Byggnadsstyrelsens. Krav och råd. Arkivlokaler

Transkript

1 Byggnadsstyrelsens Krav och råd C8 Arkivlokaler

2 Dokumentets utgivare BYGGNADSSTYRELSEN Projektledare, upphovsman ( män), konsult (er), etc Hans Olsson Dokumentnamn och dokumentbeteckning Krav och råd, häfte C 8, Arkivlokaler Dokumentets Projektnamn datum (ev förkortat) Arkivlokaler Uppdragsgivare Byggnadsstyrelsen Tekniska byrån Ärendebeteckning /86 Dokumentets titel Byggnadsstyrelsens Krav och råd Häfte C 8 Arkivlokaler Huvudinnehåll Tekniska föreskrifter för statliga arkivlokaler Krav och rad gäller för byggnadsstyrelsens (KBS) nybyggande. För varje projekt anges vilka av verkets publikationer som skall ingå i projekteringsunderlaget tillsammans med projektknutna uppgifter. Häfte C 8 innehåller de krav och råd som gäller för statliga arkivlokaler (byggnad och installationer) till skydd mot brand, fukt, stöld och klimatpåverkan. Dessutom ges uppgifter om samråd och granskning, utformning och inredning/utrustning. Reglerna gäller inte retroaktivt för befintliga byggnader, eller för ombyggnad. För häfte C8 gäller att ev avvikelser skall föregås av samråd med arkivmyndigheten. Häftet ersätter KBS publikation 1963:2 "Råd och anvisningar för anordnande av arkivlokaler". Modernare byggnadsmaterial (t ex gipsskivor) och arkivmaterial (t ex mikro film) behandlas inte i de gamla reglerna. De nya reglerna skall motsvara den praxis som redan tillämpas. Häfte C 8 gäller säker förvaring i arkivlokaler, inte t ex arbetsmiljö. I sådana f rå går ges hänvisning till gällande föreskrifter och råd, t ex SBN och AFS. Utgivningen av häfte C 8 följer inte KBS praxis. Texten är utarbetad av planverket i samråd med bl a riksarkivet och byggnadsstyrelsen, men utgivningen som allmängiltiga föreskrifter mötte formella hinder. Texten ges i stället ut både som KBS interna föreskrifter och som riksarkivets allmänna råd (RA-FS nr 2). I vissa frågor ger KBS särskild kommentar för tillämpningen, utmärkt med kursivering. Nyckelord arkiv, brandskydd, brandtemperatur, byggnadsmaterial, fukt, förvaring, hyllor, installationer, intrång, klimat, lokaler, luftfuktighet, skydd, stöld, säkerhet, temperatur Försäljningsställen Byggnadsstyrelsen/publikationsavdelningen Byggtjänstföretagen Sthlm Göteborg Malmö Umeå ISSN Omfång 25 sidor Sekretessuppgifter Red Ingrid Bäckström Ref Hans Olsson, Th QQ Byggnadsstyrelsen 1986 Postadress Byggnadsstyrelsen STOCKHOLM Besöksadress Karlavägen 100 Godsadress Telefon Telex Banergatan Build S

3 INNE LL SPALT INNE LL SPALT BYGGNADSSTYRELSENS TILLÄMPNING FÖRORD 1 INLEDNING 11 Granskning av arkivlokaler 3 12 Arkivhandling 4 13 Sk ddsnivå 4 2 PLANERING 21 Läge Allmänna råd Kommentarer 22 Utforming och kapacitet Allmänna råd Kommentarer Mått, kapacitet Arkivlokal som byggs i befintli t hus 3 SKYDDSKRAV 31 Skydd mot fukt och vatten Föreskrifter. Kommentarer Skydd mot brand Föreskrifter 11 Kommentarer Skydd mot stöld och olaga intrång Föreskrifter 14 Kommentarer Sabotage 15 Lås 15 Låsnin sgräns Skydd mot klimatpåverkan Föreskrifter 16 Allmänna råd 16 Kommentarer Krav på installationer Föreskrifter 18 Allmänna råd 19 Kommentarer Luftbehandling 19 Vatten och avlopp 20 Starkström 21 Åskskydd 23 Larmanläggningar 23 Tel e f onanl'åggn1 ng 23 Belysning 23 Ledljus 24 Sprinklerinstallation 24 Sprinkler för vatten 25 S ri nkl er för as 25 4 BYGGNADSKONSTRUKTIONER OCH BYGGNADSDELAR Allmänna råd 26 Kommentarer Golvbjälklag 26 Fönster 26 5 INREDNING OCH ÖVRIG UTRUSTNING Allmänna råd 27 Kommentarer 27 Hyllor 21 Skåp som arkiv 27 Övrig utrustning 28 BILAGA 1 29 Exempel på brandskyddsmotstånd hos byggnadsdelar BILAGA 2 35 Exempel på övrig utrustning för arkivlokaler BILAGA 3 37 Sammanställning av byggnadsstyrelsens anmärkningar vissa tekniska frågor Redovisning av vissa avvikelser från samrådsdokumentet BILAGA 4 39 av byggnads- publikations- Beskrivning styrelsens system BILAGA 5 43 Sakregister 36 Skydd mot skadeinsekter Allmänna råd 25

4 BYGGNADSSTYRELSENS FORQRD Krav och råd, Arkivlokaler, är resultatet av ett samarbete mellan planverket, riksarkivet (RA) och byggnadsstyrelsen ( KBS) under åren Texten 'år utarbetad av planverket och efter remisser och diskussioner tecknades samråd av riksarkivet och byggnadsstyrelsen resp Ursprungligen skulle reglerna ha ingått i planverkets författningsamling, vilket visat sig vara svårt att genomföra p a det gil tighetsomracie som g gäller för dessa bestämmelser. Eftersom behovet av riktlin j er är mycket stort har vid möte på utbildningsdepartementet överenskommits att reglerna ges ut dels som Krav och råd i byggnadsstyrelsens publikationsserie dels som allmänna råd i riksarkivets f6rfattni ngssamling. Denna delade utgivning följer inte KBS praxis. Den får ses som en dokumentation av samrådet mellan verken. En samlad lösning 'kan nås först efter pågående översyn av arkivförfattningarna. Reglerna gäller nybyggnad och därmed 1 mfärbar genomgripande ombyggnad. De skall inte tillämpas retroaktivt för befintliga byggnader. För ombyggnad kan reglerna bara ge vägl edni ng när det gäller principerna för det skydd som eftersträvas.. Fn noggrann prövning av ekonomi och praktiska mojligheter måste föregå varde tillämpning. TILLÄMPNING Byggnadsstyrelsen har fastställt denna första utgåva ( ) av Krav och råd, häfte C 8, Arkivlokaler, att galla fr o m Häftet ersätter den hittills gällande KBS publikation 1963:2 " Råd och anvisningar för anordnande av arkivlokaler." Berörda personalorganisationer har informerats om innehållet i dessa föreskri f t er. Krav och råd kompletterar med tillägg, förtydliganden och avsteg sådana myndighetsnormer som t ex Svensk Byggnorm (SBN) Föreskrifterna gäller för byggnadsstyrelsens nyproduktion och därmed jämförlig mera genomgripande ombyggnad. Beslut om avvikelse från dessa föreskrifter föregås av samråd med berörd arkivmyndighet. I principiella frågor tas beslut av tekniske direktören, efter samråd med riksarkivet. Eventuella avvikelser dokumenteras av projektledaren i program resp, protokoll. Som föreskrift för byggnadsstyrelsen gäller texten i tillämpliga delar, eftersom vissa delar är riktade till brukare och inte har aktualitet för byggnadsstyrelsens verksamhet. En redovisning av byggnadsstyrelsens publikationer och deras tillämpning framgår av bilaga. 1 många frågor ges detaljerade tekniska uppgifter som kan uppfattas som absoluta gränsvärden snarare än rådgivande riktlinjer. Kunskapen om b 1 a lätta väggars brandavskiljande egenskaper har vuxit sedan ursprungstexten skrevs. Av detta skäl ger byggnadsstyrelsen särskild, kursiverad kommentar omkring vissa tekniska frågor. Kommentarerna utgör komplettering av f'åreskri ftstexten och gäller.före denna. Kommentarerna finns också samlade i bilaga 3.

5 1 INLEDNING 11 GRANSKNING AV ARKIVLOKAL Beträffande utformningen av arkivlokaler och hanteringen m m av arkivhand- Ungar gäller för statliga myndigheter med få undantag allmänna arkivstadgan (SFS 1961:590 ) samt riksarkivets cirkulär om tillämpningen av allmänna arkivstadgan ( SFS 1968:473, ändrat och omtryckt 1979:679). Enligt arkivstadgan skall arkivmyndigheten ( riksarkivet, krigsarkivet, landsarkiven eller stadsarkiven i Stockholm och Malmö) granska och godkänna förslag till nyeller ombyggnad av en arkivlokal. Arkivmyndigheten skall också avsyna ett genomfört byggnadsfdretag. Som grund för en statlig myndighets behov av arkivlokaler bör redan på programstadiet finnas en bedömning från arlovmyndigheten. Arkivmyndigheten kan också ge råd om arkivlokalernas placering med tanke på att det dagliga. arbetet hos myndigheten i möjligaste mån bör underlättas. De aktuella bestämmelserna om arkiv - vård finns samlade i den av ri. ksrevisi onsverket årligen utgivna publikationen EA, Ekonomi admi ni st ra t i va bestämmelser för statlig verksamhet. Arkivmyndigheternas granskning sker normalt i samråd med den byggande myndigheten. Den går ut på att frirsäkra sig om att myndigheten ges tillgång till tillräckligt stora och lampliga arkivutrymmen form av närarkiv och/eller slutarkiv eller tillsammans med andra myndigheter i centralarkiv. Arkf vmyndigheten behöver för sin granskning ett underlag av ritningar och beskrivningar. Ett granskningsärende utmynnar i arkivmyndighetens yttrande byggt på dessa handlingar och underhand skont akter. Behovet av arkivlokaler skiftar från myndighet till myndighet, även mellan regionala och lokala myndigheter av samma slag beroende på myndighetens specifika arkivbildning, lokala förhållande, byggnadens typ, tillgången på arkivlokaler hos landsarkiven m m. Modeller och typfall är därför svåra att åstadkomna, varför tillämpningen av bestämmelserna får anpassas från fall till fall. 12 ARKIVHANDLING I riksarkivets tillämpningscirkulär 3 anges när en handling skall be - handl as som en arkivhandling. Arkivhandlingar kan vara av olika material och framställas på olika sätt. Arkivhandlingar kan vara sådana som myndigheten använder i sitt dagliga arbete, sådana som har blivit inaktuella men som ännu inte levererats till arkivmyndighet samt sådana som har avlämnats till arkivmyndighet. Beträffande moderna medier, magnetband och disketter för ADB, ljudband, videoband, mikrofilm o d föreskriver arkivstadgan 28 och 29 S att upptagningar, som kan avläsas med tekniska hiäl pmedel, kan avlämnas till arkivmyndighet så snart de inte behövs hos myndigheten. En arkivbildares bestånd av arkivhandlingar utgör ett arkiv. En arki vsamling är ett bestånd av arkivhandlingar som har sammanförts enligt en vald princip, t ex med avseende på handlingarnas innehåll. Följder av stöld eller fdrstrirelse kan vara olika för olika arkivhandlingar. Stöld innebär att en handling (eller den information som ingår i handlingen) hamnar i or'åtta händer. En viss arkivhandling kan bli förstörd t ex genom brand utan att större skada sker om den finns dubblerad på annat håll eller om den lätt kan rekonstrueras. En annan arkivhandling, t ex en unik handskrift, kan ha ett egenvärde som gör att skydd mot stöld är minst lika viktigt som skydd mot förstörelse. En handlings värde kan också vara tidsbundet. 13 SKYDDSNIVÅ Anpassning av arkivlokalens skyddsnivå till det faktiska skyddsbehovet medför ekonomiska besparingar. Lokalens skyddsnivå inom olika områden bör svara mot arkivhandlingarnas behov av skydd. Inför bestämningen av lämplig skyddsnivå bör arkivmyndigheten rådfrågas. Krav på högre skyddsnivå än normalt ställs av arkivmyndigheten

