UPPLEV KULTUR VAR DAG. Det är omsorgen om detaljerna som gör enkelheten vacker. Erika Lagerbielke, professor och glasformgivare

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "UPPLEV KULTUR VAR DAG. Det är omsorgen om detaljerna som gör enkelheten vacker. Erika Lagerbielke, professor och glasformgivare"

Transkript

1 UPPLEV KULTUR VAR DAG Det är omsorgen om detaljerna som gör enkelheten vacker Erika Lagerbielke, professor och glasformgivare

2 Bakgrund till rapporten Design och arkitektur (och ibland frånvaron av den) har format det samhälle vi lever i och har stor betydelse för om vi trivs, är stolta över och vill bo kvar i vår närmiljö. Design och arkitektur berör alla medborgare och är en kulturform alla tar del av. Design och arkitektur har inte alltid setts som självklara kulturområden, utan som områden som ligger nära näringslivet och inte i första hand är beroende av statligt eller regionalt stöd. Design och arkitektur inverkar starkt på samhället, både konkret, i utformandet av gemensamma miljöer, och mer subtilt i hur det formar attityder och människosyn i samtiden. Från ett strikt näringseller lönsamhetsperspektiv är detta inte så intressant, men ur ett medborgar-perspektiv är det angelägna frågor för samhällsutvecklingen och kulturlivet. En strategi för design och arkitekturområdet skulle kunna stärka sektorn, öka möjligheten för direktdialog samt bidra till att uppfylla de kulturpolitiska målen både regionalt och nationellt. Med dessa ansatser genomfördes under hösten 2014 förstudien Stärkt nationell infrastruktur för design- och arkitekturområdet, i samarbete mellan Svensk Form, Sveriges Arkitekter (SAR), Landstinget Västernorrland, Region Örebro och Landstinget Dalarna (projektägare). Förstudien har delfinansierats med medel från Statens Kulturråd. Denna rapport är resultatet av förstudien. Malin Lagergren, Kultur och bildningschef Landstinget Dalarna Landstinget Dalarna Rapporten är skriven av Mats Svegfors. Grafisk form och produktion Per Eriksson Pax / Norkay. Tryck Printeliten. Omslagsbild: Interiör från Skandionkliniken i Uppsala, foto Alex & Martin. 2 UPPLEV KULTUR VAR DAG

3 Innehåll Förord 5 Inledning 6 En svensk och nordisk storhetstid Vi hade en storhetstid 13 Vi var inte vi i Sverige utan vi i Skandinavien 22 Det var inte vi utan ett antal enskilda framstående personer 22 Vi var ett antal viktiga institutioner 23 Hur förutsättningarna förändras de specifika makrotrenderna 24 Marknaden tar över massproduktion, europeisering och globalisering 26 Renodlade ekonomiska mål 26 Kommuner konkurrerar med varandra 27 Byråkratisering och specialisering 27 Vad berättar de regionala studierna? 28 Dalarna 30 Västernorrland 34 Örebro län 38 Den sammantagna bilden 42 Är den nordiska bilden enhetlig? 44 Design och arkitektur kulturell avstämning Så kan politiken gå från ord till handling förslag 53 Form i flernivåstyrning 54 Upphandling i stat och kommun byggande, inredning, utrustning 56 Lagstiftning skönhetsparagraferna i PBL m fl lagar 60 Professionskrav och kunskapsstyrning 62 Samverkansmodellen 66 Museer, arenor, nav, nätverk 72 Bild i skolan 76 Sverigeutställningen Länkar 82 TA DEL AV RAPPORTEN DIGITALT UPPLEV KULTUR VAR DAG 3

4 BUKOWSKIS AUKTIONER Ingeborg Lundin, glaskonstnären, började på Orrefors glasbruk 1947 och det sägs att hon förde in en ny, mer poetisk ton i svensk glaskonst. Det stora äpplet med sitt skaft lär hon ha komponerat 1955 men det lanserades först två år senare. 4 UPPLEV KULTUR VAR DAG

5 Förord Design, form och arkitektur har stått högt på den politiska dagordningen under de senaste 20 åren. Riksdagen klubbade 1998 handlingsprogrammet Framtidsformer. Två år senare presenterade Designutredningen sitt betänkande utropades till Arkitekturår och 2005 till Designår. Rådet för arkitektur, form, och design arbetade i fem år, fram till Men det är svårt att se riktigt påtagliga resultat av de politiska initiativ som tagits. Det är precis som om politik inte riktigt biter på design och arkitektur. En del av de förslag som denna förstudie utmynnar i känns igen. Andra är nya. Finns då någon framkomstväg antydd som inte redan har prövats? Jo, det finns. Ett av huvudproblemen tidigare har varit att statens politik bara har blivit statens. I och med den förändrade kulturpolitiken som innebär ett partnerskap mellan staten och regionerna, och via regionerna också med kommunerna, öppnas en ny framkomstväg. På kort sikt förändras inte verkligheten. Men på lite längre sikt kan detta partnerskap öppna för ett helt annat genomslag för design- och arkitekturpolitik än tidigare. Men bristen på en bred samverkansstruktur har bara varit ett av problemen. Det andra, eller kanske de andra, har varit den starkt ökade marknadsmakten och den trängda offentliga ekonomin. Båda har bäddat för kortsiktighet och ekonomisk reduktionism. Att det har blivit så är rimligt om man ser god form som en kostnad. Men form som bärs av strävan efter kvalitet och framtidsinriktning är inte en kostnad. Då är i stället arbetet med form ett sätt att överhuvudtaget lösa nya uppgifter. Hur åstadkommer vi hållbarhet när vi bygger städer och hus, när vi formar offentliga miljöer och när vi inreder och utrustar bostäder och lokaler? Sverige utvecklade på 1930-talet en sammanhängande syn på byggande och inredning för det som då var en ny tid. Vi står nu inför motsvarande utmaning. Hur bygger, inreder och utrustar vi för en framtid som faktiskt kommer att bli rätt annorlunda? Om design och arkitektur reduceras till sektorsintressen bland andra sektorsintressen i en starkt överbelastad politik kommer också framtida ansträngningar att misslyckas. Men om våra politiker tar uttrycket att bygga morgondagens Sverige på allvar kommer de att lyckas. Det kräver insikt om politikens möjligheter och vilja att utveckla dessa. Det handlar inte bara om en viss syn på form. Det handlar om en samhällelig grundsyn. Det är inte bara investeringskalkylen för samhällsbygget som ska hålla på kort sikt. Det är hela livscykelkalkylen som ska hålla. Det kräver kvalitet. Det kräver beständighet i material och utformning. Det kräver omsorg om de enskildheter och detaljer som människor ska leva med ett sekel framåt. Stockholm den 15 december 2014 Mats Svegfors att bygga morgondagens Sverige UPPLEV KULTUR VAR DAG 5

6 Inledning Den statliga kulturpolitiken har delvis regionaliserats genom det som kallas samverkansmodellen. Kulturrådet sluter avtal med landets regioner 1 om fördelningen av statliga pengar till bland annat teater och musik. Redan tidigare har design och arkitektur en oklar kulturpolitisk ställning. Innebär förskjutningen mot ett ökat regionalt ansvar en ytterligare försvagning av de kulturella aspekterna på design och arkitektur? Hur kan detta i så fall motverkas? Kan samverkan mellan stat, region och kommun rentav erbjuda en möjlighet att utveckla de kulturella aspekterna på design och arkitektur? Om detta handlar denna förstudie. 2 I uppdraget ges en god bakgrundsbeskrivning: Design och arkitektur (och ibland frånvaron av den) har format det samhälle vi lever i, och har stor betydelse för om vi trivs, är stolta, och vill bo kvar i vår närmiljö. Design och arkitektur berör alla medborgare och är en kulturform alla tar del av. Design och arkitektur har inte alltid setts som självklara kulturområden, utan som områden som ligger nära näringslivet och inte i första hand är beroende av statligt eller regionalt stöd. Medborgarnas rätt till god kultur och vad som inbegrips i kulturpolitiken handlar inte om vilka som är i behov av stöd, utan vilka områden som kan ses som kulturyttringar och som bidrar till det goda liv kulturpolitiken till yttermera visso handlar om. Designen och arkitekturen inverkar starkt på samhället, både konkret i utformandet av gemensamma miljöer, och mer subtilt i hur det formar attityder och människosyn i samtiden. Från ett strikt närings- eller lönsamhetsperspektiv är detta inte så intressant, men ur ett medborgarperspektiv är det angelägna frågor för samhällsutvecklingen och kulturlivet. En strategi för design- och arkitekturområdet stärker sektorn, vilket antagligen ökar och förbättrar den design och arkitektur medborgarna möts av, samtidigt som det förbättrar möjligheten för direktdialog med dessa områden och skapar möjligheter så att de bidrar till att uppfylla de kulturpolitiska målen både regionalt och nationellt. Förstudiens uppdrag är kulturpolitiskt för att stärka och uppmärksamma design, form och arkitektur som konstformer och det är med den ingången som studien genomförs. 1 I det följande används begreppet region genomgående också när län, landsting och landstingsområde avses. 2 På uppdrag av de tre landstingen Dalarna, Örebro och Västernorrland i samverkan med Svensk Form och Sveriges arkitekter har denna förstudie genomförts. Uppdragets rubrik lyder Stärkt nationell infrastruktur för design och arkitektur. Kulturrådet har beviljat medel till studien. Landstinget Dalarna har stått som projektägare. 6 UPPLEV KULTUR VAR DAG

