Kulturhistoriska värden i Örnsköldsviks centrum ÖRNSKÖLDSVIKS MUSEUM oktober 2003 /Sven Nordström, antikvarie

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kulturhistoriska värden i Örnsköldsviks centrum ÖRNSKÖLDSVIKS MUSEUM oktober 2003 /Sven Nordström, antikvarie"

Transkript

1 Kulturhistoriska värden i Örnsköldsviks centrum ÖRNSKÖLDSVIKS MUSEUM oktober 2003 /Sven Nordström, antikvarie BILAGA 1 Inledning Byggnader i Örnsköldsvik centrum har inventerats vid tre tillfällen; 1942 av Sten Lundvall, Nordiska museet, 1978 av Anders Franzén, Örnsköldsviks museum och 1995 av Adam Katzeff, Örnsköldsviks museum. Nordiska museets inventering har inte publicerats. Materialet finns i Nordiska museets arkiv. Anders Franzéns inventering finns publicerad i Örnsköldsviks museums Småskriftsserie, Kulturhistorisk bebyggelseinventering i Örnsköldsviks kommun, I Centralortens kärna. Adam Katzeffs inventering finns i, ett ännu inte helt färdigställt manuskript, på Örnsköldsviks museum. Anders Franzéns inventering var en del av bakgrundsmaterialet för Örnsköldsviks centrum i Program för kulturminnesvård i Örnsköldsviks kommun, De två senare inventeringarna har legat till grund för ett förslag till kulturmiljöprogram för Örnsköldsviks centrum, Detta som en fördjupning till förslaget till revidering av programmet för kulturminnesvård Kulturmiljöprogram för Örnsköldsviks kommun. Kulturmiljöprogrammet för Örnsköldsviks centrum har som syfte att lyfta fram de kulturvärden som kan knytas till den bebyggda miljön. Dessa kulturvärden ska ingå som en integrerad del i grunderna för planerings- och annan samhällsutvecklingsverksamhet. Stadens centrum har delats upp i åtta stycken områden (se kartbild) som vart och ett får en historisk beskrivning ur bebyggelsehistoriskt, arkitekturhistoriskt, samhällservice, handel-hantverk och industrihistoriskt och nöjes-underhållningshistoriskt perspektiv. Olika funktioner som boende, handel, arbete, kommunikation, nöjen och umgänge liksom personlig utveckling belyses ur ett kulturhistoriskt perspektiv knutet till varje område. Förslag till målsättningar finns i programförslaget som syftar till en så rik kulturmiljö som möjligt i Örnsköldsviks centrum. För att kunna göra beskrivningar som är mer allmänna och sammanfattande än bebyggelseinventeringarna finns följande epokindelningar: Köpingstiden Den unga staden Folkhems-Örnsköldsvik Det postmoderna Örnsköldsvik 1980 Följande är en kort sammanfattning av ovan beskrivet material med allmänna riktlinjer för utvecklingen av kulturmiljön. 1

2 BILAGA 1 I Kulturmiljöprogrammet för Örnsköldsviks centrum har staden uppdelats i områden. Historisk bakgrund Startpunkten för Örnsköldsvik är beslutet om att skapa en köping i norra Ångermanland Idén hade funnits redan på 1600-talet. Det krävdes dock landshövding Mörners och Själevads-prosten Holms kraftfulla agerande för att det skulle bli verklighet. Köpingen förlades på helt obebyggd mark på Norrlungånger bys ägor. Det första förslaget till stadsplan var ett rutnät av gator längs stranden. Men när beslutet om köpingens skapande kom, hade man vridit planen ett kvarts varv och denna plan sträckte sig mellan kustlandsvägen och stranden. Kustlandsvägens närhet till goda hamnmöjligheter var ju den främsta orsaken till att köpingen kom att förläggas just här. När köpingen Örnsköldsvik skapades är det precis inför en radikal brytningstid i svensk samhällsutveckling. I Centraleuropa hade industrialismen omvandlat samhällsstrukturen. Men denna utveckling hade ännu, inte annat än marginellt, påverkat Sverige. I stort sett var det de, sedan medeltiden förhärskande idéerna om städer och landsbygd, som låg bakom beslutet om köpingens bildande. I städerna skulle borgare dvs köpmän och hantverkare bo och verka och serva den omgivande landsbygdens jordbrukande befolkning. 2

3 BILAGA 1 Före köpingen ingick norra Ångermanland i Härnösandsborgarnas handelsområde. Men det var långt för Härnösandsborgarna att komma till marknaderna här uppe och långt för bönderna att fara till Härnösand. Det var en av orsakerna till köpingens bildande. Nolaskogsböndernas ivriga dock av myndigheterna illa ansedda sörköreri och annan köpenskap, var också en starkt bidragande orsak. Ett par decennier efter köpingens grundande började ångsågar byggas upp i Norra Ångermanland. Med undantag av Framnäs ångsåg skedde den industriella expansionen och befolkningsökningen, främst utanför stadens gränser. I denna region var det inte någon ny industriort som tog över rollen som centralort (vilket i o f s kunde ha skett). Handelsmännen i Örnsköldsvik hade konsoliderat sina verksamheter. Andra serviceinrättningar som banker, post, läkare och tull fanns också etablerade i köpingen. Örnsköldsvik blev centralort i ett industridistrikt vid kusten, men kom att spela samma roll, även för ett stort uppland, som sträckte sig ända in i södra Lappland där skogsbruket gett inlandet ett remarkabelt ekonomiskt uppsving. Köpingstiden Köpingstiden är ett Örnsköldsvik som bebyggdes av handelsmän och hantverkare som ännu inte blivit förmögna. Undantaget var den lokale köpmannen Johan Ödberg som redan hade skapat sig en förmögenhet och byggde sitt stora vita hus vid torget som en gräddklick i ett fat hallon. Övriga handelsmän och hantverkare, som kom och etablerade sig i köpingen, var ofta nya i sina näringar och utan större resurser. Den första bebyggelsen avvek därför inte nämnvärt från den omgivande landsbygdens och är i en del fall även inflyttade byggnader. Några få byggnader vid Storgatan har detta ursprung. Dessa har stort kulturhistoriskt och miljöskapande värde liksom gårdsmiljön bakom Fahlgrenska huset mot Skolgatan. Så småningom ökar välståndet och lite större hus byggs fortfarande i trä men med arkitektoniska ideal. Här är det ofta en av köpingens egna förmågor; urfabrikören Anders Nylander, som anlitas för att rita ombyggnationer av allmogehusen och nybyggnationer i hans favoritstil; sen-empiren. De få hus som finns kvar av dessa har ett stor kulturhistoriskt värde. Speciellt kulturhistoriskt värde har de byggnader som kan knytas till Anders Nylander. Den unga staden Upphöjandet av statusen från köping till stad 1894 gav upphov till ett febrilt byggande. Ett antal offentliga byggnader byggdes under en kort period Tullhuset 1894 (rivet), Elektricitetsverket 1895 (rivet), Folkskola 1896 (riven), Varmbadhuset 1904? (rivet), Samrealskola 1905 (museet), Rådhuset och de nya hamnkajerna 1909, Kyrkan 1910 och Stadshotellet blev klart Dessutom byggde Brödraförsamlingen Missionskyrkan 1896, Härnösandsbanken sin byggnad 1899, Arnäs och Själevads tingslag Tingshuset 1906 (rivet), Landstinget byggde lasarettet 1907 (rivet). Sparbanken sin byggnad Samtliga hus är byggda i sten och med utpräglade arkitektoniska uttryck. De av dessa byggnader som finns kvar får anses ha stora kulturhistoriska värden såväl ur lokalhistorisk som arkitekturhistorisk synpunkt. 3

4 BILAGA 1 Bostadsområden började uppträda i Örnsköldsvik kring förra sekelskiftet. Först ut var Mon (nuv. kv Iller och Uttern vid nedre delen av Vikingagatan) som bebyggdes utanför stadsplanelagt område eftersom de då gällande stadsplanerna endast hade stora tomter anpassade för mer välbeställda byggherrar. På Mon anges snickare, stensättare och arbetare som byggherrar. Kvarteren Täppan och Lugnet, på ömse sidor om museet längs Villagatan, bebyggdes under 20-talet med villor liksom det försvunna området Haga (under Paradiskullen) med egna hem dvs lite mer anspråkslösa hus. Under denna period byggs de flesta av husen i Östra kvarteren som, trots insprängningar gjorda under andra epoker, har en bebyggelsekaraktär som är bevarandevärd. 20-tals villorna och välbevarade egna hem från denna period, skapar med sina omgivande tomter gröna band som angränsar stadskärnan. Dessa är karaktärsskapande och bör bevaras. Enskilda hus kan ha speciella kulturhistoriska eller arkitekturhistoriska värden Örnsköldsvik ca 1925 (Ur Svenska Turistföreningens Resehandböcker, 1926) (som t ex de två villor som har ritats av arkitekt-celebriteterna Gunnar Asplund och Ragnar Östberg). Den unga stadens epok särskilt fram till första världskriget innebär även att större trähus i tre våningar byggdes. Sådana finns efter Nygatan och i Östra kvarteren och ovan Centralesplanaden. Runt sekelskiftet blommade snickeridekorationer och fasadindelningar med olika riktningar på panelen. Efter 1910 kommer en liten uppstramning i o m den nationalromantiska stilen. Samtliga dessa trähus har stor karaktärskapande betydelse för centrum och bör skyddas mot förvanskning. Som ett resultat av urbaniseringen i området uppträder vid denna tid konsumtionsindustrin som främst placeras i Västra Industrikvarteret. Några industribyggnader finns kvar som har stora kulturhistoriska- och miljöskapande värden. Folkhems-Örnsköldsvik På trettiotalet skulle folkhemmet byggas upp och detta påverkade även byggandet. Den första arkitekturstilen som kan knytas till folkhemstanken är funktionalismen vars främsta yttre kännetecken är släta fasader. På trettiotalet byggdes här också funkishus. 4

