Kulturhistoriska värden i Örnsköldsviks centrum ÖRNSKÖLDSVIKS MUSEUM oktober 2003 /Sven Nordström, antikvarie

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kulturhistoriska värden i Örnsköldsviks centrum ÖRNSKÖLDSVIKS MUSEUM oktober 2003 /Sven Nordström, antikvarie"

Transkript

1 Kulturhistoriska värden i Örnsköldsviks centrum ÖRNSKÖLDSVIKS MUSEUM oktober 2003 /Sven Nordström, antikvarie BILAGA 1 Inledning Byggnader i Örnsköldsvik centrum har inventerats vid tre tillfällen; 1942 av Sten Lundvall, Nordiska museet, 1978 av Anders Franzén, Örnsköldsviks museum och 1995 av Adam Katzeff, Örnsköldsviks museum. Nordiska museets inventering har inte publicerats. Materialet finns i Nordiska museets arkiv. Anders Franzéns inventering finns publicerad i Örnsköldsviks museums Småskriftsserie, Kulturhistorisk bebyggelseinventering i Örnsköldsviks kommun, I Centralortens kärna. Adam Katzeffs inventering finns i, ett ännu inte helt färdigställt manuskript, på Örnsköldsviks museum. Anders Franzéns inventering var en del av bakgrundsmaterialet för Örnsköldsviks centrum i Program för kulturminnesvård i Örnsköldsviks kommun, De två senare inventeringarna har legat till grund för ett förslag till kulturmiljöprogram för Örnsköldsviks centrum, Detta som en fördjupning till förslaget till revidering av programmet för kulturminnesvård Kulturmiljöprogram för Örnsköldsviks kommun. Kulturmiljöprogrammet för Örnsköldsviks centrum har som syfte att lyfta fram de kulturvärden som kan knytas till den bebyggda miljön. Dessa kulturvärden ska ingå som en integrerad del i grunderna för planerings- och annan samhällsutvecklingsverksamhet. Stadens centrum har delats upp i åtta stycken områden (se kartbild) som vart och ett får en historisk beskrivning ur bebyggelsehistoriskt, arkitekturhistoriskt, samhällservice, handel-hantverk och industrihistoriskt och nöjes-underhållningshistoriskt perspektiv. Olika funktioner som boende, handel, arbete, kommunikation, nöjen och umgänge liksom personlig utveckling belyses ur ett kulturhistoriskt perspektiv knutet till varje område. Förslag till målsättningar finns i programförslaget som syftar till en så rik kulturmiljö som möjligt i Örnsköldsviks centrum. För att kunna göra beskrivningar som är mer allmänna och sammanfattande än bebyggelseinventeringarna finns följande epokindelningar: Köpingstiden Den unga staden Folkhems-Örnsköldsvik Det postmoderna Örnsköldsvik 1980 Följande är en kort sammanfattning av ovan beskrivet material med allmänna riktlinjer för utvecklingen av kulturmiljön. 1

2 BILAGA 1 I Kulturmiljöprogrammet för Örnsköldsviks centrum har staden uppdelats i områden. Historisk bakgrund Startpunkten för Örnsköldsvik är beslutet om att skapa en köping i norra Ångermanland Idén hade funnits redan på 1600-talet. Det krävdes dock landshövding Mörners och Själevads-prosten Holms kraftfulla agerande för att det skulle bli verklighet. Köpingen förlades på helt obebyggd mark på Norrlungånger bys ägor. Det första förslaget till stadsplan var ett rutnät av gator längs stranden. Men när beslutet om köpingens skapande kom, hade man vridit planen ett kvarts varv och denna plan sträckte sig mellan kustlandsvägen och stranden. Kustlandsvägens närhet till goda hamnmöjligheter var ju den främsta orsaken till att köpingen kom att förläggas just här. När köpingen Örnsköldsvik skapades är det precis inför en radikal brytningstid i svensk samhällsutveckling. I Centraleuropa hade industrialismen omvandlat samhällsstrukturen. Men denna utveckling hade ännu, inte annat än marginellt, påverkat Sverige. I stort sett var det de, sedan medeltiden förhärskande idéerna om städer och landsbygd, som låg bakom beslutet om köpingens bildande. I städerna skulle borgare dvs köpmän och hantverkare bo och verka och serva den omgivande landsbygdens jordbrukande befolkning. 2

3 BILAGA 1 Före köpingen ingick norra Ångermanland i Härnösandsborgarnas handelsområde. Men det var långt för Härnösandsborgarna att komma till marknaderna här uppe och långt för bönderna att fara till Härnösand. Det var en av orsakerna till köpingens bildande. Nolaskogsböndernas ivriga dock av myndigheterna illa ansedda sörköreri och annan köpenskap, var också en starkt bidragande orsak. Ett par decennier efter köpingens grundande började ångsågar byggas upp i Norra Ångermanland. Med undantag av Framnäs ångsåg skedde den industriella expansionen och befolkningsökningen, främst utanför stadens gränser. I denna region var det inte någon ny industriort som tog över rollen som centralort (vilket i o f s kunde ha skett). Handelsmännen i Örnsköldsvik hade konsoliderat sina verksamheter. Andra serviceinrättningar som banker, post, läkare och tull fanns också etablerade i köpingen. Örnsköldsvik blev centralort i ett industridistrikt vid kusten, men kom att spela samma roll, även för ett stort uppland, som sträckte sig ända in i södra Lappland där skogsbruket gett inlandet ett remarkabelt ekonomiskt uppsving. Köpingstiden Köpingstiden är ett Örnsköldsvik som bebyggdes av handelsmän och hantverkare som ännu inte blivit förmögna. Undantaget var den lokale köpmannen Johan Ödberg som redan hade skapat sig en förmögenhet och byggde sitt stora vita hus vid torget som en gräddklick i ett fat hallon. Övriga handelsmän och hantverkare, som kom och etablerade sig i köpingen, var ofta nya i sina näringar och utan större resurser. Den första bebyggelsen avvek därför inte nämnvärt från den omgivande landsbygdens och är i en del fall även inflyttade byggnader. Några få byggnader vid Storgatan har detta ursprung. Dessa har stort kulturhistoriskt och miljöskapande värde liksom gårdsmiljön bakom Fahlgrenska huset mot Skolgatan. Så småningom ökar välståndet och lite större hus byggs fortfarande i trä men med arkitektoniska ideal. Här är det ofta en av köpingens egna förmågor; urfabrikören Anders Nylander, som anlitas för att rita ombyggnationer av allmogehusen och nybyggnationer i hans favoritstil; sen-empiren. De få hus som finns kvar av dessa har ett stor kulturhistoriskt värde. Speciellt kulturhistoriskt värde har de byggnader som kan knytas till Anders Nylander. Den unga staden Upphöjandet av statusen från köping till stad 1894 gav upphov till ett febrilt byggande. Ett antal offentliga byggnader byggdes under en kort period Tullhuset 1894 (rivet), Elektricitetsverket 1895 (rivet), Folkskola 1896 (riven), Varmbadhuset 1904? (rivet), Samrealskola 1905 (museet), Rådhuset och de nya hamnkajerna 1909, Kyrkan 1910 och Stadshotellet blev klart Dessutom byggde Brödraförsamlingen Missionskyrkan 1896, Härnösandsbanken sin byggnad 1899, Arnäs och Själevads tingslag Tingshuset 1906 (rivet), Landstinget byggde lasarettet 1907 (rivet). Sparbanken sin byggnad Samtliga hus är byggda i sten och med utpräglade arkitektoniska uttryck. De av dessa byggnader som finns kvar får anses ha stora kulturhistoriska värden såväl ur lokalhistorisk som arkitekturhistorisk synpunkt. 3

4 BILAGA 1 Bostadsområden började uppträda i Örnsköldsvik kring förra sekelskiftet. Först ut var Mon (nuv. kv Iller och Uttern vid nedre delen av Vikingagatan) som bebyggdes utanför stadsplanelagt område eftersom de då gällande stadsplanerna endast hade stora tomter anpassade för mer välbeställda byggherrar. På Mon anges snickare, stensättare och arbetare som byggherrar. Kvarteren Täppan och Lugnet, på ömse sidor om museet längs Villagatan, bebyggdes under 20-talet med villor liksom det försvunna området Haga (under Paradiskullen) med egna hem dvs lite mer anspråkslösa hus. Under denna period byggs de flesta av husen i Östra kvarteren som, trots insprängningar gjorda under andra epoker, har en bebyggelsekaraktär som är bevarandevärd. 20-tals villorna och välbevarade egna hem från denna period, skapar med sina omgivande tomter gröna band som angränsar stadskärnan. Dessa är karaktärsskapande och bör bevaras. Enskilda hus kan ha speciella kulturhistoriska eller arkitekturhistoriska värden Örnsköldsvik ca 1925 (Ur Svenska Turistföreningens Resehandböcker, 1926) (som t ex de två villor som har ritats av arkitekt-celebriteterna Gunnar Asplund och Ragnar Östberg). Den unga stadens epok särskilt fram till första världskriget innebär även att större trähus i tre våningar byggdes. Sådana finns efter Nygatan och i Östra kvarteren och ovan Centralesplanaden. Runt sekelskiftet blommade snickeridekorationer och fasadindelningar med olika riktningar på panelen. Efter 1910 kommer en liten uppstramning i o m den nationalromantiska stilen. Samtliga dessa trähus har stor karaktärskapande betydelse för centrum och bör skyddas mot förvanskning. Som ett resultat av urbaniseringen i området uppträder vid denna tid konsumtionsindustrin som främst placeras i Västra Industrikvarteret. Några industribyggnader finns kvar som har stora kulturhistoriska- och miljöskapande värden. Folkhems-Örnsköldsvik På trettiotalet skulle folkhemmet byggas upp och detta påverkade även byggandet. Den första arkitekturstilen som kan knytas till folkhemstanken är funktionalismen vars främsta yttre kännetecken är släta fasader. På trettiotalet byggdes här också funkishus. 4

