LIKABEHANDLINGSPLAN och PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING

Transkript

1 LIKABEHANDLINGSPLAN och PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING MONTEMINI HBG S MONTESSORISKOLA F-6 reviderad september 2011

2 BAKGRUND: Sedan januari 2009 regleras likabehandlingsarbetet i två regelverk: 1. diskrimineringslagen 2. Åtgärder mot kränkande behandling ( skollagen). Lagen omfattar hela skolsystemet från förskoleklass till vuxenstuderande. Vad innebär lagen? Diskriminering, trakasserier pga... * kön * etnisk tillhörighet * religion och annan trosuppfattning * funktionshinder * sexuell läggning * könsöverskridande identitet, eller uttryck * ålder är förbjudet! Eleverna får ett lagligt skydd mot * kränkande behandling dvs uppträdande som kränker en elevs värdighet, men som inte har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Det kan vara att retas, mobba frysa ut någon, knuffas, rycka i håret etc. Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det kränker en elevs värdighet. De kan vara fysiska ( slag, knuffar), verbala ( hot, svordomar, öknamn), psykosociala ( utfrysning, grimaser, alla går när man kommer), texter och bilder ( lappar, teckningar, sms, mms, foto, meddelanden på olika webb communities.) Både skolpersonal och elever kan göra sig skyldiga till trakasserier och kränkande behandling. En befogad tillrättavisning från skolpersonal är inte en kränkning. Lagen innebär att skolan är skyldig att - vidta aktiva åtgärder mot mobbning, dokumentera händelser och åtgärder - vidta åtgärder mot annan kränkande behandling - bedriva ett målinriktat arbete och upprätta planer för likabehandling - redovisa arbetet i den årliga kvalitetsrapporten - se till att elever, föräldrar och personal är delaktiga i arbetet med att ta fram planerna - informera elever och föräldrar om lagen

3 Ett Barn- och Elevombud för likabehandling har inrättats. Det är elevens egen uppfattning om att han/hon är kränkt som avgör om skolan ska utreda och i förekommande fall vidta åtgärder. Bevisbördan är delad men vilar tungt på skolan. Elev kan få skadestånd. Elevernas rättigheter och skolans skyldigheter ska tydliggöras. Skolan ska agera snabbt och effektivt vid kännedom om trakasserier eller annan kränkande behandling. Det kan vara svårt att skilja på vanliga konflikter och kränkande behandling. Om någon upprepade gånger blir utsatt för negativa handlingar eller när parterna i en konflikt inte är jämnstarka, utan den ena parten ständigt är i underläge, kan det handla om kränkande behandling. Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever och missgynnandet har att göra med någon av diskrimineringsgrunderna, Direkt diskriminering är när en elev missgynnas och det har direkt koppling till exempelvis elevens kön, etnicitet etc. Indirekt diskriminering är när skolan tillämpar en bestämmelse som förefaller neutral men som missgynnar en elev pga kön, etnicitet... Om exempel alla elever serveras samma mat och skolan inte tillhandahåller religionskost. Montemini Helsingborgs Montessoriskola Östra Allén Helsingborg

4 VÅR VISION: I vår skola ska alla barn - ha lika rättigheter / vara jämställda - behandlas lika oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder - känna trygghet i klassrummet samt visa varandra hänsyn - bli självständiga individer i gruppen - utveckla en god självkänsla - utveckla en god social förmåga och respektera andra barn / vuxna - kunna uttrycka sina tankar och känslor - utveckla respekt för sin omgivning och miljö (växter, djur, klassrummet, utemiljön) I vår skola ska ingen - utsättas för kränkande behandling eller trakasserier vare sig från andra barn eller vuxna Montemini Helsingborgs Montessoriskola Östra Allén Helsingborg

