UPPLEV KULTUR VAR DAG. Det är omsorgen om detaljerna som gör enkelheten vacker. Erika Lagerbielke, professor och glasformgivare

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "UPPLEV KULTUR VAR DAG. Det är omsorgen om detaljerna som gör enkelheten vacker. Erika Lagerbielke, professor och glasformgivare"

Transkript

1 UPPLEV KULTUR VAR DAG Det är omsorgen om detaljerna som gör enkelheten vacker Erika Lagerbielke, professor och glasformgivare

2 Bakgrund till rapporten Design och arkitektur (och ibland frånvaron av den) har format det samhälle vi lever i och har stor betydelse för om vi trivs, är stolta över och vill bo kvar i vår närmiljö. Design och arkitektur berör alla medborgare och är en kulturform alla tar del av. Design och arkitektur har inte alltid setts som självklara kulturområden, utan som områden som ligger nära näringslivet och inte i första hand är beroende av statligt eller regionalt stöd. Design och arkitektur inverkar starkt på samhället, både konkret, i utformandet av gemensamma miljöer, och mer subtilt i hur det formar attityder och människosyn i samtiden. Från ett strikt näringseller lönsamhetsperspektiv är detta inte så intressant, men ur ett medborgar-perspektiv är det angelägna frågor för samhällsutvecklingen och kulturlivet. En strategi för design och arkitekturområdet skulle kunna stärka sektorn, öka möjligheten för direktdialog samt bidra till att uppfylla de kulturpolitiska målen både regionalt och nationellt. Med dessa ansatser genomfördes under hösten 2014 förstudien Stärkt nationell infrastruktur för design- och arkitekturområdet, i samarbete mellan Svensk Form, Sveriges Arkitekter (SAR), Landstinget Västernorrland, Region Örebro och Landstinget Dalarna (projektägare). Förstudien har delfinansierats med medel från Statens Kulturråd. Denna rapport är resultatet av förstudien. Malin Lagergren, Kultur och bildningschef Landstinget Dalarna Landstinget Dalarna Rapporten är skriven av Mats Svegfors. Grafisk form och produktion Per Eriksson Pax / Norkay. Tryck Printeliten. Omslagsbild: Interiör från Skandionkliniken i Uppsala, foto Alex & Martin. 2 UPPLEV KULTUR VAR DAG

3 Innehåll Förord 5 Inledning 6 En svensk och nordisk storhetstid Vi hade en storhetstid 13 Vi var inte vi i Sverige utan vi i Skandinavien 22 Det var inte vi utan ett antal enskilda framstående personer 22 Vi var ett antal viktiga institutioner 23 Hur förutsättningarna förändras de specifika makrotrenderna 24 Marknaden tar över massproduktion, europeisering och globalisering 26 Renodlade ekonomiska mål 26 Kommuner konkurrerar med varandra 27 Byråkratisering och specialisering 27 Vad berättar de regionala studierna? 28 Dalarna 30 Västernorrland 34 Örebro län 38 Den sammantagna bilden 42 Är den nordiska bilden enhetlig? 44 Design och arkitektur kulturell avstämning Så kan politiken gå från ord till handling förslag 53 Form i flernivåstyrning 54 Upphandling i stat och kommun byggande, inredning, utrustning 56 Lagstiftning skönhetsparagraferna i PBL m fl lagar 60 Professionskrav och kunskapsstyrning 62 Samverkansmodellen 66 Museer, arenor, nav, nätverk 72 Bild i skolan 76 Sverigeutställningen Länkar 82 TA DEL AV RAPPORTEN DIGITALT UPPLEV KULTUR VAR DAG 3

4 BUKOWSKIS AUKTIONER Ingeborg Lundin, glaskonstnären, började på Orrefors glasbruk 1947 och det sägs att hon förde in en ny, mer poetisk ton i svensk glaskonst. Det stora äpplet med sitt skaft lär hon ha komponerat 1955 men det lanserades först två år senare. 4 UPPLEV KULTUR VAR DAG

5 Förord Design, form och arkitektur har stått högt på den politiska dagordningen under de senaste 20 åren. Riksdagen klubbade 1998 handlingsprogrammet Framtidsformer. Två år senare presenterade Designutredningen sitt betänkande utropades till Arkitekturår och 2005 till Designår. Rådet för arkitektur, form, och design arbetade i fem år, fram till Men det är svårt att se riktigt påtagliga resultat av de politiska initiativ som tagits. Det är precis som om politik inte riktigt biter på design och arkitektur. En del av de förslag som denna förstudie utmynnar i känns igen. Andra är nya. Finns då någon framkomstväg antydd som inte redan har prövats? Jo, det finns. Ett av huvudproblemen tidigare har varit att statens politik bara har blivit statens. I och med den förändrade kulturpolitiken som innebär ett partnerskap mellan staten och regionerna, och via regionerna också med kommunerna, öppnas en ny framkomstväg. På kort sikt förändras inte verkligheten. Men på lite längre sikt kan detta partnerskap öppna för ett helt annat genomslag för design- och arkitekturpolitik än tidigare. Men bristen på en bred samverkansstruktur har bara varit ett av problemen. Det andra, eller kanske de andra, har varit den starkt ökade marknadsmakten och den trängda offentliga ekonomin. Båda har bäddat för kortsiktighet och ekonomisk reduktionism. Att det har blivit så är rimligt om man ser god form som en kostnad. Men form som bärs av strävan efter kvalitet och framtidsinriktning är inte en kostnad. Då är i stället arbetet med form ett sätt att överhuvudtaget lösa nya uppgifter. Hur åstadkommer vi hållbarhet när vi bygger städer och hus, när vi formar offentliga miljöer och när vi inreder och utrustar bostäder och lokaler? Sverige utvecklade på 1930-talet en sammanhängande syn på byggande och inredning för det som då var en ny tid. Vi står nu inför motsvarande utmaning. Hur bygger, inreder och utrustar vi för en framtid som faktiskt kommer att bli rätt annorlunda? Om design och arkitektur reduceras till sektorsintressen bland andra sektorsintressen i en starkt överbelastad politik kommer också framtida ansträngningar att misslyckas. Men om våra politiker tar uttrycket att bygga morgondagens Sverige på allvar kommer de att lyckas. Det kräver insikt om politikens möjligheter och vilja att utveckla dessa. Det handlar inte bara om en viss syn på form. Det handlar om en samhällelig grundsyn. Det är inte bara investeringskalkylen för samhällsbygget som ska hålla på kort sikt. Det är hela livscykelkalkylen som ska hålla. Det kräver kvalitet. Det kräver beständighet i material och utformning. Det kräver omsorg om de enskildheter och detaljer som människor ska leva med ett sekel framåt. Stockholm den 15 december 2014 Mats Svegfors att bygga morgondagens Sverige UPPLEV KULTUR VAR DAG 5

6 Inledning Den statliga kulturpolitiken har delvis regionaliserats genom det som kallas samverkansmodellen. Kulturrådet sluter avtal med landets regioner 1 om fördelningen av statliga pengar till bland annat teater och musik. Redan tidigare har design och arkitektur en oklar kulturpolitisk ställning. Innebär förskjutningen mot ett ökat regionalt ansvar en ytterligare försvagning av de kulturella aspekterna på design och arkitektur? Hur kan detta i så fall motverkas? Kan samverkan mellan stat, region och kommun rentav erbjuda en möjlighet att utveckla de kulturella aspekterna på design och arkitektur? Om detta handlar denna förstudie. 2 I uppdraget ges en god bakgrundsbeskrivning: Design och arkitektur (och ibland frånvaron av den) har format det samhälle vi lever i, och har stor betydelse för om vi trivs, är stolta, och vill bo kvar i vår närmiljö. Design och arkitektur berör alla medborgare och är en kulturform alla tar del av. Design och arkitektur har inte alltid setts som självklara kulturområden, utan som områden som ligger nära näringslivet och inte i första hand är beroende av statligt eller regionalt stöd. Medborgarnas rätt till god kultur och vad som inbegrips i kulturpolitiken handlar inte om vilka som är i behov av stöd, utan vilka områden som kan ses som kulturyttringar och som bidrar till det goda liv kulturpolitiken till yttermera visso handlar om. Designen och arkitekturen inverkar starkt på samhället, både konkret i utformandet av gemensamma miljöer, och mer subtilt i hur det formar attityder och människosyn i samtiden. Från ett strikt närings- eller lönsamhetsperspektiv är detta inte så intressant, men ur ett medborgarperspektiv är det angelägna frågor för samhällsutvecklingen och kulturlivet. En strategi för design- och arkitekturområdet stärker sektorn, vilket antagligen ökar och förbättrar den design och arkitektur medborgarna möts av, samtidigt som det förbättrar möjligheten för direktdialog med dessa områden och skapar möjligheter så att de bidrar till att uppfylla de kulturpolitiska målen både regionalt och nationellt. Förstudiens uppdrag är kulturpolitiskt för att stärka och uppmärksamma design, form och arkitektur som konstformer och det är med den ingången som studien genomförs. 1 I det följande används begreppet region genomgående också när län, landsting och landstingsområde avses. 2 På uppdrag av de tre landstingen Dalarna, Örebro och Västernorrland i samverkan med Svensk Form och Sveriges arkitekter har denna förstudie genomförts. Uppdragets rubrik lyder Stärkt nationell infrastruktur för design och arkitektur. Kulturrådet har beviljat medel till studien. Landstinget Dalarna har stått som projektägare. 6 UPPLEV KULTUR VAR DAG

