Analys av sambandet mellan vargtäthet och antalet fårbesättningar
|
|
- Sebastian Lindqvist
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Analys av sambandet mellan vargtäthet och antalet fårbesättningar
2 RAPPORT FRÅN VILTSKADECENTER, SLU
3 Analys av sambandet mellan vargtäthet och antalet fårbesättningar Författare: Jens Frank¹, Linn Svensson¹, Jose Lopez Bao², Andreas Zetterberg¹ Rapport från Viltskadecenter, SLU Utgivare: Viltskadecenter, Institutionen för ekologi, Sveriges Lantbruksuniversitet Utgivningsdatum: Version 1.0 ISBN: Viltskadecenter, Institutionen för ekologi, SLU Framsidan: Karta med en prick för vart och ett av de vargreivr som har berört Sverige under perioden Rapporten kan laddas ned som pdf-dokument från Viltskadecenters webbplats: Den kan även beställas från: Viltskadecenter, SLU, Grimsö forskningsstation, Riddarhyttan ¹ Viltskadecenter, Institutionen för ekologi, Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU ² Grimsö forskningsstation, Institutionen för ekologi, Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU Riddarhyttan
4 Sammanfattning Vi har analyserat sambandet mellan antal vargangrepp på får och variabler som vargtäthet, vargrevirens status, täthet av fårgårdar med och utan rovdjursavvisande stängsel. Av analyserna framgår tydligt att den variabel som uppvisar starkast samband med antalet vargangrepp på får är tätheten av fårgårdar. Tätheten av vargrevir, oavsett status (familjegrupp, par eller ensam stationär), eller andelen fårgårdar som mottagit bidrag till rovdjursavvisande stängsel är inte signifikanta i någon modell. Att det finns varg i ett område där det också finns får är en förutsättning som avgör huruvida det kan ske angrepp eller inte, hur många angrepp som sedan faktiskt inträffar beror av hur många fårbesättningar som finns i området. I dagsläget går det inte att påvisa någon effekt på antalet vargangrepp av bidrag till rovdjursavvisande stängsel. Revir som etableras utanför de 2014/2015 befintliga vargreviren kan i genomsnitt förväntas ha 30% fler vargangrepp på får jämfört med de revir som existerar idag. Om de nya reviren etableras längre söderut i Sverige, förväntas antalet vargangrepp på får öka avsevärt mer. Att med hjälp av bidrag till rovdjursavvisande stängsel reducera antalet angrepp kostar i genomsnitt dubbelt så mycket i de nya reviren jämfört med de befintliga reviren, eftersom de i genomsnitt innehåller det dubbla antalet fårbesättningar. Om de nya reviren etableras längre söderut i Sverige kommer kostnaden att vara avsevärt högre.
5 Inledning Syftet med föreliggande rapport är 1) att analysera sambandet mellan antal vargangrepp på tamdjur och variabler som täthet av vargrevir med olika status, täthet av fårbesättningar och andel besättningar som erhållit bidrag till rovdjursavvisande stängsel i Sverige utanför renskötselområdet och 2) att analysera hur skador på tamdjur påverkas av ökad vargtäthet. Eftersom vargangripna tamdjur domineras kraftigt av får (Frank mfl 2015) har vi valt att fokusera analyserna på vargangrepp på får. Antalet angrepp på andra tamdjur än får renderar en provstorlek som inte tillåter en analys av sambandet mellan antalet angrepp och vargtäthet. De flesta samband som är relevanta för får torde emellertid också vara relevanta för andra tamdjursslag i hägnade besättningar. Material och metoder Antalet vargangrepp på får har hämtats från databasen Rovdjursforum. I databasen registrerar länsstyrelsernas besiktningsmän de besiktningar som utförs då tamdjursägare har rapporterat misstänkta rovdjursangrepp. Vid besiktning av tamdjur och hundar gör besiktningsmannen en bedömning av om döds- eller skadeorsaken är orsakad av ett stort rovdjur. Som ett vargangrepp på får räknas i denna rapport fall där får har skadats eller dödats och besiktningsmannen har bedömt sannolikheten till minst 50% för att rovdjur är orsaken och att varg är den art som mest sannolikt (>50%) orsakat angreppet. Uppgifter om bidrag till rovdjursavvisande stängsel har hämtats från Jordbruksverket för de bidrag som utbetalats till blocklagd mark genom landsbygdsprogrammet och från Rovdjursforum för de bidrag som lämnas från Viltskadeanslaget och som även kan användas på icke blocklagd mark. Antal fårbesättningar och deras koordinater har hämtats från Jordbruksverket. Data över vargrevirens antal, status och utbredning kommer från de inventeringar som utförs av länsstyrelserna och koordineras av Viltskadecenter. Minimiantal vargar är det största antal vargar som spårats vid något tillfälle i reviret under den aktuella säsongen. ArcGIS användes för GIS arbetet. Analyserna har genomförts i två steg, i det första steget har vi lagt ett nät med 50 km x 50 km stora rutor över Sverige. Rutornas storlek är anpassad för att kunna beröras av fler än ett vargrevir och därmed analysera sambandet mellan täthet av vargrevir och antalet vargangrepp på får. För varje 50 km x 50 km ruta har antalet vargrevir (revirets centroid) som berör rutan, antalet vargangrepp på får, antalet fårbesättningar, och andelen fårbesättningar som fått bidrag till rovdjursavvisande stängsel räknats. I det andra steget har vi gjort samma sak fast för respektive vargrevir istället för 50 km x 50 km rutor. Varje år från 2000 till 2014 har analyserats var för sig för alla variabler förutom fårbesättningar. För fårbesättningar har samma dataset använts för alla år. Anledningen är att datat enligt Jordbruksverket är bristfälligt men att det gradvis blivit bättre under de senaste åren. Det saknas dock fortfarande koordinater för ca 30% av alla fårbesättningar i landet. Om vi använt datat för respektive år hade vi grovt underskattat antalet fårbesättningar i landet. För andelen fårbesättningar med rovdjursavvisande stängsel har vi använd det kumulativa värdet för respektive år.
6 Figur 1. Vargrevirens faktiska utbredning kartläggs inte under den ordinarie inventeringen. Vi har därför utgått ifrån de så kallade baspolygoner som används för att särskilja olika vargrevir. Baspolygonerna anger ytan mellan hittade DNA prov av de revirmarkerande djuren i de olika reviren. För att komma närmare de olika revirens verkliga utbredning har vi använt centroiden i baspolygonen och med den som mittpunkt konstruerat en sfärisk yta med en areal som motsvarar ett genomsnittligt vargrevir, dvs ca 800 kvadratkilometer. I figuren ovan syns baspolygonerna som svarta polygoner i de sfäriska ytor som representerar deras antaget faktiska storlek. De största polygonerna härrör från sändarförsedda vargar ger en bättre bild av den faktiska utbredningen av reviret än baspolygonerna. Data från GIS arbetet analyserades sedan med hjälp av General linear mixed models med Poisson fördelning som korrigerar för det stora antalet ytor med noll angrepp.
