdiagnosen formuleras omvårdnadsmål överenskomna med patient/närstående, vilket är ett mål och förväntat resultat i mätbara termer till exempel avseende patientens funktionsförmåga. För att vårdarbetet ska vara av hög kvalitet och få avsedd effekt är det nödvändigt att precisera vilka mål som kan vara aktuella för den enskilda patienten. Där efter planeras omvårdnadsåtgärderna. 4

10 Omvårdnadsåtgärderna ska beskriva vad vårdpersonalen planerar att genomföra och också vad som blivit genomfört. Resultatet av omvårdnadsåtgärderna utvärderas kontinuerligt och kan medföra att omvårdnadsstatus måste justeras allt efter vårdtidens gång. När vårdtiden är över skrivs en omvårdnadsepikris eller utskrivningsanteckning, vilket är en utvärdering av den givna vården och en information om eventuellt fortsatt vård på annan instans (Figur 1 och 2) (Ehnfors et al., 1998). 1.3 Journalgransknings instrument Vid granskning av omvårdnadsjournaler behövs ett mätinstrument användas. I en litteraturstudie av Saranto & Kinnunen (2009) hittades inga internationella samverkande studier som använde samma journalgranskningsinstrument. Journalgranskningsinstrumenten utvecklades i huvudsak för lokala syften. Björvell, Thorell-Ekstrand & Wredling (2000) utvecklade och testade Cat-ch-Ing 1 instrumentet. Cat-ch-Ing har visat sig ha hög validitet och reliabilitet i sjuksköterskans journalföring när VIPS-modellen utgör grunden för dokumentationen. Mätinstrumentet Catch-Ing poängsätter dokumentationen, utifrån uppsatta kriterier. Bedömning görs av både kvantitet, att varje del i omvårdnadsprocessen finns med, samt kvalitet där en bedömning görs av innehållet i dokumentationen. En bra dokumentation ger höga poäng medan brister i dokumentationen ger låga poäng. Interbedömarreabiliteten testades genom att jämföra de olika granskarnas totala Cat-ch-Ing poäng för samma journal. 20 patientjournaler från tre olika sjukhus i Stockholm användes. Interbedömarreabilitetens koefficienter var 0,98, 0,98 och 0,92 för de olika grupperna med 20 journaler. 1 Enligt Catrin Björvell kommer namnet på mätinstrumentet Cat-ch-Ing från Catrin (Björvell) och Ingrid (Thorell Ekstrand) och det engelska ordet to catch = att fånga, fel och brister i journalen. 5

11 1.4 Standardvårdplan En standardvårdplan är ett journaldokument för en enskild patient. En standardvårdplan kan upprättas för grupper av patienter med samma medicinska diagnos eller likartade problem. Det ska finnas med en beskrivning av problem/diagnos, undersökning eller den behandling den avser, mål för beskrivna åtgärder samt vilka åtgärder som ska genomföras och när. Standardvårdplanen ska baseras på en evidensbaserad kunskapsöversikt/kvalitetsnorm som ska innehålla en aktuell sammanställning av vetenskapliga fakta och beprövad erfarenhet för aktuell diagnos, problemområde, undersökning eller behandling. Den ska medverka till att de som vårdar patienten följer samma planering. En standardvårdplan utesluter inte en individuell vårdplan när så behövs (Socialstyrelsen, 2006). Några skäl som anges för att använda standardvårdplaner är att mer tid ges för patientvård genom att mindre tid behöver användas för dokumentation, att kravet på dokumentation av dagliga rutinåtgärder minskar, att risken för så kallad dubbeldokumentation minskar samt att förutsättningarna för en jämn nivå med hög kvalitet på vården ökar (Forsberg & Edlund, 2003). Dahm & Wadensten (2008) undersökte sjuksköterskors åsikter om att använda standardiserade vårdplaner i den elektroniska patientjournalen. Resultatet visade att de flesta höll med om att standardvårdplaner minskar tiden för dokumentation samt överflödig information i journalen. Majoriteten av sköterskorna ansåg att standardiserade vårdplaner ökade deras förmåga att ge samma höga kvalitet av omvårdnad för alla patienter. 1.5 Elektronisk patientjournal Ett kommunikations- och informationsverktyg för omvårdnadsdokumentation är den elektroniska patientjournalen EPJ. EPJ ska kunna förse information med tidsangivelse, kunna koda data och underlätta forskning. Journalen ökar informationstillgängligheten genom att flera kan få tillgång till information dygnet runt och samtidigt. EPJ ökar det tvärprofessionella arbetet (Kristoffersen, Nortuedt & Skaug, 2006). 6

12 Användandet av elektroniska patientjournaler ökar hela tiden (Otieno, Toyama, Asonuma, Kanai-Pak & Naitoh, 2007). Cambio Healthcare Systems levererar idag det elektroniska journalsystemet Cambio Cosmic till flera av Sveriges Landsting (Cambio Healthcare System). Studier visar att dokumentationen blir mer korrekt och tydlig vid användandet av elektronisk patientjournal i förhållande till pappersjournal (Beckerman, 2005; Smith, Smith, Krugman & Oman, 2005). 1.6 Betydelsen av omvårdnadsdokumentation Voutilainen, Isola, & Muurinen (2004) undersökte kvaliteten på omvårdnaden baserat på dokumentationen i sjuksköterskejournaler på äldreboenden i Finland. Enligt Voutilainen antyder resultaten i studien att det finns ett stort behov av att se över sjuksköterskors dokumentation, speciellt utvärdering av omvårdnaden. Det är ett allvarligt hot för individuell och säker omvårdnad av patienten, att viktiga aspekter av omvårdnaden fortfarande inte är dokumenterade i journalen Florin, Ehrenberg, & Ehnfors (2005) undersökte effekterna på kvaliteten av omvårdnadsdiagnoser dokumenterade i patientjournalen efter en intervention där man genomförde nya former för dokumentation, samt utbildning för sjuksköterskorna i omvårdnadsprocessen. I experiment gruppen ökade dokumenterade omvårdnadsdiagnoser från 34 % till 69 % efter interventionen. Nivån på diagnoserna ökade och blev mer specifika. Ingen förbättring sågs i kontrollgruppen. Författarens fynd indikerar att svenska sjuksköterskor behöver utbildningsstöd för att utveckla kvaliteten av sina omvårdnadsdiagnoser. Enligt lag SFS 2008:355 och SFS 1998:531 är sjuksköterskor skyldiga att dokumentera. Studier visar att det finns brister i journalföringen, bland annat vad det gäller omvårdnadsdiagnoser och utvärdering av given vård (Florin et al., 2005; Voutilainen et al., 2004). En förutsättning för att kunna ge en bra och säker vård är att journalföringen fungerar optimalt. 7

13 För att kunna följa utvecklingen och kunna förbättra dokumentationen på medicinavdelningen är det viktigt att undersöka hur den ser ut genom att göra en journalgranskning. Genom att analysera poängen av Cat-ch-Ing kan brister i dokumentationen tydligöras. 1.7 Syfte Syftet med studien är att undersöka hur omvårdnaden dokumenteras i datoriserad patientjournal på en medicinavdelning i mellan Sverige. 1.8 Frågeställningar 1. Vilka poäng ger Cat-ch-Ing instrumentet avseende kvantitet samt kvalitet? 2. Kan omvårdnadsprocessen följas i omvårdnadsjournalen utifrån Cat-ch-Ing instrumentet? 8

