Mer än stål ur ugnen. förändringens. i Vasa får jobba. blir rektor. förlovade. Strikta miljökrav kräver att koldioxidutsläppen halveras.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Mer än stål ur ugnen. förändringens. i Vasa får jobba. blir rektor. förlovade. Strikta miljökrav kräver att koldioxidutsläppen halveras."

Transkript

1 MfÅA NR Lars biomassans Hassel förlovade blir rektor land i umeå En Brasilien lång ÅA-karriär har enorma avslutas arealer när och professorn väldig kapacitet i redovisning för tar produktion över Handelshögskolan av biomassa. vid Finland Umeå har universitet. expertis. Teknisk Ett decennium service i förändringens i Vasa får jobba hårt bransch Den omfattande fristående enheten saneringarna och MediaCity reparationerna firade tioårsjubileum. press Det också är mindre på den tv har satt ökad tekniska på programmet personalen. i dag. AKtuellt Forskning studier & undervisning Internationellt organisation Mer än stål ur ugnen Strikta miljökrav kräver att koldioxidutsläppen halveras. Nu Med vill nya han modeller tillbaka kan för stålindustrin att lära sig språket producera mer än enbart stål.

2 START MfÅA INNEHÅLL NR 13/ Meddelanden från Åbo Akademi ges ut av Åbo Akademi. Tidningen utkommer under terminerna varannan fredag och sänds till huvuddelen av akademins anställda samt bl.a. till massmedia, till universitet och högskolor i Norden, till kommuner, bibliotek och gymnasier i Svenskfinland, till medlemmar i Akademiföreningen Åbo Akademiker r.f. och till vissa personer verksamma inom politik, förvaltning och näringsliv. REDAKTION Peter Sandström, chefred. (tj.l.) Nicklas Hägen, chefred. (vikarie) tfn (02) e-post: Marcus Prest, red. (vikarie) tfn (02) e-post: ny krabba i östersjön Slamkrabban har etablerat sig i Åbo skärgård de senaste åren. Läs mer på sidan 8 Kurser för ökat tempo 3 Hållbarhet kräver koll på helheten 4 Biomassa istället för olja 6 FAQ för skribenter 10 Lättillgänglig geologi på nätet 12 Förändring som rörelse 13 MediaCity jubilerade 14 Veckans skribent: Marina Lassenius 18 WEBBREDAKTÖR Peter Siegfrids tfn (02) e-post: REDAKTÖR I VASA Ari Nykvist tfn (06) e-post: ADRESS Åbo Akademi, Domkyrkotorget 3, Åbo. Telefax: (02) E-POST WWW ANSVARIG UTGIVARE Kommunikationschef Thurid Eriksson tfn (02) e-post: Tidningen trycks av Tammerprint och upplagan är ex. ISSN Åbo Trycksak frågor & svar Studiekansliets öppethållningstider har ändrats Pia-Maria Kallio, studiechef för informationsteknologi och biovetenskaper, svarar på några allmänna frågor angående öppethållningstider och studiekansliet. Vilka är de nya öppethållningstiderna? Våra dörrar här på andra våningen i Gripen är öppna mellan klockan 10 till klockan 15, måndag till torsdag. Tidigare hade vi stängt mellan 12 och 13. Det har vi inte mera. Man kan ramla in när som helst under de här tiderna? Ja, men om man har ett längre ärende är det bra om man bokar tid på förhand. Ifall man kommer i ett enklare allmänt ärende går det ju att diskutera med vem som helst av oss, men ska man diskutera något som ha r att göra med ens eget ämne mera specifikt är det bra att få prata med någon som har ämnet som sitt ansvarsområde. Hittar man er på nätet? Ja. Enklast för en studerande är det att gå in på abo.fi/student/vemgorvad. Därifrån hittar man lätt vidare dit man ska. Studiekansliet alltså öppet måndag till torsdag, klockan 10 till 15! text&bild Marcus prest

3 aktuellt snabbkurser Tidsplanering, stresshantering, jobbsökning, ämnesdatabaser, elektroniska böcker... Stödenheter erbjuder korta kurser som stöder genomströmningen. kurser för ökat tempo För att underlätta skrivandet av kandidat- och magisteravhandling, de studerandes övergång till arbetslivet och därigenom genomströmningen, erbjuder Åbo Akademis bibliotek, Arbetsforum och Lärcentret kortkurser i de områden de är specialiserade inom. Till exempel kan man beställa en snabbkurs i informationssökning, arbetslivsfärdigheter eller studiepsykologi. Det är alltså fråga om mycket varierande kurser som riktar sig till både studerande och/eller lärare. Kurserna har olika teman och kan hållas under olika former alltifrån ett möte under personalens morgonkaffe till en två timmars föreläsning i samband med undervisningen i enlighet med beställarens behov. Det är en hårdare takt på studierna nu än tidigare. I dag har de studerande inte längre obegränsad studietid och de borde få 55 studiepoäng per läsår. Vi vill se till att det åtminstone inte är studiefärdigheterna som gör att de snubblar på vägen, säger lärcenterchef Tove Forslund. Liknande kurser har erbjudits också tidigare men för att öka kursernas synlighet har de nu samlats på ett och samma ställe. Kurser kan enkelt beställas genom att fylla i en blankett eller direkt ta kontakt med stödenheterna. Stödenheterna ordnar också framöver kurser på egen hand och kurser som hör till gruppen Akademiska studiefärdigheter ger motiverande studiepoäng. Vi har kurser som vi håller regelbundet men det har varit svårt att locka folk till dem. Till exempel blir arbetslivsfärdigheter allt viktigare och många studerande säger sig sakna dessa i utbildningen. Ändå har Eva Costiander- Huldén (fr.v.), Matias Erlund och Tove Forslund hoppas kurserna ska hjälpa till att öppna dörrarna ut från universitetet. de svårt att hitta till våra kurser, säger Matias Erlund, koordinator vid Arbetsforum. Vid stödenheterna hoppas man att allt fler ämnen skulle integrera kurserna i sina studieprogram. Samhällsvetarna har kommit längst i att integrera dessa kurser i undervisningen. De har obligatoriska kurser i informationssökning både under det första och tredje studieåret, säger bibliotekarie Eva Costiander-Huldén. Genom att erbjuda kurserna integrerat när de behövs i samband med avhandlingsskrivande får de studerande kunskaperna när de behöver dem, säger Forslund. I en snabbt föränderlig värld ger stödenheternas kurser lärare ute bland ämnena möjlighet att fokusera på sina ämnesområden, och överlåta den studietekniska undervisningen åt andra. Till exempel informationssökning är ett område där den tekniska utvecklingen varit snabb. Vi går mot en allt större digitalisering med elektroniska tidskrifter, böcker och databaser. Vi kan till exempel handleda studenterna att bygga upp smarta sökstrategier, demonstrera vilka elektroniska tidskrifter som finns inom ett ämnesområde, eller hjälpa till att ladda ner bibliotekets e- böcker till mobil eller läsplatta, säger Costiander-Huldén. Information om kurserna hittas på: Text & foto Nicklas Hägen NoterAT Åbo Akademi avancerar på rankingen Åbo Akademi har gått framåt från platserna till på QS lista över toppuniversitet. Sammanlagt har QS granskat universitet världen över. Bäst av de finska universiteten klarade sig Helsingfors universitet, som kom på 78 plats. Åbo universitet rankades på plats 211. Föreläsning om västerländsk välfärd Åbohögskolornas förening för social och ekonomisk forskning r.f. bjuder in till årets Mauno Koivisto-föreläsning. Föreläsningen ges av professor Walter Korpi i Tauno Nurmela-salen i Åbo universitets huvudbyggnad med start kl. 14 den 12 oktober. Rubriken är The Rise and Decline of Western Full Employment Welfare States, 1920s 2005: Distributive Conflict, Partisan Politics, and the Unified Theory. Föreningen är en tvåspråkig förening som är verksam vid högskolorna i Åbo. Inbjudan riktar sig till allmänheten. 03

4 forskning stålproduktion Hårdare miljökrav gör att stålproduktionen i Norden ställs inför stora utmaningar. Hamid Ghanbari är en av forskarna vid institutionen för kemiteknik som under professor Henrik Saxén gör upp modeller för en stålproduktion integrerad i den kringliggande industrin. Hållbarhet kräver koll på helheten 04 Motivet för utvecklingen av stålindustrin var tidigare att helt enkelt få ut mera produkt ur den insats energi och material man satte in. Kalkylen var helt och hållet dominerad av ekonomiska perspektiv, som i dagens värld kan te sig kortsiktiga. I det som kallas hållbar stålproduktion tas förutom de krassa ekonomiska beräkningarna även miljöeffekter och sociala verkningar i beaktande. Den nordiska stålproduktionen är redan den effektivaste i världen. Men i och med EU:s miljödirektiv och begräsningar av koldioxidutsläpp måste industrin förbättra sin teknologi och sina processer ytterligare för att kunna konkurrera globalt, säger Hamid Ghanbari, doktorand i kemiteknik. Fem till sju procent av hela industrins koldioxidutsläpp kommer från stålproduktion och sjuttio procent av stålproduktionens koldioxidutsläpp kommer från masugnarna. Det är alltså på ugnarna man måste koncentrera sig för att nå EU:s mål som är att dra ner koldioxidutsläppen från stålindustrin med femtio procent. Vad är det som gör den nordiska produktionen effektiv? Det är helheten i processen, allt från utvinningen av råmaterialet till förädlingen till själva produktionsprocessen. Finns det något enskilt som går att peka på som gör att det blir effektivt? Nej, det är som att jämföra två bilar. Det är oftast ingen enskild faktor som gör den ena bilen bättre än den andra. Det är slipandet av alla detaljer som avgör, att man alltså lyckats tänka i helheter när man planerat beståndsdelar. Vad är det som du och forskargruppen du är medlem i gör? Vi arbetar på matematiska modeller för att ge den bästa möjliga lösningen på hur man planerar en process i ett stålverk, och vi arbetar på olika kortsiktiga och långsiktiga modeller för att få ner koldioxidutsläppen. Ett alternativ som undersöks är möjligheten att binda koldioxid i slagg från stålproduktionen eftersom det i Finland av geologiska orsaker inte går att pumpa den ner i marken. Vilka är de geologiska omständigheter som gör det omöjligt? Det skulle det krävas att vi hade underjordiska reservoarer, som till exempel gamla oljefält. Men för att svara på frågan om vad vi gör på institutionen, så handlar det om att när man planerar helheten i ett stålverk så finns det en enorm mängd saker att ta i beaktande. Hur mycket som ska tas i beaktande beror på hur stor effektradie man tänker sig att verksamheten har. I de modeller vi arbetar med finns det mer än 5000 olika alternativa scenarion. Vilket scenario man väljer beror på vad beställaren är ute efter. Kan du nämna några variabler? En omständighet är vilka ekonomiska medel man kan satsa, en annan hur omfattande man bedömer att miljöaspekterna är, och så vidare. Men de stora frågorna kommer i samband med att man orienterar sig i helheten. Hur ser infrastrukturen kring stålverket ser ut? Stålverk har kraftverk kopplade till sig som genererar ström som går att föra ut till det landsomfattande nätet och värmen som alstras i processen och i kraftverket förs vidare till det regionala fjärrvärmenätet. En av optimeringsfrågorna hör ihop med klimatväxlingarna under året i Finland, behoven ser väldigt olika ut vinter och sommar. Det nya, som är en del av det vi forskar i, är möjligheten att ta tillvara avgaserna från ugnarna. Det bildas till exempel kolmonoxid som går att omvandla till metanol. Hur då? Genom att man i en reaktor tillsätter kväve får man metanol och metanolen är användbar för den kemiska industrin. Det finns även andra biprodukter som går att ta tillvara. Förutsättningarna för att bygga

5 05 Stålproduktionen i Norden hör till den effektivaste i världen. Hårdare miljökrav gör att man måste utveckla ny teknologi för att få ner koldioxidutsläppen. En strategi är att djupare integrera stålproduktionen i den industriella infrastruktur som ligger runtomkring fabriken. (FOTO: Rautaruukki Corporation) ut de anläggningar som krävs och möjligheterna att sälja metanolen blir sedan en del av modellen vi arbetar med. Dessutom undersöker vi olika möjligheter att ersätta en del av stenkolet som används för att hetta upp smältugnarna med till exempel träkol. De data vi använder oss av kommer från Ruukki i Brahestad. En fråga med många konsekvenser är vad som händer ifall man börjar använda inhemsk biomassa i större utsträckning. Vad har det för effekt på de delar av industrin som annars är beroende av biomassan, främst pappersindustrin och skogsindustrin i övrigt. Det här är ett exempel på samhällseffekter som man måste beakta. text & Foto marcus prest hamid ghanbari Hamid Ghanbari är hemma från Isfahan i Iran. Han tog sin kandidatexamen vid Isfahan University of Technology och sin magisterexamen i kemiteknik från University of isfahan Persiens forna huvudstad Isfahan, som ligger 350 kilometer söder om Teheran var en gång en av världens största städer. Om man besöker Iran är Isfahan Tehran. Efter det arbetade han som lärare i mekanisk vätskefluidmekanik på avdelningen för kemisk tekniska fakulteten vid University of Tehran. Ghanbari hade inte planerat att stanna i Åbo. Men jag fann att jag gillade värmeflöde värmeteknik som ämne, även om det var olikt det jag tidigare forskat i. Jag trivs med att arbeta med min förman, mina rådgivare och kollegor. ett mål jag rekommenderar. Staden har många vackra gamla palats och massor av historiska sevärdheter, säger Hamid Ghanbari.

