Extra sammanträde med östra patientnämnden den 24 augusti 2015

Transkript

1 1 (1) Kallelse Extra sammanträde med östra patientnämnden den 24 augusti 2015 Plats: Konferensrum Scandinav 4, Hotel Scandic Billingen Trädgårdsgatan 10, Skövde Tid: kl ca (preliminär sluttid) Kallade: Karin Olofsson (MP), ordförande Anna Sundström (S), vice ordförande Emma Andersson (S) Roger Andersson (C) Isabella Carlén (KD) Stig Palmqvist (FP) Elizabeth Fredriksson (V) Peter Friberg (M) Roger Lundberg (S) Åke Fransson (S), ersättare Jan-Olof Bohlin (M), ersättare Selma Mujanovic (M), ersättare Meddela snarast ev frånvaro. Karin Olofsson ordförande Petter Wrenne sekreterare Postadress: Patientnämndernas kansli Göteborg Besöksadress: Ekenäsgatan 15, Borås Nordstadstorget 6, Göteborg Drottninggatan 1, Mariestad Kilbäcksgatan 32, Uddevalla Telefon: E-post: Webbplats:

2 1 (2) Föredragningslista Extra sammanträde med östra patientnämnden den 24 augusti 2015 Plats: Konferensrum Scandinav 4, Hotel Scandic Billingen Trädgårdsgatan 10, Skövde Tid: kl ca (preliminär sluttid) Patientnämndens sammanträde Ajournering för gruppmöte efter föredragning av punkterna 2 4. Inledande formalia Upprop Val av justerare, förslag: Roger Lundberg (S) Tidpunkt för protokollets justering Protokoll från föregående sammanträde (bifogas) Fastställande av föredragningslista Information 1. Information om Skaraborgs kommunalförbund och Vårdsamverkan Föredragande: Pia Jonsson-Axelsson, Strateg Hälsa och Socialtjänst inom Skaraborgs kommunalförbund Beslutsärenden 2. Yttrande över remiss: Förslag till reglementen för Västra Götalandsregionens nämnder, styrelser och kommittéer Föredragande: Mona-Lisa Dahlberg Diarienummer PNÖ Yttrande över remiss: Skapa tilltro Generell tillsyn, enskildas klagomål och det allmänna ombudet inom socialförsäkringen (SOU 2015:46) Föredragande: Mona-Lisa Dahlberg Diarienummer PNÖ Deltagande i Seniormässa, Skövde kulturhus, den 9 september: beslut om vilka ledamöter som deltar. Postadress: Patientnämndernas kansli Göteborg Besöksadress: Ekenäsgatan 15, Borås Nordstadstorget 6, Göteborg Drottninggatan 1, Mariestad Kilbäcksgatan 32, Uddevalla Telefon: E-post: patientnamnden@vgregion.se Webbplats:

3 Föredragningslista, östra patientnämnden (2) Diskussionsärenden 5. Detaljbudget och verksamhetsmål för patientnämndernas verksamhet 2016 (Utkast samt tre ytterligare bilagor bifogas.) Föredragande: Yvonne Tellskog 6. Information och dialog kring gällande avtal mellan Västra Götalandsregionen och respektive kommun (Kopia av avtal med Skara kommun bifogas.) Föredragande: Mona-Lisa Dahlberg 7. Redovisning av återförings- och informationsinsatser till kommunerna år inom nämndens ansvarsområde Föredragande: Yvonne Tellskog 8. Diskussion om handlingsplan för förtroendevaldas informationsinsatser (Aktivitetsplan bifogas.) Föredragande: Yvonne Tellskog 9. Avstämning av uppdrag om portal för nämndhandlingar Föredragande: Petter Wrenne 10. Övrig information från ordförande, vice ordförande, nämndledamöter samt förvaltning 11. Övriga frågor Efter sammanträdet lämnas ifylld arvodesblankett till sekreteraren. Karin Olofsson ordförande

4

5

6

7

8

9

10

11

12

13

14 ÄRENDE 2

15 Västra Götalandsregionen 1 (3) Förslag till remissyttrande Datum Diarienummer RS , PNÖ Västra Götalandsregionen Patientnämndernas kansli Handläggare: Mona-Lisa Dahlberg Telefon: E-post: mona-lisa.dahlberg@vgregion.se Till östra patientnämnden Yttrande över remiss Förslag till reglementen för Västra Götalandsregionens nämnder, styrelser och kommittéer Förslag till beslut 1. Östra patientnämnden stöder förslaget att en patientnämnd utses till anställningsmyndighet, men förordar patientnämnden Göteborg som anställningsmyndighet. 2. Östra patientnämnden hemställer om en utredning avseende såväl patientnämndernas organisatoriska ställning som huruvida politisk organisation ska regleras i reglemente eller i annan ordning. 3. Östra patientnämnden ställer sig i övrigt bakom skrivelse från patientnämndernas kansli, daterad 29 juli 2015, med tillägg av nedanstående synpunkter. Sammanfattning av ärendet Regionstyrelsen har berett patientnämnderna i Västra Götalandsregionen möjlighet att senast den 15 september 2015 yttra sig över rubricerad remiss. Östra patientnämnden påpekar att grundförutsättningen för reglementet är att det ska förtydliga regionfullmäktiges uppdrag till nämnder och styrelser. Men pekar på att det nu kan finnas en betydande risk att den politiska organisationen och det politiska ansvaret påverkas/förändras genom nytt reglemente. Nämnden påpekar också att ett reglemente inte kan tydliggöra en organisation som i grunden är otydlig. Östra patientnämnden anser således att den politiska organisationen bör fastställas i alla delar, innan beslut om reglemente fattas. Östra patientnämnden anser att det remitterade förslaget till reglemente för patientnämnd inte uppfyller de krav som bör ställas på ett sådant, framför allt när det gäller att klargöra de otydligheter som finns kring organisation, ansvar och uppdrag. Östra patientnämnden hemställer om en utredning avseende patientnämndernas organisation, ledning och styrning. Utredningen bör belysa den politiska organisationen och patientnämndernas ansvar inom sitt nämndområde. Men också Postadress: Patientnämndernas kansli Göteborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: patientnamnden@vgregion.se