5 BILAGA 1 Ett par goda exempel är Palladiumbiografen och fd Stora hotellet vid torget. Byggnader med utpräglad funktionalistisk stil bör inte förvanskas. Under och 50-talen expanderar stadscentrums bebyggelse norrut; mot Klippan, Ångermanlandsgatan och även vid Mon. För flerbostadshus var rött tegel eller grov puts vanligt fasadmaterial under 40-talet. Under 50-talet blir det även vanligt med gult tegel och finare puts. Vid Solgårdsgatan finns fina exempel på 40-talshus och Nolaskolan och kv Renen (vid brandstationen) fina exempel på 50-talsarkitektur. De bäst bevarade och särpräglade byggnaderna från denna period bör få behålla sin arkitektoniska uttryck och ses som värdefulla för att återspegla Örnsköldsviks centrums bebyggelsehistoria och 70-talen innebär i huvudsak uppförande av bostadsområden utanför stadens centrum som inte berörs i detta sammanhang. Ett antal äldre byggnader revs för att ge plats åt nya i centrum. Främst berördes området vid Domus, och torget fick en ny karaktär, i o m att apotekshuset och Stenmans gav plats åt nya byggnader av helt annan karaktär. I övrigt är det frågan om insprängningar i den äldre bebyggelsen. Alltså förstärktes karaktären av centrum som en mosaik av bebyggelse från olika epoker. Under 60-talet byggs det nya tingshuset som är kanske Örnsköldsvik mest kända byggnad bland arkitekturintresserade runt om i Sverige. Denna, och vissa andra byggnader, har uppmärksammats av bebyggelseinventerare från denna tidsepok men ytterligare inventerings- kulturvärderingsinsatser bör göras för att få underlag till bevarandeåtgärder. Det postmoderna Örnsköldsvik Under talen är det (påbörjandet av) omvandlingen av Inre hamnen som är det anmärkningsvärda. Örnsköldsviks önskan om omvandling från utpräglad industriort till IT-ort manifesteras av Arken tjänstecentrum och Högskolebyggnaderna alla byggnader av monumental karaktär. En parallell kan här ses till förra sekelskiftets monumentalbyggande. I övrigt innebär denna epoks estetiska ideal; postmodernismen (som innebär att äldre former, som modernismen förkastade, åter används) att många nybyggda hus, bl a i Östra kvarteren, har fått en mycket god harmoniering till den äldre bebyggelsen. Vissa kulturvärden kan redan nu tillskrivas bebyggelse från denna epok. Det gäller särskilt byggnaderna i Inre hamnen genom de syften, och den funktion dessa hus har i kombination med området roll i stadens folkliv. Andra byggnader kan ha arkitektoniska värden som är värdefulla bidrag till stadens bebyggelsemiljö. Planering och byggande i Örnsköldsviks centrum har betydelse för alla människor som vistas i staden, nu liksom i framtiden. Varje byggnad är en del i den helhet, som människor relaterar sig till, och som är bilden av Örnsköldsvik. Kontinuitet och förnyelse måste gå hand i hand. Kontinuiteten behövs för känslan av identitet, tillhörighet och trygghet. Förnyelsen behövs för utveckling och framtidstro. Kulturvärdena, som är resultatet av människornas bemödanden och kreativitet under tidens gång, är det som skapar kontinuiteten och grunden för förnyelsen. Planering och byggande ska därför ske med betraktande av kulturvärdena som en tillgång. 5

6 BILAGA 2 Kulturhistoriska värden på Järveds strand Längs Järvedsstrand har två större industrier, med betydelse i Örnsköldsviks industrihistoria, haft anläggningar; Jerfeds Gjuteri och Mekaniska Verkstad och Järveds såg. Några spår av betydelse, i själva strandområdet, finns inte vad gäller Jerfeds Gjuteri och Mekaniska verkstad men desto fler lämningar finns efter Järveds såg. Dessa är: Herrgården med omgivande bebyggelse Lämningar efter brädgård och kajanläggningar Ruinen, dvs fundamenten efter sågen. Historiska notiser om Järved såg Sundsvallsbon G. L. Widholm började anlägga sågen Örnsköldsviksbon Erik Ahlnander köpte sågen tillsammans med tre övriga intressenter omkring Sågen hade då endast två ramar och 70 anställda. Järved Ångsågs Aktiebolag bildades N. P. Engblom efterträdde Ahlnander som disponent beslutades om att bygga en ny såg med nio ramar och under dess nye chef, förre förvaltaren Erik Huss, kom sågen upp i en betydande produktion köptes Järveds såg av Kramfors AB och dess dotterbolag, rederiaktiebolaget Wilhelmina. Järveds Ångsågs AB försattes i likvidation och Wilhelmina övertog bogseraren Bravo och Kramfors AB resten av tillgångarna, bl a fastigheterna avvecklades sågen och efter ett par år såldes området till Järveds by. (Källa: Industriminnen i Västernorrland, Del 4 Örnsköldsviks kommun, Sundsvalls museum) Bevarande och utveckling Herrgården och dess omgivande bebyggelse har stort kulturhistorisk värde. Den nuvarande ägaren, av själva herrgårdsbyggnaden, är medveten om dessa värden och har genomfört renoveringar med tanke på dessa värden. Han har även låtit rusta upp en fraktvagn på räls från sågen som står uppställd vid vägen samt satt upp en skylt med texten Järveds herrgård. Bodar och arbetarbostäder finns även kvar vilket är av stor betydelse för helhetsintrycket av miljön. Inriktning: Bevarande (se Bebyggelseinventering 1988/89, Järved, Bodum, Örnsköldsviks museum). Lämningarna efter brädgården sträcker sig från herrgårdsstranden till Alneviken. Mitt i detta område bedriver NOÅS verksamhet. Tidigare hade även MoDo Domsjö fabriker sin barktrumma på detta område. Området är till stora delar utfyllt och består delvis av lämningar av sk ribbkajer. Ribbkajerna består av en blandning av avfall från sågen, huvudsakligen bakaved samt jord. Jorden består (åtminstone delvis) av ballastmaterial från segelfartygen) I strandlinjen finns även rester av träpålar mm som hörde till själva kajkonstruktionen.

7 BILAGA 2 I området nedom herrgården och området närmast Alneviken finns rekreationsmöjligheter (som till viss del redan nu utnyttjas). Brädgårdslämningarna behöver inte bevaras i sin helhet. Det räcker om man bevarar ett, eller några objekt, som genom förklarande skyltning får funktionen som industriminne. Inriktning: Rekreationsmöjligheterna kan vidareutvecklas och i samband med det kan platsens betydelse som industriminne tydliggöras. Ruinen är lämningarna efter den såg som byggdes Den finns i närheten av Alnevikens småbåtshamn. Lämningarna består av betongfundament för själva sågen samt några fundament till en transportbana. Trots att ruinen är beväxt med al har den ett stort upplevelse och industrihistoriskt kulturvärde. Inriktning: Bevarande, området röjs från träd och skylt uppsätts. Oktober 2003 ÖRNSKÖLDSVIKS MUSEUM Sven Nordström, antikvarie

8 BILAGA 3 Översiktsplan för Örnsköldsviks kommun Antagen av kommunfullmäktige i juni Den kommunövergripande översiktsplanen innehåller avsnitt som har betydelse för planeringen i centrum. Det gäller faktamaterial, riktlinjer och åtgärder. Nedan redovisas de viktigaste. Kapitel 2. Utvecklingsfrågor för Örnsköldsviks kommun Under avsnittet om prioriteringar för att få ökad tillväxt anges bl a - Utveckling av tjänstesektorn. Kommentar: en stor del av detta måste tillgodoses i stadscentrum. - Högre utbildning. Kommentar: måste tillgodoses i stadscentrum. - Ta vara på Botniabanans möjligheter. Kommentar: torde beröra centrum i hög grad. - E4 utanför centrum. Kommentar: påverkar centrum i hög grad. - Turism. Kommentar: stadscentrum ger mycket av förutsättningarna för turismens utveckling. - Attraktiv stadskärna. - Boendemiljöer. Kommentar: attraktiva boendemiljöer kan tillskapas i centrum. Kapitel 3. Allmänna intressen 3.2 Riksintressen Följande riksintressen berör stadscentrum: - Landningshamnen för yrkesfisket i Örnsköldsviks centrum (anspråken idag torde vara begränsade) - E4 - Botniabanan 3.11 Kommunikationer/infrastruktur Här redovisas bl a riktlinjer för tillgänglighet och markanvändning vid den nya järnvägsstationen i Inre hamnen Kulturmiljöer och bebyggelsemiljöer Centrala Örnsköldsvik redovisas som intresseområde för kulturmiljövården. Gamla järnvägsstationen är byggnadsminne och ska bevaras Miljömål och miljökvalitetsnormer Flera av miljömålen berör särskilt Örnsköldsviksfjärden. Miljökvalitetsnormerna berör särskilt luften i centrala Örnsköldsvik Naturvård Örnsköldsviksfjärden redovisas som ekologiskt känsligt område Turism Paradisbadet redovisas som viktig dragare för turismen som måste utvecklas.

9 BILAGA 3 Kapitel 4. Miljö- och riskfaktorer Här redovisas farligt gods, buller, luftkvalitet, skyddsavstånd mm som i hög grad berör centrum. Kapitel 5. Lokalisering och utformning av bebyggelse Här redovisas generella riktlinjer för byggandet som i hög grad berör centrum. Kapitel 6. Mark- och vattenanvändning 6.17 Örnsköldsviks tätort Här anges att inriktningen för industriområdena kring Strandgatan/Viktoriaesplanaden och Sjögatan är att de ska utvecklas och förädlas. Arenans läge på Framnäsudden läggs fast. Vägreservat anges för förlängning av Vintergatan mot brandstationskorset. För planeringen kring Örnsköldsviksfjärden anges: Höga estetiska krav ska ställas vid lokalisering och utformning av ny bebyggelse och anläggningar kring fjärden. Området kring fjärden planeras för stadsbebyggelse med bostäder, arbetsplatser, grönytor mm så att en attraktiv helhetsmiljö skapas. Möjligheten att tillskapa attraktiva bostäder kring fjärden ska särskilt tas tillvara. Stränderna runt fjärden ska så långt möjligt göras tillgängliga för allmänheten. Livsmiljön för djur och växter ska inte väsentligen försämras. Uppsikt skall hållas över att miljösituationen i fjärden fortsätter att utvecklas i positiv riktning Trafiknätsanalys för centralorten Antagen av kommunfullmäktige i juni 2001 Dokumentet redovisar ett huvudnät för biltrafik, se karta i översiktsplanen. Där ingår de trafikleder som är genomfarter eller som sammanbinder stadsdelar, till skillnad från lokalnätet. Några gator i huvudnätet föreslås utformas med max 30 km/tim av trafiksäkerhetsskäl. För centrum gäller det Villagatan (genomförs 2003) och Strandgatan vid Inre hamnen. Stadsdelarna föreslås indelas i 30-områden, dvs gatumiljön inom dessa områden ska utformas så att den naturliga hastigheten blir 30 km/tim. Vidare redovisas ett övergripande cykelnät, se karta i översiktsplanen. Stora delar är ännu ej genomförda. Cykelleden från centrum mot Själevad prioriteras. För Inre hamnen krävs fortsatt utredning.