5 BILAGA 1 Ett par goda exempel är Palladiumbiografen och fd Stora hotellet vid torget. Byggnader med utpräglad funktionalistisk stil bör inte förvanskas. Under och 50-talen expanderar stadscentrums bebyggelse norrut; mot Klippan, Ångermanlandsgatan och även vid Mon. För flerbostadshus var rött tegel eller grov puts vanligt fasadmaterial under 40-talet. Under 50-talet blir det även vanligt med gult tegel och finare puts. Vid Solgårdsgatan finns fina exempel på 40-talshus och Nolaskolan och kv Renen (vid brandstationen) fina exempel på 50-talsarkitektur. De bäst bevarade och särpräglade byggnaderna från denna period bör få behålla sin arkitektoniska uttryck och ses som värdefulla för att återspegla Örnsköldsviks centrums bebyggelsehistoria och 70-talen innebär i huvudsak uppförande av bostadsområden utanför stadens centrum som inte berörs i detta sammanhang. Ett antal äldre byggnader revs för att ge plats åt nya i centrum. Främst berördes området vid Domus, och torget fick en ny karaktär, i o m att apotekshuset och Stenmans gav plats åt nya byggnader av helt annan karaktär. I övrigt är det frågan om insprängningar i den äldre bebyggelsen. Alltså förstärktes karaktären av centrum som en mosaik av bebyggelse från olika epoker. Under 60-talet byggs det nya tingshuset som är kanske Örnsköldsvik mest kända byggnad bland arkitekturintresserade runt om i Sverige. Denna, och vissa andra byggnader, har uppmärksammats av bebyggelseinventerare från denna tidsepok men ytterligare inventerings- kulturvärderingsinsatser bör göras för att få underlag till bevarandeåtgärder. Det postmoderna Örnsköldsvik Under talen är det (påbörjandet av) omvandlingen av Inre hamnen som är det anmärkningsvärda. Örnsköldsviks önskan om omvandling från utpräglad industriort till IT-ort manifesteras av Arken tjänstecentrum och Högskolebyggnaderna alla byggnader av monumental karaktär. En parallell kan här ses till förra sekelskiftets monumentalbyggande. I övrigt innebär denna epoks estetiska ideal; postmodernismen (som innebär att äldre former, som modernismen förkastade, åter används) att många nybyggda hus, bl a i Östra kvarteren, har fått en mycket god harmoniering till den äldre bebyggelsen. Vissa kulturvärden kan redan nu tillskrivas bebyggelse från denna epok. Det gäller särskilt byggnaderna i Inre hamnen genom de syften, och den funktion dessa hus har i kombination med området roll i stadens folkliv. Andra byggnader kan ha arkitektoniska värden som är värdefulla bidrag till stadens bebyggelsemiljö. Planering och byggande i Örnsköldsviks centrum har betydelse för alla människor som vistas i staden, nu liksom i framtiden. Varje byggnad är en del i den helhet, som människor relaterar sig till, och som är bilden av Örnsköldsvik. Kontinuitet och förnyelse måste gå hand i hand. Kontinuiteten behövs för känslan av identitet, tillhörighet och trygghet. Förnyelsen behövs för utveckling och framtidstro. Kulturvärdena, som är resultatet av människornas bemödanden och kreativitet under tidens gång, är det som skapar kontinuiteten och grunden för förnyelsen. Planering och byggande ska därför ske med betraktande av kulturvärdena som en tillgång. 5

6 BILAGA 2 Kulturhistoriska värden på Järveds strand Längs Järvedsstrand har två större industrier, med betydelse i Örnsköldsviks industrihistoria, haft anläggningar; Jerfeds Gjuteri och Mekaniska Verkstad och Järveds såg. Några spår av betydelse, i själva strandområdet, finns inte vad gäller Jerfeds Gjuteri och Mekaniska verkstad men desto fler lämningar finns efter Järveds såg. Dessa är: Herrgården med omgivande bebyggelse Lämningar efter brädgård och kajanläggningar Ruinen, dvs fundamenten efter sågen. Historiska notiser om Järved såg Sundsvallsbon G. L. Widholm började anlägga sågen Örnsköldsviksbon Erik Ahlnander köpte sågen tillsammans med tre övriga intressenter omkring Sågen hade då endast två ramar och 70 anställda. Järved Ångsågs Aktiebolag bildades N. P. Engblom efterträdde Ahlnander som disponent beslutades om att bygga en ny såg med nio ramar och under dess nye chef, förre förvaltaren Erik Huss, kom sågen upp i en betydande produktion köptes Järveds såg av Kramfors AB och dess dotterbolag, rederiaktiebolaget Wilhelmina. Järveds Ångsågs AB försattes i likvidation och Wilhelmina övertog bogseraren Bravo och Kramfors AB resten av tillgångarna, bl a fastigheterna avvecklades sågen och efter ett par år såldes området till Järveds by. (Källa: Industriminnen i Västernorrland, Del 4 Örnsköldsviks kommun, Sundsvalls museum) Bevarande och utveckling Herrgården och dess omgivande bebyggelse har stort kulturhistorisk värde. Den nuvarande ägaren, av själva herrgårdsbyggnaden, är medveten om dessa värden och har genomfört renoveringar med tanke på dessa värden. Han har även låtit rusta upp en fraktvagn på räls från sågen som står uppställd vid vägen samt satt upp en skylt med texten Järveds herrgård. Bodar och arbetarbostäder finns även kvar vilket är av stor betydelse för helhetsintrycket av miljön. Inriktning: Bevarande (se Bebyggelseinventering 1988/89, Järved, Bodum, Örnsköldsviks museum). Lämningarna efter brädgården sträcker sig från herrgårdsstranden till Alneviken. Mitt i detta område bedriver NOÅS verksamhet. Tidigare hade även MoDo Domsjö fabriker sin barktrumma på detta område. Området är till stora delar utfyllt och består delvis av lämningar av sk ribbkajer. Ribbkajerna består av en blandning av avfall från sågen, huvudsakligen bakaved samt jord. Jorden består (åtminstone delvis) av ballastmaterial från segelfartygen) I strandlinjen finns även rester av träpålar mm som hörde till själva kajkonstruktionen.

7 BILAGA 2 I området nedom herrgården och området närmast Alneviken finns rekreationsmöjligheter (som till viss del redan nu utnyttjas). Brädgårdslämningarna behöver inte bevaras i sin helhet. Det räcker om man bevarar ett, eller några objekt, som genom förklarande skyltning får funktionen som industriminne. Inriktning: Rekreationsmöjligheterna kan vidareutvecklas och i samband med det kan platsens betydelse som industriminne tydliggöras. Ruinen är lämningarna efter den såg som byggdes Den finns i närheten av Alnevikens småbåtshamn. Lämningarna består av betongfundament för själva sågen samt några fundament till en transportbana. Trots att ruinen är beväxt med al har den ett stort upplevelse och industrihistoriskt kulturvärde. Inriktning: Bevarande, området röjs från träd och skylt uppsätts. Oktober 2003 ÖRNSKÖLDSVIKS MUSEUM Sven Nordström, antikvarie

8 BILAGA 3 Översiktsplan för Örnsköldsviks kommun Antagen av kommunfullmäktige i juni Den kommunövergripande översiktsplanen innehåller avsnitt som har betydelse för planeringen i centrum. Det gäller faktamaterial, riktlinjer och åtgärder. Nedan redovisas de viktigaste. Kapitel 2. Utvecklingsfrågor för Örnsköldsviks kommun Under avsnittet om prioriteringar för att få ökad tillväxt anges bl a - Utveckling av tjänstesektorn. Kommentar: en stor del av detta måste tillgodoses i stadscentrum. - Högre utbildning. Kommentar: måste tillgodoses i stadscentrum. - Ta vara på Botniabanans möjligheter. Kommentar: torde beröra centrum i hög grad. - E4 utanför centrum. Kommentar: påverkar centrum i hög grad. - Turism. Kommentar: stadscentrum ger mycket av förutsättningarna för turismens utveckling. - Attraktiv stadskärna. - Boendemiljöer. Kommentar: attraktiva boendemiljöer kan tillskapas i centrum. Kapitel 3. Allmänna intressen 3.2 Riksintressen Följande riksintressen berör stadscentrum: - Landningshamnen för yrkesfisket i Örnsköldsviks centrum (anspråken idag torde vara begränsade) - E4 - Botniabanan 3.11 Kommunikationer/infrastruktur Här redovisas bl a riktlinjer för tillgänglighet och markanvändning vid den nya järnvägsstationen i Inre hamnen Kulturmiljöer och bebyggelsemiljöer Centrala Örnsköldsvik redovisas som intresseområde för kulturmiljövården. Gamla järnvägsstationen är byggnadsminne och ska bevaras Miljömål och miljökvalitetsnormer Flera av miljömålen berör särskilt Örnsköldsviksfjärden. Miljökvalitetsnormerna berör särskilt luften i centrala Örnsköldsvik Naturvård Örnsköldsviksfjärden redovisas som ekologiskt känsligt område Turism Paradisbadet redovisas som viktig dragare för turismen som måste utvecklas.

9 BILAGA 3 Kapitel 4. Miljö- och riskfaktorer Här redovisas farligt gods, buller, luftkvalitet, skyddsavstånd mm som i hög grad berör centrum. Kapitel 5. Lokalisering och utformning av bebyggelse Här redovisas generella riktlinjer för byggandet som i hög grad berör centrum. Kapitel 6. Mark- och vattenanvändning 6.17 Örnsköldsviks tätort Här anges att inriktningen för industriområdena kring Strandgatan/Viktoriaesplanaden och Sjögatan är att de ska utvecklas och förädlas. Arenans läge på Framnäsudden läggs fast. Vägreservat anges för förlängning av Vintergatan mot brandstationskorset. För planeringen kring Örnsköldsviksfjärden anges: Höga estetiska krav ska ställas vid lokalisering och utformning av ny bebyggelse och anläggningar kring fjärden. Området kring fjärden planeras för stadsbebyggelse med bostäder, arbetsplatser, grönytor mm så att en attraktiv helhetsmiljö skapas. Möjligheten att tillskapa attraktiva bostäder kring fjärden ska särskilt tas tillvara. Stränderna runt fjärden ska så långt möjligt göras tillgängliga för allmänheten. Livsmiljön för djur och växter ska inte väsentligen försämras. Uppsikt skall hållas över att miljösituationen i fjärden fortsätter att utvecklas i positiv riktning Trafiknätsanalys för centralorten Antagen av kommunfullmäktige i juni 2001 Dokumentet redovisar ett huvudnät för biltrafik, se karta i översiktsplanen. Där ingår de trafikleder som är genomfarter eller som sammanbinder stadsdelar, till skillnad från lokalnätet. Några gator i huvudnätet föreslås utformas med max 30 km/tim av trafiksäkerhetsskäl. För centrum gäller det Villagatan (genomförs 2003) och Strandgatan vid Inre hamnen. Stadsdelarna föreslås indelas i 30-områden, dvs gatumiljön inom dessa områden ska utformas så att den naturliga hastigheten blir 30 km/tim. Vidare redovisas ett övergripande cykelnät, se karta i översiktsplanen. Stora delar är ännu ej genomförda. Cykelleden från centrum mot Själevad prioriteras. För Inre hamnen krävs fortsatt utredning.

