Tisdagssammankomst på Svenska Läkaresällskapet. Insulinresistens kardiovaskulära risker och nya behandlingsstrategier
|
|
- Eva Jakobsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Orsaken till insulinresistens är sannolikt multifaktoriell. Det finns tusentals livsmedel att välja på som bidrar till detta vanliga tillstånd. Foto: Sjöberg Classic Tisdagssammankomst på Svenska Läkaresällskapet Insulinresistens kardiovaskulära risker och nya behandlingsstrategier I syfte att diskutera patogenes och nya behandlingsstrategier mot diabetes, ordnades den 18 februari 2003 en tisdagssammankomst på Svenska Läkaresällskapet på temat insulinresistens. Här skriver Åke Sjöholm och medarbetare ett fylligt referat av vad som framkom vid sammankomsten. Ihela västvärlden sker nu en dramatisk tillväxt av diabetes, med enorma samhällsekonomiska konsekvenser framför allt till följd av den ökade risken för hjärtkärlsjukdomar [1]. De underliggande orsakerna är uppenbara. Överflödigt kaloriintag, otillräcklig motion och en därmed sammanhängande snabb ökning av antalet överviktiga och obesa har resulterat i att alltfler individer blivit insulinresistenta och fått typ 2 diabetes. Signifikativt nog har både Newsweek och Time nyligen haft stort uppslagna förstasidesartiklar om diabetesepidemin. WHO uppskattar att ca 300 miljoner personer globalt kommer att lida av typ 2 diabetes år 2025, en ökning med 120 procent sedan Sjukdomen har antagit epidemiska proportioner och ses numera även hos barn och ungdomar [1]. Insulinresistens grundläggande orsak En grundläggande orsak till typ 2 diabetes är insulinresistens. Detta fenomen innebär Sammanfattning att cellernas förmåga att reagera på insulin och därmed glukosupptag är nedsatt. Ca procent av samtliga patienter med typ 2 diabetes är insulinresistenta [2]. En stor andel av dessa patienter är dessutom överviktiga och bukfeta och insulinresistens uppträder tidsmässigt normalt före den kliniska diabetesdebuten. Sannolikt utvecklas de makrovaskulära komplikationerna långt innan patienten definitionsmässigt utvecklat diabetes. Det är därför väsentligt att redan tidigt i sjukdomsförloppet diagnostisera störningar i glukostoleransen och att behandla dessa individer. Det dysmetabola syndromet nya mekanismer och nya behandlingsmöjligheter Insulinresistens är en delkomponent i det dysmetabola syndromet, ett kluster av kardiovaskulära riskfaktorer som även omfattar även hypertoni, bukfetma, dyslipidemi, endotelcellsdysfunktion (manifesterad t.ex. som mikroalbuminuri) samt hämmad fibrinolys, vilket resulterar i ett protrombotiskt tillstånd [2]. De exakta orsakerna till att insulinresistens uppkommer är ofullständigt kända och någon genetisk defekt som förklarar fenomenet har inte identifierats annat än i anekdotiska fall. På senare år har flera studier publicerats som Typ 2 diabetes är en kraftigt växande global epidemi. Sjukdomen drabbar numera även barn och ungdomar. Insulinresistens, beroende på fetma och fysisk inaktivitet, spelar stor roll för ökningen. Gigantiska folkhälsoproblem i form av ischemisk hjärtsjukdom kan förväntas. Primär- och sekundärpreventiva studier pågår med livsstilsförändringar och läkemedel. 46 MEDIKAMENT 5-03
2 antyder att subklinisk, kronisk inflammation kan vara förknippad med uppkomsten av insulinresistens och typ 2 diabetes [2]. Sannolikt är orsakerna multifaktoriella, och omfattar bland annat näringsöverskott, brist på motion, genetisk predisposition, och exposition för toxiner till exempel genom rökning. Intresse har även riktats mot exogena samhällsfaktorer såsom kronisk stress som en bidragande komponent vid utvecklingen av insulinresistens. Yttre hot av olika slag kan tänkas aktivera försvarsmekanismer som via sympatiska nervsystemet mobiliserar de diabetogena hormonerna adrenalin och noradrenalin. Vid långvarig stress kan istället ett depressivt tillstånd av uppgivenhet uppstå. Detta kan i sin tur leda till neuroendokrina rubbningar i hypothalamus-hypofysbinjure-axeln vilket kan påverka nivåerna av andra diabetogena hormoner, till exempel cortisol. I dessa sammanhang kan även produktionen av cytokinlika substanser i fettväven påverkas, till exempel leptin, TNF-a, IL-6, resistin och adiponektin. Manifest typ 2 diabetes beror i flertalet fall på en kombination av insulinresistens och insulinbrist. Troligen är bägge rubbningarna i någon mån primära, då de till stor del styrs av genetiska faktorer och förmodligen också präglas av miljön in utero under fosterutvecklingen. Ofta ses en tidig insulinproduktionsdefekt med bortfall av den första fasen av insulinsekretionen, vilken normalt har till uppgift att undertrycka leverns glukosproduktion efter måltid. Inte bara insulinets blodsockersänkande effekt är defekt vid insulinresistens, utan även hormonets effekter på lipidomsättning och blodcirkulation. Huruvida insulinets anabola effekter på proteinsyntes och cellproliferation också är rubbade är mer oklart. Thrifty genotype teorin Enligt den rådande teorin ( the thrifty genotype ) är vår organism anpassad till de svältförhållanden som våra förfäder levde under. Detta innebär att en genetisk selektion (t.ex. PPAR-g-genen) favoriserar upplagring av överskottsenergi i fettdepåerna. I vårt moderna samhälle, med näringsöverskott och fysisk inaktivitet, vänds detta istället till en nackdel och resulterar i obesitas [3 8]. Därtill kan fett inlagras på fel ställen i kroppen, ektopisk lipogenes. Således sker en betydande inlagring av fett i muskler och lever (leversteatos) vid insulinresistens, och ett ökat flöde av fria fettsyror resulterar i nedsatt glukosupptag i muskulaturen och ökad glukosproduktion samt en överproduktion av VLDL-partiklar i levern. En sådan så kallad lipotoxisk effekt kan även påverka de insulinproducerande betacellerna med sviktande insulinfrisättning som följd. Man har tidigare påvisat ett linjärt samband mellan mängden visceralt fett och graden av insulinresistens. Likaså tycks en korrelation föreligga mellan insulinresistens och balansen sympatisk/parasympatisk aktivitet inom det autonoma nervsystemet vid olika stressprovokationer [9]. Därtill tycks en stor mängd visceralt bukfett specifikt vara kopplad till neuroendokrina störningar bland annat inom auto- Manifest typ 2 diabetes beror i flertalet fall på en kombination av insulinresistens och insulinbrist. Troligen är bägge rubbningarna i någon mån primära, då de till stor del styrs av genetiska faktorer noma nervsystemet och kortisolsystemet. Således kan insulinresistens till en del vara en konsekvens av ett komplicerat samspel mellan