Anders Bogg (C) Ulf Tholerus (C) Jan Olov Sundqvist (MOP) Olov Carlsson (MP) Olle Erlands (S) Sven Anders Söderberg (M) Per-Olof Olsson (S)

Transkript

1 1-92 s presidieberedning Plats och tid Stadsbyggnadsförvaltningen Mora Orsa, kl Beslutande Anders Bogg (C) Ulf Tholerus (C) Jan Olov Sundqvist (MOP) Olov Carlsson (MP) Olle Erlands (S) Sven Anders Söderberg (M) Per-Olof Olsson (S) Ej tjänstgörande ersättare Kristina Lundberg (V) Övriga deltagare Christina Holback, förvaltningschef Tommy Ek, stadsarkitekt Börje Lars, teknisk handläggare Håkan Persson, planchef, 220 och 221 Andrea Andersson, planarkitekt, 220 och 221 Utses att justera Jan Olov Sundqvist Justeringens plats och tid Stadsbyggnadsförvaltningen Mora Orsa, , kl Underskrifter Sekreterare Paragrafer Börje Lars Ordförande Justerande Anders Bogg Jan Olov Sundqvist ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag. Organ Datum för anslags uppsättande Förvaringsplats för protokollet Datum för anslags nedtagande Stadsbyggnadsförvaltningen Mora Orsa Underskrift

2 s presidieberedning BN 220 PB 164 Dnr 2011/ 210 ÄRENDE: Motion om boendesituationen för ungdomar i Mora s beslut föreslår kommunfullmäktige att frågan om var byggande av små lägenheter med en enklare standard kan ske primärt tas upp i bostadsförsörjningsprogrammet men även i kommande fördjupade översiktsplanearbeten som t.ex. centrumutvecklingsarbetet samt i fördjupade översiktsplanearbetet för Noret norra frågan om var byggande av små lägenheter med enklare standard kan ske primärt. Redogörelse för ärendet Motionärerna vill att kommunen ska bygga billiga och funktionsdugliga ungdomsbostäder. har fått motionen på remiss för yttrande. Kommunledningskontorets arbete med bostadsförsörjningsprogram innebär att framtida behov av bostäder av olika karaktär kartläggs. Bostadsförsörjningsprogrammet utgör grund för kommunens boendeplanering som stadsbyggnadsförvaltningen ansvarar för. Denna boendeplanering sker först översiktligt och övergripande och slutligen genom detaljplanering då marken förbereds för bostadsproduktion. Produktionen av bostäder är inget som kommunen svarar för utan verkställs av t.ex. Morastrand eller privata fastighetsbolag. För att kunna bygga enkla, billiga och funktionsdugliga bostäder krävs att ekonomin i varje skede från markköp, planläggning till byggprocessen hålls nere. Under våren 2011 har ett programarbete (centrumutvecklingsprogram) för en ny fördjupad översiktsplan för tätorten Mora påbörjats. Avsikten med det arbetet är bl.a. att utreda och ge en samlad bild över var i centrala Mora det kan finnas potential att planera för en bostadsbebyggelse. Programarbetet beräknas vara klart till sommaren 2012 och den fördjupade översiktsplanen sommaren Morastrand och några av de större fastighetsbolagen som förvaltar bostäder i centrum deltar i detta arbete. Stadsbyggnadsförvaltningen jobbar dessutom med ett planprogram för bostäder norr om lasarettet samt med en fördjupad översiktsplan för området mellan lasarettet och första avfarten till Vattnäs inom det s.k. Noret norra. Stadsbyggnadsförvaltningen föreslår att man tar med sig frågan om var byggande av mindre lägenheter skulle kunna ske i nämnda planarbeten.

3 s presidieberedning 3 3 BN 221 PB 165 Dnr BN 2011/ ÄRENDE: Medborgarförslag om Ekoby i Venjan s beslut är positiv till ekobyar generellt. är tveksam till att Venjan kan omvandlas till en ekoby. Redogörelse för ärendet Kommunfullmäktige har mottagit ett medborgarförslag om ekoby i Venjan. Kommunstyrelsen vill ha miljönämndens och byggnadsnämndens utlåtande i ärendet. Historik Förslagslämnaren har tidigare begärt plantillstånd för ändring av detaljplanen för fastigheten Knås 183:11, Kvarnvägen 16 i Venjan för att därigenom skapa en s.k. lågstrålande zon runt sin bostad. Vidare, se Kommunstyrelsens protokoll den 4 maj 2010, 64. Kommunstyrelsen beslutade att avslå ansökan om plantillstånd. I kommunens översiktsplan har inget område utpekats som lämpligt för upprättande av ett strålningsminimerat område. För mer information se Översiktsplan för Mora kommun, s Varken detaljplan eller områdesbestämmelser är passande planinstrument för att hantera denna fråga. För mer information om dessa planinstruments användningsområde, se Plan- och bygglagen (2010:900) 4 kap Ekoby Venjan Förslagslämnaren påpekar att Venjan har en minskande befolkning men en god offentlig och kommersiell service. Förslagslämnaren hävdar vidare att det finns många personer som vill leva i en miljö med en minimering av elektromagnetiska fält och föreslår att Venjan får ett juridiskt säkerställande som ekoby för att därigenom öka befolkningsmängden. Stommen i ekobyns infrastruktur, enligt förslagslämnaren, bör vara jordkabelförlagt elnät och snabbt fiberoptiskt multimedianät och att Venjan ska prioriteras i utbyggnaden av detta. Enligt förslagslämnaren arbetar Fortum med att jordkabelförlägga delar av elnätet i Venjans tätort. Definitionen av ekoby enligt Nationalencyklopedin är: ekoby, bostadsområde med energisnåla hus och så miljövänliga energikällor som möjligt, småskalig VA-teknik, avfallsåtervinning, anpassning till lokala naturliga förutsättningar, möjlighet till viss självhushållning (t.ex. odling, djurhållning, vedhuggning) utrymme för småföretagsamhet, samarbete såsom kooperativ verksamhet och

4 s presidieberedning 4 4 BN 221 PB 165 Dnr BN 2011/ ÄRENDE: Medborgarförslag om Ekoby i Venjan forts. betoning av informell ekonomi, lokalt inflytande i boende och planering och goda möjligheter att klara sig i krissituationer. I Sverige finns det ca 50 ekobyar. Storleken varierar, men ligger ofta mellan 20 och 50 hushåll. Slutsats Planering kan möjliggöra en utbyggnad av en ekoby genom de vanliga verktygen i en detaljplan, t.ex. vad avser gatans läge, husens placering, utrymme för vatten- och avloppsledningar och reningsverk. Planering kan emellertid inte påverka strålning från elektromagnetiska fält. Venjan är en äldre tätort och att omvandla den till en ekoby skulle kräva ett stort engagemang från samtliga boende och verkande på orten och innebära omfattande ekonomiska investeringar och ett förändrat levnadssätt för befolkningen. Kommunstyrelsen äger frågan om utbyggnad av bredband till byar och Fortum äger frågan om jordförläggning av elnätet vilka verkar vara förslagslämnarens huvudfrågor.

