Bedömning och beslut i vård- och omsorgsärenden. Förvaltningshandbok om handläggning av ärenden enligt SoL uppdaterad 2009

Transkript

1 Bedömning och beslut i vård- och omsorgsärenden Förvaltningshandbok om handläggning av ärenden enligt SoL uppdaterad 2009 Margareta Lindelöf Ann-Christine Burman Socialtjänsten Reviderad den 13 oktober 2009

2 1. INLEDNING 4 BAKGRUND 4 2. LAGSTIFTNING 6 INDIVIDUELL FÖRDELNING GENOM BEHOVSPRÖVNING 6 SERVICE- OCH HUSHÅLLSNÄRA TJÄNSTER 8 3. HANDLÄGGNINGSGÅNGEN 9 INDIVIDUELLT BEHOVSPRÖVAT BISTÅND 9 ANSÖKAN 9 UTREDNING 9 BESLUT 10 INSKRÄNKNINGAR I BISTÅNDSRÄTTEN 11 BEHOVET KAN TILLGODOSES PÅ ANNAT SÄTT 11 BEHOVET RYMS INTE INOM RAMEN FÖR SKÄLIG LEVNADSNIVÅ 11 FÖRENKLAD HANDLÄGGNING GENOM KOMMUNAL RIKTLINJE OM ÅLDER 12 GENERELL SERVICE 12 EN SAMMANFATTANDE BILD 12 OM VERKSTÄLLIGHET BEHOVSPRÖVAD HEMTJÄNST 14 UTGÅNGSPUNKTER 14 A. PERSONLIG OMVÅRDNAD 15 PÅ/AVKLÄDNING 16 HYGIEN M M 16 FÖRFLYTTNINGAR INOM OCH UTANFÖR BOSTADEN 16 BÄDDNING 16 MÅLTIDER 17 TRYGGHETSASPEKTER 17 ASSISTANS MED EGENVÅRD 18 ANDRA INSATSER SOM RÖR PERSONLIG OMVÅRDNAD 18 B. PRAKTISK HJÄLP 18 STÄDNING 18 FÖNSTERPUTS 19 TVÄTT OCH KLÄDVÅRD 19 INKÖP OCH ANDRA ÄRENDEN 19 C. ETT AKTIVT OCH MENINGSFULLT LIV FÖRENKLAD HANDLÄGGNING 21 2

3 HEMTJÄNST 21 TRYGGHETSLARM GENERELL HJÄLP 22 UPPSÖKANDE VERKSAMHET 22 ANHÖRIGCENTER 22 DAGCENTRALER 22 FIXAR N 22 SPISVAKT SÄRSKILT BOENDE 24 KRITERIER FÖR INFLYTTNING TILL SÄRSKILT BOENDE 24 BESLUT OM VERKSTÄLLIGHET AV SÄRSKILT BOENDE 25 A. ÄLDREBOENDE DEMENSSJUKDOM SOMATISK/FYSISK/PSYKISK SJUKDOM 26 B. SERVICEHUS STORT OMVÅRDNADSBEHOV ANNAT SKÄL 26 KORTTIDSVÅRD 27 INSATSER I ÄLDREBOENDE 27 A. HJÄLP I HEMMET - BOENDE: 27 B. DE INDIVIDUELLT PRÖVADE INSATSERNA KAN BESTÅ AV 28 FÖRÄNDRADE BEHOV, UPPFÖLJNING OCH OMPRÖVNING 28 ANSÖKAN OM INSATSER STÖD TILL ANHÖRIGA 30 HEMTJÄNST 30 A. AVLÖSNING I HEMMET 30 B. AVLÖSNING I FORM AV AKTIVITETSCENTRUM (DAGVÅRD) FÖR PERSONER MED DEMENSSJUKDOM 31 AVLÖSNING I FORM AV KORTTIDSVÅRD ELLER VÄXELVÅRD 31 KONTANTBIDRAG TID, FREKVENS OCH BESLUTENS GILTIGHET 33 TID- OCH FREKVENSASPEKTER 33 BESLUTENS GILTIGHET 33 UPPFÖLJNING OCH OMPRÖVNING AV BESLUT 33 VERKSTÄLLANDE AV BESLUT 34 REFERENSER 35 3

4 1. Inledning Bakgrund En majoritet av alla beslut enligt socialtjänstlagen (SoL) som rör omsorg om äldre och funktionshindrade fattas på handläggarnivå. Genom sina bedömningar och beslut kommer handläggarna att avgöra och fördela merparten av den budget som socialnämnden tilldelat äldreomsorgen i Sundsvall. Med andra ord har socialtjänstens biståndshandläggare ett stort inflytande. Å ena sidan utgör detta inflytande en maktfaktor, å andra sidan läggs ett stort ansvar på biståndshandläggarna. Besluten påverkar såväl enskilda hjälpsökande respektive hjälptagare 1 som äldreomsorgen som organisation. Ett beslut om bistånd kan stå i motsats till de resurser som programområdet tilldelats. Men det kan också vara så att ett beslut anpassas till de tilldelade ramarna. 2 Hur hjälpen till äldre och funktionshindrade ska fördelas kan emellertid avgöras på fler nivåer inom organisationen. Förutom handläggarnivån via de individuella bedömningarna, kan beslut av omfattande eller prejudicerande karaktär ligga på handläggningschefsnivå, medan beslut av generell karaktär bör fattas av socialnämnden. Vad som kan anses utgöra skälig levnadsnivå i en enskild kommun kan kopplas till en politiska nivå, eftersom frågan är av generell karaktär. Socialnämnden har fattat beslut om riktlinjer för skälig levnadsnivå för följande biståndsinsatser: städning, fönsterputs, tvätt- och klädvård, inköp, aktiviteter, servicehus och makar samt avlösning i form av korttidsvård eller växelvård. Att vissa aspekter som rör fördelningen av hjälp till äldre och funktionshindrade lyfts är viktigt för att ge biståndshandläggarna ett stöd. Stödet behöver handläggarna för att kunna fatta beslut som rimmar med den budgetram som tilldelats äldreomsorgen. Ett stöd i form av vissa riktlinjer i fråga om vad som kan anses som skälig levnadsnivå innebär vidare att handläggarna får mer tid för just individuella bedömningar. Vad som avses är att lägga ansvaret på rätt nivå inom organisationen. För kommunens äldre och funktionshindrade är det bra om det finns hjälp som fördelas via en generell nivå. Men det är också angeläget att kommunens medborgare känner till vad man kan förvänta sig när det gäller en hjälp som fördelas individuellt. Mot denna bakgrund fick kansliet i uppdrag 2004 att utarbeta riktlinjer som ger handläggarna stöd när det gäller beslut om bistånd till kommunens äldre och funktionshindrade. En rapport med förslag har redovisats inför socialnämndens 1 Den hjälpsökande blir hjälptagare när ett beslut om bistånd beviljats och verkställs. 2 Lindelöf & Rönnbäck

5 arbetsutskott vid flera tillfällen under Emellertid återremitterades förslaget. Den 19 februari 2008 antog socialnämnden en riktlinje, vilken ger personer som fyllt 80 år rätt till ett antal insatser som varje person själv väljer. Insatserna beviljas enligt skälig levnadsnivå antagna av socialnämnden. Den sökande ska vara bosatt i Sundsvalls kommun och att alla i hushållet ska ha uppnått ålderskriteriet 80 år. Dessa uppgifter utgör beslutsunderlaget. Uppfylls kriterierna kan följande insatser väljas för varje hushåll: städning, tvätt och klädvård, inköp samt aktivitet. Avgiften för dessa insatser hanteras som övrigt bistånd med hjälp i hemmet, vilket innebär att avgiften ryms inom ramen för maxtaxan. Om den sökande efterfrågar en mer frekvent insats eller ytterligare insatser så ska ärendet gå till sedvanlig prövning av biståndsbehovet. Den 1 juli 2006 trädde en lag i kraft som ger kommunerna möjlighet att ge personer som fyll 67 år en generellt riktad hjälp i form av serviceinsatser. 5

6 2. Lagstiftning Till socialnämndens uppgifter hör bl a att underlätta för den enskilde att kunna bo hemma och att kunna ha kontakt med andra genom hemtjänst, dagverksamheter eller annan liknande tjänst. Socialnämnden/socialtjänsten förväntas arbeta utifrån olika nivåer där den individuella nivån utgörs av vad socialtjänstlagen föreskriver om den individuellt fördelade hjälpen, medan den generella nivån utgörs av hjälp i form av allmänt inriktade insatser. Den individuellt riktade hjälpen till äldre och funktionshindrade fördelas i en handläggningsprocess och är vad som avses med myndighetsutövning. Handläggningen utförs av myndighetens företrädare biståndshandläggare som tar emot ansökan, utreder behovet och fattar beslutet. Först när beslutet är fattat vidtar verkställighetsprocessen då själva hjälpen förmedlas. Ett beslut eller närmare bestämt det i en ansökan som avslås som kan överklagas hos Länsrätten, som då gör en rättslig prövning. Hur myndigheten (socialtjänsten) väljer att verkställa det fattade beslutet ska inte tas upp i beslutet och kan heller inte överklagas. Individuell fördelning genom behovsprövning Den individuella fördelningen av hjälp till äldre eller funktionshindrade baseras på en prövning av rätten till bistånd enligt 4 kap 1 SoL, vilket initieras av att den enskilde eller genom ombud/legal ställföreträdare begär hjälp i hemmet eller ansöker om bostad i någon av kommunens särskilda boendeformer. Figur 1: Schematisk bild över handläggningsprocessen för den individuellt fördelade hjälpen och verkställighetsprocessen i form av en behovsprövning. FÖRDELNING AV HJÄLP FÖRMEDLING AV HJÄLP 3 Handläggningsprocess/myndighetsutövning Verkställighetsprocess Begäran/ Ansökan Utredning av behov Beslut om bistånd Hjälp i form av hemtjänst i ordinärt boende eller hjälp i kommunens särskilda boendeformer. 4 Inflyttning i ett särskild boende. En ansökan begäran om hjälp ska alltid handläggas genom att en utredning inleds. Utredningen går ut på att den enskildes behov och livssituation kart- 3 Hjälp eller insatser som beviljats verkställs via den kommunala hemtjänsten eller i genom en bostad i kommunens särskilda boendeformer. Men beviljade insatser skulle kunna verkställas av annan utförare om det som rör den verkställande delen är underdimensionerad eller otillräcklig i något avseende. Exempel på detta är när hemtjänstens personal inte lagar mat utan beslutet avser hemsänd färdiglagad mat som tas från privata entreprenörer. 4 Både i hemtjänsten och i ett särskilt boende finns sjuksköterskor som ansvarar för behov av hälso- och sjukvård inom hemtjänstområdet respektive boendet enlig hälsooch sjukvårdslagen (HSL). 6

7 läggs. Handläggaren ska därefter ta ställning till om behovet och det begärda kan tillgodoses på annat sätt. Vidare ska handläggaren bedöma om det uttalade behovet ryms inom vad som kan anses som skälig levnadsnivå. Är behovet skäligt och inte kan tillgodoses på annat sätt har den hjälpsökande rätt till bistånd. Enligt många lagar är det normen som styr, vilket innebär att likartade behov ger lika beslut. Så sker när beslut fattas enligt LSS, d v s lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade. En hjälpsökande kan beviljas hjälp med en eller fler av nio förutbestämda insatser under förutsättning att han eller hon tillhör en av LSS:s tre personkretsar. Beslut enligt SoL socialtjänstlagen bygger emellertid på ett beslutsfattande som ska styras av behovet samtidigt som den beviljade hjälpen ska vara individuellt utformad under förutsättning att den hjälpsökande är berättigad till bistånd. Till synes lika behov kan därför få olika lösningar, vilket ligger inom ramen för den individuella fördelningens natur. Det kan förhålla sig så att två personer med samma problem, t ex ett lårbensbrott, har helt olika uppfattning om hygienfrågor. Därför kan en person beviljas hjälp med dusch en gång i veckan, medan en annan i samma situation kan beviljas duschhjälp flera gånger per vecka beroende på vad den hjälpsökande begär och på det enskilda behovet. Även om riktlinjer antas om vad som kan betraktas som skälig levnadsnivå inom en specifik kommun, ska dessa riktlinjer frångås vid en individuell prövning eftersom det är det enskilda behovet som styr. Av olika anledningar kan en person vara i behov av hjälp som skiljer sig från riktlinjerna. Det är det individuellt utredda behovet och ställningstagandet till att behovet inte kan tillgodoses på annat sätt som avgör och att den enskilde behöver insatsen för att vara tillförsäkrad en skälig levnadsnivå. Detta ska framgå av bedömning och beslut. En förenkling av biståndsprövningen har varit föremål för en nationell diskussion. Emellertid gjorde regeringen följande bedömning; Vid bedömningar av enskildas rätt till bistånd enligt socialtjänstlagen (2001:453) krävs individuella prövningar i varje enskilt fall. Socialnämnden bör även fortsättningsvis ha rätt att själv avgöra vilket underlag som behövs för att den skall kunna fatta beslut enligt socialtjänstlagen. 5 Detta innebär att en enskild kommun kan besluta om att förenkla handläggningsprocessen genom att minimera utredningsdelen när det handlar om personer som uppnått en viss ålder där det exempelvis står klart att åldern medför svårigheter att sköta städning av hemmet, tvätt eller inköp. Här kan ett ålderskriterium i form av en riktlinje ersätta utredningen. Hjälp som är generellt riktad är emellertid normbaserad. Exempel på detta är när en angiven insats ges till personer över en viss ålder. 5 Prop 2005/2006:115 sid

8 Service- och hushållsnära tjänster Den 1 juli 2006 fattade riksdagen beslut om en ny lag om kommunal befogenhet att tillhandahålla servicetjänster åt äldre, eftersom det inte funnits något lagstöd att gynna vissa medborgargrupper av likställighetsprincipiella skäl. Nu får en kommun tillhandahålla servicetjänster åt personer som fyllt 67 år utan föregående individuell behovsprövning. Med servicetjänster avses tjänster som är avsedda att förebygga skador, olycksfall eller ohälsa och som inte utgör personlig omvårdnad. Men denna lag inskränker inte de skyldigheter som en kommun har enligt socialtjänstlagen. Figur 2: Schematisk bild över hantering av generellt riktade servicen. FÖRDELNING AV GENERELLT RIKTAD FÖRMEDLING AV HJÄLP HJÄLP/SERVICE Beställs direkt av utföraren. T ex fixartjänster Beträffande övrig hjälp till äldre som återfinns på en generell nivå är uppsökande verksamhet och förebyggande insatser. Förekomst av dagcentraler är exempel på en förebyggande insats, men även hjälp i den egna bostaden kan räknas som förebyggande i sammanhanget. Den generella tilldelningen av hjälp innebär att vissa i förväg fastställda förutsättningar utmynnar i lika insatser som man politiskt överens om i en kommun. 8

9 3. Handläggningsgången Här beskrivs den föreskrivna handläggningsgången för ansökningar om individuellt behovsprövat bistånd, men också hur de ansökningar om bistånd ska hanteras som baseras på en riktlinje om ålder. Individuellt behovsprövat bistånd Ansökan En förutsättning för att få hjälp i form av bistånd är att den enskilde begär hjälp. En begäran får vara muntlig. Det som begärs ska formuleras som en ansökan, varefter ärendet öppnas och en utredning inleds. När det gäller både äldre och funktionshindrade kan initiativet tas av andra, oftast anhöriga men också anställda vid sjukhus i form av en anmälan. Ibland förekommer det att en person kontaktar socialtjänsten för att fråga om vad som gäller för att någon ska få hjälp. Oavsett om det gäller en anmälan eller en förfrågan är biståndshandläggaren skyldig att ta reda på vad detta står för genom en förhandsbedömning. I vissa fall står en anmälan inte för ett ärende varför ingen utredning ska göras. En förfrågan kan därför i vissa fall enbart utgöras av en begäran om information. I andra fall står förfrågan för en ansökan, vilket innebär att utredning ska inledas. Figur 3. Översikt över handläggningen 6 Ansökan Den enskildes begäran om hjälp Utredning 1. Kartläggning Fysiska, psykiska, existentiella, sociala och medicinska behov Egna och omgivningens resurser, livsstil och vanor Beslut Biståndet ska utformas så att det svarar mot behoven och att de tillförsäkrar den enskilde en skälig levnadsnivå 2. Bedömning Hur kan behoven tillgodoses? Behoven i relation till lagstiftningen Föreskrifter om handläggningsgången återfinns i 11 kap 1-12 SoL men också i förvaltningslagen (FL). Utredning Utredningen består av två steg kartläggning och bedömning. Det första steget innebär att den hjälpsökandes behov och livssituation kartläggas. Förutom uppgifter om den hjälpsökandes förmågor och oförmågor bör uppgifter som 6 Lindelöf & Rönnbäck Förslag till beslut formuleras när någon annan än handläggaren ska besluta. Utredningen med förslaget till beslut ska kommuniceras. Likaså ska utredningen kommuniceras när andra tillfört uppgifter i utredningen. 9

10 rör hälsa, bostadssituation och nätverk belysas men även intressen och behov/situation som kan tänkas påverka den sökandes möjlighet att leva ett så självständigt liv som möjligt. Kartläggningen bör emellertid stå i proportion till vad som söks. Det andra steget utgörs av en bedömning. Bedömningen handlar både om ett ställningstagande till hur behoven kan tillgodoses och om behoven står i relation till lagstiftningen. En utredning av ansökan om hjälp ska kommuniceras 7. Med kommunicering avses att den hjälpsökande ska få ta del av det som dokumenterats i utredningen för att kunna yttra sig innan beslut fattas. Härigenom ges den hjälpsökande möjlighet att komplettera eller korrigera utredningen. Om det skiljer mellan den sökandes och handläggarens syn ska denna meningsskiljaktighet framgå i dokumentet! En annan aspekt i utredningsförfarandet är att den hjälpsökande alltid ska tillfrågas om denne går med på att uppgifter inhämtas från andra. Detta kallas för samtycke, vilket också ska framgå i utredningen. Beslut Handläggningen ska alltid avslutas med ett beslut. Figur 3: Modell över handläggningsprocessen med betoning på behov. 8 Ansökan Utredning Beslut Dokumentation Begäran/Ansökan (uttalat behov) Kartläggning (outtalat behov) Den samlade behovsbilden. Anm: Behoven inkluderar både resurser och brister. Ställningstagande: Hur ska behoven tillgodoses? Handläggarens bedömning och motivering i förhållande till den äldres begäran Behov som kan tillgodoses på annat sätt Behov som ej ingår i skälig levnadsnivå Behov som ska tillgodoses av socialtjänsten Avslag med motivering: Avslag med motivering: Beviljas i form av insatser enl Socialtjänstlagen: En ansökan kan innefatta begäran om hjälp med flera uppgifter, t ex ett önskemål om att få hjälp med den personliga hygienen varje dag, att få hjälp med olika måltider, att få sängen bäddad, att få hjälp med inköp. Här är det biståndshandläggarens uppgift att efter utredning och ställningstagande lämna svar på varje del av ansökan. En begäran om hjälp, d v s ansökan kan antingen bifallas i sin helhet eller resultera i ett beslut där den sökta hjälpen i vissa delar 7 Obs! Kommunicering är inte detsamma som delgivning. 8 Lindelöf & Rönnbäck Figuren har dock modifierats något. 10

11 bifalls och i andra delar avslås. Slutligen kan en ansökan helt avslås. Alla avslag ska motiveras, även beslut som inbegriper delvisa avslag. Exempelvis kan en begäran/ansökan om hjälp med matlagning inte utan vidare omvandlas till ett beslut om hemsänd färdiglagad mat (matdistribution). Den begärda matlagningen ska avslås, med motivering att behovet av mat kan tillgodoses på annat sätt. Istället kan då ett beslut fattas om hemsänd färdiglagad mat. Sedan behovet prövats enligt lag är den enskildes önskemål utgångspunkt för valet av insats med hänsyn till kostnad och lämplighet. Inskränkningar i biståndsrätten Behovet kan tillgodoses på annat sätt Det är biståndshandläggarens uppgift att utreda den hjälpsökandes behov av hjälp och dennes livssituation både utifrån det begärda uttalade behovet, men också utifrån behov som inte uttalats. En del av utredningsmomentet utgörs av handläggarens bedömning och ställningstagande om det begärda och behovet kan tillgodoses genom den hjälpsökande själv eller om det finns något annat sätt för den hjälpsökande att få sina behov tillgodosedda. Om behovet kan tillgodoses av den hjälpsökande eller på annat sätt föreligger ingen rätt till bistånd. Om inte ska behovet resultera i ett beslut om bistånd som är individuellt utformat. Detta framgår det första stycket av 4 kap 1 SoL. Behovet ryms inte inom ramen för skälig levnadsnivå En annan inskränkning i biståndsrätten som uppstått genom praxis är om det som begärs i ansökan ryms inom vad kan betraktas som skälig levnadsnivå. Enligt lagen ska den enskilde tillförsäkras en skälig levnadsnivå, vilket anges i det andra stycket i 4 kap 1 SoL. Om det sökta sträcker sig utanför vad som kan betraktas som en skälig levnadsnivå kan det begärda avslås med hänvisning till detta. Vad som innefattas i begreppet skälig levnadsnivå framgår inte av lagtexten. I förarbetena till SoL 9 uttalade departementschefen att det skulle vålla stora svårigheter att närmare söka ange vad som anses som skälig levnadsnivå i lagtexten. Detta måste bedömas med utgångspunkt i bl a den tid och de förhållanden under vilka den hjälpbehövande lever, vilket innebär att detta överlämnas åt kommunerna att fastställa vilken levnadsnivå som skall anses skälig. I praktiken överlämnas denna uppgift till de enskilda handläggarna som får ta ställning till vad som ska utgöra en skälig levnadsnivå för varje person som ansöker om hjälp. 9 Prop 1979/80:1 Del A sid

12 Förenklad handläggning genom kommunal riktlinje om ålder Generell service Den förenklade handläggningen har sin grund i socialtjänstlagens biståndsparagraf och den individuella behovsbedömningen. Avsikten är att göra det enklare för den grupp människor som p g a ålder oftast är i behov av stöd i sin dagliga livsföring, om inte annat så i förebyggande syfte. Åldern, bosättning och att alla i hushållet uppnått ålderskriteriet utgör beslutsunderlaget för att få tillgång till hjälpen och görs via en ansökan hos mottagningsgruppen vid handläggningsenheten. En assistent vid mottagningsgruppen noterar då uppgifterna på en enkel blankett. Kontakten görs per telefon. Den enskilde får ett exemplar av beslutet. Assistenten förmedlar sedan beslutet till ansvarig områdeschef, som ansvarar för att beslutet verkställs. Landets kommuner har sedan den 1 juli 2006 laglig rätt att ge generell hjälp till personer som är 67 år och äldre för att förebygga och undvika fallskador. Denna generella service omfattas inte av någon myndighetsutövning och ska därför inte handläggas. En generell hjälp utförs efter beställning. En sammanfattande bild Som en sammanfattning beskrivs schematiskt de olika sätt på vilken hjälp kan erhållas i Sundsvalls kommun. Figur: Schematisk bild över den behovsprövade hjälpen, förenklad handläggning och generell service. FÖRDELNING AV BISTÅNDSPRÖVAD HJÄLP FÖRMEDLING AV HJÄLP 1. Individuell behovsprövning Verkställighet Begäran/ Ansökan Utredning av behov Beslut om bistånd A. Hjälp i form av hemtjänst i ordinärt boende eller hjälp i kommunens särskilda boendeformer enligt beslut om bistånd. B. Inflyttning i ett särskild boende enligt beslut om bistånd. 2. Förenklad handläggning enligt kommunal riktlinje Beslut lämnas direkt på ansökan som kan ske per telefon där ett fastställt ålderskriterium ersätter utredning. Verkställighet C. Trygghetslarm till personer 80> år D. Hemtjänst med valfri praktisk hjälp till personer i hushåll där alla är 80> år och är bosatta i Sundsvall år med inköp 1 g/vecka, städning 1 g/3:dje vecja, tvätt och kölädvård 1 g/14:e dag och/eller aktivitet 1 g/vecka FÖRDELNING AV GENERELL SERVICE FÖRMEDLING AV HJÄLP 3. Beställning Verkställighet Direkt hos Fixar n per telefon. F. Fixar n-tjänster till personer som är >67 år eller om till personer med funktionshinder. 12

13 Om verkställighet Insatser som beviljats verkställs via den kommunala hemtjänsten eller genom en bostad i kommunens särskilda boendeformer. Men beviljade insatser skulle kunna verkställas av annan utförare, t ex om det som rör den verkställande delen är underdimensionerad eller otillräcklig i något avseende. Exempel på detta är när hemtjänstens personal inte lagar mat utan beslutet avser hemsänd färdiglagad mat som tas från privata entreprenörer. Både i hemtjänsten och i ett särskilt boende finns sjuksköterskor som ansvarar för behov av hälso- och sjukvård inom hemtjänstområdet respektive boendet enlig hälso- och sjukvårdslagen (HSL). 13

14 4. Behovsprövad hemtjänst Utgångspunkter Följande riktlinjer för hur vård- och omsorgsärenden handläggs respektive hanteras i Sundsvall är framtagna med hänsyn till gällande lagstiftning och ska ses som en vägledning vid bedömning och beslut av ärenden enligt socialtjänstlagen (SoL) som rör äldre och funktionshindrade. Utgångspunkten för hjälpen till äldre är socialtjänstlagen (SoL) i form av en individuell behovsprövning. Majoriteten av äldres och funktionshindrades behov av hjälp fördelas på detta sätt. Vid en individuell prövning av en begäran/ansökan om hjälp ska som redan nämnt den hjälpsökandes livssituation och behov utredas. Handläggaren ska härigenom ta ställning till vad den hjälpsökande kan klara respektive inte kan klara själv, om ett behov kan tillgodoses på annat sätt och det sökta kan anses rymmas inom ramen för skälig levnadsnivå för att ett behov ska komma att resultera i ett bistånd. Avsikten med biståndet är att äldre och funktionshindrade ska ges möjlighet att bibehålla eller återfå funktioner. Syftet är rehabiliterande, vilket då ska framgå av utredningsunderlaget. Vid bedömning av en ansökan om vård- och omsorgsinsatser i familjer med barn ska det framgå vad som ligger inom ramen för föräldraansvaret enligt föräldrabalken (FB) där vård- och omsorgsinsatser inte ska utgå. Visar det sig att det brister i föräldraförmågan 10 bör handläggaren informera om möjligheterna till insatser från socialtjänstens Individ- och familjeomsorg (IFO). Hemtjänstens vård- och omsorgsinsatser ska inte täcka behovet av sådana insatser i en familj. Om familjen så önskar kan handläggaren hjälpa till att initiera en kontakt med IFO. En annan aspekt som också påverkar behovsprövningen är det ansvar som man normalt har makar/sammanboende emellan i det gemensamma hushållet. Vad detta ansvar omfattar framgår av äktenskapsbalken (ÄktB). I biståndssammanhang kan man i princip inte tala om service 11 oavsett vad behovet består av, eftersom ett beslut om bistånd alltid handlar om hjälp med det som man inte kan klara att utföra själv! Noteras bör att det i socialtjänstlagen inte heller är preciserat vad man får ansöka om. Detta innebär att det är upp till den hjälpsökande att begära/ansöka om det han eller hon anser sig ha behov av. Av rättssäkerhetsskäl ska en ansökan alltid handläggas och det sökta ska vare 10 Noteras bör att det finns en anmälningsskyldighet när det gäller en underårigs skydd enligt SoL 7 kap Service kan man bara tala om när tjänsten köps av personer som egentligen skulle kunna utföra handlingen själv. 14

15 sig censureras eller omformuleras. Däremot kan en hjälpsökande behöva hjälp att formulera sitt behov. Vissa behov företrädesvis hjälp av praktisk karaktär föreslås bli tillgodosedda genom att en skälig levnadsnivå anges för dessa. När det gäller behov av bostad i särskild boendeform bör vissa kriterier vara uppfyllda för att ett sådant boende ska beviljas. I vissa situationer kan handläggaren behöva stöd i sin bedömning och sitt ställningstagande, t ex i form av ett läkarutlåtande där konsekvensen av ett funktionshinder styrks. Om detta behövs kan den enskilde uppmanas att lämna in utlåtandet eller så kan handläggaren begära att läkare lämnar ett utlåtande. I det senare fallet krävs ett samtycke från den enskilde. Om beslutsunderlaget är ofullständigt finns risk för avslag. Emellertid går socialtjänstlagen alltid före lokala riktlinjer, varför avsteg ska göras utifrån en individuell behovsbedömning i de fall det finns skäl för detta. En utgångspunkt för hjälp till äldre och funktionshindrade i Sundsvall bör vara att alla ska kunna bo kvar i den egna bostaden så långt det är möjligt. Det innebär att även omfattande insatser ska kunna sättas in för personer som föredrar att bo kvar även i livets slutskede. Vad en hjälptagare beviljas och vad som förväntas utföras av hemtjänsten ska tydligt framgå av beslutet. Biståndshandläggaren bör emellertid vara medveten om de kostnader som ett beslut kan resultera i. När ett behov ska tillgodoses genom en insats från socialtjänsten och det finns flera alternativ för att lösa behovet bör detta ske utifrån: den enskildes önskemål lämplighet i jämförelse med andra alternativ om insatsen kan tillgodose skälig levnadsnivå möjlighet till ett självständigt liv kostnaden A. Personlig omvårdnad De insatser som redovisas nedan är de mest förekommande insatserna inom hemtjänsten i fråga om personlig omvårdnad. Som redan nämnts ska avsteg göras från dessa riktlinjer om det visar sig att en hjälpsökande är i behov av att hjälpen utformas efter hans eller hennes specifika och individuella behov. Likaså kan en ansökan avse andra behov och av insatser än av vad som anges här. Det är viktigt att handläggaren är lyhörd för den enskildes uttalade behov och vad ansökan avser. 15

16 På/avklädning Föreligger funktionshinder hos den enskilde ingår i en skälig levnadsnivå att få hjälp med att klä på respektive klä av sig morgon och kväll. Hänsyn ska tas till vad den hjälpsökande själv kan klara i fråga om vissa moment. Hygien m m När det gäller hygien är det skäligt att få hjälp att tvätta sig morgon och kväll samt hjälp med munhygien om man inte klarar detta. Det är också skäligt att få hjälp att duscha eller bada minst en gång i veckan. Hjälp med rakning och/eller hårvård och i förekommande fall make-up är också ett dagligt behov som inräknas i en skälig levnadsnivå om en person inte kan klara detta på egen hand. Hjälp med vård av naglar bör kunna erhållas efter enskilt behov. Det bör noteras att de individuella behoven kan vara olika när det gäller hjälp med hygien. Hjälp med toalettbesök och/eller med inkontinenshjälpmedel hör till personlig omvårdnad, något som alltid måste utformas i nära samråd med den hjälpsökande och efter dennes behov. Förflyttningar inom och utanför bostaden Den som måste ha hjälp för att kunna förflytta sig i och ur säng till rullstol eller som på annat sätt måste få hjälp att förflytta sig inom bostaden har rätt till sådan hjälp. Vad som ska beviljas och hur ofta förflyttningshjälpen ska ske måste utformas efter den hjälpsökandes behov i samråd med denne. Hjälp med förflyttning kan också avse eskort till och från matsal inom ett servicehusboende. 12 Utanför bostaden kan ledsagning beviljas om den enskilde har behov av hjälp med förflyttning och om behovet inte kan tillgodoses på annat sätt, t ex med hjälp av ledsagarservice eller annan aktör. Bäddning Det är skäligt att få sängen bäddad varje dag om den hjälpsökande inte själv klarar detta. Likaså är det i normalfallet skäligt att få sängen renbäddad genom byte av sänglinne var fjortonde dag. Behovet av renbäddning kan emellertid vara mer frekvent exempelvis av inkontinens- och allergiskäl. Den som har andra eller ytterligare behov som rör bäddning får ansöka om detta som då prövas i varje enskilt fall. 12 Se även under insatsområdena inköp samt ett aktivt och meningsfullt liv. 16

17 Måltider Alla personer som av funktionsskäl behöver hjälp med mat har rätt att få denna hjälp i form av exempelvis frukost, lunch, middag och/eller kvällsmål men även mellanmål för- och eftermiddag om behov finns. Vid bedömningen ska dessa faktorer beaktas. Hur måltiderna ska lösas kan variera beroende på det enskilda behovet. Frukost i form av exempelvis kaffe/the, smörgås, gröt eller fil lagas och ställs i ordning av hemtjänstens personal. Detsamma gäller kvällsmål och mellanmål. I normalfallet, d v s där det är möjligt och lämpligt, bör i första hand hemsänd färdiglagad mat matdistribution tillgodose behovet av mat. Men behov av hjälp med lunch och middag kan behöva ordnas på andra sätt, t ex genom att den sökande beviljas hjälp med tillagning eller beredning (t ex värmning i mikrovågsugn) av mat i hemmet av halvfabrikat, fryst eller kyld färdiglagad mat. Maten bör så långt möjligt ordningsställas på ett sätt som den enskilde önskar, eftersom måltider erfarenhetsmässigt har stor social betydelse. Den färdiglagade maten kan behöva kompletteras med sallad, en efterrätt o dyl. I beslutet om hjälp med mat ska hänsyn tas till individuella behov av särskild föda eller beredningskrav. Noteras bör att det finns många sätt på vilket behov av mat och måltider kan lösas. Den enskildes specifika behov ska klart framgå av bedömningen. När hjälp med mat beviljas bör också ställning tas till om den sökande behöver hjälp med dukning, avdukning, disk och/eller hjälp med sopor. Den som inte kan äta utan assistans har rätt att få hjälp med detta. Hjälpen kan bestå av att maten skärs upp eller finfördelas. Assistansen kan också bestå av annat stöd, t ex matning eller att hemtjänstens personal bidrar till att stimulera en hjälptagare att äta. Även om krav aldrig kan ställas är det önskvärt att den som beviljas hjälp med mat har tillgång till mikrovågsugn för att beredningen ska underlättas, i synnerhet när maten består av färdiglagad kyld eller fryst mat. Trygghetsaspekter En person bör som ett första steg beviljas trygghetslarm för att tillgodose ett behov av trygghet. Som ett andra steg kan larmet kombineras med telefontjänst. Om en enskild inte själv kan påkalla hjälp, vid fallrisk, demenssjukdom eller vid uttalad oro och otrygghet som leder till negativa konsekvenser för den enskilde kan en regelbunden tillsyn beviljas. Om det är lämpligt kan behovet av tillsyn kombineras med telefontjänst. 17

18 B. Praktisk hjälp Assistans med egenvård Vanligtvis kan enskilda personer själva sköta sådant som räknas till egenvård. Exempel på egenvård är att ta sin medicin enligt ordination, ta ögondroppar, eller att sätta på sig stödstrumpor. Den som inte klarar av att göra detta själv kan beviljas assistans med dessa uppgifter i form av bistånd enligt socialtjänstlagen (SoL) under förutsättning att den enskilde är förmögen att själv vägleda personalen. Om inte, tillhör uppgiften det ansvarsområde som stadgas av hälso- och sjukvårdslagen (HSL). Andra insatser som rör personlig omvårdnad Det kan mycket väl hända att en person ansöker om och visar sig behöva hjälp med vad som kan hänföras till personlig omvårdnad som inte omnämns ovan. Kan behovet inte tillgodoses på annat sätt och kan det sökta anses rymmas inom ramen för skälig levnadsnivå ska ansökan bifallas. Vid bedömning och beslut som avser ansökan om praktisk hjälp ska hänsyn tas till vad som betraktas som skälig levnadsnivå när det gäller behov av vissa insatser. Den skäliga levnadsnivån fungerar som en miniminivå för att äldre och funktionshindrade ska veta vilken hjälp som kan förväntas av den kommunala äldreomsorgen. Avsteg ska göras från en miniminivå om och när det visar sig att en hjälpsökande är i behov av att insatsen utformas efter hans eller hennes specifika och individuella behov. Det bör åter betonas att en hjälpsökande alltid har rätt att få sin ansökan individuellt prövad. Av den individuella behovsbedömningen ska det framgå om avsteg görs från en miniminivå. Städning Om behovet inte kan tillgodoses på annat sätt bör det i normalfallet vara skäligt att få sin bostad städad var tredje vecka 13. Vid bedömning av behovet ska det framgå om den enskilde själv kan utföra något städmoment. En skälig städinsats gäller golvvård i de rum som normalt används av den enskilde och köket i form av dammsugning och våttorkning. Vid städtillfället ska hygienutrymmet (toalett/dusch/bad) städas. Hygienutrymmet kan behöva städas oftare, vilket får ske efter individuell behovsprövning. I städinsatsen kan också ingå lättare hushållsgöromål, t ex hjälp med blomvattning, undanplockning, byte av glödlampor och/eller att ta hand om sopor. I en normalstädning ingår dammtorkning om den enskilde inte kan utföra detta själv. Emellertid finns det enskilda personer som av olika anledningar, t ex medicinska skäl, synnedsättning, allergi eller annat funktionsnedsättning, har behov 13 Riktlinje SN 26 september

19 av mer frekvent städning som i oklara fall bör styrkas av ett utlåtande. Behov av städning utöver ovan angivna normalstädning får efter ansökan prövas utifrån det individuella behovet. Att få hjälp med storstädning ingår inte inom ramen för en skälig levnadsnivå, eftersom skälig levnadsnivå uppnås genom ordinarie städinsatser (se ovan). Det händer till och från att äldre och funktionsnedsatta behöver hjälp att få sin bostad sanerad, t ex för att det ska gå att verkställa beviljade hemtjänstinsatser. I första hand är det den enskilde som ska ansvara för en sanering. Men det är inte ovanligt att den enskilde saknar ekonomiska förutsättningar för att åtgärda saneringen. Information kan lämnas om möjligheten att ansöka om ekonomiskt bistånd. I vissa situationer kan en mer omfattande städning än normal veckostädning, vara ett alternativ till sanering för att kunna genomföra återkommande normala städinsatser. En sådan mer omfattande städning kan beviljas som punktinsats och utföras av hemtjänsten alternativt uppdra åt annan utförare. Fönsterputs För den som inte har någon möjlighet att ordna med fönsterputs på egen hand är det skäligt att få hjälp att putsa fönstren en gång om året 14. Uppgiften kan emellertid uppdras åt annan utförare. Ytterligare behov av hjälp med fönsterputs får prövas i varje enskilt fall. Tvätt och klädvård Den som inte klarar av att själv sköta sin tvätt och vård av kläder har rätt att få hjälp med detta minst varannan vecka 15, under förutsättning att behovet inte kan tillgodoses på annat sätt. Exempel på ett mer frekvent behov kan bero på hälsoskäl eller hur ofta den enskilde behöver byta kläder. I klädvården ingår att få sina gångkläder strukna, t ex skjortor och blusar samt att få hjälp med att sy i knappar. Vidare ingår sortering av tvätten samt att få tvätten inlagd i skåp om den enskilde inte kan göra detta själv. Andra behov som hör samman med tvätt och klädvård får sökas som en punktinsats, som då prövas individuellt. Inköp och andra ärenden Det ingår i en skälig levnadsnivå att få hjälp med inköp om detta inte kan tillgodoses på annat sätt. Vanligtvis rör frågan om inköp att handla hem matvaror, vilket i normalfallet bör kunna utföras en gång i veckan inom ramen för en 14 Riktlinje SN 26 september Riktlinje SN 26 september

20 skälig levnadsnivå 16. Hur inköpen ska organiseras utformas i samråd med den hjälpsökande i varje enskilt fall. Med inköp avses också medicin m m från apotek. Behöver någon hjälp med exempelvis klädinköp gör den enskilde en ansökan om detta som då kan få detta behov beviljat i form av en punktinsats. I största möjliga mån ska anhöriga eller ställföreträdare i form av god man stå för hanteringen av hjälptagarens ekonomiska förehavanden, vilket innebär att hemtjänstens personal inte ska hantera sådana ärenden 17. Hjälp med postärenden, t ex brevförsändelser eller paket, ska däremot ingå i skälig levnadsnivå om detta inte kan tillgodoses på annat sätt. Det kan finnas behov av andra serviceinsatser av mer individuell tillfällig karaktär som då kan få sökas som punktinsats. C. Ett aktivt och meningsfullt liv Förutom bistånd med personlig omvårdnad och praktisk hjälp ska en äldre och en funktionshindrad ges möjlighet till en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap med andra. För att det ska gå att ta ställning till vad en enskild person är i behov av i detta hänseende bör handläggaren ta reda på den hjälpsökandes både nuvarande och tidigare intressen samt beskriva nuvarande livssituation, t ex om den enskilde är socialt isolerad eller om en person behöver få möjlighet att utöva en aktivitet av något slag. Det kan också vara viktigt att komma utanför bostaden för den som inte klarar detta på egen hand och som så önskar. Det kan därför vara skäligt att få hjälp med promenader efter behov. Handläggaren kan bevilja hjälp med aktivering och ska i utredningen redovisa den enskildes önskemål och intressen. Den enskilde får sedan planera innehållet i aktiveringen med chefen för det aktuella hemtjänstområdet från tid till annan då behovet kan variera. Den som är i behov av social, kulturell eller fysisk aktivitet bör i normalfallet kunna få detta en gång per vecka). När det gäller yngre personer kan aktivitetsbehovet vara större från en gång till några gånger per vecka 18. I detta sammanhang bör framhållas att det ska vara möjligt att ansöka om punktinsatser för att få komma ut eller för en särskild aktivitet. Likaså ska det gå att bevilja en regelbunden aktivering under en viss angiven tid. 16 Riktlinje SN 26 september Personer som saknar företrädare (anhöriga/god man) och har hjälp av den kommunala äldreomsorgen bör se till att räkningar kan ombesörjas via gireringar. 18 Riktlinjer SN 26 september

21 5. Förenklad handläggning Hemtjänst Trygghetslarm Socialnämnden i Sundsvall har antagit riktlinjer för vissa insatser. Ansökan om detta görs hos handläggningsenhetens mottagningsgrupp som fyller i en blankett och som fattar beslut om bistånd. Genom förenklad handläggning får alla personer som fyllt 80 år rätt till hemtjänst med vissa insatser under förutsättning att personen är bosatt i Sundsvalls kommun och att alla i hushållet uppfyller ålderskriteriet. I övrigt görs ingen vidare prövning. Den hjälp som kan sökas på detta sätt är inköp (1 gång/vecka), städning (var tredje vecka), tvätt- och klädvård (varannan vecka) samt aktivitet (1 gång/vecka). För personer som är yngre eller om behovet är större får ansöka om biståndet och sedvanlig behovsprövning görs. Trygghetslarm 19 har alla rätt att få under förutsättning att den hjälpsökande uppnått 80 år. Utöver ålderskriteriet behövs ingen vidare behovsprövning utan beslutet kan fattas direkt. Begär däremot någon som är yngre än 80 år att få ett trygghetslarm ska detta handläggas som ett individuellt behovsprövat biståndsärende. Detta ska ske genom att en utredning inleds då behovet prövas innan beslut fattas enl 4 kap 1 SoL. 19 Socialnämnden beslutade i juni 2003 att från och med införa en avgift på 200 kronor per månad dör den som önskar larm samt att ingen särskild utredning behövs och därmed behöver inget biståndsbeslut fattas 21

22 6. Generell hjälp Den generella hjälpen som riktas till äldre utgörs i Sundsvall av uppsökande verksamhet, dagcentraler och de serviceuppgifter som Fixar n utför. Uppsökande verksamhet Anhörigcenter Dagcentraler Fixar n Spisvakt Vad som räknas som generell hjälp i Sundsvall är uppsökande verksamhet. Den uppsökande verksamheten riktar sig främst till kommunens äldre medborgare, företrädesvis personer som är 80 år och äldre. Syftet är att dessa ska få information om den kommunala äldreomsorgen. Men tanken med den uppsökande verksamheten är också att om möjligt fånga upp personer som är i behov av hjälp från exempelvis hemtjänsten. Vid Anhörigcenter finns tillgång till information och stöd för de anhöriga som vårdar närstående i hemmet. För anhöriga går det att få tillgång till avlösning i form av plats i ett äldreboende för en natt upp till en vecka utan behovsprövning. För denna avlösning tas kontakt med handläggningsenhetens boendesamordnare. Annan allmänt riktad hjälp utgörs av de dagcentraler med restauranger öppna under vardagar som finns i kommunens sju servicehus. Vissa av dagcentralerna rymmer även annan verksamhet träffpunkter för äldre och funktionshindrade som också kan betecknas som en service av generell karaktär. Personer som fyllt 67 år och äldre kan kontakta Fixar n om man behöver hjälp med att byta lampor, gardiner eller hjälp med något annat som är svåråtkomligt. 20 Avsikten med denna generella hjälp till äldre som är kostnadsfri är att fallskador ska undvikas. I samband med en ansökan om hemtjänst bör den enskilde få information om denna möjlighet. Ärenden som rör spis/ugn ska betraktas som en säkerhetsfråga. Fortsättningsvis kommer socialtjänsten i Sundsvall att använda sig av spisvakter för detta ändamål. Det är hemtjänstens områdeschefer som ska ta emot begäran om eller aktualiseringar av spisvakter samt ansvara för beställning när det rör sig om 20 Om någon ansöker om hemtjänstinsats för denna typ av hjälp ska ställning tas vid rättighetsprövningen om behovet kan tillgodoses på annat sätt, d v s via Fixar n. 22

23 personer som redan har eller är aktuell för hemtjänstinsatser enligt upprättade rutiner. Äldreomsorgens vaktmästare/tekniker ansvarar för installation respektive avinstallation enligt upprättade rutiner. 23

24 7. Särskilt boende En ansökan om särskilt boende handläggs enligt socialtjänstlagen och en individuell behovsprövning. Enligt lagstiftarens intentioner ska den enskilde erbjudas ett särskilt boende om han/hon har ett så omfattande omsorgsbehov att det inte längre kan tillgodoses med hemtjänstinsatser i ordinärt boende och tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Detta är en utgångspunkt. Kriterier för inflyttning till särskilt boende Särskilt boende är det gemensamma begreppet för en bostad i kommunens äldreboenden respektive servicehus. Även om servicehus räknas som ett särskilt boende utförs hjälpen genom hemtjänstens försorg. Personalen utgår från en hemtjänstgrupp i likhet med den hjälp som ges till personer som bor i ordinärt boende, t ex vanlig lägenhet, bostadsrätt eller villa. Vid ett äldreboende förmedlas istället hjälpen av personal som oftast är stationerad på det våningsplan där lägenheterna är grupperade. Ansökan om särskilt boende ska föregås av en individuell behovsprövning. En ansökan om bostad utreds och bedöms av handläggare vid handläggningsenheten, medan enhetschef/samordnare fattar beslut i ärendet Följande kriterier ska beaktas vid rättighetsprövning av ansökan om särskilt boende; Fysiskt omvårdnadsbehov, personlig omvårdnad och praktisk hjälp/serviceinsatser. Sociala och psykologiska faktorer som trygghet, säkerhet, ofrivillig/social isolering, ensamhet. Omfattande bostadsanpassningsbehov som medför att den enskildes omvårdnadsbehov inte kan tillgodoses via hemtjänstinsatser i bostaden. Hög ålder med utgångspunkt från att den enskildes hälsoproblem och hjälpbehov snarare kommer att öka än minska. Övrigt som avser den sökandes individuella behov. I prövningen ingår att ta ställning till om den enskilde behöver ett särskilt boende för att tillförsäkras en skälig levnadsnivå. I prövningen ingår också ett ställningstagande till om behovet kan tillgodoses på annat sätt, vanligtvis genom insatser från hemtjänsten, vilket innebär en möjlighet för den enskilde att kunna bo kvar i sitt hem. Emellertid har en hjälpsökande alltid rätt att ansöka om att få flytta oavsett denna princip om kvarboende. 24

25 Beslut om verkställighet av särskilt boende A. Äldreboende Erbjudande om ett särskilt boende är socialnämndens verkställighetsbeslut. Handläggningsenhetens boendesamordnare lämnar erbjudandet till den enskilde. Om den enskilde har ansökt om ett specifikt boende i Sundsvalls kommun prövas även detta. I både ansökan och beslut ska det framgå vilket boende och/eller boendeform ansökan avser och skälet därtill. I Sundsvalls kommun uppfyller samtliga särskilda boenden kraven på att tillgodose skiftande och omfattande omsorgsbehov - såsom personaltäthet, kompetens, boendemiljö - varför en prövning av ansökan normalt sett resulterar i ett avslag. När särskilt boende beviljats får den enskilde ett erbjudande om boende av handläggningsenhetens boendesamordnare. 21 Tackar han/hon nej till detta erbjudande och behovet av bistånd fortfarande kvarstår antecknas det i journalen på vilka grunder den enskilde tackat nej till det erbjudna boendet, hur behovet tillgodoses och om skälig levnadsnivå uppnås. I nära samråd med den enskilde diskuteras på vilket sätt hans/hennes omsorgsbehov ska tillgodoses. När den sökande tackat nej till erbjudet boende kontaktar enhetschef och boendesamordnaren den enskilde för ett sammanträffande i syfte att diskutera aktuell situation, biståndsbehov och hur behovet ska tillgodoses på kort och lång sikt. En uppföljning och bedömning görs av aktuellt biståndsbehov. En omprövning av det gynnande beslutet kan bli aktuellt om det finns lagstöd för detta. Det måste kunna konstateras att den enskilde inte längre har ett tidigare bedömt behov av insatsen eller att behovet kan tillgodoses på annat sätt för att beslutet ska kunna omprövas. I varje enskilt fall måste man utgå från de specifika förutsättningar som finns. Även om en flytt inte är aktuell i dagsläget kan den enskilde ansöka om särskilt boende på nytt. Hela utredningsförfarandet behöver inte tas om när en sådan nyansökan inlämnas i nära tid, eftersom en aktuell grundutredning redan finns. Här kan det räcka med en komplettering. Under väntetiden för verkställighet av boendebeslutet ska handläggaren hålla sig underrättad om att den enskilde erhåller exempelvis hemtjänstinsatser som tillgodoser hans/hennes behov. Rätten att få flytta gäller även möjlighet att få flytta från ett särskilt boende till ett annat. I en dylik situation handlar frågan om ett byte av bostad eftersom insatsen bostad i särskilt boende redan har beviljats. Redan i samband med ansökan är det är viktigt att handläggaren bidrar till att den sökande får information om de olika boendeformerna. Kommunens äldreboenden utgörs i huvudsak av små lägenheter om ett rum med en liten köksdel samt toalett med dusch grupperade på samma vånings- 21 Beslut i SN 24 sep

26 B. Servicehus plan med gemensamhetsutrymmen. Den som beviljas bostad i ett av kommunens äldreboenden betalar utöver hyra för bostaden en kostnad för mat samt en avgift för vård/omsorg och praktisk hjälp. 1. Demenssjukdom Ett kriterium för en bostad i äldreboende är om den sökande inte längre bedöms klara av att bo hemma p g a demenssjukdom, sjukdom med inslag av demens eller ett dement beteende. Diagnosen ska vara styrkt av ett läkarintyg/demensutredning. 2. Somatisk/fysisk/psykisk sjukdom Ett annat skäl är om det föreligger en omfattande somatisk/fysisk eller psykisk sjukdom som gör att den enskilde inte kan få sitt omvårdnadsbehov tillgodosett av hemtjänsten och tillförsäkras en skälig levnadsnivå. I Sundsvall finns ett antal servicehus 22 med lägenheter från ett rum med köksdel till tre rum och kök. Den som beviljas bostad i ett servicehus betalar hyra och hjälpen utgår i form av hemtjänst sedan den enskildes ansökan prövats. Servicehusens gemensamhetsytor består av en s k dagcentral, som rymmer restaurang och i vissa fall en s k träffpunkt, belägen i servicehusets entréplan. När en ansökan om lägenhet i servicehus kommer från makar görs utredning på den som har behov av ett sådant boende. Beviljas insatsen får makan/maken flytta med. Om den som fått beslutet avlider får den andra bo kvar: 23 Ett beslut om lägenhet i servicehus ska prövas enligt följande kriterier 1. Stort omvårdnadsbehov Det finns mentalt vitala personer som har ett stort behov av omvårdnad p g a ett funktionshinder eller en somatisk sjukdom som medför frekventa besök av hemtjänsten under hela dygnet och närhet till personal. 2. Annat skäl Ensamhet, ofrivillig isolering, säkerhet, tillsyn och trygghet är kriterier som kan motivera en bostad i ett servicehus. Vissa behov kan tillgodoses genom trygghetslarm och med hjälp från hemtjänsten, medan konsekvenser av nämnda kriterier ibland talar för ett boende i servicehus. Handläggaren ska vid sin bedömning ta reda på och utreda konsekvenser som den sökande sannolikt 22 Servicehusen beskrivs närmare i rapporten Servicehusens framtid om ägandeformer och förmedlingsformer. 23 Riktlinjer för skälig levnadsnivå SN 26 september

27 Korttidsvård ställs inför. Exempel på sådana konsekvenser kan vara ett upprepat larmande, att personen visat ha frekventa sjukhusvistelser, frekventa telefonsamtal till anhöriga, psykisk ohälsa, oro, bedömd fallrisk i hemmet, kan inte ta sig ut själv m m. I utredningen bör framgå om den enskilde kan tillgodogöra sig servicehusets gemensamma aktiviteter. Likaså ska den enskildes övriga specifika behov av servicehusboende framgå. I vissa av kommunens äldreboenden finns platser avsedda för korttidsvård. Dessa platser är ämnade för personer p g a utredningsbehov i väntan på särskilt boende i avvaktan på nödvändig bostadsanpassning avlastning av anhöriga akuta situationer i det ordinära boendet Insatser i äldreboende När en person ansöker om särskilt boende görs alltid en grundlig utredning, som innehåller en kartläggning och en bedömning av den enskildes behov för att ett beslut ska kunna fattas. Om den enskilde beviljas insatsen särskilt boende i något av kommunens äldreboenden ska beslutet kunna verkställas inom tre månader är socialtjänsten skyldig att rapportera detta till Länsstyrelsen. Beslutet om insatsen särskilt boende innefattar hjälp i hemmet boende 24. I samband med inflyttningen skrivs alltid ett kontrakt som den enskilde alternativt den enskildes ställföreträdare undertecknar. I kontraktet ska framgå att det ingår hjälp i hemmet - boende och vad denna hjälp utgörs av. Vad som ingår i begreppet hjälp i hemmet - boende ska också framgå i en broschyr. I både broschyr och kontrakt ska det också framgå att andra individuella behov kan/ska ansökas hos handläggningsenheten. A. Hjälp i hemmet - boende: Beslut om hjälp i hemmet - boende fattas enligt delegation av samordnare/enhetschef och ska utgöra en del av beslutet om biståndet den särskilt boendeformen äldreboende. Följande insatser ingår i hjälp i hemmet boende. Frukost, lunch, middag samt mellanmål enligt måltidsordning. 24 Information om tillägg till förvaltnings handbok om beslut i äldreboenden. SN den 24 oktober