Riktlinjer för bedömning av bistånd enligt socialtjänstlagen för;

Transkript

1 Styrdokument, riktlinjer Dnr SÄN/2015:112 Riktlinjer för bedömning av bistånd enligt socialtjänstlagen för; Äldre Vuxna med funktionsnedsättning Barn och unga med fysisk funktionsnedsättning Nivå: Social- och äldrenämnden Antagen: Social- och äldrenämnden den 17 juni 2009 Reviderad: Social- och äldrenämnden 9 december 2015 Giltig t.o.m: 31 december 2018 Ansvarig ägare: Tf. verksamhetschef beställaravdelning, social- och omsorgskontoret

2 Innehåll 1. Inledning Syfte Rätten till bistånd Skälig levnadsnivå Handikappolitiskt program Barnperspektivet Ansökan Handläggningstider Förenklad biståndshandläggning Utredning Beslut Gynnande beslut Avslagsbeslut Överklagande av beslut Uppföljning och omprövning av biståndsbeslut Korgbeslut Hemtjänst Allmänt Dubbelbemanning Anhöriganställning Personlig omvårdnad Egenvård med hjälp i ordinärt boende Tandvårdsstöd och munhälsa Trygghetslarm Trygghetsringning Skötsel av hemmet Städning Tvätt Inköp och ärenden Måltider i hemmet Leverans av måltidslåda Måltidshjälp Promenad

3 2.11 Avlösning i hemmet Ledsagarservice Ledsagning Vård- och omsorgsboende Utflytt från vård- och omsorgsboende inom fem arbetsdagar Beviljande av vård- och omsorgsboende för personer över 100 år Parboende i vård- och omsorgsboende Medflyttande make i vård- och omsorgsboende Förberedande av beslut om parboende (medflytt) Beslut om parboende Inför flytten Upprättande av hyreskontrakt Ersättning till utförare Korttidsvistelse Korttidsvistelse i Sverige Korttidsvistelse utomlands Korttidsvistelse i kontaktfamilj Dagverksamhet för äldre Dagverksamhet för personer med demenssjukdom Dagverksamhet för personer utan demenssjukdom Kontaktperson Turbundna resor Insatser för personer med psykisk funktionsnedsättning Boendestöd Försöksboende Särskilt boende för personer med psykisk ohälsa HVB (hem för vård och boende) Kontaktperson Daglig sysselsättning Avgifter Genomförande Bilagor Bilaga 1. Vad ingår i skötsel av hemmet Bilaga 2. Checklista för samtal med personer som är intresserade av parboende i vård- och omsorgsboende

4 1. Inledning 1.1 Syfte Dessa riktlinjer omfattar biståndsbedömning och handläggning av de insatser som finns att tillgå inom äldreomsorg och omsorg om personer med funktionsnedsättning. Riktlinjerna syftar till en ökad rättssäkerhet för den enskilde i behov av bistånd samt att biståndsbeslut fattas enligt samma eller likartade bedömningsgrunder. Syftet med riktlinjerna är att beskriva de insatser enligt socialtjänstlagen som vanligtvis förekommer inom äldreomsorgen och omsorgen om personer med funktionsnedsättning. Syftet är även att stärka rättssäkerheten och kvaliteten för de enskilda genom att biståndsbeslut fattas enligt samma eller likartade bedömningsgrunder. Riktlinjerna ska ses som ett hjälpmedel och underlaget till ett beslut måste alltid utgå från de individuella behoven och förutsättningarna. Beslut utöver riktlinjerna kan fattas om den enskilde har behov av detta. Beslut fattas enligt delegationsordning. 1.2 Rätten till bistånd Enligt socialtjänstlagen har den som inte själv kan tillgodose sina behov eller få dem tillgodosedda på annat sätt, rätt till bistånd för sin försörjning eller för sin livsföring i övrigt. Alla äldre människor ska också få en möjlighet att leva och bo självständigt under trygga och värdiga förhållanden och när detta inte längre är möjligt och när kraven på trygghet och säkerhet inte längre kan tillgodoses via hemtjänst i ordinärt boende, ska den enskilde ha möjlighet att få en god bostad med det stöd och den hjälp som han eller hon behöver Skälig levnadsnivå Det bistånd som beviljas enligt socialtjänstlagen ska ge den enskilde personen en skälig levnadsnivå. Skälig levnadsnivå ger uttryck för vissa minimikrav vad gäller kvaliteten på den beviljade insatsen, det ger dock inte den enskilde någon obegränsad frihet att välja tjänster oberoende av kostnad. Skälig levnadsnivå ska inte förväxlas med begreppet goda levnadsförhållanden vilket används i lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) och som har en mer omfattande betydelse. Vad som är skälig levnadsnivå måste bestämmas utifrån de särskilda omständigheterna i varje enskilt fall, det vill säga den enskildes individuella behov. 1.3 Handikappolitisk plan I Upplands Väsby kommuns handikappolitiska plan framgår att det är kommunens övertygelse att det som är bra för personer med funktionsnedsättning är bra för alla, en tillgänglig kommun ger bättre livskvalitet för samtliga medborgare. Målet med kommunens handikappolitiska plan är att undanröja hinder så att det blir möjligt för personer med funktionsnedsättningar att bli fullt delaktiga i samhällslivet och få samma möjligheter som andra till delaktighet och jämlikhet i levnadsvillkoren. 1.4 Barnperspektivet 4