5 s presidieberedning 5 5 BN 222 PB 166 ÄRENDE: Delårsrapport för 2011 Dnr ÖVRI 2011/0112 s beslut Upprättat förslag till delårsrapport för byggnadsnämnden 2011 godkänns och överlämnas till kommunstyrelsen. Redogörelse för ärendet Stadsbyggnadsförvaltningen har upprättat ett förslag till delårsrapport för 2011.

6 s presidieberedning 6 6 BN 223 PB 167 Dnr ÄRENDE: Mora kommuns handikappolitiska program för s beslut ställer sig positiv till upprättat förslag till Handikappolitiskt program för Mora kommun anser att måttet att samtliga kommunala förvaltningar och bolag beaktar tillgänglighetsfrågor i samband med fastställande av verksamhetsplaner bör förtydligas i vad som avses. Redogörelse för ärendet Kommunstyrelsens plan- och serviceutskott har översänt ett förslag till Handikappolitiskt program för Mora kommun på remiss till bl.a. byggnadsnämnden. Synpunkter på förslaget önskas senast den 30 september Sammanfattningsvis kan sägas om programmet att det är tänkt som kommunens instrument för att uppfylla målet att göra Mora kommun tillgängligt för alla. Målet med det handikappolitiska programmet är att under mandatperioden skapa förutsättningar för en gemensam syn på handikappfrågorna i kommunen och fokusera på följande insatsområden: 1. Tillgänglighet 2. Utbildning för politiker och tjänstemän i kommunen kring handikappfrågor. 3. Spridande av kunskap i samhället kring handikappfrågor samt bemötandet av funktionshindrade. 4. Under mandatperioden genomföra tre öppna föreläsningar kring olika teman som berör funktionsnedsättning. 5. Arbetsmarknadsfrågor utifrån ett handikapperspektiv Tankar kring de handikappolitiska programmet ur byggnadsnämndens perspektiv s roll i det handikappolitiska arbetet kan vara att vid ny- och ombyggnationer - som en del i bygglovprövningen se till så att handikappanpassning sker och att enkelt avhjälpta hinder åtgärdas, samt att tillgänglighetsaspekter belyses i den fysiska planeringen. Vidare att bedriva löpande tillsyn på enkelt avhjälpta hinder och bevaka så att de åtgärdas.

7 s presidieberedning 7 7 BN 224 PB 168 Dnr ÄRENDE: Näringslivspolitiskt program för s beslut ställer sig positiv till upprättat förslag till Näringspolitiskt program för Mora kommun Redogörelse för ärendet Näringslivskontoret har översänt ett förslag till Näringslivspolitiskt program för Mora kommun på remiss till bl.a. byggnadsnämnden. Synpunkter på förslaget önskas senast den 9 september Det näringslivspolitiska programmet skall visa och vara följande: Hur Mora kommun i samverkan med näringslivet ska bidra till ett gott näringslivsklimat och en hållbar tillväxt i Mora kommun och i regionen runt omkring. Skapa en tydlighet och förståelse inom den egna organisationen för att ge förutsättningar för en god näringslivsutveckling. Väl förankrat i kommunens nämnder och bolag. Kommuniceras ut till det lokala näringslivet, grannkommuner och andra intressenter. Ett verktyg för fortsatt utveckling av Moras näringsliv genom att stötta befintliga företag, stimulera nyföretagande och främja nyetableringar. Verka för att Mora kommun ska uppfattas som en företagsvänlig kommun med hög servicenivå till entreprenörer och företagare. Det skall finnas goda förutsättningar till ett starkt näringslivsklimat. Tankar kring det näringslivspolitiska programmet ur byggnadsnämndens perspektiv I det näringslivspolitiska programmet ingår en SWOT-analys som belyser nuläget i kommunens näringslivssituation utifrån styrkor, svagheter, möjligheter och hot. Ur analysen kan utläsas att en svaghet i kommunen är bristen på planlagd mark och lokaler samt brist på bostäder. har i detta en central roll i att se till att planlagd mark tas fram för industri, handel, verksamheter och bostäder. I övrigt en viktig roll i arbetet med centrumutvecklingsplan och genomfart Mora samt att aktivt delta och verka i forum Mora.

8 s presidieberedning 8 8 BN 225 PB 169 Dnr LPI 2008/0013 ÄRENDE: Lisbeth Mellbert, Fredriksbergsgatan 9, VAXHOLM Planterade tallar VATTNÄS 69:13 s beslut Högsta förvaltningsdomstolens beslut delges byggnadsnämnden. Redogörelse för ärendet förelägger den 1 oktober 2009, 312, fastighetens ägare att ta bort vartannat träd, räknat från det träd som står närmast det bysamfällda strandområdet, och att gallra trädkronorna på de återstående träden lika som har gjort på trädkronorna som vetter mot bebyggelsen på Vattnäs 69:13. Åtgärderna skall vara utförda senast sex månader efter det att beslutet har vunnit laga kraft. Av de kartor som förekommer i ärendet och av vad som kunde iakttas vid länsstyrelsens besök får anses framgå att de aktuella tallarna på Vattnäs 69:13 på eftermiddags- och kvällstid skuggar området vid den stora uteplatsen på Vattnäs 69:14. Uteplatsen är belägen vid stugans gavel med utsikt över Orsasjön. Tallarnas grenar hänger in över gränsen till 69:14. Länsstyrelsen gör bedömningen att tallarna utgör en betydande olägenhet enligt 3 kap 17 planoch bygglagen då de i oacceptabel grad får anses skugga grannens uteplats. Nämndens beslut att förelägga klaganden att ta ner vartannat träd och att gallra kronorna förefaller vara en lämplig åtgärd. har haft fog för sitt föreläggande. Länsstyrelsen avslår i beslut den 24 augusti 2010 överklagandet. Frågan i målet är om de tallar som växer på fastigheten Vattnäs 69:13 kan anses utgöra betydande olägenhet för grannarna på Vattnäs 69:14 att Lisbeth Larsnirs-Mellbert i egenskap av fastighetsägare ska förläggas att ta bort vartannat träd samt ansa trädkronorna på resterande träd som omfattas av föreläggandet. Förvaltningsrätten noterar vid denna bedömning inledningsvis att för att ett ingripande enligt planoch bygglagen ska vara berättigat krävs inte bara att det är fråga om en olägenhet utan också att denna olägenhet ska vara betydande. Praxis är restriktiv. I rättsfallet RÅ 1993 not. 521 fann regeringsrätten bl.a. att skugga orsakad av 17 björkar, varav några var meter höga, inte ansågs utgöra en betydande olägenhet i plan- och bygglagens mening. Kammarrätten i Sundsvall kom till samma slutsats i mål nr där det var fråga om skuggbildning av ett antal höga tallar på en grannfastighet.