7 I det följande anläggs ett nationellt perspektiv såtillvida att möjligheterna till en politik som omfattar hela landet diskuteras. Men fokus finns på den regionala och i viss mån lokala nivån. Vad kan göras där för att främja design och arkitektur som kulturella uttrycksformer? SVENSK FORM De båda begreppen design och arkitektur förknippas vanligen med varor och byggnader. Men inte minst designbegreppet har idag en mycket vidare tillämpning. Man talar om ljud- och ljusdesign. Men därutöver talar man också om design av tjänster. Inte minst industriell design har därtill kommit att handla om en från det traditionella designområdet hämtad syn på hur komplexa processer utformas. I denna förstudie ligger tyngdpunkten på design och arkitektur i en lite mer traditionell mening. Tjänsteproduktionen är på intet sätt utesluten. Det är också viktigt att betona att design eller form inte bara handlar om bruksföremål i snäv mening. Konsthantverk, hemslöjd och mode är stora och viktiga verksamheter vars produktvärde i allra högsta grad utgörs av form. Gregor Paulssons lilla programskrift från 1919, Vackrare vardagsvara. Det ska också sägas att begreppen form och design i det följande används så som de förekommer i vårt vanliga språkbruk ( ordinary language med Ludwig Wittgensteins begrepp). Varje försök att reda upp begreppsanvändningen eller föreskriva en viss begreppsanvändning leder in i en återvändsgränd. Språket utvecklas organiskt. Ett av skälen till att inte söka de exakta definitionerna är att det riskerar ge upphov till ett exkluderande språkbruk; endast de invigda kan delta i ett sådant språkspel. Ett annat skäl är att vi riskerar förlora språkets och samtalets rikedom. Just i ordens mångtydighet, och språkets därmed sammanhängande associationsrikedom, ligger en av de faktorer som gör att vi hela tiden tänker vidare och tänker om. Men huvudskälet är att jakten på entydighet uttrycker en fundamental felsyn på språkets karaktär. Språket (språkspelet eller språkspelen med Wittgensteins begrepp) är så mycket rikare på associationer och betydelser än vad som någonsin kan fångas i bestämda och entydiga definitioner. Vi skapar falska avgränsningar och begränsar vårt skapande tänkande om vi försöker disciplinera vår begreppsanvändning. SVENSK FORM En viktig utgångspunkt för det som sägs i det följande är att design och arkitektur är så utom - ordentligt viktiga för den kulturella vardagsupplevelsen. Detta återspeglades redan i namnet på Gregor Paulssons lilla programskrift från 1919, Vackrare vardagsvara. I själva formuleringen låg att det inte bara handlade om varor utan också om människornas vara i vardagen. Av samma skäl rubriceras denna förstudie Upplev kultur var dag. Det är i betydande utsträckning genom design och arkitektur, men också genom konsthantverk, slöjd, mode, mat och mycket annat, som vi upplever kultur i vår vardag. Initiativet till förstudien togs innan den statliga utredningen om design och arkitektur, Gestaltad livsmiljö, hade tillsatts. Det statliga utredningsinitiativet är synnerligen positivt. Direktiven ger en god grund för ett öppet och konstruktivt utredningsarbete. Det som sägs i det följande är inte direkt relaterat till den statliga utredningens arbete men indirekt. Det finns all anledning för alla som är intresserade och engagerade i frågor om form, design och arkitektur att ge sina bidrag till den stora samhälleliga process som utredningen är centrum i. Under några månader står nu fönstret för delaktighet och påverkan öppet. UPPLEV KULTUR VAR DAG 7

8 En svensk och nordisk storhetstid UPPLEV KULTUR VAR DAG Heliga korsets kapell på Skogskyrkogården i Stockholm ritat av Gunnar Asplund.

9 Stockholmsutställningen, Skogskyrkogården, Ericofonen (Kobran), Glasriket. Sinnebilderna för svensk form är mycket tydliga. Föreställningen att vi har haft en storhetstid som gått förlorad ligger nära till hands. Olika viktiga aspekter på denna nostalgiska, och möjligen i viss mån korrekta, föreställning förtjänar var och en sin prövning. Utställningsaffisch för Stockholmsutställningen ROSENBERG, C. G. UPPLEV KULTUR VAR DAG 9

10 Ericofon, i folkmun kallad Kobra. Utvecklades av Ericsson i början av 1940-talet av industridesignern Ralph Lysell och fick sin slutgiltiga form av Gösta Thames på 1950-talet. Sedan 1973 finns telefonen i utställningen på Museum of Modern Art (MoMA) i New York. 10 UPPLEV KULTUR VAR DAG

11 Bilder från Stockholmsutställningen 1930 med den neonupplysta reklammasten som ett välkänt landmärke för utställningen. Trycksaker, flyers och biljetter. Huvudrestaurangen, arkitekt Gunnar Asplund. SVENSK FORM SVENSK FORM SVENSK FORM ROSENBERG, C. G. SVENSK FORM Egnahem, interiör ko k villa 45. arkitekt Uno A hreń. Egnahem, interio r vardagsrum villa 49, arkitekt Sven Markelius. UPPLEV KULTUR VAR DAG 11

12 Den svenska paviljongen i Paris 1925 hade ritats av Carl Bergsten, en av den tidens stora svenska arkitekter. SVENSK FORM SVENSK FORM Parispokalen av Simon Gate stod pa hedersplats i Sveriges paviljong. Stol av mahogny och patinerat la der av arkitekt Gunnar Asplund. 12 UPPLEV KULTUR VAR DAG

13 Vi hade en storhetstid Javisst hade vi en storhetstid, men den var kanske inte riktigt lika stor som vi föreställer oss. Svensk formgivning fick ett internationellt genombrott vid den första stora internationella utställningen för arkitektur och konstindustri i Paris Men det var andra formideal som präglade de svenska bidragen där än de som blott fem år senare skulle lyftas fram på Stockholmsutställningen. Den svenska paviljongen i Paris hade ritats av Carl Bergsten, en av den tidens stora svenska arkitekter. För att citera en text skriven för Victoria and Albert Museum 2003: The Swedish pavilion, designed by Carl Bergsten, took the form of a neo- Greek temple with attenuated Ionic columns, decorated with relief sculpture by Ivar Johnsson. Neo-Greek furniture designed by Erik Gunnar Asplund complemented the architecture. A historic high style also inspired Simon Gate's Rococo 'Paris' cup, made by the Orrefors glassworks. This work was the centrepiece of the pavilion and displayed in isolated splendour. Det svenska genombrottet I Paris förknippades med exklusiva produkter och en elaborerad, om än modern, formgivning. Stockholmsutställningen arrangerades blott fem år efter Art deco-utställningen i Paris. Uno Åhrén och Gunnar Asplund hade redan på hemutställningen på Liljevalchs 1917 presenterat interiörer som förebådade enkelheten och det funktionella. Men i och med Stockholmsutställningen ersatte funktionalitet och enkelhet på ett mycket genomgripande sätt den sofistikerade formen och exklusiviteten. I det svenska självmedvetandet kan Stockholmsutställningens betydelse knappast överskattas. Modernismen i design, arkitektur, stadsplanering, välfärdspolitik, för att inte säga politik överhuvudtaget, gick hand i hand. Även den keynesianska ekonomiska politik som finansministern Ernst Wigforss och hans statssekreterare Dag Hammarskjöld drev, föll väl in i mönstret. Radikal och rationalistisk analys fick över ett brett samhällsfält ersätta tradition och erfarenhetsmässigt givna föreställningar. SVENSK FORM LOUIS HELD Walter Gropius startade 1919 Bauhaus i Weimar. Det svenska var svenskt men hade inte bara svenska rötter. När Stockholmsutställningen ordnades 1930 hade Walter Gropius redan elva år tidigare startat Bauhaus i Weimar och Le Corbusier sju år tidigare publicerat sitt manifest Vers une Architecture (Mot en ny arkitektur). Den amerikanske författaren och journalisten Marquis Childs besökte Stockholmsutställningen och tog starkt intryck. Om han inte hade skrivit sina båda böcker Sweden: Where Capitalism is controlled (1934) och framför allt Sweden: the Middle Way (1936) hade nog föreställningen om det unikt progressivt svenska inte varit lika stark internationellt, möjligen ej heller hos oss här i Sverige. Den svenska modernismen bröt igenom under mellankrigstiden. Men den klingade inte av i och med andra världskriget. De industriprodukter som verkligen symboliserar framgångsrik svensk design tillhör tvärtom efterkrigstiden. UPPLEV KULTUR VAR DAG 13