6 workshop biomaterial NOBRE, Network of Excellence in Biomass and Renewable Energy är ett ambitiöst projekt för att föra samman och utveckla Finlands och Brasiliens biomaterialforskning och bioindustri. Biomassa istället för olja 06 Den första workshopen i konvertering av biomassa mellan Finland och Brasilien hölls vid Åbo Akademi i Åbo under den tolfte och trettonde september. Jag kan inte erinra mig att Brasilien någonsin skulle ha skickat en liknande delegation till Europa, säger Pedro Fardim, professor i fysikalisk kemi vid ÅA. De skickade folk från alla de stora universiteten som sysslar med biomassa och biobränslen, representanter från olika program som motsvarar Finlands Akademi och TEKES, representanter från Braskem, det vill säga världens femte största petroleumföretag, och den brasilianska ambassadören i Finland, Norton de Andrade Mello Rapesta närvarade också. Från den finländska sidan hade vi representanter från Aaltouniversitetet, Uleåborgs universitet, Villmanstrands universitet, Åbo universitet, VTT, UPM, Stora Enso, Chempolis (ett finländskt bioraffinaderiföretag baserat i Uleåborg), Finlands Akademi och TEKES. Workshopen var uppdelad på två dagar. Under den första dagen gick deltagarna igenom vad som är state of the art i de respektive länderna gällande utbildning, forskning, industrins beredskap, och infrastrukturen kring produktion och forskning av biomassa. Under den andra dagen diskuterade grupper komponerade av experter från respektive land och olika områden fyra olika ämnen. Ett genomgående tema var att diskutera modeller där biomassa ersätter olja. De olika ämnena som diskuterades var för det första, hur utveckla material från biomassa. För det andra, hur utveckla användbara kemikalier ur biomassa. För det tredje, biomassa som förnybar energi. En parantes här är att vi inte är intresserade av palmolja, eftersom palmolja avsett för bränsle är i direkt konflikt med matproduktionen och Brasilien sysslar i alla fall inte i huvudsak med palmolja som bränsle utan med sockerrör. För det fjärde diskuterade vi utbildning. Brasilien ser på det finländska utbildningssystemet med stor respekt. Det hänger ihop med fina resultat men också med hur universiteten och det finländska näringslivet samarbetar. Var finns ni konkret just nu? NOBRE, det vill säga the Network of Excellence in Biomass and Renewable Energy, är ett femårsprojekt, det här var den första gemensamma workshopen. Allmänt taget kan man säga att Finland ligger väl framme i Brasilien. Det beror på ett bra engagemang från Finlands sida över hela skalan. Det som nu görs är att kartlägga förutsättningarna, knyta kontakter och sätta igång projekt. Brasilien har sedan oljekrisen på sjuttiotalet satsat på att göra sig självförsörjande inom energisektorn. Det är man nu. Det intressanta är att av den totala energiförbrukningen i Brasilien baserar sig 47 procent på förnyelsebara källor. I den siffran inkluderas även transportens energikonsumtion, det vill säga personbilar, bussar, lastbilar. Vid bränslestationerna i Brasilien kan man välja mellan biodiesel, etanol, naturgas och bensin med en etanolkomponent. Brasilien har ändå en stor brist på ingenjörer i kemiteknik och söker aktivt arbetskraft hos universiteten i Europa. Hur tycker du att workshopen gick? Bara det att de här människorna mötte varandra var en succé. Det var det annars också. Många representanter från den finländska sidan var alldeles lyriska över möjligheterna som öppnar sig. Det här är viktigt. Det handlar om att integrera forskning och industri i en hållbar vision om framtiden. text marcus prest Jag kan inte erinra mig att Brasilien någonsin skulle ha skickat en liknande delegation till Europa.

7 07 biobränslen 1 Biobränslen i Brasilien Brasilien anses ha världens längst utvecklade hållbara biobränslemarknad och -produktion, detta bland annat tack vare landets enorma jordbruks-arealer och en teknologiskt välutvecklad jordbruksproduktion. Inga lätta fordon använder sig av enbart fossila bränslen. Över 90 procent av alla bilar sålda sedan 2009 är flexfuel-bilar. biobränslen 2 Konkurrensen mellan mat och biobränsle Den brasilianska bioenergin kommer främst från sockerrör. Den brasilianska regeringen hävdar att landets biobränsleprogram inte bidragit till höjningen av matpriser. Orsaken till höjda matpriser sägs ligga i att man i USA och Europa konverterat matproducerande jordbruksmark till bränsleproducerande. I USA har till exempel majs sålts som bränsle istället för mat. Andra generationens biobränslen, även kallade avancerade biobränslen, är svårare att utvinna: de hämtas till exempel ur slaggprodukter från livsmedelsproduktionen och skogsindustrin. konsumenter Medvetenhet kontra prestanda Mainstreamkonsumenter verkar inte vara villiga att betala för bioprodukter om deras prestanda inte motsvarar produkter gjorda på fossila material. Till produktlinjer där biomaterial kunde ersätta fossila material hör till exempel: textiler, gödsel, matförpackningar, transport (däck, bränsle, plastdelar, etc.), bostäder (målfärg, ytbehandlingsmedel, isoleringsmaterial, etc.) rekreation (skor, cyklar, våtdräkter, golfutrustning, campingutrustning), kommunikation (plastdelar, bläck, pappersprodukter, LCD-skärmar, etc), hälsoprodukter. exploateringen av arktis Isen på Arktis verkar smälta och nationerna som är samlade kring nordpolen, det vill säga främst USA, Kanada, Ryssland, Norge och Danmark förbereder sig på att exploatera området för gruvdrift och oljeborrning. Ur ett klimatpolitiskt och miljömässigt perspektiv låter det som ett dystert scenario. Det finns enorma utmaningar. Men aldrig har vi varit bättre rustade att möta dem än vad vi är nu. Och möjligheterna att övergå till förnyelsebara bränslekällor och att ersätta olja plast och andra material och göra produkter nedbrytbara har inte någonsin varit större, säger Pedro Fardim. En framtid där vi inte är beroende av fyndigheterna i Arktis är ett möjligt scenario.

8 marinbiologi slamkrabban Östersjön har berikats med en ny krabba som verkar stortrivas i Åbo skärgård. Allt tyder på att Slamkrabban har kommit för att stanna. Nya klor under ytan 08 Den kniper nog och de är ganska snabba. Det är inte så att man behöver akta sig som i Norge eller Danmark där det finns många större krabbarter, men det känns nog när den hugger. Anna Törnroos, forskare i miljö- och marinbiologi vid Åbo Akademi, pratar om en ny bekantskap som uppmärksamma strandbesökare har kunnat se i vattnet i Åbo skärgård de senaste somrarna. Den så kallade Slamkrabban (lat: Rhithropanopeus harrisii) har på några år etablerat sig under ytan här. Namnet är lite missvisande för krabban finns också i blåstångsbältet och på stränder. Storleken varierar men ligger vanligtvis runt en och en halv centimeter. En amerikan från Polen? Krabban är en främmande art i Östersjön och har antagligen kommit till Finland från Nordamerika med fartygens barlastvatten. Allt tyder på att den är här för att stanna. Vi tror att krabban har kommit till oss från Nordamerika via till exempel Polen, men den är rätt global och vi vet i detta skede ännu inte hur dess genetiska profil ser ut, säger Törnroos. Det finns många andra typer av krabbor som har kommit till Östersjön men inte kunnat reproducera sig, men den här arten har reproducerat sig enormt. Den finns nu överallt utanför Åbo, från norra Nagu till Iniö upp mot Gustavs, och inne i vikarna finns det hur mycket som helst av dem. Åbo skärgård är dock inte ensamt i Östersjön om att erbjuda husrum för Slamkrabban. Den lever också i Polen men där förekommer den mycket lokalt. Hos oss har den spritt sig vidare. Orsaken är antagligen att krabban inte har en parasit här så som den har i de nordamerikanska vattnen, och som håller dess antal nere där. Om det finns såna parasiter här ser vi i framtiden, säger Törnroos. Vi får se hur stor roll krabban kommer att få i Östersjön men jag tror inte att den är något hot. Ingen art har ännu lyckats ta sig in och konkurrera ut någon annan här, även om det kan ske lokala förändringar. Snarare är krabban kanske ett tillskott. De första slamkrabborna hittades utanför Nådendal 2009, och väckte genast marinbiologernas intresse. Forskningen har legat till grund för Charlotta Björklunds magisteravhandling som blir klar till jul. Men forskargruppens intresse för Slamkrabban tar inte slut med det, och marinbiologerna hoppas att folk ska ta kontakt när de stöter på krabban. En del av forskningen görs i samarbete med Åbo universitet, vars forskare också hittat krabban vid universitetets forskningsstation på Själö. I laboratorieexperiment har krabban visat sig äta det mesta, vilket är mycket vanligt bland djuren i Östersjön. Utifrån sådana experiment är det dock svårt att säga vad krabban föredrar. Vid Åbo universitet har man fokuserat mera på vad krabban äter och hur den uppför sig i miljön, medan vi har koncentrerat oss på mer ingående födoanalyser i form av isotopanalyser. Genom att se på kväve- och kolhalterna i krabban och jämföra dem med andra arter kan vi bestämma krabbans roll i födoväven och se om den till exempel är en predator eller växtätare. Inte mycket till mat En detalj som fångat forskarnas uppmärksamhet är att krabban är större här än den är hemma i Nordamerika. Det är ovanligt för vanligtvis brukar arter vara mindre i Östersjön. Ta till exempel blåmusslan, som är liten här men redan till exempel på den svenska västkusten går att äta. Kan man äta slamkrabbor? Vi har inte hunnit försöka äta dem ännu men visst kan man tänka sig det även om det är mycket lite kött på dem, säger Törnroos. Åtminstone verkar abborrarna gilla dem för vi har hittat krabbor i ett antal abborrar redan. Man kunde tänka sig att använda dem som bete för fiske om inte annat. Det kan man pröva om man har Slamkrabbor på stugan. Text Nicklas Hägen

9 09 tipsa! Slamkrabban har lyckats reproducera sig flitigt i Östersjön. Den producerar mycket ägg, som också syns på bilden. För att forskarna ska kunna följa spridningen får den som hittar Slamkrabbor gärna höra av sig till marin- och miljöbiologi vid Åbo Akademi, tfn (Anna Törnroos), eller ELY-centralen.