9 s presidieberedning 9 9 BN 225 PB 169 ÄRENDE: Lisbeth Mellbert forts. VATTNÄS 69:13 Dnr LPI 2008/0013 Vid synförrättning på platsen noterade förvaltningsrätten att tallarna, som är 13 till antalet, växer nära fastighetsgränsen till Vattnäs 69:14. Förvaltningsrätten noterade vidare att träden står i västerläge, växer nära intill varandra, är höga och har ett granverk som till stora delar sammanlänkar sig med varandra. Den uteplats som omnämns i målet är belägen vid husets nedersta gavel med utsikt över Orsasjön. Intill uteplatsen växer inga andra träd som kan anses orsaka skuggbildning över uteplatsen. Inte heller växer andra träd längre in på Vattnäs 69:13 som torde orsaka skuggbildning av den omfattning som görs gällande i målet. Förvaltningsrätten har tagit del av ingivna kartor över platsen samt fotografier av tallarna tagna vid två olika tillfällen. Av denna utredning och av vad som framkom vid synförrättningen anser förvaltningsrätten att det får anses framgå att tallarna ger en omfattande skuggbildning under efterbyggnad och kväll vid området kring uteplatsen på Vattnäs 69:14 och att denna skuggbildning är att anse som en olägenhet som är betydande för fastighetens ägare. Att tallarna stått på Vattnäs 69:13 sedan ägarna till Vattnäs 69:14 köpte sin fastighet föranleder inte förvaltningsrätten att göra någon annan bedömning. har således haft fog för sitt föreläggande. Förvaltningsrätten i Falun avslår i dom den 21 december 2010 överklagandet. Ett överklagande av en länsrätts avgörande i sådant mål som nu är ifråga får prövas av kammarrätten endast om kammarrätten har meddelat prövningstillstånd. Enligt 34 a andra stycket förvaltningsprocesslagen meddelas prövningstillstånd om det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att överklagandet prövas av högre rätt, anledning förekommer till ändring i det slut vartill länsrätten kommit eller det annars finns synnerliga skäl att pröva överklagandet. Kammarrätten finner att skäl att meddela prövningstillstånd inte har kommit fram. Kammarrätten meddelar i beslut den 14 april 2011 inte prövningstillstånd. Länsrättens avgörande står därför fast. Domen har överklagats hos Högsta förvaltningsdomstolen. För att Högsta domstolen ska pröva ett överklagande i ett mål av detta slag krävs prövningstillstånd. Prövningstillstånd kan ges av två skäl. Det första skälet är att ett avgörande i målet är viktigt för ledningen av rättstillämpningen. Det andra skälet är att det finns synnerliga skäl för en prövning, såsom att det finns grund för resning eller att målets utgång i kammarrätten uppenbarligen beror på grovt förbiseende eller grovt misstag. Bestämmelserna om prövningstillstånd finns i 36 första stycket förvaltningsprocesslagen.

10 s presidieberedning BN 225 PB 169 ÄRENDE: Lisbeth Mellbert forts. VATTNÄS 69:13 Dnr LPI 2008/0013 Högsta förvaltningsdomstolen finner att det inte har kommit fram skäl att meddela prövningstillstånd. Högsta förvaltningsdomstolen meddelar i beslut den 22 juni 2011 inte prövningstillstånd. Kammarrättens avgörande står därför fast.

11 s presidieberedning Dnr LPI 2009/0073 och BYGG 2009/0671 BN 226 PB 170 ÄRENDE: Tom Wallén och Anna Gummås, Norra Bergvägen 24, MORA Enbostadshus mm NORET 1:94 s beslut Förvaltningsrättens dom delges byggnadsnämnden. Redogörelse för ärendet beviljar den 25 februari 2010, 65, bygglov för ett redan påbörjat bostadshus och en garagebyggnad vid Norra Bergvägen i Noret. Byggnadsavgiften ska helt efterges då utförda åtgärder är att betrakta som ordningsförseelser då byggnadsåtgärderna är medgivna i detaljplanen. Talan väcks hos Förvaltningsrätten i Falun om att tilläggsavgift inte ska tas ut då utförda åtgärder är att betrakta som ordningsförseelser då byggnadsåtgärderna är medgivna i detaljplanen. Möjligheterna till jämkning eller eftergift av tilläggsavgiften bör enligt lagförarbetena främst komma till användning när den olovliga åtgärden framstår som bagatellartad och närmast är att betrakta som en ordningsförseelse. Sådana exempel kan vara när den byggande inte sökt bygglov för i en och för sig helt acceptabel och planenlig byggnadsåtgärd eller, efter det att han fått besked om att bygglov skulle komma att medges, påbörjade åtgärden innan lov hade beslutats. Förvaltningsrätten konstaterar att annat inte kommit fram från parterna i målet än att utförda åtgärder på aktuell fastighet bör betraktas som ordningsförseelser och att tilläggsavgiften därmed bör efterges. Då förvaltningsrätten saknar skäl att göra annan bedömning ska ansökan bifallas och tilläggsavgiften för Tom Wallén och Anna Gummås efterges. Förvaltningsrätten i Falun beslutar i dom den 26 juli 2011, med bifall till byggnadsnämndens ansökan, att efterge tilläggsavgiften för Tom Wallén och Anna Gummås.

12 s presidieberedning BN 227 PB 171 Dnr LPI 2009/0033 ÄRENDE: Morells Fastighets AB, Norsborgsvägen 10, MORA Uppställd byggnad STRANDEN 53:2 s beslut Förvaltningsrättens dom delges byggnadsnämnden. Redogörelse för ärendet förelägger i beslut den 25 februari 2010, 61, fastighetens ägare att ta bort uppförd byggnad från fastigheten senast två månader efter det att beslutet har vunnit laga kraft. Byggnadsavgift om kronor ska tas ut. Talan väcks hos Länsrätten i Dalarnas län om uttagande av tilläggsavgift om kronor. Förvaltningsrätten konstaterar att parterna i målet är ense om att det finns grund för att ta ut tilläggsavgift med kronor. Då förvaltningsrätten saknar skäl att göra någon annan bedömning ska ansökan bifallas. Förvaltningsrätten i Falun bifaller i dom den 26 juli 2011 byggnadsnämndens ansökan och förpliktigar Morells Fastighets AB att till staten utge tilläggsavgift om kronor.

13 s presidieberedning BN 228 PB 172 Dnr BYGG 2009/0566 ÄRENDE: Ing-Marie Örnås, Valhallavägen 2 C, MORA Uppfört vindskydd OXBERG 151:1 s beslut Förvaltningsrättens dom delges byggnadsnämnden. Redogörelse för ärendet avslår den 10 december 2009, 416, dispens från strandskyddsbestämmelserna då byggnaden har uppförts utanför tidigare godtagen tomtplatsavgränsning får detta anses strida mot syftet med strandskyddet då särskilda skäl saknas. Sökt bygglov avslås och fastighetsägare föreläggs att ta bort byggnaden från platsen då bygglov saknas för byggnaden. Byggnadsavgift om kronor och tilläggsavgift om kronor skall tas ut. Av utredningen i målet framgår att Ing-Mari Örnås inte medgett bygglov för den aktuella byggnadsåtgärden samt att hon nekats strandskyddsdispens. Det framgår även att den aktuella byggnaden har flyttats. har bestämt avgiftens storlek till 300 kronor per kvadratmeter. Vid en sammantagen bedömning av vad som framkommit i målet anser förvaltningsrätten att en jämkning till 300 kronor per kvadratmeter får anses skälig. Enligt förvaltningsrättens mening saknas anledning att frångå den beräkning av bruttoarean (22,09 m²) som byggnadsnämnden har gjort. Tilläggsavgiften bör därför bestämmas till kronor. Förvaltningsrätten i Falun bestämmer i dom den 22 juni 2011 att Ing-Mari Örnås ska betala tilläggsavgift med kronor till staten.

