Psykisk hälsa barn och unga

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Psykisk hälsa barn och unga"

Transkript

1 Psykisk hälsa barn och unga Mål- och samverkansdokument Handlingsplan

2 Blomman som utgör bakgrunden i dokumentet symboliserar samverkan. Barnet, den unge och dess närstående är pistillen i blommans mitt medan kronbladen är de verksamheter som samverkar och hakar i varandra. Dokumentet är framtaget inom projektet modellområde, psykisk hälsa barn och unga. Underlaget kommer från styrgruppen, olika referensgrupper och medarbetare som engagerat sig i arbetet. Dokumentet ska revideras avseende handlingsplanen senast Hela dokumentet ska revideras senast Styrgruppens ledamöter: Erik Wargren, biträdande skoldirektör, skol- och barnomsorgsförvaltningen Jönköpings kommun (ordförande) Ylva Millback, fritidsdirektör, Fritid Jönköping Bo Samuelsson, chef individ- och familjeomsorgen, socialtjänsten Jönköpings kommun Stefan Elm, kommunchef, Eksjö kommun Ann Grännö Alm, verksamhetschef barn- och ungdomsenheten, Landstinget i Jönköpings sjukvårdsområde Anette Sparf, verksamhetschef Rosenhälsans vårdcentral, Landstinget i Jönköpings sjukvårdsområde Marit Gustafsson, verksamhetschef barn- och ungdomspsykiatrin, Landstinget i Jönköpings sjukvårdsområde Linda Frank, koordinator Barndialogen i Jönköpings län, Landstinget i Jönköpings län Huskvarna Projektgruppen för Modellområde, psykisk hälsa barn och unga Jönköping/Eksjö 2 Psykisk hälsa barn och unga Mål- och samverksansdokument med handlingsplan

3 Samverkan för barnens, de ungas och familjernas bästa Man kan med säkerhet säga att barn och unga i dagens Sverige som grupp på många sätt har det bättre eller i alla fall har bättre förutsättningar än tidigare. Den materiella standarden är högre, samhällsservicen, både den offentliga och den privat drivna, är mer utvecklad och barns och ungas valmöjligheter när det gäller utbildning är större än tidigare. Ändå nås vi av rapporter som säger att barns, och i synnerhet ungas, psykiska ohälsa ökar. Varför mår då inte barnen och de unga så bra som de har det? Ingen kan idag ge det helt säkra svaret på den frågan. Rapporterna visar ändå en tydlig bild av att den upplevda psykiska ohälsan hos i synnerhet unga och unga vuxna har ökat. När det gäller de mindre barnen finns inte samma entydiga signaler. Oavsett orsak så vet vi att många barn och unga, och deras familjer, behöver ett bättre och mer utvecklat stöd av samhället under perioder av barnets och den unges liv. Och stödet finns. Vi har i dag mer och bättre utvecklade resurser att hjälpa än någonsin tidigare. Men alltför ofta har vi svårigheter att ge stöd på ett samordnat och synkroniserat sätt så att effekterna för den som behöver hjälp blir så bra som möjligt. Med stöd av Sveriges Kommuner och Landsting har Jönköpings läns landsting, tillsammans med Jönköpings och Eksjö kommuner, startat ett arbete för att främja den psykiska hälsan och motverka psykisk ohälsa för barn och unga. Arbetet kallas Modellområde psykisk hälsa barn och unga och leds av en styrgrupp bestående av tjänstemän från barn- och ungdomsverksamheterna. Dokumentet du håller i din hand har tagits fram av styrgruppen och avser Jönköpings kommun. Ett motsvarande dokument finns för Eksjö kommun. Vår förhoppning är att arbetet, med stöd av detta mål- och samverkansdokument, ska innebära bättre, mer samordnade och mer effektiva insatser för de barn och unga som behöver hjälp. Vi hoppas framför allt också på att det ska leda till att våra verksamheter, offentliga såväl som enskilda, blir ännu bättre på att arbeta på ett sätt som främjar den psykiska hälsan och att det därmed blir färre barn och unga som upplever psykisk ohälsa. Lisbeth Rydefjärd Landstinget i Jönköpings län Acko Ankarberg Johansson Jönköpings kommun Psykisk hälsa barn och unga Mål- och samverksansdokument med handlingsplan 3

4 Vision Alla verksamheter som arbetar med barn och unga 0 till 18 år, såväl primärkommunala, landstingskommunala som enskilda aktörer, avser att göra en kraftfull ansats för att utveckla arbetet, allt ifrån hälsofrämjande insatser för alla barn till specialistinsatser vid allvarlig psykisk sjukdom. Utvecklingsarbetet ska ske i samverkan och i ömsesidigt utbyte mellan organisationerna med utgångspunkt från vetenskap och beprövad erfarenhet. Barnkonventionen Verksamheter som arbetar med barn och unga ska, oavsett organisationstillhörighet, utgå från en gemensam värdegrund för arbetet. Barnkonventionen ska vara en förenande ledstjärna. Barnkonventionens stadgar är både nationellt och internationellt antagna. Barnkonventionen ska användas som ett levande dokument, av såväl politiker och chefer som medarbetarna längst fram i organisationerna. I konventionen fastslås fyra grund- läggande principer om barns rättigheter: Artikel 2 Barnets rätt till likvärdiga villkor Artikel 3 Barnets bästa ska beaktas vid alla beslut Artikel 6 Barnets rätt till liv och utveckling Artikel 12 Barnets rätt att säga sin mening och få den respekterad Varje enskilt barns rätt att bli sedd som en egen individ och bli bemött med respekt Ur Barnkonventionen 4 Psykisk hälsa barn och unga Mål- och samverksansdokument med handlingsplan

5 Målgrupp Målgrupp för detta dokument är alla barn och unga 0 till 18 år, samt unga mellan 18 och 21 år inom skolan och socialtjänsten. Särskild uppmärksamhet ska riktas till de barn och unga som behöver tvärprofessionell kompetens från olika verksamheter. Inom målgruppen finns stor spridning vad gäller problemtyngd och därmed behov av resurser. För barn och unga är det en rättighet att mötas med resurser utifrån sina behov och för detta krävs att de professionella synkroniserar sina insatser. Aktörer Utveckling av generella hälsofrämjande insatser, tidiga insatser till riskgrupper och insatser vid indikerade problem ska ske parallellt. Barnen och de unga är allas ansvar och därmed har offentliga såväl som privata aktörer lika stort ansvar att delta i detta utvecklingsarbete. Aktörerna för Jönköpings kommun är Fritid Jönköping, socialtjänsten, skol- och barnomsorgsförvaltningen och Kultur Jönköpings kommun. Aktörerna för Landstinget i Jönköpings län är barn och ungdomspsykiatrin, barn- och ungdomshabiliteringen, barn- och ungdomsmedicin, kvinnohälsovården, barnhälsovården, folkhälsoavdelningen, vårdcentralerna, folktandvården, vuxenpsykiatrin och logopedverksamheten. Privata aktörer är enskilda förskolor, fristående skolor och privata vårdgivare. Psykisk hälsa barn och unga Mål- och samverksansdokument med handlingsplan 5

6 Begrepp I mål- och samverkansdokumentet benämns barn från 0 till 13 år barn, medan barn från 13 till 18 år benämns unga. Organisationer är ett samlande begrepp för de förvaltningar som verksamheterna ingår i, exempelvis socialtjänsten, skol- och barnomsorgsförvaltningen och landstinget. Professionella kallas medarbetare som är anställda i verksamheterna. Fortsättningsvis används följande begrepp: Aktörspyramid SKL-verktyg för att placera in verksamheternas uppdrag i en helhet. BHV Barnhälsovården. Elevhälsa Omfattar skolsköterska, skolpsykolog, skolkurator, specialpedagog och skolläkare. Första linje Verksamheter som arbetar med barn och unga med indikerat problem. Generell linje Verksamheter som arbetar hälsofrämjande och förebyggande med alla barn och unga. Helhetssyn Barnets eller den unges hemsituation, relationer, skolsituation, fritid samt fysiska och psykiska hälsa ses i ett sammanhang där de olika delarna ömsesidigt påverkar varandra. IFO Socialtjänstens individ- och familjeomsorg. Omfattar missbruksvård, försörjningsstöd och barn- och ungdomsvård. Insats Begrepp som används för att beskriva en handling som är inriktad på ett visst resultat. Intervention Ingripande/åtgärd i syfte att åstadskomma en förändring. KHV Kvinnohälsovården. Mödrahälsovård Omfattar kvinnohälsovårdens arbete med blivande och nyblivna föräldrar. Privata aktörer Här: enskilda förskolor, fristående skolor eller privata vårdgivare. Psykiska besvär Olika tillstånd då människor visar tecken på psykisk obalans eller symtom som oro, ångest, nedstämdhet eller sömnsvårigheter. Psykiska sjukdomar och psykiskt funktionshinder När symtom eller funktionsnedsättning är av den typ eller grad att kriterierna för en diagnos uppfylls. 6 Psykisk hälsa barn och unga Mål- och samverksansdokument med handlingsplan

