TRYGG-HANSA FÖRSÄKRINGS AB (publ) ÅRSREDOVISNING 2009

Transkript

1 TRYGG-HANSA FÖRSÄKRINGS AB (publ) ÅRSREDOVISNING 2009

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE... 3 FEM ÅR I SAMMANDRAG FÖRSLAG TILL VINSTDISPOSITION RESULTATRÄKNING BALANSRÄKNING FÖRÄNDRING I EGET KAPITAL KASSAFLÖDESANALYS NOTER RESULTATANALYS KLASSANALYS REVISIONSBERÄTTELSE ALLMÄNNA UPPLYSNINGAR

3 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Styrelsen och verkställande direktören för Trygg-Hansa Försäkringsaktiebolag (publ), ( Trygg-Hansa ), med organisationsnummer , avger härmed årsredovisning för räkenskapsåret Verksamhet Trygg-Hansa med dotterbolag bedrev under 2009 skadeförsäkringsverksamhet främst i Sverige. Verksamheten bedrivs inom affärsområdena Privat och Företag och omfattar huvudsakligen försäljning av skadeförsäkring till privatpersoner, företag och offentlig verksamhet. Trygg-Hansa erbjuder ett heltäckande sortiment av sakförsäkringar och har idag cirka 2,1 miljoner kunder. Bolagets marknadsandel i Sverige uppgår till 16,6 (16,9) procent. I det helägda dotterbolaget Holmia Livförsäkring AB består verksamheten av att täcka dödsfallsrisker i bestånden av sjuk- och olycksfallsförsäkringar. Det görs i samarbete med Trygg-Hansa. Ägarstruktur Trygg-Hansa är ett helägt dotterbolag till Codan A/S, Köpenhamn, som i sin tur är ett dotterbolag till RSA Insurance Group plc, London (RSA), ett av världens större försäkringsbolag. RSA upprättar koncernredovisning, där Trygg-Hansa och dess dotterbolag ingår, enligt den IFRS-standard som tillämpas inom EU. Trygg-Hansa följer så kallad lagbegränsad IFRS vid upprättande av årsredovisning. Eftersom RSA upprättar koncernredovisning har Trygg-Hansa-koncernen inte upprättat koncernredovisning, med hänvisning till Årsredovisningslagen kapitel 7 2. Förutom dotterbolagen Holmia Livförsäkring, Brädstapeln Fastighets AB samt några vilande dotterbolag, har Trygg-Hansa en filial i USA och en filial i Norge. Filialen i USA är en mindre affärsverksamhet under avveckling, som är fullt återförsäkrad. Filialen i Norge hanterar administration i Codans försäkringsverksamhet. Väsentliga händelser under räkenskapsåret Under år 2008 fattades beslut om att fusionera dotterbolaget Aktsam med Trygg-Hansa. Aktsam sålde skadeförsäkringsprodukter till privatpersoner. Trygg-Hansas bokförda värde på aktieinnehavet i Aktsam uppgick till 562 MSEK. Fusionen verkställdes den 2 januari 2009 och gav upphov till en fusionsförlust i eget kapital om 34 MSEK. Trygg-Hansa blev därmed försäkringsgivare för Aktsams produkter. För 2008 uppgick Aktsams premieinkomst till 608 MSEK, totala tillgångar till MSEK och eget kapital till 528 MSEK. För 2009 är Aktsams verksamhet en del i Trygg-Hansas räkenskaper, medan jämförelsetalen för 2008 inte innehåller denna verksamhet. I kommentarer om utveckling av resultat- och finansiell ställning nedan återges i vissa fall proformasiffror för 2008, som inkluderar Aktsam. Se vidare not 38 om fusionens effekter på Trygg-Hansas resultat- och balansräkning. Under hösten 2008 inledde Finansinspektionen en granskning av Trygg-Hansa. Granskningen resulterade i att bolaget i maj 2009 tilldelades en anmärkning och en straffavgift på 5 MSEK för att inte fullt ut ha följt myndighetens allmänna råd om intern styrning och kontroll. Trygg-Hansa ser allvarligt på kritiken och har vidtagit kraftfulla åtgärder för att förstärka sitt arbete med intern kontroll. De brister som Finansinspektionen anmärkt på har inte vid någon tidpunkt påverkat bolagets finansiella stabilitet eller förpliktelser mot bolagets kunder. Under 2009 har Trygg-Hansa bildat dotterbolaget Brädstapeln Fastighets AB och till det bolaget fört en avstyckad del av bolagets ägda fastighet på Fleminggatan. Arbete pågår med att söka byggnadstillstånd för en större kontorsbyggnad på fastigheten Brädstapeln. Årets resultat och bolagets utveckling Premievolymen på den totala skadeförsäkringsmarknaden minskade under året, vilket även påverkar Trygg- Hansa. Trots detta lyckades bolaget, inklusive Aktsam, öka premieinkomsten inom affärsområdet Privat med 6 procent, jämfört med proforma Affärsområde Företag påverkades i större utsträckning av den negativa 3