10 BILAGA 4 Centrumfunktioner i Örnsköldsvik En bedömning och betyg på ett 30-tal centrumfunktioner samt förslag på insatser för att uppnå högsta betyg i fyra stadscentrum, i Jyväskylä, Umeå, Vasa och Örnsköldsvik. Utförd av Arne Nedstam, maj-augusti Örnsköldsviks kommun har genom arkitekt Tommy Dickens givit Nedstam Utveckling HB i uppdrag att bedöma centrumfunktioner. En liknande genomgång med betygsättning genomfördes Umeå, Vasa och Jyväskylä har anslutit sig till uppdraget. I en sammanställning på sid 11 jämförs betygen för de fyra städerna. Bedömningarna baseras på ett par besök i respektive centrum, inläsning av material och samtal med nyckelpersoner och centrumbesökare, totalt 5 arbetsdagar inklusive rapportskrivning. För varje funktion anges bedömningsgrund och kommentarer ges till betygsättningen. En 10-gradig betygsskala används så som i finska grundskolan och som användes 1993: 9-10 motsvaras av vår 5:a, 8 av vår 4:a, 7 av vår 3:a, 5-6 av vår 2:a och 4-1 av vår 1:a. I praktiken sätts betyg mellan 10 (Mycket, mycket bra) och 4 (dåligt). 10 står för vad som mest kan begäras av ett centrum med näromlandet invånare. Det vill säga vad konsumtionsunderlaget medger av handel, restauranger, kultur- och nöjesutbud, fastighetsinvesteringar mm, vad kommunkassan medger av investering och skötsel av allmän platsmark och vilka resurser överhuvudtaget som kan uppnås. Funktionerna har samlats under fyra huvudrubriker: Verksamheter och lokaler (10 st) Tillgänglighet (7 st) Bebyggelse och yttre miljö (10 st) Skötsel/ordning och marknadsföring/information (6 st) 1

11 BILAGA 4 Totalbetyget för Örnsköldsvik blir 7-8, det vill säga medelbra. Utvecklingsmöjligheterna i centrum är mycket goda. Särskilt om planerna för bangårdsområdet, inre hamnen och hamnområdet genomförs. Möjligheterna ligger främst i att utveckla ett resecentrum, nya vardagsrum med vattenkontakt, ett attraktivare torg en mötesplats, fler butiker med längre öppethållande i en stärkt koncentration, fler restauranger och caféer samt ännu mer resurser till Cesam och Centrumledningen. Av de 4 städerna ligger Örnsköldsvik och Vasa i nedre delen på intervallet av invånare och Umeå och Jyväskylä i övre delen. Detta avspeglas i betygen på verksamheter där de stora får högre betyg än de små. Örnsköldsvik hävdar sig gott i betygen på tillgänglighet, bebyggelse, yttre miljö, skötsel, ordning, information och marknadsföring. Fyra funktioner i Örnsköldsvik får lägre betyg än övriga städer: butiker, restauranger, torghandel och öppettider i butiker. Två funktioner får högre betyg: centrumledning och helt/rent/snyggt. I en jämförelse av Örnsköldsviksbetygen nu och 1993 visar funktionerna inom Verksamheter och lokaler högre betyg för Lokaler och Centrum för ungdomar men lägre betyg för Torghandel och Kultur och nöjen. Inom Tillgänglighet högre betyg för Parkeringsplatser, Reglering av parkering och Gång- och cykeltrafik. Inom Bebyggelse och yttre miljö högre betyg för Centrums entréer, Gaturum och Mötesplatser men lägre betyg för Minimum av störningar. Inom Skötsel/ordning och marknadsföring/information högre betyg för Evenemang, Marknadsföring och information men lägre betyg för Trygghet. Flertalet funktioner får oförändrade betyg. 2

12 BILAGA 4 Sammanfattning av betyg Funktion Jyväskylä Umeå Vasa Örnsköldsvik Verksamheter, lokaler Kommersiella stråk Butiker och kiosker Restauranger och caféer Lokaler Torghandel Övrig service Kultur och nöjen Centrum för barn Centrum för ungdomar Turism, konferens, Hotel Tillgänglighet Att nå centrum och parkering Parkeringsplatser P-info och reglering Busstrafik Gång- och cykeltrafik Öppettider Resecentrum Bebyggelse och yttre miljö Centrums entréer Bebyggelse Torget Parker, vegetation Gaturum Mötesplatser Belysning Stadsatmosfär, skönhet Offentliga toaletter Minimum av störningar Skötsel/ordning, Marknadsföring/information 1. Helt/rent/snyggt Trygghet Evenemang/trivsel Marknadsföring Information Centrumledning Totalbetyg

13 BILAGA 5 1 (10) Aug 2004 PM Tommy Dickens, Luftkvalitén i Örnsköldsviks centrum Bakgrund Luften i Sverige och Örnsköldsvik Luftkvalitén i Örnsköldsviks centrum är viktig för kommunens attrak- av centrum har konstaterats att det är angeläget att diskutera detta och tivitet. Mätningar har visat att det finns brister. I pågående planering så långt möjligt klara ut hur vi ska planera och vilka förändringar som är önskvärda för att förbättra luftkvalitén. Helt avgörande för den framtida luftkvalitén i centrum är utsläppen från biltrafiken. Diskussionen nedan inriktas därför på trafikfrågor. Under senare år har luften i Svenska tätorter i flera avseenden blivit bättre enligt Naturvårdsverket. Från mitten av 80-talet har index för föroreningshalter i tätortsluft sjunkit från 100 till 40. Kvävedioxid, NO 2, har sjunkit från index 100 till 58 och sot till index 60. Svaveldiox- idhalten har sjunkit till index 17. Kvävedioxid NO 2 Genomsnittsvärdet för NO 2 i en svensk medeltätort har sjunkit från 32 mikrogram/m 3 vinterhalvåret 1987 till 18 år Vårt urbanvärde, som mäts på Storgatan, är ca 17. I gatunivån är värdena högre på många gator. Vid badhusparkeringen i Örnsköldsvik var medelvärdet 31 vintern 2001/02. Som jämförelse kan nämnas att Hornsgatan i Stockholm har ett genomsnittsvärde på 45 för vinterhalvåret 00/01. Det miljömål som ska var uppfyllt år 2010 ligger på 20 mikrogram per m 3 (årsvärde) och den miljökvalitetsnorm som inte får överskridas år 2005 är 40 mikrogram/m 3. Ingen svensk tätort har värden som överskrider miljökvalitetsnormen för årsmedelvärde men flera överskrider normerna för korttidsexponering. g:\samhällsplanering\översiktsplanering\centrum och fjärden\utställningen\bilaga 5. luftkvalitet pm utst.doc Org.nr

14 BILAGA 5 2 (10) Aug 2004 PM Tommy Dickens, Partiklar PM 10 Enligt en rekommendation från Institutet för miljömedicin vid Karolinska institutet bör dygnsmedelvärdet inte överstiga 100 mikrogram/m 3 och vinterhalvårsmedelvärdet inte bör vara högre än 20. Långtidsmedelvärden i denna nivå är vanliga i svensk stadsmiljö. Värdena vid en gata i Göteborg har legat mellan 12 och 18 under mellan 1995 och Vid urbanstationen i Örnsköldsvik var värdet 10,2 vintern 2001/02. En stor andel av partikelvärdet är effekter av långdistanstransporter från kontinenten. Bensen Tack vare katalysisk avgasrening och minskad bensenhalt i bensinen har det genomsnittliga värdet vid urbana mätpunkter i Sveriges städer sjunkit från ca 6,5 mikrogram/m 3 luft år 1992 till 1,9 år Detta år var motsvarande nivå i Västernorrland 2,5 och i Örnsköldsvik 2;7. I mer belastade gaturum kan halten vara betydligt högre. Den miljökvali- 3 tetsnorm som nyligen beslutats ligger på 5 mikrogram/m luft och avser årsmedelvärde som ska klaras år Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer är föreskrifter om viss lägsta miljökvalité för bl a luft. En miljökvalitetsnorm anger de föroreningsnivåer som människor kan utsättas för utan fara för olägenheter av betydelse eller som miljön kan belastas med utan fara för påtagliga olägenheter. Vid planering och planläggning skall kommuner och myndigheter iaktta miljökvalitets- program upprättas, efter anmälan från normer. Om en miljökvalitetsnorm inte kan uppfyllas skall ett åtgärds- kommunen. I Förordning om miljökvalitetsnormer för utomhusluft finns normer an- för partiklar ska vara uppfylld senast till 2005, normen för kvävedioxid senast till 2006 och normen för bensen senast givna för bl a kvävedioxid, partiklar och bensen. Miljökvalitetsnormen E nligt förordningen gäller för kvävedioxid att högsta timmedelvärde är 90 mikrogram per kubikmeter luft under en timme. Högsta dygnsmedelvärde är 60 mikrogram per kubikmeter luft under ett dygn och högsderår. ta årsmedelvärde är 40 mikrogram per kubikmeter luft under ett kalen- g:\samhällsplanering\översiktsplanering\centrum och fjärden\utställningen\bilaga 5. luftkvalitet pm utst.doc Org.nr

15 BILAGA 5 3 (10) Aug 2004 PM Tommy Dickens, Timmedelvärdet får överskridas 175 gånger per år förutsatt att förore- inte överskrider 200 mikrogram per kubikmeter luft under ningsnivån en timme mer än 18 gånger per kalenderår. Dygnsmedelvärdet får överskridas 7 gånger per år. Enligt förordningen gäller för pa rtiklar (PM 10) att högsta dygnsmedelvärde är 50 mikrogram per kubikmeter luft under ett dygn. Högsta årsmedelvärde är 40 mikrogram per kubikmeter luft under ett kalenderår. Dygnsmedelvärdet få överskridas 35 gånger per kalenderår. För bensen gäller att bensen inte får förekomma i utomhusluft med mer än i genomsnitt 5 mikrogram per kubikmeter luft under ett kalen- derår (årsmedelvärde). Varje kommun ska enligt förordningen kontrollera att miljökvalitets- och kvävedioxid skall föroreningsnivån normen uppfylls. För partiklar kontrolleras även under tiden före det att miljökvalitetsnormerna skall ha uppfyllts. Kontrollen skall, beroende på föroreningsnivå, ske ge- nom mätningar, beräkningar eller annan objektiv uppskattning. Visar kontrollen att miljökvalitetsnormen kan antas komma att överskridas ska Naturvårdsverket och länsstyrelsen underrättas, varef- undersöka behovet av att ett åtgärdsprogram ter Naturvårdsverket ska upprättas och, om så är fallet, rapportera till regeringen och ange vem som bör upprätta programmet. Regeringen beslutar. Mätningar i Örnsköldsviks centrum De kunskaper som finns om luftföroreningar i centrum baseras på mätningar som utförts vid mätstationen vid Storgatan, luftmätningar i Inre hamnen samt Vägverkets beräkningar från 2002 för E4 genom staden. För övriga delar finns inga mätningar gjorda men beräkningar har utförts för gatorna i centrum i samband med planeringen för are- nan på Framnäsudden (se mer nedan). Sedan vintern 94/95 pågår mätningar av luftkvalitén i centrum av Örnsköldsvik. Mätningarna ingår i ett riksomfattande projekt som drivs av IVL Svenska Miljöinstitutet, Göteborg. Mätpunkten är placerad på Storgatan (gågatan). Mätplatsen har noga utvalts som urban bakgrund, dvs platsen ligger centralt, den representerar g:\samhällsplanering\översiktsplanering\centrum och fjärden\utställningen\bilaga 5. luftkvalitet pm utst.doc Org.nr

