Transkript

1

2

3

4

5

6

7 Sydsvensk Arkeologi AB har på uppdrag av Länsstyrelsen i Skåne län (dnr: ) utfört en avgränsande arkeologisk förundersökning inom fastigheten Åhus 14:108, Åhus socken, Kristianstad kommun. Kristianstads kommun har för avsikt att exploatera del av fastigheten (bostäder m.m.). Förundersökningsområdet omfattar en yta av ca 26 ha. Tre befintliga fornlämningar berörs av förundersökningen; RAÄ Åhus 118:1, 119:1 och 120:1. I bilaga 4 beskrivs det uppdragsarkeologiska systemet och dess ärendegång i samband med exploatering. Syftet med den arkeologiska förundersökningen är att avgränsa fornlämningarna inom förundersökningsområdet samt att översiktligt klargöra fornlämningarnas bevarandeförhållanden. Utifrån förundersökningsresultatet ska det klargöras om och var det krävs fortsatta arkeologiska undersökningar. Undersökningen genomfördes genom sökschaktning om en skopbredd med grävmaskin. En metalldetektering genomfördes över området. Påträffade lämningar mättes in med RTK GPS. Data lagrades och bearbetades i Intrasis 3.0. Det undersökta området är idag betes- och åkermark, och jordarten består mestadels av sand. Området är flackt och ligger 3 6 m ö.h. Närområdet kring det nu aktuella förundersökningsområdet är synnerligen rikt på fornlämningar. Tyngdpunkten ligger i järnålder men det finns även lämningar från flertalet förhistorisk tidsperioder samt medeltid. Sex ytor, Område A F, föreslås för vidare undersökning vid en eventuell exploatering. En kompletterande metalldetektering föreslås även för ytor utanför dessa områden. Område A F omfattar m 2, dvs. 44 % av undersökningsområdet. Inom områdena finns välbevarade under mark dolda fornlämningar i form av boplatslämningar (stolphål, gropar, härdar, kulturlager). Undantaget är den södra delen av Område D samt Område F där under mark dolda fornlämningar till stor del kan ha plöjts sönder, men där matjorden innehåller rikligt med flinta. Flintan kan dateras till yngre stenålder. I övrigt dateras de lämningar som innehöll fynd (keramik) till yngre bronsålder äldre järnålder. Inom Område A påträffades dessutom en möjlig grav från yngre stenålder. Inom Område B är det främst diken/kulturlager som kan kopplas till en eventuell vallanläggning som är av fortsatt arkeologiskt intresse. Det är inte klarlagt om det verkligen rör sig om en vallanläggning eller vilken datering den i så fall har. Metalldetekteringen gav ett material med små, möjliga indikationer på vikingatid/medeltid samt ett material av relativt exklusiv karaktär från Åhus stadstid, ca 1200-tal och fram i 1600-tal.

8 Sydsvensk Arkeologi AB har på uppdrag av Länsstyrelsen i Skåne län (dnr: ) utfört en avgränsande arkeologisk förundersökning inom fastigheten Åhus 14:108, Åhus socken, Kristianstad kommun. Kristianstads kommun har för avsikt att exploatera del av fastigheten (bostäder m.m.). Förundersökningsområdet omfattar en yta av ca 26 ha (ca m 2 ) (figur 1 och 2). Tre befintliga fornlämningar berörs av förundersökningen; RAÄ Åhus 118:1, 119:1 och 120:1. Metalldetekteringen genomfördes av Jonas Paulsson, Kula HB. Metallföremålen har bedömts av Bertil Helgesson, Sydsvensk Arkeologi. Konserveringen har gjorts av Lovisa Dal, Historiska museet vid Lunds universitet. Numismatisk analys har gjorts av Gitte Ingvardson, Historiska museet vid Lunds universitet. Rapporter över konservering och numismatisk bedömning ingår bland arkivlagda handlingar då de inte färdigställdes inom ramen för rapportarbetet. Resultat från fältundersökningen har presenterats på Sydsvensk Arkeologis hemsida samt via Sydsvensk Arkeologis Facebook. Kristianstadbladet publicerade en artikel om undersökningen (16 december 2015). Syftet med den arkeologiska förundersökningen är att avgränsa fornlämningarna inom förundersökningsområdet. Den har som mål att mycket översiktligt klargöra fornlämningarnas bevarandeförhållanden. Utifrån förundersökningsresultatet ska det klargöras om och var det krävs fortsatta arkeologiska undersökningar. Ambitionsnivån i detta ärende skall anpassas till behovet av ett fullgott beslutsunderlag rörande fornlämningarnas utbredning för Länsstyrelsens fortsatta handläggning av ärendet enligt 2 kapitlet kulturmiljölagen (1988:950 KML) samt för Kristianstad kommuns fortsatta planering. Förundersökningen skall resultera i förslag till fortsatta åtgärder. Sökschakt togs upp med grävmaskin. Schaktningen fick omfatta 3% av den totala förundersökningsytan om ca m 2, alltså fick högst m 2 schaktas upp. I ett första skede fördelades schakt relativit jämnt över ytan då topografin gav få ledtrådar till var lämningar kunde förväntas. I ett andra skede kompletterades

