2.Q,m.é./ Riksrevisionsverket. - för effektivitet i statsverksamheten ANALYS AV SIDA. - revisionsrapport

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "2.Q,m.é./ Riksrevisionsverket. - för effektivitet i statsverksamheten ANALYS AV SIDA. - revisionsrapport"

Transkript

1 2.Q,m.é./ Riksrevisionsverket - för effektivitet i statsverksamheten ANALYS AV SIDA - revisionsrapport Q

2 F { J 1FIX/' 1.J l O IN VLEIå I;i< evlsionsavdelning 1 JékLor Ut1and REVISIONSRAPPORT fl' "Y" :}'/ *:18 ÅNÅLYSAV SIDA

3 Riksrevisionsverket för effektivitet i statsverksamheten Datum FlFlV Dnr Diarienr liber vid korresp) 1972:18 1 BE ~ Generaldirektören och chefen för styrelsen för internationell utveckling En tjänstestålle, handleggare Ett datum Er beteckning RRV tjänoteslélle, handllggare Revisionsra ortpmed analys av SIDA Som ett led i förva1tningsrevisionen av styrelsen för in - ternationell utveckling (SIDA) har riksrevisionsverket (Hav) genomfört en analys av biståndsmyndigheten SIDA.. /. Revisionsrapporten Sversändes härmed. Kontaktgruppen SIDA har under projektets gång tagit Jet av rapportutkast och diskuterat dem med REVS projektgrupp. I revisionsrapporten har RRV tagit upp vissa problemomrdden inom ramen för SIDAS biståndsverksamhet. Dessa har i synnerhet anknytning till SIDA som administratör och Orodocent av biståndet. Analysen har främst inriktats på att granska hot SIDA ger uttryck för statsmakternas intentioner når det gäller ätt fördela biståndsmedlen, planera biståndsinsatserna samt omsätta planerna i biståndsproduktionen genom sin organi - sation. Granskningen har således koncrntrerats kring förvaltning av biståndsmedlcn i enlighet med de bistånds - politiska målangivelserna. Den av RRV genomförda analysen ar avsedd att, såsom all förva1tningsrevision, ge impulser till vidareutveckling. De bedömningar som görs och de rekommendationer som ges skall ses i detta perspektiv. RRV ät vii medvetet cm de särskilda svårigheter som präglat STDAS situation. En starkt och snabbt ökande bistånisvolym skapar givetvis problem i en komplicerad verksamhet snm denna, om vilken man inte haft någon tidigare erfarenhet i stateförvalt - ningen. SIUAS Postadress Fack 1 26 Stockholm 34 Gatuadress Primusgatan 2 Lilla Eosingen Telefon &5488 Postgiro Telegramadress Nat audi

4 * 2 Q Tillväxttakten i biståndsanslaget har föranlett RRV att särskilt uppmärksamma vissa problem som biståndsmyndigheten med anledning av detta kan komma att ställas inför under den närmaste framtiden. Sålunda har REV ställt frå - gan om hur SIDA skall kunna behålla och förbättra sin kvalitativa kapacitet inför de krav som kommande höjningar anslags- kommer att ställa. Den information inriktningen beträffande av verksamheten och utnyttjandet av SIDAS administrativa resurser som f n finns att tillgå erbjuder dessvärre inte något helt för tillfredsställande underlag en sådan bedömning. De utredningar som RRV gjort i samarbetet med SIDA tyder dock på att vissa i förändringar inriktningen av verksamheten och i beslutsgången kunna möjliggöra skulle för SIDA att administrera ett sakanslag allt vid större bibehållen administrativ resursinsats. Vad gäller det länderdestinerade biståndet skulle den administrativa resursinsatsen sannolikt kunna begränsas, om man inriktar sig på en successivt ökad satsning på programbistånd och följaktligen färre och större insatser samti - digt med en koncentration till SIDAS programländer och en minskning av antalet mottagarländer utanför denna Detta skulle krets. ligga i linje med statsmakternas beträffande intentioner inriktningen av verksamheten mot programbi - stånd. Tyngdpunkten vid biståndsmedlens fördelning skulle då för - skjutas mot en mer strikt tillämpning av länderprogrammeringsprincipen i stället för som nu synes vara fallet mot ämnessektorer. Det f n stora antalet delsektorer inom je var- huvudsektor kan förmodas ha ett visst inflytande i in - satssplittrande riktning. För att ytterligare markera in - riktningen på stora insatser koncentrerade till programländerna, torde organisatoriska förändringar behöva göras i form av en anpassning av organisationen till en mer odlad ren- form av länderprogrammering. En tänkbar väg vore inrätta länderbyråer att eller landansvariga befattningshavare med nuvarande sektorbyråer som stödfunktioner. En ökad centralisering de- från hemmamyndigheten SIDA till biståndskontoren i programländerna i form av en mer långtgående delegering av arbetet med insatsplanering och uppfö1jning anser RRV också verksamhet skulle kunna bidra till en sådan koncentration och renodling av länderprogrammeringsprincipen. Det ej länderdestinerade biståndet genom SIDA kunde med fördel samordnas med det multilaterala för att därigenom möjliggöra en enhetlig prövning av all bidragsverksamhet till internationella organisationer.

5 7 3 Striktare regler vid utkontraktering av biståndsuppdrag till olika FN-organ borde medge en Ökad delegeringsgrad, särskilt under planeringsfasen, i syfte att begränsa administrationskostnaderna. Beträffande SIDAS planering finns ett klart behov av att bättre utreda biståndsländernas mottagningskapacitet och att i planeringsdokumenten, vid sidan av allmänna redogörelser för möjliga insatsområden, utförligare precisera den av SIDA valda handlingslinjen. HRV har i öre1iggande rapport ägnat relativt stort ut - rymme åt mål- och uppfö1jningsfrågor. En väsentlig for - utsättning för SIDAS verksamhet torde enligt REVS mening vara upprätthållandet av en hög bistdndsvilja bland medborgarna. Denna biståndsvilja är sannolikt beroende av bl a uppfö1jning, utvärdering och information om uppnådda resultat i biståndsverksamheten. REV vill därför understryka vikten av att SIDA själv ingående analyserar direktiv och andra uttalanden från statsmakterna och med ledning av detta doknmenterar en biståndspolicy. Detta är utan tvivel en förutsättning för att en diskussion om biståndsinriktning samt organisations - och kapacitetsproblem skall kunna föras på någotrunda fast grund. RRV har i sin rapport försökt lyfta fram väsentliga pro - blemställningar och ge rekommendationer inom områden där det enligt verkets mening finns utrymme för färbättring - ar. Det är REVS förhoppning att SIDA skall finna att för - slagen i revisionsrapportcn skulle kunna ge upphov till åtgärder ägnade att Öka effektiviteten i biståndsverksamhelen. REV hemställer att styrelsen före den 1 mars 1975 inkommer med yttrande Över vad som anföres i rapporten. Detta ärende, om vilket RRVS styrelse orienterats, har handlagts av avdelningschefen Tvarsson i närvaro av revisionsdirektören Lindståhl samt hyrådirektören Brenner, föredragande. På riks visio sverkets vägnar Sven Ivar Ivarsson Rune -/) Brenner / { *

6 1 INNEHÅLLSFÖETEGKNING 1 K e. Kap Kap 1 1 ( Kap 2 ~ Q ~ ~ Kap Kap Kap Kap Q Kap 7 Bil Bil Bil 3 Sammanfattning Forvaltninesrevisionens syften och former Tidigare revisionsprojekt och analysen av SIDA Revisioneomr&det Analysene syfte och upplaggning SIDAn uppgifter och organisation SIDAS uppgifter SIDAS organisation SIDA-8 hemmamyndigheten SIDA- F ~ bisténdskontoren. Systembeskrivning av SIDA Aktuella utredningar om SIDA och biståndet Kommentarer till SIDAS organisation Motiv och mal for bisténdet Statemakternas motiv Statsmakternas mål Mdlanalys BPM som styrande m&l Statsmakternas utvecklings- och Utvecklingseffekt biståndsteori och biståndets effekter Utgångspunkter för SiDA-analysen Bistandsproduktion Avtalat och fbrva1tat bistånd SiDA-administrerat resp delegerat bistånd Llnderdestinerat resp ej lånderdestinerat bistånd Biståndets fbrdelning på Emneseektorer Antalet avtalade och forva1tade insatser Olika typer avéinaatser Kommentarer och slutsatser Bistandets administrativa resurser Administrationakostnad i förhållande till biståndet Administrativ resurainaats Relationen prestationer/administrativ resursinsats Kommentarer och slutsatser Biet&ndsplanering Översiktlig beskrivning av planeringsayatemet Beskrivning av de enskilda planeringsdokumenten Totalnivån Land/sektornivån Ineatsnivån Kouwentarer och slutsatser Enskilda dokument och beslut Principiella synpunkter på planeringssystemet Textutdrag Tabeller Förkortningar (sid 5:8) :1 1:1 1:1 1:2 1:4 2:1 2:1 2:4 2:5 2:8 2:11 2:14 2:16 3:1 3:1 3:2 4:1 4:1 4:4 4:12 4:25 5:1 5:4 5:4 5:5 5:12 5:14 5:19 5:23 6:1 6:2 6:5 6:6 6:8 7:1 7:1 7:4 7:4 7:5 7:13 7:16 7:16 7:27

7 RIKSBEVISIONSVERKET Hevisionsavdelning 1 REVISIONSRAPPORT Dnr 1972:18 :1 ANALYS AV SIDA - EN SAMMANFATTNING Pöreliggande "Analys av SIDA" syftar till att ge eiktlig en bild över- av bietåndsmyndigheten SIDA genom att områden belysa com uyndighetene organisation och mål, biståndsmedlene användning och utveckling samt nistration biståndets admi- och planering. Avsikten är att således försöka i ringa första hand in problem som rör själva dighetens biståndsmyn- sätt att arbeta. REVS synpunkter och rekommendationer är att betrakta inte som lösningar på identifierade problem utan com uppslag till förbättringar. Den vidare utvecklingen av dessa uppslag förutsätts ske på SIDA. 1 Sammanfattande synpunkter Brsåeiåéiien Under budgetåret 1971/72 infördes en ny organisation på SIDA i avsikt att anpassa den formella strukturen till den faktiska verksamheten med planering och förvaltning av bietåndeinsatser. De tidigare tre avdelningarna för tekniskt respektive finansiellt bistånd och för administralion avskaffades och ersattes med en förstärkt direktion i centrum av ett antal e k frälsarkransorganiserade byråer: fyra sektorbyråer, en länderbyrå samt fem administrerande byråer. Statemakterna har sedan länge förordat en av biståndet koncentration till huvudmottagarländerna enligt den s k länderprogrammer1ngsprineipen. Den relativt ställning självständiga gentemot länderbyrån som lil sektorbyråerna i den nya organisationen erhål- synes emellertid inte skapa tillräckliga förutsättningar för en ning konsekvent av tillämp- denna princip. SIDAe övergripande planering har under senare år i hög grad förbättrats genom införande av tegier biståndsprogram, och sektorstra- metodhandbok. Den synes emellertid ha slagit ännu igenom inte i tillräckligt stor utsträckning på eateplaneringen in- inom framförallt beredande sektorbyråer. Nuvarande organisation förefaller något därför återspegla en obestämd uppfattning om den centrala styrningen av verksamheten. Detta får emellertid inte undanskymma faktum att det den stora ansträngningen SIDA lagt organisationen ned på om- 1 och för sig lett till betydande ringar förbätt - i styrningen. Pr o m budgetåret 1968/69 genomförde SIDA också en utbyggnad av successiv biståndskontoret (BK) i huvudmottagarländerna. Antalet SIDA-utsända tjänstemän vid BK ökade under perioden från 8 till 62. Avsikten med BK är bl a att myndigheten avlasta hemma- från delar av planeringsarbetet ningen och av förvalt- biståndet. Någon påtaglig arbetslättnad inom förallt fram- ineatsplanering och uppföljning synes inte BKS expansion emellertid ha medfört för hemmamyndigheten. Detta

8 :2 kan ha berott på att den decentralisering av arbetsuppgifter com åtgärden syftade till inte följts av motsvarande delegering av beslutsrätt. Enligt REVS mening borde beslutet om den betydande satsningen på BK ha föregåtts av en mer djupgående utredning. O ~otiv och mal för bietåndet Statemakternas uttalanden om motiv och mål för biståndet är textmäesigt av mycket stor omfattning. I olika sammanhang har försök gjorts att ur detta material ta fram och eyetematieera enhetliga biståndspolitiska principer. SIDAS försök att i dokumenterad form klargöra eller tolka det biståndspolitieka målet (BPM) har emellertid trots en hög ambitionenivå inte varit tillräckligt fullständiga. RRV har därför funnit det angeläget att i föreliggande analys relativt ingående diskutera målfrågorna i syfte att initiera en måldiskueeion på SIDA. RRV har valt att som ett exempel på utgångspunkt för en mälanalye systematisera olika mål och handlingsriktlinjer i ett antal e k mälelement, som tillsammans utgör - dei bietåndepolitiska målet BPM. Av denna analys har framgått att såväl biståndsmälet om högsta möjliga utvecklingseffekt sou olika riktlinjer för biståndets utformning ofta formulerase vagt av etatsmakterna och i viss utsträckning framstår com motstridiga. Statemakternas riktlinjer för olika delar av etateverksamheten har ofta generell karaktär, vilket gör att styrinformationen till myndigheterna inte alltid blir klar och entydig. Det finns givetvis många skäl bakom statemakternae målformuleringar, som RRV inte har anledning att pröva. RRV vill emellertid understryka att detta inte fritar myndigheten från uppgiften att konkret tolka direkriven och redovisa detta i dokumenterad form. Utan en sådan tolkning av statsmakternas intentioner, kan myndigheten inte arbeta rationellt. Att SIDA redovisar en sammanhållen strategisk diskussion med egna ställningstaganden får sålunda anses vara ett rimligt krav. Därvid bör självfallet dokumenteras olika åtgärdsalternativ och de kriterier som ligger till grund för bedömningen av dessa med hänsyn till skillnader i biståndseffekter och till kostnader för att överföra biståndet. En lämplig utgångspunkt för en sådan strategiformulering synes vara att söka isolera och systematisera de för biståndet specifika förändringseffekterna och hur dessa varierar med olika handlingeparametrar eller biståndsformer. Sambandet mellan biståndsgivarens handlingsparametrar och olika förändringseffekter bör därefter utredas. Med ledning av detta borde det vara möjligt att fastställa en principiell handlingslinje för urval av insatstyper och samarbetsformer med biståndsmottagaren. Ett förslag till hur en sådan effektdiskussion skulle kunna föras lämnas i målanalysens avsnitt 4.3.

9 :3 Biståndsproduktign Den via FNE fackorgan och andra organisationer lade eller utkontrakte- BiDA-delegerade verksamheten har år under senare Bkat starkt. Numera överstiger den samheten utkontrakterade verk- den rent bilaterala SiDA-administrerade delen av SIDAE totala bistånd. ( En trolig fsrk1aring till denna utveckling synes vara de stora att anslagbbkningarnaställtanspråk ' på SIDAS strativa kapacitet admini- en sådan utsträckning att för myndigheten att 15sa problemen i allt hogre grad delegerat det till andra organisationer. bistån- Det torde motiv snarare vara än strategiska detta Bverväganden om lämpligaste distri - butionakanal fbr biståndet som gett upphov till nuvarande fbrhå11anden. Enligt vad som nedan framgår synes emellertid den av SIDA upplevda kapacitetsbrieten till stora delar vara en funktion av att inriktningen av biständet alltsedan SIDAS tillkomst alltför splittrad. varit Utrymme för ökad kapacitet torde fbrmod1igen därför kunna ha sökte i en successiv anpassning av bi - etåndeinriktningen till den ökande anslagsvolymen i form av t ex förenklade samarbetsformer, ökad koncentration till län - der och sektorer samt större insatser. Det länderdestinerade bietåndet utgör Sver bo procent den av totala biatåndavolymen genom SIDA. Av detta länderdeetinerade bistånd har merparten eller ca 8 procent konoentrerats till ett tiotal s k huvudmottagarländer. Utanfbr denna länderkets har emellertid SIDA sedan under åren biståndsmyndighetens tillkomst samarbetat med Över totalt 4 länder. Varje år har utbetalningar gjorts 2- till 25 länder utanfdr huvudmottagarkretsen. De dessa flesta av icke- huvudmottagare har mottagit förhållandevis små biståndsbelopp. Omfattningen av detta samarbete med olika viss del länder kan till fbrk1aras av SIDAS familjeplaneringsinsatser enskilda organisationers och biståndsverksamhet.vissa insatser i smärre form av pilot- eller pionjärprojekt likt varit har sanne- nädvändiga fbr utveckling av verksamheten. principiellt Rent torde det emellertid kunna ifrågasättas om det ur bietåndsteknisk eller biståndsadministrativ synvinkeläråmotiverat med en spridning av insatserna på eå stort antal ett länder. Det ej länderdestinerade biståndet är exempel på gerad SIDA-dele- verksamhet. Detta utgår i form av bidrag till de internationella organens olika program och är sou verksamhet jämfärbart delegerad med länderdestinerade utkontrakte-

10 :4 ringar i form av sameinansieringar och multibiinsatser. SIDAS roll är i detta sammanhang närmast att genom bidrag finansiera delar av programmen och i kraft härav utöva medinflytande ett på'den Mottagande organisationens policy. Ur denna synvinkel överensstämmer det ej länderdestinelade biståndet i princip med det multilaterala till biståndet de internationella organisationerna, som UD administrerar. Det torde enligt REVS mening vara en fördel om en klar boskillnad kunde göras mellan å ena sidan principiellt likartat bistånd i form av bidrag till internationella organisationer och ej länderdestinerat bistånd och å andra sidan länderdestinerat bistånd. Det finns skäl som talar för att ge samtliga Sveriges bidrag till internationella organisationer en enhetlig prövning genom att besluten fattas av en och samma instans. Fördelningen av biståndet på ämnessektorer uppvisar sedan några år en Jämn och stabil utveckling. De sex huvudsekturer (hålsovård med familjeplanering, landsbygdsutveckling och livsmedelsförsörjning, undervisning, humanitärt bistånd, vatten - och kraftförsörjning samt industribi - stånd) som utvecklats under de senaste åren tar i anspråk 15-2 procent vardera av biståndsutgifterna genom SIDA. Fördelningen mellan de olika byråerna synes vara påfallande emellertid jämn och utesluter inte förmodanden om att den snarare skulle kunna vara en produkt av organisationsstrukturen än baserad på det reella behovet av in - satser inom de olika ämnesområdena. Detta skulle i så fall strida mot den princip om mottagarcentrering som SIDA hävdar. Tendenser finns till en ökning av antalet delsektorer. En sådan utveckling kan antas även leda till en icke önskvård uppdelning av insatserna i små insatser. Enligt RRVS mening medför den ämnesvisa fördelningen av biståndsmedlen risker ör att inriktningen av biståndet på mottagarcentrerad länderprogrammering kan motverkas liksom även sektorkoncentrationen och en konsekvent övergång till programbistånd. I SIDAS statistik lämnas f n inga uppgifter som medger en fullständig studie över utvecklingen av antalet avtalade och förvaltade insatser. Vissa bearbetningar av befintligt material gör emellertid att allmänna tendenser kan spåras. Sålunda har antalet förvaltade insatser i det länderdestinerade biståndet ökat från ca 9 till 23 perioden insatser under 1965/ /72. 7 procent utgörs av insatser under 5 mkr. Detta svarar mot ca jo procent av bistånds - volymen. Förhållandevis små insatser kan alltså sägas ta

11 :5 i anspråk en väsentlig del av SIDAS administrativa kapaci t et = Anslagen till biståndsverksamheten förväntas bka fortsätta starkt. Med hänsyn till detta vill RRV göra SIDA uppmärksam på vilka konsekvenser det kan medföra fbr SIDAS personella resurser om de mindre insatserna i fortsätt - ningen erhåller lika stort utrymme som hittills. Q RBV föreslår också att SIDAS statistik byggs ut till att ge bättre underlag för kapacitetsstudier och strategiska överväganden om biståndsinriktningen. Brister har särskilt 1 iakttagits i redovisningen av antalet insatser, ring av insatser i storleksordning, fördelning av insat - ser på länder och ämnesområden samt typindelning av in - satser i kapacitetsdimensionerande yfte. Biståndets- administrativa resurser För att ge en rättvisande egna bild av utvecklingen av SIDAS administrationskostnder, bör man till de belopp som redovisas på myndighetsanslaget också lägga kostnaden för SIDAS biståndskontor, planeringsmedverkande andra poster konsulter och i sakanslaget, som inte kan hänföras direkt till bistånd. SIDAS redovisningssystem medger inte så - dan särredovisning. Beräkningar som REV gjort tid visar att emeller- SIDAS egna administrationskostnader enbart in - kluderande biståndskontoren i stort följt häjningar sakanslagets och utgär ca 7-8 procent av Till de totala biståndskostnaderna. de administrationskostnaderna bör också läggas administrationsavdrag, som FN-organen och andra olganisationer gär i SIDAS delegerade även biståndsverksamhet. dm dessa kostnader inkluderas, kan de totala administrationskostnaderna fbr allt bistånd genom SIDA uppskattas till procent. Den växande biståndsvolymen synes ha skapat vissa kapaci - tetsproblem på SIDA särskilt genom den genomgående ning inrikt - på små insatser som varit utmärkande för insats - produktionen. Sedan 1968/69 har emellertid kapacitetstill - växten kunnat begränsasgenom en ring omfattande av utkontrakte- biståndet. Under senare år har ett smärre stora antal insatser gett en kapacitetssparande effekt. Fortfa - rande utgör emellertid tydande administrationskostnaderna en be- och i det närmaste konstant andel av biståndet, som det synes främst beroende på det stora antalet små insatser. REV vill på denna punkt återupprepa sina till rekommendationer SIDA att lägga stor vikt vid kapacitetsstudier band i sam- med äverväganden om biståndsinriktningen. ningen fbr Förutsätt- att 1 % -planen skall kunna genomföras utan avsevärda tillskott av personella resurser synes vara biståndsinriktningen att ändras mot större med insatser samtidigt en Ökad koncentration till vissa länder. ~

12 :6 åiåtånesr1ånårins Mottagarländernas mottagningskapacitet och givarländernas avsättningsmöjligheter har ofta tillmätts stor betydelse och borde därför rimligen vara av intresse vid länderramsbesluten. Några egentliga analyser av mottagningskapaciteten synes emellertid inte ha gjorts i SIDAS plandokumont. De analyser SIDA hittills redovisar torde inte ge underlag för att örmoda att t ex huvudmottagarländernas mottagningskapacitet utgör något hinder för SIDAS möjlig - heter att avsätta enprocentplanens biståndsvolym. SIDA har på ett förtjänstfullt sätt förbättrat planeringen. Biståndsprogrammen har emellertid i sin hittillsvarande utformning varit av begränsat värde vad gäller styrningen av insatsproduktionen. Vidare förefaller biståndsprogrammen i stor utsträckning överlappa samarbetsavtalen. Lik - nande synpunkter kan även läggas på sektorstrategierna. Biståndsplaneringen är i hög grad uppbyggt kring formella dokument med alltför få inslag av genuina grunderna SIDA-beslut och för dem. De mest programmatiska dokumenten som t ex biståndsprogrammen återspeglar mer parternas gemensamma uppfattning. SIDA kan förutsättas företräda en viss viljeinriktning som sannolikt inte alltid överensstämmer med mottagarens önskemål. Enligt RRVS mening borde även denna viljeinriktning klart markeras i planeringsdokumenten för att dessa skall kunna fylla kravet som riktlinje - angivande policydokument. Vidare saknas en planering i syfte att få ett mer långsik - tigt grepp över SIDAS kapacitet att genomföra olika typer av insatser. Bl a synes de verkliga besluten fattas på in - satsnivån medan land/sektornivåns funktion närmast är lä - gesbeskrivande och stadfästande. Sannolikt finns här be - hov av en ökad central styrning. I takt med att projekten alltmer underordnas mottagarlandels egna myndigheter får SIDA mindre möjligheter att nyttig - göra den löpande detaljrapporteringen om projekten. digt föreligger Samti- emellertid behovet att följa upp just SIDAS del i biståndsverksamheten och likaså den slutliga ringen värde- av projekten. En ökande andel programbistånd ökar också kraven på en mer övergripande rapportering för dels att få en tillfredsställande insyn i programmen, dels underlag få för beslut om förlängning av biståndsavtal. Enligt REVS mening har SIDAS resultatvärdering hittills varit in - riktad enbart på mottagarländernas projekt/program. Denna mottagarcentrerade resultatvärdering har vidare ofta dri - vits som en biståndseorm bland andra och är inte tillräck - lig aom uppfö1jning av SIDAS biståndsverksamhet. För detta behövs också en givarcentrerad resultatvärdering.i betydel - sen uppfö1jning av de SiDA-specifika funktionerna inom ut - vecklingseamarbetet (planeringsmedverkan, rekrytering, resursöverföring etc).

13 :7. 2 Rekommendationer De problem i SIDAS verksamhet som RRV uppmärksammat aktualiserar tämligen långtgående krav på en förändring av vis - sa sidor i biståndets utformning. De här lämnade rekommendationerna bör kunna ses som förslag till förbättringar av SIDAS verksamhet oberoende av de strategiska problem, som SIDA kommer att ställas inför såsom en följd av enprocentplanen. dm enprocentmålet emellertid skall nås 1974/75 el - ler något år senare, kommer SIDA att tilldelas kraftigt ökade biståndsanslag, vilket ytterligare förstärker behovet av en ändrad biståndsinriktning. Det strategiska probleuet för SIDA i detta läge är hur biståndsmyndigheten med bibehållen effektivitet i biståndsgivningen skall konna administrera en biståndsvolym på ca 1 3 mkr. Ned en oförändrad biståndsinriktning tyder det tidigare redovisade materialet på att SIDAS kapacitet i ett sådant läge måste ökas högst väsentligt. Vad RRV här emellertid har velat peka på är de möjligheter som SIDA har att genom en ändrad biståndsinriktning - framför allt vad gäller antalet och valet av insatser - kunna absorbera en avsevärt större biståndsvolym utan kapacitete - förstärkningar och utan att kvalitetskravet i biståndet behöver minskas. Avgörande ör hur stor biståndsvolym SIDA förmår administrera är vilka typer och storlekar på insat - ser man väljer att genomföra. Det finns uppgifter som ty - der på att det för en given kapacitet finns en övre gräns för hur många insatser SIDA kan prestera på ett budgetår oavsett insatsernas innehåll. Bn rimlig utgångspunkt för strategiska överväganden angående SIDAS framtida biståndsinriktning kan därför vara att uppskatta det antal insat - ser, som SIDA har förutsättningar att bereda och förvalta vid givna kapacitetstilldelningar. Utarbetandet av en strategisk problem- och måldiskussion Ett strategiskt nytänkande torde vara nödvändigt för att komma tillrätta med de problem som SIDA kan komma,att stäl - las inför i framtiden. Biståndets utformning och inriktning synes inte ha undergått någon avgörande förändring under senare år trots organisationsförändringar och utbyggnad av planeringen. Kapacitetsproblem har uppstått i administratronen och produktionen av insatser. Biståndskontorens roll förefaller inte heller helt klarlagd. Orsakerna till detta synes vara att finna i avsaknaden av en klart dokumenterad policy vad beträffar inriktningen och utformningen av biståndsinsatserna. ~

14 :8 Oavsett SIDAS inställning till de enskilda ner rekommendatio- som ges i det följande torde analysens allmänna perspektiv och probleminventering vara av en sådan att ett karaktär ställningstagande från biståndsmyndigheten i dessa avseenden måste framstå som ett krav. Organisatoriska förändringar Länderprogrammeringsprincipen bör komma klarare till ut - tryck i SIDAS organisation än vad som för närvarande är fallet. - Länderbyrån bör å starkare ställning gentemot byråerna sektor- i beslut om vilka länder som skall erhålla typ viss av bistånd. Den bör också klarare knytas ledningen till verks- som i allt ökad utsträckning förutsätts ägna sig åt den ländervisa långsiktiga planeringen. LÖSOS för - slag om landansvariga befattningshavare med ansvar för både insatssondering, planering och förhand1ing med motta - garlandet bör också prövas i sammanhanget. Förhållandet mellan länderbyrån och sektorbyråerna skulle kunna byggas upp som en uppdragsgivare- konsultrelation. Ett slopande av sektorbyråerna till förmån för en renodlad länderbyråorganisation är ett annat alternativ som i sammanhanget bvervägas. kan - SIDA bör i samband med pågående översyn av BKS ställning presentera en diskussion kring möjligheterna att genomföra en långtgående decentralisering inom BKS nya Framför arbetsområden. allt skulle man här kunna studera om en av större del insatsplaneringsarbetet kan föras över till BK. Förändringar av biståndet - Att lämna länderdestinerat bistånd får ses som en av SIDAS huvuduppgifter. Det ej länderdestinerade biståndet kan stor del till inordnas i det multilaterala biståndet och omhänderhas av en och samma institution. Därmed kan en klar boskillnad göras mellan länderdestinerad biståndsverksamhet och bidragsverksamhet till internationella och andra olganisationer. - Utkontraktering av biståndet bör ske efter striktare regler. Multibieormens andel bör anpassas efter mottagarlän - dernas önskemål och till vad som kan anses motiverat bl a med hänsyn till kvalitet kostnader och delegeringsgrad. När utkontraktering förekommer, bör delegeringsgraden vara stör - re under speciellt planeringseasen än vad som nu är fallet. {

15 - Antalet bilaterala mottagarländer utöver huvudmottagarländerna bör nedbringas till förmån ör en verklig länderkoncentration. En begränsning av antalet delsektorer bör göras vilket torde bidra till en angelägen sektorkoncentration. Med tanke på projektens relativt låga upprepningsfrekvens bör SIDA redovisa sektorvisa diskussioner om eftersträvad kompétengprgeil i synnerhet vad gäller projektbistånd av mer traditionellt slag. :9 - Fördelningen mellan projekt - och programbistånd torde ändras till den senare kategorins förmån. - Den genomsnittliga insatsstorleken synes kunna ökas av - sevärt. Särskilt viktigt är att bringa ned antalet insat - ser under 5 mkr. Möjligheterna att söka förenkla besluts - rutinerna för mindre insatser bör undersökas. Insatsernae långfristighet bör ökas. - SIDA bör avsevärt förbättra statistiken angående biståndsproduktionen. Ett system för insatsklassificering bör in - föras och insatstypernas krav på handläggartid bör undersökas, vilket bl a förutsätter att tidskrivning införs. Även SIDAS redovisningssystem bör utvecklas så att det ger möjlighet till noggrannare beräkningar av de totala administrationskostnaderna. Förändringar av planeringssystemet - Behov synes föreligga av en närmare utredning om mottagar - ländernas mottagningskapacitet. - Bietåndsprogrammen bör vara dokument där biståndsmyndighelen formulerar sin egen syn på hur biståndet till landet i fråga skall se ut på något längre sikt. Planeringsdoku - menten bör ge information om SIDAS val av "linje" och om grunderna för detta val. - Sektoretrategierna bör avse biståndets utbudesida och vara dokument för planering rörande sektorernas kapacitete - läge och kompetensprofil. - SIDAS roll vid identifiering och slutlig utformning av projekten torde kunna redovisas klarare i beredningsdokumenten. - Det borde vara önskvärt att ge SIDAS uppföljning en mer givarcentrerad inriktning. För närvarande avser uppföljning - en enbart de svenskstödda projekten/programmen i dess helhet och inte den del som direkt anknyter till $IDAS specifika verksamhet och beslut.

16 RIKSREVISIONSVERKET Revisionsavdelning 1 REVISIONSRAPPORT Dnr 1972:18 1:1 1. Förvaltningsrevisionens syften och former Riksrevisionsverket skall genom fbrva1tningsrevision glans - ka statliga och av staten finansierade verksamheter med avseende på ändamålsenligheten, planmässigheten och allmän ekonomi. Syftet är tvåfaldigt. Revisionen skall dels ge statsmakterna ökad kunskap om effektivitetsläget i stats - förvaltningen dels stimulera myndigheterna till effektivt - tetsbefrämjande åtgärder. Det sistnämnda ställer kravet att revisionen leder fram till konkreta åtgärdsprogram. Föreliggande analys av SIDA har en översikt1ig och princi - piell karaktär. Ett problem som är förknippat härmed gäller balansen mellan å ena sidan elutsatserna/hypotesernas all - mängiltighet och å andra sidan fullständigheten hos det faktamaterial som i rapporten får underbygga slutsatserna/hypoteserna. I de enskildheter där obalansen framstår som störst måste analysen betraktas som ett försök att inringa problemområden, som i ett annat sammanhang och med större noggrannhet får analyberas av riksrevisionsverket eller SIDA. Det bör dock anmärkas att analysen vad gäller faktaunderlaget inte startat från noll. Riksrevisionsverket har ti - digare företagit ett antal granskningar av främst SIDAS fältverksamhet. 1.1 Tidigare revisionsprojekt och analysen av SIDA Mest närliggande i tiden är "Revisionspromemoria avseende bietåndsprojekt i Etiopien" ( ), "Granskning av SIDAS planerings- och u pföljningsverksamhet" ( ) samt "SIDA i Tanzania" ~ ). Vidare har fältgransk - ningar tidigare fbretagits i Pakistan, Tunisien, Tanzania och Zambia. De tidigare fältgranskningarna och den efterföljande planerings- och uppföljningsrapporten uppvisade en naturlig ut - veckling vad gäller revisionens inriktning. I fältgransk - ningarna gällde revisionens iakttagelser och omdömen främst förhållandena på platsen. De sammanfattade synpunkterna och rekommendationerna kom emellertid med tiden att i allt större utsträckning gälla generella frågor som målformulering, planering, styrning och resultatvärdering. Många av de projektvisa bristerna befanns således ha ensartade orsaker. I planerings- och uppföljningsrapporten gjordes därför ett försök att mer systematiskt granska myndigheten SIDA i ovan nämnda hänseenden. Föreliggande analys kan sägas vara ytterligare ett steg i samma riktning. Syftet har därvid varit att mot bakgrund av statsmakternas biståndspclitiska mål och utvecklingen av

17 1:2 SIDAS produktion och organisation belysa förhållanden av generell betydelse ör SIDAS verksamhet Revisionsområdet En genskap som SIDA har gemensamt med många andra myndighe - ter är att det ytterst eftersträvade resultatet av verksamhelen uppkommer genom processer som administreras av andra än myndigheten själv. I det typiska bilaterala fallet avtalar SIDA om svenska insatser till stöd ör ett projekt eller program i mottagar1andets utvecklingsplan. SIDA medverkar vanligen på två sätt, nämligen vid - planeringen som föregår avtalet om insatsen. Genom denna planeringsmedverkan kan myndigheten utöva ett kanske avgö - rande inflytande på projektets/programmets faktiska utform - ning. I denna fas bestäms mottagarens respektive givarens förpliktelser och rättigheter. resursöverförin en till projektet/programmet sedan avtal slutits. Denna förvaltningsmedverkan omfattar utbetalning av valuta, inköp av material och rekrytering av personal för överföring till mottagarlandet i enlighet med avtalet. Det administrativa huvudmannaskapet för det bilaterala pro - jektet/programmet är numera alltid mottagarlandets, vilket inte alltid var fallet tidigare. Genom denna ro11 örde1ning är det tänkt att biståndsmyndighetens administrativa resorser i huvudsak skall ägnas åt beredningen av nya insatser. I normalfallet behöver myndigheten under genomförandefasen endast svara för den avtalsenliga resursöverföringen samt uppfö1jningen av pågående insatser. Genom avtalet garante - ras SIDA löpande och full insyn i projektets/programmets utveckling. Även om landet självt i princip skall administre - ra projektet har SIDA i nödfa11 alltid avtalspartnerns rätt att kräva att avtalet följs. Vid avta1sförnye1se kan det också bli aktuellt att ställa diverse förändringskrav som villkor. dm biståndet är länderdestinerat mu1tibibistånd är förhål - landena i stort desamma. Avtalsparterna är emellertid tre. Vidare svarar SIDAdå för en mindre del av arbetet med plane - ring och resursöverföring. Ej länderdestinerat multibibi - stånd regleras av avtal mellan SIDA och den förvaltande in - ternationella organisationen. Nedanstående figur illustrerar förhållandena för det bita - terala biståndets del.

18 1:3 BISTANDSGIVARE BISTANDSMOTTAGARE / % N / / UD X / X / N / X / N / X / Landets regering X / - l X N / / D 3 W d W W < c+ 9 PJ X M- anslag S - anslag SIDA Fördelat bistånd Input Projekt Program output L ~ - Rekommendationsområdel ~ > Revisionsområde Figgr 1:1 Förhållandet mellan RRVS revision och SIDAS bilaterala bistånd De tre paren dubbelriktade bilar symboliserar styr - flödet av och kontrollinformation. Revisionsområdet definieras som det område inom vilket revisionen äger att granskning utföra och omfattar således både biståndsmyndigheten och de svenskstödda projekten/programmen. rådet Rekommendationsom- definieras som det område inom har vilket revisionen att rikta rekommendationer om förändringar av olika slag. Iakttagelserna och omdömena kan mycket väl avse projekt, ett enskilt men kraven och rekommendationerna måste avse bi - ståndsmyndighetens agerande. Med den ro11fbrde1ning, som för närvarande i regel gäller mellan biståndsmyndighet mottagarland och är projektspecifika bristiakttagelser tillräckliga inte för krav eller anmärkningar gentemot Iakttagelserna SIDA. måste "översättas" till omdömen om myndigheten bistånds- och dess åtgärder under projektets planeringe - eller genomförandeskede. Av syftet bakom följer rollfördelningen vidare att SIDA varken kan eller bör ingripa mot alla projektbrister. Mot hyttan av att en står brist avhjälps fördelarna med den nya rollfördelningen.

19 1:4 Generellt gäller att revisionens krav måste bygga på bedömningar av sambandet mellan biståndets resultat i mottagar - länderna och myndighetens arbete under förberedelse, för - handlings-, genomförande- och evalueringsfaserna. I en sådan bedömning är avtalsdokumenten och fältiakttagelser inte till - räcklig grund, eftersom de lämnar vissa frågeställningar helt obesvarade. Det behövs alltså ytterligare bedömningsgrunder som t ex: statsmakternas biståndspolitiska mål administrativa och organisatoriska aspekter resursekonomiska överväganden. D Föreliggande analys behandlar dessa områden i följande sex kapitel (2-7). Analysen har sammanfattats i kapitel, där också BRVS rekommendationer har presenterats Analysens syfte och uppläggning Föreliggande analys av SIDA syftar till att ge en översikt - lig bild av biståndemyndighetens verksamhet genom att i orienterande form belysa frågeställningar angående myndighetens organisation och mål, biståndsmedlens användning och utveckling samt biståndets administration och planering. Det är sålunda biståndsmyndigheten SIDA som i första hand är fö - remål för denna granskning och mindre själva biståndsprojek - tens resultat i mottagarländerna. Denna inriktning motiveras med att det nu efter flera av RRV företagna fältrevisioner är angeläget att öka kunskapen om under vilka förutsättningar SIDA verkar och om de principer som SIDA tillämpar vid för - delningen av biståndemedlen. Därför har relativt stor omsorg lagts ned vid biståndets mål och handlingsriktlinjer ör att därur försöka precisera de principer, som bör vara vägledande i biståndsgivningen. Analysen av SIDA har disponerats enligt följande: Kapitel 2 behandlar SIDAS B ifter och or anisation enligt Kungl Maj:ts instruktion. Den nya s k frä1sarkransorganisa - tronen kommenteras mot bakgrund av statsmakternas önskan om en förstärkt länderprogrammering av biståndet. Kapitel 2 beskriver den uppsättning mål och riktlinjer, som statsmakterna angett fbr biståndet och som sammantaget kan sägas utgöra det biståndspolitiska målet (BPM). Den potenti - ella målkonflikten mellan givarcentrerade biståndsmål och mottagarcentrerade riktlinjer kommenteras kortfattat. Kapitel utgör den egentliga målanalysen, i vilken ett för - sök görs att mer ingående diskutera gällande principer. Efter - som SIDA inte dokumenterat någon sådan målanalys, lämnas i kapitlet ett förslag till hur en sådan målanalys skulle kunna läggas upp. Kapitlet avslutas med ett försök till formulering av ett perspektiv på biståndsgivningen, som härletts ur den tidigare diskussionen.

20 1 1:5 Kapitel Q behandlar bistånds reduktionen och dess utveckling. Centralt är hur bisténdsmedlen används för olika typer av bistånd. Principerna om länder- och eektorkoncentration belyeee och kommenteras. Ka - itel 6 diskuterar de administrativa resuraernas omfatt - ning i biståndsgivningeni Kagitel 1 behandlar slutligen bistånds lanerin en och de olika planeringsdokumentens inbördes relationer. Projektet har inom RBV handlagts av revisionsdirektör N Lindetåhl, byrådirektör R Brenner (projektledare), förste revisor R Larsson och förste revisor L Hultqvist.