14 2. METOD 2.1 Design Studien är kvantitativ, deskriptiv och retrospektiv. 2.2 Urval Den här studien genomfördes på en medicinavdelning i mellan Sverige där dokumentationen sker utifrån VIPS-modellen, med elektronisk patientjournal och där Cambio Cosmic används som journalsystem. Avdelningen har infört en standardvårdplan för strokepatienter men dokumenterar övriga omvårdnadsproblem i individuella vårdplaner. Ett systematiskt urval gjordes genom att begära utdata rapport från Cosmic, över de första 100 patientjournaler som uppfyllde inklusions- respektive exklusionskriterierna från och med och framåt. Inklusionskriterierna var att patienten vårdats minst 48 timmar på den medicinavdelning där studien genomfördes. Detta för att hinna uppmärksamma patientens omvårdnadsproblem, skriva vårdplaner, följa upp omvårdnadsåtgärderna och patientens status. Exklusionskriterier var att vårdtiden för patienten inte var avlutad, eftersom det då inte gick att använda hela granskningsinstrumentet. Av dessa 100 journaler gjordes sedan ett slumpmässigt urval av 30 patientjournaler, med hjälp av slumpningsfunktion i statistikprogrammet SPSS (Statistical Packages for the Social Sciences). Journalerna granskades gemensamt av de två författarna med hjälp av mätinstrumentet Cat-ch-Ing. 9

15 2.3 Datainsamlingsmetod I studien granskades patientjournalerna utifrån syfte och frågeställningar med mätinstrumentet Cat-ch-Ing. En modifierad version av Cat-ch-Ing instrumentet från 2008 användes vilket är anpassat för datajournalgranskning (Bilaga 1). Instrumentet Cat-ch-Ing består av designade frågor för att bedöma sjuksköterskans dokumentation. Både kvantitativa och kvalitativa variabler bedöms från en skala 0-3, med en maximal poäng på 66 (Björvell et al., 2000) Hur kvantitet poängsätts i Cat-ch-Ing instrumentet För att få fullpoäng (3 poäng = komplett) på kvantitet i anamnesen krävs enligt avdelningens minimistandard att Kontaktorsak, Tidigare hälsoproblem, Pågående hälsoproblem, Socialt närstående, medgivande av information, boende, Normaltillstånd fysisk aktivitet, personlig ADL, Livsstil alkohol, tobak och Id-kontroll, finns med som sökord. Övriga sökord används när det är relevant. För att få fullpoäng i status krävs att följande sökord används utifrån avdelningens standard som är Kommunikation, Nutrition, Elimination, Aktivitet, Sömn, Smärta, Hud, Hjärta/Cirkulation och Lungor/Andning. Övriga sökord används när det är relevant. Vid bedömning av omvårdnadsdiagnosen krävs att någon form av problem-, risk-, eller resursformulering ska finnas för allt som föranlett en planerad åtgärd. Vid bedömning av mål ska det finnas för varje angivet problem-, risk- eller resursformulering, antingen ett separatmål per problem eller ett mer övergripande mål som täcker alla problem. Planerade åtgärder ska finnas formulerade för varje angivet problem. I Genomförda åtgärder ska det tydligt framgå att de planerade åtgärderna är genomförda. Resultatet ska finnas beskrivet antingen som resultat eller som uppdaterat status, för varje problemområde som åtgärdats. Om något av sökorden, saknas men minst 50 % av ovanstående finns med ger detta 2 poäng = delvis. Mindre än 50 % av ovanstående, men dock finns en anteckning ger 1 poäng = enstaka. Om anteckning saknas ger det 0 poäng = inte alls (Bilaga 2). 10

16 2.3.2 Hur kvaliteten poängsätts i Cat-ch-Ing instrumentet För att få fullpoäng (3 poäng = mycket bra) på kvaliteten krävs att alla anteckningar är tydliga, språkligt korrekta, koncisa utan överflödig text och, för bedömning, nödvändig information är medtagen. Nästa steg, 2 poäng = bra, delas ut om över 50 % av anteckningarna uppnår kriterierna för 3 poäng, dock inte alla. De innehåller eventuellt för mycket text, eventuellt saknas information, språket är inkorrekt till exempel fragmentariska meddelanden, ofullständiga meningar, egna förkortningar, möjlighet att misstolka finns. Sen kommer 1 poäng = mindre bra, vilket ges om mindre än 50 % av anteckningarna är korrekta, dock finns korrekta anteckningar. Den lägsta poängen 0 = torftigt, ges om anteckningarna överlag är otydliga, språkligt inkorrekta och om väsentlig information saknas. Vid poängsättning av omvårdnadsdiagnos erhålls 3 poäng endast då en analys av problemet finns beskriven, med etiologi ( relaterat till ) och eventuellt konsekvenser för dagligt liv ( leder till ) i korrekt sammanhang. Om försök till analys finns ges 2 poäng, om än ej optimal analys. Om någon form av problem-, risk-, eller resursidentifiering utan analys finns beskriven erhålls 1 poäng och om omvårdnadsdiagnos helt saknas ges 0 poäng. Vid målformulering erhålls 3 poäng då målet är formulerat som ett tillstånd hos patienten (ej som en åtgärd för sjuksköterskan), är realistiskt, mätbart och tidsangivet. Resultat: Det är många gånger svårt att med säkerhet avgöra exakt vad resultatet är en effekt av, omvårdnadsåtgärder, medicinska åtgärder eller organismens egen läkningsförmåga. Därför är det inte nödvändigt att resultaten är beskrivna i samband med åtgärderna, huvudsaken är att det i journalen går att hitta effekten hos patienten, till exempel förändringar i dennes funktion. Det kan till exempel vara beskrivet som ett uppdaterat omvårdnadsstatus (Bilaga 2) Sätt att studera omvårdnadsprocessen enligt Cat-ch-Ing Omvårdnadsprocessen kan följas i Cat-ch-Ing instrumentet genom att titta på om de kvantitativa poängen för de olika delarna som representerar omvårdnadsprocessen finns med. Omvårdnadsprocessens första del Bedömning återfinns i dokumentationens anamnes och status vid ankomst. Den andra delen Diagnos - Mål återfinns i vårdplanens 11

