AKTUELLT VID UMEÅ UNIVERSITET DECEMBER 9/2001. God Jul och Gott Nytt År! AKTUM DECEMBER 9/2001 1

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "AKTUELLT VID UMEÅ UNIVERSITET DECEMBER 9/2001. God Jul och Gott Nytt År! AKTUM DECEMBER 9/2001 1"

Transkript

1 aktum AKTUELLT VID UMEÅ UNIVERSITET DECEMBER 9/2001 God Jul och Gott Nytt År! AKTUM DECEMBER 9/2001 1

2 L LEDAREN Omslagsbild Jonas Ericson 2001 har varit ett händelserikt år på campus. Vi skrämdes av sjunkande söktryck under sommaren, men lugnades delvis av att antalet studenter mer eller mindre var oförändrat när höstterminen väl började. Men vissa institutioner drabbades hårt och på kemin blir konsekvensen att tio tjänster försvinner. Även humaniora brottas med rekryteringsproblem. aktum AKTUELLT VID UMEÅ UNIVERSITET DECEMBER 9/2001 Ansvarig utgivare Ulla Nordlinder Redaktör Jonas Ericson tel Adress Informationsenheten Umeå universitet Umeå Tel (vx) Fax Redaktion Jonas Ericson Carina Dahlberg Redaktionsråd Kristina Sjögren Camilla Norrbin Barbro Renkel Gunnel Grelsson Tommy Ericsson Dan Frost Kjell Grankvist Jan Mannberg Men det har hänt roligare saker också under året: startskottet ljöd för vår idrottshögskola, regeringen rosade oss i sin proposition Den Öppna Högskolan, Kampanjen Kunskap för Framtiden hade när de avslutade sitt arbete i november samlat in 86,5 miljoner till forskning. Populära Populärvetenskapens vecka drog besökare i november och 2001 var också året då Sveriges första fakultet för lärarutbildning, förlagd vid Umeå universitet, invigde en helt ny lärarutbildning. I årets sista Aktum delar vi, precis som vanligt i terminens sista nummer, sidorna med våra vetenskapsjournalister och deras Debut. Vi besöker språkverkstaden i Universumhuset och konstaterar att kursvärderingar är ett viktigt redskap i formandet av utbildningar. I och med detta nummer rundar jag också av mitt första år som redaktör och vi på redaktionen passar på att önska dig en God Jul och ett riktigt Gott Nytt År! Jonas Ericson, redaktör Tipsa gärna redaktionen! Layout Ateljé 293, Umeå universitet Repro Umerepro Bild & Media Tryck Tryckeri City Upplaga AKTUM DECEMBER 9/2001

3 Läget kritiskt på Hum Prognosen för 2001, för den humanistiska fakulteten, pekar på att utbildningsuppdraget för året kommer att underskridas med cirka 250 helårstudenter (HST). Ett antal ämnen, främst språkämnen, har nått en så låg grundutbildningsvolym att frågan om dess fortsatta existens måste diskuteras. Framför allt berörs franska, tyska, allmän språkvetenskap och fonetik men även ryska, finska och spanska nämns. Det finns dessutom risk att kostvetenskap och religionsvetenskap hamnar i samma besvärliga situation. I första hand fattas cirka tre miljoner kronor år Universitetsstyrelsen har givit rektor i uppdrag att utse ledamöter i en kommitté för att föreslå åtgärder med anledning av den ekonomiska situationen vid den humanistiska fakulteten. Kommitténs uppdrag är dels kortsiktigt, hur situationen för år 2002 ska klaras ut, dels långsiktigt hur fakultetens verksamhet ska se ut i ett längre perspektiv. Kommittén ska anlägga ett universitetsövergripande perspektiv och rapportera till universitetsstyrelsen den 18 februari. Styrelsen får då ta ställning till kommitténs förslag. Helårsstudenter per fakultet Fakultet prognos antal HST 2002 i jämförelse med riktlinjer i budgetpropositionen: Hum fak 182 Sam fak 78 Med-odont fak 219 Tek-nat fak 239 Lärarutb fak 94 För 2001 beräknas Umeå universitet missa regeringens och riksdagens mål för antalet HST med omkring För 2002 räknar man med en ökning på omkring HST. Miljöhögskolans framtid Professor Torbjörn Fagerström har utrett Umeå Miljöhögskola. Utredningen har varit ute på remiss. Universitetsstyrelsen beslutade att Miljöhögskolan ska vara kvar men uppdrog åt rektor att i samråd med SLU besluta om organisation, ledning, mandat och finansiering. ansvaret för pol. mag programmet med miljöinriktning och det ettåriga magisterprogrammet med miljöinriktning ska ligga på den samhällsvetenskapliga fakulteten. Centrum för studier av världsbilder och livsåskådningar Centrum för världsbilder, livshållning och vetenskap inrättas vid den humanistiska fakulteten. Det engelska namnet blir Umeå Centre for World View, Value and Sience. Tvärvetenskaplig forskning är centrets huvuduppgift inom området världsbilder och livsåskådningar/livshållning. Särskilt fokus läggs på frågor i anslutning till utveckling inom vetenskap och teknik inom bioområdet och dataområdet. En utvärdering ska göras om fem år då styrelsen tar ställning till en eventuell permanent verksamhet. från ledningen Inget beslut om Restauranghögskola Universitetsstyrelsen beslutade att uppdra åt rektor att besluta om ett eventuellt inrättande av en Restauranghögskola efter det att remissorganen inkommit med yttrande i frågan. Ökad marknadsföring En miljon kronor anslås till informationsenheten för fortsatt satsning på marknadsföring, marknadsundersökning, profilering och delfinansiering av projektanställning som marknadsförare. Universitetsstyrelsen kommer senare att ta ställning till eventuellt behov av ytterligare satsning. Nya program inrättas Ett sociologprogram kommer att inrättas vid samhällsvetenskapliga fakulteten. Programmet planeras att starta höstterminen Samtidigt startar det planerade programmet i kris- och konflikthantering. Resursfördelning 2002 Intäkterna från nämndernas samlade utbildningsutbud för 2002 beräknas understiga takbeloppet med cirka 14,4 miljoner. Ett antal nya utbildningar planeras starta under 2002: kulturjournalistik, kulturanalysprogram, sociologprogram, kris- och konflikthantering, elektroteknikprogram i Sorsele samt barnmorskeutbildning. Kompletterande intag kommer att göras på vissa lärarutbildningar vårterminen En utökning av antalet nybörjarplatser görs på sjukgymnast-, arbetsterapeut- och biomedicinsk analytikerprogrammet samt på designprogrammen. Åt rektor uppdras att utreda vilka åtgärder som bör vidtas under 2002 när det gäller frågor om utökade forskningsresurser för fakultetsnämnden för lärarutbildningen. Utvecklingsprogram för Umeå universitet Arbetet med det nya utvecklingsprogrammet har startat. Det första steget är att utse en projektorganisation och avsätta medel för arbetet. En styrgrupp bestående av universitetsledning, dekaner, studenter och universitetsstyrelsens ordförande Lars Anell bildas. En projektledare ska engageras. En projektgrupp bildas som ska vara projektledarens medarbetare i arbetet att planera och genomföra de olika delarna i processen. Det ska dessutom finnas ansvariga processledare inom varje fakultet, universitetsförvaltningen, UB och Umdac. Arbetet ska delas in i tre faser. Fas 1 omvärldsanalys, fas 2 vision och målbild, fas 3 utvecklingsprogram. Målet är att arbetet ska vara slutfört hösten AKTUM DECEMBER 9/2001 3

4 Ny skrivhjälp till studenter Vi diskuterar allt ifrån skrivkramp till språkriktighet Sedan i höstas har Umeå universitet en egen Språkverkstad. Det är en sorts hjälp till självhjälp för studenter med skrivproblem. Det är Birgitta Jacobson och Jenny Signarsson, båda universitetsutbildade språkkonsulter, som står för det nya skrivstödet i en lokal i gatuplanet på Universumhuset. Vi ska hjälpa ovana och osäkra studenter i skrivandet. Här kan de få råd och tips om hur man skriver olika slags akademiska texter. Vi kan diskutera allt ifrån skrivkramp till stil och språkriktighet, förklarar Jenny. Vi är inte ämneskunniga. Vi diskuterar, studenten får gå hem, skriva och sedan komma tillbaka om han eller hon kör fast igen, säger Birgitta. De berättar att de måste jobba försiktigt och vara lyhörda. Dialogen med författaren är viktig. Det finns ingen färdig mall som passar alla. Språkverkstaden är öppen och bemannad tio timmar i veckan på tisdagar, onsdagar och torsdagar från klockan tio, och all service till studenter är gratis. Utöver timmarna på kontoret har Birgitta Jacobson och Jenny Signarsson lagt ner mycket tid på att presentera sig för studenter och lärare. De hoppas att lärarna ska tipsa studenterna om Språkverkstaden, speciellt de som har svårt för själva skrivandet. Dessutom håller de föreläsningar och seminarier om språk och skrivande också det kostnadsfritt. Vi var först rädda att de skulle tycka att vi klampade in på deras mark, men vi har fått många positiva reaktioner på det vi gör, säger Jenny. De flesta besökarna är studenter som är osäkra och ovana vid att skriva, och då särskilt vetenskapliga texter. Besökare med annat modersmål än svenska är i minoritet. I och med att universitetet också rekryterar studenter som slutade skolan för 20 år sedan finns det förstås många som är lite ringrostiga, säger Birgitta. Tillströmningen var i början låg men har tagit sig efterhand, delvis kanske beroende på att det skrivs mer uppsatser ju närmare terminsslutet man kommer. Språkverkstaden har drop-in, alla studenter på universitetet är välkomna och besöket är, som sagt, gratis. Umeå universitet är inte först med en språkverkstad. Det finns sedan tidigare på universitet och högskolor i Örebro, Norrköping, Halmstad, samt vid Mälardalens och Södertörns högskolor. Uppsala universitet har planer på att inrätta en enhet under Språkverkstaden i Umeå är ett tvåårigt projekt men kan komma att per- manentas. Meningen med verksamheten är att studenter ska slippa studieavbrott och projektet är en del i ett större åtgärdspaket där syftet är att säkra den långsiktiga rekryteringen och genomströmningen. Lars Lustig, chef på Studentcentrum, ligger bakom förslaget: Jag både tror och hoppas att det här kommer att permanentas efter försöksperioden. Redan nu tycker jag att efterfrågan antyder en fortsättning, säger Lars och fortsätter: Ska jag vara lite visionär tror jag att bemanningen inom ett par år kommer att behöva fördubblas. TEXT ANDERS BOSTRÖM BILD JONAS ERICSON Jenny Signarsson och Birgitta Jacobson, nytillträdda skrivstöd i Universumhuset. 4 AKTUM DECEMBER 9/2001