14 Gunnar Asplund medverkade på utställningen i Paris Svenska utställningskatalogen för utställningen i Paris SVENSK FORM ARKDES Däremot är det lättare att peka på viktigare arkitektoniska svenska verk, dvs byggnader som också i ett internationellt perspektiv utmärker sig, från förkrigstiden än från efterkrigstiden: Stockholms stadshus ritat av Ragnar Östberg, Skogskyrkogården i Stockholm ritad av Gunnar Asplund och Sigurd Lewerentz, Stockholms stadsbibliotek också ritat av Gunnar Asplund, Stockholms konserthus ritat av Ivar Tengbom, Göteborgs stadsteater ritad av Carl Bergsten. Förvisso genomfördes en mycket radikal stadsomvandling i Stockholms city efter andra världskriget. Men säreget nog resulterade inte denna i några enskilda byggnadsverk som kommit att infogas i svensk arkitekturs kanon, möjligen undantagna Kulturhuset vid Sergels torg ritat av Peter Celsing och Riksbankens angränsande hus, också det ritat av Peter Celsing men tillsammans med Jan Henriksson. Under mellankrigstiden genomfördes ett antal stadsbyggnadsprojekt med mycket stora och bestående kvaliteter. Villaområdet Södra Ängby i Stockholm och Tessinparken/Nedre Gärdet, också det i Stockholm, är utmärkta och uppmärksammade exempel på den höga svenska kvaliteten i svensk stadsplanering under mellankrigstiden. Det svenska stadsbyggandet under efterkrigstiden fram till mitten av 1990-talet uppvisar få ljuspunkter. I och för sig väckte Vällingby stor internationell uppmärksamhet när stadsdelen byggdes. Men kvaliteterna har gnagts ned av tidens tand. Det radikala miljonprogrammet för bostadsbyggandet från mitten av 1960-talet resulterade varken i enskilda byggnader eller stadsdelar som utmärker sig positivt. Tvärtom har miljonprogrammet kommit att stå för en mycket påtaglig brist på kvalitet i såväl byggnadsutformning som stadsplanering. Skenbart finns det en skillnad i tidsförlopp mellan utvecklingen av design och utvecklingen av arkitektur. Designen hade sin storhetstid efter kriget, arkitekturen under mellankrigstiden. Men i ett avseende blir åtskillnaden mellan arkitektur och design konstlad. Det finns en gränslös övergång från yttre form till inredning och utrustning. Den goda funktionalismen handlade minst lika mycket om inredning med god funktionalitet och hög kvalitet som om yttre form. Utbyggnaden av Hammarby sjöstad och därefter de båda bostadsmässorna H 99 i Helsingborg och Bo 01 i Malmö markerar en vändpunkt efter flera decennier av nedgång. Svenskt stadsbyggande under de senaste två decennierna har uppmärksammats internationellt. Men bilden är inte generellt positiv. Utbyggnaden av handelsområden i de större tätorternas periferi innebär att ett ursprungligen amerikanskt renodlat ekonomistiskt koncept utan estetiska eller sociala överväganden har inympats i den svenska staden. Det har därtill skett på bekostnad av livet i stadskärnorna. Med skäl kan också frågan ställas om inredningskvaliteten har återhämtats på samma sätt som kvalitet i yttre utformning har gjorts. På utställningen i Paris 1925 var det inte minst svenskt konsthantverk och design som utmärkte sig. Fem år senare i Stockholm representerades hela skalan av formgivning fullt ut från arkitektur till inredning och utrustning. Förvisso utvecklades ett svenskt formspråk under talets första hälft. Redan 1925 formulerade den brittiske designkritikern Philip Morton Shand beteckningen Swedish Grace för det som kännetecknade svensk formgivning. 14 UPPLEV KULTUR VAR DAG

15 Skogskyrkogården i Stockholm ritad av Gunnar Asplund och Sigurd Lewerentz. Stockholms stadshus ritat av Ragnar Östberg. Stockholms stadsbibliotek ritat av Gunnar Asplund. SHUTTERSTOCK SHUTTERSTOCK SHUTTERSTOCK SHUTTERSTOCK SUSANNE HALLMANN Interiör från Stockholms stadshus. Interiör från Stockholms stadsbibliotek. UPPLEV KULTUR VAR DAG 15

16 Kulturhuset vid Sergels torg i Stockholm, ritat av Peter Celsing. SHUTTERSTOCK DANIEL HOLKING Hyreshus i Norra Hamnen i Helsingborg med Dunkers Kulturhus. 16 UPPLEV KULTUR VAR DAG

17 SHUTTERSTOCK Turning Torso är Sveriges och Nordens högsta skyskrapa belägen vid Lilla Varvsgatan i Västra Hamnen, Malmö. Byggnaden är ritad och konstruerad av arkitekten Santiago Calatrava och ägs av HSB. Byggnaden är 190,4 m hög. UPPLEV KULTUR VAR DAG 17

18 18 UPPLEV KULTUR VAR DAG Under mellankrigstiden genomfördes ett antal stadsbyggnadsprojekt med stora och bestående kvaliteter.

19 ARILD VÅGEN Tessinparken/Nedre Gärdet i Stockholm, är utmärkta och uppmärksammade exempel på den höga svenska kvaliteten i svensk stadsplanering. UPPLEV KULTUR VAR DAG 19

20 Uttrycket Scandinavian design myntades på 1950-talet. Skandinavisk och svensk användes internationellt ofta utan någon alldeles klar åtskillnad. Svensk, dansk och finsk design erövrade en stark ställning under de första decennierna efter andra världskriget. Det var inte frikopplat från det som hade hänt under 20- och 30-talen. De stora skandinaviska namnen inom arkitektur och design hade självklart betydelse. Men det går nog inte att bortse från den särställning som Sverige i en mycket bredare mening erövrade efter andra världskriget. Sverige var oförstört efter kriget. Den svenska levnadsstandarden var högst i världen. Och den svenska samhällsmodell, som utövat sådan dragningskraft på progressiva och liberala krafter under mellankrigstiden, blev än mer uttalad under efterkrigsåren. Helsingborgsutställningen H55, internationell bostads- och konstindustriutställning sommaren Affischen formgiven av reklamtecknare Anders Beckman. Men det handlade inte bara om att Sverige undgått världskrigets samhällsförstörelse. Den faktor som låg i föreställningen om Sverige som en framgångsrik medelväg mellan öst och väst, mellan stat och marknad, ska inte underskattas. Denna faktor betydde mycket för omvärldens uppfattning om det som skedde. Och den betydde mycket för vår egen självuppfattning. Det fanns en oifrågasatt riktning i utvecklingen på områden så skilda åt som bostadsbyggande, energiförsörjning, skolpolitik och företagsutveckling. Ett antal nyckelbegrepp skulle kunna sammanfatta denna föreställning: demokrati, sociala visioner, framstegstro, reformism, rationalism, vetenskapstro, samverkan mellan olika samhälleliga krafter och en acceptans av de starka gemensamma besluten, eller demokratin om man så vill. PÅL-NILS NILSSON Slående är att vi i vår tid inte har någon sammanhängande syn på riktningen i samhällsutvecklingen. Som vi frestas att uppfatta det: där ordning var, är nu kaos. Föreställningen hade varit begriplig om de senaste decennierna hade präglats av ekonomisk kris och tillbakagång. Men besynnerligt nog har vi en fundamentalt felaktig verklighetsbild. Visst har vi sett ideliga kriser. Men den underliggande utvecklingen sedan 70-talet, nationellt och internationellt, har inneburit mycket stora framsteg. Mest utpräglat har detta varit under de senaste två decennierna. Välståndsutvecklingen i Sverige och Norden har varit enastående. Det gäller såväl privat som offentlig konsumtion. Medellivslängden har ökat på ett sätt som ingen kunde förutse eller ens hoppas på i mitten av 1990-talet. Arbetslösheten är förvisso högre i dag än för 20 eller 30 år sedan. Men samtidigt har sysselsättningen vidmakthållits på en mycket hög nivå och reallönerna ökat markant sedan mitten av 90-talet. Även i vår tid blickar man i andra länder mot det nordliga Europa och ställer sig frågan vad som är förklaringen: hur kan det komma sig att länderna i Skandinavien är så framgångsrika ekonomiskt och socialt? H55-paviljongen på Parapeten vid Norra hamnen i Helsingborg. Vi har all anledning att bearbeta vår självbild. Våra nordiska samhällen fungerar mycket väl. Också i vår tid uppvisar de var för sig, men också tillsammans, mycket speciella särdrag. Det motiverar mer framtidstro än uppgivenhet. Våra samhällen präglas mer av styrka än av svaghet. Hur tar vi till vara och utvecklar vår styrka? Hur uttrycker vi den på olika områden? Hur manifesterar vi den i produktion, form, samhällsplanering och byggande? Med hjälp av vilka former uttrycker vi vår tid? 20 UPPLEV KULTUR VAR DAG

