LÄNSGÅRDENS ÅRSREDOVISNING

Transkript

1 LÄNSGÅRDENS 2015 ÅRSREDOVISNING

2 Ny på scenen Innehåll Vd-ord: Ny på scenen 2 Camilla Petersen har tagit över vd-stolen i Länsgården efter Jan Andersson. Hon har nya tankar om hur företaget ska vara med och utveckla Örebro län. För Rune är Kungsgården rätt modell 5 Kollektivtrafiken ökar då får bussdepån i Karlskoga större verkstadslokaler 6 Brickegården tar emot med nytt ansikte 7 Teaterchefen och den osynliga föreställningen 8 Främmande fågel med ömtåliga vingar 10 Storstadspuls och lugn kring 63 nya studentlägenheter 12 Storsatsningar på gång 13 Nya utbildningslokaler för Fellingsbro folkhögskola 13 Trådlösa mätpunkter kan ge ännu lägre energiförbrukning 14 Här testas framtidens tekniska lösningar för äldres hemmiljö 15 Den sifferbitne golfaren 18 Länsgårdens personal 19 Länsgårdens styrelse 20 Året 2015 i sammandrag 22 Länsgårdens fastighetsbestånd 26 2 Länsgårdens årsredovisning 2015

3 Länsgårdens årsredovisning

4 NY VD PÅ SCEN Med lång erfarenhet från fastighetsbranschen har Camilla tagit över huvudrollen i Länsgården. Den rollen har hon haft tidigare, bland annat som vd för Booforsen Fastighets AB i Karlskoga. Tidigare har hon också arbetat på Örebroporten, och har därmed både den kommunala och privata sektorns perspektiv på fastighetsbranschen. Den kunskapen tänker hon använda nu, när hon leder ett bolag som är regionägt. Länsgården är stabilt och välskött, och jag ser stora möjligheter att vi kan bli en motor i länet för den typ av bostäder vi är experter på. Efter bildandet av Region Örebro län blir vår roll både viktigare och mer utmanande. Vi ska bli regionens verktyg, och som sådant kan vi bli en aktiv samarbetspartner i kranskommunerna, där man har behov av att bygga äldre-, senior- och gruppboenden, men ibland har svårt att komma till skott av olika anledningar. Hon fortsätter: Vi kan även samarbeta med det privata näringslivet och bilda bolag tillsammans i vissa projekt. Istället för att en part står för hela investeringen, kan man dela risken, vilket gör att möjligheterna för att ett projekt blir av ökar. Efter ett antal år, när verksamheten är igång, kliver någon av parterna av och verksamheten fortsätter. Camillas tankar är genomtänkta och välgrundade. Ledningen vill att regionen kommer ut i kommunerna på olika sätt, så att kommunerna märker av regiontänket och dess fördelar. Med det sättet att arbeta som jag har nämnt får vi en ny, spännande roll som är till nytta för hela regionen. Vi lever vårt eget liv och har regionens uppbackning och muskler i ryggen. Hon menar att Länsgården på det viset blir mer än ett renodlat fastighetsbolag; något av ett utvecklingsbolag för hela regionen i bostadsfrågor för äldre. Så ser jag det. Vi har spetskompetensen, tekniken, ekonomin och förmågan att på ett klokt sätt driva projekt, ensamma eller i samarbete. Och genom att vi och landstinget kan dra nytta av varandras kompetenser blir kraften ännu större. Landstinget har kunskapen om sjukvården, vi har kunskapen om förvaltning och förädling av vårdcentraler och boende. Och specialfastigheter, eftersom vi har åtta bussdepåer och en teater i vårt bestånd. Tekniska lösningar och smarta system i äldres hemmiljö blir allt vanligare. Här är Länsgården involverat i flera projekt med Örebro universitet och Robot-era. Syftet är att bygga in trygghet i äldres boenden med teknikens hjälp. Tekniken ska inte ersätta den mänskliga kontakten, utan vara ett komplement. Genom att anpassa tekniken till människans behov skapas ett mervärde som bidrar till ökad livskvalitet. Tekniska lösningar kommer att vara ett av våra fokusområden 2016, förklarar Camilla. Även organisatoriskt kommer man att arbeta närmare varandra i Länsgården. Alla kommer att sitta tillsammans i huvudbyggnaden i Epidemisjukhuset på Skolgatan, byggt av stadsarkitekt Magnus Dahlander. Syftet är att skapa flexibilitet, öka vi-känslan ytterligare och korta informationsvägarna. Samarbete och samverkan i ett bredare perspektiv är den röda tråden i det nya Länsgården som Camilla Petersen är på väg att sjösätta. I Örebroregionen arbetar vi tillsammans. Varje skattekrona används på ett effektivt sätt; det ska märkas och vara känt. Lika tydligt ska det vara att Länsgården är den drivande parten inom de områden som rör oss. Vi är på väg in i en ny era. Camilla Petersen. 4 Länsgårdens årsredovisning 2015

