Inledning. Vision. Mål

Transkript

1 Inledning Vid Skarpåkersskolan skall det råda nolltolerans mot all diskriminering och annan kränkande behandling. Likabehandlingsplanen gäller för elever och personal vid skolan och utgår från följande dokument: Lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever (2006:67) 1 Denna lag har till ändamål att främja barns och elevers lika rättigheter, samt att motverka diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. Lagen har också till ändamål att motverka annan kränkande behandling FN:s konvention om barnets rättigheter Skollagen (2010:800) Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, Lgr 11 Arbetsmiljölagen (AML, 1977:1160) med tillhörande föreskrifter som reglerar arbetet mot kränkande behandling i skolan Skolplanen för Kramfors kommun Likabehandlingsplanen mot diskriminering och annan kränkande behandling har arbetats fram i samarbete med elever, personal och skolans föräldrarepresentanter. Rektor ansvarar för att utvärdering och revidering av likabehandlingsplanen genomförs varje läsår tillsammans med elever, personal och föräldrar. Vision Skarpåkersskolan ska vara en trygg skola som främjar elevers lika rättigheter Mål Att all form av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion, sexuell läggning, funktionshinder, ålder eller annan orsak ska motverkas att arbeta förebyggande och hålla medvetenheten och kunskapen om problemen aktuella hos såväl elever som personal att öka elevernas självförtroende och självkänsla, samt skapa bra kamratrelationer så att alla känner sig trygga i skolan att var och en får möjlighet att utvecklas och växa både psykiskt, socialt och kunskapsmässigt. att alla i skol- och fritidshemsverksamheten, såväl elever som vuxna, skall må bra, trivas och mötas med respekt från övriga elever och vuxna en god och trygg skolmiljö är en förutsättning för lärande trakasserier och kränkningar ska direkt leda till ett ingripande, även utanför skolan om det påverkar arbetet i skolan 1

2 arbeta förebyggande och hålla medvetenheten och kunskapen om problemen aktuella hos såväl elever som personal all personal ger stöd, hjälp och skydd till dem som utsätts och stöd och hjälp till dem som utsätter likabehandlingsplanen/planen mot kränkande behandling ska vara känd bland personal, elever och vårdnadshavare Definitioner Trakasserier och kränkande behandling Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker en elevs värdighet. Det kan gälla såväl handlingar mellan elever som mellan vuxna, men även mellan vuxna och elever. Dessa kan utföras av en eller flera personer och vara riktade mot en eller flera. Trakasserier och kränkningar kan vara: Trakasserier fysiska (t ex att bli utsatt för slag eller knuffar) verbala (t ex hot, svordomar, öknamn) psykosociala (t ex att bli utsatt för utfrysning, blickar, ryktesspridning) texter och bilder (t ex klotter, brev och lappar, e-post, sms eller mms) Trakasserier är uppträdande som kränker en elevs värdighet och som har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck eller ålder. Kränkande behandling Kränkande behandling är uppträdande som kränker en elevs värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Det kan vara att retas, mobba, frysa ut någon, knuffas eller att rycka någon i håret. Mobbning För att en kränkning skall betecknas som mobbning förutsätts att den som utsätts blir det vid upprepade tillfällen. Detta är skillnaden mellan mobbning och annan kränkande behandling. Det råder även en obalans i maktförhållande mellan den som mobbar och den som blir utsatt för mobbning. Diskriminering Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever och missgynnandet har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck eller ålder. Direkt diskriminering är när en elev blir missgynnad på grund av någon av de olika diskrimineringsgrunderna. Indirekt diskriminering är när en elev blir missgynnad av till synes neutrala bestämmelser eller regler, men som i praktiken missgynnar eleven på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck, samt ålder. 2