10 BILAGA 4 Centrumfunktioner i Örnsköldsvik En bedömning och betyg på ett 30-tal centrumfunktioner samt förslag på insatser för att uppnå högsta betyg i fyra stadscentrum, i Jyväskylä, Umeå, Vasa och Örnsköldsvik. Utförd av Arne Nedstam, maj-augusti Örnsköldsviks kommun har genom arkitekt Tommy Dickens givit Nedstam Utveckling HB i uppdrag att bedöma centrumfunktioner. En liknande genomgång med betygsättning genomfördes Umeå, Vasa och Jyväskylä har anslutit sig till uppdraget. I en sammanställning på sid 11 jämförs betygen för de fyra städerna. Bedömningarna baseras på ett par besök i respektive centrum, inläsning av material och samtal med nyckelpersoner och centrumbesökare, totalt 5 arbetsdagar inklusive rapportskrivning. För varje funktion anges bedömningsgrund och kommentarer ges till betygsättningen. En 10-gradig betygsskala används så som i finska grundskolan och som användes 1993: 9-10 motsvaras av vår 5:a, 8 av vår 4:a, 7 av vår 3:a, 5-6 av vår 2:a och 4-1 av vår 1:a. I praktiken sätts betyg mellan 10 (Mycket, mycket bra) och 4 (dåligt). 10 står för vad som mest kan begäras av ett centrum med näromlandet invånare. Det vill säga vad konsumtionsunderlaget medger av handel, restauranger, kultur- och nöjesutbud, fastighetsinvesteringar mm, vad kommunkassan medger av investering och skötsel av allmän platsmark och vilka resurser överhuvudtaget som kan uppnås. Funktionerna har samlats under fyra huvudrubriker: Verksamheter och lokaler (10 st) Tillgänglighet (7 st) Bebyggelse och yttre miljö (10 st) Skötsel/ordning och marknadsföring/information (6 st) 1

11 BILAGA 4 Totalbetyget för Örnsköldsvik blir 7-8, det vill säga medelbra. Utvecklingsmöjligheterna i centrum är mycket goda. Särskilt om planerna för bangårdsområdet, inre hamnen och hamnområdet genomförs. Möjligheterna ligger främst i att utveckla ett resecentrum, nya vardagsrum med vattenkontakt, ett attraktivare torg en mötesplats, fler butiker med längre öppethållande i en stärkt koncentration, fler restauranger och caféer samt ännu mer resurser till Cesam och Centrumledningen. Av de 4 städerna ligger Örnsköldsvik och Vasa i nedre delen på intervallet av invånare och Umeå och Jyväskylä i övre delen. Detta avspeglas i betygen på verksamheter där de stora får högre betyg än de små. Örnsköldsvik hävdar sig gott i betygen på tillgänglighet, bebyggelse, yttre miljö, skötsel, ordning, information och marknadsföring. Fyra funktioner i Örnsköldsvik får lägre betyg än övriga städer: butiker, restauranger, torghandel och öppettider i butiker. Två funktioner får högre betyg: centrumledning och helt/rent/snyggt. I en jämförelse av Örnsköldsviksbetygen nu och 1993 visar funktionerna inom Verksamheter och lokaler högre betyg för Lokaler och Centrum för ungdomar men lägre betyg för Torghandel och Kultur och nöjen. Inom Tillgänglighet högre betyg för Parkeringsplatser, Reglering av parkering och Gång- och cykeltrafik. Inom Bebyggelse och yttre miljö högre betyg för Centrums entréer, Gaturum och Mötesplatser men lägre betyg för Minimum av störningar. Inom Skötsel/ordning och marknadsföring/information högre betyg för Evenemang, Marknadsföring och information men lägre betyg för Trygghet. Flertalet funktioner får oförändrade betyg. 2

12 BILAGA 4 Sammanfattning av betyg Funktion Jyväskylä Umeå Vasa Örnsköldsvik Verksamheter, lokaler Kommersiella stråk Butiker och kiosker Restauranger och caféer Lokaler Torghandel Övrig service Kultur och nöjen Centrum för barn Centrum för ungdomar Turism, konferens, Hotel Tillgänglighet Att nå centrum och parkering Parkeringsplatser P-info och reglering Busstrafik Gång- och cykeltrafik Öppettider Resecentrum Bebyggelse och yttre miljö Centrums entréer Bebyggelse Torget Parker, vegetation Gaturum Mötesplatser Belysning Stadsatmosfär, skönhet Offentliga toaletter Minimum av störningar Skötsel/ordning, Marknadsföring/information 1. Helt/rent/snyggt Trygghet Evenemang/trivsel Marknadsföring Information Centrumledning Totalbetyg

13 BILAGA 5 1 (10) Aug 2004 PM Tommy Dickens, Luftkvalitén i Örnsköldsviks centrum Bakgrund Luften i Sverige och Örnsköldsvik Luftkvalitén i Örnsköldsviks centrum är viktig för kommunens attrak- av centrum har konstaterats att det är angeläget att diskutera detta och tivitet. Mätningar har visat att det finns brister. I pågående planering så långt möjligt klara ut hur vi ska planera och vilka förändringar som är önskvärda för att förbättra luftkvalitén. Helt avgörande för den framtida luftkvalitén i centrum är utsläppen från biltrafiken. Diskussionen nedan inriktas därför på trafikfrågor. Under senare år har luften i Svenska tätorter i flera avseenden blivit bättre enligt Naturvårdsverket. Från mitten av 80-talet har index för föroreningshalter i tätortsluft sjunkit från 100 till 40. Kvävedioxid, NO 2, har sjunkit från index 100 till 58 och sot till index 60. Svaveldiox- idhalten har sjunkit till index 17. Kvävedioxid NO 2 Genomsnittsvärdet för NO 2 i en svensk medeltätort har sjunkit från 32 mikrogram/m 3 vinterhalvåret 1987 till 18 år Vårt urbanvärde, som mäts på Storgatan, är ca 17. I gatunivån är värdena högre på många gator. Vid badhusparkeringen i Örnsköldsvik var medelvärdet 31 vintern 2001/02. Som jämförelse kan nämnas att Hornsgatan i Stockholm har ett genomsnittsvärde på 45 för vinterhalvåret 00/01. Det miljömål som ska var uppfyllt år 2010 ligger på 20 mikrogram per m 3 (årsvärde) och den miljökvalitetsnorm som inte får överskridas år 2005 är 40 mikrogram/m 3. Ingen svensk tätort har värden som överskrider miljökvalitetsnormen för årsmedelvärde men flera överskrider normerna för korttidsexponering. g:\samhällsplanering\översiktsplanering\centrum och fjärden\utställningen\bilaga 5. luftkvalitet pm utst.doc Org.nr

14 BILAGA 5 2 (10) Aug 2004 PM Tommy Dickens, Partiklar PM 10 Enligt en rekommendation från Institutet för miljömedicin vid Karolinska institutet bör dygnsmedelvärdet inte överstiga 100 mikrogram/m 3 och vinterhalvårsmedelvärdet inte bör vara högre än 20. Långtidsmedelvärden i denna nivå är vanliga i svensk stadsmiljö. Värdena vid en gata i Göteborg har legat mellan 12 och 18 under mellan 1995 och Vid urbanstationen i Örnsköldsvik var värdet 10,2 vintern 2001/02. En stor andel av partikelvärdet är effekter av långdistanstransporter från kontinenten. Bensen Tack vare katalysisk avgasrening och minskad bensenhalt i bensinen har det genomsnittliga värdet vid urbana mätpunkter i Sveriges städer sjunkit från ca 6,5 mikrogram/m 3 luft år 1992 till 1,9 år Detta år var motsvarande nivå i Västernorrland 2,5 och i Örnsköldsvik 2;7. I mer belastade gaturum kan halten vara betydligt högre. Den miljökvali- 3 tetsnorm som nyligen beslutats ligger på 5 mikrogram/m luft och avser årsmedelvärde som ska klaras år Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer är föreskrifter om viss lägsta miljökvalité för bl a luft. En miljökvalitetsnorm anger de föroreningsnivåer som människor kan utsättas för utan fara för olägenheter av betydelse eller som miljön kan belastas med utan fara för påtagliga olägenheter. Vid planering och planläggning skall kommuner och myndigheter iaktta miljökvalitets- program upprättas, efter anmälan från normer. Om en miljökvalitetsnorm inte kan uppfyllas skall ett åtgärds- kommunen. I Förordning om miljökvalitetsnormer för utomhusluft finns normer an- för partiklar ska vara uppfylld senast till 2005, normen för kvävedioxid senast till 2006 och normen för bensen senast givna för bl a kvävedioxid, partiklar och bensen. Miljökvalitetsnormen E nligt förordningen gäller för kvävedioxid att högsta timmedelvärde är 90 mikrogram per kubikmeter luft under en timme. Högsta dygnsmedelvärde är 60 mikrogram per kubikmeter luft under ett dygn och högsderår. ta årsmedelvärde är 40 mikrogram per kubikmeter luft under ett kalen- g:\samhällsplanering\översiktsplanering\centrum och fjärden\utställningen\bilaga 5. luftkvalitet pm utst.doc Org.nr

15 BILAGA 5 3 (10) Aug 2004 PM Tommy Dickens, Timmedelvärdet får överskridas 175 gånger per år förutsatt att förore- inte överskrider 200 mikrogram per kubikmeter luft under ningsnivån en timme mer än 18 gånger per kalenderår. Dygnsmedelvärdet får överskridas 7 gånger per år. Enligt förordningen gäller för pa rtiklar (PM 10) att högsta dygnsmedelvärde är 50 mikrogram per kubikmeter luft under ett dygn. Högsta årsmedelvärde är 40 mikrogram per kubikmeter luft under ett kalenderår. Dygnsmedelvärdet få överskridas 35 gånger per kalenderår. För bensen gäller att bensen inte får förekomma i utomhusluft med mer än i genomsnitt 5 mikrogram per kubikmeter luft under ett kalen- derår (årsmedelvärde). Varje kommun ska enligt förordningen kontrollera att miljökvalitets- och kvävedioxid skall föroreningsnivån normen uppfylls. För partiklar kontrolleras även under tiden före det att miljökvalitetsnormerna skall ha uppfyllts. Kontrollen skall, beroende på föroreningsnivå, ske ge- nom mätningar, beräkningar eller annan objektiv uppskattning. Visar kontrollen att miljökvalitetsnormen kan antas komma att överskridas ska Naturvårdsverket och länsstyrelsen underrättas, varef- undersöka behovet av att ett åtgärdsprogram ter Naturvårdsverket ska upprättas och, om så är fallet, rapportera till regeringen och ange vem som bör upprätta programmet. Regeringen beslutar. Mätningar i Örnsköldsviks centrum De kunskaper som finns om luftföroreningar i centrum baseras på mätningar som utförts vid mätstationen vid Storgatan, luftmätningar i Inre hamnen samt Vägverkets beräkningar från 2002 för E4 genom staden. För övriga delar finns inga mätningar gjorda men beräkningar har utförts för gatorna i centrum i samband med planeringen för are- nan på Framnäsudden (se mer nedan). Sedan vintern 94/95 pågår mätningar av luftkvalitén i centrum av Örnsköldsvik. Mätningarna ingår i ett riksomfattande projekt som drivs av IVL Svenska Miljöinstitutet, Göteborg. Mätpunkten är placerad på Storgatan (gågatan). Mätplatsen har noga utvalts som urban bakgrund, dvs platsen ligger centralt, den representerar g:\samhällsplanering\översiktsplanering\centrum och fjärden\utställningen\bilaga 5. luftkvalitet pm utst.doc Org.nr