4 konjunkturutvecklingen under 2009 och hade 4 procent lägre premieinkomst, jämfört med Lönsamheten är fortsatt god och bolaget uppvisar ett stabilt resultat. Trygg-Hansa redovisar ett resultat före skatt och bokslutsdispositioner på (3 333) MSEK. Resultatet påverkades positivt av lägre försäkringsersättningar till följd av minskat reserveringsbehov inom sjuk- och olycksfallsförsäkringar. Det motverkades delvis av lägre kapitalavkastning till följd av ränteutvecklingen under året samt en liten ökning av driftskostnadsprocenten, från 14,8 (14,2% proforma) till 14,9 procent. Ökningen berodde främst på satsningar för att effektivisera verksamheten och något lägre premievolym baserat på proforma. Totalkostnadsprocenten förbättrades betydligt, från 80,7 till 75,0 procent, framför allt till följd av gynnsamt avvecklingsresultat inom områdena trafikförsäkringar samt sjuk- och olycksfallsförsäkringar. Årets resultat uppgick till (2 352) MSEK. Resultatet påverkades av en avsättning till obeskattade reserver med 0 (-1 124) MSEK samt skatt om -816 (-981) MSEK. Skadeförsäkringsrörelsen Premieintäkter Premieinkomsten före avgiven återförsäkring uppgick för 2009 till (9 363, proforma 9 972) MSEK. Efter avdrag för betalda premier för avgiven återförsäkring på -244 (-212, proforma -233) MSEK, uppgick premieinkomsten för egen räkning till (9 151, proforma 9 738) MSEK. Premieintäkten för egen räkning uppgick till (9 338, proforma 9 955) MSEK. En viss minskning orsakas, som nämnts, av minskade premievolymer inom affärsområde Företag. Kapitalavkastning överförd från finansrörelsen Till skadeförsäkringsrörelsen räknas en del av kapitalavkastningen, vars storlek baseras på genomsnittliga försäkringstekniska avsättningar under året för egen räkning. Det görs efter avdrag för avsättning för ej förfallna premier för gällande kontrakt. Den överförda kapitalavkastningen uppgick för 2009 till 742 (1 061, proforma 1 114) MSEK. Minskningen förklaras främst av lägre räntesats jämfört med Försäkringsersättningar Försäkringsersättningar för egen räkning på (-6 158, proforma ) MSEK bestod dels av nettoutbetalda ersättningar med (-6 386, proforma MSEK), dels av förändring i avsättning för oreglerade skador netto med 922 (228, proforma 171) MSEK. Skadekostnadsprocenten netto uppgick till 60,1 (65,9, proforma 67,1) procent. Avvecklingsresultatet uppgick till 937 (583) MSEK. Störst bidrag till det positiva avvecklingsresultatet kom från trafikaffären, som är en så kallad långsvansad affär med relativt stora försäkringstekniska avsättningar som tar flera år att avveckla. Skadeavdelningen som handlägger trafikskador har under flera år effektiviserat sin verksamhet och bolaget tror på fortsatta effektiviseringar. Tillsammans med minskningen av trafikskador i samhället har detta påverkat bedömningen av bolagets avsättningar avseende tidigare års skador. Faktorer som bättre vägar (t.ex. fler rondeller) och säkrare bilar ligger troligen bakom det faktum att färre personer skadas allvarligt i trafiken, och medför därför lägre utbetalningar för trafikskadade. Faktorer som främst har påverkat avvecklingsresultatet positivt: - Minskning av kända skador: 26 MSEK - Förändrade skadegradsantaganden till följd av färre antal personskador: 691 MSEK Avvecklingsresultatet påverkades också positivt av sjuk- och olycksfallförsäkringar. En trend de senaste åren har varit att fler kunder köper en ren olycksfallsprodukt. Med en ökande andel olycksfallsförsäkringar i beståndet har behovet av avsättningar omvärderats. För 2009 bidrog det positivt till avvecklingsresultatet med cirka 245 MSEK. Effektiviseringen av skaderegleringen är också en viktig anledning till avvecklingsvinsterna. Många skador har slutreglerats med avvecklingsvinster som följd, särskilt inom skador för vuxna. Även det underliggande resultatet (exklusive avvecklingsresultat) påverkades positivt av områdena trafikförsäkringar samt sjuk- och olycksfall. Likaså bidrar övriga motorförsäkringar till resultatet, trots en liten resultatförsämring. Konkurrensen är hård för dessa övriga motorförsäkringar och under året var 4

5 verkstadsinflationen i Sverige relativt hög. Trygg-Hansa har arbetat aktivt för att motverka detta genom att styra inflödet av reparationer till verkstäder med stabilare prissättning. Trygg-Hansa har också arbetat aktivt med att se över villkor och prissättning inom sjuk- och olycksfallsförsäkringar. Med anledning av detta genomfördes villkorsförändringar under , vilket bland annat innebär att vissa psykiska sjukdomar (t.ex. utbrändhet) inte längre täcks av försäkringen. Dessa förändringar bidrog positivt till det underliggande resultatet. Storskadevolymen minskade inom affärsområde Företag. Driftskostnader Driftskostnaderna i skadeförsäkringsrörelsen uppgick till (-1 382, proforma ) MSEK, vilket i relation till premieintäkterna motsvarar 14,9 (14,8, proforma 14,2) procent. En något högre driftskostnadsprocent beror framför allt på ökade kostnader för strategiska projekt, IT-investeringar och något lägre premievolym. Tekniskt resultat Skadeförsäkringsrörelsens tekniska resultat ökade till (2 847, proforma 2 954) MSEK. Kapitalavkastning Intäkterna inom kapitalförvaltning uppgick till (1 392) MSEK, medan orealiserade vinster var 2 (1 780) MSEK. Efter avdrag för kostnader på -86 (-47) MSEK och orealiserade förluster på -534 (-459) MSEK uppgick den totala kapitalavkastningen till 624 (2 666) MSEK. Se nedan under Investeringsverksamhet för ytterligare kommentarer. Balansräkning, finansiell ställning och kassaflöde Totala tillgångar minskade till (40 548) MSEK. Vid en jämförelse proforma minskade tillgångarna från MSEK. Minskningen beror främst på placeringstillgångarnas negativa värdeutveckling, betalning av utdelning till moderbolaget under våren 2009 om MSEK samt skatteutbetalningar. Placeringstillgångar, inklusive kassa och bank, uppgick till (34 751) MSEK. Fusionen av Aktsam innebar att de totala tillgångarna ökade med MSEK vid fusionstillfället. Kassaflödet från den löpande verksamheten minskade till 135 (1 367)MSEK främst beroende på att skattebetalningar ökat med drygt 900 MSEK, men även orsakat av lägre inflöde av premier och högre skadeutbetalningar. Utdelning för 2009 Styrelsen föreslår en utdelning på (3 100) MSEK. Se kommentar under Vinstdisposition. Förslaget behandlas på årsstämman den 29 april Marknadsutveckling Trygg-Hansa fortsatte under 2009 att fokusera på lönsam tillväxt och på att utvidga sitt distributionsnät med bland andra bilåterförsäljare och lokala penninginstitut. På så sätt har bolaget utvidgat sitt distributionssamarbete i hela Norden. Den fortsatta utvecklingen av distributionsnätet samt kundleveranserna har ökat kundlojaliteten. Trygg-Hansa och AkademikerFörsäkring har ingått ett nytt treårigt samarbetsavtal om sjukvårdsförsäkring för AkademikerFörsäkrings medlemsförbund. Affären omfattar idag mer än kunder och en årspremievolym på drygt 30 MSEK. Hösten 2009 förlorade Trygg-Hansa avtalet med Volkswagen. Istället erbjöds återförsäljarna avtal direkt med Trygg-Hansa, vilket medförde att en mycket stor del av Volkswagens återförsäljare nu samarbetar med Trygg- Hansa. Kapitalförvaltning Den världsomspännande finanskrisen fortsatte att påverka marknaden under Den svenska realekonomin hade en fallande tillväxt på årsbasis med -6 procent och inflationen föll kraftigt. Den negativa tillväxten resulterade bland annat i att Riksbanken under första kvartalet 2009 sänkte reporäntan till 0,25 procent. Under andra halvåret 2009 steg den långa svenska statsobligationsräntan till följd av marknadens förväntningar om kommande års räntehöjningar. Den stigande marknadsräntan hade under andra halvåret 2009 negativ 5

