Dentinbindning med flerstegssystem...6. Sammanfattning...9 Nya förenklade system...10

Transkript

1 Dentinbindning

2 Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är ett underlag från experter. Det innebär att det bygger på vetenskap och/eller beprövad erfarenhet som tas fram av huvudsakligen externa experter på uppdrag av Socialstyrelsen. Experternas material kan ge underlag till myndighetens ställningstaganden. Författarna svarar själva för innehåll och slutsatser. Socialstyrelsen drar inga egna slutsatser. Artikelnr Sättning Tiina Laukkanen Publicerat januari

3 Innehåll Dentinbindning med flerstegssystem...6 Syraetsning...6 Användning av Primer och Adhesiv...7 Sammanfattning...9 Nya förenklade system...10 Självetsande dentinbindningssystem...10 Dentinbindning med enkomponentssystem...11 Sammanfattning...13 Rekommendationer...14 Hälsorisker...14 Referenser...15 Dokumentinformation

4 4

5 Retention till emalj och dentin Retentionen av restaurativt material till oetsad emalj är dålig eftersom en organisk pellikel täcker emaljens yta och minskar dess ytreaktivitet 1,2. Bearbetning av emalj och dentin efterlämnar slipdebris som minskar tandytans ytreaktivitet 3 och därmed också bindningen till rekonstruktionsmaterialet. 5

6 Dentinbindning med flerstegssystem Bindning till emalj/dentin har utvecklats under lång tid. Olika utvecklingsfaser har resulterat i olika generationer av bindningssystem. En aktuell generation av bindningssystem (fjärde generationen) använder följande steg: 1+2) syraetsning (konditionering) 3) applicering av primer-resin och 4) applicering av adhesivt resin (Fig. 1). Syraetsning Vid syraetsning av emalj, avlägsnas den organiska pellikeln och/eller slipdebris varvid en urkalkning sker. Detta ökar emaljens ytenergi, ytråhet samt bindningsyta vilket möjliggör bindning mellan restaurativt material och emalj 4. Vid användning av syror på dentin ökar dentinets ytfuktighet genom vätskeflöde från dentintubuli 5. En urkalkning ger ett nät av exponerade kollagenfibrer utan apatitkristaller. Urkalkningsgraden av emalj/dentin beror på syrans koncentration, ph och appliceringstid 6. De system som etsar emalj och dentin samtidigt benämns total-etch-system. 6

7 Det finns emellertid dentinbindningsystem som istället för etsning av dentinet använder sig av ett annat conditioneringssteg för att bearbeta slipdebrislageret. I sådana system binder sig adhesiv mot ett orört eller modifierat (lättutlöst) slipdebrislager. Bindningen till tandsubstans blir därför beroende av retentionen av detta lager mot tandytan. Denna bindning har visat sig vara svag 7. Användning av Primer och Adhesiv När syralösningen har spolats bort efter etsning, appliceras en primer, ett resin som är baserad på amfifila monomerer (se nedan) för infiltration av kollagennätet. Den därpå följande appliceringen av adhesiv ger en polymerisation mellan de två resinkomponenterna (primer och adhesiv) och en blandning mellan dessa och kollagen, benämnt hybridlager 6, För närvarande anses den mikromekaniska retentionen mellan kollagen och primer/adhesiv vara den viktigaste bindningsmekanismen 6,11,12. För att erhålla diffusion av primer och adhesiv in i den urkalkade nätstrukturen, måste kollagenlagret hållas fuktigt. Uttorkning av dentinet leder till kollaps av kollagen och förhindrar infiltration 10, Amfifila monomerer innehåller två funktionella grupper: en hydrofil, som reagerar med det fuktiga dentinet och en hydrofob, som reagerar med adhesivet. Exempel på sådana monomerer är HEMA (hydroxyethyl methacrylate), 4-META (4-methacryloxyethyl trimellitic anhydride) och BPDM (biphenyl dimethacrylate) 7. Sådana molekyler förbättrar vätbarheten av dentinytan genom att öka dess ytenergi 21. Dessa monomerer blandas med lösningsmedel som t.ex. aceton, alkohol och/eller vatten. Beroende på vilken typ av lösningsmedel som används, kräver dessa primers olika grad av dentinfuktighet för att infiltrera det exponerade kollagenlagret. Primers som innehåller aceton behöver en fuktig dentinyta för att acetonmolekylerna skall kunna tränga undan vattenmolekylerna, ersätta dem och lämna plats för de amfifila monomererna. De senare tar över vattnets tidigare utrymme En torr dentinyta tillåter inte acetonet att penetrera och infiltrationen av kollagenet blir begränsad. Ett överflöd av vatten reducerar också monomerpenetrationen eftersom acetonet konkurrerar med ett stort antal vattenmolekyler. Aceton som lösningsmedel kräver således att dentinytan inte är för våt och inte heller för torr 25,26. Primers med ökande innehåll av vatten som lösningsmedel återställer det kollapsade kollagenlagret till dess ursprungliga struktur och tillåter en diffusion av primer och adhesiv 27. Dentinytans fuktighetsgrad blir mindre viktig och metoden mindre teknikkänslig 28. Det har emellertid rapporterats, att primers som har vatten som lösningsmedel ger lägre bindningsstyrka jämfört med primers som innehåller aceton. Detta p.g.a. reducerad polymerisation i närvaro av vatten 23. Vidare, har variation i dentinbindningskvalitén rapporterats vara delvis operatörsberoende 29. Att det urkalkade kollagenlagret totalt infiltreras av primer och adhesiv anses vara av stor betydelse. En diskrepans mellan höjden av det exponerade kollagenlagret och djupet av monomerinfiltrationen skulle kunna orsaka att kollagenfibrerna degenereras/hydrolyseras med påföljande försämring av bindningsstyrkan 30. Klinisk uppföljning av kaviteter restaurerade med tres- 7