7 Bayesian Information Criterion (BIC) användes för att välja den model som bäst förutsäger antalet vargangrepp på får (Burnham & Anderson 2010). Vi har också använt viktade AIC (wi) för att avgöra det relativa stödet för respektive model. Viktade AIC värden beräknades med MuMIn paketet i mjukvaran R (Barton 2013). Vi har kontrollerat för överdriven spridning. För att köra modellerna använde vi glmmamdb paketet I R (Skaug et al. 2006). För att undvika att vi påverkar utfallet av analyserna genom att välja ut vilka variabler som ska köras har vi också testat alla kombinationer av variablerna inom ΔAIC <2 från den högst rankade modellen. Viktade AIC värden användes för att ta fram relative Variable Importance weights (RVI) för varje prediktor. Alla statistiska analyser gjordes i R (R Core Team 2015).
8 Figur 2. Varje punkt på kartan representerar ett dokumenterat vargangrepp på får under perioden
9 Figur 3. Varje punkt på kartan representerar en fårbesättning. Data från Jordbruksverket 2015.
10 Figur 4. Varje punkt på kartan representerar en fårbesättning som mottagit bidrag till rovdjursavvisande stängsel under perioden Data från Rovdjursforum och Jordbruksverket 2015.
11 Resultat Resultat för skalan 50 km x 50 km rutor De rutor som innehöll minst kvadratkilometer svensk landterräng, dvs de låg till största delen inom Sveriges gränser och dessutom på land användes i analysen. I dessa rutor räknades för vart och ett av åren antalet vargangrepp på får, antalet fårbesättningar, andelen fårbesättningar som mottagit bidrag till rovdjursavvisande stängsel och antalet vargrevir som berörde rutan. Den totala provstorleken är Vad som tydligt framgår i tabellerna 1,2 och 3 är att den variabel som uppvisar ett starkt samband med antalet vargangrepp på får är tätheten av fårgårdar. Tätheten av vargrevir, oavsett status (familjegrupp, par eller ensam stationär), eller andelen fårgårdar som mottagit bidrag till rovdjursavvisande stängsel är inte signifikanta i någon modell. Tabell 1. Jämförelse av konkurrerande modeller byggda för att undersöka sambandet mellan antalet angrepp på får, tätheten av vargrevir, och tätheten av fårgårdar med och utan bidrag till rovdjursavvisande stängsel. Den rutstorlek som använts är 50 km x 50 km (n=1800). Modellerna är rankade från lägsta BIC värde (bäst modell) till högsta. KONKURRERANDE MODELLER BIC BICc w i Täthet av fårgårdar Alla variabler Nollmodel Andel fårgårdar som fått bidrag till stängsel Vargrevir (Familjegrupp + Par + ensamma stationära) Tabell 2. Model averaged coefficient estimat (Estimate), justerade standard error (Adjusted SE), level of significance and relative variable importance weight (RIV) for the variables included in the selected candidate models (models with ΔAIC < 2) explaining the relationship between farms and wolf status related factors and the number of sheep attacks in Sweden at the spatial scale of 50 x 50 km. VARIABEL ESTIMAT JUSTERAT SE P RIV (Intercept) Täthet av fårgårdar < Familjegrupper n.s Par n.s Ensamma stationära n.s Andel fårgårdar som fått bidrag till stängsel n.s. 0.33
12 Tabell 3. Parameterestimat (± SE) för den modell som bäst förklarar sambandet antalet angrepp på får, tätheten av vargrevir, och tätheten av fårgårdar med och utan bidrag till rovdjursavvisande stängsel. Parametrisk koefficient Estimat SE Pr(> z ) Intercept Täthet av fårgårdar *** Så kallad Bayesian Model Averaging bekräftade att tätheten av fårgårdar är starkare korrelerad med antalet vargangrepp på får än de övriga variablerna. Nio olika kombinationer hade ΔAIC < 2 och tätheten av fårgårdar var den enda variabel som hade en signifikant effekt. Resultat för skalan vargrevir I analysen har använts 141 unika revir för familjegrupper och par, samt 59 övriga stationära vargar som haft minst 85% av sin area i Sverige. I vart och ett av dessa revir har vi för varje år som reviret existerat räknat antalet vargangrepp på får, antalet fårbesättningar, andel fårbesättningar som mottagit bidrag till rovdjursavvisande stängsel, status i reviret (familjegrupp, par, övrig stationär), samt om reproduktion skett i reviret det givna året. Den modell som bäst förutsäger antalet vargangrepp på får på revirnivå är den modell som innehåller alla variabler. Tabell 4. Jämförelse av konkurrerande modeller byggda för att undersöka sambandet mellan antalet angrepp på får, tätheten av fårgårdar med och utan bidrag till rovdjursavvisande stängsel, vargrevirets status och minimiantalet vargar i reviret. Den enhet som används är vargrevir enligt figur 1. Modellerna är rankade från lägsta BIC värde (bäst modell) till högsta. KONKURRERANDE MODELLER BIC BICc w i Alla variabler Status i reviret (Familjegrupp + Par + ensamma stationära) Föryngring i reviret Täthet av fårgårdar Nollmodel Min. antal vargar i reviret Andel fårgårdar som fått bidrag till stängsel
13 Tabell 5. Parameterestimat (± SE) för den modell som bäst förklarar sambandet antalet angrepp på får, tätheten av fårgårdar med och utan bidrag till rovdjursavvisande stängsel, min. antal vargar i reviret, och social status i reviret. Parametrisk koefficient Estimat SE Pr(> z ) Intercept Täthet av fårgårdar *** Min. antal vargar i reviret *** Föryngring i reviret *** Andel fårgårdar som fått bidrag till stängsel Familjegrupp *** Par *** Tabell 6. Model averaged coefficient estimat (Estimate), justerade standard error (Adjusted SE), level of significance and relative variable importance weight (RIV) för variablerna i selekterade modeller (modeller med ΔAIC < 2) som beskriver sambandet mellan antalet angrepp på får, tätheten av fårgårdar med och utan bidrag till rovdjursavvisande stängsel, min. antal vargar i reviret, och social status i reviret. VARIABEL ESTIMAT JUSTERAT SE P RIV (Intercept) Täthet av fårgårdar < Min. antal vargar i reviret < Föryngring i reviret < Familjegrupp < Par <0.01 Andel fårgårdar som fått bidrag till stängsel n.s I vargreviren har 21,5% av fårgårdarna mottagit bidrag till rovdjursavvisande stängsel, jämfört med 4,5% av fårgårdarna i övriga delar av Sverige utanför renskötselområdet. Observera att det inte innebär att 21,5% respektive 4,5% av besättningarna har rovdjursavvisande stängsel runt alla sina fållor.