olika neuroendokrina faktorer och en ogynnsam fettvävsdistribution i kroppen. Glitazoner i nutid och framtid Antalet substanser med förmåga att öka insulinkänsligheten som hittills identifierats är begränsat. Metformin är sedan länge ett väletablerat diabetespreparat i Europa, antingen som monoterapi eller i lägre doser tillsammans med insulin eller sulfonylurea-preparat. Metformin anses dock huvudsakligen minska leverns glukosproduktion. Kvantitativt ökar metformin inte insulinkänsligheten med mer än ca 20 procent, vilket kan jämföras med motion som kan ge en ökning på runt 100 procent! En av preparatets nackdelar är vidare att många av patienterna avbryter behandlingen på grund av gastrointestinala biverkningar. Därtill kommer etablerade kontraindikationer (kreatininstegring, alkoholism m.m.). Mot bakgrund av detta har massiva forskningsinsatser gjorts för att finna effektivare droger med en mindre ogynnsam biverkningsprofil. En i sammanhanget intressant grupp läkemedel är de så kallade thiazolidinidionerna. Dessa preparat, även kallade glitazoner, och verkar bland annat genom att förstärka de perifera målcellernas insulinkänslighet [2 8]. Den första generationens substans, troglitazon (Rezulin), fanns på den amerikanska marknaden ett par år. Den avregistrerades emellertid förra året efter upptäckten av flera fall av idiosynkratisk leverpåverkan, varav några med dödligt förlopp. Istället finns nu i USA och Europa rosiglitazon (Avandia) och pioglitazon (Actos), vilka ej visats påverka levern negativt. Tvärtom finns bland annat experimentella data och resultat från kliniska prövningar som talar för en viss gynnsam effekt mot den leverförfettning som är typisk för många överviktiga patienter med typ 2 diabetes. Under euglykemiska förhållanden orsakar glitazonerna, till skillnad från SU-pre- 48 MEDIKAMENT 5-03
3 parat, inte hypoglykemi. Detta indikerar att feedback-kontrollen mellan glukos och insulin fungerar. Därigenom reducerar glitazonerna de facto de cirkulerande insulinnivåerna och skyddar därigenom den insulinproducerande ß-cellen från funktionell utmattning. Ökar insulinkänsligheten Glitazonerna ökar insulinkänsligheten och glukosupptaget med ca 40 procent i lever, muskel och fettväv, och är således dubbelt så effektivt som metformin. Thiazolidinidionerna orsakar också en omfördelning av kroppsfettet; från visceralt och hepatiskt fett (kopplat till insulinresistens) till subkutana depåer. Fettcellerna uttrycker nukleära receptorer, bland annat PPAR-g (peroxisome proliferator-activated receptor g), vilka modulerar aktiviteten hos olika transkriptionsfaktorer i cellkärnan som kontrollerar genuttryck. Sannolikt reglerar systemet adipocyternas differentiering och substratmetabolism, men de naturliga receptorliganderna är ännu väsentligen okända. Genombrottet kom i och med att man kunde leda i bevis att PPAR-g är en receptor som med hög affinitet binder thiazolidinidionerna [2 8]. Intressant nog har också visats att dominant negativa mutationer i genen för PPAR-g är starkt associerade med svår insulinresistens, diabetes och hypertoni hos människa [5]. Andra gynnsamma effekter Förutom att minska insulinresistensen, sänka blodsockret och därmed minska insulinbehovet, har thiazolidinidionerna även andra gynnsamma effekter på det kardiovaskulära systemet: A) Hypertoni Hypertoni är dubbelt så vanligt vid typ 2 diabetes som bland personer utan diabetes och utgör en delkomponent i det metabola syndromet. Vid typ 2 diabetes och andra insulinresistenta tillstånd är den insulininducerade vasodilatationen defekt. Således är det möjligt att thiazolidinidionerna, genom sin gynnsamma effekt på insulinresistensen, reducerar blodtrycket och det perifera kärlmotståndet vid typ 2 diabetes. Genom att minska insulinbehovet, och därigenom reducera serumnivåerna av insulin, kan thiazolidinidionerna också utöva antihypertensiva egenskaper då insulinets sympatikotona och vätskeretinerande effekter minskar. Även direkta effekter på kärlen av thiazolidinidionerna har föreslagits (och påvisats åtminstone in vitro, troligen genom ett minskat inflöde av Ca2+). PPAR-g-receptorer har påvisats i bl.a. mesangialkärl, endotelceller, glatta muskelceller, insulinproducerande celler samt cancerceller, indikerande att thiazolidinidionerna kan utöva direkteffekter på dessa celler oberoende av sina effekter på fettceller och insulinresistens. Både i djurmodeller och i klinisk praxis har man också noterat blodtryckssänkande effekter av thiazolidinidionerna, på såväl systoliskt som diastoliskt tryck, liksom en minskning av mikroalbuminuri [2 8]. I absolu- tillsammans med övriga gynnsamma egenskaper är det tänkbart att glitazonerna kan bidra till att minska eller senarelägga senkomplikationer såsom mikro- och makroangiopati vid typ 2 diabetes. ta tal är effekterna relativt måttliga, men tillsammans med övriga gynnsamma egenskaper är det tänkbart att glitazonerna kan bidra till att minska eller senarelägga senkomplikationer såsom mikro- och makroangiopati vid typ 2 diabetes. Omfattande kliniska prövningar pågår för att utröna om så är fallet. B) Koagulation Det tillstånd av hyperkoagulabilitet och ökad trombocytadhesion som utmärker typ 2 diabetes, utgör en ökad risk för trombosbildning och predisponerar därmed också för ischemiskt stroke och myokardinfarkt. Plasmanivåerna av PAI-1 (plasminogen-aktivator inhibitor 1) är ökade vid typ 2 diabetes och uppvisar en stark korrelation till BMI, insulinresistens, triglyceridnivåer mm. Thiazolidinidionerna minskar PAI-1-produktionen hos humana endotelceller in vitro samt minskar serumnivåerna av PAI-1 till i det närmaste normala nivåer hos patienter med typ 2 diabetes [2 8]. Thiazolidinidionerna förmår även minska trombocytaggregation, vilket återigen är en potentiellt kardioprotektiv effekt. C) Atheroskleros och restenos Ytterligare en process som kan bidra till utvecklingen av atheroskleros, glomeruloskleros och restenos av t.ex. coronarkärl, är migration och tillväxt hos glatta muskelceller från kärlväggens media till dess intima. Vid prekliniska försök bromsade thiazolidinidionerna såväl cellproliferation som migration hos glatta muskelceller. Likaså förbättrades kärlreaktiviteten av thiazolidinidioner [2 8]. Intimahyperplasi, en surrogatmarkör för en aktiv atherosklerosprocess, är positivt korrelerad med hyperinsulinemi både hos friska och hos patienter med typ 2 diabetes. I kliniska studier minskade thiazolidinidionerna intimahyperplasin i bland annat arteria carotis hos patienter med typ 2 diabetes redan efter 3 månader, och därtill med större potens än pravastatin. Huruvida detta är en direkteffekt på kärlväggen eller via andra mekanismer är ännu oklart. Likaså MEDIKAMENT