14 s presidieberedning Dnr LPI 2009/0030 och BYGG 2010/0151 BN 229 PB 173 ÄRENDE: Ruth Nääs-Molin, Sundetvägen 1, MORA Tillbyggnad av komplementbyggnad OXBERG 229:1 s beslut Förvaltningsrättens dom delges byggnadsnämnden. Redogörelse för ärendet beviljar den 10 juni 2010, 192, bygglov för en redan utförd tillbyggnad av en uthusbyggnad vid Sundetvägen i Oxberg. Byggnadsavgift om kronor ska tas ut. Talan väcks hos Förvaltningsrätten i Falun om uttagande av tilläggsavgift om 600 kronor. Förvaltningsrätten konstaterar att bygglov för den aktuella tillbyggnaden sökts först efter att bristen påtalats från byggnadsnämnden. Med hänsyn härtill samt de syften som tilläggsavgiften är avsedd att tjäna föreligger inte skäl att efterge densamma. I målet ska dock beaktas att tillbyggnaden får anses har förhållandevis ringa dimensioner samt att bygglov retroaktivt beviljats genom byggnadsnämndens beslut den 10 juni 2010, vilket utgör en omständighet som kan föranleda nedsättning av tilläggsavgiften. Förvaltningsrätten konstaterar dock även att byggnadsnämnden inför förvaltningsrätten ansökt om uttag av tilläggsavgift med jämkat belopp om 300 kronor i stället för lagstadgade 500 kronor. Vid en sammantagen bedömning anser förvaltningsrätten att ansökt belopp framstår som skäligt, varför ansökan ska bifallas i sin helhet. Förvaltningsrätten i Falun bifaller i dom den 26 juli 2011 byggnadsnämndens ansökan såtillvida att Ruth Nääs-Molin förpliktigas att till staten utge tilläggsavgift om 600 kronor.

15 s presidieberedning BN 230 PB 174 Dnr BYGG 2009/0626 ÄRENDE: Bengt Matsson, Isundavägen 123, MORA Ändrat användningssätt av uthus VIKA 173:1 s beslut Förvaltningsrättens dom delges byggnadsnämnden. Redogörelse för ärendet beviljar den 21 januari 2010, 26, bygglov för ett redan ianspråktaget utrymme i en stallbyggnad för bopstadsändamål vid Isundavägen i Vika. Byggnadsavgift om kronor ska tas ut. Talan väcks hos Länsrätten i Dalarnas län om uttagande av tilläggsavgift om kronor. Förvaltningsrätten konstaterar att den aktuella byggnaden och de ändringar som genomförts avseende densamma i förhållande till ursprungligen givet bygglov såsom detta beskrivits upptar en areal som inte kan betecknas som ringa. Vidare är fastigheten, såvitt framgår av utredningen, placerad i ett område av riksintresse för friluftslivet. Härtill kommer det förhållandet att Bent Matsson först i samband efter att olovligheten i genomförda åtgärder påtalats valt att ansöka om bygglov för densamma. Mot bakgrund härav samt de syften som tilläggsavgiften avser att tjäna bedömer förvaltningsrätten att det inte föreligger skäl att efterge densamma. I sammanhanget ska dock även beaktas att byggnadsnämnden retroaktivt beslutat att bevilja Bengt Matsson sökt bygglov för de aktuella åtgärderna. Denna omständighet utgör ett sådant särskilt skäl som kan föranleda att tilläggsavgiften sätts ned. Då förvaltningsrätten saknar skäl att frångå den arealberäkning som genomförts av byggnadsnämnden bör tilläggsavgiften, även med beaktande av det förhållandet att byggnadsnämnden ansökt med jämkat belopp om 300 kronor, vid en sammantagen bedömning skäligen bestämmas till kronor. Förvaltningsrätten i Falun bifaller i dom den 28 juli 2011 byggnadsnämnden ansökan såtillvida att Bengt Matsson förpliktigas att till staten utge tilläggsavgift om kronor.

16 s presidieberedning Dnr LPI 2009/0078 och BYGG 2009/0674 BN 231 PB 175 ÄRENDE: Gesundaberget AB, Gesundaberget, SOLLERÖN Uppförd komplementbyggnad HÄRADSARVET 212:3 s beslut Förvaltningsrättens dom delges byggnadsnämnden. Redogörelse för ärendet beviljar den 6 maj 2010, 145, ett tidsbegränsat bygglov t.o.m. den 31 maj 2010 för den redan uppförda byggnaden. Byggnadsavgift om kronor skall tas ut. Talan väcks hos Förvaltningsrätten i Falun om uttagande av tilläggsavgift om kronor. Förvaltningsrätten konstaterar att den aktuella byggnaden, enligt byggnadsnämndens obestridda uppgifter, uppförts inom ett område som enligt detaljplan varit avsett för handelsändamål och på mark som inte får bebyggas. Vid sådant förhållande och mot bakgrund av de uttalanden som gjorts i lagförarbetena kan uppförandet inte anses vara en överträdelse av sådan beskaffenhet att det föreligger skäl att efterge tilläggsavgiften. Beaktas i målet ska dock även att tidsbegränsat bygglov retroaktivt beviljats för den aktuella åtgärden, vilket är en omständighet som kan utgöra särskilt skäl för att sätta ned tilläggsavgiften. Därtill noterar förvaltningsrätten att byggnadsnämnden inför förvaltningsrätten ansökt om uttag av tilläggsavgift med jämkat belopp om 300 kronor istället för lagstadgade 500 kronor. Vid en sammantagen bedömning framstår av byggnadsnämnden ansökt belopp om kronor är skäligt, varför skäl till ytterligare nedsättning av tilläggsavgiften inte föreligger. Vid sådant förhållande ska byggnadsnämndens ansökan bifallas i sin helhet. Förvaltningsrätten i Falun bifaller i dom den 26 juli 2011 byggnadsnämndens ansökan och förpliktigar Gesundaberget AB att till staten utge tilläggsavgift om kronor.