5 LÄNET RUNT För Rune är Kungsgården rätt modell I drygt tre år har den före detta slöjdläraren Rune Andersson varit hyresgäst på Kungsgården. Han slöjdar fortfarande, eller snarare bygger. Nästan tio modellhus har det blivit hittills. Det är roligt att ha något att göra. Och jag kan inte ha det bättre än här, säger han. År 1950 fick Rune Andersson sin första tjänst som slöjdlärare. Efter pensionen flyttade han och frun till Kumla, och där väcktes intresset att bygga modellhus. Bland annat byggde jag en fantasibondgård med lador, boningshus, utedass, vedbod och en kyrka bredvid. Efter flytten till Kungsgården har jag byggt flera andra modeller, bland annat ett av husen där jag och frun bodde på Linhultsvägen i Åbytorp. Och så har jag förstås byggt en modell av Kungsgården också berättar Rune. Med kartong, lim och färgat papper sätter han ihop sina modeller. Ett preci- sionsarbete, och Rune har stor nytta av sina kunskaper från yrkeslivet Ofta bygger jag skalenligt med belysning och allt. Att bygga en modell tar upp till tre och en halv vecka, säger han. Rune bor i Vinkelhuset på Kungsgården, en somatisk avdelning där 19 hyresgäster bor i egna lägenheter. På Kungsgården finns ett demensboende, två vårdboenden, två korttidsenheter samt dagvård med demensinriktning. Kumla kommun driver verksamheten och hyr lokalerna av Länsgården. Camilla Ahlgren Svensson, Berith Berg och Catrina Lindström. Vår ambition är att ha ett gott sam - arbete med Länsgården. Vi har bland annat diskuterat utvecklingsarbete vid några tillfällen, säger Catrine Lindström, enhetschef på Kungsgården, liksom Camilla Ahlgren Svensson och Berith Eng. På Kungsgårdens vård- och omsorgsboenden arbetar undersköterskor och vårdbiträden, sjuksköterskor, arbetsterapeuter och enhetschefer. Och så finns där en slöjdlärare som bygger modellhus så fort orken räcker och andan faller på. Länsgårdens årsredovisning

6 LÄNET RUNT Kollektivtrafiken ökar då får bussdepån i Karlskoga större verkstadslokaler Söne Buss i Karlskoga laddar för en rejäl utveckling av trafiken. Nästa år kommer man att köra 34 bussar i högtrafik, jämfört med 23 nu. Verkstaden vid bussdepån kommer att byggas ut för att kunna ta emot fyra treaxliga bussar för service och reparation. Kollektivtrafiken beräknas öka med 60 procent. Med fler bussar, större verkstad och mer personal kommer vi att vara väl förberedda, säger Robert Karlsson, platschef för Söne Buss i Karlskoga. Inte sedan Robert började i bussbranschen som chaufför 1987 har han varit med om en sådan storsatsning på personal och fler fordon. Bakgrunden är alltså att kollektivtrafiken ökar, med fler resenärer och tätare turer. På linje 500 mellan Karlskoga och Örebro kommer vi att fördubbla turtätheten, från fyra till åtta turer per timme, förklarar Robert. Linje 500 är den rutt som har flest resenärer. Söne Buss trafikerar även Karlskoga-Degerfors, Degerfors-Svartå, Karlskoga-Laxå, kör skolskjuts (linjelagda turer) och ansvarar för tätortstrafiken i Karlskoga kommer vi att köra även Laxå-Karlskoga-Hällefors och Karlskoga-Nora. Vi kommer även att trafikera en linje runt Möckeln när skolskjutsarna ska integreras i linjetrafiken. Hela 28 nya bussar ska Söne Buss köpa in till Karlskoga-området. Något som kommer att betyda mycket, inte bara för det kollektiva resandet, utan också för miljöns skull. I augusti 2016 ska vi köra helt fossilfritt. Men vi har faktiskt redan kört igång med det. I hela Örebro län går våra bussar på HVO, en syntetisk diesel, berättar Robert, som gläds över att få anställa fler medarbetare i och med utökningen av trafiken. Jag räknar med att nyanställa chaufförer. Det känns bra att få vara med och skapa nya arbetstillfällen. Söne Buss har varit operatör i Karlskoga sedan maj Vid bussdepån i Storängen finns, förutom verkstad, även tvätthall och trafikledning. Robert Karlsson är nöjd med Länsgården som förvaltare. Vi har samverkansmöten två gånger per år då vi går igenom vad som har gjorts och vad som behöver åtgärdas. Dessutom har vi kontinuerligt kontakt om det är något som behöver göras i den löpande verksamheten. Det har blivit ordning och reda sedan Länsgården tog över förvaltningen. 6 Länsgårdens årsredovisning 2015

7 LÄNET RUNT Robert Karlsson. Brickegården tar emot med nytt ansikte Ny reception, lokaler för MMR och ett fräscht och modernt gym. Det är de senaste investeringarna i fastigheten där Brickegårdens vårdcentral i Karl skoga ligger. Och mer är på gång. I februari nästa år kommer patienterna på Brickegården att möta ett nytt ansikte när de besöker vårdcentralen. Då ska den nya entrén/ receptionen stå färdig, och därmed frigörs ytor där den gamla receptionen låg. Där ska det så småningom byggas nya undersökningsrum, ett studentrum och olika expeditioner, berättar Sofia Sedin, verksamhetschef på Brickegården. I lokalerna finns ett multimodalt rehabcentrum (MMR) där en kurator och en sjukgymnast tar hand om patienter som har varit sjukskrivna längre än ett år. Det är ett rehabcentrum för långstidssjukskrivna med bland annat smärtproblematik, förklarar Sofia Sedin. Vårdcentralen betjänar den östra delen av Karlskoga och har inskrivna patienter. På Brickegården jobbar distriktsläkare, distriktssköterskor, kurator, sjukgymnast, neurosjukgymnast samt en dietist som servar hela västra länsdelen. Länsgårdens årsredovisning