7 I det följande anläggs ett nationellt perspektiv såtillvida att möjligheterna till en politik som omfattar hela landet diskuteras. Men fokus finns på den regionala och i viss mån lokala nivån. Vad kan göras där för att främja design och arkitektur som kulturella uttrycksformer? SVENSK FORM De båda begreppen design och arkitektur förknippas vanligen med varor och byggnader. Men inte minst designbegreppet har idag en mycket vidare tillämpning. Man talar om ljud- och ljusdesign. Men därutöver talar man också om design av tjänster. Inte minst industriell design har därtill kommit att handla om en från det traditionella designområdet hämtad syn på hur komplexa processer utformas. I denna förstudie ligger tyngdpunkten på design och arkitektur i en lite mer traditionell mening. Tjänsteproduktionen är på intet sätt utesluten. Det är också viktigt att betona att design eller form inte bara handlar om bruksföremål i snäv mening. Konsthantverk, hemslöjd och mode är stora och viktiga verksamheter vars produktvärde i allra högsta grad utgörs av form. Gregor Paulssons lilla programskrift från 1919, Vackrare vardagsvara. Det ska också sägas att begreppen form och design i det följande används så som de förekommer i vårt vanliga språkbruk ( ordinary language med Ludwig Wittgensteins begrepp). Varje försök att reda upp begreppsanvändningen eller föreskriva en viss begreppsanvändning leder in i en återvändsgränd. Språket utvecklas organiskt. Ett av skälen till att inte söka de exakta definitionerna är att det riskerar ge upphov till ett exkluderande språkbruk; endast de invigda kan delta i ett sådant språkspel. Ett annat skäl är att vi riskerar förlora språkets och samtalets rikedom. Just i ordens mångtydighet, och språkets därmed sammanhängande associationsrikedom, ligger en av de faktorer som gör att vi hela tiden tänker vidare och tänker om. Men huvudskälet är att jakten på entydighet uttrycker en fundamental felsyn på språkets karaktär. Språket (språkspelet eller språkspelen med Wittgensteins begrepp) är så mycket rikare på associationer och betydelser än vad som någonsin kan fångas i bestämda och entydiga definitioner. Vi skapar falska avgränsningar och begränsar vårt skapande tänkande om vi försöker disciplinera vår begreppsanvändning. SVENSK FORM En viktig utgångspunkt för det som sägs i det följande är att design och arkitektur är så utom - ordentligt viktiga för den kulturella vardagsupplevelsen. Detta återspeglades redan i namnet på Gregor Paulssons lilla programskrift från 1919, Vackrare vardagsvara. I själva formuleringen låg att det inte bara handlade om varor utan också om människornas vara i vardagen. Av samma skäl rubriceras denna förstudie Upplev kultur var dag. Det är i betydande utsträckning genom design och arkitektur, men också genom konsthantverk, slöjd, mode, mat och mycket annat, som vi upplever kultur i vår vardag. Initiativet till förstudien togs innan den statliga utredningen om design och arkitektur, Gestaltad livsmiljö, hade tillsatts. Det statliga utredningsinitiativet är synnerligen positivt. Direktiven ger en god grund för ett öppet och konstruktivt utredningsarbete. Det som sägs i det följande är inte direkt relaterat till den statliga utredningens arbete men indirekt. Det finns all anledning för alla som är intresserade och engagerade i frågor om form, design och arkitektur att ge sina bidrag till den stora samhälleliga process som utredningen är centrum i. Under några månader står nu fönstret för delaktighet och påverkan öppet. UPPLEV KULTUR VAR DAG 7

8 En svensk och nordisk storhetstid UPPLEV KULTUR VAR DAG Heliga korsets kapell på Skogskyrkogården i Stockholm ritat av Gunnar Asplund.

9 Stockholmsutställningen, Skogskyrkogården, Ericofonen (Kobran), Glasriket. Sinnebilderna för svensk form är mycket tydliga. Föreställningen att vi har haft en storhetstid som gått förlorad ligger nära till hands. Olika viktiga aspekter på denna nostalgiska, och möjligen i viss mån korrekta, föreställning förtjänar var och en sin prövning. Utställningsaffisch för Stockholmsutställningen ROSENBERG, C. G. UPPLEV KULTUR VAR DAG 9

10 Ericofon, i folkmun kallad Kobra. Utvecklades av Ericsson i början av 1940-talet av industridesignern Ralph Lysell och fick sin slutgiltiga form av Gösta Thames på 1950-talet. Sedan 1973 finns telefonen i utställningen på Museum of Modern Art (MoMA) i New York. 10 UPPLEV KULTUR VAR DAG

11 Bilder från Stockholmsutställningen 1930 med den neonupplysta reklammasten som ett välkänt landmärke för utställningen. Trycksaker, flyers och biljetter. Huvudrestaurangen, arkitekt Gunnar Asplund. SVENSK FORM SVENSK FORM SVENSK FORM ROSENBERG, C. G. SVENSK FORM Egnahem, interiör ko k villa 45. arkitekt Uno A hreń. Egnahem, interio r vardagsrum villa 49, arkitekt Sven Markelius. UPPLEV KULTUR VAR DAG 11

12 Den svenska paviljongen i Paris 1925 hade ritats av Carl Bergsten, en av den tidens stora svenska arkitekter. SVENSK FORM SVENSK FORM Parispokalen av Simon Gate stod pa hedersplats i Sveriges paviljong. Stol av mahogny och patinerat la der av arkitekt Gunnar Asplund. 12 UPPLEV KULTUR VAR DAG

13 Vi hade en storhetstid Javisst hade vi en storhetstid, men den var kanske inte riktigt lika stor som vi föreställer oss. Svensk formgivning fick ett internationellt genombrott vid den första stora internationella utställningen för arkitektur och konstindustri i Paris Men det var andra formideal som präglade de svenska bidragen där än de som blott fem år senare skulle lyftas fram på Stockholmsutställningen. Den svenska paviljongen i Paris hade ritats av Carl Bergsten, en av den tidens stora svenska arkitekter. För att citera en text skriven för Victoria and Albert Museum 2003: The Swedish pavilion, designed by Carl Bergsten, took the form of a neo- Greek temple with attenuated Ionic columns, decorated with relief sculpture by Ivar Johnsson. Neo-Greek furniture designed by Erik Gunnar Asplund complemented the architecture. A historic high style also inspired Simon Gate's Rococo 'Paris' cup, made by the Orrefors glassworks. This work was the centrepiece of the pavilion and displayed in isolated splendour. Det svenska genombrottet I Paris förknippades med exklusiva produkter och en elaborerad, om än modern, formgivning. Stockholmsutställningen arrangerades blott fem år efter Art deco-utställningen i Paris. Uno Åhrén och Gunnar Asplund hade redan på hemutställningen på Liljevalchs 1917 presenterat interiörer som förebådade enkelheten och det funktionella. Men i och med Stockholmsutställningen ersatte funktionalitet och enkelhet på ett mycket genomgripande sätt den sofistikerade formen och exklusiviteten. I det svenska självmedvetandet kan Stockholmsutställningens betydelse knappast överskattas. Modernismen i design, arkitektur, stadsplanering, välfärdspolitik, för att inte säga politik överhuvudtaget, gick hand i hand. Även den keynesianska ekonomiska politik som finansministern Ernst Wigforss och hans statssekreterare Dag Hammarskjöld drev, föll väl in i mönstret. Radikal och rationalistisk analys fick över ett brett samhällsfält ersätta tradition och erfarenhetsmässigt givna föreställningar. SVENSK FORM LOUIS HELD Walter Gropius startade 1919 Bauhaus i Weimar. Det svenska var svenskt men hade inte bara svenska rötter. När Stockholmsutställningen ordnades 1930 hade Walter Gropius redan elva år tidigare startat Bauhaus i Weimar och Le Corbusier sju år tidigare publicerat sitt manifest Vers une Architecture (Mot en ny arkitektur). Den amerikanske författaren och journalisten Marquis Childs besökte Stockholmsutställningen och tog starkt intryck. Om han inte hade skrivit sina båda böcker Sweden: Where Capitalism is controlled (1934) och framför allt Sweden: the Middle Way (1936) hade nog föreställningen om det unikt progressivt svenska inte varit lika stark internationellt, möjligen ej heller hos oss här i Sverige. Den svenska modernismen bröt igenom under mellankrigstiden. Men den klingade inte av i och med andra världskriget. De industriprodukter som verkligen symboliserar framgångsrik svensk design tillhör tvärtom efterkrigstiden. UPPLEV KULTUR VAR DAG 13

