Energipriser på el och naturgas

Transkript

1 Energipriser på el och naturgas 1 januari januari 2007 ER 2007:10

2 Böcker och rapporter utgivna av Statens energimyndighet kan beställas från Energimyndighetens publikationsservice. Orderfax: e-post: Statens energimyndighet Upplaga: 400 ex ER 2007:10 ISSN

3 Energipriser på el och naturgas 1 januari januari 2007 ER 2007:10 Statistikansvarig myndighet Statens energimyndighet, Enheten för energisystem Box 310, ESKILSTUNA Tfn Fax Anders Jönsson, tfn Producent SCB, Enheten för energi, hyror och fastighetsekonomi ÖREBRO Tfn Fax Kerstin Forssén, tfn , kerstin.forssen@scb.se Statistiken har producerats av SCB på uppdrag av Statens energimyndighet (STEM), som ansvarar för officiell statistik inom området.

4

5 Förord Energimyndigheten är sedan dess tillkomst år 1998 statistikansvarig myndighet för ämnesområdet energi. En viktig del i detta ansvar är att utveckla och underhålla statistiken i enlighet med användarnas behov. Några av statistikens användare har uttryckt önskemål om att det ska presenteras en enkel och tydlig sammanställning över el- och naturgasprisets utveckling under de senaste åren. Statistik över priser på el och naturgas har, i enlighet med EU-direktivet 90/377/EEC, samlats in halvårsvis sedan den 1 januari Undersökningstillfällena har varit den 1 januari och den 1 juli. De priser som redovisats har varit punktpriser, dvs. det pris som gällde den angivna dagen. Priser har samlats in för ett flertal olika typkunder avseende såväl industri som hushåll. Typkunderna har indelats utifrån dess årliga konsumtion av el respektive naturgas. Energimyndigheten har givit Statistiska centralbyrån (SCB) uppdraget att på ett lätt överskådligt sätt sammanställa de tidsserier som finns tillgängliga för perioden 1 januari januari Syftet med att göra denna sammanställning har varit att ge användarna av statistiken en ökad tillgänglighet till statistik avseende el- och naturgasprisets utveckling. Denna statistik är av stort intresse för såväl media som den politiska debatten och behovet av att lyfta fram den officiella statistiken inom området framstår därför som särskilt betydelsefullt. Vid insamlingen av statistik den 1 juli 2007 kommer en ny metod att börja tillämpas. Den största skillnaden mellan insamlingsmetoderna är att punktpriser kommer att ersättas av sex månaders medelvärden. Den nya metoden är utarbetad av EU:s statistikbyrå Eurostat och kommer att förbättra möjligheterna att jämföra medlemsländernas el- och naturgaspriser. Energimyndigheten kommer att säkerställa att den svenska rapporteringen även framöver görs i enlighet med Eurostats önskemål och att statistikens användare får tillgång till den statistik de efterfrågar. Under året ökar Energimyndigheten satsningen på energiprisstatistik och statistik över aktiviteten på elmarknaden. Bland nyheterna återfinns en kvartalsvis samlad redovisning av energipriser och en undersökning av hur många hushåll som omförhandlar sitt elavtal. Eskilstuna i mars 2007 Paul Westin Enhetschef, Enheten för energimarknader och tillförsel Anders Jönsson Projektledare, Enheten för energianvändning

6

7 Innehåll Sammanfattning 9 1 Energipriser på el och gas Syfte och historik Tabellavdelning Fakta om statistiken Detta omfattar den nuvarande statistiken Statistiken från den 1 juli Definitioner och förklaringar Så görs statistiken Statistikens tillförlitlighet Bra att veta Bilagor 27 4 In English Summary List of tables List of graphs Explanatory symbols and abbreviations...48