9 schaktningen i vissa delar där tydligare avgränsning bedömdes nödvändig. Under fältarbetets gång kunde en del schakt börja återfyllas med grävmaskin. Efter avslutat fältarbete återställdes återstoden av schakten. Schakt och framkomna arkeologiska lämningar samt fynd som samlades in dokumenterades och mättes in med RTK GPS. Tolkning av anläggningstyp (t.ex. stolphål, grop) gjordes direkt vid inmätning genom kodval där så var möjligt. Digitala inmätningar har lagrats i Intrasis 3.0. Bearbetning och figurframställning har gjorts i ArcMap I Intrasis 3.0 har även fynd grundregistrerats. Digitala foton i form av översiktsbilder betraktas som arbetsmaterial. I vissa fall gjordes mindre, kompletterande ytinventeringsinsatser. Det gäller Område F där ett förarbete till en spånpilspets påträffades i matjorden, den södra delen av Område D där en skivyxa påträffades i matjorden samt i området för RAÄ 120:1. Förhållandena var mycket goda då ytan var helt fri från växtlighet i dessa delar. Parallellt med schaktningsarbetet genomfördes en metalldetektering (bilaga 3). Syftet med metalldetekteringen var att fastställa om det förekommer metallfynd i området, vilket noterats vid arkeologiska undersökningar av fornlämningar i närområdet (se avsnitt Fornlämningsmiljö). Metalldetekteringen användes även delvis i avgränsande syfte samt för att ge en eventuell indikation om kronologiska och socioekonomiska förhållanden. Inför undersökningen bedömdes maximalt 10 metallfynd i behov av konservering framkomma. Konservering/numismatisk bedömning av metall utfördes på ett urval av de föremål som påträffades; företrädesvis äldre och/eller osäkra mynt. De föremål som konserverats har getts fyndnummer (bilaga 2). Övriga har endast fyndenhetsnummer och förvaras på Sydsvensk Arkeologi i avvaktan på eventuell konservering. Det undersökta området är idag betes- och åkermark, och jordarten är mestadels sand. Området är flackt och ligger 3 6 m ö.h. (figur 3). Ytan ger ett bitvis vågigt utseende vilket åtminstone delvis kan härledas till sandflykt med dynbildning i området (figur 4). Det mörka, i det närmaste svarta, lager som ses på figur 4 fanns i olika mäktighet över hela undersökningsområdet (bitvis nästan helt bortplöjt med undantag av mindre fickor/svackor). Lagret kan pga. sin mörka färg lätt uppfattas som ett kulturlager. Baserat på utbredningen över i stort hela området

10 tolkas det istället som ett äldre naturligt bildat lager. Lager av den här karaktären har dessutom iakttagits vid flera andra undersökningar i närområdet genom åren (Bertil Helgesson, muntlig uppgift). Drygt 500 meter söder om området finns Möllerännan som grävdes under 1600-talet som ersättning för Helge å. Helge ås gamla åfåra finns ytterligare drygt hundratal meter åt söder och är idag ett alekärr. Åt väster finns öppna betesmarker och åkrar och i öster och norr finns ett industriområde och en golfbana.

11 Närområdet kring det nu aktuella förundersökningsområdet är synnerligen rikt på fornlämningar. Tyngdpunkten ligger i järnålder men det finns även lämningar från flertalet förhistorisk tidsperioder samt från medeltid. De fornlämningar som direkt berörs av denna förundersökning och ett urval av de mest framträdande fornlämningarna från närområdet kommer att beskrivas nedan samt redovisas i figur 6 och tabell 1. Det nu aktuella området ingick tidigare i ett större område, som år 2001 var föremål för en översiktlig arkeologisk utredning (Edring 2001). Vid denna utredning, som omfattade ett ca 390 ha stort område, påträffades en rad fynd inom det nu aktuella området bl.a. fragment av en håleggad yxa samt ett obestämt bronsföremål, båda inom RAÄ Åhus 119:1. Utredningen resulterade i registrerandet av RAÄ Åhus 119:1. Förutom RAÄ Åhus 119:1 som är registrerad som en boplats, finns det inom det aktuella förundersökningsområdet ytterligare två registrerade fornlämningar: RAÄ Åhus 118:1 och 120:1. Inom RAÄ Åhus 120:1 har det påträffats slagen flinta. RAÄ Åhus 118:1 har i den södra delen varit föremål för en utredning samt två förundersökningar. I denna södra del av fornlämningen påträffades boplatslämningar i form av tre koncentrationer av bl.a. stolphål, gropar och härdar (Kockum 2005). Utredningen följdes av en arkeologisk för-

12 undersökning som bl.a. resulterade i fastställandet av en koncentration av härdar daterade till senare del av yngre bronsålder (Wilhelmson 2006). I samband med en arkeologisk förundersökning, utförd som schaktningsövervakning, påträffades i den sydöstra delen av RAÄ Åhus 118:1 tre förhistoriska härdar (Helgesson 2014). Ett hundratal meter söder om förundersökningsområdet finns en av Kristianstadsslättens mest komplexa och omfattande fornlämningar, RAÄ Åhus 35:1. Denna fornlämning täcker ett område av ca 1 750x500 m och är registrerad som en boplats. Inom områdets nordöstra del har flera undersökningar utförts. Framträdande är de omfattande lämningarna av en handels- och hantverksplats med datering till sen vendeltid och tidig vikingatid. Hantverket har varit högst specialiserat. Brons, järn, horn, bärnsten, textil, samt troligen också guld, silver och ädelstenar, har bearbetats. Handeln visar på kontakter med Nord- och Östersjöområdena, och också den arabiska världen (Callmer 1991; Helgesson 2002:72f). Inom hela det registrerade området finns bearbetad flinta och denna har varit bidragande vid avgränsningen av fornlämningen. Flera artefakter kan dateras till neolitikum. Strax söder om det aktuella området konstaterades vid den översiktliga arkeologiska utredningen spår av sk. cropmarks vid studier av ortofoto (Edring 2001) (figur 5). Dessa tolkades som spår efter en möjlig vallanläggning med eventuell fortsättning in i det nu aktuella förundersökningsområdet.