3 Sexuella trakasserier/homofobi Sexuella trakasserier avser kränkningar som anspelar på sexualitet eller på kön. Det kan avse en motvilja eller ett förakt mot personer inkluderat HBT, homo-, bi- och transsexuella personer. Rasism Rasism grundas på uppfattning om egen grupps överlägsenhet utifrån uppfattningen att det finns biologiska eller intellektuella skillnader mellan folkgrupper. Mot bakgrund av denna uppfattning ses vissa folkgrupper som mindre värda och därmed legitima att förtrycka, utnyttja eller kontrollera. Främlingsfientlighet Främlingsfientlighet avser motvilja mot grupp utifrån fysiska, kulturella/etniska eller beteendemässiga grunder. 3

4 Verksamhetens vision/mål för likabehandlingsarbetet Ansvarsfördelning Vår skola skall vara en trygg plats som främjar elevers lika rättigheter Aktiviteter för att nå målen Ledningsfunktionen Se till att all personal, alla barn/elever och vårdnadshavare känner till att diskriminering och annan kränkande behandling inte är tillåten i verksamheten. Se till att det bedrivs ett målinriktat arbete för att främja barns och elevers lika rättigheter samt att motverka diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder samt annan kränkande behandling. Årligen upprätta, utvärdera och revidera en likabehandlingsplan i samarbete med personal, barn/elever och om möjligt även vårdnadshavare. Se till att det finns rutiner för utredning, åtgärder och dokumentation av trakasserier och annan kränkande behandling. Om verksamheten får kännedom om att diskriminering eller annan kränkande behandling förekommer, se till att utredning görs och att åtgärder vidtas. Personal Alla ska känna till och följa skolans likabehandlingsplan. Barnen Eleverna ska påtala diskriminering och annan kränkande behandling som förekommer på skolan. Eleverna ska vara delaktiga vid upprättandet av likabehandlingsplanen utifrån ålder och mognad. Eleverna har rätt till stöd och hjälp när hen känner sig kränkt utan att bli avfärdade. Tidpunkt Kontinuerligt under läsåret Ansvar Rektor All pedagogisk personal 4

5 Specifika åtgärder Kön - Mål All verksamhet på vår skola skall genomsyras av ett könsperspektiv för att öka jämställdheten. På vår skola skall alla ha samma rättigheter och möjligheter oavsett kön. Aktiviteter för att nå målen Förskoleklass och år 1 Pedagogerna ser till elevernas intressen, inte kön. Pedagogerna diskuterar med eleverna om könsöverskridande identitet vid behov, anpassat efter ålder. Pedagogerna är vaksamma i bemötandet pojke/flicka och tänker på att ge båda könen lika stort utrymme (ex. samtalstid). Personal och barn använder böcker som belyser olika typer av familjebildningar. I samband med idrottslektionerna med barnen i F-3 försöker två vuxna närvara, som kan säkerställa goda och lugna rutiner i omklädningsrummen samt tillgodose att inte kränkande behandling förekommer. Åk 1-3 Pedagogerna ser till elevernas intressen, inte kön. Pedagogerna diskuterar med eleverna om könsöverskridande identitet, anpassat efter ålder. Personal och elever använder böcker som belyser olika typer av familjebildningar. Pedagogerna är vaksamma i bemötandet pojke/flicka och tänker på att ge båda könen lika stort utrymme (ex. samtalstid). I samband med idrottslektionerna med barnen i F-3 försöker två vuxna närvara, som kan säkerställa goda och lugna rutiner i omklädningsrummen samt tillgodose att inte kränkande behandling förekommer. Fritids Pedagogerna ser till elevernas intressen, inte kön. Pedagogerna diskuterar med eleverna om könsöverskridande identitet vid behov, anpassat efter ålder. Pedagogerna är vaksamma i bemötandet pojke/flicka och tänker på att ge båda könen lika stort utrymme (ex. samtalstid). Tidpunkt Kontinuerligt samt vid årets slut när vi gör kvalitetsredovisningen. Ansvar Rektor All pedagogisk personal 5