8

9 Sammanfattning EU:s statistikorgan Eurostat kommer att förändra metoderna för den EU-reglerade undersökningen om el-och gaspriser enligt Rådets direktiv 90/377/EEC. Undersökningen har genomförts i Sverige sedan den 1 januari 1997; priserna undersöks två gånger per år, den 1 januari och den 1 juli, dvs. som punktpriser. Insamlingen av data för industriella slutförbrukare av gas började dock inte förrän år Rapportering till Eurostat sker senast två månader efter referensdatum liksom presentation av resultaten på SCB:s webbplats. Statistiken skall belysa nivån på och utvecklingen av priser på el och gas för hushåll och slutanvändare inom industrin. Varje användarkategori delas dessutom upp efter olika typkunder. En jämförelse mellan medlemsländer görs av Eurostat och återfinns i publikationerna Statistics in Focus, Electricity Prices, Gas Prices samt Energy Prices. Metoden för datainsamlingen har omarbetats på Eurostat och aviseras träda i kraft den 1 januari Den redovisas som två appendix till det rådande direktivet. En av de viktigaste förändringarna innebär att ett genomsnittspris för de senaste 6 månaderna efterfrågas den 1 januari och den 1 juli varje år. Regleringen i direktivet avser industriella slutförbrukare av el och gas, medan rapporteringen för hushållskunder är frivillig. Denna rapport beskriver den innevarande uppgiftsinsamlingen enligt Rådets direktiv 90/377/EEC och de förändringar som metodbilagorna innebär. Uppgifter från undersökningens början och fram till och med den 1 januari 2007 redovisas i form av tidsserier med enkla kommentarer och förklaringar. Datamaterialet finns även redovisat på SCB:s webbplats, under ämnet Energi. Teckenförklaringar och förkortningar Tecken Förklaring.. Uppgift inte tillgänglig eller för osäker för att anges kwh kilowatt-timme MWh Megawatt-timme = kwh GJ Gigajoule = J 1MWh 3,6 GJ 9

10 10

11 1 Energipriser på el och gas 1.1 Syfte och historik Syftet med undersökningen om Energipriser på el och gas är främst att belysa nivån på och utvecklingen av priser på el och gas för olika typkunder inom hushålls- och industrisektorn. Jämförelser mellan medlemsländer ska också kunna göras. Priserna undersöks vid två tillfällen under året, den 1 januari och den 1 juli, enligt den undersökning som regleras av EU-direktivet 90/377/EEC. SCB genomför undersökningen om Energipriser på el och gas sedan år 1997, för närvarande på uppdrag av Energimyndigheten och det första året på uppdrag av NUTEK. Ett undantag är gaspriser för industriella slutkunder där insamling och redovisning påbörjades år Direktivet trädde i kraft år 1990 och i och med Sveriges EU-inträde år 1995 måste också Sverige följa detta EU-direktiv vilket resulterade i införandet av undersökningen om el- och gaspriser. Uppgiftslämnarplikt föreligger för närvarande enligt Energimyndighetens författningssamling STEMFS. Den del som avser elpriser för hushållskunder lyder under SCBFS och samlas in som en del av Konsumentprisindex. Inom EU:s statistikorgan Eurostat pågår ett arbete med att förändra insamlingsmetoderna för undersökningen. Arbetet kommer förmodligen att resultera i att nya metodbilagor till det befintliga EU-direktivet träder i kraft den 1 januari Sverige kommer att samla in uppgifter redan den 1 juli 2007 enligt det nya förslaget. Två bilagor till direktivet beskriver metoder för prisinsamlingen för industriella slutförbrukare respektive hushållsförbrukare avseende el- och gaspriser. Insamlingen för hushållen sker på frivillig bas. 1.2 Tabellavdelning De insamlade uppgifterna enligt hittillsvarande EU-direktiv återfinns i det följande som tidsserie från den 1 januari 1997 till och med den 1 januari För gaspriser för industriella slutanvändare påbörjades insamlingen år Uppgifterna indelas efter energislagen el och gas, användare som industrikunder och hushållskunder samt efter olika typkundskategorier. Uppgifterna finns också dels som färdiga tablåer, dels som Excel-tabeller på SCB:s webbplats under Ämne Energi och statistikprodukten Energipriser på naturgas och el. 11