13

14 Fornl. nr Åhus 119:1 Åhus 118:1 Åhus 35:1 Åhus 143:1 Åhus 144:1 Åhus 145:1 Åhus 120:1 Åhus 20:1 Åhus 148:1 Åhus 17:2 Åhus 116:1 Åhus 22:1 Åhus 157 Åhus 71:1 Åhus 149 Åhus 69:1 Lämningtyp Boplats Boplats Boplats Beskrivning Boplats, 230x80 m (1 bryne, 4 bitar keramik, 1 spån och 1 enkel avslagsskrapa, rikligt med slagen flinta och skörbränd sten). Boplatsområde, ca 620x220 m (slagen flinta i S delen och sotfläckar och härdar i N). Boplatsområde, 1750x m. Komplex av boplatser från stenålder till vikingatid. Boplats Boplats. 400x m (NNÖ-SSV). Uppgift av Johan Callmer, Lunds Universitet. Fynd av keramik och cropmarks. Fyndplats Boplats Boplats Boplats Fyndplats för äldre och yngre rödgods. Boplats, flintavslag. Boplats, 80x60 m (enstaka spån, måttligt med avslag samt övrig slagen flinta). Boplats utan synlig anläggning, ca 700x100 m. Boplats Boplats, ca x m. Stadslager x 180 m kulturla- Stadslager, ca 245 ger från medeltida bebyggelse. Boplats Boplats, 250x100 område m. Boplats Boplats utan synlig anläggning, 190x120 m. (flinta). Boplats Boplats, ca 250 x 200 m. (enstaka slagna flintor). Fyndsamling Fyndplats Fyndsamling, 1 bryne, 1 tunnackig och 2 tjocknackiga bergartsyxor, 1 tjocknackig och 1 håleggad flintyxa, 1 del av stridsyxa Fyndplats, (avslag i Kristianstadflinta). Fyndplats, 1 tunnackig flintyxa. Fyndplats Undersökningar AU1 utredning 2001 (Edring 2001). AU2 utredning (Kockum 2005), FU (Wilhelmson 2006), FU (Helgesson 2014). Transval vikingatida handelsplats, delundersökt av J. Callmer 1981 samt T. Ericsson, Länsmuseet, Kristianstad (Ericsson Borggren 1993). AU2 utredning (Kockum 2004), AU2 utredning (Kockum 2005), FU (Wilhelmson 2006), FU (Bondesson Hvid 2007a, b, c). AU1 utredning 2001 (Edring 2001). AU1 utredning 2001 (Edring 2001). AU1 utredning 2001 (Edring 2001). AU1 utredning 2001 (Edring 2001). Området är delundersökt av Johan Callmer vid flera tillfällen. FU (Helgesson 2014). AU1 utredning 2001 (Edring 2001). AU2 utredning (Bondesson Hvid 2004). FU (Kockum 2007; 2011; Dahlén 2006). Delundersökt (Ericsson Borggren 1992). AU1 utredning (Bondesson Hvid 2003). AU2 Utredning (Kockum 2004).

15 Förundersökningsområdet omfattade ca m 2. Totalt schaktades m 2 upp fördelat på 128 schakt (figur 7). Det innebär att ca 2,5 % av förundersökningsytan schaktades upp. Beskrivningen av lämningar kopplas till de områden som identifierats innehålla arkeologiska lämningar som bör undersökas vidare vid en eventuell exploatering av området (figur 7). Schakt utanför dessa områden beskrivs inte närmare. Det gäller även schakten inom RAÄ 120:1 som inte bedömdes innehålla lämningar som behöver undersökas vidare. Ytinventeringen gav inte heller några direkta indikationer på mer omfattande aktiviteter inom RAÄ 120:1. I flera fall utgörs de lämningar som mätts in i schakt utanför de identifierade områdena A F sannolikt av lagerrester som kan hänföras till det svarta jordlager som iakttogs i olika mäktighet inom förundersökningsområdet (se Topografi och naturgeografi). Metallfynden från metalldetekteringen behandlas under ett eget avsnitt. Anläggnings-, fyndenhets/fyndlistor finns i bilaga 1 och 2. I anslutning till anläggningslistan (bilaga 1) finns även en översiktsplan med schaktnummer markerade.

16 Storlek m 2. Matjordstjocklek och underlag 0,30 0,40 m (ställvis 0,55 m). Stenigt och grusigt, i norr och öster sandigt. Anläggningstyper Stolphål, gropar, härdar, oklassificerade. RAÄ Åhus Delvis inom 118:1. Inom området påträffades rikligt med välbevarade boplatslämningar i form av stolphål, gropar och härdar (alternativt kokgropar). Stolphål kan eventuellt vara konstruktionsrester efter stolpbyggda hus. Det steniga underlaget gjorde det svårt att urskilja framför allt mindre anläggningar som t.ex. stolphål. Lämningarna hör sannolikt samman med de boplatslämningar som konstaterats strax söder om Ripavägen som löper i ungefärlig öst-västlig riktning från Åhus mot Ripa söder om undersök-

17 ningsområdet (figur 2, 6 och tabell 1-Åhus 118:1). Lämningarna söder om Ripavägen har daterats till yngre bronsålder äldre järnålder, ca 1000 f.kr. 400 e.kr., vilket bedöms som en trolig datering även för en stor del av lämningarna inom område A. Inom området påträffades även en flintyxa i en grop (fyndenhet F553, figur 8). Yxan låg med ena bredsidan nedåt i den norra delen av gropen. Det rör sig om en tunnbladig, tväreggad, fyrsidigt slipad flintyxa med grå patinering. Flintan är av en typ som inte förekommer naturligt i den här delen av Skåne. Yxan dateras till yngre stenålder (mellanneolitikum), ca f.kr. (Brink 2009:85 med referenser; Iversen 2014:44ff, 75). Att hitta hela flintyxor i boplatsgropar är relativt ovanligt. Det kan inte uteslutas att det rör sig om en grav där yxan lagts ned som gravgåva. Område A bedöms som välavgränsat mot både Område B och Område F. Storlek m 2. Matjordstjocklek och underlag 0,35 0,40 m. Sandigt. Anläggningstyper Diken, gropar, stolphål, kulturlager, oklassificerade. RAÄ Åhus -

18 Inom området påträffades framför allt diken som eventuellt kan knytas till en potentiell vallanläggning (figur 5). På figur 9 har dikena A4011, A4023, A4071 och A4091 markerats. Det rör sig om diken med en gråaktig fyllning som eventuellt hör ihop. Intrycket i plan var inte att det rör sig om modernare diken men det kan naturligtvis inte uteslutas i det här skedet. I området i övrigt påträffades i stort inga sentida dräneringsdiken vilket också gör att dessa diken sticker ut. Likaså har två anläggningar, A2778 och A1690, markerats på figur 9. De har mätts in som kulturlager men det är oklart vad det egentligen rör sig om. Kanske har dessa också en koppling till den eventuella vallanläggningen. Det skall understrykas att någon vallanläggning inte belagts och dikenas/kulturlagrens ålder eller inbördes samband är inte klarlagda. I övrigt påträffades det begränsat med lämningar inom Område B. Det som framkom kan klassas som möjliga boplatslämningar, dvs. stolphål och gropar. A4077 på figur 9 utgörs av en större sentida grop (tegel hittades på ca 1 m djup). Område B bedöms som välavgränsat mot Område A och C. Storlek (ca) m 2. Matjordstjocklek och underlag 0,30 0,40 m. Sandigt med inslag av sten. Anläggningstyper Stolphål, gropar, härd, kulturlager, oklassificerad. RAÄ Åhus 119:1. Inom området påträffades välbevarade boplatslämningar i form av framför allt gropar och stolphål (figur 10). Utöver det påträffades en härd samt en lämning inmätt som kulturlager. Lämningarna har inte daterats men till sin karaktär påminner de om de troliga brons-/järnålderslämningarna inom Område A och Område D. Lämningarna bedöms utgöra de östliga delarna av en boplats med en fortsättning västerut utanför undersökningsområdet. Åt söder och öster är området tämligen välavgränsat. Åt norr ses ett antal anläggningstomma schakt mot Område D. Det kan dock inte helt uteslutas att Område C och D utgör delar av en sammanhängande boplatsyta med en tyngdpunkt väster om undersökningsområdet.

