Granskning av sjuksköterskors omvårdnadsdokumentation rörande urininkontinens hos äldre personer
|
|
- Leif Pålsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Granskning av sjuksköterskors omvårdnadsdokumentation rörande urininkontinens hos äldre personer Camilla Fäldt RN Ann Hansson RN Maria Emilsson RN, PhD student Inger Sandén RN, PhD EXAMINATION OF NURSES DOCUMENTATION ACCORDING TO URINARY INCONTINENCE IN OLDER PEOPLE ABSTRACT Aim: The purpose with this study was to examine the nurses documented assessment, investigation, treatment and evaluation of urinary incontinence in older people living in a nursing home. Background: The incidence of urinary incontinence in older people living in a nursing home is a problem worldwide. To achieve a good and safe care, careful nursing documentation is necessary. According to previous studies there are imperfections in the nurses records of urinary incontinence. Method: The study examined the quantity and quality of 67 nursing records implemented on the basis of the Cat-ch-ing model. Findings: The outcome was that nurses records of urinary incontinence were deficient. Documentation of investigation and assessment of urinary incontinence were rare in the nurses records. The result showed that the documented treatment usually offered to the older person was made up of testing and prescription of absorbent incontinence products. Conclusion: Weakness in the documentation of urinary incontinence could for the older person lead to persisted disorder or worse. The imperfections in the nursing records influence the possibility, for the older person, to receive a good and safe care. KEYWORDS: Assessment, elderly, incontinence, nursing, nursing home 20 Introduktion Urininkontinens, ofrivilligt läckage av urin, är ett problem som förekommer hos cirka 50 miljoner kvinnor och män världen över (1, 2). Antalet personer som besväras av urininkontinens ökar med stigande ålder (1) och förekomsten är tre gånger vanligare hos kvinnor jämfört med män upp till 70 års ålder (3). Efter 70 års ålder ökar förekomsten av urininkontinens hos män markant och skillnaden mellan könen minskar (3). I Sverige beräknas mellan % av äldre personer inom särskilt boende besväras av urininkontinens (4), i USA berörs cirka hälften av äldre personer inom särskilt boende (5) och i Storbritannien berörs två tredjedelar av de äldre personer som bor på vårdhem (6). För att en framgångsrik individuell behandling av urininkontinens skall kunna utformas och genomföras skall den föregås av en dokumenterad bedömning och undersökning utifrån individens behov och förmågor (1, 4). För äldre personer inom särskilt boende är det den patientansvariga sjuksköterskan som primärt ansvarar för bedömning och viss utredning av urininkontinens. Sjuksköterskan ansvarar för att leda och initiera flera former av behandling samt att dokumentera och utvärdera vidtagna åtgärder (4, 7). Utredning och bedömning av urininkontinens har som syfte att undersöka och fastställa vad som orsakar besvären, hur det påverkar individen i vardagen och att identifiera faktorer som är möjliga att påverka för en förbättrad kontinens (1, 8, 9). Det är den äldre personens upplevelse av urinläckagebesvären och i vilken omfattning de påverkar personens vardag som ska vara grunden för utredning och behandling (7, 8). Studier har visat att äldre personer inom särskilt boende sällan utreds avseende urininkontinens (10) och i sjuksköterskans dokumentation saknas uppgifter om vad inkontinensproblemet innebär för den äldre personen och den äldre personens kognitiva status i förhållande till besvären (11). Trots att två av tre äldre personer inom särskilt boende är urininkontinenta har sjuksköterskan hos enbart tre procent av dessa identifierat det som ett problem i vårdplaner (6). Bristande dokumentation sätts av sjuksköterskor inte i samband med kvaliteten på omvårdnaden men det som ej dokumenterats har i juridisk mening inte hänt (12). Studier har dock visat att det finns skillnader mellan vad sjuksköterskan dokumenterar i journalen och vad som utförs i verkligheten (12). I stort sett alla äldre personer med urininkontinens inom särskilt boende använder inkontinenshjälpmedel i form av blöjor (10), någon annan form av behandling är ovanlig (13). Tidigare forskning visar att kontinensbedömning, utförda av sjuksköterskor, på vårdhem, fokuserar mer på vilken blöja som passar den äldre personen bäst snarare än vilken behandling som kan vara lämpligast (6). Urininkontinenshjälpmedel i form av blöjor skall endast användas när det bedöms som en lämplig strategi i förhållande till urininkontinens och om de förskrivs felaktigt kan det leda till försämring av den äldre personens kontinens (9). Vård och omvårdnad av äldre personer inom särskilt boende Äldre personer inom särskilt boende har högre förekomst av fysiska och kognitiva nedsättningar och behöver mer hjälp och stöd i vardagliga situationer i förhållande till dem som bor inom ordinärt boende (10). Inom särskilt boende upplever äldre personer många gånger att det är brist på personal i samband med att de har behov av toalettbesök vilket kan leda till att de inte får möjlighet att gå på toaletten vid rätt tidpunkt (14). Personal som arbetar på vårdhem ser ofta urininkontinens som något normalt hos äldre personer, ett allmänt förekommande problem, något som inte behöver utredas eller behandlas (6, 15). Detta leder till att urininkontinens hos äldre, av personal, hanteras utifrån rutiner snarare än individanpassad behandling (15). Bristen på individanpassning kan bidra till att äldre personer vid inflyttning på sjukeller vårdhem som besväras av tillfällig urininkontinens utvecklar urininkontinens inom ett år, trots att de vid inskrivning egentligen var urinkontinenta (14). Att leva med urininkontinens Äldre personer på sjuk- och vårdhem upplever besvären i samband med urininkontinens olika bland annat beroende på kognitiv och fysisk funktionsförmåga samt att de ofta tar urininkontinens för givet, en ofrånkomlig del av att bli äldre (9, 16). För den äldre personen kan att leva med urininkontinens innebära en känsla av att förlora egenkontrollen och vara ett hot mot självkänslan. Den enskilde personen har utformat strategier för att hantera sina besvär och skydda sin integritet utifrån tidigare erfarenheter och nuvarande situation (17). Carnevali (18) förklarar att individens möjlighet att hantera en situation
2 och kunna uppleva en känsla av att leva ett gott liv, påverkas av balansen mellan de krav som uppkommer i det dagliga livet och de resurser som finns tillgängliga i individens funktionella hälsotillstånd. I begreppet dagligt liv innefattar Carnevali bland annat vardagliga krav, händelser, förväntningar, tro och värderingar. Individens funktionella hälsotillstånd inbegriper det som inverkar på det dagliga livet såsom bland annat funktionsförmåga, styrka, vilja, kommunikation och yttre resurser. I vilken mån besvären med urininkontinens påverkar individens möjlighet att uppleva en känsla av att leva ett gott liv är beroende av om den strategi eller det stöd och behandling med vilken individen hanterar besvären stämmer överens i balansen mellan krav och resurser (18). Sjuksköterskan inom särskilt boende har en nyckelfunktion i att identifiera och dokumentera besvär relaterade till urininkontinens hos äldre personer samt att identifiera äldre personer med risk att utveckla urininkontinens (17). Att dokumentera urininkontinens Omvårdnadsdokumentationens främsta syfte är att nå en hög kvalitet inom vården genom dokumentation av de uppgifter som behövs för en god och säker vård (3). Inom olika vårdområden används en modell som grund för sjuksköterskans omvårdnadsdokumentation som står för Välbefinnande, Integritet, Prevention och Säkerhet (VIPS) (19). I en väl dokumenterad omvårdnadsjournal framgår tydligt vad som är planerat, genomfört samt effekter som uppnåtts (19, 20). Utvärdering har visat på att det är ovanligt med vårdprogram, riktlinjer och skriftliga rutiner för inkontinensvården inom särskilt boende i Sverige. I de kommuner där riktlinjer finns känner inte alla sjuksköterskor till dessa. Riktlinjer för förskrivning av inkontinenshjälpmedel förekommer i högre omfattning än riktlinjer för bedömning och behandling av urininkontinens (10). En av förutsättningarna för att den äldre personen inom särskilt boende med urininkontinens skall erhålla en god vård är adekvat omvårdnadsdokumentation. Bristande dokumentation kring urininkontinens hos dessa äldre personer kan leda till försämrad eller utebliven bedömning och behandling