4 noteras en förbättrad histologisk bild i njurbiopsier från djurmodeller med diabetesnefropati som behandlats med thiazolidinidioner [2 8]. D) Lipider Den klassiska diabetiska dyslipidemin, som är starkt kopplad till insulinresistens, utmärks av: lågt HDL-kolesterol, höga triglycerider och abnormt utdragen postprandiell hyperlipidemi. Nivåerna av LDL-kolesterol är dock relativt sällan förhöjda, även om LDL-partiklarna vid diabetes tenderar att vara mindre och tätare, och därmed mer atherogena. En sannolik orsak till detta är att de lättare glykeras och oxideras i den diabetiska miljön. Samtliga dessa störningar har knutits till accelererad atheroskleros. Dyslipidemin medför också en ökad glukosproduktion i levern och ett minskat glukosupptag i muskler och fettvävnad. Thiazolidinidionerna interfererar även i dessa lipidstörningar på ett gynnsamt sätt. Även om effekterna på totalkolesterol är måttliga, så ökar nivåerna HDL-kolesterol signifikant samtidigt som en sänkning av triglycerider noteras. Mekanismerna bakom triglyceridsänkningen synes vara flerfaldiga: minskad tillgång på substrat (fria fettsyror), minskad nybildning av triglycerider i levern, samt ökad perifer clearance. En ökning i LDL-nivåer har noterats efter behandling med vissa thiazolidinidioner, vilket givetvis är ett observandum även om man inte alltid noterat en ackompanjerande ökning av det atherogena apolipoprotein B. I enlighet med de större studier som låg till grund för registrering av pioglitazon, visades ingen signifikant inverkan av denna glitazon på nivån av LDL-kolesterol. Skärskådar man subklasserna av LDL, visar det sig emellertid att thiazolidinidionerna inducerade en ökad storlek av LDL-partiklarna samt gjorde dem mindre benägna för oxidation [2 8]. Det är således möjligt (om än ännu ej bevisat) att dessa senare effekter neutraliserar den potentiellt ogynnsamma effekten av förhöjt LDLkolesterol. Studier pågår för att utröna om det föreligger skillnader i lipideffekter mellan de tillgängliga thiazolidinidionerna, vilket andra studier med suboptimal design gett anledning att misstänka. Steget till att anta att detta skulle innebära en klinisk betydelse för risk för hjärt-kärlkomplikationer är dock långt. Aktuell och framtida behandling av insulinresistens Ett betydande problem, som bland annat framkom i UKPDS, är att varken livsstilsmodifikation eller traditionella antidiabetika förmår bromsa diabetesutvecklingen. Den metabola kontrollen försämras således kontinuerligt oavsett valet av intervention [1]. Man räknar med att 50 procent av insulinproduktionen har gått förlorad 12 år efter det att typ 2 diabetes diagnosticerats. Det finns dock indikationer på att glitazonerna potentiellt sett skulle kunna stabilisera HbA1c-nivåerna, det vill säga bromsa sjukdomsförloppet. Detta skulle i så fall kunna förklaras av att den minska- Ett betydande problem, som bland annat framkom i UKPDS, är att varken livsstilsmodifikation eller traditionella antidiabetika förmår bromsa diabetesutvecklingen. de insulinresistensen reducerar utmattningen av den insulinproducerande b-cellen, det vill säga en betacellsprotektiv effekt [2 8]. Ett annat viktigt problem att det fortfarande är en minoritet av alla typ 2 diabetespatienter som lyckas uppnå en god metabol kontroll. I UKPDS var det t ex mindre än 50 procent av de överviktiga patienterna som lyckades uppnå en HbA1c-nivå på 7.0 procent eller mindre andelen sjönk dessutom över tiden. Det finns således alltjämt ett mycket stort behov av mer effektiva behandlingsmetoder som dessutom bromsar upp sjukdomens naturalförlopp. I två nyligen publicerade PET-studier har det visats att rosiglitazon, till skillnad från metformin, förbättrar insulinkänsligheten i vilande skelettmuskulatur och dubblerar det insulinmedierade glukosupptaget vid fysisk ansträngning hos patienter med typ 2 diabetes trots att den glukossänkande effekten av metformin snarast var bättre. Likaså har det kunnat visas att rosiglitazon stimulerar hjärtats glukosupptag oberoende av effekterna på den glykemiska kontrollen [10,11]. På motsvarande sätt har man nyligen dokumenterat positiva långtidseffekter av pioglitazon hos nyupptäckta diabetiker, där man även påvisade en avsevärt mer uttalad effekt av pioglitazon än metformin på insulinkänsligheten [12]. Dualagonister under utveckling Inför framtiden väntar inom insulinresistensområdet nu närmast kombinerade PPAR-a och g-agonister. Ett flertal stora läkemedelsbolag utvecklar en sådan dual agonist varav ett par också befinner sig i sen klinisk utvecklingsfas. Det förefaller som om dessa andra generationens PPARagonister ger en mer gynnsam lipidprofil (sannolikt genom PPAR-a) och därtill möjligen också är mer potenta. Det är däremot för tidigt att säga om de dessutom ger mindre viktökning och mindre ödemtendens. Försök med partiella PPAR-agonister är en annan möjlighet där lovande djurdata rapporterats, inte minst ur biverkningssynpunkt. En annan intressant angreppspunkt för 50 MEDIKAMENT 5-03
5 En tredje högintressant läkemedelsgrupp är sådana substanser som stimulerar GLP-1 eller åstadkommer motsvarande effekter. att motverka typ 2 diabetes, är att reducera cortisolnivåerna i olika målvävnader av betydelse för insulinresistens och glukosmetabolism. Det finns mängder av data som talar för att hypercortisolism är involverat i utvecklingen av det metabola syndromet och typ 2 diabetes. Enzymet 11- beta-hydroxysteroid-dehydrogenas typ 1 (11-b-HSD-1) är ansvarigt för omvandlingen av inaktivt cortison till biologiskt aktivt cortisol, varför en hämning av detta enzym skulle kunna vara av intresse i behandlingen av dessa tillstånd. Även om insulinresistenta individer vanligtvis inte uppvisar systemisk hypercortisolism, har man nyligen visat att bukfeta, insulinresistenta individer uppvisar markant högre 11-b-HSD-1-aktivitet i visceralt fett än smala individer [13 16]. Vidare så har det visats att transgena möss som selektivt överuttrycker 11-b-HSD-1 i visceralt fett, utvecklar samtliga karakteristika för det dysmetabola syndromet, inkluderande bukfetma, hyperlipidemi och insulinresistent diabetes [15]. Parallellt med dessa rubbningar så ses också en uppreglering av lipoproteinlipas och TNF-a samtidigt som såväl adiponektin som UCP-1 nedregleras. Farmakologiska inhibitorer av 11-b-HSD- 1 (t.ex. carbenoxolone) ökar leverns insulinkänslighet och minskar dess glukosproduktion [13,14]. Nyligen har det i djurstudier också