16 Datum (3) Diarienummer RS , PNÖ beroendeställning inbördes mellan patientnämnderna i Västra Götalandsregionen liksom gentemot andra nämnder och styrelser. Kan en patientnämnd agera gentemot en annan nämnd eller styrelse som är regionövergripande, som därmed också har koppling till annan patientnämnd? Utredningen bör också belysa ansvar och befogenheter avseende tjänstemannaorganisationen i sin helhet. I denna utredning bör även tydliggöras vilka konsekvenser av 3 6 i del B Gemensamma bestämmelser får för de fem patientnämnderna. Har samtliga nämnder detta ansvar utan att råda över budget och personal? Reglemente Patientnämndens uppgifter Östra patientnämnden stöder förslaget att en nämnd utses till anställningsmyndighet, men ställer sig frågande till att denna föreslås vara norra patientnämnden. Östra patientnämnden anser att patientnämnden Göteborg bör utses till anställningsmyndighet, då denna nämnd är i särklass störst, sett till antalet verksamheter som berörs. Det är också det sjukhus och den vård som tar emot flest specialistremiser från andra sjukhusområden. Utöver detta finns den mest komplexa specialist- och riks -sjukvården inom det aktuella området, vilket innebär klagomål även av annan art än övriga patientnämnder förekommer. Nämndövergripande och kansligemensamma personalen, förutom förvaltningschef, är stationerad i Göteborg. Östra patientnämnden anser vidare att som en konsekvens av att en nämnd utses till anställningsmyndighet, bör budgetansvaret för denna verksamhet ligga på samma nämnd. Frågan uppkommer då huruvida ett köp- och säljsystem ska införas mellan nämnderna, och hur ska detta i så fall ska administreras/hanteras Anställningsmyndighet och vidhängande ansvar, exempelvis för arbetsmiljöfrågor, borde varit politiskt diskuterat och klarlagt innan förslag till reglemente presenteras. En utredning bör tydliggöra vilka konsekvenser av 3 6 i del B Gemensamma bestämmelser får för de fem patientnämnderna. Har samtliga nämnder detta ansvar utan att råda över budget och personal? Ska dessa gemensamma bestämmelser inte gälla patientnämnderna. Östra patientnämnden anser vidare att som en konsekvens av att en nämnd utses till anställningsmyndighet, bör budgetansvaret för arbetsmiljö och personal ligga på samma nämnd. Frågan uppkommer då huruvida ett köp- och säljsystem ska införas mellan nämnderna, och hur ska detta i så fall ska administreras/hanteras? Det remitterade förslaget till reglemente innehåller ett antal otydligheter. Exempelvis används begreppet patientnämnd omväxlande i singular och plural, vilket skapar osäkerhet kring vad som avses. Reglementet ska förtydliga regionfullmäktiges uppdrag till nämnder och styrelser. Östra patientnämnden konstaterar därmed att förändringar i den politiska organisationen och det

17 Datum (3) Diarienummer RS , PNÖ politiska ansvaret inte bör fastställas genom ett förändrat reglemente, som här föreslås. Ett reglemente kan inte i denna del tydliggöra en organisation som i grunden är otydlig. Östra patientnämnden anser således att den politiska organisationen bör fastställas i alla delar, innan beslut om reglemente fattas. Karin Olofsson ordförande östra patientnämnden

18 1 (3) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RS , PNG , PNN , PNS , PNV , PNÖ Västra Götalandsregionen Patientnämndernas kansli Handläggare: Mona-Lisa Dahlberg Telefon: E-post: Till patientnämnderna i Västra Götalandsregionen Yttrande över remiss: Förslag till reglementen för Västra Götalandsregionens nämnder, styrelser och kommittéer Regionstyrelsen har berett patientnämnderna i Västra Götalandsregionen möjlighet att senast den 15 september 2015 yttra sig över rubricerad remiss. Patientnämndernas kanslis synpunkter Hälso- och sjukvårdens ledning och styrning Patientnämndernas kansli önskar ett förtydligande av sista meningen femte stycket, förslagsvis Hälso- och sjukvårdsnämndernas arbete sker enligt de mål och anvisningar som anges av regionfullmäktige, regionstyrelsen och hälso- och sjukvårdsstyrelsen. PNK anser att ett förtydligande av sjätte stycket krävs, då andra meningen torde vara felaktig enligt nu gällande rätt. Det anges återföra kunskap till vårdgivarna, hälso- och sjukvårdsnämnderna och hälso- och sjukvårdsstyrelsen. Patientnämnderna är gemensamma för Västra Götalandsregionen och kommunerna..." Avses i första meningen utförarna, de privata vårdgivare som har avtal med Västra Götalandsregionen (VGR) eller VGR som vårdgivare? För verksamheter som bedrivs av VGR är det enligt gällande rätt VGR som är vårdgivare, varför i de fall detta avses ska anges utförare i VGR, enligt patientnämndernas kanslis mening. Patientnämnderna är inte gemensamma för Västra Götalandsregionen; varje nämnd är en myndighet och svarar för sina åtaganden. Formuleringen kan innebära ett förslag om en gemensam nämnd inom VGR. Frågan lyftes i samband med de introduktionsdagar som samtliga patientnämnder i VGR genomförde under i april i år. Därvid diskuterades effekter av en nämnd, och om det i så fall bör inrättas utskott med ansvarsområden motsvarande dagens nämnder, för att i rimlig omfattning motsvara de val som gjorts inför pågående mandatperiod. Postadress: Patientnämndernas kansli Göteborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: patientnamnden@vgregion.se

19 Remissyttrande från patientnämnderna, (3) Patientnämnderna är inte heller gemensamma med kommunerna. Samtliga 49 kommuner har var och en för sig tecknat avtal om samverkan med Västra Götalandsregionen. Av avtalet framgår att patientnämnderna i VGR och respektive kommun samverkar. Reglemente A. Patientnämndens uppgifter Under 1 a) torde ett tillägg vara att föredra, såsom se särskilt speciallagstiftning lag (1998:1656) om patientnämndsverksamhet m.m.. Med ett sådant tillägg i 1 kan 2 5 utelämnas, då dessa paragrafer är avskrift av lag, för att reglementet ska gälla utan korrigeringar då lagtext ändras. Under mandatperioden förväntas en lagändring avseende patientnämndernas uppdrag. 2 är något otydlig. Gäller denna paragraf en patientnämnd och i så fall vilken eller varje patientnämnd? Vilket geografiskt område gäller? Hänvisning till protokoll eller beslut där detta fattades vore önskvärt. Avseende 7 önskas förtydligande om vad som avses: samverkan inom VGR, nationellt eller EU? Avseende 8 9 efterlyses en motivering. Det kan antas att förslaget baseras på att residensstaden Vänersborg omfattas av norra patientnämndens område. Frågan har dock väckts inom den politiska sfären att lägga detta ansvar på patientnämnden Göteborg, då patientnämndernas kansli till största delen är placerat i Göteborg. Vid gemensamma presidiets möte den 25 maj 2015 framfördes även önskemål om precisering av tjänstemannaköp och hur reglering av nyttjandet av personella resurser inom det gemensamma kansliet ska ske. Av 9 framgår att den nämnd som anges har hand om personalfrågor inklusive arbetsmiljöfrågor inom sitt verksamhetsområde. Vad innebär detta? Ska det läsas som samtliga patientnämnders verksamhetsområde inom VGR? Vilken patientnämnd har ansvaret för budget, ekonomi och resursfördelning enligt förslaget till reglemente? B. Gemensamma bestämmelser för samtliga nämnder, styrelser och kommittéer Avseende deltagande på distans (13 ) infinner sig frågan om detta gäller enbart ledamot, som anges, eller om denna öppning även finns avseende föredragande tjänsteman? Det innebär i så fall att det ska räknas som fullt deltagande och exempelvis skiljaktig mening m.m. kan inlämnas på distans.