10 bok handledning Problem med uppsatsen eller avhandlingen? Ny bok hjälper både studerande och handledare. FAQ för skribenter 10 Att köra fast och inte hitta en väg framåt i gradu- eller avhandlingsarbetet är inte ovanligt. Även om handledaren gör sitt bästa. Och det är inte bra i dessa tider då också Åbo Akademi av olika orsaker vill öka genomströmningen och antalet examinerade. Men sedan mitten av 90-talet har ändå både den som skriver en uppsats eller en avhandling och handledarna haft bra hjälp av PeD Rainer Nybergs bok om att skriva vetenskaplig text. Nu har professor emeritus Nybergs bok kommit ut i en femte och 100 sidor tjockare upplaga på Studentlitteratur. Redaktör för boken Skriv vetenskapliga uppsatser, examensarbeten och avhandlingar (Studentlitteratur, 2012) är även docent Annika Tidström. Medförfattare är PeM och doktorand Jessica Aspfors och PeD Gunilla Eklund. Bibliotekarier i både Finland och Sverige har också bidragit med texter till boken och kontrollerat de råd som ges om informationssökning. Då jag på 1990-talet handledde mina egna gradustuderande, började jag samla på mig de lappar med olika frågor och problem jag uppmanat dem att skriva till mig före graduseminarierna. Eftersom samma frågor återkom år efter år började jag skriva svar på studenternas frågor. Det blev först ett litet kompendium och sedan i mitten på 1990-talet en bok om vetenskapligt skrivande framför allt inom beteendevetenskaper. Sedan dess har mycket hänt och det gläder mig att det idag är lättare att skriva och få hjälp med gradun än då jag själv skrev den, säger Rainer Nyberg. Integrerad med nätet I den nya upplagan behandlas vetenskapligt skrivande inom fler områden än tidigare såsom ekonomiska och naturvetenskaper, samhälls- och vårdvetenskaper. Boken är liksom två tidigare upplagor integrerad med nätet och nu även med mobila medier. Boken visar på olika möjligheter att dra nytta av till exempel dator, pekplatta eller smarttelefon för att ladda ned vetenskaplig fulltext. På ForskningsINFO, foinfo, finns cirka 30 webbsidor som är integrerade med boken. Där kan man söka via sökfunktion, ett index eller per kapitel och direkt hitta mer information om de begrepp och termer som är understreckade i boktexten. Där finns också webbadresser till de hjälpmedel som anges i boken plus många fler, totalt över 200 länkar. ForskningsINFO kan också utnyttjas fristående. Lärare/forskare som vill ha in en länk till sina egna relevanta webbsidor kan meddela om detta via Kontakt. Rainer Nygårds bok är integrerad med nätet och mobila medier. Som andra redaktör för boken har docent och forskardoktor Annika Tidström bland annat skrivit avsnitt om ekonomiska vetenskaper och handledning av till exempel graduskribenter. Hon fick i fjol Finlands ekonomförbunds undervisningspris just för sin goda handledning på Vasa universitet.

11 Annika inspirerade också mig under hela arbetet med boken och därför var det roligt att skriva den tillsammans med henne och de två andra yngre forskare som medverkar i boken, säger Rainer Nyberg. För honom är motivation ett centralt begrepp. Något han också disputerade om. Det gäller att få studenterna att se helheten, att tänka framåt och att våga tro på att de klarar examensarbetet om de tar ett steg i taget i stället för att se gradun som ett högt hinder eller ett övermäktigt språng. Efter tio år som pensionär är Rainer Nyberg glad över att fortfarande kunna göra någon nytta för studerande. Det var också för honom själv lärorikt att uppdatera boken. Att bokens fyra första upplagor sålts i över exemplar tyder på att den behövs i synnerhet mot slutet av studietiden. Därför skulle jag gärna också samarbeta kring en bok om att studera effektivt vid universitet. Den skulle kunna vara till nytta vid studiernas början. Bara våra studerande är motiverade och får konkreta råd och tydlig handledning i sina studier klarar de nog sig hur bra som helst också idag. Text & foto Ari Nykvist noterat Ny föreläsningsserie dyker in i datavetenskapens värld Den världsberömda ryska matematikern och datavetaren Yuri Matiyasevich är först ut som föreläsare i nya föreläsningsserien TUCS Distinguished Lecture Series. Matiyasevich lyckades år 1970 som 23-åring motbevisa det man trodde var lösningen på det så kallade Hilberts tionde problem. Han jobbar numera vid Steklovs matematiska institut i S:t Petersburg i Ryssland, och besöker Åbo och TUCS den 1 oktober. Föreläsningen som har rubriken Turing machines vs Diophantine machines börjar kl i auditorium Lambada i ICT-huset, Joukahainengatan 3 5, Åbo. Föreläsningen är gratis och öppen för allmänheten. Datavetenskapscentret TUCS arrangerar en hel serie av intressanta föreläsningar om ämnen inom informationsteknologi och diskret matematik. Serien är gratis och öppen för allmänheten, föreläsningar ordnas ungefär varannan månad. Nästa gång handlar det om Japan och IT-funktionernas kontinuitet efter jordbävningen, när Masakazu Ohashi från Chuo universitet i Japan föreläser den 3 december kl under rubriken Business and IT operations continuance in Japan after the 2011 earthquake. Handelshögskolan firade med seminarium Det årliga seminariet Merkur Lectures in Business gick av stapeln vid handelshögskolan den 18 september. Seminariet var samtidigt ett led i firande av HHÅA:s, landets tredje äldsta högre merkantila utbildningsenhet, 85-årsjubileum. Temat för seminariet var den här gången utbildningens utmaningar. Eftersom HHÅA är en intern spetsenhet inom utbildningen vid ÅA var temat aktuellt. Seminariet gick riktigt bra. Deltagarna var nöjda och verkar ha fått ut en hel del av programmet, säger prefekt Jan- Åke Törnroos, professor i internationell marknadsföring. Temat var så pass fokuserat att det gick bra att följa med. Vi fick lyfta lite på svansen själva och berätta om vad det är vi försöker utveckla. Bland föreläsarna fanns till exempel Centralhandelskammarens ordförande Risto E. J. Penttilä och ekonomförbundet SEFE:s verksamhetsledare Aija Bärlund. Det var bra att näringslivets representanter lyssnade på vad det är vi Foods, var en av föreläsarna. Rabbe Wikström, VD vid Orkla gör här och jag tror de förstod vad vi vill åstadkomma. Samtidigt fick vi höra vad det är de vill ha, vilken typ av människa som behövs på arbetsmarknaden i dag, säger Törnroos. Det är inte bara det att du ska kunna redovisa, du måste också kunna språk och fungera interaktivt. Framför allt svenskan är viktig eftersom Norden är ett viktigt samarbetsområde för våra företag. Varenda kotte i dag kan engelska men allt färre klarar sig på svenska. Alumnerna fick samtidigt en inblick i dagens handelshögskola. En av alumnerna studerade här samtidigt som mig. På den tiden hade vi tre professorer, nu är de elva. Att också den övriga akademin sitter på våra föreläsningar i till exempel företagsekonomi är något nytt och mängden forskning som utförs har ökat. Kursinnehållet har utvecklats och inlärningen betydligt mera än föreläsningar. 11

12 internet geologi Delar av portalen geologia.fi har översatts till svenska för att åtgärda bristen på svensk litteratur om geologi och geologiska processer riktad till den breda allmänheten. Lättillgänglig geologi på nätet 12 I samband med geologins dag den 15 september öppnades en ny geologiportal på svenska. Det är den fem år gamla portalen geologia.fi som till sina centrala delar har översatts till svenska, för att råda bot på bristen på lättillgänglig text om geologi. I portalen behandlas till exempel solsystemets uppkomst, den finländska skärgården samt olika bergarter och mineral. Mera material och bilder läggs till kontinuerligt och om de svenska sidorna besöks tillräckligt flitigt kommer man att översätta hela portalen. Portalen riktar sig till alla naturintresserade människor som vill veta mer om jordklotets uppkomst och utveckling. Det finns gott om böcker om bergarter och mineral på svenska men ingen litteratur som beskriver de geologiska processerna så det här materialet är unikt, säger Olav Eklund, professor i geologi och mineralogi vid Åbo Akademi. De finskspråkiga sidorna har runt femtusen besökare per månad, vilket visar att ämnet ligger i tiden. Om vi lyckas locka ett stort antal besökare också på svenska, till exempel genom att väcka intresse i Sverige och Norge, kommer vi att utöka sidorna så att de helt och hållet motsvarar de finskspråkiga sidorna. Förutom att fungera som bas för skolundervisning och göra forskningen tillgänglig för allmänheten, hör det till också sidornas funktion att marknadsföra ämnet geologi. I grundskolan är ämnet underordnat geografi och behandlas främst som naturgeografi. Geologi är ett expanderande ämne som blir allt viktigare då jordklotets resurser tryter och globala miljöproblem måste åtgärdas. Det är konstigt att det inte finns i skolan. Portalen upprätthålls av Nationalkommittén för geologi i Finland men en stor del av aktiviteten runt portalen sker vid Åbo Akademi. Det är redaktör Cecilia Aarnio vid Resurscenter för matematik, naturvetenskap och teknik i skolan som har sörjt för den svenska översättningen, medan doktorand Ari Brozinski sköter portalens tekniska utformning och har bidragit med mycket material till de finska sidorna. Dessutom görs sakgranskningen av personal vid ämnet geologi och mineralogi vid Åbo Akademi medan Olav Eklund själv har varit medlem i portalens arbetsgrupp sedan den grundades för sju år sedan. Arbetet som ligger bakom portalens svenska sidor motsvarar i princip en hel lärobok så det är faktiskt en hel del arbete som satts ner på den. Text & foto Nicklas Hägen stenar på skärmen. Väloptimerade nätsidor ska göra att man lätt hittar geologia.fi då man googlar något som har med geologi att göra. Från vänster står Olav Eklund, Ari Brozinski och Cecilia Aarnio.

13 konferens sense the move Nya krav och hur de påverkar oss behandlades under en tvärvetenskaplig tvådagarskonferens på ÅA i Vasa. Att känna igen förändring som rörelse När konstant förändring, nya innovationsbehov och ständiga förbättringskrav blir standard och utgångspunkt i vardagslivet, påverkar det hur vi kommunicerar, arbetar och uppför oss. Gamla fundament som nu är i rörelse. En rörelse och ett skifte i referenspunkter som alla till exempel på ett universitet eller i ett företag märker. Det var utgångspunkten för konferensen Sense the Move som på Academill i början av september arrangerades av Team Medusa. Medusa är en tvär- och multidisciplinär kreativ samarbetsgrupp inom Vasa konsortium bestående av sju universitet och högskolor. Gruppen har fungerat i åtta år och har inga planer på att upphöra trots att en gemensam ekonomi inte är en självklarhet. Det här eftersom finansiärer och de nya strukturerna för högre utbildning i Finland inte helt känner den här tvärvetenskapliga och flerspråkliga formen av verksamhet, säger PeD och lektor Sol-Britt Arnolds-Granlund vid Pedagogiska fakulteten i Vasa som var en av arrangörerna av Sense the Move-konferensen Ett budskap på konferensen var att till exempel ungas referenspunkter och sätt att kommunicera och lära sig snabbt förändras. Något bland annat universiteten kunde tänka på mer än hittills. Nu gäller det att inte skjuta budbäraren utan att få dagens studerande att hitta tillfredsställelse i det de gör och att relevansgöra studiernas innehåll. Annars blir det en klassfråga där barn med högutbildade föräldrar tar kreativiteten med sig i studierna medan andra blir utan, säger Patrik Hernwall, docent i pedagogik och medieteknologi, lektor vid Stockholms universitet och en av keynotetalarna vid konferensen. Allt behöver dessutom inte längre vara jättekul och underhållande. Känslan av att åstadkomma något och att kunna förstå saker och ting är idag viktigare för unga än att ha kul och bli underhållna till exempel i sina studier, påpekar ED Peter Björk vid Hanken i Vasa som talade om att hitta nya värden i erfarenheter av olika slag. När Konstant förändring blir standard påverkar det hur vi kommunicerar, arbetar, lär och uppför oss. Bland annat det diskuterade från vänster Miia Lammi, Patrik Hernwall, Sol-Britt Arnolds Granlund och Peter Björk på Sense the Move-konferensen. Något även Arnolds-Granlund tog upp under presentationen av hennes paper Learning before technology, meaning before fun. Förändringens parametrar Konferensen var uppdelad i sex olika teman såsom vad som driver förändring, åt vilket håll den går, vad den betyder och vilka former förändring idag har. I en situation där förändring är vardag, kunde man i utbildningen gå in för en mer projektbaserad inlärning där man i grupp tar sig an ett större problem som man tillsammans löser. Samtidigt kunde forskningen bli mer tvärvetenskaplig eftersom behovet av tvärvetenskapliga lösningar idag är större än någonsin, säger Miia Lammi, utvecklingsdirektör vid Muova i Vasa som talade om värdebaserade serviceinnovationer. Vi är speciellt nöjda över att vi kunde ha keynote-talare såsom FD Jyrki J.J. Kasvi från TIEKE, professor Tore Kristensen från Köpenhamn, framtidsstrategen Johanna Danielsson från Kairos Future och Patrik Hernwall på konferesen, säger Sol-Britt Arnolds-Granlund. text & foto Ari Nykvist 13