17 omvårdnadsdiagnos samt i omvårdnadsmålet. Tredje och fjärde delen Planering och Genomförande återfinns i vårdplanens åtgärder planerade och genomförda. Den sista delen Utvärdering återfinns i omvårdnadsepikrisen samt i frågan om resultat. 2.4 Tillvägagångssätt Kontakt togs med avdelningschef samt verksamhetschef på den aktuella medicinavdelningen. En skriftlig ansökan lämnades tillsammans med projektplanen för detta arbete och studien godkändes av verksamhetschefen. 2.5 Forskningsetiskt övervägande Ingen forskningsetiskt ansökan har gjorts, enligt Lag (2003:460) om etikprövning av forskning som avser människor. Lagen omfattar inte forskning som utförs inom ramen för högskoleutbildning på grundnivå eller avancerad nivå. Enligt patientdatalagen (2008:355) får personuppgifter behandlas inom hälso- och sjukvården, om det behövs för att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra kvaliteten i verksamheten, vilket är meningen med denna journalgranskning. Journalgranskningen innebär att personuppgifter och andra känsliga uppgifter hanteras. Materialet behandlades konfidentiellt. Patienterna i studien har inte varit anonyma eftersom journalerna inte varit avidentifierade för författarna. Däremot var anonymiteten säkerställd i presentationen av data. 2.6 Analys av data Journalgranskningen genomfördes gemensamt av författarna och bearbetades med hjälp av nyckeln till Cat-ch-Ing instrumentet (Bilaga 2). Om åsikterna gick isär gällande poängsättningen, gavs den lägre poängen. Data analyserades med hjälp av 12

18 statistikprogrammet SPSS och poängen presenterades som medelvärde, standardavvikelse, median och kvartiler (25 och 75 percentilen). För den totala poängen presenterades även minimivärde samt maxvärde. De kvantitativa och kvalitativa poängen för de olika frågorna i instrumentet presenterades även som antal journaler som fått respektive poäng samt dess procentsats. Poängsättningen av dokumentationens kvantitet och kvalitet sker på ordinalskala i Cat-ch-Ing instrumentet vilket bör presenteras med deskriptiv statistik. Vid presentationen av resultatet valde vi dock att ta med medelvärde och standardavvikelse för att förtydliga resultatet. 2.7 Projektets betydelse Enligt lag SFS 1998:531 och SFS 2008:355 är sjuksköterskor skyldiga att dokumentera. Studier visar att det finns brister i journalföringen, bland annat vad det gäller omvårdnadsdiagnoser och utvärdering av given vård (Florin et al., 2005; Voutilainen et al., 2004). En förutsättning för att kunna ge en bra och säker vård är att journalföringen fungerar optimalt. För att kunna följa utvecklingen är det viktigt att undersöka hur dokumentationen ser ut på avdelningen. Mätinstrumentet Cat-ch-Ing, poängsätter dokumentationen, utifrån uppsatta kriterier. Genom att analysera poängen kan det tydligöras var i dokumentationen bristerna finns och på vad utbildningsinsatserna bör fokusera. 13

19 3. RESULTAT 3.1 Bakgrundsdata Patienterna, vars journaler granskades, blev inskrivna på medicinavdelningen från till Vårdtiden varierade mellan 4 och 21 vårddygn. Medelvårtiden var 9 dygn. Av de 30 journalerna som granskades tillhörde 11 journaler kvinnliga patienter mellan år, med en medelålder på 81,9 år. De övriga 19 journalerna tillhörde manliga patienter mellan år, med en medelålder på 71,7 år. Medelåldern på samtliga patienter var 75,4 år. De diagnoser som patienterna behandlades för under vårdtiden var stroke, pneumoni, hjärtsvikt, central bröstsmärta, förmaksflimmer, erysipelas, ortostatism, hypertoni, anemi, diarré och kräkning, UVI, yrsel, AV-block II, lungtumör med metastaser, bukinfektion och njursvikt. En del av patienterna behandlades för flera av dessa problem/diagnoser. Av de 30 journalerna som granskades hade 7 journaler en standardvårdplan för stroke samt eventuellt individuella vårdplaner om behov av detta fanns. I de övriga 23 journaler fanns endast individuella vårdplaner. Totalpoängen utifrån granskningsinstrumentet Cat-ch-Ing, för de 30 journalerna, var mellan poäng. Ingen av journalerna har uppnått de maximala 66 poängen. Medelvärdet för totalpoängen var 51,27. Poängen för kvantitet (max 39), gav ett medelvärde på 31,53. Poängen för kvalitet (max 27), gav 19,70 (Tabell 1). Tabell 1. Resultat av totalpoängen för de 30 journalerna samt den totala poängen för kvantitet och kvalitet. Poängen presenteras som medelvärde (M), standardavvikelse (Sd), median, kvartiler (25, 75 percentilen) och mini- och maxpoäng. M Sd Median Kvartiler Min/Max Totalpoäng (max 66) 51,27 6,878 53,00 46,00 56, Poäng på kvantitet (max 39) 31,53 3,875 32,50 29,50 34, Poäng på kvalitet (max 27) 19,70 3,485 21,00 16,00 22,

20 3.2. Poäng enligt Cat-ch-Ing instrumentet avseende kvantitet samt kvalitet Poängsättning av kvantitet Tabell 2. Poängen på varje fråga i Cat-ch-Ing instrumentet avseende kvantitet. I tabellen presenteras poängen med medelvärde (M), standardavvikelse (Sd), median (Md), kvartiler (25, 75 percentilen) hur många journaler (n) som har fått respektive poäng och vilken procentsats (%) det blir av de sammanlagt 30 journalerna. Frågeställning: M (Sd) Md Kvartiler 0 poäng 1 poäng 2 poäng 3 poäng n (%) n (%) n (%) n (%) 1. Finns omvårdnadsanamnes? 2,30 (,535) 2,00 2,00 3,00-1 (3,3) 19 (63,3) 10 (33,3) 2. Finns omvårdnadsstatus? Vid ankomst 2,10 (,548) 2,00 2,00 2,00-3 (10,0) 21 (70,0) 6 (20,0) Uppdaterat under vårdtiden Uppdaterat vid utskrivning 1,80 (,847) 2,00 1,00 2,00 2 (6,7) 8 (26,7) 14 (46,7) 6 (20,0) 2,10 (,923) 2,00 1,75 3,00 2 (6,7) 5 (16,7) 11 (36,7) 12 (40,0) 3. Finns vårdplan? Omvårdnadsdiagnos 2,10 (,759) 2,00 1,75 3,00-7 (23,3) 13 (43,3) 10 (33,3) Mål 2,27 (,691) 2,00 2,00 3,00-4 (13,3) 14 (46,7) 12 (40,0) Åtgärder: - planerade 2,57 (,728) 3,00 2,00 3,00-4 (13,3) 5 (16,7) 21 (70,0) genomförda 2,17 (,699) 2,00 2,00 3,00 1 (3,3) 2 (6,7) 18 (60,0) 9 (30,0) 4. Är bakgrundsdata till diagnosen först beskrivet i anamnes, status eller läkaranteckning? 2,87 (,434) 3,00 3,00 3,00-1 (3,3) 2 (6,7) 27 (90,0) 5. Finns resultat beskrivet? 2,33 (,758) 2,00 2,00 3,00 1 (3,3) 2 (6,7) 13 (43,3) 14 (46,7) 6. Används VIPS-sökord? 3,00 (,183) 3,00 3,00 3, (100) 7. Finns omvårdnadsepikris/slutanteckning 8. Är anteckningarna signerade? 3,00 (,000) 3,00 3, (100) 2,93 (,254) 3,00 3,00 3, (6,7) 28(93,3) 15