5 Upplands Väsby kommun arbetar enligt FN:s barnkonvention. I oktober 2014 fastställde kommunstyrelsen att barns och ungdomars perspektiv ska säkerställas i ärendehandläggningen. För att underlätta arbetet finns en barnchecklista med fem viktiga frågor: 1. Har barn getts möjlighet att uttrycka sin åsikt? 2. Har barns åsikter beaktats? 3. Innebär beslutet att barnets bästa sätts i främsta rummet? 4. Tillgodoses barnets rätt till utveckling genom beslutet? 5. Har det analyserats om några barn diskrimineras av beslutet? 1.5 Ansökan Det finns inga regler som begränsar vad den enskilde kan ansöka om. När en ansökan inkommer ska alltid den enskildes behov bedömas då det är behovet som avgör om bistånd ska beviljas och vad detta bistånd i så fall ska bestå av. Ansökan kan göras skriftligen eller muntligen och ansökan ska tas om hand utan dröjsmål när den har inkommit till kommunen, oavsett i vilken form den inkommer. Ansökan kan göras av den enskilde själv eller en legal ställföreträdare. Att den sökande är behörig att ansöka ska alltid utredas i samband med att ansökan kommer in. Om det inte tydligt framgår av ansökan vad den avser ska handläggaren hjälpa den enskilde att precisera och/eller komplettera sina önskemål. Detta ska dokumenteras så att det som framkommit kan läggas till grund för utredning och beslut Handläggningstider När en ansökan inkommit ska biståndshandläggare meddela den enskilde inom två arbetsdagar att ansökan mottagits. Social- och äldrenämnden antog i oktober 2013 kvalitetsgarantier om handläggningstider för insatser enligt socialtjänstlagen för äldre och personer med funktionsnedsättning. Garantierna gäller under förutsättning att ansökan och nödvändiga handlingar är komplett samt att ingen fördjupad utredning behöver göras. Maximal handläggningstid enligt kvalitetsgarantierna är; Hemtjänst 3 veckor Särskilt boende 3 månader Insatser för personer med psykisk ohälsa - Boendestöd: 4 veckor - Sysselsättning: 4 veckor - Kontaktperson: 6 veckor - Särskilt boende, HVB och försöksboende: 3 månader Förenklad biståndshandläggning Personer över 75 år kan erhålla förenklad biståndshandläggning. I och med detta ska den enskilde få återkoppling från en handläggare senast en arbetsdag efter att ansökan inkommit, samt få ett beslut inom fem arbetsdagar efter att ansökan inkommit. Förenklad biståndshandläggning för omvårdnadsinsatser (personlig omvårdnad, leverans av måltidslåda, måltidshjälp) avser en sammantagen insatstid upp till åtta timmar per månad. 5

6 Tid utöver det prövas genom sedvanlig biståndshandläggning. Förenklad biståndshandläggning för serviceinsatser (städ, tvätt samt inköp av dagligvaror) avser en sammantagen insatstid upp till fem timmar per månad. Tid utöver det prövas genom sedvanlig biståndshandläggning. Detaljerad beskrivning för vad som ingår i skötsel av hemmet återfinns i bilaga Utredning En utredning grundar sig på den enskildes ansökan och görs i enlighet med förvaltningslagen. Grund för utredning kan också vara en kallelse till vårdplanering eller till ett uppföljningsmöte. Ett ärende kan aktualiseras på flera sätt; genom egen ansökan, anmälan eller andra omständigheter som nämnden på annat sätt fått kännedom om och som kan också föranleda en utredning. Efter medgivande från enskild inhämtas underlag som är nödvändiga för att göra en fullständig utredning och fatta beslut. I utredningen ska handläggaren utreda den enskildes behov och funktionsförmåga. Hänsyn tas enbart till den enskildes behov. Andra omständigheter som till exempel ekonomiska faktorer eller tekniska svårigheter att genomföra insatsen (till exempel geografisk otillgänglighet) är inte av relevans för bedömningen av behovet. Under utredningen ska den enskildes ansökan prövas mot de krav som uppställs i socialtjänstlagen. Handläggaren ska då ställa sig följande frågor: 1. Kan den enskilde själv tillgodose sina behov? 2. Kan den enskilde få sina behov tillgodosedda på annat sätt? Om dessa två frågor besvaras nekande kan den enskilde vara berättigad till bistånd. Den enskildes behov och önskemål ska då dokumenteras tillsammans med vilka insatser behovet ska tillgodose. Biståndet ska då i sin helhet tillförsäkra den enskilde en skälig levnadsnivå samt stärka den enskildes möjlighet att leva ett värdigt och självständigt liv. 1.7 Beslut Beslut om insatser fattas av den som har delegation för det enligt social- och äldrenämnden delegationsförteckning. Motivering och underrättelse av beslut ska ske i enlighet med förvaltningslagen. Ett beslut kan vara gynnande i sin helhet, ett delvis avslag eller ett helt avslag. Beslutet ska alltid formuleras på ett enkelt sätt så att den enskilde kan förstå innebörden av beslutet. Av beslutet ska det alltid framgå: Vad den enskilde ansökt om samt när. Det ska alltid gå att relatera beslutet till den enskildes ansökan Vem beslutet avser Vad som beviljats och vad som avslagits Fr.o.m. och t.o.m. datum för beslutet På vilka lagliga grunder som beslutet fattats Vem som fattat beslutet När och om beslutet ska följas upp 6

7 Om särskilda skäl föranleder det kan ett förbehåll om återkallelse finnas med i beslutet. Detta gäller endast gynnande beslut. Ett beslut om helt eller delvis avslag ska alltid åtföljas av information om hur den enskilde överklagar Gynnande beslut I ett gynnande beslut ska beviljad insats/insatser framgå samt i vilken omfattning. Ett gynnande beslut av hemtjänstinsatser har formen av ett rambeslut där beviljade insatser anges utifrån ansökan och en total tid för utförande av dessa insatser anges. Efter det att ett gynnande beslut fattats ska ärendet omgående överlämnas till berörd utförare för verkställighet. Utförare inom äldreomsorg ska inom 14 dagar från start av uppdraget upprätta en genomförandeplan tillsammans med den enskilde och/eller legal ställföreträdare samt sända kopia av planen till beställarenheten inom denna tid. Utförare inom omsorg om personer med funktionsnedsättning ska inom 30 dagar från start av uppdraget inkomma med en genomförandeplan på samma vis som beskrivs ovan. Ansvaret för att genomförandet av en beslutad insats dokumenteras vilar på den aktuella utföraren. De insatser som fastställs i genomförandeplanen ska präglas av respekt för den enskildes självbestämmande och integritet. Planeringen görs av utföraren i samråd med den enskilde, eventuellt anhöriga, god man/förvaltare och vid behov biståndshandläggare utifrån det aktuella beslutet. Ett gynnande beslut kan endast ändras i negativ riktning om den enskildes biståndsbehov har förändrats, att beslutet fattats med ledning av vilseledande uppgifter från den enskilde eller om det försetts med ett förbehåll om återkallande Avslagsbeslut Om beslutet innebär att den enskildes ansökan helt eller delvis avslås ska den sökande alltid underrättas om förslag till beslut tillsammans med de uppgifter som tillförts ärendet av annan än den enskilde. Sökande ges sedan skälig tid (sju arbetsdagar) för att inkomma med yttrande eller kompletterande handlingar innan slutligt beslut fattas i ärendet (kommunicering). Om inget nytt tillkommer under kommuniceringstiden delges den sökande det slutliga beslutet skriftligen tillsammans med en överklagandehänvisning. För det fall nya uppgifter kommer in dokumenteras detta och ett nytt ställningstagande gällande beslutet görs. Om de nya uppgifterna medför att ett gynnande beslut fattas meddelas den enskilde att beslutet ändras. Om de nya uppgifterna inte medför att beslutet ändras fattas det slutliga avslagsbeslutet och meddelas den sökande skriftligen Överklagande av beslut Om beslutet innebär helt eller delvis avslag har den enskilde eller hans/hennes legale ställföreträdare alltid rätt att överklaga beslutet. Om den enskilde så önskar ska biståndshandläggare vara henne eller honom behjälplig med överklagandet Uppföljning och omprövning av biståndsbeslut Beviljat bistånd fastställs enligt socialtjänstlagen i ett biståndsbeslut. Beslutet kan omprövas vid väsentligt förändrade hjälpbehov. Om inga förändrade förhållanden har kommit till social- och äldrenämndens kännedom görs i normalfallet en omprövning av biståndsbeslut en gång per år. Utgångspunkten i uppföljningen ska ske från den aktuella 7

