AKTUELLT VID UMEÅ UNIVERSITET DECEMBER 9/2001. God Jul och Gott Nytt År! AKTUM DECEMBER 9/2001 1

Transkript

1 aktum AKTUELLT VID UMEÅ UNIVERSITET DECEMBER 9/2001 God Jul och Gott Nytt År! AKTUM DECEMBER 9/2001 1

2 L LEDAREN Omslagsbild Jonas Ericson 2001 har varit ett händelserikt år på campus. Vi skrämdes av sjunkande söktryck under sommaren, men lugnades delvis av att antalet studenter mer eller mindre var oförändrat när höstterminen väl började. Men vissa institutioner drabbades hårt och på kemin blir konsekvensen att tio tjänster försvinner. Även humaniora brottas med rekryteringsproblem. aktum AKTUELLT VID UMEÅ UNIVERSITET DECEMBER 9/2001 Ansvarig utgivare Ulla Nordlinder Redaktör Jonas Ericson tel Adress Informationsenheten Umeå universitet Umeå Tel (vx) Fax Redaktion Jonas Ericson Carina Dahlberg Redaktionsråd Kristina Sjögren Camilla Norrbin Barbro Renkel Gunnel Grelsson Tommy Ericsson Dan Frost Kjell Grankvist Jan Mannberg Men det har hänt roligare saker också under året: startskottet ljöd för vår idrottshögskola, regeringen rosade oss i sin proposition Den Öppna Högskolan, Kampanjen Kunskap för Framtiden hade när de avslutade sitt arbete i november samlat in 86,5 miljoner till forskning. Populära Populärvetenskapens vecka drog besökare i november och 2001 var också året då Sveriges första fakultet för lärarutbildning, förlagd vid Umeå universitet, invigde en helt ny lärarutbildning. I årets sista Aktum delar vi, precis som vanligt i terminens sista nummer, sidorna med våra vetenskapsjournalister och deras Debut. Vi besöker språkverkstaden i Universumhuset och konstaterar att kursvärderingar är ett viktigt redskap i formandet av utbildningar. I och med detta nummer rundar jag också av mitt första år som redaktör och vi på redaktionen passar på att önska dig en God Jul och ett riktigt Gott Nytt År! Jonas Ericson, redaktör jonas.ericson@adm.umu.se Tipsa gärna redaktionen! Layout Ateljé 293, Umeå universitet Repro Umerepro Bild & Media Tryck Tryckeri City Upplaga AKTUM DECEMBER 9/2001

3 Läget kritiskt på Hum Prognosen för 2001, för den humanistiska fakulteten, pekar på att utbildningsuppdraget för året kommer att underskridas med cirka 250 helårstudenter (HST). Ett antal ämnen, främst språkämnen, har nått en så låg grundutbildningsvolym att frågan om dess fortsatta existens måste diskuteras. Framför allt berörs franska, tyska, allmän språkvetenskap och fonetik men även ryska, finska och spanska nämns. Det finns dessutom risk att kostvetenskap och religionsvetenskap hamnar i samma besvärliga situation. I första hand fattas cirka tre miljoner kronor år Universitetsstyrelsen har givit rektor i uppdrag att utse ledamöter i en kommitté för att föreslå åtgärder med anledning av den ekonomiska situationen vid den humanistiska fakulteten. Kommitténs uppdrag är dels kortsiktigt, hur situationen för år 2002 ska klaras ut, dels långsiktigt hur fakultetens verksamhet ska se ut i ett längre perspektiv. Kommittén ska anlägga ett universitetsövergripande perspektiv och rapportera till universitetsstyrelsen den 18 februari. Styrelsen får då ta ställning till kommitténs förslag. Helårsstudenter per fakultet Fakultet prognos antal HST 2002 i jämförelse med riktlinjer i budgetpropositionen: Hum fak 182 Sam fak 78 Med-odont fak 219 Tek-nat fak 239 Lärarutb fak 94 För 2001 beräknas Umeå universitet missa regeringens och riksdagens mål för antalet HST med omkring För 2002 räknar man med en ökning på omkring HST. Miljöhögskolans framtid Professor Torbjörn Fagerström har utrett Umeå Miljöhögskola. Utredningen har varit ute på remiss. Universitetsstyrelsen beslutade att Miljöhögskolan ska vara kvar men uppdrog åt rektor att i samråd med SLU besluta om organisation, ledning, mandat och finansiering. ansvaret för pol. mag programmet med miljöinriktning och det ettåriga magisterprogrammet med miljöinriktning ska ligga på den samhällsvetenskapliga fakulteten. Centrum för studier av världsbilder och livsåskådningar Centrum för världsbilder, livshållning och vetenskap inrättas vid den humanistiska fakulteten. Det engelska namnet blir Umeå Centre for World View, Value and Sience. Tvärvetenskaplig forskning är centrets huvuduppgift inom området världsbilder och livsåskådningar/livshållning. Särskilt fokus läggs på frågor i anslutning till utveckling inom vetenskap och teknik inom bioområdet och dataområdet. En utvärdering ska göras om fem år då styrelsen tar ställning till en eventuell permanent verksamhet. från ledningen carina.dahlberg@adm.umu.se Inget beslut om Restauranghögskola Universitetsstyrelsen beslutade att uppdra åt rektor att besluta om ett eventuellt inrättande av en Restauranghögskola efter det att remissorganen inkommit med yttrande i frågan. Ökad marknadsföring En miljon kronor anslås till informationsenheten för fortsatt satsning på marknadsföring, marknadsundersökning, profilering och delfinansiering av projektanställning som marknadsförare. Universitetsstyrelsen kommer senare att ta ställning till eventuellt behov av ytterligare satsning. Nya program inrättas Ett sociologprogram kommer att inrättas vid samhällsvetenskapliga fakulteten. Programmet planeras att starta höstterminen Samtidigt startar det planerade programmet i kris- och konflikthantering. Resursfördelning 2002 Intäkterna från nämndernas samlade utbildningsutbud för 2002 beräknas understiga takbeloppet med cirka 14,4 miljoner. Ett antal nya utbildningar planeras starta under 2002: kulturjournalistik, kulturanalysprogram, sociologprogram, kris- och konflikthantering, elektroteknikprogram i Sorsele samt barnmorskeutbildning. Kompletterande intag kommer att göras på vissa lärarutbildningar vårterminen En utökning av antalet nybörjarplatser görs på sjukgymnast-, arbetsterapeut- och biomedicinsk analytikerprogrammet samt på designprogrammen. Åt rektor uppdras att utreda vilka åtgärder som bör vidtas under 2002 när det gäller frågor om utökade forskningsresurser för fakultetsnämnden för lärarutbildningen. Utvecklingsprogram för Umeå universitet Arbetet med det nya utvecklingsprogrammet har startat. Det första steget är att utse en projektorganisation och avsätta medel för arbetet. En styrgrupp bestående av universitetsledning, dekaner, studenter och universitetsstyrelsens ordförande Lars Anell bildas. En projektledare ska engageras. En projektgrupp bildas som ska vara projektledarens medarbetare i arbetet att planera och genomföra de olika delarna i processen. Det ska dessutom finnas ansvariga processledare inom varje fakultet, universitetsförvaltningen, UB och Umdac. Arbetet ska delas in i tre faser. Fas 1 omvärldsanalys, fas 2 vision och målbild, fas 3 utvecklingsprogram. Målet är att arbetet ska vara slutfört hösten AKTUM DECEMBER 9/2001 3