visats att selektiva 11-b- HSD-1-hämmare (BVT.2733) sänker såväl glukos- som insulinnivåerna. Vidare har det visats att PPAR-g-agonister hämmar uttrycket och aktiviteten av detta enzym [16]. En tredje högintressant läkemedelsgrupp är sådana substanser som stimulerar GLP-1 eller åstadkommer motsvarande effekter. Patienter med typ 2 diabetes uppvisar nedsatt produktion av tarmpeptiden glukagonlik peptid 1 (GLP-1), en sk glukoinkretin som potentierar insulinfrisättningen efter måltid. GLP-1 har utöver denna huvudeffekt dessutom ett flertal andra gynnsamma effekter på glukoshomeostasen; bl.a. leder förhöjda GLP-1 nivåer till minskad insulinresistens, minskad hepatisk glukosproduktion, minskad glukagonfrisättning, minskad aptit samt en långsammare tömning av magsäcken. Det pågår för närvarande flera kliniska studier i Sverige med såväl GLP-1-analoger som DPPIV-hämmare, vilka hämmar det enzym som bryter ner GLP-1. Den antidiabetiska effekten av dessa läkemedelskandidater får betraktas som relativt väl dokumenterad även om den fullständiga effektprofilen liksom biverkningsbilden alltjämt är ofullständigt kartlagd [17]. Hopp inför framtiden Slutligen finns det givetvis mängder av potentiella läkemedelskandidater som alltjämt är under tidig utveckling. Bland dessa tillhör adiponektin de mer intressanta. Adiponektin är en sk adipokin frisatt från fettväven vars receptor är okänd. Såväl uttrycket som sekretionen av adiponektin är minskade vid obesitas och diabetes [18]. Detta skulle således kunna utgöra en primär defekt vid typ 2 diabetes och således en intressant möjlighet för framtida läkemedel. Intressant nog har man också i djurstudier visat att tillförsel av adiponektin förbättrar den perifera insulinkänsligheten och minskar inlagring av triglycerider i muskulatur och lever i obesa möss. Dessutom har man rapporterat att adiponektin har antiinflammatoriska effekter och förbättrar endotelcellsfunktionen. Framtiden inger således trots allt hopp om att vi skall kunna utveckla nya och effektiva farmakologiska behandlingsredskap som tillsammans med en massiv satsning på folkhälsan förhoppningsvis skall kunna vända den oroväckande utveckling mot mer och mer fetma och diabetes som nu ses över hela världen. Potentiella bindningar och eventuella jävsförhållanden se Hela referenslistan finns på Åke Sjöholm Docent, Överläkare, Universitetslektor, Klinikforskningsledare Karolinska Institutet Internmedicinska kliniken, Södersjukhuset Stockholm ake.sjoholm@sos.sll.se Föreläsare i samband med tisdagssammankomsten på Läkaresällskapet i Stockholm och medförfattare till artikeln är: Fredrik Lönnqvist docent Karolinska Institutet, medicinsk chef Biovitrum AB. Björn Eliasson docent, överläkare Lundberglaboratoriet för Diabetesforskning, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Jan W. Eriksson docent, överläkare, universitetslektor Enheten för Medicin, Umeå Universitet Norrlands Universitetssjukhus MEDIKAMENT
6. Farmakologisk behandling vid debut
6. Farmakologisk behandling vid debut Fundera först över diagnos Typ 1- diabetes är ganska väl definierad som en ren insulinbristsjukdom där behandlingen består i att tillföra insulin i relation till födointag,
Läs merBESLUT. Datum 2009-12-01. Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedel vid diabetes.
BESLUT 1 (6) Datum 2009-12-01 Vår beteckning SÖKANDE Orifarm AB Box 50231 202 12 Malmö SAKEN Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedel vid diabetes. BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket,
Läs merBESLUT. Datum 2009-12-01. Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedel vid diabetes.
BESLUT 1 (6) Datum 2009-12-01 Vår beteckning 1368/2009 SÖKANDE Pharmachim AB Berga Allé 1 254 52 Helsingborg SAKEN Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedel vid diabetes. BESLUT
Läs merSammanfattning av riskhanteringsplanen för Synjardy (empagliflozin/metformin)
EMA/217413/2015 Sammanfattning av riskhanteringsplanen för Synjardy (empagliflozin/metformin) Detta är en sammanfattning av riskhanteringsplanen för Synjardy som beskriver åtgärder som ska vidtas för att
Läs mer10 Vad är ett bra HbA1c?
10 Vad är ett bra HbA1c? HbA1c och blodsocker HbA1c är ett mått på medelblodsockret de senaste 6-8 veckorna. Observera att HbA1c inte anger medelblodsockret utan måste översättas enligt: Det finns en hel
Läs merMedicinska behandlingsalternativ vid ökad metabol risk för psykospatienter
Medicinska behandlingsalternativ vid ökad metabol risk för psykospatienter Gun Jörneskog Enheten för endokrinologi och diabetologi Danderyds sjukhus Stockholm Gun Jörneskog, överläkare DS AB, 10 oktober
Läs merAllmänläkardagarna 2011-01-27
Allmänläkardagarna 2011-01-27 1. Förebygger vi komplikationer genom att behandla blodsockret? 2. Spelar det någon roll HUR man sänker blodsockret? 3. Har dom nya läkemedlen någon plats? 50% av typ 2 diabetikerna
Läs merDiabetes & psykisk sjukdom. Carina Ursing
Carina Ursing Schizofreni en sjukdom som förkortar livslängden Livslängden 20% kortare än generellt 1/3 onaturlig död 2/3 naturlig död hjärtkärl sjukdom dominerar Varför ökad överdödlighet i hjärtkärl
Läs merDiabetes ur ett överviktsperspektiv
Diabetes ur ett överviktsperspektiv Maria Cajmatz Informationsläkare 190611 Välkänt samband Diabetes typ 2 1 BMI över tid i Primärvård (NDR) 2 Fördelning BMI i regionerna. Primärvård (NDR) Insjuknande
Läs merMetabola Syndromet. Bukfetma, dyslipidemi (ogynnsamt blodfettsmönster), hyperglykemi (högt blodsocker) och förhöjt blodtryck.
Metabola Syndromet Bukfetma, dyslipidemi (ogynnsamt blodfettsmönster), hyperglykemi (högt blodsocker) och förhöjt blodtryck. Definition av MetS 3 av 5. 1. Midjemått (beroende av etnicitet) >90cm för män
Läs merInsulin för muskeluppbyggnad OCH fettförbränning
Insulin för muskeluppbyggnad OCH fettförbränning Fördelarna med insulin Hur du bygger muskler och bränner fett under samma dag Kan vi maximera muskeltillväxt och samtidigt kontrollera mängden kroppsfett?
Läs merDiabetes i media. -tips till dig som skriver om diabetes
Diabetes i media -tips till dig som skriver om diabetes Förord 03 5 tips till dig som rapporterar om diabetes 04 Diabetes ett samhällsproblem 06 Diabetes i siffror 07 Vad är diabetes 09 Två typer av diabetes
Läs merEn filmdragerad tablett innehåller glukosaminsulfat-kaliumklorid motsvarande 595 mg glukosamin.
PRODUKTRESUMÉ 1 LÄKEMEDLETS NAMN Comfora 595 mg filmdragerade tabletter 2 KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING En filmdragerad tablett innehåller glukosaminsulfat-kaliumklorid motsvarande 595 mg glukosamin.