19 Storlek m 2. Matjordstjocklek och underlag 0,30 0,40 m (0,60 0,80 m i schakten närmast den befintliga gården direkt öster om UO). Sandigt med inslag av sten. Anläggningstyper Stolphål, gropar, kulturlager, härdar, oklassificerade. RAÄ Åhus Delvis inom 119:1. Inom området påträffades rikligt med välbevarade boplatslämningar i form av stolphål, gropar, kulturlager och härdar (figur 11). I det allra västligaste schaktet påträffades anläggningar på äldre markhorisonter, dvs. de var inte nedgrävda i underlaget. Jordtäcket var också tämligen tjockt, upp mot 0,80 m, i den här delen. Keramik som påträffades i kulturlager har preliminärt daterats till äldre järnålder, 500 f.kr 400 e.kr. (F3415, F3443 och F4473, figur 11). Dessutom påträffades en liten flintyxa i

20 matjorden i den södra delen av området. Det rör sig om en skivyxa (gråvit patinering, krusta på ovansidan) som grovt kan dateras till sen äldre tidig yngre stenålder (sent senmesolitikum tidigneolitikum), dvs. århundradena kring 4000 f.kr. (F3230, figur 11) (Vang Petersen 1993:94ff). Skivyxan är sannolikt gjord i s.k. Kristianstadflinta som förekommer naturligt i nordöstra Skåne (pga. patineringen är den något svårbedömd). I närheten av yxan iakttogs relativt rikligt med flinta i matjorden, även det Kristianstadflinta, vilken mycket väl kan höra samman med yxan i tid. Schakten i denna del av ytan innehöll få eller inga anläggningar, dvs. lämningarna kan förväntas ligga i matjorden. Avgränsningen av Område D mot söder och väster diskuterades under Område C. Åt öster är området välavgränsat. I den nordöstliga delen ses anläggningstomma/glesa schakt vilket motiverat skiljet mot Område E.

21 Storlek m 2. Matjordstjocklek 0,35 0,40 m. Sandigt med relativt rikligt inslag av sten. Anläggningstyper Stolphål, gropar, härdar, kulturlager, oklassificerade. RAÄ Åhus Delvis inom 118:1 & 119:1. Inom området påträffades rikligt med välbevarade boplatslämningar i form av stolphål, gropar, härdar och kulturlager. Daterande fynd påträffades inte men det ansluter till sin karaktär till lämningarna inom Område D. Dessutom påträffades en mynningsskärva (F3316, figur 12) i matjorden precis söder om området. Skärvan kan dateras till äldre järnålder. Avgränsningen västerut diskuterades under Område D. Åt söder framstod området som relativt välavgränsat sett till anläggningsförekomst i schakten. Däremot har lämningarna sannolikt en fortsättning åt norr, utanför undersökningsområdet. Mot öster finns en relativt

22 tydlig avgränsning sett till anläggningsförekomst-/karaktär i schakten. Storlek m 2. Matjordstjocklek och underlag 0,35 m. Sandigt. Anläggningstyper Gropar, stolphål, ränna. RAÄ Åhus 118:1. Inom området iakttogs framför allt rikligt med slagen flinta i matjorden, men även boplatslämningar i form av främst gropar i den norra delen av området (figur 13). Flintan är främst av lokalt, naturligt förekommande typ, s.k. Kristianstadflinta, men det finns även inslag av flinta som inte förekommer naturligt i den här delen av Skåne. Ett förarbete till en pilspets (F947, figur 13), en så kallad spånpilspets påträffades i matjorden. Då det är

23 ett förarbete kan den inte typbestämmas exakt men den har två retuscherade sidor samt retusch på den till synes avbrutna tången. Själva spetsen är inte tillhuggen; här finns spånets slagbula kvar på den oretuscherade undersidan. Pilspetsen är tillverkad i en typ av flinta som inte förekommer naturligt i den här delen av Skåne. Pilspetsen är av en typ som generellt kan dateras till mellersta delen av yngre stenålder (mellanneolitikum), ca f.kr. (Iversen 2014:48ff, 75). Den övriga flintan från området kan tidsmässigt mycket väl höra samman med pilspetsen. Området framstår som relativt välavgränsat. Avgränsningen baseras både på anläggningsförekomst och på förekomst av slagen flinta i matjorden. Metalldetektering genomfördes genom en översiktlig sökstråksdetektering (figur 14). Fyndmaterialet redovisas och kommenteras i bilaga 3. Noterbart är det relativt stora antalet fynd av mer exklusiv karaktär från Åhus stadstid från omkring 1200-talets början och fram i 1600-talet. Dessa fynd kan inte relateras till de anläggningar som framkommit i schakten. Det finns inga spår efter bebyggelse från medeltid och fram i 1600-tal i området (se bilaga 2). Varför dessa föremål hamnat här är därmed i nuläget inte känt. Möjligen har det legat en gård i närområdet, dvs. en gård som då legat utanför den kända byn/staden (jfr Björhem, Fabech & Jönsson 2011:192f; se även Söderberg 2014:111f för diskussion kring liknande problem). Utöver metallfynden skall ett fynd av en så kallad lövkniv samt ett kritpipsfragment nämnas (figur 14). Kritpipsfragmentet dateras till historisk tid medan lövkniven dateras till yngre bronsålder, ca f.kr. Lövknivar användes som redskap vid skörd av säd men även för att skära vass. De påträffas ofta nära boplatser från perioden (Högberg 2009:264). Det senare kan stämma väl med indikationerna på att boplatslämningar från perioden tycks finnas inom undersökningsområdet. Lövkniven är tillverkad i s.k. Kristianstadflinta som förekommer naturligt i nordöstra Skåne.