8 genomförandeplanen. Vid uppföljning tar biståndshandläggaren med den aktuella genomförandeplanen och ser hur väl målen nåtts i denna. För personer med omfattande hjälpbehov, som bedöms som föränderliga, görs en första omprövning efter två månader, därefter var sjätte månad till dess behoven inte längre bedöms som föränderliga Korgbeslut Korgbesluten infördes av social- och äldrenämnden den 1 januari 2009 för att öka den enskildes eget val. Korgbesluten innebär att den enskilde, inom ramen för beslut om serviceinsatser, fritt kan välja vad denne vill ha utfört. Den enskilde kan även välja att ersätta en serviceinsats med en promenad. Avgiften för promenad är i detta fall samma som för serviceinsatser. 2 Hemtjänst 2.1 Allmänt Hemtjänst är en viktig resurs för att underlätta den dagliga livsföringen i den egna bostaden. För människor som på grund av sjukdom, ålder eller funktionsnedsättning har svårigheter att helt eller delvis sköta sitt hem och/eller sin egen omvårdnad ska hemtjänst kunna bidra till ökad trygghet och ökade möjligheter att bo kvar i sitt eget hem. Insatserna ges för att underlätta för den enskilde i den dagliga livsföringen och ska tillgodose fysiska, psykiska och sociala behov. Hjälpen ska stärka den enskildes möjligheter att leva ett självständigt liv och beviljas i de avseenden som den enskildes behov inte kan tillgodoses på annat sätt. Beslut om insatser som går utöver vad som anges i dessa riktlinjer fattas alltid av biståndsbedömarchef alternativt teamledare på delegation från social- och äldrenämnden. Hemtjänst beviljas normalt med maximalt 90 timmar per månad, beslut om tid utöver 90 timmar fattas av enhetschef. (Ändras till 80 timmar och flyttas till delegationsförteckning) Upplands Väsby kommun har privata utförare med möjlighet att erbjuda tilläggstjänster. Dessa är inte biståndsbedömda och bekostas av den enskilde själv. Kunden väljer utförare utifrån en skriftlig sammanställning där alla kommunens godkända företag finns med. Biståndshandläggaren ska lämna sammanställningen till kunden som själv väljer utförare. Biståndshandläggaren får inte styra kunden i dennes val eller rekommendera något visst företag. Om kunden inte själv har förmåga att välja utförare ska biståndshandläggaren utgå från en turordningslista för ickevalsalternativ Dubbelbemanning Om dubbelbemanning behövs ska det framgå av biståndsbeslutet. Dubbelbemanning beviljas endast för de delar av en insats som kräver två personer för utförandet. Dubbelbemanning ska kunna beviljas den enskilde med omfattande omvårdnadsbehov om tekniskt hjälpmedel har provats och visat sig vara otillräckligt för att säkra den enskildes upplevelse av trygghet och säkerhet vid förflyttning eller om det finns dokumenterat krav på dubbelbemanning vid användning av tekniskt hjälpmedel. I undantagsfall kan dubbelbemanning beviljas den enskilde om personalens säkerhet riskerar att äventyras t.ex. vid hot och våld Anhöriganställning 8

9 Upplands Väsby kommun tillämpar inte anhöriganställningar. Vid mycket särskilda omständigheter kan kommunen efter ansökan från den enskilde bevilja en anhöriganställning om behovet inte kan tillgodoses på annat sätt. För att bevilja en anhöriganställning ska det tydligt framgå att behovet inte kan tillgodoses av de utförare som är godkända av kommunen. I de fall anhöriganställning blir aktuellt gäller samma regler som för övriga anställda, det innebär bland annat normala anställningsvillkor, samma kompetenskrav, att personalen behärskar svenska språket i tal och skrift och att social dokumentation genomförs. Vid anhöriganställningar ska den enskildes kontaktman vara en annan personal än den anhöriganställde. Kontaktmannen upprättar genomförandeplanen tillsammans med den enskilde och gör regelbundna hembesök för uppföljning samt ger handledning. I de fall tolk behövs ska hemtjänstutföraren kontakta biståndshandläggaren. Om insatserna överstiger tio timmar per vecka ska viss tid av dessa tio timmar utföras av ordinarie hemtjänstpersonal, i första hand av den enskildes kontaktman. 2.2 Personlig omvårdnad Hjälp med personlig omvårdnad syftar till att underlätta för den enskilde att bo kvar i det egna hemmet även om personen inte på egen hand kan sköta den personliga omvårdnaden. Insatsen kan bestå av hjälp att förflytta sig, hjälp med den personliga hygienen eller hjälp med på- och avklädning. Personer med stora hjälpbehov behöver ofta hjälp med samtliga insatser vid flera tillfällen under dygnet. 2.3 Egenvård med hjälp i ordinärt boende Personer kan ansöka om bistånd för egenvård med hjälp. För detta krävs att legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal bedömt uppgiften som egenvård och dokumenterat detta på blanketten Planering av egenvård med hjälp. Egenvård med hjälp kan till exempel vara läkemedelshantering och på/avtagning av stödstrumpor. Ansökan om bistånd ska utredas och beslutas i vanlig ordning enligt socialtjänstlagen. Biståndshandläggaren meddelar den enskilde och efter samtycke även den enhet som bedömt egenvården om bistånd har beviljats samt när och hur insatsen ska utföras. Kopia av blanketten sparas i den enskildes akt. Blanketten finns på Tandvårdsstöd och munhälsa Vissa sjuka, äldre och funktionshindrade har rätt till munhälsobedömning i hemmet och tandvårdsstöd (reducerad kostnad för viss tandvård) från Tandvårdsenheten, Stockholms läns landsting, SLL. Biståndshandläggaren ska informera om, och vid behov utfärda, tandvårdsstödsintyg samt efterfråga munhälsobedömning till de personer som vill och omfattas av rätten. Detta görs i programmet Symfoni. Rätt till tandvårdsstöd och munhälsobedömning omfattar de personer som: 9