6 påverkan på totalavkastningen i Trygg-Hansas obligationsportfölj. Orealiserade förluster ökade till -534 (-459) MSEK, vilket främst beror på denna räntehöjning. Premien för kredit- och likviditetsrisk på bolags- och bostadsobligationer föll under Orsaken är främst att de påtagligt lägre räntorna på statsobligationer indirekt tvingade investerare att välja obligationer med kreditrisk för att nå en högre avkastning. Det förbättrade både kreditspreaden och likviditeten i obligationsmarknaden. Kreditspreaden på bostadsobligationerna föll således med nästan räntepunkter, vilket påverkade totalavkastningen positivt för bostadsobligationerna i jämförelse med statsobligationer. Under hela 2009 gav bostadsobligationerna en högre totalavkastning än statsobligationer. Trygg-Hansa genomförde inga större förändringar i sin placeringsstrategi under året. Andelen statsobligationer är fortsatt hög, 48 procent, jämfört med 47 procent föregående år. En viss omfördelning gjordes inom obligationsportföljen. Vid utgången av 2009 hade exempelvis andelen realränteobligationer ökat till 7 procent (4 procent) och andelen aktier hade stigit från 0,5 procent till 1,2 procent. Totalavkastning för Trygg-Hansa: MSEK Byggnader och mark 35 8 Aktier Obligationer Övrigt Direktavkastning Byggnader och mark Aktier Obligationer Övrigt - - Värdeförändring Totalavkastning Bolaget anser att den lägre avkastningen under 2009 får anses tillfredsställande mot bakgrund av 2009 års marknadsläge och den konservativa strategin för allokering av tillgångar i Trygg-Hansa. Placeringstillgångar för Trygg-Hansa: MSEK Obligationer Aktier och andelar Byggnader och mark Övrigt Totalt Obligationer Under 2009 genomfördes ingen större förändring inom av obligationsportföljen. Mindre förändringar gjordes, såsom investeringar i europeiska företagsobligationer med en samlad andel på 1,5 procent. Den totala placeringen i europeiska företagsobligationer uppgick till 503 MSEK per den 31 december Obligationerna uppgick till 94,3 procent av Trygg-Hansas sammanlagda investeringsportfölj per den 31 december Durationen i obligationsportföljen är cirka 3 år, och består av 41 procent svenska statsobligationer, 48 procent svenska bostadsobligationer, 5 procent europeiska kreditobligationer och 6 procent annat. 97 procent av obligationsportföljen placeras i AAA-klassade obligationer. Obligationsportföljen på (30 576) MSEK gav en sammanlagd avkastning på 743 (2 955) MSEK, vilket innebär en avkastning på 2,4 procent. Såväl aktier som företagsobligationer gav en god avkastning under Avkastningen på bostadsobligationer i portföljen var betydligt högre än på stadsobligationer i portföljen. Utbetalningen av utdelning till Codan A/S minskade placeringstillgångarna med MSEK i april Lägre obligationsportfölj hade endast marginell påverkan på den nominella ränteintäkten. 6