vilket kan bidra till försämrad fysisk och psykisk hälsa hos den äldre personen. Den äldre personens möjlighet att hantera situationen och leva ett gott liv kan också påverkas. Av tidigare forskning framgår att det föreligger brister i sjuksköterskors dokumentation kring urininkontinens hos äldre personer inom särskilt boende. Syfte Syftet med studien var belysa hur sjuksköterskor dokumenterar kring urininkontinens hos äldre personer inom särskilt boende genom att granska sjuksköterskors dokumenterade bedömning, utredning, behandling och utvärdering. Metod Studien bestod av en kvantitativ och kvalitativ retrospektiv deskriptiv journalgranskningsstudie. Dokumentation kring urininkontinens granskades i omvårdnadsjournaler tillhörande äldre personer > 65 år inom särskilt boende i en kommun i Sverige. Omvårdnadsdokumentationen granskades kvantitativt och kvalitativt utifrån granskningsmallen Catch-ing (20). Granskningsperioden var 1 januari, 2006 till 31 december, Inklusionskriterier var att den äldre personen skulle vara nyinskriven och inflyttad på särskilt boende under perioden 1 januari, 2006 till 30 september, Exklusionskriterium var om den äldre personen avlidit två månader efter inskrivning. En journal föll bort då den äldre personen fanns med som inskriven på boendet enligt listan från assistent men enligt omvårdnadsjournalen aldrig flyttade in. Omsorgsförvaltningens chef kontaktades och gav skriftligt tillstånd för journalgranskning inom särskilt boende i kommunen. Forskningsetiska kommittén vid Högskolan Väst meddelade skriftligen att de inte hade någon erinran angående studiens genomförande. Medicinskt ansvarig sjuksköterska samt berörda sjuksköterskechefer informerades av förvaltningschefen om förestående studie. Författarna informerade därefter sjuksköterskecheferna muntligt och skriftligt om studien. Författarna kontaktade assistenten vid ett särskilt boende vilken tog fram listor med namn och personnummer på personer som skrivits in på särskilt boende under aktuell period. Antalet journaler som granskades var 67 stycken. Datainsamlingen gjordes av båda författarna tillsammans. Data ur journaler har behandlats konfidentiellt och endast författarna samt studiens handledare har haft tillgång till insamlat material. I studien användes granskningsmallen Cat-ch-ing (21) vilken modifierades för att bättre stämma överens med studiens syfte. Björvell, Thorell- Ekstrand och Wredling (22) angav att varje vårdenhet eller specialitet själva kunde avgöra vad som skulle gälla som minimistandard i Cat-ch-ing mallen, relevant för situationen. Instrumentet utgick från omvårdnadsprocessens olika steg vilka var bedömning, diagnos, mål, planering av åtgärd, genomförande av åtgärd och utvärdering (21, 22). Modifieringen av Cat-ch-ing mallen innebar att frågeställningar kring uppdaterat status vid utskrivning eller förekomst av omvårdnadsepikris ej behandlades då det inte var relevant. Förekomst av datering och signering samt namnförtydligande gällande dokumenterande sjuksköterska eller om texten i journalen var läslig behandlades ej då det inte var relevant i förhållande till att det var data journaler som granskades vilka daterades och signerades automatiskt. Uppdaterade omvårdnadsstatus och omvårdnadsplaner granskades enbart i förhållande till sökordet elimination. Den sammanlagda poängen kunde bli 58 poäng efter modifiering i förhållande till 80 poäng i originalet av Cat-ch-ing mallen. I den kvantitativa granskningen av dokumentationen bedömdes omfattningen av anteckningar utifrån VIPS sökord. Poängsättningen kunde variera mellan noll poäng, då anteckning saknades, till tre poäng, då anteckningen var fullständig utifrån VIPS sökord. I den kvalitativa granskningen av dokumentationen bedömdes anteckningarnas kvalitet under VIPS sökord. Poängen som utdelades varierade mellan noll, då språket överlag var otydligt och inkorrekt, och tre poäng, då alla anteckningarna var tydliga och korrekta. Då det fanns dokumentation kring ansvarig sjuksköterska med både för- och efternamn utdelades fyra poäng, då enbart förnamn fanns dokumenterat utdelades två poäng och då uppgift kring ansvarig sjuksköterska saknades utdelades noll poäng. Granskningsmallen var enkel att använda och omfattade, i modifierad form, 19 frågeställningar samt en förklarande granskningsmanual. Validitet och reliabilitet Cat-ch-ing instrumentet bedömdes ha hög reliabilitet och hög överensstämmelse vad gäller interbedömarreliabilitet. (21). Cronbach s alpha, i föreliggande studie var α = 0,766. Instrumentet ansågs ha en god validitet både gällande innehålls- och kriterierelaterad validitet. Validiteten kunde dock påverkats av att 32 % av poängen utifrån den ursprungliga Cat-ch-ing mallen erhölls genom korrekt datering och signering, datoriserad dokumentation och korrekt användande av sökorden enligt VIPS modellen (21). Interbedömarreliabilitetstest genomfördes med 10 % av journalerna, n = 7 och visade på 96 % överensstämmelse. Validiteten påverkades positivt av att varje journal granskades mycket strukturerat utifrån huvudsökorden och sökordet elimination av båda författarna tillsammans, vilket medförde att risken för subjektiv felbedömning minskade. Analys I analysen av underlaget har centralmåttet medelvärde (M) angetts i förhållande till kvantitativa värden på kvotskalnivå samt spridningsmåttet standardavvikelse (SD). Åldersfördelning i hela urvalet har även beskrivits procentuellt. I analys av kvalitativa variabler på ordinalskalnivå har högsta respektive lägsta värde samt centralmåttet typvärde (T) och i ett fall median (Md) redovisats (23). Mann Whitney s test användes för att undersöka om det förelåg skillnad i dokumentationen kring urininkontinens i äldre kvinnors och mäns omvårdnadsjournaler (24). Wilcoxon Signed Ranks Test användes för att beräkna om skillnader förelåg mellan sjuksköterskors dokumentation kvantitativt och kvalitativt (24). För att förtydliga delar av resultatet redovisas data i frekvenstabeller eller stolpdiagram. Statistiska beräkningar har gjorts i SPSS version 14 och grafisk illustration i EXCEL. 21 CAMILLA FÄLDT, ANN HANSSON, MARIA EMILSSON OG INGER SANDÉN
3 Resultat Journalgranskningens resultat visade på att det förelåg brister i sjuksköterskors dokumentation kring urininkontinens hos äldre personer inom särskilt boende. I omvårdnadsjournalerna fanns sällan dokumentation kring utredning och bedömning av urininkontinens. När dokumentation kring behandling av urininkontinens förekom handlade det i de flesta fall om vilket inkontinenshjälpmedel som ordinerades och användes. Antalet (n) journaler som granskades var 67 och av dessa journaler tillhörde 43 (64 %) kvinnor och 24 (36 %) män. Kvinnornas och männens åldrar varierade mellan 62 till 100 år. Medelvärdet för kvinnornas och männens åldrar var 85 år, SD = 6,95. Urininkontinens förelåg hos 42 äldre personer varav 25 av dessa var kvinnor och 17 var män (Fig.1). Åldrarna hos de urininkontinenta kvinnorna varierade mellan 72 till 100 år och medelvärdet var 86 år, SD = 6,7. De urininkontinenta männens åldrar varierade mellan 65 till 93 år och medelvärdet var 84 år, SD= 6,3. Figur 1 visar åldersfördelning. Kvantitativ bedömning av omvårdnadsdokumentation i journaler tillhörande äldre kvinnor och män med urininkontinens Dokumentation av omvårdnadsanamnes, omvårdnadsstatus och uppdaterat status förekom med varierande kvantitet i journalerna. En omvårdnadsplan fanns dokumenterad i en journal. Bedömning kvantitativt av sjuksköterskors dokumentation i journaler tillhörande äldre kvinnor med urininkontinens visade att anamnes, ankomststatus och uppdaterat status fanns dokumenterat i de flesta journaler. Där framgår att omvårdnadsanamnes fanns dokumenterad i 20 av de urininkontinenta kvinnornas journaler och poängen varierade mellan två till tre poäng, T = två. Ankomststatus fanns dokumenterat i alla kvinnors journaler och poängen varierade mellan två till tre poäng och T = två. Uppdaterat status kring elimination fanns dokumenterat i 22 av de urininkontinenta kvinnornas journaler och poängen varierade mellan en till tre och T = två (Fig. 2). Bedömning kvantitativt av sjuksköterskors dokumentation i journaler tillhörande äldre män med urininkontinens visade att anamnes, ankomststatus och uppdaterat status fanns dokumenterat i de flesta journalerna. Omvårdnadsanamnes fanns dokumenterad i alla utom en av de urininkontinenta männens journaler och poängen varierade mellan en till tre och T = två. I alla männens journaler fanns ankomststatus dokumenterat och poängen varierade mellan två till tre poäng