8 HYRESGÄSTER 8 Länsgårdens årsredovisning 2015

9 HYRESGÄSTER Teaterchefen och den osynliga föreställningen En bra teaterföreställning får oss att fundera, fantisera, få upp ögonen för det som sägs mellan raderna. Vi fångas, berörs, blir intresserade. Bakom kulisserna pågår en annan föreställning. Den osynliga. Minst lika välrepeterad som den vi ser på scenen. Här satt kungligheterna förr i tiden. Nu används det här utrymmet för belysning, det blir ett snyggt sidoljus härifrån. Vi befinner oss i en trång loge två våningar upp på Länsteatern. Rakt nedanför oss ligger scenen, ockuperad av en scenografi med en betongmiljö med en bro och gångvägar. Det liknar verkligen betong, men är det förstås inte. Det är gråmålat trä. Ögat blir lurat, som så ofta på teatern. Det är del av fusket, som Petra Weckström säger. Hon är teaterchef och för tillfället guide bakom kulisserna. Kungligheterna såg inte så vidare värst härifrån. De satt här av en annan anledning. För att bli betittade av den övriga publiken. Betittade blir också skådespelarna. Betittade, bedömda och beundrade. Men någon beundransvärd arbetsmiljö har de inte. Logistiken internt i huset ska förbättras. Scengolvet ser ut som en banan och ska åtgärdas. Och det som från publikplats tros vara ett hav av utrymme vid sidan av scengolvet är i verkligheten bara ett par meter. Det här kallas byxor, säger Petra och drar i de långa, svarta tygstyckena som skärmar av scenen från sidoytorna. Vad som döljs av byxorna ser vi inte från salongen. Men där finns mycket, försiggår mycket. Möbler som ska in på scenen; en soffa, två stolar, ett bord, en lampa. Här sker snabba klädombyten, där knappar är ersatta av kardborreband för att tjäna värdefulla sekunder. På en Länsgårdens årsredovisning

10 HYRESGÄSTER Petra Weckström. hylla ligger rekvisita som tillhör enskilda skådespelare. Varje del av hyllan är namnförsedd, varje liten pryl placerad på sin plats. Under föreställning är det mörkt här och skådespelaren måste veta exakt var varje sak ligger för att snabbt kunna ta den. Gud nåde den som flyttar något, säger Petra Weckström och ler. Innan hon tillträdde som teaterchef för drygt ett år sedan var hon administrativ chef i den vackra bygg - naden intill Svartån. Hon känner den byggnadsminnesförklarade fastigheten väl, både utan och innan. Vet vad som fungerar och kan bli bättre, vet vad som är möjligt att åtgärda och vad som inte låter sig göras. Fasaden med balkongen mot Svartån kommer att bli en utmaning att återställa till originalskick. När det är gjort kan man belysa fasaden på ett sätt som gör att byggnaden verkligen framstår som den pärla den är. Nytt scengolv och effektivare utnytt - jande av lokalerna är åtgärder som ligger närmast i tiden. Lokalerna är inte anpassade till den verklighet som skådespelare och tekniker arbetar i. Ett nytt scengolv kommer att göra att vi kan bygga ännu bättre scenografi. Mask, den avdelning i huset som är den sista skådespelarna sitter i innan de går in på scenen, ligger idag längst bort i huset. Den ska flyttas nära scenen för att underlätta logistiken. Åtgärderna för tekniker och skådespelare gör att vi får en bättre arbetsmiljö. Här har Länsgården tillsammans med en arkitekt gjort ett väldigt bra jobb genom att utreda hur vi jobbar praktiskt och hur förutsättningarna kan förbättras. Nu finns det en plan för förbättringar, och det är värdefullt. Vi får en bättre arbetsplats, man kan säga att lokalerna blir tillgänglighetsanpassade även för alla som jobbar i huset. Teatern blir funktionell, ett välsmort maskineri. 10 Länsgårdens årsredovisning 2015

