Remissyttrande. Betänkandet (SOU 2004:29) Tre vägar till den öppna högskolan

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Remissyttrande. Betänkandet (SOU 2004:29) Tre vägar till den öppna högskolan"

Lisbeth Hermansson
för 8 år sedan
Visningar:

1 Utbildningsdepartementet Stockholm Stockholm Vår referens: Lars Tullstedt, Sveriges Byggindustrier Er referens: U2004/912/UH Remissyttrande Betänkandet (SOU 2004:29) Tre vägar till den öppna högskolan Svenskt Näringsliv företräder cirka små, medelstora och stora företag, som är organiserade i 46 bransch- och. Föreningens uppdrag är att öka förståelsen för företagens verklighet och att verka för att alla företag i Sverige skall ha bästa möjliga villkor för att verka och växa. Vårt mål är att Sverige inom en tioårsperiod (2011) skall återta en tätposition i den internationella välståndsligan. En viktig förutsättning för tillväxt och för att svenskt näringsliv skall vara konkurrenskraftigt är att det finns tillgång till rätt kompetens. Här spelar utbildningsväsendet en viktig roll. Utbildningssystemets sätt att fungera och hur det bidrar till kunskapsförsörjningen är en nyckelfaktor för ett bra tillväxtklimat. Utbildningen måste hålla en internationellt konkurrenskraftig nivå, både när det gäller kvalitet och kvantitet. Svenskt Näringsliv har med skriften Från rangordning till rekrytering (Lennart Arvedsson, mars 2002) uppmärksammat behovet av ett förändrat antagningssystem (bifogas). Vi behöver system som mer ger möjligheter än skapar hinder för fortsatta studier. Dagens system är alltför ensidigt inriktat på mekanisk rangordning. Alltför få ungdomar väljer idag naturvetenskapliga och tekniska utbildningar och alltför många påbörjar sina studier för sent. Vi välkomnar allmänt sett en förändring men anser samtidigt att betänkandet inte ger tillräckligt omfattande förslag. Vi vill ändå huvudsakligen ställa oss positiva till de

Föreningens uppdrag är att öka förståelsen för företagens verklighet och att verka för att alla företag i Sverige skall ha bästa möjliga villkor för att verka och växa.

2 förändringar som föreslagits men anser samtidigt att arbetet med att få fram nya former av antagningssystem måste gå vidare. SYNPUNKTER PÅ FÖRSLAGET Vi tillstyrker förslaget om skärpt krav på grundläggande behörighet, där lägst betyget godkänd krävs för kärnämnena Svenska och Engelska och krav på godkänt projektarbete. Dessa krav hänger samman med väsentliga grundförutsättningar för att klara studier på högskolenivå. Kraven kan inte heller anses vara högt ställda utan understryker vikten av bra språkkunskaper för att lyckas med vilka högskolestudier som helst. Vi vänder oss mot förslaget om områdesbehörigheter. Det finns en risk att områdesbehörigheterna utformas på ett felaktigt sätt och mer verkar utestängande. Ska man anpassa exempelvis behörigheten inom teknikområdet efter civilingenjörseller högskoleingenjörsnivå? De senaste åren har jakten på studenter till tekniska utbildningar med lågt söktryck medfört att behörighetskraven har sänkts för att underlätta en breddad antagning. Tyvärr är det alltför många utbildningar i högskolevärlden som fortfarande tar sikte på naturvetarna (de elever som kommer från naturvetenskapligt program). Delvis sker detta med de nuvarande standardbehörigheterna som slentrianmässig grund. Men det finns många andra duktiga elever från det mer generellt inriktade samhällsvetenskapliga programmet och från yrkesprogrammen som både är lämpliga och motiverade för fortsatta studier. Så länge det inte går ut över kvalitén i slutet av högskoleutbildningen är det bra att högskolornas på detta sätt försöker tillgodose näringslivets behov av tekniker. De olika formerna av kompletterande kurser i form av basutbildningar etc. har visat sig vara framgångsrika när det gäller att förbättra antalet studenter på bland annat de tekniska utbildningarna. Om områdesbehörigheten utformas på ett tvingande sätt motverkas denna typ av flexibilitet. En mer intressant del av förslaget är de s.k. meritämnena, där extrainsatser på gymnasieskolan premieras i samband med urvalet. På det viset ges en tydlig signal om vilka ämnen som är önskvärda att ha med sig till en högskoleutbildning inom ett visst område. Dagens taktikval kan med förslaget ersättas av sunda intresse- och inriktningsbaserade val. Vi är positiva till den förändrade meritvärderingen av betyg, där bl.a. förfarandet föreslås ske i två steg; hela slutbetyget och därefter meritämnena. På det viset ges tydliga signaler om vilka kurser som är bra att läsa inför en viss form av utbildning. Vi stödjer också den föreslagna moderniseringen av högskoleprovet. Vi är också positiva till en förändring av bedömningen av arbetslivserfarenhet. En mindre slentrianmässig bedömning, som mer tar sikte på att kartlägga varje individs reella kompetens, är önskvärd och välkommen.