6 I begreppet skydd i vid bemärkelse kan förutom förebyggande och skadehegränsande åtgärder oeksa ingå återställande åtgärder efter skada Här meddelade föreskrifter, allmänna råd och kommentarer behandlar dock endast det förebyggande och skadebegr insande skyddet, medan återställande åtgärder efter skada förutsätts bli behandlade separat, t ex i en driftinstruktion. Det lägsta brandskyddskravet för en arkivlokal som omfattas av arkivstadgan skall enligt 32 normalt motsvaras av brandklassbeteckningen A 120. Valet av brandteknisk klass är dock även beroende av motståndskraften mot brand hos den byggnad inom vilken arkivlokalen ligger, liksom av placeringen av lokalen inom byggnaden. Avsteg från val av brandteknisk klass kan därför ske i samråd med brandförsvaret BYGGNADSSTYRELSENSANMÄRKNING: Avsteg i fråga om brandklass förutsätter arkivmyndighetens godkännande. Se 32 spalt 11. I bilaga 1 ges exempel på utföranden av väggar och bjälklag i olika brandtekniska klasser. Inbrotts - och stöldskyddet är i första hand beroende av byggnadens och lokalens utförande men är också beroende av förekommande larm och bevakning för den byggnad som arkivlokalen ligger 1. Krav på skydd mot fukt och vatten skall enlig 31 alltid tillgodoses. Rumsklimatet skall enligt 34 anpassas till arkivhandlingarnas typ. Normalt har en lokal som uppfyller Svensk Byggnorms krav på termiskt inomhusklimat för arbetslokaler även ett' lamplagt klimat såsom arkivlokal för arkivhandlingar av papper. Förvaringen och vården av säkerhetsexemplar av moderna medier ställer särskilda krav, framför allt på klimat förhåll anden och därmed också på behovet av klimatan läggningar. Lokaler av sådan beskaffenhet ä r dyra. Detta förhåll ande i förening med kost samma 'vård ruti s ner har gjort att de nya nedierna med fördel på ett tidigt stadium överfors till arkivmyndigheterna ( se även riksarkivets cirkulär till arkivstadgan S). -'- Kraven på hög skyddsnivå hos en arkivlokal för förvaring av magnethand för ADB, l, udband, videohand och mi krofi l.nm avser därför regel arkivmyndigheter och myndigheter med omfattande system eller datacentraler. PLANERING 21 LAGE ALLMÄNNA RÅD En arkivlokals läge bör vara sådant att det främiar arkivhandlingarnas säkerhet och underlättar arbetet med arkivhandlingarna. Ett arkiv får enligt arkivstadgan endast inrymmas i en enskild bostad om myndigheten inte har tillgång till en tjänstelokal. Arkivet bör då ligga avskilt från bostadsrummen (se SFS 1979: l mom). KOMMENTARER En arkivlokal bör helst ligga så att man lätt kan nå den från de rum där arkivhandingarna används. Detta kan innebära att frekventa arkivhandlingar placeras i närarkiv på samma våningsplan som tjänsterummen, t ex i en inre mörk del av ett kontorshus Mindre frekventa arkivhandlingar, t. ex en större myndighets slutarkiv, placeras lämpligen i` en källare nåra hissar och trapphus. Skyddsrum får normalt inte användas som arkivlokal. Undantag kan dock medges efter godkännande av arkivmyndigheten om arkivhandlingarna inte behöver flyttas bort då lokalen skall användas som skyddsrum. BYGGNADSSTYRELSENS ANMÄRKNING: Formuleringen har skärpts. Kravet på särskilt godkännande är nytt. När man planerar en arkivlokals 1 äg e bör man ta hänsyn till risken för översvämningar utomhus, orsakade exempelvis av snösmältning. Beroende pa byggnadens konstruktion och utformning kan d'ärfor ibland en placering av en arkivlokal under grundvattenytan vara olämplig. Se 35. _o--

7 Ett läge vid starkt trafikerade gator och trafikplatser, eller vid andra ställen där luftföroreningarna kan vara stora, kan medföra att tilluften till arkivlokaler med höga klimatkrav behöver renas. Se 34. En placering av lokalen nära pannrum och rökkanaler, bränsleförråd, transformatorer, våtutrymmen eller garage kan även innebära att särskilda skyddsåtgärder måste vidtas. Vid direkt utgång från en arkivlokal till det fria är det lämpligt att anordna en luftsluss. Arkivlokaler för magnetband och film med magnetiskt ljud bör inte gränsa till magnetiska störningskällor, exempelvis hdgspänningsanläggningar. Detta gäller också transportvägar för sådana arkivhandlingar. Magnetband bör inte förvaras i samma arkivlokal som arkivhandlingar av papper. Nitratfilm skall alltid ligga i en särskild arkivlokal. I övrigt kan det av klimatskäl vara lämpligt att placera olika sorters arkivhandlingar i skilda arkivlokaler. 22 UTFORMNINGOCH KAPACITET ALLMÄNNA RÅD Förutom arkivlokaler förekommer förråd (f dr` andra dokument än arkivhandlingar) för vilka inte ställs samma krav på skydd. Arkivlokaler får normalt inte användas till annat ändamål än förvaring av arkivhandlingar. Lokalerna ges oftast en högre byggnadstekni sk kvalitet än exempelvis förråd Det är därför särskilt viktigt att storleken på arkivutrymmet motsvarar det bedömda behovet. Arbetsrum bör utformas som arkivlokaler` om `arkivhandlingar under arbete inte varje dag kan flyttas mellan arkivlokalen och arbetsrummen. För arbetsrum som utformas som en arkivlokal gäller SBN 38:1 och ASS anvi s- no ngar nr 88 punkt 14..-g- -7- KOMMENTARER För att kunna planera en arkivlokal måste man känna till arkivbeståndets storlek, troliga tillväxt och troliga avgång ( gallring och leverans till. arkivmyndigheten). Höga klimatkrav på en arkivlokal kan i undantagsfall medföra att lokalen bör förses med en luftsluss eller med nära anslutande utrymmen för konditionering av arkivhandlingarna ( se 34). En nödutgång från en arkivlokal behöver inte ha luftsluss. Arkivlokalens ut formni ng och inredning bör inte hindra luftcirkulationen kring arkivhandlingarna. T en källare bör inga arkivhyllor stå längs en yttervägg. I stället för man fyrlägg a en gång längs ytterväggen. Utanför en arkivlokal bör det finnas plats för klädskåp e d så att personer som skall gå in i lokalen kan byta skor och ta på sig skyddsrock: Arbetet med arkivhandlingar kan vara smutsande och tvttställ bör därför finnas nära arkivlokalen. Beträffande personalrum i övrigt se SBN kap större, centrala arkiv med särskild personal är det ofta 1 ämpl. igt att anläggningen förses med ett förrum, som bl a bör i nrymma en reception. Arkivlokalen kan då fungera som en sluten enhet, med noggrann tillträdeskontroll och restriktiva behörighetsregler. Arkivhandlingarna Fämnas i sådana fall ut genom receptionen. En arkivlokal och dess förrum placeras lämpligen i skilda brandceller. Om de ligger inom samma brandcell bör vig - gar och dörrar mellan de två rummen vara av brandteknisk klass A 60. Eftersom förrummets inredning och utrustning inte kan göras lika brandsäker som arkivlokalens bör dessutom ett detektor- och larmsystem installeras i förrummet. 1 en arkivlokal för ADB-band bör man ägna lika stor uppmärksamhet åt programmaterialets förvaring som åt arkivhandlingarnas. Utöver arkivhandlingar bör handlingar under arbete (inklusive ADB-band, disketter, mikrofilm m m ), vilka endast med stora svårigheter kan rekonstrueras, förvaras i arkivlokal.