7 Trygg-Hansa matchar ränterisk på tillgångar och skulder med hjälp av en konservativ obligationsportfölj och söker på så sätt reducera ränte- och inflationsrisken. En stor del av Trygg-Hansas försäkringstekniska avsättningar är indexreglerade. För att skydda sig mot den direkta inflationsrisken har bolaget placerat (1 595) MSEK i realränteobligationer, vilket motsvarar 8 (5) procent av den totala obligationsportföljen. Dessutom är 524 (550) MSEK placerade i räntehedgefonden SEB Hedge Fixed Income. Aktier Aktieportföljen uppgick till 397 (142) MSEK per den 31 december 2009 och gav en avkastning på 41 (-88) MSEK. Aktieplaceringar uppgick till 1,2 (0,5) procent av investeringsportföljen och var huvudsakligen placerade i SEB Nordenfond samt fonden Danske Invest High Dividend. Fastigheter Fastighetsportföljen består i första hand av byggnaden med huvudkontoret på Fleminggatan i Stockholm. Fastigheten hyrs delvis ut till externa hyresgäster till marknadsmässiga villkor. Fastighetsportföljens andel utgjorde 2,6 (3,3) procent av de sammanlagda placeringstillgångarna per den 31 december Derivat Trygg-Hansa har huvuddelen av sina placeringstillgångar i primära instrument, såsom obligationer. För att minska inflations- och valutarisken kan derivat användas enligt styrelsens investeringspolicy. Under 2009 användes en valutahedge för att säkra valutarisker i SEK/EUR. Risker och osäkerhetsfaktorer Trygg-Hansa utsätts för olika typer av risker, men de tre främsta är försäkringsrisker, finansiella risker samt operationella risker. Försäkringsrisker omfattar främst teckningsrisk och reservsättningsrisker. De finansiella riskerna består av främst marknadsrisker och påverkan av ränteförändringar, framför allt i obligationsportföljer och de försäkringstekniska avsättningarna. Bolagets hantering av dessa risker beskrivs nedan samt i Not 2. En av bolagets viktigaste utmaningar de närmaste åren är att hantera försäkringsrisker effektivt så att fortsatt god lönsamhet kan upprätthållas på en alltmer konkurrensutsatt marknad för sakförsäkringar. Främst inom företagssegmentet har konkurrensen ökat från både inhemska och utländska aktörer. I syfte att möta dessa utmaningar arbetar bolaget aktivt med flertalet projekt, exempelvis Lean i syfte att öka effektiviteten i hanteringen av skador och kunder och Smart Insurance i syfte att förbättra vår underwriting och få en väl balanserad portfölj av sakförsäkringar som gör att bolaget kan stå emot marknadens svängningar. Arbete bedrivs också för att se över produkter och prissättning så att olika risker får en premie som både är konkurrenskraftigt men som samtidigt tar tillräcklig höjd för de risker som bolaget åtar sig. Eftersom en stor del av Trygg-Hansas avsättningar är indexreglerade och mer än hälften av avsättningarna har en räntebindningstid överstigande tre år så är det också viktigt att bolaget hanterar finansiella risker för att inte få stora oönskade svängningar i resultat och eget kapital. Bolagets strategi för hantering av finansiella risker är bland annat att ha en konservativ placeringsportfölj med stort inslag av obligationer med en räntebindningstid som matchar avsättningarna. Riskhantering i Trygg-Hansa Trygg-Hansas överordnade strategi och riktlinjer beslutas av bolagets styrelse. Sambandet mellan strategiska överväganden om risktagande och dagliga beslut om ingång av avtal med exempelvis kunder, partner och leverantörer säkras med en löpande värdering av bolagets aktuella riskprofil. Riskprofilen rapporteras kontinuerligt till bolagets styrelse. Se Not 2 för ytterligare information om Trygg-Hansas riskhantering. Bolaget har implementerat nödvändiga och relevanta åtgärder och kontroller för att minimera risksituationer. De mest väsentliga riskerna för Trygg-Hansa är: Teckningsrisk Marknadsrisk Kreditrisk Operationella risker 7

8 Teckningsrisker Trygg-Hansas teckningsrisker omfattar: Risk vid accept- och premiefastställelse Motpartsrisk Reservsättningsrisk Bolaget värderar löpande de påtagna försäkringsriskerna i förhållande till fastlagd accept-, motpart- och kapitalpolitik. Trygg-Hansa utnyttjar motpartsförsäkring för att minimera riskerna vid enskilda storskadetillfällen och andra större risktillfällen. Bolagets premiesättning är anpassat för enskilda marknader och kundtyper. På privat- och företagsmarknaden är premierna primärt tariffbaserade. För de större företagskunderna fastställs premierna mer individuellt. De försäkringstekniska avsättningarna för framtida betalningar av inträffade skador beräknas genom försäkringsmatematiska metoder. Trygg-Hansa använder alltså flera statistiska metoder och analyser för att bestämma den sannolika storleken av framtida skadeutbetalningar. Skadeutvecklingen och reservnivåerna granskas kvartalsvis av chefsaktuarie som ger sitt godkännande innan underlaget för reservrapporteringen till Reservkommittén tas fram. Reservkommittén är rådgivande, rapporterar till vd och håller möten minst en gång i kvartalet. Marknadsrisker En väsentlig del av bolagets aktiviteter består av investeringsaktiviteter, som marknadsvärderas löpande. Det innebär att bolagets eget kapital och resultat påverkas av den nationellaoch globala utvecklingen på aktie-, obligations- och valutamarknaderna. Trygg-Hansa har riktlinjer för kapitalplaceringar och investeringar för att kunna begränsa och kontrollera risker för enskilda investeringar och den ackumulerade risken. Bolaget har en investeringskommitté som följer upp den investeringsstrategi som styrelsen beslutar om. Huvuddelen av Trygg-Hansas investeringar är i likvida svenska börsnoterade obligationer, som med kort varsel kan säljas till marknadspris. Investeringsrisk Investeringsrisken är risken för rörelser på finansmarknaderna som påverkar marknadsvärdet av tillgångar samt kapitalavkastningen och därmed resultatet och kapitalbasen. Trygg-Hansas fördelning av tillgångar baseras på den av styrelsen godkända investeringspolicyn. Syftet är att begränsa antalet varianter av riskprofil på obligationer, aktier och fastigheter. Ränterisk Förändringar i räntenivåer tillhör de viktigaste faktorerna när det gäller Trygg-Hansas finansiella risker. Om räntenivåerna faller så ökar värdet på bolagets obligationsportfölj. Samtidigt skulle försäkringstekniska avsättningar öka på grund av förändringar i diskonteringsräntan. Förändringar i räntenivåer har alltså motsatt effekt på tillgångar och skulder. En väsentlig del i Trygg-Hansas riskhantering är att ha en portfölj av fastförräntade värdepapper som balanserar de två motsatta effekterna på en acceptabel nivå. Aktierisk Aktieportföljerna fluktuerar på aktiemarknaden. Trygg-Hansa hanterar denna risk genom investeringsbegränsningar på olika tillgångsklasser. Aktieportföljen investeras i första hand i stora likvida marknader och i fonder. Fastighet Eftersom Trygg-Hansa endast har förvaltningsfastigheter är risken kopplad till fastigheter mer av en operationell risk än en marknadsrisk. Valutarisk Trygg-Hansa har en mycket begränsad valutarisk genom sin placeringspolicy. Om valutaexponeringen ligger utanför vissa definierade gränser ska den minimeras med valutaderivat. 8