5 ATT FRÄMJA BARNS OCH ELEVERS LIKA RÄTTIGHETER OCH MÖJLIGHETER Skolan ska aktivt arbeta för att främja likabehandling. Vi ska verka för demokratiska värderingar, mänskliga rättigheter, likabehandling och trygghet. Detta arbete ska vara en naturlig del i det vardagliga arbetet och baseras på kunskap om hur diskriminering, trakasserier och kränkande behandling uppstår. Vi ska också ge barn, personal och föräldrar återkommande möjlighet att reflektera kring normer, värderingar och relationer, samt se till att personalen får möjlighet till kompetensutveckling om så behövs. Nedan följer några exempel på hur vi på Montemini Hbg s Montessoriskola arbetar med det främjande arbetet i den vanliga undervisningssituationen. * Regelbundna samtala om allas lika värde oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder för att påverka attityder i dessa frågor och förstärka respekten för allas lika värde. Kvalitetsundersökningar, enkäter m m. * Arbete enligt Montessoripedagogikens principer, där man ser till att alla barn, oavsett ålder / kön, religion, funktionshinder, sexuell läggning arbetar tillsammans, tar gemensamt ansvar för klassrummet och hjälper varandra. * Pojkar och flickor samarbetar, får samma lektioner och lika möjligheter. De som behöver hjälp av t ex kompensoriska hjälpmedel får detta. * Samarbete i små grupper. Grupperna varierar från gång till gång för att undvika grupperingar. Lektioner i smågrupper, där alla kommer till tals, där det är ok att svara fel, där man får diskutera olika inlärningssätt etc. * Observationer, som är en del av det dagliga arbetet inom Montessoripedagogiken och ett bra sätt att upptäcka exempelvis kränkande behandling. * Frihet under Ansvar dvs eleverna väljer vad de vill arbeta med, hur länge och med vem. * Lektioner i smågrupper ( ålders och könsblandade) där alla kommer till tals. * Julfester, vårfester, skoljoggen, föräldraluncher etc som ökar känslan för samhörighet. De äldre barnen ordnar maskerad, lekar etc för de yngre. * Samtal om vilka faktorer som skapar en trygg och jämlik miljö, vad är jämställdhet och rättvisa? * Med hjälp av samtal, reflektion, värderingsövningar, böcker etc, bearbeta attityder och egna uppfattningar om demokratiska värderingar. ( se boklista). * Regelbundet samtala om Barns rättigheter / mänskliga rättigheter och demokratiska värderingar * Läsa Globen och rösta i World s Childrens Prize * Hjälpa andra barn genom olika insamlingar, t ex delta i Aktion Julklappen etc för att öka känslan för solidaritet och ansvar för människor även utanför den närmaste gruppen. * Ge personalen möjlighet till kompetensutveckling för att öka medvetenheter och kunskapen om diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. * Tydliga och gemensamma gränser, samt kunskap om vad som ska göras om något händer.

6 * För att minimera riskerna för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling, ska de vuxna alltid avbryta bråk, nedsättande kommentarer etc. Om barnen säger att det bara är på skoj talar vi om för dem att så skojar vi inte här. Puttar, knuffar etc är inte tillåtet. Vi försöker hitta bra lekar istället. Sexistiska eller rasistiska kommentarer avbryts omgående och anses kränkande. Observerar tysta och tillbakadragna barn för att se hur de gör och hur de andra uppför sig mot dem * Gemensamma regler för att undvika problem t ex var snöbollskastning får ske, samt att det finns vuxna närvarande som har uppsikt över leken. * Alla vuxna på skolan ansvarar för alla barn, dvs vi säger till även om det inte är vår egen elev. Vi visar vilka regler och normer som gäller genom att vara tydliga. * Vid grupparbetet, eller i gymnastiken, när lag /grupper ska väljas, ser den vuxne till att olika metoder används så att det aldrig blir så att samma barn blir sist vald. I klassrummet kan man t ex dra lott om grupperna, välja efter intresse, låta läraren bestämma, låta barnen välja, arbeta pojke/flicka etc... * Inbjudan till fester / födelsedagskalas, får ej ske i skolan, om inte hela klassen är inbjuden. Skolan lånar ut sina lokaler till skoldisco endast om hela klassen är inbjuden. * Med hjälp av samtal, reflektion, värderingsövningar, böcker etc, bearbetar vi attityder och egna uppfattningar. * Elever, personal och föräldrar får återkommande möjlighet att reflektera kring normer, värderingar och relationer. T ex på Studiekvällar ( föräldrakvällar) där vi pratar kring teman som Etik och Moral, Gränssättning, Likabehandling m m. Både elever och föräldrar svarar på frågor inför utvecklingssamtalet, som bl a tar upp om eleven trivs i skolan, om de har kompisar etc. * Tillsammans med barnen komma överens om ett fåtal ordningsregler, som vi alla håller. * Vi har nolltolerans mot ovårdat språk.

7 EXEMPEL PÅ LITTERATUR / MATERIAL SOM REGELBUNDET SKA ARBETAS MED I KLASSERNA: - Triologin om "Betty" med samtal efteråt enligt handledningen. (Bettys spegel, Betty och skuggorna, Betty och Robban) Förlaget "lilla e" - Läsa Bamses tidning om "Hur en vän ska vara?" - Läsa böckerna "Du och Jag" Förlaget Corona (Ärlig, Rättvis, Pålitlig) - "Läsa Vilda säger nej" samt diskutera efteråt. - Läsa "Tilda med is och sol" - Läsa och göra enkäterna till "Rädda klassen från ensamma vargar!" (Rädda Barnen) följa upp med samtal/diskussioner. - Kvalitetsundersökning med personal, föräldrar och barn - Mina känslor ( Jag är avundsjuk / rädd / arg / ledsen) - Uppstart - Livsviktigt - Rätt och trevligt sätt ( i andras hem, i skolan, vid matbordet, i naturen) Dramatisera - Läs / diskutera: "Hur gör vi nu?" "Gott prat" " Vad gör vi sen?" - Andra aktiviteter: samarbetslekar, drama, samtal om etik/moral, värderingsövningar mm. - Barnens egna funderingar om hur en bra vän ska vara Personallitteratur: Mobbad, det har vi inte märkt. Kompissamtal Var går gränsen? Mobbning (Monica Fahrman)