och T = tre. Uppdaterat status kring elimination fanns dokumenterat i 16 av de äldre männens journaler och poängen varierade mellan en till tre och T = två (Fig. 3). Figur 3 visar poängbedömning kvantitativt för äldre män. 22 Resultat av journalgranskningen Den sammanlagda poängen utifrån Cat-ch-ing mallen för respektive journal i hela urvalet av äldre män och kvinnor inom särskilt boende varierade mellan nio till 46 poäng (Tabell I). Full poäng erhölls inte i någon journal då omvårdnadsdokumentationen inte bedömdes vara helt komplett med bra kvalitet. Typvärdet var något högre än medianen, T= 21 poäng och Md = 18 poäng. Alla journaler innehöll dokumenterade uppgifter kring ansvarig sjuksköterska, med för- och efternamn, vilket gav fyra poäng. Tabell I Poängbedömning enligt Cat-ch-ing mallen, hela urvalet. Poäng 9 16 p p p p p Antal journaler Figur 2 visar poängbedömning kvantitativt för äldre kvinnor. Kvalitativ bedömning av sjuksköterskors dokumentation i omvårdnadsjournaler tillhörande äldre kvinnor med urininkontinens Enligt den kvalitativa bedömningen av sjuksköterskors dokumentation i journaler tillhörande äldre kvinnor med urininkontinens framgår det att omvårdnadsanamnes fanns dokumenterad i 20 journaler och saknades i fem. Poängen på kvalitet varierade mellan en till tre poäng och T = ett. Språket och innehållet var mindre bra i 13 av anteckningarna vilket bland annat innebar att det inte fanns dokumentation under alla sökord. I anamnesen rörde dokumentationen i förhållande till elimination och urininkontinens oftast förekomst av och upprepad urinvägsinfektion. Kommentarer kring om urininkontinens förelåg och dess orsaker förekom inte i någon journal. Ankomststatus kvalitativt förekom i alla journalerna. Poängen på kvaliteten varierade mellan en till tre poäng och T = ett. I 15 av journalerna saknades dokumentation under relevanta sökord och språket bedömdes som mindre bra samt i 10 av journalerna bedömdes anteckningarna som bra. I ankomststatus dokumenterades i åtta journaler att den äldre kvinnan använde inkontinenshjälpmedel och i 15 journaler angavs vilken typ av inkontinenshjälpmedel. Anteckningar kring att den äldre kvinnan var urininkontinent förekom i 10 journaler och i sex journaler fanns det dokumenterat att den äldre kvinnan var i behov av toaletträning eller skötte toalettbesöken själv. Bedömning av uppdaterat status kring elimination, kvalitativt visade att det saknades i tre av journalerna och inga var kompletta, poängen varierade mellan en till två och T = två. Ingen dokumentation bedömdes vara komplett då det dokumenterades under fel benämning såsom att omvårdnadsstatus, åtgärd och resultat till exempel fanns beskrivet under status, ej åtskiljt i åtgärd och resultat. En omvårdnadsplan fanns dokumenterad i förhållande till en kvinna med urininkontinens. I omvårdnadsplanen fanns diagnosen bra beskriven, målet beskrevs mindre bra, planerade åtgärder fanns tydligt beskrivna och resultatet bedömdes som bra men ej komplett (Fig. 4).
4 Figur 4 visar poängbedömning kvalitativt för äldre kvinnor. Figur 6 Jämförelse av den sammanlagda poängen kvantitativt och kvalitativt för hela urvalet. 23 Kvalitativ bedömning av sjuksköterskors dokumentation i omvårdnadsjournaler tillhörande äldre män med urininkontinens Bedömningen kvalitativt av sjuksköterskors dokumentation i journaler tillhörande äldre män med urininkontinens visade att omvårdnadsanamnes fanns dokumenterad i 16 journaler och saknades i en. Poängen på kvaliteten varierade mellan en till tre poäng och T = ett. Kommentarer kring om urininkontinens förelåg och dess orsaker förekom inte i någon journal. Kvalitativ bedömning av ankomststatus visade på att det förekom anteckningar under ankomststatus i 16 av journalerna och saknades i en. Kvalitetspoängen varierade mellan en till tre poäng och T = ett och två. Kvalitativ bedömning av uppdaterat status kring elimination visade på att det förekom i 16 av journalerna samt saknades i en. Poängen varierade mellan en till två poäng och T = ett. En omvårdnadsplan fanns dokumenterad i förhållande till en man med urininkontinens. I omvårdnadsplanen fanns diagnos bra beskrivet, målformulering bedömdes kvalitativt som mycket bra och planerade åtgärder samt resultat fanns ej beskrivet i någon journal (Fig. 5). Figur 5 visar poängbedömning kvalitativt för äldre män. Jämförelse mellan dokumentation kvantitativt och kvalitativt Det förelåg en skillnad mellan hur sjuksköterskorna dokumenterade kvantitativt och kvalitativt. Den sammanlagda poängen kvantitativt gav högre poäng än den sammanlagda poängen kvalitativt. Granskningen visade att det fanns en högre frekvens på poängen fem, sex, sju och åtta vad gällde den kvantitativa poängen i förhållande till den kvalitativa. Det förelåg samtidigt en högre frekvens på poängen två, tre och fyra vad gällde den kvalitativa poängen i förhållande till den kvantitativa (Fig. 6). Det förelåg en statistisk säkerställd skillnad mellan hur sjuksköterskorna dokumenterade kvantitativt och kvalitativt i hela urvalet då p = 0,00. Granskning av sjuksköterskornas dokumentation kvantitativt gällande anamnes, ankomststatus och uppdaterat status visade inte på någon skillnad mellan kvinnors och mäns journaler då p = 0,209. Granskningen av sjuksköterskors dokumentation kvalitativt gällande anamnes, ankomststatus och uppdaterat status visade inte heller på någon skillnad mellan könen då p = 0,546. Diskussion Metoddiskussion Journalgranskningen gjordes utifrån en mall, Cat-ch-ing, vilken modifierades utifrån syftet med studien. Genom modifieringen av granskningsmallen anser författarna att den i än högre grad mäter det som den avsett att mäta då Cronbach s alpha visade på god intern reliabilitet. Mallen har begränsningar då 32 % av poängen utifrån den ursprungliga Cat-ch-ing mallen kan erhållas utan att omvårdnadsprocessen följs och dokumenteras (21). Den modifierade granskningsmallen bidrog till en hög validitet i studien då bedömningen blev strukturerad och mallen var enkel att följa. Ett interbedömarreliabilitetstest genomfördes som visade på hög överensstämmelse mellan granskarna. Journalerna granskades av författarna tillsammans vilket ytterligare stärkte validiteten och reliabiliteten. Vid analys av kvantitativa variabler på kvotskalnivå användes medelvärde och standardavvikelse för att beskriva utfallet då medelvärde är det medelsnittsmått som ger mest information och skall användas då det är möjligt samt standardavvikelse som är det vanligaste spridningsmåttet (23). Typvärde samt högsta och lägsta värde användes för att beskriva utfallet av kvalitativa variabler på ordinalskalnivå. Då möjliga variabelvärden var få ansåg författarna att typvärde gav en tydligare bild av urvalet. Användbara centralmått i förhållande till ordinaldata är typvärde vilket betecknar det vanligaste förekommande variabelvärdet men används relativt sällan för att beskriva variabler (23). Median användes vid ett tillfälle för att beskriva poängsummans mellersta värde. Författarna anser att median kan vara värdefullt att använda då det i detta fall beskrevs i förhållande till typvärdet. Studiens resultat är, enligt författarna, inte representativt för sjuksköterskors dokumentation inom särskilt boende i hela Sverige då granskningen utförts på ett mindre antal journaler på särskilt boende inom samma kommun. Författarna anser dock att studiens resultat kan vara representativt inom den kommun där journalgranskningen genomförts. Resultatdiskussion Resultatet visade på att dokumentation kring urininkontinens förekom i 67 % av journalerna, vilket styrks av tidigare rapporter (3) där förekomsten beräknas till mellan %. Medelåldern på personerna i studien var 85 år vilket överensstämmer helt med en tidigare studie (3). Medelåldern för kvinnorna med urininkontinens var något högre än för männen men urininkontinens förekom i högre grad hos männen. Tidigare studier visar att förekomsten av urininkontinens ökar markant hos män efter 70 års ålder och skillnaden mellan könen minskar men förhållandet blir inte det omvända (1, 3) såsom studiens resultat visade. Orsaken till denna skillnad kunde vara att antalet journaler som granskades var relativt få eller så kan det ha påverkats av att äldre personer inom denna kommun beviljats insatsen särskilt boende i relation till grad av funktionsnedsättning och behov av stöd och hjälp i vardagen. Resultatet visade på att utifrån Cat-ch-ing mallen var sjuksköterskornas dokumentation inte komplett med god kvalitet i någon journal. De låga poängsummorna innebar att de uppgifter som skulle ligga till grund för vård och behandling ej dokumenterats eller var av mindre bra kvalitet. I sjuksköterskans omvårdnadsansvar ingår att dokumentera de uppgifter i journalen som krävs för att patienten skall erhålla en god och säker vård (20, 25). Bris- CAMILLA FÄLDT, ANN HANSSON, MARIA EMILSSON OG INGER SANDÉN