16 BILAGA 5 4 (11) Aug 2004 PM Tommy Dickens, exponering av många personer och är fri från närliggande störkällor av typ lokaluppvärmning och fordonstrafik. Mätpunktens placering har valts för att spegla en genomsnittlig s k bakgrundsnivå av luftkvaliteten i centrum. Syftet är således inte att mäta på det ställe där halterna är högst. Däremot är mätningarna användbara som beräkningsunderlag vid jämförelse av beräkningar eller mätningar i andra delar av centrum. Vid mätpunkten i urbanmätnätet ligger mätvärdena för kvävedioxid, partiklar, bensen och svaveldioxid under miljökvalitetsnormerna. Inför arbetet med översiktsplanen för Inre hamnen utfördes under fyra månader vintern 2001/2002, parallellt med mätningarna i urbanmätnätet, en mätning av kvävedioxid i området. Resultatet visade att halterna låg avsevärt högre än vid urbanmätpunkten, dock strax under miljökvalitetsnormen. I rapporten för mätningen bedöms att, utan förändring vad gäller utsläppssituationen (renare fordon, minskad trafik i framtiden), risken för överskridande av fastlagd miljökvalitetsnorm för kvävedioxid är stor i Inre hamnen. Utifrån en jämförelse med den partikelmätning som utförs vid urbanstationen görs bedömningen att även risken för överskridande av normen för partiklar är stor i Inre hamnen. Den s k övre utvärderingströskeln (ÖUT) överskrids både beträffande kvävedioxid och partiklar. Detta innebär att utvecklingen ska kontrolleras genom mätningar som kan kompletteras med beräkningar. Vägverkets utförde sommaren 2002 beräkningar för E4 vid södra infarten som visar halter av kvävedioxid som ligger strax under miljökvalitetsnormen. När det gäller bensen visar de senaste årens mätningar att miljökvalitetsnormen inte överskrids på årsbasis i mätpunkten vid gågatan. Däremot visar schablonberäkningar att normen överskrids i s k mest belastat gaturum. Schablonberäkningen innebär att en faktor multipliceras med bensenhalten i urbana bakgrundspunkten. Erfarenhetsmässigt har det visat sig finnas ett sådant samband mellan halt i urban bakgrundspunkt och utsatta gaturum i tätort. Luftkvalitetsutredning g:\samhällsplanering\översiktsplanering\centrum och fjärden\utställningen\bilaga 5. luftkvalitet pm utst.doc Org.nr

17 BILAGA 5 5 (10) Aug 2004 PM Tommy Dickens, Kommunen har under 2003, som en del av detaljplanearbetet för en ny evenemangsarena i centrala Örnsköldsvik, anlitat IVL Svenska Miljöinstitutet AB för beräkningar och bedömningar om hur arenan påverkar luftkvaliteten i centrum och hur den förhåller sig till de gällande miljökvalitetsnormerna. I Spridningsberäkningar avseende luftkvalitet i centrala Örnsköldsvik daterad redovisar IVL: att MKN sannolikt kommer att överskridas år Det primära skälet till detta bedöms främst bero på den stora trafikbelastning som Örnsköldsvik har genom E4-ans dragning genom centrala stan. Den planerade byggnationen av en arena i hamnen bedöms dock inte förvärra situationen nämnvärt under förutsättning att trafiken inte ökar mycket mer eller oftare än det som idag är planerat eller längs andra sträckningar. (d v s att inge trafikökning sker längs Centralesplanaden). g:\samhällsplanering\översiktsplanering\centrum och fjärden\utställningen\bilaga 5. luftkvalitet pm utst.doc Org.nr

18 BILAGA 5 6 (10) Aug 2004 PM Tommy Dickens, Av IVL beräkningar framgår att miljökvalitetsnormen för bensen sannolikt kommer att överskridas på Centralesplanaden och delar av Strandgatan och Viktoriaesplanaden medan normen för kvävedioxid sannolikt inte överskrids. Mål Kommunens övergripande mål om hög livskvalitet för medborgarna och attraktiv kommun ställer krav på en god luftkvalitet i centrum. I Översiktsplanen för centrum föreslås målet att centrum år 2010 ska ha god luftkvalitet enligt länsstyrelsens miljökvalitetsmål för Men det finns också kommunala mål som kan medföra ökade utsläpp i centrum. Ett viktigt sådant är att centrum ska vara attraktivt och att vi ska stärka centrum. Det innebär att vi ska utveckla centrum med butiker, besökslokaler, centrumbildande anläggningar mm för att få fler besökare till centrum. Det syftar både till att stärka centrum, att minska bilberoendet och till minskad bilåkning som totalt sett ger en bättre miljö. Lokalt i centrum kan det dock leda till ökade utsläpp. Ett annat mål är att centrum ska ha god tillgänglighet, både för bussar och bilar. Det innebär bl a att det ska vara lätt att ta sig till centrum med bil och att kunna parkera med korta gångavstånd till målpunkterna. Det målet kan också medföra ökad biltrafik och därmed mer utsläpp. Vi kan alltså konstatera att flera kommunala mål kan leda till ökad trafik och därmed sämre luftkvalitet i centrum. Förväntade förändringar Den framtida luftkvalitén är i hög beroende av vad som händer med biltrafiken som i sin tur är beroende av många faktorer. Bl a den allmänna ekonomiska utvecklingen, den tekniska utvecklingen, kommunens befolkningsutveckling, centrums utveckling, handelns utveckling, bilnyttjandet m m. Bilnyttjandet är i sin tur beroende av t ex bensinpriset, möjliga alternativa resesätt, tillgång till och kostnad för parkering. Med en fortsatt utveckling i huvudsak motsvarande de senaste årens, kan förväntas att bilåkandet generellt fortsätter att öka medan bilparken successivt förbättras. g:\samhällsplanering\översiktsplanering\centrum och fjärden\utställningen\bilaga 5. luftkvalitet pm utst.doc Org.nr

19 BILAGA 5 7 (10) Aug 2004 PM Tommy Dickens, Lokalt genomförs de närmaste åren ett antal förändringar som kan få betydelse för luftsituationen i centrum. Det gäller t ex: Nytt kraftvärmeverk och fortsatt utbyggnad av fjärrvärmen Botniabanan byggs och kommer att trafikeras efter Det innebär att viss långväga godstrafik och persontrafik kommer att flyttas över till tåg. Det ger generellt förbättringar för miljön men för centrum får det sannolikt begränsad betydelse. Resecentrum kommer att byggas i Inre hamnen och en regionaltågstation kommer att byggas vid Björnavägen. En stor andel av tågresenärerna från Örnsköldsvik kan förväntas ta sig till tåget med bil. Om tågresandet utvecklas positivt kommer alltså bilåkandet till/från stationerna att öka. Det kan å andra sidan vara resor som utan tillgång till tåg i sin helhet skulle ha gjorts med bil eller bil/buss eller bil/flyg. Det kommer förmodligen också att vara visst nyskapat resande. Kommunen kan med prissättning mm till viss del styra bil/tåg-resenärerna till stationen vid Björnavägen, som i någon mån kan minska bilåkandet i centrum. Örnsköldsvik C i Inre hamnen blir också busstation för regionalbussar. De tunga stadsbusslinjerna kommer att passera resecentrum. Detta ger goda möjligheter för fler att använda buss i stället för bil till tåget. Bilparkeringen vid stationen ges direkt utfart till rondellen vid Centralesplanaden vilket ger minsta möjliga bilkörning i området. Örnsköldsvik N vid Björnavägen kommer också att passeras av de tunga stadsbusslinjerna vilket ger goda möjligheter att ta bussen till tåget. I Inre hamnen genomförs gatuombyggnader som bl a syftar till att minska bilåkandet i området och minska utsläppen. Rondell anläggs på Modovägen i stället för trafikljus, och Järnvägsgatan stängs för genomgående trafik. Ny godsterminal på järnvägen anläggs i Arnäsvall och därmed flyttar alla fordonsrörelser inom befintlig bangård från centrum. Det minskar också transporter genom centrum till och från nuvarande bangård. Den kommunala hamnen flyttar från centrum till Domsjö och därmed flyttar alla fordonsrörelser inom befintlig hamn från centrum. Det minskar också transporter genom centrum till och från nuvarande hamn. Hamnplanen kan därmed effektivare utnyttjas för parkering vilket kan minska det totala bilåkandet i centrum. g:\samhällsplanering\översiktsplanering\centrum och fjärden\utställningen\bilaga 5. luftkvalitet pm utst.doc Org.nr

20 BILAGA 5 8 (10) Aug 2004 PM Tommy Dickens, En ny arena på Framnäsudden. I samband med större arrangemang i arenan kommer trafikbelastningen i centrum och därmed miljöbelastningen att öka. Studierna visar dock att möjliga alternativa platser också ger motsvarande trafikbelastning på centrum eftersom en stor andel av bilarna ändå måste passera centrum. Luftkvaliteten i centrala Örnsköldsvik har utretts av IVL Svenska Miljöinstitutet i detaljplanearbetet för arenan. Enligt utredningen förvärras situationen inte nämnvärt om en arena byggs på Framnäs under förutsättning att trafiken inte ökar mycket mer än som förutsatts och att antalet evenemang inte ökar mycket mer än som förutsatts (50 fullsatta arenor per år). Ett nytt bostadskvarter färdigställs hösten 2004 i hamnområdet. Tillskottet om ca 35 lägenheter bedöms påverka luftsituationen marginellt. Detsamma gäller eventuella ytterligare tillskott av lägenheter. Gång- och cykelvägnätet förbättras bl a med en ny led från centrum till Själevad. I den pågående upphandlingen av kollektivtrafiken ställs krav på miljövänliga fordon. Andra förändringar som planeras/diskuteras och som kan få betydelse för luftkvalitén: Viktigaste enskilda åtgärd bedöms vara att bygga Åsbergstunneln som flyttar den genomgående E4-trafiken samt en hel del lokal trafik från centrum. Vägverkets utredningsplan från 1992 samt kommunens översiktsplan för E4 från 1993 redovisar konsekvenserna. Beräkningarna visar att trafiken på Centralesplanaden minskar med ca 30 % (från beräknade till fordon per dygn). Förutom bättre luftkvalité ger Åsbergstunneln också mycket positiva effekter för trafiksäkerheten och trevnaden i centrum. Givetvis förbättras också framkomligheten på E4. Det är statens ansvar att genomföra Åsbergstunneln. Projektet finns inte med i den av Vägverket nyligen framlagda investeringsplanen för riksvägar för åren fram till Kommunen ska enligt kommunfullmäktiges beslut i översiktsplanen i alla sammanhang verka för att Åsbergstunneln prioriteras i Vägverkets planering. Ny parkeringsanläggning föreslås i kv Amerika (gamla tingshustomten). Det ger effektivare parkering som kan minska det totala bilåkandet. g:\samhällsplanering\översiktsplanering\centrum och fjärden\utställningen\bilaga 5. luftkvalitet pm utst.doc Org.nr

Luften i Umeå Sammanställning av mätningar vid Biblioteket 2012

Luften i Umeå Sammanställning av mätningar vid Biblioteket 2012 Luften i Umeå Sammanställning av mätningar vid Biblioteket 2012 Umeå kommun Miljö- och hälsoskydd Rapport 2013-01 Inledning I denna rapport presenteras resultaten av luftföroreningsmätningar 2012 från

Läs mer

Miljö- och hälsoskydd. Rapport Luften i Umeå. Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2010

Miljö- och hälsoskydd. Rapport Luften i Umeå. Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2010 Miljö- och hälsoskydd Rapport 2010-01 Luften i Umeå Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2010 Inledning I denna rapport presenteras resultaten av luftföroreningsmätningar från kommunens

Läs mer

Luften i Umeå Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2006

Luften i Umeå Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2006 Luften i Umeå Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2006 Samhällsbyggnadskontoret Miljö och hälsoskydd Rapport 2006-03 Inledning I denna rapport presenteras resultaten av luftföroreningsmätningar

Läs mer

Luftföroreningsmätningar i Kungälv vintern

Luftföroreningsmätningar i Kungälv vintern Luftföroreningsmätningar i Kungälv vintern 2006-2007 Erik Bäck Miljöförvaltningen Göteborg Rapport 144 Augusti 2007 1 Förord Miljöförvaltningen i Göteborg har av Göteborgsregionens luftvårdsprogram fått

Läs mer

28(65) 28(65) Fördjupad översiktsplan, Tanumshede

28(65) 28(65) Fördjupad översiktsplan, Tanumshede 28(65) 28(65) Fördjupad översiktsplan, Tanumshede Fördjupad översiktsplan, Tanumshede 29(65) TRAFIK Järnväg Cirka 2 km väster om Tanumshede ligger järnvägsstationen med tåg mot Strömstad samt Uddevalla/Göteborg.