14 Diskussion Vargtäthet och antal angrepp på får Vargar är revirhävdande, och den enhet som vargförekomst inventeras på är i Sverige vargrevir. Det innebär att ett mått på vargtäthet är mer relevant om enheten är vargrevir än antalet vargindivider. För att kunna uttala oss om sambandet mellan täthet av vargrevir och antalet vargangrepp på får behövde analysen göras på en skala som arealsmässigt är större än ett genomsnittligt vargrevir. Vi valde 50 km x 50 km stor rutor. För att ett vargangrepp på får ska kunna inträffa krävs att minst ett får och minst en varg befinner sig på samma plats vid samma tidpunkt. Tätheten av fårgårdar, oavsett tätheten av vargrevir i 50 km x 50 km rutan, var ändå den variabel som uppvisade den överlägset starkaste korrelationen med antalet vargangripna får. Att det finns varg i ett område är en förutsättning som avgör huruvida det kan ske angrepp eller inte, hur många angrepp som sedan faktiskt sker beror av hur många fårbesättningar som finns i området. Den bakomliggande orsaken till detta samband är sannolikt att vargar i Sverige inte har får som en betydande bytesresurs. I det område där vi har de flesta vargreviren inträffar 0 till 2 vargangrepp på får per år. Det högst begränsade energiintaget från dessa angrepp indikerar att vargangreppen på får mer är resultatet av slumpmässiga angrepp än ett riktat sökande efter bytesdjur. Ju fler fårbesättningar i området desto oftare kommer vargar och får vara i varandras närhet och desto större blir sannolikheten för att ett angrepp ska inträffa. Fördelningen av vargangrepp i figur åskådliggör på ett tydligt sätt sambandet, eftersom en relativt stor andel av vargangreppen finns i Götaland trots att antalet vargar där är relativt litet. Antalet fårbesättningar är dock relativt stort, vilket åskådliggörs i figur 2. Vargtätheten i sig påverkar således inte antalet förväntade angrepp, vilket är rimligt. Det finns inget skäl till varför vargangrepp på får i ett revir skulle påverkas av om det ligger fler eller färre revir i den landsänden. Då vi upprepade samma analyser fast på revirnivå förändrades resultaten något. Antalet fårgårdar i vargreviret var fortfarande signifikant korrelerade med antalet vargangrepp. Intressant nog innehöll den modell som bäst förutsäger antalet vargangrepp på får alla variabler. Andelen fårgårdar som fått bidrag till rovdjursavvisande stängsel var en variabel som hade liten eller ingen påverkan på antalet angrepp i vargreviren. Detta är inte detsamma som att rovdjursavvisande stängsel saknar effekt. För att på ett korrekt sätt kunna uttala sig om effekten av rovdjursavvisande stängsel behövs ett annat upplägg. Här har vi använt andelen fårgårdar som fått bidrag, även om 100% av fårgårdarna i ett revir hade fått bidrag så innebär inte det att ens flertalet fårhagar har rovdjursavvisande stängsel. De flesta fårgårdar har avsevärt fler hagar än en och bidraget till rovdjursavvisande stängsel räcker sällan till alla hagarna. Det negativa sambandet mellan antalet vargar i reviret och antalet angrepp, dvs ju fler vargar i reviret desto färre angrepp är svårare att förklara. I studier från Nordamerika har det spekulerats i att förändringar i gruppsammansättning kan leda till fler angrepp på tamdjur (Wielgus & Peebles 2014). I dessa studier har det liksom i föreliggande rapport varit fråga om korrelationer där det är svårt att avgöra vad som är orsak och vad som är verkan. Att fler vargar i reviret skulle leda till färre angrepp kan lika gärna vara resultatet av att antalet vargar i reviren är korrelerat med geografisk belägenhet. I
15 Sverige minskar antalet dagar med bra spårförhållanden ju längre söderut man kommer. För fårgårdar gäller det omvända förhållandet, de blir fler och fler ju längre söderut man kommer, och därmed blir även det förväntade antalet vargangrepp på får högre i revir som etablerats där. Med andra ord; i trakter där snötäcket är mindre pålitligt blir siffran för min. antalet vargar ofta lägre, dessvärre är det i samma områden som vi förväntar oss fler vargangrepp på får eftersom vi har höga tätheter av fårbesättningar där. Konsekvenser för den geografiska fördelningen av varg i Sverige Antalet vargrevir spelar ingen roll för antalet vargangrepp på får i de respektive reviren, det gör däremot antalet fårbesättningar i reviren. Var i landet vargreviren etableras får därför stor betydelse för antalet förväntade vargangrepp. Utifrån modellerna ovan kan vi göra en uppsättning mycket enkla scenarier för att illustrera sambandet mellan etablering av vargrevir och antalet fårbesättningar i det område där reviret etableras. Det standardiserade parameterestimatet för täthet av fårbesättningar i tabell 6 är 0.290, det innebär att då antalet fårbesättningar i vargreviren fördubblas så ökar det förväntade antalet vargangrepp på får med ungefär 30%. I de polygoner som representerar vargreviren finns i genomsnitt 24,2 fårbesättningar, att jämföra med 46,8 i övriga Sverige utanför renskötselområdet. Om vi utgår från 2014 års geografiska fördelning och antal vargrevir och tänker oss att vi minskar den regionala tätheten av vargrevir genom att med t ex jakt avlägsna 10% av de befintliga reviren på samma gång som vi kan konstatera att motsvarande antal nya revir har etablerats i Sverige utanför renskötselområdet så kommer det innebära att antalet vargangripna får ökar med minst 12 stycken, dvs från 391 stycken till 403 stycken. Om andelen av de befintliga reviren som avlägsnas och byts ut mot motsvarande antal revir i andra delar av Sverige ökar till 30% eller 50% ökar det förväntade antalet angripna får från 391 stycken till 427 respektive 451 stycken. Att med hjälp av bidrag till rovdjursavvisande stängsel reducera antalet angrepp kostar i genomsnitt dubbelt så mycket i de nya reviren jämfört med de befintliga reviren, eftersom de i genomsnittliga innehåller det dubbla antalet fårbesättningar. Ovanstående scenarier för det förväntade antalet vargangrepp på får i revir utanför det befintliga kärnområdet för varg, och kostnaderna för att med hjälp av bidrag till rovdjursavvisande stängsel reducera antalet angrepp bygger på ett framräknat genomsnitt för tätheten av fårbesättningar i områden som ligger utanför renskötselområdet och idag inte berörs av ett vargrevir. Det inbegriper således områden utan dokumenterade revir i varglän som Dalarna, Värmland och Gävleborg. Om nya revir i först hand förväntas etablera sig söder om dessa så innebär det att de etableras i områden med ännu högre tätheter av fårbesättningar och att det förväntade antalet angrepp är avsevärt större än de ovan redovisade siffrorna. Detsamma gäller kostnaderna för att med hjälp av bidrag till rovdjursavvisande stängsel reducera skadorna och kunna nå Naturvårdsverkets mål om en genomsnittlig minskning med 10% fram till år Exakt hur många angrepp som kan förväntas och kostnaden för att med bidrag till rovdjursavvisande stängsel reducera angreppen till en given nivå beror till största delen på tätheten av fårbesättningar i området. Hur vanligt det kommer vara med vargetableringar i mycket fårtäta områden och hur bidrag till rovdjursavvisande
16 stängsel ska riktas för att uppnå maximal effekt bestäms i huvudsak av vilka kriterier för skyddsjakt på varg som kommer att användas. Statiska kriterier som t ex att bevilja 30% skiftning 10% skiftning 50% skiftning Figur 5. Med utgångspunkt i 2014 års geografiska fördelning och antal vargrevir skulle en skiftning av 10% av de befintliga reviren från sin nuvarande belägenhet till en ny slumpmässigt vald plats utanför renskötselområdet i genomsnitt resultera i att antalet vargangripna får ökar med minst 12 stycken, dvs från 391 stycken till 403 stycken. Om andelen av de befintliga reviren som avlägsnas och byts ut mot motsvarande antal revir i andra delar av Sverige ökar till 30% eller 50% ökar det förväntade antalet angripna får från 391 stycken till 427 respektive 451 stycken. skyddsjakt efter 4 angrepp i samma revir samma säsong oavsett antal fårbesättningar i reviret leder till att vargar i områden med hög täthet av fårbesättningar avlivas i större utsträckning än vargar i områden med låg täthet av fårbesättningar. I förlängningen leder statiska kriterier till att sannolikheten för att vargrevir etableras och överlever i områden med hög täthet av fårbesättningar blir låg, medan den blir högre i områden med låg täthet av fårbesättningar. Om kriterier för skyddsjakt är dynamiska, dvs korrigeras för tätheten av fårbesättningar och baseras på risken för respektive fårbesättning att drabbas av ett angrepp, leder det till att sannolikheten för skyddsjakt
17 är lika stor i alla delar av landet. I praktiken innebär det att kriteriet för skyddsjakt skulle börja på ett eller två angrepp i revir med låg täthet av fårgårdar och gradvis högre för revir med stigande fårtätheter. Slutmålet kan vara detsamma oavsett vilken av modellerna för skyddsjaktskriterier som används, det är dock viktigt att inse att hur modellen för skyddsjaktskriterier används kommer att påverka utfallet av bidrag till rovdjursavvisande stängsel och vice versa. Att t ex använda statiska kriterier för skyddsjakt och samtidigt ge fårbesättningar i områden med hög täthet av fårbesättningar bidrag till rovdjursavvisande stängsel kommer att reducera effekten av bidragen eftersom de vargar som etablerar sig där i de flesta fall ändå kommer att bli föremål för skyddsjakt.