20 Remissyttrande från patientnämnderna, (3) Reglemente Hälso- och sjukvårdsnämndernas uppgifter Patientnämndernas kansli önskar ett förtydligande avseende 5. Vilka vårdgivare avses? Här inte kan avses de med vårdavtal, eftersom de är särskilt specificerade. Avseende 5 torde det vara mer korrekt att ange ta tillvara i stället för beakta. Reglemente Styrelsers, utförares eller annan verksamhets uppgifter Här saknas i sin helhet någon form av skrivning om att ta tillvara patientnämndernas systematiska återkoppling och synpunkter på verksamhet. Är detta avsiktligt? Patientnämndernas kansli Yvonne Tellskog Förvaltningschef Bilaga 1. En budget, ett regionbidrag, en årsredovisning delat ansvar? Skrivelse från patientnämndernas kansli , på uppdrag patientnämndernas gemensamma presidium

21 Västra Götalandsregionen 1 (4) Bilaga till tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RS Patientnämndernas kansli Utredare: Mona-Lisa Dahlberg Telefon: E-post: mona-lisa.dahlberg@vgregion.se En budget, ett regionbidrag, en årsredovisning delat ansvar? Frågeställningar Var finns beslut och underlag för att de fem myndigheterna, patientnämnderna, erhåller ett gemensamt regionbidrag och därmed lämnar en gemensam årsredovisning? Är en nämnd anställningsmyndighet för samtliga tjänstemän vid det gemensamma kansliet? Vad innebär det? Vilken nämnd har arbetsmiljöansvaret för personalen vid det gemensamma kansliet? Med vilken rätt kan nämnderna ge uppdrag till förvaltningschefen för det gemensamma kansliet? Köp-/säljsystem för administrativa tjänster? Lagstöd Beslutande församling, fullmäktige 3 kap. 1 kommunallag (1991:900) (KL) i varje kommun och i varje landsting finns en beslutande församling; landstingsfullmäktige i landstingen. Ur kommentarerna: Redan av 14 kap. 1 regeringsformen framgår att beslutanderätten i landsting utövas av valda församlingar, ett uttryck för det representativa systemet. Detta följs sedan av ovanstående lagrum. Nämndernas uppgifter Enligt 3 kap. 13 KL beslutar nämnderna i frågor som rör förvaltningen och i frågor som de enligt lag eller annan författning ska handha. Nämnderna beslutar också i frågor som fullmäktige har delegerat till dem. Enligt 14 samma lagrum bereder nämnderna fullmäktiges ärenden och ansvarar för att fullmäktiges beslut verkställs. Postadress: Patientnämndernas kansli Göteborg Besöksadress: Ekenäsgatan 15, Borås Nordstadstorget 6, Göteborg Drottninggatan 1, Mariestad Östergatan 1, Vänersborg Telefon: E-post: patientnamnden@vgregion.se Webbplats:

22 Datum (4) Diarienummer RS Ur kommentarerna: Nämndernas uppgifter är att bereda ärenden som ska avgöras av fullmäktige, att själva fatta beslut i förvaltningsfrågor och genomförandefrågor och i frågor som fullmäktige delegerat till dem (framgår direkt av lag). Föreskrifter om nämnderna, verksamhet och arbetsformer ska framgå av reglemente som fullmäktige utfärdat (6 kap. 32 ). Fullmäktige får inte befatta sig med konkret administration. Dock kan fullmäktige i viss mån styra förvaltning och verkställighet i kraft av sin direktivrätt och revisionskontroll (KL 3: l 5) som är knuten till fullmäktiges anslagskontroll. Detta gäller dock inte om en viss uppgift har förbehållits en nämnd genom författning. Utövar nämnda uppgifter med stöd av en speciallag får fullmäktige inte ens försöka påverka nämnden i den delen och givetvis inte heller besluta i nämndens ställe (RÅ 1981Ab 381). Nämndernas ansvar Enligt 6 kap. 7 KL ska nämnderna var och en inom sitt område se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt, samt de föreskrifter som gäller för verksamheten. De ska också se till att den interna kontrollen är tillräcklig samt att verksamheten bedrivs på ett i övrigt tillfredsställande sätt. Ur kommentarerna: De ändrade styrformer som successivt införts i den kommunala verksamheten, reser krav på ett större ansvarstagande hos nämnderna och ökade krav på att fullmäktige följer upp verksamheten. Revisionen har fått större betydelse. Syftet är att bidra till att stärka ändamålsenligheten i verksamheten och att verksamheten bedrivs effektivt och säkert. Ärenden som inte får delegeras Av 6 kap. 34 KL framgår vilka slag av ärenden där beslutanderätten inte får delegeras: 1. Ärenden som avser verksamhetens mål, inriktning, omfattning eller kvalitet. 2. Framställningar eller yttranden till fullmäktige liksom yttranden med anledning av att beslut av nämnden i dess helhet eller av nämnden överklagats. 3. Ärenden som rör myndighetsutövning mot enskilda, om det är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt. 4. Ärenden som väckts genom medborgarförslag och som överlåtits till nämnden. 5. Vissa ärenden som anges i särskilda föreskrifter. Ur kommentarerna: Punkt 1 ger stora möjligheter att flytta ansvaret för olika frågor till verksamhetsansvariga. Nämnden torde inte kunna delegera till förvaltningschef att omdisponera medel inom av nämnden fastställd driftsbudgetram, då detta får anses vara av principiell natur. I punkt 5 hänvisas till delegeringsförbud i vissa ärendetyper i olika specialförfattningar, exempelvis i socialtjänstlagen. Justitieombudsmannen har för sin del ansett att beslut om nedläggning av