Läs mer

Luften i Umeå. Sammanställning av mätningar vid Storgatan 113,

Luften i Umeå. Sammanställning av mätningar vid Storgatan 113, Luften i Umeå Sammanställning av mätningar vid Storgatan 113, 2008-11-03 2009-11-03 Inledning I denna rapport presenteras resultaten av kvävedioxidmätningar (NO2) vid Storgatan 113 öst på stan under perioden

Läs mer

Luften i Umeå Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2007

Luften i Umeå Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2007 Luften i Umeå Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2007 Samhällsbyggnadskontoret Miljö och hälsoskydd Rapport 2007-03 Sammanfattning Uppmätta halter av kvävedioxid (NO 2 ) som dygns- och

Läs mer

Bellona 5, Solna. Luftkvalité uteluft- detaljplanskede. Bellona 5, Solna Befintlig byggnad 2015-01-30

Bellona 5, Solna. Luftkvalité uteluft- detaljplanskede. Bellona 5, Solna Befintlig byggnad 2015-01-30 Bellona 5, Solna Luftkvalité uteluft- detaljplanskede Bellona 5, Solna Befintlig byggnad Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Bakgrund och syfte... 4 Utredningens genomförande och omfattning... 4 Fastigheten

Läs mer

Behovsbedömning av miljöbedömning för detaljplan för del av Anden 3, Vårgårda tätort i Vårgårda kommun

Behovsbedömning av miljöbedömning för detaljplan för del av Anden 3, Vårgårda tätort i Vårgårda kommun 1 SAMHÄLLSBYGGNAD Diarienr: Miljöreda 11/0246a Upprättad: 2012-02-01 Behovsbedömning av miljöbedömning för detaljplan för del av Anden 3, Vårgårda tätort i Vårgårda kommun I samband med upprättande av

Läs mer

LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA

LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA Miljöförvaltningen LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA Kalenderåret 2008 och vinterhalvåret 2008/2009 Resultat från mätningar inom Urbanmätnätet Amir Ghazvinizadeh Rapport 2010:5 Miljöinspektör Miljöförvaltningen

Läs mer

Luftkvalitetsutredning Theres Svensson Gata

Luftkvalitetsutredning Theres Svensson Gata Miljöförvaltningen Luftkvalitetsutredning Theres Svensson Gata Utredningsrapport 2016:16 www.goteborg.se Förord Miljöförvaltningen har gjort en utredning av luftkvaliteten vid kontorslokalen Smedjan på

Läs mer

Rapport över luftkvalitetsmätningar i Motala tätort vinterhalvåret 2008/2009. Dnr. 2008-MH1386

Rapport över luftkvalitetsmätningar i Motala tätort vinterhalvåret 2008/2009. Dnr. 2008-MH1386 Rapport över luftkvalitetsmätningar i Motala tätort vinterhalvåret 2008/2009 Dnr. 2008-MH1386 Sammanfattning Det finns miljökvalitetsnormer () beträffande kvalitet på utomhusluft som ska kontrolleras av

Läs mer

Luftmätningar i urban bakgrund

Luftmätningar i urban bakgrund Luftmätningar i urban bakgrund Linköpings kommun, Miljökontoret 213 Helga Nyberg Linköpings kommun linkoping.se Mätningar i Linköpings tätort Miljökontoret har sedan vinterhalvåret 1986/87 undersökt bakgrundshalter

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2001:527) om miljökvalitetsnormer för utomhusluft; SFS 2007:771 Utkom från trycket den 13 november 2007 utfärdad den 1 november 2007. Regeringen

Läs mer

P L A N B E S K R I V N I N G

P L A N B E S K R I V N I N G NYBRO KOMMUN PLANBESKRIVNING 1(7) Detaljplan för Kv Stinsen i Nybro, Nybro kommun P L A N B E S K R I V N I N G HANDLINGAR Till planförslaget har följande handlingar upprättats: plankarta med bestämmelser

Läs mer

8 Så här vill vi utveckla våra stadsdelar, byar och vattenområden. Mjölkudden. Skutviken. Östermalm. Gültzauudden Norra Hamn. Malmudden.

8 Så här vill vi utveckla våra stadsdelar, byar och vattenområden. Mjölkudden. Skutviken. Östermalm. Gültzauudden Norra Hamn. Malmudden. Mjölkudden Skutviken Östermalm Gammelstadsv Gültzauudden Norra Hamn Kungsgatan Repslagargatan Storgatan Rådstugatan Residensg Sandviksgatan Malmudden Södra Hamn Bergnäset 8 Så här vill vi utveckla våra

Läs mer

P LANBESKRIVNING. fastigheten Pelikanen 25 1(11) tillhörande detaljplan för. inom Gamla staden i Norrköping

P LANBESKRIVNING. fastigheten Pelikanen 25 1(11) tillhörande detaljplan för. inom Gamla staden i Norrköping 1(11) P LANBESKRIVNING tillhörande detaljplan för fastigheten Pelikanen 25 inom Gamla staden i Norrköping, fysisk planering den 4 juni 2010 A N T A G A N D E H A N D L I N G Antagen i SPN: 2010-09-07,

Läs mer

Storängstorp - kv Jätten m fl förnyat och utvidgat uppdrag att upprätta detaljplan

Storängstorp - kv Jätten m fl förnyat och utvidgat uppdrag att upprätta detaljplan Tjänsteskrivelse 2011-11-29 Handläggare: Samhällsbyggnadsnämnden Storängstorp - kv Jätten m fl förnyat och utvidgat uppdrag att upprätta detaljplan Sammanfattning Storängstorp är en del av stadsdelen Storängen

Läs mer

Stationshuset i Orsa Orsa kommun, Dalarnas län

Stationshuset i Orsa Orsa kommun, Dalarnas län Dnr: BNO 2011/7 215 Godkänd av BN 2012-09-26 120 Antagen av KF 2012-11-26 60 LAGA KRAFT 2012-12-21 Dp 122 Ersättning, del av detaljplan 58 för fastigheten Järnvägen 3 och del av Orsa Kyrkby 4:4 för Stationshuset

Läs mer

Men på Domsjösågen tar Kemparna hand om sin personal även på vintern (se annan film Norrby skär)

Men på Domsjösågen tar Kemparna hand om sin personal även på vintern (se annan film Norrby skär) Lite om att vara sågverksarbetare i slutet av 1800-talet samt i början av 1900.talet. Sågverken stänger när isen lägger sig i fjärden. När isen ligger över havet kommer båtarna inte fram till sågverken

Läs mer

Luftkvalitetsutredning Davidshallstorgsgaraget

Luftkvalitetsutredning Davidshallstorgsgaraget 2006-04-05 Luftkvalitetsutredning Davidshallstorgsgaraget SAMMANFATTNING På uppdrag av gatukontoret har miljöförvaltningen kartlagt luftkvaliteten vid planerad byggnation av garage under Davidshallstorg

Läs mer

Detaljplan för kv. Krankroken 6 m.fl., Erikslund, Västerås

Detaljplan för kv. Krankroken 6 m.fl., Erikslund, Västerås Elisabeth Lindblad 021-39 15 09 DP 1660 2010-02-16 Dnr 07:10058-BN 540 Detaljplan för kv. Krankroken 6 m.fl., Erikslund, Västerås PLANBESKRIVNING INLEDNING Handlingar Detaljplanen består av plankarta med

Läs mer

395 Antagandehandling. Detaljplan för Granen 5 Ronneby kommun, Blekinge län PLANBESKRIVNING. HANDLINGAR Planen består av följande handlingar:

395 Antagandehandling. Detaljplan för Granen 5 Ronneby kommun, Blekinge län PLANBESKRIVNING. HANDLINGAR Planen består av följande handlingar: Ronneby kommun, Blekinge län Idrottsplats Gymnasieskola/ sporthall Blekan Fotbollsplan/ Brunnsparken Översiktskarta, planområdet markerat med rött PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Planen består av följande handlingar:

Läs mer

UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG

UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG 1(6) Dnr 198/2014 FASTIGHETEN DANMARK 29 SÖDER, HELSINGBORGS STAD UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG SÖKANDE Ansökan om planändring inkom från fastighetsägaren Fastighets AB Danmarkshuset den 6 februari 2014. SYFTE

Läs mer

Bedömning av luftföroreningahalter av kvävedioxid och partiklar för detaljplaneområdet Eds Allé, Upplands Väsby kommun

Bedömning av luftföroreningahalter av kvävedioxid och partiklar för detaljplaneområdet Eds Allé, Upplands Väsby kommun Datum 2010-11-16 Kompletterad 2011-05-02 NCC Björn I M Svensson 178 04 Solna Bedömning av luftföroreningahalter av kvävedioxid och partiklar för detaljplaneområdet Eds Allé, Upplands Väsby kommun Ett nytt

Läs mer

Gredby 1:1, del av. Behovsbedömning/Avgränsning av MKB. Planprocessen. Inledning. Detaljplan för. Tillbyggnad förskola Eskilstuna kommun

Gredby 1:1, del av. Behovsbedömning/Avgränsning av MKB. Planprocessen. Inledning. Detaljplan för. Tillbyggnad förskola Eskilstuna kommun Stadsbyggnadsnämnden Datum Diarienummer Aktnummer 1 (5) Stadsbyggnadsförvaltningen 2014-10-30 SBN/2014:27 1.25 Planavdelningen Inga Krekola, 016-710 11 19 Detaljplan för Gredby 1:1, del av Tillbyggnad

Läs mer

Ändring av detaljplan för del av Perstorp 23:4 m.fl., ICAs parkering, Perstorps kommun, Skåne län

Ändring av detaljplan för del av Perstorp 23:4 m.fl., ICAs parkering, Perstorps kommun, Skåne län 1(7) Datum: Diarienummer: 2013-08-13 2013/124 Ändring av detaljplan för del av Perstorp 23:4 m.fl., ICAs parkering, Perstorps kommun, Skåne län SAMRÅDSHANDLING Detaljplanen har Upprättas: 2013-08-13 Antagits

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2001:527) om miljökvalitetsnormer för utomhusluft; SFS 2004:661 Utkom från trycket den 6 juli 2004 utfärdad den 10 juni 2004. Regeringen

Läs mer

Detaljplan för fastigheten Vipan 21 och 25 inom centrala stan i Umeå kommun, Västerbottens län

Detaljplan för fastigheten Vipan 21 och 25 inom centrala stan i Umeå kommun, Västerbottens län Behovsbedömning Sida 1 av 6 Diarienummer: BN-2014/01378 Datum: 2016-12-27 Handläggare: Peter Jönsson för fastigheten Vipan 21 och 25 inom centrala stan i, Västerbottens län Behovsbedömning av detaljplan

Läs mer

PARKERINGS POLICY F Ö R H Ö G A N Ä S K O M M U N ANTAGET I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-09-19 HÖGANÄS KOMMUN FÖRVALTNING 2013-05-14 0 (5)

PARKERINGS POLICY F Ö R H Ö G A N Ä S K O M M U N ANTAGET I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-09-19 HÖGANÄS KOMMUN FÖRVALTNING 2013-05-14 0 (5) 2013-05-14 0 (5) PARKERINGS POLICY F Ö R H Ö G A N Ä S K O M M U N ANTAGET I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-09-19 FÖRVALTNING 1 (5) INLEDNING Höganäs kommun växer och utvecklas, både i yta och befolkningsmässigt.