16 BILAGA 5 4 (11) Aug 2004 PM Tommy Dickens, exponering av många personer och är fri från närliggande störkällor av typ lokaluppvärmning och fordonstrafik. Mätpunktens placering har valts för att spegla en genomsnittlig s k bakgrundsnivå av luftkvaliteten i centrum. Syftet är således inte att mäta på det ställe där halterna är högst. Däremot är mätningarna användbara som beräkningsunderlag vid jämförelse av beräkningar eller mätningar i andra delar av centrum. Vid mätpunkten i urbanmätnätet ligger mätvärdena för kvävedioxid, partiklar, bensen och svaveldioxid under miljökvalitetsnormerna. Inför arbetet med översiktsplanen för Inre hamnen utfördes under fyra månader vintern 2001/2002, parallellt med mätningarna i urbanmätnätet, en mätning av kvävedioxid i området. Resultatet visade att halterna låg avsevärt högre än vid urbanmätpunkten, dock strax under miljökvalitetsnormen. I rapporten för mätningen bedöms att, utan förändring vad gäller utsläppssituationen (renare fordon, minskad trafik i framtiden), risken för överskridande av fastlagd miljökvalitetsnorm för kvävedioxid är stor i Inre hamnen. Utifrån en jämförelse med den partikelmätning som utförs vid urbanstationen görs bedömningen att även risken för överskridande av normen för partiklar är stor i Inre hamnen. Den s k övre utvärderingströskeln (ÖUT) överskrids både beträffande kvävedioxid och partiklar. Detta innebär att utvecklingen ska kontrolleras genom mätningar som kan kompletteras med beräkningar. Vägverkets utförde sommaren 2002 beräkningar för E4 vid södra infarten som visar halter av kvävedioxid som ligger strax under miljökvalitetsnormen. När det gäller bensen visar de senaste årens mätningar att miljökvalitetsnormen inte överskrids på årsbasis i mätpunkten vid gågatan. Däremot visar schablonberäkningar att normen överskrids i s k mest belastat gaturum. Schablonberäkningen innebär att en faktor multipliceras med bensenhalten i urbana bakgrundspunkten. Erfarenhetsmässigt har det visat sig finnas ett sådant samband mellan halt i urban bakgrundspunkt och utsatta gaturum i tätort. Luftkvalitetsutredning g:\samhällsplanering\översiktsplanering\centrum och fjärden\utställningen\bilaga 5. luftkvalitet pm utst.doc Org.nr

17 BILAGA 5 5 (10) Aug 2004 PM Tommy Dickens, Kommunen har under 2003, som en del av detaljplanearbetet för en ny evenemangsarena i centrala Örnsköldsvik, anlitat IVL Svenska Miljöinstitutet AB för beräkningar och bedömningar om hur arenan påverkar luftkvaliteten i centrum och hur den förhåller sig till de gällande miljökvalitetsnormerna. I Spridningsberäkningar avseende luftkvalitet i centrala Örnsköldsvik daterad redovisar IVL: att MKN sannolikt kommer att överskridas år Det primära skälet till detta bedöms främst bero på den stora trafikbelastning som Örnsköldsvik har genom E4-ans dragning genom centrala stan. Den planerade byggnationen av en arena i hamnen bedöms dock inte förvärra situationen nämnvärt under förutsättning att trafiken inte ökar mycket mer eller oftare än det som idag är planerat eller längs andra sträckningar. (d v s att inge trafikökning sker längs Centralesplanaden). g:\samhällsplanering\översiktsplanering\centrum och fjärden\utställningen\bilaga 5. luftkvalitet pm utst.doc Org.nr

18 BILAGA 5 6 (10) Aug 2004 PM Tommy Dickens, Av IVL beräkningar framgår att miljökvalitetsnormen för bensen sannolikt kommer att överskridas på Centralesplanaden och delar av Strandgatan och Viktoriaesplanaden medan normen för kvävedioxid sannolikt inte överskrids. Mål Kommunens övergripande mål om hög livskvalitet för medborgarna och attraktiv kommun ställer krav på en god luftkvalitet i centrum. I Översiktsplanen för centrum föreslås målet att centrum år 2010 ska ha god luftkvalitet enligt länsstyrelsens miljökvalitetsmål för Men det finns också kommunala mål som kan medföra ökade utsläpp i centrum. Ett viktigt sådant är att centrum ska vara attraktivt och att vi ska stärka centrum. Det innebär att vi ska utveckla centrum med butiker, besökslokaler, centrumbildande anläggningar mm för att få fler besökare till centrum. Det syftar både till att stärka centrum, att minska bilberoendet och till minskad bilåkning som totalt sett ger en bättre miljö. Lokalt i centrum kan det dock leda till ökade utsläpp. Ett annat mål är att centrum ska ha god tillgänglighet, både för bussar och bilar. Det innebär bl a att det ska vara lätt att ta sig till centrum med bil och att kunna parkera med korta gångavstånd till målpunkterna. Det målet kan också medföra ökad biltrafik och därmed mer utsläpp. Vi kan alltså konstatera att flera kommunala mål kan leda till ökad trafik och därmed sämre luftkvalitet i centrum. Förväntade förändringar Den framtida luftkvalitén är i hög beroende av vad som händer med biltrafiken som i sin tur är beroende av många faktorer. Bl a den allmänna ekonomiska utvecklingen, den tekniska utvecklingen, kommunens befolkningsutveckling, centrums utveckling, handelns utveckling, bilnyttjandet m m. Bilnyttjandet är i sin tur beroende av t ex bensinpriset, möjliga alternativa resesätt, tillgång till och kostnad för parkering. Med en fortsatt utveckling i huvudsak motsvarande de senaste årens, kan förväntas att bilåkandet generellt fortsätter att öka medan bilparken successivt förbättras. g:\samhällsplanering\översiktsplanering\centrum och fjärden\utställningen\bilaga 5. luftkvalitet pm utst.doc Org.nr

19 BILAGA 5 7 (10) Aug 2004 PM Tommy Dickens, Lokalt genomförs de närmaste åren ett antal förändringar som kan få betydelse för luftsituationen i centrum. Det gäller t ex: Nytt kraftvärmeverk och fortsatt utbyggnad av fjärrvärmen Botniabanan byggs och kommer att trafikeras efter Det innebär att viss långväga godstrafik och persontrafik kommer att flyttas över till tåg. Det ger generellt förbättringar för miljön men för centrum får det sannolikt begränsad betydelse. Resecentrum kommer att byggas i Inre hamnen och en regionaltågstation kommer att byggas vid Björnavägen. En stor andel av tågresenärerna från Örnsköldsvik kan förväntas ta sig till tåget med bil. Om tågresandet utvecklas positivt kommer alltså bilåkandet till/från stationerna att öka. Det kan å andra sidan vara resor som utan tillgång till tåg i sin helhet skulle ha gjorts med bil eller bil/buss eller bil/flyg. Det kommer förmodligen också att vara visst nyskapat resande. Kommunen kan med prissättning mm till viss del styra bil/tåg-resenärerna till stationen vid Björnavägen, som i någon mån kan minska bilåkandet i centrum. Örnsköldsvik C i Inre hamnen blir också busstation för regionalbussar. De tunga stadsbusslinjerna kommer att passera resecentrum. Detta ger goda möjligheter för fler att använda buss i stället för bil till tåget. Bilparkeringen vid stationen ges direkt utfart till rondellen vid Centralesplanaden vilket ger minsta möjliga bilkörning i området. Örnsköldsvik N vid Björnavägen kommer också att passeras av de tunga stadsbusslinjerna vilket ger goda möjligheter att ta bussen till tåget. I Inre hamnen genomförs gatuombyggnader som bl a syftar till att minska bilåkandet i området och minska utsläppen. Rondell anläggs på Modovägen i stället för trafikljus, och Järnvägsgatan stängs för genomgående trafik. Ny godsterminal på järnvägen anläggs i Arnäsvall och därmed flyttar alla fordonsrörelser inom befintlig bangård från centrum. Det minskar också transporter genom centrum till och från nuvarande bangård. Den kommunala hamnen flyttar från centrum till Domsjö och därmed flyttar alla fordonsrörelser inom befintlig hamn från centrum. Det minskar också transporter genom centrum till och från nuvarande hamn. Hamnplanen kan därmed effektivare utnyttjas för parkering vilket kan minska det totala bilåkandet i centrum. g:\samhällsplanering\översiktsplanering\centrum och fjärden\utställningen\bilaga 5. luftkvalitet pm utst.doc Org.nr

20 BILAGA 5 8 (10) Aug 2004 PM Tommy Dickens, En ny arena på Framnäsudden. I samband med större arrangemang i arenan kommer trafikbelastningen i centrum och därmed miljöbelastningen att öka. Studierna visar dock att möjliga alternativa platser också ger motsvarande trafikbelastning på centrum eftersom en stor andel av bilarna ändå måste passera centrum. Luftkvaliteten i centrala Örnsköldsvik har utretts av IVL Svenska Miljöinstitutet i detaljplanearbetet för arenan. Enligt utredningen förvärras situationen inte nämnvärt om en arena byggs på Framnäs under förutsättning att trafiken inte ökar mycket mer än som förutsatts och att antalet evenemang inte ökar mycket mer än som förutsatts (50 fullsatta arenor per år). Ett nytt bostadskvarter färdigställs hösten 2004 i hamnområdet. Tillskottet om ca 35 lägenheter bedöms påverka luftsituationen marginellt. Detsamma gäller eventuella ytterligare tillskott av lägenheter. Gång- och cykelvägnätet förbättras bl a med en ny led från centrum till Själevad. I den pågående upphandlingen av kollektivtrafiken ställs krav på miljövänliga fordon. Andra förändringar som planeras/diskuteras och som kan få betydelse för luftkvalitén: Viktigaste enskilda åtgärd bedöms vara att bygga Åsbergstunneln som flyttar den genomgående E4-trafiken samt en hel del lokal trafik från centrum. Vägverkets utredningsplan från 1992 samt kommunens översiktsplan för E4 från 1993 redovisar konsekvenserna. Beräkningarna visar att trafiken på Centralesplanaden minskar med ca 30 % (från beräknade till fordon per dygn). Förutom bättre luftkvalité ger Åsbergstunneln också mycket positiva effekter för trafiksäkerheten och trevnaden i centrum. Givetvis förbättras också framkomligheten på E4. Det är statens ansvar att genomföra Åsbergstunneln. Projektet finns inte med i den av Vägverket nyligen framlagda investeringsplanen för riksvägar för åren fram till Kommunen ska enligt kommunfullmäktiges beslut i översiktsplanen i alla sammanhang verka för att Åsbergstunneln prioriteras i Vägverkets planering. Ny parkeringsanläggning föreslås i kv Amerika (gamla tingshustomten). Det ger effektivare parkering som kan minska det totala bilåkandet. g:\samhällsplanering\översiktsplanering\centrum och fjärden\utställningen\bilaga 5. luftkvalitet pm utst.doc Org.nr

Rapport över luftkvalitetsmätningar i Motala tätort vinterhalvåret 2008/2009. Dnr. 2008-MH1386

Rapport över luftkvalitetsmätningar i Motala tätort vinterhalvåret 2008/2009. Dnr. 2008-MH1386 Rapport över luftkvalitetsmätningar i Motala tätort vinterhalvåret 2008/2009 Dnr. 2008-MH1386 Sammanfattning Det finns miljökvalitetsnormer () beträffande kvalitet på utomhusluft som ska kontrolleras av

Läs mer

Bellona 5, Solna. Luftkvalité uteluft- detaljplanskede. Bellona 5, Solna Befintlig byggnad 2015-01-30

Bellona 5, Solna. Luftkvalité uteluft- detaljplanskede. Bellona 5, Solna Befintlig byggnad 2015-01-30 Bellona 5, Solna Luftkvalité uteluft- detaljplanskede Bellona 5, Solna Befintlig byggnad Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Bakgrund och syfte... 4 Utredningens genomförande och omfattning... 4 Fastigheten

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2001:527) om miljökvalitetsnormer för utomhusluft; SFS 2004:661 Utkom från trycket den 6 juli 2004 utfärdad den 10 juni 2004. Regeringen

Läs mer

Slottsmöllans tegelbruk

Slottsmöllans tegelbruk BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande planprogram för Slottsmöllans tegelbruk Byggnadsnämnden 2010-08-25 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV PLANER OCH PROGRAM Enligt de lagar som gäller för miljöbedömningar

Läs mer

395 Antagandehandling. Detaljplan för Granen 5 Ronneby kommun, Blekinge län PLANBESKRIVNING. HANDLINGAR Planen består av följande handlingar:

395 Antagandehandling. Detaljplan för Granen 5 Ronneby kommun, Blekinge län PLANBESKRIVNING. HANDLINGAR Planen består av följande handlingar: Ronneby kommun, Blekinge län Idrottsplats Gymnasieskola/ sporthall Blekan Fotbollsplan/ Brunnsparken Översiktskarta, planområdet markerat med rött PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Planen består av följande handlingar:

Läs mer

PARKERINGS POLICY F Ö R H Ö G A N Ä S K O M M U N ANTAGET I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-09-19 HÖGANÄS KOMMUN FÖRVALTNING 2013-05-14 0 (5)

PARKERINGS POLICY F Ö R H Ö G A N Ä S K O M M U N ANTAGET I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-09-19 HÖGANÄS KOMMUN FÖRVALTNING 2013-05-14 0 (5) 2013-05-14 0 (5) PARKERINGS POLICY F Ö R H Ö G A N Ä S K O M M U N ANTAGET I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-09-19 FÖRVALTNING 1 (5) INLEDNING Höganäs kommun växer och utvecklas, både i yta och befolkningsmässigt.

Läs mer

FAMMARP 8:2, Kronolund

FAMMARP 8:2, Kronolund BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande detaljplan för FAMMARP 8:2, Kronolund Frösakull, HALMSTAD Upprättad av samhällsbyggnadskontoret 2012-04-30 Reviderad 2013-11-25 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV

Läs mer

Detaljplan för Kv. Kanoten m.fl. inom Viken

Detaljplan för Kv. Kanoten m.fl. inom Viken Dnr SBN-2007-0070 sidan 1 (5) STADSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Brev 2013-04-02 Ossman Sharif, 054 540 45 48 ossman.sharif@karlstad.se Länsstyrelsen i Värmland Detaljplan för Kv. Kanoten m.fl. inom Viken ansökan

Läs mer

PLANBESKRIVNING SKJUTSHÅLLET 1. Fittja, Botkyrka Kommun. Detaljplan för E56-50 1(6) Samhällsbyggnadsförvaltningen Stadsbyggnadsenheten

PLANBESKRIVNING SKJUTSHÅLLET 1. Fittja, Botkyrka Kommun. Detaljplan för E56-50 1(6) Samhällsbyggnadsförvaltningen Stadsbyggnadsenheten 1(6) Samhällsbyggnadsförvaltningen Stadsbyggnadsenheten Referens: Olof Karlsson, planarkitekt Detaljplan för SKJUTSHÅLLET 1 Fittja, Botkyrka Kommun PLANBESKRIVNING Planområdets läge 2(6) HANDLINGAR Detaljplanen

Läs mer

Detaljplan för Kv DOMHERREN m fl i Ulricehamn Ulricehamns kommun Västra Götalands län

Detaljplan för Kv DOMHERREN m fl i Ulricehamn Ulricehamns kommun Västra Götalands län Detaljplan för Kv DOMHERREN m fl i Ulricehamn Ulricehamns kommun Västra Götalands län Enkelt planförfarande enl 5 kap 28 PBL Upprättad den 10 januari 2006 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET ANTAGANDEHANDLING

Läs mer

TRAFIKANALYS I LJUNGBY CENTRUM SKÅNEGATAN OCH STATIONSGATANS TRAFIKBELASTNING

TRAFIKANALYS I LJUNGBY CENTRUM SKÅNEGATAN OCH STATIONSGATANS TRAFIKBELASTNING PM TRAFIKANALYS I LJUNGBY CENTRUM SKÅNEGATAN OCH STATIONSGATANS TRAFIKBELASTNING 19 MARS 2012 Titel: Trafikanalys i Ljungby centrum Status: Koncept Datum: 2012 03 19 Beställare: Ljungby kommun Kontaktperson:

Läs mer

Mätning av luftkvaliteten i Halmstad tätort 2008

Mätning av luftkvaliteten i Halmstad tätort 2008 Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2009-04-16 9 Mhn 42 Dnr: 2009 1927 Mätning av luftkvaliteten i Halmstad tätort 2008 Beslut 1 Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att överlämna ärendet till kommunstyrelsen.

Läs mer

Användning av mark- och vattenområden

Användning av mark- och vattenområden ANVÄNDNINGSKARTA Användning av mark- och vattenområden Här redovisas hur kommunen i stora drag anser att Åryds mark- och vattenområde ska användas samt riktlinjer för fortsatt planering, byggande och andra

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING/ AVGRÄNSNING

BEHOVSBEDÖMNING/ AVGRÄNSNING Detaljplan för Långholmen 3 m.fl, Centrumgården i Västervik, Västerviks kommun, Kalmar län. BEHOVSBEDÖMNING/ AVGRÄNSNING av miljökonsekvensbeskrivning (MKB) Komplettering av behovsbedömning gjord 2012-08-27

Läs mer

som tillhör detaljplan för fastigheten MILANO 7 i Innerstaden i Malmö

som tillhör detaljplan för fastigheten MILANO 7 i Innerstaden i Malmö 2011 03 04 Dp 5156 BESKRIVNING som tillhör detaljplan för fastigheten MILANO 7 i Innerstaden i Malmö HANDLINGAR Planhandlingarna omfattar plankarta med bestämmelser, genomförandebeskrivning, fastighetsförteckning

Läs mer

PLANBESKRIVNING. Samhällutvecklingsförvaltningen DETALJPLAN. Storbyn 39:1. (Färilas fritidsgård)

PLANBESKRIVNING. Samhällutvecklingsförvaltningen DETALJPLAN. Storbyn 39:1. (Färilas fritidsgård) Datum Diarienr 2011-09-26 KS 23/11 Samhällutvecklingsförvaltningen DETALJPLAN SAMRÅD ANTAGANDE LAGA KRAFT Storbyn 39:1. (Färilas fritidsgård) LJUSDALS KOMMUN GÄVLEBORGS LÄN PLANBESKRIVNING Planområdet

Läs mer

Samråd för älvslandskapet. Strömbäck

Samråd för älvslandskapet. Strömbäck Samråd för älvslandskapet. Strömbäck I Strömbäck hölls torsdagen den 19 november 2009 det tredje samrådet för den fördjupade översiktsplanen för älvslandskapet och ett 50-tal personer hade vid tillfället

Läs mer

Detaljplan för Landsdomaren 9 i Lund, Lunds kommun

Detaljplan för Landsdomaren 9 i Lund, Lunds kommun PÄ 42/2006a Detaljplan för Landsdomaren 9 i Lund, Lunds kommun Upprättad 2007-09-24 Innehåll: Planbeskrivning Genomförandebeskrivning Detaljplanekarta med planbestämmelser PLANBESKRIVNING 1 (8) Detaljplan

Läs mer

Kustjärnväg förbi Oskarshamn PM 2011-10-31

Kustjärnväg förbi Oskarshamn PM 2011-10-31 Kustjärnväg förbi Oskarshamn PM 2011-10-31 Bjerkemo Konsult 1 Kustjärnväg förbi Oskarshamn Framsidesbild från Rydebäcks station PM 2011-10-31 Bakgrund Regionförbundet i Kalmar har tagit initiativ till

Läs mer

Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Sandviken kommun

Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Sandviken kommun 2007:25 Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Sandviken kommun JÄMFÖRELSER MED MILJÖKVALITETSNORMER. SLB-ANALYS, JUNI 2007 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Förord... 2

Läs mer

Nivå 1400 enheter (1400 1800 lgh), ca 3100-3600 boende. Trafikkonsekvenser. Exploateringskostnader. Diagram: Exploateringskostnader/enhet

Nivå 1400 enheter (1400 1800 lgh), ca 3100-3600 boende. Trafikkonsekvenser. Exploateringskostnader. Diagram: Exploateringskostnader/enhet Nivå 1400 enheter (1400 1800 lgh), ca 3100-3600 boende Nivå 1400 enheter Ingen ny bilbro erfordras. Öbron (B) nyttjas enbart för biltrafik. Två nya gång- och cykelbroar anläggs. En mot Östteg (C) och en

Läs mer

Sammanställning av synpunkter vid seminarierna Vision för utveckling av Varbergs stadskärna

Sammanställning av synpunkter vid seminarierna Vision för utveckling av Varbergs stadskärna Jönköping i maj 2012 Sammanställning av synpunkter vid seminarierna Vision för utveckling av Varbergs stadskärna Under våren 2012 hölls fem seminarier för att lägga grunden för visionen. Mötena hade följande

Läs mer

Sammanfattning. Översiktsplan för centrum med Sjögatan och Järvedsstranden. Antagen av kommunfullmäktige 20 juni 2005.

Sammanfattning. Översiktsplan för centrum med Sjögatan och Järvedsstranden. Antagen av kommunfullmäktige 20 juni 2005. centrum Sjögatan och Järvedsstranden 2 Sammanfattning Översiktsplan för centrum med Sjögatan och Järvedsstranden. Antagen av kommunfullmäktige 20 juni 2005. Vision för utvecklingen av centrum: Örnsköldsviks

Läs mer

Presentation av alternativen i enkäten

Presentation av alternativen i enkäten Vasa centrumstrategi Enkät till stadsborna om alternativ för strukturmodeller 2. 27.5.2012 Presentation av alternativen i enkäten 2.5.2012 Tre olika alternativ för centrumstrategins strukturmodeller för

Läs mer

B EHOVSBEDÖMNING 1(8) tillhörande tillägg till detaljplan för kvarteret Opalen. inom Vilbergen i Norrköping

B EHOVSBEDÖMNING 1(8) tillhörande tillägg till detaljplan för kvarteret Opalen. inom Vilbergen i Norrköping 1(8) B EHOVSBEDÖMNING tillhörande tillägg till detaljplan för kvarteret Opalen inom Vilbergen i Norrköping, fysisk planering den 20 september 2012 A N T A G A N D E H A N D L I N G Antagen i SPN: 2013-01-29,

Läs mer

Regeringen fastställer i detta åtgärdsprogram att de åtgärder som framgår av bilagan behöver vidtas för att bidra till att miljökvalitetsnormen

Regeringen fastställer i detta åtgärdsprogram att de åtgärder som framgår av bilagan behöver vidtas för att bidra till att miljökvalitetsnormen Regeringsbeslut 17 2004-12-09 M2003/1912/Mk Miljödepartementet Länsstyrelsen i Västra Götalands län 403 40 GÖTEBORG Åtgärdsprogram avseende miljökvalitetsnormen för kvävedioxid i Göteborgsregionen 1 bilaga

Läs mer

Luftföroreningar i Nyköping

Luftföroreningar i Nyköping Samhällsbyggnad Miljöenheten Utredningsingenjör Bo Gustaver Tfn 0155-24 89 29 e-post: bo.gustaver@nykoping.se Datum 2010-04-22 2011-03-11 Dnr 2008-1353 421 1 (11) Luftföroreningar i Nyköping Miljöenheten

Läs mer

ANTAGANDEHANDLING. Dnr: MBN 2009.2933. Holmared 1:24 och 1:25 Rånnavägs samhälle Ulricehamns kommun Västra Götalands län

ANTAGANDEHANDLING. Dnr: MBN 2009.2933. Holmared 1:24 och 1:25 Rånnavägs samhälle Ulricehamns kommun Västra Götalands län ANTAGANDEHANDLING Dnr: MBN 2009.2933 Detaljplan för Holmared 1:24 och 1:25 Rånnavägs samhälle Ulricehamns kommun Västra Götalands län Enkelt planförfarande enl 5 kap 28 PBL Upprättad den 23 februari 2011

Läs mer

Detaljplan för fastigheten Syrsan 1

Detaljplan för fastigheten Syrsan 1 Dnr TPN 2012/25 Enkelt planförfarande Detaljplan för fastigheten Syrsan 1 i Hallsberg, Hallsbergs kommun, Örebro län Upprättad: 2012-03-16 Antagen: 2012-06-12 Laga kraft: 2012-07-19 2 (11) Dnr TPN 2012/25

Läs mer

PLANUPPDRAG. Detaljplan för Björnögården, Norra Björnö 1:1, Västerås. Byggnadsnämnden

PLANUPPDRAG. Detaljplan för Björnögården, Norra Björnö 1:1, Västerås. Byggnadsnämnden 2013-06-04 Dnr 2011/111-BN-213 Lovisa Gustavsson Tel 021-39 00 00 Byggnadsnämnden Detaljplan för Björnögården, Norra Björnö 1:1, Västerås PLANUPPDRAG Ansökan Fastighetskontoret har från Stadsbyggnadskontoret

Läs mer

Mer människor, mindre trafik

Mer människor, mindre trafik Mer människor, mindre trafik Nyckeln till ett större och mer hållbart Göteborg Västlänken En storstad med trivsel och nära till det mesta Året är 2026 och Göteborgsregionen beräknas ha 1,6 miljoner invånare,

Läs mer

Kompletterande luftkvalitetsutredning för Forsåker

Kompletterande luftkvalitetsutredning för Forsåker Author Markus Olofsgård Phone +46 10 505 00 00 Mobile +46703566210 E-mail markus.olofsgard@afconsult.com Date 2015-02-11 Project ID 702782 MölnDala Fastighets AB Kompletterande luftkvalitetsutredning för

Läs mer

Trafikföringen i centrum, Inre ringen

Trafikföringen i centrum, Inre ringen 1(17) Tjänsteskrivelse Falu kommun Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen Datum 2015-09-14 Diarienummer MSN0522/15 Handläggare Mathias Westin Telefon 023-827 39 E-post: mathias.westin@falun.se Miljö-

Läs mer

A 4993 PLANBESKRIVNING. Detaljplan för del av Kolberga 2:69 Centralorten, Oskarshamns kommun Upprättad av samhällsbyggnadskontoret 2009-08-30

A 4993 PLANBESKRIVNING. Detaljplan för del av Kolberga 2:69 Centralorten, Oskarshamns kommun Upprättad av samhällsbyggnadskontoret 2009-08-30 A 4993 Detaljplan för del av Kolberga 2:69 Centralorten, Oskarshamns kommun Upprättad av samhällsbyggnadskontoret 2009-08-30 Uppdragsbeslut 2009-06-17 Samrådsbeslut 2009-10-14 Utställningsbeslut 2010-02-10

Läs mer

STRÖMSTADS KOMMUN KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN. Parkeringsnorm. Antaget av Kommunfullmäktige 2011-02-17, 93

STRÖMSTADS KOMMUN KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN. Parkeringsnorm. Antaget av Kommunfullmäktige 2011-02-17, 93 STRÖMSTADS KOMMUN KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Parkeringsnorm Antaget av Kommunfullmäktige 2011-02-17, 93 Parkeringsnorm vid bygglovsprövning i Strömstads kommun Godkänd av kommunstyrelsen 2011-02-02 Antagen

Läs mer

PLANBESKRIVNING. Detaljplan Smeden 13, Östertull, Falköpings stad

PLANBESKRIVNING. Detaljplan Smeden 13, Östertull, Falköpings stad PLANBESKRIVNING Detaljplan Smeden 13, Östertull, Falköpings stad, juni 2009 BESKRIVNING HANDLINGAR Planförslaget består av plankarta i skala 1:1000 med bestämmelser. Till förslaget hör planbeskrivning,

Läs mer

Detaljplan. ning (Antagandehandling)

Detaljplan. ning (Antagandehandling) Planbeskrivn Detaljplan för Kv. Mäklaren m..fl Falköpings kommun ning (Antagandehandling) HANDLINGAR Planförslaget består av plankarta i skala a 1:1000 med bestämmelser. Till förslaget hör planbeskrivning

Läs mer

Trafikutredning, Hälle Lider, Ljungskile I samband med planering av nya seniorbostäder.

Trafikutredning, Hälle Lider, Ljungskile I samband med planering av nya seniorbostäder. Trafikutredning, Hälle Lider, Ljungskile Beställare: Konsult: Uppdragsledare Handläggare Hälle Lider AB Husåsvägen 2 459 30 Ljungskile Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Maria Young Uppdragsnr: 102

Läs mer

Socialstyrelsens rekommendation om införande av hepatit B i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn Yttrande till Socialdepartementet

Socialstyrelsens rekommendation om införande av hepatit B i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn Yttrande till Socialdepartementet TJÄNSTESKRIVELSE 1 (3) 2014-04-30 UTBILDNINGSKONTORET Dnr BOU 2014-171 Klas Lind Dnr KS 2014-345 Barn- och ungdomsnämnden Socialstyrelsens rekommendation om införande av hepatit B i det allmänna vaccinationsprogrammet

Läs mer

detaljplan Kv Asagård, Fredriksberg, Falköpings stad (hotellet medborgarhuset)

detaljplan Kv Asagård, Fredriksberg, Falköpings stad (hotellet medborgarhuset) PLANBESKRIVNING detaljplan Kv Asagård, Fredriksberg, Falköpings stad (hotellet medborgarhuset) Antagandehandling 008-05- Stadsbyggnadsavdelningen 008-0-4 BESKRIVNING HANDLINGAR Planförslaget består av

Läs mer

Program för samordnad kontroll av luftkvalitet i Jönköpings län 2013 2020

Program för samordnad kontroll av luftkvalitet i Jönköpings län 2013 2020 Program för samordnad kontroll av luftkvalitet i Jönköpings län 2013 2020 Antagen på Luftvårdsförbundets styrelsemöte 11 juni 2012, kostnadsfördelning justerad på styrelsemöte 23 november 2012 Bakgrund

Läs mer

Detaljplan för Torget i Ingatorp, Eksjö kommun Fastigheten Ingatorp 4:211 m.fl.

Detaljplan för Torget i Ingatorp, Eksjö kommun Fastigheten Ingatorp 4:211 m.fl. Granskningshandling 2014-10-27 Dnr: 2013-0578-303 Granskningsskedet pågår mellan 2014-11-15 och 2014-12-08 PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING Detaljplan för Torget i Ingatorp, Eksjö kommun Fastigheten Ingatorp

Läs mer

GULLRISET 6 m fl. Detaljplan för. Kinna, Marks kommun, Västra Götalands län. Diarienummer SBN 2005/0181 214. Upprättad 2005-09-05

GULLRISET 6 m fl. Detaljplan för. Kinna, Marks kommun, Västra Götalands län. Diarienummer SBN 2005/0181 214. Upprättad 2005-09-05 Diarienummer SBN 2005/0181 214 Detaljplan för GULLRISET 6 m fl Kinna, Marks kommun, Västra Götalands län Upprättad 2005-09-05 LAGA KRAFT 2005-10-21 1 (7) ANTAGNA PLANHANDLINGAR Plankarta med bestämmelser

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING 2010-02-19 PLAN PLAN.2007.76 BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING Detaljplan för Kolartorp 3 Haninge kommun har i samarbete med kommunekolog genomfört en behovsbedömning enligt PBL 5 kap 18 och miljöbalken

Läs mer

Detaljplan för Ärlan 10, Vetlanda, Vetlanda kommun Planbeskrivning

Detaljplan för Ärlan 10, Vetlanda, Vetlanda kommun Planbeskrivning 2014-08-04 Dnr 2014/TK091 Detaljplan för Ärlan 10, Vetlanda, Vetlanda kommun Planbeskrivning Handlingar Planhandlingarna utgörs av denna beskrivning och plankarta med bestämmelser. Planens syfte och huvuddrag

Läs mer

Kvarter 2 - K2A Jeff AB

Kvarter 2 - K2A Jeff AB Kvarter 1 - KBAB Detta kvarter ligger centralt i förhållande till resecentrum och har därmed en mycket god tillgänglighet. Detta faktum och ambitionen att skapa en ändamålsenlig och attraktiv helhet i

Läs mer

KÄVLINGE KOMMUN. VFT045 Fastighetsekonomi Handledare: Ingemar Bengtsson Anders Silverbåge

KÄVLINGE KOMMUN. VFT045 Fastighetsekonomi Handledare: Ingemar Bengtsson Anders Silverbåge VFT045 Fastighetsekonomi Handledare: Ingemar Bengtsson Anders Silverbåge KÄVLINGE KOMMUN Grupp 5 Elin Djus Sema Kadir Andreas Kirkby Peter Johansson Jacob Thörnblad Sammanfattning Befolkningen i Kävlinge

Läs mer

Stationens roll för lokal och regional utveckling. Christer Ljungberg, Trivector AB

Stationens roll för lokal och regional utveckling. Christer Ljungberg, Trivector AB Stationens roll för lokal och regional utveckling Christer Ljungberg, Trivector AB Station centralt eller externt? Uppdrag till Trivector att studera: Vad betyder det för: Resandet Staden Regionen? Jämförelse

Läs mer

Bakgrund. Uppdraget. Genom: Tydligare vägvisning Attraktiv rastplats Pendlarparkering Tillgänglig och attraktiv genomfart

Bakgrund. Uppdraget. Genom: Tydligare vägvisning Attraktiv rastplats Pendlarparkering Tillgänglig och attraktiv genomfart Hofors genomfart Bakgrund Uppdraget Projektera för en genomfart med målsättningarna att: Förtydliga Hofors tätort och dess infarter Öka tillgängligheten för näringsidkare Skapa en inbjudande känsla för

Läs mer

Guide och riktlinjer. för uteserveringar i Falkenberg

Guide och riktlinjer. för uteserveringar i Falkenberg Guide och riktlinjer för uteserveringar i Falkenberg Denna guide och dessa riktlinjer är framtagna av Stadsbyggnadskontoret inom Falkenbergs kommun och antagna av Kommunstyrelsen 2015-02-03. Guide och

Läs mer

Behovsbedömning av detaljplan Dnr BN-2013/00169 Bedömning av behovet att upprätta en miljöbedömning enligt Plan- och bygglagen och MKB-förordningen

Behovsbedömning av detaljplan Dnr BN-2013/00169 Bedömning av behovet att upprätta en miljöbedömning enligt Plan- och bygglagen och MKB-förordningen Behovsbedömning Sida 1 av 6 Diarienummer: BN-2013/00169 Datum: 2014-04-15 Handläggare: Anders Dieter Aubry för fastigheten Sofiehem 2:1 och 2:2 inom Ålidhem i, Västerbottens län Behovsbedömning av detaljplan

Läs mer

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Tillägg till Översiktsplan för Kungsbacka kommun, ÖP06. Antagen av kommunfullmäktige 2012-04-10, 89 Sammanfattning Översiktsplan för vindkraft

Läs mer

Kemisten 2 m.fl. BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING. tillhörande detaljplan för. Bryngelshusgatan, Halmstad, HALMSTADS KOMMUN plan 2012/0541

Kemisten 2 m.fl. BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING. tillhörande detaljplan för. Bryngelshusgatan, Halmstad, HALMSTADS KOMMUN plan 2012/0541 BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande detaljplan för Kemisten 2 m.fl. Bryngelshusgatan, Halmstad, HALMSTADS KOMMUN plan 2012/0541 Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott 2013-03-12 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR

Läs mer

Detaljplan för kv Munken, del av, Uppsala kommun

Detaljplan för kv Munken, del av, Uppsala kommun KONTORET FÖR SAMHÄLLSUTVECKLING Handläggare Datum Diarienummer Brita Christiansen 2012-01-30 2012/20181-1 fd diarienummer: PLA 11/20039-1 Tjänsteskrivelse Planbesked Plan- och byggnadsnämnden Detaljplan

Läs mer

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING. Detaljplan för fastigheten Ran 7 i centrala Umeå, Umeå kommun, Västerbottens

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING. Detaljplan för fastigheten Ran 7 i centrala Umeå, Umeå kommun, Västerbottens MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING ENLIGT PLAN OCH BYGGLAGEN (PBL) Detaljplan för fastigheten Ran 7 i centrala Umeå, Umeå kommun, Västerbottens län Uställningshandling UMEÅ KOMMUN Juni 2011 Uppdragsnr: 10129106

Läs mer

Riktlinjer för Mobila försäljningsvagnar på offentlig plats i Nässjö kommun Antagna av tekniska servicenämnden 2013-01-10 9 samt av miljö- och

Riktlinjer för Mobila försäljningsvagnar på offentlig plats i Nässjö kommun Antagna av tekniska servicenämnden 2013-01-10 9 samt av miljö- och Riktlinjer för Mobila försäljningsvagnar på offentlig plats i Nässjö kommun Antagna av tekniska servicenämnden 2013-01-10 9 samt av miljö- och byggnadsnämnden 2013-01-23 17 Riktlinjer för Mobila försäljningsvagnar

Läs mer

Projektplan för GENOMFÖRANDET av centrumplanen. Godkänd av kommunstyrelsen den 9 februari 2010 23

Projektplan för GENOMFÖRANDET av centrumplanen. Godkänd av kommunstyrelsen den 9 februari 2010 23 Projektplan för GENOMFÖRANDET av centrumplanen Godkänd av kommunstyrelsen den 9 februari 2010 23 1 INLEDNING Såväl kommuninvånarna, fastighetsägarna, näringsidkare som kommunen drar nytta av ett attraktivt

Läs mer

BULLERBERÄKNING. Samhällsbyggnadsförvaltningen FÖR DEL AV TÄLLE 45:1 M.FL., POSTPLAN LJUSDALS KOMMUN GÄVLEBORGS LÄN. Inledning

BULLERBERÄKNING. Samhällsbyggnadsförvaltningen FÖR DEL AV TÄLLE 45:1 M.FL., POSTPLAN LJUSDALS KOMMUN GÄVLEBORGS LÄN. Inledning BULLERBERÄKNING FÖR DEL AV TÄLLE 45:1 M.FL., POSTPLAN LJUSDALS KOMMUN GÄVLEBORGS LÄN Inledning I denna skrivelse och på bifogad karta och beräkning visas bullerberäkning gjord enligt Naturvårdsverkets

Läs mer

Datum 2014-06-25. Handelspolicy. Antagen av Kommunfullmäktige/2014. Dokumentnamn: Handelspolicy Örnsköldsvik. Dokumentansvarig: Näringslivschef

Datum 2014-06-25. Handelspolicy. Antagen av Kommunfullmäktige/2014. Dokumentnamn: Handelspolicy Örnsköldsvik. Dokumentansvarig: Näringslivschef Datum Handelspolicy Antagen av Kommunfullmäktige/2014 Antagen av: Kommunfullmäktige 2014-06-16, 112 Dokumentägare: Chef Tillväxtavdelning/klf Dokumentnamn: Handelspolicy Örnsköldsvik Dokumentansvarig:

Läs mer

Skellefteås satsningar på Näringsliv. Infrastruktur Bostäder

Skellefteås satsningar på Näringsliv. Infrastruktur Bostäder Medborgardialog Skellefteås satsningar på Näringsliv Infrastruktur Bostäder VARFÖR EN TRAFIKSTRATEGI? Avsiktsförklaring samt samarbetsavtal med Trafikverket Avsiktsförklaringen innebär att kommunen och

Läs mer

Idéuppdrag Stationsområdet, HÖÖR 2012.05.11

Idéuppdrag Stationsområdet, HÖÖR 2012.05.11 HÅLLBART? Frågan om stationsområdet i Höör handlar Frågan om tillgänglighet till platsen rör sig på flera nivåer. Det handlar både om hur man kommer till och från, men också om hur man kan röra sig på

Läs mer

Parkeringsnorm för Örebro kommun Antagen av Programnämnd samhällsbyggnad 2010-12-01

Parkeringsnorm för Örebro kommun Antagen av Programnämnd samhällsbyggnad 2010-12-01 Parkeringsnorm för Örebro kommun Antagen av Programnämnd samhällsbyggnad 2010-12-01 Bilparkering Parkering vid bostad Vid beräkning av parkering vid bostäder finns två alternativ. Är antal och typ av lägenheter

Läs mer

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 En sammanfattning Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 lägger grunden för den fortsatta planeringen. Den har tagits fram i samarbete mellan

Läs mer

Forsåker. central stadsdel omgiven av gammal stadsmiljö. Socialdemokraterna i Mölndal

Forsåker. central stadsdel omgiven av gammal stadsmiljö. Socialdemokraterna i Mölndal Forsåker En ny central stadsdel omgiven av gammal stadsmiljö Socialdemokraterna i Mölndal Inledning Mölndals stad köpte 2009 området där det gamla pappersbruket Papyrus låg. Idag benämns området Forsåkersområdet.

Läs mer

Dag Hammarskjölds-stråket, Uppsala Exploateringsutredning 4 april 2014

Dag Hammarskjölds-stråket, Uppsala Exploateringsutredning 4 april 2014 Dag Hammarskjölds-stråket, Uppsala Exploateringsutredning 4 april 2014 Reviderad 24 april 2014 Andersson Arfwedson arkitekter ab www.andersson-arfwedson.se Sibyllegatan 52b, 114 43 Stockholm 08-54 52 60

Läs mer

Bra luft och hållbar utveckling. Lokala avvägningar och beslut nödvändiga för att klara luftkvalitetsnormerna

Bra luft och hållbar utveckling. Lokala avvägningar och beslut nödvändiga för att klara luftkvalitetsnormerna Bra luft och hållbar utveckling Lokala avvägningar och beslut nödvändiga för att klara luftkvalitetsnormerna Sveriges Kommuner och Landsting 2007 118 82 Stockholm Tfn 08-452 70 00 E-post: kerstin.blom.bokliden@skl.se

Läs mer

Uppföljning av nya bostadsområden Baserad på medborgardialoger om Norra Hallsås och Östra Stamsjön

Uppföljning av nya bostadsområden Baserad på medborgardialoger om Norra Hallsås och Östra Stamsjön Baserad på medborgardialoger om Norra Hallsås och Östra Stamsjön juni 2011 Beredningen för infrastruktur och boende Innehåll 1 Uppdrag 5 1.1 Bakgrund, syfte...5 1.2 Metod och genomförande...5 1.3 Resultat...5

Läs mer

Parkeringsnorm för Eslövs kommun

Parkeringsnorm för Eslövs kommun December 2013 1 INNEHÅLL INLEDNING 3 NULÄGES BESKRIVNING 4 Ansvar Bilinnehav Zonindelning PARKERINGSNORM FÖR CYKEL 5 PARKERINGSNORM FÖR BIL 6 FÖRVÄNTADE KONSEKVENSER 7 PARKERINGSNORM: TABELLER 8 Parkeringsnorm

Läs mer

Behovsbedömning. Sagobyn och Kv. Laxen. tillhörande ändring av detaljplan för. SAMRÅDSHANDLING Miljö- och byggnadsförvaltningen 1 2015-08-18

Behovsbedömning. Sagobyn och Kv. Laxen. tillhörande ändring av detaljplan för. SAMRÅDSHANDLING Miljö- och byggnadsförvaltningen 1 2015-08-18 SAMRÅDSHANDLING Miljö- och byggnadsförvaltningen 1 Behovsbedömning tillhörande ändring av detaljplan för Sagobyn och Kv. Laen SAMRÅDSHANDLING Dnr MOB 2015-241 Miljö- och byggnadsförvaltningen 2 Behovsbedömning

Läs mer

TRAFIKUTREDNING FÖR KUNGSHAMNS HOTELL tillhörande detaljplan

TRAFIKUTREDNING FÖR KUNGSHAMNS HOTELL tillhörande detaljplan TRAFIKUTREDNING FÖR KUNGSHAMNS HOTELL tillhörande detaljplan 101495 2012-04-10 Bo Lindelöf Konsult WSP Samhällsbyggnad Bo Lindelöf 031-727 25 00 Innehåll 1 Bakgrund och förutsättningar...4 2 Förslag...9

Läs mer

DNR 2007-0582 1/5 DETALJPLAN FÖR JÄRNVÄGSGATAN OMFATTANDE DEL AV FASTIGHETEN SVENLJUNGA 5:399 I SVENLJUNGA KOMMUN, VÄSTRA GÖTALANDS LÄN

DNR 2007-0582 1/5 DETALJPLAN FÖR JÄRNVÄGSGATAN OMFATTANDE DEL AV FASTIGHETEN SVENLJUNGA 5:399 I SVENLJUNGA KOMMUN, VÄSTRA GÖTALANDS LÄN DNR 2007-0582 1/5 ANTAGANDEHANDLING NORMALT PLANFÖRFARANDE DETALJPLAN FÖR JÄRNVÄGSGATAN OMFATTANDE DEL AV FASTIGHETEN SVENLJUNGA 5:399 I SVENLJUNGA KOMMUN, VÄSTRA GÖTALANDS LÄN PLANBESKRIVNING HANDLINGAR

Läs mer

Infrastruktur. Visioner. Cykel. Køge Kust - Team Vandkunsten. Bilaga: Infrastruktur. Køge Kyst Team Vandkunsten

Infrastruktur. Visioner. Cykel. Køge Kust - Team Vandkunsten. Bilaga: Infrastruktur. Køge Kyst Team Vandkunsten 1 (13) Køge Kyst Team Vandkunsten Infrastruktur Visioner Trafiken i Køge ska bidra till den önskade stadsutvecklingen. Det är en utmaning att skapa en hållbar urban mobilitet, som prioriterar gång-, cykeloch

Läs mer

OMRÅDESBESTÄMMELSER FÖR SÄTERS INNERSTAD

OMRÅDESBESTÄMMELSER FÖR SÄTERS INNERSTAD OMRÅDESBESTÄMMELSER FÖR SÄTERS INNERSTAD Bild Storgatan med Sockenstugan Sammanfattning av de områdesbestämmelser som gäller fr o m 1995-05-24 för den fysiska miljön i Säters innerstad. Byggnadsnämnden

Läs mer

PM Trafik och bullerutredning Norrtälje hamn

PM Trafik och bullerutredning Norrtälje hamn PM TRAFIK OCH BULLERUTREDNING 1 Datum 2013-11-27 PM Trafik och bullerutredning Norrtälje hamn Anna-Ida Lundberg ÅF Lars Lindström ÅF Anders Bernhardsson M4Traffic ÅF-Infrastructure AB, Frösundaleden 2

Läs mer

Planbesked för fastigheten Pantern 8, Gamla industriområdet

Planbesked för fastigheten Pantern 8, Gamla industriområdet TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Anette Karlsson 2015-06-04 KS 2015/0524 Samhällsbyggnadskontoret Kommunstyrelsens planutskott Planbesked för fastigheten Pantern 8, Gamla industriområdet

Läs mer

Skyltprogram för kommunala skyltar

Skyltprogram för kommunala skyltar Skyltprogram för kommunala skyltar 2013 02 21 Projektgrupp: Uppdragsledare: Eva-Marie Samuelson, planarkitekt Conny Svensson, informationschef Sivan Tegnhammar, informatör Magnus Sundén, näringslivschef

Läs mer

UTSTÄLLNINGSHANDLING Förutsättningar

UTSTÄLLNINGSHANDLING Förutsättningar Tillägg till detaljplan fastställd 28 juli 1916, Kvarteret Kärnan Ändring av stadsplan för Vaggeryds Municipalsamhälle Vaggeryds tätort, Vaggeryds kommun UTSTÄLLNINGSHANDLING Förutsättningar För området

Läs mer

Kvarteret Vatthagen Trafik-PM

Kvarteret Vatthagen Trafik-PM Kvarteret Vatthagen Trafik-PM Bildkälla: Kontur Arkitekter Utredare Therese Nyman Pär Båge STOCKHOLM 2014-11-14 Förutsättningar Vatthagen 1:103 ligger cirka 150 meter öster om Glädjens trafikplats vid

Läs mer

Planprogram för Hok 2:119 m.fl. Ny väg norr om Hok Vaggeryds kommun

Planprogram för Hok 2:119 m.fl. Ny väg norr om Hok Vaggeryds kommun Planprogram för Hok 2:119 m.fl. Vaggeryds kommun Programmet är utsänt på samråd under tiden 2010-06-07 t.o.m. 2010-08-27. Om ni har några synpunkter skall dessa framföras skriftligen till miljö- och byggnämnden

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 1 Datum 2012-05-31 Kommunförvaltningen Bygg och miljö Martina Norrman, planarkitekt Direkttelefon 040-40 82 18 Vår ref 12.063 Er ref BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING SYFTE Enligt plan- och

Läs mer

Var med och bygg FRAMTIDENS MOTALA

Var med och bygg FRAMTIDENS MOTALA Var med och bygg FRAMTIDENS MOTALA PROJEKTKATALOG OKT 2014 INLEDNING 2 I Östergötlands sjöstad finns det möjligheter - och efterfrågan På ett och ett halvt år har Motala fått över 600 nya invånare. De

Läs mer

Detaljplan för del av kv. Stora Frösunda

Detaljplan för del av kv. Stora Frösunda SOLNA STAD 1 (5) Stadsbyggnadsförvaltningen Per Anders Olsson 2012-11-05 SBN/2009:1503 Antagandehandling Genomförandebeskrivning Detaljplan för del av kv. Stora Frösunda inom stadsdelen Hagalund, upprättad

Läs mer

PROGRAM till detaljplan för Hjälmaröd 4:20 och 4:203 m fl i Kivik Simrishamns kommun, Skåne län

PROGRAM till detaljplan för Hjälmaröd 4:20 och 4:203 m fl i Kivik Simrishamns kommun, Skåne län PROGRAM till detaljplan för Hjälmaröd 4:20 och 4:203 m fl i Kivik Simrishamns kommun, Skåne län Programmet har upprättats 2006-11-14 Handlingar 1(4) Planprogram, 2006-11-14 Fastighetsförteckning, 2006-11-14,

Läs mer

Ny centrumorganisation - informationsmöte fastighetsägare 2012-10-31

Ny centrumorganisation - informationsmöte fastighetsägare 2012-10-31 MÖTESANTECKNINGAR 2012-10-31 1 (5) Ny centrumorganisation - informationsmöte fastighetsägare 2012-10-31 Kenneth Löthegård, kommunalråd, hälsar välkommen. Marianne Hagman, utvecklingschef, inleder med dagordning.

Läs mer

Hur bevara och utveckla innerstadens värden, kärnan i Stockholms identitet?

Hur bevara och utveckla innerstadens värden, kärnan i Stockholms identitet? Norrmalmsmoderaternas Stadsbyggnadsgrupp Hur bevara och utveckla innerstadens värden, kärnan i Stockholms identitet? Ulf Johannisson www.ulfjohannisson.se Exempel: Kvarteret Riddaren Pågående planering

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11

PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11 Ska vi förändra eller konservera Tanum? PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11 Ska vi cykla, gå, åka kollektivt eller ta bilen till jobbet? Hur skapar vi bra förutsättningar för det lokala näringslivet?

Läs mer

datum 2013-12-12 Detaljplan för del av fastigheten VÄSTERBOTTEN 9 i Fosie i Malmö

datum 2013-12-12 Detaljplan för del av fastigheten VÄSTERBOTTEN 9 i Fosie i Malmö datum 2013-12-12 diarienummer 2013-00307 Dp 5318 PLANBESKRIVNING Detaljplan för del av fastigheten VÄSTERBOTTEN 9 i Fosie i Malmö INLEDNING DETALJPLANENS SYFTE Syftet med detaljplanen är att göra det möjligt

Läs mer

Ett förslag från Medborgarkraften till lösning av Göteborgs universitets behov av ytterligare lokaler i anslutning till Vasagatan

Ett förslag från Medborgarkraften till lösning av Göteborgs universitets behov av ytterligare lokaler i anslutning till Vasagatan Ett förslag från Medborgarkraften till lösning av Göteborgs universitets behov av ytterligare lokaler i anslutning till Vasagatan samt ett steg i processen och visionen om en hållbar stadsutveckling där

Läs mer

Utredning Kommunalt parkeringsbolag

Utredning Kommunalt parkeringsbolag TRELLEBORGS KOMMUN Kommunstyrelsen Datum Diarienummer 2013-11-04 KS 2013/516 1 (5) Utredare Mats Åstrand 0410-733618, 0734 422949 mats.astrand@trelleborg.se Utredning Kommunalt parkeringsbolag Ärendebeskrivning

Läs mer

Studentbostäder, restaurang och livsmedelsbutik på Trollbäcksvägen

Studentbostäder, restaurang och livsmedelsbutik på Trollbäcksvägen LAGA KRAFTHANDLING Miljö- och stadsbyggnadsförvaltningen Henrik Svensson, Planarkitekt PLANBESKRIVNING TILLHÖRANDE DETALJPLAN FÖR Studentbostäder, restaurang och livsmedelsbutik på Trollbäcksvägen Hanviken

Läs mer

RENARE STADSLUFT. Ett åtgärdsprogram för att uppfylla miljökvalitetsnormen för kvävedioxid i centrala Skellefteå

RENARE STADSLUFT. Ett åtgärdsprogram för att uppfylla miljökvalitetsnormen för kvävedioxid i centrala Skellefteå RENARE STADSLUFT Ett åtgärdsprogram för att uppfylla miljökvalitetsnormen för kvävedioxid i centrala Skellefteå RENARE STADSLUFT ETT FÖRORD Bakgrund Åtgärdsprogram Nuläget 2009 Mål, renare stadsluft KORTSIKTLIGA

Läs mer

SÄKERHET OCH RISK Räddningstjänst Risker Övrigt

SÄKERHET OCH RISK Räddningstjänst Risker Övrigt SÄKERHET OCH RISK Räddningstjänst Risker Övrigt Säkerhet och risk Räddningstjänst Räddningstjänstens riskanalys Riskinventering finns från 1991. Enligt lagen om skydd mot olyckor skall en risk- och sårbarhetsanalys

Läs mer

Kv. Uttern Kristinehamns kommun, Värmlands län

Kv. Uttern Kristinehamns kommun, Värmlands län Kommunledningsförvaltningen Sofia Elfström, 0550-88543 sofia.elfstrom@kristinehamn.se SAMRÅDSHANDLING Datum 2015-05-04 Referens Sida 1(6) Behovsbedömning Kv. Uttern Kristinehamns kommun, Värmlands län

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING/AVGRÄNSNING av miljökonsekvensbeskrivning

BEHOVSBEDÖMNING/AVGRÄNSNING av miljökonsekvensbeskrivning 2010-09-06 Dnr 2009-0369 BEHOVSBEDÖMNING/AVGRÄNSNING av miljökonsekvensbeskrivning Banken 1, Eksjö stad Eksjö kommun, Jönköpings län Behovsbedömning/Avgränsning Enligt 6 kap. 11 miljöbalken ska kommunen

Läs mer

UPPDRAG. Medborgarnas perspektiv och deras behov av tillgång till grönområden är viktig och då i synnerhet barnens perspektiv.

UPPDRAG. Medborgarnas perspektiv och deras behov av tillgång till grönområden är viktig och då i synnerhet barnens perspektiv. 2013 02 26 GRÖNPLAN UPPDRAG Park- och naturnämnden beslutade 2011-06-21, att ge park- och naturförvaltningen i uppdrag att ta fram en Grönplan för Göteborgs Stad i samverkan med övriga berörda förvaltningar

Läs mer

Bygga nya bostäder i Stångby Dnr 15/79

Bygga nya bostäder i Stångby Dnr 15/79 Tekniska förvaltningen Mark- och exploateringskontoret Byggnation av bostäder i Stångby 1(5) Bygga nya bostäder i Stångby Dnr 15/79 Lunds kommun vill undersöka vilket intresse det finns av att bygga bostäder

Läs mer

Detaljplan för Lagfarten 4 i Lund, Lunds kommun

Detaljplan för Lagfarten 4 i Lund, Lunds kommun PÄ 8/2002a Detaljplan för Lagfarten 4 i Lund, Lunds kommun Upprättad 2008-09-19 Innehåll: Planbeskrivning Genomförandebeskrivning Detaljplanekarta med planbestämmelser och illustration PLANBESKRIVNING

Läs mer

Uppföljning av projektplan för samhällsbyggnadsprojekt 2014-2016 och remiss inför projektplan 2015-2017

Uppföljning av projektplan för samhällsbyggnadsprojekt 2014-2016 och remiss inför projektplan 2015-2017 SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2014-07-25 SN-2014/2852.319 1 (2) HANDLÄGGARE Johan Andersson 08-535 37805 johan.andersson@huddinge.se Socialnämnden Uppföljning

Läs mer

1. Vad vill ni göra under den kommande mandatperioden för att bevara Uppsalas parker och grönområden?

1. Vad vill ni göra under den kommande mandatperioden för att bevara Uppsalas parker och grönområden? Svar från Folkpartiet Grönområden 1. Vad vill ni göra under den kommande mandatperioden för att bevara Uppsalas parker och grönområden? När staden växer och förtätas behövs fler parker, lekplatser och

Läs mer