24 Område A F enligt figur 7 föreslås för vidare undersökning vid en eventuell exploatering (se tabell 2 för storlek). Dessa ytor motsvarar 44 % av det totala undersökningsområdet. Inom områdena finns välbevarade under mark dolda fornlämningar. Undantaget är möjligen den södra delen av Område D samt Område F där under mark dolda fornlämningar till stor del kan ha plöjts sönder men där matjorden innehåller särskilt rikligt med flinta. Kompletterande metalldetektering förslås inom yta enligt figur 14 i syfte att få en stabilare bild av spridning och datering.

25 Det arkeologiska bevarandeintresset och upplevelsevärdet för och av i/under åkermarken dolda fornlämningar inom planområdet bedöms som lågt. Område m 2 A B C D E F Summa

26 Björhem, N., Fabech, C. & Jönsson, L Arkeologisk slutundersökning Stora hammar. Fornlämning 37, Stora Hammar 16:136 m.fl., Stora Hammar socken i Vellinge kommun, Skåne län. Sydsvensk Arkeologi Rapport 2011:58. Kristianstad. Bondesson Hvid, B Kulturlandskapsinventering, arkeologi steg 1. Planerad utbyggnad av Kristianstad Golfklubb. Västra Täppet, Åhus socken, Kristianstad, Skåne. Wallin kulturlandskap och arkeologi Rapport 2003:58. Bondesson Hvid, B Arkeologisk utredning. Kristianstad Golfklubb, Västra täppet, Åhus socken, Kristianstads kommun, Skåne. Wallin kulturlandskap och arkeologi Rapport 2004:24. Bondesson Hvid, B. 2007a. Arkeologisk förundersökning Åhus 55:51, Raä 35, Åhus socken, Kristianstads kommun, Skåne. Wallin kulturlandskap och arkeologi Rapport 2007:3. Bondesson Hvid, B. 2007b. Kompletterande arkeologisk förundersökning Åhus 55:51, Raä 35, Åhus socken, Kristianstads kommun, Skåne. Wallin kulturlandskap och arkeologi Rapport 2007:34. Bondesson Hvid, B. 2007c. Kompletterande arkeologisk förundersökning Åhus 14:108, Raä 35, Åhus socken, Kristianstads kommun, Skåne. Wallin kulturlandskap och arkeologi Rapport 2007:4. Brink, K I palissadernas tid. Om stolphål och skärvor och sociala relationer under yngre mellanneolitikum. Malmöfynd nr 21. Malmö, Malmö Museer. Callmer, J Platser med anknytning till handel och hantverk i yngre järnålder. I: Mortensen, P. & Rasmussen, B.M. (red). Fra stamme til Stat i Danmark, 2. Høvdingesamfund og Kongemagt. Jysk Arkæologisk Selskabs Skrifter XXII:2. Viborg. Dahlén, J Arkeologisk förundersökning Åhus 42:230, RAÄ 17, Åhus, 1152, Kristianstad, Skåne län. Regionmuseet Kristianstad, Landsantikvarien i Skåne. Arkivrapport 101/2006. Edring, A Åhus väster. Översiktlig arkeologisk utredning år Regionmuseet Kristianstad, Landsantikvarien i Skåne Rapport 2001:12. Kristianstad. Ericsson Borggren, T Boplatslämningar från förhistorisk tid. Åhus 55:69 m.fl., Åhus sn, Skåne. Kristianstads läns museum Rapport Kristianstad. Ericsson Borggren, T Rapport. Arkeologisk undersökning m.m Åhus 42:84 m.fl., Åhus sn, Fornlämning 35, Skåne. Kristianstads läns museum Rapport 1993:13. Kristianstad. Helgesson, B Järnålderns Skåne. Samhälle, centra och regioner. Uppåkrastudier 5. Acta Archaeologica Lundensia, Series in 8, No. 38. Lund. Helgesson, B Åhus 14:108 m fl. Arkeologisk förundersökning, Sydsvensk arkeologi Rapport 2014:10. Kristianstad. Högberg, A Lithics in the Scandinavian Late Bronze Age. Sociotechnical change and persistence. BAR International Series Oxford, Archaeopress.

27 Iversen, R Transformation of Neolithic Societies an east Danish perspective on the 3 rd millennium BC. Copenhagen, Department of Archaeology, University of Copenhagen. Kockum, J Transval 55:51, Raä 35 & 118, Åhus sn, Kristianstads kommun, Skåne län. Arkeologisk utredning, Regionmuseet Kristianstad, Landsantikvarien i Skåne Rapport 2004:134. Kristianstad. Kockum, J Boplatslämningar i Transval. Fastigheterna Åhus 55:1 & 14:108. Åhus sn, Kristianstads kommun, Skåne län. Arkeologisk utredning, Regionmuseet Kristianstad, Landsantikvarien i Skåne Rapport 2005:102. Kristianstad. Kockum, J S:t Jörgen i Åhus. Åhus 30:5. Arkeologisk förundersökning, RAÄ 17, Åhus sn, 1152, Kristianstads kommun, Skåne län. Regionmuseet Kristianstad, Landsantikvarien i Skåne Rapport 2007:23. Kristianstad. Kockum, J Åhus 30:1 m fl. Arkeologisk förundersökning 2011 genom St Jörgen i Åhus. Sydsvensk Arkeologi Rapport 2011:34. Kristianstad. Söderberg, B Arkeologisk undersökning Väg E6 Trelleborg Vellinge: Område 6:1. Järnåldersgårdar i dösmiljö. Skåne, Trelleborgs kommun, Skegrie socken, Skegrie 39:1, fornlämning Skegrie 39. UV Rapport 2014:57. Lund. Vang Petersen, P Flint fra Danmarks Oldtid. København, Høst & Søn. Wilhelmson, H Åhus 14:108. Arkeologisk förundersökning, Regionmuseet Kristianstad, Landsantikvarien i Skåne Rapport 2006:55. Kristianstad. FMIS fornsök. Bertil Helgesson, Sydsvensk Arkeologi.