4 Ny skrivhjälp till studenter Vi diskuterar allt ifrån skrivkramp till språkriktighet Sedan i höstas har Umeå universitet en egen Språkverkstad. Det är en sorts hjälp till självhjälp för studenter med skrivproblem. Det är Birgitta Jacobson och Jenny Signarsson, båda universitetsutbildade språkkonsulter, som står för det nya skrivstödet i en lokal i gatuplanet på Universumhuset. Vi ska hjälpa ovana och osäkra studenter i skrivandet. Här kan de få råd och tips om hur man skriver olika slags akademiska texter. Vi kan diskutera allt ifrån skrivkramp till stil och språkriktighet, förklarar Jenny. Vi är inte ämneskunniga. Vi diskuterar, studenten får gå hem, skriva och sedan komma tillbaka om han eller hon kör fast igen, säger Birgitta. De berättar att de måste jobba försiktigt och vara lyhörda. Dialogen med författaren är viktig. Det finns ingen färdig mall som passar alla. Språkverkstaden är öppen och bemannad tio timmar i veckan på tisdagar, onsdagar och torsdagar från klockan tio, och all service till studenter är gratis. Utöver timmarna på kontoret har Birgitta Jacobson och Jenny Signarsson lagt ner mycket tid på att presentera sig för studenter och lärare. De hoppas att lärarna ska tipsa studenterna om Språkverkstaden, speciellt de som har svårt för själva skrivandet. Dessutom håller de föreläsningar och seminarier om språk och skrivande också det kostnadsfritt. Vi var först rädda att de skulle tycka att vi klampade in på deras mark, men vi har fått många positiva reaktioner på det vi gör, säger Jenny. De flesta besökarna är studenter som är osäkra och ovana vid att skriva, och då särskilt vetenskapliga texter. Besökare med annat modersmål än svenska är i minoritet. I och med att universitetet också rekryterar studenter som slutade skolan för 20 år sedan finns det förstås många som är lite ringrostiga, säger Birgitta. Tillströmningen var i början låg men har tagit sig efterhand, delvis kanske beroende på att det skrivs mer uppsatser ju närmare terminsslutet man kommer. Språkverkstaden har drop-in, alla studenter på universitetet är välkomna och besöket är, som sagt, gratis. Umeå universitet är inte först med en språkverkstad. Det finns sedan tidigare på universitet och högskolor i Örebro, Norrköping, Halmstad, samt vid Mälardalens och Södertörns högskolor. Uppsala universitet har planer på att inrätta en enhet under Språkverkstaden i Umeå är ett tvåårigt projekt men kan komma att per- manentas. Meningen med verksamheten är att studenter ska slippa studieavbrott och projektet är en del i ett större åtgärdspaket där syftet är att säkra den långsiktiga rekryteringen och genomströmningen. Lars Lustig, chef på Studentcentrum, ligger bakom förslaget: Jag både tror och hoppas att det här kommer att permanentas efter försöksperioden. Redan nu tycker jag att efterfrågan antyder en fortsättning, säger Lars och fortsätter: Ska jag vara lite visionär tror jag att bemanningen inom ett par år kommer att behöva fördubblas. TEXT ANDERS BOSTRÖM BILD JONAS ERICSON Jenny Signarsson och Birgitta Jacobson, nytillträdda skrivstöd i Universumhuset. 4 AKTUM DECEMBER 9/2001

5 K K KONKRET KVALITET Seminarium om kursvärdering Återkoppling är A och O Kursvärderingarnas främsta uppgift är att skapa en öppen dialog, att se till att studentinflytandet verkligen fungerar. Detta framkom vid en välbesökt temadag om kursvärdering vid Umeå universitet. Det var en dag som uppvisade både kreativitet och mångfald vad gäller arbetet med kursvärderingar vid våra fem fakulteter. Nyttan av kursvärderingar är uppenbar. Främst när det gäller att identifiera och lösa problem, konstaterar Anders Vestlin, student- och utbildningsbevakare vid teknisk-naturvetenskapliga fakulteten. Ser studenterna att de kan påverka, ökar naturligtvis graden av engagemang och entusiasm. Då blir studentinflytandet reellt och konkret. Vestlin menar att både fakulteter och institutioner måste inse att studenten är en resurs och att studentinflytande ökar kvaliteten på alla utbildningar. Vid humanistiska fakulteten har vi nyligen antagit en policy som innebär att vi ska arbeta med kursvärderingar vid alla moment, kurser och program och att alla lärare ska göra en självvärdering av sin undervisning, berättar Asbjörg Westum, studierektor vid institutionen för litteraturvetenskap och nordiska språk. Hos oss, på nordiska språk, har kursvärderingarna bland annat inneburit att vi radikalt lagt om våra A- och B-kurser. Återkoppling av kursvärderingarna till studenterna är a och o. Utan feed-back är värderingarna ett slag i luften. Studenterna måste se att deras åsikter har relevans och att det ger resultat att agera och reagera, menar Patricia Poletti, student och tidigare utbildningsbevakare vid humanistiska fakulteten. Vid institutionen för nationalekonomi arbetar man med ett förtroenderåd för samtliga studenter som läser A- Karin Björklund, ordförande i Umeå Studentkår och Emeli Hellström, studentkårens humanistiska sektion, var några av studenterna som deltog i seminariet. kursen, vilket rör sig om cirka 180 studenter per termin. Förtroenderådet, som består av sex studenter, fyra lärare, en studievägledare och en studieadministratör, träffas ungefär två gånger per moment. Rådets arbete innebär bland annat att det skapas kontinuitet i kursvärderingarna, betonar Curt Löfgren, universitetsadjunkt i nationalekonomi. Dock vill jag påpeka att även den optimala kursen kan utsättas för missnöje i utvärderingen, därför måste kritiken analyseras på både kort och lång sikt. Svängningar angående litteratur och undervisning sker som bekant över tiden. Slutligen kan noteras att våra tre studentkårer, Umeå studentkår, Corpus och NTK, tagit fram ett gemensamt åsiktsprogram om kursvärderingar. TEXT STEFAN LYBECK BILD ROLF EKLUND AKTUM DECEMBER 9/2001 5