5 K K KONKRET KVALITET Seminarium om kursvärdering Återkoppling är A och O Kursvärderingarnas främsta uppgift är att skapa en öppen dialog, att se till att studentinflytandet verkligen fungerar. Detta framkom vid en välbesökt temadag om kursvärdering vid Umeå universitet. Det var en dag som uppvisade både kreativitet och mångfald vad gäller arbetet med kursvärderingar vid våra fem fakulteter. Nyttan av kursvärderingar är uppenbar. Främst när det gäller att identifiera och lösa problem, konstaterar Anders Vestlin, student- och utbildningsbevakare vid teknisk-naturvetenskapliga fakulteten. Ser studenterna att de kan påverka, ökar naturligtvis graden av engagemang och entusiasm. Då blir studentinflytandet reellt och konkret. Vestlin menar att både fakulteter och institutioner måste inse att studenten är en resurs och att studentinflytande ökar kvaliteten på alla utbildningar. Vid humanistiska fakulteten har vi nyligen antagit en policy som innebär att vi ska arbeta med kursvärderingar vid alla moment, kurser och program och att alla lärare ska göra en självvärdering av sin undervisning, berättar Asbjörg Westum, studierektor vid institutionen för litteraturvetenskap och nordiska språk. Hos oss, på nordiska språk, har kursvärderingarna bland annat inneburit att vi radikalt lagt om våra A- och B-kurser. Återkoppling av kursvärderingarna till studenterna är a och o. Utan feed-back är värderingarna ett slag i luften. Studenterna måste se att deras åsikter har relevans och att det ger resultat att agera och reagera, menar Patricia Poletti, student och tidigare utbildningsbevakare vid humanistiska fakulteten. Vid institutionen för nationalekonomi arbetar man med ett förtroenderåd för samtliga studenter som läser A- Karin Björklund, ordförande i Umeå Studentkår och Emeli Hellström, studentkårens humanistiska sektion, var några av studenterna som deltog i seminariet. kursen, vilket rör sig om cirka 180 studenter per termin. Förtroenderådet, som består av sex studenter, fyra lärare, en studievägledare och en studieadministratör, träffas ungefär två gånger per moment. Rådets arbete innebär bland annat att det skapas kontinuitet i kursvärderingarna, betonar Curt Löfgren, universitetsadjunkt i nationalekonomi. Dock vill jag påpeka att även den optimala kursen kan utsättas för missnöje i utvärderingen, därför måste kritiken analyseras på både kort och lång sikt. Svängningar angående litteratur och undervisning sker som bekant över tiden. Slutligen kan noteras att våra tre studentkårer, Umeå studentkår, Corpus och NTK, tagit fram ett gemensamt åsiktsprogram om kursvärderingar. TEXT STEFAN LYBECK BILD ROLF EKLUND AKTUM DECEMBER 9/2001 5

6 Föreläsningen direkt till studentens dator Med den nya digitala Polyspan-utrustningen går det att sända föreläsningar, konferenser och andra möten direkt till mottagarens dator, var än i världen han eller hon befinner sig. Men än så länge används den mest till föreläsningar och styrelsemöten, där parterna sitter i specialinredda lokaler på var sin ort. Möjlighet till så kallade videomöten har funnits ganska många år vid universitetet och den befintliga utrust- Ovanan vid att filmas under en föreläsning kan vara en av orsakerna till att fler inte utnyttjar möjligheten till interaktiva möten via data-/telefonnätet, tror ingenjör Jan-Erik Lingebrandt och projektledare Tommy Bergfors. Själva är de numera vana vid att se sig i rutan. ningen som är kopplad till telenätet, har nu kompletterats med den nya som också sänder via bredband. Vi är än så länge på experimentstadiet, men det är absolut det här vi kommer att använda oss av i framtiden. Just nu är det bara Skellefteå av studieorterna som vi kan sända till, men Örnsköldsvik är på gång att skaffa utrustningen, liksom de andra universiteten i Sverige, säger Tommy Bergfors. Han är projektledare på universitetets verkstad Unimeg och en av de två tekniker som sköter videokonferenserna. Men vi har programmerat utrustningen så att det ska vara så enkelt som möjligt för användarna, och lärarna kan få gå en utbildning. Ungefär 95 procent kör själva och på så sätt pressas också kostnaderna för sändningarna, berättar hans kollega ingenjören Jan-Erik Lingebrandt. Kunderna lämnas dock inte helt åt sitt öde, utan när sändningarna sker från de specialinredda lokalerna i Kemihuset kan teknikerna finnas på plats inom en minut. Vi har också en videomöteslokal i Samhällsvetarhuset och dit har vi lite längre, men de flesta problem som uppstår går att lösa per telefon, påpekar Tommy. Via telefonnätet går det från dessa tre lokaler att hålla interaktiva möten (parterna ser och pratar direkt med varandra) med mer än 400 platser i Sverige. I hela världen finns det cirka användare som har utrustningen. Vi är förvånade över att inte fler utnyttjar den här möjligheten istället för att lägga ner tid och pengar på långa resor. Med videomöten går det att samtidigt undervisa såväl grupp på plats som grupper på andra orter. Det är också ett utmärkt hjälpmedel för att kunna erbjuda föreläsningar av toppforskare i andra länder, säger Karl-Göran Isaksson som är arbetsledare på Unimeg. Men det verkar inte vara många som upptäckt möjligheterna mediet rymmer, eftersom videomötesmöjligheten är minst sagt underutnyttjad. Nu senast lades videomötesrummet i Humanisthuset ned, eftersom utrustningen var föråldrad. Det finns heller inga planer på att skaffa ny utrustning dit, eftersom lokalen nyttjades bara två timmar per termin mot slutet. TEXT SUSANNE WIKLUND BILD ROLF EKLUND Videomöteslokalerna tar 5, 12, respektive 60 personer. Videomöteskamerorna hyrs också ut för användning i andra lokaler. Till videomötesutrustningen finns digital dokumentkamera för OH-bilder, etcetera, kopplad. Användaren kan enkelt växla mellan dokument och bild på sig själv. Den egna datorn med exempelvis PowerPoint-presentationer, går att koppla direkt mot utrustningen. I den största videomöteslokalen KE 32 samt i S 105 finns smartboard som är en digital interaktiv whiteboard. 6 AKTUM DECEMBER 9/2001

7 Studenter kan få rätt att ompröva betyg Etiska riktlinjer för stamcellsforskning CSN:s nya kundcenter i Kiruna invigt Omprövningen ska göras av en särskild examinationsnämnd inom högskolan. Det är ett av Högskoleverkets 20 förslag för att stärka studenternas rättssäkerhet. Än så länge kan studenterna inte få sina betyg omprövade av någon annan än examinatorn själv. De kan heller inte överklaga examinatorns beslut. Nu föreslår Högskoleverket att examinatorn ska vara skyldig att göra en fullständig omprövning av beslutet. Studenterna ska dessutom ha rätt att få examinatorns bedömning prövad av en särskild examinationsnämnd inom varje universitet och högskola. Sigbrit Franke, chef för Högskoleverket, tror också att nämndernas arbete kommer att få positiva effekter på utbildningarnas kvalitet. Ej skyldig att ge praktikbidrag Sjuksköterskestudenter vid Högskolan i Gävle måste ibland göra sin praktik på annan ort och får då merkostnader. Högskoleverket har utrett vem som ska stå för dessa merkostnader, studenten eller högskolan. Högskoleverket konstaterar att högskolan har rätt att ge bidrag vid praktik, men är inte skyldig att göra det. Lägre ränta på studielån nästa år Regeringen har fastställt räntan på studielån för 2002 till 3,0 procent. År 2000 var räntan 3,2 procent och 2001 är den 3,1 procent. Räntan på studielån tagna efter 1988 har fastställts till 3,0 procent för Över personer har lån tagna efter 1988 och berörs av ränteförändringen. Den innebär att räntekostnaderna minskar för dem som har studielån tagna efter Malmö högskola kritiseras Det tog Malmö högskola cirka två månader att överlämna två ärenden till Överklagandenämnden för högskolan. För lång tid, anser Högskoleverket, och riktar därför kritik mot högskolan. Vetenskapsrådets styrelse har tagit ställning till etiska riktlinjer för stamcellsforskning. Utbildnings- och forskningsminister Thomas Östros kommenterar ställningstagandet så här: Vetenskapsrådets ställningstagande har föregåtts av en mycket bra och viktig process. Inte minst har Vetenskapsrådet bidragit till en allmän diskussion och en folkbildningsinsats. Utifrån den information som jag fått anser jag att Vetenskapsrådets styrelse har gjort en väl avvägd bedömning när det gäller de etiska riktlinjerna för forskning. Jag är i grunden positiv till forskning på stamceller, eftersom den kan ge stora möjligheter till att bota svåra folksjukdomar. Det är dock absolut nödvändigt att forskningen är etiskt försvarbar... Östros säger också att det inte får råda någon som helst tvekan om att det inte är tillåtet att återinföra ett manipulerat ägg in i kvinnans kropp. Historiska kartbilder till Sydafrika Utbildnings- och forskningsminister Thomas Östros överlämnade nyligen åtta svenska kartbilder till den sydafrikanske utbildningsministern Kader Asmal. Bilderna ska användas i ett historieprojekt i skolan. Projektet, Parliamentary Millennium Project, syftar till att öka och bredda kunskapen om Sydafrikas historia. De svenska kartbilderna visar södra Afrika och Sydafrika från olika tidpunkter i historien. Den äldsta är från talet, medan den senaste är hämtad från 2001 års skolatlas. Studenter kan stängas av från prov En student som stör undervisningen, fuskar eller trakasserar andra studenter kan få en varning eller stängas av från undervisningen. Steget mellan dessa åtgärder är drastiskt och Högskoleverket förslår därför att en ny disciplinåtgärd införs, en rätt att endast stänga av studenter från prov. universtitetsvärlden Förra månaden invigdes CSN:s kundcenter i Kiruna. Regeringen tillskjuter totalt 70 miljoner till CSN under åren för etablering och utveckling av det nya kundcentret i Kiruna. Alla som ringer, faxar och e-postar till CSN kommer i första hand att få hjälp via Kiruna. Stöd till naturvetenskaplig utbildning Regeringen har i dag beslutat att tilldela Göteborgs universitet kronor för den avslutande delen av det omfattande arbetet med NORDLAB. Det är ett treårigt projekt med stöd från Nordiska Ministerrådet för att utveckla den naturvetenskapliga utbildningen. NORDLAB behandlar i form av ett antal enheter eller workshops några spännande aspekter inom det naturvetenskapliga området. Projektet utgår ifrån senare års forskningsresultat om elevers tänkande och möjligheter att förstå naturvetenskap. Målet är att erbjuda ett intressant studiematerial för blivande och verksamma lärare för att stimulera undervisningen inom det naturvetenskapliga området. 10 miljoner till Nobelmuseet Regeringen är beredd att med riksdagens godkännande stödja Nobelmuseets fortsatta verksamhet i Börshuset i Stockholm med 10 miljoner. Nobelmuseet inledde sin verksamhet tidigare i år i Börshuset i Stockholm med jubileumsutställningen Människor, miljöer och kreativitet. Utställningen har blivit en stor framgång. Nobelstiftelsen har presenterat ett förslag för regeringen för Nobelmuseets fortsatta utveckling. Förslaget innebär att verksamheten kan fortsätta i Börshuset. Kulturdepartementet och Utbildningsdepartementet är beredda att med riksdagens godkännande stödja Nobelmuseet genom att bidra med totalt 10 miljoner från och med AKTUM DECEMBER 9/2001 7