14 jubileum mediacity Att bara tio år fundamentalt kan förändra en hel branch harmediacity i Vasa handgripligen fått märka. Spetskunnigt MediaCity jubilerade 14 Inför Media Citys 10-års jubileum var det svårt att få alla 17 anställda med på samma bild. Så hälften får duga. Från vänster Kimmo Rautanen, Jonas Mastosalo, Yvonne Backholm-Nyberg, Michaela Esch, Sebu Björklund, Joachim Majors, Emelie Jakobsson och Anders Wik. Mediacity grundades år 2002 som en egen fristående enhet. Då handlade mycket av MediaCitys (MC) verksamhet om tv-produktion och interaktiv tv. Idag handlar verksamheten om användarupplevelser, användargränssnitt och plattformar i olika format och koncept där till exempel nätet och mobila medier har tagit över. Under de tio åren har MC också haft en lång rad nya ahaupplevelser. I Vasa pratar många i mediebranschen fortfarande om Mediahuset. Så hette nämligen nuvarande MC åren då enheten ännu hörde till dåvarande Samhälls- och vårdvetenskapliga fakulteten. Nu fyller MC tio år som en egen fristående enhet inom ÅA och har numera 17 personer på lönelistan. Det var det växande behovet att kunna arbeta med de nya möjligheter och utmaningar den snabba digitala utvecklingen och förändringen i medielandskapet i början av 2000-talet erbjöd som aktualiserade hela MC redan i slutet av 1990-talet. Sedan dess har spelplanen helt och hållet förändrats, men vi har haft fördelen att kunna hålla oss på frontlinjen, säger MC:s direktör Kimmo Rautanen. Men redan då var vi till exempel först i Finland med ett interaktivt tv-program med MHP och Java i form av frågesporten Enigma. Och just interaktiviteten och användarsynen löper som en röd tråd genom alla tio år. Något som idag känns väldigt bra och belönande, tillägger biträdande direktör Yvonne Backholm-Nyberg. Testlaboratoriet i flitig användning MediaCitys toppmoderna testlaboratorium idtvlab med bland annat ögonrörelsekamera och andra möjligheter till testning av publikreaktioner, används idag flitigt av både olika ÅA-forskare och studerande och även i MC:s egna formatutvecklingsprojekt. Vi jobbar bland annat med pedagoger, utvecklingspsykologer, informationsteknologer, biovetare och samhällsvetare. Överlag tycks insikten om att olika användarupplevelser och reaktioner måste ses ur ett tvärvetenskapligt perspektiv och att ta dem med i planeringen ändå från början, bli allt mer självklar inom olika vetenskapsområden, säger Kimmo Rautanen. Vi siktar på ett ökat spetskunnande just kring granskningen av olika användarupplevelser och därmed på ökad Tekes-, FA- och EUfinansiering. MC ska vara en sorts hubb för forskare och företag intresserade av de nya möjligheter den digitala utvecklingen ger oss alla. En snabb och genomgripande förändring vi också i fortsättningen noga ska avläsa och reagera på, tillägger Yvonne Backholm-Nyberg. I samband med 10-årsjubileet arrangerade MC i slutet av september

15 seminarium tjänstedesign Seminarium om tjänstedesign samlade personal från administration och stödtjänster. Skapa värden tillsammans ett jubileumsseminarium kring användarupplevelser med bland annat Stephen Stokes från Manning Gottlieb OMD och Lina Srivastava från Unesco som keynote-talare. De talade om behovet av att bättre förstå hur användarna av olika medier och medieplattformar upplever det innehåll de väljer att bekanta sig med och reagera på. Då kan man förbättra berättandet och förstärka sitt brand och den vägen hela affärsverksamheten eller få till stånd till och med social förändring genom att på rätt sätt involvera berörda människor i processen, säger Backholm-Nyberg Vad önskar då MediaCity i 10-års present av ÅA? En attityd. En öppenhet för att våga testa nya idéer och nya tankar. Att vi i universitetsmiljön mer än hittills vänder oss utåt och tar plats och roll i utvecklingen. En tydlig strategi som bygger på fördomsfrihet och mod i en snabbt föränderlig värld, säger Kimmo Rautanen. text & foto Ari Nykvist Emma Viromäki, Malin Siimes och Mats Lindfelt under seminariet. Då universiteten övergick till sin nya form som offentligrättsliga institutioner var det med en lång tradition av statlig förvaltning och kontroll i bagaget. I den nya organisationen finns det behov av att utveckla både de administrativa tjänsterna och andra stödtjänster så att vi kan erbjuda ännu bättre service, säger Malin Siimes, koordinator för personalutveckling vid ÅA, och Margita Vainio, initiativtagare till temat. Under ledning av FD Emma Vironmäki och med betoning på inspiration, lärande och intressanta exempel bjöds personal från ÅA, Svenska handelshögskolan, Svenska social- och kommunalhögskolan, Arcada och Novia till ett seminarium om offentlig förvaltning i förändring. Deltagarna fick på olika sätt lära sig hur tjänstedesign kan hjälpa till att skapa nya tjänster, men också hur man kan utveckla befintliga tjänster så att de blir mera användarorienterade. För ÅA:s del är det bra att tänka på de här sakerna. De stödtjänster vi tillhandahåller är nästan till hundra procent producerade i huset. Det är inte alltid en självklarhet vem kunden är. Vilken typ av värde skapar vi för vem? Vilka är kundens eller användarens behov? Det är faktiskt det som ska vara i fokus för vår verksamhet. Hur kan man då arbeta kundfokuserat och anpassa sina tjänster enligt användarnas behov? Det gäller att vara lyhörd som serviceproducent och att via kommunikativ samverkan tillsammans med våra användare utveckla en utmärkt service som ger värde för pengarna. - Det är viktigt att se att vi ska utveckla våra tjänster med användarens behov i centrum i stället för den egna verksamheten. Seminariet gav nya infallsvinklar på detta. Deltagarna fick känna på hur det är att tillämpa tankesättet tjänstedesign genom att rita upp en tjänstestig för en neutral tjänst som alla har erfarenhet av. Till slut fick deltagarna reflektera över hur dagens tema kan stöda dem i deras eget arbete. Det visade sig vara betydligt lättare att ge goda råd till andra branscher än den egna, vilket kanske visar på att man lätt blir blind för den egna omgivningen. Seminariet var det sjunde i serien Lära av och om varandra (som startade redan 2003). Text Marcus Prest foto mia henriksson 15

16 konstvetenskap kongress De offentliga monumenten fungerade som brickor i det politiska spelet mellan Italien och vad som 1929 skulle bli Vatikanstaten. Enskilda monument anpassades för att motsvara de nya maktrelationerna. 16 Det utmana(n)de objektet i Nürnberg I somras, närmare bestämt juli, arrangerades den 33:e konsthistoriska världskongressen i Nürnberg. Den första ägde rum i Wien 1873, på Österreichisches Museum für Kunst und Industrie. För arrangemangen svarar sedan 1930 CIHA (Comité International d Histoire de l Art) och de stora, numera vart fjärde år återkommande, kongresserna ambulerar mellan medlemsländerna. Den förra ägde rum i Melbourne i Australien och den kommande går av stapeln i Beijing. Kina är en ny medlemsstat som utan tvekan har de ekonomiska resurser som krävs för tillställningar av den här storleksordningen. I Nürnberg förelästes nu över, lyssnades till och diskuterades ett tjugotal aktuella temata av tusentalet deltagare från ett hundratal länder. Huvudtemat var The Challenge of the Object och fokuserade bland annat på konstverken som fysiska föremål en aspekt som dagens alltmer teoretiskt inriktade humanister ofta tenderar att glömma bort men som ständigt gör sig påmint på olika sätt: materiellt, politiskt och inte minst ekonomiskt. Slitage, underhåll, konservering, lagring och utställning är problem som museer alltid och överallt har att brottas med. Den offentliga konsten har sin särskilda problematik, liksom arkitekturen och den byggda miljön. Passande nog var det Germanisches Nationalmuseum, med sina drygt tio miljoner föremål i samlingarna och med ansvar för ett otal kulturhistoriskt intressanta byggnader, som var värd för kongressen. Konst och politik Själva förhandlingarna ägde rum i ett kongresscentrum i utkanten av Nürnberg (för övrigt beläget inte långt från Albert Speers berömda Zeppelinenfeld, där nazisternas årliga Parteitage avhölls under 30-talet, och förevigades av Leni Riefenstahl). Sammanlagt hölls där drygt 400 föredrag. Ingen kunde naturligtvis närvara vid mer än en liten bråkdel. Blotta antalet och kongresscentrets storlek gjorde det inte heller lätt för deltagarna att lokalisera och hinna i tid till speciellt intressanta föredrag och på utsatta tider rusade de som skållade råttor mellan den gigantiska anläggningens olika delar. Min sektion hade temat World Heritage: Cultural Identity and the War against Works of Art och var mycket välbesökt, möjligen beroende på att salen var centralt placerad och förhållandevis lätt att hitta. Mitt föredrag handlade inte så mycket om bekrigande av konstverk som om deras roll som brickor i det politiska spelet kring fredsförhandlingarna mellan Italien och vad som 1929 skulle bli Vatikanstaten. De fördes åren mellan fascistregimen och den katolska kyrkan och resulterade i de så kalllade Lateranfördragen. Här spelade de offentliga monumenten deras utformning, placering och orientering i Rom en inte obetydlig roll, och avtalet fick konsekvenser för det romerska monumentbeståndet. Enskilda monument, i synnerhet antiklerikala sådana, anpassades på olika sätt för att motsvara de nya maktrelationerna. Dessa förändringar behandlades under titeln Reshaping the National Myth.

17 17 Monumenten till Giuseppe och Anita Garibaldi på Gianicolo-åsens krön. Den store nationalhjältens (t.v.) utfördes av av Ettore Ferrari och avtäcktes 20 september 1895 på 25-årsdagen av det italienska intåget i Rom. Beslutet om monumentet över hustrun (t.h.) fattades av Mussolini 1929, och det restes framför Villa Lante Risorgimento Monuments in the Political Geography of Rome. I konkordatets första artikel stipuleras att det åvilar den italienska regeringen att just i Rom förhindra allt som kan stå i strid med stadens sakrala karaktär, det vill säga som säte för påven, som den katolska världens centrum och som pilgrimsmål. Under förhandlingarna krävdes att en rad antiklerikala monument, som rests efter stadens våldsamma införlivande med Italien 1870, skulle avlägsnas eller modifieras. Så skedde också. Exempelvis det monument som restes över Anita Garibaldi framför Villa Lante, nu Finlands rominstitut, var ett led i denna pacificering av den romerska stadsbilden. Giuseppe Garibaldi, Anitas man, personifierade både den italienska kampen för nationell enhet och särskilt dess antiklerikala inriktning. Sittande till häst och gjuten i brons höll han sedan 1895 ärkefienden i Vatikanen under uppsikt. När kyrkan nu ställde krav på monumentets avlägsnande ställdes fascistregimen inför ett svårt dilemma; man hade i propagandan ständigt salufört sig som enhetsverkets och speciellt Garibaldis sanna arvtagare. Att flytta den store hjälten från sin dominerande plats på Gianicoloåsens krön skulle således innebära en svår prestigeförlust. Lösningen blev istället att placera ett monument över Anita i Giuseppes blickriktning så att han inte längre från sitt monument skulle titta fientligt mot Vatikanen utan kärleksfullt på hustrun. Stort gensvar Gensvaret på föredraget var stort många fann paralleller i de egna länderna och man kan konstatera att forskningen om monument som politiska artefakter för närvarande verkar vara på uppgång bland konsthistoriker i alla världsdelar. Men som vanligt var den största behållningen av mammutarrangemanget att nya internationella kontakter knöts och att nytt liv blåstes i gamla. Påfallande och uppmuntrande var rikedomen av unga, ivriga doktorander och postdocs från alla världsdelar. Däremot var bristen på just sådana från Skandinavien och Finland mindre hoppingivande, men den har kanske sin förklaring i de olika ekonomiska förutsättningarna. Både staden Nürnberg och delstaten Bayern bidrog med stora summor och deltog även aktivt i kongressen. Och i sitt avslutningstal avslöjade den bayerska utbildningsministern att man just beslutat satsa 580 miljoner euro extra på humaniora och museernas interna forskning. Lever vi i samma värld? Text & foto Lars Berggren