11 HYRESGÄSTER Främmande fågel med ömtåliga vingar I fyra år har Birgitta Östman haft abonnemang på Gamla teatern i Örebro. Nu blir hon inte bara besökare, utan även förvaltare av den anrika byggnaden. Den 1 juli tog Länsgården över teatern. Det är en främmande fågel i vårt bestånd. Och man behandlar den inte hur som helst. Gamla teatern är en byggnad med mycket högt kulturhistoriskt värde och har stor betydelse för Örebros stadsbild och historia. Förändringar och underhåll måste göras varsamt. Byggnaden får inte förvanskas. Så står det i den kulturmiljöinventering som Örebro kommun har gjort och som Länsgården har att förhålla sig till. Det är en utmaning att förvalta en så känd och värdefull byggnad. Men det ska bli kul, ett spännande uppdrag, säger Birgitta Östman. Teatern har renoverats i omgångar (se faktaruta). De senaste förändringarna gjordes 2007, då entré, kapprum och bottenvåningens servering disponerades om, samt , då de publika ytorna renoverades ur tillgänglighetssynpunkt och estetisk synvinkel. De publika ytorna är i bra skick, medan personalutrymmen och administration inte har åtgärdats ännu. Det är det som ska göras härnäst. Länsgården har tillsammans med en arkitekt gjort en utredning om vad som behöver göras utvändigt och invändigt. I samarbete med teatern har vi också sett över den interna logistiken i fastigheten. Teatern har idag administrativa ytor och förråd i tre plan, även i en angränsande fastighet. Några ytor behöver omdisponeras för att få bättre funktion och bättre logistik, förklarar Birgitta, som säkert kommer att se teatern med andra ögon nu när hon blir bekant både med vad som händer på scenen och bakom kulisserna. Birgitta Östman. GAMLA TEATERN, ÖREBRO Byggnadsår: 1853 Arkitekter: Hjalmar och Fridolf Wijnbladh Byggherre: A Gumaelius Byggnadsstil: Empire Ombyggnader: 1889 (efter brand), 1960/70-tal, mitten av 2000-talet Byggnadsminnesförklarad: 1969 (exteriör och salongens fasta inredning). Länsgårdens årsredovisning

12 NYPRODUKTION Spaden i backen på Faktorigatan Storstadspuls och lugn kring 63 nya studentlägenheter När styrelseordförande Björn Erikson i början av december tog första spadtaget på Faktorigatan 11 var det starten för Länsgårdens första nybyggnadsprojekt sedan Ängen byggdes Våren 2017 ska 63 studentlägenheter stå inflyttningsklara. Matz Karlsson, fastighetschef på Länsgården, är nöjd och stolt över att projekt Grillgården har kommit igång. Det är kul att bygga nytt och visa att vi inte enbart är ett förvaltande bolag, säger han. Uppdraget att bygga nya studentbostäder på Faktorigatan kommer från Region Örebro. Större delen av de 63 lägenheterna kommer att bli ettor, men det ska även byggas tvåor och mindre treor. Närheten till USÖ gör att vi räknar med att hyresgästerna i första hand blir läkarstuderande. Det är också därför vi bygger lite större lägenheter, eftersom studenterna ibland har familj, förklarar Matz. Fastigheten, som har ritats av Jonas Kjellander på SWECO, blir putsad med trädetaljer och ligger runt en innergård, där det förutom grönytor finns en cykelparkering med plats för ett 90-tal cyklar. I fastigheten finns ett litet tornrum med ateljé/uthyrningsrum som går att boka vid besök från släkt och vänner. Det kommer också att byggas källare och garage. Matz Karlsson tror att det inte bara är läget nära USÖ som kommer att göra lägenheterna attraktiva: Det är nära till stan och ännu närmare till Stora Holmen och Stadsparken. Man kan njuta av lugnet och samtidigt ha storstadspulsen nära inpå. Matz Karlsson. 12 Länsgårdens årsredovisning 2015

13 OMBYGGNATION Storsatsningar på gång Ny vårdcentral i Skebäck och en ny byggnad med 100 vårdoch omsorgs platser vid Askersunds vårdcentral. Om alla planer går igenom blir Länsgården involverat i två storsatsningar under de närmaste två-tre åren. När Ängen på Ladugårdsängen invigdes 2011 var det resultatet av ett samarbete mellan dåvarande Örebro läns landsting, Örebro kommun och Länsgården. Nu är två liknande samverkansprojekt på gång. Skebäcks vårdcentral är trångbodd, ett problem som är tillfälligt löst med en paviljong på 350 kvadrat - meter. Men vad händer på lång sikt? Är det dags för ett mer radikalt grepp? Vi har tittat på frågan tillsammans med en arkitekt och har föreslagit en helt ny vårdcentral med tillhörande seniorboende och kommunala omsorgsplatser. Det påminner om Ängen-konceptet, berättar Alf Modigh, projekt- och byggledare på Länsgården. En förfrågan om planändring har lämnats in till Örebro kommun och den har tagits emot positivt. Nästa steg blir att tillsätta en grupp med representanter från regionen, kommunen och Länsgården som ska ta fram ett gemensamt förslag för hur vårdcentralen ska utformas. Om projektet blir av kan vi räkna med byggstart 2018, säger Alf. Ett år tidigare är det planerat att storsatsningen i Askersund ska starta. Även det är ett samverkansprojekt med Askersunds kommun, Region Örebro län och Länsgården som parter. De cirka 100 nya omsorgsplatserna kommer att ligga i en ny byggnad på den fastighet som Länsgården äger och förvaltar. En avsiktsförklaring finns och vi ska nu ta fram programhandlingar utifrån den behovsutredning som Askersunds kommun gör, förklarar Alf. Nya utbildningslokaler för Fellingsbro folkhögskola I april tog Stiftelsen Valjeviken beslutet att lägga ner kursverksamheten för personer med förvärvad hjärnskada vid folkhögskolan Sundbyvik. Nu återuppstår kursen i Region Örebro läns regi i nyrenoverade lokaler som förvaltas av Länsgården. Det är Fellingsbro folkhögskola som kommer att ansvara för kursen för personer med förvärvad hjärnskada i anpassade lokaler på Klerkgatan i Örebro. För övrigt samma fastighet där folkhögskolan driver tolkutbildning och Örebro Rehabcenter har sina lokaler. Den 1 mars 2016 är det planerat att utbildningen ska starta på nytt. Vi har byggt om befintliga lokaler och givetvis lagt stort fokus på tillgänglighet och på en trivsam utbildningsmiljö anpassad för verksamheten, säger Anton Johansson, förvaltare på Länsgården. Lokalen är 288 kvadratmeter stor och kommer att ha plats för cirka 16 personer, varav 12 elever. Investeringskostnaden beräknas ligga på 4,5 miljoner kronor. Länsgårdens årsredovisning