Läs merBohusgården. HbA1c- mål 2015-01- 30. Peter Fors Alingsås lasarett
Bohusgården 2015-01- 30 HbA1c- mål Peter Fors Alingsås lasarett Mål med behandling? 1. Överleva. 2. Symtomfrihet. 3. Minimera antalet akuta komplikationer och problem. 4. Minimera risken för sjukdomens
Läs merDIABETES KOMPLIKATIONER. Gun Jörneskog Enheten för endokrinologi och diabetologi Danderyds sjukhus
DIABETES KOMPLIKATIONER Gun Jörneskog Enheten för endokrinologi och diabetologi Danderyds sjukhus Antalet patienter med diabeteskomplikationer förväntas öka * Ökningen av diabetessjukdomen avser spec typ
Läs merMetabola Syndromet. St-seminarium Hanna Eriksson
Metabola Syndromet St-seminarium 180919 Hanna Eriksson Metabola syndromet En samling kardiovaskulära riskfaktorer som alla har mer eller mindre starkt samband med insulinresistens. Bukfetma Hyperglykemi
Läs merSAKEN BESLUT 1 (5) Bristol-Myers Squibb AB Box 1172 171 23 Solna SÖKANDE. Ansökan inom läkemedelsförmånerna
2014-06-03 1 (5) Vår beteckning SÖKANDE Bristol-Myers Squibb AB Box 1172 171 23 Solna SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV beslutar att nedanstående
Läs merBESLUT. Datum 2009-12-01. Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedel vid diabetes.
BESLUT 1 (6) Datum 2009-12-01 Vår beteckning SÖKANDE RECIP AB Box 906 170 09 Solna SAKEN Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedel vid diabetes. BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket,
Läs merUndervisningsmaterial inför delegering Insulingivning
Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning Diabetes = sockersjuka Fasteplasmasocker 7,0 mmol/l eller högre = diabetes. Provet bör upprepas Folksjukdom: mer än 10 000 diabetiker i Dalarna 4-5%
Läs merInledning. Kapitel 1. Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen.
Kapitel 1 Inledning Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen. Det framhåller SBU i en omfattande kunskapssammanställning av de vetenskapliga fakta som finns tillgängliga om diagnostik
Läs merBESLUT. Datum 2009-12-01. Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedel vid diabetes.
BESLUT 1 (5) Datum 2009-12-01 Vår beteckning SÖKANDE Sanofi-Aventis Box 14142 167 14 Bromma SAKEN Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedel vid diabetes. BESLUT Tandvårds- och
Läs merKombination av genetiska och livsstilsfaktorer. Under lång tid kan kroppen kompensera med en ökad insulinproduktion.
Diabetes typ 2 Kombination av genetiska och livsstilsfaktorer. Ökat behov av insulin. Under lång tid kan kroppen kompensera med en ökad insulinproduktion. När behovet av insulin överstiger kroppens produktionskapacitet
Läs merSjuksköterskedagarna. Vad letar vi efter i sjukvården? Varför?
Sjuksköterskedagarna Cecilia Enockson specialist i allmänmedicin Medicinsk rådgivare Hälsoval Vad letar vi efter i sjukvården? Varför? Riskfaktorer för hjärt- kärlsjukdom Orsakar stor sjuklighet och lidande
Läs merMängden utslag kan avgöra risken. Den som har psoriasis har en ökad risk för hjärtkärlsjukdomar.
HJÄRTAT Mängden utslag kan avgöra risken Den som har psoriasis har en ökad risk för hjärtkärlsjukdomar. Det är känt att hälsosamma levnadsvanor minskar risken. Men mycket tyder på att även valet av behandling
Läs merNya diabetesläkemedel och riktlinjer en uppdatering
Nya diabetesläkemedel och riktlinjer en uppdatering Professor Björn Eliasson Sahlgrenska Universitetssjukhuset LMV2010: Typ 2-diabetes - en behandlingsalgoritm Hyperglykemi Metformin SU eller insulin NPH
Läs merAntidiabetika- Insulin Av: Maria Persson. Antidiabetika - Insulin. Av: Maria Persson. Bakgrund
Antidiabetika - Insulin Av: Maria Persson Bakgrund Antidiabetika är en läkemedelsgrupp som används av personer med sjukdomen diabetes mellitus, även kallad sockersjuka. Prevalensen för sjukdomen varierar
Läs merFÖRSLAG TILL RESOLUTION
EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Plenarhandling 7.3.2012 B7-0145/2012 FÖRSLAG TILL RESOLUTION till följd av ett uttalande av rådet och kommissionen i enlighet med artikel 110.2 i arbetsordningen om åtgärder
Läs merArytmogen högerkammarkardiomyopati
Centrum för kardiovaskulär genetik Norrlands universitetssjukhus Information till patienter och anhöriga Arytmogen högerkammarkardiomyopati Den här informationen riktar sig till dig som har sjukdomen arytmogen
Läs merVASOBRAL, skårad tablett. 0.10 g/1 g av 100 ml. VASOBRAL, oral lösning i en injektionsflaska
Bilaga I Lista namn (s) form (er) farmaceutisk (s) form (er) av läkemedel (s), rutt (er) i administrationen, innehavaren av godkännandet på marknaden i medlemsstaterna 1 Medlemsstat (i EES) Innehavare
Läs merHögt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar.
Högt blodtryck Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. Högt blodtryck (hypertoni) är något av en folksjukdom. Man räknar med att ungefär
Läs merOFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN
1 (3) 22 februari 2016 Drospirenon/etinylestradiol Version 4.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Preventivmedel
Läs merA.) BLODFETTRUBBNINGAR (CN)
A.) BLODFETTRUBBNINGAR (CN) Riskfaktor för utveckling av atheroskleros - som kan ge upphov till hjärt-kärl-sjukdomar: - Myokardinfarkt - TIA - Angina - Hjärtsvikt - Stroke - Njursvikt - Claudicatio - Vaskulärt
Läs merDiabetes mellitus - typ 1 och typ 2. Niklas Dahrén
Diabetes mellitus - typ 1 och typ 2 Niklas Dahrén Diabetes mellitus - typ 1 och typ 2 Diabetes mellitus typ 1 Ingen insulin- produk3on Högt blodsocker Diabetes mellitus typ 2 Insulin- resistens Låg insulin-
Läs merDapagliflozin visade bibehållen glykemisk kontroll och viktreduktion i studie av typ 2-diabetes där metformin inte gett tillräcklig kontroll
Dapagliflozin visade bibehållen glykemisk kontroll och viktreduktion i studie av typ 2-diabetes där metformin inte gett tillräcklig kontroll 2011-06-27 Bristol-Myers Squibb Company och AstraZeneca tillkännagav
Läs merSAKEN BESLUT 1 (5) Janssen-Cilag AB Box 7073 192 07 Sollentuna SÖKANDE. Ansökan inom läkemedelsförmånerna.