6 Föreläsningen direkt till studentens dator Med den nya digitala Polyspan-utrustningen går det att sända föreläsningar, konferenser och andra möten direkt till mottagarens dator, var än i världen han eller hon befinner sig. Men än så länge används den mest till föreläsningar och styrelsemöten, där parterna sitter i specialinredda lokaler på var sin ort. Möjlighet till så kallade videomöten har funnits ganska många år vid universitetet och den befintliga utrust- Ovanan vid att filmas under en föreläsning kan vara en av orsakerna till att fler inte utnyttjar möjligheten till interaktiva möten via data-/telefonnätet, tror ingenjör Jan-Erik Lingebrandt och projektledare Tommy Bergfors. Själva är de numera vana vid att se sig i rutan. ningen som är kopplad till telenätet, har nu kompletterats med den nya som också sänder via bredband. Vi är än så länge på experimentstadiet, men det är absolut det här vi kommer att använda oss av i framtiden. Just nu är det bara Skellefteå av studieorterna som vi kan sända till, men Örnsköldsvik är på gång att skaffa utrustningen, liksom de andra universiteten i Sverige, säger Tommy Bergfors. Han är projektledare på universitetets verkstad Unimeg och en av de två tekniker som sköter videokonferenserna. Men vi har programmerat utrustningen så att det ska vara så enkelt som möjligt för användarna, och lärarna kan få gå en utbildning. Ungefär 95 procent kör själva och på så sätt pressas också kostnaderna för sändningarna, berättar hans kollega ingenjören Jan-Erik Lingebrandt. Kunderna lämnas dock inte helt åt sitt öde, utan när sändningarna sker från de specialinredda lokalerna i Kemihuset kan teknikerna finnas på plats inom en minut. Vi har också en videomöteslokal i Samhällsvetarhuset och dit har vi lite längre, men de flesta problem som uppstår går att lösa per telefon, påpekar Tommy. Via telefonnätet går det från dessa tre lokaler att hålla interaktiva möten (parterna ser och pratar direkt med varandra) med mer än 400 platser i Sverige. I hela världen finns det cirka användare som har utrustningen. Vi är förvånade över att inte fler utnyttjar den här möjligheten istället för att lägga ner tid och pengar på långa resor. Med videomöten går det att samtidigt undervisa såväl grupp på plats som grupper på andra orter. Det är också ett utmärkt hjälpmedel för att kunna erbjuda föreläsningar av toppforskare i andra länder, säger Karl-Göran Isaksson som är arbetsledare på Unimeg. Men det verkar inte vara många som upptäckt möjligheterna mediet rymmer, eftersom videomötesmöjligheten är minst sagt underutnyttjad. Nu senast lades videomötesrummet i Humanisthuset ned, eftersom utrustningen var föråldrad. Det finns heller inga planer på att skaffa ny utrustning dit, eftersom lokalen nyttjades bara två timmar per termin mot slutet. TEXT SUSANNE WIKLUND BILD ROLF EKLUND Videomöteslokalerna tar 5, 12, respektive 60 personer. Videomöteskamerorna hyrs också ut för användning i andra lokaler. Till videomötesutrustningen finns digital dokumentkamera för OH-bilder, etcetera, kopplad. Användaren kan enkelt växla mellan dokument och bild på sig själv. Den egna datorn med exempelvis PowerPoint-presentationer, går att koppla direkt mot utrustningen. I den största videomöteslokalen KE 32 samt i S 105 finns smartboard som är en digital interaktiv whiteboard. 6 AKTUM DECEMBER 9/2001