21 SHUTTERSTOCK Operahuset i Sydney ritat av dansken Jørn Utzon 1973, det internationellt mest kända byggnadsverket av en nordisk arkitekt. UPPLEV KULTUR VAR DAG 21

22 SVENSK FORM Vi var inte vi i Sverige utan vi i Skandinavien Stockholmsutställningens programskrift acceptera Av naturliga skäl känner vi i Sverige till de stora svenska namnen inom arkitektur och design. Men Scandinavian design hade knappast varit ett begrepp om inte alla de nordiska länderna hade bidragit till den nordliga formgivningens Hall of Fame. Den mest kände nordiske arkitekten är tveklöst Alvar Aalto. Utmanas han av någon så är det av dansken Arne Jacobsen. Det mest kända byggnadsverket internationellt, ritat av en nordisk arkitekt, är Operahuset i Sydney, dansken Jørn Utzons verk. Illustrativt är också att möta en förteckning över nordiska varumärken som är internationellt kända inom designområdet: Arabia, Asplund (Möbelgalleri), Bang&Olufsen, Ericsson, Fiskars, Fritz Hansen, Georg Jensen, Hackman, Iittala, Källemo, Kosta Boda, Lammhults, Louis Poulsen, Nokia, Orrefors, Royal Copenhagen, Swedese, Volvo. Här om inte någon annanstans möter vi ett fullt ut integrerat Norden. Iittala presenterar sin grundläggande produkt- och formidé med hjälp av värdeorden kvalitet, estetik och funktionalitet. Presentationens credo lyder: Vi skapar inte bara vackra ting. Vi tror på tidlös design som aldrig kommer att kastas bort. I stort sett samtliga företag ovan kan använda exakt samma formuleringar. Med detta är sagt att det verkligen fanns, och alltfort finns, formvärden som är gemensamma i synen på produkter som skapas i Norden. Med endast en liten förskjutning av de begrepp som citerats från Iittala blir plötsligt det nordiska 30-talsarvet helt modernt: hållbart, resurseffektivt, kretsloppsanpassat. Detta sista begrepp står just för att aldrig någonting kastas bort. Det var inte vi utan ett antal enskilda framstående personer Sigurd Lewerentz skapade år 1930 Stockholmsutställningens affischer. En viktig del av framför allt den svenska självuppfattningen är kollektivismen. Vi bygger samhället tillsammans. Detsamma gäller synen på företagen. Näringspolitiken vill framför allt stödja företag, inte företagare. Samtidigt är det så uppenbart att design- och arkitekturhistorien handlar om enskilda personer. Gregor Paulsson skrev programskriften Vackrare vardagsvara för Svenska slöjdföreningen 1919 där han var sekreterare. Det är svårt att överskatta denna lilla skrifts betydelse. Gregor Paulsson blev ordförande i Svenska slöjdföreningen 1920 och han var sedan generalkommissarie för Stockholmsutställningen Paulsson var född 1889; han var alltså mycket ung när han tog plats i den svenska offentligheten. Han hade bara varit 26 år gammal när han disputerat i Lund. Gregor Paulsson var sedan professor i konsthistoria i Uppsala ända fram till Tillsammans med Gunnar Asplund, Wolter Gahn, Sven Markelius, Uno Åhrén och Eskil Sundahl skrev han Stockholmsutställningens programskrift acceptera. Den som till äventyrs saknar Sigurd Lewerentz i uppräkningen av Stockholmsutställningens affischnamn kan trösta sig med att arkitekten Lewerentz var just skaparen av utställningens affischer. 22 UPPLEV KULTUR VAR DAG

23 Det som var så tydligt i Sverige under 1900-talet var lika tydligt i Danmark. Ett begränsat antal enskilda designers och arkitekter skapade de danska framgångarna. Hans J Wegner är det stora namnet i dansk möbeldesign. Han bidrog i allra högsta grad till att bädda för det danska världsryktet. Men det var inte Wegner utan Kaare Klint som la grunden. Klint byggde sin formgivning på systematiska studier av människokroppen. Han var därmed på sitt sätt en tidig funktionalist. Efter följde Wegner och en betydande grupp designers som utbildats av Klint. Vi var ett antal viktiga institutioner Institutionerna mötesplatserna eller naven för att använda en modern term har varit viktiga i Sverige men också internationellt. Deutscher Werkbund, som bildades 1907 av tyska konstnärer, fabrikanter, handlande och konstvänner, fick en avgörande betydelse för tysk industri. På mycket kort tid förändrades den grundläggande föreställningen om vad tyska produkter stod för och skulle stå för. Fram till bildandet av Deutscher Werkbund var tyskt förknippat med dåligt. (Deutsch ist schlecht). På mycket kort tid vändes detta i sin motsats. Schlecht byttes mot gut und Qualität. Och på motsvarande sätt formulerades det mycket snart också i den tongivande svenska institutionen. I Svenska Slöjdföreningens, numera Svensk Form, Vackrare Vardagsvara 1919 säger Gregor Paulsson att det som är utslagsgivande är kvalitetstanken. Svensk Form, fram till 1976 under namnet Svenska Slöjdföreningen, är med sin 170-åriga historia världens äldsta designorganisation. Dess betydelse kan knappast överskattas. Den var mötesplatsen för den krets av akademiker, formgivare och arkitekter som skapade det som så småningom blev känt under rubriken Scandinavian design. Till de samhälleliga institutionerna hörde också utbildningarna, framför allt konst- och arkitektutbildningarna. En annan typ av institutioner utgjordes av de stora och i vissa fall återkommande utställningarna. De viktigaste är redan nämnda. Inte nämnd är den tidigare årliga utställningen på Röhsska museet i Göteborg. Bostadsutställningar har ägt rum in i vår tid. Så mycket i Sverige är koncentrerat till Stockholm. Men av någon anledning gäller detta, med det viktiga undantaget Svensk Form, inte för design. Röhsska museet öppnade Vi var sist i Skandinavien. Kunstindustrimuseet i Oslo öppnades 1876, Kunstindustrimuseet i Köpenhamn 1890 och Museet för konst och design i Helsingfors Kaare Jensen Klint, dansk arkitekt, möbelformgivare och professor i arkitektur till sin död svenskform.se rohsska.se Form/Design Center i Malmö, den andra stora och viktiga svenska designinstitutionen, öppnades under namnet Form 1964, som en dotterförening till Svensk Form. Formellt sett har Arkitekturmuseum för ett och ett halvt år sedan omdanats till Statens centrum för arkitektur och design. Än så länge har av naturliga skäl inte ArkDes kunnat etablera sig i denna roll. Det är också en öppen fråga vilken rollen kommer att bli i framtiden. Den centrala samlingen av föremål inom designfältet finns heller inte på ArkDes utan på Nationalmuseum och Röhsska i Göteborg. Därför använder sig heller inte ArkDes av beteckningen designmuseum. formdesigncenter.com arkdes.se UPPLEV KULTUR VAR DAG 23

24 Hur förutsättningarna förändras de specifika makrotrenderna Alla de stora samhällsförändringarna påverkar och uttrycks naturligtvis i de former som vi ger åt varor, byggnader och tjänster. Det gäller jämställdhet, jämlikhet, konsumism, ökade sociala skillnader, materialism, miljömedvetande. Men det finns också generella trender som mer specifikt påverkar formgivning och arkitektur. Hanna Nielsen, designer. Pearls, Pearls, Pearls. Tidlöst omtyckta, vackra, magiska och värdefulla pärlor. En symbol för rikedom, makt och status. 24 UPPLEV KULTUR VAR DAG

25 KATRINA NOLAN Med inspiration från människor i det offentliga rummet har Hanna Nielsen reflekterat över hur vi smyckat oss med pärlor genom tiderna. UPPLEV KULTUR VAR DAG 25