6 Etnisk tillhörighet / Religion / Trosuppfattning - Mål På vår skola skall alla elever oavsett etniska eller kulturella tillhörigheter, religion eller annan trosuppfattning, ha samma rättigheter och möjligheter. Vi ska arbeta för ökad förståelse i det dagliga arbetet. Aktiviteter för att nå målen Förskoleklass och år 1 All personal skall få gemensamma riktlinjer för hur de bör hantera situationer där etnisk, kulturell eller religiös tillhörighet har betydelse. Detta kan gälla matsituationer, dusch, bad, klädsel och lov för helgdagar mm. Personal och barn använder böcker som belyser olika typer av minoriteter. Åk 1-3 All personal skall få gemensamma riktlinjer för hur de bör hantera situationer där etnisk, kulturell eller religiös tillhörighet har betydelse. Detta kan gälla matsituationer, dusch, bad, klädsel och lov för helgdagar mm. Fritids All personal skall få gemensamma riktlinjer för hur de bör hantera situationer där etnisk, kulturell eller religiös tillhörighet har betydelse. Detta kan gälla matsituationer, dusch, bad, klädsel och lov för helgdagar mm. Tidpunkt Vid läsårsstart och kontinuerligt under året Ansvar Rektor All pedagogisk personal 6

7 Funktionshinder - Mål Vår skola skall arbeta för ökad förståelse för människor med olika funktionshinder. På vår skola ska alla elever ha samma rättigheter och möjligheter oavsett funktionshinder. Aktiviteter för att nå målen Förskoleklass och år 1 Öka förståelse för elever med funktionsnedsättningar genom att informera att alla har olika behov. Besöka Särskolan. Vid planering av skolans verksamhet ska konsekvenserna för elever och personal med olika funktionshinder beaktas. Åk 1-3 Öka förståelse för elever med funktionsnedsättningar genom att informera att alla har olika behov. Besöka Särskolan. Vid planering av skolans verksamhet ska konsekvenserna för elever och personal med olika funktionshinder beaktas. Fritids Öka förståelse för elever med funktionsnedsättningar genom att informera att alla har olika behov. Besöka Särskolan. Vid planering av skolans verksamhet ska konsekvenserna för elever och personal med olika funktionshinder beaktas. Tidpunkt Vid verksamhetsplanering samt kontinuerligt under året Ansvar Rektor All pedagogisk personal 7

8 Sexuell läggning - Mål Vår skola ska arbeta för ökad förståelse för olika sexuella läggningar. Aktiviteter för att nå målen Förskoleklass och år 1 Personalen skall reflektera över sina egna normer och de värderingar som förmedlas till eleverna. Vi skall informera om olika sexuella läggningar. Åk 1-3 Personalen skall reflektera över sina egna normer och de värderingar som förmedlas till eleverna. Vi skall informera om olika sexuella läggningar. Fritids Personalen skall reflektera över sina egna normer och de värderingar som förmedlas till eleverna. Vi skall informera om olika sexuella läggningar. Tidpunkt Vid verksamhetsplanering samt kontinuerligt under året Ansvar Rektor All pedagogisk personal 8

9 Annan kränkande behandling - Mål Ingen elev på vår skola ska känna sig utsatt för kränkande behandling. Aktiviteter för att nå målen Förskoleklass, år 1-3 och fritids Vi tror att det bästa sättet att förebygga kränkande behandling/mobbning är att skapa en trygg och öppen atmosfär i klassrummet. Vi arbetar med att träna och utveckla färdigheter som självkännedom, att kunna hantera sina känslor, empati, motivation och social kompetens. Arbetet genomförs i form av samtal, filmer, information, klassråd, skolråd och fritidsråd. Demokrati, inflytande och ansvar Varje elev har rätt att kunna göra sin röst hörd och ha inflytande. En elev som har inflytande tar ansvar. I klassrådet, skolrådet, fritidsrådet och matrådet tränas eleverna till ett demokratiskt tänkande och agerande. I en demokratisk verksamhet finns ingen plats för kränkande behandling/mobbning. Enkätundersökningar I oktober och mars varje år görs enkätundersökningar i klasserna för att kartlägga trivsel och kamratrelationer. I maj genomförs enkätundersökning på fritidshemmet för att kartlägga elevernas trivsel, kamratrelationer och inflytande Rastvakter Ett väl fungerande rastvaktsystem är mycket viktigt. På skolan finns det alltid vuxna ute på rasterna. Vuxna finns närvarande i gemensamma utrymmen som torget, ateljén och aktivitetsrummet Tidpunkt Kontinuerligt under året Ansvar Rektor All pedagogisk personal 9