8 I en arkivlokal för ADB- band är det vidare angeläget att apparater (se bilaga 2) placeras i egen brandcell utanför arkivlokalen eller avskiljs 1 atmistone brandteknisk klass A prepareringsrum bör man ha möjlighet till brandsäker förvaring av styrkort, viktiga listor, procedurer och program i kortform m m. Om efterbehandlingsrum med hg brandbelastning eller ett särskilt rum för pappersavfall anordnas bör de ligga inom särskild brandcell. Film - och bildmaterial är känsliga för vissa material i en byggnad. Exempel på sådana är färskt trä och spånplattor, vissa plaster ( speciellt nytill - verkad PVC), klister och klisterremsor, gummi, torkande mål ar f ä rg, f Srhartsade lacker samt bets. MÅTT, KAPACITET En arkivlokals kommunkationsleder dimensioneras 1'åmpligen med hänsyn till det tänkta transportsättet. Bredden mm är normalt tillräcklig om endast gångtrafik förekommer. För vissa typer av vagnar kan en större bredd behövas. Ett lämpligt avstånd mellan hyllraderna är 900 mm med ett minsta mått av $00 mm. Vid uppställning av 3 m långa sexplanshyllor på ömse sidor om och vinkelrätt mot en huvudgång får man vid 300 mm djupa hyllor föl jaode kapacitet 72 hyllmeter per 6 m dubbelhylla eller 4$ hyllmeter per längdmeter huvudgång Rörliga tätpackningshyllor ger ungefär dubbelt sa många hyllmeter per m2 golvarea som fasta hyllor Härtill kommer minskade uppvärmnings- och belysningskostnader m m'. om golvbjälklaget är tillräckligt styvt och bär rörliga hyllors `last bör sådana hyllor användas i arkivlokalen. Fasta hyllor kan dock motiveras om forskningsfrekvensen är hög och sökarbetet stort. I arkivlokaler där man vill bygga In en' framtidsreserv kan man först använda fasta hyllor för att senare byta till rörliga ARKIVLOKAL SOM BYGGS I BEFINTLIGT HUS När man bygger en arkivlokal i ett befintligt hus bör utrymmen med genomgående rör- och elledningar undvikas. Elledningar, kall- och varmvattenledningar samt gashedningar kan dock normalt lätt flyttas, vilket däremot ofta inte är fallet med avloppsledningar. Om det finns en eldstad eller andra kanalöppningar bör dessa sättas igen. SKYDDSKRAV 31 SKYDD MOT FUKT OCH VATTEN FÖRESKRIFTER En arkivlokal skall vara skyddad mot fukt och vatten. 1 en arkivlokal med krav på hög skyddsnivå får endast förekomma rör som ingår i lokalens eget värmesystem eller i sprinkleranl iggning. KOMMENTARER Fukt- och vattenskador på arkivhandlingar kan orsakas av översvämning och brister i byggnadens isolering mot vatten, vid brandsläckning, vid flickor vatten -, gas-, olje- eller kylvätskerör samt av oljedimma på grund av smör jol jeläckning i en klimatanläggning. Genomgående rör för t ex vatten, avlopp, gas och ånga bör inte forekomma i en arkivlokal. Finns avloppsrör i bjälklag till arkivlokalen bör de inte förses med golvbrunnar eller rensluckor inom lokalen. Kallvattenrör i arkivlokaler isoleras lämpligen mot kondens, och varmvattenrör bör isol eras så att yttertemperaturen blir högst 60 C. I be fintliga hus är inte alltid vattenisoleringen av källarmurar och källargolv säker. Kan inte ett fuktskydd garanteras, även efter kompletterande tekniska åtgärder, bär man inte vid en ombyggnad placera en arkivlokal 1 en källarvåning.

9 32 SKYDD MOT BRAND FÖRESKRIFTER En arkivlokal skall vara skyddad mot brand utom och inom lokalen. Den lägsta brandtekniska klassen för en arkivlokal skall vara A 120. Om sarskilda skäl föreligger får dock efter godkännande av arkivmyndigheten lokalen eller delar av lokalen utföras i en lägre brandtekni sk klass, dock lägst i A 60. En arkivlokal skall genom sektionering delas upp i brandceller om högst 200 m2 golvarea såvida rumshöjden är mellan 2.10 och 2.50 m. Innehåller lokalen arkivhandlingar av plast skall den maximala golvarean i brandcellerna minskas till 100 m2. BYGGNADSSTYRELSENS ANMÄRKNING: Kraven på brandsektionering har skärpts. Brandklassen för de sektionerande väggarna har höjts från A 60 till A 120, cellernasstörsta storlek 200 m2 är hårdare låst och sektoneringen som varit uttryckt som rekomnendation har blivit krav. Avsteg kan diskuteras med arkivmyndigheten, särskilt betr större anläggningar. Brandsläckare skall finnas om arkivlokalen inte ä 'r utrust ad med en sprinkleranläggning. Arkivlokaler med krav på hög skyddsnivå skall förses med automatiskt verkande brandlarm.. BYGGNADSST. RELSENS ANMÄRKNING: Formuleringen av kravet på brandsläckare är ändrad. Formellt galler kravet alla arkivrum, men det koraner att tillämpas enbart för större anläggni ngar. Elektriska apparater, såsom terminaler, skrivare, kopiatorer och telefonväxlar, får inte placeras i en arkiv- 1okal Dock får sådana apparater placeras i en egen brandcell som är avskild i lägst klass A 60 från övriga delar av arkivlokalen. KOMMENTARER Skyddet mot brand inom arkivlokaler är anpassat till att ett brandtillbud inte skall utveckla sig till brand, men också till att i möjlig mån. begränsa skador om en brand trots allt skulle uppstå. Byggnads- och Inred - ningsmaterialen bör väljas så, att de ger en så minimal risk som möjligt för uppkomst och följder av brand. Plastmaterial bör inte användas, eftersom de vid brand utvecklar korrosiva gaser som kan skada arkivhandlingar, inredning och byggnadsdelar. Hyllinredningens utförande kan också påverka en brands förlopp. Pappersarkiv ger en mycket hög brandbelastning. Detta har dock i regel liten betydelse för en brands utveckling, eftersom titt packat papper brinner långsamt. Däremot blir rökskador och eventuella släckvattenskador stora vid pappersbränder. Skyddet mot brand utanför arkivlokaler, den vanligaste typen av brandrisk i arkivsammanhang, är främst till för att skydda arkivhandingarna från direkta eller indirekta skador om en sådan brand skulle uppstå. Arkivlokalen bör ges största möjliga skydd mot byggnadens kollaps. Husets användning och utformning är avgörande för brandrisken och en brands utveckling Enligt SBN 3711 har man klassindelat olika vägg- och biälklagstypex, dörrar rn m. Temperaturen pa den "skyddade " sidan, d v s inne i arkivlokalen, får under provningstiden inne ens punktvis öka med ner än 180 C, vilket motsvarar en rumstemperatur av ca 200 C. Exempel på ut f drancle av väggar och bjälklag finns beskrivna i bilaga 1. Vissa arkivhandlingar kan ta skada vid betydligt lägre temperatur - magnetband skadas t ex vid ca 60 C. Detta gör att även klassindelade byggnadsdelar kan innebära risker. Provningsmetoderna tar inte heller hänsyn till lokalens volym eller till luftomsättningen, vilka faktorer påverkar den faktiska temperaturutveckli ngen. Temperaturutvecklingen på den "skyd - dade" sidan kan beräknas ganska noggrant om man känner till väggars, dörrars och bjälkags termiska egenskaper, kvantiteten brännbart material kring arkivlokalen samt övriga ovan nämnda faktorer som påverkar temperaturen

10 Resultat från studien Temperatur-tid förlopp i brandutsatta arkiv, K Ödeers, Svenska Brandförsvarsföreningen, 1975, visar som väntat att en ökad väggtjocklek dels reducerar temperaturen i arkivet, dels fördri jer temperatur - vågens. inträngning, varför tiden till att maximal temperaturen uppnås ökar kraftigt med väggtiockleken. Det bör vidare noteras att i vissa fall lufttemperaturen i arkivlokalen stiger med äkande värmeisolerande förmåga hos de omslutande konstruktionerna. Detta är särskilt påfallande vid väggar med isolering av enbart mine - ralull. Företeelsen kan naturligtvis förklaras av att avledningen av värme från lokalen givetvis hindras vid ökande isolerförmåga, med stigande lufttemperatur som följd. På grund av den mycket låga v irmekapaciteten hos mineralull kommer lufttemperaturen 1 en arkivlokal med konstruktioner som innehåller detta material att vid brand utanför arkivlokalen tidsmässigt följa brandtemperaturen relativt väl, utan den påtagliga tidsförskjutning som uppkommer i tyngre, vårmekapacitiva material. Dessa skäl talar därför för att arkivlokaler företrädesvis bör ha omslutande byggnadsdelar av betong, lättbetong, tegel eller motsvarande. Konstruktioner med enbart gipsskivor och mineralull bör undvikas eller särskilt dimensioneras med hänsyn till tidsfaktorn om arkivlokalen ä r placerad intill utrymmen med hög brandbelastning eller intill sådana som ar svårtillgängliga för brand f'örsvaret. BYGGNADSSTYRELSENS ANMÄRKNING: Gipsväggar kan användas för arkiv. Formuleringen ovan kan f elaktigt läsas som ett kategoriskt avrådande från lätta väggar, men rätt sammansatta kan gipsregelväggar t o m ge bättre skydd an homogena väggar av tungt material, såsom t ex betong. I RA :s allmänna råd ar texten omarbetad och mera positiv till lätta konstrukttioner. Fardiga typlösningar för lätta väggar fruns. Kontakta tekniska byrån ( sektion Th). Om en arkivlokals väggar enbartutgörs. av gipsskivor bör utsidan av väggarna ha ett ytskikt som motstår vattenbesprutning Värmetrögheten hos bjälklag och väggar gör att den högsta temperaturen i arkivlokalen uppstår efter det att en brand har nått sin kulmen. Branden kan till och med vara släckt när temperaturen i lokalen når sitt maximum. net är viktigt att arkivets driftinstruktion innehåller en katastrofplan som tar hänsyn till detta. Denna plan bör bl a innehålla i nstruktioner om att vattenbe jutning av en arkivlokals väggar och bjälklag kan vara nödvändig även sedan branden släckts Planen br också innehålla anvisningar om var åtgärderna skall sättas in för att de mest värdefulla arkivhandlingarna skall kunna räddas. Man bör i detta sammanhang komma ihåg att brandförsvarets första uppgift är att rädda liv. Arkivlokaler, som ofta står folktomma, hör till de utrymmen som tas om hand sist. 33 SKYDD MOT STÖLD OCH OLAGA INTRÅNG FÖRESKRIFTER En arkivlokal skall vara skyddad mot stöld och olaga i ntrång. ALLMÄNNA RÅD En byggnads eller lokals motståndskraft mot olaga intrång beror på byggnadssättet och utförandet. Ytterväggar som uppfyller hållfasthets -, tathetsoch varmeisoleringskraven f SBN ger i regel godtagbart skydd mot inbrott. Innerväggar -som utgör en del av en arkivlokals omslutningsyta bör ha minst samma motståndskraft mot inbrott som ytterväggar. Man bör eftersträva en likvärdig fysisk skyddsnivå inom byggnaden. Detta betyder att även lås, dörrar, brytskydd och karmars Infästning m m bör ges en styrka som ar anpassad till väggarnas styrka. Innerväggar av gipsskivor måste normalt kompletteras med skivor av stålplåt om skydd mot inbrott erfordras. BYGGNADSSTYRELSENS ANMÄRKNING: För vanliga arkivrum med lätta väggar behover normalt ingen komplettering med atålplåt Eke. Endast om speciella krav på skydd mot intrång ställs kan sådan f ö rstärkning bli aktuell