14 DRIFT & TEKNIK Mats Strömberg. Drift & teknik Trådlösa mätpunkter kan ge ännu lägre energiförbrukning Tack vare övervakningssystem som visualiserar mätvärden i realtid och ett stort engagemang har Länsgården minskat sin energianvändning ytterligare. Vi vet exakt vad som händer och ser att vi är på rätt väg. Det sporrar oss att bli ännu bättre, säger Mats Strömberg, driftchef. Länsgården följer landstingets miljöplan, som har blivit förlängd och sträcker sig över Vi ligger bra med och har minskat vår totala energianvändning med procent från 2010 och fram till idag. Det senaste året har vi minskat enbart värmeförbrukningen med cirka fyra procent jämfört med året före, säger Mats Strömberg. Bakom förbättringarna ligger modern styroch reglerutrustning som har anpassats till förutsättningarna i olika fastigheter. Vi pratar om finlir; om energismarta funktioner som minskar energianvändningen. En annan anledning till förbättringarna är det stora engagemanget hos vår personal att göra våra fastigheter så energisnåla som möjligt. Hur långt kan ni nå? Svårt att säga exakt, men vi kan definitivt minska energiförbrukningen ytterligare. Nästa steg kan vara att införa trådlösa mätpunkter i fastigheterna. Om en del av fastigheten avviker kan vi gå in och åtgärda just den punkten; man förbättrar den svagaste länken i ett flöde, förklarar Mats. Minskningen på procent innebär en besparing på cirka 1,2 miljoner per år och dessutom minskade utsläpp av koldioxid (Co 2 ). Tittar man specifikt på elförbrukningen ligger vi tre procentenheter bättre än målet (13 procent jmf 10 procent) och för vattenanvändningen har vi samma värden idag som Det är ett bevis på att vi har ungefär samma verksamhet i fastigheterna som Det arbete med energioptimering som påbörjades innan Mats tillträdde som driftchef för två år sedan har fallit ut väl. Vi har förädlat det arbetet. Det har resulterat inte bara i minskad användning, utan också i bättre arbetsmiljö för oss och en bättre vardag för hyresgästerna med ett bättre inneklimat och energisystem som fungerar effektivt. STÖRRE ENERGI INVESTERINGAR 2015 HÄLLEFORS Byte av ett av de äldsta ventilationssystemen i Länsgårdens bestånd. Resultat: Betydligt bättre kapacitetsutnyttjande jämfört med det gamla aggregatet, bättre arbetsmiljö, större säkerhet. SKEBÄCK, FASTIGHETEN GÅSEN Byte av alla remdrivna fläktar till moderna likströmsmotorer, innebär att vi ventilerar med samma mängd luft, men med lägre energianvändning. Uppdatering av styrsystem med energismarta funktioner. Resultatet kommer att visa sig under 2016 i form av minskad energianvändning. ASKERSUND Byte av gammal fjärrvärmecentral mot ny fjärrvärmecentral med modern styroch reglerutrustning. 14 Länsgårdens årsredovisning 2015

15 OMBYGGNATION Forsknings- och innovationslägenhet på Ängen Här testas framtidens tekniska lösningar för äldres hemmiljö Länsgårdens årsredovisning