Margareta Ehnfors och Anna Ehrenberg

Margareta Ehnfors och Anna Ehrenberg Margareta Ehnfors och Anna Ehrenberg Kvalitetsindikatorerna som beskrivs i den här boken är avsedda att användas som gemensamma mått på omvårdnadens kvalitet. För att regelbundet kunna utvärdera kvaliteten

Läs mer

Granskning av omvårdnadsdokumentationens kvalitet vid telefonrådgivning

Granskning av omvårdnadsdokumentationens kvalitet vid telefonrådgivning Beteckning: Institutionen för vårdvetenskap och sociologi Granskning av omvårdnadsdokumentationens kvalitet vid telefonrådgivning Carola Eriksson & Malin Nilsson Februari 2008 Examensarbete C 15 hp Omvårdnadsvetenskap

Läs mer

4.1 Riktlinje för dokumentation och informationsöverföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Tyresö kommun

4.1 Riktlinje för dokumentation och informationsöverföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Tyresö kommun 1(5) 4.1 Riktlinje för dokumentation och informationsöverföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Tyresö kommun Nedanstående lagar, förordningar allmänna råd ligger till grund för omvårdnadsdokumentationen.

Läs mer

Information till legitimerade tandhygienister. Kvalitetssäkra patientjournalen

Information till legitimerade tandhygienister. Kvalitetssäkra patientjournalen SVERIGES Information till legitimerade tandhygienister Kvalitetssäkra patientjournalen TANDHYG Kvalitetssäkra patientjournalen Inledning En legitimerad tandhygienist måste utöver sitt yrkeskunnande om

Läs mer

Riktlinjer för informationshantering och journalföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Järfälla kommun.

Riktlinjer för informationshantering och journalföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Järfälla kommun. 2008-08-15 1 (6) Reviderad 2010-04-21 Riktlinjer för informationshantering och journalföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Järfälla kommun. Nedanstående lagar, förordningar allmänna råd ligger

Läs mer

Rutiner för dokumentation och journalhantering i särskilda boendeformer för äldre

Rutiner för dokumentation och journalhantering i särskilda boendeformer för äldre Riktlinje 6/ Dokumentation Rev. 2014-12-22 Nämndkontor Social Annicka Pantzar Medicinskt ansvarig sjuksköterska Rutiner för dokumentation och journalhantering i särskilda boendeformer för äldre Inledning

Läs mer

Högskolan i Halmstad. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet.

Högskolan i Halmstad. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. Högskolan i Halmstad För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. Standardiserad vårdplan - ett stöd för omvårdnadsprocessen i klinik

Läs mer

Dokumentation Vård och omsorgskontorets hälso- och sjukvård

Dokumentation Vård och omsorgskontorets hälso- och sjukvård DIREKTIV Framtagen av Medicinskt ansvariga Utgåva Ersätter 2 2010-03-22 Godkänd och fastställd av Medicinskt ansvariga Fastställd Utvärderas 2011-04-01 2013-04-01 Dokumentation Vård och omsorgskontorets

Läs mer

Inskrivningssamtalet en start på vårdrelationen

Inskrivningssamtalet en start på vårdrelationen Inskrivningssamtalet en start på vårdrelationen Datum 2013-11-08 Specialistsjuksköterskeprogrammet Inriktning Vård av äldre, 60 p Självständigt arbete 15 hp Institutionen för Hälso- och vårdvetenskap Linnéuniversitetet

Läs mer

Riktlinjer för Dokumentation enligt Socialtjänstlagen och Patientdatalagen inom Vård och äldreomsorgsförvaltningen i Alingsås kommun

Riktlinjer för Dokumentation enligt Socialtjänstlagen och Patientdatalagen inom Vård och äldreomsorgsförvaltningen i Alingsås kommun Riktlinjer för Dokumentation enligt Socialtjänstlagen och Patientdatalagen inom Vård och äldreomsorgsförvaltningen i Alingsås kommun Dokumenttyp: Riktlinjer Fastställt av: Vård och äldreomsorgsnämnden

Läs mer

KURSPLAN. VÅ1027 Basal omvårdnad, 12 högskolepoäng, grundnivå 1, Basic Nursing, 12 Higher Education Credits *, Undergraduate Level 1

KURSPLAN. VÅ1027 Basal omvårdnad, 12 högskolepoäng, grundnivå 1, Basic Nursing, 12 Higher Education Credits *, Undergraduate Level 1 Sida1(6) KURSPLAN VÅ1027 Basal omvårdnad, 12 högskolepoäng, grundnivå 1, Basic Nursing, 12 Higher Education Credits *, Undergraduate Level 1 Mål Kursens övergripande mål är att studenten tillägnar sig

Läs mer

Strategi för vårddokumentation i LiÖ

Strategi för vårddokumentation i LiÖ Pär Holgersson, projektledare., Dokumenthistorik Utgåva nr Giltig fr o m Giltig t o m Kommentar till ny utgåva Godkänd av (titel, namn, datum ) 1 Verksamhetsrådet i LiÖ, 2 Förtydligande av exempel på verksamheter

Läs mer

Klassifikationer och hkodverk

Klassifikationer och hkodverk 2009-03-1 Standardvårdplaner Snomed CT Leg sjuksköterska Fil mag i omvårdnad Studerar Master i Hälso o sjukvårdsinformatik Universitetet Aalborg Projektledare för standardvårdplansgruppen Universitetssjukhuset

Läs mer

Samtycke vid direktåtkomst till sammanhållen journalföring

Samtycke vid direktåtkomst till sammanhållen journalföring Riktlinjer Samtycke vid direktåtkomst till sammanhållen journalföring Version 3 2014-12-23 Riktlinjerna är upprättade av medicinskt ansvariga sjuksköterskor och medicinskt ansvariga för rehabilitering

Läs mer

Jag har ju sagt hur det ska vara

Jag har ju sagt hur det ska vara Jag har ju sagt hur det ska vara - men kommunikation är så mycket mer än att ge information. Säkra information genom kommunikation 40 80 % av all medicinsk information glöms direkt (Kessels, 2003) Nästan

Läs mer

Dokumentation. Inledning. Ansvarsförhållande. Styrdokument

Dokumentation. Inledning. Ansvarsförhållande. Styrdokument Vård- och omsorgskontoret 2008-11-14 Uppdaterad 2009-06-17, 2010-07-08, Ann-Mari Godeberg 2011-01-01, 2011-07-18, 2012-08-01 Medicinskt ansvarig sjuksköterska 2013-08-01, 2014-04-15, 2014-08-01 08-579

Läs mer

Rutin för kontroll av åtkomst till patientuppgifter-loggranskning av NPÖ, Meddix och verksamhetssystem

Rutin för kontroll av åtkomst till patientuppgifter-loggranskning av NPÖ, Meddix och verksamhetssystem SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2014-05-07 Rutin för kontroll av åtkomst till patientuppgifter-loggranskning av NPÖ, Meddix och verksamhetssystem INLEDNING Patientdatalagen

Läs mer

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm SOSFS 2012:9 Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september

Läs mer

Informationshantering och journalföring. Maria Jacobsson, Hälso- och sjukvårdsavdelningen