10 kommunen har hälso- och sjukvårdsansvar för enligt 18 första stycket hälso- och sjukvårdslagen och som har ett varaktigt behov av vård- och omsorgsinsatser får varaktig och omfattande hemsjukvård omfattas av lagen om stöd- och service till vissa funktionshindrade (LSS) bor i egen bostad och har ett varaktigt behov av omfattande vård- och omsorgsinsatser. Med omfattande insatser menas personlig omvårdnad under större delen av dygnet dvs. minst tre ggr/dygn samt tillsyn under natten. Med varaktigt menas att behovet förväntas kvarstå minst ett år. 2.5 Trygghetslarm Trygghetslarm syftar till att skapa trygghet för den enskilde och dennes anhöriga. Trygghetslarmet ska användas vid akuta situationer. Detta kan vara när den enskilde har ramlat och inte själv kan resa sig, eller när något annat allvarligt inträffar som man behöver akut hjälp med. Larm ska inte ersätta hemtjänstinsatser. Trygghetslarm kan beviljas den som på grund av sjukdom, fysisk eller psykisk funktionsnedsättning eller andra orsaker har förhöjd risk att falla eller drabbas av akut sjukdom. En förutsättning är att personen har förmåga att hantera larmet. Trygghetslarm kan också i särskilda fall beviljas som stöd till personer som lever i hushållsgemenskap. För personer som är över 75 år kan trygghetslarm beviljas genom ett förenklat ansökningsförfarande. 2.6 Trygghetsringning I särskilda fall kan trygghetsringning beviljas som en trygghetsinsats för den enskilde. Särskilda fall kan vara personer som på grund av stor oro och/eller ångest behöver bli uppringda för att känna trygghet eller personer som behöver muntlig påminnelse/ påputtning för att klara en vardagssyssla själv. Hemtjänstutföraren ringer då upp den enskilde i enlighet med biståndsbeslutet. Hemtjänstutföraren ansvarar för att ta fram en rutin för hur de ska agera i de fall de inte får kontakt med den enskilde. 2.7 Skötsel av hemmet Personer som på grund av funktionsnedsättning, sjukdom eller ålderdom inte kan sköta hemmet själva och inte heller kan få hjälp på annat sätt, har rätt att få bistånd till städning och tvätt. För närmare information se bilaga 1. Hjälp med skötsel av hemmet beviljas inte om den sökande är gift eller sambo med någon som klarar att sköta hemmet. Undantag kan göras om en person får stöd för sin dagliga omvårdnad vårdas av någon närstående. Skötsel av hemmet kan då beviljas som avlastning för den som vårdar. Hjälp med skötsel av hemmet omfattar inte tvätt eller städning efter vuxna barn eller andra anhöriga. I skötsel av hemmet ingår inte trädgårdsarbete, snöskottning, storstädning eller städning av källare och vindsutrymmen. Hemtjänsten kan normalt inte heller hjälpa till med skötsel av husdjur. 10

11 Den beviljade hjälpens innehåll, omfattning och varaktighet ska framgå av beslutet Städning Städning beviljas av två normalstora rum och kök samt badrum. Riktpunkten är att städning beviljas varannan vecka. Makar/sambos med skilda sovrum beviljas städning av tre normalstora rum och kök varannan vecka Tillsynsstädning/uppsnyggning i hemmet För personer med stora omvårdnadsbehov, personer med grava synskador och som har daglig hjälp kan beviljas viss tillsynsstädning i hemmet i form av enkel underhållsstädning mellan ordinarie städtillfällen. För närmare beskrivning om vad som ingår i städning, se bilaga Tvätt Hjälp med tvätt innefattar tvätt av den enskildes kläder, sänglinne och handdukar. Hjälp med tvätt beviljas varannan vecka, även renbäddning av säng ingår. För närmare beskrivning om vad som ingår i tvätt, se bilaga Inköp och ärenden Personer som på grund av funktionsnedsättning, sjukdom eller ålderdom inte kan handla och som inte heller kan få hjälp på annat sätt har rätt att få bistånd till detta. Inköp av dagligvaror eller hjälp med e-handling sker normalt 1 gång/vecka och i närmaste butik. Den enskilde får vid önskemål följa med och handla. Inköpen sker med hjälp av betaleller kundkort i enlighet med social- och äldrenämndens riktlinjer för hantering av ekonomiska medel. Inköp från apoteket kan beviljas en gång per månad. För apoteksärenden i form av utlämning av narkotiska preparat och läkemedel som kräver kylförvaring kan bistånd beviljas 1 gång/månad. Kassaservice och bankärenden ska ombesörjas av anhörig eller god man. 2.9 Måltider i hemmet Personer som på grund av funktionsnedsättning, sjukdom eller ålderdom inte själva kan tillreda sin måltid kan beviljas distribution av måltidslåda eller vid särskilda skäl tillredning av enklare måltid i hemmet. Särskilda skäl kan exempelvis vara att den enskilde har provat måltidslådor men inte ätit dem och därför riskerar dålig nutrition. 11

12 Leverans av måltidslåda Den som inte själv förmår planera, köpa eller tillaga varm mat och som har svårt att ta sig till en matservering kan få färdiglagad mat levererad till hemmet. Specialkost av medicinska, religiösa eller kulturella skäl ska i möjligaste mån tillhandahållas. Insatsen kan även beviljas person som lever i hushållsgemenskap och som vårdar make/maka Måltidshjälp Personer med omfattande och dagliga omvårdnadsinsatser kan få hjälp vid varje måltidstillfälle såsom frukost, lunch, kvällsmat och mellanmål. Insatsen kan avse: Tillredning Värmning av måltidslåda enligt leverantörens anvisningar och eller eventuell hjälp med enklare matlagning. Hjälp med tillagning av enklare måltid (ej långkok) beviljas utifrån behov. Dukning, servering och disk. Eventuellt matning eller sällskap vid måltid. Eventuellt tillredning av mellanmål Promenad Promenad beviljas äldre och personer som på grund av omfattande psykisk eller fysisk funktionsnedsättning har svårt att ta sig ut på egen hand. Promenad beviljas högst en timme per vecka och syftar till att den enskilde ska få komma ut ur bostaden och få frisk luft och om möjligt röra på sig Avlösning i hemmet Insatsen kan beviljas i de fall närstående, som vårdar sin anhörig med omfattande psykiska och/eller fysiska funktiosnedsättningar i hemmet. Syftet med avlösning i hemmet är att den enskilde och dennes anhörige ska kunna känna trygghet under den tid som den närstående vistas utanför hemmet. Avlösning kan beviljas exempelvis om den närstående har behov av avlastning, vila, egna aktiviteter eller ärenden. Kriterier för att insatsen ska beviljas är att den enskilde närstående har: fysisk och/eller psykisk funktionsnedsättning och där den anhörige/närstående som vårdar den enskilde i det gemensamma hemmet har behov av stöd samt avlastning. svårigheter att vistas ensam hemma. för avlösning för föräldrar krävs att barnet har stora, varaktiga och omfattande fysiska funktionsnedsättningar men som inte omfattas av personkrets enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Om andra insatser i form av korttidsvistelse eller dagverksamhet är beviljade kan avlösning i hemmet beviljas till högst 10 timmar/månad. Om andra insatser saknas kan avlösarservice beviljas med högst 40 timmar/månad. 12