17 s presidieberedning BN 232 PB 176 Dnr BYGG 2010/0610 ÄRENDE: Weine Carlsson, Björkeberg Mariannelund, VIKINGSTAD Förhandsbesked för fritidshus SELJA 146:1 s beslut Länsstyrelsens beslut delges byggnadsnämnden. Redogörelse för ärendet avslår den 31 mars 2011 dispens från strandskyddsbestämmelserna och lämnar ett negativt förhandsbesked för uppförande av ett fritidshus i anslutning till Vasaloppsspåret i Eldris fäbod. Dispensen avslås då åtgärden inte uppfyller några av de lagstadgade särskilda skälen som anges i miljöbalken. Bygglov kan inte påräknas då åtgärden inte bedöms uppfylla kraven i 2 kap. plan- och bygglagen om lokalisering av bebyggelse med hänsyn till områdets riksintressanta betydelse för friluftslivet och turismen. Beslutet har överklagats hos Länsstyrelsen Dalarnas län. Strandskyddsdispens Den tilltänkta platsen för bebyggande befinner sig delvis inom 100 meter från en vattendamm intill Hemulån. För att strandskyddsdispens ska kunna medges fordras således att någon av den i 7 kap. 18 c miljöbalken angivna grunderna kan anses föreligga. Några sådana skäl har vare sig anförts från klaganden eller i övrigt framkommit. Länsstyrelsen anser i detta fall att den planerade bebyggelsen skulle ta mark i anspråk som idag är tillgänglig för allmänheten. Mot denna bakgrund och då strandskyddet ska ses i ett långsiktigt perspektiv kan vad som anförts i ärendet inte anses utgöra skäl för strandskyddsdispens. En avvägning mellan allmänna och enskilda intressen enligt 7 kap 25 miljöbalken föranleder ingen annan bedömning. Länsstyrelsen finner sammantaget att överklagandet ska avslås avseende strandskyddsdispens. Förhandsbesked För att ett positivt förhandsbesked ska kunna meddelas fordras bl.a. att en nybyggnation på platsen är förenlig med gällande bestämmelser i plan- och bygglagen, enligt vilka mark- och vattenområden ska användas för de ändamål för vilka områdena är mest lämpade med hensyn till beskaffenhet och läge samt föreliggande behov, varvid företräde ska ges sådan användning som medför en från allmän synpunkt god hushållning. Vidare ska de bestämmelser i miljöbalken som det hänvisas till i

18 s presidieberedning BN 232 PB 176 ÄRENDE: Weine Carlsson forts. SELJA 146:1 Dnr BYGG 2010/0610 plan- och bygglagen beaktas. Enligt vad som uppges befinner sig den tänkta platsen för fritidshuset i omedelbar närhet till spåret för Vasaloppet och med det sammanhörande naturreservat. Det ligger i sakens natur att det behövs utrymme och svängrum i samband med detta. Enligt uppgift har därvid den obebyggda marken på nu aktuell fastighet nyttjats i samband med skidloppen. Vidare finns det preparerade spår på platsen hela vintern. Kommuner har ett rådrum för att kunna styra markanvändningen och byggandet på ett sådant sätt att de allmänna intressena tillgodoses. Med hänsyn till vad som framkommit i ärendet synes skälen för att bibehålla platsen obebyggd för närvarande vara betydande, varför platsen inte synes vara lämplig att bebygga. Länsstyrelsen bedömer att byggnadsnämnden haft fog för bedömningen att aktuell ansökan strider mot 2 kap. plan- och bygglagen. Länsstyrelsen bedömer att det inte framkommit skäl som skulle visa på att sökt förhandsbesked skulle vara godtagbart. Länsstyrelsen bedömer vid en avvägning mellan allmänna och enskilda intressen enligt 1 kap. 5 plan- och bygglagen att det inte visats att sökandens intresse av att ta marken i anspråk för bebyggelse skulle vara starkare än de intressen som kan finnas av att bevara ifrågavarande mark obebyggd. Vad klaganden i övrigt anfört utgör inte heller skäl att ändra byggnadsnämndens beslut. Överklagandet ska därför avslås avseende förhandsbesked. Länsstyrelsen avslår i beslut den 6 juli 2011 överklagandet.

19 s presidieberedning BN 233 PB 177 Dnr BYGG 2011/0202 ÄRENDE: Mora kommun, MORA Bygglov för tillbyggnad av restaurang STRANDEN 38:1 och 38:2 s beslut Mindre avvikelse från detaljplanen lämnas för tillbyggnadens föreslagna placering till viss del på mark som inte får bebyggas. Sökt bygglov beviljas. Redogörelse för ärendet Ansökan avser tillbyggnad av Strand Kök & Bar i Mora AB:s restaurang på kajen. Plan- och bygglagen (2010:900), har ändrats fr.o.m. den 2 maj Av punkt 2 i övergångsbestämmelserna framgår att den äldre lagstiftningen, d.v.s. plan- och bygglagen 1987:10, ska tillämpas i detta ärende. Bygglovet omfattar granskning enligt 8 kap plan- och bygglagen (yttre förhållanden och användning). För området gäller detaljplan (S 166). Området är i detaljplanen utlagt för handelsändamål. Med punktprickning betecknad mark får inte bebyggas. Berörda sakägare har inte framfört några anmärkningar mot sökt åtgärd. Motiv för beslut Enligt 8 kap 11 plan- och bygglagen skall ansökningar om bygglov för åtgärder inom områden med detaljplan bifallas om 1. åtgärden inte strider mot detaljplanen eller den fastighetsplan som gäller för området, varvid det förhållandet att genomförandetiden för detaljplanen inte börjat löpa utgör hinder mot att bygglov lämnas, 2. den fastighet och den byggnad eller annan anläggning på vilken åtgärden skall utföras a) stämmer överens med detaljplanen och med den fastighetsplan som gäller för området, eller b) avviker från dessa planer men avvikelserna godtagits vid en bygglovsprövning enligt denna lag eller vid en fastighetsbildning enligt 3 kap 2 första stycket andra meningen fastighetsbildningslagen, och

20 s presidieberedning BN 233 PB 177 ÄRENDE: Mora kommun forts. STRANDEN 38:1 och 38:2 Dnr BYGG 2011/ åtgärden uppfyller kraven i 3 kap 1, 2 och Bygglov får lämnas till åtgärder som innebär mindre avvikelser från detaljplanen eller fastighetsplanen om avvikelserna är förenliga med syftet med planen. Fastställda handlingar Ansökan, daterad och inkommen Situationsplan, daterad och inkommen Två fasadritningar, daterade och inkomna Övrigt Bygglovet upphör att gälla om arbetena inte har påbörjats inom två år och avslutats inom fem år från dagen för beslutet om lov.

21 s presidieberedning BN 234 PB 178 Dnr BYGG 2011/0258 ÄRENDE: Per Andersson, Linkällevägen 16, MORA Bygglov för tillbyggnad av enbostadshus VATTNÄS 69:24 s beslut Liten avvikelse från detaljplanen lämnas för bostadshusets sammanlagda areal. Sökt bygglov beviljas med stöd av 9 kap 31 b plan- och bygglagen. Startbesked för att påbörja åtgärden godkänns med stöd av 10 kap 23 plan- och bygglagen. Tekniskt samråd och en kontrollansvarig krävs inte i detta ärende. Redogörelse för ärendet Ansökan avser tillbyggnad av ett bostadshus med en altan vid Linkällevägen i Vattnäs. Bygglovet omfattar granskning enligt 9 kap. plan- och bygglagen (yttre förhållanden och användning). För området gäller detaljplan (S 142). Enligt detaljplanen får huvudbyggnad inte uppta större areal än 150 m². Bostadshuset upptar med föreslagen tillbyggnad en sammanlagd areal om ca 170 m². Berörda sakägare har inte framfört några anmärkningar mot sökt åtgärd. Motiv för beslut Enligt 9 kap 31 plan- och bygglagen får bygglov ges för en åtgärd som avviker från gällande detaljplan eller områdesbestämmelser, om 1. åtgärden är en sådan ändring av en byggnad som avses i 2 3 b eller c, 2. avvikelsen endast består i att åtgärden avses att vidtas på en fastighet eller ett byggnadsverk som avviker från detaljplanen eller områdesbestämmelserna och den avvikelsen har godtagits vid en tidigare bygglovsprövning enligt denna lag eller äldre bestämmelser eller vid en fastighetsbildning enligt 3 kap 2 första stycket andra meningen fastighetsbildningslagen (1970:988), eller 3. avvikelsen är liten och förenlig med detaljplanens eller områdesbestämmelsernas syfte. I fall som avses i första stycket 2 och 3 ska en samlad bedömning göras av de avvikande åtgärder som söks och de som tidigare har godtagits.