12 1. Priser på el för industrikunder januari 1997 januari Electricity prices for industrial consumers January 1997 January 2007 Pris inkl skatt öre/kwh Typkundsgrupp Ia Ib Ic Id Ie If Ig Ih Ii 1997 januari 61,9 59,4 53,6 46,3 36,9 35,0 31,2 30,9 29,1 juli 62,2 59,7 53,8 45,7 36,4 32,8 30,3 30,0 28, januari 60,5 59,9 51,5 42,3 34,2 32,7 28,6 28,3 26,6 juli 58,8 58,9 50,3 40,2 32,3 30,0 26,5 26,4 24, januari 56,4 57,2 49,6 40,3 31,6 28,8 25,1 24,9 23,3 juli 52,0 51,5 46,0 39,8 30,8 27,8 24,4 24,7 23, januari 47,8 48,0 44,3 39,4 32,2 27,5 24,4 24,9 23,1 juli 45,0 44,7 41,3 38,0 32,6 28,1 25,4 25,9 24, januari 55,5 56,6 50,4 45,3 37,3 31,2 27,4 28,4 26,0 juli 60,9 62,0 56,5 52,1 44,9 38,8 35,5 36,1 34, januari 51,2 51,8 46,1 43,4 37,6 33,5 30,3 30,9 29,1 juli 50,7 51,4 45,7 42,9 36,9 33,0 30,0 30,5 28, januari 80,7 81,3 74,7 73,0 66,9 64,6 60,7 61,0 59,2 juli 60,0 60,5 54,3 51,1 45,4 42,2 38,6 38,9 37, januari 63,3 63,8 56,9 54,0 47,5 44,5 40,7 41,2 39,2 juli 66,4 67,0 59,8 57,0 50,6 47,6 43,7 44,3 42, januari 63,6 61,7 52,1 48,6 42,3 38,9 35,1 35,1 32,9 juli 66,9 67,1 60,9 57,4 51,3 47,5 44,3 44,8 42, januari 77,3 75,3 64,8 61,5 55,2 51,8 48,1 48,2 46,0 juli 87,9 86,0 76,8 71,5 65,2 61,9 58,2 58,0 55, januari 81,7 80,0 70,6 63,6 57,3 53,8 50,2 50,1 47,9 Källa: SCB/Energimyndigheten Definitioner av typkundsgrupper i tabellen ovan Grupp Årlig konsumtion, MWh Maximalt årligt effektuttag, kw Kapacitetsutnyttjande (timmar) Ia Ib Ic Id Ie If Ig Ih Ii De uppgifter som redovisas i tabell 1 ovan visar priset på el för industrikunder per den 1 januari respektive 1 juli. Priset anger totalpriset för kund dvs. elhandelspris, inkl. elcertifikatpris och nätpris. Skatt ingår fr.o.m. 1 juli 2004 och har sedan dess varit 0,5 öre/kwh för elektrisk kraft som förbrukas i industriell verksamhet. Priset är angivet i öre/kwh för olika typkunder. 12

13 Uppgifterna för typkunder med en årlig konsumtion av 30 MWh, 160 MWh, 2000 MWh, MWh samt MWh åskådliggörs i diagramform nedan. 1. Priser på el för industrikunder januari 1997 januari Electricity prices for industrial consumers January 1997 January 2007 öre/kwh 100,0 75,0 50,0 25,0 0,0 jan juli jan juli jan juli jan juli jan juli jan juli jan juli jan juli jan juli jan juli jan Årlig konsumtion Skatt ingår fr.o.m. 1 juli MWh 160 MWh MWh MWh MWh Elpriset för industrikunder ligger som väntat lägst för stora förbrukare och högst för småförbrukare av el. I januari 2003 kan noteras en kraftig ökning av priset. Vid nästa prismätning, juli 2003, sjunker priset, men till en högre nivå än före januarimätningen. Prisökningen följer väl priserna på den nordiska elbörsen NordPool och har sin grund i den kalla perioden runt årsskiftet samt de stora underskotten i vattenmagasinen i hela Norden. Elpriserna för de största förbrukarkategorierna bland industriella slutanvändare har ökat med över 60 procent mellan 1997 och Ökningen av elpriset för de små förbrukarna har varit mindre, cirka 30 procent. 13

14 2. Priser på el för hushållskunder januari 1997 januari Electricity prices for household customers January 1997 January 2007 Pris inkl skatt öre/kwh Typkundsgrupp Da Db Dc Dd De 1997 januari 197,7 130,0 85,6 83,4 70,1 juli 201,0 133,4 88,9 86,3 72, januari 204,4 136,3 91,5 92,6 73,6 juli 208,2 136,8 89,9 87,2 73, januari 201,3 132,4 87,1 84,3 75,1 juli 191,1 127,7 86,1 83,6 74, januari 193,1 129,5 87,7 81,8 72,7 juli 193,1 129,5 87,7 82,9 72, januari 199,3 134,3 91,6 86,3 74,8 juli 222,6 149,0 100,7 94,4 84, januari 229,0 153,9 104,5 97,0 86,9 juli 226,2 152,1 103,4 96,1 85, januari 271,8 182,5 123,8 113,6 102,3 juli 277,3 186,0 125,9 116,2 106, januari 289,5 194,2 131,6 122,6 111,9 juli 274,2 184,5 125,6 117,2 107, januari 273,8 184,9 126,4 118,0 108,1 juli 271,8 183,6 125,6 116,2 107, januari 282,1 192,5 133,6 123,2 113,9 juli 293,6 203,2 143,9 133,4 123, januari 305,6 215,1 155,6 141,4 129,2 Källa: SCB/Energimyndigheten Definitioner för konsumtionsgrupper i tabellen ovan Grupp Årlig konsumtion, kwh Normbostad Da m 2, 2 rok Db m 2, 3 rok Dc m 2, 4 rok Dd m 2, 4-5 rok De m 2, 5 rok Tabellen visar priser på el för hushållskunder per den 15 januari respektive 15 juli. Priset anger totalpriset för kund d.v.s. elhandelspris, inkl. elcertifikatpris, nätpris, skatt och moms. Priserna är angivna i öre/kwh för olika typkunder. Uppgifterna för typkunder med en årlig konsumtion av kwh, kwh samt kwh åskådliggörs i diagramform nedan. 14