14 Gunnar Asplund medverkade på utställningen i Paris Svenska utställningskatalogen för utställningen i Paris SVENSK FORM ARKDES Däremot är det lättare att peka på viktigare arkitektoniska svenska verk, dvs byggnader som också i ett internationellt perspektiv utmärker sig, från förkrigstiden än från efterkrigstiden: Stockholms stadshus ritat av Ragnar Östberg, Skogskyrkogården i Stockholm ritad av Gunnar Asplund och Sigurd Lewerentz, Stockholms stadsbibliotek också ritat av Gunnar Asplund, Stockholms konserthus ritat av Ivar Tengbom, Göteborgs stadsteater ritad av Carl Bergsten. Förvisso genomfördes en mycket radikal stadsomvandling i Stockholms city efter andra världskriget. Men säreget nog resulterade inte denna i några enskilda byggnadsverk som kommit att infogas i svensk arkitekturs kanon, möjligen undantagna Kulturhuset vid Sergels torg ritat av Peter Celsing och Riksbankens angränsande hus, också det ritat av Peter Celsing men tillsammans med Jan Henriksson. Under mellankrigstiden genomfördes ett antal stadsbyggnadsprojekt med mycket stora och bestående kvaliteter. Villaområdet Södra Ängby i Stockholm och Tessinparken/Nedre Gärdet, också det i Stockholm, är utmärkta och uppmärksammade exempel på den höga svenska kvaliteten i svensk stadsplanering under mellankrigstiden. Det svenska stadsbyggandet under efterkrigstiden fram till mitten av 1990-talet uppvisar få ljuspunkter. I och för sig väckte Vällingby stor internationell uppmärksamhet när stadsdelen byggdes. Men kvaliteterna har gnagts ned av tidens tand. Det radikala miljonprogrammet för bostadsbyggandet från mitten av 1960-talet resulterade varken i enskilda byggnader eller stadsdelar som utmärker sig positivt. Tvärtom har miljonprogrammet kommit att stå för en mycket påtaglig brist på kvalitet i såväl byggnadsutformning som stadsplanering. Skenbart finns det en skillnad i tidsförlopp mellan utvecklingen av design och utvecklingen av arkitektur. Designen hade sin storhetstid efter kriget, arkitekturen under mellankrigstiden. Men i ett avseende blir åtskillnaden mellan arkitektur och design konstlad. Det finns en gränslös övergång från yttre form till inredning och utrustning. Den goda funktionalismen handlade minst lika mycket om inredning med god funktionalitet och hög kvalitet som om yttre form. Utbyggnaden av Hammarby sjöstad och därefter de båda bostadsmässorna H 99 i Helsingborg och Bo 01 i Malmö markerar en vändpunkt efter flera decennier av nedgång. Svenskt stadsbyggande under de senaste två decennierna har uppmärksammats internationellt. Men bilden är inte generellt positiv. Utbyggnaden av handelsområden i de större tätorternas periferi innebär att ett ursprungligen amerikanskt renodlat ekonomistiskt koncept utan estetiska eller sociala överväganden har inympats i den svenska staden. Det har därtill skett på bekostnad av livet i stadskärnorna. Med skäl kan också frågan ställas om inredningskvaliteten har återhämtats på samma sätt som kvalitet i yttre utformning har gjorts. På utställningen i Paris 1925 var det inte minst svenskt konsthantverk och design som utmärkte sig. Fem år senare i Stockholm representerades hela skalan av formgivning fullt ut från arkitektur till inredning och utrustning. Förvisso utvecklades ett svenskt formspråk under talets första hälft. Redan 1925 formulerade den brittiske designkritikern Philip Morton Shand beteckningen Swedish Grace för det som kännetecknade svensk formgivning. 14 UPPLEV KULTUR VAR DAG

15 Skogskyrkogården i Stockholm ritad av Gunnar Asplund och Sigurd Lewerentz. Stockholms stadshus ritat av Ragnar Östberg. Stockholms stadsbibliotek ritat av Gunnar Asplund. SHUTTERSTOCK SHUTTERSTOCK SHUTTERSTOCK SHUTTERSTOCK SUSANNE HALLMANN Interiör från Stockholms stadshus. Interiör från Stockholms stadsbibliotek. UPPLEV KULTUR VAR DAG 15

16 Kulturhuset vid Sergels torg i Stockholm, ritat av Peter Celsing. SHUTTERSTOCK DANIEL HOLKING Hyreshus i Norra Hamnen i Helsingborg med Dunkers Kulturhus. 16 UPPLEV KULTUR VAR DAG

17 SHUTTERSTOCK Turning Torso är Sveriges och Nordens högsta skyskrapa belägen vid Lilla Varvsgatan i Västra Hamnen, Malmö. Byggnaden är ritad och konstruerad av arkitekten Santiago Calatrava och ägs av HSB. Byggnaden är 190,4 m hög. UPPLEV KULTUR VAR DAG 17

18 18 UPPLEV KULTUR VAR DAG Under mellankrigstiden genomfördes ett antal stadsbyggnadsprojekt med stora och bestående kvaliteter.

19 ARILD VÅGEN Tessinparken/Nedre Gärdet i Stockholm, är utmärkta och uppmärksammade exempel på den höga svenska kvaliteten i svensk stadsplanering. UPPLEV KULTUR VAR DAG 19

20 Uttrycket Scandinavian design myntades på 1950-talet. Skandinavisk och svensk användes internationellt ofta utan någon alldeles klar åtskillnad. Svensk, dansk och finsk design erövrade en stark ställning under de första decennierna efter andra världskriget. Det var inte frikopplat från det som hade hänt under 20- och 30-talen. De stora skandinaviska namnen inom arkitektur och design hade självklart betydelse. Men det går nog inte att bortse från den särställning som Sverige i en mycket bredare mening erövrade efter andra världskriget. Sverige var oförstört efter kriget. Den svenska levnadsstandarden var högst i världen. Och den svenska samhällsmodell, som utövat sådan dragningskraft på progressiva och liberala krafter under mellankrigstiden, blev än mer uttalad under efterkrigsåren. Helsingborgsutställningen H55, internationell bostads- och konstindustriutställning sommaren Affischen formgiven av reklamtecknare Anders Beckman. Men det handlade inte bara om att Sverige undgått världskrigets samhällsförstörelse. Den faktor som låg i föreställningen om Sverige som en framgångsrik medelväg mellan öst och väst, mellan stat och marknad, ska inte underskattas. Denna faktor betydde mycket för omvärldens uppfattning om det som skedde. Och den betydde mycket för vår egen självuppfattning. Det fanns en oifrågasatt riktning i utvecklingen på områden så skilda åt som bostadsbyggande, energiförsörjning, skolpolitik och företagsutveckling. Ett antal nyckelbegrepp skulle kunna sammanfatta denna föreställning: demokrati, sociala visioner, framstegstro, reformism, rationalism, vetenskapstro, samverkan mellan olika samhälleliga krafter och en acceptans av de starka gemensamma besluten, eller demokratin om man så vill. PÅL-NILS NILSSON Slående är att vi i vår tid inte har någon sammanhängande syn på riktningen i samhällsutvecklingen. Som vi frestas att uppfatta det: där ordning var, är nu kaos. Föreställningen hade varit begriplig om de senaste decennierna hade präglats av ekonomisk kris och tillbakagång. Men besynnerligt nog har vi en fundamentalt felaktig verklighetsbild. Visst har vi sett ideliga kriser. Men den underliggande utvecklingen sedan 70-talet, nationellt och internationellt, har inneburit mycket stora framsteg. Mest utpräglat har detta varit under de senaste två decennierna. Välståndsutvecklingen i Sverige och Norden har varit enastående. Det gäller såväl privat som offentlig konsumtion. Medellivslängden har ökat på ett sätt som ingen kunde förutse eller ens hoppas på i mitten av 1990-talet. Arbetslösheten är förvisso högre i dag än för 20 eller 30 år sedan. Men samtidigt har sysselsättningen vidmakthållits på en mycket hög nivå och reallönerna ökat markant sedan mitten av 90-talet. Även i vår tid blickar man i andra länder mot det nordliga Europa och ställer sig frågan vad som är förklaringen: hur kan det komma sig att länderna i Skandinavien är så framgångsrika ekonomiskt och socialt? H55-paviljongen på Parapeten vid Norra hamnen i Helsingborg. Vi har all anledning att bearbeta vår självbild. Våra nordiska samhällen fungerar mycket väl. Också i vår tid uppvisar de var för sig, men också tillsammans, mycket speciella särdrag. Det motiverar mer framtidstro än uppgivenhet. Våra samhällen präglas mer av styrka än av svaghet. Hur tar vi till vara och utvecklar vår styrka? Hur uttrycker vi den på olika områden? Hur manifesterar vi den i produktion, form, samhällsplanering och byggande? Med hjälp av vilka former uttrycker vi vår tid? 20 UPPLEV KULTUR VAR DAG

21 SHUTTERSTOCK Operahuset i Sydney ritat av dansken Jørn Utzon 1973, det internationellt mest kända byggnadsverket av en nordisk arkitekt. UPPLEV KULTUR VAR DAG 21

22 SVENSK FORM Vi var inte vi i Sverige utan vi i Skandinavien Stockholmsutställningens programskrift acceptera Av naturliga skäl känner vi i Sverige till de stora svenska namnen inom arkitektur och design. Men Scandinavian design hade knappast varit ett begrepp om inte alla de nordiska länderna hade bidragit till den nordliga formgivningens Hall of Fame. Den mest kände nordiske arkitekten är tveklöst Alvar Aalto. Utmanas han av någon så är det av dansken Arne Jacobsen. Det mest kända byggnadsverket internationellt, ritat av en nordisk arkitekt, är Operahuset i Sydney, dansken Jørn Utzons verk. Illustrativt är också att möta en förteckning över nordiska varumärken som är internationellt kända inom designområdet: Arabia, Asplund (Möbelgalleri), Bang&Olufsen, Ericsson, Fiskars, Fritz Hansen, Georg Jensen, Hackman, Iittala, Källemo, Kosta Boda, Lammhults, Louis Poulsen, Nokia, Orrefors, Royal Copenhagen, Swedese, Volvo. Här om inte någon annanstans möter vi ett fullt ut integrerat Norden. Iittala presenterar sin grundläggande produkt- och formidé med hjälp av värdeorden kvalitet, estetik och funktionalitet. Presentationens credo lyder: Vi skapar inte bara vackra ting. Vi tror på tidlös design som aldrig kommer att kastas bort. I stort sett samtliga företag ovan kan använda exakt samma formuleringar. Med detta är sagt att det verkligen fanns, och alltfort finns, formvärden som är gemensamma i synen på produkter som skapas i Norden. Med endast en liten förskjutning av de begrepp som citerats från Iittala blir plötsligt det nordiska 30-talsarvet helt modernt: hållbart, resurseffektivt, kretsloppsanpassat. Detta sista begrepp står just för att aldrig någonting kastas bort. Det var inte vi utan ett antal enskilda framstående personer Sigurd Lewerentz skapade år 1930 Stockholmsutställningens affischer. En viktig del av framför allt den svenska självuppfattningen är kollektivismen. Vi bygger samhället tillsammans. Detsamma gäller synen på företagen. Näringspolitiken vill framför allt stödja företag, inte företagare. Samtidigt är det så uppenbart att design- och arkitekturhistorien handlar om enskilda personer. Gregor Paulsson skrev programskriften Vackrare vardagsvara för Svenska slöjdföreningen 1919 där han var sekreterare. Det är svårt att överskatta denna lilla skrifts betydelse. Gregor Paulsson blev ordförande i Svenska slöjdföreningen 1920 och han var sedan generalkommissarie för Stockholmsutställningen Paulsson var född 1889; han var alltså mycket ung när han tog plats i den svenska offentligheten. Han hade bara varit 26 år gammal när han disputerat i Lund. Gregor Paulsson var sedan professor i konsthistoria i Uppsala ända fram till Tillsammans med Gunnar Asplund, Wolter Gahn, Sven Markelius, Uno Åhrén och Eskil Sundahl skrev han Stockholmsutställningens programskrift acceptera. Den som till äventyrs saknar Sigurd Lewerentz i uppräkningen av Stockholmsutställningens affischnamn kan trösta sig med att arkitekten Lewerentz var just skaparen av utställningens affischer. 22 UPPLEV KULTUR VAR DAG