Informationshantering och journalföring. Maria Jacobsson, Hälso- och sjukvårdsavdelningen Informationshantering och journalföring Maria Jacobsson, Hälso- och sjukvårdsavdelningen 1. Målet för hälso- och sjukvården 2 HSL Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor

Läs mer

Användbara ICD 10-diagnoser & KVÅ-koder

Användbara ICD 10-diagnoser & KVÅ-koder Användbara ICD 10-diagnoser & KVÅ-koder för sjuksköterskor med inkontinensmottagning - en översikt Användbara diagnoskoder enligt KSH 97 P (ICD prim) och koder för klassifikation av vårdåtgärder, KVÅ,

Läs mer

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och

Läs mer

Regel för Hälso- och sjukvård: Urininkontinens/ blåsfunktionsstörning

Regel för Hälso- och sjukvård: Urininkontinens/ blåsfunktionsstörning Region Stockholms Innerstad Sida 1 (9) MEDICINSKT ANSVARIGA 2014-04-07 SJUKSKÖTERSKOR OCH MEDICINSKT ANSVARIG FÖR REHABILTERING Regel för Hälso- och sjukvård: Urininkontinens/ blåsfunktionsstörning MAS

Läs mer

Lokala riktlinjer informationshantering och journalföring, inom elevhälsans medicinska och psykologiska delar, Alingsås Kommun

Lokala riktlinjer informationshantering och journalföring, inom elevhälsans medicinska och psykologiska delar, Alingsås Kommun Datum: 120131 Handläggare: Maria Amström Direktnr: 7063 Beteckning: 2012.041 Lokala riktlinjer informationshantering och journalföring, inom elevhälsans medicinska och psykologiska delar, Alingsås Kommun

Läs mer

SOSFS 2005:27 (M och S) Föreskrifter. Samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2005:27 (M och S) Föreskrifter. Samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2005:27 (M och S) Föreskrifter Samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets

Läs mer

Patientdatalagen (PdL) och Informationssäkerhet

Patientdatalagen (PdL) och Informationssäkerhet Patientdatalagen (PdL) och Informationssäkerhet Maria Bergdahl, jurist Mikael Ejner, IT-säkerhetsspecialist Datainspektionen Några utgångspunkter Lagstiftaren och EU vill ha integritet Integritet ej motsatt

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar enligt Blekingemodellen

Läkemedelsgenomgångar enligt Blekingemodellen Blekinge kompetenscentrum Forskning och utveckling inom hälsa, vård och omsorg. Landstinget Blekinge i samverkan med länets kommuner Läkemedelsgenomgångar enligt Blekingemodellen - Beskrivning av modellen

Läs mer

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Riktlinje med rutiner Utgåva nr 1 sida 1 av 5 Dokumentets namn Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Utfärdare/handläggare

Läs mer

Svensk sjuksköterskeförening om

Svensk sjuksköterskeförening om FEBRUARI 2011 Svensk sjuksköterskeförening om Evidensbaserad vård och omvårdnad Kunskapsutvecklingen inom hälso- och sjukvården är stark, vilket ställer stora krav på all vårdpersonal att hålla sig uppdaterad

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar

Läkemedelsgenomgångar Blekinge kompetenscentrum Forskning och utveckling inom hälsa, vård och omsorg. Landstinget Blekinge i samverkan med länets kommuner Läkemedelsgenomgångar enligt Blekingemodellen - Beskrivning av modellen

Läs mer

Standardvårdplanens inverkan på patient och sjuksköterska. - En enkätstudie

Standardvårdplanens inverkan på patient och sjuksköterska. - En enkätstudie Standardvårdplanens inverkan på patient och sjuksköterska. - En enkätstudie Ort datum: Eskilstuna 2010-01-13 Författare: Christina Andreae, Åsa Wickman Handledare: Mirjam Ekstedt Sammanfattning Introduktion:

Läs mer

RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET av bistånd och insats enligt SoL/LSS och HSL för personal inom äldreomsorgen

RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET av bistånd och insats enligt SoL/LSS och HSL för personal inom äldreomsorgen RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET av bistånd och insats enligt SoL/LSS och HSL för personal inom äldreomsorgen Vård- och omsorgsförvaltningen i Ulricehamns kommun 1 av 5 Innehåll 1. Bakgrund...

Läs mer

Tillämpningsanvisningar för tillgång till och utlämnande av patientinformation

Tillämpningsanvisningar för tillgång till och utlämnande av patientinformation Sid 1(5) Tillämpningsanvisningar för tillgång till och utlämnande av patientinformation Inledning Hantering av patientinformation inom Region Skåne ska ske utifrån patientdatalagen (SFS 2008:355), Socialstyrelsens

Läs mer

Rutin för dokumentation i kommunens äldre- och Handikappomsorg

Rutin för dokumentation i kommunens äldre- och Handikappomsorg Robertsfors kommun Rutin - Dokumentation Rutin för dokumentation i kommunens äldre- och Handikappomsorg All dokumentation ska utformas med respekt för individens integritet. Skyldighet att dokumentera

Läs mer

RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET av bistånd och insats enligt SoL/LSS och HSL för personal inom äldre- och handikappomsorgen

RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET av bistånd och insats enligt SoL/LSS och HSL för personal inom äldre- och handikappomsorgen RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET av bistånd och insats enligt SoL/LSS och HSL för personal inom äldre- och handikappomsorgen 1. Bakgrund 1.1 Syfte med dokumentation vid genomförande av

Läs mer

Instruktioner för åtgärder i samband med dödsfall. Väntat dödsfall i hemsjukvård och särskilda boendeformer

Instruktioner för åtgärder i samband med dödsfall. Väntat dödsfall i hemsjukvård och särskilda boendeformer Åtgärder i samband med dödsfall Sida 1 (5) 1. Dokumenttyp 2. Fastställande/upprättad Instruktion 2011-05-31 av Vård- och omsorgschefen 3. Senast reviderad 4. Detta dokument gäller för 5. Giltighetstid

Läs mer

Rutin för loggning av HSL-journaler samt NPÖ

Rutin för loggning av HSL-journaler samt NPÖ Rutin för loggning av HSL-journaler samt NPÖ Enligt patientdatalagen 4 kap 3,skall vårdgivare göra systematiska och återkommande kontroller av om någon obehörigen kommer åt sådana uppgifter om patienter

Läs mer

Diarienr: 11/2014. Fastställd av Pedagogiska kommittén 2014-01-08.