Dessa krav hänger samman med väsentliga grundförutsättningar för att klara studier på högskolenivå.

3 Balansgången mellan arbetslivserfarenhet och ungdomars önskvärda möjlighet till direktövergång till högskolan är dock delikat. Det gäller att utforma systemet så att så många som möjligt kommer ut från utbildningarna så tidigt som möjligt i livet. Vi ställer oss tveksamma till förslaget om områdesprov. Det gäller att mäta rätt saker och systemet måste fungera oavsett söktryck. Om man utformar proven så att de blir rekryterande och intresseväckande är risken stor att de slår fel den dag intresset är stort för det aktuella området. Proven bör ge en god bild av vad ett område kräver i form av teoretiska förkunskaper men också ge en viss inblick i det valda området. Men de bör inte mäta egenskaper som man kan förväntas tillgodogöra sig under den aktuella högskoleutbildningen. Remissens hantering Svenskt Näringsliv har vid remissarbetet samarbetat med sina medlemsorganisationer, främst inom Arbetsgruppen för Forskning och Utbildning. Lars Tullstedt, Sveriges Byggindustrier, har varit ansvarig för skrivandet av remissen. Stockholm som ovan, För Svenskt Näringsliv; Ulla-Britt Fräjdin-Hellqvist Peter Johansson För Industrisektorn; Johan Ancker, Teknikföretagen Jan Olsson, Metallgruppen För Tjänstesektorn; Gert Assermark, Almega För Handel, hotell och restaurangsektorn; Thomas Eulau, Svensk Handel För Bygg- och installationssektorn; Bertil Grandinson, SBUF Lars Tullstedt, Sveriges Byggindustrier

Det gäller att mäta rätt saker och systemet måste fungera oavsett söktryck.

4 För Transportsektorn; Ulf Zetterstedt, Transportgruppen

5 Bilaga: Sammansättning av sektorerna Industrin Tjänster Handel, hotell, Allmänna industrigruppen Byggnadsämnesförbundet Jernkontoret Energiföretagens arbetsgivarförening Grafiska företagens förbund Gruvornas IT-företagen Plast- och kemiföretagen Livsmedelsföretagen Skogsindustrierna Skogs- och lantet Stål- och metallförbundet Svenska gruvföreningen Svenska kvarnföreningen Svets Mekaniska et Sågverkens riksförbund Teknikföretagen TEKO-industrierna Trä- och Möbelindustrin Återvinningsindustrierna ALMEGA IT- Företagens arbetsgivarorg ALMEGA Samhall ALMEGA - tjänsteföretagen Försäkringsbranschens AO IT-företagen Media och informationsarbetsgivarna SPUR Svenskt Näringslivs Allm. avdelning Sveriges managementkonsulter Tjänsteföretagens Vårdföretagarna restaurang Svensk handel Sveriges hotell- och restaurangförbund Transporter Biltrafikens Bussarbetsgivarna Flygarbetsgivarna Motorbranschens Petroleumbranschens Sjöfartens Sveriges hamnar Redarföreningen Byggindustri, installation EIO Elgrossisternas arbetsgivarförening Industrins byggmaterialgrupp Maskinentreprenörerna Sveriges byggindustrier Plåtslageriernas Riksförbund VVS-installatörerna

Sågverkens riksförbund Teknikföretagen TEKO-industrierna Trä- och Möbelindustrin Återvinningsindustrierna ALMEGA IT- Företagens arbetsgivarorg ALMEGA Samhall ALMEGA - tjänsteföretagen

Relevanta dokument

Remissyttrande. Betänkandet (SOU 2004:27) En Ny Doktorsutbildning kraftsamling för excellens och tillväxt. Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm

Remissyttrande. Betänkandet (SOU 2004:27) En Ny Doktorsutbildning kraftsamling för excellens och tillväxt. Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Vår referens: Per Karlsson, Plast- och kemiföretagen Stockholm 7 juni 2004 Remissyttrande Betänkandet (SOU 2004:27) En Ny Doktorsutbildning kraftsamling för excellens