Kvalitetsgranskning av omvårdnadsdokumentation i datoriserad patientjournal

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kvalitetsgranskning av omvårdnadsdokumentation i datoriserad patientjournal"

Transkript

1 Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap Enheten för vårdvetenskap Kvalitetsgranskning av omvårdnadsdokumentation i datoriserad patientjournal Författare: Ann-Katrin Pettersson Jennie Hellström Uppsatskurs, C, 25 % VT-HT 2009 Handledare: Annika Åhs Examinator: Barbro Wadensten

2 SAMMANFATTNING Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur omvårdnaden dokumenteras i datoriserad patientjournal på en medicinavdelning i mellan Sverige, genom en journalgranskning med granskningsinstrumentet Cat-ch-Ing. Frågeställningarna var Vilka poäng ger Cat-ch-Ing instrumentet avseende kvantitet samt kvalitet? och Kan omvårdnadsprocessen följas i omvårdnadsjournalen utifrån Cat-ch-Ing instrumentet? Metod: Studien är kvantitativ, deskriptiv och retrospektiv. En journalgranskning gjordes med hjälp av granskningsinstrumentet Cat-ch-Ing. Ett systematiskt urval av 100 journaler gjordes och därefter ett slumpmässigt urval av 30 journaler. Cat-ch-Ing instrumentet består av designade frågor som poängsätter sjuksköterskans dokumentation avseende kvantitet och kvalitet, samt hur omvårdnadsprocessen som helhet följs. Resultat: Högst poäng avseende kvantiteten fick omvårdnadsepikrisen/slutanteckning och användandet av VIPS-sökord, medan omvårdnadsstatus uppdaterat under vårdtiden fick den lägsta poängen. Högst poäng avseende kvaliteten i dokumentationen fick användandet av VIPS-sökord och omvårdnadsstatus vid ankomst, medan vårdplanens omvårdnadsmål och omvårdnadsdiagnos fick de lägsta poängen. Resultatet visade att dokumentationen på medicinavdelningen följer omvårdnadsprocessens alla steg, då alla delar i omvårdnadsprocessen fick poäng avseende kvantitet i Cat-ch-Ing instrumentet. Slutsats: Resultatet i den här studien tyder på att dokumentationen på medicinavdelningen generellt var bra, eftersom den har fått höga poäng i Cat-ch-Ing instrumentet. Omvårdnadsprocessens alla delar fanns med i dokumentationen. De brister som fanns förekom framförallt i vårdplanernas omvårdnadsdiagnoser, omvårdnadsmål samt i att uppdatera status. Kontinuerlig utbildning för all personal och uppföljning i form av journalgranskning behövs för att öka kvaliteten i omvårdnadsjournalen. Nyckelord: Omvårdnadsdokumentation, omvårdnadsprocessen, elektronisk patientjournal, journalgranskning instrument, Cat-ch-Ing, journalgranskning

3 ABSTRACT Aim: The aim of the study was to investigate how the care of patients is documented in the computerized patient records at a medical ward in the middle region of Sweden. The questions asked were What points does the Cat-ch-Ing instrument give regarding quantity and quality? and Can the nursing process be followed up in the nursing records on the basis of the Cat-ch-Ing instrument? Method: The study is quantitative, descriptive and retrospective. A review of 30 journals was done with the help of the review-instrument Cat-ch-Ing. A systematic selection of 100 journals was made, and then a random selection of 30 journals. The Cat-ch-Ing instrument grades the documentation on the basis of quantity and quality as well as the general picture of the nursing process as a whole. Results: The discharge note and the usage of VIPS-keywords got the highest score regarding quantity; while nursing status updated during care time received the lowest point. The highest score regarding quality in the documentation was the use of VIPS-keywords and nursing status at arrival, while the nursing goals and nursing diagnosis of the nursing care plan got the lowest scores. The result shows that the documentation of the medical ward follows all steps of the nursing process. Each part of the nursing process was documented in most journals, as all parts of the nursing process got points regarding quantity in the Cat-ch-Ing instrument. Conclusions: The result in this study indicates that the documentation on the Medical ward was good in general, because it has received high scores with the Cat-ch-Ing instrument. All parts of the nursing process where included in the documentation. The existing shortcomings were above all found in nursing diagnoses and nursing goals of the nursing care plans and in updating of nursing status. Continuous education of all members of the staff and follow-up in the review of journals is needed to increase the quality of the nursing records. Keywords: Nursing documentation, Nursing process, Medical Records system, Computerized, Audit instrument, Cat-ch-Ing, Record review

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING Lagstiftning VIPS och omvårdnadsprocessen Journalgransknings instrument Standardvårdplan Elektronisk patientjournal Betydelsen av omvårdnadsdokumentation Syfte Frågeställningar METOD Design Urval Datainsamlingsmetod Hur kvantitet poängsätts i Cat-ch-Ing instrumentet Hur kvaliteten poängsätts i Cat-ch-Ing instrumentet Sätt att studera omvårdnadsprocessen enligt Cat-ch-Ing Tillvägagångssätt Forskningsetiskt övervägande Analys av data Projektets betydelse RESULTAT Bakgrundsdata Poäng enligt Cat-ch-Ing instrumentet avseende kvantitet samt kvalitet Poängsättning av kvantitet Poängsättning av kvalitet Dokumentation av omvårdnadsprocessen utifrån Cat-ch-Ing instrumentet DISKUSSION Resultatdiskussion Metoddiskussion Kliniska implikationer och förslag till vidare studier Slutsats REFERENSLISTA... 29

5 BILAGOR... Bilaga GRANSKNINGSMALL "CAT-CH-ING"... Bilaga NYCKEL TILL GRANSKNINGSMALL "CAT-CH-ING "...

6 1. INLEDNING Omvårdnadsdokumentationens viktigaste funktion är att vara ett arbetsunderlag för vårdpersonalen i det direkta vårdarbetet. Patientjournalen har även ett juridiskt värde och förväntas utgöra ett dokument för uppföljning av vården som beskriver dels vilka beslut som har tagits och vilka åtgärder som genomförts, av vem, varför och vad resultatet blev (Ehnfors, Ehrenberg & Thorell-Ekstrand, 1998). 1.1 Lagstiftning Vid vård av patienter ska det enligt patientdatalagen (SFS, 2008:355) föras patientjournal. En patientjournal ska föras för varje patient. Syftet med att föra en patientjournal är i första hand att bidra till en god och säker vård av patienten. Personer som är skyldiga att föra patientjournal är de som enligt lagen (SFS, 1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens ansvarsområde har legitimation, där ibland sjuksköterskan. Den som för patientjournal ansvarar för sina uppgifter i journalen. En patientjournal ska alltid innehålla uppgift om patientens identitet, väsentliga uppgifter om bakgrunden till vården, uppgift om ställd diagnos och anledning till mera betydande åtgärder. Uppgifter om den information som lämnats till patienten och om de ställningstaganden som gjorts i fråga om val av behandlingsalternativ och om möjligheten till förnyad medicinsk bedömning ska finnas med. Patientjournalen ska innehålla uppgift om vem som gjort en viss anteckning i journalen och när anteckningen gjordes (SFS, 2008:355). Socialstyrelsens föreskrifter (2008:14) som är ett förtydligande av Patientdatalagen ställer krav på innehållet i journalen och det gäller alla professioner inom hälso- och sjukvården. Sjuksköterskan är bland annat skyldig att dokumentera uppgifter om patientens aktuella hälsotillstånd, vilka omvårdnadsordinationer hon ger, lämnade samtycken, patientens egna önskemål om vård och behandling, vårdplaneringen och en epikris/sammanfattning av genomförd vård. 1

7 I Socialstyrelsens Kompetensbeskrivningen för sjuksköterskor (2005) står bland annat att en sjuksköterska skall dokumentera enligt gällande författningar, ta del av relevanta journalhandlingar samt kritiskt granska sin dokumentation vad gäller innehåll, kvalitet, saklighet, struktur och språkbruk. Det står även att hon skall hantera känsliga uppgifter korrekt och med varsamhet samt använda informations- och kommunikationsteknologi som stöd i omvårdnadsarbetet. Sjuksköterskan ska självständigt tillämpa omvårdnadsprocessen genom observation, bedömning, omvårdnadsdiagnostik, planering, omvårdnadsordination, genomförande och utvärdering av patientens omvårdnad. 1.2 VIPS och omvårdnadsprocessen Redan på 1950-talet beskrevs omvårdnad som en process som sedan har vidareutvecklats. Omvårdnadsprocessen är en dynamisk, systematisk problemlösningsmodell som till en början omfattade fyra steg: bedömning, planering, genomförande och utvärdering. Det femte steget, omvårdnadsdiagnosen ingick länge i bedömningsfasen utan tydlig avgränsning. Under talet lades den diagnostiska fasen till i omvårdnadsprocessen. Syftet med omvårdnadsprocessen är att vid genomförande av individualiserad god omvårdnad arbeta målinriktat, systematiskt och metodiskt. Sjuksköterskor behöver ha kunskap och färdigheter i problemlösning och logiskt tänkande. Stegen eller faserna i omvårdnadsprocessen används som när andra problem i vardagen eller i yrkeslivet ska lösas. Det behövs en systematisk insamling av information som analyseras, för att sedan kunna göra en preliminärbedömning av vad som ska göras. I problemlösningen ingår det som kallas diagnostiskt resonemang. Sjuksköterskan lägger märke till tecken hos patienten, sammanför dessa och gör en tolkning som slutar med en formulering av en omvårdnadsdiagnos som kan leda till planerade åtgärder. Efter genomförandet av åtgärderna utvärderas resultatet (Ehnfors et al., 1998). VIPS-modellen kom 1993 och gav sjuksköterskorna ett gemensamt språk samt en mall över hur omvårdnad systematiskt dokumenteras. Den framtagna modellen består av de fyra övergripande målen för omvårdnaden Välbefinnande, Integritet, Prevention och Säkerhet. De fyra begreppen fanns med i nästan all den omvårdnadslitteratur som granskades vid utvecklandet av modellen. Att främja välbefinnande och hälsa är grundläggande i omvårdnad. Vårdpersonal ska respektera patientens integritet och det kan till exempel gälla fysisk, personlig och social integritet. Prevention i betydelsen förebyggande av sjukdom, ohälsa och 2