13 Informera närstående som vårdar anhörig i hemmet om det stöd som kan fås från kommunen i form av stödgrupper och enskilda samtal. Närstående som vårdar sin anhörig har även rätt till kostnadsfri avlösning för att delta i de av kommunen anordnade anhörigcirklarna vid sju tillfällen. 3. Ledsagarservice Ledsagning Ledsagarservice beviljas äldre och personer som har omfattande psykisk eller fysisk funktionsnedsättning. Vid varje enskild ansökan prövas alltid om behovet kan tillgodoses på annat sätt, exempelvis via sjukresor. Ledsagarservice kan beviljas till läkare, sjukhus eller andra vårdinstanser samt till biståndsbedömda sociala aktiviteter och avser personer med stark oro, demensproblematik eller de som har ett stort omvårdnadsbehov vid sjukhusbesök. Biståndet innebär att den enskilde ledsagas från hemmet till en aktivitet och åter. Ledsagarservice prövas varje tillfälle behov uppstår Ledsagning kan beviljas personer som har omfattande kognitiv, psykisk eller fysisk funktionsnedsättning och som medför svårigheter att komma ut på egen hand. Insatsen syftar till att öka den enskildes självständighet och öka delaktigheten i samhället. Biståndet innebär att den enskilde ledsagas från hemmet till en aktivitet och åter. Finns behov av ledsagning under aktiviteten ska det framgå i beslutet. 4. Vård- och omsorgsboende Huvudinriktningen när det gäller omsorg om äldre, sjuka och personer med olika former av funktionsnedsättning är att förstärka möjligheten att bo kvar i det egna hemmet. Detta bör vara utgångspunkten även i de fall den enskilde har omfattande behov av tillsyn, omvårdnad och vård. När behovet av tillsyn eller kraven på trygghet och säkerhet inte längre kan tillgodoses med insatser i det egna hemmet kan den enskilde beviljas en lägenhet i ett vård- och omsorgsboende. Vård- och omsorgsboende beviljas personer som har behov av dagliga, omfattande vårdoch omsorgsinsatser och tillsyn dygnet runt eller under stor del av dygnet sedan en utredning visat att den enskilde inte kan få sina behov tillgodosedda på annat sätt i det egna hemmet. Behovet ska inte vara övergående. Riktpunkten är att bistånd till vård- och omsorgsboende beviljas om den enskilde har ett varaktigt behov av omvårdnad och/eller tillsyn. Och att detta behov överstiger åtta timmar per dygn. En del av tillsyns- eller vårdbehovet ska även omfatta nattetid. Som ett hjälpmedel i bedömningen ingår en standardiserad nivåmätning av omvårdnadsbehovet. Bistånd i form av vård- och omsorgsboende kan även beviljas personer som är över 85 år och som på grund av psykologiska och sociala faktorer inte kan uppnå en skälig levnadsnivå i det egna hemmet. Den enskilde ska uppleva omfattande otrygghet och oro, som inte kunnat avhjälpas med omfattande stöd från hemtjänsten. En hjälp i bedömningen av otrygghet är frekventa larmringningar. 13

14 I samband med beslut om plats i vård- och omsorgsboende ska det även fattas beslut om hjälp- och servicebehovet i det särskilda boendet. Enskild som bor på vård- och omsorgsboende har möjlighet att byta till annat boende om man så önskar och i mån av plats. En hjälp i bedömningen av otrygghet är frekventa larmringningar Ett hjälpmedel i bedömning är den standardiserade nivåmätningen av omvårdnadsbehovet Meddela personer med hyreskontrakt på särskilt boende att de har en månads uppsägningstid. Uppsägningstiden kan dock upphöra från det att lägenheten är flyttstädad och inflyttningsklar för annan hyresgäst. Om utflyttning sker inom fem arbetsdagar debiteras inte avgift för flyttstädning. Efter flyttstädning upphör hyran 4.1. Utflytt från vård- och omsorgsboende inom fem arbetsdagar 4.1. Beviljande av vård- och omsorgsboende för personer över 100 år Personer som är 100 år eller äldre beviljas vård- och omsorgsboende oavsett hälsotillstånd funktionsnedsättning. Sedvanlig utredning görs för att fastställa där eventuella omvårdnadsbehov beskrivs Parboende i vård- och omsorgsboende Om båda makarna är i behov av särskilt boende föreligger rätt till parboende enligt bestämmelsen i 2 kap. 2 socialtjänstförordningen (SoF). I sådana fall ska var och en av makarna för egen del ansöka om särskilt boende och, om de så önskar, även begära att de ska beredas plats på samma särskilda boende Medflyttande make i vård- och omsorgsboende Sedan den 1 november 2012 finns en bestämmelse i socialtjänstlagen som innebär att äldre makar och sambor som varaktigt levt tillsammans har rätt att fortsätta att bo tillsammans även om bara en har behov av vård- och omsorgsboende Förberedande av beslut om parboende (medflytt) Båda parter måste vara överens om att de vill bo tillsammans. Vid demenssjukdom rekommenderas inte att paret delar lägenhet, utan att de har separata lägenheter på boendet. Parboende kan inte beviljas i lägenheter mindre än 30 kvadratmeter. Följ checklista som finns i bilaga 2 till riktlinjerna. 14

15 Följande flyttas till bilaga 2: Inför beslut parboende är det viktigt att biståndhandläggaren samtalar och utreder båda parternas inställning och vilja. Helst ska samtalen ske enskilt med varje part för att försäkra sig om att båda parter önskar detta. Biståndshandläggaren ska även informerar om olika konsekvenser för i första hand den medboende. Så långt det är möjligt ska båda parter vara införstådda med vad det innebär Beslut om parboende Personen med behov av vård- och omsorgsboende får beslut enligt 4 kap 1c socialtjänstlagen. Den medflyttande parten får inget beslut om vård- och omsorgsboende. Kommunen har därmed inte något hälso- och sjukvårdsansvar för den medflyttande parten. Vid behov av hemtjänst får den medflyttande ansöka som vanligt, men det är personalen på boendet som utför insatsen. Följ checklista som finns i bilaga 2 till riktlinjerna. Följande flyttas till bilaga 2: Förtydliga för personen som flyttar med till ett vård- och omsorgsboende att denne lever under samma förutsättningar som en hyresgäst i ett ordinärt boende. Det innebär bl.a. att matavgift betalas som vanligt om man väljer att äta gemensamt i det särskilda boendet. Personen får ansöka för att få matabonnemang eller måltidslåda samt själv stå för kostnaden för sina egna hygienartiklar. Om den medboende inte har några eller endast få biståndsinsatser är det extra viktigt att det tydligt framgår i ett biståndsbeslut vad den andra parten beviljats för service och omsorgsinsatser i det särskilda boendet så att inte ansvaret för dessa insatser faller på den medboende maken eller sambon) Inför flytten Eftersom det kan vara svårt att förutse vad det innebär att bo i ett vård- och omsorgsboende rekommenderas medflyttande en månads provboende innan han/hon avyttrar sin bostad. Utformningen av boendet ska göras utifrån hänsyn till de enskildas önskemål. Makarna eller samborna kan ha önskemål om att dela bostad eller att ha skilda rum i så nära anslutning till varandra som möjligt. Om den medflyttande maken inte vill fortsätta bo i det särskilda boendet, ska personen med omsorgsbehov så snart som möjligt erbjudas en annan mindre lägenhet (om de valt att provbo i en gemensam bostad). Kommunen har rätt att byta till ett annat anpassat boende för personen för att inte belägga en lägenhet med möjlighet till parboende, gäller vid kö. Om situationen är akut och kommunen saknar tillgång till en lägenhet som lämpar sig för parbo/två lediga lägenheter på samma boende kan personen med behov av vård- och omsorgsboende få flytta ensam i avvaktan på möjligheten att verkställa beslutet. 15

16 Vid rapportering av ej verkställda beslut hävdas i dessa fall resursbrist Upprättande av hyreskontrakt Då en medflyttande ska vara hyresgäst i ett vård- och omsorgsboende ska det upprättas ett kontrakt som klargör den medflyttandes rättigheter och skyldigheter så att personen redan från början är införstådd med vad som gäller. Kontraktet ska vara skriftligt så att det inte råder någon tvekan om att parterna är överens om vad som har avtalats. I avtalet avsäger sig den medflyttande besittningsskyddet, vilket innebär att den medflyttande maken inte har rätt att bo kvar efter maka/makes död. Avsägning av besittningsskyddet måste godkännas av hyresnämnd och uppförs i separat handling från hyreskontraktet. Avsägning från besittningsskyddet innebär att den medflyttande maken inte har rätt att bo kvar efter maka/makes död. Den medflyttande maken har tre månader på sig att flytta till annan bostad som han/hon själv ansvarar för att ordna fram. Bor paret i varsin lägenhet betalar de varsin hyra. Bor de i samma lägenhet betalar makarna 1,5 hyra tillsammans. Kommunen ersätter inte dubbla boendekostnader. Om den medflyttande avlider har kommunen rätt att flytta ersätta personen med beslut om vård- och omsorgsboende en annan anpassad lägenhet inom det särskilda boendet (mindre lägenhet om så är fallet). Hyreskontrakt för vård- och omsorgsboende finns i Dnr SÄN/2013: Ersättning till utförare Vid parboende betalar kommunen dygnsersättning som vanligt till utföraren i de fall som den medflyttande upptar en ordinär plats i boendet. Däremot betalas ingen ersättning i de fall paret delar lägenhet. 5. Korttidsvistelse 5.1. Korttidsvistelse i Sverige Korttidsvistelse kan erbjudas för att förbättra stödet i det egna boendet och göra det möjligt att bo kvar i hemmet. Korttidsvistelse kan beviljas: för växelvård (som regel används detta om anhörig vårdar person som utan den anhöriges stöd haft behov av vård- och omsorgsboende) för tillfällig avlastning, när en anhörig/närstående vårdar den enskilde i det gemensamma hemmet och har behov av stöd och avlastning. Kommunen kan bevilja korttidsvistelse för en period på maximalt två veckor. Samma individ kan beviljas korttidsvistelse maximalt två gånger samma år. 16

17 från sjukhus utskrivningsklara personer som har behov av tillsyn och omsorg som inte kan tillgodoses i hemmet med hjälp av hemtjänstinsatser eller andra former av insatser som larm, dagvård m.m. Den som vid vårdplanering visar oklara framtida behov av kommande biståndsinsatser. Syftet är att ge biståndshandläggaren bättre beslutsunderlag. Prioriteringsordning vid anvisning av korttidsplats: 1. Person som vårdas på sjukhus och som bedöms som utskrivningsklar men som inte kan återvända till sin bostad därför att hemtjänstinsatser och övriga insatser inte anses tillräckliga 2. Växelvård/tillfällig avlastning 5.2. Korttidsvistelse utomlands Kommunen kan bevilja korttidsvistelse utomlands för en period på maximalt två veckor. Samma individ kan beviljas korttidsvistelse utomlands maximalt två gånger samma år. För att en person ska kunna beviljas korttidsvistelse utomlands gäller samma kriterier som vid korttidsvistelse i Sverige Korttidsvistelse i kontaktfamilj Korttidsvistelse i kontaktfamilj kan beviljas till barn och unga med omfattande och varaktiga fysiska funktionsnedsättningar. Insatsen beviljas max tre dagar i månaden. Ersättning utgår från riktlinjer framtagna av Sveriges kommuner och landsting (SKL). 6. Dagverksamhet för äldre Dagverksamhet innefattar aktiverande och funktionsuppehållande insatser och syftar till social, psykisk och fysisk aktivering som gör det lättare att bo kvar i det egna hemmet. Insatsen riktar sig till personer boende i eget hem som är i behov av aktiviteter. Insatsen kan även fungera som avlastning för anhörigvårdare. Målet med insatsen är att möjliggöra ett längre kvarboende i ordinärt hem genom att stärka och bibehålla den enskildes förmåga samt förhindra social isolering. Den enskilde ska vid behov kunna få hjälp med individuell träning för att bibehålla sina funktioner med ledning av legitimerad personal under sin vistelse på dagverksamheten. Dagverksamhet kan erbjudas dagtid i varierande omfattning. Beslut om dagverksamhet omprövas 2 ggr/år. Har platsen inte utnyttjats under en månad, omprövas beslutet. Målgruppen är äldre personer som har fysisk och/eller psykisk funktionsnedsättning samt personer med diagnostiserad demenssjukdom. Grunder för att beviljas insatsen är exempelvis; behov att kunna bryta social isolering anhörig/närstående som vårdar den enskilde har behov av stöd och avlastning 17