10 Förebyggande arbete och arbetsmetoder för att nå uppsatta mål Vi har alla, elever, personal och föräldrar, ansvar för att förhindra, uppmärksamma och motverka alla former av kränkande behandling. Vi verkar för likabehandling av pojkar och flickor. Vi har nära samarbete mellan skola och fritidshemsverksamhet. Vi arbetar för ett bra och öppet klimat mellan skola och hem. Vi har kompetensutveckling för att bli bättre på att uppmärksamma och agera. Vi arbetar kontinuerligt för att ha en bra fysisk arbetsmiljö, både ute och inne. Vi uppmuntrar positivt beteende och uppmärksammar, för att kunna förändra negativt beteende. Vi är alla uppmärksamma och diskuterar våra gemensamma ordningsregler/förväntningar och konsekvenser (Bilaga 1a & 1b). Vi har olika rast- och lunchtider för att gruppstorlekarna inte ska vara så stora. Det finns alltid flera vuxna ute på rasten. Vi tar direkt kontakt med lärare/elever när något har hänt på rasten. Vi låter eleverna vara med och utforma skolans verksamhet och har därför regelbundna klass- och skolråd. En gång i månaden träffas skolans hälsoteam. Hälsoteamet uppmärksammar och följer upp problem för enskilda elever eller grupper av elever. Varje månad träffas skolans elevvårdsteam, som består av rektor, skolsköterska, kurator, specialpedagog och samordnare för fritids och förskoleklass. Varje läsår genomförs trivselenkät för eleverna. Skolsköterskan kallar barn i förskoleklass och deras föräldrar till hälsosamtal. Vi har en upptäckargrupp Kramus som består av elevvårdsteam och representant från socialförvaltningen. Vi kartlägger och är extra observanta vid omklädningsrum, duschrum, korridorer, matsal samt undanskymda ställen på skolgården. Vi informerar all berörd personal om utsatta elever. Detta sker via hälsoteamet. Vi arbetar kontinuerligt för att ha en bra fysisk arbetsmiljö, både ute och inne. Vi har gemensamma samlingar, lekdagar och kulturupplevelser under läsåret för att främja samhörighet och kamratskap. Vi har nära samarbete mellan skola och fritidshemsverksamhet. Vi har en genomgång av likabehandlingsplanen/planen mot kränkande behandling i klassen. I samarbete med föräldrar anpassar vi undervisningen för elever med funktionshinder. Vi har en genomgång av barnkonventionen i samband med FN-dagen. Vi har pedagogiska måltider för att barnen ska känna sig trygga. 10