Diarienr: 11/2014. Fastställd av Pedagogiska kommittén 2014-01-08. Riktlinjer för vägledning och överväganden gällande undervisning i etik vid empiriska examensarbeten vid Röda Korsets Högskola på grund och avancerad nivå Diarienr: 11/2014 Fastställd av Pedagogiska kommittén

Läs mer

www.lio.se Standardiserad vårddokumentation i LiÖ Sara Carlsén Projektledare 2010-2012

www.lio.se Standardiserad vårddokumentation i LiÖ Sara Carlsén Projektledare 2010-2012 Standardiserad vårddokumentation i LiÖ Sara Carlsén Projektledare 2010-2012 Vårddokumentation i LiÖ IT-stöd Oklanderlig teknik och en fullkomlig terminologi räcker inte om själva innehållet inte håller

Läs mer

Riktlinjer för social dokumentation

Riktlinjer för social dokumentation Riktlinjer för social dokumentation Februari 2011 1 Juni 2011 Inledning Omvårdnadsförvaltningens Riktlinjer för social dokumentation reglerar hur genomförandet av beviljade insatser till äldre personer

Läs mer

1 (5) 7 oktober 2010. RÅD Signering, bekräftelse, låsning

1 (5) 7 oktober 2010. RÅD Signering, bekräftelse, låsning 1 (5) RÅD Signering, bekräftelse, låsning 2 (5) Innehåll 1 Inledning...4 2 Signering...4 2.1 Undantag från signering...5 3 Bekräftelse...5 4 Låsning...5 3 (5) Utgåvehistorik för dokumentet Utgåva Datum

Läs mer

Journalföring och dokumentation i hälso- och sjukvården

Journalföring och dokumentation i hälso- och sjukvården Upprättad av Ansvarig Fastställd datum Reviderad datum Sökväg Monica Rask- Carlsson MAS Monica Rask-Carlsson MAS 2010-11-01 2010-11-01 Lokal Riktlinje- MAS Sid 1/12 Journalföring och dokumentation i hälso-

Läs mer

PSYKIATRI. Ämnets syfte

PSYKIATRI. Ämnets syfte PSYKIATRI Ämnet psykiatri är tvärvetenskapligt. Det bygger i huvudsak på medicinsk vetenskap, vårdvetenskap och pedagogik. Ämnet behandlar vård- och omsorgsarbete vid psykiska sjukdomar. Ämnets syfte Undervisningen

Läs mer

Rutin för användande av Cambio Cosmic Link i Växjö kommun

Rutin för användande av Cambio Cosmic Link i Växjö kommun 2015-02-18 Rutin för användande av Cambio Cosmic Link i Växjö kommun Vad är Link? Link är ett verktyg/system för att förenkla den samordnade vårdplaneringen mellan slutenvården, kommunen och primärvården.

Läs mer

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten Fastställda av Styrelsen för utbildning 2010-09-10 Dnr: 4603/10-300 Senast reviderade 2012-08-17 Riktlinjer för bedömning av Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga yrkesutbildningar

Läs mer

Standardvårdplaner (SVP) En kartläggning av förekomsten av SVP i akutsjukvården

Standardvårdplaner (SVP) En kartläggning av förekomsten av SVP i akutsjukvården Standardvårdplaner (SVP) En kartläggning av förekomsten av SVP i akutsjukvården Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Denna publikation tillhör Redovisningar av externa projekt

Läs mer

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre LILLA EDETS KOMMUN KommunRehab Sjukgymnastik/Arbetsterapi En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre Nytt arbetssätt för att förbättra kvaliteten på rehabiliteringen riktat mot personer

Läs mer

Bättre överblick ännu bättre vård. Sammanhållen journalföring ger nya möjligheter för vården att få ta del av dina uppgifter

Bättre överblick ännu bättre vård. Sammanhållen journalföring ger nya möjligheter för vården att få ta del av dina uppgifter Bättre överblick ännu bättre vård ger nya möjligheter för vården att få ta del av dina uppgifter Bättre helhet införs nu successivt över hela Sverige. Ja, hos flera landsting, kommuner och privata vårdgivare

Läs mer

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: DOKUMENTATION OCH JOURNALANTECKNING

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: DOKUMENTATION OCH JOURNALANTECKNING Region Stockholm Innerstad Sida 1 (16) 2014-02-20 Sjuksköterskor Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: DOKUMENTATION OCH JOURNALANTECKNING Sjuksköterskor och Medicinskt Ansvarig

Läs mer

Psykologförbundets rekommendationer. Hantering och förvaring av psykologiska test inom hälso- och sjukvården

Psykologförbundets rekommendationer. Hantering och förvaring av psykologiska test inom hälso- och sjukvården Psykologförbundets rekommendationer Hantering och förvaring av psykologiska test inom hälso- och sjukvården Antagna av förbundsstyrelsen 10 april 2013 Psykologiska test Ett psykologiskt test strävar efter

Läs mer

Hur skyddas patientens integritet? Vad säger lagar och författningar och hur fungerar det?

Hur skyddas patientens integritet? Vad säger lagar och författningar och hur fungerar det? Hur skyddas patientens integritet? Vad säger lagar och författningar och hur fungerar det? ewa.jerilgard@cehis.se Dagens nyheter vintern 2012 Drygt 200 vårdenheter allt från sjukhus till vårdcentraler

Läs mer

12.12 Kvalitetsindikatorer för Urininkontinens

12.12 Kvalitetsindikatorer för Urininkontinens 12.12 Kvalitetsindikatorer för Urininkontinens Urininkontinens definieras som ofrivilligt urinläckage av sådan omfattning att det utgör ett socialt och/eller hygieniskt problem, samt är objektivt mätbart(1).

Läs mer

Forskningsprocessen i Landstinget Kronoberg

Forskningsprocessen i Landstinget Kronoberg FoU Kronoberg Rev 2014-09-15 Katarina Hedin Forskningsprocessen i Landstinget Kronoberg Forsknings- och utvecklingsarbetet inom Landstinget Kronoberg är omfattande och bedrivs både på FoU Kronoberg och

Läs mer

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW Helena Christell, Stephen Birch, Keith Horner, Madeleine Rohlin, Christina Lindh Faculty of Odontology, Malmö University School of Dentistry, Manchester

Läs mer

Artikelmatris: Standardvårdplaner, juli 2012

Artikelmatris: Standardvårdplaner, juli 2012 Artikelmatris: Standardvårdplaner, juli 2012 Nr, år, 1. 2012 2. Is 3. 4. 5. 2010 Svensson S. Ohlsson K. Wann-Hansson C. Thoroddsen A. Ehnfors M. Ehrenberg A. Andreae C. Ekstedt M. Snellman I. Pöder U.

Läs mer

SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

OM3520, Hälsovård för barn, 7,5 högskolepoäng Children s Health Care, 7.5 higher education credits

OM3520, Hälsovård för barn, 7,5 högskolepoäng Children s Health Care, 7.5 higher education credits SAHLGRENSKA AKADEMIN OM3520, Hälsovård för barn, 7,5 högskolepoäng Children s Health Care, 7.5 higher education credits Avancerad nivå/second Cycle 1. Fastställande Kursplanen är fastställd av Institutionen

Läs mer

Läkarsekreterarforum 2012

Läkarsekreterarforum 2012 Patientdatalagen, journaler på nätet, sociala medier lagar och regler Läkarsekreterarforum 2012 Jens Larsson, 0706-110179 Jens Larsson, Chefsjurist Tryckfrihetsförordningen 1766 Jens Larsson, Chefsjurist

Läs mer

2012-03-18. Inledning

2012-03-18. Inledning Inledning Dokumentet bygger på de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen, 2007) och förtydligar hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Piteå älvdal kan samarbeta och avgränsa sitt arbete kring

Läs mer

Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun

Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun Antagen i socialnämnden 2006-12-05 138 Riktlinjen grundar sig