2015-06-11 1 (5) Vår beteckning SÖKANDE Janssen-Cilag AB Box 7073 192 07 Sollentuna SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna. BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, beslutar att nedanstående
Läs merOFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN
LOSATRIX 12,5 MG FILMDRAGERADE TABLETTER Datum: 8.9.2015, Version 1.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av den offentliga sammanfattningen VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst
Läs merTyp 2-diabetes behandling
Typ 2-diabetes behandling Behandlingen av typ 2-diabetes är livslång och påverkas av hur patienten lever. Behandlingen går ut på att antingen öka produktionen av insulin, öka kroppens känslighet för insulin
Läs merMedicin, avancerad nivå, Farmakologi och sjukdomslära, del 1. 85 % av totala poängen
Tentamen Medicin, avancerad nivå, Farmakologi och sjukdomslära, del 1 Kurskod: MC2014 Kursansvarig: Mikael Ivarsson Datum: 140124 Skrivtid: 4 tim Totalpoäng: 57 p Poängfördelning: Allmän-, system- och
Läs merLäkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning 2006-10-06 655/2006
BESLUT 1 (7) Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning SÖKANDE PFIZER AB Vetenskapsvägen 10 191 90 Sollentuna SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna LÄKEMEDELSFÖRMÅNSNÄMNDENS BESLUT Läkemedelsförmånsnämnden
Läs merInnehåll. CIRKELTILLFÄLLE 1 7 Allmänt om äldre och läkemedel 7 Diabetes mellitus 10
Innehåll FÖRORD 3 UTBILDNINGEN 4 Syftet med utbildningen 4 Mål 4 Målgrupp 4 Studiecirkel som utbildningsform 4 Studiecirkelledare 5 Studiecirkelns upplägg 6 Planeringstillfälle 6 Kurslitteratur 6 CIRKELTILLFÄLLE
Läs merBehandling av osteoporos (benskörhet) för att förebygga benbrott
Behandling av osteoporos (benskörhet) för att förebygga benbrott Sammanfattning Osteoporos kännetecknas av att skelettet blir skört och att skador i form av sprickor och brott (frakturer) lättare uppkommer.
Läs merUtveckling av läkemedelsbehandlingar av cancer kräver en dialog inom hela sektorn
Page 1 of 8 PUBLICERAD I NUMMER 3/2015 TEMAN Utveckling av läkemedelsbehandlingar av cancer kräver en dialog inom hela sektorn Tiia Talvitie, Päivi Ruokoniemi Kimmo Porkka (foto: Kai Widell) Målsökande
Läs merGruppträff 1 Presentation och uppstart
Kinesiskt ordspråk Gruppträff 1 Presentation och uppstart Fyll inte livet med dagar, fyll dagarna med liv. /okänd Överenskommelse När du medverkar i gruppen är det viktigt att du följer programmet vi lagt
Läs merÄr SU-preparat omoderna och farliga ska vi gå över till inkretiner? Eller vad finns det för skäl att ha kvar sulfonylurea i Rek-listan?
Är SU-preparat omoderna och farliga ska vi gå över till inkretiner? Eller vad finns det för skäl att ha kvar sulfonylurea i Rek-listan? Hjördis Fohrman Allmänläkare Hjällbo VC Västra Götalands reklista
Läs merBehandling av typ 2-diabetes
Behandling av typ 2-diabetes Sammanfattning Kostförändringar, motion och rökstopp är grundläggande faktorer vid behandling av typ 2-diabetes. De är även viktiga för att förebygga typ 2- diabetes hos personer
Läs merVipdomet 12,5 mg/850 mg, filmdragerade tabletter Vipdomet 12,5 mg/1 000 mg, filmdragerade tabletter (alogliptin och metforminhydroklorid)
Vipdomet 12,5 mg/850 mg, filmdragerade tabletter Vipdomet 12,5 mg/1 000 mg, filmdragerade tabletter (alogliptin och metforminhydroklorid) RISKHANTERINGSPLAN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning
Läs merprevalensen är ca 3 %, varav 85 % utgörs av Typ 2-diabetiker. autoimmun destruktion av B-celler. (20-30% av B-cellerna kvar symtom)
Kristina Annerbrink kristina.annerbrink@pharm.gu.se VT-2002 Litteratur: Rang, Dale and Ritter, 4 th ed, kap 22, sid 385-398 (385-392 får ni se som repetition). Diabetes Mellitus tillstånd med kronisk hyperglykemi
Läs merÅldrande och fysisk. aktivitet. Anna Jansson, Med dr. Statens folkhälsoinstitut. Avdelningen för barns & äldre hälsa
Åldrande och fysisk 1 aktivitet Anna Jansson, Med dr. Statens folkhälsoinstitut Avdelningen för barns & äldre hälsa Varför bör samhället prioritera ett hälsosamt åldrande Argument 1 Andelen äldre ökar
Läs merGenetisk testning av medicinska skäl
Genetisk testning av medicinska skäl NÄR KAN DET VARA AKTUELLT MED GENETISK TESTNING? PROFESSIONELL GENETISK RÅDGIVNING VAD LETAR MAN EFTER VID GENETISK TESTNING? DITT BESLUT Genetisk testning av medicinska
Läs merMå bra med eller utan läkemedel. Material för dig som leder utbildningar för personal som arbetar inom vård och omsorg
Må bra med eller utan läkemedel Material för dig som leder utbildningar för personal som arbetar inom vård och omsorg För att känna trygghet i sitt arbete är det nödvändigt med kunskap hos såväl personal
Läs merUlla Karilampi 1 STRESS- SÅRBARHETS- OCH SKYDDSMODELLEN
Ulla Karilampi 1 STRESS- SÅRBARHETS- OCH SKYDDSMODELLEN Både arv och miljö bidrar till uppkomsten och förloppet av psykisk ohälsa. Dess interaktion beskrivs i den så kallade stress-sårbarhetsmodellen,
Läs merBehandling och förebyggande av influensa
Behandling och förebyggande av influensa Sammanfattning Influensa är en smittsam virussjukdom. Hos i övrigt friska ungdomar och vuxna är sjukdomen generellt sett självläkande, och ingen särskild läkemedelsbehandling
Läs merHälsa. Vad innebär hälsar för dig?
