Handlingsplan. Likabehandling och kränkande behandling Herrestorpskolan. Upprättad Föräldrar

Transkript

1 Handlingsplan Likabehandling och kränkande behandling Herrestorpskolan Omskriven Reviderad Reviderad Upprättad I delaktighet med: Rektor Personal Elever Föräldrar 1

2 Innehållsförteckning Inledning sid 2 Syfte med likabehandlingsplanen/plan för kränkande behandling sid 3 Vision sid 3 Mål sid 3 Värdegrund sid 3-4 Lagar och definitioner sid 4-6 Kartläggning sid 6 Nulägesanalys sid Språkbruk på individ- och grupp- och verksamhetsnivå 7.2 Bråk och konflikter på rasterna 7.3 Enkäter 7.4 E-Mobbning 7.5 Kamratstödjarna Förebyggande åtgärder sid 9 Ansvarsfördelning sid 11 Vi arbetar efter följande handlingsplan för skolan 6 16 år sid 12 Hur går jag tillväga vid kränkningar? sid Elev 11.2 Vårdnadshavare Utvärdering av likabehandlingsplan sid 13 I Likabehandlingsgruppen (LB-gruppen) ingår sid Bilagor Incidentrapport-Kränkande/Diskriminerande behandling sid 15 2

3 Åtgärdsrapport Kränkande/Diskriminerande handling sid 16 Skollagen sid Värdegrundsord för Herrestorps förskola och grundskola sid 19 Ordningsregler vid Herrestorpskolan sid 20 LIKABEHANDLINGSPLAN / PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HERRESTORPSKOLAN/HERRESTORP FRITIDSHEM 1. Inledning Den 1 januari 2009 fick förskolan, skolan och vuxenutbildningen en ny skyldighet att arbeta aktivt för att förebygga diskriminering och kränkningar av barn genom Diskrimineringslagen 2008:567. Reglerna som rör annan kränkande behandling går att läsa i skollagen /SFS 1985: a kap (Åtgärder mot kränkande behandling). Det är huvudmannen som ansvarar för att det finns ett målinriktat arbete med att förebygga diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Ett viktigt instrument i detta arbete är att upprätta en likabehandlingsplan/plan för kränkande behandling. 2. Syfte med likabehandlingsplanen/plan för kränkande behandling Planens syfte är att främja alla barn, elevers och personals lika rättigheter och att förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. 3. Vision Alla barn och elever har ett egenvärde och ska inte känna sig diskriminerade eller utsättas för kränkande behandling. Varje barn, ungdom och vuxen ska behandlas som en enskild individ med olika intressen, behov, erfarenheter och möjligheter. För att möjliggöra detta ska alla barn och vuxna vara delaktiga i att motarbeta kränkande behandling. 4. Mål Alla barn, elever och vuxna på skolan ska känna sig trygga och känna att alla har lika värde samt blir behandlade med respekt. Skolans personal ska genom sitt förhållningssätt och agerande vara goda förebilder för alla. Varje individ ska bemötas med respekt och skyddas mot skada, kränkning och trakasserier. 4.1 Värdegrund 3