23 Datum (4) Diarienummer RS distriktssköterskemottagning kunde ankomma på chefsläkare JO 1995/96 s 412 ff. Till följd av bestämmelsen i punkt 1 har ramarna för det delegeringsbara området vidgats, och kan sträcka sig tämligen långt utöver de rent rutinbetonade ärendena. Det är revisorernas uppgift att pröva bland annat om den kontroll som görs inom nämnderna är tillräcklig (9 kap. 9 ). Utredning Ett regionbidrag - en årsredovisning Under utredningens gång har samtal förts med ekonomiavdelningen, HRstrategiska, regionkansliet, diariet och regionarkivet för att inhämta uppgifter. Före regionbildningen fanns förtroendenämnder i "de gamla landstingen" samt i Göteborgs stad. Var och en av dessa förtroendenämnder hade egen budget. Vid regionbildningen önskade sammanläggningsdelegerade konsolidera nämnderna. Från regionfullmäktige lämnades därmed ett regionbidrag (en rad i budget) som sedan skulle fördelas på tjänstemannanivå, enligt vad de personer minns som undertecknad fått information från och som arbetade vid den tiden ( ). Denna ordning har sedan dess rått. Vid genomgång av budgetinformation, anvisningar för delårsbokslut och protokoll från såväl regionfullmäktige som sammanläggningsdelegerade har inte kunnat visas annat. Av Detaljbudget för 1999, daterad , RSK (24) ingick förslag att patientnämnderna skulle bli ett eget ramområde och medel överfördes i enlighet med det från regionfullmäktiges ram. Av protokoll RF 23/ framgår att det beslutades om Reglemente för revisorer och patientnämnder SD D:nr 238/98. En komplettering i förslaget för revisorer gjordes "- att komplettera 5 enligt följande: Revisorerna fullgör regionens ansvar som arbetsgivare i frågor som rör förhållandet till revisionens anställda ". Av det för patientnämnderna antagna reglementet, SD D:nr 238/98, framgår inget i den frågan, dvs motsvarande tillägg gjordes inte avseende patientnämnderna. Av 3 i det angivna reglementet framgår dock "Nämnden skall årligen avge verksamhetsberättelse till regionfullmäktige. Oklart om här avses en verksamhetsberättelse per nämnd eller en verksamhetsberättelse sammantaget för det givna regionbidraget. Någon annan synpunkt än att ekonomiförvaltningen förväntar sig en verksamhetsberättelse/årsredovisning per givet regionbidrag har inte framkommit. Ur uppföljningssynpunkt (revisionssynpunkt) skulle därmed beslutet kunna innebära en verksamhetsberättelse per regionbidrag? Enligt kommunallagen och enligt exakt ordalydelse, en verksamhetsberättelse per nämnd? Enligt Arbetsordning för Västra Götalandsregionen RF 9/98, 238/98 framgår att "Utöver vad som föreskrivs om regionfullmäktige i lag eller annan författning samt för varje nämnd fastställt reglemente gäller bestämmelserna i denna arbetsordning i tillämpliga delar." Då endast ett reglemente SD D:nr 238/98 för Västra Götalandsregionens patientnämnder är antaget skulle det tyda på att

24 Datum (4) Diarienummer RS regionfullmäktige emotser en årsredovisning för samtliga nämnder. Oklart hur detta ska tolkas? Arbetsmiljöansvar Regionens högsta organ, fullmäktige, ansvarar för att nämnderna får de resurser som behövs och ett tydligt uppdrag för att kunna bedriva verksamheten enligt lag och fullmäktiges mål. Nämnderna har ansvar för förvaltning och den löpande verksamheten, och ska verkställa fullmäktiges beslut. I praktiken är det dock medarbetare/ anställda som sköter det operativa arbetet medan de förtroendevalda i varje nämnd enligt KL har det yttersta ansvaret för nämndens verksamhet inklusive medarbetare. Det finns inget som anger att arbetsmiljön exkluderas. Det slutliga ansvaret för en nämnds verksamhet och därmed också dess medarbetare är kollektivt för alla ledamöter i nämnden. Vid genomgång av protokoll från såväl regionfullmäktige som sammanläggningsdelegerade har endast ett beslut som kan ge vägledning funnits. Av protokoll RF 23/ framgår att det beslutades om Reglemente för revisorer och patientnämnder SD D:nr 238/98. En komplettering i förslaget för revisorer gjordes "- att komplettera 5 enligt följande: "Revisorerna fullgör regionens ansvar som arbetsgivare i frågor som rör förhållandet till revisionens anställda". Innebär detta att i samtliga övriga reglementen anses denna fråga inte behöva tas upp, då de är regelrätta nämnder medan så inte är fallet med revisionskollegiet? Av hovrättsdom B (HD mål nr B ) framgår att ordförande och förvaltningschef döms för arbetsmiljöbrott då de av oaktsamhet orsakat dödsfall. (Sammandrag bifogas). I de rättsfall som gåtts igenom finns en specifik angiven nämnd där medarbetaren varit anställd och det är den nämnden som bär arbetsmiljöansvaret. Vid patientnämnderna är detta osäkert, då regionfullmäktige inte utsett en nämnd att vara anställningsmyndighet och det kan inte återfinnas hur detta är reglerat. Ska en nämnd vara anställningsmyndighet och övriga nämnder köpa tjänster? Slutsats Det råder otydlighet om patientnämndernas respektive budget, årsredovisningskrav samt arbetsmiljöansvar.

25 Västra Götalandsregionen 1 (2) Förslag till remissyttrande Datum NN Diarienummer RS , PNÖ Västra Götalandsregionen Patientnämndernas kansli Handläggare: Mona-Lisa Dahlberg Telefon: E-post: mona-lisa.dahlberg@vgregion.se Till östra patientnämnden Det första utkast som skickades till nämnden för synpunkter Yttrande över remiss Förslag till reglementen för Västra Götalandsregionens nämnder, styrelser och kommittéer Förslag till beslut 1. Östra patientnämnden antar skrivelse från patientnämndernas kansli, daterad NN augusti 2015, som sin egen. 2. Östra patientnämnden stöder förslaget att en patientnämnd utses till anställningsmyndighet, men förordar patientnämnden Göteborg som anställningsmyndighet. 3. Östra patientnämnden hemställer om en utredning avseende såväl patientnämndernas organisatoriska ställning som huruvida politisk organisation ska regleras i reglemente eller i annan ordning. Sammanfattning av ärendet Regionstyrelsen har berett patientnämnderna i Västra Götalandsregionen möjlighet att senast den 15 september 2015 yttra sig över rubricerad remiss. Östra patientnämnden anser att det remitterade förslaget till reglemente för patientnämnd inte uppfyller de krav som bör ställas på ett sådant, framför allt när det gäller att klargöra de otydligheter som finns kring organisation, ansvar och uppdrag. Östra patientnämnden hemställer om en utredning avseende patientnämndernas organisation, ledning och styrning. Utredningen bör belysa den politiska organisationen och patientnämndernas beroendeställning inbördes mellan patientnämnderna i Västra Götalandsregionen liksom gentemot andra nämnder och styrelser. Kan en patientnämnd agera gentemot en annan nämnd eller styrelse som är regionövergripande, som därmed också har koppling till annan patientnämnd? Utredningen bör också belysa ansvar och befogenheter avseende tjänstemannaorganisationen i sin helhet. I denna utredning bör även tydliggöras vilka konsekvenser av 3 6 i del B Gemensamma bestämmelser får för de fem patientnämnderna. Har samtliga nämnder detta ansvar utan att råda över budget och personal? Postadress: Patientnämndernas kansli Göteborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: patientnamnden@vgregion.se