7 Studenter kan få rätt att ompröva betyg Etiska riktlinjer för stamcellsforskning CSN:s nya kundcenter i Kiruna invigt Omprövningen ska göras av en särskild examinationsnämnd inom högskolan. Det är ett av Högskoleverkets 20 förslag för att stärka studenternas rättssäkerhet. Än så länge kan studenterna inte få sina betyg omprövade av någon annan än examinatorn själv. De kan heller inte överklaga examinatorns beslut. Nu föreslår Högskoleverket att examinatorn ska vara skyldig att göra en fullständig omprövning av beslutet. Studenterna ska dessutom ha rätt att få examinatorns bedömning prövad av en särskild examinationsnämnd inom varje universitet och högskola. Sigbrit Franke, chef för Högskoleverket, tror också att nämndernas arbete kommer att få positiva effekter på utbildningarnas kvalitet. Ej skyldig att ge praktikbidrag Sjuksköterskestudenter vid Högskolan i Gävle måste ibland göra sin praktik på annan ort och får då merkostnader. Högskoleverket har utrett vem som ska stå för dessa merkostnader, studenten eller högskolan. Högskoleverket konstaterar att högskolan har rätt att ge bidrag vid praktik, men är inte skyldig att göra det. Lägre ränta på studielån nästa år Regeringen har fastställt räntan på studielån för 2002 till 3,0 procent. År 2000 var räntan 3,2 procent och 2001 är den 3,1 procent. Räntan på studielån tagna efter 1988 har fastställts till 3,0 procent för Över personer har lån tagna efter 1988 och berörs av ränteförändringen. Den innebär att räntekostnaderna minskar för dem som har studielån tagna efter Malmö högskola kritiseras Det tog Malmö högskola cirka två månader att överlämna två ärenden till Överklagandenämnden för högskolan. För lång tid, anser Högskoleverket, och riktar därför kritik mot högskolan. Vetenskapsrådets styrelse har tagit ställning till etiska riktlinjer för stamcellsforskning. Utbildnings- och forskningsminister Thomas Östros kommenterar ställningstagandet så här: Vetenskapsrådets ställningstagande har föregåtts av en mycket bra och viktig process. Inte minst har Vetenskapsrådet bidragit till en allmän diskussion och en folkbildningsinsats. Utifrån den information som jag fått anser jag att Vetenskapsrådets styrelse har gjort en väl avvägd bedömning när det gäller de etiska riktlinjerna för forskning. Jag är i grunden positiv till forskning på stamceller, eftersom den kan ge stora möjligheter till att bota svåra folksjukdomar. Det är dock absolut nödvändigt att forskningen är etiskt försvarbar... Östros säger också att det inte får råda någon som helst tvekan om att det inte är tillåtet att återinföra ett manipulerat ägg in i kvinnans kropp. Historiska kartbilder till Sydafrika Utbildnings- och forskningsminister Thomas Östros överlämnade nyligen åtta svenska kartbilder till den sydafrikanske utbildningsministern Kader Asmal. Bilderna ska användas i ett historieprojekt i skolan. Projektet, Parliamentary Millennium Project, syftar till att öka och bredda kunskapen om Sydafrikas historia. De svenska kartbilderna visar södra Afrika och Sydafrika från olika tidpunkter i historien. Den äldsta är från talet, medan den senaste är hämtad från 2001 års skolatlas. Studenter kan stängas av från prov En student som stör undervisningen, fuskar eller trakasserar andra studenter kan få en varning eller stängas av från undervisningen. Steget mellan dessa åtgärder är drastiskt och Högskoleverket förslår därför att en ny disciplinåtgärd införs, en rätt att endast stänga av studenter från prov. jonas.ericson@adm.umu.se universtitetsvärlden Förra månaden invigdes CSN:s kundcenter i Kiruna. Regeringen tillskjuter totalt 70 miljoner till CSN under åren för etablering och utveckling av det nya kundcentret i Kiruna. Alla som ringer, faxar och e-postar till CSN kommer i första hand att få hjälp via Kiruna. Stöd till naturvetenskaplig utbildning Regeringen har i dag beslutat att tilldela Göteborgs universitet kronor för den avslutande delen av det omfattande arbetet med NORDLAB. Det är ett treårigt projekt med stöd från Nordiska Ministerrådet för att utveckla den naturvetenskapliga utbildningen. NORDLAB behandlar i form av ett antal enheter eller workshops några spännande aspekter inom det naturvetenskapliga området. Projektet utgår ifrån senare års forskningsresultat om elevers tänkande och möjligheter att förstå naturvetenskap. Målet är att erbjuda ett intressant studiematerial för blivande och verksamma lärare för att stimulera undervisningen inom det naturvetenskapliga området. 10 miljoner till Nobelmuseet Regeringen är beredd att med riksdagens godkännande stödja Nobelmuseets fortsatta verksamhet i Börshuset i Stockholm med 10 miljoner. Nobelmuseet inledde sin verksamhet tidigare i år i Börshuset i Stockholm med jubileumsutställningen Människor, miljöer och kreativitet. Utställningen har blivit en stor framgång. Nobelstiftelsen har presenterat ett förslag för regeringen för Nobelmuseets fortsatta utveckling. Förslaget innebär att verksamheten kan fortsätta i Börshuset. Kulturdepartementet och Utbildningsdepartementet är beredda att med riksdagens godkännande stödja Nobelmuseet genom att bidra med totalt 10 miljoner från och med AKTUM DECEMBER 9/2001 7

8 M Å NADENS PROFIL M P Om vikten av bra förebilder Under mitt första maratonlopp började jag prata med en gammal pensionär som sprang vid min sida en liten bit. Han gav han mig ett råd jag har haft nytta av sedan dess. Hushåll med krafterna, sa han, annars orkar du inte hela distansen. Apuraha är finska och betyder stipendium. En gång var apuraha det viktigaste ordet som fanns för Jörgen Lundälv. Jag och min fru hade flyttat till Helsingfors och jag skulle skriva färdigt min avhandling. Jag kunde inte språket, vi hade inga kontakter och framförallt hade vi inga pengar. Jag lustittade igenom dagstidningarna i jakt på det ordet, och på det viset sökte jag flera stipendier. Finansieringen ordnade sig till slut och avhandlingen i ämnet socialpolitik blev klar. Jag studerade livsberättelser och sociala levnadsvillkor för trafikskadade och gjorde en jämförande analys mellan Sverige och Finland. Jörgen Lundälv från Borås är 35 år och har redan jobbat länge som socionom, journalist och författare. Efter disputationen 1998 vid Helsingfors universitet har han hunnit skriva tre böcker, alla utifrån en journalistisk synvinkel. Han har många tankar och idéer kring sin nya befattning som studierektor. Det är väldigt viktigt att ha bra förebilder tycker jag, även i arbetslivet. Jag kan se sådana både i de äldre och i de yngre generationerna runt omkring mig. Två av mina tidiga förebilder var Lasse Brandeby och Janne Josefsson. De var orädda i radioprogrammet I Elfte Timmen där de ringde upp politiker och ställde kritiska frågor. Kanske var det en av anledningarna till att han valde att sadla om från socionom till journalist den där gången för ungefär tio år sedan. Efter avklarad journalistutbildning i Göteborg fick han jobb på Sveriges Radio Sjuhärad i Borås som reporter. Men Janne Josefsson är inte Jörgens förebild längre. Däremot är författaren och historikern Peter Englund det. Peter Englund är en forskare som har förmågan att skriva populärvetenskapligt, och det är väldigt viktigt. Den som kan göra sitt forskningsområde tillgängligt för en bred publik har kommit långt. Jörgen menar att det egentligen borde vara varje forskares skyldighet att arbeta populärvetenskapligt, att göra sina rön begripliga för fler. Jag lyssnade på en föreläsning med författaren och biologen Fredrik Sjöberg under Populärvetenskapens vecka. Han Vi ska hålla länge som människor, lyssna på de som har erfarenhet sysslar med skalbaggar. Nu är jag inte speciellt intresserad av just skalbaggar, men han hade förmågan att göra sin kunskap tillgänglig. Han talade om för oss i publiken att man ska skriva och berätta så att ens egen mamma förstår. Det var bra sagt. Intresset för olycksjournalistik har alltid funnits hos Jörgen och han menar att det är i den kontexten den lilla, utsatta människan blir synlig. Det var också det intresset som efter den tvååriga finlandsvistelsen förde honom samman med Ulf Björnstig, professor i kirurgi med inriktning på katastrofmedicin på Norrlands universitetssjukhus. Året var Jag bedrev forskning på olycksanalysgruppen på NUS till och med den sista juli i år, och dagen därpå tillträdde jag min tjänst här på institutionen. 8 AKTUM DECEMBER 9/2001