4 Utifrån våra kommungemensamma värdegrundsord har både elever och vuxna under 2013 på olika sätt bearbetat, diskuterat och funderat på vad de olika värdegrundsorden glädje, mod, omtanke och trovärdighet står för Glädje: På Herrestorpskolan får man säga vad man tycker så länge man inte kränker någon annan. Det finns en glädje i att alla får vara som de är. Jag är bra, du är bra, de är bra och vi är bra, så det så! På Herrestorpskolan ska våra pedagoger arbeta för ett jämställt inflytande. Det innebär att du som elev vet att din röst väger lika tungt oavsett om du är flicka eller pojke. Mod.Både vuxna och elever agerar om man ser någon som blir utsatt för något kränkande eller olämpligt. På Herrestorpskolan står vi inte bara och tittar på om någon blir behandlad på ett kränkande eller diskriminerande sätt. I denna plan skriver vi om följande relationer: Elev/elev, elev/vuxen, förälder/elev, Omtanke: På Herrestorpskolan visar vi omtanke genom att de vuxna intresserar sig för eleverna även på ett personligt plan. Man uppmärksammar varje enskild elev genom att vi tar ögonkontakt, vi hälsar och vi ställer intresserade frågor till eleverna. Vi visar att vi lyssnar på svaren genom att vi även ställer följdfrågor och uppmuntrar våra elever på olika sätt i skolan. Vi samtalar med våra elever om hur man kan lösa konflikter, samarbeta och visa varandra respekt. Vi har höga förväntningar på våra elever och de vuxna att de ska kunna tänka och säga snälla och uppmuntrande saker om varandra. Trovärdighet: På Herrestorpskolan står vi för våra värdegrundsord och det vi lovar. Vi är inte sämre än att vi både kan erkänna och be om ursäkt om något uppfattas som känsligt för mottagaren. Genom handling och via väl valda ord visar vi då vad man kunde ha haft gjort annorlunda. 5. Lagar och definitioner Elevernas och de vuxnas rättigheter och skyldigeter bygger på: FN:s konvention om barnens rättigheter Skollagen (se bilaga) Arbetsmiljölagen och arbetsmiljöförordningen som syftar till att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet samt att uppnå en god arbetsmiljö Socialtjänstlagen (14 kap. 1) angående anmälningsskyldighet Brottsbalken Diskrimineringslagen (2008:567) Diskrimineringslagen (2008:567) Lagen om förbud mot diskriminering eller annan kränkande behandling av barn och elever omfattar förskoleverksamhet, skolbarnomsorg, grund- och gymnasieskola samt vuxenutbildning. Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller 4

5 annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Lagen ska främja barns och elevers lika rättigheter och motverka diskriminering. Definitioner: Direkt diskriminering: Att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats i en jämförbar situation, om missgynnandet har samband med kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Indirekt diskriminering Att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår neutralt men som kan komma att särskilt missgynna personer med visst kön, viss könsöverskridande identitet eller uttryck, viss etnisktillhörighet, viss religion eller annan trosuppfattning, visst funktionshinder, viss sexuell läggning eller viss ålder såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet. Trakasserier Ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna (se nedan) Sexuella trakasserier Ett uppträdande av sexuell natur som kränker någons värdighet. Instruktioner att diskriminera Order eller instruktioner att diskriminera någon på ett sätt som avses i diskrimineringsgrunderna och som lämnas åt någon som står i lydnads- eller beroendeförhållande till den som lämnar ordern eller instruktionen eller som gentemot denna åtagit sig att fullgöra ett uppdrag. Diskrimineringsgrunder: En elev/personal är skyddad från diskriminering som har samband med: Kön (att någon är kvinna eller man) Etnisk tillhörighet (nationellt eller etiskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande) religion eller annan trosuppfattning funktionshinder (varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom som fanns vid födseln, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå) sexuell läggning (homosexuell, bisexuell, transsexuell eller heterosexuell läggning) ålder 5

6 könsöverskridande identitet eller uttryck (att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön) Vad är kränkande och diskriminerande behandling? Gemensamt för all kränkande behandling är att någon eller några kränker principen om alla människors lika värde. Med mobbning menas kränkning vid upprepade tillfällen samt en obalans i makt mellan den som mobbar och den som blir utsatt. Kränkning kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematiskt och återkommande och utföras av såväl vuxna som barn och ungdomar. Det är barnet, eleven eller personen som avgör om beteendet eller handlingen är kränkande. Exempel på kränkning kan vara: Fysiska (t ex slag och knuffar) Verbala (t ex bli hotad eller kallad hora, bög) Psykosociala (t ex bli utsatt för utfrysning, ryktesspridning, blickar) Text- och bildburna (t ex klotter, brev, lappar, e-post, sms, mms) Tidigare har man talat om mobbning, men idag har begreppet utvidgats och kallas numera kränkande behandling. Olika former av kränkande behandling: Mobbning (en upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag) Diskriminering (se ovan) Främlingsfientlighet (rädsla för, stark motvilja mot grupper som definieras genom fysiska, kulturella/etniska eller beteendemässiga karakteristiska) Rasism (en föreställning om den egna folkgruppens överlägsenhet utifrån uppfattningen om att det finns biologiska skillnader mellan folkgrupper och att vissa folkgrupper är mindre värda och därmed legitima att förtrycka, utnyttja eller kontrollera) Homofobi (en uppfattning eller medveten värdering hos en individ, en grupp eller ett samhälle som ger uttryck för en stark negativ syn på homooch bisexualitet och homo- och bisexuella personer) Sexuella trakasserier (negativ betraktelse- eller handlingssätt mot en individ vars könsidentitet och/eller könsuttryck skiljer sig från normen för det kön som registrerats för personen vid födseln.) 6. Kartläggning Kartläggning av nulägessituationer på skolan sker nu under vårterminen 2013 genom s k Qualis enkäter. Vi har även riktade enkäter till klasser som uppvisar någon form av behov av en fördjupad utredning. Då kan vi snabbt anpassa enkäten utifrån gruppens behov och genom det digitala verktyget Survey Monkey kan vi ställa frågor till eleverna för att ta reda på problemställningen i gruppen. Verktyget sammanställer svaren på ett enkelt och smidigt sätt vilket medför att vi lätt kan analysera svaren efter en sådan enkät. Vi kartlägger även genom att 6

7 samla in dokumentation och elevers önskemål via klassråd och elevråd. Även föräldrarna får utrymme att diskutera dessa frågor under våra föräldramöten och verksamhetsråd. Slutligen håller vi ett ständigt vaksamt öga genom att granska och analysera inkommande incidentrapporter. Vi har delat upp rapporterna inom olika kategorier för att rektor och likabehandlingsgruppen snabbt ska kunna analysera det inkomna materialet kommer vi alltså att under vecka 11 och 12 gå ut med enkäter till alla elever, föräldrar och personal. Enkätsvaren kommer att analyseras och även externa granskare från Qualis kommer att under 2013 ta del av våra slutsatser och föreslagna åtgärder för att utveckla vår kvalitet ytterligare. Qualis är ett kvalitetsverktyg som vi använder för att systematiskt arbeta mot en högre måluppfyllelse inom många olika områden inom skolan. Ett av områdena heter Trygghet och trivsel. 7. Nulägesanalys Punkt 7 kommer att revideras först efter att Qualis enkäterna är gjorda. Revideringar kommer därmed ske först läsårsstart ht Språkbruk på individ- grupp- och verksamhetsnivå Genom grupp och enskilda elevsamtal kan vi dra slutsatsen att det förekommer ett rått verbalt språkbruk med inslag av diskriminerande tillmälen. Mål: Förbättra språkbruket hos eleverna på skolan Vidtagna åtgärder: Enskilda respektive gruppsamtal har genomförts med berörda elever. I vissa fall har det även förekommit föräldrakontakt där detta ansetts behövas. Ett ökat antal personal från F-4 har varit ute på skolgården på rasterna. Utvärdering: Enligt resultat från enkäter och elev- respektive föräldrasamtal har det framkommit att det fortfarande förekommer ett dåligt språkbruk. Detta kräver ett fortsatt arbete med att förhindra att elever och vuxna använder ett icke önskvärt språkbruk. Klart: Vårterminen 2012 Ansvariga: All skolpersonal 7.2 Bråk och konflikter på rasterna Genom grupp och enskilda elev-/föräldrasamtal kan vi dra slutsatsen att det förekommer konflikter mellan elev och elev samt elev och vuxen. Mål: Förhindra bråk och konflikter mellan elev/elev och elev/vuxen. Vidtagna åtgärder: 7

8 Enskilda respektive gruppsamtal har genomförts med berörda elever. I vissa fall har det även förekommit föräldrakontakt där detta ansetts behövas. Ett ökat antal personal från F-4 har varit ute på skolgården på rasterna. Rastprat har förekommit vid behov. Vid akuta tillfällen har all personal varit ute på raster samt de lärare/mentorer vars elever varit inblandade. En konsult (Rachid Toufik) har bjudits in i syfte att arbeta med klass 7 angående konflikter i klassen. Utvärdering: Språkbruket i vissa klasser och mellan vissa elever är fortfarande kränkande. Här krävs det ett fortsatt arbete med hur elever kommunicerar med varandra och få eleverna att förstå vilka konsekvenser ett kränkande språkbruk får. Klart: Vårterminen 2012 Ansvarig: All skolpersonal 7.3 Enkäter Vi har funnit brister i frågor och upplägg av elevenkäterna. Mål: Åtgärda brister i enkäter Vidtagna åtgärder: Nya enkäter upprättade samt avpassade för respektive årskurs. Utvärdering: Lägga till relevanta frågor och revidera enkäterna där det behövs. Klart: Vårterminen Ansvarig: Rektor 7.4 E-mobbning Vi har fått kännedom om att det förekommit kränkning via nätet. Mål: Att eleverna använder Internet och mobiltelefoner på ett sunt sätt. Vidtagna åtgärder: Experter på användande och missbruk av olika medier har inbjudits till föreläsningar för elever, föräldrar och personal. Dessa har informerat om faror och risker med Internet och mobiltelefoner samt hur man tar ansvar för sig själv i användandet av elektroniska medier. Utvärdering: 8

9 Då det fortfarande förekommer kränkningar på Internet fortsätter vi att utnyttja extern expertis i frågorna kring e-mobbning och kränkningar på Internet. Det har dock varit dålig uppslutning bland föräldrar till dessa föreläsningar. Klart: Vårterminen 2010 Ansvarig: Rektor och undervisande personal 7.5 Kamratstödjarna Eleverna har dålig kännedom om vilka Kamratstödjarna är och vad de kan hjälpa till med. Mål: Att synliggöra Kamratstödjarna och deras arbete. Vidtagna åtgärder: Kamratstödjarna har presenterat sig själva och berättat om sitt uppdrag i alla klasser på skolan. Kamratstödjarna har anordnat lekar och aktiviteter för de yngre eleverna på rasterna. Kamratstödjarna kommer att få varsitt nyckelband med texten Friends som markerar att de innehar en viktig uppgift. Ej uppnått: Det finns ännu inget fotografi på Kamratstödjarna uppsatt på skolan. Istället för bildpresentation valde kamratstödjarna att presentera sig visuellt bland eleverna. Klart: Vårterminen 2012 Ansvarig: Likabehandlingsgruppen och Kamratstödjarna 8. Förebyggande åtgärder Herrestorpskolan driver en aktiv och medveten verksamhet för att förebygga diskriminering och annan kränkande behandling genom: Samarbete mellan arbetsenheterna för att undvika anonymitet Att många vuxna rör sig bland barn/elever såväl ute som inne Att all personal har ett vuxenansvar gentemot barnen/eleverna Att kurator har fast tid på skolan Att kamratstödjare finns på skolan (år 4 9) Kill- och tjejsnack i de äldre åren vid behov Att fritidsledare finns tillgänglig för eleverna Trivselregler som diskuteras och revideras årligen av barn, elever och personal. Pedagogiska måltider 9

10 Utöver det som redan beskrivits, görs följande insatser för att förebygga och upptäcka mobbning och kränkningar. Aktivitet Ansvarig Tidsplan Information till elever och föräldrar om skolans värdegrund Skolledning/mentor Läsårsstart Information till elever och föräldrar om trivselregler och konsekvenser om man ej följer reglerna Mentor Läsårsstart Klassråd/ Kv skolår 2 9 Mentor 20 min/ vecka Presentation av Likabehandlingsgruppen och Läsårsstart kamratstödjarnas medlemmar och verksamhet kamratstödjare Individuella Mentor 1 gång/ termin utvecklingsplaner Rastvaktsschema Skolledning Läsårsstart Elevråd Skolledning 2 3 ggr/ termin Fadderstystem i F 1 Pedagoger Vuxna bör bestämma indelning i lag eller grupp Genomgång och information om handlingsplan mot mobbning/ kränkning för all personal Frågor till föräldrar/ elever inför utvecklingssamtal Skolsköterskan har fast tid på skolan Pedagoger eller annan vuxen på skolan Likabehandlingsgrupp/ skolledning Mentor Läsårsstart 1 gång/ termin Överlämningskonferens Skolledning 1 gång/ läsår EHT öppet forum 1gång/v Skolledning och EHT team. Lokala 1 gång/ vecka varannan vecka och både lokala och centrala varannan vecka. Hälsosamtal Skolsköterskan F-klass med föräldrar skolår 4 skolår 8 ART finns på skolan Skolledning/ ARTutbildade pedagoger Vid behov 10

11 Regelbundna träffar med kamratstödjarna Regelbundna möten i Likabehandlingsgruppen Skolledning/Likabehandlingsgruppen Skolledningen/likabehandlingsgruppen kan träffas den sista tisdagen i varje månad. 4-5ggr/termin och vid behov 1 gång/månad och vid behov 9. Ansvarsfördelning Rektor ansvarar för: Se till att personal, elever och vårdnadshavare känner till alla former av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling är förbjudna på skolan Att likabehandlingsplanen förankras hos all personal vid personalkonferenser Att kompetensutveckling sker inom området Att likabehandlingsplanen upprättas varje år Att rutinerna i likabehandlingsplanen följs Att personal, vårdnadshavare och elever blir delaktiga i arbetet med att upprätta likabehandlingsplanen Kontakta andra myndigheter vid behov Personal ansvarar för: Att likabehandlingsplanen förankras hos elever på klassråd, mentorstid och elevråd Att likabehandlingsplanen förankras hos föräldrar på föräldramöten Att rutinerna i likabehandlingsplanen följs Att samtal, enkätundersökningar samt kartläggning genomförs under läsåret Ifrågasätta och reflektera över de normer och värderingar som hon/han förmedlar genom sin undervisning Att dokumentera misstänkt, anmäld eller upptäckt kränkande behandling, trakasserier och diskriminering och de åtgärder som vidtas Bevaka att utredda fall av kränkande behandling, trakasserier och diskriminering följs upp Bemöta elever, kollegor och övrig personal på ett respektfullt sätt Vårdnadshavare ansvarar för: Att likabehandlingsplanen läses av vårdnadshavare och barn tillsammans i hemmet varje år Att skolan informeras om eleven berättat något som tyder på diskriminering och annan kränkande behandling under skol/fritidshemstid Att delta vid utvecklingssamtal och föräldramöten varje läsår Att delta i enkätundersökningar 11

12 Elever ansvarar för: Att de tar till sig innehållet i skolans likabehandlingsplan Att de aktivt deltar i elevdemokratiska möten såsom mentorstid, klassråd, matråd och elevråd Att de är aktiva och deltar i samtal, enkätundersökningar och kartläggning under läsåret Bemöta elever, lärare och övrig personal på ett respektfullt sätt 10. Vi arbetar efter följande handlingsplan för skolan 6 16 år Alla vuxna som ser eller hör kränkning måste reagera och agera. Markera genom att tala om att detta är fel. Lös konflikten för stunden om detta är möjligt och rapportera till ansvarig pedagog. Ansvarig pedagog samlar in uppgifter för att säkerställa att det är kränkning Individuella samtal sker med de inblandade. Förklara att kränkningar inte accepteras och ej får förekomma enligt lag (se förslag på frågor i lärarmappen). Om behov finns kan ytterligare en personal från Likabehandlingsgruppen medverka. Mentor dokumenterar det som har hänt. Incidentrapporten lämnas till likabehandlingsgruppen. Information lämnas till berörda vårdnadshavare. Eleverna hålls under uppsikt Uppföljning med berörda sker efter ca två veckor. Vid allvarlig och upprepad kränkning lämnas ärendet över till Likabehandlingsgruppen. En åtgärdsrapport ska skrivas. Rektor informeras när det finns behov av elevvårdskonferens. Uppföljningssamtal med de iblandade efter cirka en vecka. Ytterligare uppföljningssamtal efter cirka en månad Kränkning vuxen-vuxen eller vuxen-elev Vid kränkning mellan vuxna på skolan eller mellan vuxen-elev ska personal som upplever detta i möjligaste mån prata med de inblandade. Om kränkningen kvarstår ska detta meddelas skolledningen som är ansvarig för att åtgärder sätts in och dokumenteras samt att vårdnadshavare kontaktas. 12

13 Uppföljningssamtal med inblandade efter en vecka 11. Hur går jag tillväga vid kränkningar? 11.1 Elev Om du känner dig kränkt, kontakta din mentor, rektor, skolsköterska, kurator eller någon annan pedagog. Du kan också kontakta någon pedagog i Likabehandlingsgruppen Vårdnadshavare Om du misstänker att ditt barn utsätts för kränkande behandling, tar du kontakt med någon i personalen, t.ex. mentor fritidspedagog, rektor, kurator eller skolsköterska. Du kan också kontakta någon i Likabehandlingsgruppen. 12. Utvärdering av likabehandlingsplan Likabehandlingsplanen utvärderas och skrivs om vid läsårsstart i samråd med rektor, arbetslag, elever, verksamhetsråd, elevråd och kamratstödjare. 13. I Likabehandlingsgruppen (LB-gruppen) ingår: Anette Borglin: Matilda Hansson: Ann-Sofie Palm: Martin Paulsson: Johan Rydberg: Staffan Windh: anette.l.borglin@vellinge.se matilda. h.hansson@vellinge.se ann-sofie.a.palm@vellinge.se martin.p.paulsson@vellinge.se johan.r.rydberg@vellinge.se staffan.c.windh@vellinge.se Skolan har ett centralt elevhälsoteam som består av: Rektor: Tove Svensson Skolsköterska: Margaretha Olsson Kurator: Åse Linder Psykolog: Ann-Charlotte Jardby Specialpedagog: Karin Sarvik tove.s.svensson@vellinge.se margaretha.olsson@vellinge.se ase.linder@vellinge.se ann.charlotte.jardby@vellinge.se karin.sarvik@vellinge.se Skolans lokala elevhälsoteam består av: 13

14 Specialpedagog: Gunilla Ranelid Resurslärare: Ann-Sofie Larsson Berörd elevs mentor (se klasslista) Du kan också vända dig till: Barn- och Elevombudsmannen (BEO) Diskrimineringsombudsmannen (DO) BRIS- Barnens Rätt I Samhället (Barnens Hjälptelefon) (BRIS Vuxentelefon Om Barn) info@bris.se 14

15 Bilaga 1 Datum för rapportering till Likabehandlingsgruppen Incidentrapport-Kränkande/Diskriminerande behandling Datum och klockslag Plats för incident Vårdnadshavare kontaktade datum: Typ av kränkning/diskriminering Fysiskt våld Verbal kränkning Psykosocial (t.ex utfrysning, ryktesspridning eller uttryck) Text och bildburna (t.ex. klotter, brev, lappar, e-post, sms, mms) Diskriminering Inblandade personer: Beskrivning av incident: 15

16 Åtgärder Underskrift av rapportskrivare: Bilaga 2 Åtgärdsrapport Kränkande/Diskriminerande handling Datum Ansvariga LBG Närvarande vid mötet: Beskrivning av incidenten: Åtgärder: Ansvarig: Uppföljning: 16

17 Underskrift av rapportskrivare: Underskrift av vårdnadshavare: Datum: Bilaga 3 och 4 Skollagen (2008:57 1) kap 14 a, åtgärder mot kränkande behandling Ändamål och tillämpningsområde 1 Bestämmelserna i detta kapitel har till ändamål att motverka kränkande behandling av barn och elever. Bestämmelserna tillämpas på utbildning och annan verksamhet enligt denna lag. Lag (2008:571). Diskriminering 2 Bestämmelser om förbud m.m. mot diskriminering i samband med verksamhet enligt denna lag finns i diskrimineringslagen (2008:567). Lag (2008:571). Definitioner 3 I detta kapitel avses med elev: den som utbildas eller söker utbildning enligt denna lag, barn: den som deltar i eller söker till förskoleverksamhet eller skolbarnsomsorg enligt denna lag, personal: anställda och uppdragstagare i verksamhet enligt denna lag, huvudman: den som är huvudman för verksamhet enligt denna lag, kränkande behandling: ett uppträdande som utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen (2008:567) kränker ett barns eller en elevs värdighet. Lag (2008:571). Tvingande bestämmelser 4 Avtalsvillkor som inskränker skyldigheter enligt detta kapitel är utan verkan. Lag (2008:571). Ansvar för personalen 5 Huvudmannen ansvarar för att personalen fullgör de skyldigheter som anges i detta kapitel, när den handlar i tjänsten eller inom ramen för uppdraget. Lag (2008:571). Målinriktat arbete 6 Huvudmannen ska se till att det inom ramen för varje särskild verksamhet bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn 17

