Analys av cinematografin i Schindler s list Robin Sörbom Linnéuniversitetet 2013

Transkript

1 Analys av cinematografin i Schindler s list Robin Sörbom Linnéuniversitetet

2 Innehåll 1. Cinematografin i Schindler s list (Spielberg, 1993) Inledning Analys Sammanfattning

3 Cinematografin i Schindler s list (Spielberg, 1993) 1. Inledning Det är inte konstigt att Steven Spielbergs mästerverk Schindler s list vann sju Oscarstatyetter av de tolv nomineringar filmen fick när den kom Det är en gripande historia som berättas med ett fantastiskt foto av Janusz Kaminski, som fick en Oscar för sitt arbete, och med fantastiska skådespelarprestationer av bland andra Liam Neeson, Ralph Fiennes och Ben Kingsley, kompletterat av John Williams storslagna soundtrack, som även han fick en Oscar för musiken i filmen. Man vann även Oscar för bästa film, bästa regi, bästa klippning, bästa manus och bästa scenografi. Filmen var även nominerad för bästa makeup, bästa kostym, bästa manliga biroll (Ralph Fiennes), bästa ljud och bästa manliga huvudroll (Liam Neeson). Spielberg själv tyckte att inspelningen av filmen var så jobbig att han tittade på ett avsnitt av Seinfeld varje kväll och ringde upp sin vän Robin Williams och bad honom att spela upp sketcher och dra skämt för honom. 1 Spielberg valde också att inte ta något betalt för att göra filmen, eftersom det inte skulle vara moraliskt rätt att tjäna pengar på den. Istället skänkte han alla sina royalties till SHOAH-stiftelsen, som han själv grundade och som arbetar bland annat med att samla in och bevara vittnesmål från förintelsen. 2 I den här analysen har jag valt att titta främst på cinematografin, även om det är näst intill oundvikligt att gå in på klippning, ljus, ljud och andra element så kommer ändå själva fokuset i analysen att ligga på arbetet med kameran. Allt ifrån kameravinklar till hur man har valt att röra kameran och hur man filmar, tagningarnas längd och vilken typ av bilder man använder i scenerna. Cinematografi betyder bokstavligen att skriva i rörelse (Bordwell/Thompson, 2008, s. 162) och handlar om allt som har med kameran att göra helt enkelt. I Film art beskriver man det som att en tagning inte existerar förrän mönster har fångats på film. Filmskaparen kontrollerar också de cinematografiska kvaliteterna i en tagning, inte bara vad som filmas utan hur det filmas. Cinematografiska kvaliteter består av tre faktorer; (1) De fotografiska aspekterna av en tagning, (2) inramningen av tagningen och (3) tagningens längd. (Bordwell/Thompson, 2008, s. 162) Eftersom filmen är över tre timmar lång så kommer jag att välja ut några av de mest betydande scenerna, både rent cinematografiskt men även nyckelscener i filmens handling. Med stöd för detta kommer jag att använda mig av exempel ur filmen och av kurslitteraturen (Film Art, Bordwell/Thompson, 8:e utgåvan, 2008). Jag har inför filmanalysen även studerat ett antal filmade intervjuer med Steven Spielberg, Liam Neeson, Ralph Fiennes, Janusz Kaminski samt några av de andra inblandade i filmens produktion. Dessa källor anges med fotnoter till specifikt klipp. Likaså fakta hämtat från Internet movie database (IMDB) och andra hemsidor. Hänvisningar till kurslitteratur anges inom parantes efter citat eller referat. 1 Källa: IMDB.COM Schindler s list Trivia 2 Källa: IMDB.COM Schindler s list Trivia 3