15 2. Priser på el för hushållskunder januari 1997 januari Electricity prices for household customers January 1997 January 2007 öre/kwh Pris inkl skatt och moms 175,0 150,0 125,0 100,0 75,0 50,0 jan juli jan juli jan juli jan juli jan juli jan juli jan juli jan juli jan juli jan juli jan Årlig konsumtion kwh kwh kwh Den undre kurvan visar elförbrukning för en, enligt typkundsdefinitionen, normbostad på 120 m 2 med 5 rum och kök och en årlig elförbrukning på kwh. En koppling avseende den undre förbrukningskurvan kan göras till den officiella statistiken, Energistatistik för småhus Den statistiken visar att småhus som värms enbart med direktverkande el använder i genomsnitt kwh per år, medan kwh används i hus som värms med vattenburen el. Den övre kurvan som visar det högsta elpriset avser en normbostad på 4 rum och kök med 90 m 2. Såväl för hushållskunder som för industrikunder märks en kraftig ökning av elpriset i januari Priset sjunker däremot inte vid julimätningen som för industrikunderna, utan fortsätter att stiga till mätningen i januari Mellan åren 1997 och 2007 har elpriserna ökat med drygt 80 procent för den största förbrukarkategorin. Ökningen mellan dessa år har varit något mindre för de övriga förbrukarkategorierna. Uppgifterna ingår som en del i Konsumentprisindex. 15

16 3. Priser på naturgas för industrikunder januari 2001 januari Prices on natural gas for industrial consumers January 2001 January 2007 Pris inkl skatt öre/kwh Typkundsgrupp I1 I2 I3-1 I3-2 I4-1 I januari 34,5 35,3 34,7 29,0 27,0 23,5 juli 35,0 31,3 28,8 30,5 27,1 27, januari 35,1 32,8 31,2 23,4 18,3 18,3 juli 34,4 32,4 30,3 33,2 25,7 25, januari 29,9 27,1 26,0 26,0 20,5 20,5 juli 28,1 24,5 23,6 23,6 19,1 19, januari 32,5 27,8 25,2 24,7 22,1 22,1 juli 32,8 29,8 27,2 26,9 24,1 24, januari 39,1 34,9 30,0 30,0.... juli 41,3.. 36,2 31, januari 49,4 46,0 41,1 38,8.... juli 49,3 46,6 42,6 40, januari 47,8 42,5 39,9 37,2.... Definitioner av typkundsgrupper i tabellen ovan Grupp Årlig konsumtion Kapacitetsutnyttjande I1 116,3 MWh Inget kapacitetsutnyttjande I MWh 200 dagar I MWh 200 dagar timmar I MWh 250 dagar timmar I MWh 250 dagar timmar I MWh 330 dagar timmar Tabellen visar priser på naturgas för industrikunder per den 1 januari respektive 1 juli. Priset anger totalpris för slutkund, inkl. skatt. Priserna är angivna i öre/kwh för olika typkunder. Uppgifterna har samlats in från och med januari

17 3. Priser på naturgas för industrikunder januari 2001 januari Prices on natural gas for industrial consumers January 2001 January 2007 öre/kwh 60,0 45,0 30,0 15,0 0,0 jan juli jan juli jan juli jan juli jan juli jan juli jan Årlig konsumtion 116,3 MWh MWh MWh MWh Priserna på naturgas för industrikunder har samlats in sedan år 2001, men kan av sekretesskäl inte redovisas för alla undersökningstillfällen. Kurvorna visar ett brott där siffrorna är undertryckta. Inom både Sverige och övriga EU håller just nu naturgasmarknaden på att öppnas för konkurrens (avregleras). Den 1 juli 2005 avreglerades den svenska naturgasmarknaden för alla företag som använder naturgas. För hushållskunder kommer avregleringen att ske den 1 juli (Källa: Energimarknadsinspektionen). Det svenska transmissionsnätet för naturgas sträcker sig från Dragör i Danmark till Stenungsund, fem mil norr om Göteborg. Naturgasen produceras i den danska Nordsjön. Därifrån transporteras den i det danska transmissionsnätet till Dragör där det svenska transmissionsnätet tar över. Längs nätet finns grenledningar till anslutande distributionssystem, kunder och gaslager. I andra delar av Europa finns ett betydligt mer utvecklat naturgasnät än i Sverige. De flesta europeiska länder har flera tillförselpunkter och är sammanlänkade med varandra. (källa: 17