8 M Å NADENS PROFIL M P Om vikten av bra förebilder Under mitt första maratonlopp började jag prata med en gammal pensionär som sprang vid min sida en liten bit. Han gav han mig ett råd jag har haft nytta av sedan dess. Hushåll med krafterna, sa han, annars orkar du inte hela distansen. Apuraha är finska och betyder stipendium. En gång var apuraha det viktigaste ordet som fanns för Jörgen Lundälv. Jag och min fru hade flyttat till Helsingfors och jag skulle skriva färdigt min avhandling. Jag kunde inte språket, vi hade inga kontakter och framförallt hade vi inga pengar. Jag lustittade igenom dagstidningarna i jakt på det ordet, och på det viset sökte jag flera stipendier. Finansieringen ordnade sig till slut och avhandlingen i ämnet socialpolitik blev klar. Jag studerade livsberättelser och sociala levnadsvillkor för trafikskadade och gjorde en jämförande analys mellan Sverige och Finland. Jörgen Lundälv från Borås är 35 år och har redan jobbat länge som socionom, journalist och författare. Efter disputationen 1998 vid Helsingfors universitet har han hunnit skriva tre böcker, alla utifrån en journalistisk synvinkel. Han har många tankar och idéer kring sin nya befattning som studierektor. Det är väldigt viktigt att ha bra förebilder tycker jag, även i arbetslivet. Jag kan se sådana både i de äldre och i de yngre generationerna runt omkring mig. Två av mina tidiga förebilder var Lasse Brandeby och Janne Josefsson. De var orädda i radioprogrammet I Elfte Timmen där de ringde upp politiker och ställde kritiska frågor. Kanske var det en av anledningarna till att han valde att sadla om från socionom till journalist den där gången för ungefär tio år sedan. Efter avklarad journalistutbildning i Göteborg fick han jobb på Sveriges Radio Sjuhärad i Borås som reporter. Men Janne Josefsson är inte Jörgens förebild längre. Däremot är författaren och historikern Peter Englund det. Peter Englund är en forskare som har förmågan att skriva populärvetenskapligt, och det är väldigt viktigt. Den som kan göra sitt forskningsområde tillgängligt för en bred publik har kommit långt. Jörgen menar att det egentligen borde vara varje forskares skyldighet att arbeta populärvetenskapligt, att göra sina rön begripliga för fler. Jag lyssnade på en föreläsning med författaren och biologen Fredrik Sjöberg under Populärvetenskapens vecka. Han Vi ska hålla länge som människor, lyssna på de som har erfarenhet sysslar med skalbaggar. Nu är jag inte speciellt intresserad av just skalbaggar, men han hade förmågan att göra sin kunskap tillgänglig. Han talade om för oss i publiken att man ska skriva och berätta så att ens egen mamma förstår. Det var bra sagt. Intresset för olycksjournalistik har alltid funnits hos Jörgen och han menar att det är i den kontexten den lilla, utsatta människan blir synlig. Det var också det intresset som efter den tvååriga finlandsvistelsen förde honom samman med Ulf Björnstig, professor i kirurgi med inriktning på katastrofmedicin på Norrlands universitetssjukhus. Året var Jag bedrev forskning på olycksanalysgruppen på NUS till och med den sista juli i år, och dagen därpå tillträdde jag min tjänst här på institutionen. 8 AKTUM DECEMBER 9/2001

9 Namn Ålder Yrke Aktuell Jörgen Lundälv 35 år Journalist, socionom och universitetslektor Ny studierektor vid medie- och kommunikationsvetenskap AKTUM DECEMBER 9/2001 9

10 Genom den goda tystnaden kan vi utvinna mycket, menar Jörgen Lundälv, studierektor vid medie- och kommunikationsvetenskap. Han säger att Umeå och Norrland har goda förutsättningar att utvecklas på medieområdet. Vi i norr har egentligen landets bästa förutsättningar för att skapa ett väl fungerande mediecenter. Här finns ju journalistutbildningar, tv, press och radio. Vi skulle kunna forma ämnet medie- och kommunikationsvetenskap som inga andra i landet kan i samarbete med polisutbildningen, katastrofmedicin på Norrlands universitetssjukhus och så vidare. Helt enkelt jobba tvärvetenskapligt på institutionen. Herr och fru Lundälv har sedan flytten till Umeå hunnit få en dotter, hyra ett hus i kustsamhället Holmsund och nu väntar de sitt andra barn. Jörgen har också funderat en del över tystnad. God och ond tystnad. Jag tror att det är väldigt viktigt att vi tar vara på den goda tystnaden på jobbet. Att vi ger varandra utrymme och tid att verkligen uppleva den, tid att få ett helhetsperspektiv. Kanske ska vi fråga oss själva ibland: Vart är vi på väg? Jag tror att en sådan inställning på vårt universitet kan vara nyckeln till många problem. Vi är rädda för tystnaden i språket och i undervisningen, men den kan faktiskt vara behaglig, även under en föreläsning. Den goda tystnaden står i skarp konstrast till den onda dito. Han menar att det är i den onda tystnaden vi börjar sucka och känna oss uppgivna och trötta. Men Jörgen Lundälvs letande efter goda förebilder har inte slutat. Det finns många bra maratonlöpare här på universitetet, de är goda ledstjärnor. TEXT JONAS ERICSON BILD ROLF EKLUND Tillsammans gör vi verklighet av din idé Söker du ett smart sätt att utveckla en idé, samtidigt som du vill fortsätta med din forskning? Incitamentsavtal kan förvandla din idé till en kommersiell framgång. Våra olika avtalsmodeller innebär bl a att du slipper den ekonomiska risken samtidigt som du och din institution får möjlighet att ta del av den framtida vinsten. Vi vill att nästa stora uppfinning ska bli din. Hör av dig till oss på Uminova Center så berättar vi mer. Uminova Center Umeå universitet, Umeå Tel: Fax: E-post: Internet: BLIR NÄSTA STORA UPPFINNING DIN? 10 AKTUM DECEMBER 9/2001

11 U P UNIVERSITETS- PEDAGOGISKT CENTRUM C AKTUELLT I BILDMUSEET Apolonija Sustersic, Ljusterapi, PLATSENS POLITIK Andreas Gursky, Nanna H, Anthony Haughey, Margareta Klingberg, Maria Lantz, Walter Niedermayr, Ingrid Pollard, Jorma Puranen, Torbjørn Rødland, Allan Sekula SAFE & SEXY Personas and Codes of Public Space Ett projekt av Sarah Hughes t o m TRANSFER Pia Arke, Oladélé Bamgboyé, Carlos Capelàn, FA+ (Ingrid Falk/Gustavo Aguerre), Jamelie Hassan, Jårg Geismar, Simryn Gill, Anneè Olofsson, Adrian Paci, Sanna Sarva, Fazal Sheikh, Lena Stenberg, Barthélémy Toguo DOMINIC DAVIES Fotografier APOLONIJA SUSTERSIC ˇ ˇ ˇ ˇ Ljusterapi Allan Sekula, Dear Bill Gates, (detalj), LJUSTERAPI Boka tid för gratis behandling i Apolonija Sustersics installation Ljusterapi. Ring Lörd 8 dec kl 11-16, sönd 9 dec kl Julmarknad i BildMuseets butik ÖPPETTIDER: Öppet 12-17: Juldagen, annandag jul, nyårsdagen, trettondag jul Stängt: Julafton, nyårsafton, trettondagsafton Övriga tider:tisdag 12-20, onsdag - lördag 12-16, söndag 12-17, måndag stängt Självservering i kaféet jul-, nyårs- och trettondagshelgen. Besöksadress: Gammlia. Tel Är UmU redo? Den öppna högskolan (proposition 2001/ 02:15) innehåller en del intressanta förslag för universitetspedagogiken. Förslagen anses vara politiskt väl förankrade och riksdagsbeslut är att vänta Är UmU redo när bland annat detta kommer? behörighet som adjunkt/lektor kräver 10 veckors pedagogisk utbildning alla lärare bör erbjudas pedagogisk kompetensutveckling doktorander och andra som undervisar bör erbjudas pedagogisk utbildning forskarhandledare bör ha utbildning i handledning varje universitet ska ha en form för dokumentation av pedagogiska meriter, så kallad pedagogisk portfölj. Ja, UmU är rustat att möta den framtiden. Ett nytt och stort utbud av kurser i universitetspedagogik kan ses i katalogen Kurser i universitetspedagogik eller på vår hemsida Kurserna är planlagda till och med ht De kan fungera både som behörighetsgivande (för närvarande krav på sex veckor vid UmU) och som fortbildning. En kurs i forskarhandledning finns också sedan länge. Något mer bekymmersamt ser det ut beträffande den pedagogiska portföljen. Temat är visserligen inbyggt i UPC:s kurser, men ett universitetsövergripande system kräver ett särskilt utvecklingsarbete. Här borde absolut något göras nu! Alltså kurser finns och formerna för portföljen måste utvecklas. Hur är det då med frågor som resurser, institutionernas situation och hur följsamhet efter lagstiftarens krav kan uppnås? Ja, det är en helt annan historia... Avslutningsvis medan vi väntar på framtiden är du välkommen med din anmälan till kurser, seminarier och till allt annat från UPC! Universitetspedagogiskt centrum AKTUM DECEMBER 9/