18 och elever. Närmare föreskrifter om detta finns i 7 och 8. Lag (2008:571). Skyldighet att förebygga och förhindra kränkande behandling 7 Huvudmannen ska se till att det vidtas åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling. Lag (2008:571) Årlig plan 8 Huvudmannen ska se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. Lag (2008:571). Förbud mot kränkande behandling 9 Huvudmannen eller personalen får inte utsätta ett barn eller en elev för kränkande behandling. Lag (2008:571) Skyldighet att utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling 10 Om huvudmannen eller personalen får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten, är huvudmannen skyldig att utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. Lag (2008:571). Förbud mot repressalier 11 Huvudmannen eller personalen får inte utsätta ett barn eller en elev för repressalier på grund av att barnet eller eleven medverkat i en utredning enligt detta kapitel eller anmält eller påtalat att någon handlat i strid med kapitlet. Lag (2008:571) Bevisbörda 15 Om ett barn eller en elev som anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling enligt 9 eller repressalier enligt 11, visar omständigheter som ger anledning att anta att han eller hon har blivit utsatt för sådan behandling, är det huvudmannen för verksamheten som ska visa att kränkande behandling eller repressalier inte har förekommit. 18

19 Bilaga 5 Värdegrundsord för Vellinge kommun och Herrestorps förskola och skola Glädje Mod Omtanke Trovärdighet Hela verksamheten vilar givetvis även på Läroplanens demokratiska värdegrund. För att uppnå detta: Hälsar vi på varandra och är inte rädda för att ta ögonkontakt Låter vi våra äldre elever och de vuxna vara förebilder. De visar och uttalar hur man gör när man samarbetar och löser konflikter. Bryr vi oss om och visar hänsyn mot varandra genom att ställa frågor, ge beröm, uppmuntra och vara hjälpsamma. Skapar vi tillsammans en lugn och trivsam arbetsmiljö där vi följer gemensamma regler och normer Stimulerar vi barnet/eleven genom att ha höga positiva förväntningar på samtliga elever genom att visa att vi har ett förtroende för att de vill och kan ta ansvar individuellt och i grupp Arbetar vi för att stärka barnets/elevens tro på sig själv och sin egen förmåga genom att ge nyanserad, upplyftande och individuell utvecklingsbar feedback istället för att berömma barnets prestationer. Har vi en hälsofrämjande skola där rätt kost och fysisk aktivitet är viktigt Utvecklar vi förskolan/skolan i samverkan med barn/elever och föräldrar 19

20 Herrestorpskolans trivselregler Vi använder ett vårdat språk, respekterar varandra och ger varandra studiero. Vi bryr oss om vår miljö och hjälps åt att hålla rent och snyggt på vår skola. Vi uppför oss på ett sådant sätt att alla trivs. Årskurs F-6 är ute på rasterna och vi stannar på skolans område. Skolgården ska vara en trygg plats och vi har bollspel på anvisade platser. Cyklar, åker moped, skateboard, rullskridskor eller likvärdigt gör vi utanför skolans område. Medhavd frukt och dylikt äter vi på anvisade platser. Mobiltelefoner, MP-3 spelare och likvärdigt använder vi utomhus, utom när mentorerna sagt att de får användas i undervisningen. På vår skola har vi en rök, snus och drogfri miljö. Mentorerna kan bestämma undantag från ovanstående regler. Om en elev bryter mot reglerna blir konsekvenserna följande: Vid störande av arbetsro tillsägelse Vid upprepad tillsägelse Skolan tar kontakt med hemmet/eleven får lämna klassrummet för den tid som kvarstår av lektionen/eleven får arbeta i en annan klass. Vid lindrig förseelse tillsägelse Vid upprepad förseelse Skolan tar kontakt med hemmet/kvarsittning Vid grov förseelse Skolan tar kontakt med hemmet/ kvarsittning och/eller avstängning från planerade aktiviteter/eventuell polisanmälan. I förekommande fall kan man även bli ersättningsskyldig. 20