Läs mer

KUA-Malmö, klinisk utbildningsavdelning, Skånes Universitetssjukhus, Malmö

KUA-Malmö, klinisk utbildningsavdelning, Skånes Universitetssjukhus, Malmö Malmö högskola Lunds universitet Region Skåne STUDIEHANDLEDNING KUA-Malmö, klinisk utbildningsavdelning, Skånes Universitetssjukhus, Malmö VT 2011 www.skane.se www.mah.se www.arb.lu.se www.sjukgym.lu.se

Läs mer

Tjänsteskrivelse Socialnämndens yttrande till Inspektionen för vård och omsorg angående klagomål på Väsbygården

Tjänsteskrivelse Socialnämndens yttrande till Inspektionen för vård och omsorg angående klagomål på Väsbygården VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE SOCIALFÖRVALTNING 2015-04-23 DNR SN 2015.032 TERHI BERLIN SID 1/2 UTREDARE 08-587 854 58 TERHI.BERLIN@VALLENTUNA.SE SOCIALNÄMNDEN Tjänsteskrivelse Socialnämndens yttrande

Läs mer

Bilaga 8. Mall för kvalitetsgranskning av hälsoekonomiska modellstudier

Bilaga 8. Mall för kvalitetsgranskning av hälsoekonomiska modellstudier Bilaga 8. Mall för kvalitetsgranskning av hälsoekonomiska modellstudier reviderad 2014 SBU:s granskningsmall för hälsoekonomiska modellstudier bygger på tidigare checklistor [1 4] men har bearbetats och

Läs mer

Syfte En god munhälsa betyder mycket för välbefinnandet. I samband med sjukdom och funktionshinder ökar risken för skador i munnen.

Syfte En god munhälsa betyder mycket för välbefinnandet. I samband med sjukdom och funktionshinder ökar risken för skador i munnen. 20130101 Uppsökande verksamhet och Nödvändig tandvård Bakgrund Ett ekonomiskt stöd för tandvård i samband med sjukdom och funktionshinder infördes den 1 januari 1999. Detta stöd administreras av landstinget.

Läs mer

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 39 PIVA Psykiatriska kliniken Kristianstad Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder

Läs mer

Bilaga 4. SBU-projektet sjukskrivning, mall för dataextraktion för kvalitetsgranskning av studie

Bilaga 4. SBU-projektet sjukskrivning, mall för dataextraktion för kvalitetsgranskning av studie Bilaga 4. SBU-projektet sjukskrivning, mall för dataextraktion för kvalitetsgranskning av studie Datum granskningen gjordes: 200............. Granskare:....................... Studien behandlar: " Orsaker

Läs mer

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna

Läs mer

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND DATUM DIARIENR 1999-03-26 VOS 99223 KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND Inledning Denna policy utgör en gemensam grund för att beskriva, följa upp och utveckla kvaliteten,

Läs mer

Örebro universitet Hälsoakademin Sjuksköterskeprogrammet 180 hp

Örebro universitet Hälsoakademin Sjuksköterskeprogrammet 180 hp 2011-11-03 Individuell skriftlig tentamen Vetenskaplig metodik och förbättringskunskap I Omvårdnadsvetenskap A, OM1013, HT2011 Max 70 poäng Frågorna besvaras på avsedd plats. Ange din kod överst på varje

Läs mer

Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR)

Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR) Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR) 2015-03-20 M. Karlsson Marit Karlsson Med dr överläkare LAH Linköping SLS Delegation för medicinsk etik Vår tids utmaning 1. Vi kan idag (alltmer) förlänga

Läs mer

Dokumentation av levnadsvanor i Cosmic Hälsobladet en del av implementeringen av riktlinjerna

Dokumentation av levnadsvanor i Cosmic Hälsobladet en del av implementeringen av riktlinjerna Dokumentation av levnadsvanor i Cosmic Hälsobladet en del av implementeringen av riktlinjerna Maria Elgstrand Hälsoprocessledare för Hälsofrämjande sjukvård Centrala länsdelen (NSC), Landstinget i Östergötland

Läs mer

Datum 2014-03-31. Äldrenämnden

Datum 2014-03-31. Äldrenämnden Uppsala KOMMUN KONTORET FÖR HÄLSA, VÅRD OCH OMSORG 5 Handläggare Elisabeth Karlsson Datum 2014-03-31 Diarienummer ALN-2014-0151.37 Äldrenämnden Sammanhållen journalföring inom hälso- och sjukvård Förslag

Läs mer

Kvalitet i livets slutskede

Kvalitet i livets slutskede Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap Vårdvetenskap Kvalitet i livets slutskede - avseende andel närvarande vid dödsögonblicket och förekomst av omvårdnadsmål i patienters individuella vårdplanering.

Läs mer

Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6

Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6 LANDSTINGET I VÄRMLAND PM Hälso- och sjukvårdsstaben Eva Eriksson 2011-09-28 LK/100553 Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6

Läs mer

Nationella riktlinjer för f och omsorg

Nationella riktlinjer för f och omsorg Nationella riktlinjer för f god vård v och omsorg Helle Wijk Institutionen för f r Vårdvetenskap V och HälsaH Sahlgrenska Akademin Göteborgs Universitet Fakta om demenssjukdom Ca 148 000 demenssjuka -

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB

Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB År 2013 2014-02-09 Helene Stolt Psykoterapeut, socionom Verksamhetsansvarig Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Verksamhetens

Läs mer

Avhandlingar Quality of care from a nursing perspective. Ehnfors, M. Akademisk avhandling. Uppsala universitet, 1993.

Avhandlingar Quality of care from a nursing perspective. Ehnfors, M. Akademisk avhandling. Uppsala universitet, 1993. 1 LITTERATURLISTA Denna lista innehåller tips om böcker och artiklar (vetenskapliga och icke vetenskapliga) relevanta för journalföring av omvårdnad. För att kunna journalföra omvårdnad behöver vi veta

Läs mer

Utbildningsplan för specialistsjuksköterskeprogrammet kirurgisk vård 2KV13

Utbildningsplan för specialistsjuksköterskeprogrammet kirurgisk vård 2KV13 Utbildningsplan för specialistsjuksköterskeprogrammet kirurgisk vård 2KV13 Inrättad av Styrelsen för utbildning 2011-11-24 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2012-10-17 Reviderad av Styrelsen för utbildning

Läs mer

Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering

Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering Riktlinje 3/Avvikelser Rev. 2014-12-22 Nämndkontor Social Annicka Pantzar Medicinskt ansvarig sjuksköterska Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering Författningar Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:

Läs mer

Namn:... Datum och tid för del:... Plats:...

Namn:... Datum och tid för del:... Plats:... Namn:......... Datum och tid för del:...... Plats:...... Allmän och Specifik omvårdnad Syftet med omvårdnad är att stärka och/eller återställa hälsa, förebygga sjukdom och minska lidande. Omvårdnaden utgår

Läs mer

Mål inom forskarutbildning hur gör vi?