9 Namn Ålder Yrke Aktuell Jörgen Lundälv 35 år Journalist, socionom och universitetslektor Ny studierektor vid medie- och kommunikationsvetenskap AKTUM DECEMBER 9/2001 9

10 Genom den goda tystnaden kan vi utvinna mycket, menar Jörgen Lundälv, studierektor vid medie- och kommunikationsvetenskap. Han säger att Umeå och Norrland har goda förutsättningar att utvecklas på medieområdet. Vi i norr har egentligen landets bästa förutsättningar för att skapa ett väl fungerande mediecenter. Här finns ju journalistutbildningar, tv, press och radio. Vi skulle kunna forma ämnet medie- och kommunikationsvetenskap som inga andra i landet kan i samarbete med polisutbildningen, katastrofmedicin på Norrlands universitetssjukhus och så vidare. Helt enkelt jobba tvärvetenskapligt på institutionen. Herr och fru Lundälv har sedan flytten till Umeå hunnit få en dotter, hyra ett hus i kustsamhället Holmsund och nu väntar de sitt andra barn. Jörgen har också funderat en del över tystnad. God och ond tystnad. Jag tror att det är väldigt viktigt att vi tar vara på den goda tystnaden på jobbet. Att vi ger varandra utrymme och tid att verkligen uppleva den, tid att få ett helhetsperspektiv. Kanske ska vi fråga oss själva ibland: Vart är vi på väg? Jag tror att en sådan inställning på vårt universitet kan vara nyckeln till många problem. Vi är rädda för tystnaden i språket och i undervisningen, men den kan faktiskt vara behaglig, även under en föreläsning. Den goda tystnaden står i skarp konstrast till den onda dito. Han menar att det är i den onda tystnaden vi börjar sucka och känna oss uppgivna och trötta. Men Jörgen Lundälvs letande efter goda förebilder har inte slutat. Det finns många bra maratonlöpare här på universitetet, de är goda ledstjärnor. TEXT JONAS ERICSON BILD ROLF EKLUND Tillsammans gör vi verklighet av din idé Söker du ett smart sätt att utveckla en idé, samtidigt som du vill fortsätta med din forskning? Incitamentsavtal kan förvandla din idé till en kommersiell framgång. Våra olika avtalsmodeller innebär bl a att du slipper den ekonomiska risken samtidigt som du och din institution får möjlighet att ta del av den framtida vinsten. Vi vill att nästa stora uppfinning ska bli din. Hör av dig till oss på Uminova Center så berättar vi mer. Uminova Center Umeå universitet, Umeå Tel: Fax: E-post: contact@uc.umu.se Internet: BLIR NÄSTA STORA UPPFINNING DIN? 10 AKTUM DECEMBER 9/2001

11 U P UNIVERSITETS- PEDAGOGISKT CENTRUM C AKTUELLT I BILDMUSEET Apolonija Sustersic, Ljusterapi, PLATSENS POLITIK Andreas Gursky, Nanna H, Anthony Haughey, Margareta Klingberg, Maria Lantz, Walter Niedermayr, Ingrid Pollard, Jorma Puranen, Torbjørn Rødland, Allan Sekula SAFE & SEXY Personas and Codes of Public Space Ett projekt av Sarah Hughes t o m TRANSFER Pia Arke, Oladélé Bamgboyé, Carlos Capelàn, FA+ (Ingrid Falk/Gustavo Aguerre), Jamelie Hassan, Jårg Geismar, Simryn Gill, Anneè Olofsson, Adrian Paci, Sanna Sarva, Fazal Sheikh, Lena Stenberg, Barthélémy Toguo DOMINIC DAVIES Fotografier APOLONIJA SUSTERSIC ˇ ˇ ˇ ˇ Ljusterapi Allan Sekula, Dear Bill Gates, (detalj), LJUSTERAPI Boka tid för gratis behandling i Apolonija Sustersics installation Ljusterapi. Ring Lörd 8 dec kl 11-16, sönd 9 dec kl Julmarknad i BildMuseets butik ÖPPETTIDER: Öppet 12-17: Juldagen, annandag jul, nyårsdagen, trettondag jul Stängt: Julafton, nyårsafton, trettondagsafton Övriga tider:tisdag 12-20, onsdag - lördag 12-16, söndag 12-17, måndag stängt Självservering i kaféet jul-, nyårs- och trettondagshelgen. Besöksadress: Gammlia. Tel info@bildmuseet.umu.se Är UmU redo? Den öppna högskolan (proposition 2001/ 02:15) innehåller en del intressanta förslag för universitetspedagogiken. Förslagen anses vara politiskt väl förankrade och riksdagsbeslut är att vänta Är UmU redo när bland annat detta kommer? behörighet som adjunkt/lektor kräver 10 veckors pedagogisk utbildning alla lärare bör erbjudas pedagogisk kompetensutveckling doktorander och andra som undervisar bör erbjudas pedagogisk utbildning forskarhandledare bör ha utbildning i handledning varje universitet ska ha en form för dokumentation av pedagogiska meriter, så kallad pedagogisk portfölj. Ja, UmU är rustat att möta den framtiden. Ett nytt och stort utbud av kurser i universitetspedagogik kan ses i katalogen Kurser i universitetspedagogik eller på vår hemsida Kurserna är planlagda till och med ht De kan fungera både som behörighetsgivande (för närvarande krav på sex veckor vid UmU) och som fortbildning. En kurs i forskarhandledning finns också sedan länge. Något mer bekymmersamt ser det ut beträffande den pedagogiska portföljen. Temat är visserligen inbyggt i UPC:s kurser, men ett universitetsövergripande system kräver ett särskilt utvecklingsarbete. Här borde absolut något göras nu! Alltså kurser finns och formerna för portföljen måste utvecklas. Hur är det då med frågor som resurser, institutionernas situation och hur följsamhet efter lagstiftarens krav kan uppnås? Ja, det är en helt annan historia... Avslutningsvis medan vi väntar på framtiden är du välkommen med din anmälan till kurser, seminarier och till allt annat från UPC! kerstin.asplund@adm.umu.se Universitetspedagogiskt centrum AKTUM DECEMBER 9/