8 tegsdentinbindning system visar goda resultat efter 2 år i klass II kaviteter 31, 3 år i icke kariösa cervikala lesioner 32, 4-års i klass I och II kaviteter 33, 5 års i klass III kaviteter 34. 8

9 Sammanfattning För att uppnå dentinbindning, enligt gängse uppfattning, behövs penetration och polymerisation av adhesiv genom det exponerade kollagenlagret. För att uppnå detta används en primer som ökar dentinets vätbarhet. Primerlösningen avgör graden av ytfuktighet som är nödvändig för lyckad kollageninfiltration. Innan primern kan appliceras rekommenderas syraetsning för att avlägsna slipdebris och exponera nätverket av kollagen. 9

10 Nya förenklade system Två grupper av dentinbindningssystem har utvecklats på senare tid: självetsande och enkomponent system (Fig. 1), vilka uppges reducera arbetstiden och förbättra bindningen till tandsubstansen 35. Dessa system kallas för femte och sjätte generationernas dentinbindning Självetsande dentinbindningssystem I detta system finns komponenterna för etsning och primer i samma flaska. I vissa system kan även adhesivkomponenten vara inkluderad (dessa kallas för all-in-one adhesiver ) 39. Dessa material appliceras direkt på tandytan utan föregående syraetsning och eliminerar på så sätt etsnings-, spolningsoch torkningsstegen som kan vara kritiska och svåra att standardisera kliniskt. Självetsningssystemet skulle kunna minska den variationen i resultat som är operatörsberoende 29, samt eliminera de problem som är relaterade till kollagenfibrernas kollaps efter etsningen och därmed skulle diskrepanser mellan urkalkningen och resininfiltrationsdjupet kunna undvikas 40. Dessa självetsningssystem appliceras direkt på dentin och emalj. Teoretiskt infiltrerar de surgjorda monomererna kollagenfibrerna samtidigt som de är demineraliserande. Syradelen neutraliseras sedan genom kalcium- och fosfatjoner som frigjorts under demineraliseringen, som därmed blir självbegränsande 41,42. Morfologiska undersökningar visar uppkomst av hybridlager, med eller utan inklusion av slipdebrislagret 43. För att uppnå detta, krävs flera appliceringar 39. Det finns emellertid indikationer på att demineralisering av dentinet fortsätter även efter hybridlagrets uppkomst och att diskrepans mellan urkalkningen och resininfiltrationsdjupet uppstår 44. Undersökningar in vitro visar att självetsningssystemen inte är tillräckliga för retention till emalj vilket betyder att ytterligare syraetsning av emalj kan bli nödvändig för en adekvat bindning 42, Vissa system åstadkommer emaljdemineralisering 50-52, men retentionen har ändå visat sig vara lägre jämfört med trestegssystemen 50. Varierande bindningsstyrka till dentin och mikroläckage har rapporterats 35,45, Kemiskt härdade kompositer har rapporterats ej binda sig till all-in-one självetsande adhesiver 64,65. En in vivo-studie har visat att genomsläppligheten i hybridlagret ökar efter ett år 66 med risk för att bindningsstyrkan minskar med tiden 67. Defekter mellan emalj och fyllningsmaterial kan uppkomma efter ett år in vivo 55. En uppföljning av restaureringar av icke kariösa, cervikala lesioner resulterade i 35% fyllningsförlust efter 1 år 68, medan andra uppföljningar i icke kariösa, cervikala lesioner visade bra resultat efter 1 eller 2 år 69,70. Vid en jämförelse mellan självetsanse- och flerstegssystemen, använda vid icke kariösa klass V lesioner, har man visat ett ökat antal misslyckanden över en två-årsperiod för självetsandesystem 71. En studie rapporterade om högt fyllningskvalité i kariösa klass I och II kaviteter efter 6 månader uppföljning