9 Kreditrisk Kreditrisk är risken att dra på sig en förlust om en motpart inte kan uppfylla sina åtaganden. Trygg-Hansa hanterar kreditrisk med en omfattande investeringspolicy, med klart definierade placeringsbegränsningar och klassningskrav. Bolagets kredit- och motpartsrisker är primärt knutna till motpartsavtal inom återförsäkring och innehav av svenska företags- och bostadsobligationer samt europeiska företagsobligationer. Trygg-Hansas strategi är att motpartsavtal endast ingås med omsorgsfullt utvalda och solida motparter. För europeiska företagsobligationer gäller således att kreditbetyget minst måste vara BBB. I genomsnitt har Trygg-Hansa portföljen 97 procent AAA klassade svenska stats- och bostadsobligationer. Operationella risker De operationella riskerna omfattar brister på grund av otillräckliga och felhanterade processer samt mänskliga eller systematiska fel. Trygg-Hansa registrerar och värderar operationella risker löpande. Det görs en årlig värdering av den direkta och indirekta ekonomiska påverkan som kan uppstå vid olika scenarier. Samtidigt uppdateras beredskapsplaner, så att eventuella ekonomiska förluster kan minimeras. Hållbar utveckling Trygg-Hansas framgång bygger på förmågan att attrahera och behålla de bästa medarbetarna. Ambitionen är att erbjuda en internationell och sund arbetsplats som tar hänsyn till medarbetarnas individuella behov av utveckling och flexibilitet i arbetet. Fokus på medarbetare Medarbetarundersökningen 2009 visade att Trygg-Hansa har tagit ett steg i rätt riktning vad gäller nöjdhet och engagemang. Medarbetarna vet vad som förväntas av dem och de visar engagemang inför sina arbetsuppgifter. Däremot behöver Trygg-Hansa bli bättre på att säkerställa att medarbetarna upplever att de arbetar med uppgifter som ger dem möjlighet att komma till sin rätt. Under 2009 fortsatte Trygg-Hansa med arbetet att skapa möjligheter för individen att växa, bland annat genom lokala och globala karriärutvecklingsprogram som moderbolaget RSA ger tillgång till. Exempel på dessa är Technical Academy (för specialister), Leadership Development Programme, Fast Track (för blivande chefer) och Globale Graduate (för nyutexaminerade studenter). I kampen om de bästa medarbetarna är det också viktigt att öka mångfalden bland medarbetarna. Att få fler kvinnor i ledningen, genom att skapa ett nätverk av kvinnliga chefer, är en annan viktig fråga. Även teman som hälsa och engagemang har funnits på dagordningen under Engagemang i samhället Några exempel på samhällsfrämjande aktiviteter som Trygg-Hansa bedriver är donation av livbojar till kommuner, båtklubbar och organisationer. Trygg-Hansa delar även ut gratis reflexvästar till barn på svenska förskolor och daghem. Ett annat viktigt arbete är stiftelsen Barnolycksfallsfonden, som Trygg-Hansa har etablerat i samarbete med Astrid Lindgrens Barnsjukhus. Den syftar till att förebygga och minska antalet barnolyckor, samt att stödja forskning om förbättrade behandlingsmetoder för skador. Framtida åtgärder Trygg-Hansa har som ambition att fortsätta investera tid och resurser i att utveckla våra medarbetare. Lönsam tillväxt och en ökad attraktionskraft som arbetsgivare som är två hörnstenar i vår strategi som bara kan uppnås genom nöjda, kompetenta och engagerade medarbetare. Trots att Trygg-Hansa har haft en positiv resultatutveckling de senaste åren så vet vi att det finns ytterligare potential att frigöra hos våra medarbetare. Bolaget ska därför lansera ett utvecklingsprogram för chefer och medarbetare som kallas Unlocking your full potential. Genom en mer aktiv Employer branding och mer fokuserad rekryteringspolitik vill vi att fler potentiella medarbetare ska få upp ögonen för Trygg-Hansa som arbetsgivare. Vi fortsätter även att förbättra och utveckla de program och processer som bidrar till att nuvarande medarbetare upplever att deras insatser uppmärksammas och belönas. På samma sätt kommer det att arbetas lite extra under 2010 för en hälsosam arbetsplats med fokus på fysisk och psykisk hälsa. 9