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING SAMRÅDSHANDLING. fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde. tillhörande detaljplan för. inom Arkösund i Norrköping

BEHOVSBEDÖMNING SAMRÅDSHANDLING. fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde. tillhörande detaljplan för. inom Arkösund i Norrköping SPN 263/2008 BEHOVSBEDÖMNING tillhörande detaljplan för fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde inom Arkösund i Norrköping Stadsbyggnadskontoret, fysisk planering den 27 mars 2009 SAMRÅDSHANDLING

Läs mer

Kv Herkules och Oden i Trelleborg 2014.06.26

Kv Herkules och Oden i Trelleborg 2014.06.26 Kv Herkules och Oden i Trelleborg 2014.06.26 Trafik- och konsekvensbeskrivning Inledning Denna beskrivning av trafiken och dess konsekvenser ingår i arbetet med planprogram för kvarteren. Därav formas

Läs mer

VALLKÄRRA STATIONSBY TAR FORM

VALLKÄRRA STATIONSBY TAR FORM VALLKÄRRA STATIONSBY TAR FORM I arbetet med Vallkärra Stationsby är det viktigt att finna områdets gränser och därmed dess form. Nedan följer en diskussion kring hur Vallkärra Stationsby bör växa. En av

Läs mer

ANTAGANDEUPPLAGA JUNI 2001

ANTAGANDEUPPLAGA JUNI 2001 ANTAGANDEUPPLAGA JUNI 2001 Antagen av KF 2001-06-11 Laga Kraft 2003-09-24 av parkeringsytan, hörnet Göteborgsvägen Strandvägen, under förutsättning att möjligheterna till framtida

Läs mer

Information om luftmätningar i Sunne

Information om luftmätningar i Sunne Information om luftmätningar i Sunne Miljöenheten i Sunne kommun utför luftmätningar i centrala Sunne. Vi mäter små partiklar och lättflyktiga kolväten på Storgatan. Aktiv dygnsprovtagare vid Slottet på

Läs mer

2.8 TRAFIK. Smörhagen. Kornhagen. Kornhagen. Fjällbackavägen. Centrum. Fjällbackavägen. Kommande infart till norra samhället via Kornhagen-Smörhagen

2.8 TRAFIK. Smörhagen. Kornhagen. Kornhagen. Fjällbackavägen. Centrum. Fjällbackavägen. Kommande infart till norra samhället via Kornhagen-Smörhagen 32 (68) Fördjupad översiktsplan, Hamburgsund & Hamburgö 2.8 TRAFIK Vägar Huvudvägnätet i området består av Vägverkets väg 900 som är en genomfart söder ut, väg 905 från färjan mot Hökebacken samt vägarna

Läs mer

Slottsmöllans tegelbruk

Slottsmöllans tegelbruk BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande planprogram för Slottsmöllans tegelbruk Byggnadsnämnden 2010-08-25 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV PLANER OCH PROGRAM Enligt de lagar som gäller för miljöbedömningar

Läs mer

Plandata Den aktuella fastigheten Stranden 19:7 är belägen på Hantverkaregatan 8, ca 400 m sydväst om Mora kyrka och omfattar ca 0,1 ha.

Plandata Den aktuella fastigheten Stranden 19:7 är belägen på Hantverkaregatan 8, ca 400 m sydväst om Mora kyrka och omfattar ca 0,1 ha. Granskningshandling Dnr: BN 2014/12 215 Ändring 2 av del av detaljplan S 35 för Stranden 19:7 i Mora kommun, Dalarnas län PLANBESKRIVNING januari 2015 Handlingar Planbeskrivning (denna handling), januari

Läs mer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer ÖVERGRIPANDE MÅL Nationella miljömål Miljökvalitetsnormer Övergripande mål Nationella miljömål Till nästa generation skall vi kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. De nationella

Läs mer

Staden möter havet. Strategier för staden Ystad 2030

Staden möter havet. Strategier för staden Ystad 2030 Staden möter havet Strategin går ut på att bättre utnyttja Ystads unika läge vid havet och bättre koppla ihop staden med havet. Att koppla staden till havet handlar om att flytta ut hamnverksamheten till

Läs mer

Återbruk av pappersbruk. En ny stadsdel på 24 hektar skall utvecklas ur ett äldre industriområde!

Återbruk av pappersbruk. En ny stadsdel på 24 hektar skall utvecklas ur ett äldre industriområde! Vision 2.1 Denna Vision är ett levande dokument och ett arbetsredskap för att utveckla en ny attraktiv stadsdel. Det innebär att Visionen kommer uppdateras allt eftersom utvecklingsprocessen fortsätter.

Läs mer

LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA KOMMUN

LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA KOMMUN Miljöförvaltningen LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA KOMMUN SOMMAREN 2002 VINTERN 2002/03 Resultat från mätningar inom URBAN-projektet Rose-Marie Stigsdotter Miljöinspektör Rapport 2003:4 Miljöförvaltningen

Läs mer

Synpunkter på det nu pågående arbetet med ny detaljplan för Arosparken - Ekebydalen

Synpunkter på det nu pågående arbetet med ny detaljplan för Arosparken - Ekebydalen 1 Sändlista Uppsala kommun: Plan- och Byggnadsnämnden Gatu- och samhällsmiljönämnden Stadsbyggnadsförvaltningen Samt politiker i nämnderna Synpunkter på det nu pågående arbetet med ny detaljplan för Arosparken

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (8)

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (8) FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (8) J. 3 VINDKRAFTSPOLICY FÖR LOMMA KOMMUN Introduktion Denna policy bygger på kommunens utredning Vindkraft i Lomma kommun 2004. För att ta del av bakgrunden till och fördjupade

Läs mer

Mellanköpinge del av 13:23 m. fl. Trelleborgs kommun, Skåne län

Mellanköpinge del av 13:23 m. fl. Trelleborgs kommun, Skåne län Program PROGRAMHANDLING till detaljplan för Mellanköpinge del av 13:23 m. fl. Trelleborgs kommun, Skåne län DP 159 Trelleborgs kommun Stadsbyggnadskontoret PLANERINGENS SYFTE Detta planprogram avses utgöra

Läs mer

Luftkvaliteten i Köping 2012/13 och 2013/14. Sammanfattande resultat från mätningar inom URBAN-projektet

Luftkvaliteten i Köping 2012/13 och 2013/14. Sammanfattande resultat från mätningar inom URBAN-projektet Luftkvaliteten i Köping 2012/13 och 2013/14 Sammanfattande resultat från mätningar inom URBAN-projektet Köpings kommun Rapporten skriven av: Lars Bohlin, 2014-12-12 Rapporten finns även att läsa och ladda

Läs mer

De gröna och öppna miljöerna som en gång fanns i området, är idag både få till antalet och fattiga i sin utformning. Stora verksamhetskomplex och

De gröna och öppna miljöerna som en gång fanns i området, är idag både få till antalet och fattiga i sin utformning. Stora verksamhetskomplex och 04 U t v e c k l i n g a v u t g å n g s p u n k t e r, u n d e r l a g o c h r i k t l i n j e r - f r å n t e o r i t i l l i d é 0 4 0 4 U t v e c k l i n g a v u t g å n g s p u n k t e r, u n d e

Läs mer

Naturvårdsverkets författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets föreskrifter om mätmetoder, beräkningsmodeller och redovisning av mätresultat för kvävedioxid, kväveoxider, svaveldioxid, kolmonoxid,

Läs mer

Inledning. Bakgrund. Geografisk avgränsning. Figur: Utredningsområde för gestaltningsprogrammet

Inledning. Bakgrund. Geografisk avgränsning. Figur: Utredningsområde för gestaltningsprogrammet Inledning Bakgrund Leksands kommun önskar stärka Leksands Norets identitet och därmed stärka områdets roll som ett aktivt, levande centrum i tätorten, i kommunen och regionen. Detta gäller handel och verksamheter,

Läs mer

PM Trafik vid DP Odensgården, Upplands Väsby

PM Trafik vid DP Odensgården, Upplands Väsby Datum Upplands Väsby kommun Axel Nelstrand Grontmij AB Väg och trafik Johan Ericsson PM Trafik vid DP Odensgården, Upplands Väsby Uppdrag och förutsättningar Denna PM diskuterar läge för in- och utfart

Läs mer

DETALJPLAN för del av FÅGLABÄCK 2:1, Skillingaryds tätort, Vaggeryds kommun

DETALJPLAN för del av FÅGLABÄCK 2:1, Skillingaryds tätort, Vaggeryds kommun DETALJPLAN för del av FÅGLABÄCK 2:1, Skillingaryds tätort, Vaggeryds kommun Upprättad i januari 2008 reviderad i mars 2008 Miljö- och byggnämnden antog planen 2008-04-29 87. Planen vann laga kraft 2008-05-20

Läs mer

Luften i Umeå Sammanställning av mätresultat från

Luften i Umeå Sammanställning av mätresultat från Luften i Umeå Sammanställning av mätresultat från Norra Obbolavägen 2011 Dokumenttyp Rapport Dokumentägare Miljö- och hälsoskydd Dokumentinformation Årlig mätning av luftkvalitet i Umeå Dokumentnamn Luften

Läs mer

Detaljplan för Del av BOGESUND 1:177 m fl i Ulricehamn Ulricehamns kommun Västra Götalands län

Detaljplan för Del av BOGESUND 1:177 m fl i Ulricehamn Ulricehamns kommun Västra Götalands län Detaljplan för Del av BOGESUND 1:177 m fl i Ulricehamn Ulricehamns kommun Västra Götalands län Enkelt planförfarande enl 5 kap 28 PBL Upprättad den 17 juli 2006 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET Dnr:

Läs mer

Detaljplan för BOGESUND 1:230 m fl i Ulricehamn Ulricehamns kommun Västra Götalands län

Detaljplan för BOGESUND 1:230 m fl i Ulricehamn Ulricehamns kommun Västra Götalands län Detaljplan för BOGESUND 1:230 m fl i Ulricehamn Ulricehamns kommun Västra Götalands län Enkelt planförfarande enl 5 kap 28 PBL Upprättad den 5 juli 2006 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET ANTAGANDEHANDLING