23 Det som var så tydligt i Sverige under 1900-talet var lika tydligt i Danmark. Ett begränsat antal enskilda designers och arkitekter skapade de danska framgångarna. Hans J Wegner är det stora namnet i dansk möbeldesign. Han bidrog i allra högsta grad till att bädda för det danska världsryktet. Men det var inte Wegner utan Kaare Klint som la grunden. Klint byggde sin formgivning på systematiska studier av människokroppen. Han var därmed på sitt sätt en tidig funktionalist. Efter följde Wegner och en betydande grupp designers som utbildats av Klint. Vi var ett antal viktiga institutioner Institutionerna mötesplatserna eller naven för att använda en modern term har varit viktiga i Sverige men också internationellt. Deutscher Werkbund, som bildades 1907 av tyska konstnärer, fabrikanter, handlande och konstvänner, fick en avgörande betydelse för tysk industri. På mycket kort tid förändrades den grundläggande föreställningen om vad tyska produkter stod för och skulle stå för. Fram till bildandet av Deutscher Werkbund var tyskt förknippat med dåligt. (Deutsch ist schlecht). På mycket kort tid vändes detta i sin motsats. Schlecht byttes mot gut und Qualität. Och på motsvarande sätt formulerades det mycket snart också i den tongivande svenska institutionen. I Svenska Slöjdföreningens, numera Svensk Form, Vackrare Vardagsvara 1919 säger Gregor Paulsson att det som är utslagsgivande är kvalitetstanken. Svensk Form, fram till 1976 under namnet Svenska Slöjdföreningen, är med sin 170-åriga historia världens äldsta designorganisation. Dess betydelse kan knappast överskattas. Den var mötesplatsen för den krets av akademiker, formgivare och arkitekter som skapade det som så småningom blev känt under rubriken Scandinavian design. Till de samhälleliga institutionerna hörde också utbildningarna, framför allt konst- och arkitektutbildningarna. En annan typ av institutioner utgjordes av de stora och i vissa fall återkommande utställningarna. De viktigaste är redan nämnda. Inte nämnd är den tidigare årliga utställningen på Röhsska museet i Göteborg. Bostadsutställningar har ägt rum in i vår tid. Så mycket i Sverige är koncentrerat till Stockholm. Men av någon anledning gäller detta, med det viktiga undantaget Svensk Form, inte för design. Röhsska museet öppnade Vi var sist i Skandinavien. Kunstindustrimuseet i Oslo öppnades 1876, Kunstindustrimuseet i Köpenhamn 1890 och Museet för konst och design i Helsingfors Kaare Jensen Klint, dansk arkitekt, möbelformgivare och professor i arkitektur till sin död svenskform.se rohsska.se Form/Design Center i Malmö, den andra stora och viktiga svenska designinstitutionen, öppnades under namnet Form 1964, som en dotterförening till Svensk Form. Formellt sett har Arkitekturmuseum för ett och ett halvt år sedan omdanats till Statens centrum för arkitektur och design. Än så länge har av naturliga skäl inte ArkDes kunnat etablera sig i denna roll. Det är också en öppen fråga vilken rollen kommer att bli i framtiden. Den centrala samlingen av föremål inom designfältet finns heller inte på ArkDes utan på Nationalmuseum och Röhsska i Göteborg. Därför använder sig heller inte ArkDes av beteckningen designmuseum. formdesigncenter.com arkdes.se UPPLEV KULTUR VAR DAG 23

24 Hur förutsättningarna förändras de specifika makrotrenderna Alla de stora samhällsförändringarna påverkar och uttrycks naturligtvis i de former som vi ger åt varor, byggnader och tjänster. Det gäller jämställdhet, jämlikhet, konsumism, ökade sociala skillnader, materialism, miljömedvetande. Men det finns också generella trender som mer specifikt påverkar formgivning och arkitektur. Hanna Nielsen, designer. Pearls, Pearls, Pearls. Tidlöst omtyckta, vackra, magiska och värdefulla pärlor. En symbol för rikedom, makt och status. 24 UPPLEV KULTUR VAR DAG

25 KATRINA NOLAN Med inspiration från människor i det offentliga rummet har Hanna Nielsen reflekterat över hur vi smyckat oss med pärlor genom tiderna. UPPLEV KULTUR VAR DAG 25

26 SHUTTERSTOCK Marknaden tar över massproduktion, europeisering och globalisering Det som formges i Kramfors kan mycket väl produceras i Nantong i Jiangsu, Kina. Man behöver inte hämta näring ur någon av de stora teorierna om produktionens och ekonomins utveckling för att se sambanden mellan teknikens, produktionssättets och marknadens utveckling. Sambanden är uppenbara. Vid tiden för förra sekelskiftet övergick varuproduktionen från hantverksmässig till industriell skala. Massproduktion med hjälp av maskiner ersatte den hantverksmässiga tillverkningen. Föga förvånande sammanföll detta med förenkling av formspråket. Det som hände med varuproduktionen hände också med byggandet, om än med viss fördröjning. Sekelskiftets ofta utsirade arkitektur fick lämna plats för funktionalismens enkla former. Den industriella tillverkningen bäddade alldeles uppenbart för en avgörande vidgning av marknaderna. Om industrialiseringen av tillverkningen var det tidiga 1900-talets signum var globalisering det sena 1900-talets kännetecken. Drivande för utvecklingen under båda skedena var naturligtvis samspelet mellan teknik och ekonomi. Det var billigare att tillverka varor med hjälp av maskiner än i hantverksmässiga former. Och det var billigare att tillverka varor i länder på relativt sett låg utvecklingsnivå med låga löner än i högkostnadsländer. På samma sätt som industrialiseringen av produktionen påverkade formen gör globaliseringen av marknaderna och varuproduktionen detsamma. Varor tillverkas idag inte bara för en svensk eller nordisk marknad med de formtraditioner och formpreferenser vi har. Varor tillverkas för konsumenter över hela världen. Sammantaget innebär detta den kanske viktigaste förändringen av alla: marknaden tar över. Det sker en stor maktförskjutning från politik till marknad. Samtidigt finns det anledning att fundera på den motkraft mot internationell standardisering och likriktning som ligger i tradition och identitet. Varhelst likriktning utvecklas, väcks också strävan efter differentiering. För att illustrera detta med en näraliggande bild: när den traditionella dalahästen börjar tillverkas i Kina utvecklas en modern kurbitshäst tillverkad i Nusnäs 3. Ökad disponibel inkomst resulterar inte bara i en kvantitativ ökning av konsumtionen utan skapar också ökad efterfrågan på kvalitet. En intressant aspekt på detta är förhållandet mellan form och teknik. Informationsteknologin öppnar möjlighet för en än mer extrem globalisering av produktionen. Vi är mitt inne i en gigantisk internationalisering av produktionen av it-tjänster. Samtidigt innebär samma teknik att produktionsstyrningen kan ske oberoende av geografiska avstånd. Det som formges i Kramfors kan mycket väl produceras i Nantong i Jiangsu. Renodlade ekonomiska mål Med den tilltagande globala differentieringen av produktionen följer en ständigt ökande konkurrens om låga produktionskostnader. I samma riktning verkar de förändrade ägarförhållandena UPPLEV KULTUR VAR DAG

UPPLEV KULTUR VAR DAG

UPPLEV KULTUR VAR DAG UPPLEV KULTUR VAR DAG Bakgrund till rapporten Design och arkitektur (och ibland frånvaron av den) har format det samhälle vi lever i och har stor betydelse för om vi trivs, är stolta över och vill bo kvar

Läs mer

Remissyttrande av betänkandet (SOU 2015:88) Gestaltad livsmiljö

Remissyttrande av betänkandet (SOU 2015:88) Gestaltad livsmiljö Kultur- och bildningsförvaltningen Datum 2016-03-15 Sida 1 (5) Dnr LD15/04485 Falun 2016-03-15 Dnr: Ku2015/02481/KL Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande av betänkandet (SOU 2015:88) Gestaltad

Läs mer

FÖREMÅLEN OMKRING OSS om utställningen samt litteratur

FÖREMÅLEN OMKRING OSS om utställningen samt litteratur FÖREMÅLEN OMKRING OSS om utställningen samt litteratur Kulturen Text: Karin Schönberg Foto: Viveca Ohlsson och Lars Westrup FÖREMÅLEN OMKRING OSS handlar om föremålens designhistoria under 1900- talet.