10 Medarbetarnas engagemang i frågor som belyser vårt ansvarstagande även i omvärlden har hög prioritet i Trygg- Hansa. Aktiviteterna under 2010 utgörs bland annat av ett organiserat frivilligarbete i lokalsamhället i form av en Volontärvecka. Miljö Försäkringsbolag kan, liksom många andra branscher, spela en viktig roll i världens insats mot klimatförändringarna. Trygg-Hansa har haft fokus på att minska sina egna koldioxidutsläpp. Målsättningen är att minska utsläppen med 5 procent före utgången av 2010, jämfört med 2007-års nivåer. Det är viktigt att genom ett systematiskt arbete minska sin egen klimatpåverkan för om få samarbetspartner och kunder att tänka på miljön när de fattar sina beslut. Trygg-Hansas klimatarbete består bland annat av: Arbete med energieffektivitet, avfallshantering, resepolicy samt resursförbrukning i fastigheter och processer. Medverkan i flera initiativ för företag som vill höja standarden för mål och rapportering av klimatpåverkan. Bland annat är koncernen en del av United Nations Global Compact, ClimateWise och United Nations Environment Programme Insurance Working Group. WWF och Trygg-Hansas moderbolag, RSA, har även ingått ett globalt klimatpartnerskap. Det ska mynna ut i både nationella och globala initiativ, däribland en rad forskningsprojekt som exempelvis fokuserar på utvecklingen i Arktis och Östersjön. Initiativen ska utvecklas och genomföras lokalt på den globala försäkringskoncernens olika marknader och får därför stor betydelse, både för WWF:s aktiviteter och för Trygg- Hansas fortsatta arbete för en hållbar utveckling. Ledande befattningshavare För upplysningar och principer för att bestämma ersättningar till ledande befattningshavare, se Not 34. Händelser efter den 31 december 2009 Det har efter den 31 december 2009 inte uppkommit händelser som väsentligt påverkar bolagets verksamhet eller finansiella ställning. Trygg-Hansa undertecknade den 8 januari 2010 avtal om att förvärva 80,8 procent av det svenska försäkringsbolaget Sveland Sakförsäkringar till ett pris på 137,7 MSEK, vilket ska justeras med utvecklingen av kapitalet fram till tillträdesdagen. Den 1 april tillträdde Trygg-Hansa och betalade en preliminär köpeskilling om 35,6 MSEK. Sveland Sakförsäkringar, där Sveland Försäkringar Ömsesidigt tidigare var majoritetsägare, har varit aktiv på den svenska sakförsäkringsmarknaden i nästan fem år och bolagets bruttopremieintäkter för 2008 uppgick till 480 MSEK. Svelands produktutbud för privatkunder består av villa-, hem- fritidshus-, motor-, och bröllopsförsäkringar. För företagskunder erbjuder bolaget företags-, fastighets-, lantbruks-, och grödaförsäkringar. Genom förvärvet kommer Trygg-Hansa att kunna erbjuda fler produkter, nya distributionskanaler och en större lokal närvaro i södra Sverige. En distributionskanal är de tretton fristående sparbankerna som alla kvarstår som delägare i bolaget. Förväntningar inför 2010 Trygg-Hansa förväntar ett fortsatt tillfredsställande resultat av försäkringsverksamheten och totalkostnadsprocenten. Vintern 2010 har gett negativa effekter på skadeutfallet inom affärsområde Företag och privat. Den finansiella krisen och ekonomiska nedgången innebär viss osäkerhet på det försäkringstekniska resultatet. Det gäller exempelvis antal sålda bilar, konkurser och nedgång i handel och export, vilket medför lägre premietillväxt. Samtidigt kan en lägre aktivitet i ekonomin påverka skadeutfallet i positiv riktning på grund av fallande råvaru- och materialpriser samt lägre trafikintensitet och driftstopp. Omkostnadsprocenten förväntas ligga på samma nivå under 2010 som Därutöver beror det operationella resultatet på utvecklingen av person-, väderleks- och storskador. Någon prognos om den förväntade utvecklingen på ränte- och aktiemarknaden redovisas inte. Givet placeringsriktlinjerna, och godkänd investeringspolicy för år 2010, förväntas inga större ändringar i Trygg- Hansas fördelning av tillgångar. 10

11 Förberedelser för Solvens 2 Trygg-Hansa startade under 2009 formellt ett Solvens 2-projekt. Projektet bedrivs med en skandinavisk projektorganisation som speglar RSA-gruppens struktur för arbetet med Solvens 2. För Trygg-Hansa innebär projektet en fortsatt anpassning till och utveckling av den kapitalmodellering och de processer som RSA redan i dag tillämpar enligt anvisning från den brittiska finansinspektionen ( Internal Capital Adequacy Assessment Process ) och motsvarande arbete i Codan enligt den danska finansinspektionens anvisningar (Individual Solvency Requirement). Den skandinaviska projektorganisationen innefattar en styrgrupp som sammanträder månadsvis, en operativ styrgrupp (Managing Committe) med veckovisa möten och en central projektgrupp som för närvarande utgörs av projektledningen. Inom projektet finns f.n.10 arbetsgrupper som representerar de olika organisationsflödena och som alla samarbetar med motsvarande arbetsgrupper inom RSA för att använda resurser effektivt och främja en konsekvent syn inom RSA- gruppen. Styrelsens inflytande och kontroll av projektet säkerställs genom att Codan/Trygg-Hansas CFO, tillika styrelseledamot, är sponsor för Solvency 2-projektet och rapporterar regelbundet till hela styrelsen. Utöver samverkan genom arbetsgrupperna interagerar Trygg-Hansa med RSA Insurance Group (plc) på flera plan. CFO:n deltar i RSA-gruppens styrgrupp och representanter från den centrala projektgruppen deltar i grupper för samordningen mellan bolag i länder där RSA har verksamhet. RSA-gruppen strävar efter en god och öppen samverkan med alla tillsynsmyndigheter, som ett led i detta har en representant för Trygg-Hansa deltagit i moderföretagets möten med brittiska finansinspektionen avseende Solvens 2. 11

12 FEM ÅR I SAMMANDRAG Femårsöversikt *) I femårsöversikten nedan redogörs resultat och ekonomisk ställning. MSEK 2009 **) Resultat Premieinkomst, före avgiven återförsäkring Premieintäkt, f.e.r Kapitalavkastning överförd från finansrörelsen Försäkringsersättningar, f.e.r Återbäring och rabatter Driftskostnader, f.e.r Övriga intäkter och kostnader Försäkringsrörelsens tekniska resultat Årets resultat Ekonomisk ställning Placeringstillgångar till verkligt värde Försäkringstekniska avsättningar, f.e.r Kapitalbas Erforderlig solvensmarginal Konsolideringskapital Konsolideringsgrad, % Nyckeltal, skadeförsäkringsrörelsen Skadekostnadsprocent, f.e.r. % 60,1 65,9 76,7 96,1 75,5 Driftkostnadsprocent, f.e.r. % 14,9 14,8 14,9 15,5 17,4 Totalkostnadsprocent, f.e.r. % 75,0 80,7 91,6 111,6 92,9 Nyckeltal, kapitalförvaltningen Direktavkastningsprocent, % 3,3 3,9 2,9 3,6 3,4 Totalavkastningsprocent, % 1,8 8,1 2,6 1,5 3,6 Efter föreslagen utdelning för 2009 på MSEK uppgår kapitalbasen till MSEK, konsolideringskapitalet till MSEK och konsolideringsgraden till 58 procent. *) Ingående eget kapital 2007 har ökats med 59 MSEK på grund av övergång till lagbegränsad IFRS avseende aktivering av ITutvecklingskostnader. Ingående eget kapital 2006 har minskats med 130 MSEK på grund av ändrad redovisningsprincip avseende avsättning till pensioner. Övriga jämförelsetal har inte omräknats på grund av att det inte har varit möjligt att med tillfredsställande precision göra en beräkning för tidigare perioder. **) Siffrorna för år 2009 har påverkats av fusionen av Aktsam per