Hälsa Vad innebär hälsar för dig? Hälsa Hälsa är ett begrepp som kan definieras på olika sätt. Enligt världshälsoorganisationen (WHO) är hälsa ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt
Läs merEnbrel ger en bestående förbättring av livskvaliteten för patienter med psoriasis
P R E S S M E D D E L A N D E FÖR OMEDELBAR PUBLICERING/ DEN 23 SEPTEMBER Enbrel ger en bestående förbättring av livskvaliteten för patienter med psoriasis Ett års behandling med läkemedlet Enbrel gav
Läs merFörebyggande av hjärt-kärlsjukdom till följd av åderförkalkning
Förebyggande av hjärt-kärlsjukdom till följd av åderförkalkning (ateroskleros) Sammanfattning Vid åderförkalkning ateroskleros blir blodkärlen stelare och trängre, blodet får svårare att passera. Ateroskleros
Läs merHögt blodtryck Hypertoni
Högt blodtryck Hypertoni För högt blodtryck försvårar hjärtats pumparbete och kan vara allvarligt om det inte behandlas. Har du högt blodtryck ökar risken för följdsjukdomar som stroke, hjärtinfarkt, hjärtsvikt,
Läs merPreklinisk Diabetesforskning Henrik Ortsäter henrik.ortsater@sodersjukhuset.se
Preklinisk Diabetesforskning Henrik Ortsäter henrik.ortsater@sodersjukhuset.se Disposition: Denna föreläsning kommer att behandla Diabetesforskning, en historik Mekanismer för glukosstimulerad insulinsekretion
Läs merOFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN
ARPIPRAZOLE RATIOPHARM TABLETTER Datum: 26.9.2014, Version 1.1 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av den offentliga sammanfattningen VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst
Läs merIndividualiserade mål för glykemisk kontroll vid typ 2-diabetes
Individualiserade mål för glykemisk kontroll vid typ 2-diabetes Patientcentrerad vård Mats Eliasson Medicinkliniken, Sunderby Sjukhus, Luleå mats.eliasson@nll.se April 2012 Syftet med behandling av typ
Läs merSammanfattning av riskhanteringsplanen för Cosentyx (sekukinumab)
EMA/775515/2014 Sammanfattning av riskhanteringsplanen för Cosentyx (sekukinumab) Detta är en sammanfattning av riskhanteringsplanen för Cosentyx som beskriver åtgärder som ska vidtas för att säkerställa
Läs merHypotyreos typ 2 finns det? Referat från Medicinska riksstämman Senast uppdaterad 2010-12-16 14:14
Hypotyreos typ 2 finns det? var titeln på endokrinolog Ove Törrings föredrag den 2 december 2010 under Medicinska Riksstämman i Göteborg, som drog fullt hus i en av symposiesalarna på Svenska Mässan. Här
Läs merDIABETES OCH BLODFETTER BD 130423 OWE JOHNSON HJÄRTCENTRUM NUS
DIABETES OCH BLODFETTER BD 130423 OWE JOHNSON HJÄRTCENTRUM NUS BLODFETTER KLINISK BETYDELSE Relation till atheroskleros och hjärtkärlsjukdom Extrem hypertriglyceridemi kan ge akut pankreatit ATHEROSCLEROS
Läs merFörskrivningen av Acomplia minskade redan ett halvår efter introduktionen
Janusinfo Stockholms läns landsting Utskriftsversion Nyhet 2007-10-19 Förskrivningen av Acomplia minskade redan ett halvår efter introduktionen Hittills har förskrivningen av bantningsmedlet Acomplia varit
Läs merDiabetes mellitus. Upplägg. mellitus = latin för honung eller söt insipidus = latin för smaklös
Diabetes mellitus mellitus = latin för honung eller söt insipidus = latin för smaklös Sara Stridh Upplägg Fysiologin bakom diabetes Patofysiologin Typ 1 och typ 2 Pankreas Diagnos Behandling Komplikationer
Läs merDiabetes som vällevnadens pris en jakt på sambandet mellan livsstil och diabetes.
V ä r l d s d i a b e t e s d a g e n M a l m ö 2 0 1 4 Diabetes som vällevnadens pris en jakt på sambandet mellan livsstil och diabetes. Patrik Rorsman Radcliffe Department of Medicine Oxford Centre for
Läs merFamiljära thorakala aortasjukdomar
Centrum för kardiovaskulär genetik Norrlands universitetssjukhus Information till patienter och anhöriga Familjära thorakala aortasjukdomar Denna information riktar sig till dig som har sjukdomen FTAAD
Läs merEXAMENSARBETE. Prevalens och incidens av betablockerarbehandling hos läkemedelsbehandlade diabetiker
EXAMENSARBETE 2008:015 HV Prevalens och incidens av betablockerarbehandling hos läkemedelsbehandlade diabetiker - en jämförelse mellan Sveriges landsting Yvonne Pettersson Luleå tekniska universitet Hälsovetenskapliga
Läs merVi kan förebygga cancer
Vi kan förebygga cancer BÖCKER, FÖRELÄSNING, WORKSHOP med hälsovetare Henrik Beyer Välj hälsosamma vanor för att öka chansen till ett långt liv utan cancer! 2 Våg av ohälsa/ I Sverige har våra levnadsvanor
Läs mer23% i Kuwait 2014-01-14. Fettskolan. Diabetes i världen IDF Diabetes Atlas 5 th Edition 2012. Vi är alla olika! Olika känsliga och olika preferenser
Ettårs dödlighet (%) 2014-01-14 Fettskolan Vi är alla olika! Olika känsliga och olika preferenser Skräddarsydda råd om mat Varför då? Type 2 Diabetes + stable CAD + angiography n = 2 368 Follow Up: 5.3
Läs merPOLYCYSTISKT OVARIALSYNDROM inflammatoriska markörer i fettväv
POLYCYSTISKT OVARIALSYNDROM inflammatoriska markörer i fettväv Åsa Lindholm Institutionen för kvinnors och barns hälsa Uppsala universitet, Uppsala Marie Bixo, Mats Eliasson, Tommy Olsson, Jonas Buren,
Läs merprevalensen är ca 3 %, varav 85 % utgörs av Typ 2-diabetiker. autoimmun destruktion av B-celler. (20-30% av B-cellerna kvar symtom)
Kristina Annerbrink kristina.annerbrink@pharm.gu.se HT-2002 Litteratur: Rang, Dale and Ritter, 4 th ed, kap 22, sid 385-398 (385-392 får ni se som repetition). Diabetes Mellitus tillstånd med kronisk hyperglykemi
Läs merHormoner. Hormoner. Kreatin
Hormoner Hormoner Här beskrivs de s k superhormonerna, mycket kortfattat, eftersom det pågår en ganska intensiv forskning om dem framför allt i USA. Den som vill veta mer om hormoner kan söka vidare på
Läs merFöreträdare: Karl-Johan Myren
BESLUT 1 (8) Läkemedelsförmånsnämnden Datum 2004-11-10 Vår beteckning 583/2004 SÖKANDE Eli Lilly Sweden AB Box 30037 104 25 Stockholm Företrädare: Karl-Johan Myren SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna
Läs merEn hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck
En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck Den dolda folksjukdomen Har du högt blodtryck? Den frågan kan långt ifrån alla besvara. Högt blodtryck, hypertoni, är något av en dold folksjukdom trots
Läs merFörbättring? Peter Olsson Jokkmokk
Förbättring? Peter Olsson Jokkmokk 1 1 Förbättring-vad är det och hur? På fm patienternas mätbara uppgifter på vårdcentralen X, de ger en mycket begränsad bild DAL: 1 2 3 4 5 6 DAS: 1 2 3 4 PATIENT 2 2Vad
Läs merfå kontroll över din diabetes
VAR aktiv goda råd om hur du kan få kontroll över din diabetes RESAN MOT KONTROLL Diabetes-utbildning Mina värden Datum / / / / / / / / / / / / HbA1c LDL-kolesterol (mmol/l) Blodtryck (mmhg) Vikt Midjemått
Läs mer2011-08-29. Dagens föreläsning. Diabetes. Vad är blodsocker/glukos? Mekanismerna bakom diabetes. Vad är insulin? En normal dag
Dagens föreläsning Diabetes Mekanismerna bakom diabetes Hur vanligt är diabetes Ärftlighet Emilie.agardh@ki.se Livsstilsrelaterade faktorer och socioekonomisk status Förändringar i människans omgivning
Läs mer2014-11-20. Namn Form Styrka Förp. Varunr AIP (SEK) AUP (SEK) Cometriq Kapsel, hård
2014-11-20 1 (6) Vår beteckning SÖKANDE Swedish Orphan Biovitrum AB - 112 76 Stockholm SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, beslutar att nedanstående
Läs merMS eller multipel skleros är den allmännast förekommande. Läkemedelsbehandlingen av MS BLIR MÅNGSIDIGARE
ANNE REMES Professor, överläkare Neurologiska kliniken, Östra Finlands universitet och Kuopio universitetssjukhus Läkemedelsbehandlingen av MS BLIR MÅNGSIDIGARE Man har redan länge velat ha effektivare
Läs merHälsoundersökningar/ samtal, riktade till 40, 50 och 60 åringar.