Läs mer

Remissyttrande Gestaltad Livsmiljö SOU 2015:88

Remissyttrande Gestaltad Livsmiljö SOU 2015:88 1/5 Regeringskansliet Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Ku.remissvar@regeringskansliet.se Gestaltad Livsmiljö SOU 2015:88 Remiss till betänkandet av Gestaltad livsmiljö- Ny politik för arkitektur, form

Läs mer

HIMLATRAPPAN av Gert Wingårdh. KIVIK ART CENTRE sommaren 2013

HIMLATRAPPAN av Gert Wingårdh. KIVIK ART CENTRE sommaren 2013 HIMLATRAPPAN av Gert Wingårdh KIVIK ART CENTRE sommaren 2013 Himlatrappan Kivik Art Centre har bjudit in Gert Wingårdh, vår internationellt mest uppmärksammade arkitekt, att rita något för landskapet kring

Läs mer

Satsa på Eslöv. Kultur - fritid - framtid. Mål för Kultur- och fritidsnämnden t.o.m. 2010

Satsa på Eslöv. Kultur - fritid - framtid. Mål för Kultur- och fritidsnämnden t.o.m. 2010 Satsa på Eslöv Kultur - fritid - framtid Mål för Kultur- och fritidsnämnden t.o.m. 2010 Godkänt av Kultur- och fritidsnämnden 2008-02-07 samt antaget av kommunfullmäktige 2008-04-28 Att välja Eslöv Eslöv

Läs mer

MED KULTUR GENOM HELA LIVET

MED KULTUR GENOM HELA LIVET MED KULTUR GENOM HELA LIVET KULTURPLAN för Vänersborgs kommun 2014-2016 Kulturens Vänersborg Vänersborg ska vara känt för sitt kulturliv långt utanför kommungränsen. Kultur ska vara en drivkraft för utveckling

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

Gestaltad livsmiljö en ny politik för arkitektur, form och design (SOU 2015:88, Diarienr Ku02481/KL)

Gestaltad livsmiljö en ny politik för arkitektur, form och design (SOU 2015:88, Diarienr Ku02481/KL) Sidan 1 (5) REMISSVAR 2016-03-07 D nr Ku2015/02481/KL Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Gestaltad livsmiljö en ny politik för arkitektur, form och design (SOU 2015:88, Diarienr Ku02481/KL) Sammanfattning

Läs mer

Remissvar Gestaltad livsmiljö - en ny politik för arkitektur, form och design (SOU 2015:88)

Remissvar Gestaltad livsmiljö - en ny politik för arkitektur, form och design (SOU 2015:88) Dalarnas Arkitekturråd 2016-03-07 1 Kulturdepartementet 103 33 Stockholm ku.remissvar@regeringskansliet.se Remissvar Gestaltad livsmiljö - en ny politik för arkitektur, form och design (SOU 2015:88) Detta

Läs mer

Design för bättre affärer Fakta och kommentarer utifrån en undersökning om design i svenska företag, genomförd på uppdrag av SVID, Stiftelsen Svensk

Design för bättre affärer Fakta och kommentarer utifrån en undersökning om design i svenska företag, genomförd på uppdrag av SVID, Stiftelsen Svensk Design för bättre affärer Fakta och kommentarer utifrån en undersökning om design i svenska företag, genomförd på uppdrag av SVID, Stiftelsen Svensk Industridesign, Teknikföretagen och Svensk Teknik och

Läs mer

KONSTNÄRSKROCKEN program

KONSTNÄRSKROCKEN program KONSTNÄRSKROCKEN program Förra säsongen blev en succé! Ateljén fylldes med människor nyfikna på våra gästande artister. Det pratades och skrattades. Det lyssnades och funderades. Kort sagt blev kvällarna

Läs mer

Sagagifts Gåvokort erbjuder ett sortiment som vi vet är eftertraktat i butik, artiklar som många vill ha! Produkterna är skapade av våra kreativa

Sagagifts Gåvokort erbjuder ett sortiment som vi vet är eftertraktat i butik, artiklar som många vill ha! Produkterna är skapade av våra kreativa Sagagifts Gåvokort erbjuder ett sortiment som vi vet är eftertraktat i butik, artiklar som många vill ha! Produkterna är skapade av våra kreativa formgivare med de skandinaviska trenderna som grund. Från

Läs mer

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009 Kulturpolitiskt program för 2008 2020 Kommunfullmäktige 14 april 2009 1 2 Förord Tänk er ett torg en fredagseftermiddag i maj som myllrar av liv. Människor möts och skiljs, hittar nya vägar eller stannar

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

KAN ARKITEKTUR-FORM-DESIGN BIDRA TILL EN HÅLLBAR UTVECKLING? CHRISTER LARSSON STADSBYGGNADSDIREKTÖR

KAN ARKITEKTUR-FORM-DESIGN BIDRA TILL EN HÅLLBAR UTVECKLING? CHRISTER LARSSON STADSBYGGNADSDIREKTÖR KAN ARKITEKTUR-FORM-DESIGN BIDRA TILL EN HÅLLBAR UTVECKLING? CHRISTER LARSSON STADSBYGGNADSDIREKTÖR SÅKLART! SÅ HÄR LÅNGT 1.0 EKONOMI 2.0 MILJÖ 3.0 SOCIAL THE CRISIS CLIMATESMART DISTRICT WESTERN

Läs mer

STRATEGISK PLAN 2014 2017. Svenska Hemslöjdsföreningarnas Riksförbund, SHR

STRATEGISK PLAN 2014 2017. Svenska Hemslöjdsföreningarnas Riksförbund, SHR STRATEGISK PLAN 2014 2017 Svenska Hemslöjdsföreningarnas Riks, SHR Organisation Svenska Hemslöjdsföreningarnas Riks, SHR, är en ideell riksomfattande hemslöjdsorganisation med regionala hemslöjdsföreningar/

Läs mer

Yttrande över betänkandet Gestaltad livsmiljö

Yttrande över betänkandet Gestaltad livsmiljö YTTRANDE Datum 2016-02-29 Diarienummer 430-3676-15 1(5) Johan Gråberg Enheten för samhälle och kulturmiljö 010-2239227 Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet Gestaltad livsmiljö

Läs mer

Glöd och dynamik när Ingrepp stod i centrum

Glöd och dynamik när Ingrepp stod i centrum Glöd och dynamik när Ingrepp stod i centrum The Politics of Magma. Så heter skriften där forskar- och konstnärsgruppen Ingrepp har formulerat sitt program. Och lite som magma blev det när Ingrepp presenterade

Läs mer

Vad är kulturpolitik? Kulturpolitikens villkor. Karlstad 25 augusti 2015

Vad är kulturpolitik? Kulturpolitikens villkor. Karlstad 25 augusti 2015 Vad är kulturpolitik? Kulturpolitikens villkor Karlstad 25 augusti 2015 Vad är kultur? Vad är politik? Vad är politik? Politik handlar om att styra samhället om auktoritativ värdefördelning genom offentlig

Läs mer

Västarvet Historien fortsätter hos oss.

Västarvet Historien fortsätter hos oss. Västarvet Historien fortsätter hos oss. KUNSKAP, UTVECKLING & INSPIRATION Västarvets regionala tjänster vastarvet.se Natur- och kulturarvet har stor betydelse för människors livskvalitet, identitet och

Läs mer

Kulturdepartementet STOCKHOLM

Kulturdepartementet STOCKHOLM Yttrande Vårt Dnr 294/5/103 Ert Dnr Ku2015/02481/KL Datum 2016-03-11 Kulturdepartementet 103 33 STOCKHOLM ku.remissvar@regeringskansliet.se Gestaltad livsmiljö (SOU 2015: 88) Kulturdepartementet har översänt

Läs mer

Scandinavian beauty. H ö g a n ä s. S y d n e y.

Scandinavian beauty. H ö g a n ä s. S y d n e y. Scandinavian beauty. H ö g a n ä s. S y d n e y. Design by Överst och mitten: Sydney ljusgrå. Nederst: Höganäs grågrön och ljusgrå. Stora bilden: Ljusgrå elegans, Sydney på väggen, Höganäs på golvet. Skandinavisk

Läs mer

Ingen har heller ifrågasatt de påståenden vi framlade i vårt inlägg och som härmed upprepas:

Ingen har heller ifrågasatt de påståenden vi framlade i vårt inlägg och som härmed upprepas: Att vår inlägg om de senaste 30 årens förfall inom svensk stadsbyggnad och arkitektur har väckt en sådan livlig debatt är glädjande. Inte minst det intensiva meningsutbytet på nätet visar att stadsbyyggnad

Läs mer

Gestaltad livsmiljö En ny politik för arkitektur, form och design (SOU 2015:88) Dnr: Ku2015/02481/KL

Gestaltad livsmiljö En ny politik för arkitektur, form och design (SOU 2015:88) Dnr: Ku2015/02481/KL Sid 1 (5) Remissvar Dnr 16SBN54 2016-02-03 Samhällsbyggnadsnämnden Klara Wirdby Telefon 026-17 73 52 klara.wirdby@gavle.se Gestaltad livsmiljö En ny politik för arkitektur, form och design (SOU 2015:88)