5 24 terna i sjuksköterskornas dokumentation kring urininkontinens kunde tyda på att de inte såg det som ett problem för den äldre personen utan något som hör till normalt åldrande. För den äldre personen kan brister i dokumentationen leda till att allvarliga tillstånd inte upptäcks och behandlas samt att den behandling som erhålls inte är individuellt anpassad utifrån personens behov och situation (7, 8, 20). Anamnes och ankomststatus fanns dokumenterat i de flesta journalerna men anteckningar kring om urininkontinens förelåg eller dess orsaker saknades vid inflyttning. I flera journaler fanns dokumentation om att urininkontinens förelåg eller vilket typ av inkontinenshjälpmedel som användes vilket överensstämmer med tidigare studie (10). Dokumentation kring den äldre personens upplevelse av besvären kring urininkontinens återfanns inte i någon journal och utredning av besvär med urininkontinens fanns beskrivet i en journal. Förhållandet att äldre personer inom särskilt boende ej erhåller utredning rapporteras om i tidigare studier (6, 10). Resultatet visade på brister i dokumentationen kring utredning av urininkontinens men detta förhållande kan ej med säkerhet tyda på att det också fanns brister i den omvårdnad och behandling som den äldre personen erhållit, då studiens syfte ej varit att granska vilken vård den äldre personen erhållit. En tidigare studie visar på att det föreligger skillnader mellan vad sjuksköterskan dokumenterar och vad som utförs i verkligheten (12). Resultatet visade på att omvårdnadsplaner kring urininkontinens sällan fanns dokumenterade. För sjuksköterskan kan bristen på omvårdnadsplaner innebära svårigheter att följa upp och utvärdera vidtagna åtgärder. Kvalitetsutveckling av vården försvåras då det inte finns någon dokumenterad strategi för hur ett problem ska hanteras. En förutsättning för att en trygg och säker vård ska kunna utföras är att sjuksköterskornas omvårdnadsplaner är tydliga och tillgängliga (5). För den äldre personen kan bristande omvårdnadsdokumentation få konsekvenser i det dagliga livet genom att kontinuitet i omvårdnad och behandling brister. Omvårdnadspersonalens möjlighet att logiskt följa ett förlopp eller genomföra rätt behandling försvåras. För sjuksköterskan kan brist på relevant dokumentation i omvårdnadsjournalen innebära att omvårdnaden, av andra, bedöms som bristfällig. Sjuksköterskorna själva sätter inte kvaliteten på omvårdnaden i samband med bristande dokumentation (6). Resultatet visade inte på något samband mellan att en bra dokumentation kvantitativt följdes av en bra dokumentation kvalitativt. En omsorgsfullt dokumenterad omvårdnad bidrar till att patientvården utvecklas samt att säkerhet och kvalitet ökar (25). Konklusion Dokumentation kring urininkontinens hos äldre personer inom särskilt boende har stora brister då väsentliga uppgifter för att en god och säker vård ska kunna erbjudas saknas. Bristen på hänvisning till vårdprogram och riktlinjer kan tyda på att de saknas eller att de inte är anpassade för äldre personer inom särskilt boende vilket medför att sjuksköterskan har svårt att använda dem, eller inte känner till dem. Brister i dokumentationen kan för den äldre personen leda till att besvären med urininkontinens kvarstår eller förvärras genom att det uppstår en obalans mellan den äldre personens inre och yttre resurser och det dagliga livets krav i samband med blåstömning. En förbättrad dokumentation skulle kunna erhållas genom återkommande utbildning avseende omvårdnadsdokumentation. Vidare skulle en utveckling av lätthanterliga och tydliga vårdprogram riktade mot äldre personer inom särskilt boende som besväras av urininkontinens kunna bidra till en ökad förekomst av dokumenterad utredning, bedömning, behandling och utvärdering av urininkontinens. Vidare forskning genom en intervjustudie av sjuksköterskor inom särskilt boende skulle kunna bidra till ökad förståelse för vilka hinder och möjligheter som föreligger avseende dokumentation av urininkontinens. Kontaktperson: Ann Hansson* RN, Mimosavägen 32, SE Trollhättan. ann.hansson@trollhattan.se Camilla Fäldt* RN, Gullregnsvägen 17, SE Trollhättan. camilla.faldt@student.hv.se Maria Emilsson** RN, PhD student, University West, SE Trollhättan. maria.emilsson@hv.se Inger Sandén** RN, PhD, Hälsouniversitetet, SE Linköping. inger.sanden@liu.se *Dessa författare bidrog med lika arbete i denna artikel. **Dessa författare bidrog med handledning och kritisk läsning av artikeln. Referenser 1. Norlén, L., & Siltberg, H. (2003). Hålla tätt en bok om urininkontinens och överaktiv blåsa. Täby: Pfizer AB. 2. Hellström, A- L., & Lindehall, B. (2006). Uroterapi. Lund: Studentlitteratur. 3. Statens beredning för medicinsk utvärdering. (2003). Evidensbaserad äldrevård, en inventering av det vetenskapliga underlaget. (SBU-rapport, 163). Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering. 4. Statens beredning för medicinsk utvärdering. (2000). Behandling av urininkontinens. (SBU-rapport, 143). Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering. 5. Thompson, D. (2004). Geriatric Incontinence: The long term care challenge. Urologic Nursing, 24 (4), Mangnall, J., Taylor, P., Thomas, S., & Watterson, L. (2006). Continence problems in care homes: auditing assessment and treatment. Nursing Older People, 18 (2), Broddeskog, L., Granström, G., Fjellström, M., Ögren, L-O., & Lauritzen, M. (1997). Kvalitetssystem i inkontinensvården inom särskilda boendeformer en arbetsmodell. Stockholm: Socialstyrelsen. 8. Dmochowski, R. (2005). Urinary Incontinence: Proper assessment available treatment options. Journal of Womens Health, 14 (10), Wilson, L. (2003). Continence and older people: the importance of functional assessment. Nursing Older People. 15(4), Socialstyrelsen. (2003). Inkontinensvården i ordinärt och särskilt boende. (Socialstyrelsens rapport ). Stockholm: Socialstyrelsen. 11. Schnelle, J., Cadogan, M., Grbic, D., Bates-Jensen, B., Osterweil, D., Yoshii, J., & Simmons, S. (2003). A standardized quality assessment system to evaluate incontinence care in the nursing home. Journal of the American Geriatrics. 51, Schnelle, J., Bates-Jensen, B., Chu, L., & Simmons, S. (2004). Accuracy of nursing home medical record information about care-process delivery: Implications for staff management and improvement. Journal of the American Geriatrics Society. 52, Länsstyrelsen i Västra Götalands län och Socialstyrelsen. (2006). Inkontinensvård. Tillsyn av insatser inom socialtjänsten och hälso- och sjukvården (Socialstyrelsens rapport Nr. 2006:91). Stockholm: Socialstyrelsen. 14. Lekan-Rutledge, Deborah. (2004). Urinary incontinence strategies for frail elderly women. Urologic Nursing, 24 (4), Norheim, A., & Guttormsen Vinsnes, A. (2005). Ansatte på sykehus sine holdninger til eldre och patienter med urininkontinens. Vård i Norden, 25 (1), Du Beau, C. E., Simon, S., & Morris, J. N. (2006). The effect of urinary incontinence on quality of life in older nursing home residents. Journal of the American Geriatrics Society, 54, Norton, C. (2006). Nursing older people: independence, autonomy and selffulfilment: Eliminating. In S. Redfern., & M. Ross (Eds.), Nursing Older People. (4 th ed., pp ). London: Churchill Livingstone. 18. Carnevali, D. (1996). Handbok i omvårdnadsdiagnostik. Stockholm: Liber AB. 19. Ehnfors, M., & Ehrenberg, A. (2007). Kvalitetsindikatorer för omvårdnadsdokumentation i patientjournalen. I: E. Idvall, (Red.), Kvalitetsindikatorer inom omvårdnad (ss.30 44). Stockholm: Gothia Förlag. 20. SFS 1982:763. Hälso- och sjukvårdslagen. Stockholm: Riksdagen. 21. Björvell, C., Thorell Ekstrand, I., & Wredling, R. (2000). Development of an audit instrument for nursing plans in the patient record. Quality in Health Care, 9, Björvell, C. (2001). Sjuksköterskans journalföring En praktisk handbok. Lund: Studentlitteratur. 23. Ejlertsson, G. (2003). Statistik för hälsovetenskaperna. Lund: Studentlitteratur. 24. Brace, N., Kemp, R., & Snelgar, R. (2006). SPSS for psychologists: a guide to data analysis using SPSS for Windows (3. ed ). Basingstoke: Palgrave Macmillan. 25. SFS 1985: 562. Patientjournallagen. Stockholm: Riksdagen. 26. Ehnfors, M., Ehrenberg, A., & Thorell-Ekstrand, I. (2005). VIPS-boken. Stockholm: Vårdförbundet.