22 s presidieberedning BN 234 PB 178 ÄRENDE: Per Andersson forts. VATTNÄS 69:24 Dnr BYGG 2011/0258 Handlingar som ingår i beslutet Ansökan, daterad och inkommen Situationsplan, skala 1:500, daterad och inkommen Fasadritning, inkommen Övrigt Bygglov upphör att gälla om den åtgärd som lovet avser inte har påbörjats inom två år och avslutats inom fem år från den dag då beslutet vann laga kraft.

23 s presidieberedning BN 235 PB 179 Dnr BYGG 2011/0146 ÄRENDE: Jan Larsson, Linkällevägen 9, MORA Bygglov för tillbyggnad av enbostadshus VATTNÄS 69:27 s beslut Mindre avvikelse från detaljplanen lämnas för bostadshusets sammanlagda areal. Sökt bygglov beviljas. Redogörelse för ärendet Ansökan avser tillbyggnad av ett bostadshus vid Linkällevägen i Vattnäs. Plan- och bygglagen (2010:900) har ändrats fr.o.m. den 2 maj Av punkt 2 i övergångsbestämmelserna framgår att den äldre lagstiftningen, d.v.s. plan- och bygglagen 1987:10, ska tillämpas i detta ärende. Bygglovet omfattar granskning enligt 8 kap plan- och bygglagen (yttre förhållanden och användning). För området gäller detaljplan (S 142). Enligt detaljplanen får huvudbyggnad inte uppta större areal än 150 m² och gårdsbyggnader inte större sammanlagd areal än 60 m². Befintligt bostadshus upptar en areal om ca 130 m² och föreslagna tillbyggnader upptar en areal om ca 60 m², således en sammanlagd areal om ca 190 m². Befintligt uthus upptar en areal om ca 35 m². Sylwia Widing, genom Fastighetskonsult M Ledel AB, ägare av Vattnäs 69:26 påpekar i skrivelse den 7 juni 2011: Härmed lämnas yttrande gällande föreslagen byggnation med stridiga åtgärder vad gäller såväl byggytor som avvikelser i byggnadsutformningen och karaktärsdragen för bebyggelseområden inom rubricerade stadsplan och där angivna plankrav. Reflektioner Stadsplanen för området synes i huvudsak utformad som en enkelsidig plan byggnader placerade med sin långsida parallellt mot angörande gata enradig bebyggelse vilket gäller generellt för planen. Detta förhållande gäller inte för fastigheterna Vattnäs 69:25, 69:26 och 69:27 vilka har sin gavel placerad mot angöringsgatan och därmed långsidor parallella i förhållande till varandra. Byggnaders placering innebär att fri insyn mellan byggnaderna uppkommer p.g.a. att planlösningarna lokaliserar bostadsrum utmed långsidorna.

24 s presidieberedning BN 235 PB 179 ÄRENDE: Jan Larsson forts. VATTNÄS 69:27 Dnr BYGG 2011/0146 Stadsplan Planen, fastställd , anger för huvudbyggnad 150 kvm samt för komplementbyggnad 60 kvm. Föreslagen tillbyggnad utgående från befintlig byggnad ca 129 kvm samt tillbyggnad ca 67 kvm eller totalt 196 kvm vilket motsvarar ca 46 kvm eller ca 30 5 överyta mot gällande stadsplan. Byggnadsutformning enligt stadsplanen Planen anger för byggnadsområde betecknat med h: Skall ny byggnad ges en yttre utformning så att den inte avviker från befintlig bebyggelses utseende och struktur. Förslaget avviker även i detta avseende. Förhållandet med insyn mellan byggnaderna förstärks av att sökt tillbyggnad är placerad ca 2,70 meter över insynsfastigheten vilket således förstärker insyn från föreslagen tillbyggnad. Förslag till revidering av byggnadsutformningen Föreslagen fönsterplacering slopas på gaveln flyttas till byggnadens långsida. Alternativt behålls fönsterindelningen enligt ansökan men utformas som högt sittande fönster ljusinsläpp. Placering ca 1,5 meter över färdigt golv. Om nämnden beviljar bygglov enligt ansökan krävs uppsättning av insynsskydd i tomtgräns ca 2,0 lm enligt redovisning på situationsplanen samt att planket ges en höjd av minimum 1,7 meter över befintlig marknivå för att eliminera insyn till den lägre liggande fastigheten. Ovan redovisade sakförhållanden upprättade på uppdrag av fastighetsägaren till Vattnäs 69:26. Ovan lämnade sakredovisning lämnad på grundval av tidigare genomförd okulärbesiktning och utifrån erhållna planhandlingar från Mora kommun. Sökanden ges i skrivelse den 17 juni 2011 tillfälle att yttra sig över inkomna synpunkter. Magnus Ledel, som ombud för Sylwia Widing, påpekar i e-postmeddelande till Jan Larssonden 29 juni 2011 att yttrandet behandlar inte byggytor eftersom inga synpunkter finns mot Er byggnation i övrigt vad gäller utformning etc. Frågan handlar endast om direktinsyn mellan fastigheterna. Lycka till med ansökan och byggnationen! Anm. Till meddelandet har fogats en situationsplan som redovisar att ett insynsskydd med växtlighet ska uppföras i gränsen mot Vattnäs 69:26.