11 KOMMENTARER SABOTAGE Sabotagerisken är en realitet i dag. Den ökande i nformationsmängden i allt större arkiv och övergången till ADB gör arkiven mer sårbara än tidigare. I huvudsak gäller detta problem centrala arkiv med krav på hög skyddsnivå. Sabotage kan ta olika former. Obehöriga personer kan ta sig in i arkivlokalerna och skada arkivhandlingarna. Även datamanipulation ir möjlig, vid olämplig placering av arkivlokalerna. Ett närbesläktat men mindre problem är olaga intrång utan avsikt att skada. Även om intrånget görs utan sådan avsikt kan oavsiktliga skador uppkomma. Bland annat kan sekretessrisker och hinder i arkivpersonalens arbete uppstå. Tillträdeskontroll kan komplettera god inbrottssäkerhet f r att hindra stöld, sabotage och olaga intrång. Kontrollen kan bestå av ett identitetskortsystem där kortet börs synligt. Korten kan kontrolleras manuellt eller med TV, eller med hjälp av kortläsare med elektronisk kodgivare, eller i kombination med si f ferkodsystem. Skador kan även åstadkommas genom sabotage mot tekniska försörjningssystem. Detta kan ske utan att någon har tagit sig in i den byggnad där arkivlokalen ligger. LÅS Lås med tillbehör bör ge en bryt- och d yrksäkerhet som är anpassad till kraven på arkivlokalens stdldskyddsnivå. Till arkivlokaler bör användas kombinationslås med manpulationsspärr, omställbart nyckellås eller tllhållarlås med minst nyckelvariationer. LÅSNINGSGRÄNS En arkivlokals låsningsgräns bör normalt förläggas i lokalens omslutningsväggar. Varje dörr till lokalen bör förses med lås. Låsningsgränsen kan också förläggas i ett förrums omslutningsväggar. I så fall måste alla tänkbara inbrottsvägar (t ex fönster) utformas så, att de ger ett lika gott skydd som arkivdörrarna i låsningsgränsen. 34 SKYDD MOT KLIMATPAVERKAN FÖRESKRIFTER Klimatet i en arkivlokal skall vara lämpligt för arkivhandlingarnas bevarande. Luftens renhet, temperatur och relativa fuktighet skall vara anpassad för detta. Avkall på klimatskyddskraven får göras för handlingar som skall gallras ut efter kort tid. ALLMÄNNA RÅD I en arkivlokal för arkivhandlingar av papper bör ett termiskt inomhusklimat godtas som motsvarar klimatet för arbetslokaler enligt SBN 35:21. Exempel på lämpliga klimatvärden 1 arkivlokaler med hög skyddsnivå: BYGGNADSSTYRELSENS ANMÄRKNING: Klimatkraven som beskrivs här kan f ramstå som en allnmän skärpning, men de avser enbart lokaler där särskilt höga klimatkrav påyrkas av arkivmyndigheten. a) I arkivlokaler för papper och ADB-- band och i uppspelningsarkiv för ljud- och videoband en temperatur av +20 C +2 och % relativ fuktighet (RF) ) I arkivlokaler för alla typer av svart-vitt filmmaterial en temperatur av +12 C+2 och % RF Exempel på lämplig luftrenhet i en lokal för förvaring av magnetband med. höga krav på dammfrihet: Innehållet av vissa partiklar per m3 bör inte överstiga 30x103 partiklar > 0.5 um 1 partikel > 5 um KOMMENTARER En arkivlokals klimat skall vara lämpligt för arkivhandlingarnas bevarande. Målet är att med rimliga medel maximera handlingarnas livslängd. Samtidigt måste inomhusklimatet vara godtagbart for de personer som arbetar i lokalerna. Arbetet i en arkivlokal förutsätts vara begränsat till sådant som har med själva förvaringen att göra, dvs inplacering och hämtning. I de lokaler som har onormalt låg temperatur, t ex för förvaring av diapositiv, film

12 eller videoband, skall tillämpliga delar av ASS anvisningar nr 80 Kylar betsanvisningar föl jas, t ex i fråga om klädsed och arbetspauser. Om kli - matkraven för arkivhandlingar och' personer är oförenliga får man tillgripa speciella åtgärder. En uppvärmd kur i arkivlokalen eller arbetsplatser endast i förrum är exempel på sådana åt gärder. Allmänna krav på inomhusklimatet i arbetslokaler ges i SBN Generellt gäller att såväl temperatur som relativ fuktighet bör hållas så konstanta som möjligt i en arkivlokal. I en arkivlokal med höga krav på klimatet underlättas regleringen av detta, om lokalen förses med luftslussar. Exemplen på ovan nämnda lämpliga klimatvärden anger klimattyper ' som samtidigt passar för förvaring av olika material vid höga klimatkrav. Ibland kan det dock vara nödvändigt ' `att förvara arkivhandlingarna i skilda arkivlokaler. För filmmaterial i färg giller i regel att det bör förvaras vid så låg temperatur som möjligt, helst lägre än -5 C, och likaså vid så låg relativ fuktighet som m'djligt och under konstanta betingelser. De färgbildsmaterial som hittills funnits på marknaden uppfyller inte de beständighetskrav som ställs på svart -vitt filmmaterial. Nitratfilm är inte beständig och bör överföras pa acetat - eller polyesterfilm Skall nitratfilm trots allt bevaras bör den förvaras vid en temperatur av + 4 C +20 och en relativ fuktighet av %. Filmen avger nitrosa gaser som måste sugas ut genom ventilationssystemet. Nitratfilm betraktas som explosiv vara och sorterar under sprängämnesinspektionens bestämmelser. Acetatfilm får enligt dessa inte förvaras i samma lokal som nitratfilm. Beträffande luftrenhet kan nämnas att svaveldioxid även i låga koncentrationer _ ä r farlig för papper, För t ex mikrofilm gäller gäller att praktiskt taget alla luftföroreningar (svavelforeningar, perox der, ni trosa gaser, ammoniak, ozon) är farliga. Beståndsdelar i trä, spånplattor m m kan likaledes medföra skador på filmmaterial. Mikrofilm (säkerhetsexemplar) bör inte förvaras tillsammans med pappershandungar. Om mikrofilm förvaras lufttätt i en förpackning med en för filmen oskadlig atmosfär, t ex kväve, kan kraven minskas på arkivlokalens luftfuktighet och renhet. I nära anslutning till en arkivlokal för mikrofilm eller film b r det finnas möjlighet att inreda ett utrymme för konditionering. Klimatet i konditioneringsutrymmet bart. bör vara varier- Det ir olämpligt att direkt flytta säkerhetsexemplar av mikrofilm mellan lokaler med skilda temperatur- och luftfuktighetsf'drhållanden, eftersom det då kan uppstå kondens på filmen. I stället bör filmen överföras till konditioneringsutrynnnet och förvaras där under viss tid, för att sedan flyttas till den lokal där filmen skall användas eller förvaras. Kraven på luftrening i konditioneringsutrymmet'är lika höga som för det ordinarie förvaringsutrymmet. 35 KRAV PÅ INSTALLATIONER FÖRESKRIFTER En starkströmsanläggning inom en arkivlokal, utom en eventuellt förekommande elvärmeanl äggning, skall utformas så, att den kan hållas spänningslös när ingen vistas i lokalen. BYGGNADSSTYRELSENS ANMÄRKNING: Direktverkande elvärme (t ex elradiatorer) bör inte användas. Se texten Bp 20. En arkivlokal för magnetband skall anordnas så att den ger skydd mot elektromagnetisk påverkan. Detta gäller också påverkan från åskväder. BYGGNADSSTYRELSENS ANMÄRKNING: Behovet av magnetfältskydd skall avgöraa i varje enskilt fall i samråd med tekniska byrån ( sektion Te) En sprinkleranläggning som innehåller kolsyra eller halongas skall utf5ras så, att en utlösning så långt mä jligt förhindras när någon vistas i lokalen.. En tydlig skylt vid utlösningsdonet skall beskriva anläggningens användningssatt och varna för dess risker

