Mer än stål ur ugnen. förändringens. i Vasa får jobba. blir rektor. förlovade. Strikta miljökrav kräver att koldioxidutsläppen halveras.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Mer än stål ur ugnen. förändringens. i Vasa får jobba. blir rektor. förlovade. Strikta miljökrav kräver att koldioxidutsläppen halveras."

Transkript

1 MfÅA NR Lars biomassans Hassel förlovade blir rektor land i umeå En Brasilien lång ÅA-karriär har enorma avslutas arealer när och professorn väldig kapacitet i redovisning för tar produktion över Handelshögskolan av biomassa. vid Finland Umeå har universitet. expertis. Teknisk Ett decennium service i förändringens i Vasa får jobba hårt bransch Den omfattande fristående enheten saneringarna och MediaCity reparationerna firade tioårsjubileum. press Det också är mindre på den tv har satt ökad tekniska på programmet personalen. i dag. AKtuellt Forskning studier & undervisning Internationellt organisation Mer än stål ur ugnen Strikta miljökrav kräver att koldioxidutsläppen halveras. Nu Med vill nya han modeller tillbaka kan för stålindustrin att lära sig språket producera mer än enbart stål.

2 START MfÅA INNEHÅLL NR 13/ Meddelanden från Åbo Akademi ges ut av Åbo Akademi. Tidningen utkommer under terminerna varannan fredag och sänds till huvuddelen av akademins anställda samt bl.a. till massmedia, till universitet och högskolor i Norden, till kommuner, bibliotek och gymnasier i Svenskfinland, till medlemmar i Akademiföreningen Åbo Akademiker r.f. och till vissa personer verksamma inom politik, förvaltning och näringsliv. REDAKTION Peter Sandström, chefred. (tj.l.) Nicklas Hägen, chefred. (vikarie) tfn (02) e-post: Marcus Prest, red. (vikarie) tfn (02) e-post: ny krabba i östersjön Slamkrabban har etablerat sig i Åbo skärgård de senaste åren. Läs mer på sidan 8 Kurser för ökat tempo 3 Hållbarhet kräver koll på helheten 4 Biomassa istället för olja 6 FAQ för skribenter 10 Lättillgänglig geologi på nätet 12 Förändring som rörelse 13 MediaCity jubilerade 14 Veckans skribent: Marina Lassenius 18 WEBBREDAKTÖR Peter Siegfrids tfn (02) e-post: REDAKTÖR I VASA Ari Nykvist tfn (06) e-post: ADRESS Åbo Akademi, Domkyrkotorget 3, Åbo. Telefax: (02) E-POST WWW ANSVARIG UTGIVARE Kommunikationschef Thurid Eriksson tfn (02) e-post: Tidningen trycks av Tammerprint och upplagan är ex. ISSN Åbo Trycksak frågor & svar Studiekansliets öppethållningstider har ändrats Pia-Maria Kallio, studiechef för informationsteknologi och biovetenskaper, svarar på några allmänna frågor angående öppethållningstider och studiekansliet. Vilka är de nya öppethållningstiderna? Våra dörrar här på andra våningen i Gripen är öppna mellan klockan 10 till klockan 15, måndag till torsdag. Tidigare hade vi stängt mellan 12 och 13. Det har vi inte mera. Man kan ramla in när som helst under de här tiderna? Ja, men om man har ett längre ärende är det bra om man bokar tid på förhand. Ifall man kommer i ett enklare allmänt ärende går det ju att diskutera med vem som helst av oss, men ska man diskutera något som ha r att göra med ens eget ämne mera specifikt är det bra att få prata med någon som har ämnet som sitt ansvarsområde. Hittar man er på nätet? Ja. Enklast för en studerande är det att gå in på abo.fi/student/vemgorvad. Därifrån hittar man lätt vidare dit man ska. Studiekansliet alltså öppet måndag till torsdag, klockan 10 till 15! text&bild Marcus prest

3 aktuellt snabbkurser Tidsplanering, stresshantering, jobbsökning, ämnesdatabaser, elektroniska böcker... Stödenheter erbjuder korta kurser som stöder genomströmningen. kurser för ökat tempo För att underlätta skrivandet av kandidat- och magisteravhandling, de studerandes övergång till arbetslivet och därigenom genomströmningen, erbjuder Åbo Akademis bibliotek, Arbetsforum och Lärcentret kortkurser i de områden de är specialiserade inom. Till exempel kan man beställa en snabbkurs i informationssökning, arbetslivsfärdigheter eller studiepsykologi. Det är alltså fråga om mycket varierande kurser som riktar sig till både studerande och/eller lärare. Kurserna har olika teman och kan hållas under olika former alltifrån ett möte under personalens morgonkaffe till en två timmars föreläsning i samband med undervisningen i enlighet med beställarens behov. Det är en hårdare takt på studierna nu än tidigare. I dag har de studerande inte längre obegränsad studietid och de borde få 55 studiepoäng per läsår. Vi vill se till att det åtminstone inte är studiefärdigheterna som gör att de snubblar på vägen, säger lärcenterchef Tove Forslund. Liknande kurser har erbjudits också tidigare men för att öka kursernas synlighet har de nu samlats på ett och samma ställe. Kurser kan enkelt beställas genom att fylla i en blankett eller direkt ta kontakt med stödenheterna. Stödenheterna ordnar också framöver kurser på egen hand och kurser som hör till gruppen Akademiska studiefärdigheter ger motiverande studiepoäng. Vi har kurser som vi håller regelbundet men det har varit svårt att locka folk till dem. Till exempel blir arbetslivsfärdigheter allt viktigare och många studerande säger sig sakna dessa i utbildningen. Ändå har Eva Costiander- Huldén (fr.v.), Matias Erlund och Tove Forslund hoppas kurserna ska hjälpa till att öppna dörrarna ut från universitetet. de svårt att hitta till våra kurser, säger Matias Erlund, koordinator vid Arbetsforum. Vid stödenheterna hoppas man att allt fler ämnen skulle integrera kurserna i sina studieprogram. Samhällsvetarna har kommit längst i att integrera dessa kurser i undervisningen. De har obligatoriska kurser i informationssökning både under det första och tredje studieåret, säger bibliotekarie Eva Costiander-Huldén. Genom att erbjuda kurserna integrerat när de behövs i samband med avhandlingsskrivande får de studerande kunskaperna när de behöver dem, säger Forslund. I en snabbt föränderlig värld ger stödenheternas kurser lärare ute bland ämnena möjlighet att fokusera på sina ämnesområden, och överlåta den studietekniska undervisningen åt andra. Till exempel informationssökning är ett område där den tekniska utvecklingen varit snabb. Vi går mot en allt större digitalisering med elektroniska tidskrifter, böcker och databaser. Vi kan till exempel handleda studenterna att bygga upp smarta sökstrategier, demonstrera vilka elektroniska tidskrifter som finns inom ett ämnesområde, eller hjälpa till att ladda ner bibliotekets e- böcker till mobil eller läsplatta, säger Costiander-Huldén. Information om kurserna hittas på: Text & foto Nicklas Hägen NoterAT Åbo Akademi avancerar på rankingen Åbo Akademi har gått framåt från platserna till på QS lista över toppuniversitet. Sammanlagt har QS granskat universitet världen över. Bäst av de finska universiteten klarade sig Helsingfors universitet, som kom på 78 plats. Åbo universitet rankades på plats 211. Föreläsning om västerländsk välfärd Åbohögskolornas förening för social och ekonomisk forskning r.f. bjuder in till årets Mauno Koivisto-föreläsning. Föreläsningen ges av professor Walter Korpi i Tauno Nurmela-salen i Åbo universitets huvudbyggnad med start kl. 14 den 12 oktober. Rubriken är The Rise and Decline of Western Full Employment Welfare States, 1920s 2005: Distributive Conflict, Partisan Politics, and the Unified Theory. Föreningen är en tvåspråkig förening som är verksam vid högskolorna i Åbo. Inbjudan riktar sig till allmänheten. 03

4 forskning stålproduktion Hårdare miljökrav gör att stålproduktionen i Norden ställs inför stora utmaningar. Hamid Ghanbari är en av forskarna vid institutionen för kemiteknik som under professor Henrik Saxén gör upp modeller för en stålproduktion integrerad i den kringliggande industrin. Hållbarhet kräver koll på helheten 04 Motivet för utvecklingen av stålindustrin var tidigare att helt enkelt få ut mera produkt ur den insats energi och material man satte in. Kalkylen var helt och hållet dominerad av ekonomiska perspektiv, som i dagens värld kan te sig kortsiktiga. I det som kallas hållbar stålproduktion tas förutom de krassa ekonomiska beräkningarna även miljöeffekter och sociala verkningar i beaktande. Den nordiska stålproduktionen är redan den effektivaste i världen. Men i och med EU:s miljödirektiv och begräsningar av koldioxidutsläpp måste industrin förbättra sin teknologi och sina processer ytterligare för att kunna konkurrera globalt, säger Hamid Ghanbari, doktorand i kemiteknik. Fem till sju procent av hela industrins koldioxidutsläpp kommer från stålproduktion och sjuttio procent av stålproduktionens koldioxidutsläpp kommer från masugnarna. Det är alltså på ugnarna man måste koncentrera sig för att nå EU:s mål som är att dra ner koldioxidutsläppen från stålindustrin med femtio procent. Vad är det som gör den nordiska produktionen effektiv? Det är helheten i processen, allt från utvinningen av råmaterialet till förädlingen till själva produktionsprocessen. Finns det något enskilt som går att peka på som gör att det blir effektivt? Nej, det är som att jämföra två bilar. Det är oftast ingen enskild faktor som gör den ena bilen bättre än den andra. Det är slipandet av alla detaljer som avgör, att man alltså lyckats tänka i helheter när man planerat beståndsdelar. Vad är det som du och forskargruppen du är medlem i gör? Vi arbetar på matematiska modeller för att ge den bästa möjliga lösningen på hur man planerar en process i ett stålverk, och vi arbetar på olika kortsiktiga och långsiktiga modeller för att få ner koldioxidutsläppen. Ett alternativ som undersöks är möjligheten att binda koldioxid i slagg från stålproduktionen eftersom det i Finland av geologiska orsaker inte går att pumpa den ner i marken. Vilka är de geologiska omständigheter som gör det omöjligt? Det skulle det krävas att vi hade underjordiska reservoarer, som till exempel gamla oljefält. Men för att svara på frågan om vad vi gör på institutionen, så handlar det om att när man planerar helheten i ett stålverk så finns det en enorm mängd saker att ta i beaktande. Hur mycket som ska tas i beaktande beror på hur stor effektradie man tänker sig att verksamheten har. I de modeller vi arbetar med finns det mer än 5000 olika alternativa scenarion. Vilket scenario man väljer beror på vad beställaren är ute efter. Kan du nämna några variabler? En omständighet är vilka ekonomiska medel man kan satsa, en annan hur omfattande man bedömer att miljöaspekterna är, och så vidare. Men de stora frågorna kommer i samband med att man orienterar sig i helheten. Hur ser infrastrukturen kring stålverket ser ut? Stålverk har kraftverk kopplade till sig som genererar ström som går att föra ut till det landsomfattande nätet och värmen som alstras i processen och i kraftverket förs vidare till det regionala fjärrvärmenätet. En av optimeringsfrågorna hör ihop med klimatväxlingarna under året i Finland, behoven ser väldigt olika ut vinter och sommar. Det nya, som är en del av det vi forskar i, är möjligheten att ta tillvara avgaserna från ugnarna. Det bildas till exempel kolmonoxid som går att omvandla till metanol. Hur då? Genom att man i en reaktor tillsätter kväve får man metanol och metanolen är användbar för den kemiska industrin. Det finns även andra biprodukter som går att ta tillvara. Förutsättningarna för att bygga

5 05 Stålproduktionen i Norden hör till den effektivaste i världen. Hårdare miljökrav gör att man måste utveckla ny teknologi för att få ner koldioxidutsläppen. En strategi är att djupare integrera stålproduktionen i den industriella infrastruktur som ligger runtomkring fabriken. (FOTO: Rautaruukki Corporation) ut de anläggningar som krävs och möjligheterna att sälja metanolen blir sedan en del av modellen vi arbetar med. Dessutom undersöker vi olika möjligheter att ersätta en del av stenkolet som används för att hetta upp smältugnarna med till exempel träkol. De data vi använder oss av kommer från Ruukki i Brahestad. En fråga med många konsekvenser är vad som händer ifall man börjar använda inhemsk biomassa i större utsträckning. Vad har det för effekt på de delar av industrin som annars är beroende av biomassan, främst pappersindustrin och skogsindustrin i övrigt. Det här är ett exempel på samhällseffekter som man måste beakta. text & Foto marcus prest hamid ghanbari Hamid Ghanbari är hemma från Isfahan i Iran. Han tog sin kandidatexamen vid Isfahan University of Technology och sin magisterexamen i kemiteknik från University of isfahan Persiens forna huvudstad Isfahan, som ligger 350 kilometer söder om Teheran var en gång en av världens största städer. Om man besöker Iran är Isfahan Tehran. Efter det arbetade han som lärare i mekanisk vätskefluidmekanik på avdelningen för kemisk tekniska fakulteten vid University of Tehran. Ghanbari hade inte planerat att stanna i Åbo. Men jag fann att jag gillade värmeflöde värmeteknik som ämne, även om det var olikt det jag tidigare forskat i. Jag trivs med att arbeta med min förman, mina rådgivare och kollegor. ett mål jag rekommenderar. Staden har många vackra gamla palats och massor av historiska sevärdheter, säger Hamid Ghanbari.