28 Sydsvensk Arkeologi AB dnr: Länsstyrelsen i Skåne dnr: Datum för beslut: Projektnummer: Län: Kommun: Socken: Skåne Kristianstad Åhus Fastighet: Åhus 14:108 Läge: Koordinatsystem: Ekonomiska kartan, blad 2E 9a SWEREF 99 TM X koordinat: Y koordinat: Höjdsystem: M ö.h. RH m ö.h. Fältarbetstid: Antal arbetsdagar: 7 Antal arkeologtimmar: 150 Antal maskintimmar: Exploateringsyta: Undersökt yta: Projektledare: Personal: Underkonsulter: Företagare: 80 (exkl. återställning) ca 26 ha (planområde) m 2 (schaktad yta) Kristian Brink Karina Hammarstrand Dehman, Fredrik Grehn, Anders Edring Ramirent, Karlssons Entreprenad Kristianstad kommun Tidigare undersökningar: Arkeologisk utredning steg 1 Fynd: Dokumentationsmaterial: LUHM 32543:1 30, övriga metallföremålen förvaras hos Sydsvensk Arkeologi i avvaktan på ev. konservering. Intrasisprojekt SA_ (Åhus 14:108) samt rapporter över konservering och numismatik förvaras på Regionmuseet, Kristianstad.

29 Schaktnummer Anläggningsnummer Anläggningstyp X Y Z Grop ,3 4, Stolphål ,1 4, Grop , Grop ,9 4, Grop ,6 4, Grop ,4 4, Stolphål ,2 4, Stolphål ,8 4, Grop ,3 4, Härd ,7 4, Grop ,1 4, Grop ,4 4, Grop ,2 4, Grop ,5 4, Stolphål ,2 4, Grop ,5 4,832

30 Stolphål , Grop ,1 4, Grop ,6 4, Grop ,9 4, Grop ,9 4, Grop ,5 4, Grop ,1 4, Grop ,4 4, Härd ,1 4, Stolphål , Grop ,5 4, Grop , Grop ,4 4, Stolphål ,2 4, Grop ,5 4, Grop ,3 4, Grop ,1 4, Stolphål ,8 4, Stolphål ,7 4, Stolphål ,9 4, Grop ,4 4, Stolphål ,2 4, Grop ,8 5, Stolphål ,9 5, Grop ,6 5, Stolphål ,9 5, Ränna ,7 5, Grop ,5 5, Grop ,5 5, Grop ,7 5, Grop ,5 5, Grop ,3 5, Oklassificerad ,4 5, Oklassificerad ,5 5, Oklassificerad ,7 5, Grop , Härd , Grop ,3 5, Grop ,3 5, Grop ,4 5, Grop ,6 5, Grop ,7 4, Grop ,1 4, Oklassificerad ,3 4, Grop ,6 4, Grop ,9 4, Grop ,3 4, Grop ,1 4, Grop ,4 4, Oklassificerad ,4 4, Grop ,2 4, Grop ,8 4,396

31 Stolphål ,6 4, Grop , Grop ,5 4, Stolphål ,8 4, Grop ,9 4, Oklassificerad ,3 4, Stolphål ,7 4, Oklassificerad ,2 4, Oklassificerad ,1 4, Grop ,5 4, Oklassificerad ,9 4, Grop ,3 4, Grop ,8 4, Grop ,9 3, Grop ,5 3, Grop , Grop ,7 4, Stolphål ,6 3, Grop ,2 3, Stolphål ,5 4, Grop ,5 4, Grop ,3 4, Oklassificerad ,6 4, Oklassificerad , Grop ,5 4, Oklassificerad ,5 4, Grop , Grop ,5 4, Grop ,7 4, Oklassificerad ,5 4, Grop ,7 4, Oklassificerad ,5 4, Grop ,4 4, Oklassificerad ,1 4, Stolphål ,7 4, Oklassificerad ,8 4, Stolphål ,7 4, Stolphål ,8 4, Kulturlager ,1 4, Stolphål , Grop ,6 4, Grop ,1 4, Stolphål ,7 4, Oklassificerad , Grop ,4 4, Grop ,6 4, Stolphål ,9 4, Stolphål ,1 4, Stolphål ,7 4, Stolphål ,7 4, Stolphål ,8 4, Oklassificerad ,5 4,07

32 Stolphål ,1 3, Stolphål ,8 3, Oklassificerad ,1 3, Oklassificerad ,2 3, Grop ,1 3, Grop , Grop ,1 3, Grop ,3 3, Stolphål ,2 3, Grop ,5 3, Grop ,6 3, Oklassificerad ,6 3, Grop ,7 3, Stolphål , Grop , Grop ,7 3, Grop ,3 3, Grop ,8 3, Grop ,5 4, Grop ,2 4, Grop , Stolphål ,3 4, Grop ,2 4, Grop ,9 4, Härd ,2 3, Oklassificerad ,2 3, Grop ,2 4, Oklassificerad ,6 4, Grop ,8 4, Grop ,3 4, Härd ,7 4, Grop ,8 4, Grop ,3 4, Grop ,5 4, Grop ,2 4, Grop ,9 4, Grop ,1 4, Härd ,3 4, Grop , Oklassificerad ,5 5, Grop ,6 5, Stolphål ,2 5, Stolphål ,7 5, Grop ,9 5, Grop ,9 5, Grop ,3 5, Härd ,2 4, Grop ,3 4, Grop ,7 4, Grop ,2 4, Grop , Oklassificerad ,5 4,198

33 Oklassificerad ,5 4, Oklassificerad ,7 3, Stolphål ,2 3, Stolphål ,5 3, Stolphål ,5 3, Oklassificerad ,1 3, Oklassificerad ,8 3, Stolphål ,2 4, Stolphål ,3 4, Stolphål , Grop ,4 4, Grop ,7 3, Oklassificerad ,7 3, Stolphål ,3 3, Stolphål ,2 3, Stolphål , Grop ,9 3, Oklassificerad ,9 3, Grop ,7 3, Oklassificerad ,2 3, Kulturlager ,8 3, Stolphål , Stolphål , Oklassificerad ,9 4, Grop ,7 4, Grop ,8 4, Härd ,7 5, Grop ,1 5, Oklassificerad ,3 4, Stolphål ,3 4, Stolphål ,5 4, Stolphål ,8 4, Kulturlager ,4 4, Grop ,6 4, Oklassificerad ,8 4, Stolphål ,5 4, Oklassificerad ,1 4, Grop ,7 4, Grop ,2 4, Grop ,7 4, Oklassificerad ,6 4, Oklassificerad ,7 4, Grop ,2 4, Oklassificerad ,7 4, Oklassificerad ,7 4, Stolphål ,7 3, Stolphål , Stolphål ,6 3, Stolphål , Grop ,8 3, Grop ,9 3, Oklassificerad ,2 3,953