13

14 RESULTATRÄKNING Not MSEK Teknisk redovisning av skadeförsäkringsrörelsen Premieintäkter, f. e. r. 3 Premieinkomst (före avgiven återförsäkring) Premier för avgiven återförsäkring Förändring i Avsättning för ej intjänade premier och kvardröjande risker Återförsäkrares andel av Förändring i avsättning för ej intjänade premier och kvardröjande risker Kapitalavkastning överförd från finansrörelsen Övriga tekniska intäkter 1-4 Försäkringsersättningar, f. e. r. Utbetalda försäkringsersättningar Före avgiven återförsäkring Återförsäkrares andel Förändring i avsättning för oreglerade skador Före avgiven återförsäkring Återförsäkrares andel Återbäring och rabatter Driftskostnader Övriga tekniska kostnader Skadeförsäkringsrörelsens tekniska resultat Icke-teknisk redovisning Skadeförsäkringsrörelsens tekniska resultat Kapitalavkastning 6 Kapitalavkastning, intäkter Orealiserade vinster på placeringstillgångar Kapitalavkastning, kostnader , 10 Orealiserade förluster på placeringstillgångar Kapitalavkastning överförd till skadeförsäkringsrörelsen Övriga intäkter Övriga kostnader Resultat före bokslutsdispositioner och skatt Bokslutsdispositioner Avsättning till säkerhetsreserv Resultat före skatt Skatt på årets resultat ÅRETS RESULTAT

15 BALANSRÄKNING Not MSEK Tillgångar 13 Immateriella tillgångar Goodwill Andra immateriella tillgångar Placeringstillgångar 14 Byggnader och mark Placeringar i koncernföretag och intresseföretag 15 Aktier och andelar i koncernföretag Lån till koncernbolag Aktier och andelar i intresseföretag Andra finansiella placeringstillgångar Aktier och andelar Obligationer och andra räntebärande värdepapper Lån med säkerhet i fast egendom 0 0 Övriga lån Depåer hos företag som avgivit återförsäkring Återförsäkrares andel av försäkringstekniska avsättningar 18 Avsättning för ej intjänade premier och kvardröjande risker Avsättning för oreglerade skador Fordringar 20 Fordringar avseende direkt försäkring Fordringar avseende återförsäkring Uppskjutna skatter Övriga fordringar Andra tillgångar 23 Materiella tillgångar och varulager Kassa och bank Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Upplupna ränte- och hyresintäkter Förutbetalda anskaffningskostnader Övriga förutbetalda kostnader och upplupna intäkter SUMMA TILLGÅNGAR

16 BALANSRÄKNING Not MSEK Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital 26 Aktiekapital Överkursfond Balanserat resultat Årets resultat Obeskattade reserver Säkerhetsreserv Försäkringstekniska avsättningar före avgiven återförsäkring 27 Avsättning för ej intjänade premier och kvardröjande risker Avsättning för oreglerade skador Andra avsättningar 29 Pensioner och liknande förpliktelser Övriga avsättningar Depåer från återförsäkrare Skulder 30 Skulder avseende direkt försäkring Skulder avseende återförsäkring Aktuell skatteskuld Derivat Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 32 Övriga upplupna kostnader och förutbetalda intäkter SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Poster inom linjen 36 Ställda säkerheter 16

17 FÖRÄNDRING I EGET KAPITAL Bundet eget kapital MSEK Aktiekapital Överkursfond Fritt eget kapital Balanserat resultat Årets resultat Summa eget kapital Eget kapital vid ingången av Vinstdisposition Lämnade koncernbidrag Erhållna koncernbidrag Skatt på egetkapitalposter Summa förmögenhetsförändringar redovisade direkt mot eget kapital, exkl transaktioner med ägare Årets resultat Summa förmögenhetsförändringar, exkl transaktioner med ägare Eget kapital vid slutet av Eget kapital vid ingången av Vinstdisposition Lämnade koncernbidrag Fusionsdifferens Aktsam Skatt på egetkapitalposter Summa förmögenhetsförändringar redovisade direkt mot eget kapital, exkl transaktioner med ägare Årets resultat Summa förmögenhetsförändringar, exkl transaktioner med ägare Utdelning Överföring överkursfond till balanserad resultat Eget kapital vid slutet av Överkursfonden är efter tillstånd från Finansinspektionen och Tingsrätten överförd från bundet till fritt eget kapital. 17

18 KASSAFLÖDESANALYS Den löpande verksamheten Premieinbetalningar Premieutbetalningar till återförsäkrare Skadeutbetalningar Skadeinbetalningar från återförsäkrare Driftsutgifter Utbetalning av återbäring Övriga in- och utbetalningar Betald skatt Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringsverksamheten Direktavkastning Investering i: - byggnader och mark finansiella placeringstillgångar Försäljning av: - byggnader och mark försäkringsverksamhet Investering i immateriella tillgångar Investering i materiella tillgångar Övrigt - 8 Kassaflöde från investeringsverksamheten Finansieringsverksamheten Lämnade aktieägartillskott Givna lån Erhållna koncernbidrag Lämnade koncernbidrag Utbetald utdelning Kassaflöde från Finansieringsverksamheten Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Avgår försäljning av verksamhet 0-56 Tillkommer fusion av verksamhet Årets kassaflöde Likvida medel vid årets slut För ytterligare information, se Not 37, Specifikation till kassaflödesanalys. 18