13 i en arkivlokal som är större än 30 m2 skall på en lätt åtkomlig och även i mörker väl utmärkt plats finnas en signalanordning till en plats varifrån hjälp kan påkallas. ALLMÄNNA RÅD En kolsyre- eller halongasanläggning inom en arkivlokal bör anordnas så att dess reglersystem är satt ur funktion när belysningen inom lokalen är påkopplad och ingångsdörren öppen. Manuella utlösningsdon bör placeras utanför arkivlokalen och täckas med skyddshdi je av glas eller plast som måste krossas för att man skall kunna nå donen. En telefon eller snabbtelefon är lämplig som signalanordning. KOMMENTARER INSTALLATION FOR LUFTBEHANDLING En klimatanläggning för en arkivlokal med krav pa hög skyddsnivå utförs bäst som en självständig enhet. Anläggningen bör ge övertryck i förhållande till omgivande lokaler. I extremfall kan en anl ägg ni ng behöva fungera med hjälp av reservaggregat e d även om byggnadens ström- och vattentillförsel stängs av temporärt. Om det finns krav på luftens renhet kan filter av skilda slag behövas för tilluften. T de fall höga klimatkrav medför att tilluften måste kylas och avfuktas kan arkivlokalens klimat lämpligen regleras genom ett luftbehandlingssystem och luften renas genom filtrering ler tvättning. Detta ger mö jlighet el- till ett jämnt klimat och map koleter ifrån risken med vattenrör och elkablar i arkivlokalen. För att man skall kunna undivka att dörrarna i en sådan arkivlokal öppnas i onödan bör lokalens temperatur och luftfuktighet samt (när så är nödvändigt) luftens renhet från damm m m övervakas med en apparatur som kan avläsas på utsidan av lokalen. Lämpligen kan också motsvarande övervakning ske f rån en manöver- eller larmcentral. Luftbehandlingssystemet bör svara för såväl luft- som värmetillförseln. Luften bör därvid värmas upp med värmeväxlare för värme, vatten eller el. Systemet bör lämpligen utformas så, att damm inte sprids. Luftdonen bör placeras med hänsyn tagen till g e noml uf t ni ng s behove t Ventilationskanaler i arkivlokaler skall enligt SBN 31;424 vid genombrott av en brandavskiljande vägg vara så brandisolerade att isoleringen på vardera sidan om genombrottet tillsammans uppgår till minst väggens brandtekni s- ka klass. Skyddet mot t ex st5ld kan ha till följd att arkivlokalen får en högre brandteknisk klass än den från brandskyddssynpunkt avsedda. Höjningen behover dock inte påverka kraven på kanalernas brandisolering. Brandspjäll i en ventilationskanal får inte utgöra det enda brandskyddet. Då man använder brandspjäll måste enligt SBN 52:3 minst hälften av den brandavskil jande funktionen tillgodoses med brandi sol eri ng ni rektverkande eluppvärmning av arkivlokaler bör undvikas om andra från brandskyddssynpunkt mindre riskfyllda värmesystem kan utnyttjas. Om elradiatorer ändå används bör de vara av en sluten typ med en yttemperatur av max + 60 C och vara försedda med överhettningsskydd. Radiatorerna bör vara så utformade eller placerade att foremål inte kan läggas på dem. Eluppvärmning bör således helst ske indirekt genom vattenburen värme eller genom inblåsning av tempererad luft. Den elektriska värmekällan placeras därvid i ett annat rum än arkivlokalen. VATTEN- OCH AVLOPPSINSTALLATION En arkivlokal skall enligt 31 ges skydd mot fukt och vatten. Vatten- och avloppssystem måste således utformas så, att översvämning, läck och annan påverkan som kan skada arkivhandlingarna kan undvikas. Om man kan befara översvämning utifrån eller från huset i övrigt, bör dräneringen och avloppssystemet lämpligen utformas så, att arkivlokalen skyddas. Ett läge under det kommunala avloppssystemets nivå kan medföra risk för översvämning och motivera en komplettering av avloppssystemet med t ex en backventil eller pumpanordning med nivåvakt. Rör i arkivlokalens närhet kan vid läck också innebära risk för övers värnni ng

14 Er arkivlokal som kan utsätts för oversv amning bör vara försedd med golvbrunn eller spygatt. Bäst år att dessa i nte ansluts till byggnadens ovriga avloppssystem. Brunnens vattenlås bör skyddas mot uttorkning genom att det fylls på med t ex glycerin. Brunnen bör placeras så att en sådan påf yllning i nte utsätter arkivhandling - arna för brandrisk. Den bör inte användas för något annat ändamål (t ex tömni g av skurhinkar ) vilket kan anges på en skylt invid brunnen Tappställen är över huvud taget ol åmpliga i en arkivlokal En utslagsvask eller en golvbrunn som fungerar som utslagsvask utanför arkivlokalens dörr kan däremot vara motiverads Om vattenradiatorer med liten vatten mängd utgör den enda översvämningsrisken behövs ingen golvbrunn eller spygatt. Med "liten vattenmängd" avses att vattnet i nte når upp till arkivhandlingarna om hela radiatorsystemets innehåll läcker ut i arkivlokalen. Om rör för VA och värme måste förekomma inom en arkivlokal bör vägggenomföringarna vara täta. Rören bör ligga så att man lätt upptäcker läck eller skador och de bör ha så få skarvar som möjligt. De placeras bäst på en vägg nära golvet. Om rörens läge medför att läck kan skada arkivhandlingarna bör rören förses med uppsamlingsrännor av obrännbart material. Rännorna bör leda lackvattnet till en golvbrunn. De bör utformas så att arkivhandlingarna inte utsätts för stänka Vattnet från rännorna bör ledas vertikalt i ror Vattendetektorer kan i vissa fall ersatta rännorna, se "Larmanläggning" nedan. STARKSTROMSINSTALLATION Elektriska installationer kan påverka magnetband och film med magnetiskt ljud Dessa kan skadas om exempelvis elledningar ligger närmare arkivhand- 1 i ngarna än 75 mm. For vissa elektriska apparater kan det behövas ett avstånd av upp till 2 m från handlingarna för att man skall kunna undvika magnetiska störningar. Elinstallation bör i första hand utföras soma utvändig installation med ledningar av typ EKLKenligt SS punkt 3. Kopplingsdosor bör vara av metall med skruvlock. Om installationen utförs med infällda rör bör dessa vara av typ pansarrör. Vägguttag ut förs med självstängande lock. Eventuell risk för st örni ng uti f rån bör beaktas, t ex från transformatorstationer, strömskenor och liknande. Ledningsgenomföringar i en arkivlokals väggar skall vara så utförda att väggarnas brandtekniska klass inte sänks. 1 säkerhetsvalv bör genomföringar utföras som s k skydd srumsgenomf dri ngar enligt ci vil fdrsvarsst yrel sens anvisningar TB 78. Lösa elsladdar bör endast förekomma tillfälligt i arkivlokaler, t ex i samband med lokalvård. Om vägguttag finns bär de vara - skyddade mot påkorni ng Huvudsäkringar, mätare, gruppcentraler etc bör placeras utanför arkivlokalen. En huvudbrytare med tydlig lägesmarkering och kontrollampa med rött ljus placeras utanför arkivlokalens i ngång. Huvudbrytaren skall göra all starkströmsinstallation inom arkivet spänningslös med undantag av ev elvärmeanl äggni ng. BYGGNADSSTYRELSENSANMÄRKNING: Direktverkande elvärme (t ex eiradiatorer) bär inte användas. Se texten Bp 20 Finns flera ingångar bör huvudbrytaren vara en kontaktor som kan fjärrmanövre ras utanför r esp ingång. Signallampa uppsättes vid varje manöverplats. Den ständigt spänningsförande manöverled-- ni egen skall förläggas utanför arkivet I en arkivlokal med hög skyddsnivå bör strömbrytare och eluttag helst undvikas. De kan dock behövas i stora lokaler för sektö oneri ng av belysning och vid användning av städredskap. Ligger ett förrum i samma brandcell som en arkivlokal bör forrummets elanläggning stängas av samtidigt som arkivlokalens. Säkerhetsbrytaren och kontrollampan bör då placeras utanför f örrummets ingång

15 ÅSKSKYDDSANLÄGGNING En byggnad som innehåller arkivlokaler kan förses med en åskskyddsanläggning om speciella motiv föreligger såsom vid utsatta lägen på landsbygden. Riktlinjer för ut f yrande av åskskydd framgår av SS Speciellt bör dessa beaktas vid förvaring av magnetband eller film med magnetiskt ljud. LARMANLÄGGNINGAR Behovet av ett larmsystem mot brand, inbrott, översvämning m m bör avgöras av en skadas sannolikhet och de direkta och indirekta förluster som skadan innebär vägt mot larmsystemets kostnader. Om det finns eller planeras ett larmsystem i den byggnad där arkivlokalen ligger är det lämpligt att låta systemet omfatta även arkivlokalen. Det bör lämpligen även visa om arkivlokalens dörrar och förekommande fönster eller fönsterluckor är öppna samt om strömmen är påkopplad. Vid pro j ektering av en arkivlokal med hög skyddsnivå bör polis, brandkår, bevakningsföretag och f rsäkringsbolag ges möjlighet att lämna synpunkter på larmsystemets planering. Larm för Läck och översvämning kan ges av detektorer ( tygband som fästs på undersidan av rör, vilka ger larm när de blir våta och därmed strömförande) eller av nivådetektorer. TELEFONANLÄGGNING Uttag för rikstelefon bör finnas i samband med arkivlokaler. En snabbtelefon kan vara komplement eller alternativ till en rikstelefon. BELYSNING Fönster i arkivlokaler medför risk för inbrott, risk för ljusskador på arkivhandling och risk för brand. Normalt bör därför arkivlokaler inte förses med fönster. I befintliga lokaler med fönster, eller vid nybyggnad av arkivlokaler som av särskilda skäl ändå förses med fönster, kan fönstren behöva kompletteras med fönsterluckor för att åstadkomma tillräckligt skydd. Se I arkivlokaler bör belysningen vara så stark ( 300 lux), jämn och bländfri att rean lätt kan läsa etiketterna på arkivhandlingarna. Armaturerna bör placeras så, att gångarna alltid är belysta. Detta gäller även gångar mellan rörliga hyllor. Lysrör bör ha låg UV- strålning. Ozon, som bildas i närheten av lysr r, kan orsaka skador på vissa slag av arkivhandlingar. Med hänsyn till detta bör 1 ysrdr om möjligt undvikas i arkivlokaler för film. Belysningsarmaturen i arkivlokaler bör företrädesvis vara utförd av obrännbart material. Glödljusarmatur bör ha en sluten kupa av glas och lysrörsarmatur en sluten kupa av glas eller pol ykarbonat. Lös platsbelysning bör inte förekomma i arkivlokaler. Bel ysningsarmaturens kapslingsklass bör väljas med hänsyn till arkivhandlingarnas betydelse och lokalens utf ormning. I lokaler med normala brandskyddskrav (motsvarande A 120) bör kapslingsklassen vara lp 23 T enligt SS IEC 529. Beträffande eltekniska utföranden i övrigt se " Starkströmsinstallation" ovan. LEDLJUS Ledl jus, t ex vägledande fosforskivor eller nödbelysning, bör finnas, så att instängda personer lått hittar fram till signalanordning eller telefon och till en utgång. Se även SEN SPRINKLERINSTALLATION BYGGNADSSTYRELSENS ANMÄRKNING: Behov av sprinklerinstallation avgöres från fall till fall i samråd med tekniska byrån (sektion Tv). Sprinklersystem är dyrbara och installeras endast i arkivlokaler med hög skyddsnivå där larmsystem inte lan ge tillräcklig säkerhet. Automatiska sprinklersystem kan vara motiverade för att begränsa skador vid arkivbränder. -24-