11 Dentinbindning med enkomponentssystem I detta bindningssystem finns primer och adhesiv i samma flaska 25. De funktioner som separat primer och adhesiv har sker nu samtidigt 40. Även om de kallas enkomponents- eller enstegs- system så krävs ett separat etsningssteg och multipla applikationer av primern/adhesiven 54, Frånvaron av en separat primer kan reducera infiltrationsdjupet eller dentinbindningssystemets förmåga till vätning, och därmed reducera bindning och förslutningsförmåga. Några morfologiska undersökningar visar minskad kollageninfiltration för dessa system jämfört med trestegsystemen 76,77. Andra studier rapporterar dock uppkomst av ett hybridlager jämförbart med det som uppnås vid flerstegsteknik I allmänhet rekommenderas för flerstegssystemen, att primern torkas försiktigt för att lösningsmedlet skall avdunsta och att adhesiv hellre borstas än luftblästras tunt. Följs samma anvisningar för de flesta enstegssystem kan det vara omöjligt att avlägsna primerns lösningsmedel utan att tunna ut adhesivet med luftblästring. Å andra sidan kan det vara omöjligt att avlägsna primerns lösningsmedel utan luftblästring 81. Kombinationen av primer och adhesiv i en flaska leder därför till en kompromiss som kan förklara den lägre bindningsstyrkan för vissa enstegssystem 36,53,58,81. En differentiell diffusion av monomerer inom hybridlager har rapporterats, med lokala variationer i hybridlagersammansättning som resultat. Dess stabilitet på längre sikt har därför ifrågasatts 82. Variationen är stor i resultat in vitro vid olika undersökningar för bindningsstyrka 37,54,57,59,73,78,79,81-92 och mikroläckage 84, Det har rapporterats en högre bindningsstyrka för enkomponentsystem jämfört med självetsande system 49,100 och en bättre dentinemaljförsegling 101,102. I flera in vitro studier, minskade bindningsstyrkan av enkomponentsystem markant efter fyra eller sex år i jämförelse med trestegsdentinbindning-versioner 103,104. En tendens till minskning av retention i klass V kaviteter efter ett år in vivo har också rapporterats 105. I likhet med flerstegssystemen anses olika grad av dentinets ytfuktighet påverka adhesionsförmågan i enstegssystemen, beroende på typ av lösningsmedel (aceton, alkohol eller vatten) 73,78,89,90, En viktig observation är att bindningsstyrkan till tandsubstans har rapporterats vara lägre när enkomponentssystem används med kemiskt härdade kompositer jämfört med användning av ljushärdade kompositer 111. De få kliniska studier som finns visar acceptabel retention av komposit restaurationer efter sex månader till tre år 70,72, , men inte alla 121,122. De flesta av dessa undersökningar studerar fyllningar gjorda på icke kariösa, cervikala lesioner 70,112,113,115,117. Vid jämförelse mellan enstegs- och flerstegssystemen, använda vid icke kariösa klass V lesioner, har man visat ett ökat antal misslyckanden över en två- 71 och en tre-årsperiod för enstegsystem 123. Inkompatibilitetsproblem. Det finns flera rapporter om förenklade bindningssystems oförenlighet med kemiskt härdade kompositer 64,65, samt, i vissa fall, med ljushärdade kompositer 129,130. Två orsaker har rapporterats som anledning till denna inkompatibilitet. 11

12 Inhibition av kompositpolymerisering. De icke polymeriserade surgjorda monomererna från all-in-one självetsande bindningssystem och från tvåstegs enkomponentssystem kommer i direkt kontakt med kompositresinets monomerer 58. De surgjorda monomererna i bindningssystemet reagerar med den kemiskt-/dual-härdade kompositens basiska katalysator (oftast basiska tertiära aminer). På så sätt inhiberas produktionen av de fria radikaler vilka skall initiera polymerisering av kompositen 131. Ljushärdande kompositer som använder tertiära aminer som accelerator kan också negativt påverkas av surgjorda monomerer, men då krävs höga koncentrationer 132. Dentinbindningspermeabilitet. I vitalt, fuktig dentin, kommer adhesiven att absorbera och retinera vatten genom vätebindning med de hydrofila komponenterna och fungerar därför som ett permeabelt membran. Detta tillåter vätskerörelse även efter polymerisationen 127. Vattenfyllda kanaler har också identifierats inom den polymeriserade adhesiven 133.De surgjorda monomererna i det syreinhiberade lagret skapar en hypertonisk miljö som orsakar osmotisk transport av dentinvätska från det bondade dentinet genom adhesivlagret till adhesiv/komposit kontaktytan 127. Vattnet blir infångad i den hydrofoba kompositen i form av vatten bubblor ( water blisters ) som agerar som stressutlösare och kan resultera i mekanisk förstörelse av bindningen mellan adhesiven och kompositen 127,134. Den långsamma polymerisationsprocessen för kemiskt härdade kompositer ökar möjligheten för vatten infiltration genom adhesiven mer än i de fall där ljushärdade kompositer användes 131,134. Fenomenet har dock rapporterats även för ljushärdade kompositer som före polymerisering lämnats en längre tid i kontakt med den härdade adhesiven 129,130. Båda fenomenen, kompositpolymerisations inhibition och dentinbindningspermeabilitet, är allvarligare för all-in-one självetsande bindningssystem 134 än för tvåstegs enkomponentssystem 131. Det första fenomenet kan motverkas med användningen av andra katalysatorer som t.ex. vissa natrium salter. Dessa reagera med de surgjorda monomererna och producerar fria radikaler som initierar kemisk polymerisation 131. De flesta av tvåstegs enkomponentsystem som finns har idag denna strategi och inkluderar nu i systemet en separat flaska med katalysator, medan några av all-in-one självetsande adhesiverna innehåller nu flera olika katalysatorer som adhesiv komponenter 132. När dessa adhesiverna används på vitalt, fuktigt dentin, kvarstår ändå adhesiv-permeabilitetsproblemet med konsekvent minskad bindningsstyrka mot kemiskt/dualhärdade 127 och, i vissa fall, ljushärdade 129,130 kompositer. 12