18 Referenser Barton, K. (2013) MuMIn: multi-model inference. R package version Burnham KP, Anderson D. (2010) Model Selection and Multi-model Inference: A Practical Information-Theoretic Approach. Springer Verlag, New York, 514 pp. Fournier D.A., Skaug H.J., Ancheta J., Ianelli J., Magnusson A., Maunder M., Nielsen A. & Sibert J. (2012) AD Model Builder: using automatic differentiation for statistical inference of highly parameterized complex nonlinear models. Optimization Methods and Software, 27: Frank J, Ma nsson J, Svensson L, Levin M, Ho glund L. (2015) Viltskadestatistik Skador av fredat vilt pa tamdjur, hundar och gro da. Rapport fra n Viltskadecenter, SLU R core team (2015) R: a language and environment for statistical computing. Version R Foundation for Statistical Computing, Vienna, Austria. Skaug H, Fournier D, Nielsen A. (2006) glmmadmb: Generalized linear mixed models using AD Model Builder. Available:
19 Viltskadecenter (VSC) är ett nationellt kunskapscentrum rörande skador på egendom orsakade av vilt och inventering av stora rovdjur. VSC fungerar som ett servicecentrum för myndigheter, organisationer, djurägare, markägare och allmänhet i dessa frågor. VSC arbetar på uppdrag av Naturvårdsverket sedan 1996 och tillhör institutionen för ekologi vid SLU, Sveriges Lantbruksuniversitet. Viltskadecenter, Grimsö Forskningsstation, Riddarhyttan
Jens Frank, Linn Svensson, José Lopez Bao och Andreas Zetterberg
Analys av sambandet mellan vargtäthet och antal fårbesättningar Jens Frank, Linn Svensson, José Lopez Bao och Andreas Zetterberg RAPPORT FRÅN VILTSKADECENTER, SLU 2015-6 ANALYS AV SAMBANDET MELLAN VARGTÄTHET
Läs merViltskadestatistik 2009
Viltskadestatistik 2009 Skador av fredat vilt på tamdjur, hundar och gröda STATISTIK OCH PROGNOSER FRÅN VILTSKADECENTER 2010-1 Innehåll Inledning...2 Delområden i statistiken...3 Rovdjursforum... 4 1.
Läs merRovdjur & tamdjur. Dokumentation 20 november 2015
Rovdjur & tamdjur Dokumentation 20 november 2015 Seminariet syftade till att förmedla nyheter inom ämnet tamdjurshållning i områden med stora rovdjur. Totalt deltog cirka 50 personer med representation
Läs merSlutgiltiga resultat från inventeringar av lodjur i Sverige 2007/08
Slutgiltiga resultat från inventeringar av lodjur i Sverige 2007/08 Nationell sammanställning över länsstyrelsernas resultat från inventeringar av lodjur. Version 1.1 2 Innehåll Versioner...3 1. Inledning...4
Läs merVarg i Sverige vintern 2006/2007
Varg i Sverige vintern 2006/2007 statusrapport Åke Aronson och Linn Svensson Innehåll Versioner av Varg i Sverige vintern 2006/07 2 Inledning 3 Metodik 3 Resultat 3 Föryngringar 3 Familjegrupper 4 Revirmarkerande
Läs merBeskattningsmodell för varg
Beskattningsmodell för varg 2018 Prognoser för vargstammen 2018 vid olika beskattningsnivåer RAPPORT FRÅN VILTSKADECENTER, SLU 2017-1 Beskattningsmodell för varg 2018 Författare: Jens Frank Rapport från
Läs merViltskadestatistik 2010
Viltskadestatistik 2010 Skador av fredat vilt på tamdjur, hundar och gröda RAPPORT FRÅN VILTSKADECENTER 2011-1 Innehåll Inledning...2 Delområden i statistiken... 3 Rovdjursforum... 4 1. Tamdjur...5 Om
Läs merVarg i Sverige vintern 2004/2005 preliminär statusrapport
Varg i Sverige vintern 2004/2005 preliminär statusrapport Foto: Åke Aronson Innehåll Versioner av Varg i Sverige vintern 2004/05 1 Inledning 2 Beståndsstatus vintern 2004/05 2 Föryngringar 2 Familjegrupper
Läs merVarg i Sverige vintern 2004/2005. statusrapport
Varg i Sverige vintern 2004/2005 statusrapport Innehåll Versioner av Varg i Sverige vintern 2004/05 1 Inledning 2 Beståndsstatus vintern 2004/05 2 Föryngringar 2 Familjegrupper 3 Revirmarkerande par 4
Läs merVarg i Sverige vintern 2011/12
Varg i Sverige vintern 2011/12 Preliminär statusrapport Nationell redovisning av resultat från inventering av stationär förekomst av varg i Sverige. INVENTERINGSRAPPORT FRÅN VILTSKADECENTER 2012-2 Versioner
Läs merRapporten kan laddas ned som pdf-dokument från Viltskadecenters webbplats.
Viltskadestatistik 2015 Skador av fredat vilt på tamdjur, hundar och gröda RAPPORT FRÅN VILTSKADECENTER, SLU 2016-1 VILTSKADESTATISTIK 2015 Skador av fredat vilt på tamdjur, hundar och gröda Rapport från
Läs merINVENTERING STORA ROVDJUR
FAKTABLAD VARG INVENTERINGSMETODIK OKTOBER 2014 INVENTERING STORA ROVDJUR METODIK VARG: Gruppering och särskiljning av observationer och revir Detta faktablad Varg: Gruppering och särskiljning av observationer
Läs merPrioritering av förebyggande åtgärder vid rovdjursangrepp
2014-03-17 Prioritering av förebyggande åtgärder vid rovdjursangrepp Naturvårdsverket har tagit fram en vägledning för prioritering av förebyggande åtgärder vid rovdjursangrepp i särskilt tamdjurstäta
Läs merINVENTERING STORA ROVDJUR
FAKTABLAD VARG INVENTERINGSMETODIK OKTOBER 2014 INVENTERING STORA ROVDJUR METODIK VARG: Barmarksinventering Detta faktablad VARG: Barmarksinventering inom Nasjonalt overvåknings program for rovvilt (www.rovdata.no)
Läs merLägesrapport från inventeringen av stora rovdjur samt licensjakt på varg 2015-02-19
1 (7) Djurskydd & Vilt Maria Falkevik 010-2247235 Lägesrapport från inventeringen av stora rovdjur samt licensjakt på varg 2015-02-19 Inventeringen av stora rovdjur pågår för fullt i Värmland för tillfället.