16 OMBYGGNATION Hur kan smarta tekniska lösningar och intelligenta system underlätta boendet på äldre dagar? I fyra år har ett EU-projekt kring detta pågått i Ängens forsknings- och innovationslägenhet. Länsgården har varit med sedan starten. Om 30 år kommer var tredje svensk att vara äldre än 65 år. Det ställer krav på en större öppenhet för tekniska lösningar inom vård- och hälsosektorn. Det handlar om nya produkter som avlastar vårdpersonalen och ger mer tid för mänskliga möten med patienten. Nya lösningar som gör det möjligt att klara sig själv i hemmet, vilket ger individer självständighet, integritet och en högre livskvalitet. Så står det på Alfred Nobel Science Parks hemsida som en bakgrund till projektet Robot-Era som startade i januari 2012 och avslutades i december Förutom Science Park deltar robotikforskningen vid Örebro universitet, Örebro kommun, Länsgården och företag i en rad branscher i projektet. Tester görs både i Italien och Sverige, och här är det lägenheten på Ängen som är navet där visning, utveckling och testning sker. Allt arbete i lägenheten sker i samverkan mellan företag och offentlig sektor. Målet är att bidra till ökad livskvalitet för äldre. Redan vid projekteringen av Ängen hade vi kontakt med Örebro universitet om teknik i bostäder. Det som blev gjort då var att sensorer installerades under parketten i några lägenheter för att underlätta för framtida teknik, säger Birgitta Östman på Länsgården. Sedan dess har arbetet utvecklats och olika tjänster har testats i två omgångar på personer från 65 år och uppåt. Det har handlat om matleveranser, telefonsamtal via Skype, ledsagning, tvättransporter och olika typer av påminnelser, till exempel att man ska ta sin medicin, berättar Birgitta och fortsätter: Vår roll i projektet är att bidra med den kunskap vi har om boende för äldre, vilka lagar och regler som gäller och hur vård för äldre kan se ut i Sverige. Vi har också tagit fram underlag för kostnader för vård i hemmet och hur det sker via kommunen, samt rekryterat testpersoner från våra egna boenden och från PRO. Tekniska lösningar i äldres hemmiljö anses som en framtidsbransch och i forsknings- och innovationslägenheten har företag unika möjligheter att visa, utveckla och testa sina produkter och system. Det kan handla om robotar, rullstolar, kommunikationshjälpmedel, larmfunktioner och specialanpassade möbler. Även här har Länsgården varit delaktig. Vi har skapat förutsättningar för att en robot ska kunna utföra vissa tjänster genom att ta sig över trösklar och åka hiss. Vi har också installerat switchar i undertak, så att roboten får kontakt på alla våningsplan, och installerat pollare i trapphuset, så att roboten inte ska kunna ramla ner, förklarar Birgitta. Många funderingar och en del problem har uppstått under projektets gång, och här har Länsgården som fastig hetsägare varit ett bollplank gentemot universitetet för att hitta lösningar. Vad har då projektet gett Länsgården? 16 Länsgårdens årsredovisning 2015

17 OMBYGGNATION Mia Lindström, Marknadsassistent, Institutionen för naturvetenskap och teknik, Örebro Universitet och Birgitta Östman, Länsgården. Framför allt har vi fått kunskap om vad man kan göra med teknik i bostäder. De praktiska testerna har gett oss många svar som vi kan ha nytta av i framtiden. I december utfördes ett test med en robot i trapphuset där forskningslägenheten ligger. Roboten hjälpte några familjer i fastigheten med leverans av post. Familjerna var utrustade med en telefon och kunde kalla på roboten när de ville att posten skulle lämnas. Resultaten från testerna är inte klara än. Om de faller väl ut kan vi mycket väl installera en liknande robot i något av de andra trapphusen för tester i större skala, om hyresgästerna vill, säger Birgitta. Hon menar att Länsgården har stor nytta av testerna inför framtida boenden för äldre Skulle vi bygga ett nytt Ängen är det lämpligt att förbereda för olika tekniska lösningar från början i lägenheter och vårdboenden. Allt för att underlätta för boende och personal, och för att skapa trygghet för hyresgäster och anhöriga. Länsgårdens årsredovisning

18 PERSONAL Den sifferbitne golfaren På jobbet är det ekonomi och personalfrågor som gäller. På fritiden har hon hittat sin favoritsport. Och när det bär iväg utomlands, då går färden till Italien. Möt Maria Pisoni Sundahl, ekonomi- och personalchef på Länsgården. För åtta år sedan började Maria arbeta med fastighetsekonomi. Dessförinnan hade hon jobbat på redovisningsbyrå och med ekonomi inom verkstadsindustrin. Nu har hon tagit nästa steg, från kommunala Karlskogahem till Länsgården. Jag ville gå vidare, men vara kvar i branschen och ha ett jobb som var minst lika bra som mitt förra. Skillnaden mellan den kommunala världen som jag kommer ifrån och Länsgården, Maria Pisoni Sundahl som är regionägt, är inte så stor. Det är liknande struktur och organisation, och ungefär samma spelregler. På Länsgården arbetar Maria även med personalfrågor, något hon inte gjort tidigare. Hur ser hon på det? Det är utmanande och utvecklande att prova något nytt. Frågor som kompetensutveckling och arbetsrätt är spännande att jobba med. Inom verkstadsindustrin arbetade Maria på stora multinationella företag. Hur stor skillnad är det mellan industri och fastigheter när det gäller ekonomi och redovisning? Vissa momsregler skiljer, och för fastigheter är det numera det så kallade K3-regelverket med komponentredovisning som gäller. De stora skillnaderna rör egentligen inte ekonomin, utan mer storlek och närheten till det man håller på med. Inom industrin var det många anställda och jag såg aldrig slutprodukten eftersom vi var underleverantörer. På Länsgården är vi 20 medarbetare och alla upplever konkret vad vi gör. Du lär tycka att redovisning är den roligaste delen inom ekonomi. Vad kommer det sig Jag har nog fallenhet för det, och har man lätt för något blir det ofta roligt. Redovisning ger en överblick över det ekonomiska läget, det är också en anledning till att jag gillar det. Fallenhet, ja. Något annat som Maria kanske har fallenhet för är golf. Hon tog grönt kort i år och är medlem i Örebro City Golf & Country Club. Golf passar mig. Jag gillar att röra på mig, och när man spelar golf går man många kilometer samtidigt som man har roligt. Jag vill spela hela tiden, vare sig det går bra eller dåligt. Går det dåligt, vill jag ut igen för att ta revansch på mig själv. Går det bra, vill jag också ut igen för att det är så inspirerande att spela bra. Maria har stadigt förbättrat sig och har nu officiellt handicap, det vill säga 36. Jag har hittat min sport och vill fortsätta utvecklas. Framför allt är det puttningen som behöver bli bättre, och det är bara en sak att göra öva. Sedan är jag sugen på att spela utomlands. När det blir av är det inte osannolikt att resan går till Italien, ett land där Maria har varit många gånger. Hennes man har italienskt påbrå och hans släkt bor några mil utanför Bergamo i norra Italien. Rom står högt upp som resmål. Och några platser jag gärna återvänder till är Amalfikusten, med Pompeji och Capri och god mat. Och en och annan trevlig golfbana får man förmoda. 18 Länsgårdens årsredovisning 2015