18 personer med omfattande psykisk och/eller fysisk funktionsnedsättning som har behov av stöd och träning för att bibehålla sina funktioner för att möjliggöra ett kvarboende i det egna hemmet personer som har behov av struktur i sin vardag för att bibehålla god hälsa och mathållning och därmed möjliggöra ett kvarboende i det egna hemmet 5.1. Dagverksamhet för personer med demenssjukdom Verksamheten vänder sig till personer med diagnostiserad demenssjukdom. Personen ska dessutom uppfylla minst ett av följande kriterier: ha ett uppenbart och tydligt behov av tillsyn och omsorg som inte kan tillgodoses med hjälp av hemtjänstinsatser. ha uppenbara och stora svårigheter att bo kvar hemma utan insatsen dagverksamhet. ha anhörig/närstående som vårdar den enskilde och som har behov av stöd och avlastning Dagverksamhet för personer utan demenssjukdom Verksamheten vänder sig till personer med fysisk och/eller psykisk funktionsnedsättning, som bor i eget hem och har behov av omsorgs-/ omvårdnadsinsatser motsvarande 20 timmar per månad. Personen ska dessutom uppfylla minst två av följande kriterier: ett uppenbart och tydligt behov av särskilt stöd och social samvaro för att motverka isolering. uppenbara och tydliga brister i sitt sociala nätverk. vara nedstämd/deprimerad. anhörig/närstående, som vårdar den enskilde och som har behov av stöd och avlastning. 7. Kontaktperson Bistånd i form av kontaktperson kan beviljas personer som lever socialt isolerade och som behöver stöd att bryta denna isolering för att få ökade möjligheter till sociala kontakter. Kontaktperson är en medmänniska som använder sig själv i arbetet. Kontaktpersonens roll är ofta att ersätta anhöriga/närstående där dessa inte finns. Man kan antingen träffas i hemmet eller göra utomhusaktiviteter. Uppdraget som kontaktperson omfattar vanligtvis kontakt 2 4 gånger/månad. Handläggaren ska förvissa sig om att behovet inte kan tillgodoses på annat sätt. Omkostnadsersättning och arvodering utgår enligt särskilt beslut. 18

19 8. Turbundna resor Insatsen beviljas äldre och/eller personer med funktionsnedsättning som inte kan använda allmänna färdmedel och inte heller kan ordna resan på annat sätt. Syftet och utgångspunkten för insatsen är att möjliggöra den enskildes deltagande i biståndsbedömda insatser utanför hemmet. Detta under förutsättning att avståndet mellan den biståndsbedömda verksamheten och bostaden inte är sådant att förflyttningen kan göras med hjälp av ledsagare. Insatsen består av resor med taxi eller med annat lämpligt färdmedel i de fall färdtjänstens regler inte är tillämpbara. 9. Insatser för personer med psykisk funktionsnedsättning Målgruppen består av personer 20 år och äldre med svåra psykiska störningar/sjukdomar som orsakat en funktionsnedsättning med förlust av förmåga i sådan grad att det inverkar på den dagliga livsföringen (sociala konsekvenser) och att denna funktionsnedsättning bedöms bli långvarig. Med begreppet långvarig avses ett varaktigt tillstånd som beräknas bestå under minst ett halvår. Funktionsnedsättningen innebär att förlusten av förmågan inkräktar på viktiga livsområden i hemmet, på arbetet och/eller under fritiden. En psykisk funktionsnedsättning kan också försämra förmågan att ta till sig information, att kommunicera, strukturera och förstå den egna vardagen eller sköta sin ekonomi Boendestöd Boendestödet är en tidsbestämd individuellt utformad insats. Insatsen innebär att den enskilde får stöd att klara av de göromål som ingår i den normala vardagstillvaron. Alla insatser ska göras så långt det är möjligt tillsammans med den enskilde med utgångspunkt i hans/hennes behov och egna resurser. Insatsen syftar till att motivera och praktiskt träna till ett självständigt liv både i och utanför hemmet. Syftet med boendestödet är att ge personen med funktionsnedsättning ett socialt sammanhang vilket ökar självkänslan, stärker den enskildes förmåga och ingjuter hopp om att på sikt möjliggöra ett självständigt liv. Utgångspunkt för boendestödet är den enskildes hem. Boendestödet kan innefatta: Stöd och handledning att själv klara av personlig omvårdnad (sköta personlig hygien, tvätt, klädvård, planering och tillredning av måltider) Stöd att klara städning (skötsel av bostaden med viss regelbundenhet i form av dammsugning, våttorkning av golv, ta ut sopor, rengöring av badrum och kök, 19

20 damning och byte av sängkläder samt efter behov även rengöring av kylskåp och skafferi) Stöd till inköp samt post- och bankbesök med syfte att klara detta själv Stöd vid planering och inköp av dagligvaror en gång per vecka Stöd och handledning i sociala aktiviteter (hjälp att planera och strukturera vardagen eller att följa med till vissa aktiviteter) Beslutet anges i antal timmar/ per månad. Boendestödet kan vid behov kompletteras med hemtjänstinsatser 9.2 Försöksboende Den enskilde hyr lägenhet i andra hand från kommunen. Den enskildes behov av stöd erhålls genom boendestödet. Insatsen styrs av särskilda riktlinjer antagna av social- och äldrenämnden. En handlingsplan ska upprättas tillsammans med den enskilde. Planen ska innehålla beskrivning av stödfunktionen i hemmet och en tydlig plan för vad som krävs för att nå målet om ett eget hyresavtal Särskilt boende för personer med psykisk ohälsa Särskilt boende för personer med psykisk ohälsa beviljas om den enskilde har ett omfattande behov av stödinsatser dygnet runt och under förutsättning att detta behov inte kan tillgodoses med hjälp av boendestöd i den egna bostaden. Utredningen ska visa vilket hjälpbehov den enskilde behöver och skälet till att detta inte kan tillgodoses i den egna bostaden HVB (hem för vård och boende) 20