11 På Skarpåkersskolan skall följande ske varje år: Ansvarig Aktivitet Tidpunkt Rektor Genomgång av likabehandlingsplan mot diskriminering och annan kränkande behandling med all personal Kartläggning; Var och hur kan problem uppstå? Ht-start Klasslärare Genomgång av likabehandlingsplanen med alla elever. Ht-start Rektor Pedagoger Rektor/ Pedagoger Rektor/ Pedagoger Pedagoger Genomgång av Likabehandlingsplanen/planen mot kränkande behandling med föräldrarepresentanter i Föräldraforum Utvecklingssamtal 1 ggr/termin i grundskolan och 1 ggr/läsår i förskoleklass och fritidshem Aktiviteter gruppvis för att främja gemenskap. Arbete med att i form av samtal, filmer, information och skolråd för att utveckla färdigheter som självkännedom, atta kunna hantera sina känslor, empati, motivation och social kompetens Alltid ha i åtanke hur eleverna sitter i klassrummet, matsalen och hur gruppindelningar sker. Okt Sept/okt Jan/feb Under läsåret Varje vecka Läsåret Rektor Personalen har rastvakter enligt schema. Läsåret Rektor/ Pedagoger Skolsköt. Föräldramöte förskoleklass med information om verksamheten och likabehandlingsplanen. Individuella samtal med alla fskk-barn samt individuella samtal vid behov Sept/okt Läsåret Kurator Individuella samtal vid behov Läsåret Rektor/ Pedagoger Rektor/ Pedagoger Rektor/ Pedagoger Rektor/ Pedagoger Elevvårdsteamet Hälsoteamet Trivselenkäter genomförs 2 ggr varje läsår i grundskola och förskoleklass Skolgårdsenkäter genomförs 2 ggr varje läsår i grundskola och förskoleklass Trivselenkät genomförs 1 ggr varje läsår i fritidsverksamheten Kartläggning av utemiljö genomförs 1 ggr varje läsår i fritidsverksamheten Elevvårdsteam som arbetar för att tillgodose barnens behov Hälsoteam som arbetar förebyggande med hälso- och likabehandlingsfrågor. Okt, mars Okt, mars Maj Maj 1 ggr/månad 1 ggr/månad och akut vid behov. 11

12 Kartläggningsmetoder Förskolan och skolan ska ta reda på om det förekommer diskriminering eller kränkningar i verksamheten eller om det finns risk att det uppstår. Metoderna för kartläggningen väljs av förskolan/skolan men barn/elever och deras vårdnadshavare och samtliga personal som arbetar bland barn/elever ska innefattas i kartläggningen. Förskoleklass Metod Trivselenkät till elever och föräldrar Samtal med elever Utvecklingssamtal med elev och föräldrar Elevvårdsteam som arbetar för att skapa en god lärandemiljö för alla barn. Hälsoteam arbetar för att främja trivsel och motverka alla former av trakasserier och kränkande behandling. Skolgårdsenkät Diskussioner i arbetslaget Individuella samtal med alla elever i förskoleklasssen Föräldramöten Föräldraforums åsikter Genomförs 1 ggr/år Kontinuerligt 1 ggr/år 1 ggr/månad 1 ggr/månad 1 ggr/år Kontinuerligt Vid skolsköterskebesöket 1 ggr/år 3-4 ggr/år Åk 1-3 Metod Samtal med elever Föräldraenkäter Utvecklingssamtal med elev och föräldrar Klassråd Skolråd Elevvårdsteam som arbetar för att skapa en god lärandemiljö för alla barn. Skolgårdenkät Elevenkäter Diskussioner i arbetslaget Hälsoteam arbetar för att främja trivsel och motverka alla former av trakasserier och kränkande behandling. Föräldramöten Föräldraforums åsikter Genomförs Kontinuerligt 1 ggr/år 2 ggr/år 1 ggr/månad 2 ggr/termin 1 ggr/månad 2 ggr/år 2 ggr/år Kontinuerligt 1 ggr/månad Minst 1 ggr/år 3-4 ggr/år 12

13 Fritids Metod Samtal med elever Utvecklingssamtal med elev och föräldrar Hälsoteam arbetar för att främja trivsel och motverka alla former av trakasserier och kränkande behandling. Elevvårdsteam som arbetar för att skapa en god lärandemiljö för alla barn. Skolgårdskarta Elevenkäter Diskussioner i arbetslaget Åsikter/idéer om vilka aktiviteter som önskas Föräldraforums åsikter Genomförs Kontinuerligt Erbjuds under läsåret I ggr/månad I ggr/månad 1 ggr/år Minst 1 ggr/år Kontinuerligt Kontinuerligt 3-4 ggr/år 13