16 Sprinklersystem finns bl a för vatten, 4 BYGGNADSKONSTRUKTIONER OCH pulver och gas. Sprinklersystem för BYGGNADSDELAR vatten bör dock inte förekomma där pappershandlingar eller film förvaras. ALLMÄNNA RÅD System med halongas är inte heller lämpliga i arkivlokaler för film. Utöver vad som anges i SBN avd 2-5 ges fäljande allmänna råd och upplysningar. SPRINKLERSYSTEM FOR VATTEN Sprinklersystem för vatten kan undantagsvis bli aktuella när risken för vattenskador på arkivhandlingarna beddms bli mindre för brandskador. Installationen verkar lokalt, d v s den ger vatten där temperaturen överstiger ett visst värde. Spri nklerintallationen bör utformas så, att risken for läck eller oavsiktlig utlösning blir liten. Inom en. arkivlokal bör den normalt stå tom. En s k förutlösningsinstailation är normalt tom. Vattnet släpps fram först när två rökdetektorer har givit utslag. Den först reagerande detektorn utlöser även larm. Sprinklermunstyckena utlöses därefter av värme. SPRINKLERSYSTEM FOR GAS En sprinklerinstallation för gas har normalt tomma rör. Gasen utgörs av hal on eller kolsyra. Kolsyra är livsfarlig och halon är farlig i små utrymmen. Detta gör att man noga måste beakta riskerna med sprinklersystem för glas. Sådana bör` inte väl jas om sprinklersystem för vatten är tillfyllest. BYGGNADSSTYRELSENSANMÄRKNING: Behov av sprinklerinstallat on avgöres från fall till fall ti samråd med tekniska byrån (sektion Te). 36 SKYDD MOT SKADEINSEKTER ALLMÄNNA RÅD Vissa arkivhandlingar bör skyddas mot skadeinsekter.' Arkivlokalens klimat spelar därvid en stor roll. Regelbundna inspektioner av lokalen och av de förvarade handlingarna bör lämpligen goras Golvbjälklag direkt på mark, vilka inte kan utsättas för brand underifrån, godtas under färutsättning att golvet är utfört av obrännbart material. För övri ga golv och bjälklag gäller att de bör utföras tåliga mot brand utifrån i lägst den brandtek niska klass som gäller för arkivlokalen. Två `dörrar i brandtekni sk klass A 60 med sluss mellan dörrarna antas i arkivlokaler motsvara avskiljande i klass A 240. Den inre dörren bör förses med en signalanordning som utanför arkivlokalen anger om dörren är öppen. KOMMENTARER GOLVBJÄLKLAG Vid dimensionering av golvbjälklag i arkivlokaler antas ungbeten av arkivalierna vara 8 kn/m, se SBN Lasten per löpmeter hyllplan kan därvid` beräknas enligt följande: För A4 och kvartoformat 600 N För folioformat 500 N FÖNSTER Som anges 32 kan en arkivlokal eller byggnadsdelar i lokalen under vissa förutsättningar få ha en lägre brandteknisk klass än vad som krävs generellt, dock inte lägre än A 60. Denna brandtekniska klass kan inte uppfyllas av konventionella fönster, utan de måste förses med luckor av stål eller brandklassade glaskonstruktioner. Fönster har dock inte samma inbrottssäkerhet som dörrar och måste kanske av det` skälet komplet teras med luckor. Vid bedömning av risken för brandspr idning genom fönster från undereller intilliggande lokaler eller från närliggande bebyggelse bör samråd ske med byggnadsnämnden, brandförsvaret eller arkivmyndigheten

17 INREDNING OCH ÖVRIG UTRUSTNING ALLMÄNNA RÅD Brandsäkerheten hos rörliga hyllors elektriska installation bör beaktas. Stålinredningar som innehåller tuagnetband, videoband, ljudband och film med magnetiskt ljud bör normalt jordas. Planeringssynpunkter på fasta och rörliga hyllor behandlas i 22. KOMMENTARER En arkivlokal är främst en f rvarings plats för arkivhandlingar, men i viss omfattning är den också en arbetsplats. Inredningen bör därför ha en kvalitet som i tillämpliga delar motsvarar inredningen i andra arbetsrum. Exempel på inredningsenheter som kan ärekomma i arkivsammanhang är: Fasta (stationära) hyllor, rörliga (mobila) hyllor Arkivskåp, ritningsskåp Avlastningshyllor, avlastningsbord (ev på rullar) Arbetsbord, stolar, anslutande förvaringsenheter Hanteringshjälpmedel såsom hyllvagn, arkivstege, pall (vältsäker) Påkörni ng sskydd HYLLOR Hyllor kan vara av stål eller trä, fasta eller rörliga. Rörliga hyllor (for tätpackning) finns för handeller motordrift. De ger högre belastning än fasta hyllor. Arbetarskyddsstyrelsen har från personsakerhetssynpunkt utfärdat rekommendationer för rörliga arkiv- och lagerhyllställni ngar. sxå SOM ARKIV Flyttbara skåp kan fungera som arkiv om arkivbehovet är litet eller om man vill arbeta med arkivhandlingarna i ett vanligt arbetsrum. Följande skåptyper förekommer: Säkerhetsskåp av helsvetsad 4 mm stålplåt. De har ett tillhållarlås eller ett kombinationslås och ger god stöldsäkerhet men ringa brandskydd o Dokumentskåp (tidigare ben'åmnda kassaskåp). De ger ett gott brandskydd men ett sämre stöldskydd. De är framför allt lämpliga för handlingar som saknar värde för obehöriga. Om byggnaden ger ett gott skydd mot stöld kan de användas för förvaring. Det yttre stöldskyddet (t ex bevakning, larmsystem) bär därvid vara anpassat till arkivhandlingarnas värde. (Försäkring s- värden upp till kronor kan förvaras i dokumentskåp.) Värdeskåp. De är klassificerade med skyddsvärdespoäng enligt SS Alla har termiska säkringar och sprängsäkringar. Se vidare T Sk (Tekniskt Säkerhetsskydd, råd och anvisningar, Rikspolisstyrelsen. 1970). Egenvikten hos värdeskåp kan vara betydande och bör beaktas. För varaktig förvaring av hemliga handlingar skall enligt FA Sak (Föreskri f ter, anvisningar och allmänna råd om tillämpningen av säkerhetsskyddsförordningen, Rikspolisstyrelsen och överbefälhavaren 1982) väljas forvaringsutrymmen av lägst säkerhetsskåpsstandard. om handlingarna är betecknade som kvalificerat hemliga får värdeskåp användas med en skyddsvärdespoäng om lägst 120 under förutsättning att de är placerade i en byggnad där daglig tjänsteutövning (eller motsvarande) normalt bedrivs Dataskåp som brandprovats av statens provningsanstalt finns för magnetband. Vid klassningen har man tagit hänsyn till bandens värmekänslighet. ÖVRIG UTRUSTNING Bilaga 2 ger exempel och förslag till övrig utrustning i arkivlokaler, såsom handbrandsläckare, skyltar och tekniska hjälpmedel.

18 BILAGA 1 EXEMPEL PÅ BRANDSKYDDSMOTSTÅND BYGGNADSDELAR HOS Exemplen på brandskyddsmotstånd hos byggnadsdelar är hämtade från planverkets God kännandei nf ormat i on, lista B Brandskydd. 1 denna lista finns även en förteckning över typgodkända arkivdörrar. Exemplen på brandtekniska klasser över A 120 är medtagna för arkivlokaler där särskilda krav ställs på hög skyddsnivå Om man vill förbättra brandskyddet i befintliga ` 'lokaler kan man överslagsmässigt räkna ened att brandmotståndstiden förlängs med 15, 30 och 60 minuter ' med ett, två resp tre lager gipsskivor å 13 mm. Om man samtidigt önskar förbättra värmei sol eri ngen kan mm mineralull beräknas motsvara en 13 mm gipsskiva. VAGGAR MED BARANDE OCH AVSKILJANDE FUNKTION VAGGAR AV BETONG Uppgifterna i tabellen gäller under förutsättning att armering utförs enligt gällande bestämmelser för betongkonstruktioner, bl a i täckande betongskikt. frågaom Brandteknisk klass A 60 A 90 A 120 A 180 A 240 Minsta vägg tjocklek (exkl uts ) mm VÄGGAR AV MURVERK Murverksmaterial Minsta väggtjocklek (exkl puts a för brandteknisk klass A60 A90 A120 A180 A240 Massivtegel, 20-tegel eller 6-håltegel hålstegel eller månghåltegel Lättbetong (även i form av element) Be t onghål bl ock eller massiva beton block

19 VÄGGAR MED ENBART AVSKILJANDE FUNKTION VÄGGAR AV BETONG Uppgifterna i tabellen gäller under förutsättning att armering utförs enlig gällande bestämmelser för betongkonstruktioner, bl a i fråga om täckande betongskikt. Brandtekni sk klass A 60 A 90 Minsta väggtjocklek (exkl puts), mm A 120 A 180 A VAGGAR AV MURVERK Murverksmaterial Minsta väggtjocklek (exkl puts), mm, for brandteknisk klas s A 60 A 90 A 120 A 180 A 240 Massivtegel, 20-teged eller 6-båltegel håltegel eller månghål t eget Lättbetong (även i form av element) Betonghålblock eller massi va beton block VAGGARMED SKIVMATERIAL Ytterligare exempel finns i planverkets Godkännandeinformation,. lista B Brandskydd. Gipsskivor + stålregel + gipsskivor Minsta väggtjocklek, mm, för brandteknisk klass A60 A120 2x x13 Gipsskiva + stålregel + + gipsskiva inkl 45 mm mineralull *) Gipsskivor + stålregel (ej genomgående) + + gipsskivor inkl 2x45 mm mineralull *) 2x x13 *) Volymvikt lägst 30 kg/m3, mjukningstemperatur lägst 1000 C.