19 NOTER Not 1 Redovisningsprinciper Företagsinformation Denna årsredovisning för Trygg-Hansa Försäkringsaktiebolag (publ) avges per 31 december Trygg-Hansa är ett svenskt publikt aktiebolag med säte i Stockholm och huvudkontor i Stockholm. Trygg-Hansa bedriver skadeförsäkringsverksamhet. Årsredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen och verkställande direktören den 28 april Resultat- och balansräkning blir föremål för fastställelse på stämman den 29 april Överensstämmelse med normgivning och lag Årsredovisningshandlingar har upprättats enligt lagen om årsredovisning i försäkringsbolag (ÅRFL) samt i enlighet med Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd (FFFS 2008:26). Enligt inspektionens allmänna råd tillämpas så kallad lagbegränsad IFRS. Med lagbegränsad IFRS avses en tillämpning av de internationella redovisningsstandarder samt tillhörande tolkningsmeddelanden som antagits av Europeiska kommissionen, med de avvikelser från tillämpningen som Finansinspektionen angivit. Dessa avvikelser innebär bland annat att Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2.2 Redovisning för juridiska personer tillämpats. Koncernredovisning Trygg-Hansa är ett helägt dotterbolag till Codan A/S, Köpenhamn som i sin tur är ett dotterbolag till RSA Insurance Group plc, London (RSA) no (se RSA upprättar koncernredovisning, inklusive Trygg-Hansa och dess dotterbolag, enligt IFRS sådan den antagits för tillämpning inom EU. Trygg- Hansa följer s.k. lagbegränsad IFRS vid upprättande av årsredovisning. Med hänsyn till att RSA upprättar koncernredovisning har Trygg-Hansa koncernen ej upprättat koncernredovisning i enlighet med undantagsregeln i ÅRFL 7:3. Bedömningar och uppskattningar i de finansiella rapporterna Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med s.k. lagbegränsad IFRS kräver att försäkringsföretagets ledning gör bedömningar och uppskattningar samt antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Uppskattningarna och antagandena är baserade på historiska erfarenheter och ett antal andra faktorer som under rådande förhållanden synes vara rimliga. Resultatet av dessa uppskattningar och antaganden används sedan för att bedöma de redovisade värdena på tillgångar och skulder som inte annars framgår tydligt från andra källor. Verkliga utfall kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar. Uppskattningar och antaganden ses över regelbundet. Ändringar av uppskattningar redovisas i den period ändringen görs om ändringen endast påverkat denna period, eller i den period ändringen görs och framtida perioder om ändringen påverkar både aktuell period och framtida perioder. Bedömningar gjorda av företagsledningen som har en betydande inverkan på de finansiella rapporterna och gjorda uppskattningar som kan medföra väsentliga justeringar i påföljande års finansiella rapporter beskrivs närmare i not 39. De nedan angivna redovisningsprinciperna har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i de finansiella rapporterna, om inte annat framgår nedan. Nya och ändrade IFRS och tolkningar med tillämpning under 2009 Följande nya och ändrade standarder och tolkningar har trätt ikraft och gäller för räkenskapsåret 2009: Standarder Ändringar i IFRS 1 Första gången IFRS tillämpas och IAS 27 Koncernredovisning och separata finansiella rapporter (Anskaffningsvärdet för andelar i dotterföretag, joint ventures och intresseföretag första gången IFRS tillämpas) 19

20 Ändring i IFRS 2 Aktierelaterade ersättningar (Intjäningsvillkor och indragning eller hävning) Ändring i IFRS 7 Finansiella instrument: Upplysningar (Utökade upplysningskrav om verkligt värde och likviditetsrisk) IFRS 8 Rörelsesegment (ny standard) Förbättringar av IFRSer 2008 Ändring i IAS 1 Utformning av finansiella rapporter (Ändrade uppställningsformer) Ändring i IAS 23 Låneutgifter (Krav på aktivering av låneutgifter) Ändringar i IAS 32 Finansiella instrument: Klassificering och IAS 1 Utformning av finansiella rapporter (Inlösningsbara finansiella instrument och skyldigheter som uppkommer vid likvidation) Ändring i IAS 39 Finansiella instrument: Redovisning och värdering (Inbäddade derivat vid omklassificering) Tolkningar Ändring i IFRIC 9 Omvärdering av inbäddade derivat IFRIC 13 Kundlojalitetsprogram IFRIC 16 Säkringar av nettoinvesteringar i en utlandsverksamhet IFRIC 18 Överföringar av tillgångar från kunder (tillämpas för överföringar som skett 1 juli 2009 eller senare) De tillkommande upplysningskraven i den reviderade IFRS 7 har medfört att Trygg-Hansa har lämnat mer information om finansiella instrument värderade till verkligt värde. Den omarbetade IAS 1 kräver att en rapport över totalresultatet presenteras. I rapporter över förändring i eget kapital får endast ägaretransaktioner redovisas. Trygg-Hansa kommer tillämpa den omarbetade standarden från första januari Övriga nya och ändrade standarder och tolkningar har inte haft någon väsentlig inverkan på årsredovisningen Nya och ändrade standarder och tolkningar som ännu ej trätt i kraft International Accounting Standards Board (IASB) har givit ut följande nya och ändrade standarder vilka ännu ej trätt ikraft: Skall tillämpas för Standarder räkenskapsår som börjar: Förbättringar av IFRSer 2009 Varierar, tidigast 1 januari 2009 Ändring i IFRS 1 Första gången IFRS tillämpas (Omdisponerad version) Ändring i IFRS 3 Rörelseförvärv (Reviderad standard) Ändring i IAS 27 Koncernredovisning och separata finansiella rapporter (Reviderad standard) Ändringar i IAS 39 Finansiella instrument: Redovisning och värdering (Klargörande avseende vad som kan vara säkrade poster) Ändring i IFRS 1 Första gången IFRS tillämpas (Tillkommande undantag)* Ändring i IFRS 2 Aktierelaterade ersättningar (Kontantreglerade aktierelaterade ersättningar som kan regleras av annat koncernföretag) Ändring i IAS 32 Finansiella instrument: Klassificering (Klassificering av teckningsrätter) 1 juli 2009 eller senare 1 juli 2009 eller senare 1 juli 2009 eller senare 1 juli 2009 eller senare 1 januari 2010 eller senare 1 januari 2010 eller senare 1 februari 2010 eller senare 20