4 2. Analys Cinematografin i Schindler s list (1993) Inför inspelningen av Schindler s list valde Spielberg att inte använda sig av storyboards. 3 Detta för att man ville ge filmen en dokumentär känsla och en konstnärlig frihet till cinematografen Kaminski som ville ge filmen en tidlös känsla. Hur det påverkade filmen är såklart betydande, men också svårt att säga eftersom vi inte vet hur den hade sett ut om man hade planerat tagningarna med storyboards. Man gjorde ett klart aktivt val att filma hela filmen i svartvitt, sånär som på första och sista scenen och såklart den röda kappan som vi återkommer till. Att man har valt att filma helt i svartvitt bidrar till känslan av att det är en historisk händelse som skildras, det är enklare att få en känsla av gammal film och det symboliserar även den historia som berättas i filmen. Det är svårt att tänka sig filmen i färg idag. I filmens öppningsscen (som är i färg) ser vi hur någon tänder två ljus. Vi ser sex personer, uppenbarligen judar stå vid ett bord medan fadern mässar. I nästa klipp är personerna borta men vi hör fortfarande mässandet samtidigt som vi ser olika klipp när ljusen sakta brinner ut och till slut slocknar helt. Man har också valt att inte ha några egentliga förtexter i början utan att hålla scenen symbolisk, utan distraktioner. Röken från ljuset blir i nästa klipp till röken från ett tåg som rullar in på en station och det blir nu svartvitt. Vi får, tack vare texten, veta att vi nu befinner oss i Krakow 1939, det vill säga i andra världskrigets början och vi får bevittna när judar tvingas att registrera sig och flytta in till städerna. Ett par klipp senare träffar vi huvudpersonen för första gången. I första klippet har man valt att filma endast hans hand när han häller upp cognac i ett glas. I nästa klipp ser vi hur han har lagt sina kostymer på sängen och hur han matchar slipsar med dem. I nästa klipp väljer han manschettknappar, knyter sin slips och klär på sig kostymen. Han tar fram pengar och en klocka och sätter på sig sin nål med hakkorset som visar att han tillhör nazistpartiet. Den här sekvensen är intressant eftersom man väljer att lägga fokus på t.ex. slipsen, manschettknapparna, nålen och pengarna. Vi ser endast händerna och delar av kroppen på Schindler och får inte se hans ansikte. Det finns en viss mystik i att göra så här. Man frågar sig vem mannen är. Trots att vi ställer frågan så får vi veta mycket om just vem mannen är i det här klippet. Vi förstår att han är rik, att han klär sig väl, att han dricker dyr cognac och att han stöder nazistpartiet. På så sätt får man reda på mycket om karaktären Oskar Schindler redan i den här sekvensen, trots att vi inte ens har sett honom än. I nästa scen befinner vi oss på en nattklubb och Schindler anländer, kameran följer honom bakifrån och det märks att man har valt handhållen kamera för att ge ett visst flyt. Det är som att vi går in på klubben tillsammans med Schindler. Ungefär 40 procent av filmen är filmad med handhållen kamera. 4 Vi ser hur Schindler talar med en hovmästare och hur han ger honom en sedel. Redan här förstår vi även det som blir Schindlers signum framöver i filmen, att han mutar sig fram och att han betalar för det han vill ha. Vi ser hur han sätter sig vid ett bord, men Schindler tittar upp mot scenen där en orkester spelar och vänder alltså bakhuvudet mot kameran. Den handhållna kameran fokuserar på hovmästaren när han går iväg och det är först när han går förbi Schindler som vi får se huvudpersonens ansikte och kameran stannar på honom. Vi ser hur Schindler sitter och ser på några vackra kvinnor i rummet. Strax därefter skickar han en drink till två nazister som sitter vid ett bord med en kvinna. Han bjuder strax 3 en.wikipedia.org/wiki/schindler s_list 4 Källa: IMDB.COM Schindler s list Trivia 4