14 Elevhälsoteam Vad är det? Vilka ska vara med? Elevhälsoteamet består av ett antal vuxna på skolan som ska kunna stödja elever, se till att mobbningsproblem löses, förebyggs och följs upp. Personal, föräldrar och elever ska kunna få hjälp och stöd genom att vända sig till gruppen. Elevhälsoteamet ska ha fördjupad kunskap i ämnet och träffas regelbundet. Olika personalkategorier ska ingå i gruppen för att ge barnet ett större urval av vuxna att vända sig till. Både manliga och kvinnliga vuxna ska ingå i gruppen. Skolpsykolog finns till hands vid behov. Det är även viktigt för elevhälsoteamet att skapa ett klimat på skolan som förebygger mobbning. Det gör man genom att informera om vilket förhållningssätt skolan har mot mobbning och kränkande behandling. Att få alla vuxna på skolan att dra åt samma håll är väldigt viktigt. Elevhälsoteamet Skarpåkersskolan Namn Tel.arb. Mobil Ann-Kristin Fredriksson (rektor) Andrea Edberg Wikner (kurator) Yvonne Öberg (spec.pedagog) Carina Book Söderberg (fritids) , Ann-Kristine Bergquist (lärare) , Anita Viberg (skolsköterska) 80422, ,

15 Handlingsplan vid förekomst av kränkande behandling och mobbning Skarpåkersskolan har ett elevvårdsteam som består av rektor, specialpedagog, skolsköterska och pedagoger. När misstanke finns om att någon utsätts för kränkande behandling eller trakasserier skall alla: Reagera och agera omgående! Personal, förälder eller elev kontaktar någon i teamet och därefter sammankallar rektor skyndsamt teamet. Teamet utreder vad som hänt och planerar hur arbetet ska genomföras. Dokumentera Elevsamtal genomförs med de inblandade var för sig av den från elevvårdsteamet eller hälsoteamet som anses mest lämpad för tillfället. Dokumentera, sätt upp mål och kontakta föräldrarna Uppföljningssamtal (antal kan variera från fall till fall) Om den kränkande behandlingen/mobbningen ej upphör kontaktas externa instanser. T.ex. polis, socialkontor, barnpsykiatrisk mottagning. Samtal med den utsatte Samtal förs först enskilt med den som blivit utsatt. Frågor ställs till den kränkte för att få så mycket information som möjligt. Samtalet leds av två personer från hälsoteamet, en som för samtalet och en som antecknar. Vi ger stöd och skydd och talar om att vi skall sätta stopp för det som händer. Samtal med den/dem som kränker Vi pratar därefter med den/dem som utsätter andra för kränkning. Om de är flera pratar vi med den vi upplever som drivande sist. Om möjligt, när det är flera som utsätter, genomför vi samtalen direkt efter varandra. Vid samtalen som förs i lugn och sansad ton, får eleven redogöra för sin roll i ärendet. Vi försöker inte lägga någon skuld på eleven utan istället fokusera på hur vi ska lösa problemet. Det görs dock klart för den/de kränkande att kränkningarna är kända och att dessa måste upphöra omedelbart. Den/de kränkande får själva komma med förslag på vad han/hon kan förändra. Att som vuxen förhålla sig neutral är mycket viktigt för att denna metod ska fungera. Vår erfarenhet av den här typen av samtal i misstänkta mobbningsfall är mycket god. Genom att undvika konfrontation med eleven och därmed få barnet att hamna i försvarsställning, så kan vi titta framåt och se lösningen på problemet. Ofta är eleverna själva inte riktigt medveten om hur den utsatte känner sig. Genom att på detta sätt få eleven att inse hur det verkligen förhåller sig så kan man ofta se lösningen själv. Information till föräldrar Kontakt tas samma dag med de berörda föräldrarna och då först med det utsatta barnets föräldrar. Vi undviker längre samtal per telefon utan vill att föräldrarna kommer med sitt barn till skolan. Om situationen kräver det informerar vi även andra föräldrar i klassen om vad som hänt. Vi vill betona att man självklart bara kan prata om den elev vars förälder kontaktar oss. Vi kan inte nämna vilka andra elever som är inblandade eller vilken roll de haft. 15