25 s presidieberedning BN 235 PB 179 ÄRENDE: Jan Larsson forts. VATTNÄS 69:27 Dnr BYGG 2011/0146 Motiv för beslut Enligt 8 kap 11 plan- och bygglagen skall ansökningar om bygglov för åtgärder inom områden med detaljplan bifallas om 1. åtgärden inte strider mot detaljplanen eller den fastighetsplan som gäller för området, varvid det förhållandet att genomförandetiden för detaljplanen inte börjat löpa utgör hinder mot att bygglov lämnas, 2. den fastighet och den byggnad eller annan anläggning på vilken åtgärden skall utföras a) stämmer överens med detaljplanen och med den fastighetsplan som gäller för området, eller b) avviker från dessa planer men avvikelserna godtagits vid en bygglovsprövning enligt denna lag eller vid en fastighetsbildning enligt 3 kap 2 första stycket andra meningen fastighetsbildningslagen, och 3. åtgärden uppfyller kraven i 3 kap 1, 2 och Bygglov får lämnas till åtgärder som innebär mindre avvikelser från detaljplanen eller fastighetsplanen om avvikelserna är förenliga med syftet med planen. E-postmeddelandet från Magnus Ledel till Jan Larsson får ses som ett accepterande av planerad tillbyggnad då ett insynsskydd ska uppföras i gränsen mot Vattnäs 69:26. Fastställda handlingar Ansökan, daterad och inkommen Situationsplan, inkommen Fasadritning, inkommen Övrigt Bygglovet upphör att gälla om arbetena inte har påbörjats inom två år och avslutats inom fem år från dagen för beslutet om lov. Beslutet skall skickas till Sylwia Widing för kännedom.

26 s presidieberedning BN 236 PB 180 Dnr BYGG 2011/0278 ÄRENDE: Tomas Nordre, Holvägen 10, SOLLERÖN Bygglov för tillbyggnad av enbostadshus mm BENGTSARVET 164:1 s beslut Sökt bygglov beviljas med stöd av 9 kap 31 plan- och bygglagen. Startbesked för att påbörja åtgärden godkänns med stöd av 10 kap 23 plan- och bygglagen. Tekniskt samråd och en kontrollansvarig krävs inte i detta ärende. Redogörelse för ärendet Ansökan avser tillbyggnad av ett bostadshus med en altan med tak utmed byggnadens nordöstra fasad och i övrigt en altan utan tak samt nybyggnad av en carport i fastighetens sydvästra del vid Holvägen på Sollerön. Bygglovet omfattar granskning enligt 9 kap. plan- och bygglagen (yttre förhållanden och användning). Arne Gustafsson, ägare av Bengtsarvet 128:1, påpekar i skrivelse den 14 juli 2011: Gällande ny-/tillbyggnad på fastighet Bengtsarvet 164:1 (Tomas Nordre) vill vi på fastighet Bengtsarvet 128:1 inte att det planerade bygget skall uppföras. Anledning: Höjden på den tänkta carporten blir i vår utsikt. Finna bättre plats att bygga på längre ner på tomt. Sökanden har beretts tillfälle att yttra sig över inkomna synpunkter och påpekar i skrivelse den 19 juli 2011: Han klagar på höjden på vår carport som kommer att vara 2,30 meter. Det är lite svårt att ta detta på allvar när han själv har ansökt om att uppföra en nybyggnation av bostadshus och en och en carport där den tilltänkta carporten kommer att vara ett 2 våningshus (höjd 5,85 meter). Med stor inskränkning på vårt hus och utsikt. Vår tilltänkta carport kommer att ha en höjd på 4,30 meter, alltså 1,55 meter lägre än deras carport. Lägg därtill att deras tänkta carport och hus har planerats för att hamna 2 meter högre upp än vår carport. Hans som klagar har inte uppfört något hus ännu. Om han nu anser att utsikten försämras kan han alltid flytta det tilltänkta huset längre söderut på den tomten han vill bebygga. Han anser också att vi ska placera vår carport längre ner på tomten. Vid har suterrängtomt som innebär att vi inte kan placera en carport var som helst beroende på tomtens lutning.

27 s presidieberedning BN 236 PB 180 ÄRENDE: Tomas Nordre forts. BENGTSARVET 164:1 Dnr BYGG 2011/0278 Motiv för beslut Enligt 2 kap 9 plan- och bygglagen får lokalisering, placering och utformning av byggnadsverk enligt denna lag inte ske så att den avsedda användningen eller byggnadsverket kan medföra en sådan påverkan på grundvattnet eller omgivningen i övrigt som innebär fara för människors hälsa och säkerhet eller betydande olägenhet på annat sätt. Enligt 9 kap. 31 plan- och bygglagen ska bygglov ges för en åtgärd utanför ett område med detaljplan, om åtgärden 1. inte strider mot områdesbestämmelser, 2. inte förutsätter planläggning enligt 4 kap. 2 eller 3, och 3. uppfyller de krav som följer av 2 kap. och 8 kap. 1 3, 6, 7, 9 13, 17 och 18 i de delar som inte har prövats i områdesbestämmelser. Vad som är betydande olägenhet är inte närmare preciserat i plan- och bygglagen. Begreppet kan dock inrymma utsiktsbegränsningar. Av praxis kan utläsas att endast mycket väsentliga utsiktsbegränsningar är att anse som betydande olägenhet. I princip krävs att den tidigare utsikten helt försvinner. Den som har en fastighet belägen längre från sjön än en annan fastighet får räkna med att när den sjönära fastigheten bebyggs kommer detta oundvikligen att påverka sjöutsikten till det sämre. Föreslagen placering av carporten bedöms inte strida mot kraven i 2 kap. 9 plan- och bygglagen och de olägenheter som kan upplevas av föreslagen carport i form av skymd sikt är inte så allvarliga så att de kan anses utgöra betydande olägenhet för de boende på grannfastigheten. Skäl att med stöd av 2 kap. 9 plan- och bygglagen vägra det sökta bygglovet finns därför inte. Handlingar som ingår i beslutet Ansökningar, daterade och inkomna Situationsplan, skala 1:500, inkommen Ritning, bostadshus, inkommen Ritning, carport, daterad och inkommen Övrigt Bygglov upphör att gälla om den åtgärd som lovet avser inte har påbörjats inom två år och avslutats inom fem år från den dag då beslutet vann laga kraft.

28 s presidieberedning BN 236 PB 180 ÄRENDE: Tomas Nordre forts. BENGTSARVET Dnr BYGG 2011/0278 Beslutet skall skickas till Arne Gustafsson med anvisningar om hur beslutet kan överklagas.

29 s presidieberedning BN 237 PB 181 Dnr BYGG 2011/0239 ÄRENDE: J. Nylander och K. Nilvall, Vävar Johans Gata 31, STOCKHOLM Bygglov för nybyggnad av fritidshus VATTNÄS 63:7 s beslut Sökt bygglov beviljas med stöd av 9 kap 31 plan- och bygglagen. Åtgärden får inte påbörjas innan ett startbesked har lämnats enligt 10 kap 23 plan- och bygglagen. Redogörelse för ärendet Ansökan avser uppförande av ett fritidshus på en obebyggd fastighet vid Dikvägen i Vattnäs. Bygglovet omfattar granskning enligt 9 kap. plan- och bygglagen (yttre förhållanden och användning). Fastigheten omfattas inte av detaljplan eller områdesbestämmelser. Området är av riksintresse för friluftslivet samt för turism och friluftsliv. Åse Larsson, ägare av Vattnäs 69:17, påpekar i skrivelse den 27 juni 2011: Byggnad 2011/0239, Vattnäs 63:7, ligger för nära andra intillstående hus, täcker hela utsikten för oss ovanför. Vi vill att huset flyttas mer åt vänster på tomten, höjden på huset är bra. Vi godkänner ej denna placering på huset. Sökandena har beretts tillfälle att yttra sig över inkomna synpunkter och påpekar i skrivelse den 10 juli 2011: I anslutning till att köpeavtal upprättades för Vattnäs 63:7 förelåg ett positivt förhandsbesked för bygglov av den aktuella fastigheten. Som det framgick i dialogen med Stadsbyggnadskontoret, köparen, säljaren och fastighetsmäklaren fanns inga specifika begränsningar för bygglovet utöver ett antal rekommendationer, bl.a. att byggnationen ej skulle avvika från övrig bebyggelse och ej överskrida två våningar. I anslutning till det grannyttrande som inkommit avseende det bygglov som sökts för Vattnäs 63:7 inkommer fastighetsägaren (Jeanette Nylander/Kim Nilvall) med följande svar till Stadsbyggnadsförvaltningen Mora Orsa. Vi ämnar inte beakta de önskemål som inkommit genom det yttrande som framförts av Åse Larsson, , till Stadsbyggnadsförvaltningen Mora Orsa. Till grund för vårt beslut hänvisas till de skäl som framförts i det yttrande som inkommit från Åse Larsson. Vi uppfattar dessa skäl som allt för subjektivt präglade och allmänt hållet för att vi ska kunna ta ställning i sak till de förslag till förändringar som framförts. Därutöver menar vi att