18 4. Priser på naturgas för hushållskunder januari 1997 januari Prices on natural gas for household customers January 1997 January 2007 Pris inkl skatt öre/kwh Typkundsgrupp D1 D2 D3 D3b D januari 54,4 48,6 38,3 37,3 35,4 juli 54,4 48,6 38,3 37,3 35, januari 54,4 48,6 40,2 39,1 37,2 juli 54,4 48,6 40,2 39,1 37, januari 54,4 48,6 37,5 36,4 34,5 juli 54,4 48,6 37,5 36,4 34, januari 54,4 48,6 40,2 39,1 37,2 juli 54,4 48,6 40,2 39,1 37, januari 67,3 59,1 51,7 51,3 50,3 juli 72,3 64,1 52,7 52,4 49, januari 73,8 65,6 57,3 57,0 54,7 juli 73,8 65,6 57,3 57,0 55, januari 75,1 66,9 60,5 60,1 60,7 juli 87,6 68,3 57,4 57,1 55, januari 79,7 70,7 64,4 64,0 63,8 juli 79,7 70,7 64,4 64,0 65, januari 81,6 75,6 72,3 71,9 72,7 juli 78,8 72,9 70,5 70,0 70, januari 111,0 98,1 87,0 84,5 80,1 juli 113,6 102,0 89,6 87,7 82, januari 106,5 92,2 86,9 85,1 76,3 Tabellen visar priser på naturgas för hushållskunder per den 1 januari respektive 1 juli. Priserna anger totalpris för slutkund, inkl. skatt och moms. Priserna är angivna i öre/kwh för olika typkunder. Definitioner för konsumtionsgrupper i tabellen ovan Grupp Årlig konsumtion Utrustning D kwh Hushållsgas D kwh Hushållsgas D kwh Uppvärmning och hushållsgas D3b kwh Uppvärmning och hushållsgas D kwh Centralvärme för minst 10 hushåll 18

19 4. Priser på naturgas för hushållskunder 1997 januari Prices on natural gas for household customers 1997 January 2007 öre/kwh Pris inkl skatt och moms 125,0 100,0 75,0 50,0 25,0 jan juli jan juli jan juli jan juli jan juli jan juli jan juli jan juli jan juli jan juli jan Årlig konsumtion kwh kwh kwh Priset på naturgas för hushållskunder visas i diagrammet ovan för de kunder som använder naturgasen enbart som hushållsgas (de två översta kurvorna) och för de som använder naturgasen kombinerat som hushållsgas och för uppvärmning. Större årlig konsumtion ger lägre priser. En prisökning kan noteras mellan juli 2005 och januari 2006 för alla konsumtionsgrupper. Mellan åren 1997 och 2007 har priserna på naturgas till hushållskunder ökat med mellan 90 till 128 procent för förbrukarkategorierna ovan. 19

20 20

21 2 Fakta om statistiken Statistikinsamlingen av el- och gaspriser i Sverige kommer att förändras i och med insamlingstillfället den 1 juli Vad den nya undersökningsmetoden innebär och skillnaderna mot den gamla metoden beskrivs nedan. Den nya metoden kommer att träda i kraft den 1 januari 2008, men Eurostat föreslår att medlemsstaterna redan vid julirapporteringen 2007 använder sig av den nya metoden. Sverige följer detta förslag. 2.1 Detta omfattar den nuvarande statistiken Syfte och mål med statistiken är att visa el- och gaspriser för slutförbrukare inom industrin och för hushåll med fördelning på olika kategorier av typkunder. Grunden för statistikinsamlingen är EU-direktivet 90/377/EEC av den 29 juni 1990 med vissa modifieringar och tillägg i form av Gentlemen s agreement (för vidare förklaringar, se avsnittet Definitioner och förklaringar). Ursprungligen var det endast de slutliga industriella förbrukarna och det pris de betalar för el och naturgas som reglerades i direktivet, men efterhand har Eurostats krav på fullständighet medfört att även hushållens el- och gaspriser införlivats i statistiken. För gaspriser skulle endast vissa städer (Malmö för Sveriges del) ingå i redovisningen, men detta har utökats till att gälla nationella priser även för gas; detta var fallet för elpriser redan från början. Enligt Eurostat har denna utökning reglerats genom Gentlemen s agreement. Tre prisnivåer skall visas: pris inklusive alla skatter pris exklusive moms, men inklusive alla andra skatter nettopris Priserna redovisas som öre/kwh och avser det pris som slutkonsumenten betalar. Konsumenter är de som köper energi för egen användning och exkluderar således de som återförsäljer energin. I priset räknas in mätarhyra, fast avgift och betalning för förbrukad kvantitet. Avgift för installation hos nytillträdande förbrukare ska inte medräknas. Priserna avser punktpriser per den 1 januari och den 1 juli för respektive redovisningsår. Prisuppgifterna baseras på ett system av typkunder valda av Eurostat som representativa för användarna och lämpliga för att kunna göra jämförelser medlemsländer emellan. För att beskriva vilka variabler och typkundskategorier som efterfrågas mer exakt hänvisas till de bifogade blanketterna i bilagorna 1 10 alternativt till förklaringar vid respektive tabell i tabelldelen. För industriella slutförbrukare efterfrågar även Eurostat de som har effektuttag över 10 MW, dvs. mycket stora användare ( Marker prices ). För Sveriges del har denna grupp inte kunnat redovisas p.g.a. konkurrens-/sekretesshänsyn. 21

22 Handelspriserna för naturgas till industriella förbrukare undantar förbrukare inom industrin som använder gas för: elproduktion icke-energiändamål i större kvantiteter än GWh per år Endast leveranser i gasledningar ska beaktas. Endast kategorier med minst tre förbrukare (ej färre) ska prissättas. 2.2 Statistiken från den 1 juli 2007 Den mest märkbara förändringen i metoderna är att insamlingen kommer att ändras från punktpriser till medelvärde för de senaste 6 månaderna. Insamling och rapportering sker fortfarande den 1 januari och den 1 juli varje år. Metoderna regleras i två appendix till EU-direktivet 90/377/EEC där den ena bilagan avser industriella slutanvändare och den andra bilagan avser hushållen. Rapportering för hushållen är frivillig, men kommer att genomföras för Sveriges del. För att förbereda uppgiftslämnarna på metodbytet sändes förslag på nya blanketter ut till de presumtiva uppgiftslämnarna under hösten Kontakter per telefon har tagits med var och en av dem och de synpunkter som framkom vid kontakterna har tagits tillvara vid den nya blankettutformningen och frågeformuleringen. Efter denna undersökning har Eurostats förslag ändrats från att avse medelpriset för de senaste 12 månaderna till att avse de senaste 6 månaderna. Metoderna kommer att förändras, enligt Eurostats förslag, och implementeras för Sveriges del den 1 juli 2007 för både industriella slutanvändare och hushåll. Målpopulationen är slutanvändare inom industrin och hushållen och avser egen förbrukning liksom tidigare. De största skillnaderna är för insamling av el-priser: Prisuppgifterna avser ett genomsnittligt pris som slutkonsumenten betalat för den senaste 6-månadersperioden räknat från den 1 januari respektive den 1 juli. Priserna ska uttryckas i den nationella valutan per kwh för länder som helhet och innefatta alla avgifter utom anslutningsavgifter. Tre prisnivåer ska tillhandahållas: Pris, exkl. skatt Pris, exkl. moms och skatter Pris, alla skatter inkluderade Priserna ska rapporteras enligt ett intervallsystem för standardförbrukning, vilket innebär att typkundsindelningarna har förändrats: För hushållskunder gäller följande intervall för årlig elanvändning: < kwh kwh till < kwh kwh till < kwh kwh till < kwh > kwh 22

23 För industriella slutanvändare (här kan även andra icke-hushållsförbrukare inkluderas): < 20 MWh 20 MWh till < 500 MWh 500 MWh till < MWh MWh till < MWh MWh till < MWh MWh till < MWh Sekretessförbehåll gäller som tidigare med minst tre slutanvändare i varje kategori. Databeräkningarna ska göras enligt följande: Som en allmän regel ska siffrorna representera vägda genomsnittspriser genom att använda marknadsandelar för de undersökta företagen i respektive konsumtionsband som vägningstal. Aritmetiska medelvärden får anges när vägda tal inte kan beräknas. Huvudargumentet för detta är att medlemsstaterna ska försäkra sig om att en representativ andel av den nationella marknaden är täckt. För naturgaspriser gäller följande: De priser som rapporteras avser slutanvändarnas pris för naturgas som distribueras via huvudledning för egen användning som tidigare. Populationen är uppdelad på hushållskunder respektive industriella slutanvändare (här kan även andra icke-hushållsförbrukare inkluderas). Undantagna är de som konsumerar gas för elproduktion i kraft- och kraftvärmeverk, för ickeenergianvändning (t.ex. i den kemiska industrin) samt de som förbrukar mer än GJ per år. De lämnade priserna baseras på nya typkunder där den årliga förbrukningen anges i intervall. För hushållskunder: < 20 GJ 20 GJ till < 200 GJ > 200 GJ För industriella slutanvändare: < GJ GJ till < GJ GJ till < GJ GJ till < GJ GJ till < GJ Priserna samlas in två gånger per år, i början av varje sexmånadersperiod (januari och juli) och avser genomsnittspriser för slutkonsumenter av naturgas för de senaste 6 månaderna. Priserna uttrycks i den nationella valutan och per gigajoule. Den energienhet som används mäts på basis av bruttokalorivärde. För att anpassa uppgiftslämnandet till svenska förhållanden kommer intervallen att räknas om från GJ till kwh när enkäten sänds ut. Priserna inkluderar alla avgifter, exklusive initiala anslutningsavgifter. Tre prisnivåer ska tillhandahållas: Pris, exkl. skatt Pris, exkl. moms och skatter Pris, alla skatter inkluderade 23

24 Priserna är nationella genomsnittspriser för landet som helhet. Databeräkningssystemet ska följa följande regler: Som en allmän regel ska siffrorna representera vägda genomsnittspriser genom att använda marknadsandelar som vägningstal i respektive konsumtionsband för de undersökta gasoperatörerna. Aritmetiska genomsnittspriser ska lämnas endast när inte vägda tal kan beräknas. Medlemsstaterna ska tillse att en representativ andel av den nationella marknaden är täckt av undersökningen. För närmare beskrivning av efterfrågade uppgifter hänvisas till bilagorna För både el- och gaspriser skall rapportering ske till Eurostat om beräkningssystem, beskrivning av hur undersökningarna genomförts, vilka faktorer som påverkar priserna, beskrivning av landets skattesystem m.m. Exakt om vad som ska rapporteras återfinns i de nya metodbilagorna till direktivet. En gång per år ska en uppdelning av elpriserna på nät-, elhandels- respektive skatter och avgifter levereras till Eurostat. 2.3 Definitioner och förklaringar Avregleringen av elmarknaden skedde den 1 januari 1996 och detta medförde att en uppdelning av blankettfloran på blanketter till elhandels- respektive nätföretag gjordes redan från undersökningens start. Avreglering av naturgasmarknaden genomfördes den 1 juli 2005 för industrikunder, vilket innebär att prisinsamlingen för naturgasmarknaden också tvådelats, handels- respektive nätpriser samlas in var för sig. Avreglering för hushållskunder sker den 1 juli Tidigare fanns endast en gemensam blankett per förbrukarkategori. Uppdelningen på nät- respektive handelsföretag ligger i linje med de nya insamlings- och redovisningsmetoderna inom Eurostat. Användare definieras som de som köper energi för egen användning och utesluter således de som erbjuder detta till återförsäljning. Förordningar och direktiv: Genomförandet av EU:s lagstiftning i medlemsländerna sker på olika sätt beroende på vilken typ av regler det är fråga om. Förordningar gäller direkt och exakt som de är skrivna i hela EU. Så fort en förordning har trätt i kraft gäller den som lag i Sverige. Ett direktiv ställer upp vissa krav som den nationella lagstiftningen skall följa, men EU:s lagstiftning överlämnar här till medlemsländerna att utforma reglerna i detalj. Sverige måste införa ett gällande direktiv i den svenska lagstiftningen inom den tidsfrist som direktivet anger. Gentlemen's agreement är en informell överenskommelse mellan två parter. Den kan vara skriftlig eller muntlig. Den bygger mer på en moralisk förpliktelse än att på något sätt vara reglerad. Den är därför motsatsen till en legal överenskommelse. 24

25 Med slutförbrukare/slutanvändare inom industrin avses arbetsställen/företag inom näringarna enligt standard för Svensk NäringsgrensIndelning Leveranser till andra slutliga förbrukare, t.ex. tjänsteföretag berörs inte i den nuvarande uppgiftsinsamlingen. 2.4 Så görs statistiken Följande beskrivning avser den statistik som hittills producerats, dvs. fram t.o.m. den 1 januari Objekt och population består dels av företag som handlar med el och naturgas, dels företag som sköter nätet inom dessa sektorer. För år 2006 omfattades fyra nätföretag inom elsektorn, åtta elhandelsföretag, sju gashandelsföretag och sju nätföretag inom naturgassektorn. Marknaden anses vara täckt till 75 procent genom dessa företag. Uppgifterna inhämtas via enkäter om de slutliga industriella förbrukarnas el- och gaspriser och om hushållens naturgaspriser. Hushållens elpriser hämtas från en delundersökning till Konsumentprisindex, KPI. Priserna avser den 15:e i varje månad och uppgifterna för den 15 januari respektive 15 juli används i Energipriser på naturgas och el. Priser insamlas dels för el, dels för nättariff. Antal tillfrågade i undersökningen är 33 nätbolag och 14 elhandelsbolag och inget bortfall förekommer. Uppgiftslämnarplikt föreligger. Inom hushållssektorn insamlas priser för tre olika kundkategorier hyresoch bostadsrätts- lägenheter, villa utan eluppvärmning samt villa med eluppvärmning. För dessa kundkategorier insamlas priser för olika avtalsformer. För nät: enkeltariff och tidstariff. För el: tillsvidarepris, fastpris avtal i år samt rörligt pris kopplat till elbörsen. De lämnade svaren viktas ihop till medelpriser för de olika kundkategorierna. Blanketterna bifogas i bilagorna 3 6. Redovisningsgrupper är typkundkategorier. Typkundskategorierna är indelade efter uppskattad årlig förbrukning. Se vidare bilagda blanketter. För industriföretagen (de industriella slutförbrukarna) gäller indelning i nio kategorier för de företag som har högst 10 MW effektuttag, netto. För företag med högre effektuttag har blanketter skickats ut, men av konkurrens-/sekretesskäl har inte uppgifterna kunnat publiceras. Utsändning av blanketter sker med post. Uppgifterna avser den 1 januari respektive den 1 juli varje år, förutom avseende hushållens elpriser som gäller den 15 januari och 15 juli. Inkomna blanketter registreras elektroniskt och därefter genomgår materialet logiska och rimlighetskontroller. Uppgiftslämnaren kontaktas för kompletterande information. Inget bortfall har förekommit på senare tid. Resultat från undersökningen publiceras på SCB:s webbplats cirka två månader efter referensdatum. Eurostat erhåller likaså resultat vid samma tidpunkt och resultaten publiceras i publikationerna Statistics in Focus och Electricity prices. 25

26 2.5 Statistikens tillförlitlighet Undersökningen bygger på ett EU-direktiv. Detta medför att specifika svenska förhållanden inte alltid har kunnat beaktas; indelning av typkundskategorier är ett sådant exempel. Vissa typkunder förekommer inte hos en del företag och det har gjort det svårt för dem att lämna begärda uppgifter. 2.6 Bra att veta På SCB:s webbplats, ämne Energi, finns dokumentation över undersökningen tillsammans med efterfrågade tabeller och diagram. Länken dit är: asp ( ) 26

27 3 Bilagor Blanketter gamla/innevarande undersökning, bilaga 1 10 nya undersökningen, bilaga

28 28

29 29

30 30

31 31

32 32

33 33

34 34

35 35

36 36

37 37

38 38

39 39

40 40

41 41

42 42

43 43

44 44

45 45

46 46

47 4 In English The aim of this report is to explain the differences between the present survey covering Electricity and Gas prices and the implications the new methodology has on the data collection. Some tables showing times series from 1997 till 2007 are found in the table section together with diagrams and some notes on the contents of the tables. 4.1 Summary Differences between the old/present survey and the new one are described. The present survey is adapted to the Council Directive 90/377/EEC of the 29 June The new survey will be in force as from 1 January 2008 and implemented in Sweden from 1 July The new methodology for the data collection will be presented as annexes to the existing directive. The most apparent change is that from estimated prices at a certain date, 1 January and 1 July, to average prices paid over the previous six months, also collected twice a year, 1 January and 1 July. Prices will be recorded as national average prices. The standard consumption bands are somewhat changed to be better suited to the whole of the European Union. These annexes together with the Directive 90/377/EEC can be found in the Official Journal of the European Union and also on Eurostat s web-site. When the publication is made official the decision shall enter into force on the twentieth day following this publication. 47

48 4.2 List of tables 1. Electricity prices for industrial consumers January 1997 January Electricity prices for household customers January 1997 January Prices on natural gas for industrial consumers January 2001 January Prices on natural gas for household customers January 1997 January List of graphs 1. Electricity prices for industrial consumers January 1997 January Electricity prices for household customers January 1997 January Prices on natural gas for industrial consumers January 2001 January Prices on natural gas for household customers 1997 January Explanatory symbols and abbreviations.. Data not available kwh kilowatt-hour MWh Megawatt-hour = kwh GJ Gigajoule = J 1MWh 3,6 GJ Following Swedish practice, units are separated from decimals by a comma (,). 48