5 över sig själv dit och blir vän med de tre vid bordet. Redan sex minuter in i filmen har man alltså etablerat i stort sett hela bilden av Schindler som vi kommer att lära känna honom. Hur han mutar sig fram och hur han är en affärsman som blir vän med nazisterna för att kunna tjäna pengar. Pengar som han lägger på cognac, dyra kläder och hur han är en kvinnokarl trots att vi senare får veta att han är gift. Jag hoppar fram lite till ungefär tio minuter in i filmen, efter scenerna där Schindler festar med högt uppsatta nazister. Vi befinner oss återigen ute på gatan där ett antal nazister förnedrar judar som står i en lång kö för inskrivning. Återigen en handhållen kamera som cirklar runt nazisterna när de skär av lockarna på en jude. Därefter ser vi en man komma gående, vi ser bara en del av hans rock där en nål med ett hakkors sitter på och vi kan därför förstå att det är Schindler. Kameran går från att vara framför honom, till att följa honom bakifrån och slutligen filma på sidan när vi ser honom gå längs en lång rad med judar utan att titta på dem. Genom att filma ur olika vinklar med samma fokus på Schindler så visar det hur han i början inte brydde sig om judarna, han är ju tysk, han är upphöjd över dem. Han ser inte ens på raden judar som han går förbi. Genom att filma på det sättet så blir judarna bara som en obetydlig vägg bakom Schindler. Återigen har vi konstaterat ett faktum genom sättet att filma. Det faktum att Schindler, från början, inte var intresserad av att hjälpa judarna. Han var bara intresserad av att tjäna pengar, vilket vi får reda på i nästa scen. Vi förflyttar oss fram ytterligare till 34 minuter in i filmen där det finns en scen som jag vill titta på cinematografin i. Det etableras i en tidig bild att vi befinner oss på en nattklubb eller restaurang, genom att vi ser en fiolspelare på en scen, därefter ser vi Schindler med sin fru vid ett bord. Härefter följer en dialogscen mellan de båda. Vi börjar med etableringsbilden, dels genom att vi ser fiolspelaren och därefter genom att vi ser makarna Schindler vid bordet. Det senare klippet varar i 35 sekunder, vilket är nästan ovanligt långt för en sådan bild. Den är snyggt inramad och lägger fokus på de båda personerna. Inramningen är viktig på film eftersom den aktivt definierar bilden för tittaren (Bordwell/Thompson, 2008, s. 182). Därefter klipps det till en närbild på de bådas ansikten. Den bilden varar i hela 1 minut och 22 sekunder, men kameran är inte helt stilla här, utan vi gör en sakta åkning från bilden på de båda mot Oskar Schindlers ansikte. Det vill säga att under dialogen rör sig kameran sakta, sakta för att slutligen hamna bredvid kvinnan, vars ansikte vi ser i profil och svagt ur fokus, medan fokus och ljuset ligger på Schindler. Bakgrunden är även den ur fokus. I nästa klipp görs samma sak fast på motsatt sida, vi gör en svag åkning bakom Schindlers rygg och fokuset ligger nu på hans fru, även om det är Schindler som inledande pratar. Istället fokuserar vi på kvinnans uttryck och hennes kommande replik. Det händer flera gånger under filmen att man filmar ryggen på folk som pratar, för att fokusera på något annat i bilden. Man klipper tillbaka till Schindlers ansikte och därefter klipper man till en dansscen. Vi ska titta på ett par nyckelscener i filmen och hoppar därför fram till kanske en av de viktigaste scenerna. Själva scenen i sig är ungefär 15 minuter lång och handlar om när tyskarna rensar ut ghettot i Krakow. Drygt en timme in i filmen ser vi hur Schindler från sin hästrygg står på en kulle och ser ner på gatorna i ghettot när nazisterna rensar ut judarna, hur flera judar avrättas på gatan och resten lastas upp på lastbilar. Vi ser först Schindler på sin häst och strax därefter ser vi gatan i ghettot i en Point of view-bild från Schindlers perspektiv. Vi ser nazisterna leda bort judar, hur de puttar och använder våld när de rensar ut 5

6 ghettot. Mitt i massan ser vi något, en liten röd fläck. Den rör sig mot kameran och vi förstår att det är en liten flicka i en röd kappa. Vi ser hur någon blir skjuten bredvid flickan men hon bara fortsätter att gå. POV-bilderna varvas med bilder på Schindler och vi ser att han lägger märke till flickan. I nästa klipp ser vi flickan i en mediumbild när hon går bland judar och nazister. En överblicksbild över ghettot visar hur flickan går förbi en rad judar som leds bort av nazister, fast hon går åt motsatt håll. Det är som att ingen lägger märke till flickan. Nästa klipp är intressant, då hon går i en rad med judar, men hon sticker såklart ut tack vare den röda jackan. Dock har man valt att filma genom ett träd. Raden med judar och den röda flickan försvinner genom grenarna på det döda trädet, däremot bredvid trädet står en rad med 7 judar och vi kan se hur nazisterna skjuter dem precis efter att flickan gått förbi. På så sätt får man fokus, inte bara på flickan men även på den här raden där något kommer att hända. Strax därefter ser vi flickan gå in i ett hus och gömma sig under en säng. Förutom första och sista scenen är detta det enda i den egentliga filmen som är i färg. Den lilla flickan som går bland all död, bland alla nazister och alla judar som blir utkastade ur sina hem. Den har såklart en stor symbolisk betydelse och skall senare i filmen återkomma. Men det finns mer symbolik bakom den röda jackan än så. Steven Spielberg sade i en intervju; Jag valde att göra kappan i rött av andra anledningar också och det var att folk faktiskt kände till förintelsen. Roosevelt och Eisenhower. Churchill visste att förintelsen pågick. Det var lika självklart som en liten flicka som bär en röd kappa gåendes nedför gatan. 5 Scenen fungerar också som en vändpunkt när Schindler ser utrensningen. I nästa klipp står han i sin fabrik som igår var fylld av judiska arbetare och som nu är tom. Vi hoppar ungefär två och en halv timme in i filmen till en annan viktig scen. Vi ser den berömda porten till Auschwitz. Vi ser ett vakttorn, ett antal nazister och ett tåg som rullar in. Bilden sätter sig direkt, vi vet vart vi är, man behöver inte ens sätta en text som förklarar. Strax innan har tåget rullat förbi en grupp med arbetande barn. En liten pojke ser på tåget och för fingret över halsen (dödstecknet). En kvinna ser detta. Vi ser det igen från en annan vinkel, underifrån tåget i slow motion. Man ser kvinnans ansikte när hon förstår vart tåget är på väg. Strax därefter rullar det in genom porten till Auschwitz. Spielberg är en av de få som fått tillstånd att filma inne i riktiga Auschwitz, men han valde att inte göra det, av respekt för offren. Istället byggde man ett spegelvänt läger utanför det riktiga Auschwitz. 6 I scenen efter anländandet ser vi hur kvinnornas hår klipps, de tvingas lämna sina skor och ta av sig sina kläder för att därefter tvingas in i ett rum som ser ut som en gaskammare. I de här scenerna använder man sig av den kala miljön och ljuset från de få fönster som finns. Återigen följer vi med kvinnorna, som om vi vore en av dem, med en handhållen kamera som följer med in i gaskammaren. I dörren finns ett litet runt fönster och när dörrarna stängs befinner vi oss utanför varpå kameran rör sig och vi tittar in genom det lilla fönstret på de 100tals livrädda nakna kvinnorna som väntar på sitt öde. Därefter släcks ljuset och tänds igen, vi får några närbilder på kvinnor som antingen är stela av skräck eller skriker i panik. Barn och gamla. De springer runt i panik och det känns som att vi är mitt i rummet tack vare den handhållna kameran. 5 Steven Spielberg on Schindler s list Källa: IMDB.COM Schindler s list Trivia 6