18 VECKans SkriBENT marina LASSENIUS Marina Lassenius har på rätt märkliga vägar hamnat i Gabon där hon jobbar som Construction Site Manager för uppförandet av ett gaskraftverk för Wärtsilä. 18 Naturlig nyfikenhet och kärlek till äventyr Jag drar på mig mina säkerhetsbyxor, -jacka, -stövlar, -glasögon och hjälm och öppnar dörren till min svala luftkonditionerade kontorscontainer. Värmen slår emot. Några ödlor ligger och dåsar i solen. Bonjour Madame Marina ropas från olika håll. Den röda sanden virvlar runt i vinden och lägger sig som ett täcke över precis allt som den lägger sina korn på. Upphetsade röster hörs lite längre ifrån. En svart mamba slank in i bussen. Ingen vågar inspektera närmare vart den tagit vägen eftersom ormarna är mycket giftiga. Arbetarna borde komma iväg till bygget men ingen vill gå in i bussen. Efter mycket om och men ser jag hur några modiga går in med machete i handen. Mamban hittas inte men arbetarna kommer iväg. Jag beger mig för att kolla hur bygget framskrider. Jag befinner mig i Gabon, västra Centralafrika, där jag jobbar som Construction Site Administrator för Wärtsilä. Vi bygger ett gaskraftverk. Det är inte sällan jag får frågan vad jag med en magisterexamen i filosofi och arbetserfarenhet från kvinnovetenskap vid ÅA, projektforskare vid Helsingfors universitet, och kulturinstituten Villa Karo i Benin och Finlandinstitutet i Paris gör på ett bygge. Det kan ju te sig märkligt men egentligen tycker jag att det är en perfekt match. Mitt dagliga arbete består av att möta kunder, handskas med immigrations politik, poliser, planera ankomst av specialister, anställa folk, skriva kontrakt, träffa jurister, hålla kontakten med skattemyndigheter, and what not. Jag frågar mig snarare hur jag kunde göra allt detta utan filosofi? Mitt arbete kräver att jag raskt kan identifiera de viktigaste problemen, riskerna och kunna finna lösningar. Mitt arbete kräver att jag snabbt kan ögna igenom stora mängder text på minst tre olika språk (franska, engelska och finska) för att urskilja det väsentliga som jag sedan ska kunna presentera för projekt gruppen. Mitt arbete kräver även i allra högsta grad att kunna förhandla. Under mina sex års studier i filosofi har vi minsann läst, analyserat, diskuterar, debatterat och funderat. Mitt arbete kräver givetvis även en vilja och erfarenhet av att jobba i en mycket multikulturell miljö det innebär inte endast att bo i ett afrikanskt land som Gabon utan även att hantera diverse situationer som uppstår mellan finländarna, fransmännen och gaboneserna. Mina erfarenheter av att ha bott i flera nordiska länder, Frankrike, Benin, USA och rest i över 40 länder kommer utan tvivel till sin nytta. Utan en naturlig nyfikenhet och kärlek till äventyr, problemlösning och spänning tror jag inte att jag vore den rätta personen. Men hur hamnade jag riktigt i Gabon? Jag och min man lämnade Europa för att bosätta oss i Afrika. Vi köpte en gammal Landrover med tält på taket som vi körde runt med i Sydafrika och Moçambique i åtta månader. Tanken var att hitta ett ställe där vi skulle slå oss ner i åtminstone några år. Vi hade inte slagit fast ort eller land. I siktet hade vi

19 preliminärt Moçambique eller Malawi. Vi ville hitta något tillsammans. Efter 8 månader on the road hittade vi mer eller mindre vad vi sökte. Pemba i norra Moçambique fyllde många av våra förhoppningar. Inom en vecka började vi få arbetserbjudanden. Vi arbetade som managers på Pemba Magic Lodge som bestod av hotell, camping och en mycket populär restaurang. Det var en utmaning att leda ett fyrtiotal anställda på portugisiska. Jag talade franska blandat med den spanska jag kan, blandat med en dos engelska och svenska. Ordboken hade jag även stor nytta av. Efterhand kunde jag tillägga den portugisiska jag lärde mig. Mest lärde jag mig köksspråk eftersom vi inventerade och dagligen åkte med shoppinglista till torget. Vi sökte långsiktigt boende och adopterade en hundvalp. Tanken var ju att bli några år. Vi hade knappt hunnit jobba drygt två månader på Pemba Magic Lodge innan jag nåddes av ett mycket oväntat telefonsamtal. Den enda finländaren som jobbade på projektet i Gabon var gravid i femte månaden och måste ersättas ASAP. Hon och jag hade blivit bekanta i Västafrika då jag bodde i Benin och hon i Togo. Wärtsilä sökte febrilt, utan framgång, en person som talade flytande franska, engelska och finska, var högt utbildad, hade erfarenhet av Afrika och var villig att åka Mitt dagliga arbete består av möten med kunden, handskas med immigrationspolitik, poliser, planera ankomst av specialister, anställa folk, skriva kontrakt, träffa jurister, kontakten med skattemyndigheter, and what not. Jag frågar mig snarare hur jag kunder göra allt detta utan filosofi? med mycket kort varsel. Hon tipsade Wärtsilä om att det nog fanns en sådan person, men att hon inte var säker om denne var intresserad eller tillgänglig. Fem minuter senare ringde de från Wärtsilä. Min man, dåvarande fästman, och jag diskuterade och beslöt snabbt att inget ska uteslutas. Fem dagar senare satt jag på flyget mot Vasa. Mötet med Wärtsilä var intressant och de undrade om jag kunde åka bums till Gabon, utan att åka via Moçambique. Jo svarade jag. Wärtsilä undrade hur jag kunde lämna jobbet och boendet med så kort varsel. Jag förklarade att min fästman kunde ta hand om jobbet tills en ny person hittades, fixa nödvändiga dokument för hundvalpen (för den skulle ju givetvis med) innan de skulle ansluta sig till mig i Gabon. Angående boende så glömde jag visst påpeka att vi ännu bodde i tältet på biltaket, och det inte tar många minuter att vika ihop hemmet. Vi skakade hand och det beslöts att jag åker iväg så snart jag har visum. Det tog dock längre än förväntat. I fyra veckor fick jag vänta på visum på grund av Gabons invecklade immigrationspolitik. Till slut kom det och jag åkte iväg till Port Gentil. Samtidigt jobbade min fästman ännu en månad, fixade hunddokumenten, packade bilen och körde den långa vägen till Johannesburg där bilen nu väntar på nästa äventyr. Han och hunden anlände till Gabon där vi nu har bott nästan i ett år! VECKANS SKRIBENT ÄR Marina Lassenius, magister i filosofi. 19

20 DISpuTATioNer 20 biokemi M.Sc. Shishir Jaikishan disputerar i biokemi fredagen den 28 september på avhandlingen Effects of methylation and hydroxylation of sphingmyelins on their biophysical properties and interactions with cholesterol. Disputationen äger rum kl. 12 i aud Gamma, ICT-huset. Opponent är prof. pentti somerharju, Helsingfors universitetet, och som kustos fungerar prof. j.peter slotte. Så här sammanfattar Shishir Jaikishan själv sin avhandling: Sfingomyeliner är viktiga sphingolipidmolekyler som finns i cellmembranets exoplastiska monolager. Sfingomyeliner är sällsynta i växter och mikroorganismer. Den enigmatiska sfingomelinmolekylen som Thudicum isolerade från hjärnvävnad i slutet på 1800-talet fick sitt namn av det grekiska ordet sfinx. Sfingomyeliner återfinns speciaelt rikligt i myelinskidorna i nervvävnad, där de sfingomyelinrika membranen bildar ett isolerande lager runt nervcellernas axoner. De polära sfingomyelinerna är viktiga beståndsdelar av ägg, mjölk och kött, och betraktas som viktiga näringsämnen speciellt för spädbarn. Det finns ett flertal sjukdomar uppstår på grund av defekter i sfingomyelinmetabolismen, till exempel Niemann-Picks sjukdom, som är en obotlig ärftlig metabolisk sjukdom. Nyligen har det rapporterats att sfingomyelin tillsammans med kolesterol och specifika proteiner bildar funtionella domäner, så kallade membranflottar, i cellers membran. Membranflottar anses delta i många viktiga biologiska processer som till exempel signalöverföring, lipid- och proteinsortering, apoptos, celladhesion, cellmigration och synapsers signalöverföring. Därför är det ytterst viktigt att förstå samverkan mellan sfingomyelin och kolesterol och hur denna samverkan påverkar bildandet membranflottar. I avhandlingen presenteras data från våra studier av sfingomyelin samverkan med kolesterol. För avhandlingen syntetiserade vi unika sfingomyelinmolekyler genom att införa metyl- och hydroxylgrupper i olika positioner i sphingomyelinmolekylerna, med målet att lära oss mera om sphingomyelinets membranegenskaper och samverkan med kolesterol. Alla sfingomyelinmolekyler som användes i avhandlingsarbetet är biologiskt relevanta. I studierna fann vi att hydroxyl- och amidgrupperna i sfingomyelin är viktiga i vätebindningar mellan sfingomyelinmolekyler samt mellan sfingomyelin och kolesterol. Vi upptäckte ytterligare att substition av metylgrupper i acylkedjan eller i interfasregionen hos sfingomyelinmolekyler signifikant destabiliserade sphingomyelinbilagret och försvagade/ upphävde molekylernas samverkan med kolesterol. Hur sfingomyelinbilagrens stabilitet och sfingomyelinenkolesterol samverkan påverkades av hydroxylgrupper var beroende av hydrohygruppens position. Förekomst av en extra hydroxylgrupp i sfingomyelionmolekylens sfingoidbas ökade stabiliteten hos sfingomyelinbilagren samt stabiliserade sfingomyelinets samverkan med kolesterol. kyrkohistoria teknisk polymerkemi M.Sc. Melanie Auberts disputerar i teknisk polymerkemi fredagen den 5 oktober på avhandlingen Development of New Halogen-Free and Multifunctional Flame Retardants. Disputationen äger rum kl. 12 i Auditorium Salin, Axelia. Opponent är prof. serge bourbigot, École Nationale Supérieure, och som kustos fungerar prof. carl-eric wilén. Så här sammanfattar Melanie Auberts själv sin avhandling: Under de senaste åren har den ökande konsumtionen av mycket brandfarliga plaster i kombination med konsumenternas växande krav på säkerhet, ökande medvetenhet om miljöfrågor och strävan mot ett hållbart samhälle lett till allt skärptare brandsäkerhetsföreskrifter. Därför är forskning kring utveckling och ersättning av konventionella och ur miljöaspekt kontroversiella bromerade flamskyddsmedel med skonsammare alternativ som bättre uppfyller kraven på hållbar utveckling starkt motiverat. I denna doktorsavhandling har en ny familj av halogenfria flamskyddsmedel som är baserade på azoalkanföreningar utvecklats. Det visade sig att azoalkaner och mer särskilt symmetriskcykliska azoalkaner såsom dicyklohexylazoföreningar ger flamskydd i polypropenfilmer och även i plattor. Anmärkningsvärt är att betydande flamskydd uppnåddes vid relativt låga koncentrationer av 0,5 till 2 viktprocent och att formuleringarna klarar DIN4102 B2 brandstandard-

Jorma Mattinen har blivit rektor vid värsta möjliga tidpunkt. Det erkänner han

Jorma Mattinen har blivit rektor vid värsta möjliga tidpunkt. Det erkänner han Universitetet är ingen fabrik Jorma Mattinen har blivit rektor vid värsta möjliga tidpunkt. Det erkänner han själv och försöker inte dölja den konflikt som nu tornar upp sig mellan universiteten och regeringens

Läs mer

En fjärils flykt Gunnel G Bergquist

En fjärils flykt Gunnel G Bergquist En fjärils flykt Gunnel G Bergquist Livet för en del människor, Är kantat av sorg och vemod. Framtiden för dem Saknar oftast ljus och glädje. För andra människor Flyter livet på som en dans. Tillvaron

Läs mer

Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma

Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma Prat om produktivitet Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma till insikt? Försvann den mellan kunskapsmaskineriets kugghjul? Camilla Kronqvist synar produktivitetspratet.