13 Sammanfattning Den nuvarande kunskapen om hur bra de nya förenklade systemen fungerar är begränsad. Avlägsnandet av etsningssteget i de självetsande dentinbindningssystemen verkar ge oförutsägbar bindning till emalj. Således kan ett separat steg för emaljetsning vara nödvändigt. Användandet av enkomponentssystem kräver också ett separat etsningsmoment. Flera all-in-one - system har också introducerats på marknaden. Med dessa, ska etsning, primning och bindning ske i ett steg. För närvarande visar retention till dentin uppnådd med alla dessa system stor variation och bindningskvaliteten är därför svår att förutsäga. Tester av bindningsstyrka och mikroläckage uppvisar stora variationer inom samma bindningssystem. Detta beror dels på skillnader i testningsförfarandet och dels på variationer i sammansättningen för samma produkt. I genomförda in vitro-studier har inget dentinbindningssystem repetitivt uppvisat hög bindningsstyrka eller perfekt förslutna restaurationer. Det finns få kliniska studier och de flesta är korttidsstudier. Några genomförda studier uppvisar goda resultat för vissa enstegs- och flerstegsbindningssystem över 1-3 år, medan andra visar en tendens till hög fyllningsförlust. Det finns fler bevis för att vissa av dessa förenklade systemen är ej kompatibla med kemiskhärdade kompositer och att bindningsstyrkan minskar vid användning mot vitalt, fuktigt dentin. 13

14 Rekommendationer Varje befintligt bindningssystem är tillverkat för att nå dentinbindning enligt en av de ovan redovisade teorierna. Därför skall tillverkarens instruktioner följas omsorgsfullt. Olika bindningssystem innehåller varierande mängder av olika kemiska komponenter. Därför skall bindningssystem från olika tillverkare inte blandas av kompatibilitetsskäl. Forskningsresultat f.n. stödjer ej användning av all-in-one självetsande dentinbindningssystem för cementering av indirekta rekonstruktioner som ej tillåter ljushärdning, eller för cementering mot vital, fuktig dentin. Hälsorisker Alla dentinbindningssystem innehåller allergiframkallande produkter och bör handhas med försiktighet 135. Hud och slemhinnekontakt bör undvikas. 14

15 Referenser 1. Jendresen MD, Glantz P-O: Clinical adhesiveness of selected dental materials. An in-vivo study, Acta Odontol Scand 1981; 39: Stanford JW: Bonding of restorative materials to dentine. Int Dent J 1985; 35: ). 3. Gwinnett AJ: Smear layer: morphological considerations. Oper Dent 1984; Suppl 3: Van Meerbeek B, Lambrechts P, Inokoshi s, Braem M, Vanherle G. Factors affecting adhesion to mineralised tissues. Oper Dent, 1992; Suppl 5: ). 5. Garberoglio R, Brännström M: SEM investigation of human dentinal tubules. Archs Oral Biol 1976; 21: Van Meerbeek B, Inokoshi S, Braem M, Lambrechts P, Vanherle G: Morphological aspects of the resin-dentin interdiffusion zone with different dentin adhesive systems. J Dent Res 1992; 71: Swift EJ, Perdigao J, Heymann HO: Bonding to enamel and dentin: A brief history and state of the art, Quintessence Int 1995; 26: Nakabayashi N, Kojima K, Masuhara E: The promotion of adhesion by the infiltration of monomers into tooth substrates. J Biomed Mater Res 1982; 16: Nakabayashi N: The hybrid layer: a resin-dentin composite. Proc Finn Dent Soc (Suppl I) 1992; 88: Walshaw PR, McComb D: SEM evaluation of the resin-dentin interface with proprietary bonding agents in human subjects. J Dent Res 1994; 73: Nakabayashi N, Ashizawa M, Nakamura M: Identification of a resin-dentin hybrid layer in vital human dentin created in vivo: Durable bonding to vital teeth. Quintessence Int 1992; 23: Nakabayashi N, Watanabe A, Ikeda W: Intra-oral bonding of 4- META/MMA-TBB resin to vital human dentin. Am J Dent 1995; 8: Gwinnett AJ: Moist versus dry dentin: its effect on shear bond strength. Am J Dent 1992; 5: Gwinnett AJ, Kanka JA: Micromorphology of the bonded dentin interface and its relationship to bond strength. Am J Dent 1992; 5: Kanca JA: Resin bonding to wet substrate. I. Bonding to dentin. Quintessence Int 1992; 23: Titley K, Chernecky R, Maric B, Valiquette N, Smith D: The morphology of the demineralised layer in primed dentin. Am J Dent 1994; 7:

16 17. Gwinnett AJ: Chemically conditioned dentin: a comparison of conventional and environmental scanning electron microscopy findings. Dent Mater 1994; 10: Gwinnett AJ. Dentin bond strength after air drying and rewetting. Am J Dent 1994; 7: Walshaw PR, McComb D: SEM characterization of the resin-dentine interface produced in vivo. J Dent 1995; 23: Tay FR, Gwinnett AJ, Pang KM, Wei SHY: Resin permeation into acid-conditioned, moist, and dry dentin: a paradigm using water-free adhesive primers. J Dent Res 1996; 75: Erickson RL: Surface interactions of dentin adhesive materials. Oper Dent 1992; Suppl 5: 81-94). 22. Kanca JA: Effect of resin primer solvent and surface wetness on composite resin bond strength to dentin. Am J Dent 1992; 5: Jacobsen T, Söderholm KJ: Some effects of water on dentin bonding. Dent Mater 1995; 11: Nakabayashi N: Function of hybridized dentin created in subsurface of dentin. In: Proceedings of the International Conference on Dentin/Pulp Complex Quintessence Int 1996: Tay FR, Gwinnett AJ, Wei SHY: Micromorphological spectrum from overdrying to overwetting acid-conditioned dentin in waterfree acetone-based, single-bottle primer/adhesives. Dent Mater 1996; 12: Gwinnett AJ, Tay FR, Wei SHY: Bridging the gap between the overdry and overwet bonding phenomenon - Optimization of dentin hybridization and tubular seal. In: Proceedings of the International Conference on Dentin/Pulp Complex Quintessence Int 1996: Nishiyama N, Asakura T, Suzuki K, Horie K, Nemoto K: Effects of a structural change in collagen upon binding to conditioned dentin studied by 13C NMR. J Biomed Mater Res 1995; 29: Van Meerbeek B, Yoshida Y, Lambrechts P, Vanherle G, Duke ES, Eick JD, Robinson SJ: A TEM study of two water-based adhesive systems bonded to dry and wet dentin. J Dent Res 1998; 77: Jacobsen T: Bonding of resin to dentin. Thesis, Göteborg Pashley DH, Horner JA, Brewer PD: Interactions of conditioners on the dentin surface. Oper Dent Suppl 1992; 5: Kinomoto Y, Inoue Y, Ebisu S: A two-year comparison of resinbased composite tunnel and Class II restorations in a randomized controlled trial. Am J Dent. 2004;17: Van Meerbeek B, Kanumilli PV, De Munck J, Van Landuyt K, Lambrechts P, Peumans M. A randomized, controlled trial evaluating the three-year clinical effectiveness of two etch & rinse adhesives in cervical lesions. Oper Dent. 2004;29: Baratieri LN, Ritter AV: Four-year clinical evaluation of posterior resin-based composite restorations placed using the total-etch technique. J Esthet Restor Dent 2001;13:

17 34. van Dijken JW, Olofsson AL, Holm C. Five year evaluation of class III composite resin restorations in cavities pre-treated with an oxalicor a phosphoric acid conditioner. J Oral Rehabil 1999;26: Tanumiharja M, Burrow MF, Tyas MJ: Microtensile bond strengths of seven dentin adhesive systems. Dent Mater 2000; 16: Frankenberger R, Sindel J, Kramer N, Petschelt A: Dentin bond strength and marginal adaptation: direct composite resins vs ceramic inlays. Oper Dent 1999; 24: Al-Ehaideb A, Mohammed H: Shear bond strength of "one bottle" dentin adhesives. J Prosthet Dent 2000; 84: Ernst CP, Kotter T, Victor A, Canbek K, Brandenbusch M, Willershausen B. Marginal integrity of self- and total-etching adhesives in two different application protocols. J Adhes Dent. 2004;6: Pashley EL, Agee KA, Pashley DH, Tay FR: Effects of one versus two applications of an unfilled, all-in-one adhesive on dentin bonding. J Dent 2002; 30: Prati C, Chersoni S, Mongiorgi R, Pashley DH: Resin-infiltrated dentin layer formation of new bonding systems. Oper Dent 1998; 23: GordanVV, Vargas MA, Cobb DS, Denehy GE: Evaluation of adhesive systems using acidic primers. Am J Dent 1997: 10: Cardoso PE, Placido E, Francci CE, Perdigao J: Microleakage of Class V resin-based composite restorations using five simplified adhesive systems. Am J Dent 1999; 12: Tay, FR, Pashley DH: Aggressiveness of contemporary self-etching systems. I: Depth of penetration beyond dentin smear layers. Dent Mater 2001; 17(4): Oliveira SS, Marshall SJ, Habelitz S, Gansky SA, Wilson RS, Marshall GW Jr. The effect of a self-etching primer on the continuous demineralization of dentin. Eur J Oral Sci 2004;112: Fritz UB, Finger WJ: Bonding efficiency of single-bottle enamel/dentin adhesives. Am J Dent 1999; 12: Hara AT, Amaral CM, Pimenta LAF, Sinhoreti MAC: Shear bond strength of hydrophilic adhesive systems to enamel. Am J Dent 1999; 12: Pradelle-Plasse N, Nechad S, Tavernier B, Colon P: Effect of dentin adhesives on the enamel-dentin/composite interfacial microleakage. Am J Dent 2001; 14(6): Miguez PA, Castro PS, Nunes MF, Walter R, Pereira PN. Effect of acid-etching on the enamel bond of two self-etching systems. J Adhes Dent. 2003; 5: De Munck J, Van Meerbeek B, Satoshi I, Vargas M, Yoshida Y, Armstrong S, Lambrechts P, Vanherle G. Microtensile bond strengths of one- and two-step self-etch adhesives to bur-cut enamel and dentin. Am J Dent. 2003;16: Pashley, DH, Tay FR:"Aggressiveness of contemporary self-etching adhesives. Part II: etching effects on unground enamel." Dent Mater 2001; 17(5):