34 Oklassificerad ,1 3, Stolphål ,5 3, Stolphål ,7 3, Oklassificerad ,8 3, Stolphål ,7 3, Grop ,1 3, Oklassificerad ,9 5, Oklassificerad , Grop ,2 5, Grop ,7 5, Stolphål ,7 4, Stolphål , Grop ,6 4, Kulturlager ,1 4, Stolphål ,8 4, Kulturlager , Oklassificerad ,4 4, Stolphål ,5 4, Stolphål ,1 4, Stolphål ,4 5, Grop ,1 4, Stolphål ,7 4, Stolphål , Stolphål ,8 4, Stolphål ,9 4, Stolphål ,4 4, Stolphål ,3 4, Kulturlager ,1 4, Stolphål ,2 4, Stolphål ,3 4, Grop ,3 4, Grop ,7 4, Stolphål ,5 4, Stolphål ,3 4, Grop ,2 4, Stolphål ,3 4, Grop , Grop ,4 4, Stolphål ,7 4, Stolphål , Stolphål ,9 4, Stolphål ,6 4, Stolphål ,9 4, Grop ,6 4, Grop ,7 4, Kulturlager ,7 5, Grop ,5 4, Oklassificerad ,9 4, Oklassificerad ,8 4, Kulturlager , Stolphål ,2 4, Stolphål ,688

35 Kulturlager ,3 4, Stolphål ,5 5, Grop ,8 5, Härd ,5 5, Grop ,4 5, Stolphål ,2 4, Grop ,7 4, Grop ,5 4, Grop ,1 5, Grop ,6 4, Härd ,7 4, Oklassificerad ,7 4, Stolphål ,2 4, Dike ,9 4, Dike ,9 4, Oklassificerad ,9 4, Oklassificerad , Oklassificerad ,6 4, Dike ,8 4, Grop ,4 4, Dike ,3 3, Dike ,3 3, Oklassificerad ,6 3, Oklassificerad ,1 4, Grop ,8 4, Grop ,9 4, Stolphål ,8 4, Stolphål ,5 4, Stolphål ,4 4, Grop ,6 4, Grop ,9 5, Stolphål ,9 4, Stolphål ,5 4, Stolphål ,7 4, Grop ,5 4, Oklassificerad ,3 4, Grop ,9 4, Grop ,5 4, Grop ,5 4, Stolphål ,2 4, Grop ,1 4, Stolphål ,7 4, Grop ,5 4, Grop ,3 4, Grop ,4 4, Grop ,3 4, Grop ,6 4, Oklassificerad ,8 4, Grop ,8 4, Grop ,3 4, Grop ,8 4, Oklassificerad ,86

36 Oklassificerad ,9 4, Stolphål , Kulturlager ,5 5, Grop ,7 5, Grop ,5 4, Oklassificerad ,7 4, Oklassificerad , Grop ,3 4, Kulturlager ,9 4, Oklassificerad ,8 4, Kulturlager ,7 4, Oklassificerad ,5 4, Kulturlager ,4 4,207

37 Fynd som lämnats till Historiska Museet vid Lunds universitet har getts fyndnummer; flinta, keramik, ett urval metallföremål och kritpipsfragment (LUHM 32543). Endast fynd med fyndnummer har vägts. Övriga metallfynd förvaras hos Sydsvensk Arkeologi i avvaktan på eventuell konservering. Om inte annat anges har fynden påträffats i matjorden (A1). Kommentarer till metallfynden. Bertil Helgesson. Nr/Föremål Kommentar 3303, 4615 Från Vreta kloster, SHM 18011, kommer två snarlika. 3305, 3312, 3313, Fyra slaggiga bitar som troligen vittnar om metallhantverk (brons?) , 3323 Osäkert om dessa två är mynt. 3328, 3973 Två ändbeslag, handtag, stylos eller liknande. Är av hög kvalitet Fot med lejontass, till ljusstake, servis, eller något liknande. Barock eller rokoko. 3976, 3978, 3994 Flera föremål håller förhållandevis hög kvalitet och är svåra att tolka utifrån deras fyndkontext Nålhuvud som skulle kunna vara vikingatid, men är ett isolerat fynd. Är troligtvis något senare Örslevar dateras vanligen till vendeltid medeltid. Den här aktuella är högst sannolikt medeltida om man jämför med dylika i SHM. Till dessa kommentarer kan följande föras: Mynten har en spridning från borgarkrigstid ( ) till De kan därmed ej uppfatttas som sprungna ur en specifik händelse. Övrigt material tycks stort och till vissa delar exklusivt. Majoriteten av materialet sammanfaller kronologiskt med Åhus stadstid, från omkring 1200-talets början, och lite senare. Det är tydligt att det finns nästan inget av det riktigt moderna material som brukar dyka upp kring de historiska byarna. Det är också tydligt att det inte finns någon bebyggelse inom detta område enligt de tidigaste kartorna (LMV K157-12:1, K157-12:8). Större delen av området ligger i den östra delen av ett område med åker, men omgivet av utmarker/fäladsmarker. Det finns också små åkerlyckor inom det område som var Åhus medeltida stad (LMV K157-12:1) drygt 1 km åt öster. En tolkning av det påträffade metallmaterialet är att kommer från en eller flera gårdar; stadsjordar till Åhus som brukas av borgarna. Därav det exklusiva materialet. Det är väl logiskt att det sker omläggningar när Åhus förlorar sin status som stad 1617 och möjligen läggs dessa gårdar ner. Referenser FMIS-Fornsök, Stockholm. LMV-Lantmäteriet, Gävle. SHM-Historiska museet, Stockholm.