6 workshop biomaterial NOBRE, Network of Excellence in Biomass and Renewable Energy är ett ambitiöst projekt för att föra samman och utveckla Finlands och Brasiliens biomaterialforskning och bioindustri. Biomassa istället för olja 06 Den första workshopen i konvertering av biomassa mellan Finland och Brasilien hölls vid Åbo Akademi i Åbo under den tolfte och trettonde september. Jag kan inte erinra mig att Brasilien någonsin skulle ha skickat en liknande delegation till Europa, säger Pedro Fardim, professor i fysikalisk kemi vid ÅA. De skickade folk från alla de stora universiteten som sysslar med biomassa och biobränslen, representanter från olika program som motsvarar Finlands Akademi och TEKES, representanter från Braskem, det vill säga världens femte största petroleumföretag, och den brasilianska ambassadören i Finland, Norton de Andrade Mello Rapesta närvarade också. Från den finländska sidan hade vi representanter från Aaltouniversitetet, Uleåborgs universitet, Villmanstrands universitet, Åbo universitet, VTT, UPM, Stora Enso, Chempolis (ett finländskt bioraffinaderiföretag baserat i Uleåborg), Finlands Akademi och TEKES. Workshopen var uppdelad på två dagar. Under den första dagen gick deltagarna igenom vad som är state of the art i de respektive länderna gällande utbildning, forskning, industrins beredskap, och infrastrukturen kring produktion och forskning av biomassa. Under den andra dagen diskuterade grupper komponerade av experter från respektive land och olika områden fyra olika ämnen. Ett genomgående tema var att diskutera modeller där biomassa ersätter olja. De olika ämnena som diskuterades var för det första, hur utveckla material från biomassa. För det andra, hur utveckla användbara kemikalier ur biomassa. För det tredje, biomassa som förnybar energi. En parantes här är att vi inte är intresserade av palmolja, eftersom palmolja avsett för bränsle är i direkt konflikt med matproduktionen och Brasilien sysslar i alla fall inte i huvudsak med palmolja som bränsle utan med sockerrör. För det fjärde diskuterade vi utbildning. Brasilien ser på det finländska utbildningssystemet med stor respekt. Det hänger ihop med fina resultat men också med hur universiteten och det finländska näringslivet samarbetar. Var finns ni konkret just nu? NOBRE, det vill säga the Network of Excellence in Biomass and Renewable Energy, är ett femårsprojekt, det här var den första gemensamma workshopen. Allmänt taget kan man säga att Finland ligger väl framme i Brasilien. Det beror på ett bra engagemang från Finlands sida över hela skalan. Det som nu görs är att kartlägga förutsättningarna, knyta kontakter och sätta igång projekt. Brasilien har sedan oljekrisen på sjuttiotalet satsat på att göra sig självförsörjande inom energisektorn. Det är man nu. Det intressanta är att av den totala energiförbrukningen i Brasilien baserar sig 47 procent på förnyelsebara källor. I den siffran inkluderas även transportens energikonsumtion, det vill säga personbilar, bussar, lastbilar. Vid bränslestationerna i Brasilien kan man välja mellan biodiesel, etanol, naturgas och bensin med en etanolkomponent. Brasilien har ändå en stor brist på ingenjörer i kemiteknik och söker aktivt arbetskraft hos universiteten i Europa. Hur tycker du att workshopen gick? Bara det att de här människorna mötte varandra var en succé. Det var det annars också. Många representanter från den finländska sidan var alldeles lyriska över möjligheterna som öppnar sig. Det här är viktigt. Det handlar om att integrera forskning och industri i en hållbar vision om framtiden. text marcus prest Jag kan inte erinra mig att Brasilien någonsin skulle ha skickat en liknande delegation till Europa.

7 07 biobränslen 1 Biobränslen i Brasilien Brasilien anses ha världens längst utvecklade hållbara biobränslemarknad och -produktion, detta bland annat tack vare landets enorma jordbruks-arealer och en teknologiskt välutvecklad jordbruksproduktion. Inga lätta fordon använder sig av enbart fossila bränslen. Över 90 procent av alla bilar sålda sedan 2009 är flexfuel-bilar. biobränslen 2 Konkurrensen mellan mat och biobränsle Den brasilianska bioenergin kommer främst från sockerrör. Den brasilianska regeringen hävdar att landets biobränsleprogram inte bidragit till höjningen av matpriser. Orsaken till höjda matpriser sägs ligga i att man i USA och Europa konverterat matproducerande jordbruksmark till bränsleproducerande. I USA har till exempel majs sålts som bränsle istället för mat. Andra generationens biobränslen, även kallade avancerade biobränslen, är svårare att utvinna: de hämtas till exempel ur slaggprodukter från livsmedelsproduktionen och skogsindustrin. konsumenter Medvetenhet kontra prestanda Mainstreamkonsumenter verkar inte vara villiga att betala för bioprodukter om deras prestanda inte motsvarar produkter gjorda på fossila material. Till produktlinjer där biomaterial kunde ersätta fossila material hör till exempel: textiler, gödsel, matförpackningar, transport (däck, bränsle, plastdelar, etc.), bostäder (målfärg, ytbehandlingsmedel, isoleringsmaterial, etc.) rekreation (skor, cyklar, våtdräkter, golfutrustning, campingutrustning), kommunikation (plastdelar, bläck, pappersprodukter, LCD-skärmar, etc), hälsoprodukter. exploateringen av arktis Isen på Arktis verkar smälta och nationerna som är samlade kring nordpolen, det vill säga främst USA, Kanada, Ryssland, Norge och Danmark förbereder sig på att exploatera området för gruvdrift och oljeborrning. Ur ett klimatpolitiskt och miljömässigt perspektiv låter det som ett dystert scenario. Det finns enorma utmaningar. Men aldrig har vi varit bättre rustade att möta dem än vad vi är nu. Och möjligheterna att övergå till förnyelsebara bränslekällor och att ersätta olja plast och andra material och göra produkter nedbrytbara har inte någonsin varit större, säger Pedro Fardim. En framtid där vi inte är beroende av fyndigheterna i Arktis är ett möjligt scenario.

8 marinbiologi slamkrabban Östersjön har berikats med en ny krabba som verkar stortrivas i Åbo skärgård. Allt tyder på att Slamkrabban har kommit för att stanna. Nya klor under ytan 08 Den kniper nog och de är ganska snabba. Det är inte så att man behöver akta sig som i Norge eller Danmark där det finns många större krabbarter, men det känns nog när den hugger. Anna Törnroos, forskare i miljö- och marinbiologi vid Åbo Akademi, pratar om en ny bekantskap som uppmärksamma strandbesökare har kunnat se i vattnet i Åbo skärgård de senaste somrarna. Den så kallade Slamkrabban (lat: Rhithropanopeus harrisii) har på några år etablerat sig under ytan här. Namnet är lite missvisande för krabban finns också i blåstångsbältet och på stränder. Storleken varierar men ligger vanligtvis runt en och en halv centimeter. En amerikan från Polen? Krabban är en främmande art i Östersjön och har antagligen kommit till Finland från Nordamerika med fartygens barlastvatten. Allt tyder på att den är här för att stanna. Vi tror att krabban har kommit till oss från Nordamerika via till exempel Polen, men den är rätt global och vi vet i detta skede ännu inte hur dess genetiska profil ser ut, säger Törnroos. Det finns många andra typer av krabbor som har kommit till Östersjön men inte kunnat reproducera sig, men den här arten har reproducerat sig enormt. Den finns nu överallt utanför Åbo, från norra Nagu till Iniö upp mot Gustavs, och inne i vikarna finns det hur mycket som helst av dem. Åbo skärgård är dock inte ensamt i Östersjön om att erbjuda husrum för Slamkrabban. Den lever också i Polen men där förekommer den mycket lokalt. Hos oss har den spritt sig vidare. Orsaken är antagligen att krabban inte har en parasit här så som den har i de nordamerikanska vattnen, och som håller dess antal nere där. Om det finns såna parasiter här ser vi i framtiden, säger Törnroos. Vi får se hur stor roll krabban kommer att få i Östersjön men jag tror inte att den är något hot. Ingen art har ännu lyckats ta sig in och konkurrera ut någon annan här, även om det kan ske lokala förändringar. Snarare är krabban kanske ett tillskott. De första slamkrabborna hittades utanför Nådendal 2009, och väckte genast marinbiologernas intresse. Forskningen har legat till grund för Charlotta Björklunds magisteravhandling som blir klar till jul. Men forskargruppens intresse för Slamkrabban tar inte slut med det, och marinbiologerna hoppas att folk ska ta kontakt när de stöter på krabban. En del av forskningen görs i samarbete med Åbo universitet, vars forskare också hittat krabban vid universitetets forskningsstation på Själö. I laboratorieexperiment har krabban visat sig äta det mesta, vilket är mycket vanligt bland djuren i Östersjön. Utifrån sådana experiment är det dock svårt att säga vad krabban föredrar. Vid Åbo universitet har man fokuserat mera på vad krabban äter och hur den uppför sig i miljön, medan vi har koncentrerat oss på mer ingående födoanalyser i form av isotopanalyser. Genom att se på kväve- och kolhalterna i krabban och jämföra dem med andra arter kan vi bestämma krabbans roll i födoväven och se om den till exempel är en predator eller växtätare. Inte mycket till mat En detalj som fångat forskarnas uppmärksamhet är att krabban är större här än den är hemma i Nordamerika. Det är ovanligt för vanligtvis brukar arter vara mindre i Östersjön. Ta till exempel blåmusslan, som är liten här men redan till exempel på den svenska västkusten går att äta. Kan man äta slamkrabbor? Vi har inte hunnit försöka äta dem ännu men visst kan man tänka sig det även om det är mycket lite kött på dem, säger Törnroos. Åtminstone verkar abborrarna gilla dem för vi har hittat krabbor i ett antal abborrar redan. Man kunde tänka sig att använda dem som bete för fiske om inte annat. Det kan man pröva om man har Slamkrabbor på stugan. Text Nicklas Hägen

9 09 tipsa! Slamkrabban har lyckats reproducera sig flitigt i Östersjön. Den producerar mycket ägg, som också syns på bilden. För att forskarna ska kunna följa spridningen får den som hittar Slamkrabbor gärna höra av sig till marin- och miljöbiologi vid Åbo Akademi, tfn (Anna Törnroos), eller ELY-centralen.