Hälsoundersökningar/ samtal, riktade till 40, 50 och 60 åringar. Uppföljning av åren 2012 2014 Forslin B, Gidlund A, Möllerswärd P (2016) Folkhälsoenheten 2016 03 09 2016 03 09 2(24) 2016 03 09 3(24) SAMMANFATTNING
Läs merPronaxen 250 mg tabletter OTC. 25.9.2015, Version 1.3 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN
Pronaxen 250 mg tabletter OTC 25.9.2015, Version 1.3 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Pronaxen 250
Läs merLite kort om Fibromyalgi av Dr. Bo Fra st, fra n Alingsa s
Lite kort om Fibromyalgi av Dr. Bo Fra st, fra n Alingsa s Leg. läkare Bo Fråst har mer än 30 år som specialist inom allmänmedicin. Han har en passion utöver det vanliga för patienterna. Speciellt för
Läs merBAKTERIERNA, VÅRA VÄNNER
För forskarutbildningskursen Aktuell klinisk forskning Referat av Susanne Lindgren från Göteborgs läkaresällskaps seminarium 09-05-06 Föredragshållare: Professor Agnes Wold BAKTERIERNA, VÅRA VÄNNER Sammanfattning
Läs mer7. Val av behandling. Typ 1. 2015-12- 12 diabeteshandboken.se. Se även bilaga: "typ 1 - insulin - grundkurs"
7. Val av behandling Typ 1 Se även bilaga: "typ 1 - insulin - grundkurs" 1922 kunde man för första gången renframställa insulin vilket räddat livet på alla som drabbats av typ 1- diabetes. Före insulinet
Läs merLPP Nervsystemet, hormoner och genetik
LPP Nervsystemet, hormoner och genetik Det är bara hormonerna och han är full av hormoner är två vanliga uttryck med ordet hormon, men vad är egentligen hormoner och hur påverkar de kroppen? Vi har ett
Läs merKliniska och metaboliska riskfaktorer för uppkomsten av typ 2 diabetes resultat från PPP-Botnia studien
Kliniska och metaboliska riskfaktorer för uppkomsten av typ 2 diabetes resultat från PPP-Botnia studien Henrik Finnström 013719702 Helsingfors 30.11.2015 Avhandling henrik.finnstrom@helsinki.fi Handledare:
Läs merDIABETES OCH NJURAR. Anders Persson, Överläkare Medicinkliniken, Sundsvalls sjukhus. Varför är det svårt?
DIABETES OCH NJURAR Anders Persson, Överläkare Medicinkliniken, Sundsvalls sjukhus Varför är det svårt? 1 Varför är det svårt? Hyperglykemi kan leda till njurskada, så kallad diabetesnefropati. Vid njurfunktionsnedsättning
Läs merförstått samband inom farmakologi samt lagt en del preparat och effekter på minnet.
Tentamen i Farmakologi förstått samband inom farmakologi samt lagt en del preparat och effekter på minnet. Tentan består av 20 frågor med 2 poäng per fråga. Maxpoäng är 40 VG 36 GK 27. Med vänlig hälsning
Läs merStressfysiologi, 2011-11-09
Stressfysiologi, 2011-11-09 Anna-Karin Lennartsson Doktorand, Göteborgs universitet och Institutet för stressmedicin Att mäta stress Arbetsmiljöfaktorer Exponering Upplevelse Fysiologi Utfall Sjukdom Symtom
Läs merDiabetesläkemedel från MSD
Diabetesläkemedel från MSD JANUVIA (sitagliptin) JANUVIA är godkänt för patienter med typ 2-diabetes: Som monoterapi när metformin är olämpligt på grund av kontraindikationer eller intolerans. Som tillägg
Läs merCYPRETYL OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN
CYPRETYL Datum: 29.6.2015, Version: 1.2 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av den offentliga sammanfattningen VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Akne är ett allmänt hudbesvär
Läs merVipidia 25 mg, filmdragerade tabletter Vipidia 12,5 mg, filmdragerade tabletter Vipidia 6,25 mg, filmdragerade tabletter (alogliptin)
Vipidia 25 mg, filmdragerade tabletter Vipidia 12,5 mg, filmdragerade tabletter Vipidia 6,25 mg, filmdragerade tabletter (alogliptin) RISKHANTERINGSPLAN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1
Läs merDabigatran hälsoekonomisk utvärdering Sammanfattning av CMT Rapport 2011:1
Dabigatran hälsoekonomisk utvärdering Sammanfattning av CMT Rapport 2011:1 I augusti 2011 beslutade den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA att godkänna dabigatran (marknadsfört under namnet Pradaxa)
Läs merDenna information är avsedd för vårdpersonal.
Denna information är avsedd för vårdpersonal. 1 LÄKEMEDLETS NAMN Loratadin Sandoz 10 mg munsönderfallande tabletter 2 KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING En munsönderfallande tablett innehåller 10
Läs merÄr genetiken på väg att bota diabetes?
Är genetiken på väg att bota diabetes? Simon Eklöv Populärvetenskaplig sammanfattning av Självständigt arbete i biologi 2013 Institutionen för biologisk grundutbildning, Uppsala universitet. Under början
Läs merPrioriteringar av obesitaskirurgi
Prioriteringar av obesitaskirurgi Ingmar Näslund öl, docent ordf SFÖAK, registerhållare SOReg Universitetssjukhuset, Örebro VARFÖR PRIORITERING? Mer resurser Möjligheter Behov Resurser Effektivisering
Läs merDelområden av en offentlig sammanfattning
Pemetrexed STADA 25 mg/ml koncentrat till infusionsvätska, lösning 7.5.2015, Version V1.1 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information
Läs merDel VI: Sammanfattning av åtgärder i riskhanteringsplanen
Del VI: Sammanfattning av åtgärder i riskhanteringsplanen VI.2 VI.2.1 Delar för allmän sammanfattning Information om sjukdomsförekomst Läkemedlet Dormix 12,5 och 25 mg filmdragerade tabletter är avsett
Läs mer2015-06-15. Namn Form Styrka Förp. Varunr AIP (SEK) AUP (SEK) Otezla Filmdragerad tablett 10 mg + 20 Blister, 4 x 10 mg + 4 077988 3497,00 3614,00
2015-06-15 1 (6) Vår beteckning SÖKANDE Celgene AB Kista Science Tower, Färögatan 33 164 51 Kista SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV beslutar att
Läs merMedfött långt QT syndrom ärftlig svimning
Centrum för kardiovaskulär genetik Norrlands universitetssjukhus Information till patienter och anhöriga Medfött långt QT syndrom ärftlig svimning Den här informationen riktar sig till dig som har sjukdomen
Läs mer