20 BJÄLKLAG AV BETONGPLATTOR ARMERING MED OSPÄND Uppgifterna i tabellen gäller under förutsättning att armeringen utförs enligt gällande bestämmelser för betongkonstruktioner, bl a i fråga om täckande betongskikt. Vidare förutsätts att armeringen utförs antingen med varmvalsade (icke kallbearbetade) stänger eller med nät av kvalitet Ns 50 eller Nps 50. Brandtekni sk klass A 60 A 90 A 120- A180 A 240 Huvudarmeringens minsta centrumavstånd från brandpåverkad yta, mm Minsta totaltjocklek vid avskiljande funktion, mm

21 BILAGA 2 EXEMPEL P ÖVRIG UTRUSTNING FÖR ARKIVLOKALER BRANDSLÄCKARE En handbrandsläckare bör vaxa av SIS godkänd typ. I en arkivlokal fär förvaring av papper, ADB-band och film bär kol syresläckare användas. I dataefterbehandlingen behövs handbrandsläckare av såväl vatten- som kolsyret yp SKYLT Genom skyltar bör man bl a uppmanas att stänga av strömmen när man lämnar arkivlokalen, att stänga fönster och luckor i lokalen, att kontrollera gångarna mellan rdrliga hyllor innnan man sätter hyllorna i rörelse, att i lokalen använda eluttag endast för dammsugning, att inte använda förekommande golvbrunnar för tomning av skurvatten och att brunnarna skall fyllas på med icke uttorkande vätska efter användning. Slutligen bör skyltar erinra om att rökförbud gäller. TEKNISKA HJÄLPMEDEL Exempel på apparater som kan vara' lämpliga vid arbete med arkivhand- Tingar, men som bör placeras utanför arkivlokalen, 'dr: I pappersarkiv Kopiator, dokumentförstörare, apparat för bildkortframställning I diabildsarkiv' i filmarkiv I ADB-bandsarkiv Kopieringsanläggning ljusbord, betraktningsapparat Kopieringsapparat, visningsapparat Datorutrustning, terminal, radskrivare, kopieringsapparat, bandspelare Skyltarna utformas lämpligen i tilllämpliga delar enligt SS l st rre arkiv kan även hänvisningsskyltning behövas. Utrymningsvågar och n dutgång skall vid behov förses med vägledande markering enligt SEN 37:245. RÖRPOST Då rdrpost ansluts till en arkivlokal bör röret skyddas mot brand på samma sätt som en ventilationskanal, enligt SBN 37 : 424. Skyddet förutsätts ha tillämplig brandtekni sk klass. Dessutom bör risken fyr vattenskador genom rörpoströret beaktas.

22 BILAGA 3 Sammanställning av KBS anmärkningar i vissa tekniska frågor Vissa avvikelser från samead sdokument e't ANMÄRKNINGAR Anm1 (spy) Avsteg i fråga om brandklass förutsätter arkivmyndighetens godkännande. Se 32 spalt 11. Anm 2 (sp 6 ) Formuleringen har skärpts. Kravet på särskilt godkännarnde 'år nytt. Anm 3 (ap 11) Kraven på brand sekti oneri ng har skärpts. Brandklassen för de sektionerande väggarna har höjts från A 60 till A 120, cellernas största storlek 200 m2 är hårdare låst och sektioneringen som varit uttryckt son rekommendation har blivit krav. Avsteg kan diskuteras med arkivmyndigheten, särskilt betr större anläggningar. Anm 4 (ap 11) Formuleringen av kravet på brand s1 äckare är ändrad. Formellt gäller kravet alla arkivrum, men det kommer att tillämpas enbart för större anläggni ng a r. Anm 5 (ap 13) Gipsväggar kan användas för arkiv. Formuleringen ovan kan felaktigt låsas som ett kategoriskt avrådande från lätta väggar, men rätt sammansatta kan gi psregelv 'åggar t o m ge bättre skydd än homogena väggar av tungt material, såsom t` ex betong. l RA:s allmänna råd är texten omarbetad och mera positiv till lätta konstruktioner. Färdiga typlösningar för lätta väggar finns. Kontakta tekniska byrån (sektion Th). Anm 6 (ap 14) För vanliga arkivrum med lätta väggar behöver normalt i ngen komplettering med stålplåt ske. Endast om speciella krav på skydd mot intrång ställs kan sådan förstärkning bli aktuell. Anm7 (ap 16) Klimatkraven ' som beskrivs här kan framstå som en allmän skärpning, men de avser enbart lokaler där särskilt höga klimatkrav påyrkas av arkivmyndigheten. Anm 8 ( ap 18,2.2) Di rektverkande elvärme ( t ex elradiatorer) bör inte användas. Se texten sp 20. Anm9 (ap 18) Behovet av magnet fält skydd skal.l avgöras i varje enski lt fal l 1 samråd med tekniska byrån ( sektion Te). Anm 10 ( ap 24,25) Behov av sprinklerinstallation avgöres från fall till fall i samråd med tekniska byrån (sektion Tv). AVVIKELSER Texten i Krav och råd, Arkivlokaler, överensst i mer med planverkets 2:a korrektur (i vilket är inarbetade RA:s och KBS ändringar och til.läggfrån samrådet). Vissa små justeringar har dock varit nödvändiga här. Hänvisningarna till RA cirk och EA har förtydligats, och ett par enkla skrivfel har rättats. Numreringen av avsnitten har, med bibehållen ordningsföl jd, stegats fram för att överensstämma med numreringen i RA: s publikation. Underrubrikerna "Föreskri feer ", " Allmänna råd" och "Kommentarer" hör till den då avsedda utgivningen som författning. De har här behållits fdr att texten inte skall förlora i överskådlighet. Samtidigt ger riksarkivet ut reglerna i form av allmänna råd i riksarkivets författningssamling (RA-FS nr 2), som riktlin jer för övrigt arkivbyggande under arkivstadgan, t ex kyrkans arkiv. I' riksarkivets utgivning har den ursprungliga f'dreskrlftstextens "skall". utbytts mot de allmänna rådens "bör". Vissa formuleringar lan alltså skilja mellan KBS och RA: s utgivningar, men sakinnehållet är detsamma

23 BILAGA 4 Byggnadsstyrelsens publikationer och deras tillämpni ng. Fastställelse och giltighet anges i varje publikations i nledning. KRAV OCH RÅD Krav och råd kompletterar med tilllägg, förtydliganden och avsteg sådana myndighetsnormer som t ex Svensk Byggnorm ( SBN). Föreskri f t- erea är interna och gäller för byggnadsstyrelsens nybyggande. De innehåller verkets allmänna krav och råd för mark och hus. Krav och råd gäller för byggnadsstyrelsens lokalhållning såväl som för verkets lokalanskaffning genom nyproduktion. Krav och råd ger föreskrifter för lokaldimensionering och för teknisk programmering och projektering, samt anger policy i byggnadsstyrelsens lokalhållning. Krav respektive råd har inte givits någon särskiljande markering i utgåvor fr o m Där markeringar i marginalen används, utmärker de istället sådana föreskrifter som behöver uppmärksammas särskilt, genom att de är nya eller skärpta, eller att påminnelse behövs. INDELNING Föreskrifterna är indelade i sex huvudavsnitt, presenterade i separata häften eller serier ( A, B, C, D, T och S). Krav och råd avses kompletteras och revideras successivt. I takt med detta arbete kommer de olika häftena att bytas ut. De olika häftena revideras i sin helhet med intervall om ca 5 år. Från 1985 utges årligen ett supplement ( häfte S). Där återfinns tillägg och ändringar för serierna A, B, C och D. Häftena A, D och T innehåller i huvudsak tekniska föreskrifter, medan B och C ger föreskrifter för verkets lokalhållning. Häftenas omslagsrubrik har för kommande utgåvor förkortats till Byggnadsstyrelsens Krav och råd. Häfte A: Mark, hus och i nstallationer Innehåller dels en målbeskrivning, dels de krav och råd som gäller vid teknisk programmering och projek - tering för nyproduktion. Indelning i huvudsak enligt BSAB-systemets produkttabell 2. Serie B: Allmänna dimensi oneri n sunderl a Föreskrifterna gäller generellt i byggnadsstyrelsens lokalhållning, oberoende av vilken som skall använda lokalerna. Här finns föreskrifter om dels policy och dimensioneringsfrågor, dels beskrivning av sådana enskilda utrymmen som är allmänt förekommande, t ex kontorsrum eller städrum. Utöver de krav som anges i B gäller de allmänna krav på olika lokalegenskaper, t ex luft, ljud, belysning, ytor m m, som behandlas i häfte A under respektive rubrik. Någon upprepning förekommer normalt inte, varför krav för respektive utrymme måste hämtas även från avsnitt A. Häfte B ( ), Allmänt f ärekommande utrymmen, kvarstår tills vidare. T detta häfte finns också beskrivning av utrymmen pa tomtmark, t ex gångvägar och planteringsytor. Planerade nya häften i serien` avses behandla allmänna pol i c yf rågor samt personalutrymmen.

24 Serie C: Dimensioneringsunderlag för vissa brukare Här beskrivs i första hand de utrymmen eller dimensi oneri ngsregl er som är speciella för en viss verksamhet. För programmering och projektering av en sådan byggnad behovs därför även andra, allmänna uppgifter från Krav och råd A och B, samt kompletterande uppgifter från projektansvariga och berörda brukare. Tills vidare ingår 'följande häften i serie C : C 1 Polislokaler i centralvaktsområde c 2 Tingsrättslokaler c 3 Slutna lokalanstalter c 4 Utlandsmyndigheterna kanslilokaler Ett h'afte för postlokaler 'år under remi ssbehandl i ng. C-häftena behandlar lokaler som inte är så ofta förekommande, och de kan med hänsyn till vissa säkerhetsaspekter vara undantagna från spridning Häfte D Befintli a b ggnader Avsnittet behandlar vissa grundläggande krav på egenskaper i de byggnader som f$rval tas av byggnadsstyrelsen, i huvudsak som vägledning vid kontakter med tillsynsmyndigheter och lokalbrukare, samt vid pla - nering av underhåll och ombyggnad Häfte T: Ty ri tni n ar Byggnadsst yrelsens typritningar avser att säkerst'ålla utförandet av vissa komplicerade lokaler, byggnadsdetaljer, installationer, inredvingar m m, som inte tillåts variera. I häfte T redovisas föreskrifter och förklaringar till typritningarna och deras användning, samt fdr_ teckningar över gällande typritningar. Typritningarna betraktas som bilaga till ritningsförteckningen i häfte T. Häfte T hanteras som andra ritningsförteckningar och revideras i takt med ritningsrevideringen. Uppgift om registreringsdatum för gällande utgåva av häfte T kan fås från tekn iska byrån. Flertalet av' ritningarna ar med hänsyn till säkerhetsaspekter undantagna från spridning. Häfte S: Supplement Plats för` ändringar och tillägg till serierna A, B, C och D. Avses utges i början av varje kalenderar. Häfte T har en tätare utgivning och kompletteras därf r inte av S-häftet. TILLÄMPNING För lokalhållningen äller: Dimensionerngsundertag och lokalprogram skall upprättas med ledning av denna föreskrift, oberoende av lokalförsör jningsalternativ. Verksamhetens inplacering i lokaler kan göra det nödvändigt att omfördela lokalprogrammets areor, och anpassa dessa till givna projektförutsättningar. Omfördelningar skall ske inom den ram som anges av lokalprogrammets sammanlagda area. Arean för enskilda positioner (utrymmen) som anges i denna`foreskrift kan därvid komma att frångås Beslut om sådan projektanpassning och avsteg från denna föreskrift föregås av samråd med berörd central myndighet, t ex kriminalvårdsstyrelsen och rikspolisstyrelsen