12 REKTORNS RUTA R R Disputationer i siffror kalenderåret 2001 Totalt har 160 personer (94 män och 66 kvinnor) disputerat under året. (Jämför 2000: 154 personer, (96/58). Antalet disputerade ökar och det är kvinnorna som står för ökningen. DISPUTATIONER FOTO ERIKA LIDÉN Alla mätningar är behäftade med fel. Det gäller förstås också meritvärderingen vid anställningar. Mätfel är av två typer: systematiska och slumpmässiga. Ett systematiskt fel skulle det exempelvis röra sig om ifall sökande av ett visst kön omedvetet favoriserades. I åtminstone en undersökning (Wennerås & Wold, Nature 1997) har det vetenskapligt hävdats att sådant kan förekomma, till och med i forskares metodfelsmedvetna värld. Många tror dessutom att det rentav är ganska vanligt. Misstanken finns att det bidrar till att förklara den extremt låga andelen kvinnor på högre befattningar inom universiteten. Ett sådant systematiskt fel vore orättvist mot varje enskild kvinnlig sökande, liksom naturligtvis mot kvinnor som grupp. Ett slumpmässigt fel fungerar lite annorlunda. I det enskilda fallet kan man inte veta om det gynnar eller missgynnar en viss sökande. Felets existens gör det bara omöjligt att veta vem som faktiskt är bäst av två med ungefär likvärdiga meriter. Den som förefaller att vara något underlägsen kanske i själva verket är den något bättre. Om man inom slumpfelets gränser väljer den till synes något mindre meriterade, begår man därför knappast någon orättvisa mot konkurrenten, i synnerhet inte vad gäller synen på vederbörandes objektiva meriter. Detta förhållande kan utnyttjas för att motverka grupprelaterad orättvisa samtidigt som vikten av individuell rättvisa respekteras. Universitetsstyrelsen bestämde den 23 november att positiv särbehandling av underrepresenterat kön får användas vid anställning av professorer, lektorer, adjunkter och forskarassistenter. DECEMBER 2001 Per Nilsson Inst. för ekologi och geovetenskap Turnover of chlorinated organic compounds and nutrients in an estuarine recipient for pulp and paper mill effluents Sofia Åkerberg Inst. för historiska studier Knowledge and pleasure at Regent s Park: The London Zoological Gardens duning the Nineteenth Century Urban Wiklund Inst. för strålningsvetenskaper Modelling and analysis of heart rate variability signals: Wavelets and autoregressive methods in clinical environments Christian Bigler Int. för ekologi och geovetenskap Diatoms as indicators of Holocene climate and environmental change in northern Sweden Jaanus Raudsepp Inst. för psykologi Horizontal-Vertical illusion: Functional and causal issues Christel Larsson Inst. för kostvetenskap Young vegetarians and omnivores dietary habits and other health related aspects Kerstin Waling Inst. för folkhälsa och klinisk medicin Pain in women with work-related trapezius myalgia intervention effects and variability Liudmila Novikova Inst. för integrativ medicinsk biologi Neurotrophic factors and transplants in neuronal survival and regeneration after spinal cord injury Jan Karlsson Inst. för ekologi och geovetenskap Pelagic energy mobilization and carbon dioxide balance in subarctic lakes in northern Sweden Patrik Appelblad Kemiska inst. Separation and detection of neuroactive steroids Mikael Wiberg Inst. för informatik In between mobile meetings: Exploring seamless ongoing interaction support for mobile CSCW Lena Dahlgren Inst. för socialt arbete Vilhelmina och MRF Assistance. Mötet mellan ungdomar i glesbygd och ett modernt tjänsteföretag speglat i en klassisk tankefigur Monika Vinterek Inst. för svenska och samhällsvetenskapliga ämnen i lärarutbildningen Åldersblandning i skolan elevers erfarenheter Marek Ozana Inst. för fysik Mesoscopic superconductivity Emil Lundh Inst. för fysik Ground state and excitations in trapped Bose-Einstein condensed gases Christine Ahlbeck Glader Inst. för medicinsk biovetenskap Studies in lipoprotein (a) in relation to survival and to interaction with Chlamydia pneumoniae in atherosclerotic disease Erik Fällman Inst. för fysik Optical tweezers a tool for nonintrusive micromanipulation of biological objekts Ove Grape Sociologiska inst. Mellan morot och piska en fallstudie av 1992 års rehabiliteringsreform Jan Albertsson Inst. för ekologi och geovetenskap Benthic-pelagic interactions mediated by crustaceans in the Bothnian Sea Detty Siti Nurdiati Inst. för folkhälsa och klinisk medicin Nutrition and reproductive health in Central Java, Indonesia: An epidemiological approach Mona Livholts Inst. för socialt arbete Women, welfare textual politics and critique. Different categories of women, the making of welfare states and emancipation in a Nordic welfare state context Ewa Ivarson Jansson Pedagogiska inst. Relationen hem förskola. Intentioner och uppfattningar om förskolans uppgift att vara komplement till hemmet Mattias Heldner Inst. för filosofi och lingvistik Focal accent f0 movements and beyond Ai-Hong Li Inst. för medicinsk biovetenskap Clonality, clonal evolution and MRD detection in acute lymphoblastic leukemia Signild Lemar Pedagogiska inst. Kaoskompetens och gummibands-pedagogik. En studie av karaktärsämneslärare i en decentraliserad gymnasieorganisation JANUARI 2002 Joachim Strengbom Inst. för ekologi och geovetenskap Nitrogen, parasites, and plants Key interactions in boreal forest ecosystems Silvia Melgar Inst. för klinisk mikrobiologi Human intestinal T lymphocytes Comparative analyses of phenotype and functions in normal and inflamed mucosa Gunilla Strandberg Inst. för omvårdnad Innebörden av fenomenet beroende av vård som det visar sig genom patienters, deras vårdares och anhörigas berättelser Perpétua Pinto do O Inst. för molekylärbiologi Generation of hematopoietic stem cell-like cell lines Characterization in vitro and in vivo Nea Mellberg Inst. för sociologi När det overkliga blir verklighet. Mödrars situation när deras barn utsätts för sexuella övergrepp av fäder Karin Wiberg Kemiska inst. Enantiospecific analysis and environmental behaviour of chiral persistent organic pollutants (POPs) Marianne Forsgärde Inst. för socialt arbete Att skapa rum för reflektion. Systematiska diskussionsgrupper med social omsorgs- och vårdpersonal inom särskilda boendeformer Berith Westman Inst. för socialt arbete Att skapa rum för reflektion. Systematiska diskussionsgrupper med social omsorgs- och vårdpersonal inom särskilda boendeformer INGE-BERT TÄLJEDAL REKTOR VID UMEÅ UNIVERSITET 12 AKTUM DECEMBER 9/2001