Läs merViltskadestatistik 2010 Skador av fredat vilt på tamdjur och hundar
Viltskadestatistik 2010 Skador av fredat vilt på tamdjur och hundar STATISTIK OCH PROGNOSER FRÅN VILTSKADECENTER 20101 Innehåll Inledning... 2! Delområden i statistiken... 3! Rovdjursforum... 4! 1. Tamdjur...
Läs merViltskadestatistik 2013 Skador av fredat vilt på tamdjur, hundar och gröda
Viltskadestatistik 2013 Skador av fredat vilt på tamdjur, hundar och gröda RAPPORT FRÅN VILTSKADECENTER, SLU 2014-1 Versioner av Viltskadestatistik 2013 Version 1.0 Utgivningsdatum 2014-02-17 Förändring
Läs merAnteckningar från mötet om varg i Bullaren 27 mars 2012
Anteckningar från mötet om varg i Bullaren 27 mars 2012 Deltagare från Länsstyrelsen: Anita Bergstedt-Söderström, rovdjursansvarig Mia Bisther, rovdjurshandläggare och spårare Lisa Karnfält, handläggare
Läs merFörsta test av användbarheten hos Protectors väst för att skydda jakthundar mot varg
Första test av användbarheten hos Protectors väst för att skydda jakthundar mot varg Jens Karlsson RAPPORT FRÅN VILTSKADECENTER TAMDJUR/ROVDJUR 2009-1 Innehåll Inledning... 2 Ras och kön på de hundar som
Läs merViltskadestatistik 2012
Viltskadestatistik 2012 Skador av fredat vilt på tamdjur, hundar och gröda RAPPORT FRÅN VILTSKADECENTER 2013-1 Innehåll Inledning... 2 Delområden i statistiken... 3 Rovdjursforum... 3 1. Tamdjur... 4 Om
Läs merRovdjur. i Västra Götalands län. Nr 2 /2015. Nyhetsbrev om rovdjur från Länsstyrelsen i Västra Götalands län
Rovdjur i Västra Götalands län Nyhetsbrev om rovdjur från Länsstyrelsen i Västra Götalands län Nr 2 /2015 Järvspår i Västra Götaland 2015. Foto: Gillis Persson Kontakter Spårare och besiktningmän Bengtsfors
Läs merNaturvårdsverkets författningssamling
Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd om bidrag och ersättningar för viltskador enligt 11 och 12 viltskadeförordningen (2001:724); NFS 2008:16
Läs merSamråd om licensjakt efter varg 2014
YTTRANDE 1 (5) Djurskydd & Vilt Maria Falkevik 010-2247235 Naturvårdsverket Samråd om licensjakt efter varg 2014 Bakgrund Naturvårdsveket har gett Länsstyrelsen tillfälle att yttra sig över utformningen
Läs merVägledning för prioritering av förebyggande åtgärder vid rovdjursangrepp i särskilt tamdjurstäta områden
1 (21) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Christina Rappe christina.rappe @naturvardsverket.se REMISS 2011-03-02 Dnr 429-181-10 Sändlista Vägledning för prioritering av förebyggande åtgärder vid rovdjursangrepp
Läs merUndersökning av tamdjursägares upplevelse av rovdjursangrepp - med fokus på sekundära skador
Undersökning av tamdjursägares upplevelse av rovdjursangrepp - med fokus på sekundära skador Bakgrund och metod Tamdjursägare som drabbas av rovdjurangrepp upplever av naturliga skäl ofta situationen som
Läs merViltskadestatistik 2012
Viltskadestatistik 2012 Skador av fredat vilt på tamdjur, hundar och gröda RAPPORT FRÅN VILTSKADECENTER 2013-1 Innehåll Inledning 1 Skador på tamdjur 2 Rovdjursangrepp på tamdjur 3 Vargangrepp på tamdjur
Läs merAnsökan om skyddsjakt efter varg i Rialareviret, Stockholms län
1 (5) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY VÄRDS Ä VERKET Per Risberg Tel: 010-698 17 34 Per.Risberg (Snaturvardsverket.se BESLUT 2011-06-15 Ärendenr: NV-03455-11 Claes Bäck Hödervägen 12 184 52 ÖSTERSKÄR
Läs merVargangrepp på tamdjur och hundar. I vilka delar av Sverige blir konflikten störst? Jens Karlsson, Peter Jaxgård, Maria Levin, Inga Ängsteg
Vargangrepp på tamdjur och hundar I vilka delar av Sverige blir konflikten störst? Jens Karlsson, Peter Jaxgård, Maria Levin, Inga Ängsteg Vargangrepp på tamdjur och hundar 1 2 Vargangrepp på tamdjur och
Läs merViltskadestatistik 2005
Viltskadestatistik 2005 VERSIONER AV VILTSKADESTATISTIK 2005...2 INLEDNING...3 DELOMRÅDEN I STATISTIKEN...4 ROVDJURSFORUM...5 RENSKÖTSELOMRÅDET...6 OM STATISTIKEN...6 TAMDJUR...7 OM STATISTIKEN...7 BEVILJADE
Läs merRovdjurspolicy för Naturskyddsföreningen i Uppsala län 1
Rovdjurspolicy för Naturskyddsföreningen i Uppsala län 1 Bakgrund till rovdjurspolicy för Naturskyddsföreningen i Uppsala län Denna policy ska ses som ett stöd för föreningens medlemmar vid arbete med
Läs merROVBASE. Manual Registrera observation. Version 1.5 2016-01-08
ROVBASE Manual Registrera observation Version 1.5 2016-01-08 Innehåll Förord 3 Logga in 4 Steg 1: Starta registrering av en rovdjursobservation 5 Steg 2: Fyll i uppgifter på alla flikar 6 Antal djur och
Läs merSkyddsjakt på varg i Forshyttan, Filipstads kommun, Värmlands län. Beslutet gäller under tiden från och med den 20 juni till och med den 31 juli 2012.
2012-06-19 9 218-3983-2012 1(5) Djurskydd & Vilt Lars Furuholm Skyddsjakt på varg i Forshyttan, Filipstads kommun, Värmlands län Beslut Länsstyrelsen i Värmlands län beslutar att ge tillstånd till skyddsjakt
Läs merInstruktion extra inventering varg vintern
Viltskadecenter. INSTRUKTION LÄNSSTYRELSERNA 2017-10-16 Även i år ska länsstyrelserna och Svenska Jägareförbundet tillsammans göra en extra insats i samband med den årliga vinterinventeringen av varg.
Läs merINVENTERINGSRAPPORT FRÅN VILTSKADECENTER
Resultat från inventering av lodjur i Sverige vintern 2012/2013 Slutgiltig nationell sammanställning över länsstyrelsernas resultat från inventeringar av lodjur. INVENTERINGSRAPPORT FRÅN VILTSKADECENTER
Läs merKronviltprojektet i Kolmården
Kronviltprojektet i Kolmården Lägesrapport 2008 Grimsö Forskningsstation Institutionen för ekologi, SLU 730 91 Riddarhyttan E-post: Anders.Jarnemo@ekol.slu.se Telefon: 070-5733274 Kronviltprojektet i Kolmården
Läs merskapat bristande förtroende för politiken och förvaltning.