26 Datum NN 2 (2) Diarienummer RS , PNÖ Reglemente Patientnämndens uppgifter Östra patientnämnden stöder förslaget att en nämnd utses till anställningsmyndighet, men ställer sig frågande till att denna föreslås vara norra patientnämnden. Östra patientnämnden anser att patientnämnden Göteborg bör utses till anställningsmyndighet, då denna nämnd är i särklass störst, sett till antalet verksamheter som berörs och ska återföras till. Utöver detta finns den mest komplexa specialist- och rikssjukvården inom det aktuella området, vilket innebär klagomål även av annan art än övriga patientnämnder. Antalet klagomål är också högst i patientnämnden Göteborgs område. Nämndövergripande och kansligemensamma personalen, förutom förvaltningschef, är stationerad i Göteborg. Anställningsmyndighet och vidhängande ansvar, exempelvis för arbetsmiljöfrågor, borde varit politiskt diskuterat och klarlagt innan förslag till reglemente presenteras. En utredning bör tydliggöra vilka konsekvenser av 3 6 i del B Gemensamma bestämmelser får för de fem patientnämnderna. Har samtliga nämnder detta ansvar utan att råda över budget och personal? Ska dessa gemensamma bestämmelser inte gälla patientnämnderna. Östra patientnämnden anser vidare att som en konsekvens av att en nämnd utses till anställningsmyndighet, bör budgetansvaret ligga på samma nämnd. Frågan uppkommer huruvida ett köp- och säljsystem ska införas mellan nämnderna, och hur ska detta i så fall ska administreras/hanteras? Det remitterade förslaget till reglemente innehåller ett antal otydligheter. Exempelvis används begreppet patientnämnd omväxlande i singular och plural, vilket skapar osäkerhet kring vad som avses. Reglementet ska förtydliga regionfullmäktiges uppdrag till nämnder och styrelser. Östra patientnämnden konstaterar därmed att förändringar i den politiska organisationen och det politiska ansvaret inte bör fastställas genom ett förändrat reglemente, som här föreslås. Ett reglemente kan inte i denna del tydliggöra en organisation som i grunden är otydlig. Östra patientnämnden anser således att den politiska organisationen bör fastställas i alla delar, innan beslut om reglemente fattas. Karin Olofsson ordförande östra patientnämnden

27 ÄRENDE 3

28 Västra Götalandsregionen 1 (1) Förslag till remissyttrande Datum Diarienummer RS , PNÖ Västra Götalandsregionen Patientnämndernas kansli Handläggare: Mona-Lisa Dahlberg Telefon: E-post: mona-lisa.dahlberg@vgregion.se Till östra patientnämnden Yttrande över remiss: Skapa tilltro Generell tillsyn, enskildas klagomål och det allmänna ombudet inom socialförsäkringen (SOU 2015:46) Förslag till beslut 1. Östra patientnämnden antar skrivelse från patientnämndernas kansli, daterad 29 juli 2015, som sin egen. Sammanfattning av ärendet Koncernkontoret har berett patientnämnderna möjlighet att senast den 15 september 2015 yttra sig över ovanstående remiss, inför ärendets beredning i regionstyrelsen. Karin Olofsson ordförande östra patientnämnden Bilagor 1. Förslag till remissyttrande, patientnämndernas kansli SOU 2015:46, sammanfattning Postadress: Patientnämndernas kansli Göteborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: patientnamnden@vgregion.se

29 Västra Götalandsregionen 1 (1) Förslag till remissyttrande Datum Diarienummer RS Dnr PNG , PNN , PNS , PNV , PNÖ Västra Götalandsregionen Patientnämndernas kansli Handläggare: Mona-Lisa Dahlberg Telefon: E-post: mona-lisa.dahlberg@vgregion.s Regionstyrelsen Yttrande över remiss: Skapa tilltro Generell tillsyn, enskildas klagomål och det allmänna ombudet inom socialförsäkringen (SOU 2015:46) Koncernkontoret har berett patientnämndernas kansli möjlighet att senast den 15 september 2015 yttra sig över ovanstående remiss, inför ärendets beredning i regionstyrelsen. Patientnämndernas kanslis synpunkter Patientnämndernas kansli (PNK) fokuserar i sitt yttrande på erfarenheter utifrån de ärenden som handläggs på kansliet. Patientnämndernas kansli välkomnar en utökad tillsyn inom socialförsäkringsområdet. I de kontakter som patientnämndernas kansli har med patienter förekommer emellanåt önskemål om, och frågor kring, vilken myndighet som har tillsyn över Försäkringskassan. Kravet på samverkan med bland annat arbetsmarknadsområdet, hälso- och sjukvård och socialtjänst samt tillsynen därav, ses som särskilt positivt. Försäkringskassans utredningar och beslut får stora konsekvenser för den enskilde och ibland påverkas sjukdomsförloppet, enligt patienters uppgifter, på ett icke önskvärt sätt av Försäkringskassans beslut. Patientnämndens kansli är även positiv till att skyddet för uppgifter som lämnas av enskilda till Inspektionen för socialförsäkringen i klagomålshanteringen stärks. För patientnämndernas kansli Yvonne Tellskog förvaltningschef Postadress: Box Göteborg Besöksadress: Nordstadstorget 6 vån 6 Göteborg Telefon: Webbplats: en E-post: patientnamnden.goteborg@vgregion.se

30 Sammanfattning Utredningen om tillsyn inom socialförsäkringsområdet lämnar i detta betänkande ett antal förslag om en utökad tillsyn inom socialförsäkringsområdet. Förslagen gör det möjligt för Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) att bedriva generell tillsyn och att handlägga klagomål från enskilda. Utredningen lämnar även förslag på organisatoriska och processuella förändringar avseende det allmänna ombudet för socialförsäkringen. Syftet med förslagen är att stärka tilltron till socialförsäkringens administration och regelverk. En utökad tillsyn inom socialförsäkringsområdet Reguljär tillsyn är en självständig rättslig granskning som utförs kontinuerligt och har ett avgränsat område att granska. Utredningen använder begreppen generell tillsyn och klagomålshantering. Tillsynen har på ett övergripande plan fyra syften: att göra det möjligt för medborgarna att utkräva ansvar från politiker och förvaltning, att förebygga felaktigheter i förvaltningen och bidra till ökat lärande, att ge ett underlag för styrning och utveckling av förvaltningen och att vara en funktion för allmänhetens insyn i verksamheterna. 15