Läs mer

Skärgård 8 Skärgård 3 2011

Skärgård 8 Skärgård 3 2011 8 Skärgård 3 2011 Om boende och distansarbete i skärgården: försöka duger! TEXT: JAN-ÅKE TÖRNROOS Bild: Håkan Eklund I mer än sex år har jag varit inskriven som fast boende i Brändö kommun på Åland. Min

Läs mer

Utbytesstudier. Din väg till nya upplevelser. International Office

Utbytesstudier. Din väg till nya upplevelser. International Office Utbytesstudier Din väg till nya upplevelser International Office Ta chansen att bli utbytesstudent! Som student vid Umeå universitet kan du studera vid något av våra drygt 440 partneruniversitet runt om

Läs mer

Att stödja skrivandet i naturvetenskapliga ämnen Åbo Akademi 24.10.2011

Att stödja skrivandet i naturvetenskapliga ämnen Åbo Akademi 24.10.2011 Att stödja skrivandet i naturvetenskapliga ämnen Åbo Akademi 24.10.2011 FD, universitetslektor Åsa Mickwitz Språkcentrum, Helsingfors universitet Ibland undrar jag ifall jag verkligen vet vad jag skriver

Läs mer

Högskolan i Halmstad. Det innovationsdrivande lärosätet

Högskolan i Halmstad. Det innovationsdrivande lärosätet Högskolan i Halmstad Det innovationsdrivande lärosätet nytänkande föds i möten Ny kunskap för en bättre värld På Högskolan i Halmstad vill vi hitta nya sätt att göra världen bättre. Genom kunskap, nytänkande

Läs mer

Karriärplanering Övning 08: Professionellt nätverkande

Karriärplanering Övning 08: Professionellt nätverkande Karriärplanering Övning 08: Professionellt nätverkande 1. Lär dig från dem som varit i samma situation Ett av de bästa sätten att få värdefulla kontakter är att nätverka med din högskolas alumner. De har

Läs mer

Kära förälder, kära värdfamilj

Kära förälder, kära värdfamilj Kära förälder, kära värdfamilj YFU tror att ett av de bästa sätten att lära känna en kultur, ett språk och ett annat land är genom att bo ett år hos en värdfamilj och att gå i landets skola. Under ett

Läs mer

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016 UFV 2011/1998 och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland Fastställd av konsistoriet 2013-06-03 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Förord 3 Uppsala universitet Campus Gotland 3 Ett

Läs mer

RESAN. År 6. År 7. Målet i år 7 är att klara av nedanstående resa:

RESAN. År 6. År 7. Målet i år 7 är att klara av nedanstående resa: RESAN År 6 I år 6 är målet att du ska kunna kommunicera på mycket enkel franska. För att nå målet lär du dig ord och uttryck inom många olika områden, t.ex. familjen, djur, frukter, klockan, sporter och

Läs mer

Informationsbrev oktober 2015

Informationsbrev oktober 2015 Informationsbrev oktober 2015 Hej alla föräldrar! Nu har terminen varit igång i några veckor och vi börjar lära känna varandra i de olika grupperna. Eftersom föräldramötet inte blev av så bifogar vi ett

Läs mer

Studentmingel på EdmoLift

Studentmingel på EdmoLift Studentmingel på EdmoLift EdmoLift firar 50 år som företag 2014 och grundades av Torbjörn Edmo som i dag är företagets styrelseordförande. Företaget arbetar främst med olika typer av lyftbord och har anställda

Läs mer

Ett nytt sätt att se på Falköping Sveriges första Cittaslow har börjat värdesätta sin särart och identitet

Ett nytt sätt att se på Falköping Sveriges första Cittaslow har börjat värdesätta sin särart och identitet Ett nytt sätt att se på Falköping Sveriges första Cittaslow har börjat värdesätta sin särart och identitet Allt är klätt i vitt denna vackra januaridag i Falköping, Sveriges hittills enda Slow City. Eller

Läs mer

Kvalitet på Sallerups förskolor

Kvalitet på Sallerups förskolor Kvalitet på Sallerups förskolor Våra förskolor på Sallerups förskolors rektorsområde är, Munkeo förskola, Nunnebo förskola, Jonasbo förskola och Toftabo förskola. Antalet avdelningar är 12 och antalet

Läs mer

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6.

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Handledning för pedagoger Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Jorden mår ju pyton! Det konstaterar den tecknade programledaren Alice i inledningen till UR:s serie.

Läs mer

Nordplus-kurs, läsåret 2006-07: Food and learning in a changing society - food is not only nutrition

Nordplus-kurs, läsåret 2006-07: Food and learning in a changing society - food is not only nutrition 1 Nordplus-kurs, läsåret 2006-07: Food and learning in a changing society - food is not only nutrition Mat och lärande i ett föränderligt samhälle - mat är mera än näring Bakgrund De nordiska länderna,

Läs mer

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning Lokal arbetsplan Ängdala förskola 2013 Innehållsförteckning 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans

Läs mer

Årsberättelse 2013/2014

Årsberättelse 2013/2014 Årsberättelse 2013/2014 Bomhus förskoleområde Förskolechef Ewa Åberg Biträdande förskolechefer Ingrid Ahlén Nina Larsson Eva Lindgren 1 Bomhus förskoleområde 2013/2014 Inom Bomhus förskoleområde finns

Läs mer

Nedanstående förslag på hur man kan rekrytera nya medlemmar kommer från en utbildning som hölls i Jönköping år 2000.

Nedanstående förslag på hur man kan rekrytera nya medlemmar kommer från en utbildning som hölls i Jönköping år 2000. Nedanstående förslag på hur man kan rekrytera nya medlemmar kommer från en utbildning som hölls i Jönköping år 2000. Rekrytering av nya medlemmar till lokalföreningen Inledning Att marknadsföra CISV är

Läs mer

På gång: Utbildningar i kemiteknik vid Karlstads universitet. Christophe Barbier Karlstad University 11 juni 2013

På gång: Utbildningar i kemiteknik vid Karlstads universitet. Christophe Barbier Karlstad University 11 juni 2013 På gång: Utbildningar i kemiteknik vid Karlstads universitet Christophe Barbier Karlstad University 11 juni 2013 Karlstad 2013 Omorganisation 2 fakulteter Humaniora & samhällsvetenskap + Hälsa, Natur-

Läs mer

Svenskt Vatten Utveckling

Svenskt Vatten Utveckling Svenskt Vatten Utveckling Syfte med seminariet: Att diskutera forskningsutbytet mellan akademin och företag. Vilka samarbeten har fungerat bra och vilka samarbeten har fungerat sämre? Vilka lärdomar kan

Läs mer

Möt världen. Bli utbytesstudent. Åk på AFS Skolprogram och välj mellan 50 länder!

Möt världen. Bli utbytesstudent. Åk på AFS Skolprogram och välj mellan 50 länder! Möt världen. Bli utbytesstudent med AFS. Åk på AFS Skolprogram och välj mellan 50 länder! AFS ger dig möjligheten att lära känna dig själv samtidigt som du får vänner från hela världen. Som utbytesstudent

Läs mer

Nästa vecka: Fredag: Gymnastik! Kom ihåg ombyteskläder, skor, handduk, tvål och egen hårborste om man vill ha det.

Nästa vecka: Fredag: Gymnastik! Kom ihåg ombyteskläder, skor, handduk, tvål och egen hårborste om man vill ha det. Veckobrev v. 3 Hej! Äntligen är vi tillbaka i vardagen och rutinerna igen. Nog för att det kan vara väldigt skönt med lite ledigt och göra det som faller en in, så är det ändå skönt när det väl är dags

Läs mer

tokiga transporter SPN-uppdrag

tokiga transporter SPN-uppdrag HUVUDUPPGIFT: Hur reser vuxna egentligen? 1. Hur reser vuxna egentligen? Välj ut en vuxen i din närhet som du litar på och träffar ofta. Välj ut tre dagar under arbetsveckan (måndag till fredag) då du

Läs mer

UFV 2007/1478. Mål och strategier för Uppsala universitet

UFV 2007/1478. Mål och strategier för Uppsala universitet UFV 2007/1478 Mål och strategier för Uppsala universitet Fastställda av konsistoriet den 22 april 2008 Innehållsförteckning Förord 3 Uppsala universitet 4 Ett universitet för framstående forskning 5 Ett

Läs mer

Enhetsplan för Mellangården och Lillgården 07/08

Enhetsplan för Mellangården och Lillgården 07/08 Enhetsplan för Mellangården och Lillgården 07/08 DEMOKRATI OCH INTEGRATION: UPPDRAG Att vi ger möjlighet till ett aktivt skolråd Att vi gör informationen från enheten tillgänglig på olika hemspråk. Att

Läs mer

Gertrud Sandqvist EN KONSTHÖGSKOLAS TVÅ HUVUDUPPGIFTER

Gertrud Sandqvist EN KONSTHÖGSKOLAS TVÅ HUVUDUPPGIFTER Gertrud Sandqvist EN KONSTHÖGSKOLAS TVÅ HUVUDUPPGIFTER Alla texter i essäserien Dialogen har global paginering, vilket innebär att sidnumren är unika för var essä och desamma som i kommande tryckta upplaga.

Läs mer

Sammanställning av kursvärdering

Sammanställning av kursvärdering Sammanställning av kursvärdering Hållbar utveckling värderingar, världsbilder och visioner 15 HP, 2015 Cemus kurser har tillkommit på studentintiativ och leds av studenter. Kursutvärderingen är ett viktigt

Läs mer

Pedagogisk dokumentation kring Matematikverkstaden på Bandhagens skola.

Pedagogisk dokumentation kring Matematikverkstaden på Bandhagens skola. Pedagogisk dokumentation kring Matematikverkstaden på Bandhagens skola. Åh, nu förstår jag verkligen sa en flicka på 10 år efter att ha arbetat med bråk i matematikverkstaden. Vår femåriga erfarenhet av

Läs mer

Välkommen till 16.11.2015 1

Välkommen till 16.11.2015 1 Välkommen till 16.11.2015 1 Öppna universitet vid ÅA Grundat 1981 Målet är utbildningsmässig och regional jämlikhet 2014 3062 studerande 26779 avlagda studiepoäng 300 arrangerade kurser varav 33 % nätkurser

Läs mer

Internetbaserad språkundervisning

Internetbaserad språkundervisning Internetbaserad språkundervisning Kalle Larsen Lärare i engelska och italienska Spånga gymnasium, Stockholm Något ständigt aktuellt i den internationella engelskundervisning av idag som ofta återspeglas

Läs mer

Kvalitetsredovisning för Kyrkåsens fsk 2012-2013

Kvalitetsredovisning för Kyrkåsens fsk 2012-2013 Förskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(8) Norum/Westerman- Annerborn 2012-12-04 Kvalitetsredovisning för Kyrkåsens fsk 2012-2013 1. Organisation - Förskolechef delas med förskolan Pinnhagen

Läs mer

Lärandet. Lekfullhet. Vårt Kunskapscenter får genom praktiska och mer sinnliga aktiviteter barn och unga intresserade av energi och miljö

Lärandet. Lekfullhet. Vårt Kunskapscenter får genom praktiska och mer sinnliga aktiviteter barn och unga intresserade av energi och miljö Lärandet Kunskapscentret ska utveckla lärandet om hållbar utveckling samt ge Halmstads skolor en ny arena att luta sig mot för att nå uppsatta mål. Lekfullhet Vårt Kunskapscenter får genom praktiska och

Läs mer

Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning

Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning Resultat Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning Fråga 1 Mycket inspirerande (6) till mycket tråkigt (1) att arbeta med etologisidan Uppfattas som mycket inspirerande eller inspirerande

Läs mer

ANSTÄLLNING SOM PROFESSOR I JURIDIK VID ENHETEN I VASA PÅ VISS TID FÖR TIDEN 1.1.2012 31.12.2016.