19 PERSONAL Länsgårdens personal Stående från vänster: Hans Hildingsson, Ulf Storm, Nicklaz Regnkvist (projektanställd), Birgitta Östman, Camilla Petersen, Maria Pisoni Sundahl, Agneta Näsman, Ulla Mattila, Caroline Warman, Cecilia Ålkärr. Sittande från vänster: Lars Johnsson, Matz Karlsson, Alf Modigh, Mats Strömberg, Inga-lille Atterling, Anton Johansson, Jaakko Haapanen. På bilden saknas: Martin Severinsson, Sten Flender och Karl-Algot Svenheden. Den mest omsorgsfulla hyresvärden År 1990 hölls den första bolagsstämman i det som sju år senare skulle bli dagens Länsgården. Numera jobbar vi inom tre affärsområden: lokaler för vård och omsorg, boenden för särskilda behov och lokaler för kommersiella verksamheter. Hos oss bor, arbetar, utbildar sig och vårdas fler än länsbor. För alla dem ska vi vara den mest omsorgsfulla hyresvärden. Länsgårdens årsredovisning

20 STYRELSE Länsgårdens styrelse 2015 Från vänster: Henric Elgstrand, 31 år, ordinarie, Håkan Kangert, 70 år, ordinarie, Björn Junaeus, 72 år, suppleant, Helena Bosved, 32 år, vice ordförande, Teija Pellgaard, 54 år, ordinarie, Björn Eriksson, 66 år, ordförande, Staffan Olsson-Werme, 57 år, ordinarie. På bilden saknas: Magnus Larsson, 44 år, ordinarie och Stefan Eriksson, 65 år, suppleant. Styrelsen utses av Regionfullmäktige. Bland de valda ledamöterna utser Regionfullmäktige ordförande och vice ordförande. Huvudansvarig revisor: Peter Söderman, PwC. Lekmannarevisor: Claes Lybeck. 20 Länsgårdens årsredovisning 2015

21 Länsgårdens årsredovisning

22 ÅRET I SAMMANDRAG Året 2015 i sammandrag Belopp i mkr Resultat Årets resultat efter finansnetto uppgår till 70,2 ( 34,0). I resultatet ingår fastighetsförsäljning med 39,7. Resultat efter bokslutsdispositioner och skatt uppgår till 47,2 (12,6). Intäkter Årets omsättning uppgår till 128,4 (137,3). Vakansgraden beräknad i procent av omsättningen blev 0,9 % (1,7). Kostnader Årets totala kostnader uppgår till 97,7 (103,6), varav kostnader för drift och underhåll 51,1 (52,7). Kostnadernas fördelning framgår av följande diagram. Kostnadernas fördelning Räntekostnader 14% Finansiella kostnader Årets finansiella kostnader uppgår till 13,2 (16,1). Förutom det låga räntläget har årets kostnader påverkats positivt av en amortering på 145,0 (0). Centraladministration 10% Driftkostnader 35% Investeringar Investeringar under året uppgick till 42,7 (22,5). Den enskilt största investeringen avsåg inköp av fastigheten Teatern 1 med 17,8. Andra större investeringar har gjorts i Askersunds vårdcentral (Gillersgården) samt i fastigheten Gåsen 7. Avskrivningar 23% Fastighetsskatt 1% Underhåll och lokalanpassning 18% Nyckeltal Översikt Belopp i tkr Nettoomsättning Resultat efter finansiella poster Rörelsemarginal, % 64,9 36,3 24,2 24,2 28,6 Avkastning på eget kapital, % 35,8 22,9 12,3 14,5 17,1 Balansomslutning Soliditet, % 29,8 19,9 17,7 17,6 17,2 Antal anställda, st Länsgårdens årsredovisning 2015

23 ÅRET I SAMMANDRAG Resultaträkning Belopp i tkr Nettoomsättning Driftkostnader Underhållskostnader Fastighetsskatt Avskrivningar/nedskrivningar Bruttoresultat Administrations- och marknadsföringskostnader Resultat vid försäljning av fastigheter/mask och inv Rörelseresultat Finansnetto Resultat efter finansiella poster Bokslutsdispositioner Skatt Årets vinst Balansräkning Belopp i tkr TILLGÅNGAR Byggnader och mark Inventarier och övriga anläggningstillgångar Pågående nyanläggningar Finansiella anläggningstillgångar Varulager Kortfristiga fordringar Kassa och bank Summa tillgångar EGET KAPITAL OCH SKULDER Bundet eget kapital Fritt eget kapital Obeskattade reserver Avsättningar Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa eget kapital och skulder Länsgårdens årsredovisning