25 SAKREGISTER SPALT SAKREGISTER SPALT A 60 (brandklass) 8,11,25,26 brandskydd 5,10,28 A 120 5,11,24 brandskyddsmotstånd bil l A brandsläckare 11,b l 2 accession 8 brandsläckning 10 se även reserv 7,9 brandspjäll 20 acetat film 17 brandspridning 26 ADB 15 brandteknisk klass, ADB-band 5,8,16,bil 2 brandklass 5,8,10,20,22,26 ammoni ak 11 se även A 60 etc apparater 9,bil 2 brandtemperatur 12 arbetsbord 21 brytare 22 arbet si. okal er 5,16,17 bränsl e f örråd 7 arbetsrum 7,27 byggnadskonstruktioner 25,bi i 2 arkivbestånd 4,8 byggnadsnämnden 26 arkivdörrar 8,11,14,19,23, 25,bil 1 arkivhandlingar 4 arkivhyllor 8 Centralarkiv 3,8 se även hyll indni n, hyllor centrala arkiv 8 arki vi okal 3,5,6,7,8 arkivmyndighet 3,4,6,11,26 arki vskå p 27 arkivstadgan 3 arkivstege 21 armaturer, belysning 24 avlastningsbord 27 avlastningshyllor 27 avloppsledningar 10 avloppssystem 20 avsynande, arkivlokal 3 Backventil 20 bandspelare bil 2 befintligt hus 10 behov av arkivlokaler 3 behörighetsregler. 8 belastning av arkivalier 26,27,28 belysning 19, 24 bel ysni asarmatur 24 bestånd, arkiv 4,7 bestämmel ser, arkivvård 3 betong 13,bil 1 betraktningsapparat bil 2 bets 9 bevakning 5 bevakningsföretag 23 hiilklag och väggar bil 1 bostad 6 brand 4,11,23 brandbelastning 9,12,13 brandceller 8,10,22 se även sektionering 1l Damm datacentraler 16,19 6 dataefterbehandling datamanipulation dataskåp bil datorutrustning detektorer diapositiv disketter dokumentförstörare bil 2 21,23, ,8 bil 2 dokument skåp 28 dra ftinstruktion 5,14 dräneri ng 20 dörrar 8,1,14,19,23,26,bil 1 EA 3 efterbehandlingsrum 9 egenvikt, skåp 28 eldstad 10 elektrisk i nstallation 21,22,27 elektriska apparater 11 elektromagnetisk påverkan 18 elledningar 10,18,21,22,26 elmätare 22 elradiatorer 20 elsladdar, lösa 22 eluttag 22,bi1 2 elvärme 18,20,22 EMP se elektromagnetisk brandförsvaret 26 Fasta hyllor 9 brandklass, film 1.6,25,bi1 2 brandteknisk klass 5,8,11,20,22,26 se även acetat, nitrat, polyester se även under A 60 etc hrandkår 23 brandlarm 11 film med magnetiskt ljud 1,21,23,27 filmmaterial, färg 11 filmmaterial, svart-vitt 16 filter, luft 19

26 SAKREGISTER SPALT SAKREGISTER SPALT framtidsreserv frekventa handlingar fukt, skydd mot fuktighet, luft se relativ fuktskador färgbilder fönster fönsterluckor. föreskrifter f är packning förrum förråd först yrel se försäkringsföretag Gallring garage gaser i luft gasledningar gi psskvor giödljusarmatur godkännande golvbel astning g ol vh j ä1 kl ag se även källargolv golvbrunn granskning grundvattenytan gruppcentraler gummi g ång 1,9 6 5,10,20 do ,23,26,bil 2 23,bi ,15,17, , ,bil ,6, ,21,bil ,24,bil 2 instängda personer 24 intrång, olaga 14 isolering av ledningar 10 Jordning 27 Kallvattenrör 10 kapacitet 7,9 kapslingsklass, belysning 24 kassaskåp 28 katastrofplan 14 klimat 5,16 klimatanl ä ggning 5,10,19 klimatkrav 7,8;16 klister 9 kl'ådskåp 8 kollaps, byggnad 12 kolsyra, sprinkler 19,25 kolsyresläckare bil 2 kommunikationsleder 9 kondens 18 konditionering 8,18 kontaktor 22 kontrollampa 22 kopiator l1,bil 2 kopplingsdosor 21 kväve, fcirpackni,ng med 18 kylning 19 källargolv 10 källarvåning 1.0 Halongas, sprinkler 19,25 handbrandslackare bil 2 se sven brandsläckare il hemliga handlingar 28 huvudgång 9 huvudbr ytare 22 huvudsäkringar 22 hyllinredning 12 hyll. or 27 hyllor, fasta 9 se även tät packni. ng 9,27 hög skyddsnivå 4,10,11,15,16,19 22,23,24 höga klimatkrav 17,19?dentitetskontrol_ 15 inbrott 14,23 inbrottsskydd 5 inbrottssäkerhet` 26 Inredning 8,27 insekter 27 inspektion 3,25 installationer se under el, vatten, värme etc Lack larm last l edl lus se även nödbelysning ledningar, 1 jud band Ljusbord 1 us skador luckor, fönster luftcirkulation luftfuktighet se även relativ fuktighet 1 uf t f 5roreni ng luftrenhet 1 uf treni ng luftsluss lufttemperatur se även rumstemperatur i ysrör lås 1 åsni ng sgräns läck läckor 5,8,11,19,21,23, , ,21,bi1 2 4,6,16,27 bil ,17, ,17,18,19 7 8, , ,21,23,25 lo

27 SAKREGISTER SPALT SAKREGISTER SPALT lämpligt klimat lätta väggar lättbetong Magnetband magnetiska störningskällor magnetiska störningar mi krofilm mi neral. ul l moderna medier se även magnetband, mikrofilm motordrift, hyllor mål arf'årg mått mätare, el Nitrat film nitrösa gaser närarkiv nödbelysning se även ledljus nödutgång Olaga ozon intrång Pall pannrum pansarrör papper pa ppersarki v pappersavfall peroxider personalrum personsäkerhet placering, arki vl okal er planering, arkivlokal plast platsbelysning pol i s pol yesterfilm prepareringsrum programmaterial, ADB pumpanordni ng påk$rningsskydd 4,6,7 16,18,21 23,27, ,6,8,17,18 13,bil 1 4,5 etc , , ,bil , ,7,16,17,bil ,5,6 7,8 9, Radi atorsystem 21 radskrivare bil 2 reception 8 relativ fuktighet ( RF) 16,17,18 se även klimat 5,7,8,10, 16,18,19 remsluckor 10 reserv, utrymme 7,9 reservaggregat 19 riksarkivets cirkulär 3 ritningar, arkivlokal 3 ritningsskåp 27 rumsklimat 5 rumstemperatur 12 rökdetektorer 25 rökf ö rbud bil. 2 rökkanal 7 rökskador 12 rörledningar 10,21 rörpost bil 2 Sabotage 15 samråd, arkivmyndighet 3 samråd, brandförsvaret 5 samråd, brandrisk fönster 26 sekretess 15 sekti oneri ng, brand 11 se även brandcell 8,11,22 sektionering, belysning 22 signalanordning 19,24,26 signallampa 22 skadeinsekter 25 skri vare 11 skydd mot brand 5,10,27 skydd mot fukt och vatten 5,10,20 skydd mot stald 4, 5,14,19,21 skyddsnivå 4 se även hög skyddsnivå skyddsrum 6 skyddsvärdespoäng 28 skylt skåp 18, 21,bii 2 27 sluss 26 se även luftsluss 7,8 slutarkiv 3,6 släckvattenskador 12,13 snabbtelefon 19 snösmältning 6 sprinkleranläggning 10,11,19,24,25 sprinkler gas/pulver / vatten 25 sprängämnesinspektionen 11 spygatt 21 spånplattor 9,11 starkströmsanläggning 18,21,26 stolar 27 storlek arkivrum 7 strömbrytare 22 strömskenor 22 stålinredning 27 stålreglar bil 1 stålplåt, förstärkn1 ng 14 städning, eluttag.22,bi1 2 städning, golvbrunn 21,bi1 2 stöldskydd 4,5,14,20,28 svavelföreningar, - dioxid

28 SAKREGISTER SPALT SAKREGISTER SPALT säkerhetsexemplar säkerhetsskåp säkerhetsvalv ` 5, Ytterväggar yttrande, arkivmyndighetens 8,14 3 Tappställe tegel tekniska hjälpmedel telefon telef onvåxel 21 13,bl l 1. bil 2 19,23, ,13,14 temperatur, brandtemperatur klimat 16,17,18,19 konditionering 18 kylrum 17,19 radiator 20 terminaler 11,bil 2 tillträdeskontroll 8,15 tilluft 19 transformator 7 transformatorstationer 22 transporter 6,9 trä 9,17 tunghet, arkivalier 26 tvättning, luft 19 tvättställ 8 tät packni ng 9,27 Åskskydd åskväder 0versvämni övertryck ng ,10,20,23 19 UV-strålni ng 24 uppsamlingsrännor 21, uppspel ningsarkiv 16 utformning 7,8,9 utrustning 26,bil 2 utrymningsväg bil 2 utslagsvask 21 Vagnar valv, säkerhets varmvattenrör vatten, skydd mot vattenbesprutning vattendetektorer vattenlås vattenradiatorer vattenskador ventilationskanaler ventilationssystem videoband vikt, arkivalier vi sni ng sa pparat våtutrymme väggar och bjälklag vägguttag värdeskåp värmei sol eri ng värmesystem värmetröghet värmeväxlare, luft ,10, ,11, ,6,17,27 26,27,28 bil 2 7 bil bil 1 10,20 13,14 19I _

29 á