ANSTÄLLNING SOM PROFESSOR I JURIDIK VID ENHETEN I VASA PÅ VISS TID FÖR TIDEN 1.1.2012 31.12.2016. Helsingfors universitet Juridiska fakulteten 14.11.2011 ANSTÄLLNING SOM PROFESSOR I JURIDIK VID ENHETEN I VASA PÅ VISS TID FÖR TIDEN 1.1.2012 31.12.2016. BESKRIVNING AV VERKSAMHETSFÄLTET 1. Juridiska fakultetens

Läs mer

BÖCKER INSPIRATION. www.universeimagine.com

BÖCKER INSPIRATION. www.universeimagine.com BÖCKER INSPIRATION Vår vision är att inspirera minst en miljon människor till att förverkliga sina drömmar och må bra under tiden. Är du en av dem? Personligt entreprenörskap handlar om kraften och förmågan

Läs mer

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 8 Fredag 12 mars 2010. utvecklingschef i Piteå kommun. Vind-snurror ger tusen nya jobb i Piteå

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 8 Fredag 12 mars 2010. utvecklingschef i Piteå kommun. Vind-snurror ger tusen nya jobb i Piteå LÄTTLÄSTA NYHETER Nr 8 Fredag 12 mars 2010 NORRBOTTEN Vind-snurror ger tusen nya jobb i Piteå Regeringen har sagt ja till att bygga 1 100 vind-kraftverk i Piteå kommun. -Det är ett av världens största

Läs mer

Antal svarande: Totalt: 125 Tjejer: 74 Killar: 51. Ålder: 13-14 år: 43 15-16 år: 37 17-18 år: 27 19-20 år: 9 Över 20 år: 9

Antal svarande: Totalt: 125 Tjejer: 74 Killar: 51. Ålder: 13-14 år: 43 15-16 år: 37 17-18 år: 27 19-20 år: 9 Över 20 år: 9 1 Vi har under tre veckor (20/6 8/7 2011) fått arbeta med att göra en marknadsundersökning om vad ungdomar tycker om biblioteken i Mjölby kommun. Det har inneburit att vi har intervjuat ungdomar på olika

Läs mer

Katten i Ediths trädgård

Katten i Ediths trädgård Katten i Ediths trädgård Detta arbetsmaterial syftar till att ge läraren idéer och förslag på hur man i undervisningen kan jobba med den lättlästa boken Katten i Ediths trädgård. Materialet är utarbetat

Läs mer

Utbytet i University of Surrey

Utbytet i University of Surrey Utbytet i University of Surrey Elisa Vaskikari Kemiteknik, Åbo Akademi, Åbo, Finland Biosciences, University of Surrey, Guildford, UK 02/2014-06/2014 Erasmus utbytesprogram Jag var på utbyte i University

Läs mer

Higher education. International mobility in higher education from a Swedish perspective 2014/15. Fler svenskar studerar utomlands

Higher education. International mobility in higher education from a Swedish perspective 2014/15. Fler svenskar studerar utomlands UF 20 SM 1503 Universitet och högskolor Internationell studentmobilitet i högskolan 2014/15 Higher education. International mobility in higher education from a Swedish perspective 2014/15 I korta drag

Läs mer

VÅGA VILJAS MÅNADSBREV

VÅGA VILJAS MÅNADSBREV VÅGA VILJAS MÅNADSBREV OKTOBER 2012 Hösten är här för att stanna och vi njuter av klar luft, sol, regn, vattenpölar och all den roliga lek som oktober erbjuder på gården och i omgivningarna! Vi vill be

Läs mer

Försök låta bli att jämföra

Försök låta bli att jämföra Skoldags! Det är inte bara ditt barn som börjar skolan nu. Det gör du också som förälder. Du minns din egen skolstart, din lärare, hur motigt det var ibland men också ljusa minnen. Nu är det nya tider

Läs mer

Barn och skärmtid inledning!

Barn och skärmtid inledning! BARN OCH SKÄRMTID Barn och skärmtid inledning Undersökningen är gjord på uppdrag av Digitala Livet. Digitala Livet är en satsning inom Aftonbladets partnerstudio, där Aftonbladet tillsammans med sin partner

Läs mer

Anhållan om inrättande av kinesiska som huvudområde

Anhållan om inrättande av kinesiska som huvudområde INSTITUTIONEN FÖR SPRÅK OCH LITTERATURER Anhållan om inrättande av kinesiska som huvudområde Datum: 2015-09-19 Dnr: G 2015/650 Mottagare: Humanistiska fakultetsstyrelsen Fristående kurser i kinesiska har

Läs mer

Du kan bli vad du vill!

Du kan bli vad du vill! Du kan bli vad du vill! 1 Mamma Nadia läser en bok för sin dotter Amanda. Boken handlar om en man som uppfinner saker. Mannen är en professor. Professor låter som ett spännande jobb. Är det bara killar

Läs mer

ivision vi ska bli Europas bästa och mest attraktiva I-program

ivision vi ska bli Europas bästa och mest attraktiva I-program 2013-11-10 ivision vi ska bli Europas bästa och mest attraktiva I-program Evelina Holgersson Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Bakgrund... 3 Arbetsgång... 4 Pusselbitar... 5

Läs mer

Högskolenivå. Kapitel 5

Högskolenivå. Kapitel 5 Kapitel 5 Högskolenivå Avsnittet är baserat på olika årgångar av Education at a glance (OECD) och Key Data on Education in Europe (EU). Bakgrundstabeller finns i Bilaga A: Tabell 5.1 5.3. Många faktorer

Läs mer

DALARNAS BESÖKSNÄRING FRAMTIDS- SATSAR MED STARKARE SAMVERKAN

DALARNAS BESÖKSNÄRING FRAMTIDS- SATSAR MED STARKARE SAMVERKAN DALARNAS BESÖKSNÄRING FRAMTIDS- SATSAR MED STARKARE SAMVERKAN Den 14 oktober har Besöksnäringens Sverigeturné intagit Mora och träffar Dalarnas olika destinationsbolag, kommuner, Region Dalarna och andra

Läs mer

Vasa skolan grundades 1557 av Gustav Vasa. Då var det ingen gymnasieskola utan en skola, där präster utbildades som skulle sprida den lutherska läran

Vasa skolan grundades 1557 av Gustav Vasa. Då var det ingen gymnasieskola utan en skola, där präster utbildades som skulle sprida den lutherska läran Vasa skolan grundades 1557 av Gustav Vasa. Då var det ingen gymnasieskola utan en skola, där präster utbildades som skulle sprida den lutherska läran i Sverige. I Stockholm, 1640, grundades en gymnasieskola,

Läs mer

Regler för övergången till de nya examensfordringarna för huvudämnesstuderande Examensfordringarna för läsåren 2012-2013 - 2014-2015

Regler för övergången till de nya examensfordringarna för huvudämnesstuderande Examensfordringarna för läsåren 2012-2013 - 2014-2015 Helsingfors universitet / Institutionen för beteendevetenskaper Utbildning i pedagogik (allmän och vuxenpedagogik) Regler för övergången till de nya examensfordringarna för huvudämnesstuderande Examensfordringarna

Läs mer

Läkarutbildningen måste

Läkarutbildningen måste Läkarutbildningen måste Den här artikeln kan också läsas på Nylegitimerad svensk läkare får numera inte arbeta självständigt i Finland Det kommer att ske genomgripande förändringar av den svenska läkarutbildningen.

Läs mer

Svalans Verksamhetsberättelse 2014-2015 Naturens skatter

Svalans Verksamhetsberättelse 2014-2015 Naturens skatter Svalans Verksamhetsberättelse 2014-2015 Naturens skatter Barn- och Ungdoms Förvaltningens målbild och huvudprocesser: Varför har vi valt detta tema och vilka strävansmål har vi valt? Förra terminen var

Läs mer

Personal- och utbildningsenkät

Personal- och utbildningsenkät Personal- och utbildningsenkät Finlands Näringsliv EK kartlägger årligen med hjälp av en personal- och utbildningsenkät arbetskrafts- och utbildningsbehovet i sina medlemsföretag I den enkät som sammanställdes

Läs mer

ITinstitutionen bit för bit

ITinstitutionen bit för bit ITinstitutionen bit för bit Institutionen för informations teknologi: världs ledande med en unik bredd och ett djupt vetenskapligt kunnande INSTITUTIONEN FÖR INFORMATIONS TEKNOLOGI unik bredd och unikt

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

CLUES enkla idéer i en komplex tillvaro

CLUES enkla idéer i en komplex tillvaro 1 Välkommen till SolutionCLUES Din samarbetspartner när det gäller: Utveckling av arbetsklimat, funktion och resultat inom arbetsplatsen, teamet eller ledningsgruppen. Effektiv och positiv coaching för

Läs mer

Klarspråk på nätet - Webbredaktörens skrivhandbok av Karin Guldbrand & Helena Englund Hjalmarsson

Klarspråk på nätet - Webbredaktörens skrivhandbok av Karin Guldbrand & Helena Englund Hjalmarsson Klarspråk på nätet - Webbredaktörens skrivhandbok av Karin Guldbrand & Helena Englund Hjalmarsson Klarspråk på nätet är en praktisk handbok för dig som någon gång skriver text för webb, surfplattor och

Läs mer

En ledare är tydlig.

En ledare är tydlig. En ledare är tydlig. Först. Handen på hjärtat. Om du för en stund beskriver den bästa chef du någonsin haft, så kommer du beskriva en person som är tydlig. Den bästa chefen blandar inte ihop det, den motiverande

Läs mer

Januari en månad av reflektion, eftertanke och planer framåt!

Januari en månad av reflektion, eftertanke och planer framåt! Januari en månad av reflektion, eftertanke och planer framåt! Tänk ändå vad fort ett verksamhetsår går och vad mycket som hänt på förskolan. Vi har haft två pedagoger iväg till Italien på fortbildning

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

KomTek Järfälla. Bakgrund, nuläge och framtid. Roger Viklund, verksamhetsledare KomTek. Maj 2015 Kon 2015/52

KomTek Järfälla. Bakgrund, nuläge och framtid. Roger Viklund, verksamhetsledare KomTek. Maj 2015 Kon 2015/52 KomTek Järfälla Bakgrund, nuläge och framtid Roger Viklund, verksamhetsledare KomTek Maj 2015 Kon 2015/52 1 (6) Innehåll 1. KONCEPTET KOMTEK... 2 1.1. Bakgrund och mål... 2 1.2. Organisation... 2 2. KOMTEK

Läs mer

FOTOGRAFiSKA. intervju med Fotografiskas grundare Per Broman och utställningsansvariga Min-Jung Jonsson

FOTOGRAFiSKA. intervju med Fotografiskas grundare Per Broman och utställningsansvariga Min-Jung Jonsson FOTOGRAFiSKA intervju med Fotografiskas grundare Per Broman och utställningsansvariga Min-Jung Jonsson Text: Erica Hjertqvist och Julia Hörnell Foto: Julia Hörnell Layout: Erica Hjertqvist och julia hörnell

Läs mer

Enendalångresa. 24 Konstperspektiv 2/03 LINNEA ÖBERG SELLERSJÖ

Enendalångresa. 24 Konstperspektiv 2/03 LINNEA ÖBERG SELLERSJÖ LINNEA ÖBERG SELLERSJÖ Enendalångresa EGENTLIGEN BÖRJADE DET PÅ TAKET TILL ETT HUS I PAKISTAN 1999. Ett formidabelt ljus föll över huskropparna runt omkring, och nedanför på gatan vallade en herde sin

Läs mer

RELIGION ÅRSKURS 7-9 Läroämnets uppdrag I årskurserna 7 9 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i religion i årskurs 7 9

RELIGION ÅRSKURS 7-9 Läroämnets uppdrag I årskurserna 7 9 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i religion i årskurs 7 9 RELIGION ÅRSKURS 7-9 Läroämnets uppdrag Läroämnets uppdrag är att ge eleverna en bred allmänbildning i religion och livsåskådning. En religiös och åskådningsmässig allmänbildning innebär kunskaper, färdigheter

Läs mer

Praktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12

Praktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12 Praktikrapport Facetime Media är en byrå belägen i Lund som hjälper företag att marknadsföra sig via sociala medier. I nuläget är det främst Facebook som är aktuellt men tanken är att företaget i framtiden

Läs mer

Utvärdering av Värdegrundsdag 2013

Utvärdering av Värdegrundsdag 2013 Utvärdering av Värdegrundsdag 2013 24 september 2013 Vad har varit bra under dagen? Tänkvärt - Kommunikation viktigt för att förebygga konflikter Givande dag, lugnt och bra tempo Håkan - Bra föreläsare,

Läs mer

Humaniora vid Åbo Akademi

Humaniora vid Åbo Akademi Humaniora vid Åbo Akademi Nära dig vi har tid att handleda och stöda! Högklassig forskning ger utmärkta undervisningsmiljöer Ett finlandssvenskt, nordiskt och internationellt universitet Du formar din

Läs mer

LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA

LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA En guide till dig som ska ha en LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA 1 INNEHÅLL 2 Hur guiden kan användas... 2 3 Mentorprogrammets upplägg... 3 3.1 Mål med mentorprogrammet... 3 3.2 Utformning av mentorprogrammets...