7 I ett av scenens sista klipp ser vi hur alla Schindlerjuden går över en kulle mot staden, vi ser den klara himlen bakom och det är ett vackert inramat klipp som övergår i nutid och vi får se alla Schinderjuden i dag i samma klipp fast nu i färg och nutid. 3. Sammanfattning Janusz Kaminski vann en Oscar för sitt arbete med cinematografin i Schindler s list. När man har sett filmen och analyserat de cinematografiska aspekterna förstår man varför både Kaminski och Spielberg har hyllats för den. Filmens berättande ligger inte bara i historien utan även i bilderna vi ser. Varje bild känns oerhört planerad, trots att man inte använde storyboards inför inspelningen. Man har de vinklar, de kamerarörelser och de inramningar som behövs för att lyfta fram det som sker i bilden och ingen bild känns överflödig. Jag vill ta upp ett par aspekter i min sammanfattning. Det första är inramningen av bilderna. Det känns som att vissa bilder är oerhört genomtänkta när det gäller inramning. Sen finns det bilder som man först funderar på varför de har filmat på det sättet, t.ex. när de filmar genom trädet eller bakom ryggen på folk. När man sedan analyserar scenen så förstår man varför, för att det var det bästa sättet att få fram den känslan och det som behövde sägas i den scenen. I Film art kan vi läsa om hur viktig inramningen är för en film: Inramningen kan förstärka bilden genom (1) ramens form och storlek, (2) sättet som ramen definierar förhållandet mellan det som finns i och utanför bild, (3) sättet som ramen visar avstånd, vinkel och höjd i bilden samt (4) sättet som inramningen rör sig i relation till mise-en-scene (Bordwell/Thompson, 2008, s. 183). Jag vill också lyfta fram kamerarörelserna. Det faktum att man valt handhållen kamera i nästan halva filmen märks på så sätt att i många klipp så känns det som att tittaren är en del av det som händer, oavsett om det är nazisterna som hånar judarna på gatan eller kvinnorna i gaskammaren. Det känns som att vi är där mitt i händelsen med den något skakiga handhållna kameran. Det ger en viss puls och känsla i filmen. Jag vill också lyfta fram kameravinklarna. Det känns som att varje vinkel i sig berättar någonting när man analyserar hur man har valt att ställa och röra kameran. Filmen berättar en otroligt jobbig och rörande historia och det märks i cinematografin såväl som klippningen. Det märks även i ljudet, framför allt genom John Williams soundtrack och det märks såklart i allra högsta grad i mise-en-scene. Spielberg själv säger; Det var en känslomässigt förödande upplevelse att sätta dessa bilder på film. Jag klarade knappt av att hantera det. Min fru och mina barn var där hela tiden. Jag tror inte jag hade klarat det utan dem. i samma intervju säger han också; Schindler s list är den viktigaste film jag någonsin har gjort. 7 7 Steven Spielberg on Schindler s list - 7