18 51. Kiremitci A, Yalcin F, Gokalp S. Bonding to enamel and dentin using self-etching adhesive systems. Quintessence Int. 2004;35: Tay FR, Pashley DH, King NM, Carvalho RM, Tsai J, Lai SC, Marquezini L Jr. Aggressiveness of self-etch adhesives on unground enamel. Oper Dent. 2004;29: Perdigao J, Lambrechts P, Van Meerbeek B, Braem M, Yildiz E, Yucel T, Vanherle G: The interaction of adhesive systems with human dentin. Am J Dent 1996; 9: Cardoso PE, Braga RR, Carrilho MRO: Evaluation of micro-tensile, shear and tensile tests determining the bond strength of three adhesive systems. Dent Mater 1998; 14: Opdam NJ, Roeters FJM, Feilzer AJ, Verdonschot EH: Marginal integrity and postoperative sensitivity in Class 2 resin composite restorations in vivo. J Dent 1998; 26: Hannig M, Reinhardt KJ, Bott B: Self-etching primer vs phosphoric acid: an alternative concept for composite-to-enamel bonding. Oper Dent 1999; 24: Bouillaguet S, Gysi P, Wataha JC, Ciucchi B, Cattani M, Godin C, Meyer JM: Bond strength of composite to dentin using conventional, one-step, and self-etching adhesive systems. J Dent 2001; 29: Inoue S, Vargas MA, Abe Y, Yoshida Y, Lambrechts P, Vanherle G, Sano H,Van Meerbeek B: Microtensile bond strength of eleven contemporary adhesives to dentin. J Adhes Dent 2001; 3(3): Miyazaki S, Iwasaki K, Onose H, Moore BK: Enamel and dentin bond strengths of single application bonding systems. Am J Dent 2001; 14(6): Kaaden C, Powers JM, Friedl KH, Schmalz G: Bond strength of self-etching adhesives to dental hard tissues. Clin Oral Investig. 2002; 6(3): Osorio R, Toledano M, de Leonardi G, Tay F. Microleakage and interfacial morphology of self-etching adhesives in class V resin composite restorations. J Biomed Mater Res. 2003; 66B: Hashimoto M, Ohno H, Yoshida E, Hori M, Sano H, Kaga M, Oguchi H. Resin-enamel bonds made with self-etching primers on ground enamel. Eur J Oral Sci. 2003;111: Brackett WW, Haisch LD, Pearce MG, Brackett MGMicroleakage of Class V resin composite restorations placed with self-etching adhesives. J Prosthet Dent. 2004;91: Asmussen E, Peutzfeldt A. Short- and long-term bonding efficacy of a self-etching, one-step adhesive. J Adhes Dent. 2003; 5: Tay FR, Pashley DH, Yiu CK, Sanares AM, Wei SH. Factors contributing to the incompatibility between simplified-step adhesives and chemically-cured or dual-cured composites. Part I. Single-step self-etching adhesive. J Adhes Dent. 2003;5: Sano H, Yoshikawa T, Pereira PNR, Kanemura N, Morigami M, Tagami J, Pashley DH: Long-term durability of dentin bonds made with a self-etching primer, in vivo. J Dent Res 1999; 78:

19 67. Hashimoto M, Ohno H, Kaga M, Endo K, Sano H, Oguchi H: In vivo degradation of resin-dentin bonds in humans over 1 to 3 years. J Dent Res 2000; 79: Brackett WW, Covey DA, St Germain, HA: One-year clinical performance of a self-etching adhesive in class V resin composites cured by two methods. Oper Dent 2002; 27(3): Burrow MF, Tyas MJ. Clinical evaluation of an 'all-in-one' bonding system to non-carious cervical lesions--results at one year. Aust Dent J. 2003;48: Türkün SL. Clinical evaluation of a self-etching and a one-bottle adhesive system at two years. J Dent. 2003;31: van Dijken JW. Durability of three simplified adhesive systems in Class V non-carious cervical dentin lesions. Am J Dent 2004;17: Perdigao J, Geraldeli S, Hodges JS. Total-etch versus self-etch adhesive: effect on postoperative sensitivity. J Am Dent Assoc ;134: Swift EJ, Bayne SC: Shear bond strength of a new one-bottle dentin adhesive. Am J Dent 1997; 10: Koike T, Hasegawa T, Itoh K, Yukitani W, Yamashita T, Wakumoto S, Hisamitsu H: Effect of multiple application of a dentin adhesive on contraction gap width of a resin-based composite. Am J Dent 2002; 15(3): Hashimoto M, Sano H, Yoshida E, Hori M, Kaga M, Oguchi H, Pashley DH. Effects of multiple adhesive coatings on dentin bonding. Oper Dent. 2004;29: Van Meerbeek B, Yoshida Y, Snauwaert J, Hellemans L, Lambrechts P, Vanherle G,Wakasa K, Pashley DH: Hybridization effectiveness of a two-step versus a three-step smear layer removing adhesive system examined correlatively by TEM and AFM. J Adhes Dent 1999; 1(1): Abdalla AI, Garcia-Godoy F: Morphological characterization of single bottle adhesives and vital dentin interface. Am J Dent 2002; 15(1): Vargas MA, Cobb DS, Denehy GE: Interfacial micromorphology and shear bond strength of single-bottle primer/adhesives. Dent Mater 1997; 13: Perdigao J, Baratieri LN, Lopes M: Laboratory evaluation and clinical application of a new one-bottle adhesive. J Esthet Dent 1999; 11: Xie B, Dickens SH, Giuseppetti AA: Microtensile bond strength of thermally stressed composite-dentin bonds mediated by one-bottle adhesives. Am J Dent 2002; 15(3): Wilder AD, Swift EJ, May KN, Waddell SL: Bond strengths of conventional and simplified bonding systems. Am J Dent 1998; 11: Eliades G, Vougiouklakis G, Palaghias G: "Heterogeneous distribution of single-bottle adhesive monomers in the resin-dentin interdiffusion zone." Dent Mater 2001; 17(4):