12 REKTORNS RUTA R R Disputationer i siffror kalenderåret 2001 Totalt har 160 personer (94 män och 66 kvinnor) disputerat under året. (Jämför 2000: 154 personer, (96/58). Antalet disputerade ökar och det är kvinnorna som står för ökningen. DISPUTATIONER FOTO ERIKA LIDÉN Alla mätningar är behäftade med fel. Det gäller förstås också meritvärderingen vid anställningar. Mätfel är av två typer: systematiska och slumpmässiga. Ett systematiskt fel skulle det exempelvis röra sig om ifall sökande av ett visst kön omedvetet favoriserades. I åtminstone en undersökning (Wennerås & Wold, Nature 1997) har det vetenskapligt hävdats att sådant kan förekomma, till och med i forskares metodfelsmedvetna värld. Många tror dessutom att det rentav är ganska vanligt. Misstanken finns att det bidrar till att förklara den extremt låga andelen kvinnor på högre befattningar inom universiteten. Ett sådant systematiskt fel vore orättvist mot varje enskild kvinnlig sökande, liksom naturligtvis mot kvinnor som grupp. Ett slumpmässigt fel fungerar lite annorlunda. I det enskilda fallet kan man inte veta om det gynnar eller missgynnar en viss sökande. Felets existens gör det bara omöjligt att veta vem som faktiskt är bäst av två med ungefär likvärdiga meriter. Den som förefaller att vara något underlägsen kanske i själva verket är den något bättre. Om man inom slumpfelets gränser väljer den till synes något mindre meriterade, begår man därför knappast någon orättvisa mot konkurrenten, i synnerhet inte vad gäller synen på vederbörandes objektiva meriter. Detta förhållande kan utnyttjas för att motverka grupprelaterad orättvisa samtidigt som vikten av individuell rättvisa respekteras. Universitetsstyrelsen bestämde den 23 november att positiv särbehandling av underrepresenterat kön får användas vid anställning av professorer, lektorer, adjunkter och forskarassistenter. DECEMBER 2001 Per Nilsson Inst. för ekologi och geovetenskap Turnover of chlorinated organic compounds and nutrients in an estuarine recipient for pulp and paper mill effluents Sofia Åkerberg Inst. för historiska studier Knowledge and pleasure at Regent s Park: The London Zoological Gardens duning the Nineteenth Century Urban Wiklund Inst. för strålningsvetenskaper Modelling and analysis of heart rate variability signals: Wavelets and autoregressive methods in clinical environments Christian Bigler Int. för ekologi och geovetenskap Diatoms as indicators of Holocene climate and environmental change in northern Sweden Jaanus Raudsepp Inst. för psykologi Horizontal-Vertical illusion: Functional and causal issues Christel Larsson Inst. för kostvetenskap Young vegetarians and omnivores dietary habits and other health related aspects Kerstin Waling Inst. för folkhälsa och klinisk medicin Pain in women with work-related trapezius myalgia intervention effects and variability Liudmila Novikova Inst. för integrativ medicinsk biologi Neurotrophic factors and transplants in neuronal survival and regeneration after spinal cord injury Jan Karlsson Inst. för ekologi och geovetenskap Pelagic energy mobilization and carbon dioxide balance in subarctic lakes in northern Sweden Patrik Appelblad Kemiska inst. Separation and detection of neuroactive steroids Mikael Wiberg Inst. för informatik In between mobile meetings: Exploring seamless ongoing interaction support for mobile CSCW Lena Dahlgren Inst. för socialt arbete Vilhelmina och MRF Assistance. Mötet mellan ungdomar i glesbygd och ett modernt tjänsteföretag speglat i en klassisk tankefigur Monika Vinterek Inst. för svenska och samhällsvetenskapliga ämnen i lärarutbildningen Åldersblandning i skolan elevers erfarenheter Marek Ozana Inst. för fysik Mesoscopic superconductivity Emil Lundh Inst. för fysik Ground state and excitations in trapped Bose-Einstein condensed gases Christine Ahlbeck Glader Inst. för medicinsk biovetenskap Studies in lipoprotein (a) in relation to survival and to interaction with Chlamydia pneumoniae in atherosclerotic disease Erik Fällman Inst. för fysik Optical tweezers a tool for nonintrusive micromanipulation of biological objekts Ove Grape Sociologiska inst. Mellan morot och piska en fallstudie av 1992 års rehabiliteringsreform Jan Albertsson Inst. för ekologi och geovetenskap Benthic-pelagic interactions mediated by crustaceans in the Bothnian Sea Detty Siti Nurdiati Inst. för folkhälsa och klinisk medicin Nutrition and reproductive health in Central Java, Indonesia: An epidemiological approach Mona Livholts Inst. för socialt arbete Women, welfare textual politics and critique. Different categories of women, the making of welfare states and emancipation in a Nordic welfare state context Ewa Ivarson Jansson Pedagogiska inst. Relationen hem förskola. Intentioner och uppfattningar om förskolans uppgift att vara komplement till hemmet Mattias Heldner Inst. för filosofi och lingvistik Focal accent f0 movements and beyond Ai-Hong Li Inst. för medicinsk biovetenskap Clonality, clonal evolution and MRD detection in acute lymphoblastic leukemia Signild Lemar Pedagogiska inst. Kaoskompetens och gummibands-pedagogik. En studie av karaktärsämneslärare i en decentraliserad gymnasieorganisation JANUARI 2002 Joachim Strengbom Inst. för ekologi och geovetenskap Nitrogen, parasites, and plants Key interactions in boreal forest ecosystems Silvia Melgar Inst. för klinisk mikrobiologi Human intestinal T lymphocytes Comparative analyses of phenotype and functions in normal and inflamed mucosa Gunilla Strandberg Inst. för omvårdnad Innebörden av fenomenet beroende av vård som det visar sig genom patienters, deras vårdares och anhörigas berättelser Perpétua Pinto do O Inst. för molekylärbiologi Generation of hematopoietic stem cell-like cell lines Characterization in vitro and in vivo Nea Mellberg Inst. för sociologi När det overkliga blir verklighet. Mödrars situation när deras barn utsätts för sexuella övergrepp av fäder Karin Wiberg Kemiska inst. Enantiospecific analysis and environmental behaviour of chiral persistent organic pollutants (POPs) Marianne Forsgärde Inst. för socialt arbete Att skapa rum för reflektion. Systematiska diskussionsgrupper med social omsorgs- och vårdpersonal inom särskilda boendeformer Berith Westman Inst. för socialt arbete Att skapa rum för reflektion. Systematiska diskussionsgrupper med social omsorgs- och vårdpersonal inom särskilda boendeformer INGE-BERT TÄLJEDAL REKTOR VID UMEÅ UNIVERSITET 12 AKTUM DECEMBER 9/2001

13 BILDRUTAN B R Den 16 november spikade Monika Vinterek sin avhandling Åldersblandning i skolan Elevers erfarenheter. Det var ett historiskt ögonblick, eftersom landets första fakultet för lärarutbildnings första avhandling därmed också var spikad. Det är jättetrevligt! Roligt med den här ceremonin också, säger Monika. Vinterek har i sin avhandling uppmärksammat vad åldersblandning i klasserna innebär för eleverna. Jag menar att eleverna bör ges möjligheten att utveckla och behålla sina relationer med kamraterna, vilket är viktigt för identitetsskapandet och för positiv inlärningssituation. Detta kan vara svårare att åstadkomma i åldersblandade klasser. Fotnot: Spikningsceremonin innebär att doktoranden rent konkret spikar upp sin avhandling på en vägg i Förvaltningshuset senast tre veckor innan disputationen. TEXT OCH BILD JONAS ERICSON APROPÅ NYÅ RET Har du några jobbrelaterade nyårslöften? Maria Holmgren Lokalvårdare Samhällvetarhuset Jag ska försöka komma lite tidigare till jobbet på mornarna. Nu kommer jag vid halv sju, men jag ska försöka komma kvart över sex. Vi har mest att göra mellan halv sju och halv nio, så det är bra att vara här i tid för att förbereda städvagnen och så. Varför gå över ån efter vatten! Nordbanken på Umeå Universitet en bank nära dig. Jag hjälper dig och din familj med er privatekonomi. Personlig Bankman Karin Kröger Sparande/ Placeringar Fonder/Fondkapitalförsäkringar Pensionssparande Lån/Bolån God Jul & Gott Nytt År! Tidsbokning e-post Tel , Billiga fyrfärgskopior UmU tryckeri satsar nu på print-ondemand, vilket kan översättas till tryckning-efter-behov. Med den senaste investeringen i en digital fyrfärgspress kan kunden få mindre upplagor av färgtryck till kvalitet som i en offsetpress, men till ett betydligt billigare pris. En A4 i färg kostar sex kronor och den nya maskinen erbjuder möjlighet att hantera extra tjocka material, exempelvis papper med en vikt upptill 280 gram och 320 mm x 488 mm i storlek. Det innebär att kunden med tryckeriets hjälp kan framställa fyrfärgsbroschyrer, affischer, postrar, foldrar, OH, böcker, omslag och avhandlingar med fyrfärgssidor. Liten lägenhet sökes av doktorand Maxhyra kr/mån Fr o m 1 februari Anna Bohlin, tel :a Berghem till salu Bostadsrätt, 74 m 2, billig hyra. Ljus och trevlig lägenhet på Axtorpsvägen, 2:a våningen, ljus balkong. Renoverat badrum med badkar, nytt kakel kök, Internetanslutning. Ledig 1 januari Kurt Genrup, Kultur & medier, tel (hem) Robert Johansson Universitetslektor i matematik Jag ska sluta jobba så mycket hemma. Som det är nu blir det alldeles för många sena kvällar, ibland i princip tills jag går och lägger mig. Jag vet inte vad det beror på, men det måste bli en ändring på det. Mariana Sjögren Laboratorieassistent vid Biologi, miljö- och geovetenskap Börja träna efter nyår. Jag har haft ont i ryggen och nacken och kommer just tillbaka från en sjukskrivning, så nu ska jag börja träna styrketräning på Iksu. Och nu när det står i Aktum också så gäller det ju att hålla sitt nyårslöfte! TEXT OCH BILD JONAS ERICSON AKTUM DECEMBER 9/

14 DEBATT Utbildningsbidrag en ovärdig finansieringsform för högutbildade Betraktas doktorander som grundutbildningsstudenter finns en tendens att man inte ser dem som den högutbildade arbetskraft de i själva verket utgör. Det är en problematik som ofta ligger till grund då man ute på institutionerna förespråkar de billiga utbildningsbidragen framför doktorandanställningar. SULF vänder sig i sitt utbildningspolitiska program mot detta synsätt och uppmärksammar särskilt att doktorandens villkor måste vara attraktiva i förhållande till övrig arbetsmarknad, samt att den naturliga anställningen är just en doktorandanställning. Betänker man därtill att den forskning som doktorander utför under sin utbildning utgör cirka hälften av det forskningsarbete som bedrivs vid landets universitet och högskolor, blir det än mer anmärkningsvärt att se utbildningsbidrag som ett värdigt försörjningsalternativ i forskarutbildningen. Glädjande nog kan jag konstatera att de doktorander som vid Umeå universitet antas med doktorandtjänstförsörjning än så länge är fler än utbildningsbidragstagarna. Det är också min förhoppning och likaså en angelägen fråga för SULF att denna positiva trend vid vårt universitet håller i sig och att forskarutbildningsansvariga vid alla institutioner inser det oskäliga i att högutbildad, högkvalificerad arbetskraft försörjs med bidrag på skattepliktiga kronor i månaden. SARAH LJUNGQUIST, SACO/SULF MILJÖ RUTAN M R Elektronikskrot Universitetet måste anordna insamlingssystem för elektronikskrot med anledning av ny lagstiftning om producentansvar. Elektronikskrot är allt som drivs med batteri eller ansluts med elektrisk kabel enligt följande: El-produkter för användning i hushåll (undantag: kyl/frys (fortsatt kommunalt ansvar för insamling och återvinning) samt fast installerad utrustning för värmning, kylning eller ventilation av byggnader), elektriska handverktyg, IT-utrustning och elektriska kontorsapparater, telekommunikationsutrustning, TV, audio- och videoutrustning, elektriska kameror och fotoutrustning, elektriska ljuskällor och armaturer, elektrisk medicinteknisk utrustning och elektrisk laboratorieutrustning. Pappersinsamlingen! Nu har vi december månad på oss att göra en extra insats för att nå universitetets miljömål att öka insamlingen av papper. Resultat för årets insamling redovisas i nästa Aktum. Miljösamordnare 14 AKTUM DECEMBER 9/2001