Läs mer

Gestaltad livsmiljö svar på remiss

Gestaltad livsmiljö svar på remiss BN 30 Gestaltad livsmiljö svar på remiss BN 2015/7023 - SBF den 15 februari 2016 Au 28 Byggnadsnämndens beslut Byggnadsnämnden godkänner förvaltningens tjänsteskrivelse. Paragrafen förklaras omedelbart

Läs mer

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram BY: George Ruiz www.flickr.com/koadmunkee/6955111365 GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING Partiprogrammet i sin helhet kan du läsa på www.mp.se/

Läs mer

Claesson Koivisto Rune Gert Wingårdh Thomas Sandell Tham & Videgård. AH#021 Thomas Sandell. fotograf Åke E:son Lindman

Claesson Koivisto Rune Gert Wingårdh Thomas Sandell Tham & Videgård. AH#021 Thomas Sandell. fotograf Åke E:son Lindman Claesson Koivisto Rune Gert Wingårdh Tham & Videgård thomas sandell, arkitekt SAR och SIR, är en av Sveriges mest uppmärksammade arkitekter och formgivare. Thomas, som är född 1959 i Jakobstad i Finland,

Läs mer

Arvet Nationell, språklig och kulturell identitet

Arvet Nationell, språklig och kulturell identitet Arvet Nationell, språklig och kulturell identitet NATIONALISM Alltsedan 1950-talet har många invandrargrupper kommit till Eskilstuna. I detta material berättar sverigefinländarna, som tillhörde de första

Läs mer

Kulturpoli skt program för Gävle Kommun

Kulturpoli skt program för Gävle Kommun Kulturpoli skt program för Gävle Kommun Kulturell Allemansrä Kultur är, och ska vara, en allmän rättighet, en naturlig del i vardagen för alla. Kultur skapas där människor möts kultur skapar möten mellan

Läs mer

Remissvar: Regional indelning - tre nya län

Remissvar: Regional indelning - tre nya län 1 (5) Finansdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar: Regional indelning - tre nya län Ax Amatörkulturens samrådsgrupp översänder härmed sina synpunkter och kommentarer till ovan angivna betänkande (SOU

Läs mer

Strategisk plan för kulturen i Örnsköldsvik

Strategisk plan för kulturen i Örnsköldsvik Strategisk plan för kulturen i Örnsköldsvik Inledning Med det här dokumentet vill vi visa på kulturens 1 - kulturarvens 2 och konstarternas 3 - betydelse för ett samhälle som blickar framåt och vill växa.

Läs mer

Yttrande över Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen

Yttrande över Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen KUN 2008-11-06 p, 11 Enheten för kultur- och föreningsstöd Handläggare: Agneta Olofsson Yttrande över Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen - RUFS 2010 1 Förslag till beslut Kulturnämnden föreslås

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Gestaltad livsmiljö en ny politik för arkitektur, form och design (SOU 2015:88)

Gestaltad livsmiljö en ny politik för arkitektur, form och design (SOU 2015:88) Malmö stad Kulturförvaltningen 1 (2) Datum 2016-01-20 Vår referens Caroline B. Le Bongoat projektledare caroline.lebongoat@malmo.se Tjänsteskrivelse Ann Bergström enhetschef ann.bergstrom@malmo.se Remiss

Läs mer

Remissvar betänkandet Gestaltad livsmiljö - en ny politik för arkitektur, form och design (SOU 2015:88), Ku2015/02481/KL

Remissvar betänkandet Gestaltad livsmiljö - en ny politik för arkitektur, form och design (SOU 2015:88), Ku2015/02481/KL Kulturdepartementet Stockholm 10 mars 2016 103 33 Stockholm Ert dnr Ku2015/02481/KL Vårt dnr 1-110/15 Remissvar betänkandet Gestaltad livsmiljö - en ny politik för arkitektur, form och design (SOU 2015:88),

Läs mer

WALLPAPERS BY SCANDINAVIAN DESIGNERS 4 formgivare. 12 mönster. 36 tapeter.

WALLPAPERS BY SCANDINAVIAN DESIGNERS 4 formgivare. 12 mönster. 36 tapeter. WALLPAPERS BY SCANDINAVIAN DESIGNERS 4 formgivare. 12 mönster. 36 tapeter. nu sätter vi skandinaviska klassiker på väggen 1950-talet var efterkrigstidens era då funktionalism och minimalism var trendsättande.

Läs mer

Skrivning för KV 132 på delkursen 1900-tal till nutid, 7.5 hp 31 maj 2011 (1:a tillfället)

Skrivning för KV 132 på delkursen 1900-tal till nutid, 7.5 hp 31 maj 2011 (1:a tillfället) Sid 1/8 31 maj 2011 (1:a tillfället) 1. Förklara kort följande termer (rita gärna): (1 poäng för varje term) a) Curtain wall b) Folkhem c) Entresol d) Swedish grace e) Bakelit f) Stjärnhus Sid 2/8 31 maj

Läs mer

Europaforum Norra Sverige är ett politiskt samarbete en mötesplats för politiker på lokal, regional, nationell och europeisk nivå i de fyra

Europaforum Norra Sverige är ett politiskt samarbete en mötesplats för politiker på lokal, regional, nationell och europeisk nivå i de fyra Europaforum Norra Sverige är ett politiskt samarbete en mötesplats för politiker på lokal, regional, nationell och europeisk nivå i de fyra nordligaste länen. Syftet är att öka kunskapen och medvetenheten

Läs mer

Folkuniversitetets verksamhetsidé. Att genom kunskap och skapande ge människor förutsättningar för ett rikare liv

Folkuniversitetets verksamhetsidé. Att genom kunskap och skapande ge människor förutsättningar för ett rikare liv Folkuniversitetets verksamhetsidé Att genom kunskap och skapande ge människor förutsättningar för ett rikare liv Folkuniversitetet för ett rikare liv Folkuniversitetets idé är att kunskap, förståelse

Läs mer

Tre frågor till partidistrikten Stockholms län om Kultursamverkansmodellen.

Tre frågor till partidistrikten Stockholms län om Kultursamverkansmodellen. Tre frågor till partidistrikten Stockholms län om Kultursamverkansmodellen. 1. Hur avser ert parti att driva frågan om att implementera kultursamverkansmodellen i Huvudstadsregionen, i vår gemensamma Stockholmsregion?

Läs mer

Claesson Koivisto Rune Gert Wingårdh Thomas Sandell Tham & Videgård. AH#023 Thomas Sandell. fotograf Åke E:son Lindman

Claesson Koivisto Rune Gert Wingårdh Thomas Sandell Tham & Videgård. AH#023 Thomas Sandell. fotograf Åke E:son Lindman Claesson Koivisto Rune Gert Wingårdh Tham & Videgård fotograf Åke E:son Lindman thomas sandell, arkitekt SAR och SIR, är en av Sveriges mest uppmärksammade arkitekter och formgivare. Thomas, som är född

Läs mer

Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010

Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010 1(3) Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010 Syfte Statens kulturråd (Kulturrådet) och Gotlands kommun vill gemensamt utveckla samverkan

Läs mer

Västarvet kunskap, upplevelser och utveckling.

Västarvet kunskap, upplevelser och utveckling. Västarvet kunskap, upplevelser och utveckling. Västarvets regionala tjänster Västarvets museer & besöksmål Europeiska landskapskonventionen Den europeiska landskapskonventionens mål är en rikare livsmiljö

Läs mer

Bostadsområden. 1.Kort Presentation. Vi är tre personer här på Arkitektkontoret i Eksjö.

Bostadsområden. 1.Kort Presentation. Vi är tre personer här på Arkitektkontoret i Eksjö. 1.Kort Presentation Vi är tre personer här på Arkitektkontoret i Eksjö. Pål Dunér är arkitekt SAR/MSA och började en gång som snickare på ett litet byggföretag i Småland. Detta har påverkat inriktningen

Läs mer

Till vänster: Vällingby centrum. Foto: Ingrid Johansson, Stockholms stadsmuseum

Till vänster: Vällingby centrum. Foto: Ingrid Johansson, Stockholms stadsmuseum Till vänster: Vällingby centrum. Foto: Ingrid Johansson, Stockholms stadsmuseum Stadsdelen Vällingby har uppnått en ålder av femtio år. Centrum invigdes den 14 november 1954. Det är en aktningsvärd ålder

Läs mer

Riksantikvarieämbetet utvecklar. Kulturmiljövårdens riksintressen i allas intresse

Riksantikvarieämbetet utvecklar. Kulturmiljövårdens riksintressen i allas intresse Riksantikvarieämbetet utvecklar Kulturmiljövårdens riksintressen i allas intresse 1 Förord Kulturmiljövårdens riksintressen i allas intresse är utgiven av Riksantikvarieämbetet Box 5405 114 84 Stockholm

Läs mer

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Innehåll Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Varumärkesstrategi 10 Lunds kommun som ett gemensamt varumärke 13 Lund idéernas stad 13 Kommunen som en del av staden

Läs mer

Vår vision Vi skapar öppna vägar till kunskap för ett gott samhälle

Vår vision Vi skapar öppna vägar till kunskap för ett gott samhälle Vår vision Vi skapar öppna vägar till kunskap för ett gott samhälle Den högre utbildningen i Dalarna har långa traditioner inom ingenjörsutbildning (Fahlu Bergsskola 1822), lärarutbildning (Folkskolelärarinneseminariet

Läs mer

AH#024 Thomas Sandell fotograf åke e:son lindman

AH#024 Thomas Sandell fotograf åke e:son lindman Claesson Koivisto Rune Gert Wingårdh Tham & Videgård fotograf åke e:son lindman thomas sandell, arkitekt SAR och SIR, är en av Sveriges mest uppmärksammade arkitekter och formgivare. Thomas, som är född

Läs mer

Vägen till Norrgavel Norrgavel startades 1991 av Nirvan Richter, arkitekt från KTH och utbildad i snickeri på Carl Malmstenskolan.

Vägen till Norrgavel Norrgavel startades 1991 av Nirvan Richter, arkitekt från KTH och utbildad i snickeri på Carl Malmstenskolan. Vägen till Norrgavel Norrgavel startades 1991 av Nirvan Richter, arkitekt från KTH och utbildad i snickeri på Carl Malmstenskolan. Hans intresse för möbler och möbelskapare väcktes tidigt och som nyexaminerad

Läs mer

- kulturpolitiska handlingsprogrammet- Timrå kommuns kulturpolitiska handlingsprogram - 1 -

- kulturpolitiska handlingsprogrammet- Timrå kommuns kulturpolitiska handlingsprogram - 1 - - kulturpolitiska handlingsprogrammet- Timrå kommuns kulturpolitiska handlingsprogram - 1 - - 2 - - kulturpolitiska handlingsprogrammet- Innehållsförteckning Inledning...5 Kommunens kulturstrategi...6

Läs mer

regional biblioteksplan förkortad version

regional biblioteksplan förkortad version regional biblioteksplan 2011 2014 förkortad version regional biblioteksplan 2011 2014 Vision Västra Götaland Det goda livet Det goda livet är den övergripande idé och vision som förenar kommuner, organisationer,

Läs mer

Claesson Koivisto Rune Gert Wingårdh Thomas Sandell Tham & Videgård. fotograf Åke E:son Lindman. suterräng AH#022 187

Claesson Koivisto Rune Gert Wingårdh Thomas Sandell Tham & Videgård. fotograf Åke E:son Lindman. suterräng AH#022 187 Claesson Koivisto Rune Gert Wingårdh Tham & Videgård fotograf Åke E:son Lindman suterräng 187 thomas sandell, arkitekt SAR och SIR, är en av Sveriges mest uppmärksammade arkitekter och formgivare. Thomas,

Läs mer

ANSVARSFULL ARKITEKTUR

ANSVARSFULL ARKITEKTUR OM WHITE ANSVARSFULL ARKITEKTUR Människans inverkan får allt tydligare konsekvenser för det ekologiska system vi alla tillhör. Aldrig har en generation behövt bry sig så mycket om vad som händer med jorden

Läs mer

Obunden Samling för Åland r.f.

Obunden Samling för Åland r.f. Obunden Samling för Åland r.f. För det moderna, dynamiska och gröna Åland Åländskt hållbart rättvist Partiprogram 2014 Reviderat 16.10.2014 1. OBUNDEN SAMLING R.F. 1.1 INLEDNING Obunden Samling på Åland

Läs mer

VARUMÄRKESPLATTFORM 2010

VARUMÄRKESPLATTFORM 2010 VARUMÄRKESPLATTFORM 2010 Introduktion 5 Bakgrund 6 Vision 7 Förflyttning 8 Löften 9 Positionering 10 Målgrupper 11 Känsla 12 Kärnvärden 14 INNEHÅLL INTRODUKTION Göteborgs hamn grundades år 1620 och är

Läs mer

Bioekonomi och biobaserad ekonomi

Bioekonomi och biobaserad ekonomi Bioekonomi och biobaserad ekonomi Vad står begreppen för och vilka möjligheter har Sverige med sin biomassa från jord- och skogsbruk? 2016-02-05, KSLA Räddaren i nöden Louise Staffas Vår vision är det

Läs mer

Folkuniversitetets verksamhetsidé

Folkuniversitetets verksamhetsidé folkuniversitetet Box 26 152. 100 41 Stockholm Tel 08-679 29 50. Fax 08-678 15 44 info@folkuniversitetet.se www.folkuniversitetet.se Folkuniversitetets verksamhetsidé Att genom kunskap och skapande ge

Läs mer

PROJEKTBESKRIVNING GLASPEDAGOGIK

PROJEKTBESKRIVNING GLASPEDAGOGIK PROJEKTBESKRIVNING GLASPEDAGOGIK BAKGRUND År 2009 köpte Emmaboda kommun de omfattande glassamlingarna från Boda Glasbruk, Kosta Glasbruk samt Åfors Glasbruk, och i juni 2011 invigdes The Glass Factory

Läs mer

Vad är kulturpolitik? Introduktionskurs i kulturpolitik Karlstad 29 augusti 2016

Vad är kulturpolitik? Introduktionskurs i kulturpolitik Karlstad 29 augusti 2016 Vad är kulturpolitik? Introduktionskurs i kulturpolitik Karlstad 29 augusti 2016 Vad är kultur? Vad är politik? Vad är politik? Politik handlar om att styra samhället om auktoritativ värdefördelning genom

Läs mer

Samverkan för ett starkare kulturliv. Västmanlands regionala kulturplan på fem minuter

Samverkan för ett starkare kulturliv. Västmanlands regionala kulturplan på fem minuter Samverkan för ett starkare kulturliv Västmanlands regionala kulturplan på fem minuter 2 SAMVERKAN FÖR ETT STARKARE KULTURLIV Landstinget och kommunerna ska gemensamt skapa förutsättningar för att medborgarna

Läs mer

- KLYS Manifest KLYS

- KLYS Manifest KLYS KLYS Manifest KLYS Förverkliga kultursamhället! Vi vill att så många som möjligt ska ta del av så mycket kultur som möjligt. Vi vill ha ett brett, mångfacetterat, nyskapande och kvalitativt kulturutbud.

Läs mer

Strunta i priserna, satsa på hållbarhet! Ingrid Elam

Strunta i priserna, satsa på hållbarhet! Ingrid Elam Strunta i priserna, satsa på hållbarhet! Ingrid Elam 1 Vad bör den regionala kulturpolitiken göra? Ingrid Elam, dekan vid Konstnärliga fakulteten vid Göteborgs universitet, ser en fara i att majoritetskulturen

Läs mer

Segregation en fråga för hela staden

Segregation en fråga för hela staden Segregation en fråga för hela staden Segregationen finns inte bara i områden som brukar kallas utsatta. Hela Göteborg är segregerat, och frågan är en angelägenhet för hela staden. Det var ett av budskapen

Läs mer

Hur få Stockholm växa vackert? Hur bygga stadskvalitet för fler?

Hur få Stockholm växa vackert? Hur bygga stadskvalitet för fler? Hur få Stockholm växa vackert? Hur bygga stadskvalitet för fler? Vägar till stimulerande trivsam stad och mycket kundvärde för pengarna ulf.johannisson@telia.com 1 Stockholm skärgårdsstaden ulf.johannisson@telia.com

Läs mer

Otypiska typhus. Typhusmarknaden är i stor förändring. Vi visar var framtiden och de snyggaste husen finns. Text MARK ISITT

Otypiska typhus. Typhusmarknaden är i stor förändring. Vi visar var framtiden och de snyggaste husen finns. Text MARK ISITT JANUARIFEBRUARIMARSAPRILMAJJUNIJULIAUGUSTISEPTEMBEROKTOBERNOVEMBERDECEMBER Nh 3.2 från Nordiska hus är ett tvåplanshus med egen karaktär. Otypiska typhus Typhusmarknaden är i stor förändring. Vi visar

Läs mer

Internationalisering. Globaliseringen. 26 Program E: Ledande nordlig region

Internationalisering. Globaliseringen. 26 Program E: Ledande nordlig region Internationalisering Globaliseringen Ökat informationsutbyte och minskade hinder för migration, investeringar och handel har påverkat den ekonomiska utvecklingen i världen. Globaliseringen har dessutom

Läs mer

Göran Wärff. Född 1933 på Gotland. Knuten till Kosta Boda som formgivare sedan 1964.

Göran Wärff. Född 1933 på Gotland. Knuten till Kosta Boda som formgivare sedan 1964. Göran Wärff Född 1933 på Gotland. Knuten till Kosta Boda som formgivare sedan 1964. UTBILDNING Braunschweig, Ulm och Stockholm, arkitektur och design. Började arbeta med glas 1957. UTSTÄLLNINGAR 1965 Röhsska

Läs mer

Sammanfattning. Kulturdepartementet Enheten för konstarter och internationell samordning. Stockholm 2015-05-13

Sammanfattning. Kulturdepartementet Enheten för konstarter och internationell samordning. Stockholm 2015-05-13 Kulturdepartementet Enheten för konstarter och internationell samordning Stockholm 2015-05-13 Remissyttrande Inordnande av Statens centrum för arkitektur och design i Moderna museet en kraftsamling för

Läs mer

Student Living Lab. Förstudie

Student Living Lab. Förstudie Student Living Lab Förstudie Samhällstrender Globala trender uppstår och förändras i en allt snabbare takt. Dessa trender påverkar regioner snabbare än någonsin tidigare. Trender som sociala medier och

Läs mer

Politisk inriktning för Region Gävleborg

Politisk inriktning för Region Gävleborg Diarienr: RS 2016/293 Datum: 2016-04-27 Politisk inriktning för Region Gävleborg 2016-2019 Beslutad i regionfullmäktige Region Gävleborg 2016-04-27 diarienummer RS 2016/293 Politisk inriktning 2016-2019

Läs mer

Utveckling av kulturbyggnader en utmaning på flera plan

Utveckling av kulturbyggnader en utmaning på flera plan Utveckling av kulturbyggnader en utmaning på flera plan 24 februari 2014 1 Higab i korthet Higab äger, förvaltar och utvecklar fasegheter för kommersiella, offentliga och kulturella ändamål för Göteborgs

Läs mer

Inbjudan till Överenskommelsen mellan Västra Götalandsregionen och den sociala ekonomin

Inbjudan till Överenskommelsen mellan Västra Götalandsregionen och den sociala ekonomin Inbjudan till Överenskommelsen mellan Västra Götalandsregionen och den sociala ekonomin Vill du vara med och skapa historia? Sedan juni 2012 pågår ett arbete som ska ge invånarna i Västra Götalandsregionen

Läs mer

Guide för sökande av bidraget KREATIVA PLATSER. en del av satsningen Äga rum

Guide för sökande av bidraget KREATIVA PLATSER. en del av satsningen Äga rum Guide för sökande av bidraget KREATIVA PLATSER en del av satsningen Äga rum 1 SAMMANFATTNING Vad är Kreativa platser? Vad är syftet med stödet? Vem kan söka? För vad kan man söka? Vilka områden kan söka?