24 ÅRET I SAMMANDRAG Flerårsöversikt Belopp i tkr Resultaträkning Nettoomsättning Resultat efter finansiella poster Redovisat resultat efter skatt Balansräkning Fastigheternas bokförda värde 1) Taxeringsvärden Fastighetslån Balansomslutning Diverse fakta Uthyrbar area, m² Vakant area, m² Medeltal anställda Nyckeltal Justerat eget kapital 2) Soliditet i % 3) 29,8 19,9 17,7 17,6 17,2 Balanslikviditet % 4) 105,1 180,0 132,7 93,4 68,8 Driftnetto 5) Betalnetto 6) Direktavkastning i % 7) 10,1 9,9 8,4 8,6 7,1 Vinstmarginal 8) 51,6 54,0 44,3 44,6 40,0 Definitioner: 1) Inkluderar mark och markanläggningar 2) Eget kapital plus obeskattade reserver minskat med 22 % schablonskatt 3) Justerat eget kapital dividerat med totalt kapital 4) Omsättningstillgångar i förhållande till kortfristiga skulder 5) Nettoomsättning minus driftkostnader, underhållskostnader, fastighetsskatt och adm. kostnader 6) Driftnetto minus räntekostnader 7) Driftnetto dividerat med totalt kapital 8) Driftnetto dividerat med nettoomsättning 24 Länsgårdens årsredovisning 2015

25 ÅRET I SAMMANDRAG Fastighetsinnehav Bokfört värde, tkr Fastighet Gatuadress Byggnad Mark Markanl. Totalt Örebro Gåsen 7 Slussgatan Wadköpingsvägen Grillgården 2 Fredsgatan Grillgården 3 Fredsgatan 36-38, Faktorigatan Grillgården 17 Alnängsgatan Grillgården 18 Alnängsgatan Grillgården 19 Alnängsgatan 10, Fredsgatan Vilan 2 Storgatan 33, Ribbingsgatan 6-8, Köping-Hultgatan Nikolai 3:313 Propellervägen Epidemisjukhuset 3 Skolgatan 36-38, Berggatan Epidemisjukhuset 4 Berggatan 48-50, Skolgatan 36 b, Honolulugatan 1 0 Gåsen 8 Slussgatan Diskusen 11 Eklundavägen Hissmontören 1 Klerkgatan Propellern 4 Landbotorpsallén 17-19/ Boskärsgatan 48 0 Teatern 1 Storgatan Summa Örebro Askersund Sjukhuset 1 Torebergsvägen Summa Askersund Kumla Spannremmen 2 Norra Kungsvägen Saturnus 6 Sörbyvägen Summa Kumla Hällefors Gillershöjden 17:1, 17:8 Gillersvägen Summa Hällefors Karlskoga Hälsan 2 Österleden 10, Bättringsvägen Påfågeln 1 Bergsmansgatan 6 8, Urbrinken Summa Karlskoga Summa Länsgården Fastigheter AB Länsgårdens årsredovisning

26 VIVALLA VÅRA FASTIGHETER Länsgårdens fastighetsbestånd Örebro: 1 HAGABY 2 HJÄRSTA MELLRINGE HOLMEN BARONBACKARNA Vilan 2: Storg 33, Ribbingsg 6-8, Köping-Hultg 4-8 HAGA Epidemisjukhuset 3: Skolg 36-38, Bergg VARBERGA 3 4 MARKBACKEN Epidemisjukhuset 4: Bergg 48-50, Skolg 36b, Honolulugatan 1 Teatern 1: Storgatan 1 1 OXHAGEN 5 6 VASASTAN 4 SOLHAGA Grillgården 2, 3, 17-19: Grillgården 3: Fredsg 34, 36-38/Faktorig 13, VÄSTHAGA Faktorigatan 11 Aln ängsg 6, 8 och 10. Fredsg 32 7 ROSTA 8 ARLSLUND Gåsen 7: Slussg 2-8/Wadköpingsv Gåsen 8: Slussgatan ÖRNSRO ÅBY SÖDERMALM 10 9 SKRÅMSTA 10 Diskusen 11: Eklundavägen 6 EKLUNDA Hissmontören 1: Klerkgatan 16 NASTA ASPHOLMEN SÖR BISTA LADUGÅRDSÄNGEN Nikolai 3:313: Propellerv Propellern 4: Landbotorpsallén 17-19, Boskärsgatan 48 Länsgårdens årsredovisning 2015

27 VÅRA FASTIGHETER VENAN Askersund: Hällefors: Sjukhuset I: Torebergsvägen 15. Gillershöjden 17:1, 17:8: Gillersvägen 20 HENNINGSHOLM RINGSTORP Karlskoga: RYNNINGEÅSEN GRENADJÄRSTADEN RYNNINGE 2 3 ALNÄNGARNA Hälsan 2: Österleden 10, Bättringsvägen 4 Påfågeln 1: Bergsmansgatan 6-8, Urbrinken 4 Kumla: Saturnus 6: Sörbyvägen 8 Spannremmen 2: Norra Kungsvägen 10 NÄSBY Hällefors ALMBY Örebro SÖRBY Karlskoga TYBBLE Kumla RBYÄNGEN Askersund ÖSTRA MAR Länsgårdens årsredovisning

28 Länsgården Fastigheter AB Skolgatan 36 A, Box 1530, Örebro Telefon: