2.Q,m.é./ Riksrevisionsverket. - för effektivitet i statsverksamheten ANALYS AV SIDA. - revisionsrapport

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "2.Q,m.é./ Riksrevisionsverket. - för effektivitet i statsverksamheten ANALYS AV SIDA. - revisionsrapport"

Transkript

1 2.Q,m.é./ Riksrevisionsverket - för effektivitet i statsverksamheten ANALYS AV SIDA - revisionsrapport Q

2 F { J 1FIX/' 1.J l O IN VLEIå I;i< evlsionsavdelning 1 JékLor Ut1and REVISIONSRAPPORT fl' "Y" :}'/ *:18 ÅNÅLYSAV SIDA

3 Riksrevisionsverket för effektivitet i statsverksamheten Datum FlFlV Dnr Diarienr liber vid korresp) 1972:18 1 BE ~ Generaldirektören och chefen för styrelsen för internationell utveckling En tjänstestålle, handleggare Ett datum Er beteckning RRV tjänoteslélle, handllggare Revisionsra ortpmed analys av SIDA Som ett led i förva1tningsrevisionen av styrelsen för in - ternationell utveckling (SIDA) har riksrevisionsverket (Hav) genomfört en analys av biståndsmyndigheten SIDA.. /. Revisionsrapporten Sversändes härmed. Kontaktgruppen SIDA har under projektets gång tagit Jet av rapportutkast och diskuterat dem med REVS projektgrupp. I revisionsrapporten har RRV tagit upp vissa problemomrdden inom ramen för SIDAS biståndsverksamhet. Dessa har i synnerhet anknytning till SIDA som administratör och Orodocent av biståndet. Analysen har främst inriktats på att granska hot SIDA ger uttryck för statsmakternas intentioner når det gäller ätt fördela biståndsmedlen, planera biståndsinsatserna samt omsätta planerna i biståndsproduktionen genom sin organi - sation. Granskningen har således koncrntrerats kring förvaltning av biståndsmedlcn i enlighet med de bistånds - politiska målangivelserna. Den av RRV genomförda analysen ar avsedd att, såsom all förva1tningsrevision, ge impulser till vidareutveckling. De bedömningar som görs och de rekommendationer som ges skall ses i detta perspektiv. RRV ät vii medvetet cm de särskilda svårigheter som präglat STDAS situation. En starkt och snabbt ökande bistånisvolym skapar givetvis problem i en komplicerad verksamhet snm denna, om vilken man inte haft någon tidigare erfarenhet i stateförvalt - ningen. SIUAS Postadress Fack 1 26 Stockholm 34 Gatuadress Primusgatan 2 Lilla Eosingen Telefon &5488 Postgiro Telegramadress Nat audi

4 * 2 Q Tillväxttakten i biståndsanslaget har föranlett RRV att särskilt uppmärksamma vissa problem som biståndsmyndigheten med anledning av detta kan komma att ställas inför under den närmaste framtiden. Sålunda har REV ställt frå - gan om hur SIDA skall kunna behålla och förbättra sin kvalitativa kapacitet inför de krav som kommande höjningar anslags- kommer att ställa. Den information inriktningen beträffande av verksamheten och utnyttjandet av SIDAS administrativa resurser som f n finns att tillgå erbjuder dessvärre inte något helt för tillfredsställande underlag en sådan bedömning. De utredningar som RRV gjort i samarbetet med SIDA tyder dock på att vissa i förändringar inriktningen av verksamheten och i beslutsgången kunna möjliggöra skulle för SIDA att administrera ett sakanslag allt vid större bibehållen administrativ resursinsats. Vad gäller det länderdestinerade biståndet skulle den administrativa resursinsatsen sannolikt kunna begränsas, om man inriktar sig på en successivt ökad satsning på programbistånd och följaktligen färre och större insatser samti - digt med en koncentration till SIDAS programländer och en minskning av antalet mottagarländer utanför denna Detta skulle krets. ligga i linje med statsmakternas beträffande intentioner inriktningen av verksamheten mot programbi - stånd. Tyngdpunkten vid biståndsmedlens fördelning skulle då för - skjutas mot en mer strikt tillämpning av länderprogrammeringsprincipen i stället för som nu synes vara fallet mot ämnessektorer. Det f n stora antalet delsektorer inom je var- huvudsektor kan förmodas ha ett visst inflytande i in - satssplittrande riktning. För att ytterligare markera in - riktningen på stora insatser koncentrerade till programländerna, torde organisatoriska förändringar behöva göras i form av en anpassning av organisationen till en mer odlad ren- form av länderprogrammering. En tänkbar väg vore inrätta länderbyråer att eller landansvariga befattningshavare med nuvarande sektorbyråer som stödfunktioner. En ökad centralisering de- från hemmamyndigheten SIDA till biståndskontoren i programländerna i form av en mer långtgående delegering av arbetet med insatsplanering och uppfö1jning anser RRV också verksamhet skulle kunna bidra till en sådan koncentration och renodling av länderprogrammeringsprincipen. Det ej länderdestinerade biståndet genom SIDA kunde med fördel samordnas med det multilaterala för att därigenom möjliggöra en enhetlig prövning av all bidragsverksamhet till internationella organisationer.

5 7 3 Striktare regler vid utkontraktering av biståndsuppdrag till olika FN-organ borde medge en Ökad delegeringsgrad, särskilt under planeringsfasen, i syfte att begränsa administrationskostnaderna. Beträffande SIDAS planering finns ett klart behov av att bättre utreda biståndsländernas mottagningskapacitet och att i planeringsdokumenten, vid sidan av allmänna redogörelser för möjliga insatsområden, utförligare precisera den av SIDA valda handlingslinjen. HRV har i öre1iggande rapport ägnat relativt stort ut - rymme åt mål- och uppfö1jningsfrågor. En väsentlig for - utsättning för SIDAS verksamhet torde enligt REVS mening vara upprätthållandet av en hög bistdndsvilja bland medborgarna. Denna biståndsvilja är sannolikt beroende av bl a uppfö1jning, utvärdering och information om uppnådda resultat i biståndsverksamheten. REV vill därför understryka vikten av att SIDA själv ingående analyserar direktiv och andra uttalanden från statsmakterna och med ledning av detta doknmenterar en biståndspolicy. Detta är utan tvivel en förutsättning för att en diskussion om biståndsinriktning samt organisations - och kapacitetsproblem skall kunna föras på någotrunda fast grund. RRV har i sin rapport försökt lyfta fram väsentliga pro - blemställningar och ge rekommendationer inom områden där det enligt verkets mening finns utrymme för färbättring - ar. Det är REVS förhoppning att SIDA skall finna att för - slagen i revisionsrapportcn skulle kunna ge upphov till åtgärder ägnade att Öka effektiviteten i biståndsverksamhelen. REV hemställer att styrelsen före den 1 mars 1975 inkommer med yttrande Över vad som anföres i rapporten. Detta ärende, om vilket RRVS styrelse orienterats, har handlagts av avdelningschefen Tvarsson i närvaro av revisionsdirektören Lindståhl samt hyrådirektören Brenner, föredragande. På riks visio sverkets vägnar Sven Ivar Ivarsson Rune -/) Brenner / { *

6 1 INNEHÅLLSFÖETEGKNING 1 K e. Kap Kap 1 1 ( Kap 2 ~ Q ~ ~ Kap Kap Kap Kap Q Kap 7 Bil Bil Bil 3 Sammanfattning Forvaltninesrevisionens syften och former Tidigare revisionsprojekt och analysen av SIDA Revisioneomr&det Analysene syfte och upplaggning SIDAn uppgifter och organisation SIDAS uppgifter SIDAS organisation SIDA-8 hemmamyndigheten SIDA- F ~ bisténdskontoren. Systembeskrivning av SIDA Aktuella utredningar om SIDA och biståndet Kommentarer till SIDAS organisation Motiv och mal for bisténdet Statemakternas motiv Statsmakternas mål Mdlanalys BPM som styrande m&l Statsmakternas utvecklings- och Utvecklingseffekt biståndsteori och biståndets effekter Utgångspunkter för SiDA-analysen Bistandsproduktion Avtalat och fbrva1tat bistånd SiDA-administrerat resp delegerat bistånd Llnderdestinerat resp ej lånderdestinerat bistånd Biståndets fbrdelning på Emneseektorer Antalet avtalade och forva1tade insatser Olika typer avéinaatser Kommentarer och slutsatser Bistandets administrativa resurser Administrationakostnad i förhållande till biståndet Administrativ resurainaats Relationen prestationer/administrativ resursinsats Kommentarer och slutsatser Biet&ndsplanering Översiktlig beskrivning av planeringsayatemet Beskrivning av de enskilda planeringsdokumenten Totalnivån Land/sektornivån Ineatsnivån Kouwentarer och slutsatser Enskilda dokument och beslut Principiella synpunkter på planeringssystemet Textutdrag Tabeller Förkortningar (sid 5:8) :1 1:1 1:1 1:2 1:4 2:1 2:1 2:4 2:5 2:8 2:11 2:14 2:16 3:1 3:1 3:2 4:1 4:1 4:4 4:12 4:25 5:1 5:4 5:4 5:5 5:12 5:14 5:19 5:23 6:1 6:2 6:5 6:6 6:8 7:1 7:1 7:4 7:4 7:5 7:13 7:16 7:16 7:27

7 RIKSBEVISIONSVERKET Hevisionsavdelning 1 REVISIONSRAPPORT Dnr 1972:18 :1 ANALYS AV SIDA - EN SAMMANFATTNING Pöreliggande "Analys av SIDA" syftar till att ge eiktlig en bild över- av bietåndsmyndigheten SIDA genom att områden belysa com uyndighetene organisation och mål, biståndsmedlene användning och utveckling samt nistration biståndets admi- och planering. Avsikten är att således försöka i ringa första hand in problem som rör själva dighetens biståndsmyn- sätt att arbeta. REVS synpunkter och rekommendationer är att betrakta inte som lösningar på identifierade problem utan com uppslag till förbättringar. Den vidare utvecklingen av dessa uppslag förutsätts ske på SIDA. 1 Sammanfattande synpunkter Brsåeiåéiien Under budgetåret 1971/72 infördes en ny organisation på SIDA i avsikt att anpassa den formella strukturen till den faktiska verksamheten med planering och förvaltning av bietåndeinsatser. De tidigare tre avdelningarna för tekniskt respektive finansiellt bistånd och för administralion avskaffades och ersattes med en förstärkt direktion i centrum av ett antal e k frälsarkransorganiserade byråer: fyra sektorbyråer, en länderbyrå samt fem administrerande byråer. Statemakterna har sedan länge förordat en av biståndet koncentration till huvudmottagarländerna enligt den s k länderprogrammer1ngsprineipen. Den relativt ställning självständiga gentemot länderbyrån som lil sektorbyråerna i den nya organisationen erhål- synes emellertid inte skapa tillräckliga förutsättningar för en ning konsekvent av tillämp- denna princip. SIDAe övergripande planering har under senare år i hög grad förbättrats genom införande av tegier biståndsprogram, och sektorstra- metodhandbok. Den synes emellertid ha slagit ännu igenom inte i tillräckligt stor utsträckning på eateplaneringen in- inom framförallt beredande sektorbyråer. Nuvarande organisation förefaller något därför återspegla en obestämd uppfattning om den centrala styrningen av verksamheten. Detta får emellertid inte undanskymma faktum att det den stora ansträngningen SIDA lagt organisationen ned på om- 1 och för sig lett till betydande ringar förbätt - i styrningen. Pr o m budgetåret 1968/69 genomförde SIDA också en utbyggnad av successiv biståndskontoret (BK) i huvudmottagarländerna. Antalet SIDA-utsända tjänstemän vid BK ökade under perioden från 8 till 62. Avsikten med BK är bl a att myndigheten avlasta hemma- från delar av planeringsarbetet ningen och av förvalt- biståndet. Någon påtaglig arbetslättnad inom förallt fram- ineatsplanering och uppföljning synes inte BKS expansion emellertid ha medfört för hemmamyndigheten. Detta

8 :2 kan ha berott på att den decentralisering av arbetsuppgifter com åtgärden syftade till inte följts av motsvarande delegering av beslutsrätt. Enligt REVS mening borde beslutet om den betydande satsningen på BK ha föregåtts av en mer djupgående utredning. O ~otiv och mal för bietåndet Statemakternas uttalanden om motiv och mål för biståndet är textmäesigt av mycket stor omfattning. I olika sammanhang har försök gjorts att ur detta material ta fram och eyetematieera enhetliga biståndspolitiska principer. SIDAS försök att i dokumenterad form klargöra eller tolka det biståndspolitieka målet (BPM) har emellertid trots en hög ambitionenivå inte varit tillräckligt fullständiga. RRV har därför funnit det angeläget att i föreliggande analys relativt ingående diskutera målfrågorna i syfte att initiera en måldiskueeion på SIDA. RRV har valt att som ett exempel på utgångspunkt för en mälanalye systematisera olika mål och handlingsriktlinjer i ett antal e k mälelement, som tillsammans utgör - dei bietåndepolitiska målet BPM. Av denna analys har framgått att såväl biståndsmälet om högsta möjliga utvecklingseffekt sou olika riktlinjer för biståndets utformning ofta formulerase vagt av etatsmakterna och i viss utsträckning framstår com motstridiga. Statemakternas riktlinjer för olika delar av etateverksamheten har ofta generell karaktär, vilket gör att styrinformationen till myndigheterna inte alltid blir klar och entydig. Det finns givetvis många skäl bakom statemakternae målformuleringar, som RRV inte har anledning att pröva. RRV vill emellertid understryka att detta inte fritar myndigheten från uppgiften att konkret tolka direkriven och redovisa detta i dokumenterad form. Utan en sådan tolkning av statsmakternas intentioner, kan myndigheten inte arbeta rationellt. Att SIDA redovisar en sammanhållen strategisk diskussion med egna ställningstaganden får sålunda anses vara ett rimligt krav. Därvid bör självfallet dokumenteras olika åtgärdsalternativ och de kriterier som ligger till grund för bedömningen av dessa med hänsyn till skillnader i biståndseffekter och till kostnader för att överföra biståndet. En lämplig utgångspunkt för en sådan strategiformulering synes vara att söka isolera och systematisera de för biståndet specifika förändringseffekterna och hur dessa varierar med olika handlingeparametrar eller biståndsformer. Sambandet mellan biståndsgivarens handlingsparametrar och olika förändringseffekter bör därefter utredas. Med ledning av detta borde det vara möjligt att fastställa en principiell handlingslinje för urval av insatstyper och samarbetsformer med biståndsmottagaren. Ett förslag till hur en sådan effektdiskussion skulle kunna föras lämnas i målanalysens avsnitt 4.3.

9 :3 Biståndsproduktign Den via FNE fackorgan och andra organisationer lade eller utkontrakte- BiDA-delegerade verksamheten har år under senare Bkat starkt. Numera överstiger den samheten utkontrakterade verk- den rent bilaterala SiDA-administrerade delen av SIDAE totala bistånd. ( En trolig fsrk1aring till denna utveckling synes vara de stora att anslagbbkningarnaställtanspråk ' på SIDAS strativa kapacitet admini- en sådan utsträckning att för myndigheten att 15sa problemen i allt hogre grad delegerat det till andra organisationer. bistån- Det torde motiv snarare vara än strategiska detta Bverväganden om lämpligaste distri - butionakanal fbr biståndet som gett upphov till nuvarande fbrhå11anden. Enligt vad som nedan framgår synes emellertid den av SIDA upplevda kapacitetsbrieten till stora delar vara en funktion av att inriktningen av biständet alltsedan SIDAS tillkomst alltför splittrad. varit Utrymme för ökad kapacitet torde fbrmod1igen därför kunna ha sökte i en successiv anpassning av bi - etåndeinriktningen till den ökande anslagsvolymen i form av t ex förenklade samarbetsformer, ökad koncentration till län - der och sektorer samt större insatser. Det länderdestinerade bietåndet utgör Sver bo procent den av totala biatåndavolymen genom SIDA. Av detta länderdeetinerade bistånd har merparten eller ca 8 procent konoentrerats till ett tiotal s k huvudmottagarländer. Utanfbr denna länderkets har emellertid SIDA sedan under åren biståndsmyndighetens tillkomst samarbetat med Över totalt 4 länder. Varje år har utbetalningar gjorts 2- till 25 länder utanfdr huvudmottagarkretsen. De dessa flesta av icke- huvudmottagare har mottagit förhållandevis små biståndsbelopp. Omfattningen av detta samarbete med olika viss del länder kan till fbrk1aras av SIDAS familjeplaneringsinsatser enskilda organisationers och biståndsverksamhet.vissa insatser i smärre form av pilot- eller pionjärprojekt likt varit har sanne- nädvändiga fbr utveckling av verksamheten. principiellt Rent torde det emellertid kunna ifrågasättas om det ur bietåndsteknisk eller biståndsadministrativ synvinkeläråmotiverat med en spridning av insatserna på eå stort antal ett länder. Det ej länderdestinerade biståndet är exempel på gerad SIDA-dele- verksamhet. Detta utgår i form av bidrag till de internationella organens olika program och är sou verksamhet jämfärbart delegerad med länderdestinerade utkontrakte-

10 :4 ringar i form av sameinansieringar och multibiinsatser. SIDAS roll är i detta sammanhang närmast att genom bidrag finansiera delar av programmen och i kraft härav utöva medinflytande ett på'den Mottagande organisationens policy. Ur denna synvinkel överensstämmer det ej länderdestinelade biståndet i princip med det multilaterala till biståndet de internationella organisationerna, som UD administrerar. Det torde enligt REVS mening vara en fördel om en klar boskillnad kunde göras mellan å ena sidan principiellt likartat bistånd i form av bidrag till internationella organisationer och ej länderdestinerat bistånd och å andra sidan länderdestinerat bistånd. Det finns skäl som talar för att ge samtliga Sveriges bidrag till internationella organisationer en enhetlig prövning genom att besluten fattas av en och samma instans. Fördelningen av biståndet på ämnessektorer uppvisar sedan några år en Jämn och stabil utveckling. De sex huvudsekturer (hålsovård med familjeplanering, landsbygdsutveckling och livsmedelsförsörjning, undervisning, humanitärt bistånd, vatten - och kraftförsörjning samt industribi - stånd) som utvecklats under de senaste åren tar i anspråk 15-2 procent vardera av biståndsutgifterna genom SIDA. Fördelningen mellan de olika byråerna synes vara påfallande emellertid jämn och utesluter inte förmodanden om att den snarare skulle kunna vara en produkt av organisationsstrukturen än baserad på det reella behovet av in - satser inom de olika ämnesområdena. Detta skulle i så fall strida mot den princip om mottagarcentrering som SIDA hävdar. Tendenser finns till en ökning av antalet delsektorer. En sådan utveckling kan antas även leda till en icke önskvård uppdelning av insatserna i små insatser. Enligt RRVS mening medför den ämnesvisa fördelningen av biståndsmedlen risker ör att inriktningen av biståndet på mottagarcentrerad länderprogrammering kan motverkas liksom även sektorkoncentrationen och en konsekvent övergång till programbistånd. I SIDAS statistik lämnas f n inga uppgifter som medger en fullständig studie över utvecklingen av antalet avtalade och förvaltade insatser. Vissa bearbetningar av befintligt material gör emellertid att allmänna tendenser kan spåras. Sålunda har antalet förvaltade insatser i det länderdestinerade biståndet ökat från ca 9 till 23 perioden insatser under 1965/ /72. 7 procent utgörs av insatser under 5 mkr. Detta svarar mot ca jo procent av bistånds - volymen. Förhållandevis små insatser kan alltså sägas ta

11 :5 i anspråk en väsentlig del av SIDAS administrativa kapaci t et = Anslagen till biståndsverksamheten förväntas bka fortsätta starkt. Med hänsyn till detta vill RRV göra SIDA uppmärksam på vilka konsekvenser det kan medföra fbr SIDAS personella resurser om de mindre insatserna i fortsätt - ningen erhåller lika stort utrymme som hittills. Q RBV föreslår också att SIDAS statistik byggs ut till att ge bättre underlag för kapacitetsstudier och strategiska överväganden om biståndsinriktningen. Brister har särskilt 1 iakttagits i redovisningen av antalet insatser, ring av insatser i storleksordning, fördelning av insat - ser på länder och ämnesområden samt typindelning av in - satser i kapacitetsdimensionerande yfte. Biståndets- administrativa resurser För att ge en rättvisande egna bild av utvecklingen av SIDAS administrationskostnder, bör man till de belopp som redovisas på myndighetsanslaget också lägga kostnaden för SIDAS biståndskontor, planeringsmedverkande andra poster konsulter och i sakanslaget, som inte kan hänföras direkt till bistånd. SIDAS redovisningssystem medger inte så - dan särredovisning. Beräkningar som REV gjort tid visar att emeller- SIDAS egna administrationskostnader enbart in - kluderande biståndskontoren i stort följt häjningar sakanslagets och utgär ca 7-8 procent av Till de totala biståndskostnaderna. de administrationskostnaderna bör också läggas administrationsavdrag, som FN-organen och andra olganisationer gär i SIDAS delegerade även biståndsverksamhet. dm dessa kostnader inkluderas, kan de totala administrationskostnaderna fbr allt bistånd genom SIDA uppskattas till procent. Den växande biståndsvolymen synes ha skapat vissa kapaci - tetsproblem på SIDA särskilt genom den genomgående ning inrikt - på små insatser som varit utmärkande för insats - produktionen. Sedan 1968/69 har emellertid kapacitetstill - växten kunnat begränsasgenom en ring omfattande av utkontrakte- biståndet. Under senare år har ett smärre stora antal insatser gett en kapacitetssparande effekt. Fortfa - rande utgör emellertid tydande administrationskostnaderna en be- och i det närmaste konstant andel av biståndet, som det synes främst beroende på det stora antalet små insatser. REV vill på denna punkt återupprepa sina till rekommendationer SIDA att lägga stor vikt vid kapacitetsstudier band i sam- med äverväganden om biståndsinriktningen. ningen fbr Förutsätt- att 1 % -planen skall kunna genomföras utan avsevärda tillskott av personella resurser synes vara biståndsinriktningen att ändras mot större med insatser samtidigt en Ökad koncentration till vissa länder. ~

12 :6 åiåtånesr1ånårins Mottagarländernas mottagningskapacitet och givarländernas avsättningsmöjligheter har ofta tillmätts stor betydelse och borde därför rimligen vara av intresse vid länderramsbesluten. Några egentliga analyser av mottagningskapaciteten synes emellertid inte ha gjorts i SIDAS plandokumont. De analyser SIDA hittills redovisar torde inte ge underlag för att örmoda att t ex huvudmottagarländernas mottagningskapacitet utgör något hinder för SIDAS möjlig - heter att avsätta enprocentplanens biståndsvolym. SIDA har på ett förtjänstfullt sätt förbättrat planeringen. Biståndsprogrammen har emellertid i sin hittillsvarande utformning varit av begränsat värde vad gäller styrningen av insatsproduktionen. Vidare förefaller biståndsprogrammen i stor utsträckning överlappa samarbetsavtalen. Lik - nande synpunkter kan även läggas på sektorstrategierna. Biståndsplaneringen är i hög grad uppbyggt kring formella dokument med alltför få inslag av genuina grunderna SIDA-beslut och för dem. De mest programmatiska dokumenten som t ex biståndsprogrammen återspeglar mer parternas gemensamma uppfattning. SIDA kan förutsättas företräda en viss viljeinriktning som sannolikt inte alltid överensstämmer med mottagarens önskemål. Enligt RRVS mening borde även denna viljeinriktning klart markeras i planeringsdokumenten för att dessa skall kunna fylla kravet som riktlinje - angivande policydokument. Vidare saknas en planering i syfte att få ett mer långsik - tigt grepp över SIDAS kapacitet att genomföra olika typer av insatser. Bl a synes de verkliga besluten fattas på in - satsnivån medan land/sektornivåns funktion närmast är lä - gesbeskrivande och stadfästande. Sannolikt finns här be - hov av en ökad central styrning. I takt med att projekten alltmer underordnas mottagarlandels egna myndigheter får SIDA mindre möjligheter att nyttig - göra den löpande detaljrapporteringen om projekten. digt föreligger Samti- emellertid behovet att följa upp just SIDAS del i biståndsverksamheten och likaså den slutliga ringen värde- av projekten. En ökande andel programbistånd ökar också kraven på en mer övergripande rapportering för dels att få en tillfredsställande insyn i programmen, dels underlag få för beslut om förlängning av biståndsavtal. Enligt REVS mening har SIDAS resultatvärdering hittills varit in - riktad enbart på mottagarländernas projekt/program. Denna mottagarcentrerade resultatvärdering har vidare ofta dri - vits som en biståndseorm bland andra och är inte tillräck - lig aom uppfö1jning av SIDAS biståndsverksamhet. För detta behövs också en givarcentrerad resultatvärdering.i betydel - sen uppfö1jning av de SiDA-specifika funktionerna inom ut - vecklingseamarbetet (planeringsmedverkan, rekrytering, resursöverföring etc).

13 :7. 2 Rekommendationer De problem i SIDAS verksamhet som RRV uppmärksammat aktualiserar tämligen långtgående krav på en förändring av vis - sa sidor i biståndets utformning. De här lämnade rekommendationerna bör kunna ses som förslag till förbättringar av SIDAS verksamhet oberoende av de strategiska problem, som SIDA kommer att ställas inför såsom en följd av enprocentplanen. dm enprocentmålet emellertid skall nås 1974/75 el - ler något år senare, kommer SIDA att tilldelas kraftigt ökade biståndsanslag, vilket ytterligare förstärker behovet av en ändrad biståndsinriktning. Det strategiska probleuet för SIDA i detta läge är hur biståndsmyndigheten med bibehållen effektivitet i biståndsgivningen skall konna administrera en biståndsvolym på ca 1 3 mkr. Ned en oförändrad biståndsinriktning tyder det tidigare redovisade materialet på att SIDAS kapacitet i ett sådant läge måste ökas högst väsentligt. Vad RRV här emellertid har velat peka på är de möjligheter som SIDA har att genom en ändrad biståndsinriktning - framför allt vad gäller antalet och valet av insatser - kunna absorbera en avsevärt större biståndsvolym utan kapacitete - förstärkningar och utan att kvalitetskravet i biståndet behöver minskas. Avgörande ör hur stor biståndsvolym SIDA förmår administrera är vilka typer och storlekar på insat - ser man väljer att genomföra. Det finns uppgifter som ty - der på att det för en given kapacitet finns en övre gräns för hur många insatser SIDA kan prestera på ett budgetår oavsett insatsernas innehåll. Bn rimlig utgångspunkt för strategiska överväganden angående SIDAS framtida biståndsinriktning kan därför vara att uppskatta det antal insat - ser, som SIDA har förutsättningar att bereda och förvalta vid givna kapacitetstilldelningar. Utarbetandet av en strategisk problem- och måldiskussion Ett strategiskt nytänkande torde vara nödvändigt för att komma tillrätta med de problem som SIDA kan komma,att stäl - las inför i framtiden. Biståndets utformning och inriktning synes inte ha undergått någon avgörande förändring under senare år trots organisationsförändringar och utbyggnad av planeringen. Kapacitetsproblem har uppstått i administratronen och produktionen av insatser. Biståndskontorens roll förefaller inte heller helt klarlagd. Orsakerna till detta synes vara att finna i avsaknaden av en klart dokumenterad policy vad beträffar inriktningen och utformningen av biståndsinsatserna. ~

14 :8 Oavsett SIDAS inställning till de enskilda ner rekommendatio- som ges i det följande torde analysens allmänna perspektiv och probleminventering vara av en sådan att ett karaktär ställningstagande från biståndsmyndigheten i dessa avseenden måste framstå som ett krav. Organisatoriska förändringar Länderprogrammeringsprincipen bör komma klarare till ut - tryck i SIDAS organisation än vad som för närvarande är fallet. - Länderbyrån bör å starkare ställning gentemot byråerna sektor- i beslut om vilka länder som skall erhålla typ viss av bistånd. Den bör också klarare knytas ledningen till verks- som i allt ökad utsträckning förutsätts ägna sig åt den ländervisa långsiktiga planeringen. LÖSOS för - slag om landansvariga befattningshavare med ansvar för både insatssondering, planering och förhand1ing med motta - garlandet bör också prövas i sammanhanget. Förhållandet mellan länderbyrån och sektorbyråerna skulle kunna byggas upp som en uppdragsgivare- konsultrelation. Ett slopande av sektorbyråerna till förmån för en renodlad länderbyråorganisation är ett annat alternativ som i sammanhanget bvervägas. kan - SIDA bör i samband med pågående översyn av BKS ställning presentera en diskussion kring möjligheterna att genomföra en långtgående decentralisering inom BKS nya Framför arbetsområden. allt skulle man här kunna studera om en av större del insatsplaneringsarbetet kan föras över till BK. Förändringar av biståndet - Att lämna länderdestinerat bistånd får ses som en av SIDAS huvuduppgifter. Det ej länderdestinerade biståndet kan stor del till inordnas i det multilaterala biståndet och omhänderhas av en och samma institution. Därmed kan en klar boskillnad göras mellan länderdestinerad biståndsverksamhet och bidragsverksamhet till internationella och andra olganisationer. - Utkontraktering av biståndet bör ske efter striktare regler. Multibieormens andel bör anpassas efter mottagarlän - dernas önskemål och till vad som kan anses motiverat bl a med hänsyn till kvalitet kostnader och delegeringsgrad. När utkontraktering förekommer, bör delegeringsgraden vara stör - re under speciellt planeringseasen än vad som nu är fallet. {

15 - Antalet bilaterala mottagarländer utöver huvudmottagarländerna bör nedbringas till förmån ör en verklig länderkoncentration. En begränsning av antalet delsektorer bör göras vilket torde bidra till en angelägen sektorkoncentration. Med tanke på projektens relativt låga upprepningsfrekvens bör SIDA redovisa sektorvisa diskussioner om eftersträvad kompétengprgeil i synnerhet vad gäller projektbistånd av mer traditionellt slag. :9 - Fördelningen mellan projekt - och programbistånd torde ändras till den senare kategorins förmån. - Den genomsnittliga insatsstorleken synes kunna ökas av - sevärt. Särskilt viktigt är att bringa ned antalet insat - ser under 5 mkr. Möjligheterna att söka förenkla besluts - rutinerna för mindre insatser bör undersökas. Insatsernae långfristighet bör ökas. - SIDA bör avsevärt förbättra statistiken angående biståndsproduktionen. Ett system för insatsklassificering bör in - föras och insatstypernas krav på handläggartid bör undersökas, vilket bl a förutsätter att tidskrivning införs. Även SIDAS redovisningssystem bör utvecklas så att det ger möjlighet till noggrannare beräkningar av de totala administrationskostnaderna. Förändringar av planeringssystemet - Behov synes föreligga av en närmare utredning om mottagar - ländernas mottagningskapacitet. - Bietåndsprogrammen bör vara dokument där biståndsmyndighelen formulerar sin egen syn på hur biståndet till landet i fråga skall se ut på något längre sikt. Planeringsdoku - menten bör ge information om SIDAS val av "linje" och om grunderna för detta val. - Sektoretrategierna bör avse biståndets utbudesida och vara dokument för planering rörande sektorernas kapacitete - läge och kompetensprofil. - SIDAS roll vid identifiering och slutlig utformning av projekten torde kunna redovisas klarare i beredningsdokumenten. - Det borde vara önskvärt att ge SIDAS uppföljning en mer givarcentrerad inriktning. För närvarande avser uppföljning - en enbart de svenskstödda projekten/programmen i dess helhet och inte den del som direkt anknyter till $IDAS specifika verksamhet och beslut.

Revisionsplan för internrevisionen vid Sida

Revisionsplan för internrevisionen vid Sida Revisionsplan för internrevisionen vid Sida Verksamhetsåret 2003 STYRELSEN FÖR INTERNATIONELLT UTVECKLINGSSAMARBETE Sekretariatet för utvärdering och intern revision Sekretariatet för utvärdering och

Läs mer

Kommittédirektiv. Utvärdering av Sveriges engagemang i Afghanistan. Dir. 2015:79. Beslut vid regeringssammanträde den 9 juli 2015

Kommittédirektiv. Utvärdering av Sveriges engagemang i Afghanistan. Dir. 2015:79. Beslut vid regeringssammanträde den 9 juli 2015 Kommittédirektiv Utvärdering av Sveriges engagemang i Afghanistan Dir. 2015:79 Beslut vid regeringssammanträde den 9 juli 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska utvärdera Sveriges samlade engagemang

Läs mer

Revisionen i finansiella samordningsförbund. seminarium 2014 01 14

Revisionen i finansiella samordningsförbund. seminarium 2014 01 14 Revisionen i finansiella samordningsförbund seminarium 2014 01 14 Så här är det tänkt Varje förbundsmedlem ska utse en revisor. För Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen utser Försäkringskassan en gemensam

Läs mer

Företagspolicy för Ulricehamns kommun och dess bolag

Företagspolicy för Ulricehamns kommun och dess bolag 1 Företagspolicy för Ulricehamns kommun och dess bolag 1 Bakgrund Kommunallagen ställer krav på kommunalt inflytande och kontroll över all kommunal verksamhet, även den som ägs och bedrivs i bolagsform.

Läs mer

VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING 471.2

VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING 471.2 1 (7) VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING 471.2 STADGAR FÖR STIFTELSEN VÄSTERVIKS MUSEUM Fastställda av kommunfullmäktige 1994-02-24, 25 med ändringar 1997-05-29, 41, 1998-06-25, 75 och 2012-12-17 242

Läs mer

Revisionsplan för internrevisionen vid Sida

Revisionsplan för internrevisionen vid Sida Revisionsplan för internrevisionen vid Sida Verksamhetsåret 2008 STYRELSEN FÖR INTERNATIONELLT UTVECKLINGSSAMARBETE Sekretariatet för utvärdering och intern revision Revisionsplan för internrevisionen

Läs mer

ÄGARDIREKTIV FÖR MORAPARKEN AB

ÄGARDIREKTIV FÖR MORAPARKEN AB ÄGARDIREKTIV FÖR MORAPARKEN AB Innehållsförteckning 1. Bolaget som organ för kommunal verksamhet... 3 2. Kommunens direktivrätt... 3 5. Grundläggande principer för bolagets verksamhet... 3 6. Likställighetsprinciperna...

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-05-09. Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-05-09. Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet: 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-05-09 Närvarande: f.d. justitierådet Hans Danelius, regeringsrådet Gustaf Sandström, justitierådet Dag Victor. Enligt en lagrådsremiss den 24 april 2003

Läs mer

REVISIONSSTRATEGI. För. Region Värmlands revisorer

REVISIONSSTRATEGI. För. Region Värmlands revisorer 2015-05-25 REVISIONSSTRATEGI För Region Värmlands revisorer Revisionsstrategi Vår övergripande strategi är att utvecklas i takt med Region Värmland och den goda seden. Revisorerna arbetar långsiktigt,

Läs mer

Checklista för kommundirektörens ansvar, befogenheter och arbetsuppgifter

Checklista för kommundirektörens ansvar, befogenheter och arbetsuppgifter Checklista för kommundirektörens ansvar, befogenheter och arbetsuppgifter Inledning och läsanvisning Kommunallagen reglerar inte arbetsuppgifter och ansvar för kommunens ledande tjänsteman kommundirektören/kommunchefen.

Läs mer

Pensionsfondens förvaltning intern kontroll Rapport 9-10

Pensionsfondens förvaltning intern kontroll Rapport 9-10 LANDSTINGET I VÄRMLAND Revisorerna AM/VHL 2011-02-16 Rev/10032 Pensionsfondens förvaltning intern kontroll Rapport 9-10 LANDSTINGET I VÄRMLAND 2011-02-16 2 Pensionsfondens förvaltning intern kontroll Bakgrund

Läs mer

Ägardirektiv för Älvkarleby Kommunhus AB, org.nr 556611-1794

Ägardirektiv för Älvkarleby Kommunhus AB, org.nr 556611-1794 1 Beslutad av kommunfullmäktige 2006-05-17 417. Dnr 27/05.107 och 2003-05-14 93. Dnr 30/03.002. (punkt 23) Ägardirektiv för Älvkarleby Kommunhus AB, org.nr 556611-1794 1. Bolaget som organ för kommunal

Läs mer

Revisionsplan för internrevisionen vid Sida

Revisionsplan för internrevisionen vid Sida Revisionsplan för internrevisionen vid Sida Verksamhetsåret 2005 STYRELSEN FÖR INTERNATIONELLT UTVECKLINGSSAMARBETE Sekretariatet för utvärdering och intern revision Revisionsplan för internrevisionen

Läs mer

Styrelsens arbetsordning

Styrelsens arbetsordning Styrelsens arbetsordning jämte instruktion för arbetsfördelning mellan styrelsen och generalsekreteraren (GS) och för verksamhetsuppföljning A. Styrelsens arbetsordning 1. Allmänt 1.1 Denna arbetsordning

Läs mer

SV 1 SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN BRYSSEL DEN 18/11/2013

SV 1 SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN BRYSSEL DEN 18/11/2013 EUROPEISKA KOMMISSIONEN ALLMÄNNA BUDGETEN - BUDGETÅRET 2013 AVSNITT III KOMMISSIONEN AVDELNING 01, 02, 03, 04, 05, 06, 07, 08, 09, 11, 12, 13, 14, 15, 16, 17, 18, 19, 20, 21, 22, 23, 25, 26, 27, 28, 29,

Läs mer

Revisionsplan för Linköpings universitet 2008.

Revisionsplan för Linköpings universitet 2008. 1(6) Revisionsplan för Linköpings universitet 2008. 1. Inledning (IR) vid Linköpings universitet bedrivs enligt Internrevisionsförordningen (2006:1228) samt internrevisionens instruktion, Dnr LiU 220/07-10,

Läs mer

Södertälje kommuns revisorer. Arbetsordning. Antagen av kommunens revisorer 2015-01-29

Södertälje kommuns revisorer. Arbetsordning. Antagen av kommunens revisorer 2015-01-29 Södertälje kommuns revisorer Arbetsordning Antagen av kommunens revisorer 2015-01-29 1 Inledning Revisorernas verksamhet regleras i lag och i det av kommunfullmäktige beslutade reglementet för kommunrevisionen.

Läs mer

Stockholm den 19 oktober 2015

Stockholm den 19 oktober 2015 R-2015/1084 Stockholm den 19 oktober 2015 Till FAR Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 2 juli 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över Nordiska Revisorsförbundets förslag till Nordisk standard

Läs mer

R 6634/2000 2000-09-14. Till Statsrådet och chefen för Utrikesdepartementet

R 6634/2000 2000-09-14. Till Statsrådet och chefen för Utrikesdepartementet R 6634/2000 2000-09-14 Till Statsrådet och chefen för Utrikesdepartementet Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 19 juni 2000 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Uppehållstillstånd

Läs mer

Internrevisionsförordning (2006:1228)

Internrevisionsförordning (2006:1228) Internrevisionsförordning (2006:1228) Ekonomistyrningsverkets föreskrifter och allmänna råd1 Tillämpningsområde 1 Denna förordning gäller för förvaltningsmyndigheter under regeringen i den omfattning som

Läs mer

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr A 14:7

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr A 14:7 TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr A 14:7 Kf 103/2014 Dnr Ks/K 2001.10441 REGLEMENTE FÖR TOMELILLA KOMMUN OCH DESS HELÄGDA FÖRETAG Antagen av kommunfullmäktige den 18 juni 2014, Kf 103. 1.

Läs mer

Förvaringsinstitut och delegering

Förvaringsinstitut och delegering Förvaringsinstitut och delegering 2004-09-20 - en vägledning INNEHÅLL SAMMANFATTNING 1 BAKGRUND 1 FÖRVARINGSINSTITUTETS UPPGIFTER 1 PRIME BROKERAGEAVTAL 2 FÖRVARINGSINSTITUTETS MÖJLIGHETER ATT DELEGERA

Läs mer

Ägarpolicy för de kommunala bolagen

Ägarpolicy för de kommunala bolagen Ägarpolicy för de kommunala bolagen 1 Bakgrund Kommunallagen ställer krav på kommunalt inflytande och kontroll över all kommunal verksamhet, även den som ägs och bedrivs i bolagsform. De kommunalt ägda

Läs mer

Reglemente för revisorerna i Gävle kommun

Reglemente för revisorerna i Gävle kommun 1 Reglemente för revisorerna i Gävle kommun Utöver det som föreskrivs i kommunallagen gäller bestämmelserna i detta reglemente. Revisorernas uppgifter Verksamheter 1 Revisorerna skall 2 1. självständigt,

Läs mer

Midsona AB:s tillämpning av Svensk kod för bolagsstyrning (april 2015)

Midsona AB:s tillämpning av Svensk kod för bolagsstyrning (april 2015) Midsona AB:s tillämpning av Svensk kod för bolagsstyrning (april 2015) 1. BOLAGSSTÄMMA Kodens innehåll Följs Kommentar 1.1 Tidpunkt och ort för stämman samt ärende på stämman 1.2 Kallelse och övrigt underlag

Läs mer

Arbetsordning. Södertälje kommuns revisorer

Arbetsordning. Södertälje kommuns revisorer Södertälje kommuns revisorer Arbetsordning Antagen av kommunens revisorer 2012-05-31 och uppdaterade och kompletterad 2013-10-03 med en särskild arbetsordning för lekmannarevisorerna. 1 Inledning Revisorernas

Läs mer

Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun

Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26--27, 182 Innehållsförteckning Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun...1 Inledning...1 Internkontroll...1 Organisation

Läs mer

Revisionsstrategi. Innehållsförteckning 2012-04-16

Revisionsstrategi. Innehållsförteckning 2012-04-16 Revisionsstrategi Innehållsförteckning 1 Inledning... 2 2 Revisionens uppdrag... 2 3 Revisionens strategier... 3 3.1 Ansvarsprövning... 3 3.1.1 Planering... 3 3.1.2 Granskning... 3 3.1.3 Prövning... 5

Läs mer

GEMENSAMMA FÖRVALTNINGENS ORGANISATIONS- OCH BESLUTSORDNING (FOB)

GEMENSAMMA FÖRVALTNINGENS ORGANISATIONS- OCH BESLUTSORDNING (FOB) HÖGSKOLAN I BORÅS STYRDOKUMENT 1 (8) Dnr 796-13 GEMENSAMMA FÖRVALTNINGENS ORGANISATIONS- OCH BESLUTSORDNING (FOB) Styrelsen för Högskolan i Borås har i styrelsens organisations- och beslutsordning (SOB)

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i riksdagsordningen; SFS 2009:1332 Utkom från trycket den 11 december 2009 utfärdad den 26 november 2009. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om riksdagsordningen

Läs mer

Delegation av beslutanderätten Härryda kommun

Delegation av beslutanderätten Härryda kommun Revisionsrapport Delegation av beslutanderätten Härryda kommun 2009-05-25 Hans Gåsste, Certifierad kommunal revisor 2009-05-25 Hans Gåsste Innehållsförteckning 1 Bakgrund...4 1.1 Uppdrag och revisionsfråga...4

Läs mer

Datum Dnr Sid Justitieombudsmannen 2013-09-27 R 62-2013 1 (5) Cecilia Renfors Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm

Datum Dnr Sid Justitieombudsmannen 2013-09-27 R 62-2013 1 (5) Cecilia Renfors Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm YTTRANDE Datum Dnr Sid Justitieombudsmannen 2013-09-27 R 62-2013 1 (5) Cecilia Renfors Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Remiss av Polisorganisationskommitténs betänkande Tillsyn

Läs mer

Stockholm den 3 september 2013

Stockholm den 3 september 2013 R-2013/0997 Stockholm den 3 september 2013 Till Finansinspektionen FI Dnr 11-5610 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 25 juni 2013 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Förslag

Läs mer

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Polisorganisationskommittén (Ju 2010:09) Dir. 2012:13. Beslut vid regeringssammanträde den 23 februari 2012

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Polisorganisationskommittén (Ju 2010:09) Dir. 2012:13. Beslut vid regeringssammanträde den 23 februari 2012 Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Polisorganisationskommittén (Ju 2010:09) Dir. 2012:13 Beslut vid regeringssammanträde den 23 februari 2012 Utvidgning av och förlängd tid för uppdraget Regeringen

Läs mer

Uppföljning av Organisation 2013 sammanfattande rapport

Uppföljning av Organisation 2013 sammanfattande rapport Rapport 141031 Dnr: 2014/54-1.2 Karin Lundhgren Uppföljning av Organisation 2013 sammanfattande rapport Så gjordes uppföljningen I februari 2014 beslutade rektor att den nya organisationen som trädde i

Läs mer

Uppföljning av granskning Verkställighet av beslut samt översiktlig granskning av beredningsprocessen och hanteringen av allmänna handlingar

Uppföljning av granskning Verkställighet av beslut samt översiktlig granskning av beredningsprocessen och hanteringen av allmänna handlingar Uppföljning av granskning Verkställighet av beslut samt översiktlig granskning av beredningsprocessen och hanteringen av allmänna handlingar Revisionsrapport Juni 2011 Hans Gåsste Innehåll Sammanfattning...3

Läs mer

Ägardirektiv för kommunens bolag

Ägardirektiv för kommunens bolag KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING C 1,2,3,4,7 1(6) Gäller från Diarienummer 2014-02-24 2011/870 107 Antagen: kommunfullmäktige 2004-04-26 60 och ändrad senast 2014-02-24 26 (ersätter: KF 2012-08-27 91) Ägardirektiv

Läs mer

Landstingets ärende- och beslutsprocess

Landstingets ärende- och beslutsprocess LANDSTINGET I VÄRMLAND REVISIONSRAPPORT Revisorerna AM/JM 2012-12-18 Rev/12017 Landstingets ärende- och beslutsprocess Sammanfattning Denna granskning har omfattat hantering enligt riktlinjen för landstingets

Läs mer

REGLEMENTE FÖR REVISORERNA I MÖLNDALS STAD

REGLEMENTE FÖR REVISORERNA I MÖLNDALS STAD REGLEMENTE FÖR REVISORERNA I MÖLNDALS STAD den 18 september 2014 Ersätter reglemente enligt fullmäktiges beslut den 8 november 2006, 216. Utöver det som föreskrivs i kommunallagen, andra lagar, kommungemensamt

Läs mer

Riktlinjer för intern styrning och kontroll

Riktlinjer för intern styrning och kontroll 1(10) Riktlinjer för intern styrning och kontroll 2(10) 1. Syfte Dessa riktlinjer syftar till att övergripande beskriva hur AP7 arbetar med frågor som rör intern styrning och kontroll. Riktlinjerna avser

Läs mer

Yttrande över förslag till utskottsinitiativ ifråga om krav på bemanning för en god äldreomsorg

Yttrande över förslag till utskottsinitiativ ifråga om krav på bemanning för en god äldreomsorg 2012-01-16 Dnr 42107/2011 1(7) Avdelningen för regler och tillstånd Birgitta Resenius Birgitta.resenius@socialstyrelsen.se Riksdagens socialutskott 100 12 STOCKHOLM Yttrande över förslag till utskottsinitiativ

Läs mer

3 Delegationen Bestämmelser om delegationens uppgifter finns i 138 i lagen om kommunala pensioner.

3 Delegationen Bestämmelser om delegationens uppgifter finns i 138 i lagen om kommunala pensioner. 1 (5) Instruktion för Keva Godkänd av delegationen 13.3.2014, träder i kraft 13.5.2014 I ALLMÄNT 1 Tillämpning I denna instruktion ges bestämmelser om den kommunala pensionsanstalten Kevas organ och verksamhet

Läs mer

Forskarskolornas och doktorandprogrammens organisation och administration

Forskarskolornas och doktorandprogrammens organisation och administration 16.8.2013 Forskarskolornas och doktorandprogrammens organisation och administration Helsingfors universitets styrelse beslutade 24.4.2013 att universitetet i sin doktorsutbildning övergår till en struktur

Läs mer

Justitiekanslersämbetets arbetsordning

Justitiekanslersämbetets arbetsordning Justitiekanslersämbetets arbetsordning Given i Helsingfors den 17 december 2007 Med stöd av 12 2 mom. lagen om justitiekanslern i statsrådet (193/2000) och 3 statsrådets förordning om justitiekanslersämbetet

Läs mer

I artikel 11 i mervärdesskattedirektivet föreskrivs angående mervärdesskattegrupper följande.

I artikel 11 i mervärdesskattedirektivet föreskrivs angående mervärdesskattegrupper följande. 2008-11-19 Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Enheten för mervärdesskatt och punktskatter, S2 Christoffer Andersson Calafatis Telefon +46 8 405 12 30 Telefax +46 8 10 98 41 E-post christoffer.andersson-calafatis@finance.ministry.se

Läs mer

Betänkandet Arkiv för alla - nu och i framtiden (SOU 2002:78)

Betänkandet Arkiv för alla - nu och i framtiden (SOU 2002:78) Generaldirektören Datum: 28 februari 2003 Diarienr: 1836-2002 Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Betänkandet Arkiv för alla - nu och i framtiden (SOU 2002:78) Sammanfattning Domstolsverket tillstyrker

Läs mer

GRÄSTORPS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING UTSÄNDNING NR 7 AVSNITT NR 4.7 Datum Sid 1 (1-5) 2006-11-23 REGLEMENTE FÖR REVISORERNA I GRÄSTORPS KOMMUN

GRÄSTORPS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING UTSÄNDNING NR 7 AVSNITT NR 4.7 Datum Sid 1 (1-5) 2006-11-23 REGLEMENTE FÖR REVISORERNA I GRÄSTORPS KOMMUN Datum Sid 1 (1-5) REGLEMENTE FÖR REVISORERNA I GRÄSTORPS KOMMUN Fastställt av kommunfullmäktige, 75, att gälla från 2007-01-01. Revisionens roll 1 Revisorerna och lekmannarevisorerna (revisionen) är fullmäktiges

Läs mer

Riksrevisionens granskning av Sveriges riksbank 2003

Riksrevisionens granskning av Sveriges riksbank 2003 Revisionsrapport Sveriges riksbank Direktionen 103 37 STOCKHOLM Datum 2004-03-19 Dnr 32-2004-0135 Riksrevisionens granskning av Sveriges riksbank 2003 Inledning Riksrevisionen har granskat Sveriges riksbanks

Läs mer

Europeisk konvention om utövandet av barns rättigheter

Europeisk konvention om utövandet av barns rättigheter Europeisk konvention om utövandet av barns rättigheter Inledning Europarådets medlemsstater och övriga stater som undertecknat denna konvention, som beaktar att Europarådets ändamål är att uppnå en större

Läs mer

Granskning av Intern kontroll

Granskning av Intern kontroll www.pwc.se Revisionsrapport Lars Wigström Cert. kommunal revisor Granskning av Intern kontroll Vingåkers kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattande bedömning och rekommendationer... 1 2. Inledning...3

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Utkast till KOMMISSIONENS BESLUT. av den [ ] om ändring av dess arbetsordning BILAGA

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Utkast till KOMMISSIONENS BESLUT. av den [ ] om ändring av dess arbetsordning BILAGA SV EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den K(2002) 99 Utkast till KOMMISSIONENS BESLUT av den [ ] om ändring av dess arbetsordning BILAGA BESTÄMMELSER FÖR DOKUMENTHANTERING Utkast till KOMMISSIONENS

Läs mer

Vad är kommunal revision? Den revision som bedrivs i kommuner, landsting, regioner och kommunalförbund

Vad är kommunal revision? Den revision som bedrivs i kommuner, landsting, regioner och kommunalförbund Vad är kommunal revision? Den revision som bedrivs i kommuner, landsting, regioner och kommunalförbund Den här bildserien informerar om vad den kommunala revisionen är och hur den fungerar. Bilderna kan

Läs mer

Reglemente för landstingets revisorer

Reglemente för landstingets revisorer Reglemente för landstingets revisorer Mandatperioden 2015 2018 Fastställt av landstingsfullmäktige den 29 30 oktober 2014, 145 2014-10-29--30 14LS7144 2(7) REGLEMENTE FÖR LANDSTINGET VÄSTERNORRLANDS REVISORER

Läs mer

Revisorsnämndens uttalande dokumentationskrav vid tillämpning av analysmodellen i samband med fristående rådgivning m.m.

Revisorsnämndens uttalande dokumentationskrav vid tillämpning av analysmodellen i samband med fristående rådgivning m.m. UTTALANDE 2003-06-11 Dnr 2003-576 Revisorsnämndens uttalande dokumentationskrav vid tillämpning av analysmodellen i samband med fristående rådgivning m.m. 1. Inledning Revisorslagen (2001:883) trädde i

Läs mer

Distriktsstadgar Malmöhusdistriktet

Distriktsstadgar Malmöhusdistriktet Distriktsstadgar Malmöhusdistriktet Kapitel 1 Inledande bestämmelser 1 Distriktet är ett regionalt organ för Riksförbundet Unga Musikanter. Distriktets medlemmar är de medlemsföreningar i RUM, vilkas säte

Läs mer

HÖRBY KOMMUN Flik: 6 Författningssamling Sida: 1 (-7)

HÖRBY KOMMUN Flik: 6 Författningssamling Sida: 1 (-7) Författningssamling Sida: 1 (-7) REGLEMENTE FÖR SOCIALNÄMNDEN Utöver det som föreskrivs om nämnder i kommunallagen gäller bestämmelserna i detta reglemente. SOCIALNÄMNDENS ANSVARSOMRÅDE 1 Nämnden fullgör

Läs mer

FÖRSLAG TILL REVIDERAT REGLEMENTE FÖR LOMMA KOMMUNS REVISORER

FÖRSLAG TILL REVIDERAT REGLEMENTE FÖR LOMMA KOMMUNS REVISORER 1 (5) FÖRSLAG TILL REVIDERAT REGLEMENTE FÖR LOMMA KOMMUNS REVISORER Bilaga Revisionen 9/12 Revisorerna och lekmannarevisorerna (revisionen) är fullmäktiges och ytterst medborgarnas demokratiska instrument

Läs mer

Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd

Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Innehåll

Läs mer

Instruktion för valberedningen i Dalarnas Försäkringsbolag

Instruktion för valberedningen i Dalarnas Försäkringsbolag Instruktion 1 Instruktion för valberedningen i Fastställd av ordinarie bolagsstämma den Instruktion 2 Innehåll 1 INLEDNING... 3 1.1 Bakgrund och syfte... 3 1.2 Omfattning och ikraftträdande... 3 1.3 Kommunikation

Läs mer

Revisionsreglemente för revisorerna i Hudiksvalls kommun

Revisionsreglemente för revisorerna i Hudiksvalls kommun Revisionsreglemente för revisorerna i Hudiksvalls kommun Revisionens roll 1 Revisorerna och lekmannarevisorerna (revisionen) är fullmäktiges och ytterst medborgarnas demokratiska instrument, för granskning

Läs mer

Fastighetsnämndens delegeringsordning. Fastställd av fastighetsnämnden den 13 februari 2015 10, Dnr 20/2015

Fastighetsnämndens delegeringsordning. Fastställd av fastighetsnämnden den 13 februari 2015 10, Dnr 20/2015 delegeringsordning Fastställd av fastighetsnämnden den 13 februari 2015 10, Dnr 20/2015 PRINCIPER FÖR BESLUT MED STÖD AV DELEGERINGSBESTÄMMELSER Innebörd Att fatta beslut med stöd av delegeringsbestämmelser

Läs mer

Slutbetänkande av Föreningslagsutredningen: En ny lag om ekonomiska föreningar (SOU 2010:90) Ert dnr Ju2010/9441/L1

Slutbetänkande av Föreningslagsutredningen: En ny lag om ekonomiska föreningar (SOU 2010:90) Ert dnr Ju2010/9441/L1 YTTRANDE 2011-09-06 Dnr 2011-128 Justitiedepartementet 103 33 STOCKHOLM Slutbetänkande av Föreningslagsutredningen: En ny lag om ekonomiska föreningar (SOU 2010:90) Ert dnr Ju2010/9441/L1 Inledning Revisorsnämnden

Läs mer

En praktisk vägledning. Europeiskt Rättsligt Nätverk på privaträttens område

En praktisk vägledning. Europeiskt Rättsligt Nätverk på privaträttens område Användning av videokonferenser vid bevisupptagning i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur enligt rådets förordning (EG) nr 1206/2001 av den 28 maj 2001 En praktisk vägledning Europeiskt Rättsligt

Läs mer

RIKSDAGENS Dnr 12/2012 ARVODESNÄMND Sven Johannisson VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR ÅR 2011

RIKSDAGENS Dnr 12/2012 ARVODESNÄMND Sven Johannisson VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR ÅR 2011 RIKSDAGENS Dnr 12/2012 ARVODESNÄMND Sven Johannisson VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR ÅR 2011 Godkänd av nämnden vid sammanträde den 10 april 2012 1 1. Inledning Riksdagens arvodesnämnd är en självständig myndighet

Läs mer

Slutande av Avtal om Rådet för partsgemensamt stöd inom det statliga avtalsområdet

Slutande av Avtal om Rådet för partsgemensamt stöd inom det statliga avtalsområdet Förhandlingsprotokoll 2008-05-23 Parter Arbetsgivarsidan: Arbetsgivarverket Arbetstagarsidan: OFR:s förbundsområden inom det statliga förhandlingsområdet sammantagna Saco-S Facket för Service och Kommunikation

Läs mer

2001-01-09 1427-2000. Till Justitiedepartementet. Juridiska sekretariatet

2001-01-09 1427-2000. Till Justitiedepartementet. Juridiska sekretariatet Datum Dnr 2001-01-09 1427-2000 Juridiska sekretariatet Till Justitiedepartementet Yttrande över bisyssleutredningens betänkande Offentligt anställdas bisysslor (SOU 2000:80) (Ert diarienummer Ju2000/4719/PP)

Läs mer

Storumans kommun. Ägarpolicy för. Antagen av kommunfullmäktige 2013-09-24 94

Storumans kommun. Ägarpolicy för. Antagen av kommunfullmäktige 2013-09-24 94 Storumans kommun Ägarpolicy för Storumans kommun Antagen av kommunfullmäktige 2013-09-24 94 Ägarpolicy för Storumans kommun Allmänt 1. Inledning Delar av Storuman kommuns verksamhet bedrivs i aktiebolagsform.

Läs mer

Förskolechefens möjligheter att delegera och förskolors organisation

Förskolechefens möjligheter att delegera och förskolors organisation Förskolechefens möjligheter att delegera och förskolors organisation Här kan du läsa om hur Skolinspektionen tolkar reglerna om förskolechefens möjlighet att delegera och förskolors organisation, i samband

Läs mer

Bolagspolicy för Tjörns kommun Antagen av kommunfullmäktige 2009-04-16 (KF 45)

Bolagspolicy för Tjörns kommun Antagen av kommunfullmäktige 2009-04-16 (KF 45) Bolagspolicy för Tjörns kommun Antagen av kommunfullmäktige 2009-04-16 (KF 45) 1 Bakgrund Genom beslut i kommunfullmäktige den 22 december 2008 (KF 175) beslutades att bilda en bolagskoncern med Tjörns

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-02-06. Viss kreditgivning till konsumenter

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-02-06. Viss kreditgivning till konsumenter 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-02-06 Närvarande: F.d. justitieråden Leif Thorsson och Marianne Eliason samt justitierådet Gudmund Toijer. Viss kreditgivning till konsumenter Enligt

Läs mer

Stockholm den 16 januari 2013

Stockholm den 16 januari 2013 R-2012/1860 Stockholm den 16 januari 2013 Till Arbetsmarknadsdepartementet A2012/3134/ARM Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 16 oktober 2012 beretts tillfälle att avge yttrande över Uppsägningstvistutredningens

Läs mer

Socialstyrelsens yttrande över betänkandet Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning

Socialstyrelsens yttrande över betänkandet Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning 2012-04-20 Dnr 1.4-10032/2012 1(7) Avdelningen för regler och tillstånd Johanna Eksgård Johanna.eksgard@socialstyrelsen.se Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Socialstyrelsens yttrande

Läs mer

Barnfonden Insamlingsstiftelse. Organisationsnummer 846003-9020. Har vid sammanträde den 23 februari 2015 beslutat fastställa denna

Barnfonden Insamlingsstiftelse. Organisationsnummer 846003-9020. Har vid sammanträde den 23 februari 2015 beslutat fastställa denna Sida 1 av 5 Barnfonden Insamlingsstiftelse Organisationsnummer 846003-9020 Har vid sammanträde den 23 februari 2015 beslutat fastställa denna INSTRUKTION FÖR GENERALSEKRETERAREN MED INSTRUKTION FÖR DEN

Läs mer

RIKTLINJER FÖR UMEÅ KOMMUNKONCERNS FINANSIELLA VERKSAMHET

RIKTLINJER FÖR UMEÅ KOMMUNKONCERNS FINANSIELLA VERKSAMHET Stadsledningskontoret RIKTLINJER FÖR UMEÅ KOMMUNKONCERNS FINANSIELLA VERKSAMHET Dokumenttyp Riktlinjer Dokumentansvar Kommunfullmäktige Dokumentnamn Riktlinjer för Umeå kommunkoncerns finansiella verksamhet

Läs mer

ÄGARPOLICY FÖR NORRKÖPINGS KOMMUN. Fastställd av kommunfullmäktige 1999-06-17, 116

ÄGARPOLICY FÖR NORRKÖPINGS KOMMUN. Fastställd av kommunfullmäktige 1999-06-17, 116 ÄGARPOLICY FÖR NORRKÖPINGS KOMMUN Fastställd av kommunfullmäktige 1999-06-17, 116 Bakgrund och syfte Kommunen bedriver verksamhet i såväl nämnd- som bolagsform. Inom kommunen skall en helhets- och samsyn

Läs mer

I denna policy ska termer och beteckningar ha följande betydelse.

I denna policy ska termer och beteckningar ha följande betydelse. ERSÄTTNINGSPOLICY I denna policy ska termer och beteckningar ha följande betydelse. Betydande risktagare: En anställd vars arbetsuppgifter har en väsentlig inverkan på Bolagets riskprofil. Dessa personer

Läs mer

~ Ekobrottsmyndigheten

~ Ekobrottsmyndigheten ~ Ekobrottsmyndigheten YTTRANDE Datum 2012-11-19 l (5) Verksjurist Liselotte Westerlind Rättsenheten Ert dn r Ju2012/54311 DOM D nr EBM A-2012-0385 Justitiedepartementet Enheten för processrätt och domstolsfrågor

Läs mer

Kommunal Författningssamling

Kommunal Författningssamling Kommunal Författningssamling Koncernpolicy för Kävlinge kommun Dokumenttyp Beslutande organ Förvaltningsdel Policy Kommunstyrelsen Kommunkansliet Antagen 2002-03-14, Kf 12/02:1 Ansvar Kanslichef Koncernpolicy

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning med instruktion för Kronofogdemyndigheten; SFS 2006:883 Utkom från trycket den 21 juni 2006 utfärdad den 8 juni 2006. Regeringen föreskriver följande. Uppgifter 1

Läs mer

Ägardirektiv för AB Ekerö Bostäder

Ägardirektiv för AB Ekerö Bostäder 2013-05-15 Rev. 2013-05-27 Regler och ansvar Inledning Ägardirektiv för AB Ekerö Bostäder Kommunen äger AB Ekerö Bostäder för att förverkliga kommunala ändamål. Verksamheten syftar ytterst till att skapa

Läs mer

KOMMUNENS REVISORER BUDGET 2011 OCH 2012 MED PLAN FÖR 2013-2014

KOMMUNENS REVISORER BUDGET 2011 OCH 2012 MED PLAN FÖR 2013-2014 43 KOMMUNENS REVISORER BUDGET 2011 OCH 2012 MED PLAN FÖR 2013-2014 Sammanfattning av nämndens viktigaste effektmål och prioriterade aktiviteter Enligt kommunallagen ska revisorerna, i den omfattning som

Läs mer

Ägaranvisningar för Stockholms universitet Holding AB

Ägaranvisningar för Stockholms universitet Holding AB 1 BESLUT 2015-04-24 Dnr SU 1.2.1-3150-14 Universitetsstyrelsen Agneta Stenborg Universitetsjurist Ledningskansliet Ägaranvisningar för Stockholms universitet Holding AB Dessa anvisningar syftar till att

Läs mer

ERSÄTTNINGSPOLICY Bakgrund Definitioner Nordiska Kreditmarknadsaktiebolaget Stockholm

ERSÄTTNINGSPOLICY Bakgrund Definitioner Nordiska Kreditmarknadsaktiebolaget Stockholm ERSÄTTNINGSPOLICY 1. Bakgrund 1.1. Finansinspektionens föreskrifter FFFS 2011:1 innehåller bestämmelser om hur bl.a. kreditmarknadsbolag ska mäta, styra, rapportera och kontrollera de risker som ersättningssystem

Läs mer

6 MBL 6.1 FÖRHANDLINGSORDNING

6 MBL 6.1 FÖRHANDLINGSORDNING 1 6.1 Förhandlingsordning vid 6.1.1 MBL och dess tillämpning Allt fackligt medinflytande i gällande arbetsrättslig lagstiftning och andra för statsförvaltningen gemensamma lagar och avtal har sin grund

Läs mer

Yttrande över SOU 2012:84 Näringsförbud tillsyn och effektivitet

Yttrande över SOU 2012:84 Näringsförbud tillsyn och effektivitet YTTRANDE Diarienr AD 138/2013 851 81 Sundsvall 2013-04-16 1 (5) Tfn: 060-18 40 00 Fax: 060-12 98 40 bolagsverket@bolagsverket.se www.bolagsverket.se Näringsdepartementet Enheten för marknad och konkurrens

Läs mer

Riktlinjer för delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter

Riktlinjer för delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter Vår ref: Ingrid Björkman medicinskt ansvarig sjuksköterska Datum: justerat 2011-03-24 Riktlinjer för delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter Gällande författningar Patientsäkerhetslag (SFS 2011:1)

Läs mer

Underrättelser till enskilda vid internationell rättslig hjälp vid två internationella åklagarkammare

Underrättelser till enskilda vid internationell rättslig hjälp vid två internationella åklagarkammare Uttalande SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN 2014-11-06 Dnr 589-2013 Underrättelser till enskilda vid internationell rättslig hjälp vid två internationella åklagarkammare 1. SAMMANFATTNING Säkerhets-

Läs mer

Tid för undervisning lärares arbete med skriftliga individuella utvecklingsplaner (Ds 2013:23)

Tid för undervisning lärares arbete med skriftliga individuella utvecklingsplaner (Ds 2013:23) D nr YTTRANDE Stockholm 2013-07-10 Handläggare Anna Gabrielsson Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Tid för undervisning lärares arbete med skriftliga individuella utvecklingsplaner (Ds 2013:23)

Läs mer

Resultatområdet för extern revision är underställt revisionsnämnden. Stadens externa revision leds av stadsrevisorn.

Resultatområdet för extern revision är underställt revisionsnämnden. Stadens externa revision leds av stadsrevisorn. 1 R E V I S I O N S S T A DG A F Ö R V A N D A S T A D Godkänd av stadsfullmäktige den 28.1.2008. I kraft från och med 1.3.2008 1 Uppgiftsområde Den externa revisionen svarar för ordnandet av den externa

Läs mer

Rev. Revisionsplan 2014. Antagen av Solna stads revisorer 14-02-19

Rev. Revisionsplan 2014. Antagen av Solna stads revisorer 14-02-19 Rev Revisionsplan 2014 Antagen av Solna stads revisorer 14-02-19 Revisionens övergripande inriktning och arbetssätt I vårt arbete strävar vi efter effektivitet och mervärde. Revisionens arbete fokuserar

Läs mer

Reglemente för revisorerna i Regionförbundet Västerbottens län

Reglemente för revisorerna i Regionförbundet Västerbottens län Reglemente för revisorerna i Regionförbundet Västerbottens län Antagen av Förbundsfullmäktige 2012-11-28, 52 Dnr: 12RV0269 Inledning Revisorerna är förbundsfullmäktiges och ytterst medborgarnas demokratiska

Läs mer

STADGAR för ÖREBRO OCH VÄSTMANLANDS LÄNS HANDELSKAMMARFÖRENING och HANDELSKAMMAREN MÄLARDALEN FÖR ÖREBRO OCH VÄSTMANLANDS LÄN

STADGAR för ÖREBRO OCH VÄSTMANLANDS LÄNS HANDELSKAMMARFÖRENING och HANDELSKAMMAREN MÄLARDALEN FÖR ÖREBRO OCH VÄSTMANLANDS LÄN STADGAR för ÖREBRO OCH VÄSTMANLANDS LÄNS HANDELSKAMMARFÖRENING och HANDELSKAMMAREN MÄLARDALEN FÖR ÖREBRO OCH VÄSTMANLANDS LÄN Antagna av Handelskammarföreningen - den 18 mars 1992 och den 5 maj 1992 (årsmöte)

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 12 november 2009 Ö 1342-09 KLAGANDE Albihns Service Aktiebolag, 556519-9253 Box 5581 114 85 Stockholm Ombud: Advokat A-CN och jur.kand.

Läs mer

Revisionsrapport avseende granskning av Folke Bernadotteakademin

Revisionsrapport avseende granskning av Folke Bernadotteakademin Revisionsrapport Folke Bernadotteakademin 872 64 SANDÖVERKEN Datum 2004-02-09 Dnr 32-2003-0783 Revisionsrapport avseende granskning av Folke Bernadotteakademin Riksrevisionen har granskat verksamheten

Läs mer

Reglemente för ekonomisk förvaltning och intern kontroll avseende Norrköpings kommuns nämnder och förvaltningar

Reglemente för ekonomisk förvaltning och intern kontroll avseende Norrköpings kommuns nämnder och förvaltningar Riktlinje 2011-05-30 Reglemente för ekonomisk förvaltning och intern kontroll avseende Norrköpings kommuns nämnder och förvaltningar KS-584/2010 Detta reglemente gäller från och med den 1 januari 2005.

Läs mer

REMISSVAR 1 (5) 2013-03-12 2013-1712-2

REMISSVAR 1 (5) 2013-03-12 2013-1712-2 0 REMISSVAR 1 (5) HEMLIG Mottagare Justitiedepartementet 103 33 Stockholm En tydligare organisation för Säkerhetspolisen (SOU 2012:77) Sammanfattning Säkerhetspolisen är mycket positiv till betänkandets

Läs mer

Revisionsrapport. Sveriges Lantbruksuniversitets årsredovisning 2008. 1. Sammanfattning

Revisionsrapport. Sveriges Lantbruksuniversitets årsredovisning 2008. 1. Sammanfattning Revisionsrapport Sveriges Lantbruksuniversitet Box 7070 750 07 Uppsala Datum Dnr 2009-03-30 32-2008-0760 Sveriges Lantbruksuniversitets årsredovisning 2008 Riksrevisionen har granskat Sveriges Lantbruksuniversitets

Läs mer