31 Sammanfattning SOU 2015:46 Det finns ett behov av utökad reguljär tillsyn inom socialförsäkringsområdet. ISF bedriver i dag systemtillsyn över Försäkringskassan, delar av Pensionsmyndigheten och delar av Skatteverket. Vad gäller en enskild som vill ha sitt klagomål granskat av en tillsynsmyndighet kan denna i dag vända sig till JO eller JK. Därutöver finns interna kontroll- och kvalitetssystem. Utredningen bedömer dock att ingen av de nuvarande funktionerna för granskning kan fylla det behov av tillsyn som finns på socialförsäkringsområdet. Utredningen bedömer också att ISF:s nuvarande systemtillsyn begränsar myndigheten i dess tillsynsuppdrag på ett sätt som inte är helt ändamålsenligt. ISF bör därför få ett utökat tillsynsuppdrag. Generell tillsyn och klagomålshantering hos ISF Utredningen föreslår att ISF får ett utökat tillsynsuppdrag genom att begreppet systemtillsyn byts mot tillsyn i myndighetens instruktion. Enligt utredningens förslag ska ISF:s tillsynsuppdrag syfta till att undersöka om den verksamhet som granskas följer det regelverk som ska tillämpas. I den föreslagna tillsynen ingår generell tillsyn och klagomålshantering. Förslaget innebär att det vidgade uppdraget läggs till inspektionens befintliga uppgifter. Den befintliga systemtillsynen ingår som en del i det utökade uppdraget att bedriva generell tillsyn. Den utökade tillsynen i form av generell tillsyn och klagomålshantering bör ha samma omfattning som ISF:s nuvarande systemtillsyn vad gäller gränsdragning mot andra verksamheter. För en väl fungerande socialförsäkring krävs samverkan med bland annat arbetsmarknadsområdet, hälso- och sjukvård och socialtjänst. ISF får därför i uppdrag att i sin tillsyn samverka med de tillsynsmyndigheter som kan komma att beröras av inspektionens tillsynsverksamhet, på samma sätt som i myndighetens nuvarande uppdrag. ISF:s tillsyn ska även omfatta tillsynsobjektens samverkan med varandra. Tillsynens syfte är att förebygga felaktigheter och att bidra till utveckling och lärande, inte att peka ut enskilda befattningshavare. 16

32 SOU 2015:46 Sammanfattning ISF:s tillsyn ska därför utövas över myndigheter och inte över enskilda tjänstemän. Viss allmän rådgivning är en del av tillsynsuppdraget. ISF bör dock inte ge konkreta råd om hur tillsynsobjekten ska ändra verksamheten. Utredningen bedömer att förvaltningslagens bestämmelser om myndigheters skyldighet att ge råd och service täcker behovet av att kunna ge råd och stöd i tillsynen. Eftersom det primära syftet med klagomålsfunktionen är att skapa tilltro till socialförsäkringen samt att vara en självständig instans för de försäkrade att vända sig till förordas en klagomålshantering som innebär att samtliga ärenden handläggs och att beslut kommuniceras med dem som klagat. Klagomål från enskilda ska enligt utredningens förslag utredas i den omfattning som deras beskaffenhet kräver. ISF bör få möjlighet att lämna över klagomål till andra tillsynsmyndigheter samt att ta emot klagomål från andra tillsynsmyndigheter. Det är inte säkert att den som vänder sig till ISF vill att tillsynsobjektet ska få ta del av klagomålet och ISF bör därför iaktta försiktighet vid överlämnade av ärenden till tillsynsobjekten. ISF ska i sina tillsynsbeslut kunna rikta kritik mot tillsynsobjekten. Kritiken ska framföras till tillsynsobjekten och följas upp av ISF. ISF bör även kunna förelägga tillsynsobjekten att redovisa vidtagna åtgärder. ISF:s tillsynsbeslut bör inte kunna överprövas eftersom de inte är bindande. Att resultatet av tillsynen sprids är en viktig del av tillsynen som en funktion för både ansvarsutkrävande och insyn. ISF ska sprida resultatet av tillsynen i en årlig rapport. ISF bör även ges i uppdrag att verka för att brister i författning avhjälps. I anslutning till förslagen om en utökad tillsyn finns också ett antal överväganden som gäller integritet och sekretess. Den i SOU 2014:67 föreslagna lagen (2014:00) om behandling av personuppgifter för ISF kan enligt utredningen ligga till grund för personuppgiftsbehandlingen med ISF:s utvidgade tillsynsuppdrag. ISF har vidare ett behov av att i klagomålshanteringen kunna behandla personuppgifter utan krav på samtycke från den enskilde. Klagomålshanteringen behöver en egen ändamålsbestämmelse i den föreslagna lagen. 17

33 Sammanfattning SOU 2015:46 För att ISF ska kunna bedriva sitt arbete effektivt behöver myndigheten ha tillgång till socialförsäkringsdatabasen genom direktåtkomst. Om det inte är möjligt att åstadkomma kommer tillsynen att kräva en större arbetsinsats från såväl tillsynsmyndighet som tillsynsobjekt. Skyddet för uppgifter som lämnas från enskilda till ISF i klagomålshanteringen behöver stärkas. En ny bestämmelse med detta innehåll föreslås i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Det allmänna ombudet för socialförsäkringen En myndighet kan inte överklaga sina egna beslut. När Riksförsäkringsverket (RFV) fanns, kunde myndigheten överklaga de allmänna försäkringskassornas beslut och uppträda som part i domstol. Efter omorganiseringen av Försäkringskassan till en myndighet försvann denna möjlighet. Lösningen blev att inrätta det allmänna ombudet för socialförsäkringen, som har till uppgift att överklaga beslut från Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten i syfte att få fram vägledande domstolsavgöranden. Det är endast ombudet som kan få prövat om Försäkringskassan eller Pensionsmyndigheten är för generösa i sin tillämpning av socialförsäkringen. Ombudet kan nämligen överklaga beslut både till fördel och till nackdel för den enskilde. I dag framgår inte syftet med ombudet i författning. Utredningen föreslår att syftet med ombudets uppdrag ska framgå av socialförsäkringsbalken. Inom socialförsäkringsområdet finns det ett behov av prejudikatbildning, både på nationell nivå och på EU-nivå. Hittills har det allmänna ombudet fått prövningstillstånd i två mål i Högsta förvaltningsdomstolen. Det allmänna ombudet har således inte bidragit till rättsutvecklingen i någon större omfattning. Utredningen ser att det finns behov av organisatoriska och processuella förändringar för att ombudet ska stärkas i sin funktion. 18