13 BILDRUTAN B R Den 16 november spikade Monika Vinterek sin avhandling Åldersblandning i skolan Elevers erfarenheter. Det var ett historiskt ögonblick, eftersom landets första fakultet för lärarutbildnings första avhandling därmed också var spikad. Det är jättetrevligt! Roligt med den här ceremonin också, säger Monika. Vinterek har i sin avhandling uppmärksammat vad åldersblandning i klasserna innebär för eleverna. Jag menar att eleverna bör ges möjligheten att utveckla och behålla sina relationer med kamraterna, vilket är viktigt för identitetsskapandet och för positiv inlärningssituation. Detta kan vara svårare att åstadkomma i åldersblandade klasser. Fotnot: Spikningsceremonin innebär att doktoranden rent konkret spikar upp sin avhandling på en vägg i Förvaltningshuset senast tre veckor innan disputationen. TEXT OCH BILD JONAS ERICSON APROPÅ NYÅ RET Har du några jobbrelaterade nyårslöften? Maria Holmgren Lokalvårdare Samhällvetarhuset Jag ska försöka komma lite tidigare till jobbet på mornarna. Nu kommer jag vid halv sju, men jag ska försöka komma kvart över sex. Vi har mest att göra mellan halv sju och halv nio, så det är bra att vara här i tid för att förbereda städvagnen och så. Varför gå över ån efter vatten! Nordbanken på Umeå Universitet en bank nära dig. Jag hjälper dig och din familj med er privatekonomi. Personlig Bankman Karin Kröger Sparande/ Placeringar Fonder/Fondkapitalförsäkringar Pensionssparande Lån/Bolån God Jul & Gott Nytt År! Tidsbokning e-post karin.kroger@nb.se Tel , Billiga fyrfärgskopior UmU tryckeri satsar nu på print-ondemand, vilket kan översättas till tryckning-efter-behov. Med den senaste investeringen i en digital fyrfärgspress kan kunden få mindre upplagor av färgtryck till kvalitet som i en offsetpress, men till ett betydligt billigare pris. En A4 i färg kostar sex kronor och den nya maskinen erbjuder möjlighet att hantera extra tjocka material, exempelvis papper med en vikt upptill 280 gram och 320 mm x 488 mm i storlek. Det innebär att kunden med tryckeriets hjälp kan framställa fyrfärgsbroschyrer, affischer, postrar, foldrar, OH, böcker, omslag och avhandlingar med fyrfärgssidor. Liten lägenhet sökes av doktorand Maxhyra kr/mån Fr o m 1 februari Anna Bohlin, tel :a Berghem till salu Bostadsrätt, 74 m 2, billig hyra. Ljus och trevlig lägenhet på Axtorpsvägen, 2:a våningen, ljus balkong. Renoverat badrum med badkar, nytt kakel kök, Internetanslutning. Ledig 1 januari Kurt Genrup, Kultur & medier, tel (hem) Robert Johansson Universitetslektor i matematik Jag ska sluta jobba så mycket hemma. Som det är nu blir det alldeles för många sena kvällar, ibland i princip tills jag går och lägger mig. Jag vet inte vad det beror på, men det måste bli en ändring på det. Mariana Sjögren Laboratorieassistent vid Biologi, miljö- och geovetenskap Börja träna efter nyår. Jag har haft ont i ryggen och nacken och kommer just tillbaka från en sjukskrivning, så nu ska jag börja träna styrketräning på Iksu. Och nu när det står i Aktum också så gäller det ju att hålla sitt nyårslöfte! TEXT OCH BILD JONAS ERICSON AKTUM DECEMBER 9/