Expertgruppens verksamhetsstrategi

Expertgruppens verksamhetsstrategi EBA Expertgruppen för biståndsanalys 2013-11-06 Expertgruppens verksamhetsstrategi Detta dokument beskriver den strategi beträffande verksamheten som expertgruppen har valt för att utföra det givna uppdraget.

Läs mer

Institutet Mot Mutor. Org. nr. 802001 5882

Institutet Mot Mutor. Org. nr. 802001 5882 Institutet Mot Mutor Org. nr. 802001 5882 I. Styrelsens arbetsordning II. Instruktion för generalsekreteraren III. Instruktion för ekonomisk rapportering 1(10) I. STYRELSENS ARBETSORDNING Styrelsen för

Läs mer

Kommittédirektiv. Expertgrupp för utvärdering och analys av Sveriges internationella bistånd. Dir. 2013:11

Kommittédirektiv. Expertgrupp för utvärdering och analys av Sveriges internationella bistånd. Dir. 2013:11 Kommittédirektiv Expertgrupp för utvärdering och analys av Sveriges internationella bistånd Dir. 2013:11 Beslut vid regeringssammanträde den 31 januari 2013 Sammanfattning Regeringen inrättar en kommitté

Läs mer

Stadgar för Stiftelsen Länsmuseet Västernorrland

Stadgar för Stiftelsen Länsmuseet Västernorrland HÄRNÖSANDS KOMMUN 1 (5) Stadgar för Stiftelsen Länsmuseet Västernorrland Antagen av kommunfullmäktige 1994-05-09. 1 Stiftelsen Länsmuseet Västernorrland. 2 Stiftelsens styrelse skall ha sitt säte i Härnösand.

Läs mer

Revisionen i finansiella samordningsförbund. seminarium 2014 01 14

Revisionen i finansiella samordningsförbund. seminarium 2014 01 14 Revisionen i finansiella samordningsförbund seminarium 2014 01 14 Så här är det tänkt Varje förbundsmedlem ska utse en revisor. För Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen utser Försäkringskassan en gemensam

Läs mer

Samordningsförbundet Norra Dalsland. Revisionsrapport Styrelsens ansvar KPMG AB. Antal sidor: 6. FörvrevRapport08.doc

Samordningsförbundet Norra Dalsland. Revisionsrapport Styrelsens ansvar KPMG AB. Antal sidor: 6. FörvrevRapport08.doc ABCD Samordningsförbundet Norra Dalsland Styrelsens ansvar KPMG AB Antal sidor: 6 FörvrevRapport08.doc 2009 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent

Läs mer

ÄGARDIREKTIV FÖR MORAPARKEN AB

ÄGARDIREKTIV FÖR MORAPARKEN AB ÄGARDIREKTIV FÖR MORAPARKEN AB Innehållsförteckning 1. Bolaget som organ för kommunal verksamhet... 3 2. Kommunens direktivrätt... 3 5. Grundläggande principer för bolagets verksamhet... 3 6. Likställighetsprinciperna...

Läs mer

Kommittédirektiv. Utvärdering av Sveriges engagemang i Afghanistan. Dir. 2015:79. Beslut vid regeringssammanträde den 9 juli 2015

Kommittédirektiv. Utvärdering av Sveriges engagemang i Afghanistan. Dir. 2015:79. Beslut vid regeringssammanträde den 9 juli 2015 Kommittédirektiv Utvärdering av Sveriges engagemang i Afghanistan Dir. 2015:79 Beslut vid regeringssammanträde den 9 juli 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska utvärdera Sveriges samlade engagemang

Läs mer

Punkt 10: Dnr 0023/16-09 VD-instruktion Försäkrings AB Göta Lejon

Punkt 10: Dnr 0023/16-09 VD-instruktion Försäkrings AB Göta Lejon 2016-06-09 Punkt 10: Dnr 0023/16-09 VD-instruktion Försäkrings AB Göta Lejon Förslag till beslut - att anta framlagd VD-instruktion för Försäkrings AB Göta Lejon FÖRSÄKRINGS AB GÖTA LEJON VD-instruktion

Läs mer

Ledamot av myndighetsstyrelse

Ledamot av myndighetsstyrelse Ledamot av myndighetsstyrelse Till Dig som är styrelseledamot eller som erbjuds att bli det De statliga myndigheternas styrelser har en viktig uppgift. De är ett instrument för regeringens styrning av

Läs mer

OM STORSTÄDERS CENTRALA ADMINISTRATION

OM STORSTÄDERS CENTRALA ADMINISTRATION OM STORSTÄDERS CENTRALA ADMINISTRATION Av fil. lic. RUNE TERSMAN Problemets aktualitet. INGENST ANS har mera ingående försök gjorts att förse storstäderna med ett styrelsesystem, som motsvarar deras nuvarande

Läs mer

REVISIONSSTRATEGI. För. Region Värmlands revisorer

REVISIONSSTRATEGI. För. Region Värmlands revisorer 2015-05-25 REVISIONSSTRATEGI För Region Värmlands revisorer Revisionsstrategi Vår övergripande strategi är att utvecklas i takt med Region Värmland och den goda seden. Revisorerna arbetar långsiktigt,

Läs mer

Arbets- och beslutsordning. Styrelsen för forskning

Arbets- och beslutsordning. Styrelsen för forskning Arbets- och beslutsordning Styrelsen för forskning Dnr 841/2012-010 Arbets- och beslutsordning Styrelsen för forskning Fastställd vid sammanträde 2012-01-30 Innehåll Inledning... 2 Övergripande ansvar

Läs mer

Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun

Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26--27, 182 Innehållsförteckning Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun...1 Inledning...1 Internkontroll...1 Organisation

Läs mer

Checklista för kommundirektörens ansvar, befogenheter och arbetsuppgifter

Checklista för kommundirektörens ansvar, befogenheter och arbetsuppgifter Checklista för kommundirektörens ansvar, befogenheter och arbetsuppgifter Inledning och läsanvisning Kommunallagen reglerar inte arbetsuppgifter och ansvar för kommunens ledande tjänsteman kommundirektören/kommunchefen.

Läs mer

Företagspolicy för Ulricehamns kommun och dess bolag

Företagspolicy för Ulricehamns kommun och dess bolag 1 Företagspolicy för Ulricehamns kommun och dess bolag 1 Bakgrund Kommunallagen ställer krav på kommunalt inflytande och kontroll över all kommunal verksamhet, även den som ägs och bedrivs i bolagsform.

Läs mer

Sedd, hörd och respekterad ett ändamålsenligt klagomålssystem i hälso- och sjukvården (SOU 2015:14)

Sedd, hörd och respekterad ett ändamålsenligt klagomålssystem i hälso- och sjukvården (SOU 2015:14) REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2015-03-13 S2015/1547/FS Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Sedd, hörd och respekterad ett ändamålsenligt klagomålssystem i hälso- och sjukvården (SOU

Läs mer

2004-03-15 REMISSYTTRANDE. Finansinspektionen. Box 6750 113 85 Stockholm

2004-03-15 REMISSYTTRANDE. Finansinspektionen. Box 6750 113 85 Stockholm 2004-03-15 REMISSYTTRANDE Finansinspektionen Box 6750 113 85 Stockholm Yttrande över Finansinspektionens förslag till föreskrifter och allmänna råd om finansiell rådgivning till konsumenter (Fi Dnr. 03-8290-450)

Läs mer

Arbetsordning för styrelsen i Prostatacancerförbundet

Arbetsordning för styrelsen i Prostatacancerförbundet 2015-05-19 Arbetsordning för styrelsen i Prostatacancerförbundet 1. Inledning Styrelsen i Prostatacancerförbundet (PCF) har fastställt denna arbetsordning för sitt arbete. Arbetsordningen för styrelsen

Läs mer

R 6634/2000 2000-09-14. Till Statsrådet och chefen för Utrikesdepartementet

R 6634/2000 2000-09-14. Till Statsrådet och chefen för Utrikesdepartementet R 6634/2000 2000-09-14 Till Statsrådet och chefen för Utrikesdepartementet Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 19 juni 2000 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Uppehållstillstånd

Läs mer

Arbetsordning för styrelsen vid Högskolan i Gävle. Fastställd av Högskolestyrelsen 2015-02-13 Dnr HIG-STYR 2011/1731

Arbetsordning för styrelsen vid Högskolan i Gävle. Fastställd av Högskolestyrelsen 2015-02-13 Dnr HIG-STYR 2011/1731 Arbetsordning för styrelsen vid Högskolan i Gävle Fastställd av Högskolestyrelsen 2015-02-13 Dnr 1 1(6) Arbetsordning för styrelsen vid Högskolan i Gävle fr o m 2015-03-01 Högskolestyrelsens sammansättning

Läs mer

Internrevisionsförordning (2006:1228)

Internrevisionsförordning (2006:1228) Internrevisionsförordning (2006:1228) Ekonomistyrningsverkets föreskrifter och allmänna råd1 Tillämpningsområde 1 Denna förordning gäller för förvaltningsmyndigheter under regeringen i den omfattning som

Läs mer

Barnfonden Insamlingsstiftelse. Organisationsnummer 846003-9020. Har vid sammanträde den 23 februari 2015 beslutat fastställa denna

Barnfonden Insamlingsstiftelse. Organisationsnummer 846003-9020. Har vid sammanträde den 23 februari 2015 beslutat fastställa denna Sida 1 av 5 Barnfonden Insamlingsstiftelse Organisationsnummer 846003-9020 Har vid sammanträde den 23 februari 2015 beslutat fastställa denna INSTRUKTION FÖR GENERALSEKRETERAREN MED INSTRUKTION FÖR DEN

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Utkast till KOMMISSIONENS BESLUT. av den [ ] om ändring av dess arbetsordning BILAGA

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Utkast till KOMMISSIONENS BESLUT. av den [ ] om ändring av dess arbetsordning BILAGA SV EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den K(2002) 99 Utkast till KOMMISSIONENS BESLUT av den [ ] om ändring av dess arbetsordning BILAGA BESTÄMMELSER FÖR DOKUMENTHANTERING Utkast till KOMMISSIONENS

Läs mer

Midsona AB:s tillämpning av Svensk kod för bolagsstyrning (april 2015)

Midsona AB:s tillämpning av Svensk kod för bolagsstyrning (april 2015) Midsona AB:s tillämpning av Svensk kod för bolagsstyrning (april 2015) 1. BOLAGSSTÄMMA Kodens innehåll Följs Kommentar 1.1 Tidpunkt och ort för stämman samt ärende på stämman 1.2 Kallelse och övrigt underlag