34 SOU 2015:46 Sammanfattning Förslag på organisatoriska förändringar Ombudet är i dag organisatoriskt placerat hos Försäkringskassan. För att garantera ombudets självständighet gentemot Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten föreslår utredningen att det allmänna ombudet i stället ska placeras hos ISF som en särskild beslutsfunktion. Ombudet ska ha ett eget kansli hos ISF och ansvarsfördelningen mellan ombudet och ISF ska regleras i myndighetens instruktion. Ombudets anställning bör vidare tidsbegränsas. Ombudet får också bestämma att någon tjänsteman vid ombudets kansli får utföra ombudets uppgifter när ombudet är förhindrad att göra det. Tjänstemän vid ISF kan också företräda ombudet i domstol. Vidare ska det allmänna ombudet i ISF:s årliga rapport lämna en samlad redogörelse över verksamheten och ombudets viktigaste iakttagelser under året. Förslag på processuella förändringar En förklaring till att de mål det allmänna ombudet driver sällan når ända fram till Högsta förvaltningsdomstolen är att de fastnar i underinstanserna. Enligt förvaltningsprocessrättsliga regler får en part bara överklaga ett avgörande om det har gått parten emot. Ombudet får många gånger framgång med sina överklaganden i underinstanserna och kan sedan inte överklaga avgörandet vidare. En annan begränsning i överklaganderätten är att ombudet inte kan komma in senare i processen, till exempel när målet är på väg till kammarrätten, utan ombudet måste vara med som part redan i förvaltningsrätten. När RFV fanns kunde myndigheten välja i vilken instans den skulle träda in i processen. Genom att förändra reglerna för överklaganderätten ser utredningen att målen kan komma vidare till nästa instans och ombudet ges bättre processuella förutsättningar för sin verksamhet. I förvaltningsrätten finns det i normalfallet två parter, den försäkrade som klagar och Försäkringskassan eller Pensionsmyndigheten som motpart (tvåpartsförfarandet). Om ombudet väljer att överklaga ett beslut av Försäkringskassan eller Pensionsmyndigheten får det till följd att myndigheterna inte längre kan vara parter i målet. 19

35 Sammanfattning SOU 2015:46 Utredningen föreslår att det ska införas ett trepartsförfarande. I ett mål ska den försäkrade, Försäkringskassan/Pensionsmyndigheten och ombudet samtidigt kunna vara parter. Förslaget innebär att det alltid kommer att finnas någon part som representerar det allmänna som kan överklaga vidare. Trepartsförfarande finns i dag i mål om kameraövervakning. Utredningen föreslår även att ombudet ska kunna välja i vilken instans han eller hon ska träda in i processen. Ombudet behöver alltså inte börja med att överklaga ett beslut från Försäkringskassan eller Pensionsmyndigheten utan kan välja att i stället överklaga ett avgörande från förvaltningsrätten eller kammarrätten. Personuppgifter, information och sekretess Ombudet har behov av att behandla personuppgifter. Den i SOU 2014:67 föreslagna lagen (2014:00) om behandling av personuppgifter för ISF kan enligt utredningen ligga till grund för personuppgiftsbehandlingen om ombudet får en egen ändamålsbestämmelse. Ombudet har vidare behov av delar av socialförsäkringsdatabasen för sin handläggning. För ett effektivt arbetssätt bör ombudet medges direktåtkomst till socialförsäkringsdatabasen. Ombudets sökmöjligheter bör dock begränsas. Ombudet har också behov av åtkomst till information från myndigheter, arbetsgivare, uppdragstagare med flera. För att skydda personuppgifter behöver offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) ändras. 20

36 ÄRENDE 4

37 guld värt att åldras Seniormässa tisdag 8 september kl , skövde kulturhus PROGRAM Gothia Folkmusik underhåller Seniormässan öppnas av Pensionärsföreningarna Strategier för ett Gott åldrande - vad vet vi?, gästföreläsare Sölve Elmståhl Pausgympa, Friskis&Svettis Underhållning, Tanterna på Bagar n Tid för lunch Äldre och läkemedel, distriksläkare Solveig Wanland, Närhälsan Pensionärsföreningarna svarar på frågor Gästföreläsare Sölve Elmståhl är professor och verksamhetschef vid Geriatriska kliniken, Skånes universitetssjukhus i Malmö. FRITT INTRÄDE GRATIS KAFFE TILL DE 300 FÖRSTA BESÖKARNA Arrangörer: Skövde kommun, Kommunala Pensionärsrådet KPR, PRO, SPF, SPRF, RPG, SKPF, Vipinä

38 guld värt att åldras, Seniormässa UTSTÄLLARE PRO Skövde och Tidan SPF Skövde och Elin SPRF SKPF Vipinä Skövde Finska Förening RPG ABF Skaraborgs Hemslöjdsförening Kockar Skövde kommun Hemvården Skövde kommun Närhälsan Skövde Rehab Dagverksamheten Cypressen Volonärtorget Patientnämnden Systrarna Odh Seniorcaféet Skara Synpedagoger Hörselpedagoger Hörselskadades Förening Folktandvården Skövde Karins fotstuga Fothälsan Lunden FotvårdsCentrum Helenes Sjukgymnastik Friskis&Svettis Actic Skövde City Rosé Marie, frisörsalong Lloyds apotek Apoteket Hjärtat Skövdebostäder Seniorvillor Hyresgästföreningen Hemmajuristen Seniorbolaget Forellenresor Västtrafik Gothias Folkmusik Skövde Hembygdsförening Sture Alfredsson Litteratur Teatervännerna i Skaraborg GöteborgsOperans Skövdescen Skövde Teaterförening

39 ÄRENDE 5

40 1 (1) Datum: Förtydligande kring dagordningens punkter rörande Detaljbudget 2016 den 24 augusti 2015 Ni får del av planeringsdirektiv, budgettilldelning 2016 samt generella anvisningar från regionfullmäktige där samtliga prioriterade mål och fokusområden finns med. Utifrån dessa har vi inom patientnämndernas kansli ett förslag på mål och fokusområden vi finner lämpliga att arbeta med samt ett eget mål för patientnämnderna. Se utkastet som ett diskussionsmaterial inför mötet den 24 augusti. Yvonne Tellskog förvaltningschef Postadress: Patientnämndernas kansli Göteborg Besöksadress: Ekenäsgatan 15, Borås Nordstadstorget 6, Göteborg Drottninggatan 1, Mariestad Östergatan 1, Vänersborg Telefon: E-post: Webbplats:

41 1 (13) Planeringsdirektiv Datum Diarienummer RS Västra Götalandsregionen Koncernkontoret, Avdelning budget, redovisning och finans Handläggare: Eva Ohlsson Telefon: E-post: Till regionstyrelsen Planeringsdirektiv för Syfte - Inledning Syftet med detta planeringsdirektiv är att med regionfullmäktiges budget som utgångspunkt ange förtydligande förutsättningar och villkor för i första hand nämndernas och styrelsernas arbete med detaljbudgeten men också det gemensamma arbetet med överenskommelser och uppdrag. Upplägget i direktivet följer budgeten. 2. Budgeten som överordnat styrdokument Den av regionfullmäktige antagna budgeten är Västra Götalandsregionens (VGR) överordnade styrdokument. Utöver budgeten har regionfullmäktige antagit styrdokument som anger en mer detaljerad inriktning. Den långsiktiga inriktningen för Västra Götalands utveckling anges i visionen Det goda livet. De övergripande måldokumenten för VGRs verksamheter är VG2020 Framtidens hälso- och sjukvård Regionala trafikförsörjningsprogrammet Kulturstrategin Vid en målkonflikt mellan olika styrdokument och budget gäller den senast antagna budgeten. Regionfullmäktiges mål Regionfullmäktige anger i budget tre utmaningar och tre långsiktiga strategiska mål. Dessa mål är nedbrutna i 10 prioriterade mål för perioden 2016 till och med Nämnder och styrelser får utöver de 10 prioriterade målen lägga fast högst två prioriterad mål som är anpassade till den egna verksamheter. Syftet med detta är att begränsa antalet mål för att uppnå en bättre styrning. Detta kan innebära att nämnder och styrelser behöver revidera tidigare fattade beslut om mål. Hälso- och sjukvårdsnämnderna (HSN) ska samordna om nämnderna avser att komplettera regionfullmäktiges mål med egna prioriterade mål. Mål som fastställs av nämnder och styrelser får inte stå i strid med regionfullmäktiges mål. Postadress: Regionens Hus Göteborg Besöksadress: Lillhagsparken 5 Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