26 SHUTTERSTOCK Marknaden tar över massproduktion, europeisering och globalisering Det som formges i Kramfors kan mycket väl produceras i Nantong i Jiangsu, Kina. Man behöver inte hämta näring ur någon av de stora teorierna om produktionens och ekonomins utveckling för att se sambanden mellan teknikens, produktionssättets och marknadens utveckling. Sambanden är uppenbara. Vid tiden för förra sekelskiftet övergick varuproduktionen från hantverksmässig till industriell skala. Massproduktion med hjälp av maskiner ersatte den hantverksmässiga tillverkningen. Föga förvånande sammanföll detta med förenkling av formspråket. Det som hände med varuproduktionen hände också med byggandet, om än med viss fördröjning. Sekelskiftets ofta utsirade arkitektur fick lämna plats för funktionalismens enkla former. Den industriella tillverkningen bäddade alldeles uppenbart för en avgörande vidgning av marknaderna. Om industrialiseringen av tillverkningen var det tidiga 1900-talets signum var globalisering det sena 1900-talets kännetecken. Drivande för utvecklingen under båda skedena var naturligtvis samspelet mellan teknik och ekonomi. Det var billigare att tillverka varor med hjälp av maskiner än i hantverksmässiga former. Och det var billigare att tillverka varor i länder på relativt sett låg utvecklingsnivå med låga löner än i högkostnadsländer. På samma sätt som industrialiseringen av produktionen påverkade formen gör globaliseringen av marknaderna och varuproduktionen detsamma. Varor tillverkas idag inte bara för en svensk eller nordisk marknad med de formtraditioner och formpreferenser vi har. Varor tillverkas för konsumenter över hela världen. Sammantaget innebär detta den kanske viktigaste förändringen av alla: marknaden tar över. Det sker en stor maktförskjutning från politik till marknad. Samtidigt finns det anledning att fundera på den motkraft mot internationell standardisering och likriktning som ligger i tradition och identitet. Varhelst likriktning utvecklas, väcks också strävan efter differentiering. För att illustrera detta med en näraliggande bild: när den traditionella dalahästen börjar tillverkas i Kina utvecklas en modern kurbitshäst tillverkad i Nusnäs 3. Ökad disponibel inkomst resulterar inte bara i en kvantitativ ökning av konsumtionen utan skapar också ökad efterfrågan på kvalitet. En intressant aspekt på detta är förhållandet mellan form och teknik. Informationsteknologin öppnar möjlighet för en än mer extrem globalisering av produktionen. Vi är mitt inne i en gigantisk internationalisering av produktionen av it-tjänster. Samtidigt innebär samma teknik att produktionsstyrningen kan ske oberoende av geografiska avstånd. Det som formges i Kramfors kan mycket väl produceras i Nantong i Jiangsu. Renodlade ekonomiska mål Med den tilltagande globala differentieringen av produktionen följer en ständigt ökande konkurrens om låga produktionskostnader. I samma riktning verkar de förändrade ägarförhållandena UPPLEV KULTUR VAR DAG

UPPLEV KULTUR VAR DAG

UPPLEV KULTUR VAR DAG UPPLEV KULTUR VAR DAG Bakgrund till rapporten Design och arkitektur (och ibland frånvaron av den) har format det samhälle vi lever i och har stor betydelse för om vi trivs, är stolta över och vill bo kvar

Läs mer

KONSTNÄRSKROCKEN program

KONSTNÄRSKROCKEN program KONSTNÄRSKROCKEN program Förra säsongen blev en succé! Ateljén fylldes med människor nyfikna på våra gästande artister. Det pratades och skrattades. Det lyssnades och funderades. Kort sagt blev kvällarna

Läs mer

HIMLATRAPPAN av Gert Wingårdh. KIVIK ART CENTRE sommaren 2013

HIMLATRAPPAN av Gert Wingårdh. KIVIK ART CENTRE sommaren 2013 HIMLATRAPPAN av Gert Wingårdh KIVIK ART CENTRE sommaren 2013 Himlatrappan Kivik Art Centre har bjudit in Gert Wingårdh, vår internationellt mest uppmärksammade arkitekt, att rita något för landskapet kring

Läs mer

MED KULTUR GENOM HELA LIVET

MED KULTUR GENOM HELA LIVET MED KULTUR GENOM HELA LIVET KULTURPLAN för Vänersborgs kommun 2014-2016 Kulturens Vänersborg Vänersborg ska vara känt för sitt kulturliv långt utanför kommungränsen. Kultur ska vara en drivkraft för utveckling

Läs mer

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009 Kulturpolitiskt program för 2008 2020 Kommunfullmäktige 14 april 2009 1 2 Förord Tänk er ett torg en fredagseftermiddag i maj som myllrar av liv. Människor möts och skiljs, hittar nya vägar eller stannar

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

Samverkan för ett starkare kulturliv. Västmanlands regionala kulturplan på fem minuter

Samverkan för ett starkare kulturliv. Västmanlands regionala kulturplan på fem minuter Samverkan för ett starkare kulturliv Västmanlands regionala kulturplan på fem minuter 2 SAMVERKAN FÖR ETT STARKARE KULTURLIV Landstinget och kommunerna ska gemensamt skapa förutsättningar för att medborgarna

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

PRESSMATERIAL BOKPROJEKTET MED FANTASIN SOM YRKE

PRESSMATERIAL BOKPROJEKTET MED FANTASIN SOM YRKE PRESSMATERIAL BOKPROJEKTET MED FANTASIN SOM YRKE KONTAKT Telefon: Mathias Worbin 0768 652 305 Mail: mr_wigmannen@bildfobi.se Hemsidor: www.nilssoncrwth.se, www.bildfobi.se Facebook: Konstgruppen Bildfobi

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka

kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka Botkyrka är en inspirerande plats full av möjligheter. Genom kontraster, kreativitet och nyfikenhet skapar vi de bästa förutsättningarna för

Läs mer

HANDMADE ISSUES Kulturhuset Stadsteatern 8 september 2015 Klockan 13.00 17.00

HANDMADE ISSUES Kulturhuset Stadsteatern 8 september 2015 Klockan 13.00 17.00 HANDMADE ISSUES Kulturhuset Stadsteatern 8 september 2015 Klockan 13.00 17.00 Vilken roll har slöjden idag? Ska man ens bry sig om det handgjorda skapandet, tekniker och material? Kan slöjdande vara på

Läs mer

Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010

Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010 1(3) Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010 Syfte Statens kulturråd (Kulturrådet) och Gotlands kommun vill gemensamt utveckla samverkan

Läs mer

ANSVARSFULL ARKITEKTUR

ANSVARSFULL ARKITEKTUR OM WHITE ANSVARSFULL ARKITEKTUR Människans inverkan får allt tydligare konsekvenser för det ekologiska system vi alla tillhör. Aldrig har en generation behövt bry sig så mycket om vad som händer med jorden

Läs mer

Konstnärliga uttryck. Kurser i Vadstena sommaren 2007

Konstnärliga uttryck. Kurser i Vadstena sommaren 2007 Konstnärliga uttryck Kurser i Vadstena sommaren 2007 Bygga historisk utställning, 5 poäng Kursen vänder sig till både yrkesverksamma inom utställningsområdet och studenter på linjer som har utställningsmediet

Läs mer

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE funktion, konstruktion och estetik Bord 1 Skydd mot vind, fukt och kyla Vi som bor långt norrut på jordklotet har alltid behövt skydda oss mot kyla. För länge

Läs mer

Stärkt nationell infrastruktur för design- och arkitekturområdet rapport Svensk Form Dalarna

Stärkt nationell infrastruktur för design- och arkitekturområdet rapport Svensk Form Dalarna 2014-11-18 Stärkt nationell infrastruktur för design- och arkitekturområdet rapport Svensk Form Dalarna Följande sammanställning är den rapport från svensk Form Dalarna som ingår i förstudien Stärkt nationell

Läs mer

Bilden av Malmö. Malmö stads varumärkesarbete. bilden av malmö

Bilden av Malmö. Malmö stads varumärkesarbete. bilden av malmö Bilden av Malmö Malmö stads varumärkesarbete bilden av malmö Innehåll Bilden av Malmö 3 En resa i tiden 4 Det medvetna bildskapandet 5 Den goda spiralen 6 Ett målinriktat arbete 7 Kommunikation & Utveckling

Läs mer

Verksamhetsidé Betoning på att göra något för kollektivet, för bild och formscenen i stort i regionen.

Verksamhetsidé Betoning på att göra något för kollektivet, för bild och formscenen i stort i regionen. Resurscentrum workshop Jämtland Östersund 2011-03-03 Anteckningar Karin Larsson Konsthandläggare Tar anteckningar för Karin Kvam Verksamhetsidé Betoning på att göra något för kollektivet, för bild och

Läs mer

Det handlar om dig. Björn Täljsten vd, Sto Scandinavia AB

Det handlar om dig. Björn Täljsten vd, Sto Scandinavia AB Att jobba på Sto Det handlar om dig Björn Täljsten vd, Sto Scandinavia AB Som medarbetare på Sto är det i grunden dig och dina kollegor det handlar om. Utan att förringa vår fina produktportfölj, är det

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING LAGOMBRA: OBSTACLE COURSE

LÄRARHANDLEDNING LAGOMBRA: OBSTACLE COURSE LÄRARHANDLEDNING LAGOMBRA: OBSTACLE COURSE 9 NOVEMBER-13 JANUARI GUSTAVSBERGS KONSTHALL OM HANDLEDNINGSMATERIALET Handledningsmaterialet för utställningen Obstacle Course kan användas om du som lärare

Läs mer

Vår vision Vi skapar öppna vägar till kunskap för ett gott samhälle

Vår vision Vi skapar öppna vägar till kunskap för ett gott samhälle Vår vision Vi skapar öppna vägar till kunskap för ett gott samhälle Den högre utbildningen i Dalarna har långa traditioner inom ingenjörsutbildning (Fahlu Bergsskola 1822), lärarutbildning (Folkskolelärarinneseminariet

Läs mer

ateljé johan ferner ström Design Kommunikation Omvärld

ateljé johan ferner ström Design Kommunikation Omvärld ateljé johan ferner ström Design Kommunikation Omvärld Design och kommunikation ateljé Johan ferner Ström Utbildning, workshops och föreläsningar Omvärldsanalys och strategi Johan Ferner Ström Konstnär,

Läs mer

Jag är övertygad om att vi som jobbar med utredningen om nordiska framtidsscenarier fått många tankar och idéer att bita i, som kan föra oss framåt.