15 Skicka din korsordslösning till Aktumredaktionen och vinn! Den först öppnade rätta lösningen vinner ett presentkort på Akademibokhandeln. N Ä STAN SIST N S Korsordsvinnare i Aktum 7/2001 blev Kerstin Olofsson, Biomedicinsk laboratorievetenskap, grattis! Rätta lösningen hittar du på hemsidan, AKTUM DECEMBER 9/

16 BILD JONAS ERICSON M Å NADENS KÅ S Ö R M K Minnesfragment av ett möte i Damaskus För någon vecka sedan hittade jag en av mina svarta anteckningsböcker i en låda. Vaxpärmarna var tummade och fladdriga som mina anteckningsböcker tenderar att bli. Jag började läsa några spridda anteckningar från Syrien och en högst personlig bild av islams mångfald började träda fram... Värmen var tryckande, säkert 30 grader. Jag vandrade längs de trånga gatorna i Salihiyya, ett område i utkanten av Damaskus. Moskéer och gamla islamiska högskolor (madrasas) ligger tätt. Köpmännen tittade på mig, kvinnor vandrade förbi ivrigt diskuterande. Målmedvetet gick jag i riktning mot Ibn al-arabi moskén. Väl framme vid moskén tog jag av mig mina skor och gick in. Jag sökte skuggan, synintryck och dofter fick mig att associera. En man kom fram till mig och smorde in mina händer med parfym. Doften skulle locka änglarna till min sida. Jag började associera, minnesfragment från en text skriven av den moriske mystikern Ibn al-arabi om profeten Mohammad och helgonen kom till mig: Gud har låtit tre ting bli mig Samtalet är en förbisedd källa till rikedom, menar den ständigt reslystne religionspsykologen Tomas Lindgren kära; parfym, kvinnan och hjärtats tröst i bönen. En komplicerad metafysik knackade på dörren till medvetandet men tankarna förblev ofullbordade. Jag kunde dock se framför mig en person som förespråkade fullständig religiös tolerans och jämlikhet. Jag vandrade ner i ett angränsande rum där Ibn al-arabis grav ligger omgivet av ett staket med turbanen liggande vid huvudändan. Till denna plats vallfärdar människor från hela världen. De söker den gudomliga kraft/välsignelse (baraka) som kommer från graven. Jag satte mig ned. Pilgrimer och muslimer från trakten kom i en jämn ström in i rummet. De kysste gallret och bad sina böner vid graven. Mot aftonen kom en gammal man in, tillhörande en av sufiordnarna i Damaskus. Han bad sina böner och gick sedan fram och tilltalade mig. Han sade att han noterat att jag varit där länge och ville nu bjuda hem mig. Då min kropp börjat göra sig påmind lederna värkte och törsten skriade kändes hans invitation som en befrielse. Vi gick längs gränderna uppför Kassiounbergets sluttning. Slutligen kom vi fram till hans sparsamt möblerade rum. Vi satte oss ned på golvet, drack te och började samtala. Vi talade om tron, lagen och den mystiska vägen till enhet med Gud. Han förklarade att allt hör ihop. Det andliga och världsliga kan inte skiljas ifrån varandra. Vi talade om bönen och det som skett nere i moskén. När samtalet tystnat bad han mig plocka fram ett radband (tasbiha) från hans byrå. Han gav det till mig och frågade om jag ville be med honom. Vi bad en bön där vi trettiotre gånger upprepade Subhana Allah ( Ära åt Gud ), åtföljt av al-hamdu li-llah ( Pris ske Gud ) och slutligen Allahu akbar ( Gud är större ). Fingertopparna vandrade över pärlorna och efter ett tag började vi få upp takten och rösterna synkroniserades. Vi kände samhörighet med varandra. Efter bönen läste han en välsignelse över mig, vi bröt vi upp och gick åter ned till moskén. Senare på aftonen skildes våra vägar åt. Jag började vandra in mot centrala Damaskus. En taxi räddade mig och förde mig till en restaurang. Tankarna började irra omkring medan jag njöt av maten. Minnesfragment från samtal, religiösa sammankomster och texter började flyta samman. Riter jag utfört tillsammans med muslimer i Kairo, Amman, Istanbul och Damaskus, speglades mot varandra och jag började ana både likheter och skillnader. Den undervisning shejk Safer Dal gav mig om vikten av att dö från denna världen för att finna livet, speglades mot mina samtal med Hamasanhängare på västbanken. Det finns många bilder av islam och många berättelser som kan berättas om den tro och livshållning som ytterst vill skapa ett tillstånd av fred och harmoni i och mellan människor och Gud. När jag gick ut från restaurangen och larmet från Damaskus gator översköljde mig stoppade jag ned högra handen i fickan och fingrarna började vandra längs pärlorna: Subhana Allah, Subhana Allah... Vill du också kåsera i Aktum? Kontakta redaktionen på tel eller via e-post: 16 AKTUM DECEMBER 9/2001

UPPSALA UNIVERSITET : Hum-Sam.Vet.området: Engelska institutionen

UPPSALA UNIVERSITET : Hum-Sam.Vet.området: Engelska institutionen 1 BESLUT ENGELSKA 2010/4 UPPSALA UNIVERSITET : Hum-Sam.Vet.området: Engelska institutionen Engelska institutionens jämställdhetsplan för 2010 På förslag av institutionens jämställdhetsgrupp fastställer

Läs mer

Reservdels- MÄNNISKAN EN BOK FRÅN FORSKNINGENS DAG 2001 MEDICINSK-ODONTOLOGISKA FAKULTETEN UMEÅ UNIVERSITET

Reservdels- MÄNNISKAN EN BOK FRÅN FORSKNINGENS DAG 2001 MEDICINSK-ODONTOLOGISKA FAKULTETEN UMEÅ UNIVERSITET Reservdels- MÄNNISKAN EN BOK FRÅN FORSKNINGENS DAG 2001 MEDICINSK-ODONTOLOGISKA FAKULTETEN UMEÅ UNIVERSITET Reservdels- MÄNNISKAN 3 Reservdelsmänniskan Utgiven av Medicinsk-odontologiska fakulteten, Umeå

Läs mer

Sektionsstyrelsesammanträde 2006-12-11

Sektionsstyrelsesammanträde 2006-12-11 HÖGSKOLAN I HALMSTAD PROTOKOLL 1 (9) Sektionen för Hälsa och Samhälle 2006-12-11 Sektionsstyrelsesammanträde 2006-12-11 Närvarande ledamöter: Övriga närvarande: Alexandra Bengtsson AnneCharlotte Berggren

Läs mer

Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma

Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma Prat om produktivitet Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma till insikt? Försvann den mellan kunskapsmaskineriets kugghjul? Camilla Kronqvist synar produktivitetspratet.

Läs mer

Frösundas fototävling.

Frösundas fototävling. > VD har ordet: Ett viktigt steg mot ett kundfokuserat Frösunda > Välkommen Mjölby! > Från personlig assistent till verksamhetschef Det här fotot av Maria Wahlgren är en av tre vinnare i Frösundas fototävling.

Läs mer

Verksamhetsplan Litteraturvetenskap, Institutionen för kultur och estetik

Verksamhetsplan Litteraturvetenskap, Institutionen för kultur och estetik Verksamhetsplan 2017 Litteraturvetenskap, Institutionen för kultur och estetik Allmänt Litteraturvetenskap är det största ämnet inom Institutionen för kultur och estetik (IKE) sett både till antalet anställda

Läs mer

Utbildning för hållbar utveckling

Utbildning för hållbar utveckling Utbildning för hållbar utveckling Hur ser du på världen? Globala gymnasiet är till för dig som fått upp ögonen för orättvisor i världen och som vill påverka, förstå och lära dig mer om globala frågor.

Läs mer

Medicinska fakulteten Sid 1 (7)

Medicinska fakulteten Sid 1 (7) Medicinska fakulteten 2009-03-11 Sid 1 (7) Medicinska fakultetens jämställdhetsplan 2009 2011 Medicinska fakultetens jämställdhetsplan är treårig. Planen innehåller en kartläggning vad avser antalet anställda,

Läs mer

FÖRSAMLINGSFAKULTETEN I GÖTEBORG

FÖRSAMLINGSFAKULTETEN I GÖTEBORG FÖRSAMLINGSFAKULTETEN I GÖTEBORG FORMAD FÖR KRISTUS IDENTITET - RELATION - MÖJLIGHET Formad för Kristus Förberedd för tjänst Församlingsfakulteten vill att människor formas för Kristus Förberedelse är

Läs mer

2013/2014. www.bibelskolagoteborg.se

2013/2014. www.bibelskolagoteborg.se 2013/2014 www.bibelskolagoteborg.se Välkommen till Bibelskola Göteborg! Bibelskola Göteborg vill vara en bibelskola där du får växa i ditt personliga liv som kristen, där du får hjälp att leva och växa

Läs mer

Den nya skollagen. för kunskap, valfrihet och trygghet Lättläst LÄTTLÄST VERSION AV SAMMANFATTNINGEN AV REGERINGENS PROPOSITION 2009/10:165

Den nya skollagen. för kunskap, valfrihet och trygghet Lättläst LÄTTLÄST VERSION AV SAMMANFATTNINGEN AV REGERINGENS PROPOSITION 2009/10:165 Den nya skollagen för kunskap, valfrihet och trygghet Lättläst LÄTTLÄST VERSION AV SAMMANFATTNINGEN AV REGERINGENS PROPOSITION 2009/10:165 2 Det här är en proposition med förslag till en ny skollag. Det

Läs mer

Utbildning för hållbar utveckling

Utbildning för hållbar utveckling Utbildning för hållbar utveckling Hur ser du på världen? Globala gymnasiet är till för dig som fått upp ögonen för orättvisor i världen och som vill påverka, förstå och lära dig mer om globala frågor.