2009-05-28 Miljödepartementet Politiska staben PM: Sammanfattande del av propositionen En ny rovdjursförvaltning Sverige ska ha livskraftiga stammar av björn, varg, järv, lodjur och kungsörn och varje
Läs merViltskadestatistik 2005
Viltskadestatistik 2005 VERSIONER AV VILTSKADESTATISTIK 2005...2 INLEDNING...3 DELOMRÅDEN I STATISTIKEN...4 ROVDJURSFORUM...5 RENSKÖTSELOMRÅDET...6 OM STATISTIKEN...6 TAMDJUR...7 OM STATISTIKEN...7 BEVILJADE
Läs merViltskadestatistik 2007
Viltskadestatistik 2007 VERSIONER AV VILTSKADESTATISTIK 2007...2 INLEDNING...3 DELOMRÅDEN I STATISTIKEN...4 ROVDJURSFORUM...5 TAMDJUR...7 OM STATISTIKEN...7 BEVILJADE BIDRAG OCH ERSÄTTNINGAR 2007...7 SKADOR
Läs merViltskadestatistik 2006
Viltskadestatistik 2006 VERSIONER AV VILTSKADESTATISTIK 2006...2 INLEDNING...3 DELOMRÅDEN I STATISTIKEN...4 ROVDJURSFORUM...5 RENSKÖTSELOMRÅDET...7 TAMDJUR...8 OM STATISTIKEN...8 BEVILJADE BIDRAG OCH ERSÄTTNINGAR
Läs merMisslyckade angrepp av granbarkborrar - Slutrapport
Misslyckade angrepp av granbarkborrar - Slutrapport Niklas Björklund & Bo Långström Institutionen för Ekologi, SLU. Bakgrund En pilotstudie år 2008 visade att misslyckade angrepp av granbarkborre förekommer
Läs merResultat från inventeringar av björn i Sverige 2005 Sammanställning från Rovdjursforum
Resultat från inventeringar av björn i Sverige 2005 Sammanställning från Rovdjursforum 2 Innehåll 1. INLEDNING...4 2. METODER...4 2.1. ORGANISATION...4 2.2. ROVDJURSFORUM...5 3. RESULTAT...5 Utgivningsdatum:
Läs merDOM 2016-05-24 Meddelad i Stockholm
Avdelning 30 2016-05-24 Meddelad i Stockholm Mål nr 9000-16, 9193-16, 9459-16 och 9460-16 1 KLAGANDE 1. Wolf Association Sweden, 802454-4846 c/o Per Dunberg Mälarvarvsbacken 14 117 33 Stockholm 2. Svenska
Läs merLicensjakt varg 2011. DNA-analyser och inventeringsdata.
Licensjakt varg 2011. DNA-analyser och inventeringsdata. Uppdragsrapport till Naturvårdsverket RAPPORT FRÅN VILTSKADECENTER 2011-2 Detta är version 1.0 av Licensjakt varg 2011. DNA-analyser och inventeringsdata.
Läs merNaturvårdsverkets författningssamling
Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd (2007:10) om inventering av björn, varg, järv, lodjur och kungsörn; beslutade den xx 2014 NFS 201 Utkom
Läs merUppgift 1. Deskripitiv statistik. Lön
Uppgift 1 Deskripitiv statistik Lön Variabeln Lön är en kvotvariabel, även om vi knappast kommer att uppleva några negativa värden. Det är sannolikt vår intressantaste variabel i undersökningen, och mot
Läs merKursprogram 2012. Kurser för människor för rovdjur!
Kursprogram 2012 Kurser för människor för rovdjur! Elstängsel för att förebygga angrepp från stora rovdjur Kursbeskrivning Denna tvådagarskurs genomförs i samarbete med Viltskadecenter på plats i Grimsö.
Läs merViltskadestatistik 2003
Viltskadestatistik 2003 Version 1.1 VERSIONER AV VILTSKADESTATISTIK 2003... 3 INLEDNING... 4 DELOMRÅDEN I STATISTIKEN... 5 ROVDJURSFORUM... 7 TAMDJUR... 7 OM STATISTIKEN... 7 BEVILJADE BIDRAG OCH ERSÄTTNINGAR
Läs merINVENTERING STORA ROVDJUR
FAKTABLAD ROVDJUR INVENTERINGSMETODIK OKTOBER 2014 INVENTERING STORA ROVDJUR METODIK ROVDJUR: Allmänhetens medverkan i inventeringen Detta faktablad Varg: Allmänhetens medverkan i inventeringen inom Nasjonalt
Läs merFAKTABLAD Allmänhetens observationer av stora rovdjur
1(5) FAKTABLAD Allmänhetens observationer av stora rovdjur Detta faktablad Allmänhetens observationer av stora rovdjur inom Naturvårdsverkets metodik för inventering av stora rovdjur i Sverige (www.naturvardsverket.se)
Läs merSkrivelse med anledning av ansökan om skyddsjakt på varg i sex vargrevir
Naturvårdsverket 106 48 STOCKHOLM 2008-12-11 Skrivelse med anledning av ansökan om skyddsjakt på varg i sex vargrevir I en hemställan daterad den 30 oktober 2008 ansöker Svenska Jägareförbundet (SJF) om
Läs merInventering av stora rovdjur i Örebro län
LÄNSSTYRELSEN I ÖREBRO LÄN Inventering av stora rovdjur i Örebro län En sammanställning av inventeringssäsongen 2014/15 Publ nr: 2015:25 Titel: Inventering av stora rovdjur i Örebro län en sammanställning
Läs merTamdjur och rovdjur, går det ihop? Inga Ahlqvist, Jens Karlsson, Maria Levin. Viltskadecenter
Tamdjur och rovdjur, går det ihop? Inga Ahlqvist, Jens Karlsson, Maria Levin. Viltskadecenter 1 Innehåll Inledning 3 Viltskadecenter 3 Allmän lagstiftning om stora rovdjur 4 Konventioner och direktiv 4
Läs merAnsökan om skyddsjakt efter björn i Mala sameby
Västerbotten Datum 2012-05-07 Ärendebeteckning 218-3758-2012 Arkivbeteckning 1(8) Mala Sameby Börje Stenlund Släppträsk 11 930 70 MALA Ansökan om skyddsjakt efter björn i Mala sameby Länsstyrelsen beslutar
Läs merProjekt: Älgjakt och rovdjursförvaltning
Projekt: Älgjakt och rovdjursförvaltning Ett samarbete mellan myndigheter och Svenska Jägareförbundet i syfte att: Sprida kunskap om hur vargen påverkar älgstammen och jakten, lokalt och nationellt. Skapa
Läs merBeslut om skyddsjakt efter varg i Gävleborgs län. Beslut Naturvårdsverket avslår ansökan om skyddsjakt efter två vargar.