20 83. Tjan AH, Castelnuovo J, Liu P: Bond strength of multi-step and simplified-step systems. Am J Dent 1996; 9: Finger WJ, Fritz U: Laboratory evaluation of one-component enamel/dentin bonding agents. Am J Dent 1996; 9: Swift EJ, Wilder AD, May KN, Waddell SL: Shear bond strengths of one-bottle dentin adhesives using multiple applications. Oper Dent 1997: 22: Kanca J: One step bond strength to enamel and dentin. Am J Dent 1997; 10: Swift EJ, Perdigao J, Heymann HO: Enamel bond strengths of "onebottle" adhesives. Pediatr Dent 1998; 20: Swift EJ, Perdigao J, Heymann HO, Ritter AV: Shear bond strengths of one-bottle adhesives to moist enamel. J Esthet Dent 1999; 11: Perdigao J, Swift EJ, Gomes G, Lopes GC: Bond strengths of new simplified dentin-enamel adhesives. Am J Dent 1999; 12: Price RB, Hall GC: In vitro comparison of 10-minute versus 24-hour shear bond strengths of six dentin bonding systems. Quintessence Int 1999; 30: Lucena-Martin C, Gonzalez-Rodriguez MP, Ferrer-Luque CM, Robles-Gijon V, Navajas JM: Study of the shear bond strength of five one-component adhesives under simulated pulpal pressure. Oper Dent 1999; 24: Burrow MF, Nopnakeepong U, Phrukkanon S: A comparison of microtensile bond strengths of several dentin bonding systems to primary and permanent dentin. Dent Mater 2002; 18(3): Castelnuovo J, Tjan AH, Liu P: Microleakage of multi-step and simplified-step bonding systems. Am J Dent 1996; 9: Settembrini L, Gultz JP, Scherer W, Kaim J: A single-component bonding system microleakage study. Gen Dent 1997; 45: Santini A, Mitchell S: Microleakage of composite restorations bonded with three new dentin bonding agents. J Esthet Dent 1998; 10: Yap AU, Ho KS, Wong KM: Comparison of marginal sealing ability of new generation bonding systems. J Oral Rehabil 1998; 25: Guzman-Armstrong S, Mitchell RJ: Surface coating and leakage of dentin-bonded resin composite restorations. J Dent 2002; 30(2-3): Kubo S, Yokota H, Sata Y, Hayashi Y: Microleakage of self-etching primers after thermal and flexural load cycling. Am J Dent 2001; 14(3): Gagliardi RM, Avelar RP: Evaluation of microleakage using different bonding agents. Oper Dent 2002; 27(6): Ceballos L, Camejo DG, Victoria Fuentes M, Osorio R, Toledano M, Carvalho RM, Pashley DH. Microtensile bond strength of total-etch and self-etching adhesives to caries-affected dentine. J Dent ;31:

21 101. Gregoire G, Joniot S, Guignes P, Millas A. Dentin permeability: self-etching and one-bottle dentin bonding systems. J Prosthet Dent. 2003;90: Fabianelli A, Kugel G, Ferrari M. Efficacy of self-etching primer on sealing margins of Class II restorations. Am J Dent. 2003;16: De Munck J, Van Meerbeek B, Yoshida Y, Inoue S, Vargas M, Suzuki K, Lambrechts P, Vanherle G: Four-year water degradation of total-etch adhesives bonded to dentin. J Dent Res 2003; 82(2): Frankenberger R, Strobel WO, Lohbauer U, Kramer N, Petschelt A. The effect of six years of water storage on resin composite bonding to human dentin. J Biomed Mater Res. 2004;69B: Takahashi A, Inoue S, Kawamoto C, Ominato R, Tanaka T, Sato Y, Pereira PN, Sano H: In vivo long-term durability of the bond to dentin using two adhesive systems. J Adhes Dent 2002; 4(2): Hashimoto M, Ohno H, Kaga M, Sano H, Endo K, Oguchi H: The extent to which resin can infiltrate dentin by acetone-based adhesives. J Dent Res 2002; 81(1): Gregoire GL, Akon BA, Millas A: Interfacial micromorphological differences in hybrid layer formation between water- and solvent-based dentin bonding systems. J Prosthet Dent 2002; 87(6): Nakaoki Y, Nikaido T, Burrow MF, Tagami J: Effect of residual water on dentin bond strength and hybridization of a one-bottle adhesive system. Oper Dent 2002; 27(6): Pioch T, Staehle HJ, Wurst M, Duschner H, Dorfer C: The nanoleakage phenomenon: influence of moist vs dry bonding. J Adhes Dent 2002; 4(1): Reis A, Loguercio AD, Azevedo CL, de Carvalho RM, da Julio Singer M, Grande RH. Moisture spectrum of demineralized dentin for adhesive systems with different solvent bases. J Adhes Dent. 2003; 5: Sanares AM, Itthagarun A, King NM, Tay FR, Pashley DH: Adverse surface interactions between one-bottle light-cured adhesives and chemical-cured composites. Dent Mater 2001; 17(6): Burrow MF, Tyas MJ: 1-year clinical evaluation of one-step in non-carious cervical lesions. Am J Dent 1999; 12: Schoch M, Kramer N, Frankenberger R, Petschelt A: Direct posterior composite restorations with a new adhesive system: oneyear results. J Adhes Dent 1999; 1: Merte K, Frohlich M, Häfer M, Hirsch E, Schneider H, Winkler M: Two-year clinical performance of two primer adhesives on class V restorations. J Biomed Mater Res 2000; 53: Tyas MJ, Burrow MF: Clinical evaluation of EBS dentine bonding agent: one year results. Aust Dent J 2000; 45:

22 116. Perdigao J: Dentin bonding as a function of dentin structure. Dent Clin North Am 2002; 46(2): Swift EJ, Perdigao J, Wilder AD, Heymann HO, Sturdevant JR, Bayne SC: Clinical evaluation of two one-bottle dentin adhesives at three years. J Am Dent Assoc 2001; 132(8): Burke FJ, Crisp RJ, Bell TJ, McDermott K, Lamb JJ, Siddons C, Weller B, Balkenhol M.: Clinical evaluation of Solitaire-2 restorations placed in United Kingdom general dental practices: 1-year report. Quintessence Int. 2003;34: Türkün SL, Türkün M, Ozata F. Two-year clinical evaluation of a packable resin-based composite. J Am Dent Assoc Sep;134(9): Lundin SA, Rasmusson CG: Clinical evaluation of a resin composite and bonding agent in Class I and II restorations: 2-year results. Quintessence Int 2004;35: Tyas MJ, Burrow MF. Three-year clinical evaluation of One- Step in non-carious cervical lesions. Am J Dent. 2002;15: Brackett WW, Dib A, Brackett MG, Reyes AA, Estrada BE. Two-year clinical performance of Class V resin-modified glasslonomer and resin composite restorations. Oper Dent. 2003;28: van Dijken JW: Clinical evaluation of three adhesive systems in class V non-carious lesions. Dent Mater 2000; 16: Hagge MS, Lindemuth JS: Shear bond strength of an autopolymerizing core buildup composite bonded to dentin with 9 dentin adhesive systems. J Prosthet Dent. 2001;86: O'Keefe KL, Powers JM: Adhesion of resin composite core materials to dentin. Int J Prosthodont. 2001;14: Swift EJ Jr, Perdigao J, Combe EC, Simpson CH 3rd, Nunes MF: Effects of restorative and adhesive curing methods on dentin bond strengths. Am J Dent. 2001;14: Tay FR, Pashley DH, Suh BI, Carvalho RM, Itthagarun A. Single-step adhesives are permeable membranes. J Dent. 2002;30: Cheong C, King NM, Pashley DH, Ferrari M, Toledano M, Tay FR. Incompatibility of self-etch adhesives with chemical/dualcured composites: two-step vs one-step systems. Oper Dent. 2003;28: Tay FR, King NM, Suh BI, Pashley DH. Effect of delayed activation of light-cured resin composites on bonding of all-in-one adhesives. J Adhes Dent. 2001;3: Tay FR, Pashley DH, Suh B, Carvalho R, Miller M: Singlestep, self-etch adhesives behave as permeable membranes after polymerization. Part I. Bond strength and morphologic evidence. Am J Dent. 2004;17: Tay FR, Suh BI, Pashley DH, Prati C, Chuang SF, Li F. Factors contributing to the incompatibility between simplified-step adhesives and self-cured or dual-cured composites. Part II. Singlebottle, total-etch adhesive. J Adhes Dent ;5:

23 132. Suh BI, Feng L, Pashley DH, Tay FR. Factors contributing to the incompatibility between simplified-step adhesives and chemically-cured or dual-cured composites. Part III. Effect of acidic resin monomers. J Adhes Dent. 2003;5: Tay FR, Pashley DH. Water treeing--a potential mechanism for degradation of dentin adhesives. Am J Dent. 2003; 16: Tay FR, Pashley DH, Yiu CK, Sanares AM, Wei SH. Factors contributing to the incompatibility between simplified-step adhesives and chemically-cured or dual-cured composites. Part I. Singlestep self-etching adhesive. J Adhes Dent. 2003;5: Örtengren U: On composite resin materials. Degradation, erosion and possible adverse effects in dentists. Thesis. Göteborg

24 Dokumentinformation Institution: Socialstyrelsen, Kunskapscenter för Dentala Material Titel: Dentinbindning Dokumentdatum: Version: 3.0 Publiceringshistorik Version Version Personlig huvudman/huvudexpert: Pierluigi Coli, LDS, Odont. dr. Dokumenttyp: Underlag från experter 24