Läs mer

Luftkvalitet i Kronobergs län/tätortsluft

Luftkvalitet i Kronobergs län/tätortsluft SAMMANSTÄLLNING Sidan 1 av 5 Luftkvalitet i Kronobergs län/tätortsluft Beräknade luftföroreningshalter i tätorter I början av 26 genomförde Luftvårdsförbundet, tillsammans med SMHI och länets kommuner,

Läs mer

Samrådsredogörelse. Detaljplan för del av Köpmanberget 2:9 (hotell/restaurang) i Hudiksvall, Gävleborgs län

Samrådsredogörelse. Detaljplan för del av Köpmanberget 2:9 (hotell/restaurang) i Hudiksvall, Gävleborgs län 1 (5) 2015-04-09 Dnr: Samrådsredogörelse Detaljplan för del av Köpmanberget 2:9 (hotell/restaurang) i Hudiksvall, Gävleborgs län För att ge möjlighet till insyn och påverkan har förslag till detaljplan

Läs mer

Samrådshandling oktober 2013

Samrådshandling oktober 2013 Samrådshandling oktober 2013 Sektorn för samhällsbyggnad Ändring av detaljplan för del av Djupedalsäng 1:14 Återvinningsstation vid Råstensvägen Härryda kommun Planbeskrivning Planbeskrivningens uppgift

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING

BEHOVSBEDÖMNING PL 390 Detaljplan för del av kv. GAUTIOD m.m. (område vid Västra Långgatan), Köpings tätort, Köpings kommun Västra Långgatan från söder. Foto Stadsarkitektkontoret, juni 2012. BEHOVSBEDÖMNING 2016-02-12

Läs mer

FAMMARP 8:2, Kronolund

FAMMARP 8:2, Kronolund BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande detaljplan för FAMMARP 8:2, Kronolund Frösakull, HALMSTAD Upprättad av samhällsbyggnadskontoret 2012-04-30 Reviderad 2013-11-25 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV

Läs mer

PLANFÖRUTSÄTTNINGAR. vatten vs stad - ett bebyggelseförslag till Norra Munksjön, Jönköping. -Från tanke till handling-, Ramprogram, 2002 6

PLANFÖRUTSÄTTNINGAR. vatten vs stad - ett bebyggelseförslag till Norra Munksjön, Jönköping. -Från tanke till handling-, Ramprogram, 2002 6 vatten vs stad - ett bebyggelseförslag till Norra Munksjön, Jönköping B a k g r u n d - H i s t o r i a - N u t i d PLANFÖRUTSÄTTNINGAR Jönköping ligger i den norra delen av småland vid Vätterns sydligaste

Läs mer

Sammanställning av mätresultat från mätning av partiklar (PM 10) Drottninggatan, Linköping, februari 2004 till 31 december 2008.

Sammanställning av mätresultat från mätning av partiklar (PM 10) Drottninggatan, Linköping, februari 2004 till 31 december 2008. Sammanställning av mätresultat från mätning av partiklar (PM 10) Drottninggatan, Linköping, februari 2004 till 31 december 2008. Vallentuna februari 2008 1 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Mätmetod

Läs mer

Detaljplan för Kv DOMHERREN m fl i Ulricehamn Ulricehamns kommun Västra Götalands län

Detaljplan för Kv DOMHERREN m fl i Ulricehamn Ulricehamns kommun Västra Götalands län Detaljplan för Kv DOMHERREN m fl i Ulricehamn Ulricehamns kommun Västra Götalands län Enkelt planförfarande enl 5 kap 28 PBL Upprättad den 10 januari 2006 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET ANTAGANDEHANDLING

Läs mer

Plan: Detaljplan för Morkarlby nedre skola och Zornska, Morkarlby 21:9, 21:18 m.fl. Beskrivning av planens påverkan jämfört med nuläget.

Plan: Detaljplan för Morkarlby nedre skola och Zornska, Morkarlby 21:9, 21:18 m.fl. Beskrivning av planens påverkan jämfört med nuläget. 2015-06-16 Dnr: MK BN 2015/00012 Behovsbedömning Handläggare: Andrea Andersson Förvaltning: Stadsbyggnadsförvaltningen Mora Orsa. Plan: Detaljplan för Morkarlby nedre skola och Zornska, Morkarlby 21:9,

Läs mer

Användning av mark- och vattenområden

Användning av mark- och vattenområden ANVÄNDNINGSKARTA Användning av mark- och vattenområden Här redovisas hur kommunen i stora drag anser att Åryds mark- och vattenområde ska användas samt riktlinjer för fortsatt planering, byggande och andra

Läs mer

Plankarta med bestämmelser och illustration, planbeskrivning, genomförandebeskrivning, grundkarta och fastighetsförteckning.

Plankarta med bestämmelser och illustration, planbeskrivning, genomförandebeskrivning, grundkarta och fastighetsförteckning. ANTAGANDEHANDLING Detaljplan för NAJADEN 7 i Tingsryds samhälle, Tingsryds kommun, Kronobergs län PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Plankarta med bestämmelser och illustration, planbeskrivning, genomförandebeskrivning,

Läs mer

Analys av förutsättningar för utveckling med mål och förslag till åtgärder

Analys av förutsättningar för utveckling med mål och förslag till åtgärder Ortsutveckling: Arbetsgrupp: Trafik, boende, estetik och miljö Tema: Trafik Analys av förutsättningar för utveckling med mål och förslag till åtgärder 1. Förutsättningar för utveckling Väghållningsansvar

Läs mer

Mätningar av partiklar PM10 och PM2,5 vid Stationsgatan i Borlänge

Mätningar av partiklar PM10 och PM2,5 vid Stationsgatan i Borlänge 1:2016 Mätningar av partiklar PM10 och PM2,5 vid Stationsgatan 16-18 i Borlänge Kalenderåret 2015 Magnus Brydolf och Billy Sjövall SLB-ANALYS: FEBRUARI 2016 Förord Under kalenderåret 2015 mättes halter

Läs mer

Presentation av alternativen i enkäten

Presentation av alternativen i enkäten Vasa centrumstrategi Enkät till stadsborna om alternativ för strukturmodeller 2. 27.5.2012 Presentation av alternativen i enkäten 2.5.2012 Tre olika alternativ för centrumstrategins strukturmodeller för

Läs mer

Snyggt och tryggt i city Västeråsmoderaternas cityprogram för 2014-2018

Snyggt och tryggt i city Västeråsmoderaternas cityprogram för 2014-2018 Snyggt och tryggt i city Västeråsmoderaternas cityprogram för 2014-2018 1 City vårt gemensamma vardagsrum City ska vara och upplevas som vårt gemensamma vardagsrum fullt av aktiviteter och möten. Evenemang

Läs mer

ANSÖKAN OM STRANDSKYDDSDISPENS FÖR UPPFÖRANDE AV AVLOPPSPUMPSTATION PÅ DEL AV FASTIGHETEN ÅGESTA 1:4 ANSÖKAN FRÅN STOCKHOLM VATTEN AB

ANSÖKAN OM STRANDSKYDDSDISPENS FÖR UPPFÖRANDE AV AVLOPPSPUMPSTATION PÅ DEL AV FASTIGHETEN ÅGESTA 1:4 ANSÖKAN FRÅN STOCKHOLM VATTEN AB 1 (2) HANDLÄGGARE Nicklas Johansson 08-535 364 68 nicklas.johansson@huddinge.se Tillsynsnämnden ANSÖKAN OM STRANDSKYDDSDISPENS FÖR UPPFÖRANDE AV AVLOPPSPUMPSTATION PÅ DEL AV FASTIGHETEN ÅGESTA 1:4 ANSÖKAN

Läs mer

Program för Gråberget DAGORDNING. Välkomna till samrådsmöte! Inledning Politiska mål Planprocessen Bakgrund och förutsättningar

Program för Gråberget DAGORDNING. Välkomna till samrådsmöte! Inledning Politiska mål Planprocessen Bakgrund och förutsättningar DAGORDNING Välkomna till samrådsmöte! Inledning Politiska mål Planprocessen Bakgrund och förutsättningar 40 min Förslag till bebyggelse Fortsatt arbete Frågestund 50 min Medverkande: stadsbyggnadskontoret,

Läs mer

Miljökonsekvensbeskrivning

Miljökonsekvensbeskrivning Upprättad av planeringskontoret 2014-10-22 Miljökonsekvensbeskrivning Bilaga till samrådshandlingen för Översiktsplan Växjö kommun, del Ingelstad 1 Innehållsförteckning: Bakgrund Icke-teknisk sammanfattning

Läs mer

Djurgårdsstaden. 1 Sammanfattning Jörgen Jones

Djurgårdsstaden. 1 Sammanfattning Jörgen Jones Jörgen Jones 201 6-06 - 16 Luftkvalitetsberäkningar Djurgårdsstaden för nytt parkeringsgarage i Norra 1 Sammanfattning Ett nytt garage planeras att byggas i norra Djurgårdsstaden vid Hjorthagen. I samband

Läs mer

Regional, översiktlig och strategisk planering

Regional, översiktlig och strategisk planering Regional, översiktlig och strategisk planering Fokus på social och ekologisk hållbarhet. Frågeställningen syftar till att på en övergripande strategisk nivå besvara frågor som berör markanvändningen och

Läs mer

Landsbygdsutveckling i ÖP

Landsbygdsutveckling i ÖP Översiktsplan Sundsvall 2021 Landsbygdsutveckling i ÖP 1. Riktlinjer på olika nivåer 2. Tankar med planeringen 3. Utpekade områden 4. Nästa steg Ulrika Edlund, 2015-09-04 Mål och prioriteringar Attraktiva

Läs mer

Tillägget till planbeskrivningen tar inte upp frågor som utretts i gällande detaljplan.

Tillägget till planbeskrivningen tar inte upp frågor som utretts i gällande detaljplan. Samrådshandling Oktober 2013 Sektorn för samhällsbyggnad Ändring av detaljplan för del av Hindås 1:539 Återvinningsstation vid Hindås station Härryda kommun Planbeskrivning Planbeskrivningens uppgift är

Läs mer

Detaljplan för Illern 2 Vega, Västerås. Antagandehandling, 2014-08-19 rev. 2014-10-07, dnr: 2013/66-BN Stadsbyggnadskontoret, Västerås stad.

Detaljplan för Illern 2 Vega, Västerås. Antagandehandling, 2014-08-19 rev. 2014-10-07, dnr: 2013/66-BN Stadsbyggnadskontoret, Västerås stad. Dp 1801 Illustration Anders Holmberg Arkitekter Detaljplan för Illern 2 Vega, Västerås Antagandehandling, 2014-08-19 rev. 2014-10-07, dnr: 2013/66-BN Stadsbyggnadskontoret, Västerås stad PLANPROCESSEN

Läs mer

Yttrande Fördjupning av översiktsplanen för Trelleborgs stad 2025 Sammanfattning Trafikverket ser positivt på många delar av Fördjupning av

Yttrande Fördjupning av översiktsplanen för Trelleborgs stad 2025 Sammanfattning Trafikverket ser positivt på många delar av Fördjupning av Yttrande Fördjupning av översiktsplanen för Trelleborgs stad 2025 Sammanfattning Trafikverket ser positivt på många delar av Fördjupning av Översiktsplanen för Trelleborgs Stad 2025. Som tidigare gör kommunen

Läs mer

Detaljplan för Kv. Kanoten m.fl. inom Viken

Detaljplan för Kv. Kanoten m.fl. inom Viken Dnr SBN-2007-0070 sidan 1 (5) STADSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Brev 2013-04-02 Ossman Sharif, 054 540 45 48 ossman.sharif@karlstad.se Länsstyrelsen i Värmland Detaljplan för Kv. Kanoten m.fl. inom Viken ansökan

Läs mer

Dnr P 414 PLANBESKRIVNING. Antagandehandling Detaljplan för KV DANMARK 2 M.FL. Tillskapande av parkeringsplatser.