Jag är övertygad om att vi som jobbar med utredningen om nordiska framtidsscenarier fått många tankar och idéer att bita i, som kan föra oss framåt. Johan Strang Centrum för Norden Studier den 27 april 2012 Slutkommentarer vid seminariet om Helsingforsavtalet på Voksenåsen Tack så mycket till hela publiken, till alla talare, ambassadörer-moderatorer,

Läs mer

Ökande krav på utbildningens kvalitet och regional förankring

Ökande krav på utbildningens kvalitet och regional förankring Kommentarer och kompletteringar till utvecklingsskriften om Fyrbodal Allmänna utgångspunkter Sveriges ekonomi och självfallet också Fyrbodals sammanhänger i allt väsentligt med hur landet och regionen

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

Verksamhetsidé under utveckling Stormöte i Lokverkstan 2013-06-17

Verksamhetsidé under utveckling Stormöte i Lokverkstan 2013-06-17 Verksamhetsidé under utveckling Stormöte i Lokverkstan 2013-06-17 Dialogmöten och workshops Enskildas förslag Tidigare utredningar Verksamhetsidén styr det fortsatta arbetet i projektet Cecilia Larsson,

Läs mer

Sammanfattning. 1. Inledning

Sammanfattning. 1. Inledning Nationell strategi för arbetet med att digitalisera, digitalt bevara och digitalt tillgängliggöra kulturarvsmaterial och kulturarvsinformation 2012 2015 Sammanfattning Den nationella strategin för arbetet

Läs mer

Fakta om The Glass Factory i Boda. the glass factory. Fakta om emmaboda kommuns satsning på ett glasmuseum i boda

Fakta om The Glass Factory i Boda. the glass factory. Fakta om emmaboda kommuns satsning på ett glasmuseum i boda the glass factory Fakta om emmaboda kommuns satsning på ett glasmuseum i boda 1 Bakgrund Hösten 2008 köpte Emmaboda kommun Kosta Bodas historiska glas. Glassamlingen omfattar 30 000 unika konstglasobjekt

Läs mer

Nya områden Vad får vi? Vad skulle vi kunna få?

Nya områden Vad får vi? Vad skulle vi kunna få? Vad får vi? Vad skulle vi kunna få? Politiska mål och medel för human arkitektur - Ulf.johannisson@telia.com En cykeltur i nytt område med toppläge vid vattnet DN 110921: Dagens storskaliga nybyggen, framtidens

Läs mer

Examens-/kandidatarbete 2011

Examens-/kandidatarbete 2011 Fa s t i g h e t s u t v e c k l i n g Examens-/kandidatarbete 2011 Gullbergsvass 5:10 - en centralt placerad fastighet i ett område som är under utveckling Gårda 3:12 - en fastighet med en hyresgäst Högsbo

Läs mer

Examens-/kandidatarbete 2011

Examens-/kandidatarbete 2011 Fa s t i g h e t s u t v e c k l i n g Examens-/kandidatarbete 2011 Gullbergsvass 5:10 - en centralt placerad fastighet i ett område som är under utveckling Gårda 3:12 - en fastighet med en hyresgäst Högsbo

Läs mer

Statistik över konst- och kulturutbildningar. Beslut efter ansökan om överföring från kompletterande utbildningar

Statistik över konst- och kulturutbildningar. Beslut efter ansökan om överföring från kompletterande utbildningar Statistik över konst- och kulturutbildningar Beslut efter ansökan om överföring från kompletterande utbildningar Februari 2015 1 (7) Datum: 2015-03-02 Inledning Konst- och kulturutbildningar 1 är en eftergymnasial

Läs mer

Rapport från ett konstnärligt och vetenskapligt referensprojekt. Splintermind Mikael Scherdin Lisebergsvägen 31 125 35 Älvsjö

Rapport från ett konstnärligt och vetenskapligt referensprojekt. Splintermind Mikael Scherdin Lisebergsvägen 31 125 35 Älvsjö Rapport från ett konstnärligt och vetenskapligt referensprojekt Splintermind Mikael Scherdin Lisebergsvägen 31 125 35 Älvsjö Bakgrund Syftet med projektet var att det skulle bli ettt konstnärligt och vetenskapligt

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun VÄRLDEN I LUND om internationalisering och mänskliga rättigheter Integrationspolitiskt program för Lunds kommun 1. Inledning och syfte Idéernas Lund har sin öppenhet mot omvärlden att tacka för framgång

Läs mer

Kolgahuset. Stena Fastigheter Malmö AB utvecklar nya butiks- och kontorslokaler vid vattnet

Kolgahuset. Stena Fastigheter Malmö AB utvecklar nya butiks- och kontorslokaler vid vattnet Kolgahuset Stena Fastigheter Malmö AB utvecklar nya butiks- och kontorslokaler vid vattnet Kolgahuset På Skeppsbron i Malmö ligger Kolgahuset, stadens mest kända funkishus. Namnet Kolga kommer från den

Läs mer

Vi dokumenterar Er konst

Vi dokumenterar Er konst Vi dokumenterar Er konst För oss är det viktigt att konsten syns Konst finns överallt, vi vill hjälpa er att dokumentera den. Vi dokumenterar konst genom virtuella gallerier, konst genom hemsidor filmningsdokumentation

Läs mer

Utveckling av kulturbyggnader en utmaning på flera plan

Utveckling av kulturbyggnader en utmaning på flera plan Utveckling av kulturbyggnader en utmaning på flera plan 24 februari 2014 1 Higab i korthet Higab äger, förvaltar och utvecklar fasegheter för kommersiella, offentliga och kulturella ändamål för Göteborgs

Läs mer

Policy. Kulturpolitiskt program

Policy. Kulturpolitiskt program Sida 1/8 Kulturpolitiskt program Varför kultur? Kungsbacka är en av Sveriges främsta tillväxtkommuner vilket ställer höga krav inom flera områden, inte minst kulturen. Kungsbackas intention är att tänka

Läs mer

Referat och intryck från en konferens. Paul H PR-gruppen/IT-Utveckling Mölndals stadsbibliotek

Referat och intryck från en konferens. Paul H PR-gruppen/IT-Utveckling Mölndals stadsbibliotek Referat och intryck från en konferens Paul H PR-gruppen/IT-Utveckling Mölndals stadsbibliotek Morgon över Kattegatt Danska tåg på rätt spår Århus är en dejlig by Konferensens tema: Ny IKT och ny pedagogik

Läs mer

Goda avsikter men ohållbart resultat Arkitekten Rune Elofsson är starkt kritisk till dagens stadsplanering

Goda avsikter men ohållbart resultat Arkitekten Rune Elofsson är starkt kritisk till dagens stadsplanering Goda avsikter men ohållbart resultat Arkitekten Rune Elofsson är starkt kritisk till dagens stadsplanering Vi behöver tänka nytt. Eller gammalt, fast med nya förtecken. Det anser Rune Elofsson, arkitekt

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 25: Svagheter i stödsystem och finansiering Ytterligare en aspekt som betonades är att kvinnor

Läs mer

KÄLLEMO MÄSSMONTER 2014

KÄLLEMO MÄSSMONTER 2014 VÄLKOMMEN... till min portfolio där du kan se ett urval av projekt som jag genomfört under mina studier. Jag heter Marie Borgquist och brinner för färg och form. Min passion för kreativitet har funnits

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL MÄSSPROJEKTET 2011

VÄLKOMMEN TILL MÄSSPROJEKTET 2011 Stockholm 2011 01 07 VÄLKOMMEN TILL MÄSSPROJEKTET 2011 Loco Motion har arbetat och utvecklat Mässprojektet sedan 2008. Under två omgångar, 2009 och 2010, har projektet genomförts, utvärderats och utvecklats.

Läs mer

Göteborg ska få ett nytt kulturhus. Och det ska ligga i Bergsjön.

Göteborg ska få ett nytt kulturhus. Och det ska ligga i Bergsjön. Göteborg ska få ett nytt kulturhus. Och det ska ligga i Bergsjön. Nu blir drömmen om ett kulturhus i Bergsjön verklighet. Göteborgs kommunfullmäktige har bestämt att Göteborg ska få ett nytt kulturhus.