1(6) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Hamplin, Göte Tel: 010-698 13 16 gote.hamplin @naturvardsverket.se BESLUT 2014-03-24 Ärendenr: NV-01856-14 Ockelbo kommun 816 80 Ockelbo Beslut om skyddsjakt
Läs merResultat från inventeringar av järv i Sverige 2004
Resultat från inventeringar av järv i Sverige 2004 Version 1.1 Innehåll VERSIONER...2 1. INLEDNING...3 2. METOD...3 2.1. ORGANISATION...3 2.2. ROVDJURSFORUM...4 3. RESULTAT...4 Versioner Detta är version
Läs merDekomponering av löneskillnader
Lönebildningsrapporten 2013 133 FÖRDJUPNING Dekomponering av löneskillnader Den här fördjupningen ger en detaljerad beskrivning av dekomponeringen av skillnader i genomsnittlig lön. Först beskrivs metoden
Läs merEkonyheterna och Morgoneko, P3 och P1, 2013-12-05, kl. 4.00 och 9.00, inslag om angrepp på får; fråga om opartiskhet och saklighet
1/5 BESLUT 2014-05-26 Dnr: 13/02873 SAKEN Ekonyheterna och Morgoneko, P3 och P1, 2013-12-05, kl. 4.00 och 9.00, inslag om angrepp på får; fråga om opartiskhet och saklighet BESLUT Inslagen frias. Granskningsnämnden
Läs merVersion 1.0 Utgivningsdatum Förändring
Version 1.0 Utgivningsdatum 2011-06-08 Förändring Rapporten är skriven av Viltskadecenter som har Naturvårdsverkets uppdrag att årligen sammanställa länsstyrelsernas resultat från inventeringen av kungsörn.
Läs merBJÖRNSPILLNING. - insamling till DNA-analyser
BJÖRNSPILLNING - insamling till DNA-analyser Innehåll Inventering av björn 3 DNA-analys 4 Insamling av björnspillning och hår 5 Spårtecken av björn 6 Björnhår 7 Säsongsvariation av björnspillning 8 Köttspillningar
Läs merResultat från inventeringar av lodjur i Sverige 2003/04
Resultat från inventeringar av lodjur i Sverige 2003/04 Version 1.2 2 Innehåll VERSIONER...3 1. INLEDNING...4 2. METODER...4 2.1. ORGANISATION...5 2.2. ROVDJURSFORUM...5 3. RESULTAT...5 4. HUR MÅNGA LODJUR
Läs merWorking Paper Series
Working Paper Series 2008:5 Sambandet mellan arbetslöshetstid och sökaktivitet Susanna Okeke Susanna.Okeke@arbetsformedlingen.se Working papers kan laddas ned från www.arbetsformedlingen.se Arbetsförmedlingens
Läs merRikspolisstyrelsens författningssamling
Rikspolisstyrelsens författningssamling ISSN 0347 545X Utgivare: chefsjuristen Lotta Gustavson Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd till lagen (2007:1150) om tillsyn över hundar och katter;
Läs merFörvaltningens förutsättningar
Förvaltningens förutsättningar Tamdjur & rovdjur i Naturvårdsverkets förvaltningsplaner Sara Hommen Naturvårdsverket 1 Naturvårdsverkets uppdrag Naturvårdsverket arbetar på uppdrag av regeringen och är
Läs merFårnäringens utveckling
Fårnäringens utveckling 2 215 Gäller Södra-, Mellersta- och Norra Rovdjursförvaltningsområdena 2-215, samt rovdjursskador inom näringen under 215. Anders Ekholm juli 216 awekholm@gmail.com Utveckling över
Läs merResultat från inventeringar av kungsörn i Sverige 2013
Resultat från inventeringar av kungsörn i Sverige 2013 Nationell sammanställning av länsstyrelsernas inventeringar Anna Danell RAPPORT FRÅN VILTSKADECENTER 2013-4 Version 1.0 Utgivningsdatum 2013-12-19
Läs merResultat från inventeringar av kungsörn i Sverige 2009
Resultat från inventeringar av kungsörn i Sverige 2009 Nationell sammanställning av länsstyrelsernas inventeringar INVENTERINGSRAPPORT FRÅN VILTSKADECENTER 2009-3 Innehåll Inledning...2 Metodik...2 Organisation...3
Läs merÖverlämnande av rätt att besluta om skyddsjakt efter varg till länsstyrelserna i det Mellersta rovdjursförvaltningsområdet
1(8) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Hamplin, Göte Tel: 010-698 13 16 Gote.Hamplin @naturvardsverket.se BESLUT 2013-11-28 Ärendenr: NV-06674-13 Enligt sändlista Överlämnande av rätt att besluta
Läs merPreliminär rapport om populationsutveckling och storlek av brunbjörn i Sverige, 2004
Preliminär rapport om populationsutveckling och storlek av brunbjörn i Sverige, 24 En rapport till Naturvårdsverket från Skandinaviska Björnprojektet 31 maj 24 Jonas Kindberg Jon Swenson Sven Brunberg
Läs merVarför stopp på eftersök på trafikskadat vilt?
Varför stopp på eftersök på trafikskadat vilt? Svenljungastrejken Vi accepterar varg men kräver ett tak på mellan 150 till 210 individer. Detta för att här går den absoluta gränsen för vad våra gröna näringar
Läs merErsättningar, regler och typfall
Ersättningar, regler och typfall Sammanställning enligt Rikspolisstyrelsens och Naturvårdsverkets föreskrifter www.viltolycka.se Ansvarig utgivare: Nationella viltolycksrådet D nr: POA-226-7276/12 Produktion:
Läs merÖverklaganden av Länsstyrelsens i Örebro beslut om skyddsjakt efter varg i Nora kommun, länsstyrelsens dnr
1(5) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Hollberg Malm, Malin Tel: 010-698 10 28 Malin.Hollberg-Malm@ @naturvardsverket.se BESLUT 2013-10-02 Ärendenr: NV-07296-13 NV-07298-13 Föreningen Nordulv Föreningen
Läs merBeräkning av björnstammens storlek i Värmland, Dalarnas och Gävleborgs län
Beräkning av björnstammens storlek i Värmland, Dalarnas och Gävleborgs län Jonas Kindberg och Jon E Swenson Skandinaviska björnprojektet Rapport 2013:4 www.bearproject.info Sammanfattning Den spillningsinventering
Läs merDelegeringen gäller från och med den 4 december 2014 till och med den 30 november 2017.
1(7) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Skog, Mimmi Tel: 010-698 1771 mimmi.skog @naturvardsverket.se BESLUT 2014-12-04 Ärendenr: NV-06889-14 Enligt sändlista Delegering av beslut om licensjakt efter
Läs merResultat från inventeringar av kungsörn i Sverige 2011
Resultat från inventeringar av kungsörn i Sverige 2011 Nationell sammanställning av länsstyrelsernas inventeringar Anna Danell RAPPORT FRÅN VILTSKADECENTER 2011-13 Version 1.0 Utgivningsdatum 2011-12-22
Läs merResultat från inventeringar av järv i Sverige 2005
Resultat från inventeringar av järv i Sverige 2005 Version 1.0 2 Innehåll VERSIONER...3 1. INLEDNING...4 2. METOD...4 2.1. ORGANISATION...4 3. RESULTAT...5 Versioner Detta är version 1.0. Version Utgivningsdatum
Läs merMyrstigen förändring i försörjningsstatus, upplevd hälsa mm
KM Sjöstrand 2009-06-07 Myrstigen förändring i försörjningsstatus, upplevd hälsa mm Myrstigen+ är till för dem som på grund av brister i svenska språket har svårast att ta sig in på arbetsmarknaden. Verksamheten
Läs merResultat från inventeringar av kungsörn i Sverige 2012
Resultat från inventeringar av kungsörn i Sverige 2012 Nationell sammanställning av länsstyrelsernas inventeringar Anna Danell RAPPORT FRÅN VILTSKADECENTER 2012-8 Version 1.0 Utgivningsdatum 2013-01-24
Läs merEkonomiska drivkrafter eller selektion i sjukfrånvaron?