10 bok handledning Problem med uppsatsen eller avhandlingen? Ny bok hjälper både studerande och handledare. FAQ för skribenter 10 Att köra fast och inte hitta en väg framåt i gradu- eller avhandlingsarbetet är inte ovanligt. Även om handledaren gör sitt bästa. Och det är inte bra i dessa tider då också Åbo Akademi av olika orsaker vill öka genomströmningen och antalet examinerade. Men sedan mitten av 90-talet har ändå både den som skriver en uppsats eller en avhandling och handledarna haft bra hjälp av PeD Rainer Nybergs bok om att skriva vetenskaplig text. Nu har professor emeritus Nybergs bok kommit ut i en femte och 100 sidor tjockare upplaga på Studentlitteratur. Redaktör för boken Skriv vetenskapliga uppsatser, examensarbeten och avhandlingar (Studentlitteratur, 2012) är även docent Annika Tidström. Medförfattare är PeM och doktorand Jessica Aspfors och PeD Gunilla Eklund. Bibliotekarier i både Finland och Sverige har också bidragit med texter till boken och kontrollerat de råd som ges om informationssökning. Då jag på 1990-talet handledde mina egna gradustuderande, började jag samla på mig de lappar med olika frågor och problem jag uppmanat dem att skriva till mig före graduseminarierna. Eftersom samma frågor återkom år efter år började jag skriva svar på studenternas frågor. Det blev först ett litet kompendium och sedan i mitten på 1990-talet en bok om vetenskapligt skrivande framför allt inom beteendevetenskaper. Sedan dess har mycket hänt och det gläder mig att det idag är lättare att skriva och få hjälp med gradun än då jag själv skrev den, säger Rainer Nyberg. Integrerad med nätet I den nya upplagan behandlas vetenskapligt skrivande inom fler områden än tidigare såsom ekonomiska och naturvetenskaper, samhälls- och vårdvetenskaper. Boken är liksom två tidigare upplagor integrerad med nätet och nu även med mobila medier. Boken visar på olika möjligheter att dra nytta av till exempel dator, pekplatta eller smarttelefon för att ladda ned vetenskaplig fulltext. På ForskningsINFO, foinfo, finns cirka 30 webbsidor som är integrerade med boken. Där kan man söka via sökfunktion, ett index eller per kapitel och direkt hitta mer information om de begrepp och termer som är understreckade i boktexten. Där finns också webbadresser till de hjälpmedel som anges i boken plus många fler, totalt över 200 länkar. ForskningsINFO kan också utnyttjas fristående. Lärare/forskare som vill ha in en länk till sina egna relevanta webbsidor kan meddela om detta via Kontakt. Rainer Nygårds bok är integrerad med nätet och mobila medier. Som andra redaktör för boken har docent och forskardoktor Annika Tidström bland annat skrivit avsnitt om ekonomiska vetenskaper och handledning av till exempel graduskribenter. Hon fick i fjol Finlands ekonomförbunds undervisningspris just för sin goda handledning på Vasa universitet.

11 Annika inspirerade också mig under hela arbetet med boken och därför var det roligt att skriva den tillsammans med henne och de två andra yngre forskare som medverkar i boken, säger Rainer Nyberg. För honom är motivation ett centralt begrepp. Något han också disputerade om. Det gäller att få studenterna att se helheten, att tänka framåt och att våga tro på att de klarar examensarbetet om de tar ett steg i taget i stället för att se gradun som ett högt hinder eller ett övermäktigt språng. Efter tio år som pensionär är Rainer Nyberg glad över att fortfarande kunna göra någon nytta för studerande. Det var också för honom själv lärorikt att uppdatera boken. Att bokens fyra första upplagor sålts i över exemplar tyder på att den behövs i synnerhet mot slutet av studietiden. Därför skulle jag gärna också samarbeta kring en bok om att studera effektivt vid universitet. Den skulle kunna vara till nytta vid studiernas början. Bara våra studerande är motiverade och får konkreta råd och tydlig handledning i sina studier klarar de nog sig hur bra som helst också idag. Text & foto Ari Nykvist noterat Ny föreläsningsserie dyker in i datavetenskapens värld Den världsberömda ryska matematikern och datavetaren Yuri Matiyasevich är först ut som föreläsare i nya föreläsningsserien TUCS Distinguished Lecture Series. Matiyasevich lyckades år 1970 som 23-åring motbevisa det man trodde var lösningen på det så kallade Hilberts tionde problem. Han jobbar numera vid Steklovs matematiska institut i S:t Petersburg i Ryssland, och besöker Åbo och TUCS den 1 oktober. Föreläsningen som har rubriken Turing machines vs Diophantine machines börjar kl i auditorium Lambada i ICT-huset, Joukahainengatan 3 5, Åbo. Föreläsningen är gratis och öppen för allmänheten. Datavetenskapscentret TUCS arrangerar en hel serie av intressanta föreläsningar om ämnen inom informationsteknologi och diskret matematik. Serien är gratis och öppen för allmänheten, föreläsningar ordnas ungefär varannan månad. Nästa gång handlar det om Japan och IT-funktionernas kontinuitet efter jordbävningen, när Masakazu Ohashi från Chuo universitet i Japan föreläser den 3 december kl under rubriken Business and IT operations continuance in Japan after the 2011 earthquake. Handelshögskolan firade med seminarium Det årliga seminariet Merkur Lectures in Business gick av stapeln vid handelshögskolan den 18 september. Seminariet var samtidigt ett led i firande av HHÅA:s, landets tredje äldsta högre merkantila utbildningsenhet, 85-årsjubileum. Temat för seminariet var den här gången utbildningens utmaningar. Eftersom HHÅA är en intern spetsenhet inom utbildningen vid ÅA var temat aktuellt. Seminariet gick riktigt bra. Deltagarna var nöjda och verkar ha fått ut en hel del av programmet, säger prefekt Jan- Åke Törnroos, professor i internationell marknadsföring. Temat var så pass fokuserat att det gick bra att följa med. Vi fick lyfta lite på svansen själva och berätta om vad det är vi försöker utveckla. Bland föreläsarna fanns till exempel Centralhandelskammarens ordförande Risto E. J. Penttilä och ekonomförbundet SEFE:s verksamhetsledare Aija Bärlund. Det var bra att näringslivets representanter lyssnade på vad det är vi Foods, var en av föreläsarna. Rabbe Wikström, VD vid Orkla gör här och jag tror de förstod vad vi vill åstadkomma. Samtidigt fick vi höra vad det är de vill ha, vilken typ av människa som behövs på arbetsmarknaden i dag, säger Törnroos. Det är inte bara det att du ska kunna redovisa, du måste också kunna språk och fungera interaktivt. Framför allt svenskan är viktig eftersom Norden är ett viktigt samarbetsområde för våra företag. Varenda kotte i dag kan engelska men allt färre klarar sig på svenska. Alumnerna fick samtidigt en inblick i dagens handelshögskola. En av alumnerna studerade här samtidigt som mig. På den tiden hade vi tre professorer, nu är de elva. Att också den övriga akademin sitter på våra föreläsningar i till exempel företagsekonomi är något nytt och mängden forskning som utförs har ökat. Kursinnehållet har utvecklats och inlärningen betydligt mera än föreläsningar. 11

12 internet geologi Delar av portalen geologia.fi har översatts till svenska för att åtgärda bristen på svensk litteratur om geologi och geologiska processer riktad till den breda allmänheten. Lättillgänglig geologi på nätet 12 I samband med geologins dag den 15 september öppnades en ny geologiportal på svenska. Det är den fem år gamla portalen geologia.fi som till sina centrala delar har översatts till svenska, för att råda bot på bristen på lättillgänglig text om geologi. I portalen behandlas till exempel solsystemets uppkomst, den finländska skärgården samt olika bergarter och mineral. Mera material och bilder läggs till kontinuerligt och om de svenska sidorna besöks tillräckligt flitigt kommer man att översätta hela portalen. Portalen riktar sig till alla naturintresserade människor som vill veta mer om jordklotets uppkomst och utveckling. Det finns gott om böcker om bergarter och mineral på svenska men ingen litteratur som beskriver de geologiska processerna så det här materialet är unikt, säger Olav Eklund, professor i geologi och mineralogi vid Åbo Akademi. De finskspråkiga sidorna har runt femtusen besökare per månad, vilket visar att ämnet ligger i tiden. Om vi lyckas locka ett stort antal besökare också på svenska, till exempel genom att väcka intresse i Sverige och Norge, kommer vi att utöka sidorna så att de helt och hållet motsvarar de finskspråkiga sidorna. Förutom att fungera som bas för skolundervisning och göra forskningen tillgänglig för allmänheten, hör det till också sidornas funktion att marknadsföra ämnet geologi. I grundskolan är ämnet underordnat geografi och behandlas främst som naturgeografi. Geologi är ett expanderande ämne som blir allt viktigare då jordklotets resurser tryter och globala miljöproblem måste åtgärdas. Det är konstigt att det inte finns i skolan. Portalen upprätthålls av Nationalkommittén för geologi i Finland men en stor del av aktiviteten runt portalen sker vid Åbo Akademi. Det är redaktör Cecilia Aarnio vid Resurscenter för matematik, naturvetenskap och teknik i skolan som har sörjt för den svenska översättningen, medan doktorand Ari Brozinski sköter portalens tekniska utformning och har bidragit med mycket material till de finska sidorna. Dessutom görs sakgranskningen av personal vid ämnet geologi och mineralogi vid Åbo Akademi medan Olav Eklund själv har varit medlem i portalens arbetsgrupp sedan den grundades för sju år sedan. Arbetet som ligger bakom portalens svenska sidor motsvarar i princip en hel lärobok så det är faktiskt en hel del arbete som satts ner på den. Text & foto Nicklas Hägen stenar på skärmen. Väloptimerade nätsidor ska göra att man lätt hittar geologia.fi då man googlar något som har med geologi att göra. Från vänster står Olav Eklund, Ari Brozinski och Cecilia Aarnio.

13 konferens sense the move Nya krav och hur de påverkar oss behandlades under en tvärvetenskaplig tvådagarskonferens på ÅA i Vasa. Att känna igen förändring som rörelse När konstant förändring, nya innovationsbehov och ständiga förbättringskrav blir standard och utgångspunkt i vardagslivet, påverkar det hur vi kommunicerar, arbetar och uppför oss. Gamla fundament som nu är i rörelse. En rörelse och ett skifte i referenspunkter som alla till exempel på ett universitet eller i ett företag märker. Det var utgångspunkten för konferensen Sense the Move som på Academill i början av september arrangerades av Team Medusa. Medusa är en tvär- och multidisciplinär kreativ samarbetsgrupp inom Vasa konsortium bestående av sju universitet och högskolor. Gruppen har fungerat i åtta år och har inga planer på att upphöra trots att en gemensam ekonomi inte är en självklarhet. Det här eftersom finansiärer och de nya strukturerna för högre utbildning i Finland inte helt känner den här tvärvetenskapliga och flerspråkliga formen av verksamhet, säger PeD och lektor Sol-Britt Arnolds-Granlund vid Pedagogiska fakulteten i Vasa som var en av arrangörerna av Sense the Move-konferensen Ett budskap på konferensen var att till exempel ungas referenspunkter och sätt att kommunicera och lära sig snabbt förändras. Något bland annat universiteten kunde tänka på mer än hittills. Nu gäller det att inte skjuta budbäraren utan att få dagens studerande att hitta tillfredsställelse i det de gör och att relevansgöra studiernas innehåll. Annars blir det en klassfråga där barn med högutbildade föräldrar tar kreativiteten med sig i studierna medan andra blir utan, säger Patrik Hernwall, docent i pedagogik och medieteknologi, lektor vid Stockholms universitet och en av keynotetalarna vid konferensen. Allt behöver dessutom inte längre vara jättekul och underhållande. Känslan av att åstadkomma något och att kunna förstå saker och ting är idag viktigare för unga än att ha kul och bli underhållna till exempel i sina studier, påpekar ED Peter Björk vid Hanken i Vasa som talade om att hitta nya värden i erfarenheter av olika slag. När Konstant förändring blir standard påverkar det hur vi kommunicerar, arbetar, lär och uppför oss. Bland annat det diskuterade från vänster Miia Lammi, Patrik Hernwall, Sol-Britt Arnolds Granlund och Peter Björk på Sense the Move-konferensen. Något även Arnolds-Granlund tog upp under presentationen av hennes paper Learning before technology, meaning before fun. Förändringens parametrar Konferensen var uppdelad i sex olika teman såsom vad som driver förändring, åt vilket håll den går, vad den betyder och vilka former förändring idag har. I en situation där förändring är vardag, kunde man i utbildningen gå in för en mer projektbaserad inlärning där man i grupp tar sig an ett större problem som man tillsammans löser. Samtidigt kunde forskningen bli mer tvärvetenskaplig eftersom behovet av tvärvetenskapliga lösningar idag är större än någonsin, säger Miia Lammi, utvecklingsdirektör vid Muova i Vasa som talade om värdebaserade serviceinnovationer. Vi är speciellt nöjda över att vi kunde ha keynote-talare såsom FD Jyrki J.J. Kasvi från TIEKE, professor Tore Kristensen från Köpenhamn, framtidsstrategen Johanna Danielsson från Kairos Future och Patrik Hernwall på konferesen, säger Sol-Britt Arnolds-Granlund. text & foto Ari Nykvist 13