8 komplikationer. Säkerhet, att omvårdnaden bygger på vetenskap och beprövad erfarenhet. VIPS-modellen består av huvudsökord för de olika delarna i omvårdnadsprocessen samt undersökord (Figur 1 och 2) (Ehnfors et al., 1998). Figur1. Överensstämmelse mellan omvårdnadsprocessens faser och VIPS-modellens huvudsökord (Ehnfors et al., 1998). 3

9 Figur 2. VIPS-modellen som flödesschema (Ehnfors et al., 1998). VIPS-modellens flödesschema skall följas under hela patientens vårdtid (Figur 2). Den börjar med allmänna uppgifter såsom uppgiftslämnare, om annan än patienten, närstående och om hur upplysning kan lämnas ut, om vad och till vem. Samt en sammanställning av omvårdnadsanamnesen som kortfattat beskriver patientens hälsa och livssituation före den aktuella vårdepisoden. Sedan görs omvårdnadsstatus som beskriver patientens aktuella situation utifrån bland annat sökorden, kommunikation, nutrition, elimination och aktivitet. Det gäller både vid ankomst och fortlöpande under vårdtiden. Dessa data bearbetas så kortfattat och tydligt som möjligt och leder fram till en eller flera omvårdnadsdiagnoser. Omvårdnadsdiagnosen är en precisering av vad omvårdnaden skall fokusera på. Att arbeta fram en omvårdnadsdiagnos innebär att försöka identifiera och beskriva de behov eller problem som patienten har. Framförallt patienters bristande egenvårdsförmåga och symtom där omvårdnad kan ge hjälp och lindring. Utifrån omvårdnadsdiagnosen formuleras omvårdnadsmål överenskomna med patient/närstående, vilket är ett mål och förväntat resultat i mätbara termer till exempel avseende patientens funktionsförmåga. För att vårdarbetet ska vara av hög kvalitet och få avsedd effekt är det nödvändigt att precisera vilka mål som kan vara aktuella för den enskilda patienten. Där efter planeras omvårdnadsåtgärderna. 4

10 Omvårdnadsåtgärderna ska beskriva vad vårdpersonalen planerar att genomföra och också vad som blivit genomfört. Resultatet av omvårdnadsåtgärderna utvärderas kontinuerligt och kan medföra att omvårdnadsstatus måste justeras allt efter vårdtidens gång. När vårdtiden är över skrivs en omvårdnadsepikris eller utskrivningsanteckning, vilket är en utvärdering av den givna vården och en information om eventuellt fortsatt vård på annan instans (Figur 1 och 2) (Ehnfors et al., 1998). 1.3 Journalgransknings instrument Vid granskning av omvårdnadsjournaler behövs ett mätinstrument användas. I en litteraturstudie av Saranto & Kinnunen (2009) hittades inga internationella samverkande studier som använde samma journalgranskningsinstrument. Journalgranskningsinstrumenten utvecklades i huvudsak för lokala syften. Björvell, Thorell-Ekstrand & Wredling (2000) utvecklade och testade Cat-ch-Ing 1 instrumentet. Cat-ch-Ing har visat sig ha hög validitet och reliabilitet i sjuksköterskans journalföring när VIPS-modellen utgör grunden för dokumentationen. Mätinstrumentet Catch-Ing poängsätter dokumentationen, utifrån uppsatta kriterier. Bedömning görs av både kvantitet, att varje del i omvårdnadsprocessen finns med, samt kvalitet där en bedömning görs av innehållet i dokumentationen. En bra dokumentation ger höga poäng medan brister i dokumentationen ger låga poäng. Interbedömarreabiliteten testades genom att jämföra de olika granskarnas totala Cat-ch-Ing poäng för samma journal. 20 patientjournaler från tre olika sjukhus i Stockholm användes. Interbedömarreabilitetens koefficienter var 0,98, 0,98 och 0,92 för de olika grupperna med 20 journaler. 1 Enligt Catrin Björvell kommer namnet på mätinstrumentet Cat-ch-Ing från Catrin (Björvell) och Ingrid (Thorell Ekstrand) och det engelska ordet to catch = att fånga, fel och brister i journalen. 5

11 1.4 Standardvårdplan En standardvårdplan är ett journaldokument för en enskild patient. En standardvårdplan kan upprättas för grupper av patienter med samma medicinska diagnos eller likartade problem. Det ska finnas med en beskrivning av problem/diagnos, undersökning eller den behandling den avser, mål för beskrivna åtgärder samt vilka åtgärder som ska genomföras och när. Standardvårdplanen ska baseras på en evidensbaserad kunskapsöversikt/kvalitetsnorm som ska innehålla en aktuell sammanställning av vetenskapliga fakta och beprövad erfarenhet för aktuell diagnos, problemområde, undersökning eller behandling. Den ska medverka till att de som vårdar patienten följer samma planering. En standardvårdplan utesluter inte en individuell vårdplan när så behövs (Socialstyrelsen, 2006). Några skäl som anges för att använda standardvårdplaner är att mer tid ges för patientvård genom att mindre tid behöver användas för dokumentation, att kravet på dokumentation av dagliga rutinåtgärder minskar, att risken för så kallad dubbeldokumentation minskar samt att förutsättningarna för en jämn nivå med hög kvalitet på vården ökar (Forsberg & Edlund, 2003). Dahm & Wadensten (2008) undersökte sjuksköterskors åsikter om att använda standardiserade vårdplaner i den elektroniska patientjournalen. Resultatet visade att de flesta höll med om att standardvårdplaner minskar tiden för dokumentation samt överflödig information i journalen. Majoriteten av sköterskorna ansåg att standardiserade vårdplaner ökade deras förmåga att ge samma höga kvalitet av omvårdnad för alla patienter. 1.5 Elektronisk patientjournal Ett kommunikations- och informationsverktyg för omvårdnadsdokumentation är den elektroniska patientjournalen EPJ. EPJ ska kunna förse information med tidsangivelse, kunna koda data och underlätta forskning. Journalen ökar informationstillgängligheten genom att flera kan få tillgång till information dygnet runt och samtidigt. EPJ ökar det tvärprofessionella arbetet (Kristoffersen, Nortuedt & Skaug, 2006). 6

12 Användandet av elektroniska patientjournaler ökar hela tiden (Otieno, Toyama, Asonuma, Kanai-Pak & Naitoh, 2007). Cambio Healthcare Systems levererar idag det elektroniska journalsystemet Cambio Cosmic till flera av Sveriges Landsting (Cambio Healthcare System). Studier visar att dokumentationen blir mer korrekt och tydlig vid användandet av elektronisk patientjournal i förhållande till pappersjournal (Beckerman, 2005; Smith, Smith, Krugman & Oman, 2005). 1.6 Betydelsen av omvårdnadsdokumentation Voutilainen, Isola, & Muurinen (2004) undersökte kvaliteten på omvårdnaden baserat på dokumentationen i sjuksköterskejournaler på äldreboenden i Finland. Enligt Voutilainen antyder resultaten i studien att det finns ett stort behov av att se över sjuksköterskors dokumentation, speciellt utvärdering av omvårdnaden. Det är ett allvarligt hot för individuell och säker omvårdnad av patienten, att viktiga aspekter av omvårdnaden fortfarande inte är dokumenterade i journalen Florin, Ehrenberg, & Ehnfors (2005) undersökte effekterna på kvaliteten av omvårdnadsdiagnoser dokumenterade i patientjournalen efter en intervention där man genomförde nya former för dokumentation, samt utbildning för sjuksköterskorna i omvårdnadsprocessen. I experiment gruppen ökade dokumenterade omvårdnadsdiagnoser från 34 % till 69 % efter interventionen. Nivån på diagnoserna ökade och blev mer specifika. Ingen förbättring sågs i kontrollgruppen. Författarens fynd indikerar att svenska sjuksköterskor behöver utbildningsstöd för att utveckla kvaliteten av sina omvårdnadsdiagnoser. Enligt lag SFS 2008:355 och SFS 1998:531 är sjuksköterskor skyldiga att dokumentera. Studier visar att det finns brister i journalföringen, bland annat vad det gäller omvårdnadsdiagnoser och utvärdering av given vård (Florin et al., 2005; Voutilainen et al., 2004). En förutsättning för att kunna ge en bra och säker vård är att journalföringen fungerar optimalt. 7

13 För att kunna följa utvecklingen och kunna förbättra dokumentationen på medicinavdelningen är det viktigt att undersöka hur den ser ut genom att göra en journalgranskning. Genom att analysera poängen av Cat-ch-Ing kan brister i dokumentationen tydligöras. 1.7 Syfte Syftet med studien är att undersöka hur omvårdnaden dokumenteras i datoriserad patientjournal på en medicinavdelning i mellan Sverige. 1.8 Frågeställningar 1. Vilka poäng ger Cat-ch-Ing instrumentet avseende kvantitet samt kvalitet? 2. Kan omvårdnadsprocessen följas i omvårdnadsjournalen utifrån Cat-ch-Ing instrumentet? 8

14 2. METOD 2.1 Design Studien är kvantitativ, deskriptiv och retrospektiv. 2.2 Urval Den här studien genomfördes på en medicinavdelning i mellan Sverige där dokumentationen sker utifrån VIPS-modellen, med elektronisk patientjournal och där Cambio Cosmic används som journalsystem. Avdelningen har infört en standardvårdplan för strokepatienter men dokumenterar övriga omvårdnadsproblem i individuella vårdplaner. Ett systematiskt urval gjordes genom att begära utdata rapport från Cosmic, över de första 100 patientjournaler som uppfyllde inklusions- respektive exklusionskriterierna från och med och framåt. Inklusionskriterierna var att patienten vårdats minst 48 timmar på den medicinavdelning där studien genomfördes. Detta för att hinna uppmärksamma patientens omvårdnadsproblem, skriva vårdplaner, följa upp omvårdnadsåtgärderna och patientens status. Exklusionskriterier var att vårdtiden för patienten inte var avlutad, eftersom det då inte gick att använda hela granskningsinstrumentet. Av dessa 100 journaler gjordes sedan ett slumpmässigt urval av 30 patientjournaler, med hjälp av slumpningsfunktion i statistikprogrammet SPSS (Statistical Packages for the Social Sciences). Journalerna granskades gemensamt av de två författarna med hjälp av mätinstrumentet Cat-ch-Ing. 9

15 2.3 Datainsamlingsmetod I studien granskades patientjournalerna utifrån syfte och frågeställningar med mätinstrumentet Cat-ch-Ing. En modifierad version av Cat-ch-Ing instrumentet från 2008 användes vilket är anpassat för datajournalgranskning (Bilaga 1). Instrumentet Cat-ch-Ing består av designade frågor för att bedöma sjuksköterskans dokumentation. Både kvantitativa och kvalitativa variabler bedöms från en skala 0-3, med en maximal poäng på 66 (Björvell et al., 2000) Hur kvantitet poängsätts i Cat-ch-Ing instrumentet För att få fullpoäng (3 poäng = komplett) på kvantitet i anamnesen krävs enligt avdelningens minimistandard att Kontaktorsak, Tidigare hälsoproblem, Pågående hälsoproblem, Socialt närstående, medgivande av information, boende, Normaltillstånd fysisk aktivitet, personlig ADL, Livsstil alkohol, tobak och Id-kontroll, finns med som sökord. Övriga sökord används när det är relevant. För att få fullpoäng i status krävs att följande sökord används utifrån avdelningens standard som är Kommunikation, Nutrition, Elimination, Aktivitet, Sömn, Smärta, Hud, Hjärta/Cirkulation och Lungor/Andning. Övriga sökord används när det är relevant. Vid bedömning av omvårdnadsdiagnosen krävs att någon form av problem-, risk-, eller resursformulering ska finnas för allt som föranlett en planerad åtgärd. Vid bedömning av mål ska det finnas för varje angivet problem-, risk- eller resursformulering, antingen ett separatmål per problem eller ett mer övergripande mål som täcker alla problem. Planerade åtgärder ska finnas formulerade för varje angivet problem. I Genomförda åtgärder ska det tydligt framgå att de planerade åtgärderna är genomförda. Resultatet ska finnas beskrivet antingen som resultat eller som uppdaterat status, för varje problemområde som åtgärdats. Om något av sökorden, saknas men minst 50 % av ovanstående finns med ger detta 2 poäng = delvis. Mindre än 50 % av ovanstående, men dock finns en anteckning ger 1 poäng = enstaka. Om anteckning saknas ger det 0 poäng = inte alls (Bilaga 2). 10

16 2.3.2 Hur kvaliteten poängsätts i Cat-ch-Ing instrumentet För att få fullpoäng (3 poäng = mycket bra) på kvaliteten krävs att alla anteckningar är tydliga, språkligt korrekta, koncisa utan överflödig text och, för bedömning, nödvändig information är medtagen. Nästa steg, 2 poäng = bra, delas ut om över 50 % av anteckningarna uppnår kriterierna för 3 poäng, dock inte alla. De innehåller eventuellt för mycket text, eventuellt saknas information, språket är inkorrekt till exempel fragmentariska meddelanden, ofullständiga meningar, egna förkortningar, möjlighet att misstolka finns. Sen kommer 1 poäng = mindre bra, vilket ges om mindre än 50 % av anteckningarna är korrekta, dock finns korrekta anteckningar. Den lägsta poängen 0 = torftigt, ges om anteckningarna överlag är otydliga, språkligt inkorrekta och om väsentlig information saknas. Vid poängsättning av omvårdnadsdiagnos erhålls 3 poäng endast då en analys av problemet finns beskriven, med etiologi ( relaterat till ) och eventuellt konsekvenser för dagligt liv ( leder till ) i korrekt sammanhang. Om försök till analys finns ges 2 poäng, om än ej optimal analys. Om någon form av problem-, risk-, eller resursidentifiering utan analys finns beskriven erhålls 1 poäng och om omvårdnadsdiagnos helt saknas ges 0 poäng. Vid målformulering erhålls 3 poäng då målet är formulerat som ett tillstånd hos patienten (ej som en åtgärd för sjuksköterskan), är realistiskt, mätbart och tidsangivet. Resultat: Det är många gånger svårt att med säkerhet avgöra exakt vad resultatet är en effekt av, omvårdnadsåtgärder, medicinska åtgärder eller organismens egen läkningsförmåga. Därför är det inte nödvändigt att resultaten är beskrivna i samband med åtgärderna, huvudsaken är att det i journalen går att hitta effekten hos patienten, till exempel förändringar i dennes funktion. Det kan till exempel vara beskrivet som ett uppdaterat omvårdnadsstatus (Bilaga 2) Sätt att studera omvårdnadsprocessen enligt Cat-ch-Ing Omvårdnadsprocessen kan följas i Cat-ch-Ing instrumentet genom att titta på om de kvantitativa poängen för de olika delarna som representerar omvårdnadsprocessen finns med. Omvårdnadsprocessens första del Bedömning återfinns i dokumentationens anamnes och status vid ankomst. Den andra delen Diagnos - Mål återfinns i vårdplanens 11

17 omvårdnadsdiagnos samt i omvårdnadsmålet. Tredje och fjärde delen Planering och Genomförande återfinns i vårdplanens åtgärder planerade och genomförda. Den sista delen Utvärdering återfinns i omvårdnadsepikrisen samt i frågan om resultat. 2.4 Tillvägagångssätt Kontakt togs med avdelningschef samt verksamhetschef på den aktuella medicinavdelningen. En skriftlig ansökan lämnades tillsammans med projektplanen för detta arbete och studien godkändes av verksamhetschefen. 2.5 Forskningsetiskt övervägande Ingen forskningsetiskt ansökan har gjorts, enligt Lag (2003:460) om etikprövning av forskning som avser människor. Lagen omfattar inte forskning som utförs inom ramen för högskoleutbildning på grundnivå eller avancerad nivå. Enligt patientdatalagen (2008:355) får personuppgifter behandlas inom hälso- och sjukvården, om det behövs för att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra kvaliteten i verksamheten, vilket är meningen med denna journalgranskning. Journalgranskningen innebär att personuppgifter och andra känsliga uppgifter hanteras. Materialet behandlades konfidentiellt. Patienterna i studien har inte varit anonyma eftersom journalerna inte varit avidentifierade för författarna. Däremot var anonymiteten säkerställd i presentationen av data. 2.6 Analys av data Journalgranskningen genomfördes gemensamt av författarna och bearbetades med hjälp av nyckeln till Cat-ch-Ing instrumentet (Bilaga 2). Om åsikterna gick isär gällande poängsättningen, gavs den lägre poängen. Data analyserades med hjälp av 12

18 statistikprogrammet SPSS och poängen presenterades som medelvärde, standardavvikelse, median och kvartiler (25 och 75 percentilen). För den totala poängen presenterades även minimivärde samt maxvärde. De kvantitativa och kvalitativa poängen för de olika frågorna i instrumentet presenterades även som antal journaler som fått respektive poäng samt dess procentsats. Poängsättningen av dokumentationens kvantitet och kvalitet sker på ordinalskala i Cat-ch-Ing instrumentet vilket bör presenteras med deskriptiv statistik. Vid presentationen av resultatet valde vi dock att ta med medelvärde och standardavvikelse för att förtydliga resultatet. 2.7 Projektets betydelse Enligt lag SFS 1998:531 och SFS 2008:355 är sjuksköterskor skyldiga att dokumentera. Studier visar att det finns brister i journalföringen, bland annat vad det gäller omvårdnadsdiagnoser och utvärdering av given vård (Florin et al., 2005; Voutilainen et al., 2004). En förutsättning för att kunna ge en bra och säker vård är att journalföringen fungerar optimalt. För att kunna följa utvecklingen är det viktigt att undersöka hur dokumentationen ser ut på avdelningen. Mätinstrumentet Cat-ch-Ing, poängsätter dokumentationen, utifrån uppsatta kriterier. Genom att analysera poängen kan det tydligöras var i dokumentationen bristerna finns och på vad utbildningsinsatserna bör fokusera. 13

19 3. RESULTAT 3.1 Bakgrundsdata Patienterna, vars journaler granskades, blev inskrivna på medicinavdelningen från till Vårdtiden varierade mellan 4 och 21 vårddygn. Medelvårtiden var 9 dygn. Av de 30 journalerna som granskades tillhörde 11 journaler kvinnliga patienter mellan år, med en medelålder på 81,9 år. De övriga 19 journalerna tillhörde manliga patienter mellan år, med en medelålder på 71,7 år. Medelåldern på samtliga patienter var 75,4 år. De diagnoser som patienterna behandlades för under vårdtiden var stroke, pneumoni, hjärtsvikt, central bröstsmärta, förmaksflimmer, erysipelas, ortostatism, hypertoni, anemi, diarré och kräkning, UVI, yrsel, AV-block II, lungtumör med metastaser, bukinfektion och njursvikt. En del av patienterna behandlades för flera av dessa problem/diagnoser. Av de 30 journalerna som granskades hade 7 journaler en standardvårdplan för stroke samt eventuellt individuella vårdplaner om behov av detta fanns. I de övriga 23 journaler fanns endast individuella vårdplaner. Totalpoängen utifrån granskningsinstrumentet Cat-ch-Ing, för de 30 journalerna, var mellan poäng. Ingen av journalerna har uppnått de maximala 66 poängen. Medelvärdet för totalpoängen var 51,27. Poängen för kvantitet (max 39), gav ett medelvärde på 31,53. Poängen för kvalitet (max 27), gav 19,70 (Tabell 1). Tabell 1. Resultat av totalpoängen för de 30 journalerna samt den totala poängen för kvantitet och kvalitet. Poängen presenteras som medelvärde (M), standardavvikelse (Sd), median, kvartiler (25, 75 percentilen) och mini- och maxpoäng. M Sd Median Kvartiler Min/Max Totalpoäng (max 66) 51,27 6,878 53,00 46,00 56, Poäng på kvantitet (max 39) 31,53 3,875 32,50 29,50 34, Poäng på kvalitet (max 27) 19,70 3,485 21,00 16,00 22,

20 3.2. Poäng enligt Cat-ch-Ing instrumentet avseende kvantitet samt kvalitet Poängsättning av kvantitet Tabell 2. Poängen på varje fråga i Cat-ch-Ing instrumentet avseende kvantitet. I tabellen presenteras poängen med medelvärde (M), standardavvikelse (Sd), median (Md), kvartiler (25, 75 percentilen) hur många journaler (n) som har fått respektive poäng och vilken procentsats (%) det blir av de sammanlagt 30 journalerna. Frågeställning: M (Sd) Md Kvartiler 0 poäng 1 poäng 2 poäng 3 poäng n (%) n (%) n (%) n (%) 1. Finns omvårdnadsanamnes? 2,30 (,535) 2,00 2,00 3,00-1 (3,3) 19 (63,3) 10 (33,3) 2. Finns omvårdnadsstatus? Vid ankomst 2,10 (,548) 2,00 2,00 2,00-3 (10,0) 21 (70,0) 6 (20,0) Uppdaterat under vårdtiden Uppdaterat vid utskrivning 1,80 (,847) 2,00 1,00 2,00 2 (6,7) 8 (26,7) 14 (46,7) 6 (20,0) 2,10 (,923) 2,00 1,75 3,00 2 (6,7) 5 (16,7) 11 (36,7) 12 (40,0) 3. Finns vårdplan? Omvårdnadsdiagnos 2,10 (,759) 2,00 1,75 3,00-7 (23,3) 13 (43,3) 10 (33,3) Mål 2,27 (,691) 2,00 2,00 3,00-4 (13,3) 14 (46,7) 12 (40,0) Åtgärder: - planerade 2,57 (,728) 3,00 2,00 3,00-4 (13,3) 5 (16,7) 21 (70,0) genomförda 2,17 (,699) 2,00 2,00 3,00 1 (3,3) 2 (6,7) 18 (60,0) 9 (30,0) 4. Är bakgrundsdata till diagnosen först beskrivet i anamnes, status eller läkaranteckning? 2,87 (,434) 3,00 3,00 3,00-1 (3,3) 2 (6,7) 27 (90,0) 5. Finns resultat beskrivet? 2,33 (,758) 2,00 2,00 3,00 1 (3,3) 2 (6,7) 13 (43,3) 14 (46,7) 6. Används VIPS-sökord? 3,00 (,183) 3,00 3,00 3, (100) 7. Finns omvårdnadsepikris/slutanteckning 8. Är anteckningarna signerade? 3,00 (,000) 3,00 3, (100) 2,93 (,254) 3,00 3,00 3, (6,7) 28(93,3) 15

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Riktlinje för dokumentation i patientjournalen

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Riktlinje för dokumentation i patientjournalen Riktlinjer för hälso- och sjukvård Riktlinje för dokumentation i patientjournalen RIKTLINJER 1 Riktlinje för dokumentation i patientjournalen Ersätter Riktlinjer för hälso- och sjukvårdsdokumentation i

Läs mer

Margareta Ehnfors och Anna Ehrenberg

Margareta Ehnfors och Anna Ehrenberg Margareta Ehnfors och Anna Ehrenberg Kvalitetsindikatorerna som beskrivs i den här boken är avsedda att användas som gemensamma mått på omvårdnadens kvalitet. För att regelbundet kunna utvärdera kvaliteten

Läs mer

Omvårdnadsdokumentation -granskning av omvårdnadsjournaler inom psykiatrisk slutenvård

Omvårdnadsdokumentation -granskning av omvårdnadsjournaler inom psykiatrisk slutenvård Institutionen för omvårdnad hälsa och kultur Omvårdnadsdokumentation -granskning av omvårdnadsjournaler inom psykiatrisk slutenvård Författare Åsa Vejedal Handledare för bakgrund och metod, Stina Lundgren

Läs mer

NATIONELLT FACKSPRÅK OCH NATIONELL INFORMATIONSSTRUKTUR -HUR KAN DET ANVÄNDAS FÖR DOKUMENTATION INOM OMVÅRDNAD?

NATIONELLT FACKSPRÅK OCH NATIONELL INFORMATIONSSTRUKTUR -HUR KAN DET ANVÄNDAS FÖR DOKUMENTATION INOM OMVÅRDNAD? NATIONELLT FACKSPRÅK OCH NATIONELL INFORMATIONSSTRUKTUR -HUR KAN DET ANVÄNDAS FÖR DOKUMENTATION INOM OMVÅRDNAD? INGER JANSSON UNIVERSITETSLEKTOR, SAHLGRENSKA AKADEMIN, GÖTEBORGS UNIVERSITET Vart tog omvårdnadsprocessen

Läs mer

Riktlinje för hälso- och sjukvårdsdokumentation

Riktlinje för hälso- och sjukvårdsdokumentation Riktlinje för hälso- och sjukvårdsdokumentation Journalhandling En journalhandling är alla handlingar och anteckningar som innehåller uppgifter om patientens tillstånd och de åtgärder som genomförts eller

Läs mer

STRUKTURERAD DOKUMENTATION MED GEMENSAM TERMINOLOGIför ökad kvalitet på omvårdnaden!

STRUKTURERAD DOKUMENTATION MED GEMENSAM TERMINOLOGIför ökad kvalitet på omvårdnaden! STRUKTURERAD DOKUMENTATION MED GEMENSAM TERMINOLOGIför ökad kvalitet på omvårdnaden! INGER JANSSON UNIVERSITETSLEKTOR, SAHLGRENSKA AKADEMIN, GÖTEBORGS UNIVERSITET Vart tog omvårdnadsprocessen vägen? Och

Läs mer

Assessment Bedömning. Evaluation Utvärdering. Diagnosis Diagnos. Planning Planering. Implementation Genomförande

Assessment Bedömning. Evaluation Utvärdering. Diagnosis Diagnos. Planning Planering. Implementation Genomförande Omvårdnadsprocessen The nursing process Anneli Jönsson leg sjuksköterska, universitetsadjunkt, doktorand anneli.jonsson @med.lu.se The nursing process is a conceptual framework that enables the student

Läs mer

ICNP, ICF, KVÅ, ICD OCH NANDA - HUR KAN DESSA SAMVERKA? INGER JANSSON & BEATRIX ALGURÉN

ICNP, ICF, KVÅ, ICD OCH NANDA - HUR KAN DESSA SAMVERKA? INGER JANSSON & BEATRIX ALGURÉN ICNP, ICF, KVÅ, ICD OCH NANDA - HUR KAN DESSA SAMVERKA? INGER JANSSON & BEATRIX ALGURÉN Vart tog omvårdnadsprocessen vägen? Och VIPS, finns det kvar? Nej vi använder inte VIPS längre, nu har vi ICF. Vi

Läs mer

Information till legitimerade tandhygienister. Kvalitetssäkra patientjournalen

Information till legitimerade tandhygienister. Kvalitetssäkra patientjournalen SVERIGES Information till legitimerade tandhygienister Kvalitetssäkra patientjournalen TANDHYG Kvalitetssäkra patientjournalen Inledning En legitimerad tandhygienist måste utöver sitt yrkeskunnande om

Läs mer

Utvärdering av omvårdnadsdokumentation i elektronisk patientjournal på kirurgisk vårdavdelning

Utvärdering av omvårdnadsdokumentation i elektronisk patientjournal på kirurgisk vårdavdelning Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap Vårdvetenskap Utvärdering av omvårdnadsdokumentation i elektronisk patientjournal på kirurgisk vårdavdelning Evaluation of the nursing documentation in electronic

Läs mer

Riktlinjer för informationshantering och journalföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Järfälla kommun.

Riktlinjer för informationshantering och journalföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Järfälla kommun. 2008-08-15 1 (6) Reviderad 2010-04-21 Riktlinjer för informationshantering och journalföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Järfälla kommun. Nedanstående lagar, förordningar allmänna råd ligger

Läs mer

Högskolan i Halmstad. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet.

Högskolan i Halmstad. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. Högskolan i Halmstad För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. Standardiserad vårdplan - ett stöd för omvårdnadsprocessen i klinik

Läs mer

4.1 Riktlinje för dokumentation och informationsöverföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Tyresö kommun

4.1 Riktlinje för dokumentation och informationsöverföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Tyresö kommun 1(5) 4.1 Riktlinje för dokumentation och informationsöverföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Tyresö kommun Nedanstående lagar, förordningar allmänna råd ligger till grund för omvårdnadsdokumentationen.

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvårdsdokumentation

Riktlinjer för hälso- och sjukvårdsdokumentation SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2014-06-27 Riktlinjer för hälso- och sjukvårdsdokumentation BAKGRUND Vid vård av patienter ska det föras patientjournal. En patientjournal

Läs mer

Informationshantering och journalföring. nya krav på informationssäkerhet i vården

Informationshantering och journalföring. nya krav på informationssäkerhet i vården Informationshantering och journalföring nya krav på informationssäkerhet i vården Sammanhållen journalföring! Förklaring av symbolerna Patient Verksamhetschef Hälso- och sjukvårdspersonal samt övriga befattningshavare

Läs mer

Riktlinjer för informationshantering och journalföring i hälso- och sjukvården i särskilt boende i Solna kommun

Riktlinjer för informationshantering och journalföring i hälso- och sjukvården i särskilt boende i Solna kommun 2012-07-16 SID 1 (9) Ansvarig för rutin Medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från revideras 2016-07-25 Riktlinjer för informationshantering och journalföring i

Läs mer

Information till legitimerade tandhygienister. Kvalitetssäkra patientjournalen

Information till legitimerade tandhygienister. Kvalitetssäkra patientjournalen Information till legitimerade tandhygienister Kvalitetssäkra patientjournalen TANDHYG SVERIGES Inledning En legitimerad tandhygienist måste utöver sitt yrkeskunnande om tandvårdens innehåll och processer

Läs mer

Granskning av omvårdnadsdokumentationens kvalitet vid telefonrådgivning

Granskning av omvårdnadsdokumentationens kvalitet vid telefonrådgivning Beteckning: Institutionen för vårdvetenskap och sociologi Granskning av omvårdnadsdokumentationens kvalitet vid telefonrådgivning Carola Eriksson & Malin Nilsson Februari 2008 Examensarbete C 15 hp Omvårdnadsvetenskap

Läs mer

Rutiner för dokumentation och journalhantering i särskilda boendeformer för äldre

Rutiner för dokumentation och journalhantering i särskilda boendeformer för äldre Riktlinje 6/ Dokumentation Rev. 2014-12-22 Nämndkontor Social Annicka Pantzar Medicinskt ansvarig sjuksköterska Rutiner för dokumentation och journalhantering i särskilda boendeformer för äldre Inledning

Läs mer

OMVÅRDNADSDOKUMENTATION

OMVÅRDNADSDOKUMENTATION Örebro Universitet Hälsovetenskapliga institutionen Omvårdnadsvetenskap Nivå C Höstterminen 2006 OMVÅRDNADSDOKUMENTATION faktorer som har betydelse för sjuksköterskans attityder (Nursing documentation

Läs mer

Patientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie

Patientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie Institutionen Hälsa och samhälle Sjuksköterskeprogrammet 120 p Vårdvetenskap C 51-60 p Ht 2005 Patientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie Författare: Jenny Berglund Laila Janérs Handledare:

Läs mer

Informatik. Kvalitetsarbete

Informatik. Kvalitetsarbete Informatik Informations- och kommunikationsteknologi spelar idag en allt mer genomgripande roll i hälso- och sjukvården. Informatik är det vetenskapliga studiet av information och hur man presenterar och

Läs mer

EXAMENSARBETE. Omvårdnadsdokumentation Vad dokumenterar den svenska sjuksköterskan? En litteraturöversikt

EXAMENSARBETE. Omvårdnadsdokumentation Vad dokumenterar den svenska sjuksköterskan? En litteraturöversikt EXAMENSARBETE Institutionen för vård och natur Omvårdnadsdokumentation Vad dokumenterar den svenska sjuksköterskan? En litteraturöversikt Nursing documentation What does the Swedish nurse document? Examensarbete

Läs mer

Bedömningsformulär AssCe* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet

Bedömningsformulär AssCe* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet Bedömningsformulär AssCe* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet Namn: Kurs:.. Vårdenhet: Tidsperiod:. Grundnivå 1 Grundnivå Mål för den verksamhetsförlagda delen av

Läs mer

Dokumentation av smärta och smärtbehandling hos barn med lårbensbrott på Akutmottagningen på Mora lasarett

Dokumentation av smärta och smärtbehandling hos barn med lårbensbrott på Akutmottagningen på Mora lasarett Institutionen för hälsa och samhälle Examensarbete inriktning omvårdnad Grundnivå II, 15 högskolepoäng Ht, 2009 Dokumentation av smärta och smärtbehandling hos barn med lårbensbrott på Akutmottagningen

Läs mer

Faktorer som påverkar sjuksköterskans användande av omvårdnadsplaner

Faktorer som påverkar sjuksköterskans användande av omvårdnadsplaner Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper Omvårdnad/Avdelningen för omvårdnad Camilla Ahlzén Katrin Walderot Faktorer som påverkar sjuksköterskans användande av omvårdnadsplaner - en litteraturstudie

Läs mer

Dokumentation Vård och omsorgskontorets hälso- och sjukvård

Dokumentation Vård och omsorgskontorets hälso- och sjukvård DIREKTIV Framtagen av Medicinskt ansvariga Utgåva Ersätter 2 2010-03-22 Godkänd och fastställd av Medicinskt ansvariga Fastställd Utvärderas 2011-04-01 2013-04-01 Dokumentation Vård och omsorgskontorets

Läs mer

Med vård avses i denna lag även undersökning och behandling.

Med vård avses i denna lag även undersökning och behandling. Patientjournallag SFS nr: 1985:562 Utfärdad: 1985-06-13 Ändring införd: t.o.m. SFS 2002:298 Inledande bestämmelser 1 Vid vård av patienter inom hälso- och sjukvården skall föras patientjournal. Patientjournal

Läs mer

Factors and interventions influencing health- related quality of life in patients with heart failure: A review of the literature.

Factors and interventions influencing health- related quality of life in patients with heart failure: A review of the literature. Litteraturstudier Factors and interventions influencing health- related quality of life in patients with heart failure: A review of the literature. Bakgrund/inledning Vi tycker att bakgrunden i artikeln

Läs mer

Sjuksköterskors upplevelse av omvårdnadsdokumentation - en litteraturöversikt

Sjuksköterskors upplevelse av omvårdnadsdokumentation - en litteraturöversikt Sjuksköterskors upplevelse av omvårdnadsdokumentation - en litteraturöversikt FÖRFATTARE Ingrid Edman PROGRAM/KURS Sjuksköterskeprogrammet 15 högskolepoäng OM5250 Examensarbete omvårdnad HT 2010 OMFATTNING

Läs mer

Strategi för vårddokumentation i LiÖ

Strategi för vårddokumentation i LiÖ Pär Holgersson, projektledare., Dokumenthistorik Utgåva nr Giltig fr o m Giltig t o m Kommentar till ny utgåva Godkänd av (titel, namn, datum ) 1 Verksamhetsrådet i LiÖ, 2 Förtydligande av exempel på verksamheter

Läs mer

Riktlinjer för dokumentation och informationshantering inom hälsooch sjukvårdens område i Nyköpings kommun

Riktlinjer för dokumentation och informationshantering inom hälsooch sjukvårdens område i Nyköpings kommun Riktlinjer utarbetade för: Vård och Omsorgsnämnden Kvalitetsområde: Hälso- och sjukvård Framtagen av ansvarig tjänsteman: Annika Jansson, Anna- Karin Tholerus Medicinskt ansvariga sjuksköterskor Giltig

Läs mer

VIPS i Norden- Ensartet dokumentation utopi eller virkelighed? Ingrid Thorell-Ekstrand

VIPS i Norden- Ensartet dokumentation utopi eller virkelighed? Ingrid Thorell-Ekstrand VIPS i Norden- Ensartet dokumentation utopi eller virkelighed? Ingrid Thorell-Ekstrand Kort historik VIPS-modellen kom i första boken 1992 för praktiskt vårdarbete Flera revideringar har gjorts, senast

Läs mer

Nytta och kvalité med standardiserade vårdplaner. Marie Fogelberg Dahm & Viveca Busck Håkans Landstinget i Uppsala län

Nytta och kvalité med standardiserade vårdplaner. Marie Fogelberg Dahm & Viveca Busck Håkans Landstinget i Uppsala län Nytta och kvalité med standardiserade vårdplaner Marie Fogelberg Dahm & Viveca Busck Håkans Landstinget i Uppsala län 2016-09-22 Standardiserad vårdplan Standardiserad vårdplan Vård- och omsorgsplan som

Läs mer

Omvårdnad GR (A), Hälsa och ohälsa I, 7,5 hp

Omvårdnad GR (A), Hälsa och ohälsa I, 7,5 hp 1 (5) Kursplan för: Omvårdnad GR (A), Hälsa och ohälsa I, 7,5 hp Nursing Science Ba (A), Health and Ill Health I 7,5 credits Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde Nivå Progression Inriktning

Läs mer

Riktlinjer för Dokumentation enligt Socialtjänstlagen och Patientdatalagen inom Vård och äldreomsorgsförvaltningen i Alingsås kommun

Riktlinjer för Dokumentation enligt Socialtjänstlagen och Patientdatalagen inom Vård och äldreomsorgsförvaltningen i Alingsås kommun Riktlinjer för Dokumentation enligt Socialtjänstlagen och Patientdatalagen inom Vård och äldreomsorgsförvaltningen i Alingsås kommun Dokumenttyp: Riktlinjer Fastställt av: Vård och äldreomsorgsnämnden

Läs mer

JOURNALGRANSKNING Rutin 10.5.

JOURNALGRANSKNING Rutin 10.5. JOURNALGRANSKNING Rutin 10.5. Mål Granska journaldokumentation för att säkerställa dokumentationen, finna förbättringsområden och få en kvalitetsutveckling i syfte att tillförsäkra patienten en god och

Läs mer

Bedömningsformulär AssCe* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet

Bedömningsformulär AssCe* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet Bedömningsformulär AssCe* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet Namn: Kurs:.. Vårdenhet: Tidsperiod:. Anna Löfmark AssCe* - Assessment of Clinical Education Institutionen

Läs mer

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: RISKBEDÖMNINGAR FÖR FALL, NUTRITION, TRYCKSÅR, MUNHÄLSA OCH INKONTINENS.

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: RISKBEDÖMNINGAR FÖR FALL, NUTRITION, TRYCKSÅR, MUNHÄLSA OCH INKONTINENS. Region Stockholm Innerstad Sida 1 (5) Rev. 2014-01-27 Sjuksköterskor Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: RISKBEDÖMNINGAR FÖR FALL, NUTRITION, TRYCKSÅR, MUNHÄLSA OCH INKONTINENS.

Läs mer

Information om praktisk tjänstgöring för sjuksköterskor med utbildning utanför EU och EES UTKAST

Information om praktisk tjänstgöring för sjuksköterskor med utbildning utanför EU och EES UTKAST Information om praktisk tjänstgöring för sjuksköterskor med utbildning utanför EU och EES Vägen till legitimation Praktisk tjänstgöring är en del av Socialstyrelsens väg till legitimation för sjuksköterskor

Läs mer

Samtycke vid direktåtkomst till sammanhållen journalföring

Samtycke vid direktåtkomst till sammanhållen journalföring Riktlinjer Samtycke vid direktåtkomst till sammanhållen journalföring Version 3 2014-12-23 Riktlinjerna är upprättade av medicinskt ansvariga sjuksköterskor och medicinskt ansvariga för rehabilitering

Läs mer

Jens Larsson,

Jens Larsson, Patientdatalagen, journaler på nätet, patientintegritet, sociala medier uppdatering lagar och regler Jens Larsson, 0706-110179 jens.larsson@lul.se Jens Larsson, Chefsjurist Offentlighetsprincipens syften

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Patientdatalag; utfärdad den 29 maj 2008. SFS 2008:355 Utkom från trycket den 11 juni 2008 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. 1 kap. Lagens tillämpningsområde m.m.

Läs mer

Revision av registreringar inom psykiatrisk öppenvård

Revision av registreringar inom psykiatrisk öppenvård Revision av registreringar inom psykiatrisk öppenvård Barn- och ungdomspsykiatri Beroendevård Vuxenpsykiatri Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2011-10-19 Diarienummer: HSN1103-0243

Läs mer

Logghantering för hälso- och sjukvårdsjournaler

Logghantering för hälso- och sjukvårdsjournaler Sida 1 (7) 2013-09-19 Logghantering för hälso- och sjukvårdsjournaler Övergripande riktlinjer för kontroll av åtkomst av hälso- och sjukvårdsjournaler i Stockholms stads verksamhetssystem. Dessa riktlinjer

Läs mer

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke Percieved Participation in Discharge Planning and Health Related Quality of Life after Stroke Ann-Helene Almborg,

Läs mer

Checklista för systematiska litteraturstudier 3

Checklista för systematiska litteraturstudier 3 Bilaga 1 Checklista för systematiska litteraturstudier 3 A. Syftet med studien? B. Litteraturval I vilka databaser har sökningen genomförts? Vilka sökord har använts? Har författaren gjort en heltäckande

Läs mer

Legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal samt kuratorer inom den kommunala hälso- och sjukvården är skyldiga att föra journal.

Legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal samt kuratorer inom den kommunala hälso- och sjukvården är skyldiga att föra journal. Malmö stad Medicinskt ansvariga Informationshantering och journalföring inom hälso- och sjukvården regleras i Patientdatalagen (SFS 2008:355), Socialstyrelsens föreskrifter SOSFS 2016:40 om journalföring

Läs mer

FAKTORER SOM PÅVERKAR SJUKSKÖTERSKANS OMVÅRDNADSDOKUMENTATION. En forskningsöversikt

FAKTORER SOM PÅVERKAR SJUKSKÖTERSKANS OMVÅRDNADSDOKUMENTATION. En forskningsöversikt FAKTORER SOM PÅVERKAR SJUKSKÖTERSKANS OMVÅRDNADSDOKUMENTATION En forskningsöversikt Kandidatprogrammet i omvårdnadsvetenskap, 60 högskolepoäng Självständigt arbete, 15 högskolepoäng Grundnivå Examinationsdatum:

Läs mer

Riktlinjer för Dokumentation enligt Socialtjänstlagen och Patientdatalagen inom Vård och äldreomsorgsförvaltningen i Alingsås kommun

Riktlinjer för Dokumentation enligt Socialtjänstlagen och Patientdatalagen inom Vård och äldreomsorgsförvaltningen i Alingsås kommun i Riktlinjer för Dokumentation enligt Socialtjänstlagen och Patientdatalagen inom Vård och äldreomsorgsförvaltningen i Alingsås kommun Dokumenttyp: Riktlinjer Dokumentet gäller för, personalkategori: Alla

Läs mer

Information till studenter och handledare om bedömning av verksamhetsförlagd utbildning

Information till studenter och handledare om bedömning av verksamhetsförlagd utbildning Information till studenter och handledare om bedömning av verksamhetsförlagd utbildning I kursen finns en integrering mellan teoretiskt innehåll och verksamhetsförlagd utbildning (VFU). Kursplanens lärandemål

Läs mer

Omvårdnadsdiagnos Omvårdnadsdiagnosen formuleras som en hel mening i två eller tre steg.

Omvårdnadsdiagnos Omvårdnadsdiagnosen formuleras som en hel mening i två eller tre steg. Bilaga 1 Omvårdnadsdiagnos Omvårdnadsdiagnosen formuleras som en hel mening i två eller tre steg. Den vanligaste förekommande strukturen som används vid formuleringen av omvårdnadsdiagnoser är P(R)ES-strukturen.

Läs mer

Specialistsjuksköterskeprogram, inriktning barnsjukvård

Specialistsjuksköterskeprogram, inriktning barnsjukvård 1 (5) Medicinska fakultetsstyrelsen Specialistsjuksköterskeprogram, inriktning barnsjukvård 60 högskolepoäng (hp) Avancerad nivå (A) VASBS Programbeskrivning Utbildningen syftar till att utbilda specialistsjuksköterskor

Läs mer

Studerandens möjligheter att ta del av och använda patientuppgifter

Studerandens möjligheter att ta del av och använda patientuppgifter Promemoria 2013-12-31 Utredningen om rätt information i vård och omsorg S 2011:13 Promemorian ingår i utredningens delredovisning enligt direktiv 2013:43 och syftar till att belysa förutsättningarna för

Läs mer

Försättsblad tentamen Fakulteten för hälsa och samhälle

Försättsblad tentamen Fakulteten för hälsa och samhälle Försättsblad tentamen Fakulteten för hälsa och samhälle Försättsbladet utgör första sidan i tentamensfilen. Instruktioner för kursansvariga om hanteringen: mah.se/hs/tentamedarbetare * Fylls i av kursansvarig

Läs mer

Nationell Patientöversikt (NPÖ) för en effektiv och säker vård inom vård- och omsorgsboende i Solna kommun

Nationell Patientöversikt (NPÖ) för en effektiv och säker vård inom vård- och omsorgsboende i Solna kommun SID 1 (10) Ansvarig för riktlinje Medicinskt ansvarig sjuksköterska NPÖ ansvarig Gäller från, rev 2015-08-14 Cecilia.linde cecilia.linde@solna.se Paulina Terävä paulina.terävä@solna.se Riktlinjer som gäller

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN Kandidatexamen i omvårdnad 130 poäng med möjlighet till etappavgång vid 120 poäng för sjuksköterskeexamen

UTBILDNINGSPLAN Kandidatexamen i omvårdnad 130 poäng med möjlighet till etappavgång vid 120 poäng för sjuksköterskeexamen UTBILDNINGSPLAN Kandidatexamen i omvårdnad 130 poäng med möjlighet till etappavgång vid 120 poäng för sjuksköterskeexamen Dnr. 613/333-00 Fastställd av institutionsstyrelsen 2000-06-07 2 SJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET

Läs mer

Klassifikationer och hkodverk

Klassifikationer och hkodverk 2009-03-1 Standardvårdplaner Snomed CT Leg sjuksköterska Fil mag i omvårdnad Studerar Master i Hälso o sjukvårdsinformatik Universitetet Aalborg Projektledare för standardvårdplansgruppen Universitetssjukhuset

Läs mer

Etiska aspekter inom ST-projektet

Etiska aspekter inom ST-projektet Etiska aspekter inom ST-projektet Barbro Hedin Skogman Centrum för Klinisk Forskning (CKF) Landstinget Dalarna 2016-10-05 Upplägg Allmänt om etik Etik inom forskning Etiska aspekter inom ST-projektet Allmänt

Läs mer

Riktlinje vårdprevention Fall, trycksår, undernäring, ohälsa i munnen. Slutenvård, Landstinget i Jönköpings län

Riktlinje vårdprevention Fall, trycksår, undernäring, ohälsa i munnen. Slutenvård, Landstinget i Jönköpings län Riktlinje vårdprevention Fall, trycksår, undernäring, ohälsa i munnen Slutenvård, Landstinget i Jönköpings län Säker vård - alla gånger Patientsäkerhet är ett av Landstinget i Jönköpings läns strategiska

Läs mer

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm SOSFS 2012:9 Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september

Läs mer

Patientdatalag (2008:355)

Patientdatalag (2008:355) Patientdatalag (2008:355) SFS nr: 2008:355 Departement/myndighet: Socialdepartementet Utfärdad: 2008-05-29 Ändrad: t.o.m. SFS 2013:1024 Tryckt version: pdf, utan ändringar (Lagrummet) Ändringsregister:

Läs mer

Granskning av sjuksköterskors omvårdnadsdokumentation rörande urininkontinens hos äldre personer

Granskning av sjuksköterskors omvårdnadsdokumentation rörande urininkontinens hos äldre personer Granskning av sjuksköterskors omvårdnadsdokumentation rörande urininkontinens hos äldre personer Camilla Fäldt RN Ann Hansson RN Maria Emilsson RN, PhD student Inger Sandén RN, PhD EXAMINATION OF NURSES

Läs mer

Kursplan. Kurskod VRA421 Dnr 195/ Beslutsdatum Omvårdnad grundläggande yrkesspecifika studier i vårdmiljö

Kursplan. Kurskod VRA421 Dnr 195/ Beslutsdatum Omvårdnad grundläggande yrkesspecifika studier i vårdmiljö Kursplan Institutionen för vårdvetenskap och socialt arbete Kurskod VRA421 Dnr 195/2001-510 Beslutsdatum 2001-09-11 Kursens benämning Engelsk benämning Ämne Omvårdnad grundläggande yrkesspecifika studier

Läs mer

Sammanhållen journalföring

Sammanhållen journalföring SOCIALFÖRVALTNINGEN RIKTLINJE Annika Nilsson, annika.nilsson@kil.se 2016-06-28 Beslutad av SN 84 2016-08-31 Sammanhållen journalföring Via nationella e-tjänster, t.ex. NPÖ, Pascal eller Svevac Gäller för

Läs mer

Bedömningsformulär AssCe* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet Grundnivå

Bedömningsformulär AssCe* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet Grundnivå Bedömningsformulär AssCe* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet Grundnivå VFU-kurs O0029H Bedömningskommentarer av handledare Studentens namn:.. Personnummer:. Avdelning:

Läs mer

Allmän omvårdnad i administration/ledarskap Allmän omvårdnad i statistik

Allmän omvårdnad i administration/ledarskap Allmän omvårdnad i statistik Allmän omvårdnad Provmoment: Allmän omvårdnad i administration/ledarskap Allmän omvårdnad i statistik 25,5 högskolepoäng Ladokkod: 61SA01 Tentamen ges för: SSK08/TEN 4 Namn: (Ifylles av student) Personnummer:

Läs mer

Omvårdnadsdiagnostik Josefin Wiking

Omvårdnadsdiagnostik Josefin Wiking Omvårdnadsdiagnostik 160121 Josefin Wiking Definition nursing : Vad är omvårdnad? Nursing encompasses autonomous and collaborative care of individuals of all ages, families, groups and communities, sick

Läs mer

Checklista för systematiska litteraturstudier*

Checklista för systematiska litteraturstudier* Bilaga 1 Checklista för systematiska litteraturstudier* A. Syftet med studien? B. Litteraturval I vilka databaser har sökningen genomförts? Vilka sökord har använts? Har författaren gjort en heltäckande

Läs mer

Institutionen för vårdvetenskap och hälsa. Studentens namn. Studentens personnummer. Handledare/ansvarig. Vårdavdelning/enhet

Institutionen för vårdvetenskap och hälsa. Studentens namn. Studentens personnummer. Handledare/ansvarig. Vårdavdelning/enhet Institutionen för vårdvetenskap och hälsa Termin 3 BeVut, Bedömningsformulär för Verksamhetsförlagd utbildning Kurs: Omvårdnad vid hälsa och ohälsa, 30 hp. Kurskod: OM4350 Studentens namn Studentens personnummer

Läs mer

Användbara ICD 10-diagnoser & KVÅ-koder

Användbara ICD 10-diagnoser & KVÅ-koder Användbara ICD 10-diagnoser & KVÅ-koder för sjuksköterskor med inkontinensmottagning - en översikt Användbara diagnoskoder enligt KSH 97 P (ICD prim) och koder för klassifikation av vårdåtgärder, KVÅ,

Läs mer

Studentens namn. Studentens personnummer. Handledare/ansvarig. Vårdavdelning/enhet

Studentens namn. Studentens personnummer. Handledare/ansvarig. Vårdavdelning/enhet Institutionen för vårdvetenskap och hälsa KOMMUNAL HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Termin 4 BeVut, Bedömningsformulär för Verksamhetsförlagd utbildning Kurs: Omgivning, hälsa och ohälsa, 30 hp. Kurs kod: OM3260 Studentens

Läs mer

Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal

Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal Diarienummer NHO-2014-0254 ALN-2014-0436 Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal Utgår från övergripande styrdokument för hälso- och sjukvård i Uppsala kommun omfattande nämndernas

Läs mer

Sjuksköterskors uppfattning av omvårdnadsdokumentation

Sjuksköterskors uppfattning av omvårdnadsdokumentation EXAMENSARBETE - KANDIDATNIVÅ VÅRDVETENSKAP VID INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP 2010:64 Sjuksköterskors uppfattning av omvårdnadsdokumentation Carina Carlson Hanna Lindgren Uppsatsens titel: Författare:

Läs mer

Sjuksköterskors dokumentation av trycksår på en njurmedicinsk avdelning

Sjuksköterskors dokumentation av trycksår på en njurmedicinsk avdelning Instutitionen för vårdvetenskap och sociologi Sjuksköterskors dokumentation av trycksår på en njurmedicinsk avdelning Maja Möller Jonna Zetterberg Februari 2008 Examensarbete, 15 hp, C-nivå Omvårdnadsvetenskap

Läs mer

Patientlag

Patientlag Patientlag 2015-01-01 Patientlagen Stärka och tydliggöra patientens ställning Ställer krav på hälso- och sjukvården att ändra sitt förhållningssätt och sina arbetsmetoder Patient jämbördig partner i vården

Läs mer

Förbättrad hemsjukvård för primärvårdens mest sjuka äldre

Förbättrad hemsjukvård för primärvårdens mest sjuka äldre Förbättrad hemsjukvård för primärvårdens mest sjuka äldre Ett projektarbete i två delar på hälsocentralen Ankaret i Örnsköldsvik 2013. Del ett i projektet. Kristina Lundgren, familjeläkare, specialist

Läs mer

Rutin för journalföring

Rutin för journalföring Rutin för journalföring Skapad av: MAS, MAR Beslutad av: Gäller från: 2010-10-02 Reviderad den: 2011-05-27 Diarienummer: Styrdokument Patientdatalag 2008:355 (SOSFS 2008:14) Socialstyrelsens föreskrifter

Läs mer

MAS Kvalitets HANDBOK för god och säker vård

MAS Kvalitets HANDBOK för god och säker vård Örkelljunga kommun MAS Kvalitets HANDBOK för god och säker vård Anvisning Samordnad vårdplanering (SVPL) Dokumentansvarig Från denna anvisning får avsteg göras endast efter överenskommelse med MAS. Styrdokument

Läs mer

EXAMENSARBETE. Sjuksköterskors erfarenhet av systematisk dokumentation

EXAMENSARBETE. Sjuksköterskors erfarenhet av systematisk dokumentation EXAMENSARBETE 2006:96 HV Sjuksköterskors erfarenhet av systematisk dokumentation En litteraturstudie Patrik Lindqvist, Mats Nordqvist Luleå tekniska universitet Hälsovetenskapliga utbildningar Sjuksköterskeprogrammet

Läs mer

Bedömningsformulär AssCE* Grundnivå för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammets kurser

Bedömningsformulär AssCE* Grundnivå för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammets kurser 2014-09-18 Bedömningsformulär AssCE* Grundnivå för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammets kurser Vårdande och profession OM538G Klinisk biomedicin BM323G 2014-09-18 Namn:

Läs mer

Dokumentation i barn- och skolhälsovården

Dokumentation i barn- och skolhälsovården Dokumentation i barn- och skolhälsovården kartläggning av hälsoinformation från ett biopsykosocialt perspektiv med hjälp av ICF-CY Ylva Ståhl sjuksköterska, filosofie doktor, Omvårdnad styl@hhj.hj.se Bakgrund

Läs mer

KURSPLAN. VÅ1027 Basal omvårdnad, 12 högskolepoäng, grundnivå 1, Basic Nursing, 12 Higher Education Credits *, Undergraduate Level 1

KURSPLAN. VÅ1027 Basal omvårdnad, 12 högskolepoäng, grundnivå 1, Basic Nursing, 12 Higher Education Credits *, Undergraduate Level 1 Sida1(6) KURSPLAN VÅ1027 Basal omvårdnad, 12 högskolepoäng, grundnivå 1, Basic Nursing, 12 Higher Education Credits *, Undergraduate Level 1 Mål Kursens övergripande mål är att studenten tillägnar sig

Läs mer

Kartläggning av dubbeldokumentation i patientjournalen

Kartläggning av dubbeldokumentation i patientjournalen Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper Anne Lauridsen & Lena Lundqvist Kartläggning av dubbeldokumentation i patientjournalen - förekomst och uppfattningar Survey of duplicate documentation in the

Läs mer

Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun

Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun Antagen i socialnämnden 2006-12-05 138 Riktlinjen grundar sig

Läs mer

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten Fastställda av Styrelsen för utbildning 2010-09-10 Dnr: 4603/10-300 Senast reviderade 2012-08-17 Riktlinjer för bedömning av Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga yrkesutbildningar

Läs mer

Riktlinje för Vårdplanering inom psykiatriförvaltningen

Riktlinje för Vårdplanering inom psykiatriförvaltningen Riktlinje för Vårdplanering inom psykiatriförvaltningen Giltighet 2012-11-06 2013-11-06 Egenkontroll, uppföljning och erfarenhetsåterföring Målgrupp Samtliga vårdgivare inom psykiatriförvaltningen Ansvarig

Läs mer

Utformning av PM. Hälsa och livskvalitet Vårdkvalitet och säkerhet Vårdmiljö och resurser

Utformning av PM. Hälsa och livskvalitet Vårdkvalitet och säkerhet Vårdmiljö och resurser Utformning av PM Bilaga 1 Utformning av PM ingår som ett led i uppsatsarbetet. Syftet är att Du som studerande noggrant skall tänka igenom och formulera de viktigaste delarna i uppsatsarbetet, för att

Läs mer

Bedömningsformulär AssCE* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet

Bedömningsformulär AssCE* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet Bedömningsformulär AssCE* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet Namn:.. Personnummer:... Kurs:. Vårdenhet:.. Tidsperiod:.. Halvtidsdiskussion den: Avslutande bedömningsdiskussion

Läs mer

Jag har ju sagt hur det ska vara

Jag har ju sagt hur det ska vara Jag har ju sagt hur det ska vara - men kommunikation är så mycket mer än att ge information. Säkra information genom kommunikation 40 80 % av all medicinsk information glöms direkt (Kessels, 2003) Nästan

Läs mer

DOKUMENTERAT ÄR DET INTE GJORT

DOKUMENTERAT ÄR DET INTE GJORT Hälsa och samhälle ÄR DET INTE DOKUMENTERAT ÄR DET INTE GJORT En litteraturstudie om den legitimerade sjuksköterskans omvårdnadsdokumentation enligt VIPS-modellen SOFIE WILHELMSSON MARIE ÖRLEGÅRD-SVENSSON

Läs mer

Tentamen vetenskaplig teori och metod, Namn/Kod Vetenskaplig teori och metod Provmoment: Tentamen 1

Tentamen vetenskaplig teori och metod, Namn/Kod Vetenskaplig teori och metod Provmoment: Tentamen 1 Namn/Kod Vetenskaplig teori och metod Provmoment: Tentamen 1 Ladokkod: 61ST01 Tentamen ges för: SSK GSJUK13v Tentamenskod: Tentamensdatum: 2015 10 02 Tid: 09:00 12:00 Hjälpmedel: Inga hjälpmedel Totalt

Läs mer

Metoder och instrument för utvärdering av interventioner i vårdmiljön

Metoder och instrument för utvärdering av interventioner i vårdmiljön Metoder och instrument för utvärdering av interventioner i vårdmiljön Marie Elf Nätverket Hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer (HFS) samt Forum för vårdbyggnads höstkonferens 2011 Marie Elf mel@du.se

Läs mer

Studiehandledning. Omvårdnadsforskningens teori och metod II (21-40) 5 p

Studiehandledning. Omvårdnadsforskningens teori och metod II (21-40) 5 p INSTITUTIONEN FÖR HÄLSOVETENSKAPER Studiehandledning Omvårdnadsforskningens teori och metod II (21-40) 5 p Theory and methods in nursing science II (SSK HK-03) HDL, GRM, WIL INNEHÅLL Inledning 1 Kursens

Läs mer

Patientlagen och Patientdatalagen

Patientlagen och Patientdatalagen YRKESHÖGSKOLEUTBILDNING Medicinsk sekreterare Kristinehamn Patientlagen och Patientdatalagen Några lagar som styr vårdadministratörens arbete Examensarbete 35 poäng Författare: Ann Ericsson Handledare:

Läs mer

Inskrivningssamtalet en start på vårdrelationen

Inskrivningssamtalet en start på vårdrelationen Inskrivningssamtalet en start på vårdrelationen Datum 2013-11-08 Specialistsjuksköterskeprogrammet Inriktning Vård av äldre, 60 p Självständigt arbete 15 hp Institutionen för Hälso- och vårdvetenskap Linnéuniversitetet

Läs mer

Bedömningsformulär AssCE* för den verksamhetsförlagda delen av specialistsjuksköterskeprogrammen med olika inriktningar

Bedömningsformulär AssCE* för den verksamhetsförlagda delen av specialistsjuksköterskeprogrammen med olika inriktningar Bedömningsformulär AssCE* för den verksamhetsförlagda delen av specialistsjuksköterskeprogrammen med olika inriktningar Namn:.. Personnummer:... Kurs:. Vårdenhet:.. Tidsperiod:.. Avancerad nivå Utbildning

Läs mer

1. Riktlinjernas bakgrund och syfte

1. Riktlinjernas bakgrund och syfte SAS Sida: 1 (5) 1. Riktlinjernas bakgrund och syfte Det finns en skyldighet att dokumentera genomförandet om individuellt behovsprövade insatser enligt socialtjänstlagen (SoL) och lagen om stöd och service

Läs mer

Bedömningsformulär AssCE* för den verksamhetsförlagda delen av specialistsjuksköterskeprogrammen med olika inriktningar

Bedömningsformulär AssCE* för den verksamhetsförlagda delen av specialistsjuksköterskeprogrammen med olika inriktningar Bedömningsformulär AssCE* för den verksamhetsförlagda delen av specialistsjuksköterskeprogrammen med olika inriktningar Namn:.. Personnummer:... Kurs:. Vårdenhet:.. Tidsperiod:.. Avancerad nivå Utbildning

Läs mer

Sjuksköterskors uppfattning om omvårdnadsdiagnostik

Sjuksköterskors uppfattning om omvårdnadsdiagnostik Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap Vårdvetenskap Sjuksköterskors uppfattning om omvårdnadsdiagnostik Författare Vivéca Busck Håkans Examensarbete i Vårdvetenskap 15 hp Grundläggande nivå Vt

Läs mer