42 Planeringsdirektiv för 2016, (13) Uppföljning av prioriterade mål De prioriterade målen kommer att kopplas till kvantitativa och kvalitativa indikatorer som ska redovisas till berörda nämnder och styrelser i samband med delårsrapporter och årsredovisning. Indikatorer för uppföljning på koncernnivå av prioriterade mål ska även redovisas till regionstyrelsen och regionfullmäktige. Som underlag för att välja indikatorer för uppföljning ska en bruttolista med olika alternativa indikatorer tas fram. Denna lista överlämnas sedan till berörda nämnder och styrelser som fastställer indikatorer för den egna uppföljningen. Regionstyrelsen fastställer vilka indikatorer som ska redovisas till regionstyrelsen och till regionfullmäktige. Inriktningen för arbetet med att fastställa och följa upp indikatorer ska vara enkelhet och att indikatorerna ska vara relevanta och väl spegla de prioriterade målen. En begränsning av antalet indikatorer är önskvärd varför styrelser och nämnder behöver samarbeta när indikatorer fastställs. Regiondirektören får i uppdrag att senast 15 september 2015 lämna ett underlag gällande förslag till olika alternativa indikatorer för uppföljning av regionfullmäktiges mål samt förslag till hur regionstyrelsen för sin del ska följa upp och redovisa de prioriterade målen. Underlaget ska ses som en vägledning i nämnder och styrelsers arbete med indikatorer, men utgör ingen begränsning gällande vilka indikatorer nämnder och styrelser slutligen fastslår. Fokusområden 2016 Med utgångspunkt i prioriterade mål anges i budgeten ett antal områden som VGRs nämnder och styrelser särskilt ska arbeta med/bevaka under Dessa fokusområden gäller i tillämpliga delar VGRs samtliga verksamheter. Regionstyrelsen ska, utöver att för egen del arbeta i enlighet med fokusområdena, stödja styrelsers och nämnders arbete. Regiondirektören ska därför senast 15 september redovisa hur koncernkontoret kommer att organisera sitt arbete för att ge stöd för det lokala arbetet med fokusområdena. Samtliga nämnder och styrelser ska i detaljbudget särskilt belysa hur man under 2016 avser att arbeta med fokusområdena. I detta arbete ska nämnder och styrelser aktivt förhålla sig till samtliga fokusområden och värdera respektive fokusområdes relevans för den egna verksamheten. Uppdrag I budgeten ges inga riktade uppdrag till styrelser eller nämnder. Uppdrag kommer löpande att initieras i styrelser och nämnder utifrån regionfullmäktiges budget. 3. Framtidstro inom hälso- och sjukvården Överenskommelser Vårdöverenskommelserna för 2016 ska vara ettåriga. Det är dock viktigt att hanteringen av överenskommelsearbetet och utformningen av överenskommelserna görs på ett sådant sätt att arbetet inför år 2016 lägger en god grund inför kommande års överenskommelser och att arbetsinsatserna härigenom kan begränsas.

43 Planeringsdirektiv för 2016, (13) I avvaktan på utvecklingen av en ny ersättningsmodell inom hälso- och sjukvården ska målrelaterad ersättning till sjukhus, beställd primärvård, folktandvård samt habilitering och hälsa inte användas i överenskommelserna för år Styrelser och nämnder ska senast den 31 oktober 2015 träffa överenskommelser med berörda styrelser, förvaltningar och alternativa utförare. Förstärkningen till sjukhusen Till budget 2015 tillfördes sjukhusen en förstärkning på 750 mnkr för att lösa de strukturella ekonomiska problemen. 550 mnkr av dessa fördelades efter sjukhusens obalanser i enlighet med bilaga mnkr avser tillgänglighetssatsningar och fördelas under 2016 till sjukhusen efter avrop och faktiskt utförd prestation. Basuppdraget Regionfullmäktige gav i delårsrapport mars 2015 HSN och hälso- och sjukvårdsstyrelsen (HSS) i uppdrag att omprioritera i respektive budget 2015 i syfte att frigöra resurser för att bidra till att säkerställa finansieringen av sjukhusens basuppdrag. Det är av största vikt att det uppdrag nämnder och styrelser har idag säkerställs finansieringsmässigt innan nya satsningar införs. Regionfullmäktiges uppdrag ska därför beaktas även i 2016 års budgetarbete, men samtidigt värderas i förhållande till de politiska prioriteringar och fokus som finns i regionfullmäktiges budget för I regionstyrelsens regionbidrag ingår sedan tidigare medel för obesitas och koloskopier. Dessa föreslås överföras till HSN och fördelas och hanteras på samma sätt som övriga tillgänglighetssatsningar enligt ovan. Riktade bidrag till Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Psykiatrisatsningen HSS tillfördes 50 mnkr ramhöjande 2015 och ytterligare 75 mnkr tillförs 2016 i syfte att finansiera arbetet inom ramen för den regionala utvecklingsplanen för vuxenpsykiatri samt barn- och ungdomspsykiatri. Den nya psykiatriberedningen bereder satsningen som beslutas av HSS. Akutvård HSS tillfördes 100 mnkr ramhöjande Ytterligare 50 mnkr tillförs Efter diskussion med förvaltningarna föreslås 2015 års pengar fördelas utifrån förvaltningarnas volymer när det gäller akuta besök. Det är dock idag inte enkelt att identifiera all akutverksamhet på ett korrekt och regionalt likvärdigt sätt. Därför har det påbörjats ett arbete för att bygga en egen databas för uppföljning av akutverksamhet/akutflöden som kommer innebära en större tillförlitlighet och likvärdighet i data redan från slutet av hösten Även för 2016 planeras medlen att fördelas utifrån volymer för året innan men då baseras nyckeln på den nya databasen för akutverksamhet/akutflöden. Därför kan förvaltningarna utgå från att fördelningen av medel för 2016 kommer att ske på liknande sätt som för I HSS uppdrag ingår att träffa överenskommelse med Sahlgrenska Universitetssjukhuset för uppdrag som universitetssjukhus. Anslaget inkluderas från 2016 i HSS regionbidrag. HSS ska senast den 31 oktober 2015 fatta beslut om psykiatrisatsningen, akutvård och överenskommelse med Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Detta för att så tidigt som möjligt klarlägga förutsättningarna för 2016.