12.12 Kvalitetsindikatorer för Urininkontinens
12.12 Kvalitetsindikatorer för Urininkontinens Urininkontinens definieras som ofrivilligt urinläckage av sådan omfattning att det utgör ett socialt och/eller hygieniskt problem, samt är objektivt mätbart(1).
Läs merMargareta Ehnfors och Anna Ehrenberg
Margareta Ehnfors och Anna Ehrenberg Kvalitetsindikatorerna som beskrivs i den här boken är avsedda att användas som gemensamma mått på omvårdnadens kvalitet. För att regelbundet kunna utvärdera kvaliteten
Läs merKvalitetsgranskning av omvårdnadsdokumentation i datoriserad patientjournal
Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap Enheten för vårdvetenskap Kvalitetsgranskning av omvårdnadsdokumentation i datoriserad patientjournal Författare: Ann-Katrin Pettersson Jennie Hellström Uppsatskurs,
Läs merRiktlinjer för hälso- och sjukvård. Riktlinje för dokumentation i patientjournalen
Riktlinjer för hälso- och sjukvård Riktlinje för dokumentation i patientjournalen RIKTLINJER 1 Riktlinje för dokumentation i patientjournalen Ersätter Riktlinjer för hälso- och sjukvårdsdokumentation i
Läs merBlås- och tarmdysfunktion
Region Stockholm Innerstad Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering Regel för hälso- och sjukvård Sida 1 (6) 2017-08-30 Blås- och tarmdysfunktion MAS/MAR stadsdelsförvaltningarna
Läs merRiktlinje för informationshantering och journalföring
RIKTLINJER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Sid 1 (5) Riktlinje för informationshantering och journalföring Nedanstående lagar, förordningar föreskrifter och allmänna råd ligger till grund för omvårdnadsdokumentationen.
Läs merRiktlinjer för informationshantering och journalföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Järfälla kommun.
2008-08-15 1 (6) Reviderad 2010-04-21 Riktlinjer för informationshantering och journalföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Järfälla kommun. Nedanstående lagar, förordningar allmänna råd ligger
Läs merApril Bedömnings kriterier
Bedömnings kriterier Lärandemål Exempel på vad samtalet kan ta sin utgångspunkt i eller relateras till Viktigt är att koppla samtalet och reflektionen till konkreta patientsituationer och studentens egna
Läs merDagens program Urininkontinens - Katarina Ekman, Gynekolog Falu lasarett Gagnefs kommun - Förbättringsarbetet Toarätten
Dagens program Urininkontinens - Katarina Ekman, Gynekolog Falu lasarett Gagnefs kommun - Förbättringsarbetet Toarätten Nätverkets uppdrag, nätverksträff 16 maj 2013 Vårdprogram och rutiner synpunkter
Läs merKursplan. Kurskod VRA421 Dnr 195/ Beslutsdatum Omvårdnad grundläggande yrkesspecifika studier i vårdmiljö
Kursplan Institutionen för vårdvetenskap och socialt arbete Kurskod VRA421 Dnr 195/2001-510 Beslutsdatum 2001-09-11 Kursens benämning Engelsk benämning Ämne Omvårdnad grundläggande yrkesspecifika studier
Läs merVÅRDPLANER MED HJÄLP AV STANDARDISERAT SPRÅK OCH STRUKTUR
VÅRDPLANER MED HJÄLP AV STANDARDISERAT SPRÅK OCH STRUKTUR Eller Strukturerad dokumentation - stämmer det med personcentrerad vård? INGER JANSSON UNIVERSITETSLEKTOR, SAHLGRENSKA AKADEMIN, GÖTEBORGS UNIVERSITET
Läs merRIKTLINJE. Gäller från Utfärdat av Godkänt Anna Gröneberg, MAS Lillemor Berglund VC 29 HSL
KUB6062, v2.0, 2013-05-29 RIKTLINJE Gäller från Utfärdat av Godkänt 2017-04-18 Anna Gröneberg, MAS Lillemor Berglund VC 29 HSL Riktlinje för god inkontinensvård Styrdokument Hälso- och sjukvårdslagen Socialstyrelsens
Läs merMall för granskning av vetenskapliga artiklar om mätmetoder
Mall för granskning av vetenskapliga artiklar om mätmetoder Fyll endast i relevant information! * Begreppet finns förklarat i Manualen! Sammanfattning av artikeln Titel Författare Tidskrift År; vol:sidor
Läs merÅr Kontakt med läkare + HSL Läkemedelshantering Delegering
Bilaga 1. Bergsunds vård- och omsorgsboende B-huset plan B4+B5 Bergsund drivs på entreprenad av Temabo AB. Enheten består av två våningsplan och har plats för 31 personer. Inkontinens-, nutritions- och
Läs merABCDE. stadsdelsförvaltning A VDELNINGEN FÖR STRATEGI OCH
Norrmalms stadsdelsförvaltning A VDELNINGEN FÖR STRATEGI OCH STÖD TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2002-01-07 DNR 530-751/01 Handläggare: Riitta Sköld Tfn: 08 508 09 307 Till Norrmalms stadsdelsnämnd Granskning
Läs merPatientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie
Institutionen Hälsa och samhälle Sjuksköterskeprogrammet 120 p Vårdvetenskap C 51-60 p Ht 2005 Patientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie Författare: Jenny Berglund Laila Janérs Handledare:
Läs merBeslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm
SOSFS 2012:9 Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september
Läs merOmvårdnadsdokumentation -granskning av omvårdnadsjournaler inom psykiatrisk slutenvård
Institutionen för omvårdnad hälsa och kultur Omvårdnadsdokumentation -granskning av omvårdnadsjournaler inom psykiatrisk slutenvård Författare Åsa Vejedal Handledare för bakgrund och metod, Stina Lundgren
Läs merJOURNALGRANSKNING Rutin 10.5.
JOURNALGRANSKNING Rutin 10.5. Mål Granska journaldokumentation för att säkerställa dokumentationen, finna förbättringsområden och få en kvalitetsutveckling i syfte att tillförsäkra patienten en god och
Läs merRUTIN Anslutning till hemsjukvården, sjuksköterskeinsatser
RUTIN Anslutning till hemsjukvården, sjuksköterskeinsatser Antagen av xx nämnden xx-xx-xx xx Dokumentet gäller som längst fram till 20xx-xx-xx Dokumentägare: Irene Eklöf RUTIN 1(3) Rutin för anslutning
Läs merDokumentation av smärta och smärtbehandling hos barn med lårbensbrott på Akutmottagningen på Mora lasarett
Institutionen för hälsa och samhälle Examensarbete inriktning omvårdnad Grundnivå II, 15 högskolepoäng Ht, 2009 Dokumentation av smärta och smärtbehandling hos barn med lårbensbrott på Akutmottagningen
Läs merRegel för Hälso- och sjukvård: Urininkontinens/ blåsfunktionsstörning
Region Stockholms Innerstad Sida 1 (9) MEDICINSKT ANSVARIGA 2014-04-07 SJUKSKÖTERSKOR OCH MEDICINSKT ANSVARIG FÖR REHABILTERING Regel för Hälso- och sjukvård: Urininkontinens/ blåsfunktionsstörning MAS
Läs merFactors and interventions influencing health- related quality of life in patients with heart failure: A review of the literature.