Läs mer

Ledamot, ordförande Ledamot, vice ordförande Ledamot Ledamot Ledamot Ledamot Ledamot Ledamot Suppleant. Ärende Beslut/Åtgärd Föredragande/Dnr

Ledamot, ordförande Ledamot, vice ordförande Ledamot Ledamot Ledamot Ledamot Ledamot Ledamot Suppleant. Ärende Beslut/Åtgärd Föredragande/Dnr Sid 1 (6) Närvarande Anders Bergh Patrik Danielsson Kristina Lejon Lars Nyberg William Hansson Monia Letaief Diana Berggren Övriga Marianne Hultmark Hans Fällman Boa Drammeh, ordförande, vice ordförande

Läs mer

Roller och ansvarsfördelning inom forskarutbildningen vid Teknisk-naturvetenskaplig fakultet, Umeå universitet

Roller och ansvarsfördelning inom forskarutbildningen vid Teknisk-naturvetenskaplig fakultet, Umeå universitet Umeå universitet Teknisk-naturvetenskaplig fakultet 2016-12-07 Dnr: FS 1.1-2139-16 Sid 1 (5) Roller och ansvarsfördelning inom forskarutbildningen vid Teknisk-naturvetenskaplig fakultet, Umeå universitet

Läs mer

Forskande och undervisande personal

Forskande och undervisande personal Universitetskanslersämbetet och SCB 9 UF 23 SM 1301 Forskande och undervisande personal I gruppen forskande och undervisande personal ingår anställningskategorierna, professorer, lektorer, adjunkter, meriteringsanställningar

Läs mer

Digitala verktyg! Spaning Bölets förskola!

Digitala verktyg! Spaning Bölets förskola! Digitala verktyg Spaning Bölets förskola Vi fick i uppdrag att undersöka hur man använder olika digitala hjälpmedel på vår förskola. På vår förskola är vi fem avdelningar med två yngre avdelningar och

Läs mer

Förverkliga dina drömmar på. Einar Hansen. gymnasiet! Natur och Estet1

Förverkliga dina drömmar på. Einar Hansen. gymnasiet! Natur och Estet1 Förverkliga dina drömmar på Einar Hansen gymnasiet! Natur och Estet1 Grattis! Du har tre fantastiska år framför dig Gymnasietiden är speciell. För första gången har du möjlighet att välja skola och program

Läs mer

Riktlinjer för anställning och befordran av lärare samt för antagning av docent och av excellent lärare vid teknisknaturvetenskapliga

Riktlinjer för anställning och befordran av lärare samt för antagning av docent och av excellent lärare vid teknisknaturvetenskapliga TEKNAT 2014/214 Riktlinjer för anställning och befordran av lärare samt för antagning av docent och av excellent lärare vid teknisknaturvetenskapliga vetenskapsområdet Fastställda av teknisk-naturvetenskapliga

Läs mer

MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points

MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points HUMANISTISKA INSTITUTIONEN UTBILDNINGSPLAN MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points Utbildningsplanen

Läs mer

Bemötandeprojektet Lunds universitets bibliotek JESSICA NILSSON

Bemötandeprojektet Lunds universitets bibliotek JESSICA NILSSON Bemötandeprojektet Lunds universitets bibliotek JESSICA NILSSON Organisationen 25 bibliotek knutna till en fakultet, institution eller centrumbildning - ansvar för den dagliga verksamheten till studenter

Läs mer

HSO-INFORMATION FRÅN OSS! NR 77, V.51, 2015. (Årgång 4)

HSO-INFORMATION FRÅN OSS! NR 77, V.51, 2015. (Årgång 4) TORSDAGSBLADET HSO-INFORMATION FRÅN OSS! NR 77, V.51, 2015. (Årgång 4) Innehåll Redaktören har ordet! 2 HSO kanslis öppettider under jul och nyår 3 HSO Uppsala läns styrelse/ordförandemöten våren 2016

Läs mer

Utbildning för hållbar utveckling

Utbildning för hållbar utveckling Utbildning för hållbar utveckling Hur ser du på världen? Globala gymnasiet är till för dig som fått upp ögonen för orättvisor i världen och som vill påverka, förstå och lära dig mer om globala frågor.

Läs mer

Mediekompetens och digital kompetens samhälle och skola utvecklas med IT och medier

Mediekompetens och digital kompetens samhälle och skola utvecklas med IT och medier Mediekompetens och digital kompetens samhälle och skola utvecklas med IT och medier når bättre uppfyllelse av kunskapsmålen. Dagens ungdomar lever i en värld där kommunikation och samspel med digital teknik

Läs mer

Inspirationsmaterial till häftet

Inspirationsmaterial till häftet Inspirationsmaterial till häftet För dig som arbetar med barn i åldrarna 5 till 9 år inom förskolan och skolan. 1 INNEHÅLL 1. VARFÖR ARBETA MED BARNKONVENTIONEN?... 3 2. SAMLINGARNA... 4 3. VERNISSAGE...

Läs mer

Läsa engelska läsa engelska b. Läsa franska. Läsa fonetik. Läsa arabiska

Läsa engelska läsa engelska b. Läsa franska. Läsa fonetik. Läsa arabiska Humfak "Språkvetenskap" Slipa dina språkkunskaper Läs ett program eller en fristående kurs vid Umeå universitet. www.humfak.umu.se/utbildning Allmän språkvetenskap Läsa arabiska läsa distans Läsa engelska

Läs mer

HANDLEDNING INFÖR UTVECKLINGSSAMTALET

HANDLEDNING INFÖR UTVECKLINGSSAMTALET HANDLEDNING INFÖR UTVECKLINGSSAMTALET Utvecklingssamtalet är en årlig strukturerad dialog mellan chef och medarbetare med fokus på medarbetarens arbetsuppgifter, uppdrag, arbetsmiljö och kompetensutveckling.

Läs mer

Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 2016/2017

Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 2016/2017 Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 2016/2017 330 HP UPPSALA CAMPUS 100% Ämneslärarprogrammet vid Uppsala universitet ger dig förutsättningar att verka som kunnig och engagerad

Läs mer

Riktlinjer för forskarutbildningen Gäller från och med 2011-01-01. Fastställda av fakultetsnämnden 2010-12-14.

Riktlinjer för forskarutbildningen Gäller från och med 2011-01-01. Fastställda av fakultetsnämnden 2010-12-14. Fakulteten för skogsvetenskap Forskarutbildningen Riktlinjer för forskarutbildningen Gäller från och med 2011-01-01. Fastställda av fakultetsnämnden 2010-12-14. Innehåll 1. Allmänt 2. Utlysning och antagning

Läs mer

Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt!

Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt! Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt! Lena-Pia Carlström Hagman Högskolan Kristianstad har som mål att bli nationellt erkänd för sin pedagogiska utveckling. Skriftserien

Läs mer

Vill du undervisa i utomhuspedagogik eller naturvetenskap? Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik

Vill du undervisa i utomhuspedagogik eller naturvetenskap? Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik Vill du undervisa i utomhuspedagogik eller naturvetenskap? Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik Foto: Annika Manni Utomhuspedagogik och naturvetenskap I våra utomhuspedagogiska

Läs mer

Stockholms universitets handlingsplan för breddad rekrytering 2009-2012

Stockholms universitets handlingsplan för breddad rekrytering 2009-2012 1 (7) 2009-02-19 Dnr SU 29-0405-09 Stockholms universitet Studentavdelningen Stockholms universitets handlingsplan för breddad rekrytering 2009-2012 1. Inledning Stockholms universitet - Det öppna universitetet

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 2015/2016

Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 2015/2016 Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 2015/2016 330 HP UPPSALA CAMPUS 100% Ämneslärarprogrammet i Uppsala ger dig förutsättningar att verka som kunnig och engagerad lärare i framtidens

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

om läxor, betyg och stress

om läxor, betyg och stress 2 126 KP-läsare om läxor, betyg och stress l Mer än hälften av KP-läsarna behöver hjälp av en vuxen hemma för att kunna göra läxorna. l De flesta tycker att det är bra med betyg från 6:an. l Många har

Läs mer

Jämställdhetsplan 2012 2014

Jämställdhetsplan 2012 2014 TEKNAT 2012/17 Jämställdhetsplan 2012 2014 Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten Fastställd av teknisk-naturvetenskapliga områdesnämnden/fakultetsnämnden 2012-05-29 Förklaring av terminologi och struktur

Läs mer

FÖRSAMLINGSFAKULTETEN I GÖTEBORG

FÖRSAMLINGSFAKULTETEN I GÖTEBORG FÖRSAMLINGSFAKULTETEN I GÖTEBORG FORMAD FÖR KRISTUS IDENTITET - RELATION - MÖJLIGHET Formad för Kristus Förberedd för tjänst Församlingsfakulteten vill att människor formas för Kristus Förberedelse är

Läs mer

Riktlinjer för utbildning på forskarnivå vid samhällsvetenskapliga fakulteten, Göteborgs universitet

Riktlinjer för utbildning på forskarnivå vid samhällsvetenskapliga fakulteten, Göteborgs universitet Dnr G 213 4367/07 Riktlinjer för utbildning på forskarnivå vid samhällsvetenskapliga fakulteten, Göteborgs universitet Nedanstående riktlinjer är antagna av Samhällsvetenskapliga fakultetsnämndens sammanträde

Läs mer

Grundkategorierna Fakultet och Institution skapas beroende på användarens (den som lägger in nyhetens) grupp. De ska inte ändras manuellt.

Grundkategorierna Fakultet och Institution skapas beroende på användarens (den som lägger in nyhetens) grupp. De ska inte ändras manuellt. Kategorier i nyhetssystemet - 2010-03-17 nytillkomna eller ändrade ändrade kategorier i kursiv stil Överstrukna kategorier har bytt namn eller dyl. och kan på sikt tas bort Grundkategorierna Fakultet och

Läs mer

Agenda för mötet med projektsamordnarna 24/3 kl. 12-14

Agenda för mötet med projektsamordnarna 24/3 kl. 12-14 Agenda för mötet med projektsamordnarna 24/3 kl. 12-14 1 Senaste nytt från Ulla Ett särskilt välkommen till Christina Skogberg, som tagit över ansvaret för Samverkan efter Gudrun Boström. Upphandlingen

Läs mer

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare Fibonacci / översättning från engelska IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare Riktlinjer för lärare Vad är det? Detta verktyg för självutvärdering sätter upp kriterier som gör det

Läs mer

LUNDS UNIVERSITET PROTOKOLL 1(4) Styrelsen 2009-09-08 klockan 9.15 11.20

LUNDS UNIVERSITET PROTOKOLL 1(4) Styrelsen 2009-09-08 klockan 9.15 11.20 LUNDS UNIVERSITET PROTOKOLL 1(4) Sammanträdesdag klockan 9.15 11.20 Närvarande ledamöter Elisabet Björklund doktorand Lars Olof Delsing professor Sara Håkansson universitetslektor Marie Källkvist universitetslektor,

Läs mer

1(6) 2005-04-07. Ärende Beslut eller annan åtgärd

1(6) 2005-04-07. Ärende Beslut eller annan åtgärd 1(6) Forsknings/forskarutbildningsnämnden Närvarande Ledamöter: Lars Matsson Professor, dekanus Ordförande Krister Nilner Professor Ing-Mari Redmo Emanuelsson Forskarassistent Björn Söderfeldt Professor