Läs mer

KRIS & VISION. En utställning om hur Norrköping blev den stad den är idag som visas på både Arbetets museum och Norrköpings stadsmuseum.

KRIS & VISION. En utställning om hur Norrköping blev den stad den är idag som visas på både Arbetets museum och Norrköpings stadsmuseum. KRIS & VISION En utställning om hur Norrköping blev den stad den är idag som visas på både Arbetets museum och Norrköpings stadsmuseum. Norrköping har genom historien upplevt både stora framgångar och

Läs mer

INNOVATION OCH UTVECKLING MED HJÄLP AV LNU:S STUDENTER 31 000 STUDENTER 100 UTBILDNINGSOMRÅDEN TVÄRVETENSKAPLIGA TEAM

INNOVATION OCH UTVECKLING MED HJÄLP AV LNU:S STUDENTER 31 000 STUDENTER 100 UTBILDNINGSOMRÅDEN TVÄRVETENSKAPLIGA TEAM INNOVATION OCH UTVECKLING MED HJÄLP AV LNU:S STUDENTER 31 000 STUDENTER 100 UTBILDNINGSOMRÅDEN TVÄRVETENSKAPLIGA TEAM AUDITION SPEED DATE FÖRBEREDANDE AKTIVITETER FÖR STUDENTER Inför Audition Kartlägg

Läs mer

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil.

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil. Arbetsplan 2010/2011 Under läsåret arbetar vi med ett tema som i år är sagan Bockarna Bruse. Den följer med som en röd tråd genom de flesta av våra mål. Vår arbetsplan innefattar mål inom våra prioriterade

Läs mer

Kyrkstöten Nummer 1 Februari 2011

Kyrkstöten Nummer 1 Februari 2011 Kyrkstöten Nummer 1 Februari 2011 Värnamo, Fryele och Nydala Församlingar www.svenskakyrkan.se/varnamo Faste- och Passionstid Av Håkan Sunnliden Foto: Kristina Strand Larsson Det finns alltid anledning

Läs mer

Öppna universitetens nationella seminarium, 4-5.10.2007

Öppna universitetens nationella seminarium, 4-5.10.2007 Öppna universitetens nationella seminarium, 4-5.10.2007 Välkomna till Åbo för att möta kolleger från andra universitet och fundera på det öppna universitetets framtid! Tina Engblom Fortbildningscentralens

Läs mer

Individuellt paper inom kursen Entreprenöriellt lärande Av: Sofi Holmgren

Individuellt paper inom kursen Entreprenöriellt lärande Av: Sofi Holmgren Individuellt paper inom kursen Entreprenöriellt lärande Av: Sofi Holmgren Första gången jag kom i kontakt med termen entreprenörskap och Ung företagsamhet var när jag läste till lärare på Malmö högskola.

Läs mer

Skolprogram på hembygdsmuseum

Skolprogram på hembygdsmuseum Skolprogram på hembygdsmuseum Maria Ekqvist Efter att ha jobbat två säsonger som sommarguide vid Pargas Hembygdsmuseum blev jag erbjuden att jobba kvar några timmar per vecka under hösten och hålla skolprogram

Läs mer

TEAM. Manus presentationen

TEAM. Manus presentationen 4 TEAM Manus presentationen Nu är chansen är din! 1 Ni startar upp er verksamhet med 1.000 p. Det ger er först och främst rätt till att kvalificera ert företagande i Nu Skin. Dessutom får ni ett stort

Läs mer

Erasmus-utbyte jan juli 2010

Erasmus-utbyte jan juli 2010 Erasmus-utbyte jan juli 2010 Hogeschool van Amsterdam, Nederländerna Varför valde du att studera utomlands? Jag ville uppleva annan, ny kultur, träffa människor från olika platser i världen och byta ut

Läs mer

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning Välkommen Till Fredriksdals Förskola Avdelning Trollstjärnan Fredriksdals Förskola Trollstjärnan Innehållsförteckning Välkomna till Fredriksdals Trollstjärnans profil Förskolans Grund-idé Lek & Skapande

Läs mer

15.1 Övergången mellan årskurs 6 och 7 och uppdraget i årskurs 7 9

15.1 Övergången mellan årskurs 6 och 7 och uppdraget i årskurs 7 9 KAPITEL 15 ÅRSKURS 7 9 15.1 Övergången mellan årskurs 6 och 7 och uppdraget i årskurs 7 9 Övergången mellan årskurs 6 och 7 Övergången från årskurs sex till årskurs sju förutsätter systematiskt samarbete

Läs mer

Stämmer adressuppgifterna på vår hemsida? (http://svenskaspraket.si.se/for-larare/universitet-med-svenskstudier/) Nej

Stämmer adressuppgifterna på vår hemsida? (http://svenskaspraket.si.se/for-larare/universitet-med-svenskstudier/) Nej From: Netigate Sent: den 17 augusti 2015 18:15:06 To: si@si.se Cc: Subject: Läsårsredogörelse 2014/2015 Answers submitted by i_laha@yahoo.com 8/17/2015 6:15:05 PM (03:59:03) Adress-

Läs mer

Onsdag 27/11. Torsdag 28/11

Onsdag 27/11. Torsdag 28/11 Onsdag 27/11 Klockan 16:30 samlades 24 glada studenter utanför stationen i resecentrum, alla taggade inför en grym resa till storstaden København. Tåget var ett par minuter sent vilket varken gjorde till

Läs mer

LPFÖ98. Vi tydliggör våra åtaganden, målen och vårt arbetssätt. Ett arbetsmaterial reviderat på planeringsdag 15 01 07

LPFÖ98. Vi tydliggör våra åtaganden, målen och vårt arbetssätt. Ett arbetsmaterial reviderat på planeringsdag 15 01 07 1 LPFÖ98 Vi tydliggör våra åtaganden, målen och vårt arbetssätt. Ett arbetsmaterial reviderat på planeringsdag 15 01 07 Arbetsgruppen bestod av följande personer: Emelie Furubom, Philip Walsh, Irina Andreeva,

Läs mer

runt innan vi blev körda till vårt boende. I Kessel blev vi mötta av Emile Hendrix och hans fru Hilda som hälsade och var jättetrevliga.

runt innan vi blev körda till vårt boende. I Kessel blev vi mötta av Emile Hendrix och hans fru Hilda som hälsade och var jättetrevliga. STAL HENDRIX När jag blev uppkallad bland de andra tjejerna för att höra om vi fått utlandspraktik eller inte var jag väldigt förhoppningsfull men samtidigt nervös. Så fort vi klivit in i rummet fick vi

Läs mer

Utvärdering att skriva för webben - Snabbrapport

Utvärdering att skriva för webben - Snabbrapport Utvärdering att skriva för webben Snabbrapport. Jag är 3 3 6 6 7 7 kvinna man egen definition. Befattning 3 3 assistent bibliotekarie chef annan 3. Hur nöjd är du medutbildningen som helhet? Inte alls

Läs mer

Skolbesöksmanual. Sammanställd av Djurens Rätts ungdomsgrupp i Helsingborg

Skolbesöksmanual. Sammanställd av Djurens Rätts ungdomsgrupp i Helsingborg Skolbesöksmanual Sammanställd av Djurens Rätts ungdomsgrupp i Helsingborg Ungdomsgruppen i Helsingborg startades hösten 2010 och arbetar mycket med att besöka skolor och klasser för att väcka tankar om

Läs mer

Att resa ett utbyte av erfarenheter

Att resa ett utbyte av erfarenheter Att resa ett utbyte av erfarenheter Hej! Du fick igår i uppdrag av Sveriges kung och drottning att föra världen samman genom en resa som du och dina gruppkamrater ska ta er för de närmaste veckorna. Detta

Läs mer

Nya, moderna Studio Svenska. Nyhet! Skriv direkt i Matematikboken. Hjälper dig få hela klassen att nå sina mål SID 2

Nya, moderna Studio Svenska. Nyhet! Skriv direkt i Matematikboken. Hjälper dig få hela klassen att nå sina mål SID 2 4 6 MA / SV 2008 med Liber Nya, moderna Studio Svenska Hjälper dig få hela klassen att nå sina mål SID 2 Nyhet! Skriv direkt i Matematikboken Nu finns ett alternativ till grundboken SID 6 Många olika läromedel

Läs mer

Resilientseminarium stärker fokus på framtiden

Resilientseminarium stärker fokus på framtiden Antons Stellamans och Liselotte Baeijaert, Ilfaro, höll i trådarna i Samordningsförbundens arrangemang i Västerås. Resilientseminarium stärker fokus på framtiden Arbetet med lösningsfokus tog ytterligare

Läs mer

GPS (GuidePraktikStöd) Tillsammans -..från ord..till handling

GPS (GuidePraktikStöd) Tillsammans -..från ord..till handling GPS (GuidePraktikStöd) Tillsammans -..från ord..till handling Hej En fråga, vi undrar om ni har samma spaningar som vi? Efter att ha jobbat med förändringar sedan slutet av 90-talet, ser vi likartade utmaningar

Läs mer

I vilken form finns forskningsmaterialet? 2007 Airi Hortling Konst licentiat Universitetlektor Konstindustriella högskolan

I vilken form finns forskningsmaterialet? 2007 Airi Hortling Konst licentiat Universitetlektor Konstindustriella högskolan I vilken form finns forskningsmaterialet? 2007 Airi Hortling Konst licentiat Universitetlektor Konstindustriella högskolan Presentation i seminar, Nordiska Universitets Administratörs- amarbetet (NUAS),

Läs mer

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten INNEHÅLLSFÖRTECKNING VERKSAMHETENS NAMN, SKOLFORMER, OCH TIDSPERIOD sid 2 VERKSAMHETSIDÉ sid 3 styrdokument sid 3 vision sid 4 FÖRSKOLANS

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Rapport från besök i Paris 29 feb - 4 mars 2012. Slutanförande av EUs vice jordbrukskommissionär.

Rapport från besök i Paris 29 feb - 4 mars 2012. Slutanförande av EUs vice jordbrukskommissionär. Slutanförande av EUs vice jordbrukskommissionär. Rapport från besök i Paris 29 feb - 4 mars 2012 Det var en märklig upplevelse det där! Det svenska fäbodbrukare observeras i ett Europeiskt perspektiv och

Läs mer

HSO-INFORMATION FRÅN OSS! NR 77, V.51, 2015. (Årgång 4)

HSO-INFORMATION FRÅN OSS! NR 77, V.51, 2015. (Årgång 4) TORSDAGSBLADET HSO-INFORMATION FRÅN OSS! NR 77, V.51, 2015. (Årgång 4) Innehåll Redaktören har ordet! 2 HSO kanslis öppettider under jul och nyår 3 HSO Uppsala läns styrelse/ordförandemöten våren 2016

Läs mer

Utdrag från kapitel 1

Utdrag från kapitel 1 Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra

Läs mer

Geografi årskurs 7-9. Läroämnets uppdrag

Geografi årskurs 7-9. Läroämnets uppdrag Geografi årskurs 7-9 Läroämnets uppdrag Uppdraget i geografiundervisningen är att stödja eleverna att skapa sig en världsbild. Eleverna ska vägledas att följa med aktuella händelser i sin närmiljö och

Läs mer