16 Information till personal Hälsoteamet informerar berörd personal om det inträffade. Uppföljning Vi följer upp det som hänt under en längre tid för att vara säkra på att kränkningen har upphört. Första uppföljningen sker efter 1-2 veckor om inget annat inträffar. Dokumentation Alla kontakter och åtgärder dokumenteras med minnesanteckningar. Vuxens kränkning av elev/elevs kränkning av vuxen Rektor har som arbetsgivaransvarig ansvar för att utreda kränkning mellan vuxen och barn/barn och vuxen. Det är all personals skyldighet att vid upptäckt av trakasserier eller kränkande behandling rapportera till rektor. Utvärdering, uppföljning och revidering för hela skolan Likabehandlingsarbetet utvärderas årligen samlat vid kvalitetsredovisningen. Allmän information till föräldrar Om du som förälder tror att ditt barn eller något annat barn far illa på skolan så tar du kontakt med klassläraren i den klass som barnet går i. Klassläraren undersöker och tar kontakt med elevhälsoteamet om det behövs. Du kan även ringa till någon av deltagarna i elevhälsoteamet direkt om du känner att det är bättre. Det är viktigt att vi hjälps åt att finna elever som behöver hjälp. Många av barnen som berättar hemma om att de behandlas illa på skolan vill inte att föräldrarna talar om det för läraren. De kan vara rädda för att deras situation ska förvärras. Vi vill ändå rekommendera alla föräldrar att informera skolan om de misstänker kränkande behandling/mobbning. Trots att det kan vara jobbigt för eleven så måste vi på skolan känna till problemet om vi ska kunna lösa det. Vår erfarenhet är att mobbning går att stoppa med de metoder vi har och att eleven på sikt mår mycket bättre. Tänk som förälder på att inte lova hålla tyst om något som man sedan inte kan hålla. 16

17 Mål för läsåret 2014/2015 Skolan är en nystartad enhet med elever från både Skarpåkersskolan och Kramforsskolan. Detta kommer under året att ställa stora krav på att vi jobbar med elevgrupperna för att överbrygga eventuella vi och dom uttryck. Vi kommer att satsa på god tillsyn under rasttid med många rastvakter ute. Vi tror att grunden till ett bra klimat på skolgården börjar i klassrummet. Vikten av ett bra arbetsklimat och stämning i klassen kan inte överskattas. Har vi bra klimat ute i klasserna så kommer det att avspegla sig på rasterna. Här är pedagogens ledarskap och förhållningssätt oerhört viktigt. Läraren är den enskilt viktigaste personen för elevens utveckling under skoldagen. Vi vill även betona att eleven och föräldrarna har ett stort ansvar för stämningen i klassrummet. Det är alla parter tillsammans som ska verka för att vi ska nå trivsel, arbetsro och en tolerant stämning i klassen. Under året ska vi satsa på att utforma och jobba efter ordningsregler som bygger på allas rättigheter och skyldigheter. Att utforma regler på skolan står i skollagen och det är av stor vikt så att alla parter har förståelse för vad som krävs för att få ordning och reda. Att tydliggöra vilka rättigheter man har som lärare, elev och förälder är viktigt, men även att förstå att med dessa rättigheter kommer även skyldigheter. Målen syftar till att förebygga mobbning och kränkande behandling på skolan. Vi tänker att vår allra viktigaste uppgift är att arbeta förebyggande för att alla elever ska känna sig trygga på skolan. 17

