Psykisk hälsa barn och unga

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Psykisk hälsa barn och unga"

Transkript

1 Psykisk hälsa barn och unga Mål- och samverkansdokument Handlingsplan

2 Blomman som utgör bakgrunden i dokumentet symboliserar samverkan. Barnet, den unge och dess närstående är pistillen i blommans mitt medan kronbladen är de verksamheter som samverkar och hakar i varandra. Dokumentet är framtaget inom projektet modellområde, psykisk hälsa barn och unga. Underlaget kommer från styrgruppen, olika referensgrupper och medarbetare som engagerat sig i arbetet. Dokumentet ska revideras avseende handlingsplanen senast Hela dokumentet ska revideras senast Styrgruppens ledamöter: Erik Wargren, biträdande skoldirektör, skol- och barnomsorgsförvaltningen Jönköpings kommun (ordförande) Ylva Millback, fritidsdirektör, Fritid Jönköping Bo Samuelsson, chef individ- och familjeomsorgen, socialtjänsten Jönköpings kommun Stefan Elm, kommunchef, Eksjö kommun Ann Grännö Alm, verksamhetschef barn- och ungdomsenheten, Landstinget i Jönköpings sjukvårdsområde Anette Sparf, verksamhetschef Rosenhälsans vårdcentral, Landstinget i Jönköpings sjukvårdsområde Marit Gustafsson, verksamhetschef barn- och ungdomspsykiatrin, Landstinget i Jönköpings sjukvårdsområde Linda Frank, koordinator Barndialogen i Jönköpings län, Landstinget i Jönköpings län Huskvarna Projektgruppen för Modellområde, psykisk hälsa barn och unga Jönköping/Eksjö 2 Psykisk hälsa barn och unga Mål- och samverksansdokument med handlingsplan

3 Samverkan för barnens, de ungas och familjernas bästa Man kan med säkerhet säga att barn och unga i dagens Sverige som grupp på många sätt har det bättre eller i alla fall har bättre förutsättningar än tidigare. Den materiella standarden är högre, samhällsservicen, både den offentliga och den privat drivna, är mer utvecklad och barns och ungas valmöjligheter när det gäller utbildning är större än tidigare. Ändå nås vi av rapporter som säger att barns, och i synnerhet ungas, psykiska ohälsa ökar. Varför mår då inte barnen och de unga så bra som de har det? Ingen kan idag ge det helt säkra svaret på den frågan. Rapporterna visar ändå en tydlig bild av att den upplevda psykiska ohälsan hos i synnerhet unga och unga vuxna har ökat. När det gäller de mindre barnen finns inte samma entydiga signaler. Oavsett orsak så vet vi att många barn och unga, och deras familjer, behöver ett bättre och mer utvecklat stöd av samhället under perioder av barnets och den unges liv. Och stödet finns. Vi har i dag mer och bättre utvecklade resurser att hjälpa än någonsin tidigare. Men alltför ofta har vi svårigheter att ge stöd på ett samordnat och synkroniserat sätt så att effekterna för den som behöver hjälp blir så bra som möjligt. Med stöd av Sveriges Kommuner och Landsting har Jönköpings läns landsting, tillsammans med Jönköpings och Eksjö kommuner, startat ett arbete för att främja den psykiska hälsan och motverka psykisk ohälsa för barn och unga. Arbetet kallas Modellområde psykisk hälsa barn och unga och leds av en styrgrupp bestående av tjänstemän från barn- och ungdomsverksamheterna. Dokumentet du håller i din hand har tagits fram av styrgruppen och avser Jönköpings kommun. Ett motsvarande dokument finns för Eksjö kommun. Vår förhoppning är att arbetet, med stöd av detta mål- och samverkansdokument, ska innebära bättre, mer samordnade och mer effektiva insatser för de barn och unga som behöver hjälp. Vi hoppas framför allt också på att det ska leda till att våra verksamheter, offentliga såväl som enskilda, blir ännu bättre på att arbeta på ett sätt som främjar den psykiska hälsan och att det därmed blir färre barn och unga som upplever psykisk ohälsa. Lisbeth Rydefjärd Landstinget i Jönköpings län Acko Ankarberg Johansson Jönköpings kommun Psykisk hälsa barn och unga Mål- och samverksansdokument med handlingsplan 3

4 Vision Alla verksamheter som arbetar med barn och unga 0 till 18 år, såväl primärkommunala, landstingskommunala som enskilda aktörer, avser att göra en kraftfull ansats för att utveckla arbetet, allt ifrån hälsofrämjande insatser för alla barn till specialistinsatser vid allvarlig psykisk sjukdom. Utvecklingsarbetet ska ske i samverkan och i ömsesidigt utbyte mellan organisationerna med utgångspunkt från vetenskap och beprövad erfarenhet. Barnkonventionen Verksamheter som arbetar med barn och unga ska, oavsett organisationstillhörighet, utgå från en gemensam värdegrund för arbetet. Barnkonventionen ska vara en förenande ledstjärna. Barnkonventionens stadgar är både nationellt och internationellt antagna. Barnkonventionen ska användas som ett levande dokument, av såväl politiker och chefer som medarbetarna längst fram i organisationerna. I konventionen fastslås fyra grund- läggande principer om barns rättigheter: Artikel 2 Barnets rätt till likvärdiga villkor Artikel 3 Barnets bästa ska beaktas vid alla beslut Artikel 6 Barnets rätt till liv och utveckling Artikel 12 Barnets rätt att säga sin mening och få den respekterad Varje enskilt barns rätt att bli sedd som en egen individ och bli bemött med respekt Ur Barnkonventionen 4 Psykisk hälsa barn och unga Mål- och samverksansdokument med handlingsplan

5 Målgrupp Målgrupp för detta dokument är alla barn och unga 0 till 18 år, samt unga mellan 18 och 21 år inom skolan och socialtjänsten. Särskild uppmärksamhet ska riktas till de barn och unga som behöver tvärprofessionell kompetens från olika verksamheter. Inom målgruppen finns stor spridning vad gäller problemtyngd och därmed behov av resurser. För barn och unga är det en rättighet att mötas med resurser utifrån sina behov och för detta krävs att de professionella synkroniserar sina insatser. Aktörer Utveckling av generella hälsofrämjande insatser, tidiga insatser till riskgrupper och insatser vid indikerade problem ska ske parallellt. Barnen och de unga är allas ansvar och därmed har offentliga såväl som privata aktörer lika stort ansvar att delta i detta utvecklingsarbete. Aktörerna för Jönköpings kommun är Fritid Jönköping, socialtjänsten, skol- och barnomsorgsförvaltningen och Kultur Jönköpings kommun. Aktörerna för Landstinget i Jönköpings län är barn och ungdomspsykiatrin, barn- och ungdomshabiliteringen, barn- och ungdomsmedicin, kvinnohälsovården, barnhälsovården, folkhälsoavdelningen, vårdcentralerna, folktandvården, vuxenpsykiatrin och logopedverksamheten. Privata aktörer är enskilda förskolor, fristående skolor och privata vårdgivare. Psykisk hälsa barn och unga Mål- och samverksansdokument med handlingsplan 5

6 Begrepp I mål- och samverkansdokumentet benämns barn från 0 till 13 år barn, medan barn från 13 till 18 år benämns unga. Organisationer är ett samlande begrepp för de förvaltningar som verksamheterna ingår i, exempelvis socialtjänsten, skol- och barnomsorgsförvaltningen och landstinget. Professionella kallas medarbetare som är anställda i verksamheterna. Fortsättningsvis används följande begrepp: Aktörspyramid SKL-verktyg för att placera in verksamheternas uppdrag i en helhet. BHV Barnhälsovården. Elevhälsa Omfattar skolsköterska, skolpsykolog, skolkurator, specialpedagog och skolläkare. Första linje Verksamheter som arbetar med barn och unga med indikerat problem. Generell linje Verksamheter som arbetar hälsofrämjande och förebyggande med alla barn och unga. Helhetssyn Barnets eller den unges hemsituation, relationer, skolsituation, fritid samt fysiska och psykiska hälsa ses i ett sammanhang där de olika delarna ömsesidigt påverkar varandra. IFO Socialtjänstens individ- och familjeomsorg. Omfattar missbruksvård, försörjningsstöd och barn- och ungdomsvård. Insats Begrepp som används för att beskriva en handling som är inriktad på ett visst resultat. Intervention Ingripande/åtgärd i syfte att åstadskomma en förändring. KHV Kvinnohälsovården. Mödrahälsovård Omfattar kvinnohälsovårdens arbete med blivande och nyblivna föräldrar. Privata aktörer Här: enskilda förskolor, fristående skolor eller privata vårdgivare. Psykiska besvär Olika tillstånd då människor visar tecken på psykisk obalans eller symtom som oro, ångest, nedstämdhet eller sömnsvårigheter. Psykiska sjukdomar och psykiskt funktionshinder När symtom eller funktionsnedsättning är av den typ eller grad att kriterierna för en diagnos uppfylls. 6 Psykisk hälsa barn och unga Mål- och samverksansdokument med handlingsplan

7 Psykisk hälsa Tillståndet innebär att människor upplever sin tillvaro meningsfull, att de kan använda sina resurser, vara delaktiga i samhället och uppleva att de har förmåga att hantera livets normala motgångar. Psykisk ohälsa En övergripande term som täcker både psykiska besvär och psykisk sjukdom. Samverkan Någon eller några tillför sina specifika resurser, kompetenser och/eller kunskaper till en uppgift som man gemensamt har att genomföra. SBU Samverkansorgan för barn och ungdomar (politiker och tjänstemän). Till SBU hör BBU (beredningsorgan) och LSG (lokala samverkansgrupper). Simple rules Metodiskt verktyg för att skapa rutiner i verksamheter. Socialtjänstens råd och service Omfattar fältsekreterargruppen, socionomerna på familjecentralerna, barngruppsverksamhet (Musslan), föräldrastödsgruppen, medling, stöd till unga brottsoffer och ungdomstjänst. Ej myndighetsfunktion. Specialistlinje Verksamheter som arbetar med barn med omfattande problematik som kräver specialistkunskaper. Synkronisering Åstadkomma samtidighet, samordning. Tidiga insatser Insatser i ett tidigt skede av en ogynnsam utveckling. Utredning Aktivitet som syftar till att samla information om barnets behov, bland annat genom intervjuer, kartläggningar, observationer, specialpedagogiska och/eller psykologiska test samt medicinska undersökningar. Utredningen utmynnar i en analys. Vård, Behandling Begrepp som används inom landstinget och socialtjänsten. Interventioner med rehabiliterande och habiliterande syfte. Åtgärdsprogram Begrepp som används i skolan för att beskriva vilka åtgärder som ska användas i syfte att hjälpa ett enskilt barn eller ungdom i skolan. Psykisk hälsa barn och unga Mål- och samverksansdokument med handlingsplan 7

8 Strategiska förbättringsområden Hälsofrämjande arbete Det hälsofrämjande arbetet är av största betydelse för att ofödda barn, barn och unga ska garanteras en livssituation där hem, skola och fritid erbjuder goda och trygga miljöer. Det hälsofrämjande arbetet ska omfatta alla barn och unga i vårt samhälle. Organisationer med verksamheter som arbetar hälsofrämjande ska aktivt samverka för att förbättra barns och ungas livsvillkor. Mödrahälsovård, barnhälsovård, elevhälsa, tandhälsovård, fritidsförvaltning, folkhälsoavdelning, förskola/skola, kulturskola, socialtjänst och föreningsliv behöver ha ständig dialog där de organiserar och samordnar sina hälsofrämjande insatser. Samverkan Samverkan ska genomsyra alla verksamheter som arbetar med barn och unga, från politiken och den högsta ledningen till medarbetarna längst fram i organisationerna, såväl offentliga som enskilda. Organisationsutveckling och förändringar ska behandlas i ett tvärsektoriellt politiskt forum där konsekvensanalys av förändringar i organisationerna utförs utifrån barns och ungas behov under beaktande av barnkonventionen. Samverkanskompetens är en förutsättning för att samverkan ska bli effektiv och hjälpsam för barn och unga. Föräldrarna ska vara de viktigaste samverkansparterna och alltid inbjudas i delaktighet kring arbetet med barn och unga. Samverkanskompetens ska finnas inom varje verksamhet. 8 Psykisk hälsa barn och unga Mål- och samverksansdokument med handlingsplan

9 Vård och behandling Ansvar för vård och behandling ska finnas inom första linjens och specialistlinjens verksamheter. Varje verksamhet ska tydligt definiera vilket vård- och behandlingsuppdrag de har. Avgränsningsproblematik ska lösas genom tydlig samverkan mellan första linjens och specialistlinjens verksamheter. Under pågående vård och behandling ska barns och ungas hela livssituation beaktas. Vård och behandling ska inte ses som ett enskilt fenomen utan alltid ses i ett större sammanhang. Vård- och behandlingsansvaret ligger i första linjen och i specialistlinjen. Berörda aktörer i generella linjen omfattas av, och ska medverka i, aktiviteter som stödjer vård- och behandlingsmetoder. Kompetens Kunskapsbaserade arbetsmetoder ska genomsyra samtliga verksamheter. Det pågår en kraftig kunskapstillväxt inom samtliga områden. Utvecklingen innebär ökade krav på kunskap, färdigheter och utbildningssatsningar i samtliga verksamheter. Generalistkunskap, helhetssyn och möjlighet att erbjuda adekvat hjälp i barns och ungdomars närmiljö och vardag är grundförutsättningar för att kunna möta de stora volymerna vård och stöd som efterfrågas. Psykisk hälsa barn och unga Mål- och samverksansdokument med handlingsplan 9

10 Handlingsplan Allt arbete i handlingsplanen kan påbörjas omgående och en del aktiviteter har redan påbörjats. Aktiviteterna ska senast vara genomförda vid slutet av markerat år. Styrgruppen har valt att utse en ansvarig funktion för varje aktivitet i handlingsplanen och har också till uppgift att följa det praktiska arbetet kring satsningarna för att kunna ge SBU underlag till uppföljning (se avsnittet om uppföljning). Övergripande samordning Samarbetsorganet för barn- och ungdomsfrågor (SBU) ska vara ledningsforum för landsting och kommun med syfte att synkronisera ledning, styrning och uppföljning. Ansvar Barndialogen ska vara den arena som ligger i framkant med att utveckla strategier och metoder för barn och unga. Barndialogen ska aktivt bjuda in och erbjuda utvecklingsstöd för både kommunens och landstingens verksamheter. Barndialogen ska inrätta en samverkansprocess som har i uppdrag att utveckla samverkan och utbilda i samverkan. Koordinator Barndialogen Modellområdets styrgrupp fortsätter sitt arbete under perioden Dess uppdrag ska vara att följa upp aktiviteterna i handlingsplanen. Styrgrupp Chefsforum ska upprättas efter behov med syfte att kontinuerligt informera, utveckla och samordna verksamheternas uppdrag. Styrgrupp Uppdragsbeskrivningar och rutiner Varje verksamhet ska arbeta enligt simple rules det vill säga: Ansvar Tydliggöra sina uppdrag och ansvarsområden. Styrgrupp Upprätta skriftliga rutiner som kontinuerligt följs upp och revideras avseende tidig upptäckt, samverkan, information om verksamheter och avvikelsehantering vid samverkansproblem. Styrgrupp 10 Psykisk hälsa barn och unga Mål- och samverksansdokument med handlingsplan

11 Hälsofrämjande och förebyggande Ansvar Föräldrasamverkan ska utvecklas på alla nivåer för att möjliggöra samverkan (samtycke, sekretess) mellan verksamheter när barns och ungas behov kräver detta. Styrgrupp Barnhälsovård och förskola ska utveckla samverkansformer som främjar barns hälsa generellt och för det enskilda barnet vid behov. Utvecklings- ledare BHV Mödrahälsovårdens förebyggande arbete för blivande och nyblivna föräldrar och samverkan med övriga aktörer ska utvecklas. Utvecklings- ledare KHV Livskunskap med socioemotionell träning ska genomsyra hela förskolan, grundskolan och gymnasieskolan. Chef skol- och barnomsorgsenheten Hälsokurvan ska göras i alla hälsosamtal i år 4, år 7 eller 8 och i år 1 på gymnasiet. Chef elevhälsan Den medicinska delen av elevhälsan ska utarbeta riktlinjer för barn och unga som efter genomfört hälsosamtal visar behov av särskilt stöd. Chef elevhälsan Förebyggande tandvård för riskbarn 0 till 6 år ska ske i samverkan med BVC, familjecentralerna och förskolan. Utvecklings- chef tandvården Föräldrar förebygger är ett generellt förebyggande program till föräldrar. Skola, socialtjänst och Fritid Jönköping ska samverka i programmet och ska erbjuda detta till föräldrar med barn från årskurs 6 9 och år 1 på gymnasiet. Chef skol- och barnomsorgsenheten De grupper som benämns Nätet, inom LSG, ska utvecklas. Dessa syftar till samverkan mellan skolan, Fritid Jönköping och socialtjänstens fältverksamhet för tidig upptäckt. Grupperna ska utveckla skriftliga överenskommelser avseende föräldrasamverkan, sekretess och handlingsplaner. Socialtjänstens områdeschef barn och ungdom Fritid Jönköping och landstingets folkhälsoavdelning ska vara kommunens och landstingets huvudansvariga kommunikatörer med det ideella föreningslivet. Tillsammans med föreningslivet ska det etableras strukturer för samverkan avseende hälsofrämjande arbete. Chef förening Fritid Jönköping Webbsidan ung036.se ska ha en ansvarig för fliken Hjälp mig, där ungdomars frågor ska besvaras snabbt och professionellt av profession med lokal anknytning. Chef barn och ungdom Fritid Jönköping Psykisk hälsa barn och unga Mål- och samverksansdokument med handlingsplan 11

12 Rutiner för att tidigt upptäcka och åtgärda skolfrånvaro ska upprättas. Chef elevhälsan Föräldrautbildning/föräldragrupper ska samordnas och byggas ut och ska omfatta generella, första linjens och specialistlinjens behov. Socialtjänstens biträdande områdeschef barn och ungdom Samordnare av föräldrastödutbildningarna i kommun och landsting ska utses. Socialtjänstens biträdande områdeschef barn och ungdom Första linjens verksamheter Ansvar Tvärprofessionella samverkansteam ska skapas kring psykisk skörhet/ sjukdom under graviditet och tidigt föräldraskap. Aktörer i detta arbete är vuxenpsykiatri, mödra- och barnhälsovård samt socialtjänst. Utvecklingsledare BHV Skolsköterskornas uppdrag med enskilda stödsamtal och föräldrastöd ska förtydligas för att kunna erbjuda likvärdiga insatser. Skolsköterska med medicinskt ledningsansvar Skolkuratorernas uppdrag med enskilda stödsamtal och föräldrastöd ska förtydligas för att kunna erbjuda likvärdiga insatser. Skolkurator Psykologerna inom barnhälsovården och psykologerna i skolan ska upprätta samverkansavtal med tydliga uppdragsbeskrivningar för att undvika dubbelarbete för barn 0 till 6 år. med funktionsansvar Verksamhetschef landstingets barn- och ungdomsenhet Vårdcentralernas uppdrag att främja barns psykiska hälsa och utarbeta riktlinjer för vart vårdcentralerna ska hänvisa barn med psykisk ohälsa ska utvecklas genom FAKTA en arbetsgrupp som utformar dokument med rutiner för gränsdragningar och samverkan. Vårdcentralernas uppdrag avseende första linjens barn och ungdomspsykiatri måste klargöras, där ingår även de privata vårdgivarna. Verksamhetschef BUP Samverkansrutin mellan skolans uppföljningsansvarige för elever 16 till 21 år ska upprättas med socialtjänsten, elevhälsan, Fritid Jönköping och arbetsmarknadsavdelningen. Chef för gymnasieenheten 12 Psykisk hälsa barn och unga Mål- och samverksansdokument med handlingsplan

13 Resursskolan Bäckadal, en skola för gymnasieungdomar med omfattande social problematik, ska följas upp. Socialtjänstens områdeschef barn och ungdom Det gemensamma resursteamets (inom Enheten för barn- och elevhälsa) uppdrag ska utvecklas med fokus på uppdraget i förhållande till den egna verksamheten och specialistverksamheterna. I detta ligger att psykologerna inom förskola och skola ska ha en tydligare inriktning mot tidig vägledning och stöd med prioritet på förskoleklass till och med lågstadiet. Specialpedagoger i teamet och psykologer i förskola och skola behöver tillsammans med övrig elevhälsa undersöka hur de kan utveckla effektivare samverkansstrukturer. Chef elevhälsan Särskolans samordnarteam, socialtjänstens barn och ungdom, socialtjänstens LSS-handläggning, barn- och ungdomshabiliteringen, barn- och ungdomspsykiatrin, tandvården, skolans elevhälsa och barnhälsovården ska upprätta samverkansavtal för att samordna sina insatser och undvika dubbelarbete kring barn med funktionsnedsättning. Samordnare särskolan Specialistlinjens verksamheter Ansvar Specialistverksamheternas kompetens ska finnas med i strukturerade samverkansarenor. Specialistverksamheternas uppdrag måste vidgas avseende konsultativa uppdrag i samverkansteam med generella och första linjens verksamheter i anslutning till att första linjen tar ett större ansvar för lindrig psykiatrisk, psykosomatisk och psykosocial problematik. Verksamhetschef BUP Arbete med målet att skapa ett Barnahus i länet, det vill säga samverkan under ett tak mellan socialtjänst, rättsväsende och hälso- och sjukvård vid misstanke om allvarliga brott mot barn ska fortsätta. En sådan enhet har varit under utredning i några år men något beslut är ännu inte fattat. Socialtjänstens områdeschef barn och ungdom Psykisk hälsa barn och unga Mål- och samverksansdokument med handlingsplan 13

14 Utbildning inom modellområdets mål- och samverkansdokument Ansvar Utbildning i Barnkonventionen Koordinator Barndialogen Utbildning i samverkan Koordinator Barndialogen Utbildning i MI motiverande samtal Socialtjänstens biträdande områdeschef barn och ungdom Utbildning i barns och ungas utveckling. Koordinator Barndialogen Utbildning för koordinatorer/samtalsledare i resursgrupperna. Koordinator Barndialogen Utbildningar inom verksamheternas ram Ansvar Utbildning i uppföljningsstrategier för chefer. Styrgruppen Utbildning för särskilda yrkesgrupper avseende föräldrautbildning. Socialtjänstens biträdande områdeschef barn och ungdom Utbildning i när psykologiska och specialpedagogiska utredningar ska genomföras och hur de används. Chef elevhälsan 14 Psykisk hälsa barn och unga Mål- och samverksansdokument med handlingsplan

15 Organisatorisk utvecklingsinriktning Ansvar För att åstadkomma en helhet med lättillgänglig vård och behandling för barn och unga (6 till 18 år) med lindrig psykiatrisk, psykosomatisk och/eller psykosocial problematik ska barn- och ungdomsmedicinska enheten få i uppdrag att upprätta en ny psykosocial enhet för denna målgrupp och deras familjer. Verksamhetschef landstingets barnoch ungdomsenhet Uppdraget för familjecentralerna där uppsökande arbete med riskgrupper särskilt beaktas ska revideras och förtydligas. Familjecentralernas samordnarfunktion ska förtydligas och utvecklas. Verksamhetschef landstingets barnoch ungdomsenhet Skol- och barnomsorgsförvaltningens psykologer och specialpedagoger i gemensamma resursteamet ska utöka sitt ansvar för unga upp till och med gymnasiet. Chef elevhälsan Resursgruppsarbete, det vill säga individuellt sammansatta team, för barn som behöver tvärprofessionell hjälp ska upprättas. En koordinator utses och får till uppgift att samordna och följa upp insatserna för barnet i en gemensam handlingsplan. Styrgruppen Rektorsområdenas specialpedagoger ska på rektors uppdrag ha ett huvudansvar för att samordna insatser kring förskolebarn. Områdeschef skol- och barnomsorgsförvaltningen Alla elever - också de som har behov av särskilt stöd - har rätt att få det stöd de behöver på sin egen skola. Skolan behöver därför kompletteras med kompetens och vardagsnära stöd från andra verksamheter, främst från socialtjänsten och fritidsförvaltningen. De berörda huvudmännen har ett gemensamt ansvar för att utveckla sina organisationer så att skolan får detta stöd. Om en elev - i undantagsfall - behöver undervisning i särskild undervisningsgrupp utanför sin skola, har eleven rätt att där få tillgång till en personalgrupp med såväl pedagogisk och familjestödjande kompetens som behandlingskompetens. Biträdande skoldirektör En samlad alkohol- och drogenhet för ungdomar mellan 13 och 18 år ska upprättas. Idag är uppdraget delat mellan Ungdomsmottagningen och socialtjänstens barn- och ungdomsverksamhet. Socialtjänstens chef IFO Psykisk hälsa barn och unga Mål- och samverksansdokument med handlingsplan 15

16 Utvärdering Förbättringsarbetet kommer att följas upp med hjälp av följande indikatorer som var och en innehåller flera mått. Utöver detta används de nationella, regionala och lokala undersökningar som är relevanta för förbättringsarbetet. Hälsokurvan/psykisk hälsa Skolsköterskan erbjuder hälsosamtal till barn och ungdomar i förskoleklass, grundskolan och på gymnasiet. Mätningen utförs i år 4 samt år 7 eller 8 och i år 1 på gymnasiet där hälsosamtalet utförs med hjälp av hälsokurvan. Barnen/ungdomarna svarar på ett antal frågor där en del med fem frågor som rör psykisk hälsa ingår. Frågorna handlar om hur barnet känner sig, stress, fysiska besvär t.ex. magont, huvudvärk, om de är oroliga, rädda eller har svårt att sova. Detta kan sedan följas fråga för fråga på kommunal nivå. Skolfrånvaro Motivet för att motverka skolk är att ge barn och ungdomar så goda livschanser som möjligt. Goda skolprestationer är en skyddsfaktor för senare svårigheter. Dessutom kan bristen på tillsyn från vuxna leda till andra problem. Skolfrånvaro på högstadiet registreras i Jönköping med hjälp av Skol-Kompassen. Skolfrånvaron kan också sättas i relation till betyg. Skolresultat Det har visat sig i undersökningen Ung livsstil, som är en studie av högstadiets elever och gymnasieelever i Jönköping, att ju bättre hälsa eleverna har desto bättre skolbetyg har de. Det finns också studier som visar att goda skolprestationer med fullständiga betyg är en skyddsfaktor för senare svårigheter. De nationella proven görs regelbundet i skolan och kan följas upp på skolnivå. Aktualiseringar inom socialtjänsten/återaktualiseringar inom socialtjänsten Barn har rätt att växa upp under trygga och goda förhållanden. Genom statistik över hur många ansökningar, anmälningar och återanmälningar som görs kan man följa om de åtgärder som görs inom kommunen påverkar antalet anmälningar som görs till socialtjänsten. Önskvärt vore också att genom BBiC formulären kunna följa anledningen till anmälan. Nybesök inom barn- och ungdomspsykiatrin Genom att mäta antal nybesök till barn- och ungdomspsykiatrin kan man få en indikator på effekterna av det hälsofrämjande och förebyggande arbetet i generella och första linjen. Tandhälsa hos de små barnen Barns tandhälsa har stark koppling till psykosociala levnadsförhållanden. Genom att följa upp barnens tandhälsa kan man få en indikator på effekterna av det hälsofrämjande och förebyggande arbetet i generella linjen. 16 Psykisk hälsa barn och unga Mål- och samverksansdokument med handlingsplan

17 Uppföljning SBU, i sin framtida utformning, har det övergripande politiska ansvaret för att aktiviteterna i modellområdets handlingsplan genomförs. Resultaten av aktiviteterna i modellområdets handlingsplan följs upp genom arbetet med kvalitetsindikatorerna. för att engagera och inspirera de ansvariga för att aktiviteterna i modellområdets handlingsplan genomförs. Styrgruppen för modellområdet ansvarar för att synkroniseringsandan etableras och utvecklas i organisationerna. Styrgruppen för modellområdet ansvarar Psykisk hälsa barn och unga Mål- och samverksansdokument med handlingsplan 17

18 Samverkansavtal/överenskommelser Barn, unga och deras föräldrar ska säkerställas ett väl utvecklat hälsofrämjande arbete i barnets vardagsmiljö, rätta stödåtgärder vid indikerade problem och väl bedömd och därtill adekvata behandlingsinsatser om barnets behov kräver detta. Ibland räcker inte den egna verksamhetens kompetens för att hjälpa barnet, utan ytterligare en eller flera verksamheter måste engageras, för att tillgodose barnets eller den unges behov av stöd, vård och behandling. Skriftliga samverkansavtal/överenskommelser inom och mellan organisationer ger mandat och ett tydligt stöd för verksamheterna att samverka. Nedan redovisas verksamheter som genom projektet uttryckt särskilt stora behov och där samverkansavtal/överenskommelser ska upprättas. Verksamheter som inte omnämns nedan kan själva identifiera behov av, och upprätta, samverkansavtal/överenskommelser med sina samverkanspartners. Följande samverkansavtal/överenskommelser ska upprättas mellan: SBU, landsting och kommun. Barndialogen, landsting och kommun. Fritid Jönköping, landstingets folkhälsoavdelning, länsstyrelsen, socialtjänstens råd och service, skol- och barnomsorgsförvaltningen. Mödra- och barnhälsovård, förskolan, barn- och ungdomsmedicinska mottagningen, tandvården, socialtjänstens barn och ungdom, landstingets specialistverksamheter för barn och unga, landstingets vårdcentraler, privata vårdcentraler samt vuxenpsykiatriska kliniken. Elevhälsan, socialtjänstens barn och ungdom, socialtjänstens funktionshinderomsorg, barn- och ungdomsmedicinska mottagningen, barnhälsovården samt landstingets specialistverksamheter för barn och unga. Socialtjänstens barn och ungdom och landstingets specialistverksamheter för barn och unga. Den nya psykosociala enheten, elevhälsan, landstingets vårdcentraler, privata vårdcentraler, socialtjänstens barn och ungdom, barn- och ungdomsmedicinska mottagningen, landstingets specialistverksamheter för barn och unga samt ungdomsmottagningen. 18 Psykisk hälsa barn och unga Mål- och samverksansdokument med handlingsplan

19

20 Modellområde, psykisk hälsa barn och unga 2010 Grafisk form: Tina Petersson Foto: Anna Ross och Madeléne Söderström

Psykisk hälsa barn och unga HANDLINGSPLAN 2013 2015

Psykisk hälsa barn och unga HANDLINGSPLAN 2013 2015 Psykisk hälsa barn och unga HANDLINGSPLAN 2013 2015 Psykisk hälsa barn och unga HANDLINGSPLAN 2013 2015 De nya aktiviteterna i handlingsplanen ska vara genomförda senast vid utgången av 2015. Det finns

Läs mer

Psykisk hälsa - barn och unga

Psykisk hälsa - barn och unga MISSIV 2013-03-15 LK11-0388 Landstingets kansli Landstingsstyrelsen Psykisk hälsa - barn och unga I samband med projektet med modellområdesarbete omkring psykisk hälsa hos barn och unga i Jönköping antogs

Läs mer

Psykisk hälsa barn och unga

Psykisk hälsa barn och unga FÖRDJUPNINGSDOKUMENT TILL Psykisk hälsa barn och unga Mål- och samverkansdokument 2011-2015 med handlingsplan 2011-2013 Med samverkan menas i detta dokument:...när någon eller några tillför sina specifika

Läs mer

PROJEKTiL Projektplan VISIT 1 (9) Checklista inför beslut, BP2 JA NEJ

PROJEKTiL Projektplan VISIT 1 (9) Checklista inför beslut, BP2 JA NEJ DIVISION ALLMÄNMEDICIN PROJEKTiL Projektplan VISIT 1 (9) Projektnamn: VISIT Projektägare: Skriv här Projektägarens namn. Projektägaren ska vara den person som företräder den organisation/enhet som finansierar

Läs mer

Förslag till reviderade riktlinjer för Västbus*

Förslag till reviderade riktlinjer för Västbus* Förslag till reviderade riktlinjer för Västbus* Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i Västra Götaland om samverkan avseende barn och ungdom med sammansatt psykisk/psykiatrisk och social problematik

Läs mer

Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015

Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015 BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015 Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag Anna Sandell, Psykolog i förskola/skola Stenungsunds kommun Ordf. Psifos Vägledning för Elevhälsan Samarbete mellan Skolverket

Läs mer

Gemensamma riktlinjer för samverkan kring barn och unga i Nordvästra Skåne

Gemensamma riktlinjer för samverkan kring barn och unga i Nordvästra Skåne Gemensamma riktlinjer för samverkan kring barn och unga i Nordvästra Skåne Innehåll Sid. Gemensamma grundläggande värderingar 3 Bas- och specialistnivå förtydligande av ansvar 3-4 Samverkan 4-5 Samverkan

Läs mer

Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun

Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun 1. Elevhälsa och barn- och elevhälsoarbete 2 2. Allmänt om förskolans barnhälsoarbete 4 3. Allmänt om grundskolans och gymnasiets elevhälsoarbete. 5 Detta dokument

Läs mer

Kvalitetssystem för elevhälsans specialpedagogiska insatser

Kvalitetssystem för elevhälsans specialpedagogiska insatser Bilaga 2 Dnr 1.3.2-9645/2016 Sida 1 (7) 2016-11-29 Kvalitetssystem för elevhälsans specialpedagogiska insatser Sida 2 (7) Innehållsförteckning Kvalitetssystem för elevhälsans specialpedagogiska insatser...

Läs mer

Kvalitetssystem för elevhälsans psykosociala insatser

Kvalitetssystem för elevhälsans psykosociala insatser Bilaga 3 Dnr 1.3.2-9645/2016 Sida 1 (7) 2016-11-29 Kvalitetssystem för elevhälsans psykosociala insatser Sida 2 (7) Innehållsförteckning Kvalitetssystem för elevhälsans psykosociala insatser... 1 Innehållsförteckning...

Läs mer

Kvalitetssystem för elevhälsans specialpedagogiska insatser

Kvalitetssystem för elevhälsans specialpedagogiska insatser n Bilaga 2 Dnr 13-401/6081 Sida 1 (7) 2013-09-10 Kvalitetssystem för elevhälsans specialpedagogiska insatser Sida 2 (7) Innehållsförteckning Kvalitetssystem för specialpedagog/speciallärare... 1 Innehållsförteckning...

Läs mer

Övergripande riktlinjer och rutiner för elevhälsoarbetet i Hedemora kommun

Övergripande riktlinjer och rutiner för elevhälsoarbetet i Hedemora kommun Övergripande riktlinjer och rutiner för elevhälsoarbetet i Hedemora kommun Hedemora 2013-07-29 Hedemora kommun Utbildningsförvaltningen 1 Gemensamma riktlinjer för alla kommunalt drivna skolor Dessa riktlinjer

Läs mer

Handlingsplan Samordnad Individuell Plan

Handlingsplan Samordnad Individuell Plan Handlingsplan Samordnad Individuell Plan Baserad på överenskommelse personer med psykisk funktionsnedsättning, Landstinget i Värmland och länets kommuner 2014-10-30--2016-10-29 1. Definition av målgrupp/er

Läs mer

BRA START I LIVET. Barn- och ungdomsplan. Örgryte-Härlanda.

BRA START I LIVET. Barn- och ungdomsplan. Örgryte-Härlanda. Örgryte-Härlanda Barn- och ungdomsplan Alla barn och ungdomar i Örgryte-Härlanda ska få en god start i livet. Planen fokuserar på de områden där vi tillsammans har störst behov av utveckling för att nå

Läs mer

Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn

Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn Bakgrund Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götalands län fastställde under våren 2005 Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i

Läs mer

Modellområde Vänersborg

Modellområde Vänersborg Modellområde Vänersborg Att möta barn och ungas psykiska hälsa med en helhet Spår 1 Från tanke till handling! Spridningskonferens 26 april 2012 Spår 1 Analys och strategi Uppbyggnad och start av arbetet

Läs mer

Vad är en familjecentral? Familjecentralen En naturlig mötesplats

Vad är en familjecentral? Familjecentralen En naturlig mötesplats Vad är en familjecentral? Familjecentralen En naturlig mötesplats Definition av familjecentral Enligt socialstyrelsen är en familjecentral, samordnade och samlokaliserade enheter för : Mödrahälsovård Barnhälsovård

Läs mer

Strategi för inrättande av minst en familjecentral eller familjecentralsliknande verksamhet per kommun Vem är jag och vad gör jag?

Strategi för inrättande av minst en familjecentral eller familjecentralsliknande verksamhet per kommun Vem är jag och vad gör jag? Strategi för inrättande av minst en familjecentral eller familjecentralsliknande verksamhet per kommun Vem är jag och vad gör jag? 1 Vad är en familjecentral En familjecentral innehåller mödrahälsovård,

Läs mer

Gemensamma riktlinjer för arbetet med barn och ungdomar i behov av särskilt stöd. (reviderade 2012-01-01)

Gemensamma riktlinjer för arbetet med barn och ungdomar i behov av särskilt stöd. (reviderade 2012-01-01) Gemensamma riktlinjer för arbetet med barn och ungdomar i behov av särskilt stöd (reviderade 2012-01-01) 1 2 Innehållsförteckning Förord... 4 Målet för samverkan och målgruppen... 5 Grundläggande utgångspunkter...

Läs mer

Må bra. i förskola och skola. Information om stöd till barn och elever i Östra Göteborg

Må bra. i förskola och skola. Information om stöd till barn och elever i Östra Göteborg Må bra i förskola och skola Information om stöd till barn och elever i Östra Göteborg 1 Barn och ungdomar som mår bra har bättre förutsättningar att utvecklas och ta till sig kunskap. Vi vet att det finns

Läs mer

Samverkan omkring psykisk hälsa barn och unga i Jönköping Landstinget Jönköping och Jönköping, Habo, Mullsjö kommun

Samverkan omkring psykisk hälsa barn och unga i Jönköping Landstinget Jönköping och Jönköping, Habo, Mullsjö kommun 1 Samverkan omkring psykisk hälsa barn och unga i Jönköping Landstinget Jönköping och Jönköping, Habo, Mullsjö kommun Chefsforum Minnesanteckningar Tid: 5 december 2014 kl 8.00 12.00 Plats: Herrgården,

Läs mer

ELEVHÄLSOPLAN. Rutiner och organisation för elevhälsoarbetet på Urfjäll. Läsåret 2013-2014

ELEVHÄLSOPLAN. Rutiner och organisation för elevhälsoarbetet på Urfjäll. Läsåret 2013-2014 ELEVHÄLSOPLAN Rutiner och organisation för elevhälsoarbetet på Urfjäll Läsåret 2013-2014 Urfjälls Montessoriskola Rektor Mette Sandh Urfjällsvägen 2 Telefon 08-581 740 42 196 93 Kungsängen E-mejl rektor@urfjall.se

Läs mer

BUS Gotland. Samverkan kring barn och unga i behov av särskilt stöd. BarnSam Region Gotland

BUS Gotland. Samverkan kring barn och unga i behov av särskilt stöd. BarnSam Region Gotland Samverkan kring barn och unga i behov av särskilt stöd BarnSam Region Gotland Samverkan kring barn och unga i behov av särskilt stöd I Region Gotland finns sedan sommaren 2012 en överenskommelse om samverkan

Läs mer

Elevhälsoplan. Strömstads ö-skolor

Elevhälsoplan. Strömstads ö-skolor Elevhälsoplan Strömstads ö-skolor Hösten 2015 Bakgrund För elever i skolan ska det finnas elevhälsa. Elevhälsans förebyggande och hälsofrämjande roll lyfts fram i skollagen Elevhälsan ska omfatta medicinska,

Läs mer

Avtalet gäller från tid för undertecknande t o m 20171231, med möjlighet till förlängning med två år åt gången.

Avtalet gäller från tid för undertecknande t o m 20171231, med möjlighet till förlängning med två år åt gången. Överenskommelse om samverkan mellan Region Östergötland och Boxholm, Finspång, Kinda, Linköping, Motala, Mjölby, Norrköping, Söderköping, Valdemarsvik, Vadstena, Ydre, Åtvidaberg och Ödeshögs kommun, avseende

Läs mer

Elevhälsoplan Öjersjö barn- och utbildningsområde

Elevhälsoplan Öjersjö barn- och utbildningsområde Elevhälsoplan Öjersjö barn- och utbildningsområde Komplement till Policy och arbetsgång för elevhälsa Partille kommun, oktober 2008 1 Innehåll Inledning Elevhälsa och lärande hand i hand 3 Öjersjös vision

Läs mer

Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i Västra Götaland om samverkan avseende barn och ungdom med sammansatt psykisk/psykiatrisk och

Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i Västra Götaland om samverkan avseende barn och ungdom med sammansatt psykisk/psykiatrisk och Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i Västra Götaland om samverkan avseende barn och ungdom med sammansatt psykisk/psykiatrisk och social problematik Antagna av Västkoms styrelse 17 mars

Läs mer

ELEVHÄLSAN I SKOLLAGEN

ELEVHÄLSAN I SKOLLAGEN ELEVHÄLSAN I SKOLLAGEN Nytt i skollagen är att en samlad elevhälsa nu införs med krav på tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator samt personal med specialpedagogisk kompetens. Elevhälsan

Läs mer

Verksamhetsplan. för. Centrala elevhälsans medicinska insats

Verksamhetsplan. för. Centrala elevhälsans medicinska insats 2017-03-16 1 Bildningsförvaltningen Verksamhetsplan för Centrala elevhälsans medicinska insats 2017 Elevhälsans medicinska del I verksamhetsplanen används begreppet elevhälsans medicinska del som då avser

Läs mer

Bildningsförvaltningen Centrala resursenheten

Bildningsförvaltningen Centrala resursenheten Bildningsförvaltningen Centrala resursenheten 2016-04-06 Central elevhälsoplan Åstorps kommun 2016-2017 Inledning Elevhälsans i Åstorps kommun tillhör organisatoriskt Centrala resursenheten på bildningsförvaltningen

Läs mer

Samverkansdokument mellan skola samt den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin i Kalmar län

Samverkansdokument mellan skola samt den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin i Kalmar län Samverkansdokument mellan skola samt den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin i Kalmar län Upprättat av: Verksamhetschef Bo Lundin, Barn- och ungdomspsykiatriska verksamheten i Kalmar län, Förvaltningscheferna

Läs mer

Lagstiftning kring samverkan

Lagstiftning kring samverkan 1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna

Läs mer

Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Vård- och omsorgsnämnden, 2015-09-29 Utbildningsnämnden Dokumentansvarig Förvaring Dnr

Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Vård- och omsorgsnämnden, 2015-09-29 Utbildningsnämnden Dokumentansvarig Förvaring Dnr Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Vård- och omsorgsnämnden, 2015-09-29 Utbildningsnämnden Dokumentansvarig Förvaring Dnr Dokumentinformation Riktlinje för samverkan mellan socialtjänst barn

Läs mer

Policy. för barn- och elevhälsa MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ

Policy. för barn- och elevhälsa MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ Policy för barn- och elevhälsa MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ Detta dokument har tagits fram för att beskriva arbetet med att stödja alla barn och elever i Härryda kommun i deras

Läs mer

UPPDRAGSHANDLING FÖR SKOLSKÖTERSKOR I ÖREBRO KOMMUN

UPPDRAGSHANDLING FÖR SKOLSKÖTERSKOR I ÖREBRO KOMMUN UPPDRAGSHANDLING FÖR SKOLSKÖTERSKOR I ÖREBRO KOMMUN Elevhälsan och särskilt den medicinska delen av elevhälsan har ett omfattande regelverk. Det handlar om allt från internationella konventioner och överenskommelser

Läs mer

Lokal överenskommelse för barn i behov av särskilt stöd mellan Stockholms Läns Landsting och Värmdö kommun

Lokal överenskommelse för barn i behov av särskilt stöd mellan Stockholms Läns Landsting och Värmdö kommun Lokal överenskommelse för barn i behov av särskilt stöd mellan Stockholms Läns Landsting och Värmdö kommun Bakgrund och syfte Kommunerna i Stockholm län och Stockholms Läns Landsting har nedtecknat ett

Läs mer

Lyft ungas hälsa. Program för hälso- och sjukvård för barn och unga. Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden 2011-2014

Lyft ungas hälsa. Program för hälso- och sjukvård för barn och unga. Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden 2011-2014 Lyft ungas hälsa Program för hälso- och sjukvård för barn och unga Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden 2011-2014 2 Hälsan grundläggs tidigt i barnaåren. De förhållanden som råder under

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN. Familjecentralen

VERKSAMHETSPLAN. Familjecentralen VERKSAMHETSPLAN Familjecentralen Verksamhetsåret 2017 1 Innehållsförteckning: 1. Inledning sid. 3 2. Systematiskt kvalitetsarbete sid. 3 2.1 Vision sid. 3 2.2 Familjecentralernas mål enligt samverkansavtalet

Läs mer

Lagstiftning om samverkan kring barn och unga

Lagstiftning om samverkan kring barn och unga Lagstiftning om samverkan kring barn och unga en sammanfattning Samverkan är nödvändig för många barn och unga. Därför finns det bestämmelser om samverkan i den lagstiftning som gäller för socialtjänsten,

Läs mer

Samverkansdokument mellan skola samt den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin i Kalmar län

Samverkansdokument mellan skola samt den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin i Kalmar län Samverkansdokument mellan skola samt den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin i Kalmar län Upprättat av: Verksamhetschef Bo Lundin, Barn- och ungdomspsykiatriska verksamheten i Kalmar län, Förvaltningscheferna

Läs mer

Barn- och elevhälsoplan

Barn- och elevhälsoplan Dokumenttyp: Strategi/Policy/Plan Giltighetstid: Årligen Beslutad av: Gäller från: BUN Dokumentansvarig: Diarienr: Barn- och elevhälsoplan Till ledning för förskolechefer, rektorer och personal vid förskolor

Läs mer

INLEDNING. Det systematiska kvalitetsarbetet inom området synliggörs i den årliga verksamhetsberättelsen för Åre gymnasieskola.

INLEDNING. Det systematiska kvalitetsarbetet inom området synliggörs i den årliga verksamhetsberättelsen för Åre gymnasieskola. Elevhälsoplan 16 17 INLEDNING Syftet med elevhälsoplanen är att, utifrån nationella styrdokument och skolans beprövade erfarenhet, skapa struktur och kultur på lokal nivå för att trygga kvalitén i skolans

Läs mer

Handlingsplan för barn och unga

Handlingsplan för barn och unga Handlingsplan för barn och unga Barnkonventionen I Jönköpings län 2013 Innehållsförteckning Landstingsdirektörens ord... 3 Barnkonventionen i Landstinget i Jönköpings län... 4 Begrepp... 5 Kunskap om barnkonventionen...

Läs mer

Samverkansdokument mellan skola samt den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin i Kalmar län

Samverkansdokument mellan skola samt den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin i Kalmar län Samverkansdokument mellan skola samt den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin i Kalmar län Upprättat av: Verksamhetschef Bo Lundin, Barn- och ungdomspsykiatriska verksamheten i Kalmar län, Förvaltningscheferna

Läs mer

Psykisk hälsa barn och unga

Psykisk hälsa barn och unga MODELLOMRÅDE JÖNKÖPING Psykisk hälsa barn och unga Indikatorer baslinjemätning 2010 Psykisk hälsa barn och unga, Indikatorer baslinjemätning 2010, Jönköping 2 Innehåll Hälsokurvan/psykisk hälsa... 4 Skolfrånvaro...

Läs mer

NYA BHV-PROGRAMMET 2015

NYA BHV-PROGRAMMET 2015 NYA BHV-PROGRAMMET 2015 VARFÖR? Styrande dokument borttagna Olika i landet Ny kunskap Ökade krav på evidens VILKA? Socialstyrelsen Landets BHV-enheter + specialister Rikshandboken Arbetsgrupper professionen

Läs mer

Handlingsplan för samverkan om barn och ungas psykiska hälsa inom SIMBA-området

Handlingsplan för samverkan om barn och ungas psykiska hälsa inom SIMBA-området 2013-11-15 Handlingsplan för samverkan om barn och ungas psykiska hälsa inom SIMBA-området Inledning För att på bästa sätt arbeta med barn och unga och dennes familj i centrum, behövs en god samverkan

Läs mer

Hjälpredan. Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med funktionsnedsättning

Hjälpredan. Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med funktionsnedsättning Hjälpredan Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med funktionsnedsättning * Med under skoltiden avses barn i fritidshem, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasiesärskola och gymnasieskola.

Läs mer

Utredningsuppdrag av Koordinerande enheten inom barn- och utbildningsförvaltningen

Utredningsuppdrag av Koordinerande enheten inom barn- och utbildningsförvaltningen Barn- och utbildningsförvaltningen 2015-08-10 1 (5) Barn- och utbildningsnämnden Karin Holmberg Lundin BUN/2015:306 Barn- och utbildningsnämnden Utredningsuppdrag av Koordinerande enheten inom barn- och

Läs mer

Västbus råd och stöd för allsidig elevutredning skolnivå

Västbus råd och stöd för allsidig elevutredning skolnivå Västbus råd och stöd för allsidig elevutredning skolnivå Innehåll Bakgrund...3 Inledning...4 Skollagen 2010:800...5 Ärendegång...8 Vad innebär en allsidig elevutredning?...9 Remiss till specialistnivå...12

Läs mer

Elevhälsan Elevhälsan på Ektorps skolenhet Hälsofrämjande arbete

Elevhälsan Elevhälsan på Ektorps skolenhet Hälsofrämjande arbete Elevhälsan Enligt skollagen ska det finnas tillgång till medicinsk, psykologisk, psykosocial och specialpedagogisk kompetens. Rektorn har ansvar för att elevhälsans verksamhet utarbetas så att eleverna

Läs mer

Kommittédirektiv. Nationell strategi för samhällets stöd och hjälp till föräldrar i deras föräldraskap. Dir. 2008:67

Kommittédirektiv. Nationell strategi för samhällets stöd och hjälp till föräldrar i deras föräldraskap. Dir. 2008:67 Kommittédirektiv Nationell strategi för samhällets stöd och hjälp till föräldrar i deras föräldraskap Dir. 2008:67 Beslut vid regeringssammanträde den 22 maj 2008 Sammanfattning av uppdraget En särskild

Läs mer

VITS. Verksamhetsberättelse

VITS. Verksamhetsberättelse VITS Vardagsnära Insatser i Tydlig Samverkan Jönköpings kommun Verksamhetsberättelse 2012 Inledning Politiker, beslutsfattare och yrkesprofessionella med ansvar för barn och unga vet idag att det både

Läs mer

Skolans ansvar och uppdrag Var går gränsen? Åsa Ernestam, SKL

Skolans ansvar och uppdrag Var går gränsen? Åsa Ernestam, SKL Skolans ansvar och uppdrag Var går gränsen? Åsa Ernestam, SKL asa.ernestam@skl.se PSYNK 2012 2014 www.skl.se/psynk BUP Ungdomsverksamhet FriGdsgårdar Primärvård Elevhälsa SiS Tandvård Socialtjänst Öppenförskola

Läs mer

Överenskommelse om samverkan kring barn i behov av särskilt stöd mellan Danderyds kommun och Stockholms läns landsting

Överenskommelse om samverkan kring barn i behov av särskilt stöd mellan Danderyds kommun och Stockholms läns landsting Överenskommelse om samverkan kring barn i behov av särskilt stöd mellan Danderyds kommun och Stockholms läns landsting Inledning KSL, kommunerna och Stockholms läns landsting har tillsammans arbetat fram

Läs mer

Åtgärder för att främja unga flickors psykiska hälsa i Upplands Väsby

Åtgärder för att främja unga flickors psykiska hälsa i Upplands Väsby Tjänsteutlåtande Projektledare 2015-10-07 Sofia Gullberg 08-590 974 79 Dnr: Sofia.gullberg@upplandsvasby.se SÄN/2015:186 34592 Social- och äldrenämnden Åtgärder för att främja unga flickors psykiska hälsa

Läs mer

RAMAVTAL FÖR FAMILJECENTRAL MELLAN REGION SKÅNE OCH SKÅNES KOMMUNER

RAMAVTAL FÖR FAMILJECENTRAL MELLAN REGION SKÅNE OCH SKÅNES KOMMUNER 1 (5) RAMAVTAL FÖR FAMILJECENTRAL MELLAN REGION SKÅNE OCH SKÅNES KOMMUNER 1 Parter och XX kommun. 2 Avtalstid Avtalet gäller fr.o.m. 2008-xx-xx tills vidare med möjlighet för part att skriftligt säga upp

Läs mer

Psykologansvaret för utredning av barn och unga med misstänkt intellektuell och/eller neuropsykiatrisk funktionsnedsättning

Psykologansvaret för utredning av barn och unga med misstänkt intellektuell och/eller neuropsykiatrisk funktionsnedsättning RJL 2015/1897 Psykologansvaret för utredning av barn och unga med misstänkt intellektuell och/eller neuropsykiatrisk funktionsnedsättning Bilaga till Överenskommelse om samverkan mellan kommunerna i Jönköpings

Läs mer

Första linjen unga, Karlstadsområdet

Första linjen unga, Karlstadsområdet Första linjen unga, Karlstadsområdet Forshaga kommun, Grums kommun, Hammarö kommun, Karlstads kommun, Kils kommun, Landstinget i Värmland För barn och unga 6-20 år Vad är första linjen för barn och unga

Läs mer

Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd

Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd Förskolan skall vara ett stöd för familjerna i deras ansvar för barnens fostran utveckling och växande. Förskolans

Läs mer

Förlängning av avtal avseende samverkan till stöd för barn och unga mellan Uppsala kommun och Landstinget i Uppsala län

Förlängning av avtal avseende samverkan till stöd för barn och unga mellan Uppsala kommun och Landstinget i Uppsala län ARBETSMARKNADSNÄMNDEN Handläggare Datum Diarienummer Karin Reuterdahl 2015-03-17 AMN-2015-0185 Arbetsmarknadsnämnden Förlängning av avtal avseende samverkan till stöd för barn och unga mellan Uppsala kommun

Läs mer

Arbetsmodell för elevhälsan vid Gumaeliusskolan

Arbetsmodell för elevhälsan vid Gumaeliusskolan 20160108 Arbetsmodell för elevhälsan vid Gumaeliusskolan Nivå 1 (se handlingsplanen) Arbetslaget Nivå 2 (se handlingsplanen) Lilla Elevhälsan Bollplank Kontaktlänk Överlämnande av ärenden till elevhälsan

Läs mer

Sverige är ett unikt bra land att växa upp i. De flesta svenska barn mår bra och växer upp under goda förhållanden.

Sverige är ett unikt bra land att växa upp i. De flesta svenska barn mår bra och växer upp under goda förhållanden. 090531 Göran Hägglund Talepunkter inför Barnhälsans dag i Jönköping 31 maj. [Det talade ordet gäller.] Sverige är ett unikt bra land att växa upp i. De flesta svenska barn mår bra och växer upp under goda

Läs mer

Barn- och elevhälsoteamet

Barn- och elevhälsoteamet Barn- och elevhälsoteamet Riktlinjer för en gemensam Barn- och elevhälsa i Gullspångs kommun inom förskola och grundskola Vision Barn och unga i Gullspångs kommun påverkar sina liv och bidrar till hållbar

Läs mer

Positionspapper. Psykisk hälsa, barn och unga

Positionspapper. Psykisk hälsa, barn och unga Positionspapper Psykisk hälsa, barn och unga Februari 2009 Kontaktperson Thomas Rostock, thomas.rostock@skl.se och Ing-Marie Wieselgren, ing-marie.wieselgren@skl.se Formgivning forsbergvonessen Tryckeri

Läs mer

Stärk barnets rättigheter och delaktighet

Stärk barnets rättigheter och delaktighet Stärk barnets rättigheter och delaktighet Du kan göra det bättre för barn och ungdomar HANDLINGSPLAN för arbetet med Barnkonventionen inom Stockholms läns landsting Kortversion I STockholMS län bor IDAG

Läs mer

Vägledning för Elevhälsan

Vägledning för Elevhälsan Vägledning för Elevhälsan Med guide Ett elevärendes gång 1 Vägledning för Elevhälsan Följande skrift är en vägledning till Rektorer och Elevhälsoteam i elevhälsoarbetet. Skriften är en sammanfattning,

Läs mer

Bakgrund Många barn föds in i en ogynnsam livssituation. Detta då deras föräldrar har problem som hämmar deras förmåga att på ett tillfredsställande sätt svara upp mot sina barns behov av omvårdnad och

Läs mer

Verksamhetsplan för Nordmalings elevhälsa 2014/2015

Verksamhetsplan för Nordmalings elevhälsa 2014/2015 Verksamhetsplan för Nordmalings elevhälsa 2014/2015 En samlad elevhälsa i Nordmalings kommun Bakgrund I och med den nya skollagen (2010:800) samlades skolhälsovården, den särskilda elevvården och de specialpedagogiska

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN FÖR ELEVHÄLSANS MEDICINSKA DEL. Ht 2014-2015

VERKSAMHETSPLAN FÖR ELEVHÄLSANS MEDICINSKA DEL. Ht 2014-2015 VERKSAMHETSPLAN FÖR ELEVHÄLSANS MEDICINSKA DEL Ht 2014-2015 Elevhälsan I verksamhetsplanen används begreppet elevhälsan som då avser skolsköterskornas och skolläkarnas verksamhet. Mål Målsättningen för

Läs mer

LGS Temagrupp Psykiatri

LGS Temagrupp Psykiatri LGS Temagrupp Psykiatri Lokal riktlinje för samverkan mellan Mödra- Barnhälsovårdsteamet i Haga, socialtjänst och Beroendekliniken vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2012-09 -12 Lagstöd Förvaltningslag

Läs mer

Basprogram för Elevhälsa medicinsk inriktning Tierps kommun

Basprogram för Elevhälsa medicinsk inriktning Tierps kommun Basprogram för Elevhälsa medicinsk inriktning Tierps kommun 2016-2017 Ett basprogram säkerställer likvärdig Elevhälsa medicinsk inriktning - för alla elever i Tierps kommun och programmet följer Socialstyrelsens

Läs mer

För Ett Uppsala där alla barn och ungdomar får likvärdiga möjligheter att växa.

För Ett Uppsala där alla barn och ungdomar får likvärdiga möjligheter att växa. För Ett Uppsala där alla barn och ungdomar får likvärdiga möjligheter att växa. Satsningar på barn och ungdomar i Uppsala kommun och landstinget. Satsningar på barn och ungdomar i Uppsala kommun. Ett Uppsala

Läs mer

Centrala elevhälsan i Hudiksvalls kommun

Centrala elevhälsan i Hudiksvalls kommun Centrala elevhälsan i Hudiksvalls kommun Elevhälsan enligt skollagen Sedan augusti 2010 står det i skollagen att det ska finnas en samlad elevhälsa med krav på tillgång till skolsköterska, skolläkare,

Läs mer

Förlängning av avtal avseende samverkan till stöd för barn och unga 0-20 år mellan Uppsala kommun och Landstinget i Uppsala län

Förlängning av avtal avseende samverkan till stöd för barn och unga 0-20 år mellan Uppsala kommun och Landstinget i Uppsala län OMSORGSFÖRVALTNIGNEN Handläggare Folkesson Thomas (OMF) Hedberg Jenny (OMF) Datum 2015-03-13 Diarienummer OSN-2015-0155 Omsorgsnämnden Förlängning av avtal avseende samverkan till stöd för barn och unga

Läs mer

Samverkansöverenskommelse för barns och ungas hälsa 2015-2020. Socialförvaltningen, Bildningsförvaltningen och Närsjukvården väster

Samverkansöverenskommelse för barns och ungas hälsa 2015-2020. Socialförvaltningen, Bildningsförvaltningen och Närsjukvården väster Samverkansöverenskommelse för barns och ungas hälsa 2015-2020 Socialförvaltningen, Bildningsförvaltningen och Närsjukvården väster Samverkansöverenskommelse för barns och ungas hälsa mellan Motala kommun;

Läs mer

Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009

Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009 Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009 Sammanfattning Detta bygger på av socialstyrelsen 2007 utfärdade nationella riktlinjerna

Läs mer

Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012

Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012 Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012 Med kunskap om implementering genomförs i genomsnitt 80 procent av planerat förändringsarbete efter tre år. Utan sådan kunskap

Läs mer

Rapport Team Samagera

Rapport Team Samagera Torshälla stads nämnd 2016-08-19 1 (5) Torshälla stads förvaltning Ledning/administration TSN/2016:86 Annette Johansson 016-710 70 28 Torshälla stads nämnd Rapport Team Samagera Förslag till beslut 1.

Läs mer

Motionerna 50 - Elevhälsogaranti och 65 - Stärk den svenska elevhälsan

Motionerna 50 - Elevhälsogaranti och 65 - Stärk den svenska elevhälsan MOTIONSSVAR Vårt dnr: 15/4283 och 15/4299 2015-10-23 Avdelningen för utbildning och arbetsmarknad Åsa Ernestam Motionerna 50 - Elevhälsogaranti och 65 - Stärk den svenska elevhälsan Beslut Styrelsen föreslår

Läs mer

Samordnad individuell plan. Samverkan i Sollentuna. Landstinget och kommunen.

Samordnad individuell plan. Samverkan i Sollentuna. Landstinget och kommunen. Samordnad individuell plan Samverkan i Sollentuna. Landstinget och kommunen. Schema Förmiddagsgrupp Eftermiddagsgrupp 8.30-10.00 Information om SIP 13.00 14.30 10.00 10.20 Kaffe 14.30 14.50 10.20 11.20

Läs mer

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) föreskriver

Läs mer

Insatser från Barnhälsovården

Insatser från Barnhälsovården Insatser från Barnhälsovården - vid tidig upptäckt av psykisk ohälsa hos barn (och deras föräldrar). Victoria Laag Leg. psykolog Samordnare/verksamhetsutvecklare Barnhälsovårdens centrala utvecklingsteam

Läs mer

LOKAL ELEVHÄLSOPLAN. Vedby skola

LOKAL ELEVHÄLSOPLAN. Vedby skola 150909 LOKAL ELEVHÄLSOPLAN Vedby skola Inledning Enligt skollagen (2010:800) som trädde i kraft den 1 juli 2011 behandlas elevhälsan i 2 kap 25-28. I dessa paragrafer regleras allt från personalens kompetenser

Läs mer

Barn- och elevhälsoplan

Barn- och elevhälsoplan ÅMÅLS KOMMUN Barn- och elevhälsoplan Plan för arbete med elevhälsa i förskola och grundskola i Åmåls Kommun Barn- och utbildningsnämnden 2012-01-01 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Elevhälsans uppdrag 2. Resursenheten

Läs mer

Samverkan omkring psykisk hälsa barn och unga i Jönköping Landstinget Jönköping och Jönköpings kommun

Samverkan omkring psykisk hälsa barn och unga i Jönköping Landstinget Jönköping och Jönköpings kommun 1 Samverkan omkring psykisk hälsa barn och unga i Jönköping Landstinget Jönköping och Jönköpings kommun Chefsforum Minnesanteckningar Tid: 3 mars 2014 kl 8.00 13.30 Plats: Herrgården, Ryhov Närvarande:

Läs mer

Plan för regionalt utvecklingsarbete inom den sociala barn- och ungdomsvården 2014

Plan för regionalt utvecklingsarbete inom den sociala barn- och ungdomsvården 2014 Individ- och familjeomsorg Ärendenr SON 2014/4 1 (5) Datum 16 januari 2014 Plan för regionalt utvecklingsarbete inom den sociala barn- och ungdomsvården 2014 Bakgrund Regeringen och Sveriges Kommuner och

Läs mer

Elevhälsoteam Näshulta Friskola. Verksamhetsplan.

Elevhälsoteam Näshulta Friskola. Verksamhetsplan. Elevhälsoteam Näshulta Friskola. Verksamhetsplan. Inledning: EHT är en del av elevhälsan på Näshulta Friskola. I EHT finns permanent rektor, skolkurator, skolsköterska samt specialpedagogisk resurs. Skolverket

Läs mer

HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL (BVC)

HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL (BVC) Sid 1 (5) HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL () 1 Mål och inriktning Barnhälsovården utgör en viktig del i det samlade folkhälsoarbetet. Verksamheten skall utgå från ett folkhälsoinriktat och psykosocialt

Läs mer

Psykisk hälsa Lokal handlingsplan

Psykisk hälsa Lokal handlingsplan Psykisk hälsa Lokal handlingsplan Handlingsplan kring området psykisk hälsa utifrån regional analys Psykisk hälsa fastställd av Chefsgrupp Närvård 2016-10-27 Handlingsplan Oktober 2016 ARBETSMATERIAL 0

Läs mer

Region Jönköping och Jönköping, Habo, Mullsjö kommun

Region Jönköping och Jönköping, Habo, Mullsjö kommun 1 Samverkan omkring psykisk hälsa barn och unga i Jönköping Region Jönköping och Jönköping, Habo, Mullsjö kommun Chefsforum Minnesanteckningar Tid: 18 september 2015 kl 8.00 12.15 Plats: Herrgården, Ryhov

Läs mer

De olika kompetensernas uppdrag och arbetsuppgifter Rektors uppdrag

De olika kompetensernas uppdrag och arbetsuppgifter Rektors uppdrag Övergripande handlingsplan för barn- och elevhälsoteamet i Arjeplogs Kommun Elevernas framgångar och svårigheter är ofta resultatet av den samlade livssituationen och därför måste alla som träffar eleverna

Läs mer

... och målgrupp för ungdomsmottagningar i Sverige. ... med riktlinjer. ... för ungdomsmottagningarnas

... och målgrupp för ungdomsmottagningar i Sverige. ... med riktlinjer. ... för ungdomsmottagningarnas FÖRENINGEN FÖR SVERIGES UNGDOMSMOTTAGNINGAR ... med riktlinjer... och målgrupp för ungdomsmottagningar i Sverige Syftet med detta dokument är att kortfattat presentera en övergripande bild av ungdomsmottagningarnas

Läs mer

ELEVHÄLSOPLAN I FÄRGELANDA KOMMUN

ELEVHÄLSOPLAN I FÄRGELANDA KOMMUN 2016-03-11 ELEVHÄLSOPLAN I FÄRGELANDA KOMMUN Elevhälsoplan Begreppet elevhälsa införs i skolförfattningarna i och med skollagen (SFS 2010:800). För eleverna i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan,

Läs mer

Ny förlängning av avtal avseende samverkan till stöd för barn och unga mellan Uppsala kommun och Landstinget i Uppsala län

Ny förlängning av avtal avseende samverkan till stöd för barn och unga mellan Uppsala kommun och Landstinget i Uppsala län ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Handläggare Datum Diarienummer Karin Reuterdahl 2016-02-23 AMN-2015-0185 Tuomo Niemelä Rev 2016-03-08 Arbetsmarknadsnämnden Ny förlängning av avtal avseende samverkan till stöd

Läs mer

Barn- och elevhälsoplan

Barn- och elevhälsoplan 1 (6) Lärande Barn- och elevhälsoteamet Knappekullaenheten Barn- och elevhälsoplan 2012-13 Knappekullaenheten Knappekulla är en enhet där alla barn är allas ansvar och där varje barn ska få det de behöver

Läs mer

Foto: Bildarkivet SAMVERKANSPLAN NEDSTÄMDHET/ORO MODELLOMRÅDET ETT SAMVERKANSARBETE. för barn och ungdomars psykiska hälsa

Foto: Bildarkivet SAMVERKANSPLAN NEDSTÄMDHET/ORO MODELLOMRÅDET ETT SAMVERKANSARBETE. för barn och ungdomars psykiska hälsa Foto: Bildarkivet SAMVERKANSPLAN NEDSTÄMDHET/ORO MODELLOMRÅDET ETT SAMVERKANSARBETE för barn och ungdomars psykiska hälsa Bakgrund Den här samverkansplanen har tagits fram i samarbete med berörda verksamheter

Läs mer

Gemensam handlingsplan för kommunerna i Kalmar län och Landstinget i Kalmar län gällande överenskommelse inom området psykisk hälsa 2016

Gemensam handlingsplan för kommunerna i Kalmar län och Landstinget i Kalmar län gällande överenskommelse inom området psykisk hälsa 2016 Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län Gemensam handlingsplan för kommunerna i Kalmar län och Landstinget i Kalmar län gällande överenskommelse

Läs mer

P L A N E R A. Syskon som anhöriga

P L A N E R A. Syskon som anhöriga Syskon som anhöriga P L N Bakgrund Barn / ungdomar har samma rättigheter oavsett var eller vem som identifierar behov av stöd eller ohälsa i samband med anhörigs svåra sjukdom. Lagen om barn som anhörig

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för föräldrastöd Program för föräldrastöd 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås

Läs mer