Dnr P 414 PLANBESKRIVNING. Antagandehandling Detaljplan för KV DANMARK 2 M.FL. Tillskapande av parkeringsplatser. Dnr P 414 PLANBESKRIVNING Antagandehandling 2007-03-09 Detaljplan för KV DANMARK 2 M.FL. Tillskapande av parkeringsplatser Uddevalla kommun ILLUSTRATION 12 nya parkeringsplatser varav 1 är handikappanpassad

Läs mer

PROGRAM LULEÅ KOMMUN. Detaljplan för del av Innerstaden Kulturens Hus Luleå kommun Norrbottens län. Godkänt av Kommunstyrelsen

PROGRAM LULEÅ KOMMUN. Detaljplan för del av Innerstaden Kulturens Hus Luleå kommun Norrbottens län. Godkänt av Kommunstyrelsen LULEÅ KOMMUN Stadsbyggnadskontoret Planavdelningen Detaljplan för del av Innerstaden Kulturens Hus Luleå kommun Norrbottens län PROGRAM Godkänt av Kommunstyrelsen 2004-04-13 Detaljplan för del av Innerstaden

Läs mer

En trevligare plats för helsingborgarna

En trevligare plats för helsingborgarna O m r å d e t Å n g f ä r j a n En trevligare plats för helsingborgarna Mer stadsliv närmare vattnet Målet är ett tilldragande, livaktigt men också tryggare område än i dag. För att uppmuntra till en levande

Läs mer

I de flesta husen längs Göteborgsvägen, Gästgivaretorget och Stationsvägen utgörs första våningen av butikslokaler.

I de flesta husen längs Göteborgsvägen, Gästgivaretorget och Stationsvägen utgörs första våningen av butikslokaler. BOLLEBYGD IDAG Bollebygd ligger beläget på en ås mellan Nolåns och Söråns dalgångar omgiven av skogsbeklädda höjder. Orten är ett typiskt stationssamhälle som byggts upp kring järnvägen. Orten har i huvudsak

Läs mer

Kustjärnväg förbi Oskarshamn PM 2011-10-31

Kustjärnväg förbi Oskarshamn PM 2011-10-31 Kustjärnväg förbi Oskarshamn PM 2011-10-31 Bjerkemo Konsult 1 Kustjärnväg förbi Oskarshamn Framsidesbild från Rydebäcks station PM 2011-10-31 Bakgrund Regionförbundet i Kalmar har tagit initiativ till

Läs mer

Fråga om detaljplaneuppdrag för Villa Ekbacken, stadsdelen Skärsätra

Fråga om detaljplaneuppdrag för Villa Ekbacken, stadsdelen Skärsätra 2010-09-14 Dnr MSN/2010:988 Kommunstyrelsen Start-PM Fråga om detaljplaneuppdrag för Villa Ekbacken, stadsdelen Skärsätra Ärendet Villa Ekbacken ägs för närvarande av den kanadensiska staten och utgör

Läs mer

STRÖMSTADS KOMMUN KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN. Parkeringsnorm. Antaget av Kommunfullmäktige 2011-02-17, 93

STRÖMSTADS KOMMUN KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN. Parkeringsnorm. Antaget av Kommunfullmäktige 2011-02-17, 93 STRÖMSTADS KOMMUN KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Parkeringsnorm Antaget av Kommunfullmäktige 2011-02-17, 93 Parkeringsnorm vid bygglovsprövning i Strömstads kommun Godkänd av kommunstyrelsen 2011-02-02 Antagen

Läs mer

Ny förordning och nya föreskrifter om luftkvalitet

Ny förordning och nya föreskrifter om luftkvalitet Ny förordning och nya föreskrifter om luftkvalitet Helena Sabelström Naturvårdsverket 4 september 00 Jönköping 00-09-9 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency Utveckling av förordning

Läs mer

TRAFIKANALYS I LJUNGBY CENTRUM SKÅNEGATAN OCH STATIONSGATANS TRAFIKBELASTNING

TRAFIKANALYS I LJUNGBY CENTRUM SKÅNEGATAN OCH STATIONSGATANS TRAFIKBELASTNING PM TRAFIKANALYS I LJUNGBY CENTRUM SKÅNEGATAN OCH STATIONSGATANS TRAFIKBELASTNING 19 MARS 2012 Titel: Trafikanalys i Ljungby centrum Status: Koncept Datum: 2012 03 19 Beställare: Ljungby kommun Kontaktperson:

Läs mer

Strandskydd och boende vid stranden. Foto: Jana Andersson

Strandskydd och boende vid stranden. Foto: Jana Andersson Strandskydd och boende vid stranden Foto: Jana Andersson Vad är strandskydd? Sveriges stränder är en naturtillgång av mycket stort värde. Stränderna längs sjöar och vattendrag, liksom stränderna längs

Läs mer

ANALYS B20 B21 B22. vatten vs stad - ett bebyggelseförslag till Norra Munksjön, Jönköping. Lynch, K.,

ANALYS B20 B21 B22. vatten vs stad - ett bebyggelseförslag till Norra Munksjön, Jönköping. Lynch, K., vatten vs stad - ett bebyggelseförslag till Norra Munksjön, Jönköping I d e n t i t e t - H e l h e t - R ö r e l s e ANALYS B20 B21 B22 För att få en förståelse av Norra Munksjö-området och dess karaktär

Läs mer

Underlag till. Förslaget om nya hastigheter

Underlag till. Förslaget om nya hastigheter Underlag till Förslaget om nya hastigheter Nya hastigheter Bakgrund Hastighetsgränser infördes i Sverige första gången 1907, då var högsta tillåtna hastighet 15 km/tim under dagtid och 10 km/tim efter

Läs mer

Nivå 1400 enheter (1400 1800 lgh), ca 3100-3600 boende. Trafikkonsekvenser. Exploateringskostnader. Diagram: Exploateringskostnader/enhet

Nivå 1400 enheter (1400 1800 lgh), ca 3100-3600 boende. Trafikkonsekvenser. Exploateringskostnader. Diagram: Exploateringskostnader/enhet Nivå 1400 enheter (1400 1800 lgh), ca 3100-3600 boende Nivå 1400 enheter Ingen ny bilbro erfordras. Öbron (B) nyttjas enbart för biltrafik. Två nya gång- och cykelbroar anläggs. En mot Östteg (C) och en

Läs mer

Detaljplan för VERKSTADEN 18 m.fl. fastigheter Nytt färjetrafikområde vid Månskensviken, Södra hamnområdet Centralorten, Oskarshamns Kommun

Detaljplan för VERKSTADEN 18 m.fl. fastigheter Nytt färjetrafikområde vid Månskensviken, Södra hamnområdet Centralorten, Oskarshamns Kommun Detaljplan för VERKSTADEN 18 m.fl. fastigheter Nytt färjetrafikområde vid Månskensviken, Södra hamnområdet Centralorten, Oskarshamns Kommun Planbeskrivning Handlingar Syfte Läge Areal Detaljplanen omfattar

Läs mer

Program GODKÄNNANDEHANDLING. Programmets bakgrund och syfte 1(8) tillhörande detaljplanen för fastigheten Kvarntorp 7:3

Program GODKÄNNANDEHANDLING. Programmets bakgrund och syfte 1(8) tillhörande detaljplanen för fastigheten Kvarntorp 7:3 1(8) Program tillhörande detaljplanen för fastigheten Kvarntorp 7:3 med närområde inom Åby i Norrköpings kommun 214 den 20 september 2012 Programmets bakgrund och syfte Programmets syfte är att studera

Läs mer

Garvaren 13 (f.d. Turisthemmet)

Garvaren 13 (f.d. Turisthemmet) 1 (12) Samrådsbeslut SBU 2015-04-30 Antagande KS 201x-xx-xx Laga kraft 201x-xx-xx Detaljplan för Garvaren 13 (f.d. Turisthemmet) Centrala Rättvik Rättviks kommun Planbeskrivning Plannummer UNDERRÄTTELSEHANDLING

Läs mer

ARBETSPLAN Väg 25, Halmstad - Ljungby, delen Boasjön - Annerstad

ARBETSPLAN Väg 25, Halmstad - Ljungby, delen Boasjön - Annerstad ARBETSPLAN Väg 25, Halmstad - Ljungby, delen Boasjön - Annerstad Uppdragsnummer 87 733 343 2014-03-31 Kommunala planer Dokument : Utdrag ur Ljungby kommuns översiktsplan, kapitel 6 Teknisk försörjning

Läs mer

Detaljplan för Fjugesta 5:2 m.fl, Lekebergs kommun, Örebro län.

Detaljplan för Fjugesta 5:2 m.fl, Lekebergs kommun, Örebro län. Detaljplan för Fjugesta 5:2 m.fl, Lekebergs kommun, Örebro län. Sammanfattning av planförslaget Syftet med detaljplanen är att möjliggöra för nybyggnation i de södra delarna av Fjugesta. Planen ger förutsättningar

Läs mer

Planbeskrivning. Södertull 13:8, kv Samariten (del av) Detaljplan för centrum och utbildningslokal Gävle kommun, Gävleborgs län

Planbeskrivning. Södertull 13:8, kv Samariten (del av) Detaljplan för centrum och utbildningslokal Gävle kommun, Gävleborgs län SAMHÄLLSBYGGNAD GÄVLE ANTAGANDEHANDLING 2014-03-05, REV. 2014-05-05 HANDLÄGGARE: EMMA OLOFSSON Planbeskrivning Södertull 13:8, kv Samariten (del av) Detaljplan för centrum och utbildningslokal Gävle kommun,

Läs mer

PM Bedömning av luftföroreningshalter för ny detaljplan inom kvarteret Sivia i centrala Uppsala

PM Bedömning av luftföroreningshalter för ny detaljplan inom kvarteret Sivia i centrala Uppsala Rikshem AB Affärsutveckling Krister Karlsson PM 2014-05-09 Bedömning av luftföroreningshalter för ny detaljplan inom kvarteret Sivia i centrala Uppsala Följande bedömning omfattar halter i omgivningsluften

Läs mer

Detaljplan för utvidgning av Sydvästra Industriområdet (delar av Säffle 6:18 och Köpmannen 2) BEHOVSBEDÖMNING

Detaljplan för utvidgning av Sydvästra Industriområdet (delar av Säffle 6:18 och Köpmannen 2) BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för utvidgning av Sydvästra Industriområdet (delar av Säffle 6:18 och Köpmannen 2) BEHOVSBEDÖMNING HANDLINGAR Behovsbedömning Grundkarta (separat kartblad) Fastighetsförteckning Plankarta med

Läs mer