18 Bilaga 1a Ordningsregler Rättigheter Jag har rätt att känna mig glad, trygg, bli respekterad och inte utsättas för kränkning. Skyldigheter Jag är snäll och trevlig mot andra, använder ett vårdat språk, lyssnar på andra, visar respekt och utsätter ingen för kränkning Jag har rätt till garanterad undervisningstid. Jag passar tider och använder tiden till att lära mig. Jag har rätt till en bra och trivsam arbetsmiljö. Jag har rätt till ett bra arbetsklimat för att kunna göra ett bra arbete Jag har rätt till lunch varje dag. Jag har rätt att inte bli störd av mobiltelefoner eller annan elektronisk utrustning. Jag tar med mig sådan utrustning till skolan på eget ansvar. Jag har tillgång till en skola med material som gör att jag kan uppnå målen i läroplanen och kursplanerna. Jag har rätt till skolans lokaler för utbildning och raster. Jag har rätt till en rättssäker bedömning av mina kunskaper och förmågor baserade på styrdokumenten. Jag ser till att hålla rent och snyggt efter mig. Jag använder inte ytterkläder inomhus. Jag tänker på arbetsron i klassrummet och lyssnar på lärare och annan personal. Jag tar inte för mig mer mat än jag orkar äta upp. Jag lämnar min plats ren och städad efter mig. Jag tänker på att det ska vara lugnt i matsalen Mobilen används bara om läraren tillåter det. Jag lämnar den till läraren om så är bestämt. Det är inte tillåtet att fotografera eller filma på skolan utan att först ha fått tillstånd. Jag tar ansvar för mina böcker och mina värdesaker. Jag är rädd om vår skola och våra gemensamma saker. Jag har rätt utrustning för att kunna delta på lektionerna t.ex. idrott. Jag är utomhus på rasterna. Jag har kläder och skor efter väder. Jag lämnar inte skolans område utan att först fråga klassläraren om lov. Jag tar ansvar för skolarbetet genom att alltid göra mitt bästa och vara aktiv på lektionerna. 18

19 Bilaga 1b Konsekvenserna av ett oacceptabelt beteende Om jag inte följer skolans regler får jag en tillsägelse Om jag trots flera tillsägelser inte följer de regler som finns i skolan kontaktas hemmet för att diskutera vilka åtgärder som ska vidtas. Det kan vara på individ, grupp, eller organisationsnivå. Om jag vid upprepade gånger har sena ankomster eller störande beteende tar klassläraren kontakt med hemmet. Om jag är skyldig till brott som räknas som grövre (t.ex. skadegörelse, hot, våld, slagsmål och mobbning) kan det bli aktuellt med anmälan till Polisen och i vissa fall Arbetsmiljöverket. Om jag fortsätter att ha ett störande beteende har rektor eller lärare möjlighet att vidta de omedelbara och tillfälliga åtgärder som är befogade för att tillförsäkra övriga elever trygghet och studiero eller för att komma tillrätta med elevens ordningsstörande uppträdande. Det kan beslutas kring utvisning, kvarsittning, tillfällig omplacering, tillfällig placering på annan skolenhet, avstängning och omhändertagande av föremål. (Skollagen 2010:800 kap ) Om jag har med föremål till skolan som används på ett sätt som är störande för utbildningen eller som kan utgöra en fara för säkerheten har rektor eller lärare rätt att omhänderta föremål. (Skollag 2010:800 kap 5 22) Om jag förstör eller skadar skolans eller andras egendom kan jag och mina föräldrar bli ersättningsskyldiga. Detta bedöms från fall till fall. Om jag eller annan elev utsätts för kränkande behandling har lärare och annan personal skyldighet att anmäla det de sett eller fått kännedom om till rektor. Det gör man genom att skriva en OSIS-rapport. Rektor ser till att det kommer till huvudmannens kännedom. Klasslärare ser till att en utredning inleds och åtgärder vidtas utifrån vad utredningen visar. Vid upprepade fall ska elevhälsan kopplas in. (Skollagen 2010:800 6 kap 10) Om jag inte kommer till skolan har vårdnadshavaren till ett skolpliktigt barn skyldighet att se till att barnet fullgör sin skolplikt. (Skollagen 2010:800 7 kap 20) Om en elev i grundskolan eller grundsärskolan utan giltigt skäl uteblir från den obligatoriska verksamheten, ska elevens ansvarige lärare se till att elevens vårdnadshavare samma dag informeras om att eleven varit frånvarande. (skollagen 2010:800 7 kap 17) Frånvaron ska dokumenteras. 19