REDOVISAR 2001:10 Ekonomiska drivkrafter eller selektion i sjukfrånvaron? Utredningsenheten 2001-09-28 Upplysningar: Peter Skogman Thoursie 08-16 30 47 peter.thoursie@ne.su.se Sammanfattning Allt fler
Läs merVarg i Sverige vintern 2007/08
Varg i Sverige vintern 2007/08 Statusrapport Åke Aronson och Linn Svensson INNEHÅLL Versioner av Varg i Sverige vintern 2007/08 2 Inledning 3 Metodik 3 Spårförhållanden vintern 2007/08 3 Resultat 4 Sammanfattning
Läs merLantbrukarnas syn på viltskador orsakade av gäss och tranor kring Tåkern resultat av en enkätundersökning
Lantbrukarnas syn på viltskador orsakade av gäss och tranor kring Tåkern resultat av en enkätundersökning LÄNSSTYRELSEN ÖSTERGÖTLAND Dnr 218-20969-06 FÖRORD I januari 2006 skickade Länsstyrelsen Östergötland,
Läs merViltinventeringar och viltforskning
Viltinventeringar och viltforskning http://www.rktl.fi/svenska/ http://www.rktl.fi/svenska/vilt/ http://www.rktl.fi/svenska/vilt/instruktioner_och_blanketter/ Finlands viltcentral 2012 Illustration: Seppo
Läs merUppdrag att utreda gynnsam bevarandestatus för varg
Regeringsbeslut I:1 2015-04-01 M2015/1573/Nm Miljö- och energidepartementet Naturvårdsverket 106 48 STOCKHOLM Uppdrag att utreda gynnsam bevarandestatus för varg Regeringens beslut Regeringen uppdrar åt
Läs merResultat från inventeringar av järv i Sverige 2010
Resultat från inventeringar av järv i Sverige 2010 Nationell sammanställning av länsstyrelsens inventeringar INVENTERINGSRAPPORT FRÅN VILTSKADECENTER 2011-6 Versioner av Resultat från inventeringar av
Läs merNaturvårdsverkets författningssamling
Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd för länsstyrelsens beslut om licensjakt efter lo; beslutade den 2 december 2010. Utkom från trycket
Läs merResultat från inventeringar av kungsörn i Sverige 2004
Resultat från inventeringar av kungsörn i Sverige 2004 2 Innehåll 1. INLEDNING...4 2. METOD...4 2.1. ORGANISATION...4 2.2. ROVDJURSFORUM...5 3. RESULTAT...5 4. LITTERATUR...8 Utgivningsdatum: 2005-03-30
Läs merVarg i Sverige vintern 2005/2006. statusrapport
Varg i Sverige vintern 2005/2006 statusrapport Innehåll Versioner av Varg i Sverige vintern 2005/06 1 Inledning 2 Beståndsstatus vintern 2005/06 2 Föryngringar 3 Familjegrupper 3 Revirmarkerande par 4
Läs merJens Jung, Sofia Anderson, John Greve, Maja Månsby SLU Skara och Uppsala.
Sekundäre skador på får efter vargangrepp: Är detta ett problem? Jens Jung, Sofia Anderson, John Greve, Maja Månsby SLU Skara och Uppsala www.vargobs.se Inledning Det är oftast den ekonomiska bördan
Läs merINVENTERINGSRAPPORT FRÅN VILTSKADECENTER
Resultat från inventering av lodjur i Sverige vintern 2011/2012 Slutgiltig nationell sammanställning över länsstyrelsernas resultat från inventeringar av lodjur. INVENTERINGSRAPPORT FRÅN VILTSKADECENTER
Läs merINVENTERING STORA ROVDJUR
INSTRUKTIONER JÄRV INVENTERINGSMETODIK DECEMBER 2013 INVENTERING STORA ROVDJUR METODIK JÄRV: Instruktion för fastställande av föryngring Detta dokument Järv: Instruktion för fastställande av föryngring
Läs merBilaga A. Sammanställning av markkarteringsstatistik 1998-2002 Mats Söderström, Inst f mark och miljö, SLU, Skara, 2008
Bilaga A. Sammanställning av markkarteringsstatistik 1998-2002 Mats Söderström, Inst f mark och miljö, SLU, Skara, 2008 Introduktion I det här arbetet har analysresultat från vanliga markkarteringar analyserats
Läs merInventering av bäver i Nacka kommun
Inventering av bäver i Nacka kommun SVENSK NATURFÖRVALTNING AB www.naturforvaltning.se E post: info@naturforvaltning.se Telefon: 031 22 30 45 Sammanfattning Svensk Naturförvaltning AB har på uppdrag av
Läs merResultat från inventeringar av järv i Sverige 2007
Resultat från inventeringar av järv i Sverige 2007 2 Innehåll 1. INLEDNING...4 2. METOD...4 2.1. ORGANISATION...5 3. RESULTAT T...5 4. LITTERATUR...11 Versioner Rapporten är skriven av Viltskadecenter
Läs merAnalys av kompetensutvecklingen
Analys av kompetensutvecklingen inom landsbygdsprogrammet - Fördjupning av rapport 1:3 Efter rådgivning menar cirka procent att de har förändrat sitt arbetssätt oberoende av om det var en konsult eller
Läs merResultat från inventeringar av järv i Sverige 2006
Resultat från inventeringar av järv i Sverige 2006 2 Innehåll VERSIONER...3 1. INLEDNING...4 2. METOD...4 2.1. ORGANISATION...5 3. RESULTAT...5 Versioner Rapporten är skriven av Viltskadecenter som har
Läs merSammanställningen är framtagen för distribution till samtliga delegater inom Gävleborgs läns Viltförvaltningsdelegation.
Sammanställning över antalet rovdjursangrepp, samt antalet dödade, skadade och saknade tamdjur pga. rovdjursangrepp i Gävleborg under perioden -9. Sammanställningen är framtagen för distribution till samtliga
Läs merÖverklagande av Länsstyrelsens i Gävleborgs län beslut om skyddsjakt efter varg, länsstyrelsens dnr , och
1(5) SW E D I SH E N V IR O N M EN T A L P R OT E C T IO N AG E NC Y Cordemans, Clara Tel: 010-698 11 89 Clara.Cordemans@naturvardsverket.se BESLUT 2015-11-09 Ärendenr: NV-06851-15 Föreningen Wolf Association
Läs mer1. Hur ser ni på svensk rovdjursturism?
1. Hur ser ni på svensk rovdjursturism? Svenska Jägareförbundet har inga invändningar mot rovdjursturism i sig så länge den inte utformas på ett sätt som menligt påverkar andra aktörers möjlighet att bedriva
Läs merSocial- och välfärdspolitik. Fördelningen av inkomster och förmögenheter. sammanfattning
Social- och välfärdspolitik Fördelningen av inkomster och förmögenheter sammanfattning Fördelningen av inkomster och förmögenheter sammanfattning Inkomsttrappan 27 Bland arbetarhushåll år 27 är disponibelinkomsten
Läs merÄlgobs Ett verktyg i älgförvaltningen - vilka faktorer styr resultatet och hur kan dessa påverkas. Folke Fagerlund
Älgobs Ett verktyg i älgförvaltningen - vilka faktorer styr resultatet och hur kan dessa påverkas Folke Fagerlund 60000 Mantimmar obs 2014 ej slutredovisat 50000 I snitt i länet ligger ca 85 % av mantimmarna
Läs mer