Litteraturstudier Factors and interventions influencing health- related quality of life in patients with heart failure: A review of the literature. Bakgrund/inledning Vi tycker att bakgrunden i artikeln
Läs merRiktlinjer för dokumentation och informationshantering inom hälsooch sjukvårdens område i Nyköpings kommun
Riktlinjer utarbetade för: Vård och Omsorgsnämnden Kvalitetsområde: Hälso- och sjukvård Framtagen av ansvarig tjänsteman: Annika Jansson, Anna- Karin Tholerus Medicinskt ansvariga sjuksköterskor Giltig
Läs merSektor Stöd och omsorg
0 (5) Dokumentbenämning/typ: Riktlinje Verksamhet/process: Sektor stöd o omsorg Ansvarig:MAS/MAR Fastställare: MAS/MAR Gäller fr.o.m: 2012-10-24 D.nr: Utgåva/version: 2 Utfärdad/reviderat: 2016-12-02 Uppföljning:
Läs merOm blåsdysfunktion (inkontinens) med referenser
Om blåsdysfunktion (inkontinens) med referenser Framtaget av Agneta Sandberg, uroterapeut Landstinget Blekinge och Anders Engelholm, utvecklingsledare Kommunförbundet Västernorrland (FoU Västernorrland)
Läs merRiktlinje för god inkontinensvård
RIKTLINJE Version Datum Utfärdat av Godkänt 1 2014-01-02 Eva Franzén Förvaltningsledningen 2 2014-01-17 Eva Franzén Förvaltningsledningen Riktlinje för god inkontinensvård Styrdokument Hälso- och sjukvårdslagen
Läs merMall och manual för granskning av interventionsstudier
Mall och manual för granskning av interventionsstudier Denna granskningsmall är modifierad efter original från SBU (5), 2002-12-12. En vetenskaplig artikel är oftast indelad i följande avsnitt: introduktion,
Läs merIntroduktion till ämnet kvalitetsutveckling. av Åsa Muntlin
Introduktion till ämnet kvalitetsutveckling av Åsa Muntlin Vad är kvalitet? Värde, egenskap, sort Kvalitet förknippas som något positivt och önskvärt En definition av vårdkvalitet Att fullt ut svara mot
Läs merRiktlinjer för informationshantering och journalföring i hälso- och sjukvården i särskilt boende i Solna kommun
2012-07-16 SID 1 (9) Ansvarig för rutin Medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från revideras 2016-07-25 Riktlinjer för informationshantering och journalföring i
Läs merChecklista för systematiska litteraturstudier 3
Bilaga 1 Checklista för systematiska litteraturstudier 3 A. Syftet med studien? B. Litteraturval I vilka databaser har sökningen genomförts? Vilka sökord har använts? Har författaren gjort en heltäckande
Läs merDokumentation och informationsöverföring inom hälso- och sjukvård i Borås Stad
Vård och äldreförvaltningen Sociala omsorgsförvaltningen Arbetslivsförvaltningen och informationsöverföring inom hälso- och sjukvård i Borås Stad Rutinen gäller inom Äldreomsorgen, Individ-och familjeomsorgen,
Läs merBasutbildning i Hälso- och sjukvård - Detta dokument är ett skriftligt komplement till Basutbildningsfilmen.
Datum 2017-05-11 Uppdaterad 180528 Socialförvaltningen Version 1 Christina Uddén Jenny Bengtsson Basutbildning i Hälso- och sjukvård - Detta dokument är ett skriftligt komplement till Basutbildningsfilmen.
Läs merOMVÅRDNADSDOKUMENTATION
Örebro Universitet Hälsovetenskapliga institutionen Omvårdnadsvetenskap Nivå C Höstterminen 2006 OMVÅRDNADSDOKUMENTATION faktorer som har betydelse för sjuksköterskans attityder (Nursing documentation
Läs merInstitutionen för vårdvetenskap och hälsa. Studentens namn. Studentens personnummer. Handledare/ansvarig. Vårdavdelning/enhet
Institutionen för vårdvetenskap och hälsa Termin 3 BeVut, Bedömningsformulär för Verksamhetsförlagd utbildning Kurs: Omvårdnad vid hälsa och ohälsa, 30 hp. Kurskod: OM4350 Studentens namn Studentens personnummer
Läs merRiktlinjer för informationshantering och journalföring i hälso- och sjukvården i särskilt boende i Solna kommun
SID 1 (8) Ansvarig för rutin Medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från revideras 2019-07-07 Riktlinjer för informationshantering och journalföring i hälso- och
Läs merAssessment Bedömning. Evaluation Utvärdering. Diagnosis Diagnos. Planning Planering. Implementation Genomförande
Omvårdnadsprocessen The nursing process Anneli Jönsson leg sjuksköterska, universitetsadjunkt, doktorand anneli.jonsson @med.lu.se The nursing process is a conceptual framework that enables the student
Läs merRutiner för dokumentation och journalhantering i särskilda boendeformer för äldre
Riktlinje 6/ Dokumentation Rev. 2014-12-22 Nämndkontor Social Annicka Pantzar Medicinskt ansvarig sjuksköterska Rutiner för dokumentation och journalhantering i särskilda boendeformer för äldre Inledning
Läs mer4.1 Riktlinje för dokumentation och informationsöverföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Tyresö kommun
1(5) 4.1 Riktlinje för dokumentation och informationsöverföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Tyresö kommun Nedanstående lagar, förordningar allmänna råd ligger till grund för omvårdnadsdokumentationen.
Läs merRiktlinje för hälso- och sjukvårdsdokumentation
Riktlinje för hälso- och sjukvårdsdokumentation Journalhandling En journalhandling är alla handlingar och anteckningar som innehåller uppgifter om patientens tillstånd och de åtgärder som genomförts eller
Läs merMetoder och instrument för utvärdering av interventioner i vårdmiljön
Metoder och instrument för utvärdering av interventioner i vårdmiljön Marie Elf Nätverket Hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer (HFS) samt Forum för vårdbyggnads höstkonferens 2011 Marie Elf mel@du.se
Läs merKurs: Omgivningens betydelse vid hälsa och ohälsa, 22,5 hp. Kurs kod: OM4360
Institutionen för vårdvetenskap och hälsa KOMMUNAL HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Termin 4 BeVut, Bedömningsformulär för Verksamhetsförlagd utbildning Kurs: Omgivningens betydelse vid hälsa och ohälsa, 22,5 hp. Kurs
Läs merINKONTINENSVÅRD RIKTLINJE FÖR INKONTINENSVÅRD, BLÅS- OCH TARMFUNKTIONSSTÖRNINGAR
INKONTINENSVÅRD RIKTLINJE FÖR INKONTINENSVÅRD, BLÅS- OCH TARMFUNKTIONSSTÖRNINGAR KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: Vård- och omsorgsförvaltningen Ansvarig: Medicinskt ansvarig sjuksköterska Uppdaterad: 2018-09-01
Läs merKurs: Omgivningens betydelse vid hälsa och ohälsa, 22,5 hp. Kurs kod: OM4360
Institutionen för vårdvetenskap och hälsa KOMMUNAL HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Termin 4 BeVut, Bedömningsformulär för Verksamhetsförlagd utbildning Kurs: Omgivningens betydelse vid hälsa och ohälsa, 22,5 hp. Kurs
Läs merNärståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke
Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke Percieved Participation in Discharge Planning and Health Related Quality of Life after Stroke Ann-Helene Almborg,
Läs merBedömningsredskap för ADL--K/F (ADL=aktiviteter i dagliga livet, K=kriminell, F=flykting)
Bedömningsredskap för ADL--K/F (ADL=aktiviteter i dagliga livet, K=kriminell, F=flykting) Målgrupp: Personer med en nedsättning av funktioner kopplade till aktiviteter i det dagliga livet p.g.a. lång tid
Läs merSTRUKTURERAD DOKUMENTATION MED GEMENSAM TERMINOLOGIför ökad kvalitet på omvårdnaden!
STRUKTURERAD DOKUMENTATION MED GEMENSAM TERMINOLOGIför ökad kvalitet på omvårdnaden! INGER JANSSON UNIVERSITETSLEKTOR, SAHLGRENSKA AKADEMIN, GÖTEBORGS UNIVERSITET Vart tog omvårdnadsprocessen vägen? Och
Läs merInformatik. Kvalitetsarbete
Informatik Informations- och kommunikationsteknologi spelar idag en allt mer genomgripande roll i hälso- och sjukvården. Informatik är det vetenskapliga studiet av information och hur man presenterar och
Läs merKvalitativ metod. Varför kvalitativ forskning?
06/04/16 Kvalitativ metod PIA HOVBRANDT, HÄLSOVETENSKAPER Varför kvalitativ forskning? För att studera mening Återge människors uppfattningar/åsikter om ett visst fenomen Täcker in de sammanhang som människor
Läs merREGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: RISKBEDÖMNINGAR FÖR FALL, NUTRITION, TRYCKSÅR, MUNHÄLSA OCH INKONTINENS.
Region Stockholm Innerstad Sida 1 (5) Rev. 2014-01-27 Sjuksköterskor Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: RISKBEDÖMNINGAR FÖR FALL, NUTRITION, TRYCKSÅR, MUNHÄLSA OCH INKONTINENS.
Läs merInformationssäkerhet i patientjournalen
RIKTLINJER FÖR Informationssäkerhet i patientjournalen Antaget av Vård- och omsorgsnämnden Antaget 2019-04-02 Giltighetstid 2023-04-02 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Håbo kommuns styrdokumentshierarki
Läs merRutiner för dokumentation och journalhantering inom LSS (gruppboende, serviceboende och daglig verksamhet)
Riktlinje 4/ Dokumentation LSS Rev. 2017-06-22 Socialkontoret Annicka Pantzar Medicinskt ansvarig sjuksköterska Rutiner för dokumentation och journalhantering inom LSS (gruppboende, serviceboende och daglig
Läs merRiktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal
Diarienummer NHO-2014-0254 ALN-2014-0436 Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal Utgår från övergripande styrdokument för hälso- och sjukvård i Uppsala kommun omfattande nämndernas
Läs merSvensk sjuksköterskeförening om
FEBRUARI 2011 Svensk sjuksköterskeförening om Evidensbaserad vård och omvårdnad Kunskapsutvecklingen inom hälso- och sjukvården är stark, vilket ställer stora krav på all vårdpersonal att hålla sig uppdaterad
Läs merKvalitetskrav. i bostad med särskild service för vuxna enligt LSS exklusive annan särskilt anpassad bostad i Varbergs kommun
Kvalitetskrav i bostad med särskild service för vuxna enligt LSS exklusive annan särskilt anpassad bostad i Varbergs kommun RIKTLINJER Följande kvalitetskrav för bostäder med särskild service för vuxna
Läs merNationell klinisk slutexamination för sjuksköterskeexamen, 180 hp. Bedömningsunderlag vid praktiskt prov
Nationell klinisk slutexamination för sjuksköterskeexamen, 180 hp Bedömningsunderlag vid praktiskt prov 2 (11) NATIONELL KLINISK SLUTEXAMINATION FÖR SJUKSKÖTERSKEEXAMEN BEDÖMNINGSUNDERLAG VID PRAKTISKT
Läs merNATIONELLT FACKSPRÅK OCH NATIONELL INFORMATIONSSTRUKTUR -HUR KAN DET ANVÄNDAS FÖR DOKUMENTATION INOM OMVÅRDNAD?
NATIONELLT FACKSPRÅK OCH NATIONELL INFORMATIONSSTRUKTUR -HUR KAN DET ANVÄNDAS FÖR DOKUMENTATION INOM OMVÅRDNAD? INGER JANSSON UNIVERSITETSLEKTOR, SAHLGRENSKA AKADEMIN, GÖTEBORGS UNIVERSITET Vart tog omvårdnadsprocessen
Läs merStudentens namn. Studentens personnummer. Handledare/ansvarig. Vårdavdelning/enhet
Institutionen för vårdvetenskap och hälsa KOMMUNAL HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Termin 4 BeVut, Bedömningsformulär för Verksamhetsförlagd utbildning Kurs: Omgivning, hälsa och ohälsa, 30 hp. Kurs kod: OM3260 Studentens
Läs merUnderlag till frågor om urininkontinens
Dokumentbeteckning 2014-02-20 Dnr 5.2-15714/2010 1(6) Avdelningen för statistik och jämförelser Enheten för öppna jämförelser 2 marianne.lidbrink@socialstyrelsen.se Underlag till frågor om urininkontinens
Läs merRegel för Hälso och sjukvård: PERSONLYFT OCH LYFTSELE
Region Stockholm Innerstad Sida 1 (8) 2014-05-22 Sjuksköterskor Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering Regel för Hälso och sjukvård: PERSONLYFT OCH LYFTSELE Sjuksköterskor och Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering
Läs mer11.5 Checklista - Egengranskning Mottagningsarbete och Hemsjukvård
11.5 Checklista - Egengranskning Mottagningsarbete och Hemsjukvård NATIONELL NIVÅ Lagar, föreskrifter och allmänna råd. Finns? Kännedom? Görs/Följs? 1. Hälso- och sjukvårdslagen, HSL, 1982:763 2. Socialtjänstlagen,
Läs merTermin Innehåll Lärandemål Aktivitet Examination
Termin Innehåll Lärandemål Aktivitet Examination 1-2 Vetenskapsteori och vetenskaplig metod: 1-forskningsprocessen och informationssökning 2-deskriptiv statistik 3-epidemiologisk forskning 4 -mätmetoder
Läs merDokumentation inom äldreomsorgen redovisning av strategi för hur bristerna i dokumentation ska åtgärdas
ENSKEDE-ÅRSTA-VANTÖRS STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR ÄLDR EOMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2009-04-30 Handläggare: Gunweig Högberg Telefon: 08-508 20 505 Till Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd
Läs merEXAMINATION KVANTITATIV METOD vt-11 (110204)
ÖREBRO UNIVERSITET Hälsoakademin Idrott B Vetenskaplig metod EXAMINATION KVANTITATIV METOD vt-11 (110204) Examinationen består av 11 frågor, flera med tillhörande följdfrågor. Besvara alla frågor i direkt
Läs merAktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län
Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län April 2013 Inledning Vilgotgruppen beslutade i mars 2012 att anta Aktivitetsplan
Läs merInformation till legitimerade tandhygienister. Kvalitetssäkra patientjournalen
SVERIGES Information till legitimerade tandhygienister Kvalitetssäkra patientjournalen TANDHYG Kvalitetssäkra patientjournalen Inledning En legitimerad tandhygienist måste utöver sitt yrkeskunnande om
Läs merICNP, ICF, KVÅ, ICD OCH NANDA - HUR KAN DESSA SAMVERKA? INGER JANSSON & BEATRIX ALGURÉN
ICNP, ICF, KVÅ, ICD OCH NANDA - HUR KAN DESSA SAMVERKA? INGER JANSSON & BEATRIX ALGURÉN Vart tog omvårdnadsprocessen vägen? Och VIPS, finns det kvar? Nej vi använder inte VIPS längre, nu har vi ICF. Vi
Läs merOmvårdnad AV, Kurs i vård vid inkontinens, 7,5 hp
1 (5) Kursplan för: Omvårdnad AV, Kurs i vård vid inkontinens, 7,5 hp Nursing Science MA, Course in care of the incontinent patient, 7,5 credits Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde Nivå Inriktning
Läs merOmvårdnad inom somatisk vård, 13,5 högskolepoäng Medical Surgical Nursing Care, 13.5 credits
Sida 1 av 5 Kursplan Röda korsets högskola Dnr: 48/2012 Teknikringen 1 Datum: 2012-08-06 Box 55676 102 15 Stockholm Telefon: 08-587 516 00 Fax: 08-587 51690 www.rkh.se Omvårdnad inom somatisk vård, 13,5
Läs merFÖRÄNDRAT HÄLSOTILLSTÅND
FÖRÄNDRAT HÄLSOTILLSTÅND RIKTLINJE FÖR KONTAKT MED LÄKARE OCH LEGITIMERAD PERSONAL VID FÖRÄNDRAT HÄLSOTILLSTÅND HOS PATIENTER INOM KOMMUNAL VÅRD OCH OMSORG KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: Vård- och omsorgsförvaltningen
Läs merLäkemedelsgenomgångar primärvården
Sida 1(7) Handläggare Giltigt till och med Reviderat Processägare Emelie Sörqvist Fagerberg (est020) 2016-07-12 2015-01-12 Emelie Sörqvist Fagerberg (est020) Fastställt av Anders Johansson (ljn043) Gäller
Läs merEvidensbegreppet. Kunskapsformer och evidens. Epistemologi. Evidens. Statens beredning för medicinsk utvärdering; SBU. Archie Cochrane
Kunskapsformer och evidens Evidensbegreppet Jämföra erfarenhets och evidensbaserad kunskap i relation till beprövad erfarenhet Skriftligt sammanställa vetenskaplig kunskap enligt forskningsprocessen samt
Läs merKURSPLAN. VÅ1027 Basal omvårdnad, 12 högskolepoäng, grundnivå 1, Basic Nursing, 12 Higher Education Credits *, Undergraduate Level 1
Sida1(6) KURSPLAN VÅ1027 Basal omvårdnad, 12 högskolepoäng, grundnivå 1, Basic Nursing, 12 Higher Education Credits *, Undergraduate Level 1 Mål Kursens övergripande mål är att studenten tillägnar sig
Läs merDokumentation Hälso- och sjukvård HSL
Dokumentation Hälso- och sjukvård HSL Styrdokument Riktlinjer Dokumentansvarig MAS Skribent MAS Beslutat av Förvaltningschef dnr VON 319/18 Gäller för Vård- och omsorgsförvaltningen Gäller från och med
Läs merLäkemedelsgenomgångar enligt Blekingemodellen
Blekinge kompetenscentrum Forskning och utveckling inom hälsa, vård och omsorg. Landstinget Blekinge i samverkan med länets kommuner Läkemedelsgenomgångar enligt Blekingemodellen - Beskrivning av modellen
Läs merThomas Winman. University West, Trollhättan
The use of electronic patient records in coordinating health care work - Exploring the role of local knowing in a computer based documentation practice Thomas Winman University West, Trollhättan Framväxten
Läs merVård i livets slutskede med stöd av Svenska Palliativregistret - riktlinje
Vård i livets slutskede med stöd av Svenska Palliativregistret - riktlinje Bakgrund Vården ska så långt som möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten. Patienten ska ges sakkunnig och omsorgsfull
Läs meratt anta Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal
Uppsala * "KOMMUN KONTORET FÖR HÄLSA, VÅRD OCH OMSORG Handläggare Datum Eva Andersson 2014-11-14 Diarienummer ALN-2014-0436.37 Äldrenämnden Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal
Läs merKURSPLAN. Delkurs 2. Sjukdomslära med specifik farmakologi, 9 högskolepoäng Efter avslutad kurs skall studenten självständigt kunna
Sida1(5) KURSPLAN MC3013 Förskrivningsrätt för vissa läkemedel och förbrukningsartiklar, 15 högskolepoäng, avancerad nivå, Prescribing of Specific Drugs and Consumers Articles 15 Higher Education Credits
Läs merKursplan. Kurskod VOB431 Dnr 9/2001-510 Beslutsdatum 2001-01-24. Vårdvetenskap/Omvårdnad vetenskapsteori och forskningsmetod
Kursplan Institutionen för vårdvetenskap och socialt arbete Kurskod VOB431 Dnr 9/2001-510 Beslutsdatum 2001-01-24 Engelsk benämning Ämne Vårdvetenskap/Omvårdnad vetenskapsteori och forskningsmetod Caring
Läs merTema 2 Implementering
Tema 2 Implementering Författare: Helena Karlström & Tinny Wang Kurs: SJSE17 Sjuksköterskans profession och vetenskap 2 Termin 4 Skriftlig rapport Våren 2016 Lunds universitet Medicinska fakulteten Nämnden
Läs merStressade studenter och extraarbete
Stressade studenter och extraarbete En kvantitativ studie om sambandet mellan studenters stress och dess orsaker Karolina Halldin Helena Kalén Frida Loos Johanna Månsson Institutionen för beteendevetenskap
Läs mer21:2 Riktlinjer vid förskrivning av inkontinenshjälpmedel. 21:3 Kvalitetssäkring utskrivning/ordination av inkontinenshjälpmedel
HSL rutiner 21:1 INKONTINENS 21:2 Riktlinjer vid förskrivning av inkontinenshjälpmedel 21:3 Kvalitetssäkring utskrivning/ordination av inkontinenshjälpmedel 21:4 Förskrivare inkontinensartiklar - lista
Läs merPedagogik och ledarskap Kärnkompetenser för omvårdnad igår-idag-i morgon
Pedagogik och ledarskap Kärnkompetenser för omvårdnad igår-idag-i morgon ELISABETH CARLSON DOCENT INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP Den tomma vagnen Kliniskt ledarskap kan beskrivas som sjuksköterskans kliniska
Läs merArtikelöversikt Bilaga 1
Publik.år Land 1998 Författare Titel Syfte Metod Urval Bailey K Wilkinson S Patients view on nuses communication skills: a pilot study. Att undersöka patienters uppfattningar om sjuksköterskors kommunikativa
Läs merKvalitetsuppföljning hälso- och sjukvård. Kullagården Rapport Handläggare Ann-Christin Nordström Utvecklingsavdelningen
2016-05-03 Handläggare Ann-Christin Nordström Utvecklingsavdelningen 2016SCN/033 Kvalitetsuppföljning hälso- och sjukvård Kullagården 2016 Besöksadress: Skogsbovägen 9 11, 134 81 Gustavsberg Postadress:
Läs merLycka till! Nämnden för omvårdnadsutbildningar Sjuksköterskeprogrammet 180hp. SJSD10, Sjuksköterskans profession och vetenskap I, 15 hp, Delkurs II
Nämnden för omvårdnadsutbildningar Sjuksköterskeprogrammet 180hp Kurs SJSD10, Sjuksköterskans profession och vetenskap I, 15 hp, Delkurs II Prov/moment Vetenskaplig metod och statistik, individuell skriftlig
Läs mer1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument
1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-06-02 114 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad av Upprättad 2014-06-26 Reviderad 2015-05-04
Läs merRutin fast vårdkontakt
Arbetsområde: Rutin Fast Rutin fast För personer i ordinärt boende utses den fasta en bland hälsooch sjukvårdspersonal inom landstinget med undantag av de personer som är bedömda som hemsjukvårdspatienter.
Läs merRiktlinje, vägledning extra tillsyn eller ständigt närvarande personal
Socialtjänsten Godkänd Löpnr Dokumentklass Version Sida Silvia Sandin Viberg, Socialdirektör SN 2018 00167 Riktlinje och vägledning 1.0 1(5) Författare Datum: Datum fastställande: Anders Engelholm 2018-11-20
Läs merSjuksköterskans dokumentation av trycksår - en kartläggning inom kommunal hälso- och sjukvård
Institutionen för omvårdnad hälsa och kultur Sjuksköterskans dokumentation av trycksår - en kartläggning inom kommunal hälso- och sjukvård Författare: Ingela Rödström Handledare: Gullvi Flensner & Siv
Läs merBilaga 7. Mall för kvalitetsgranskning av empiriska hälsoekonomiska studier
Bilaga 7. Mall för kvalitetsgranskning av empiriska hälsoekonomiska studier reviderad 2014 SBU:s granskningsmall för empiriska hälsoekonomiska studier bygger på tidigare checklistor [1 3] men har bearbetats
Läs merStatistikens grunder. Mattias Nilsson Benfatto, Ph.D
Statistikens grunder Mattias Nilsson Benfatto, Ph.D Vad är statistik? Statistik är en gren inom tillämpad matematik som sysslar med insamling, utvärdering, analys och presentation av data eller information.
Läs merAnvisning för läkemedelsgenomgång och läkemedelsberättelse samt dokumentation
1(5) Anvisning för läkemedelsgenomgång och läkemedelsberättelse samt dokumentation Bil. 2 b till Handbok för läkemedelshantering. Denna anvisning är framtagen av en arbetsgrupp från Läkemedelskommittén,
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för vårdgivare
BURLÖVS KOMMUN SOCIALFÖRVALTNINGEN Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2012 Datum och ansvarig för innehållet 2012-02-21 Ninette Hansson tf Medicinskt ansvarig sjuksköterska Mallen är framtagen
Läs merBakgrundsdata för studien i Kalmar Län
FÖLJS ÅLDERSGRUPPEN ÖVER 80 MED DIABETES ENLIGT NATIONELLA RIKTLINJER? ANN-SOFIE NILSSON-NEUMARK, DISTRIKTS & DIABETESSJUKSKÖTERSKA BLÅ KUSTENS HÄLSOCENTRAL OSKARSHAMN Andelen befolkning 80 år och äldre
Läs merRapport från valideringsprojekt Delrapport 2. Tolkningsfel i akutformuläret.
Rapport från valideringsprojekt 2012 2013 Delrapport 2. Tolkningsfel i akutformuläret. 1 BAKGRUND Akutformuläret fylls i av personalen på sjukhuset där patienten vårdats. Det kan vara personer i olika
Läs merIT stödd rapportering av symtom i palliativ vård i livets slutskede
IT stödd rapportering av symtom i palliativ vård i livets slutskede Leili Lind, PhD Inst för medicinsk teknik, Linköpings universitet & SICS East Swedish ICT Bakgrund: Svårigheter och behov Avancerad cancer:
Läs merJag tycker jag är -2. Beskrivning av instrumentet och dess användningsområde. Översikt. Vilka grupper är instrumentet gjort för?
Beskrivning av instrumentet och dess användningsområde Jag tycker jag är-2 är ett självskattningsinstrument som syftar till att bedöma barns och ungas självkänsla [1,2]. Formuläret är anpassat för att
Läs mer