38 Fyndenhet Fyndnr Material Antal Vikt Beskrivning X Y Z (g) Flinta Tunnbladig, tväreggad, ,2 4,813 fyrsidigt slipad flintyxa. Påträffad i grop A Flinta 1 8 Spånpilspets med tånge, ,152 förarbete Flinta Lövkniv ,7 4, Flinta 1 60 Skivyxa , Metall 1 Brons, klump ,2 5, Metall 1 Brons, föremål, del av ,1 5,53 något Metall 1 Brons, bleck ,5 5, Metall 1 Brons, klump , Metall 1 Brons, bleck , Metall 1 2 Brons, bältehake, medeltid, ,3 5,776 jfr SHM 18011:152 och 217 (och fyndenhet 4615 nedan) Metall 1 Brons, föremål, del av ,6 5,791 något Metall 1 Slagg och ev. bränd lera, ,6 5,42 sintrad och förslaggad, troligen del av degel eller högtemperatursugn, troliga spår av koppar/brons Metall 1 Brons, klump ,8 5, Metall 1 1 Brons eller silver, hänge ,3 5,632 eller bjällra, vikingatid eller medeltid Metall 1 Bly, muskötkula ,5 5, Metall 1 CU-leg, mynt, 1 skilling ,3 5,211 Christian IV, Metall 1 Brons, klump ,2 5, Metall 1 CU-leg, mynt, skillingmynt, ,9 5,217 Frederik III, Metall 1 Slagg, CU? ,6 5, Metall 1 Slagg, CU? ,2 5, Metall 1 Brons, bleck ,2 5, Metall 1 1 Silver, mynt?, två små ,3 5,199 hål, pärlbård och stjärna i präglingen Keramik 1 10 Mynningsskärva, förtjockad ,5 5,449 Två parallella, horisontella linjer under skuldran Metall 1 1 CU-leg, mynt, ganska ,3 5,61 slitet, troligen 1500-tal/ tidigt 1600-tal Metall 1 Brons, beslag ,5 5, Metall 1 Brons, beslag, till kniv? ,1 5, Metall 1 Brons, liten ring ,4 5, Metall 1 Brons, bleck ,9 5, Metall 1 Brons, ten ,4 4, Metall 1 2 Brons, kvadratisk platta ,6 5,126 med prägling, tveksamt om det är mynt Metall 1 Brons, klump ,7 4,933

39 Metall 1 2 CU-leg, mynt, 1500-tal? , Metall 1 Silver, bleck (liten ,5 4,925 platta) Metall 1 Brons, ten , Metall 1 Brons, föremål, avlångt, ,2 4,715 profilerad ända, skaft eller ändbeslag med snedställda streck, välgjort, funktion okänd, troligen nyare tid Metall 1 Brons, föremål, profilerat ,4 4,374 bleck Metall 1 Brons, föremål, avlång ,447 ten med ögla Metall 1 Brons, klump ,2 4, Metall 1 CU-leg, mynt, Frederik 3, ,6 4,732 2 skilling Metall 1 Brons, föremål, fot med ,2 4,71 lejontass, till ljusstake, servis, eller något liknande, rokoko eller något tidigare Metall 1 1 CU-leg, mynt, borgarkrig, ,7 4,298 medeltid Lera 1 5 Kritpipsfragment ,5 4, Metall 1 Slagg, CU ,1 4, Metall 1 1 CU-leg, mynt, borgarkrig, ,6 4,469 medeltid Metall 1 Brons, klump ,8 4, Metall 1 Brons, klump ,5 4, Metall 1 Brons, klump ,6 4, Metall 1 Brons, klump ,3 4, Metall 1 Brons, föremål, beslag, ,3 4,695 tubformat med två små stift Metall 1 Brons, sölja, medeltid, ,4 4,682 nyare tid Metall 1 Brons, bleck ,3 4, Metall 1 1 CU-leg, mynt, ganska ,4 4,715 slitet, troligen 1500-tal/ tidigt 1600-tal Metall 1 2 CU-leg, mynt, troligen ,4 4,755 Frederik 2, Metall 1 Brons, föremål, kant till ,583 runt föremål Metall 1 Brons, föremål, kant till ,9 4,523 något, streckornamentik Metall 1 Bly, klump ,3 4, Metall 1 Brons, bleck, böjt ,1 4, Metall 1 CU-leg, mynt, 1 skilling ,6 4,645 Christian IV, Metall 1 Brons, bleck ,1 4, Keramik Påträffades i A ,7 4, Keramik 1 20 Buk-/bottenskärva ,2 4,889 Påträffad i A Metall 1 Brons, klump ,1 4, Metall 1 Brons, sölja, medeltid, nyare tid ,9 4,133

40 3970 Metall 1 Brons, bleck ,6 4, Metall 1 Brons, beslag ,5 4, Metall 1 brons, klump , Metall 1 2 Brons, ändbeslag, runt, ,7 4,04 profilerat, medeltid, nyare tid Metall 1 Brons eller bly, knapp, ,1 3,689 nyare tid Metall 1 Bly, liten platta ,6 3, Metall 1 Brons, beslag, med ,8 3,377 streckornamentik och tandad kant, till kniv eller liknande, nyare tid Metall 1 6 Silver, nålhuvud?, voluter ,5 3,529 och franska liljor, vikingatid eller medeltid Metall 1 Brons, bokspänne, medeltid ,2 3, Metall 1 Brons, bleck ,5 3, Metall 1 Brons, bleck ,2 3, Metall 1 Bly, muskötkula ,8 3, Metall 1 1 CU-leg, mynt, 1 skilling, ,9 3,412 möjligen Christian III, Metall 1 1 CU-leg, mynt, ,7 3, tal Metall 1 Brons, bleck , Metall 1 2 CU-leg, mynt, 1500-tal? ,1 3, Metall 1 Brons, beslag, med ,1 3,76 voluter och pärlbårder Metall 1 Brons, föremål, ring med ,4 3,772 ögla Metall 1 Brons, klump ,5 3, Metall 1 Brons, beslag, kraftigt, ,2 3,525 till möbel o.l.? 3990 Metall 1 Brons, klump ,5 3, Metall 1 Malm, gryta, del av ,8 3, Metall 1 Brons, klump ,1 3, Metall 1 CU-leg, mynt, 1/6 öre, ,4 3,299 Karl X Gustav, Metall 1 Brons, beslag, trekantigt, ,8 3,265 genombrutet, del av sölja? troligen medeltid Metall 1 Brons, fingerborg, nyare ,5 3,454 tid Metall 1 Brons, klump ,3 3, Metall 1 Brons, nit ,6 3, Metall 1 Brons, bleck ,3 3, Metall 1 Brons, beslag, oktagonalt ,5 3, Metall 1 Bly, muskötkula ,9 3, Metall 1 Brons, beslag, runt, ,9 3,374 genombrutet med knoppar, nyare tid Metall 1 Malm, gryta, del av ,8 3, Metall 1 Brons, stift ,7 3, Metall 1 Brons, klump , Metall 1 Brons, fingerborg, nyare ,9 3,475