Läs mer

Kapacitetsbyggande för hållbara arrangörsnätverk

Kapacitetsbyggande för hållbara arrangörsnätverk Kapacitetsbyggande för hållbara arrangörsnätverk PROJEKTBESKRIVNING DcV kommer i denna ansökan för projektutveckling från Västra Götalandsregionen (VGR),, att fokusera på marknaden för dansutövarna, nämligen

Läs mer

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016 UFV 2011/1998 och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland Fastställd av konsistoriet 2013-06-03 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Förord 3 Uppsala universitet Campus Gotland 3 Ett

Läs mer

VÅRA ARKITEKTERS VAL. Kakel, klinker och fogfärg

VÅRA ARKITEKTERS VAL. Kakel, klinker och fogfärg VÅRA ARKITEKTERS VAL Kakel, klinker och fogfärg gruppen sgruppen ägs av Ernströmgruppen och har ca 90 anställda. Huvudkontor och centrallager ligger i Göteborg. Vi är naturligtvis med i branschföreningarna

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Förslag till Kulturpolitiskt program för Malmö Live KN-KFÖ-2013-03869

Tjänsteskrivelse. Förslag till Kulturpolitiskt program för Malmö Live KN-KFÖ-2013-03869 SIGNERAD Malmö stad Kulturförvaltningen 1 (3) Datum 2013-12-09 Vår referens Anna Lyrevik kulturstrateg anna.lyrevik@malmo.se Tjänsteskrivelse Förslag till Kulturpolitiskt program för Malmö Live KN-KFÖ-2013-03869

Läs mer

Affärssamhällets grund aktiviteter på kundens villkor i kundens värld

Affärssamhällets grund aktiviteter på kundens villkor i kundens värld Affärssamhällets grund aktiviteter på kundens villkor i kundens värld Är finanskrisen ett resultat av bristande kompetens? Det låter spontant som om frågan borde besvaras ja, med tanke på att om det går

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

24 Vårt Nya Hus - Bygga om & Renovera

24 Vårt Nya Hus - Bygga om & Renovera 24 Vårt Nya Hus - Bygga om & Renovera Paret föll handlöst för det vackra huset som vid visningen var väldigt nedgånget. Renoveringen utfördes varsamt med målet att bevara husets charm. Text Micaela Nordberg

Läs mer

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000 Antagen av kommunfullmäktige i januari 2008. Bygger vidare på kommunfullmäktiges utvecklingsprogram från 1998. VISION FÖR KARLSTADS KOMMUN Karlstads kommun, 651 84 Karlstad LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

Läs mer

Båda dessa grundtyper av organisationer, dessutom organisationer som blandar frivillighet och företagande, finns med i nätverket för social ekonomi.

Båda dessa grundtyper av organisationer, dessutom organisationer som blandar frivillighet och företagande, finns med i nätverket för social ekonomi. I processens inledning genomfördes ett längre seminarium där regionens och Nätverket för social ekonomis representanter diskuterade vilken typ av organisationer den kommande överenskommelsen skulle handla

Läs mer

Bondens Torg historia och framtid

Bondens Torg historia och framtid Bondens Torg historia och framtid Intresset för varor av bra kvalitet, närproducerat och miljövänligt, har under en lång tid ökat. Det ökade intresset har dock inte fullt ut kunnat mötas av lokala producenter,

Läs mer

ETT ÅR KVAR. VI SUMMERAR OCH BLICKAR FRAMÅT.

ETT ÅR KVAR. VI SUMMERAR OCH BLICKAR FRAMÅT. ETT ÅR KVAR. VI SUMMERAR OCH BLICKAR FRAMÅT. 1 2 kunskap som lyfter besöksnäringen Visit Västernorrland har som uppdrag att via kunskapsförmedling bidra till att stärka turismen i Västernorrland. Verksamheten

Läs mer

Bra takhöjd. Effektivt. Flexibel. Kista Entré. Knarrarnäsgatan 7, våning 4, 894 kvm

Bra takhöjd. Effektivt. Flexibel. Kista Entré. Knarrarnäsgatan 7, våning 4, 894 kvm Bra takhöjd Effektivt Flexibel Kista Entré Knarrarnäsgatan 7, våning 4, 894 kvm LOKALEN Effektiv lokal med en takhöjd på hela 3,35 meter Kontorsyta 894 kvm Antal arbetsplatser 50-75 Yteffektivt, ljust

Läs mer

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN sverigesingenjorer.se 2 SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN BAKGRUND Den globala konkurrensen hårdnar. Det blir allt tydligare att den enda vägen till framgång är genom utveckling

Läs mer

10 11 Angered, som på den tiden var en egen kommun, skulle enligt visionerna införlivas med Göteborg och bilda centrum i den nya, stora konkurrenskraftiga staden. Djärva jämförelser med andra metropoler

Läs mer

FÄRGFABRIKEN / Petra Gipp arkitektur

FÄRGFABRIKEN / Petra Gipp arkitektur Grovkornig minimalism på Färgfabriken Utställningshallen Färgfabriken i Stockholm har genomgått en totalrenovering. RUM har träffat arkitekten Petra Gipp som ritat det mesta. Ett helhetsansvar man sällan

Läs mer

BOSTADSHYRES- MARKNADEN

BOSTADSHYRES- MARKNADEN Stockholm, mars 2014 Bokriskommittén ett initiativ för en bättre bostadsmarknad Bokriskommittén har i uppdrag att presentera konkreta förslag på reformer som kan få den svenska bostadsmarknaden i allmänhet

Läs mer

Ett utbildningsmaterial om:

Ett utbildningsmaterial om: Fritidsvetarna Institutet för Fritidsvetenskapliga Studier Hur skapar vi arenor för bildning? Hur skapar vi goda närmiljöer? Ett utbildningsmaterial om: - mötesplatser/bildningsarenor för alla, - aktiva

Läs mer

En stolt historia för en storartad framtid.

En stolt historia för en storartad framtid. En stolt historia för en storartad framtid. Femtio år med övertygelse att människan blir gladare och vänligare i vackra, triv samma miljöer. Under vår resa har vi arbetat för att skapa skönare offentliga

Läs mer

Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista

Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Ungdomssatsning på Landsbygden. Namn på förslaget: Gustav Thane, renovering och anpassning av smedja Journalnummer:

Läs mer

PM Samtal om hållbarhet. Bakgrund

PM Samtal om hållbarhet. Bakgrund PM Samtal om hållbarhet Bakgrund I början på 80-talet uppstod en insikt inom näringslivet att gamla hierarkiska och patriarkaliska ledningsformer inte längre passade in i det moderna samhället. Jan Carlzon

Läs mer

Handlingsplaner Kultur för Kultur- och föreningsnämnden 2012-2015

Handlingsplaner Kultur för Kultur- och föreningsnämnden 2012-2015 Tjänsteskrivelse 2011-10-21 KFN 2010.0079 Handläggare: Hans Lundell Kultur- och föreningsnämnden Handlingsplaner Kultur för Kultur- och föreningsnämnden 2012-2015 Sammanfattning Kultur- och föreningsnämnden

Läs mer

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Bildningsnämndens handling 9-2011 Inledning Katrineholms kommun har flera aktörer som påverkar barns och ungas kulturliv. Inte bara det traditionella

Läs mer

Teknik och innovationer

Teknik och innovationer Teknik och innovationer 0011100010 1100101110 01101110001 01001110100 1111011000 Teknik Att ha kunskaper i teknik och naturvetenskap är viktigt i det samhälle vi lever i. Intresset för att läsa vidare

Läs mer

Projektbeskrivning Folkmusikvecka i Lund 2007

Projektbeskrivning Folkmusikvecka i Lund 2007 Projektbeskrivning Folkmusikvecka i Lund 2007 Bakgrund Skånes Spelmansförbund har tillsammans med Musik i Syd utropat 2007 till Folkmusikår i Skåne. För att manifestera den Skånska folkmusiken och sprida

Läs mer

Arne Jacobsen, 1958. Stol designade av Arne Jakobsen och tillverkade av Fritz Hansen.

Arne Jacobsen, 1958. Stol designade av Arne Jakobsen och tillverkade av Fritz Hansen. droppen Stolen Droppen designades 1958 av Arne Jacobsen som en del av inredningen i hans mästerverk, det legendariska SAS Royal Hotel i Köpenhamn Droppen tillverkades ursprungligen tillsammans med Svanen

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

RÅD FRÅN EN ENAD SCENKONSTBRANSCH TILL EN KOMMANDE KULTURMINISTER

RÅD FRÅN EN ENAD SCENKONSTBRANSCH TILL EN KOMMANDE KULTURMINISTER RÅD FRÅN EN ENAD SCENKONSTBRANSCH TILL EN KOMMANDE KULTURMINISTER TA VARA PÅ SCENKONSTENS MÖJLIGHETER! Kulturen var inte valets viktigaste fråga, men nu är det dags att lyfta fram den. Den kommande regeringen

Läs mer

Folkuniversitetets verksamhetsidé

Folkuniversitetets verksamhetsidé folkuniversitetet Box 26 152. 100 41 Stockholm Tel 08-679 29 50. Fax 08-678 15 44 info@folkuniversitetet.se www.folkuniversitetet.se Folkuniversitetets verksamhetsidé Att genom kunskap och skapande ge