7 Psykisk hälsa Tillståndet innebär att människor upplever sin tillvaro meningsfull, att de kan använda sina resurser, vara delaktiga i samhället och uppleva att de har förmåga att hantera livets normala motgångar. Psykisk ohälsa En övergripande term som täcker både psykiska besvär och psykisk sjukdom. Samverkan Någon eller några tillför sina specifika resurser, kompetenser och/eller kunskaper till en uppgift som man gemensamt har att genomföra. SBU Samverkansorgan för barn och ungdomar (politiker och tjänstemän). Till SBU hör BBU (beredningsorgan) och LSG (lokala samverkansgrupper). Simple rules Metodiskt verktyg för att skapa rutiner i verksamheter. Socialtjänstens råd och service Omfattar fältsekreterargruppen, socionomerna på familjecentralerna, barngruppsverksamhet (Musslan), föräldrastödsgruppen, medling, stöd till unga brottsoffer och ungdomstjänst. Ej myndighetsfunktion. Specialistlinje Verksamheter som arbetar med barn med omfattande problematik som kräver specialistkunskaper. Synkronisering Åstadkomma samtidighet, samordning. Tidiga insatser Insatser i ett tidigt skede av en ogynnsam utveckling. Utredning Aktivitet som syftar till att samla information om barnets behov, bland annat genom intervjuer, kartläggningar, observationer, specialpedagogiska och/eller psykologiska test samt medicinska undersökningar. Utredningen utmynnar i en analys. Vård, Behandling Begrepp som används inom landstinget och socialtjänsten. Interventioner med rehabiliterande och habiliterande syfte. Åtgärdsprogram Begrepp som används i skolan för att beskriva vilka åtgärder som ska användas i syfte att hjälpa ett enskilt barn eller ungdom i skolan. Psykisk hälsa barn och unga Mål- och samverksansdokument med handlingsplan 7

8 Strategiska förbättringsområden Hälsofrämjande arbete Det hälsofrämjande arbetet är av största betydelse för att ofödda barn, barn och unga ska garanteras en livssituation där hem, skola och fritid erbjuder goda och trygga miljöer. Det hälsofrämjande arbetet ska omfatta alla barn och unga i vårt samhälle. Organisationer med verksamheter som arbetar hälsofrämjande ska aktivt samverka för att förbättra barns och ungas livsvillkor. Mödrahälsovård, barnhälsovård, elevhälsa, tandhälsovård, fritidsförvaltning, folkhälsoavdelning, förskola/skola, kulturskola, socialtjänst och föreningsliv behöver ha ständig dialog där de organiserar och samordnar sina hälsofrämjande insatser. Samverkan Samverkan ska genomsyra alla verksamheter som arbetar med barn och unga, från politiken och den högsta ledningen till medarbetarna längst fram i organisationerna, såväl offentliga som enskilda. Organisationsutveckling och förändringar ska behandlas i ett tvärsektoriellt politiskt forum där konsekvensanalys av förändringar i organisationerna utförs utifrån barns och ungas behov under beaktande av barnkonventionen. Samverkanskompetens är en förutsättning för att samverkan ska bli effektiv och hjälpsam för barn och unga. Föräldrarna ska vara de viktigaste samverkansparterna och alltid inbjudas i delaktighet kring arbetet med barn och unga. Samverkanskompetens ska finnas inom varje verksamhet. 8 Psykisk hälsa barn och unga Mål- och samverksansdokument med handlingsplan

9 Vård och behandling Ansvar för vård och behandling ska finnas inom första linjens och specialistlinjens verksamheter. Varje verksamhet ska tydligt definiera vilket vård- och behandlingsuppdrag de har. Avgränsningsproblematik ska lösas genom tydlig samverkan mellan första linjens och specialistlinjens verksamheter. Under pågående vård och behandling ska barns och ungas hela livssituation beaktas. Vård och behandling ska inte ses som ett enskilt fenomen utan alltid ses i ett större sammanhang. Vård- och behandlingsansvaret ligger i första linjen och i specialistlinjen. Berörda aktörer i generella linjen omfattas av, och ska medverka i, aktiviteter som stödjer vård- och behandlingsmetoder. Kompetens Kunskapsbaserade arbetsmetoder ska genomsyra samtliga verksamheter. Det pågår en kraftig kunskapstillväxt inom samtliga områden. Utvecklingen innebär ökade krav på kunskap, färdigheter och utbildningssatsningar i samtliga verksamheter. Generalistkunskap, helhetssyn och möjlighet att erbjuda adekvat hjälp i barns och ungdomars närmiljö och vardag är grundförutsättningar för att kunna möta de stora volymerna vård och stöd som efterfrågas. Psykisk hälsa barn och unga Mål- och samverksansdokument med handlingsplan 9

10 Handlingsplan Allt arbete i handlingsplanen kan påbörjas omgående och en del aktiviteter har redan påbörjats. Aktiviteterna ska senast vara genomförda vid slutet av markerat år. Styrgruppen har valt att utse en ansvarig funktion för varje aktivitet i handlingsplanen och har också till uppgift att följa det praktiska arbetet kring satsningarna för att kunna ge SBU underlag till uppföljning (se avsnittet om uppföljning). Övergripande samordning Samarbetsorganet för barn- och ungdomsfrågor (SBU) ska vara ledningsforum för landsting och kommun med syfte att synkronisera ledning, styrning och uppföljning. Ansvar Barndialogen ska vara den arena som ligger i framkant med att utveckla strategier och metoder för barn och unga. Barndialogen ska aktivt bjuda in och erbjuda utvecklingsstöd för både kommunens och landstingens verksamheter. Barndialogen ska inrätta en samverkansprocess som har i uppdrag att utveckla samverkan och utbilda i samverkan. Koordinator Barndialogen Modellområdets styrgrupp fortsätter sitt arbete under perioden Dess uppdrag ska vara att följa upp aktiviteterna i handlingsplanen. Styrgrupp Chefsforum ska upprättas efter behov med syfte att kontinuerligt informera, utveckla och samordna verksamheternas uppdrag. Styrgrupp Uppdragsbeskrivningar och rutiner Varje verksamhet ska arbeta enligt simple rules det vill säga: Ansvar Tydliggöra sina uppdrag och ansvarsområden. Styrgrupp Upprätta skriftliga rutiner som kontinuerligt följs upp och revideras avseende tidig upptäckt, samverkan, information om verksamheter och avvikelsehantering vid samverkansproblem. Styrgrupp 10 Psykisk hälsa barn och unga Mål- och samverksansdokument med handlingsplan

11 Hälsofrämjande och förebyggande Ansvar Föräldrasamverkan ska utvecklas på alla nivåer för att möjliggöra samverkan (samtycke, sekretess) mellan verksamheter när barns och ungas behov kräver detta. Styrgrupp Barnhälsovård och förskola ska utveckla samverkansformer som främjar barns hälsa generellt och för det enskilda barnet vid behov. Utvecklings- ledare BHV Mödrahälsovårdens förebyggande arbete för blivande och nyblivna föräldrar och samverkan med övriga aktörer ska utvecklas. Utvecklings- ledare KHV Livskunskap med socioemotionell träning ska genomsyra hela förskolan, grundskolan och gymnasieskolan. Chef skol- och barnomsorgsenheten Hälsokurvan ska göras i alla hälsosamtal i år 4, år 7 eller 8 och i år 1 på gymnasiet. Chef elevhälsan Den medicinska delen av elevhälsan ska utarbeta riktlinjer för barn och unga som efter genomfört hälsosamtal visar behov av särskilt stöd. Chef elevhälsan Förebyggande tandvård för riskbarn 0 till 6 år ska ske i samverkan med BVC, familjecentralerna och förskolan. Utvecklings- chef tandvården Föräldrar förebygger är ett generellt förebyggande program till föräldrar. Skola, socialtjänst och Fritid Jönköping ska samverka i programmet och ska erbjuda detta till föräldrar med barn från årskurs 6 9 och år 1 på gymnasiet. Chef skol- och barnomsorgsenheten De grupper som benämns Nätet, inom LSG, ska utvecklas. Dessa syftar till samverkan mellan skolan, Fritid Jönköping och socialtjänstens fältverksamhet för tidig upptäckt. Grupperna ska utveckla skriftliga överenskommelser avseende föräldrasamverkan, sekretess och handlingsplaner. Socialtjänstens områdeschef barn och ungdom Fritid Jönköping och landstingets folkhälsoavdelning ska vara kommunens och landstingets huvudansvariga kommunikatörer med det ideella föreningslivet. Tillsammans med föreningslivet ska det etableras strukturer för samverkan avseende hälsofrämjande arbete. Chef förening Fritid Jönköping Webbsidan ung036.se ska ha en ansvarig för fliken Hjälp mig, där ungdomars frågor ska besvaras snabbt och professionellt av profession med lokal anknytning. Chef barn och ungdom Fritid Jönköping Psykisk hälsa barn och unga Mål- och samverksansdokument med handlingsplan 11

12 Rutiner för att tidigt upptäcka och åtgärda skolfrånvaro ska upprättas. Chef elevhälsan Föräldrautbildning/föräldragrupper ska samordnas och byggas ut och ska omfatta generella, första linjens och specialistlinjens behov. Socialtjänstens biträdande områdeschef barn och ungdom Samordnare av föräldrastödutbildningarna i kommun och landsting ska utses. Socialtjänstens biträdande områdeschef barn och ungdom Första linjens verksamheter Ansvar Tvärprofessionella samverkansteam ska skapas kring psykisk skörhet/ sjukdom under graviditet och tidigt föräldraskap. Aktörer i detta arbete är vuxenpsykiatri, mödra- och barnhälsovård samt socialtjänst. Utvecklingsledare BHV Skolsköterskornas uppdrag med enskilda stödsamtal och föräldrastöd ska förtydligas för att kunna erbjuda likvärdiga insatser. Skolsköterska med medicinskt ledningsansvar Skolkuratorernas uppdrag med enskilda stödsamtal och föräldrastöd ska förtydligas för att kunna erbjuda likvärdiga insatser. Skolkurator Psykologerna inom barnhälsovården och psykologerna i skolan ska upprätta samverkansavtal med tydliga uppdragsbeskrivningar för att undvika dubbelarbete för barn 0 till 6 år. med funktionsansvar Verksamhetschef landstingets barn- och ungdomsenhet Vårdcentralernas uppdrag att främja barns psykiska hälsa och utarbeta riktlinjer för vart vårdcentralerna ska hänvisa barn med psykisk ohälsa ska utvecklas genom FAKTA en arbetsgrupp som utformar dokument med rutiner för gränsdragningar och samverkan. Vårdcentralernas uppdrag avseende första linjens barn och ungdomspsykiatri måste klargöras, där ingår även de privata vårdgivarna. Verksamhetschef BUP Samverkansrutin mellan skolans uppföljningsansvarige för elever 16 till 21 år ska upprättas med socialtjänsten, elevhälsan, Fritid Jönköping och arbetsmarknadsavdelningen. Chef för gymnasieenheten 12 Psykisk hälsa barn och unga Mål- och samverksansdokument med handlingsplan

13 Resursskolan Bäckadal, en skola för gymnasieungdomar med omfattande social problematik, ska följas upp. Socialtjänstens områdeschef barn och ungdom Det gemensamma resursteamets (inom Enheten för barn- och elevhälsa) uppdrag ska utvecklas med fokus på uppdraget i förhållande till den egna verksamheten och specialistverksamheterna. I detta ligger att psykologerna inom förskola och skola ska ha en tydligare inriktning mot tidig vägledning och stöd med prioritet på förskoleklass till och med lågstadiet. Specialpedagoger i teamet och psykologer i förskola och skola behöver tillsammans med övrig elevhälsa undersöka hur de kan utveckla effektivare samverkansstrukturer. Chef elevhälsan Särskolans samordnarteam, socialtjänstens barn och ungdom, socialtjänstens LSS-handläggning, barn- och ungdomshabiliteringen, barn- och ungdomspsykiatrin, tandvården, skolans elevhälsa och barnhälsovården ska upprätta samverkansavtal för att samordna sina insatser och undvika dubbelarbete kring barn med funktionsnedsättning. Samordnare särskolan Specialistlinjens verksamheter Ansvar Specialistverksamheternas kompetens ska finnas med i strukturerade samverkansarenor. Specialistverksamheternas uppdrag måste vidgas avseende konsultativa uppdrag i samverkansteam med generella och första linjens verksamheter i anslutning till att första linjen tar ett större ansvar för lindrig psykiatrisk, psykosomatisk och psykosocial problematik. Verksamhetschef BUP Arbete med målet att skapa ett Barnahus i länet, det vill säga samverkan under ett tak mellan socialtjänst, rättsväsende och hälso- och sjukvård vid misstanke om allvarliga brott mot barn ska fortsätta. En sådan enhet har varit under utredning i några år men något beslut är ännu inte fattat. Socialtjänstens områdeschef barn och ungdom Psykisk hälsa barn och unga Mål- och samverksansdokument med handlingsplan 13

14 Utbildning inom modellområdets mål- och samverkansdokument Ansvar Utbildning i Barnkonventionen Koordinator Barndialogen Utbildning i samverkan Koordinator Barndialogen Utbildning i MI motiverande samtal Socialtjänstens biträdande områdeschef barn och ungdom Utbildning i barns och ungas utveckling. Koordinator Barndialogen Utbildning för koordinatorer/samtalsledare i resursgrupperna. Koordinator Barndialogen Utbildningar inom verksamheternas ram Ansvar Utbildning i uppföljningsstrategier för chefer. Styrgruppen Utbildning för särskilda yrkesgrupper avseende föräldrautbildning. Socialtjänstens biträdande områdeschef barn och ungdom Utbildning i när psykologiska och specialpedagogiska utredningar ska genomföras och hur de används. Chef elevhälsan 14 Psykisk hälsa barn och unga Mål- och samverksansdokument med handlingsplan

15 Organisatorisk utvecklingsinriktning Ansvar För att åstadkomma en helhet med lättillgänglig vård och behandling för barn och unga (6 till 18 år) med lindrig psykiatrisk, psykosomatisk och/eller psykosocial problematik ska barn- och ungdomsmedicinska enheten få i uppdrag att upprätta en ny psykosocial enhet för denna målgrupp och deras familjer. Verksamhetschef landstingets barnoch ungdomsenhet Uppdraget för familjecentralerna där uppsökande arbete med riskgrupper särskilt beaktas ska revideras och förtydligas. Familjecentralernas samordnarfunktion ska förtydligas och utvecklas. Verksamhetschef landstingets barnoch ungdomsenhet Skol- och barnomsorgsförvaltningens psykologer och specialpedagoger i gemensamma resursteamet ska utöka sitt ansvar för unga upp till och med gymnasiet. Chef elevhälsan Resursgruppsarbete, det vill säga individuellt sammansatta team, för barn som behöver tvärprofessionell hjälp ska upprättas. En koordinator utses och får till uppgift att samordna och följa upp insatserna för barnet i en gemensam handlingsplan. Styrgruppen Rektorsområdenas specialpedagoger ska på rektors uppdrag ha ett huvudansvar för att samordna insatser kring förskolebarn. Områdeschef skol- och barnomsorgsförvaltningen Alla elever - också de som har behov av särskilt stöd - har rätt att få det stöd de behöver på sin egen skola. Skolan behöver därför kompletteras med kompetens och vardagsnära stöd från andra verksamheter, främst från socialtjänsten och fritidsförvaltningen. De berörda huvudmännen har ett gemensamt ansvar för att utveckla sina organisationer så att skolan får detta stöd. Om en elev - i undantagsfall - behöver undervisning i särskild undervisningsgrupp utanför sin skola, har eleven rätt att där få tillgång till en personalgrupp med såväl pedagogisk och familjestödjande kompetens som behandlingskompetens. Biträdande skoldirektör En samlad alkohol- och drogenhet för ungdomar mellan 13 och 18 år ska upprättas. Idag är uppdraget delat mellan Ungdomsmottagningen och socialtjänstens barn- och ungdomsverksamhet. Socialtjänstens chef IFO Psykisk hälsa barn och unga Mål- och samverksansdokument med handlingsplan 15

16 Utvärdering Förbättringsarbetet kommer att följas upp med hjälp av följande indikatorer som var och en innehåller flera mått. Utöver detta används de nationella, regionala och lokala undersökningar som är relevanta för förbättringsarbetet. Hälsokurvan/psykisk hälsa Skolsköterskan erbjuder hälsosamtal till barn och ungdomar i förskoleklass, grundskolan och på gymnasiet. Mätningen utförs i år 4 samt år 7 eller 8 och i år 1 på gymnasiet där hälsosamtalet utförs med hjälp av hälsokurvan. Barnen/ungdomarna svarar på ett antal frågor där en del med fem frågor som rör psykisk hälsa ingår. Frågorna handlar om hur barnet känner sig, stress, fysiska besvär t.ex. magont, huvudvärk, om de är oroliga, rädda eller har svårt att sova. Detta kan sedan följas fråga för fråga på kommunal nivå. Skolfrånvaro Motivet för att motverka skolk är att ge barn och ungdomar så goda livschanser som möjligt. Goda skolprestationer är en skyddsfaktor för senare svårigheter. Dessutom kan bristen på tillsyn från vuxna leda till andra problem. Skolfrånvaro på högstadiet registreras i Jönköping med hjälp av Skol-Kompassen. Skolfrånvaron kan också sättas i relation till betyg. Skolresultat Det har visat sig i undersökningen Ung livsstil, som är en studie av högstadiets elever och gymnasieelever i Jönköping, att ju bättre hälsa eleverna har desto bättre skolbetyg har de. Det finns också studier som visar att goda skolprestationer med fullständiga betyg är en skyddsfaktor för senare svårigheter. De nationella proven görs regelbundet i skolan och kan följas upp på skolnivå. Aktualiseringar inom socialtjänsten/återaktualiseringar inom socialtjänsten Barn har rätt att växa upp under trygga och goda förhållanden. Genom statistik över hur många ansökningar, anmälningar och återanmälningar som görs kan man följa om de åtgärder som görs inom kommunen påverkar antalet anmälningar som görs till socialtjänsten. Önskvärt vore också att genom BBiC formulären kunna följa anledningen till anmälan. Nybesök inom barn- och ungdomspsykiatrin Genom att mäta antal nybesök till barn- och ungdomspsykiatrin kan man få en indikator på effekterna av det hälsofrämjande och förebyggande arbetet i generella och första linjen. Tandhälsa hos de små barnen Barns tandhälsa har stark koppling till psykosociala levnadsförhållanden. Genom att följa upp barnens tandhälsa kan man få en indikator på effekterna av det hälsofrämjande och förebyggande arbetet i generella linjen. 16 Psykisk hälsa barn och unga Mål- och samverksansdokument med handlingsplan

17 Uppföljning SBU, i sin framtida utformning, har det övergripande politiska ansvaret för att aktiviteterna i modellområdets handlingsplan genomförs. Resultaten av aktiviteterna i modellområdets handlingsplan följs upp genom arbetet med kvalitetsindikatorerna. för att engagera och inspirera de ansvariga för att aktiviteterna i modellområdets handlingsplan genomförs. Styrgruppen för modellområdet ansvarar för att synkroniseringsandan etableras och utvecklas i organisationerna. Styrgruppen för modellområdet ansvarar Psykisk hälsa barn och unga Mål- och samverksansdokument med handlingsplan 17

18 Samverkansavtal/överenskommelser Barn, unga och deras föräldrar ska säkerställas ett väl utvecklat hälsofrämjande arbete i barnets vardagsmiljö, rätta stödåtgärder vid indikerade problem och väl bedömd och därtill adekvata behandlingsinsatser om barnets behov kräver detta. Ibland räcker inte den egna verksamhetens kompetens för att hjälpa barnet, utan ytterligare en eller flera verksamheter måste engageras, för att tillgodose barnets eller den unges behov av stöd, vård och behandling. Skriftliga samverkansavtal/överenskommelser inom och mellan organisationer ger mandat och ett tydligt stöd för verksamheterna att samverka. Nedan redovisas verksamheter som genom projektet uttryckt särskilt stora behov och där samverkansavtal/överenskommelser ska upprättas. Verksamheter som inte omnämns nedan kan själva identifiera behov av, och upprätta, samverkansavtal/överenskommelser med sina samverkanspartners. Följande samverkansavtal/överenskommelser ska upprättas mellan: SBU, landsting och kommun. Barndialogen, landsting och kommun. Fritid Jönköping, landstingets folkhälsoavdelning, länsstyrelsen, socialtjänstens råd och service, skol- och barnomsorgsförvaltningen. Mödra- och barnhälsovård, förskolan, barn- och ungdomsmedicinska mottagningen, tandvården, socialtjänstens barn och ungdom, landstingets specialistverksamheter för barn och unga, landstingets vårdcentraler, privata vårdcentraler samt vuxenpsykiatriska kliniken. Elevhälsan, socialtjänstens barn och ungdom, socialtjänstens funktionshinderomsorg, barn- och ungdomsmedicinska mottagningen, barnhälsovården samt landstingets specialistverksamheter för barn och unga. Socialtjänstens barn och ungdom och landstingets specialistverksamheter för barn och unga. Den nya psykosociala enheten, elevhälsan, landstingets vårdcentraler, privata vårdcentraler, socialtjänstens barn och ungdom, barn- och ungdomsmedicinska mottagningen, landstingets specialistverksamheter för barn och unga samt ungdomsmottagningen. 18 Psykisk hälsa barn och unga Mål- och samverksansdokument med handlingsplan

19

20 Modellområde, psykisk hälsa barn och unga 2010 Grafisk form: Tina Petersson Foto: Anna Ross och Madeléne Söderström

Psykisk hälsa barn och unga

Psykisk hälsa barn och unga FÖRDJUPNINGSDOKUMENT TILL Psykisk hälsa barn och unga Mål- och samverkansdokument 2011-2015 med handlingsplan 2011-2013 Med samverkan menas i detta dokument:...när någon eller några tillför sina specifika

Läs mer

Gemensamma riktlinjer för arbetet med barn och ungdomar i behov av särskilt stöd. (reviderade 2012-01-01)

Gemensamma riktlinjer för arbetet med barn och ungdomar i behov av särskilt stöd. (reviderade 2012-01-01) Gemensamma riktlinjer för arbetet med barn och ungdomar i behov av särskilt stöd (reviderade 2012-01-01) 1 2 Innehållsförteckning Förord... 4 Målet för samverkan och målgruppen... 5 Grundläggande utgångspunkter...

Läs mer

Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015

Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015 BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015 Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag Anna Sandell, Psykolog i förskola/skola Stenungsunds kommun Ordf. Psifos Vägledning för Elevhälsan Samarbete mellan Skolverket

Läs mer

Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn

Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn Bakgrund Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götalands län fastställde under våren 2005 Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i

Läs mer

Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun

Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun 1. Elevhälsa och barn- och elevhälsoarbete 2 2. Allmänt om förskolans barnhälsoarbete 4 3. Allmänt om grundskolans och gymnasiets elevhälsoarbete. 5 Detta dokument

Läs mer

Modellområde Vänersborg

Modellområde Vänersborg Modellområde Vänersborg Att möta barn och ungas psykiska hälsa med en helhet Spår 1 Från tanke till handling! Spridningskonferens 26 april 2012 Spår 1 Analys och strategi Uppbyggnad och start av arbetet

Läs mer

Må bra. i förskola och skola. Information om stöd till barn och elever i Östra Göteborg

Må bra. i förskola och skola. Information om stöd till barn och elever i Östra Göteborg Må bra i förskola och skola Information om stöd till barn och elever i Östra Göteborg 1 Barn och ungdomar som mår bra har bättre förutsättningar att utvecklas och ta till sig kunskap. Vi vet att det finns

Läs mer

Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Vård- och omsorgsnämnden, 2015-09-29 Utbildningsnämnden Dokumentansvarig Förvaring Dnr

Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Vård- och omsorgsnämnden, 2015-09-29 Utbildningsnämnden Dokumentansvarig Förvaring Dnr Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Vård- och omsorgsnämnden, 2015-09-29 Utbildningsnämnden Dokumentansvarig Förvaring Dnr Dokumentinformation Riktlinje för samverkan mellan socialtjänst barn

Läs mer

Övergripande riktlinjer och rutiner för elevhälsoarbetet i Hedemora kommun

Övergripande riktlinjer och rutiner för elevhälsoarbetet i Hedemora kommun Övergripande riktlinjer och rutiner för elevhälsoarbetet i Hedemora kommun Hedemora 2013-07-29 Hedemora kommun Utbildningsförvaltningen 1 Gemensamma riktlinjer för alla kommunalt drivna skolor Dessa riktlinjer

Läs mer

VITS. Verksamhetsberättelse

VITS. Verksamhetsberättelse VITS Vardagsnära Insatser i Tydlig Samverkan Jönköpings kommun Verksamhetsberättelse 2012 Inledning Politiker, beslutsfattare och yrkesprofessionella med ansvar för barn och unga vet idag att det både

Läs mer

Förlängning av avtal avseende samverkan till stöd för barn och unga mellan Uppsala kommun och Landstinget i Uppsala län

Förlängning av avtal avseende samverkan till stöd för barn och unga mellan Uppsala kommun och Landstinget i Uppsala län ARBETSMARKNADSNÄMNDEN Handläggare Datum Diarienummer Karin Reuterdahl 2015-03-17 AMN-2015-0185 Arbetsmarknadsnämnden Förlängning av avtal avseende samverkan till stöd för barn och unga mellan Uppsala kommun

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN FÖR ELEVHÄLSANS MEDICINSKA DEL. Ht 2014-2015

VERKSAMHETSPLAN FÖR ELEVHÄLSANS MEDICINSKA DEL. Ht 2014-2015 VERKSAMHETSPLAN FÖR ELEVHÄLSANS MEDICINSKA DEL Ht 2014-2015 Elevhälsan I verksamhetsplanen används begreppet elevhälsan som då avser skolsköterskornas och skolläkarnas verksamhet. Mål Målsättningen för

Läs mer

Utredningsuppdrag av Koordinerande enheten inom barn- och utbildningsförvaltningen

Utredningsuppdrag av Koordinerande enheten inom barn- och utbildningsförvaltningen Barn- och utbildningsförvaltningen 2015-08-10 1 (5) Barn- och utbildningsnämnden Karin Holmberg Lundin BUN/2015:306 Barn- och utbildningsnämnden Utredningsuppdrag av Koordinerande enheten inom barn- och

Läs mer

Vad är en familjecentral? Familjecentralen En naturlig mötesplats

Vad är en familjecentral? Familjecentralen En naturlig mötesplats Vad är en familjecentral? Familjecentralen En naturlig mötesplats Definition av familjecentral Enligt socialstyrelsen är en familjecentral, samordnade och samlokaliserade enheter för : Mödrahälsovård Barnhälsovård

Läs mer

De olika kompetensernas uppdrag och arbetsuppgifter Rektors uppdrag

De olika kompetensernas uppdrag och arbetsuppgifter Rektors uppdrag Övergripande handlingsplan för barn- och elevhälsoteamet i Arjeplogs Kommun Elevernas framgångar och svårigheter är ofta resultatet av den samlade livssituationen och därför måste alla som träffar eleverna

Läs mer

Förlängning av avtal avseende samverkan till stöd för barn och unga 0-20 år mellan Uppsala kommun och Landstinget i Uppsala län

Förlängning av avtal avseende samverkan till stöd för barn och unga 0-20 år mellan Uppsala kommun och Landstinget i Uppsala län OMSORGSFÖRVALTNIGNEN Handläggare Folkesson Thomas (OMF) Hedberg Jenny (OMF) Datum 2015-03-13 Diarienummer OSN-2015-0155 Omsorgsnämnden Förlängning av avtal avseende samverkan till stöd för barn och unga

Läs mer

Lokal överenskommelse för barn i behov av särskilt stöd mellan Stockholms Läns Landsting och Värmdö kommun

Lokal överenskommelse för barn i behov av särskilt stöd mellan Stockholms Läns Landsting och Värmdö kommun Lokal överenskommelse för barn i behov av särskilt stöd mellan Stockholms Läns Landsting och Värmdö kommun Bakgrund och syfte Kommunerna i Stockholm län och Stockholms Läns Landsting har nedtecknat ett

Läs mer

Första linjen unga, Karlstadsområdet

Första linjen unga, Karlstadsområdet Första linjen unga, Karlstadsområdet Forshaga kommun, Grums kommun, Hammarö kommun, Karlstads kommun, Kils kommun, Landstinget i Värmland För barn och unga 6-20 år Vad är första linjen för barn och unga

Läs mer

Vägledning för Elevhälsan

Vägledning för Elevhälsan Vägledning för Elevhälsan Med guide Ett elevärendes gång 1 Vägledning för Elevhälsan Följande skrift är en vägledning till Rektorer och Elevhälsoteam i elevhälsoarbetet. Skriften är en sammanfattning,

Läs mer

Motionerna 50 - Elevhälsogaranti och 65 - Stärk den svenska elevhälsan

Motionerna 50 - Elevhälsogaranti och 65 - Stärk den svenska elevhälsan MOTIONSSVAR Vårt dnr: 15/4283 och 15/4299 2015-10-23 Avdelningen för utbildning och arbetsmarknad Åsa Ernestam Motionerna 50 - Elevhälsogaranti och 65 - Stärk den svenska elevhälsan Beslut Styrelsen föreslår

Läs mer

Lyft ungas hälsa. Program för hälso- och sjukvård för barn och unga. Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden 2011-2014

Lyft ungas hälsa. Program för hälso- och sjukvård för barn och unga. Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden 2011-2014 Lyft ungas hälsa Program för hälso- och sjukvård för barn och unga Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden 2011-2014 2 Hälsan grundläggs tidigt i barnaåren. De förhållanden som råder under

Läs mer

Samverkansöverenskommelse för barns och ungas hälsa 2015-2020. Socialförvaltningen, Bildningsförvaltningen och Närsjukvården väster

Samverkansöverenskommelse för barns och ungas hälsa 2015-2020. Socialförvaltningen, Bildningsförvaltningen och Närsjukvården väster Samverkansöverenskommelse för barns och ungas hälsa 2015-2020 Socialförvaltningen, Bildningsförvaltningen och Närsjukvården väster Samverkansöverenskommelse för barns och ungas hälsa mellan Motala kommun;

Läs mer

Mall för överenskommelse mellan Landstinget och varje enskild kommun i Jönköpings län avseende familjecentral

Mall för överenskommelse mellan Landstinget och varje enskild kommun i Jönköpings län avseende familjecentral Mall för överenskommelse mellan Landstinget och varje enskild kommun i Jönköpings län avseende familjecentral Innehållsförteckning Sid 3 Bakgrund Vad är en familjecentral? Syfte och mål med överenskommelsen

Läs mer

ELEVHÄLSAN I SKOLLAGEN

ELEVHÄLSAN I SKOLLAGEN ELEVHÄLSAN I SKOLLAGEN Nytt i skollagen är att en samlad elevhälsa nu införs med krav på tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator samt personal med specialpedagogisk kompetens. Elevhälsan

Läs mer

Elevhälsoplan för Rättviks kommun 2011-2015

Elevhälsoplan för Rättviks kommun 2011-2015 Gäller fr.o.m. 11.07.01 Barn- och ungdomsförvaltningen Elevhälsoplan för Rättviks kommun 2011-2015 Foto: Anita Hogeborn-Kullander INNEHÅLL 1. Inledning...3 2. Mål och syfte...3 3. Elevhälsans organisation...3

Läs mer

Foto: Bildarkivet SAMVERKANSPLAN NEDSTÄMDHET/ORO MODELLOMRÅDET ETT SAMVERKANSARBETE. för barn och ungdomars psykiska hälsa

Foto: Bildarkivet SAMVERKANSPLAN NEDSTÄMDHET/ORO MODELLOMRÅDET ETT SAMVERKANSARBETE. för barn och ungdomars psykiska hälsa Foto: Bildarkivet SAMVERKANSPLAN NEDSTÄMDHET/ORO MODELLOMRÅDET ETT SAMVERKANSARBETE för barn och ungdomars psykiska hälsa Bakgrund Den här samverkansplanen har tagits fram i samarbete med berörda verksamheter

Läs mer

NYA BHV-PROGRAMMET 2015

NYA BHV-PROGRAMMET 2015 NYA BHV-PROGRAMMET 2015 VARFÖR? Styrande dokument borttagna Olika i landet Ny kunskap Ökade krav på evidens VILKA? Socialstyrelsen Landets BHV-enheter + specialister Rikshandboken Arbetsgrupper professionen

Läs mer

Lagstiftning kring samverkan

Lagstiftning kring samverkan 1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna

Läs mer

Kartläggning av barn som inte får eller riskerar att inte få den hjälp de behöver

Kartläggning av barn som inte får eller riskerar att inte få den hjälp de behöver Kartläggning av barn som inte får eller riskerar att inte få den hjälp de behöver 1 Bakgrund Sollentuna kommun deltog tillsammans med Stockholms läns landsting i Modellområdesprojektet mellan år 2009-2011.

Läs mer

LOKAL HANDLINGSPLAN För missbruk och beroendefrågor mellan Stenungsunds kommun, primärvården och psykiatrin

LOKAL HANDLINGSPLAN För missbruk och beroendefrågor mellan Stenungsunds kommun, primärvården och psykiatrin LOKAL HANDLINGSPLAN För missbruk och beroendefrågor mellan Stenungsunds kommun, primärvården och psykiatrin Antagen av Simbas ledninggrupp maj 2009, reviderad 2011 Lokal handlingsplan för missbruks- och

Läs mer

Samverkan mellan barnhälsovården, medicinska elevhälsan och barn - och ungdomshabiliteringen när det gäller barnoch ungdomshabiliteringens målgrupp

Samverkan mellan barnhälsovården, medicinska elevhälsan och barn - och ungdomshabiliteringen när det gäller barnoch ungdomshabiliteringens målgrupp Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Riktlinje Barn- och ungdomshabiliteringen 1 8 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Åsa Hedeberg, verksamhetsutvecklare BUH Lena Möller,

Läs mer

Överenskommelse om samverkan kring barn i behov av särskilt stöd mellan Danderyds kommun och Stockholms läns landsting

Överenskommelse om samverkan kring barn i behov av särskilt stöd mellan Danderyds kommun och Stockholms läns landsting Överenskommelse om samverkan kring barn i behov av särskilt stöd mellan Danderyds kommun och Stockholms läns landsting Inledning KSL, kommunerna och Stockholms läns landsting har tillsammans arbetat fram

Läs mer

RAMAVTAL FÖR FAMILJECENTRAL MELLAN REGION SKÅNE OCH SKÅNES KOMMUNER

RAMAVTAL FÖR FAMILJECENTRAL MELLAN REGION SKÅNE OCH SKÅNES KOMMUNER 1 (5) RAMAVTAL FÖR FAMILJECENTRAL MELLAN REGION SKÅNE OCH SKÅNES KOMMUNER 1 Parter och XX kommun. 2 Avtalstid Avtalet gäller fr.o.m. 2008-xx-xx tills vidare med möjlighet för part att skriftligt säga upp

Läs mer

HALLÄNDSK POLICY OCH RIKTLINJER FÖR BARN OCH UNGDOMAR I BEHOV AV SÄRSKILT STÖD

HALLÄNDSK POLICY OCH RIKTLINJER FÖR BARN OCH UNGDOMAR I BEHOV AV SÄRSKILT STÖD HALLÄNDSK POLICY OCH RIKTLINJER FÖR BARN OCH UNGDOMAR I BEHOV AV SÄRSKILT STÖD HALLÄNDSK POLICY OCH RIKTLINJER FÖR BARN OCH UNGDOMAR I BEHOV AV SÄRSKILT STÖD HALLÄNDSK POLICY OCH RIKTLINJER FÖR BARN OCH

Läs mer

Gemensamma rutiner för arbete kring elevfrånvaro. Stenungsund Grundskola/grundsärskola

Gemensamma rutiner för arbete kring elevfrånvaro. Stenungsund Grundskola/grundsärskola Gemensamma rutiner för arbete kring elevfrånvaro Stenungsund Grundskola/grundsärskola Planen fastställd 2013-12-11 Reviderad 2015-05-26 Tagen i rektorsgruppen. Verksamhetschef Stöd och utveckling Helene

Läs mer

Elevhälsoteam Näshulta Friskola. Verksamhetsplan.

Elevhälsoteam Näshulta Friskola. Verksamhetsplan. Elevhälsoteam Näshulta Friskola. Verksamhetsplan. Inledning: EHT är en del av elevhälsan på Näshulta Friskola. I EHT finns permanent rektor, skolkurator, skolsköterska samt specialpedagogisk resurs. Skolverket

Läs mer

Åtgärder för att främja unga flickors psykiska hälsa i Upplands Väsby

Åtgärder för att främja unga flickors psykiska hälsa i Upplands Väsby Tjänsteutlåtande Projektledare 2015-10-07 Sofia Gullberg 08-590 974 79 Dnr: Sofia.gullberg@upplandsvasby.se SÄN/2015:186 34592 Social- och äldrenämnden Åtgärder för att främja unga flickors psykiska hälsa

Läs mer

Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn och unga

Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn och unga Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn och unga Bakgrund Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götalands län fastställde under våren 2005 Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen

Läs mer

Barnen allas ansvar - Se tolka agera Vänersborg 9 mars 2011. ing-marie.wieselgren@skl.se. www.skl.se/psynk

Barnen allas ansvar - Se tolka agera Vänersborg 9 mars 2011. ing-marie.wieselgren@skl.se. www.skl.se/psynk Barnen allas ansvar - Se tolka agera Vänersborg 9 mars 2011 ing-marie.wieselgren@skl.se www.skl.se/psynk Det är inte så lätt att vara ung barn eller ungdom.. Filmen om Maya. www.skl.se/psynk Mera skyddsfaktorer

Läs mer

Kvalitetssystem för att säkra barnets rätt till en god och likvärdig hälso- och sjukvård i Jönköpings län 2014

Kvalitetssystem för att säkra barnets rätt till en god och likvärdig hälso- och sjukvård i Jönköpings län 2014 1(10) Kvalitetssystem för att säkra barnets rätt till en god och likvärdig hälso- och sjukvård i Jönköpings län 2014 att Barnrond vid sjukhus vårdcentraler och folktandvård Separat beskrivning för genomförande

Läs mer

Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd

Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd Förskolan skall vara ett stöd för familjerna i deras ansvar för barnens fostran utveckling och växande. Förskolans

Läs mer

FÖRSLAG TILL DAGORDNING

FÖRSLAG TILL DAGORDNING Närvårdsområde Alingsås LEDNINGSGRUPP NÄRVÅRDSOMSRÅDE ALINGSÅS Datum: 2015-05-08 Tid: Kl 09:00-12:00 Plats: Vård och äldreomsorgsförvaltningen, Kungsgatan 9 Lokal: Sunnerö, plan 0 FÖRSLAG TILL DAGORDNING

Läs mer

2013-06-04. Handlingsplan Elevhälsa Grundsärskolan på Fjärdingskolan. Kommungemensam verksamhet förskola skola Stadsdelsförvaltning Norr

2013-06-04. Handlingsplan Elevhälsa Grundsärskolan på Fjärdingskolan. Kommungemensam verksamhet förskola skola Stadsdelsförvaltning Norr 2013-06-04 Handlingsplan Elevhälsa Grundsärskolan på Fjärdingskolan Kommungemensam verksamhet förskola skola Stadsdelsförvaltning Norr 2 Innehållsförteckning 1. VERKSAMHETSBESKRIVNING... 3 2. DEFINITION

Läs mer

Psykisk hälsa i framtiden säkra kort och utmaningar

Psykisk hälsa i framtiden säkra kort och utmaningar Psynk psykisk hälsa barn och unga Psykisk hälsa i framtiden säkra kort och utmaningar 2015-04-16 ing-marie.wieselgren@skl.se www.psynk.se Psykisk hälsa hos barn och unga. Vad kommer hända framöver? Förväntningar

Läs mer

Modellområde Vänersborg

Modellområde Vänersborg Modellområde Vänersborg Att möta barn och ungas psykiska hälsa med en helhet Skoldatatekskonferens 29 sep 2011 Modellområde Målet är att barn och ungdomar i området ska må bra /ha en god psykisk hälsa

Läs mer

Samverkan mellan kommunerna och landstinget i Södermanland

Samverkan mellan kommunerna och landstinget i Södermanland Revisionsrapport Samverkan mellan kommunerna och landstinget i Södermanland - avseende barn och unga med psykisk ohälsa Nyköpings kommun Barn- och ungdomsnämnden Social- och arbetsmarknadsnämnden Utbildningsnämnden

Läs mer

Sveriges skolkuratorers förening Fortbildningsdagar 6-7 oktober 2014

Sveriges skolkuratorers förening Fortbildningsdagar 6-7 oktober 2014 Sveriges skolkuratorers förening Fortbildningsdagar 6-7 oktober 2014 Johanna Freed 2014-10-06 Varför en ny vägledning? Professionernas önskemål Skollagen definierar elevhälsan som samlad funktion Uppdrag

Läs mer

Sambandet mellan psykisk ohälsa, skolmiljö och skolresultat

Sambandet mellan psykisk ohälsa, skolmiljö och skolresultat Sambandet mellan psykisk ohälsa, skolmiljö och skolresultat Om behovet av fler skolkuratorer Akademikerförbundet SSR 2014 12 03 Var femte ung person i Sverige lider av psykisk ohälsa enligt samstämmiga

Läs mer

1. Verksamhetens namn. 2. Uppdrag och avgränsningar: Barn och ungdomspsykiatriska kliniken Länssjukhuset Ryhov

1. Verksamhetens namn. 2. Uppdrag och avgränsningar: Barn och ungdomspsykiatriska kliniken Länssjukhuset Ryhov 1. Verksamhetens namn Barn och ungdomspsykiatriska kliniken Länssjukhuset Ryhov 2. Uppdrag och avgränsningar: Barn och ungdomspsykiatriska kliniken Länssjukhuset Ryhov består av följande funktioner: Länsenhet:

Läs mer

Mål och riktlinjer för den samlade. elevhälsan i Göteborgs Stad

Mål och riktlinjer för den samlade. elevhälsan i Göteborgs Stad Mål och riktlinjer för den samlade elevhälsan i Göteborgs Stad INNEHÅLL Inledning...3 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Styrdokument för elevhälsan...4 Nationell nivå... 4 Kommunal nivå... 4 Elevhälsans organisation

Läs mer

Centrala Elevhälsan. Barn- och elevhälsoplan 2012

Centrala Elevhälsan. Barn- och elevhälsoplan 2012 Centrala Elevhälsan Barn- och elevhälsoplan 2012 Inledning Målet är att alla barn och elever i Bergs kommun ska ha möjlighet att nå de mål som är uppsatta för respektive verksamhet. För att detta ska vara

Läs mer

HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL (BVC)

HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL (BVC) Sid 1 (5) HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL () 1 Mål och inriktning Barnhälsovården utgör en viktig del i det samlade folkhälsoarbetet. Verksamheten skall utgå från ett folkhälsoinriktat och psykosocialt

Läs mer

Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012

Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012 Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012 Med kunskap om implementering genomförs i genomsnitt 80 procent av planerat förändringsarbete efter tre år. Utan sådan kunskap

Läs mer

Elevhälsoplan Storvretaskolan 2014-15. Bakgrund. Elevhälsoplanens syfte. Styrdokument. Elevhälsans uppdrag

Elevhälsoplan Storvretaskolan 2014-15. Bakgrund. Elevhälsoplanens syfte. Styrdokument. Elevhälsans uppdrag Elevhälsoplan Storvretaskolan 2014-15 Bakgrund Skolan ska ge alla barn och elever den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling. Den ska ge eleverna möjlighet att

Läs mer

Hjälpredan. Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med funktionsnedsättning

Hjälpredan. Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med funktionsnedsättning Hjälpredan Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med funktionsnedsättning * Med under skoltiden avses barn i fritidshem, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasiesärskola och gymnasieskola.

Läs mer

Sverige är ett unikt bra land att växa upp i. De flesta svenska barn mår bra och växer upp under goda förhållanden.

Sverige är ett unikt bra land att växa upp i. De flesta svenska barn mår bra och växer upp under goda förhållanden. 090531 Göran Hägglund Talepunkter inför Barnhälsans dag i Jönköping 31 maj. [Det talade ordet gäller.] Sverige är ett unikt bra land att växa upp i. De flesta svenska barn mår bra och växer upp under goda

Läs mer

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialberedningen Sammanträdesdatum 2014-11-12 64/71 44./. Bilaga. Handlingsplan psykiatrisk ohälsa I Norrbottens län finns sedan hösten 2013 en överenskommelse om samarbete

Läs mer

Checklista för arbetet med samordnad individuell plan, SIP

Checklista för arbetet med samordnad individuell plan, SIP Checklista för arbetet med samordnad individuell plan, SIP Aktivitet Hur? Verktyg ja nej Finns det en överenskommelse om samarbete mellan socialtjänst och sjukvård där ansvarsfördelning en framgår? Varje

Läs mer

Elevhälsoplan för Pluggparadiset Skola och Fritidshem 2015/2016

Elevhälsoplan för Pluggparadiset Skola och Fritidshem 2015/2016 Elevhälsoplan för Pluggparadiset Skola och Fritidshem 2015/2016 Bakgrund Skolan ska se till att eleverna har en bra miljö för sin kunskapsutveckling och sin personliga utveckling. Det innebär att elevhälsan

Läs mer

INDIKATORER FÖR GOD OCH SÄKER SKOLHÄLSOVÅRD/ELEVHÄLSA

INDIKATORER FÖR GOD OCH SÄKER SKOLHÄLSOVÅRD/ELEVHÄLSA 2012-10-21 FÖRFATTARE: BRÅKENHIELM, G FAGERHOLT, G HÄLL-IRINARCHOS, C KÅGSTRÖM, A LUNDIN, N LUNDQUIST, M RAFSTEDT-JOHNSON, H INDIKATORER FÖR GOD OCH SÄKER SKOLHÄLSOVÅRD/ELEVHÄLSA 1 Innehållsförteckning

Läs mer

REGIONAL SAMVERKANSRUTIN VID FAMILJEHEMSPLACERING

REGIONAL SAMVERKANSRUTIN VID FAMILJEHEMSPLACERING REGIONAL SAMVERKANSRUTIN VID FAMILJEHEMSPLACERING FÖR SOCIALTJÄNST, BVC, FÖRSKOLA OCH SKOLA INKLUSIVE ELEVHÄLSA Den sårbara familjen Psykisk hälsa Riskbruk och riskbeteende Äldres hälsa Nya perspektiv

Läs mer

Elevhälsoplan Fröviskolan 7-9 2014-2015

Elevhälsoplan Fröviskolan 7-9 2014-2015 Elevhälsoplan Fröviskolan 7-9 2014-2015 2014-04-24 Vision Alla elever på Fröviskolan 7-9 skall i en trygg miljö ges möjlighet att utveckla sin fulla potential för att kunna förverkliga sina drömmar. Syfte

Läs mer

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Kraften av att verka tillsammans Att bilda nätverk är en strategi för utveckling. Genom att samla kompetenser och arbeta tvä Syftet med guiden är

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Första linjen för barn och ungas psykiska hälsa

Första linjen för barn och ungas psykiska hälsa Första linjen för barn och ungas psykiska hälsa Innehållsförteckning Första linjen för barn och ungas psykiska hälsa... 0 framväxt, beskrivning av nuläget och vägen framåt... 0 Inledning... 2 Historik

Läs mer

Familjehemsplacerade barns hälsa. Ulf Svensson, chefläkare 2013-11-25

Familjehemsplacerade barns hälsa. Ulf Svensson, chefläkare 2013-11-25 Familjehemsplacerade barns hälsa Ulf Svensson, chefläkare 2013-11-25 Alla barn har rätt till fysisk och psykisk hälsa FN:s konvention om mänskliga rättigheter FN:s konvention om barnets rättigheter 2013-11-25

Läs mer

Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009

Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009 Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009 Sammanfattning Detta bygger på av socialstyrelsen 2007 utfärdade nationella riktlinjerna

Läs mer

barns psykiska hälsa Överenskommelse mellan barnpsykiatrin i Kalmar län och socialtjänsten i Kalmar län

barns psykiska hälsa Överenskommelse mellan barnpsykiatrin i Kalmar län och socialtjänsten i Kalmar län barns psykiska hälsa Överenskommelse mellan barnpsykiatrin i Kalmar län och socialtjänsten i Kalmar län 2015 2016 Datum 2014-11-07 Överenskommelse om samverkan mellan BUP och kommunernas socialtjänst i

Läs mer

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig

Läs mer

Stärk barnets rättigheter och delaktighet

Stärk barnets rättigheter och delaktighet Stärk barnets rättigheter och delaktighet Du kan göra det bättre för barn och ungdomar HANDLINGSPLAN för arbetet med Barnkonventionen inom Stockholms läns landsting Kortversion I Stockholms län bor idag

Läs mer

För Ett Uppsala där alla barn och ungdomar får likvärdiga möjligheter att växa.

För Ett Uppsala där alla barn och ungdomar får likvärdiga möjligheter att växa. För Ett Uppsala där alla barn och ungdomar får likvärdiga möjligheter att växa. Satsningar på barn och ungdomar i Uppsala kommun och landstinget. Satsningar på barn och ungdomar i Uppsala kommun. Ett Uppsala

Läs mer

2012-03-18. Inledning

2012-03-18. Inledning Inledning Dokumentet bygger på de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen, 2007) och förtydligar hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Piteå älvdal kan samarbeta och avgränsa sitt arbete kring

Läs mer

Rutiner för samverkan mellan Barn- och utbildning (BU), Individoch familjeomsorg (IFO) samt Primärvården i Arjeplog NORRBUS.

Rutiner för samverkan mellan Barn- och utbildning (BU), Individoch familjeomsorg (IFO) samt Primärvården i Arjeplog NORRBUS. Rutiner för samverkan mellan Barn- och utbildning (BU), Individoch familjeomsorg (IFO) samt Primärvården i Arjeplog NORRBUS. 2012-04-18 Bakgrund Norrbottens läns landsting och kommunerna i Norrbotten har

Läs mer

Kvalitetsmål för barn- och familjeavdelningen i Tjörns kommun

Kvalitetsmål för barn- och familjeavdelningen i Tjörns kommun 2011-04-27 SN 127 SOCIALFÖRVALTNINGEN Kvalitetsmål för barn- och familjeavdelningen i Tjörns kommun Den kommunala socialförvaltningens barn- och familjeavdelning ska verka för att på barn och unga växer

Läs mer

HELHETSSYN OCH SAMVERKAN FÖR BARNETS BÄSTA

HELHETSSYN OCH SAMVERKAN FÖR BARNETS BÄSTA HELHETSSYN OCH SAMVERKAN FÖR BARNETS BÄSTA Maria Wadman aukt. socionom, leg. psykoterapeut Nadja Barenthin Lindblad leg. sjuksköterska Flyktingbarnteamet Gamlestaden Barn- och ungdomspsykiatri Barn- och

Läs mer

Lokalt BUS-avtal för Ekerö kommun och verksamheter inom Landstinget, avseende barn och unga i behov av särskilt stöd

Lokalt BUS-avtal för Ekerö kommun och verksamheter inom Landstinget, avseende barn och unga i behov av särskilt stöd Lokalt BUS-avtal för Ekerö kommun och verksamheter inom Landstinget, avseende barn och unga i behov av särskilt stöd Innehåll 1. Förord... 3 2. Målgrupper... 4 3. Mål för samverkan... 4 4. Verksamheter

Läs mer

Mål och riktlinjer för skolhälsovården i Sotenäs kommun

Mål och riktlinjer för skolhälsovården i Sotenäs kommun SOTENÄS KOMMUN Arbetsutskottet 2007-05-10 Beslut i Utbildningsnämnden 2007-05-31 68 och riktlinjer för skolhälsovården i Sotenäs kommun K:\PROT\UN\2007\ och riktlinjer för skolhälsovården 070531.doc 2008-08-21

Läs mer

Verksamhetsbeskrivning

Verksamhetsbeskrivning Verksamhetsbeskrivning Psykologer för Mödra- och barnhälsovården i Västra Götalandsregionen Foto: Viktoria Svensson Reviderad version Augusti 2011 Följande dokument har arbetats fram för att beskriva psykologfunktionen,

Läs mer

Kvalitetsredovisning Elevhälsan läsåret 2010-11 Flen kommun av verksamhetschef Anne-Marie Karlsson 2011-09-09

Kvalitetsredovisning Elevhälsan läsåret 2010-11 Flen kommun av verksamhetschef Anne-Marie Karlsson 2011-09-09 Kvalitetsredovisning Elevhälsan läsåret 2010-11 Flen kommun av verksamhetschef Anne-Marie Karlsson 2011-09-09 Innehåll: sida Organisation och Personal 2 Mål 2 Verksamhetsplan 3 Resultat 4-5 Ungdomsmottagningen

Läs mer

Hjälpreda. Före förskolan. Förskoletiden. Skoltiden Gymnasietiden. Ansvarsfördelning för personal kring barn och ungdomar med synnedsättning

Hjälpreda. Före förskolan. Förskoletiden. Skoltiden Gymnasietiden. Ansvarsfördelning för personal kring barn och ungdomar med synnedsättning Hjälpreda Före förskolan Ansvarsfördelning för personal kring barn och ungdomar med synnedsättning Förskoletiden Före förskolan Förskoletiden Skoltiden Gymnasietiden Skoltiden 2010-05-06 (rev 2011-11-01)

Läs mer

Simrishamn - Sjöbo Skurup Tomelilla - Ystad

Simrishamn - Sjöbo Skurup Tomelilla - Ystad Simrishamn - Sjöbo Skurup Tomelilla - Ystad Samverkan i sydöstra Skåne SÖSK Hur det hela började. När vi tog våra första steg Miltonprojekt SÖSK 2006-2008 Kartläggning av vuxna med psykiska funktionshinder

Läs mer

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Barn i familjer med missbruk Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Stöd till utsatta barn och ungdomar Förord av äldre- och folkhälsominister Maria Larsson De flesta barnen i vårt land

Läs mer

MODELLOMRÅDET ETT SAMVERKANSARBETE för barn och ungdomars psykiska hälsa. SKOLNÄRVARO HANDLINGSPLAN för kommunala skolor i Enköpings kommun

MODELLOMRÅDET ETT SAMVERKANSARBETE för barn och ungdomars psykiska hälsa. SKOLNÄRVARO HANDLINGSPLAN för kommunala skolor i Enköpings kommun MODELLOMRÅDET ETT SAMVERKANSARBETE för barn och ungdomars psykiska hälsa SKOLNÄRVARO HANDLINGSPLAN för kommunala skolor i Enköpings kommun Skolplikt och elevens rätt till utbildning Enligt skollagen 7

Läs mer

2013-02-26 Dnr: 2013/530-BaUN-615. Teddy Söderberg - ax067 E-post: teddy.soderberg@vasteras.se

2013-02-26 Dnr: 2013/530-BaUN-615. Teddy Söderberg - ax067 E-post: teddy.soderberg@vasteras.se TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Teddy Söderberg - ax067 E-post: teddy.soderberg@vasteras.se 2013-02-26 Dnr: 2013/530-BaUN-615 Kopia till Uppdrag att föreslå organisation för elevhälsoarbetet och särskola Förslag

Läs mer

1 (5) 5.5 Regelbok Barnhälsovård

1 (5) 5.5 Regelbok Barnhälsovård 1 (5) 5.5 Regelbok Barnhälsovård 1 2 (5) Regelbok för Barnhälsovården 5.5.1 Bakgrund Barnhälsovården inom vårdcentralen ska aktivt erbjuda ett generellt program med hälsoövervakning, regelbunden sköterskekontakt

Läs mer

Elevhälsan. Skånhällaskolan F-9

Elevhälsan. Skånhällaskolan F-9 Elevhälsan Skånhällaskolan F-9 Läsåret 2011-2012 Elevhälsan ska underlätta för eleverna att klara studierna. Skolan ska se till att eleverna har en bra miljö både för sin kunskapsutveckling och personliga

Läs mer

2013-04-03 1 (8) Herrestorpskolan

2013-04-03 1 (8) Herrestorpskolan 2013-04-03 1 (8) Herrestorpskolan Elevhälsoplan 2012/2013 2013-04-03 2 (8) Inledning Elevhälsoarbetet på Herrestorp är betydelsefullt för att lyckas med uppdraget att ge varje barn/elev ledning och stimulans

Läs mer

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar RESURSSKOLAN Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar Karlskrona kommun Barn och ungdomsförvaltningen - 2014 RESURSSKOLAN EN DEL AV SÄRSKILT STÖD SÄRSKILD UNDERVISNINGS- GRUPP ENLIGT SKOLLAGEN:

Läs mer

Vilken vård du får avgörs av var du bor

Vilken vård du får avgörs av var du bor Vilken vård du får avgörs av var du bor Skolläkarföreningens nationella kartläggning av regionala skillnader i elevhälsans medicinska insatser och resurser. Bakgrund Den svenska skolhälsvården (elevhälsans

Läs mer

Förskolans och skolans plan för särskilt stöd

Förskolans och skolans plan för särskilt stöd 2011-08-10 Sid 1 (5) Förskolans och skolans plan för särskilt stöd Detta dokument är reviderat i juli 2011 och gäller tillsvidare. Rutinerna för arbetet med särskilt stöd kommer under hösten 2011 att noggrannare

Läs mer

Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i

Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i Västra Götaland om samverkan avseende barn och ungdom med sammansatt psykisk/psykiatrisk och social problematik Historien Uppdrag lämnat oktober 2010

Läs mer

Folkhälsoplan 2014-2015

Folkhälsoplan 2014-2015 Folkhälsoplan 2014-2015 Antagen av folkhälsorådet den 26 februari 2014, 5 Inledning En av de stora strategiska utmaningar som Sverige står inför är att stimulera en god hälsa på lika villkor. Folkhälsoarbete

Läs mer

Tvärprofessionella samverkansteam

Tvärprofessionella samverkansteam Tvärprofessionella samverkansteam kring psykisk skörhet/sjukdom under graviditet och tidigt föräldraskap www.sll.se Barnets bästa skall alltid komma i främsta rummet. Artikel 3 FN:s konvention om barns

Läs mer

Första linjen för barn och ungas psykisk hälsa. framväxt, beskrivning av nuläget och vägen framåt (arbetsmaterial)

Första linjen för barn och ungas psykisk hälsa. framväxt, beskrivning av nuläget och vägen framåt (arbetsmaterial) Första linjen för barn och ungas psykisk hälsa framväxt, beskrivning av nuläget och vägen framåt (arbetsmaterial) Innehållsförteckning Inledning... 2 Historik - Att bygga upp första linjen... 4 Fas 1 fokus

Läs mer

Guide för skolsköterskan. vid risk för, eller vid indikerad, psykisk ohälsa hos elever

Guide för skolsköterskan. vid risk för, eller vid indikerad, psykisk ohälsa hos elever Guide för skolsköterskan vid risk för, eller vid indikerad, psykisk ohälsa hos elever Innehåll Bakgrund Elever med psykisk ohälsa Hälsofrämjande Samlad bedömning identifierar behov Prevention och stöd

Läs mer

ERSBODA FAMILJECENTRAL. Verksamhetsplan 2011-2013

ERSBODA FAMILJECENTRAL. Verksamhetsplan 2011-2013 ERSBODA FAMILJECENTRAL Verksamhetsplan 2011-2013 Ersboda Familjecentral 1. Ersboda familjecentral Ersboda familjecentral är en verksamhet med 5 olika aktörer (MVC, BVC, öppen förskola, elevhälsa och socialtjänst)

Läs mer

MODELLOMRÅDET ETT SAMVERKANSARBETE för barn och ungdomars psykiska hälsa. ORO/NEDSTÄMDHET HANDLINGSPLAN för skolor i Enköpings kommun

MODELLOMRÅDET ETT SAMVERKANSARBETE för barn och ungdomars psykiska hälsa. ORO/NEDSTÄMDHET HANDLINGSPLAN för skolor i Enköpings kommun MODELLOMRÅDET ETT SAMVERKANSARBETE för barn och ungdomars psykiska hälsa ORO/NEDSTÄMDHET HANDLINGSPLAN för skolor i Enköpings kommun Vad säger skollagen? Skollagen 1 kapitlet, 4 paragrafen Utbildningen

Läs mer

Vårdrutin 1 (5) Godkänd av: Karin Malmqvist, divisionschef, Claus Vigsø, divisionschef

Vårdrutin 1 (5) Godkänd av: Karin Malmqvist, divisionschef, Claus Vigsø, divisionschef Vårdrutin 1 (5) Barn och ungdomar med sk t.o.m. 17 år. division allmänmedicin och division Gäller för: Division allmänmedicin och division Godkänd av: Karin Malmqvist, divisionschef, Claus Vigsø, divisionschef

Läs mer