14 jubileum mediacity Att bara tio år fundamentalt kan förändra en hel branch harmediacity i Vasa handgripligen fått märka. Spetskunnigt MediaCity jubilerade 14 Inför Media Citys 10-års jubileum var det svårt att få alla 17 anställda med på samma bild. Så hälften får duga. Från vänster Kimmo Rautanen, Jonas Mastosalo, Yvonne Backholm-Nyberg, Michaela Esch, Sebu Björklund, Joachim Majors, Emelie Jakobsson och Anders Wik. Mediacity grundades år 2002 som en egen fristående enhet. Då handlade mycket av MediaCitys (MC) verksamhet om tv-produktion och interaktiv tv. Idag handlar verksamheten om användarupplevelser, användargränssnitt och plattformar i olika format och koncept där till exempel nätet och mobila medier har tagit över. Under de tio åren har MC också haft en lång rad nya ahaupplevelser. I Vasa pratar många i mediebranschen fortfarande om Mediahuset. Så hette nämligen nuvarande MC åren då enheten ännu hörde till dåvarande Samhälls- och vårdvetenskapliga fakulteten. Nu fyller MC tio år som en egen fristående enhet inom ÅA och har numera 17 personer på lönelistan. Det var det växande behovet att kunna arbeta med de nya möjligheter och utmaningar den snabba digitala utvecklingen och förändringen i medielandskapet i början av 2000-talet erbjöd som aktualiserade hela MC redan i slutet av 1990-talet. Sedan dess har spelplanen helt och hållet förändrats, men vi har haft fördelen att kunna hålla oss på frontlinjen, säger MC:s direktör Kimmo Rautanen. Men redan då var vi till exempel först i Finland med ett interaktivt tv-program med MHP och Java i form av frågesporten Enigma. Och just interaktiviteten och användarsynen löper som en röd tråd genom alla tio år. Något som idag känns väldigt bra och belönande, tillägger biträdande direktör Yvonne Backholm-Nyberg. Testlaboratoriet i flitig användning MediaCitys toppmoderna testlaboratorium idtvlab med bland annat ögonrörelsekamera och andra möjligheter till testning av publikreaktioner, används idag flitigt av både olika ÅA-forskare och studerande och även i MC:s egna formatutvecklingsprojekt. Vi jobbar bland annat med pedagoger, utvecklingspsykologer, informationsteknologer, biovetare och samhällsvetare. Överlag tycks insikten om att olika användarupplevelser och reaktioner måste ses ur ett tvärvetenskapligt perspektiv och att ta dem med i planeringen ändå från början, bli allt mer självklar inom olika vetenskapsområden, säger Kimmo Rautanen. Vi siktar på ett ökat spetskunnande just kring granskningen av olika användarupplevelser och därmed på ökad Tekes-, FA- och EUfinansiering. MC ska vara en sorts hubb för forskare och företag intresserade av de nya möjligheter den digitala utvecklingen ger oss alla. En snabb och genomgripande förändring vi också i fortsättningen noga ska avläsa och reagera på, tillägger Yvonne Backholm-Nyberg. I samband med 10-årsjubileet arrangerade MC i slutet av september

15 seminarium tjänstedesign Seminarium om tjänstedesign samlade personal från administration och stödtjänster. Skapa värden tillsammans ett jubileumsseminarium kring användarupplevelser med bland annat Stephen Stokes från Manning Gottlieb OMD och Lina Srivastava från Unesco som keynote-talare. De talade om behovet av att bättre förstå hur användarna av olika medier och medieplattformar upplever det innehåll de väljer att bekanta sig med och reagera på. Då kan man förbättra berättandet och förstärka sitt brand och den vägen hela affärsverksamheten eller få till stånd till och med social förändring genom att på rätt sätt involvera berörda människor i processen, säger Backholm-Nyberg Vad önskar då MediaCity i 10-års present av ÅA? En attityd. En öppenhet för att våga testa nya idéer och nya tankar. Att vi i universitetsmiljön mer än hittills vänder oss utåt och tar plats och roll i utvecklingen. En tydlig strategi som bygger på fördomsfrihet och mod i en snabbt föränderlig värld, säger Kimmo Rautanen. text & foto Ari Nykvist Emma Viromäki, Malin Siimes och Mats Lindfelt under seminariet. Då universiteten övergick till sin nya form som offentligrättsliga institutioner var det med en lång tradition av statlig förvaltning och kontroll i bagaget. I den nya organisationen finns det behov av att utveckla både de administrativa tjänsterna och andra stödtjänster så att vi kan erbjuda ännu bättre service, säger Malin Siimes, koordinator för personalutveckling vid ÅA, och Margita Vainio, initiativtagare till temat. Under ledning av FD Emma Vironmäki och med betoning på inspiration, lärande och intressanta exempel bjöds personal från ÅA, Svenska handelshögskolan, Svenska social- och kommunalhögskolan, Arcada och Novia till ett seminarium om offentlig förvaltning i förändring. Deltagarna fick på olika sätt lära sig hur tjänstedesign kan hjälpa till att skapa nya tjänster, men också hur man kan utveckla befintliga tjänster så att de blir mera användarorienterade. För ÅA:s del är det bra att tänka på de här sakerna. De stödtjänster vi tillhandahåller är nästan till hundra procent producerade i huset. Det är inte alltid en självklarhet vem kunden är. Vilken typ av värde skapar vi för vem? Vilka är kundens eller användarens behov? Det är faktiskt det som ska vara i fokus för vår verksamhet. Hur kan man då arbeta kundfokuserat och anpassa sina tjänster enligt användarnas behov? Det gäller att vara lyhörd som serviceproducent och att via kommunikativ samverkan tillsammans med våra användare utveckla en utmärkt service som ger värde för pengarna. - Det är viktigt att se att vi ska utveckla våra tjänster med användarens behov i centrum i stället för den egna verksamheten. Seminariet gav nya infallsvinklar på detta. Deltagarna fick känna på hur det är att tillämpa tankesättet tjänstedesign genom att rita upp en tjänstestig för en neutral tjänst som alla har erfarenhet av. Till slut fick deltagarna reflektera över hur dagens tema kan stöda dem i deras eget arbete. Det visade sig vara betydligt lättare att ge goda råd till andra branscher än den egna, vilket kanske visar på att man lätt blir blind för den egna omgivningen. Seminariet var det sjunde i serien Lära av och om varandra (som startade redan 2003). Text Marcus Prest foto mia henriksson 15

16 konstvetenskap kongress De offentliga monumenten fungerade som brickor i det politiska spelet mellan Italien och vad som 1929 skulle bli Vatikanstaten. Enskilda monument anpassades för att motsvara de nya maktrelationerna. 16 Det utmana(n)de objektet i Nürnberg I somras, närmare bestämt juli, arrangerades den 33:e konsthistoriska världskongressen i Nürnberg. Den första ägde rum i Wien 1873, på Österreichisches Museum für Kunst und Industrie. För arrangemangen svarar sedan 1930 CIHA (Comité International d Histoire de l Art) och de stora, numera vart fjärde år återkommande, kongresserna ambulerar mellan medlemsländerna. Den förra ägde rum i Melbourne i Australien och den kommande går av stapeln i Beijing. Kina är en ny medlemsstat som utan tvekan har de ekonomiska resurser som krävs för tillställningar av den här storleksordningen. I Nürnberg förelästes nu över, lyssnades till och diskuterades ett tjugotal aktuella temata av tusentalet deltagare från ett hundratal länder. Huvudtemat var The Challenge of the Object och fokuserade bland annat på konstverken som fysiska föremål en aspekt som dagens alltmer teoretiskt inriktade humanister ofta tenderar att glömma bort men som ständigt gör sig påmint på olika sätt: materiellt, politiskt och inte minst ekonomiskt. Slitage, underhåll, konservering, lagring och utställning är problem som museer alltid och överallt har att brottas med. Den offentliga konsten har sin särskilda problematik, liksom arkitekturen och den byggda miljön. Passande nog var det Germanisches Nationalmuseum, med sina drygt tio miljoner föremål i samlingarna och med ansvar för ett otal kulturhistoriskt intressanta byggnader, som var värd för kongressen. Konst och politik Själva förhandlingarna ägde rum i ett kongresscentrum i utkanten av Nürnberg (för övrigt beläget inte långt från Albert Speers berömda Zeppelinenfeld, där nazisternas årliga Parteitage avhölls under 30-talet, och förevigades av Leni Riefenstahl). Sammanlagt hölls där drygt 400 föredrag. Ingen kunde naturligtvis närvara vid mer än en liten bråkdel. Blotta antalet och kongresscentrets storlek gjorde det inte heller lätt för deltagarna att lokalisera och hinna i tid till speciellt intressanta föredrag och på utsatta tider rusade de som skållade råttor mellan den gigantiska anläggningens olika delar. Min sektion hade temat World Heritage: Cultural Identity and the War against Works of Art och var mycket välbesökt, möjligen beroende på att salen var centralt placerad och förhållandevis lätt att hitta. Mitt föredrag handlade inte så mycket om bekrigande av konstverk som om deras roll som brickor i det politiska spelet kring fredsförhandlingarna mellan Italien och vad som 1929 skulle bli Vatikanstaten. De fördes åren mellan fascistregimen och den katolska kyrkan och resulterade i de så kalllade Lateranfördragen. Här spelade de offentliga monumenten deras utformning, placering och orientering i Rom en inte obetydlig roll, och avtalet fick konsekvenser för det romerska monumentbeståndet. Enskilda monument, i synnerhet antiklerikala sådana, anpassades på olika sätt för att motsvara de nya maktrelationerna. Dessa förändringar behandlades under titeln Reshaping the National Myth.

17 17 Monumenten till Giuseppe och Anita Garibaldi på Gianicolo-åsens krön. Den store nationalhjältens (t.v.) utfördes av av Ettore Ferrari och avtäcktes 20 september 1895 på 25-årsdagen av det italienska intåget i Rom. Beslutet om monumentet över hustrun (t.h.) fattades av Mussolini 1929, och det restes framför Villa Lante Risorgimento Monuments in the Political Geography of Rome. I konkordatets första artikel stipuleras att det åvilar den italienska regeringen att just i Rom förhindra allt som kan stå i strid med stadens sakrala karaktär, det vill säga som säte för påven, som den katolska världens centrum och som pilgrimsmål. Under förhandlingarna krävdes att en rad antiklerikala monument, som rests efter stadens våldsamma införlivande med Italien 1870, skulle avlägsnas eller modifieras. Så skedde också. Exempelvis det monument som restes över Anita Garibaldi framför Villa Lante, nu Finlands rominstitut, var ett led i denna pacificering av den romerska stadsbilden. Giuseppe Garibaldi, Anitas man, personifierade både den italienska kampen för nationell enhet och särskilt dess antiklerikala inriktning. Sittande till häst och gjuten i brons höll han sedan 1895 ärkefienden i Vatikanen under uppsikt. När kyrkan nu ställde krav på monumentets avlägsnande ställdes fascistregimen inför ett svårt dilemma; man hade i propagandan ständigt salufört sig som enhetsverkets och speciellt Garibaldis sanna arvtagare. Att flytta den store hjälten från sin dominerande plats på Gianicoloåsens krön skulle således innebära en svår prestigeförlust. Lösningen blev istället att placera ett monument över Anita i Giuseppes blickriktning så att han inte längre från sitt monument skulle titta fientligt mot Vatikanen utan kärleksfullt på hustrun. Stort gensvar Gensvaret på föredraget var stort många fann paralleller i de egna länderna och man kan konstatera att forskningen om monument som politiska artefakter för närvarande verkar vara på uppgång bland konsthistoriker i alla världsdelar. Men som vanligt var den största behållningen av mammutarrangemanget att nya internationella kontakter knöts och att nytt liv blåstes i gamla. Påfallande och uppmuntrande var rikedomen av unga, ivriga doktorander och postdocs från alla världsdelar. Däremot var bristen på just sådana från Skandinavien och Finland mindre hoppingivande, men den har kanske sin förklaring i de olika ekonomiska förutsättningarna. Både staden Nürnberg och delstaten Bayern bidrog med stora summor och deltog även aktivt i kongressen. Och i sitt avslutningstal avslöjade den bayerska utbildningsministern att man just beslutat satsa 580 miljoner euro extra på humaniora och museernas interna forskning. Lever vi i samma värld? Text & foto Lars Berggren

18 VECKans SkriBENT marina LASSENIUS Marina Lassenius har på rätt märkliga vägar hamnat i Gabon där hon jobbar som Construction Site Manager för uppförandet av ett gaskraftverk för Wärtsilä. 18 Naturlig nyfikenhet och kärlek till äventyr Jag drar på mig mina säkerhetsbyxor, -jacka, -stövlar, -glasögon och hjälm och öppnar dörren till min svala luftkonditionerade kontorscontainer. Värmen slår emot. Några ödlor ligger och dåsar i solen. Bonjour Madame Marina ropas från olika håll. Den röda sanden virvlar runt i vinden och lägger sig som ett täcke över precis allt som den lägger sina korn på. Upphetsade röster hörs lite längre ifrån. En svart mamba slank in i bussen. Ingen vågar inspektera närmare vart den tagit vägen eftersom ormarna är mycket giftiga. Arbetarna borde komma iväg till bygget men ingen vill gå in i bussen. Efter mycket om och men ser jag hur några modiga går in med machete i handen. Mamban hittas inte men arbetarna kommer iväg. Jag beger mig för att kolla hur bygget framskrider. Jag befinner mig i Gabon, västra Centralafrika, där jag jobbar som Construction Site Administrator för Wärtsilä. Vi bygger ett gaskraftverk. Det är inte sällan jag får frågan vad jag med en magisterexamen i filosofi och arbetserfarenhet från kvinnovetenskap vid ÅA, projektforskare vid Helsingfors universitet, och kulturinstituten Villa Karo i Benin och Finlandinstitutet i Paris gör på ett bygge. Det kan ju te sig märkligt men egentligen tycker jag att det är en perfekt match. Mitt dagliga arbete består av att möta kunder, handskas med immigrations politik, poliser, planera ankomst av specialister, anställa folk, skriva kontrakt, träffa jurister, hålla kontakten med skattemyndigheter, and what not. Jag frågar mig snarare hur jag kunde göra allt detta utan filosofi? Mitt arbete kräver att jag raskt kan identifiera de viktigaste problemen, riskerna och kunna finna lösningar. Mitt arbete kräver att jag snabbt kan ögna igenom stora mängder text på minst tre olika språk (franska, engelska och finska) för att urskilja det väsentliga som jag sedan ska kunna presentera för projekt gruppen. Mitt arbete kräver även i allra högsta grad att kunna förhandla. Under mina sex års studier i filosofi har vi minsann läst, analyserat, diskuterar, debatterat och funderat. Mitt arbete kräver givetvis även en vilja och erfarenhet av att jobba i en mycket multikulturell miljö det innebär inte endast att bo i ett afrikanskt land som Gabon utan även att hantera diverse situationer som uppstår mellan finländarna, fransmännen och gaboneserna. Mina erfarenheter av att ha bott i flera nordiska länder, Frankrike, Benin, USA och rest i över 40 länder kommer utan tvivel till sin nytta. Utan en naturlig nyfikenhet och kärlek till äventyr, problemlösning och spänning tror jag inte att jag vore den rätta personen. Men hur hamnade jag riktigt i Gabon? Jag och min man lämnade Europa för att bosätta oss i Afrika. Vi köpte en gammal Landrover med tält på taket som vi körde runt med i Sydafrika och Moçambique i åtta månader. Tanken var att hitta ett ställe där vi skulle slå oss ner i åtminstone några år. Vi hade inte slagit fast ort eller land. I siktet hade vi

19 preliminärt Moçambique eller Malawi. Vi ville hitta något tillsammans. Efter 8 månader on the road hittade vi mer eller mindre vad vi sökte. Pemba i norra Moçambique fyllde många av våra förhoppningar. Inom en vecka började vi få arbetserbjudanden. Vi arbetade som managers på Pemba Magic Lodge som bestod av hotell, camping och en mycket populär restaurang. Det var en utmaning att leda ett fyrtiotal anställda på portugisiska. Jag talade franska blandat med den spanska jag kan, blandat med en dos engelska och svenska. Ordboken hade jag även stor nytta av. Efterhand kunde jag tillägga den portugisiska jag lärde mig. Mest lärde jag mig köksspråk eftersom vi inventerade och dagligen åkte med shoppinglista till torget. Vi sökte långsiktigt boende och adopterade en hundvalp. Tanken var ju att bli några år. Vi hade knappt hunnit jobba drygt två månader på Pemba Magic Lodge innan jag nåddes av ett mycket oväntat telefonsamtal. Den enda finländaren som jobbade på projektet i Gabon var gravid i femte månaden och måste ersättas ASAP. Hon och jag hade blivit bekanta i Västafrika då jag bodde i Benin och hon i Togo. Wärtsilä sökte febrilt, utan framgång, en person som talade flytande franska, engelska och finska, var högt utbildad, hade erfarenhet av Afrika och var villig att åka Mitt dagliga arbete består av möten med kunden, handskas med immigrationspolitik, poliser, planera ankomst av specialister, anställa folk, skriva kontrakt, träffa jurister, kontakten med skattemyndigheter, and what not. Jag frågar mig snarare hur jag kunder göra allt detta utan filosofi? med mycket kort varsel. Hon tipsade Wärtsilä om att det nog fanns en sådan person, men att hon inte var säker om denne var intresserad eller tillgänglig. Fem minuter senare ringde de från Wärtsilä. Min man, dåvarande fästman, och jag diskuterade och beslöt snabbt att inget ska uteslutas. Fem dagar senare satt jag på flyget mot Vasa. Mötet med Wärtsilä var intressant och de undrade om jag kunde åka bums till Gabon, utan att åka via Moçambique. Jo svarade jag. Wärtsilä undrade hur jag kunde lämna jobbet och boendet med så kort varsel. Jag förklarade att min fästman kunde ta hand om jobbet tills en ny person hittades, fixa nödvändiga dokument för hundvalpen (för den skulle ju givetvis med) innan de skulle ansluta sig till mig i Gabon. Angående boende så glömde jag visst påpeka att vi ännu bodde i tältet på biltaket, och det inte tar många minuter att vika ihop hemmet. Vi skakade hand och det beslöts att jag åker iväg så snart jag har visum. Det tog dock längre än förväntat. I fyra veckor fick jag vänta på visum på grund av Gabons invecklade immigrationspolitik. Till slut kom det och jag åkte iväg till Port Gentil. Samtidigt jobbade min fästman ännu en månad, fixade hunddokumenten, packade bilen och körde den långa vägen till Johannesburg där bilen nu väntar på nästa äventyr. Han och hunden anlände till Gabon där vi nu har bott nästan i ett år! VECKANS SKRIBENT ÄR Marina Lassenius, magister i filosofi. 19

20 DISpuTATioNer 20 biokemi M.Sc. Shishir Jaikishan disputerar i biokemi fredagen den 28 september på avhandlingen Effects of methylation and hydroxylation of sphingmyelins on their biophysical properties and interactions with cholesterol. Disputationen äger rum kl. 12 i aud Gamma, ICT-huset. Opponent är prof. pentti somerharju, Helsingfors universitetet, och som kustos fungerar prof. j.peter slotte. Så här sammanfattar Shishir Jaikishan själv sin avhandling: Sfingomyeliner är viktiga sphingolipidmolekyler som finns i cellmembranets exoplastiska monolager. Sfingomyeliner är sällsynta i växter och mikroorganismer. Den enigmatiska sfingomelinmolekylen som Thudicum isolerade från hjärnvävnad i slutet på 1800-talet fick sitt namn av det grekiska ordet sfinx. Sfingomyeliner återfinns speciaelt rikligt i myelinskidorna i nervvävnad, där de sfingomyelinrika membranen bildar ett isolerande lager runt nervcellernas axoner. De polära sfingomyelinerna är viktiga beståndsdelar av ägg, mjölk och kött, och betraktas som viktiga näringsämnen speciellt för spädbarn. Det finns ett flertal sjukdomar uppstår på grund av defekter i sfingomyelinmetabolismen, till exempel Niemann-Picks sjukdom, som är en obotlig ärftlig metabolisk sjukdom. Nyligen har det rapporterats att sfingomyelin tillsammans med kolesterol och specifika proteiner bildar funtionella domäner, så kallade membranflottar, i cellers membran. Membranflottar anses delta i många viktiga biologiska processer som till exempel signalöverföring, lipid- och proteinsortering, apoptos, celladhesion, cellmigration och synapsers signalöverföring. Därför är det ytterst viktigt att förstå samverkan mellan sfingomyelin och kolesterol och hur denna samverkan påverkar bildandet membranflottar. I avhandlingen presenteras data från våra studier av sfingomyelin samverkan med kolesterol. För avhandlingen syntetiserade vi unika sfingomyelinmolekyler genom att införa metyl- och hydroxylgrupper i olika positioner i sphingomyelinmolekylerna, med målet att lära oss mera om sphingomyelinets membranegenskaper och samverkan med kolesterol. Alla sfingomyelinmolekyler som användes i avhandlingsarbetet är biologiskt relevanta. I studierna fann vi att hydroxyl- och amidgrupperna i sfingomyelin är viktiga i vätebindningar mellan sfingomyelinmolekyler samt mellan sfingomyelin och kolesterol. Vi upptäckte ytterligare att substition av metylgrupper i acylkedjan eller i interfasregionen hos sfingomyelinmolekyler signifikant destabiliserade sphingomyelinbilagret och försvagade/ upphävde molekylernas samverkan med kolesterol. Hur sfingomyelinbilagrens stabilitet och sfingomyelinenkolesterol samverkan påverkades av hydroxylgrupper var beroende av hydrohygruppens position. Förekomst av en extra hydroxylgrupp i sfingomyelionmolekylens sfingoidbas ökade stabiliteten hos sfingomyelinbilagren samt stabiliserade sfingomyelinets samverkan med kolesterol. kyrkohistoria teknisk polymerkemi M.Sc. Melanie Auberts disputerar i teknisk polymerkemi fredagen den 5 oktober på avhandlingen Development of New Halogen-Free and Multifunctional Flame Retardants. Disputationen äger rum kl. 12 i Auditorium Salin, Axelia. Opponent är prof. serge bourbigot, École Nationale Supérieure, och som kustos fungerar prof. carl-eric wilén. Så här sammanfattar Melanie Auberts själv sin avhandling: Under de senaste åren har den ökande konsumtionen av mycket brandfarliga plaster i kombination med konsumenternas växande krav på säkerhet, ökande medvetenhet om miljöfrågor och strävan mot ett hållbart samhälle lett till allt skärptare brandsäkerhetsföreskrifter. Därför är forskning kring utveckling och ersättning av konventionella och ur miljöaspekt kontroversiella bromerade flamskyddsmedel med skonsammare alternativ som bättre uppfyller kraven på hållbar utveckling starkt motiverat. I denna doktorsavhandling har en ny familj av halogenfria flamskyddsmedel som är baserade på azoalkanföreningar utvecklats. Det visade sig att azoalkaner och mer särskilt symmetriskcykliska azoalkaner såsom dicyklohexylazoföreningar ger flamskydd i polypropenfilmer och även i plattor. Anmärkningsvärt är att betydande flamskydd uppnåddes vid relativt låga koncentrationer av 0,5 till 2 viktprocent och att formuleringarna klarar DIN4102 B2 brandstandard-

Skärgård 8 Skärgård 3 2011

Skärgård 8 Skärgård 3 2011 8 Skärgård 3 2011 Om boende och distansarbete i skärgården: försöka duger! TEXT: JAN-ÅKE TÖRNROOS Bild: Håkan Eklund I mer än sex år har jag varit inskriven som fast boende i Brändö kommun på Åland. Min

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016 UFV 2011/1998 och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland Fastställd av konsistoriet 2013-06-03 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Förord 3 Uppsala universitet Campus Gotland 3 Ett

Läs mer

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6.

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Handledning för pedagoger Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Jorden mår ju pyton! Det konstaterar den tecknade programledaren Alice i inledningen till UR:s serie.

Läs mer

National Forum on Active Learning Classrooms

National Forum on Active Learning Classrooms National Forum on Active Learning Classrooms Första veckan i augusti 2015 besökte 27 svenskar från 12 olika lärosäten samt Akademiska Hus konferensen National Forum on Active Learning Classrooms vid University

Läs mer

Akademiskt skrivcentrum lägesrapport och förslag till fortsättning

Akademiskt skrivcentrum lägesrapport och förslag till fortsättning 1 STOCKHOLMS UNIVERSITET 1999-01-26 Enheten för pedagogisk utveckling Hans Strand Ledamöterna i Pedagogiska rådet Akademiskt skrivcentrum lägesrapport och förslag till fortsättning Sedan ht 1996 har jag

Läs mer

Utbytesstudier. Din väg till nya upplevelser. International Office

Utbytesstudier. Din väg till nya upplevelser. International Office Utbytesstudier Din väg till nya upplevelser International Office Ta chansen att bli utbytesstudent! Som student vid Umeå universitet kan du studera vid något av våra drygt 440 partneruniversitet runt om

Läs mer

Att resa ett utbyte av erfarenheter

Att resa ett utbyte av erfarenheter Att resa ett utbyte av erfarenheter Hej! Du fick igår i uppdrag av Sveriges kung och drottning att föra världen samman genom en resa som du och dina gruppkamrater ska ta er för de närmaste veckorna. Detta

Läs mer

Enhetsplan för Mellangården och Lillgården 07/08

Enhetsplan för Mellangården och Lillgården 07/08 Enhetsplan för Mellangården och Lillgården 07/08 DEMOKRATI OCH INTEGRATION: UPPDRAG Att vi ger möjlighet till ett aktivt skolråd Att vi gör informationen från enheten tillgänglig på olika hemspråk. Att

Läs mer

2012-12-05, nr 8. 1. PDA, ny modell för inköp av e-böcker

2012-12-05, nr 8. 1. PDA, ny modell för inköp av e-böcker UPPSALA UNIVERSITETSBIBLIOTEK Bibliotekssamverkan M Minnesanteckningar Sammanträdesdag 2012-12-05, nr 8 Närvarande: Boel K. Gustafsson (ordf.) Kristina Haglund (fr. punkt 4) Ulla Jakobsson (sekr.) Anders

Läs mer

En fjärils flykt Gunnel G Bergquist

En fjärils flykt Gunnel G Bergquist En fjärils flykt Gunnel G Bergquist Livet för en del människor, Är kantat av sorg och vemod. Framtiden för dem Saknar oftast ljus och glädje. För andra människor Flyter livet på som en dans. Tillvaron

Läs mer

LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap

LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap PROJEKTBESKRIVNING 2009-2014 2012-06-05 Sida 1 av 11 Revisionsinformation Projektbeskrivningen ska revideras årligen, av styrgruppen för LuTek. Projektbeskrivningen

Läs mer

Studentmingel på EdmoLift

Studentmingel på EdmoLift Studentmingel på EdmoLift EdmoLift firar 50 år som företag 2014 och grundades av Torbjörn Edmo som i dag är företagets styrelseordförande. Företaget arbetar främst med olika typer av lyftbord och har anställda

Läs mer

Sveriges professionella organisation av utlandsfödda akademiker presenterar. Tänk Om!

Sveriges professionella organisation av utlandsfödda akademiker presenterar. Tänk Om! Sveriges Internationella Talanger Sveriges professionella organisation av utlandsfödda akademiker presenterar Tänk Om! Sammanfattning och Rekommendation från vår första paneldiskussion i serien SIT SAMTAL

Läs mer

Vasa skolan grundades 1557 av Gustav Vasa. Då var det ingen gymnasieskola utan en skola, där präster utbildades som skulle sprida den lutherska läran

Vasa skolan grundades 1557 av Gustav Vasa. Då var det ingen gymnasieskola utan en skola, där präster utbildades som skulle sprida den lutherska läran Vasa skolan grundades 1557 av Gustav Vasa. Då var det ingen gymnasieskola utan en skola, där präster utbildades som skulle sprida den lutherska läran i Sverige. I Stockholm, 1640, grundades en gymnasieskola,

Läs mer

tokiga transporter SPN-uppdrag

tokiga transporter SPN-uppdrag HUVUDUPPGIFT: Hur reser vuxna egentligen? 1. Hur reser vuxna egentligen? Välj ut en vuxen i din närhet som du litar på och träffar ofta. Välj ut tre dagar under arbetsveckan (måndag till fredag) då du

Läs mer

CLUES enkla idéer i en komplex tillvaro

CLUES enkla idéer i en komplex tillvaro 1 Välkommen till SolutionCLUES Din samarbetspartner när det gäller: Utveckling av arbetsklimat, funktion och resultat inom arbetsplatsen, teamet eller ledningsgruppen. Effektiv och positiv coaching för

Läs mer

Katten i Ediths trädgård

Katten i Ediths trädgård Katten i Ediths trädgård Detta arbetsmaterial syftar till att ge läraren idéer och förslag på hur man i undervisningen kan jobba med den lättlästa boken Katten i Ediths trädgård. Materialet är utarbetat

Läs mer

ICF. International Coach Federation. Sammanställning av Internationella coachveckan 2009 Sverige aktiviteter

ICF. International Coach Federation. Sammanställning av Internationella coachveckan 2009 Sverige aktiviteter Sammanställning av Internationella coachveckan 2009 Sverige aktiviteter Ort Plats och Resultat vid fler aktiviteter Plats och Resultat Luleå Kulturens Hus Antal besökare/deltagare: ca 6-7 personer stannade

Läs mer

Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma

Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma Prat om produktivitet Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma till insikt? Försvann den mellan kunskapsmaskineriets kugghjul? Camilla Kronqvist synar produktivitetspratet.

Läs mer

Energiförsörjningens risker

Energiförsörjningens risker Energiförsörjningens risker Hot mot energiförsörjningen i ett globalt perspektiv Riskkollegiets seminarium, ABF-huset Stockholm 9 November 2010 Dr Mikael Höök Globala Energisystem, Uppsala Universitet

Läs mer

Norrköping - Då och Nu

Norrköping - Då och Nu Norrköping - Då och Nu Tema: Norrköping Då och Nu Period 5 vecka 9-15 Vårterminen 2011 Uppgift Du ska tillsammans med några kompisar (2-4 stycken) välja ut ett historiskt och ett eget (modernt) foto på

Läs mer

Skidåkning i Dolomiterna i norra Italien

Skidåkning i Dolomiterna i norra Italien Erasmus-utbyte på Universität Wien vårterminen 2013 Skidåkning i Dolomiterna i norra Italien Tanken om att åka på utbyte hade jag haft redan när jag började studera på Kostvetarprogrammet i Uppsala. Men

Läs mer

FOTOGRAFiSKA. intervju med Fotografiskas grundare Per Broman och utställningsansvariga Min-Jung Jonsson

FOTOGRAFiSKA. intervju med Fotografiskas grundare Per Broman och utställningsansvariga Min-Jung Jonsson FOTOGRAFiSKA intervju med Fotografiskas grundare Per Broman och utställningsansvariga Min-Jung Jonsson Text: Erica Hjertqvist och Julia Hörnell Foto: Julia Hörnell Layout: Erica Hjertqvist och julia hörnell

Läs mer

Öppna universitetens nationella seminarium, 4-5.10.2007

Öppna universitetens nationella seminarium, 4-5.10.2007 Öppna universitetens nationella seminarium, 4-5.10.2007 Välkomna till Åbo för att möta kolleger från andra universitet och fundera på det öppna universitetets framtid! Tina Engblom Fortbildningscentralens

Läs mer

I vilken form finns forskningsmaterialet? 2007 Airi Hortling Konst licentiat Universitetlektor Konstindustriella högskolan

I vilken form finns forskningsmaterialet? 2007 Airi Hortling Konst licentiat Universitetlektor Konstindustriella högskolan I vilken form finns forskningsmaterialet? 2007 Airi Hortling Konst licentiat Universitetlektor Konstindustriella högskolan Presentation i seminar, Nordiska Universitets Administratörs- amarbetet (NUAS),

Läs mer

KomTek Järfälla. Bakgrund, nuläge och framtid. Roger Viklund, verksamhetsledare KomTek. Maj 2015 Kon 2015/52

KomTek Järfälla. Bakgrund, nuläge och framtid. Roger Viklund, verksamhetsledare KomTek. Maj 2015 Kon 2015/52 KomTek Järfälla Bakgrund, nuläge och framtid Roger Viklund, verksamhetsledare KomTek Maj 2015 Kon 2015/52 1 (6) Innehåll 1. KONCEPTET KOMTEK... 2 1.1. Bakgrund och mål... 2 1.2. Organisation... 2 2. KOMTEK

Läs mer

Utvärdering att skriva för webben - Snabbrapport

Utvärdering att skriva för webben - Snabbrapport Utvärdering att skriva för webben Snabbrapport. Jag är 3 3 6 6 7 7 kvinna man egen definition. Befattning 3 3 assistent bibliotekarie chef annan 3. Hur nöjd är du medutbildningen som helhet? Inte alls

Läs mer

UTVECKLINGSPLAN FÖR HANDELSHÖGSKOLAN 2011-2015 VAD SKA VI UTVECKLA? Systematiskt arbete: planera, utvärdera och utveckla

UTVECKLINGSPLAN FÖR HANDELSHÖGSKOLAN 2011-2015 VAD SKA VI UTVECKLA? Systematiskt arbete: planera, utvärdera och utveckla Handelshögskolan Åbo Akademis TOPPENHET inom utbildningen 2011-15 1 UTVECKLINGSPLAN FÖR HANDELSHÖGSKOLAN 2011-2015 VAD SKA VI UTVECKLA? Systematiskt arbete: planera, utvärdera och utveckla Den pedagogiska

Läs mer

Vad är Communicare? snabbkurs i communicare

Vad är Communicare? snabbkurs i communicare Vad är Communicare? snabbkurs i communicare Communicare är en unik konferens där yrkesverksamma, forskare samt studenter inom kommunikationsbranschen samlas för att diskutera aktuella frågor. Konferensen

Läs mer

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil.

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil. Arbetsplan 2010/2011 Under läsåret arbetar vi med ett tema som i år är sagan Bockarna Bruse. Den följer med som en röd tråd genom de flesta av våra mål. Vår arbetsplan innefattar mål inom våra prioriterade

Läs mer

KRIS & VISION. En utställning om hur Norrköping blev den stad den är idag som visas på både Arbetets museum och Norrköpings stadsmuseum.

KRIS & VISION. En utställning om hur Norrköping blev den stad den är idag som visas på både Arbetets museum och Norrköpings stadsmuseum. KRIS & VISION En utställning om hur Norrköping blev den stad den är idag som visas på både Arbetets museum och Norrköpings stadsmuseum. Norrköping har genom historien upplevt både stora framgångar och

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Programmet för industriell systemekonomi, 120/160 poäng. Total Quality Maintenance Programme, 180/240 ECTS

UTBILDNINGSPLAN. Programmet för industriell systemekonomi, 120/160 poäng. Total Quality Maintenance Programme, 180/240 ECTS Dnr: 1002/2004-510 Grundutbildningsnämnden för matematik, naturvetenskap och teknik UTBILDNINGSPLAN Programmet för industriell systemekonomi, 120/160 poäng Total Quality Maintenance Programme, 180/240

Läs mer

8. Informationssystem

8. Informationssystem 35 8. Informationssystem Strukturen i detta kapitel gäller studerande som inlett sina studier 2005 eller senare. Studerande som inlett sina studier tidigare har rätt att övergå att studera enligt denna

Läs mer

Projekt Bygdens Marknad

Projekt Bygdens Marknad Projekt Bygdens Marknad Ett litet bildspel om vad vi åstadkommit hittills. Första träffen 4 mars - Bygdens Vecka 20-25 augusti 2012. Monika Hulthe Projektet har 12 delmål 1. Att få ihop en grupp producenter

Läs mer

Nedanstående förslag på hur man kan rekrytera nya medlemmar kommer från en utbildning som hölls i Jönköping år 2000.

Nedanstående förslag på hur man kan rekrytera nya medlemmar kommer från en utbildning som hölls i Jönköping år 2000. Nedanstående förslag på hur man kan rekrytera nya medlemmar kommer från en utbildning som hölls i Jönköping år 2000. Rekrytering av nya medlemmar till lokalföreningen Inledning Att marknadsföra CISV är

Läs mer

Utbildningslinjen för Informationsteknologi

Utbildningslinjen för Informationsteknologi Utbildningslinjen för Informationsteknologi Jan Westerholm utbildningslinjeansvarig 27.8.2015 1 Fyra Fakulteter vid ÅA och deras utbildningslinjer 1. Fakulteten för humaniora, psykologi och teologi kultur,

Läs mer

Klarspråk på nätet - Webbredaktörens skrivhandbok av Karin Guldbrand & Helena Englund Hjalmarsson

Klarspråk på nätet - Webbredaktörens skrivhandbok av Karin Guldbrand & Helena Englund Hjalmarsson Klarspråk på nätet - Webbredaktörens skrivhandbok av Karin Guldbrand & Helena Englund Hjalmarsson Klarspråk på nätet är en praktisk handbok för dig som någon gång skriver text för webb, surfplattor och

Läs mer

LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA

LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA En guide till dig som ska ha en LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA 1 INNEHÅLL 2 Hur guiden kan användas... 2 3 Mentorprogrammets upplägg... 3 3.1 Mål med mentorprogrammet... 3 3.2 Utformning av mentorprogrammets...

Läs mer

Personal- och utbildningsenkät

Personal- och utbildningsenkät Personal- och utbildningsenkät Finlands Näringsliv EK kartlägger årligen med hjälp av en personal- och utbildningsenkät arbetskrafts- och utbildningsbehovet i sina medlemsföretag I den enkät som sammanställdes

Läs mer

Kommunikation. Tror du att det finns något universellt kroppsspråk? Vilket kroppsspråk brukar du använda?

Kommunikation. Tror du att det finns något universellt kroppsspråk? Vilket kroppsspråk brukar du använda? Kommunikation Vi människor kommunicerar på många olika sätt. Vi ringer, mejlar och pratar med varandra. Men vi använder också kroppen väldigt mycket. När personer kommunicerar är all kommunikation inte

Läs mer

Call for Abstracts. NCCS konferens Kunskapsutveckling i vårdvetenskap Etik, Evidens och Estetik. 9-11 april 2008 Borås, Sverige

Call for Abstracts. NCCS konferens Kunskapsutveckling i vårdvetenskap Etik, Evidens och Estetik. 9-11 april 2008 Borås, Sverige Call for Abstracts NCCS konferens Kunskapsutveckling i vårdvetenskap Etik, Evidens och Estetik 9-11 april 2008 Borås, Sverige En årlig konferens för forskare, doktorander, vårdlärare, vårdprofessioner

Läs mer

Morgondagens forskningsledare vid Lunds universitet 2011-2013 CECILIA AGRELL, CHRISTINE BLOMQVIST OCH CHRISTER SANDAHL

Morgondagens forskningsledare vid Lunds universitet 2011-2013 CECILIA AGRELL, CHRISTINE BLOMQVIST OCH CHRISTER SANDAHL Morgondagens forskningsledare vid Lunds universitet 2011-2013 CECILIA AGRELL, CHRISTINE BLOMQVIST OCH CHRISTER SANDAHL Bakgrunden till programmet Förändrad forskningspolitik mot allt större och långsiktiga

Läs mer

SolutionCLUES startades av Björn Johansson tillsammans med Eva Persson. Vill du veta mer om SolutionCLUES konsulter och vad som kan erbjudas är du

SolutionCLUES startades av Björn Johansson tillsammans med Eva Persson. Vill du veta mer om SolutionCLUES konsulter och vad som kan erbjudas är du 1 2 SolutionCLUES startades av Björn Johansson tillsammans med Eva Persson. Vill du veta mer om SolutionCLUES konsulter och vad som kan erbjudas är du välkommen att titta på vår hemsida: www clues.se Kontaktinformation:

Läs mer

Nyheter från din kommun

Nyheter från din kommun Nyheter från din kommun Det här är Mariestads kommuns nyhetsbrev för näringslivet, här kan du läsa om vad som händer i kommunen och näringslivet. Har du nyheter som du vill lyfta i det här forumet tar

Läs mer

Frågor och svar. om polarforskning

Frågor och svar. om polarforskning Frågor och svar om polarforskning Vad är polarforskning? Polarforskning är forskning som handlar om eller utförs i polarområdena. Varför forskar man i polarområdena? I polarområdena är människans direkta

Läs mer

RESAN. År 6. År 7. Målet i år 7 är att klara av nedanstående resa:

RESAN. År 6. År 7. Målet i år 7 är att klara av nedanstående resa: RESAN År 6 I år 6 är målet att du ska kunna kommunicera på mycket enkel franska. För att nå målet lär du dig ord och uttryck inom många olika områden, t.ex. familjen, djur, frukter, klockan, sporter och

Läs mer

Utdrag från kapitel 1

Utdrag från kapitel 1 Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra

Läs mer

FÖRTECKNING ÖVER UTBILDNINGSOMRÅDENA VID UNIVERSITE- TEN, EXAMINAS NAMN OCH DE UNIVERSITET DÄR EXAMINA KAN AVLÄGGAS

FÖRTECKNING ÖVER UTBILDNINGSOMRÅDENA VID UNIVERSITE- TEN, EXAMINAS NAMN OCH DE UNIVERSITET DÄR EXAMINA KAN AVLÄGGAS 1039/2013 5 Bilaga FÖRTECKNING ÖVER UTBILDNINGSOMRÅDENA VID UNIVERSITE- TEN, EXAMINAS NAMN OCH DE UNIVERSITET DÄR EXAMINA KAN AVLÄGGAS Förkortningar av universitetens namn: AU Aalto-universitetet Helsingfors

Läs mer

Talmanus till presentation om nätvardag 2015

Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Bild 1: Här kommer det finnas ett stolpmanus för föreläsningen. Du kan även ladda hem manuset på www.surfalugnt.se om du vill ha manuset separat. Om du inte

Läs mer

Hur jag personligen blev rånad med Google Adwords

Hur jag personligen blev rånad med Google Adwords 1 Hur jag personligen blev rånad med Google Adwords Visste du att anledningen till att de flesta inte tjänar pengar med Adwords är för att du troligtvis fallit offer för alla de lögner som cirkulerar på

Läs mer

Från IDÈ-bibliotek till Mediatek

Från IDÈ-bibliotek till Mediatek Från IDÈ-bibliotek till Mediatek Mediatekets uppgift och syfte Specifikt handlar det om att öka barns/elevers nyfikenhet, läslust, lust till ett livslångt lärande, - stödja läsfrämjande verksamhet - vara

Läs mer

karriärtorget Mötesplats och mäklare mellan studenter och arbetsliv

karriärtorget Mötesplats och mäklare mellan studenter och arbetsliv karriärtorget Mötesplats och mäklare mellan studenter och arbetsliv BAKGRUND Karriärtorget har utvecklats med stöd av Samhällskontraktet, ett samverkansprojekt mellan Mälardalens högskola, Eskilstuna kommun

Läs mer

Användarundersökningar Hur används de i verksamheten? Koordinator Ole Karlsson Koordinator Matias Erlund 15.1.2015

Användarundersökningar Hur används de i verksamheten? Koordinator Ole Karlsson Koordinator Matias Erlund 15.1.2015 Användarundersökningar Hur används de i verksamheten? Koordinator Ole Karlsson Koordinator Matias Erlund 15.1.2015 Åbo Akademi Domkyrkotorget 3 20500 Åbo 15.1.2015 1 Kvalitetshanteringen av utbildningen

Läs mer

Affärssamhällets grund aktiviteter på kundens villkor i kundens värld

Affärssamhällets grund aktiviteter på kundens villkor i kundens värld Affärssamhällets grund aktiviteter på kundens villkor i kundens värld Är finanskrisen ett resultat av bristande kompetens? Det låter spontant som om frågan borde besvaras ja, med tanke på att om det går

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

Verksamhetsplan. Rapphönan 14/15

Verksamhetsplan. Rapphönan 14/15 Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Verksamhetsplan för förskolan Rapphönan 14/15 1 Innehållsförteckning Kommunens vision 3 Verksamhetsidé 4 Vision 5 Förskolans uppdrag 6 Våra

Läs mer

Samhällsvetenskapsprogrammet SPYKEN 2013/14

Samhällsvetenskapsprogrammet SPYKEN 2013/14 Samhällsvetenskapsprogrammet SPYKEN 2013/14 Spyken 2011 Vår vision SPYKEN ger dig kunskap, kompetens och positiva erfarenheter för framtiden! ÄR SAMHÄLLSVETENSKAPSPROGRAMMET PÅ SPYKEN NÅGOT FÖR DIG? Är

Läs mer

Erasmus-utbyte jan juli 2010

Erasmus-utbyte jan juli 2010 Erasmus-utbyte jan juli 2010 Hogeschool van Amsterdam, Nederländerna Varför valde du att studera utomlands? Jag ville uppleva annan, ny kultur, träffa människor från olika platser i världen och byta ut

Läs mer

FAFA55 Kvantfysikaliska koncept PROJEKT UNDER LÄSPERIOD 1

FAFA55 Kvantfysikaliska koncept PROJEKT UNDER LÄSPERIOD 1 H. Linke, FAFA55, HT 2014 FAFA55 Kvantfysikaliska koncept PROJEKT UNDER LÄSPERIOD 1 Välkommen till FAFA55: Kvantfysikaliska koncept (HT 2014). Huvuddelen av denna kurs kommer att äga rum under Läsperiod

Läs mer

Utbytet i University of Surrey

Utbytet i University of Surrey Utbytet i University of Surrey Elisa Vaskikari Kemiteknik, Åbo Akademi, Åbo, Finland Biosciences, University of Surrey, Guildford, UK 02/2014-06/2014 Erasmus utbytesprogram Jag var på utbyte i University

Läs mer

Spanska för nöjets skull UF. Affärsplan

Spanska för nöjets skull UF. Affärsplan Spanska för nöjets skull UF Affärsplan 2005-2006 Magdalena Andersson Soltorgsgymnasiet Borlänge Innehållsförteckning 1. Spanska för nöjets skull UF 1.1 Affärsidé 1.2 Bakgrund 1.3 Tjänsten 2. Företaget

Läs mer

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten INNEHÅLLSFÖRTECKNING VERKSAMHETENS NAMN, SKOLFORMER, OCH TIDSPERIOD sid 2 VERKSAMHETSIDÉ sid 3 styrdokument sid 3 vision sid 4 FÖRSKOLANS

Läs mer

Vill du vara en Kulturarvsskapare?

Vill du vara en Kulturarvsskapare? Vill du vara en Kulturarvsskapare? Tävling för barn och unga: Kulturarvsskaparna Sverige Berätta historien om ett föremål och dela den med hela Europa din grupp kan vinna 500 euro! HUSHÅLLSPAPPER, MOBILTELEFONER,

Läs mer

AKTUELLA KURSER & FÖRELÄSNINGAR. AnnCatrin Hansson Utveckling Online

AKTUELLA KURSER & FÖRELÄSNINGAR. AnnCatrin Hansson Utveckling Online AKTUELLA KURSER & FÖRELÄSNINGAR AnnCatrin Hansson Utveckling Online Vägen till framgång! Välkommen! Här finns alla aktuella kurser/utbildningar och föreläsningar. Kurserna och utbildningarna sker antingen

Läs mer

Anställningsbar i tid

Anställningsbar i tid Anställningsbar i tid En sammanfattning av Eva Sennermarks rapport På bara två år kan nyanlända tekniker och ingenjörer med utländsk bakgrund komma ut i arbetslivet eller gå vidare till högre studier.

Läs mer

Stegen som presenteras här är endast förslag, och behöver inte heller nödvändigtvis ske i den ordning vi presenterar här.

Stegen som presenteras här är endast förslag, och behöver inte heller nödvändigtvis ske i den ordning vi presenterar här. Stegen som presenteras här är endast förslag, och behöver inte heller nödvändigtvis ske i den ordning vi presenterar här. Kör igång, och var inte rädd för att begå misstag. Ha alltid i bakhuvudet varför

Läs mer

Amanda: Jaha? Kan man ha svenska som modersmål i Finland? Det visste jag inte!

Amanda: Jaha? Kan man ha svenska som modersmål i Finland? Det visste jag inte! Kapitel 21 Språkförhållanden Aktivering 21.1. Vi förstår varandra! Vi lär oss om likheter och olikheter mellan svenska språket i Sverige och Finland. Gruppen läser texten till övning 21.1. och lyssnar

Läs mer

Adeptguide. Handledning för adepter i mentorprogram på Chalmers

Adeptguide. Handledning för adepter i mentorprogram på Chalmers Adeptguide Handledning för adepter i mentorprogram på Chalmers 1 Innehåll 1. Så här används guiden... 4 2 Översikt över mentorprogrammet... 5 2.1 Syfte och mål med mentorprogrammet... 5 2.2 Mentorprogrammets

Läs mer

Utvärdering av SPeL turnén i Småland & Öarna

Utvärdering av SPeL turnén i Småland & Öarna Page 1 of 6 Utvärdering av SPeL turnén i Småland & Öarna Vad var plus med dagen? Nya kunskaper, träffa personer som jobbar med samma sak. Men framför allt det fokus som ESF nu lägger Page 2 of 6 på Strategisk

Läs mer

Ingenjörsinriktad yrkesträning

Ingenjörsinriktad yrkesträning Ingenjörsinriktad yrkesträning Student: Handledare NCC: Mats Bergquist Handledare LTH: Annika Mårtensson Innehållsförteckning NCC... 3 PROJEKT SIGNALFABRIKEN... 3 MINA ARBETSUPPGIFTER... 4 AKTÖRER JAG

Läs mer

Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt!

Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt! Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt! Lena-Pia Carlström Hagman Högskolan Kristianstad har som mål att bli nationellt erkänd för sin pedagogiska utveckling. Skriftserien

Läs mer

Resultatuppföljning 2014

Resultatuppföljning 2014 Resultatuppföljning 2014 Enligt skollagen ska det systematiska kvalitetsarbetet inriktas mot att uppfylla de nationella målen för utbildningen i grundskolan och förskolan. Kravet innebär att huvudmän,

Läs mer

SKOLPROGRAM 2015/16 Förskolan

SKOLPROGRAM 2015/16 Förskolan SKOLPROGRAM 2015/16 Förskolan Ansvarig utgivare: Vetenskapens Hus 2015 Foto: Vetenskapens Hus Redaktör och grafisk formgivare: Elisabet Bergknut Vi möter 60 000 elever och lärare varje år Hos oss möter

Läs mer

Examensstadga (ES) för Åbo Akademi, bilaga 2: Utbildningsansvar för separata magisterprogram enligt fakultet och utbildningsområde. Godkänd 9.6.2015.

Examensstadga (ES) för Åbo Akademi, bilaga 2: Utbildningsansvar för separata magisterprogram enligt fakultet och utbildningsområde. Godkänd 9.6.2015. Innehåll Fakulteten för humaniora, psykologi och teologi, humanistiska utbildningsområdet (F 1039/2013)... 2 Fakulteten för humaniora, psykologi och teologi, teologiska utbildningsområdet (F 1039/2013)...

Läs mer

Författarprocessen som en digital, interaktiv verksamhet

<Innan_punkt> Författarprocessen som en digital, interaktiv verksamhet DIGITAL 2015-16 Förstudieansökan Författarprocessen som en digital, interaktiv verksamhet 1. Bakgrund Den här ansökan har sin bakgrund i Länsbiblioteket i Västerbottens ständiga strävan att

Läs mer

Svenska Finska Estniska. Ryska Engelska Koreanska. Franska Tyska Italienska. Grekiska Danska Norska. Isländska Ungerska Spanska

Svenska Finska Estniska. Ryska Engelska Koreanska. Franska Tyska Italienska. Grekiska Danska Norska. Isländska Ungerska Spanska Kapitel 4 - Nationalitet och språk Aktivering 4.1. Vilka språk talar Åsa och Jens? Vi undersöker vilka språk som talas i gruppen och i världen. Material: språkplansch på väggen med olika språk. Affisch

Läs mer

En ledare är tydlig.

En ledare är tydlig. En ledare är tydlig. Först. Handen på hjärtat. Om du för en stund beskriver den bästa chef du någonsin haft, så kommer du beskriva en person som är tydlig. Den bästa chefen blandar inte ihop det, den motiverande

Läs mer

Kickoff. för den andra (bästa) halvan av VVV

Kickoff. för den andra (bästa) halvan av VVV Kickoff för den andra (bästa) halvan av VVV Kickoff 24 mars 2015 Sanna Gunnarsson & Malin Andersson Hållbar utveckling värderingar, världsbilder och visioner Detta har vi gjort Varför finns dagens hållbarhetsproblem?

Läs mer

SSABs klimatarbete mot 2050. Jonas Larsson, SSABs miljöchef

SSABs klimatarbete mot 2050. Jonas Larsson, SSABs miljöchef SSABs klimatarbete mot 2050 Jonas Larsson, SSABs miljöchef en global och mycket specialiserad stålkoncern 17 300 anställda i mer än 50 länder SSABs produktionsorter Försäljning 2 SSABs verksamhet gör skillnad

Läs mer

Sammanställning av mötet på Enskede Värdshus den 20 september, tema:

Sammanställning av mötet på Enskede Värdshus den 20 september, tema: Sammanställning av mötet på Enskede Värdshus den 20 september, tema: Hur ser företagandet ut i Söderort och hur kan vi utveckla det? Här en sammanfattning av vad som sas av medverkande i Gilla Söderort

Läs mer

Skolbesöksmanual. Sammanställd av Djurens Rätts ungdomsgrupp i Helsingborg

Skolbesöksmanual. Sammanställd av Djurens Rätts ungdomsgrupp i Helsingborg Skolbesöksmanual Sammanställd av Djurens Rätts ungdomsgrupp i Helsingborg Ungdomsgruppen i Helsingborg startades hösten 2010 och arbetar mycket med att besöka skolor och klasser för att väcka tankar om

Läs mer

Studieorientering för nya studerande: NatVet, BioVet, farmaci

Studieorientering för nya studerande: NatVet, BioVet, farmaci Studieorientering för nya studerande: NatVet, BioVet, farmaci Centret för språk och kommunikation utbildningschef Jan Jylhä tf. avdelningsföreståndare Marjaana Laaksonen 27.8.2015 Informationen kan läsas

Läs mer

Texter om mitt liv 1/8

Texter om mitt liv 1/8 Texter om mitt liv 1/8 Texter om mitt liv 2/8 Innehållsförteckning 1. Mitt namn... 3 2. Det här är jag... 4 3. Jag och min familj... 4 4. Jag som litet barn... 5 5. Den dagen glömmer jag aldrig... 6 6.

Läs mer

Varför vill ingen läsa språk helt plötsligt?

Varför vill ingen läsa språk helt plötsligt? Miniprojekt, pedagogisk grundkurs I, vt 2001. Petra Månström, slaviska inst Varför vill ingen läsa språk helt plötsligt? Pulsen tas på sistaårsgymnasister i Uppsalaskola Sammanfattning Språkutbildningarna

Läs mer

Vägledning för detaljerad utformning av Denison webbenkät angående företagskultur och lönsamhet.

Vägledning för detaljerad utformning av Denison webbenkät angående företagskultur och lönsamhet. Vägledning för detaljerad utformning av Denison webbenkät angående företagskultur och lönsamhet. 6/18/2010 Utarbetad i samarbete med S&P AB/AG Vägledning för utformning av enkät I det här dokumentet beskriver

Läs mer

[Innehåll] Sida 2, Sida 3 - Persona Sida 4, Sida 5 - Persona Walk-Through Sida 6 - Reflektioner

[Innehåll] Sida 2, Sida 3 - Persona Sida 4, Sida 5 - Persona Walk-Through Sida 6 - Reflektioner [Innehåll] Sida 2, Sida 3 - Persona Sida 4, Sida 5 - Persona Walk-Through Sida 6 - Reflektioner [Rune Tennesmed] [Göran Hultgren] Profil Kön Ålder Arbete/roll [Kund] [Man] [46 år] [Sågverksoperatör] Personlighet

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Karriärplanering Övning 08: Professionellt nätverkande

Karriärplanering Övning 08: Professionellt nätverkande Karriärplanering Övning 08: Professionellt nätverkande 1. Lär dig från dem som varit i samma situation Ett av de bästa sätten att få värdefulla kontakter är att nätverka med din högskolas alumner. De har

Läs mer

Hur fungerar ett utbyte? Våga ta steget!

Hur fungerar ett utbyte? Våga ta steget! Sikte på utlandet Våga ta steget! Hur fungerar ett utbyte? Vad finns det egentligen för möjligheter för dig som student vid LTH när du har sikte på utlandet? LTH:s Internationella avdelning tillsammans

Läs mer

Utvärdering av Värdegrundsdag 2013

Utvärdering av Värdegrundsdag 2013 Utvärdering av Värdegrundsdag 2013 24 september 2013 Vad har varit bra under dagen? Tänkvärt - Kommunikation viktigt för att förebygga konflikter Givande dag, lugnt och bra tempo Håkan - Bra föreläsare,

Läs mer

Slutrapport: Energy Square

Slutrapport: Energy Square Slutrapport: Energy Square Inledning The Paper Province har tittat på att ta tillvara den enorma tillväxtpotential som finns i gränslandet mellan regionens massa- och pappersindustri å ena sidan och kringliggande

Läs mer

5. Vad kunde du tillgodoräkna inom ditt program? 5 veckor ortopedi, 2 veckor lungmedicin samt 5 veckor kardiologi.

5. Vad kunde du tillgodoräkna inom ditt program? 5 veckor ortopedi, 2 veckor lungmedicin samt 5 veckor kardiologi. Reserapport efter utbytesstudier 1. Vilket program läser du på? Läkarprogrammet 2. Vilket universitet, land och stad åkte du till? University of Crete, Heraklion, Grekland 3. Vilken termin åkte du och

Läs mer

Studera utomlands? 1. På vilket utbildningsprogram studerar du? 2. På vilken årskurs studerar du? Antal svarande: 117. Elektroteknik.

Studera utomlands? 1. På vilket utbildningsprogram studerar du? 2. På vilken årskurs studerar du? Antal svarande: 117. Elektroteknik. Studera utomlands? 1. På vilket utbildningsprogram studerar du? 0 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20 22 24 26 Elektroteknik Företagsekonomi Hospitality Management Informationsteknik Maskinteknik sjöfart Vård 2.

Läs mer

Slutrapport för Projektet Stödja barn och unga på nätet.

Slutrapport för Projektet Stödja barn och unga på nätet. Slutrapport för Projektet Stödja barn och unga på nätet. Innehåll: 1. Inledning. 2. Projektbeskrivning. 3. Mål och syfte. 4. Utvärdering av resultaten och projektet. 5. Kort sammanfattning av våra synpunkter

Läs mer

Bemötandeprojektet Lunds universitets bibliotek JESSICA NILSSON

Bemötandeprojektet Lunds universitets bibliotek JESSICA NILSSON Bemötandeprojektet Lunds universitets bibliotek JESSICA NILSSON Organisationen 25 bibliotek knutna till en fakultet, institution eller centrumbildning - ansvar för den dagliga verksamheten till studenter

Läs mer