Läs mer

Revisionsplan för internrevisionen vid Sida

Revisionsplan för internrevisionen vid Sida Revisionsplan för internrevisionen vid Sida Verksamhetsåret 2003 STYRELSEN FÖR INTERNATIONELLT UTVECKLINGSSAMARBETE Sekretariatet för utvärdering och intern revision Sekretariatet för utvärdering och

Läs mer

VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING 471.2

VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING 471.2 1 (7) VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING 471.2 STADGAR FÖR STIFTELSEN VÄSTERVIKS MUSEUM Fastställda av kommunfullmäktige 1994-02-24, 25 med ändringar 1997-05-29, 41, 1998-06-25, 75 och 2012-12-17 242

Läs mer

Förvaringsinstitut och delegering

Förvaringsinstitut och delegering Förvaringsinstitut och delegering 2004-09-20 - en vägledning INNEHÅLL SAMMANFATTNING 1 BAKGRUND 1 FÖRVARINGSINSTITUTETS UPPGIFTER 1 PRIME BROKERAGEAVTAL 2 FÖRVARINGSINSTITUTETS MÖJLIGHETER ATT DELEGERA

Läs mer

Granskning intern kontroll

Granskning intern kontroll Revisionsrapport Granskning intern kontroll Kinda kommun Karin Jäderbrink Cert. kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Bakgrund 2 2.1 Uppdrag och revisionsfråga 2 2.2 Avgränsning

Läs mer

Revisionsplan för internrevisionen vid Sida

Revisionsplan för internrevisionen vid Sida Revisionsplan för internrevisionen vid Sida Verksamhetsåret 2005 STYRELSEN FÖR INTERNATIONELLT UTVECKLINGSSAMARBETE Sekretariatet för utvärdering och intern revision Revisionsplan för internrevisionen

Läs mer

Denna arbetsordning fastställs av styrelsen för ett år i sänder, första gången den 21 maj 2014, och ska revideras när det behövs.

Denna arbetsordning fastställs av styrelsen för ett år i sänder, första gången den 21 maj 2014, och ska revideras när det behövs. ARBETSORDNING FÖR STIFTELSEN RADIOHJÄLPENS STYRELSE Detta dokument innehåller styrelsens arbetsordning och instruktion för arbetsfördelning mellan styrelsen och generalsekreteraren. Denna arbetsordning

Läs mer

Revisionsplan för Linköpings universitet 2008.

Revisionsplan för Linköpings universitet 2008. 1(6) Revisionsplan för Linköpings universitet 2008. 1. Inledning (IR) vid Linköpings universitet bedrivs enligt Internrevisionsförordningen (2006:1228) samt internrevisionens instruktion, Dnr LiU 220/07-10,

Läs mer

Ägardirektiv för Älvkarleby Kommunhus AB, org.nr 556611-1794

Ägardirektiv för Älvkarleby Kommunhus AB, org.nr 556611-1794 1 Beslutad av kommunfullmäktige 2006-05-17 417. Dnr 27/05.107 och 2003-05-14 93. Dnr 30/03.002. (punkt 23) Ägardirektiv för Älvkarleby Kommunhus AB, org.nr 556611-1794 1. Bolaget som organ för kommunal

Läs mer

Kommittédirektiv. Renodling av polisens arbetsuppgifter. Dir. 2014:59. Beslut vid regeringssammanträde den 24 april 2014

Kommittédirektiv. Renodling av polisens arbetsuppgifter. Dir. 2014:59. Beslut vid regeringssammanträde den 24 april 2014 Kommittédirektiv Renodling av polisens arbetsuppgifter Dir. 2014:59 Beslut vid regeringssammanträde den 24 april 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska utreda och lämna förslag till förändringar

Läs mer

Stockholm den 19 oktober 2015

Stockholm den 19 oktober 2015 R-2015/1084 Stockholm den 19 oktober 2015 Till FAR Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 2 juli 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över Nordiska Revisorsförbundets förslag till Nordisk standard

Läs mer

Finansinspektionens författningssamling

Finansinspektionens författningssamling Finansinspektionens författningssamling Utgivare: Gent Jansson, Finansinspektionen, Box 6750, 113 85 Stockholm. Beställningsadress: Thomson Fakta AB, Box 6430, 113 82 Stockholm. Tfn 08-587 671 00, Fax

Läs mer

Styrprinciper för Dals-Eds kommun.

Styrprinciper för Dals-Eds kommun. Styrprinciper för Dals-Eds kommun. Inledning Styrprinciperna reglerar ansvarsfördelningen i Dals-Eds kommun. Utgångspunkt för arbetet utifrån styrprinciperna ska vara decentralisering, helhetssyn och god

Läs mer

Förändring av den politiska organisationen

Förändring av den politiska organisationen www.pwc.se Revisionsrapport Linda Marklund & Robert Bergman Förändring av den politiska organisationen Sollefteå kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2. Inledning...

Läs mer

Verksamhetsstrategi. Expertgruppen för biståndsanalys såväl utvärderingar som analyser och andra typer av kunskapsunderlag.

Verksamhetsstrategi. Expertgruppen för biståndsanalys såväl utvärderingar som analyser och andra typer av kunskapsunderlag. Expertgruppen för biståndsanalys 2016-11-01 Verksamhetsstrategi Detta dokument beskriver verksamhetsstrategin för Expertgruppen för biståndsanalys (EBA). Strategin beskriver verksamhetens långsiktiga inriktning.

Läs mer

Motion 1983/84:2695. Karin Ahrland och Lars Ernestam Regeringens befattning med besvärsärenden (prop. 1983/84: 120)

Motion 1983/84:2695. Karin Ahrland och Lars Ernestam Regeringens befattning med besvärsärenden (prop. 1983/84: 120) 15 Motion 1983/84:2695 Karin Ahrland och Lars Ernestam Regeringens befattning med besvärsärenden (prop. 1983/84: 120) Vi har inte några invändningar mot syftet med propositionen, nämligen kortare handläggningstider,

Läs mer

Stockholm den 25 januari 2017

Stockholm den 25 januari 2017 R-2016/2441 Stockholm den 25 januari 2017 Till Justitiedepartementet Ju2016/09197/L7 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 21 december 2016 beretts tillfälle att avge yttrande över departementspromemorian

Läs mer

Arbetsordning med regler för delegering vid Stockholms universitet

Arbetsordning med regler för delegering vid Stockholms universitet Dnr SU FV-1.2.1-1557-14 Arbetsordning med regler för delegering vid Stockholms universitet Fastställd av universitetsstyrelsen 2013-04-19 reviderad 2014-05-23 att gälla fr.o.m. 2014-05-23 1 (14) 1. Inledning...

Läs mer

Styrelsens arbetsordning

Styrelsens arbetsordning Styrelsens arbetsordning jämte instruktion för arbetsfördelning mellan styrelsen och generalsekreteraren (GS) och för verksamhetsuppföljning A. Styrelsens arbetsordning 1. Allmänt 1.1 Denna arbetsordning

Läs mer

STADGAR för Stiftelsen Världsnaturfonden WWF

STADGAR för Stiftelsen Världsnaturfonden WWF STADGAR för Stiftelsen Världsnaturfonden WWF Ändamål 1 Stiftelsen Världsnaturfonden WWF är en svensk juridisk person som står under tillsyn av myndighet enligt svensk lag. Stiftelsen har till ändamål att

Läs mer

Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49

Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49 REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2014-07-04 Ju2014/4445/KRIM Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49 Remissen till Statskontoret omfattar

Läs mer

Ägarpolicy för de kommunala bolagen

Ägarpolicy för de kommunala bolagen Ägarpolicy för de kommunala bolagen 1 Bakgrund Kommunallagen ställer krav på kommunalt inflytande och kontroll över all kommunal verksamhet, även den som ägs och bedrivs i bolagsform. De kommunalt ägda

Läs mer

Ledamot av styrelsen för ett universitet eller en högskola

Ledamot av styrelsen för ett universitet eller en högskola Ledamot av styrelsen för ett universitet eller en högskola Innehåll Ledamot av styrelsen för ett universitet eller en högskola 3 Universitet och högskolor 3 Universitet och högskolors verksamhet 3 Akademisk

Läs mer

Revisionen i finansiella samordningsförbund. seminarium

Revisionen i finansiella samordningsförbund. seminarium Revisionen i finansiella samordningsförbund seminarium 2015 10 13 Så här är det tänkt Varje förbundsmedlem ska utse en revisor. För Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen utser Försäkringskassan en gemensam

Läs mer

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr A 14:7

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr A 14:7 TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr A 14:7 Kf 103/2014 Dnr Ks/K 2001.10441 REGLEMENTE FÖR TOMELILLA KOMMUN OCH DESS HELÄGDA FÖRETAG Antagen av kommunfullmäktige den 18 juni 2014, Kf 103. 1.