30 s presidieberedning BN 237 PB 181 ÄRENDE: J. Nylander och K. Nilvall forts. VATTNÄS 63:7 Dnr BYGG 2011/ Den tilltänkta byggnationen som aktuellt bygglov avser (enplans vinkelhus, 23 0 taklutning, 92 m² byggyta) följer kommunens rekommendationer för både utformning i förhållande till kringliggande bebyggelse och byggnationens totala höjd. 2. Byggnationens placering (6 meter från nordlig-/15 meter från ostlig tomtgräns) ej strider mot de begränsningar som anges i plan- och bygglagen avseende byggnationens närhet till kringliggande fastigheter. 3. Fastighetsägarnas generella nyttjanderätt av en förvärvad fastighet som kan anses vara rimlig i förhållande till motstridiga intressen. Med ovan nämnt hoppas vi att tillräcklig grund för fortsatt handläggning och beslut i vårt bygglovsärende föreligger. Övriga berörda sakägare har inte framfört några synpunkter i ärendet. Motiv för beslut Enligt 2 kap 9 plan- och bygglagen får lokalisering, placering och utformning av byggnadsverk enligt denna lag inte ske så att den avsedda användningen eller byggnadsverket kan medföra en sådan påverkan på grundvattnet eller omgivningen i övrigt som innebär fara för människors hälsa och säkerhet eller betydande olägenhet på annat sätt. Enligt 9 kap. 31 plan- och bygglagen ska bygglov ges för en åtgärd utanför ett område med detaljplan, om åtgärden 1. inte strider mot områdesbestämmelser, 2. inte förutsätter planläggning enligt 4 kap. 2 eller 3, och 3. uppfyller de krav som följer av 2 kap. och 8 kap. 1 3, 6, 7, 9 13, 17 och 18 i de delar som inte har prövats i områdesbestämmelser. lämnar den 3 april 29011, 100, ett positivt förhandsbesked för uppförande av bebyggelse på fastigheten. Vad som är betydande olägenhet är inte närmare preciserat i plan- och bygglagen. Begreppet kan dock inrymma utsiktsbegränsningar. Av praxis kan utläsas att endast mycket väsentliga utsiktsbegränsningar är att anse som betydande olägenhet. I princip krävs att den tidigare utsikten helt försvinner. Föreslagen placering av fritidshuset bedöms inte strida mot kraven i 2 kap. 9 plan- och bygglagen och de olägenheter som kan upplevas av föreslaget fritidshus i form av skymd sikt är inte så allvarliga så att de kan anses utgöra betydande olägenhet för de boende på grannfastigheten. Skäl att med stöd av 2 kap. 9 plan- och bygglagen vägra det sökta bygglovet finns därför inte.

31 s presidieberedning BN 237 PB 181 ÄRENDE: J. Nylander och K. Nilvall forts. VATTNÄS 63:7 Dnr BYGG 2011/0239 Handlingar som ingår i beslutet Ansökan, daterad och inkommen Situationsplan, skala 1:500, daterad och inkommen Fasadritning, daterad och inkommen Övrigt Tekniskt samråd krävs i detta ärende. Enligt 10 kap. 23 plan- och bygglagen ska byggnadsnämnden godkänna att en åtgärd som kräver bygglov får påbörjas. Skiss över lägeskontroll (utsättning) skall inlämnas till. Lägeskontroll kan beställas hos Kartteknik, tfn: Byggherren kan själv genom sakkunnig med mätningsteknisk kompetens utföra lägeskontrollen. Bygglov upphör att gälla om den åtgärd som lovet avser inte har påbörjats inom två år och avslutats inom fem år från den dag då beslutet vann laga kraft. Beslutet skall skickas till Åse Larsson med anvisningar om hur beslutet kan överklagas.

32 s presidieberedning BN 238 PB 182 Dnr BYGG 2011/0192 ÄRENDE: Leif Johansson, Bångvägen 6, NUSNÄS Bygglov för uppförande av mobilt sågverk Nusnäs s:30 s beslut Sökt bygglov avslås då anläggningen bedöms ge sådana betydande olägenheter för omgivningen i form av buller att sökt åtgärd inte bedöms uppfylla kraven i 3 kap 2 plan- och bygglagen. Redogörelse för ärendet Ansökan avser uppställning av ett mobilt sågverk på ett bysamfällt markområde vid Sågvägen i Nusnäs. Plan- och bygglagen (2010:900) har ändrats från och med den 2 maj Av punkt 2 i övergångsbestämmelserna framgår att den äldre lagstiftningen, d.v.s. plan- och bygglagen 1987:10, ska tillämpas i detta ärende. Bygglovet omfattar granskning enligt 8 kap plan- och bygglagen (yttre förhållanden och användning). Fastigheten omfattas inte av detaljplan eller områdesbestämmelser. Området är av riksintresse för friluftslivet samt för turism och friluftsliv. Området ingår i Dalarnas bevarandeprogram för odlingslandskapet. Området omfattas av höjd bygglovplikt enligt 8 kap 4 plan- och bygglagen. Peter Kolbert, ägare av Nusnäs 372:3, påpekar i skrivelse den 14 juni 2011: Angående uppställning av mobilt sågverk kan man tycka att om ljudnivån är hög och störande, att det då inte lämpar sig alla att köra ett sågverk så nära bostadsområde. Jag har inget att erinra om sågverket bara ska förvaras där, men om det ska användas och bygglov beviljas så vill jag absolut inte att det används efter kl på vardagar och inte alls på helger. Lena Wörlund, ägare av Nusnäs 242:1, påpekar i skrivelse den 16 juni 2011: Jag, Lena Wörlund, ställer mig frågande till att Leif Johansson ansökt om bygglov för uppställning av mobilt sågverk på fastigheten Nusnäs s:30 då det kommit till min kännedom att han har mark vid gamla soptippen i Nusnäs för uppställning av mobilt sågverk.