Mål inom forskarutbildning hur gör vi? Mål inom forskarutbildning hur gör vi? Ingeborg van der Ploeg, Central studierektor / koordinator för utbildning på forskarnivå Karolinska Institutet, Stockholm Ingeborg.Van.Der.Ploeg@ki.se November 25,

Läs mer

1 Tidig identifiering av livshotande tillstånd

1 Tidig identifiering av livshotande tillstånd MIG riktlinjer för alla avdelningar Centrallasarettet, Växjö samt Länssjukhuset Ljungby. Ansvarig: Pär Lindgren, Anestesikliniken Kerstin Cesar, MIG-ALERT ansvarig 2010-05-19 1 Tidig identifiering av livshotande

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Psykiatrisk vård I, 40 poäng (PSYK1)

UTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Psykiatrisk vård I, 40 poäng (PSYK1) KAROLINSKA INSTITUTET STOCKHOLM UTBILDNINGSPLAN Specialistutbildning för sjuksköterskor Psykiatrisk vård I, 40 poäng (PSYK1) Graduate Diploma in Psychiatric Care Specialist Nursing I 60 ECTS INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Rutiner för f r samverkan

Rutiner för f r samverkan Rutiner för f r samverkan Huvudmännen för hälso- och sjukvården och socialtjänsten ska tillsammans säkerställa att övergripande rutiner för samverkan i samband med egenvård utarbetas. Rutinerna ska tas

Läs mer

Varför en ny lag? Patientlag 2015 2014-11-04

Varför en ny lag? Patientlag 2015 2014-11-04 Ny patientlag 2015 Varför en ny lag? Ökade krav på medbestämmande Ökad rörlighet Ökad tillgång till medicinsk kunskap för patienter Ökat erfarenhetsutbyte om sjukdom och behandlingar mellan patienter Ökad

Läs mer

Utvecklings- och bedömningsinstrument för fysioterapeutstuderande i verksamhetsförlagd utbildning MANUAL

Utvecklings- och bedömningsinstrument för fysioterapeutstuderande i verksamhetsförlagd utbildning MANUAL Akademin för hälsa, vård och välfärd Fysioterapeutprogrammet Utvecklings- och bedömningsinstrument för fysioterapeutstuderande i verksamhetsförlagd utbildning MANUAL Termin 4 VFU-period 1, 2 och 3 Termin

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer (M och S) Föreskrifter och allmänna råd Våld i nära relationer Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling () publiceras myndighetens föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifter

Läs mer

Att starta ett projekt

Att starta ett projekt Hälsouniversitetet Att starta ett projekt Introduktionskurs i forskningsmetodik för ST-läkare 2015-03-23 Magnus Falk FoU-enheten för Närsjukvården IMH, Allmänmedicin Checklista över färdigheter som bör

Läs mer

DOKUMENTATION I PATIENTJOURNALEN

DOKUMENTATION I PATIENTJOURNALEN 9 DOKUMENTATION I PATIENTJOURNALEN 9.1 Att dokumentera folkhälso- och omvårdnadsarbetet För att ett kvalitetsarbete ska vara meningsfullt är det angeläget att fokusera på avgörande delar av vårdverksamheten.

Läs mer

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

REVISIONSRAPPORT. Vårdkedjan för äldre. Uppföljning av tidigare granskning. Landstinget Halland och. Varbergs kommun. Maj 2003

REVISIONSRAPPORT. Vårdkedjan för äldre. Uppföljning av tidigare granskning. Landstinget Halland och. Varbergs kommun. Maj 2003 REVISIONSRAPPORT Uppföljning av tidigare granskning Vårdkedjan för äldre Landstinget Halland och Varbergs kommun Maj 2003 Bengt André Christel Eriksson Jean Johansson (1) Innehållsförteckning Sammanfattning...3

Läs mer

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård Meddelandeblad Berörda: nämnder med ansvar för äldre- och handikappomsorg enl. SoL och LSS, landsting och kommuner (sjukvårdshuvudmän), enskilda vårdgivare, enskilda verksamheter enl. SoL och LSS, samverkansnämnder,

Läs mer

Förändring, evidens och lärande

Förändring, evidens och lärande Förändring, evidens och lärande Runo Axelsson Professor i Health Management Den svenska utvecklingen Traditionell organisation Enkel men auktoritär struktur, byggd på militära ideal. Byråkratisering (1960/70-talet)

Läs mer

ÄLDREFÖRVALTNINGEN SUNDBYBERG STAD 2015-05-06. ICF Journalföring HSL

ÄLDREFÖRVALTNINGEN SUNDBYBERG STAD 2015-05-06. ICF Journalföring HSL ÄLDREFÖRVALTNINGEN SUNDBYBERG STAD 2015-05-06 ICF Journalföring HSL 1 Innehållsförteckning Journalföring vid ny boende sid 3 Inskrivning i Treserva Vårdåtagande sid 3 Allmänna uppgifter sid 3 Bakgrundsfakta

Läs mer

Kursplan. Medicinsk vetenskap psykiatri, obstetrik, pediatrik, geriatrik. Medical Science psychiatry, obstetrics, paediatrics, geriatrics

Kursplan. Medicinsk vetenskap psykiatri, obstetrik, pediatrik, geriatrik. Medical Science psychiatry, obstetrics, paediatrics, geriatrics Kursplan Institutionen för vårdvetenskap och socialt arbete Kurskod VOA441 Dnr 14/2001-510 146/2003-510 Beslutsdatum 2001-01-24 2003-06-23 Kursens benämning Engelsk benämning Ämne Medicinsk vetenskap psykiatri,

Läs mer

Checklista - självgranskning av ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Checklista - självgranskning av ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete 01-0- Checklista - självgranskning av ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Av SOSFS 011:9 framgår att verksamhet inom hälso- och sjukvård ska bedriva kontinuerligt och systematiskt kvalitetsarbete.

Läs mer

10-årsuppföljningen i en populationsbaserad kohortstudie av osteoporos. Hans Lundin

10-årsuppföljningen i en populationsbaserad kohortstudie av osteoporos. Hans Lundin 10-årsuppföljningen i en populationsbaserad kohortstudie av osteoporos. Specialist i Allmänmedicin Doktorand vid Centrum för Allmänmedicin (CeFAM) Karolinska Institutet Innehåll dagens föreläsning: Osteoporosprojektet

Läs mer

Kändisspotting i sjukvården

Kändisspotting i sjukvården Kändisspotting i sjukvården Sten Jacobson Grundprincip för hälso- och sjukvården Hälso- och sjukvården ska bygga på respekt för patientens integritet och självbestämmande. PDL ska ge en bättre samverkan

Läs mer

Informationssäkerhet en patientsäkerhetsfråga. Maria Jacobsson Socialstyrelsen

Informationssäkerhet en patientsäkerhetsfråga. Maria Jacobsson Socialstyrelsen Informationssäkerhet en patientsäkerhetsfråga Maria Jacobsson Socialstyrelsen Syftet med patientdatalagen tillgodose patientsäkerhet och god kvalitet samt främja kostnadseffektivitet patienters och övriga

Läs mer

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Dokumentets namn Riktlinje gällande egenvård, bedömning, planering och samverkan Riktlinje gällande egenvård Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Utgåva nr 2 Datum 090924 sida

Läs mer