Läs mer

- - - - - FEM VÅNINGAR KONST/ DIAGNOSTISKT CENTRUM OM KONSTEN PÅ DIAGNOSTISKT CENTRUM / UNIVERSITETSSJUKHUSET MAS

- - - - - FEM VÅNINGAR KONST/ DIAGNOSTISKT CENTRUM OM KONSTEN PÅ DIAGNOSTISKT CENTRUM / UNIVERSITETSSJUKHUSET MAS - - - - - FEM VÅNINGAR KONST/ DIAGNOSTISKT CENTRUM OM KONSTEN PÅ DIAGNOSTISKT CENTRUM / UNIVERSITETSSJUKHUSET MAS 1 - - - - - FEM VÅNINGAR KONST/ DIAGNOSTISKT CENTRUM Region Skåne vill att det ska finnas

Läs mer

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet PROJEKTSTÖD - Slutrapport Du ska använda blanketten för att skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Jordbruksverket kommer att publicera rapporten i databasen för

Läs mer

Förstudie Ljusne vid Ljusnans mynning. Ljusne Kultur och konstcentrum - skapar mervärden! Konstföreningen Ljusnan 2011-03-30

Förstudie Ljusne vid Ljusnans mynning. Ljusne Kultur och konstcentrum - skapar mervärden! Konstföreningen Ljusnan 2011-03-30 Förstudie Ljusne vid Ljusnans mynning Ljusne Kultur och konstcentrum - skapar mervärden! Konstföreningen Ljusnan 2011-03-30 2 INNEHÅLL Sid Inledning 4 Kulturen skapar mervärden 5 Kultur- o konstcentrum

Läs mer

Kommittédirektiv. En nationell strategi för den kommunala musik- och kulturskolan. Dir. 2015:46. Beslut vid regeringssammanträde den 30 april 2015

Kommittédirektiv. En nationell strategi för den kommunala musik- och kulturskolan. Dir. 2015:46. Beslut vid regeringssammanträde den 30 april 2015 Kommittédirektiv En nationell strategi för den kommunala musik- och kulturskolan Dir. 2015:46 Beslut vid regeringssammanträde den 30 april 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska ta fram förslag till

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2013-2016

VERKSAMHETSPLAN 2013-2016 VERKSAMHETSPLAN 2013-2016 F&S Järfälla är det självklara valet när en person vill börja träna. För de som redan är igång och tränar är F&S Järfälla den självklara mötesplatsen en plats där man vill hänga.

Läs mer

Bättre kvalitet med arkitekt som byggherre?

Bättre kvalitet med arkitekt som byggherre? Bättre kvalitet med arkitekt som byggherre? Vi vill fördjupa oss i ämnet för att undersöka om man genom att vara både arkitekt och byggherre kan uppnå en arkitektur med högre kvalité. I sådant fall på

Läs mer

En idéskrift. En idéskrift

En idéskrift. En idéskrift En idéskrift En idéskrift I den numera klassiska What is a city? (1937) beskriver Lewis Mumford staden som en social teater, med de sociala aktiviteterna som stadens kärna och människan i fokus. Med det

Läs mer

Knuff Affärsutveckling inom kulturella näringar

Knuff Affärsutveckling inom kulturella näringar Knuff Affärsutveckling inom kulturella näringar Skåne nov 2013 maj 2014 Camilla Bengtsson Utveckling och projektledning inom samhälle och kultur. t 0705 712 533 m camilla@camillabengtsson.se w www.camillabengtsson.se

Läs mer

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien I ett examensarbete från Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) av Katarina Buhr och Anna Hermansson i samverkan med Nutek, jämförs det statliga stödet till små och medelstora företags arbete med miljöoch

Läs mer

Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet de gröna har samlats i en samverkan med syfte att ta ansvar för Norrtälje kommuns utveckling. Ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle,

Läs mer

Referat Tapio Salonen Välfärdsstaten i gungning? 30 oktober 2014 på Svenska Mässan

Referat Tapio Salonen Välfärdsstaten i gungning? 30 oktober 2014 på Svenska Mässan Referat Tapio Salonen Välfärdsstaten i gungning? 30 oktober 2014 på Svenska Mässan - Sverige är rikare än någonsin. Problemet är att pengarna fördelas mer ojämlikt än när Sverige betraktades som en förebild,

Läs mer

Vi översänder här pressinformation om Edouard Boubat.

Vi översänder här pressinformation om Edouard Boubat. Göteborg 1988-05-11 ERNA OCH VICTOR HASSELBLADS STIFTELSE Till redaktionen Hasselbladstiftelsen utdelar i år för åttonde gången det internationella fotopriset, som väckt stort intresse världen över. Pristagare

Läs mer

Vi vill vara en del i hela processen, inspirera, förverkliga och driva hela projektet. Tidigt tillföra teknisk information, helt leverantörsoberoende.

Vi vill vara en del i hela processen, inspirera, förverkliga och driva hela projektet. Tidigt tillföra teknisk information, helt leverantörsoberoende. PROJEKT Vi vill vara en del i hela processen, inspirera, förverkliga och driva hela projektet. Tidigt tillföra teknisk information, helt leverantörsoberoende. Genom att inreda fönstren kan du lyfta upplevelsen

Läs mer

Topphemligt Boende. Text Cecilia Öfverholm Foto Frederik Vercruysse

Topphemligt Boende. Text Cecilia Öfverholm Foto Frederik Vercruysse Topphemligt Boende Från övergivet hus till lyxbostad, galleri, restaurang och boutique. Graanmarkt 13 i Antwerpen blev Ilse Cornelissens och Tim Van Gelovens drömprojekt. Text Cecilia Öfverholm Foto Frederik

Läs mer

Utdrag från kapitel 1

Utdrag från kapitel 1 Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra

Läs mer

AVTRYCK. Tid, ting, minne

AVTRYCK. Tid, ting, minne AVTRYCK Tid, ting, minne AVTRYCK Tid, ting, minne Vad är historia? Historia är de människor som har levt före oss. Människor som har lämnat spår efter sig överallt. Spåren är avtryck som kan berätta om

Läs mer

kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT

kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT 2011-09-15 kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT 1 (5) Närvarande: Representanter från kraftsamling@mdh: Thomas Wahl (HST), Jan Gustafsson (IDT) och Anna Andersson Ax (INFO). Representanter

Läs mer

HANDSLAG FÖR ÖREBRO. Bostäder och arbetsplatser för en växande stad

HANDSLAG FÖR ÖREBRO. Bostäder och arbetsplatser för en växande stad HANDSLAG FÖR ÖREBRO Bostäder och arbetsplatser för en växande stad HANDSLAG FÖR ÖREBRO ÖrebroBostäders medlemskap i Fastighetsägarna MittNord är inte bara ett banbrytande steg för Örebro utan är också

Läs mer

Platskontoret m a n i fes tos n y h e t sb r e v o m P l ace b r a n d i n g, va ru m ä r k en o ch a n d r a u P P l e v el ser.

Platskontoret m a n i fes tos n y h e t sb r e v o m P l ace b r a n d i n g, va ru m ä r k en o ch a n d r a u P P l e v el ser. Platskontoret m a n i f e s to s n y h e t s b r e v o m P l ace b r a n d i n g, va r u m ä r k e n o ch a n d r a u pp l e v e l s e r. n r 2 / 2 014 5. 6. 4. FOTO FRAMSIDA: Petra Lundin Foto s 2, Petra

Läs mer

Metodutveckling av hållbarhetskurs i byggteknik

Metodutveckling av hållbarhetskurs i byggteknik Metodutveckling av hållbarhetskurs i byggteknik Hösten 2014 startas en magisterutbildning med huvudområdet byggteknik och inriktning hållbart samhällsbyggande på Högskolan i Borås. Metodutveckling av kurser

Läs mer

Koncernen Sverige Bygg Göteborg Decom Bygg Syd. afgruppen.se

Koncernen Sverige Bygg Göteborg Decom Bygg Syd. afgruppen.se Koncernen Sverige Bygg Göteborg Decom Bygg Syd afgruppen.se Bygger för framtiden AF Gruppen ASA är en ledande entreprenörsoch industrikoncern. Vår verksamhet omfattar Projektutveckling, Bygg, Anläggning,

Läs mer

Kulturrådets strategi för att stärka den professionella dansen 2010 2014

Kulturrådets strategi för att stärka den professionella dansen 2010 2014 2010-06-09 Beslutsbilaga S 2010:21 Kulturrådets strategi för att stärka den professionella dansen 2010 2014 Inledning Kulturrådet överlämnade Handlingsprogrammet för den professionella dansen (KUR 2005/2366)

Läs mer

Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap

Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap Dnr: UmU 100-394-12 Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap Umeå universitet 2020 Vision och mål Fastställd av universitetsstyrelsen den 8 juni 2012 Umeå universitet 2020 Vision och mål Umeå

Läs mer

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Förord Eget företagande måste bli ett lika naturligt val som anställning. För att nå dit kan utbildningsväsendet fylla en viktig funktion genom att

Läs mer

Centerpartiet ett hållbart val

Centerpartiet ett hållbart val Centerpartiet ett hållbart val Hela människan hela livet! Närhet är ett centralt ord när man talar om Centerpartiets politik. Decentralisering har vi pratat om i decennier, det vill säga att målet är att

Läs mer