Läs mer

MIKRO- OCH MAKROPERSPEKTIV

MIKRO- OCH MAKROPERSPEKTIV MIKRO- OCH MAKROPERSPEKTIV HISTORISKA INSTITUTIONEN Jonas Lindström Tisdag den 17 februari efter gamla stilen 1747 steg jag frisk upp, kusin satt vid bågen och sydde, klockan 10 gick allt vattnet i hast

Läs mer

SPRÅKPOLICY. Enheten för Akademiskt Språk (ASK) Beslutsdatum 2015-06-22. Språkpolicyn sammanfattas i fem huvudpunkter:

SPRÅKPOLICY. Enheten för Akademiskt Språk (ASK) Beslutsdatum 2015-06-22. Språkpolicyn sammanfattas i fem huvudpunkter: STYRDOKUMENT Dnr V 2015/495 SPRÅKPOLICY Publicerad Beslutsfattare Ansvarig enhet www.styrdokument.gu.se Rektor Enheten för Akademiskt Språk (ASK) Beslutsdatum 2015-06-22 Giltighetstid Sammanfattning Tillsvidare

Läs mer

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Bakrund.2 Syfte,frågeställning,metod...3 Min frågeställning..3 Avhandling.4,

Läs mer

Riktlinjer för anställning och befordran av lärare samt för antagning av docent och av excellent lärare vid teknisknaturvetenskapliga

Riktlinjer för anställning och befordran av lärare samt för antagning av docent och av excellent lärare vid teknisknaturvetenskapliga TEKNAT 2013/6 Riktlinjer för anställning och befordran av lärare samt för antagning av docent och av excellent lärare vid teknisknaturvetenskapliga vetenskapsområdet Fastställda av teknisk-naturvetenskapliga

Läs mer

Madeleine Åberg-Svensk, sekreterare

Madeleine Åberg-Svensk, sekreterare Närvarande Britt-Marie Lindgren (ordf.), Institutionen för omvårdnad Solveig Engman, Institutionen för omvårdnad Christina Juthberg, Institutionen för omvårdnad (Örnsköldsvik) Elisabeth Lindahl, Institutionen

Läs mer

Handlingsplan för. Trollgårdens förskola 2013/2014

Handlingsplan för. Trollgårdens förskola 2013/2014 2012-10-15 Sid 1 (12) Handlingsplan för Trollgårdens förskola 2013/2014 X X X X F Ö R S K O L E O M R Å D E Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (12) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet

Läs mer

OMVÅRDNADSBLADET. generationsväxling. i serien! GY/VUX Hösten 2009 GRÄNSLÖST LÄRANDE

OMVÅRDNADSBLADET. generationsväxling. i serien! GY/VUX Hösten 2009 GRÄNSLÖST LÄRANDE GY/VUX Hösten 2009 OMVÅRDNADSBLADET GRÄNSLÖST LÄRANDE generationsväxling i serien! TESTA EN NY GENERATION omvårdnadsbladet Utgivare liber, 113 98 Stockholm redaktion Miriam Barzelatto linda Ericsson layout

Läs mer

Partneruniversitet (enkät ifylles i datorn): University of Western Australia

Partneruniversitet (enkät ifylles i datorn): University of Western Australia Partneruniversitet (enkät ifylles i datorn): University of Western Australia Varför valde du att studera utomlands? Jag hade velat studera utomlands sen jag började juristprogrammet på Stockholms Universitet

Läs mer

Allt om högskolestudier på studera.nu ATT STUDERA PÅ HÖGSKOLAN. Lätt svenska

Allt om högskolestudier på studera.nu ATT STUDERA PÅ HÖGSKOLAN. Lätt svenska Allt om högskolestudier på studera.nu ATT STUDERA PÅ HÖGSKOLAN Lätt svenska ATT STUDERA PÅ HÖGSKOLAN Lätt svenska GRAFISK FORM ILLUSTRATION ÖVERSÄTTNING TRYCK TRYCKT PÅ MILJÖVÄNLIGT PAPPER Att studera

Läs mer

Akademiskt skrivcentrum lägesrapport och förslag till fortsättning

Akademiskt skrivcentrum lägesrapport och förslag till fortsättning 1 STOCKHOLMS UNIVERSITET 1999-01-26 Enheten för pedagogisk utveckling Hans Strand Ledamöterna i Pedagogiska rådet Akademiskt skrivcentrum lägesrapport och förslag till fortsättning Sedan ht 1996 har jag

Läs mer

Utbildning för hållbar utveckling

Utbildning för hållbar utveckling Utbildning för hållbar utveckling Hur ser du på världen? Globala gymnasiet är till för dig som fått upp ögonen för orättvisor i världen och som vill påverka, förstå och lära dig mer om globala frågor.

Läs mer

Årsredovisningsenkäten 2008

Årsredovisningsenkäten 2008 Page 1 of 6 Årsredovisningsenkäten 2008 Skolnamn: Skolan för bioteknologi Skolchef: Stefan Ståhl Inskickad den: 2008-12-19 Godkännande Uppgifterna i Årsredovisningsenkäten 2008 godkännes:.............................

Läs mer

Januari 2015. På gång. pedagogiska profil, Problem Baserat Lärande, och leds av de pedagogiska utvecklarna Marie Lidskog och Helen Setterud.

Januari 2015. På gång. pedagogiska profil, Problem Baserat Lärande, och leds av de pedagogiska utvecklarna Marie Lidskog och Helen Setterud. PELU-bladet Nyhetsbrev från Pedagogiska Enheten, LäkarUtbildningen Januari 2015 Nyhetsbrevet sänds ut från PELU 1 en gång per månad under terminstid, och riktar sig till ILUanställda och andra med nära

Läs mer

Utbildningsplan - Humanistiska fakulteten

Utbildningsplan - Humanistiska fakulteten Utbildningsplan - Humanistiska fakulteten 1. Benämning Kombinationsprogrammet för lärarexamen och masterexamen 2. Benämning, engelska Study Programme for Master of Education and Master of Arts 3. Poäng

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 Arbetsplan för Hagens förskola 2010/11 Våra styrdokument är skollagen, läroplan för förskolan, diskrimineringslagen, förskola skolas vision: I vår kommun arbetar vi för att alla

Läs mer

Utdrag från Självskattnings- och bedömningsmaterial

Utdrag från Självskattnings- och bedömningsmaterial Anpassning av Europarådets språkliga referensnivåer för arbete inom äldreomsorg och omsorg om personer med funktionsnedsättning Framtaget av lärargruppen inom projekt ArbetSam hösten 2011 våren 2012 Handledare:

Läs mer

Handlingsplan för Ulvsätersgårdens förskola, läsåret: 2016/2017.

Handlingsplan för Ulvsätersgårdens förskola, läsåret: 2016/2017. Handlingsplan för Ulvsätersgårdens förskola, läsåret: 2016/2017. 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet utvecklar: öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga att ta hänsyn till och

Läs mer

Att möta studenter eller personal i sorg www.anstalld.umu.se

Att möta studenter eller personal i sorg www.anstalld.umu.se Enheten för personal- och organisationsutveckling Att möta studenter eller personal i sorg www.anstalld.umu.se Studentprästerna, universitetshälsan och studenthälsan är en möjlig resurs i svåra situationer

Läs mer

Val av områdes- och fakultetsnämnder mm

Val av områdes- och fakultetsnämnder mm Dnr UFV 2013/1233 Val av områdes- och fakultetsnämnder mm 2014-2017 Anvisningar Beslutad av rektor 2013-09-17 Innehållsförteckning Val till områdesnämnd 3 Elektorsförsamlingens sammansättning 3 Röstberättigad

Läs mer

"Content is king" - Vacker Webbdesign & Effektiv Sökmotorsoptimering för företag

Content is king - Vacker Webbdesign & Effektiv Sökmotorsoptimering för företag "Content is king" Skapad den jul 20, Publicerad av Anders Sällstedt Kategori Webbutveckling Jag funderade ett tag på vad jag skulle kalla detta blogginlägg. Problemet som sådant är att många undrar varför

Läs mer

Läkarutbildningen måste

Läkarutbildningen måste Läkarutbildningen måste Den här artikeln kan också läsas på Nylegitimerad svensk läkare får numera inte arbeta självständigt i Finland Det kommer att ske genomgripande förändringar av den svenska läkarutbildningen.

Läs mer

- Höstterminen 2012 började med ett gemensamt tema på hela förskolan, Djur och natur i vår närmiljö.

- Höstterminen 2012 började med ett gemensamt tema på hela förskolan, Djur och natur i vår närmiljö. - Höstterminen 2012 började med ett gemensamt tema på hela förskolan, Djur och natur i vår närmiljö. Vår grupp var ny, med 3-åringar som kom från olika förskolor och med olika erfarenheter. Vi började

Läs mer

Äventyrskväll hos Scouterna är skoj, ska vi gå tillsammans?

Äventyrskväll hos Scouterna är skoj, ska vi gå tillsammans? Äventyrskväll hos Scouterna är skoj, ska vi gå tillsammans? Det finns många spännande aktiviteter som scouterna kan bjuda in sina kompisar till. Att följas till scoutmötet känns kul och tryggt. Att ha

Läs mer

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 40 Fredag 16 december 2011. Fortsatt tågtrafik

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 40 Fredag 16 december 2011. Fortsatt tågtrafik LÄTTLÄSTA NYHETER Nr 40 Fredag 16 december 2011 NORRBOTTEN Fortsatt tågtrafik Godstrafiken på tåg kommer att fortsätta till april nästa år. I fredags blev företagen som sköter godstrafiken eniga om att

Läs mer

Forskningsbokslut 2014

Forskningsbokslut 2014 HAND- & PLASTIKKIRURGISK KLINIK Forskningsbokslut 2014 Enhetschef/FoU-ansvarig: Mikael Wiberg Mail: mikael.pj.wiberg@umu.se Tfn: 070-576 06 52 Verksamhetschef: Per Wahlström Mail: per.wahlstrom@vll.se

Läs mer

Protokoll från Rådets möte 16/5-08

Protokoll från Rådets möte 16/5-08 Protokoll från Rådets möte 16/5-08 Plats: Skepparegatan 5b, Anhörigcenters konferenslokal Närvarande: Torgny Lööv, Astor Jonsson, Elisabeth Westin, Birgitta Ring, Pernilla Unander, Lena Österlund, Annelie

Läs mer

Du kan bli vad du vill!

Du kan bli vad du vill! Du kan bli vad du vill! 1 Mamma Nadia läser en bok för sin dotter Amanda. Boken handlar om en man som uppfinner saker. Mannen är en professor. Professor låter som ett spännande jobb. Är det bara killar

Läs mer

Hörmanus. 1 Ett meddelande. A Varför kommer hon för sent? B Vem ska hon träffa?