Läs mer

Fastighetsnämndens delegeringsordning. Fastställd av fastighetsnämnden den 13 februari 2015 10, Dnr 20/2015

Fastighetsnämndens delegeringsordning. Fastställd av fastighetsnämnden den 13 februari 2015 10, Dnr 20/2015 delegeringsordning Fastställd av fastighetsnämnden den 13 februari 2015 10, Dnr 20/2015 PRINCIPER FÖR BESLUT MED STÖD AV DELEGERINGSBESTÄMMELSER Innebörd Att fatta beslut med stöd av delegeringsbestämmelser

Läs mer

Revisionsrapport avseende granskning av Folke Bernadotteakademin

Revisionsrapport avseende granskning av Folke Bernadotteakademin Revisionsrapport Folke Bernadotteakademin 872 64 SANDÖVERKEN Datum 2004-02-09 Dnr 32-2003-0783 Revisionsrapport avseende granskning av Folke Bernadotteakademin Riksrevisionen har granskat verksamheten

Läs mer

Kommittédirektiv. Bättre förutsättningar för gode män och förvaltare. Dir. 2012:16. Beslut vid regeringssammanträde den 15 mars 2012

Kommittédirektiv. Bättre förutsättningar för gode män och förvaltare. Dir. 2012:16. Beslut vid regeringssammanträde den 15 mars 2012 Kommittédirektiv Bättre förutsättningar för gode män och förvaltare Dir. 2012:16 Beslut vid regeringssammanträde den 15 mars 2012 Sammanfattning En särskild utredare ska föreslå åtgärder som ger bättre

Läs mer

Finansinspektionens författningssamling

Finansinspektionens författningssamling Finansinspektionens författningssamling Utgivare: Gent Jansson, Finansinspektionen, Box 6750, 113 85 Stockholm. Beställningsadress: Fakta Info Direkt, Box 6430, 113 82 Stockholm. Tel. 08-587 671 00, Fax

Läs mer

Arbetsordning Högskolan Dalarna

Arbetsordning Högskolan Dalarna Arbetsordning Högskolan Dalarna Beslut: Högskolestyrelsen 2011-12-15 Reviderad: 2013-12-19, 2014-12-15 Dnr: DUC 2011/2027/10 Gäller fr o m: 2014-12-15 Ersätter: Arbetsordning, DUC 2011/2027/10, 2013-12-19

Läs mer

DOM 2013-06-11 Meddelad i Uppsala

DOM 2013-06-11 Meddelad i Uppsala Meddelad i Uppsala Mål nr Enhet 2 1 KLAGANDE Calle Åkerstedt, 470209-8056 Tunnlandsvägen 2 743 30 Storvreta MOTPART Landstinget i Uppsala län Box 602 751 25 Uppsala Ombud: Mats Holmberg Landstingets ledningskontor

Läs mer

Södertälje kommuns revisorer. Arbetsordning. Antagen av kommunens revisorer 2015-01-29

Södertälje kommuns revisorer. Arbetsordning. Antagen av kommunens revisorer 2015-01-29 Södertälje kommuns revisorer Arbetsordning Antagen av kommunens revisorer 2015-01-29 1 Inledning Revisorernas verksamhet regleras i lag och i det av kommunfullmäktige beslutade reglementet för kommunrevisionen.

Läs mer

1(8) Arbetsordning. Styrdokument

1(8) Arbetsordning. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Beslutad av 2010-03-12, 23 Dokumentansvarig VD Reviderad av 3(8) Innehållsförteckning 1 Styrelsens uppgifter enligt aktiebolagslagen...4 2 Styrelseledamots

Läs mer

Arbetsordning för universitetsstyrelsen vid Göteborgs universitet

Arbetsordning för universitetsstyrelsen vid Göteborgs universitet Arbetsordning för universitetsstyrelsen vid Göteborgs universitet Fastställd av styrelsen 2013-12-17, reviderad 2015-12-03. 1. Ansvar och uppgifter Enligt arbetsordningen för Göteborgs universitet, fastställd

Läs mer

Remissvar Ökat värdeskapande ur immateriella tillgångar (SOU 2015:16)

Remissvar Ökat värdeskapande ur immateriella tillgångar (SOU 2015:16) Näringsdepartementet Enheten för innovation och forskning 103 33 Stockholm Stockholm Vår referens Dnr 2015-06-08 Ulrica Dyrke N2015/2421/IF Remissvar Ökat värdeskapande ur immateriella tillgångar (SOU

Läs mer

Arbetsordning. Södertälje kommuns revisorer

Arbetsordning. Södertälje kommuns revisorer Södertälje kommuns revisorer Arbetsordning Antagen av kommunens revisorer 2012-05-31 och uppdaterade och kompletterad 2013-10-03 med en särskild arbetsordning för lekmannarevisorerna. 1 Inledning Revisorernas

Läs mer

Slutbetänkande av Föreningslagsutredningen: En ny lag om ekonomiska föreningar (SOU 2010:90) Ert dnr Ju2010/9441/L1

Slutbetänkande av Föreningslagsutredningen: En ny lag om ekonomiska föreningar (SOU 2010:90) Ert dnr Ju2010/9441/L1 YTTRANDE 2011-09-06 Dnr 2011-128 Justitiedepartementet 103 33 STOCKHOLM Slutbetänkande av Föreningslagsutredningen: En ny lag om ekonomiska föreningar (SOU 2010:90) Ert dnr Ju2010/9441/L1 Inledning Revisorsnämnden

Läs mer

För revisionsverksamheten gäller bestämmelser i lag, god revisionssed, detta reglemente samt utfärdade ägardirektiv för kommunens företag.

För revisionsverksamheten gäller bestämmelser i lag, god revisionssed, detta reglemente samt utfärdade ägardirektiv för kommunens företag. 1 Antaget av kommunfullmäktige 2000-09-13, 182, Dnr: 68/00.003 Reviderad av kommunfullmäktige 2006-12-06, 55, Dnr 117/06.003 Reviderad av kommunfullmäktige 2012-10-24, 218, Dnr 67/12.003 Reglemente för

Läs mer

GEMENSAMMA FÖRVALTNINGENS ORGANISATIONS- OCH BESLUTSORDNING (FOB)

GEMENSAMMA FÖRVALTNINGENS ORGANISATIONS- OCH BESLUTSORDNING (FOB) HÖGSKOLAN I BORÅS BESLUT fattat av förvaltningschef den 1 februari 2008 1 (7) Dnr 434-11-11 GEMENSAMMA FÖRVALTNINGENS ORGANISATIONS- OCH BESLUTSORDNING (FOB) Styrelsen för Högskolan i Borås har i styrelsens

Läs mer

Rev. Revisionsplan 2014. Antagen av Solna stads revisorer 14-02-19

Rev. Revisionsplan 2014. Antagen av Solna stads revisorer 14-02-19 Rev Revisionsplan 2014 Antagen av Solna stads revisorer 14-02-19 Revisionens övergripande inriktning och arbetssätt I vårt arbete strävar vi efter effektivitet och mervärde. Revisionens arbete fokuserar

Läs mer

På jakt efter den goda affären (SOU 2011:73) (S2011/10312/RU)

På jakt efter den goda affären (SOU 2011:73) (S2011/10312/RU) Socialdepartementet Enheten för upphandlingsrätt 103 33 Stockholm Stockholm 27 januari 2012 På jakt efter den goda affären (SOU 2011:73) (S2011/10312/RU) Far har visserligen inte inbjudits att lämna synpunkter

Läs mer

1. Sammanfattning. Stockholm den 13 mars 2008 R-2008/0031. Till Finansdepartementet. Fi2007/9001

1. Sammanfattning. Stockholm den 13 mars 2008 R-2008/0031. Till Finansdepartementet. Fi2007/9001 R-2008/0031 Stockholm den 13 mars 2008 Till Finansdepartementet Fi2007/9001 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 20 december 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över Finansinspektionens rapport

Läs mer

Handläggningsordning för styrdokument

Handläggningsordning för styrdokument Handläggningsordning för styrdokument Beslut: Rektor 2010-02-17 Revidering: - Dnr: DUC 2010/304/10 Gäller fr o m: 2010-02-17 Ersätter: - Relaterade dokument: - Ansvarig för uppdatering: Chef för UFK Handläggningsordning

Läs mer

Fortsatta diskussion om Lnu:s organisation del II

Fortsatta diskussion om Lnu:s organisation del II Version 120108 Fortsatta diskussion om Lnu:s organisation del II I dokumentet "Fortsatt diskussion om Lnu:s organisation" diskuterades hur en organisation i möjligaste mån kunde fås att uppfylla de av

Läs mer

Revisionsreglemente för revisorerna i Hudiksvalls kommun

Revisionsreglemente för revisorerna i Hudiksvalls kommun Revisionsreglemente för revisorerna i Hudiksvalls kommun Revisionens roll 1 Revisorerna och lekmannarevisorerna (revisionen) är fullmäktiges och ytterst medborgarnas demokratiska instrument, för granskning

Läs mer

Köpings kommun. Verkställighet och återrapportering av uppdrag givna av fullmäktige Förstudie. Advisory KPMG AB 8 september 2015 Antal sidor: 5

Köpings kommun. Verkställighet och återrapportering av uppdrag givna av fullmäktige Förstudie. Advisory KPMG AB 8 september 2015 Antal sidor: 5 Verkställighet och återrapportering av uppdrag givna Förstudie Advisory KPMG AB 8 september 2015 Antal sidor: 5 Innehåll 1. Bakgrund 1 2. Syfte 1 3. Avgränsning 1 4. Revisionskriterier 2 5. Ansvarig nämnd/styrelse

Läs mer

Instruktion för Handelshögskolan vid Umeå universitet

Instruktion för Handelshögskolan vid Umeå universitet Instruktion för Handelshögskolan vid Umeå universitet Fastställd av rektor vid Umeå universitet 2015-01-27 Sid 2 (7) Innehåll 1 Namn...3 HandelshögskolanvidUmeåuniversitet(HH)UmeåSchoolofBusinessandEconomics(USBE)

Läs mer

Banverkets årsredovisning 2002

Banverkets årsredovisning 2002 R7 REVISIONSRAPPORT Ert datum Er beteckning 1(5) Banverket Styrelsen 781 85 Borlänge Banverkets årsredovisning 2002 Riksrevisionsverket (RRV) har granskat Banverkets (BV) årsredovisning, beslutad 2003-02-20,

Läs mer

Reglemente för ekonomisk förvaltning och intern kontroll avseende Norrköpings kommuns nämnder och förvaltningar

Reglemente för ekonomisk förvaltning och intern kontroll avseende Norrköpings kommuns nämnder och förvaltningar Riktlinje 2011-05-30 Reglemente för ekonomisk förvaltning och intern kontroll avseende Norrköpings kommuns nämnder och förvaltningar KS-584/2010 Detta reglemente gäller från och med den 1 januari 2005.

Läs mer

Datum Dnr Sid Justitieombudsmannen 2013-09-27 R 62-2013 1 (5) Cecilia Renfors Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm

Datum Dnr Sid Justitieombudsmannen 2013-09-27 R 62-2013 1 (5) Cecilia Renfors Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm YTTRANDE Datum Dnr Sid Justitieombudsmannen 2013-09-27 R 62-2013 1 (5) Cecilia Renfors Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Remiss av Polisorganisationskommitténs betänkande Tillsyn

Läs mer

VD är ansvarig inför styrelsen att följa budget och planer så att uppställda mål uppnås.

VD är ansvarig inför styrelsen att följa budget och planer så att uppställda mål uppnås. 1 XXXXXXXX AB VD-instruktion från styrelsen 1 Ansvar och befogenheter för verkställande direktören Denna promemoria är avsedd att klargöra arbetsfördelningen mellan styrelsen och verkställande direktören

Läs mer

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING KARLEBY STAD September 2014 Centralförvaltningen GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING INNEHÅLL 1. ALLMÄNT 2. MÅL, SYFTEN OCH BEGREPP INOM INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING 3. UPPGIFTER OCH ANSVAR

Läs mer

Resultatområdet för extern revision är underställt revisionsnämnden. Stadens externa revision leds av stadsrevisorn.