21 Hem för vård och boende (HVB) är ett enskilt hem eller institution som är godkänt av inspektionen för vård och omsorg (IVO) att bedriva vård och omsorg för personer med psykiska funktionsnedsättningar. Beslut om boende på HVB fattas när den enskildes omvårdnads- och/eller rehabiliteringsbehov inte kan tillgodoses i eget boende eller kommunens särskilda boende. Vid placering på HVB ersätter kommunen vårdgivaren kostnaderna för kost, logi och omvårdnad. Den enskilde betalar enligt gällande taxa till kommunen. Individavtal skrivs med det HVB där personen ska placeras. I första hand ska avtal skrivas med de HVB som kommunen har ramavtal med. Om lämpligt HVB saknas i ramavtalslistan kan avtal även skrivas med andra HVB. I dessa fall behöver det tilltänkta HVB granskas innan avtal kan skrivas. Granskningen består av kontroll av tillstånd och eventuella synpunkter hos IVO, kontroll av eventuella betalningsanmärkningar hos kronofogdemyndigheten samt inhämtande av referenser från andra uppdragsgivare om så finns. Om kommunen saknar kännedom om boendet ska ett personligt besök göras innan avtal tecknas. Ett tilläggsavtal reglerar eventuell kostnadsfördelning mellan huvudmännen Kontaktperson Bistånd i form av kontaktperson kan beviljas personer som lever socialt isolerade och som behöver stöd att bryta denna isolering för att få ökade möjligheter till sociala kontakter. Kontaktperson är en medmänniska som använder sig själv i arbetet. Kontaktpersonens roll är ofta att ersätta anhöriga/närstående där dessa inte finns. Man kan antingen träffas i hemmet eller göra utomhusaktiviteter. Uppdraget som kontaktperson omfattar vanligtvis kontakt 2 4 gånger/månad. Handläggaren ska förvissa sig om att behovet inte kan tillgodoses på annat sätt. Omkostnadsersättning och arvodering utgår enligt särskilt beslut Daglig sysselsättning Bistånd i form av daglig sysselsättning ges personer med långvariga psykiska funktionsnedsättningar, som bedöms vara i behov av sysselsättning för att få en strukturerad och meningsfull dag. Tidsomfattningen anpassas individuellt och beslutet anges i antal timmar/dagar per vecka. 10. Avgifter 21

22 Den enskildes kostnader för insatser enligt socialtjänstlagen fastställs av kommunfullmäktige. Social- och äldrenämnden beslutar årligen om justeringar till följd av prisbasbeloppet. För mer information läs Riktlinjer för taxor och avgifter för äldre och personer med funktionsnedsättning 11. Genomförande Riktlinjerna gäller från 1 januari Bilagor 1. Vad ingår i skötsel av hemmet 2. Checklista för samtal med personer som är intresserade av parboende i vård- och Omsorgsboende 3. Viktiga dokument 22

23 Bilaga 1. Vad ingår i skötsel av hemmet I skötsel av hemmet ingår insatserna städning och tvätt. Nedan preciseras vad som ingår i de olika insatserna. En utförligare beskrivning finns i riktlinjerna under varje insats. Städning I städning ingår: Dammsugning av golv och mattor Våttorkning av golv Rengöring av toalett, badkar/dusch och handfat Dammtorkning av fria ytor (om den enskilde inte själv klarar att damma) Fönsterputs en gång (60 minuter) per år Gardinuppsättning en gång (30 minuter) per år Avfrostning och rengöring av frys, efter separat beslut, en gång per år Städutrustning Hemtjänsten behöver ha tillgång till fräsch och väl fungerande städutrustning i form av Dammsugare Långskaftad golvmopp med tillhörande hink Sopborste och sopskyffel med långt skaft Bra köksstege Diskborste, disktrasor, svampar och trasor Toalettborste Rengöringsmedel Om något saknas kan första städtillfället utnyttjas till inköp av städutrusning Tvätt I tvätt ingår: Tvätt av den enskildes kläder Upphängning eller torktumling Hopvikning eller upphängning av ren tvätt Tvätt av sänglinne Tvätt av handdukar Renbäddning av säng Tvätt- och sköljmedel bekostas av den enskilde. 23

24 Bilaga 2. Checklista för samtal med personer som är intresserade av parboende i vård- och omsorgsboende Inför beslut o Inför beslut parboende är det viktigt att biståndhandläggaren samtalar och utreder båda parternas inställning och vilja. Helst ska samtalen ske enskilt med varje part för att försäkra sig om att båda parter önskar detta. Biståndshandläggaren ska även informerar om olika konsekvenser för i första hand den medboende. Så långt det är möjligt ska båda parter vara införstådda med vad det innebär. o Personen med behov av vård- och omsorgsboende får beslut enligt 4 kap 1c socialtjänstlagen. Den medflyttande parten får inget beslut om vård- och omsorgsboende. Kommunen har därmed inte något hälso- och sjukvårdsansvar för den medflyttande parten. Inför inflytt o Vill makarna/samborna dela bostad eller ha skilda rum i nära anslutning till varandra? Upplys om att i det fallet den enskilde med behov av vård- och omsorgsboende har demenssjukdom kan paret inte dela lägenhet. Parboende kan inte heller beviljas i lägenheter mindre än 30 kvadratmeter (restriktioner från boendet för att kunna ge en god omvårdnad till den som behöver). o Eftersom det kan vara svårt att förutse vad det innebär att bo i ett vård- och omsorgsboende ska den medflyttande rekommenderas en månads provboende innan han/hon avyttrar sin bostad. Om den medflyttande maken inte vill fortsätta bo i det särskilda boendet, ska personen med omsorgsbehov så snart som möjligt ersättas med en annan mindre lägenhet (om de valt att provbo i en gemensam bostad). Detta med anledning av att det råder brist på större lägenheter. o Fråga om det är aktuellt att parten med omsorgsbehov flyttar i förväg ifall det inte finns två platser/parbolägenhet lediga. o Den/de som ska flytta måste alltid besöka boendet innan. o Då en medflyttande ska vara hyresgäst i ett vård- och omsorgsboende ska det upprättas ett skriftligt kontrakt som klargör den medflyttandes rättigheter och skyldigheter så att personen redan från början är införstådd med vad som gäller. Informera att den medflyttande bor under samma förutsättningar som en hyresgäst i ett ordinärt boende och att kommunen inte ersätter risken med dubbla boendekostnader. Räkna på vilka kostnader det kommer att medföra. 24