Läs mer

Datum: Sida: 1 (7) Kortversion av Kulturplan Mariestad

Datum: Sida: 1 (7) Kortversion av Kulturplan Mariestad Datum: Sida: 1 (7) Kortversion av Kulturplan Mariestad 2015 2022 Sida: 2 (7) Inledning Kulturen spelar en allt viktigare roll för samhällsutvecklingen. Därför har också Mariestads kommun tagit fram en

Läs mer

Det handlar om dig. Björn Täljsten vd, Sto Scandinavia AB

Det handlar om dig. Björn Täljsten vd, Sto Scandinavia AB Att jobba på Sto Det handlar om dig Björn Täljsten vd, Sto Scandinavia AB Som medarbetare på Sto är det i grunden dig och dina kollegor det handlar om. Utan att förringa vår fina produktportfölj, är det

Läs mer

kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka

kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka Botkyrka är en inspirerande plats full av möjligheter. Genom kontraster, kreativitet och nyfikenhet skapar vi de bästa förutsättningarna för

Läs mer

Claesson Koivisto Rune Gert Wingårdh Thomas Sandell Tham & Videgård. fotograf Åke E:son Lindman. 1,5-plan

Claesson Koivisto Rune Gert Wingårdh Thomas Sandell Tham & Videgård. fotograf Åke E:son Lindman. 1,5-plan Claesson Koivisto Rune Gert Wingårdh Tham & Videgård fotograf Åke E:son Lindman 1,5-plan 184 thomas sandell, arkitekt SAR och SIR, är en av Sveriges mest uppmärksammade arkitekter och formgivare. Thomas,

Läs mer

Ur läroplan för de frivilliga skolformerna:

Ur läroplan för de frivilliga skolformerna: Samhällsvetenskapsprogrammet och Ekonomiprogrammet på Vasagymnasiet har en inriktning VIP (Vasagymnasiets internationella profil) som passar dig som är nyfiken på Europa och tycker det är viktigt med ett

Läs mer

Riktlinjer för Region Östergötlands kulturstipendier

Riktlinjer för Region Östergötlands kulturstipendier Riktlinjer för Region Östergötlands kulturstipendier Sökbara stipendier Handläggare: Bo Olls Verksamhet: Enheten för kultur och kreativitet, ledningsstaben Datum: 2016-02-17 Diarienummer: RUN 2015-429

Läs mer

ÖSTGÖTAREGIONEN 2020. Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland. Kort information om

ÖSTGÖTAREGIONEN 2020. Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland. Kort information om ÖSTGÖTAREGIONEN 2020 Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland Kort information om 1 Regionförbundet Östsams uppgift är att arbeta för Östgötaregionens utveckling. Regionförbundet har bildats av Östergötlands

Läs mer

Båda dessa grundtyper av organisationer, dessutom organisationer som blandar frivillighet och företagande, finns med i nätverket för social ekonomi.

Båda dessa grundtyper av organisationer, dessutom organisationer som blandar frivillighet och företagande, finns med i nätverket för social ekonomi. I processens inledning genomfördes ett längre seminarium där regionens och Nätverket för social ekonomis representanter diskuterade vilken typ av organisationer den kommande överenskommelsen skulle handla

Läs mer

KONST OCH KULTUR. Ämnets syfte

KONST OCH KULTUR. Ämnets syfte KONST OCH KULTUR Ämnet konst och kultur är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom estetik, idéhistoria, historia, arkitektur samt dans-, film-, konst-, musik- och teatervetenskap. I

Läs mer

Det här är Folkuniversitetet

Det här är Folkuniversitetet Kanske minns du hur det kändes när du lärde dig läsa? Hur du öppnade en dörr och såg världen på ett helt nytt sätt. Hur tecknen som tidigare varit oförståeliga plötsligt fick mening. Hur du i början läste

Läs mer

På vår webb och Facebook informerar vi regelbundet om vad vi gör, publicerar remissyttranden, skrivelser och press- meddelanden ...

På vår webb och Facebook informerar vi regelbundet om vad vi gör, publicerar remissyttranden, skrivelser och press- meddelanden ... Manifest 2014 KLYS Förverkliga kultursamhället! Vi vill att så många som möjligt ska ta del av så mycket kultur som möjligt. Vi vill ha ett brett, mångfacetterat, nyskapande och kvalitativt kulturutbud.

Läs mer

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien I ett examensarbete från Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) av Katarina Buhr och Anna Hermansson i samverkan med Nutek, jämförs det statliga stödet till små och medelstora företags arbete med miljöoch

Läs mer

Nya områden Vad får vi? Vad skulle vi kunna få?

Nya områden Vad får vi? Vad skulle vi kunna få? Vad får vi? Vad skulle vi kunna få? Politiska mål och medel för human arkitektur - Ulf.johannisson@telia.com En cykeltur i nytt område med toppläge vid vattnet DN 110921: Dagens storskaliga nybyggen, framtidens

Läs mer

Examens-/kandidatarbete 2011

Examens-/kandidatarbete 2011 Fa s t i g h e t s u t v e c k l i n g Examens-/kandidatarbete 2011 Gullbergsvass 5:10 - en centralt placerad fastighet i ett område som är under utveckling Gårda 3:12 - en fastighet med en hyresgäst Högsbo

Läs mer

Kultur och värdeskapande. Kulturproduktionens villkor Karlstad 1 oktober 2015

Kultur och värdeskapande. Kulturproduktionens villkor Karlstad 1 oktober 2015 Kultur och värdeskapande Kulturproduktionens villkor Karlstad 1 oktober 2015 Kultur och värdeskapande Utgångspunkten är helt och hållet ekonomisk. Kostnaden för de använda resurserna jämförs med värdet

Läs mer

Handlingsplan för Skapande skola Växjö kommun 2010

Handlingsplan för Skapande skola Växjö kommun 2010 Handlingsplan för Skapande skola Växjö kommun 2010 Målet är att genom en ökad samverkan med kulturlivet, långsiktigt integrera kulturella och konstnärliga uttryck i skolans arbete, vilket bidrar till att

Läs mer

Design Väst goes Tibro

Design Väst goes Tibro Design Väst goes Tibro DESIGN VÄST GOES TIBRO Fyra anrika familjeföretag har matchats med fyra framgångsrika formgivare, alla verksamma i Västsverige. Resultatet är fyra nya produkter som premiärvisas

Läs mer

Examens-/kandidatarbete 2011

Examens-/kandidatarbete 2011 Fa s t i g h e t s u t v e c k l i n g Examens-/kandidatarbete 2011 Gullbergsvass 5:10 - en centralt placerad fastighet i ett område som är under utveckling Gårda 3:12 - en fastighet med en hyresgäst Högsbo

Läs mer

PRESSMATERIAL BOKPROJEKTET MED FANTASIN SOM YRKE

PRESSMATERIAL BOKPROJEKTET MED FANTASIN SOM YRKE PRESSMATERIAL BOKPROJEKTET MED FANTASIN SOM YRKE KONTAKT Telefon: Mathias Worbin 0768 652 305 Mail: mr_wigmannen@bildfobi.se Hemsidor: www.nilssoncrwth.se, www.bildfobi.se Facebook: Konstgruppen Bildfobi

Läs mer

BETÄNKANDET SOU 2015:88 Gestaltad livsmiljö en ny politik för arkitektur, form och design (SOU 2015:88)

BETÄNKANDET SOU 2015:88 Gestaltad livsmiljö en ny politik för arkitektur, form och design (SOU 2015:88) YTTRANDE 2016-04-04 SOU 2015:88 Kulturdepartementet 103 33 Stockholm BETÄNKANDET SOU 2015:88 Gestaltad livsmiljö en ny politik för arkitektur, form och design (SOU 2015:88) SAMMANFATTNING Vi tycker att

Läs mer

Design för bättre affärer Fakta och kommentarer utifrån en undersökning om design i svenska företag, genomförd på uppdrag av SVID, Stiftelsen Svensk

Design för bättre affärer Fakta och kommentarer utifrån en undersökning om design i svenska företag, genomförd på uppdrag av SVID, Stiftelsen Svensk Design för bättre affärer Fakta och kommentarer utifrån en undersökning om design i svenska företag, genomförd på uppdrag av SVID, Stiftelsen Svensk Industridesign, Teknikföretagen och Svensk Teknik och

Läs mer

Formen i Sverige NRMMOMMM

Formen i Sverige NRMMOMMM ä ê ~ ê Ü ~ å Ç ä É Ç å á å Ö Formen i Sverige NRMMOMMM Målgrupp gymnasiet Vi lever i en konsumtionskultur där den ena inredningstrenden avlöser den andra i en allt snabbare takt. På nätet, i livsstilsmagasin

Läs mer

Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan

Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan Gemensamt för samhällsorienterande ämnen Kungsmarksskolan skall i sin undervisning sträva efter att: - arbetet genomsyras av en demokratisk

Läs mer