Resultatområdet för extern revision är underställt revisionsnämnden. Stadens externa revision leds av stadsrevisorn. 1 R E V I S I O N S S T A DG A F Ö R V A N D A S T A D Godkänd av stadsfullmäktige den 28.1.2008. I kraft från och med 1.3.2008 1 Uppgiftsområde Den externa revisionen svarar för ordnandet av den externa

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-05-09. Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-05-09. Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet: 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-05-09 Närvarande: f.d. justitierådet Hans Danelius, regeringsrådet Gustaf Sandström, justitierådet Dag Victor. Enligt en lagrådsremiss den 24 april 2003

Läs mer

Anmälan angående remiss om behovsbedömning av annat än ekonomiskt bistånd enligt socialtjänstlagen (Ds 2009:18)

Anmälan angående remiss om behovsbedömning av annat än ekonomiskt bistånd enligt socialtjänstlagen (Ds 2009:18) SOCIALTJÄNST- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN AVDELNINGEN FÖR STAD SÖVERGRIPANDE SOCIAL A FRÅGOR TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (7) 2009-05-19 Handläggare: Pia Ludvigsen Ehnhage Telefon: 08 508 25 911 Till Socialtjänst-

Läs mer

Förskolechefens möjligheter att delegera och förskolors organisation

Förskolechefens möjligheter att delegera och förskolors organisation Förskolechefens möjligheter att delegera och förskolors organisation Här kan du läsa om hur Skolinspektionen tolkar reglerna om förskolechefens möjlighet att delegera och förskolors organisation, i samband

Läs mer

I artikel 11 i mervärdesskattedirektivet föreskrivs angående mervärdesskattegrupper följande.

I artikel 11 i mervärdesskattedirektivet föreskrivs angående mervärdesskattegrupper följande. 2008-11-19 Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Enheten för mervärdesskatt och punktskatter, S2 Christoffer Andersson Calafatis Telefon +46 8 405 12 30 Telefax +46 8 10 98 41 E-post christoffer.andersson-calafatis@finance.ministry.se

Läs mer

REMISSVAR 1 (5) 2013-03-12 2013-1712-2

REMISSVAR 1 (5) 2013-03-12 2013-1712-2 0 REMISSVAR 1 (5) HEMLIG Mottagare Justitiedepartementet 103 33 Stockholm En tydligare organisation för Säkerhetspolisen (SOU 2012:77) Sammanfattning Säkerhetspolisen är mycket positiv till betänkandets

Läs mer

Tid för undervisning lärares arbete med skriftliga individuella utvecklingsplaner (Ds 2013:23)

Tid för undervisning lärares arbete med skriftliga individuella utvecklingsplaner (Ds 2013:23) D nr YTTRANDE Stockholm 2013-07-10 Handläggare Anna Gabrielsson Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Tid för undervisning lärares arbete med skriftliga individuella utvecklingsplaner (Ds 2013:23)

Läs mer

GEMENSAMMA FÖRVALTNINGENS ORGANISATIONS- OCH BESLUTSORDNING (FOB)

GEMENSAMMA FÖRVALTNINGENS ORGANISATIONS- OCH BESLUTSORDNING (FOB) HÖGSKOLAN I BORÅS STYRDOKUMENT 1 (8) Dnr 796-13 GEMENSAMMA FÖRVALTNINGENS ORGANISATIONS- OCH BESLUTSORDNING (FOB) Styrelsen för Högskolan i Borås har i styrelsens organisations- och beslutsordning (SOB)

Läs mer

Ägardirektiv för Bohusläns Kommunala exploateringsaktiebolag Organisationsnummer:

Ägardirektiv för Bohusläns Kommunala exploateringsaktiebolag Organisationsnummer: Ägardirektiv för Bohusläns Kommunala exploateringsaktiebolag Organisationsnummer: 556069-9539 Ingår i Kungälvs kommuns författningssamling enligt beslut 2015-12-10 KF 315/2015 KS2015/1382 Diarienummer:

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i kommunallagen (1991:900); SFS 1999:621 Utkom från trycket den 30 juni 1999 utfärdad den 10 juni 1999. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om kommunallagen

Läs mer

Regionens revisorer Region Östergötland Arbetsordning

Regionens revisorer Region Östergötland Arbetsordning Regionens revisorer Region Östergötland Arbetsordning Antagen av regionens revisorer 2015-01-27 Innehållsförteckning 1 Inledning... 2 2 Ordförandes roll och arbetssätt... 2 3 Informell arbetsuppdelning

Läs mer

GRÄSTORPS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING UTSÄNDNING NR 7 AVSNITT NR 4.7 Datum Sid 1 (1-5) 2006-11-23 REGLEMENTE FÖR REVISORERNA I GRÄSTORPS KOMMUN

GRÄSTORPS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING UTSÄNDNING NR 7 AVSNITT NR 4.7 Datum Sid 1 (1-5) 2006-11-23 REGLEMENTE FÖR REVISORERNA I GRÄSTORPS KOMMUN Datum Sid 1 (1-5) REGLEMENTE FÖR REVISORERNA I GRÄSTORPS KOMMUN Fastställt av kommunfullmäktige, 75, att gälla från 2007-01-01. Revisionens roll 1 Revisorerna och lekmannarevisorerna (revisionen) är fullmäktiges

Läs mer

LANDSTINGETS REVISORER Norrbottens läns landsting. Arbetsordning. Fastställd 2014-12-09

LANDSTINGETS REVISORER Norrbottens läns landsting. Arbetsordning. Fastställd 2014-12-09 Arbetsordning 2015 2018 Fastställd 2014-12-09 1 Arbetsordning för mandatperioden 2015-2018 Enligt God revisionssed i kommunal verksamhet 2014 bör revisorerna utarbeta effektiva och tydliga arbetsformer

Läs mer

Socialstyrelsens yttrande angående Nya påföljder

Socialstyrelsens yttrande angående Nya påföljder 2012-11-23 Dnr 1.4 31600/2012 1(5) Avdelningen för kunskapsstyrning Håkan Aronsson håkan.aronsson@socialstyrelsen.se Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Socialstyrelsens yttrande angående

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Uppehållstillstånd för tribunalvittnen

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Uppehållstillstånd för tribunalvittnen 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2005-05-20 Närvarande: f.d. regeringsrådet Karl-Ingvar Rundqvist, justitierådet Torgny Håstad och regeringsrådet Bengt-Åke Nilsson. Uppehållstillstånd för

Läs mer

Förtroendevald revisor i regionens stiftelser

Förtroendevald revisor i regionens stiftelser Förtroendevald revisor i regionens stiftelser Förtroendevald revisors uppgifter i regionens stiftelser Några särskilda arbetsuppgifter för den förtroendevalde revisorn vid granskningen av stiftelser är

Läs mer

Ägaranvisningar för Stockholms universitet Holding AB

Ägaranvisningar för Stockholms universitet Holding AB 1 BESLUT 2015-04-24 Dnr SU 1.2.1-3150-14 Universitetsstyrelsen Agneta Stenborg Universitetsjurist Ledningskansliet Ägaranvisningar för Stockholms universitet Holding AB Dessa anvisningar syftar till att

Läs mer

Revisionsrapport. Sveriges Lantbruksuniversitets årsredovisning 2008. 1. Sammanfattning

Revisionsrapport. Sveriges Lantbruksuniversitets årsredovisning 2008. 1. Sammanfattning Revisionsrapport Sveriges Lantbruksuniversitet Box 7070 750 07 Uppsala Datum Dnr 2009-03-30 32-2008-0760 Sveriges Lantbruksuniversitets årsredovisning 2008 Riksrevisionen har granskat Sveriges Lantbruksuniversitets

Läs mer

Underrättelser till enskilda vid internationell rättslig hjälp vid två internationella åklagarkammare

Underrättelser till enskilda vid internationell rättslig hjälp vid två internationella åklagarkammare Uttalande SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN 2014-11-06 Dnr 589-2013 Underrättelser till enskilda vid internationell rättslig hjälp vid två internationella åklagarkammare 1. SAMMANFATTNING Säkerhets-

Läs mer

FÖRSLAG TILL REVIDERAT REGLEMENTE FÖR LOMMA KOMMUNS REVISORER

FÖRSLAG TILL REVIDERAT REGLEMENTE FÖR LOMMA KOMMUNS REVISORER 1 (5) FÖRSLAG TILL REVIDERAT REGLEMENTE FÖR LOMMA KOMMUNS REVISORER Bilaga Revisionen 9/12 Revisorerna och lekmannarevisorerna (revisionen) är fullmäktiges och ytterst medborgarnas demokratiska instrument

Läs mer

Möjlighet för borgarråd att själv välja hur lönen skall fördelas inom ramen för partiets resurser Motion av Ann-Margarethe Livh m.fl.

Möjlighet för borgarråd att själv välja hur lönen skall fördelas inom ramen för partiets resurser Motion av Ann-Margarethe Livh m.fl. Utlåtande 2005: RI (Dnr 219-3787/2002) Möjlighet för borgarråd att själv välja hur lönen skall fördelas inom ramen för partiets resurser Motion av Ann-Margarethe Livh m.fl. (v) (2002:63) Kommunstyrelsen

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning med instruktion för Ekonomistyrningsverket; SFS 2007:761 Utkom från trycket den 13 november 2007 utfärdad den 1 november 2007. Regeringen föreskriver följande. Uppgifter

Läs mer

Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen, Ds 2015:17

Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen, Ds 2015:17 Sida: 1 av 7 Dnr. Af-2015/171334 Datum: 2015-06-26 Avsändarens referens: Ds 2015:17 Socialdepartementet Regeringskansliet 103 33 Stockholm Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen,

Läs mer

Ägardirektiv för Lekebergs Kommunala Holding AB. Antagen av kommunfullmäktige 2014-02-27 Dnr: 13KS46

Ägardirektiv för Lekebergs Kommunala Holding AB. Antagen av kommunfullmäktige 2014-02-27 Dnr: 13KS46 Ägardirektiv för Lekebergs Kommunala Holding AB Antagen av kommunfullmäktige 2014-02-27 Dnr: 13KS46 LEKEBERGS KOMMUN Riktlinje 2 (10) Dnr:13KS46 2014-03-04 Innehållsförteckning 1. Bolaget som organ för

Läs mer