14 DEBATT Utbildningsbidrag en ovärdig finansieringsform för högutbildade Betraktas doktorander som grundutbildningsstudenter finns en tendens att man inte ser dem som den högutbildade arbetskraft de i själva verket utgör. Det är en problematik som ofta ligger till grund då man ute på institutionerna förespråkar de billiga utbildningsbidragen framför doktorandanställningar. SULF vänder sig i sitt utbildningspolitiska program mot detta synsätt och uppmärksammar särskilt att doktorandens villkor måste vara attraktiva i förhållande till övrig arbetsmarknad, samt att den naturliga anställningen är just en doktorandanställning. Betänker man därtill att den forskning som doktorander utför under sin utbildning utgör cirka hälften av det forskningsarbete som bedrivs vid landets universitet och högskolor, blir det än mer anmärkningsvärt att se utbildningsbidrag som ett värdigt försörjningsalternativ i forskarutbildningen. Glädjande nog kan jag konstatera att de doktorander som vid Umeå universitet antas med doktorandtjänstförsörjning än så länge är fler än utbildningsbidragstagarna. Det är också min förhoppning och likaså en angelägen fråga för SULF att denna positiva trend vid vårt universitet håller i sig och att forskarutbildningsansvariga vid alla institutioner inser det oskäliga i att högutbildad, högkvalificerad arbetskraft försörjs med bidrag på skattepliktiga kronor i månaden. SARAH LJUNGQUIST, SACO/SULF MILJÖ RUTAN M R Elektronikskrot Universitetet måste anordna insamlingssystem för elektronikskrot med anledning av ny lagstiftning om producentansvar. Elektronikskrot är allt som drivs med batteri eller ansluts med elektrisk kabel enligt följande: El-produkter för användning i hushåll (undantag: kyl/frys (fortsatt kommunalt ansvar för insamling och återvinning) samt fast installerad utrustning för värmning, kylning eller ventilation av byggnader), elektriska handverktyg, IT-utrustning och elektriska kontorsapparater, telekommunikationsutrustning, TV, audio- och videoutrustning, elektriska kameror och fotoutrustning, elektriska ljuskällor och armaturer, elektrisk medicinteknisk utrustning och elektrisk laboratorieutrustning. Pappersinsamlingen! Nu har vi december månad på oss att göra en extra insats för att nå universitetets miljömål att öka insamlingen av papper. Resultat för årets insamling redovisas i nästa Aktum. marie.adsten@adm.umu.se Miljösamordnare 14 AKTUM DECEMBER 9/2001

15 Skicka din korsordslösning till Aktumredaktionen och vinn! Den först öppnade rätta lösningen vinner ett presentkort på Akademibokhandeln. N Ä STAN SIST N S Korsordsvinnare i Aktum 7/2001 blev Kerstin Olofsson, Biomedicinsk laboratorievetenskap, grattis! Rätta lösningen hittar du på hemsidan, AKTUM DECEMBER 9/

16 BILD JONAS ERICSON M Å NADENS KÅ S Ö R M K Minnesfragment av ett möte i Damaskus För någon vecka sedan hittade jag en av mina svarta anteckningsböcker i en låda. Vaxpärmarna var tummade och fladdriga som mina anteckningsböcker tenderar att bli. Jag började läsa några spridda anteckningar från Syrien och en högst personlig bild av islams mångfald började träda fram... Värmen var tryckande, säkert 30 grader. Jag vandrade längs de trånga gatorna i Salihiyya, ett område i utkanten av Damaskus. Moskéer och gamla islamiska högskolor (madrasas) ligger tätt. Köpmännen tittade på mig, kvinnor vandrade förbi ivrigt diskuterande. Målmedvetet gick jag i riktning mot Ibn al-arabi moskén. Väl framme vid moskén tog jag av mig mina skor och gick in. Jag sökte skuggan, synintryck och dofter fick mig att associera. En man kom fram till mig och smorde in mina händer med parfym. Doften skulle locka änglarna till min sida. Jag började associera, minnesfragment från en text skriven av den moriske mystikern Ibn al-arabi om profeten Mohammad och helgonen kom till mig: Gud har låtit tre ting bli mig Samtalet är en förbisedd källa till rikedom, menar den ständigt reslystne religionspsykologen Tomas Lindgren kära; parfym, kvinnan och hjärtats tröst i bönen. En komplicerad metafysik knackade på dörren till medvetandet men tankarna förblev ofullbordade. Jag kunde dock se framför mig en person som förespråkade fullständig religiös tolerans och jämlikhet. Jag vandrade ner i ett angränsande rum där Ibn al-arabis grav ligger omgivet av ett staket med turbanen liggande vid huvudändan. Till denna plats vallfärdar människor från hela världen. De söker den gudomliga kraft/välsignelse (baraka) som kommer från graven. Jag satte mig ned. Pilgrimer och muslimer från trakten kom i en jämn ström in i rummet. De kysste gallret och bad sina böner vid graven. Mot aftonen kom en gammal man in, tillhörande en av sufiordnarna i Damaskus. Han bad sina böner och gick sedan fram och tilltalade mig. Han sade att han noterat att jag varit där länge och ville nu bjuda hem mig. Då min kropp börjat göra sig påmind lederna värkte och törsten skriade kändes hans invitation som en befrielse. Vi gick längs gränderna uppför Kassiounbergets sluttning. Slutligen kom vi fram till hans sparsamt möblerade rum. Vi satte oss ned på golvet, drack te och började samtala. Vi talade om tron, lagen och den mystiska vägen till enhet med Gud. Han förklarade att allt hör ihop. Det andliga och världsliga kan inte skiljas ifrån varandra. Vi talade om bönen och det som skett nere i moskén. När samtalet tystnat bad han mig plocka fram ett radband (tasbiha) från hans byrå. Han gav det till mig och frågade om jag ville be med honom. Vi bad en bön där vi trettiotre gånger upprepade Subhana Allah ( Ära åt Gud ), åtföljt av al-hamdu li-llah ( Pris ske Gud ) och slutligen Allahu akbar ( Gud är större ). Fingertopparna vandrade över pärlorna och efter ett tag började vi få upp takten och rösterna synkroniserades. Vi kände samhörighet med varandra. Efter bönen läste han en välsignelse över mig, vi bröt vi upp och gick åter ned till moskén. Senare på aftonen skildes våra vägar åt. Jag började vandra in mot centrala Damaskus. En taxi räddade mig och förde mig till en restaurang. Tankarna började irra omkring medan jag njöt av maten. Minnesfragment från samtal, religiösa sammankomster och texter började flyta samman. Riter jag utfört tillsammans med muslimer i Kairo, Amman, Istanbul och Damaskus, speglades mot varandra och jag började ana både likheter och skillnader. Den undervisning shejk Safer Dal gav mig om vikten av att dö från denna världen för att finna livet, speglades mot mina samtal med Hamasanhängare på västbanken. Det finns många bilder av islam och många berättelser som kan berättas om den tro och livshållning som ytterst vill skapa ett tillstånd av fred och harmoni i och mellan människor och Gud. När jag gick ut från restaurangen och larmet från Damaskus gator översköljde mig stoppade jag ned högra handen i fickan och fingrarna började vandra längs pärlorna: Subhana Allah, Subhana Allah... Vill du också kåsera i Aktum? Kontakta redaktionen på tel eller via e-post: aktum@adm.umu.se 16 AKTUM DECEMBER 9/2001