Hörmanus. 1 Ett meddelande. A Varför kommer hon för sent? B Vem ska hon träffa? 1 Ett meddelande Lyssna på meddelandet. Sätt kryss för rätt svar. Du får lyssna två gånger. Hej Peter! Jag är lite försenad. Jag hinner inte komma till klockan sex. Jag måste köra mamma till ögonläkaren.

Läs mer

Pedagogisk dokumentation kring Matematikverkstaden på Bandhagens skola.

Pedagogisk dokumentation kring Matematikverkstaden på Bandhagens skola. Pedagogisk dokumentation kring Matematikverkstaden på Bandhagens skola. Åh, nu förstår jag verkligen sa en flicka på 10 år efter att ha arbetat med bråk i matematikverkstaden. Vår femåriga erfarenhet av

Läs mer

Pedagogisk akademi vid Medicinska fakulteten

Pedagogisk akademi vid Medicinska fakulteten 1 (5) Medicinska fakultetsstyrelsen Pedagogisk akademi vid Beslutsförslag Medicinska fakultetsstyrelsen föreslås inrätta en pedagogisk akademi enligt riktlinjer i det följande. Syfte Att skapa ett nätverk

Läs mer

Reflektion. Uppgift 7. Vår reflektion om två böcker som handlar om presentationsteknik. Tärna folkhögskola HT 2010. IT Pedagogutbildning

Reflektion. Uppgift 7. Vår reflektion om två böcker som handlar om presentationsteknik. Tärna folkhögskola HT 2010. IT Pedagogutbildning Reflektion Uppgift 7 Vår reflektion om två böcker som handlar om presentationsteknik. Tärna folkhögskola HT 2010 IT Pedagogutbildning Innehåll Inledning... 1 Reflektion... 1 1. Förbered dig i god tid...

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN Gnistan

VERKSAMHETSPLAN Gnistan VERKSAMHETSPLAN Gnistan Hösten -09 Våren -10 Sanna Alvén Anna Stengard Ann-Kristin Lilja Marianne Fredriksson En dag på Gnistan 6:30 Förskolan öppnar, öppningsavdelning Gnistan 8:00 Frukost 8:30 lek ute/inne

Läs mer

Vad är ett universitet? Dagens agenda. Introduktion till informationsteknik (1IK426) VT Vad är ett universitet? Linnéuniversitetet

Vad är ett universitet? Dagens agenda. Introduktion till informationsteknik (1IK426) VT Vad är ett universitet? Linnéuniversitetet Vad är ett universitet? Introduktion till informationsteknik (1IK426) VT 2013 Patrik Brandt patrik.brandt@lnu.se Dagens agenda Vad är ett universitet? Linnéuniversitetet Allmänna tips om universitetsstudier

Läs mer

Från forskning till praktik

Från forskning till praktik http://www.med.lu.se/case Från forskning till praktik Ett forskningsprojekt för att sprida kunskap Var befinner vi oss? CASE - Centre for Ageing and Supporting Environments Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv

Läs mer

Studiehandledning. Kompetensutveckling för lärare i Idrott och hälsa

Studiehandledning. Kompetensutveckling för lärare i Idrott och hälsa Studiehandledning Kompetensutveckling för lärare i Idrott och hälsa December 2012 1 Innehåll Bakgrund... 3 Syfte... 3 Uppdragets olika delar... 3 Upplägg... 5 Utbildningens upplägg... 7 Stödresurser...

Läs mer

Får jag lov? LÄSFÖRSTÅELSE KIRSTEN AHLBURG ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN

Får jag lov? LÄSFÖRSTÅELSE KIRSTEN AHLBURG ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN LÄSFÖRSTÅELSE STORA SÄCKAR väckarklocka (sida 3, rad 1), alarm när man måste vakna brevbärare (sida 3, rad 9), den som delar ut post sorterar (sida 4, rad 7), lägger på rätt

Läs mer

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården Sid 1 (13) Handlingsplan för Nya Lurbergsgården X X X F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (13) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Mål Förskolan

Läs mer

Riktlinjer för anställda

Riktlinjer för anställda Riktlinjer för anställda Följande riktlinjer och villkor gäller för anställda vid Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion. Riktlinjerna kompletterar de regler som gäller vid Göteborgs universitet

Läs mer

Hur kan vi skapa intresse för teknik genom didaktik Tor Nilsson Universitetslektor i NT-didaktik Mälardalens Högskola

Hur kan vi skapa intresse för teknik genom didaktik Tor Nilsson Universitetslektor i NT-didaktik Mälardalens Högskola Hur kan vi skapa intresse för teknik genom didaktik 2015-10-28 Tor Nilsson Universitetslektor i NT-didaktik Mälardalens Högskola Kort om mig Utbildning Gymnasielärare i Matematik och Kemi Disputerad i

Läs mer

Marieborgsbladet 2015:1

Marieborgsbladet 2015:1 Marieborgsbladet 2015:1 Välkomna till vårterminen 2015 på Marieborgsskolan! Det känns roligt att träffa alla igen och jag ser fram emot många lärande, utvecklande och roliga dagar tillsammans med elever

Läs mer

L J U S p å k v a l i t e t Samarbete mellan Lidingö, Järfälla, Upplands-Bro och Solna

L J U S p å k v a l i t e t Samarbete mellan Lidingö, Järfälla, Upplands-Bro och Solna 1 L J U S p å k v a l i t e t Samarbete mellan Lidingö, Järfälla, Upplands-Bro och Solna Nallebjörnens förskola Rapport Juni 2013 2 Innehållsförteckning Inledning... 3 1. Utvärderingens genomförande...

Läs mer

Som anhörigkonsulent och enhetschef

Som anhörigkonsulent och enhetschef Med en röd fåtölj i centrum Anhörigcentrum i Örebro genomförde under september månad 2008 ett intensivt marknadsföringsarbete. På TV4 sändes en reklamfilm och ute på stan i Örebro har anhörigsamordnare

Läs mer

Årsredovisningsenkäten 2008

Årsredovisningsenkäten 2008 Page 1 of 7 Årsredovisningsenkäten 2008 Skolnamn: Skolan för teknik och hälsa Skolchef: Lars-Åke Brodin Inskickad den: Godkännande Uppgifterna i Årsredovisningsenkäten 2008 godkännes:.............................

Läs mer

Bilaga p Bilaga p Bilaga p Bilaga p.144

Bilaga p Bilaga p Bilaga p Bilaga p.144 Sid 1 (7) Anders Bergh, ordförande Maria Fällman Marianne Hultmark Lena Lundin Anna Olson, sekreterare STIPENDIUM: 141. Beslut Utannonsering av stipendium för postdoctor. Dekanus beslutar godkänna utannonsering

Läs mer

Processledar manual. Landsbygd 2.0

Processledar manual. Landsbygd 2.0 Processledar manual Landsbygd 2.0 Inledning och tips Bilda grupper Börja med att placera deltagarna i grupper om ca 5-8 personer i varje. De som kommer från samma ort ska vara i samma grupp eftersom det

Läs mer

Bilaga p. 207. Bilaga p. 208. Bilaga p. 209

Bilaga p. 207. Bilaga p. 208. Bilaga p. 209 Sid 1 (7) Anders Bergh Maria Fällman Birgitta Bernspång Marianne Hultmark Carina Wallmark Patrick Mauritzon Lena Lundin Viktor Flodin Anna Olson STIPENDIUM: 207. Beslut Postdoktoralt stipendium. Dekanus

Läs mer

LÄRVUX kurser 2015/2016

LÄRVUX kurser 2015/2016 Lärvux kurser 2015/2016 1 Välkommen till Lärvux Lärvux är kommunens vuxenutbildning för dig som har inlärningssvårigheter som beror på utvecklingsstörning eller förvärvad hjärnskada. Lärvux är för dig

Läs mer

Vad är ett universitet?

Vad är ett universitet? Vad är ett universitet? Webbteknisk introduktion (1IK415) VT 2013 Patrik Brandt patrik.brandt@lnu.se GRATTIS! Dagens agenda Vad är ett universitet? Linnéuniversitetet Allmänna tips om universitetsstudier

Läs mer

STATSVETENSKAPLIGA INSTITUTIONENS JÄMSTÄLLDHETSPLAN

STATSVETENSKAPLIGA INSTITUTIONENS JÄMSTÄLLDHETSPLAN Stockholms universitet Statsvetenskapliga institutionen STATSVETENSKAPLIGA INSTITUTIONENS JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2014-2016 Antagen av Institutionsstyrelsen 2014-05-06 Dnr. 320-1.1.2-0085-14 1. Övergripande

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Borås den 2 oktober 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation: Thomas

Läs mer

Varför vill ingen läsa språk helt plötsligt?

Varför vill ingen läsa språk helt plötsligt? Miniprojekt, pedagogisk grundkurs I, vt 2001. Petra Månström, slaviska inst Varför vill ingen läsa språk helt plötsligt? Pulsen tas på sistaårsgymnasister i Uppsalaskola Sammanfattning Språkutbildningarna

Läs mer

Statistik i samband med sista ansökningsdag till vårterminen 2014 (VT 2014)

Statistik i samband med sista ansökningsdag till vårterminen 2014 (VT 2014) Avdelningen för analys, främjande och tillträdesfrågor Föredragande Fredrik Lindström Statistiker 1-4755 fredrik.lindstrom@uhr.se PM Datum 213-1-17 Diarienummer 1.1.1-393-213 Postadress Box 4593 14 3 Stockholm

Läs mer

Färre nybörjare, men antalet utexaminerade lärare ökar

Färre nybörjare, men antalet utexaminerade lärare ökar Statistisk analys Ingeborg Amnéus Avdelningen för statistik och analys 08-563 088 09 ingeborg.amneus@hsv.se www.hsv.se 2007-12-18 2007/11 Lärarutbildningen 2006/07: Färre nybörjare, men antalet utexaminerade

Läs mer

kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT

kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT 2011-09-15 kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT 1 (5) Närvarande: Representanter från kraftsamling@mdh: Thomas Wahl (HST), Jan Gustafsson (IDT) och Anna Andersson Ax (INFO). Representanter

Läs mer

Översättningsnyckel för statistik över högskolans personal avseende forskningsämnen. Uppdaterad 26 januari 2012

Översättningsnyckel för statistik över högskolans personal avseende forskningsämnen. Uppdaterad 26 januari 2012 Översättningsnyckel för statistik avseende forskningsämnen Uppdaterad 26 januari 2012 Översättningsnyckel för statistik avseende forskningsämnen Uppdaterad 26 januari 2012 Högskoleverket Luntmakargatan

Läs mer

Att utvärdera utbildningar på forskarnivå 2014-10-01

Att utvärdera utbildningar på forskarnivå 2014-10-01 Att utvärdera utbildningar på forskarnivå Syfte Utvärderingssystemet ska bidra till att säkerställa att all högre utbildning i Sverige håller hög kvalitet. Utvärderingssystemet ska bidra till utveckling

Läs mer