8 ÅTGÄRDANDE ARBETE Skolan ska ha rutiner för att upptäcka, utreda och åtgärda diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. ATT UPPTÄCKA KRÄNKANDE / DISKRIMINERANDE BEHANDLING OCH TRAKASSERIER * De vuxna finns med barnen hela dagen - när de äter, är ute på rast, i hallen, i klassrummet etc Allt för att tidigt kunna upptäcka ev kränkande behandling / diskriminering. * Enkäter, samtal, kvalitetsunersökningar samt kartläggning fungerar som en hjälp för att upptäcka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Även våra observationer enligt Montessoripedagogiken är verktyg. Skolsyster frågar eleverna hur de mår, om de trivs etc, när hon har samtal med respektive elev. * Vi uppmanar barnen att de ska komma till en vuxen om de ser någon som blir illa behandlad, eller om de själv känner sig illa behandlade. Ingen ska behöva känna sig utanför, eller känna att de inte får vara med. Ingen ska behöva vara rädd för att gå till skolan. ATT UTREDA OCH ÅTGÄRDA KRÄNKANDE / DISKRIMINERANDE BEHANDLING Rutiner och Ansvar vid incidenter: 1a. Om en smärre incident inträffar under lektionerstid eller vid rast / förflyttning, ska den personal som är närvarande omedelbart ingripa och vidta nödvändiga åtgärder ( samtal med berörda ). 1b. Vid en allvarligare incident ska ska närvarande personal omedelbart ingripa och efter nödvändiga åtgärder har genomförts, ska händelsen dokumenteras och sättas in i pärm på expeditionen. Denna dokumentationn ska bestå av en beskrivning av vad som hänt, datum, tid, plats samt uppgiftslämnare. Uppgiftslämnare ( dvs den personal som ingrep) ska också meddela målsman, eller be klassläraren ta kontakt. Detta göres samma dag. Vid allvarligare incident, där personal eller elev vill ha hjälp av skolledningen kontaktas denne för att medverka. 2. Vid upprepade incidenter ( dokumentation fortsätter) kontaktas skolledningen. Föräldrar och elev kallas till samtal på skolan, då också klassläraren är närvarande samt ev. skolsyster. Vid samtalen bestäms vad som ska göras dels för den som blivit utsatt dels för förövaren. Här bestämmer man vilka insatser som ska göras och vem som är ansvarig för de olika delarna. Rektor är ytterst ansvarig. Samtliga möten protokollförs i ett åtgärdsprogram som innehåller en tidplan med uppföljning och utvärdering av de åtgärder man fastställt. 3. Om man efter detta inte kommer tillrätta med problemet ska skolledningen ta kontakt med lämplig myndighet.

9 4. Om någon i personalen utsätter ett barn för kränkande behandling, är Rektor ytterst ansvarig för att utreda och dokumentera. 5. Om elev gör en anmälan om kränkande behandling, får denne ej utsättas för påtryckning för att dra tillbaka sin anmälan. Alla steg i utredningen dokumenteras och förvaras i låst skåp på rektorsexp. Berörda elever och målsmän ska ha tillgång till dokumenten när så önskas. Berörd personal som behöver informationen i sitt arbete, ska få ta del av relevant dokumentation. ORDNINGSREGLER: Ordningsreglerna har vi för att eleverna ska känna sig trygga och kunna tillgodogöra sig kunskap i skolan. Dessa ordningsregler är utarbetade tillsammans med eleverna, vilket är en förutsättning för att de ska fungera. Givetvis gäller ordningsreglerna även för oss vuxna. Ordningsreglerna finns uppsatta i klassrummet, så att även vårdnadhavarna kan ta del av dem när de observerar i klassrummet. När vi har studiekvällar för föräldrarna, har vi återkommande temat Etik och Moral, där vi diskuterar bl a vår Likabehandlingsplan/Plan mot Kränkande behandling samt våra ordningsregler / trivselregler. Följande ordningsregler finns på skolan idag : I VÅR SKOLA - talar vi med låg samtalston, samt lyssnar när någon annan talar - använder vi ett vårdat språk - håller vi klassrummet i ordning och tar ansvar för våra sysslor - är vi hjälpsamma, och samarbetar med olika kamrater - rör vi oss lugnt och tyst, och väntar på vår tur - visar vi varandra respekt AVSLUTNING: Denna likabehandlingsplan / plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling ska ses som ett hjälpmedel att regelbundet i personalgruppen och elevgruppen utvärdera, omvärdera och utveckla vårt arbete med likabehandling. Vår intention är att planen ska genomsyra hela vårt arbete och göra alla medvetna om att diskriminering, trakasserier, kränkande behandling eller mobbning inte får förekomma på vår skola. HELSINGBORGS MONTESSORISKOLA Ann Winström, rektor

10 DOKUMENTATION VID SAMTAL: 1. VAD HAR HÄNT? 2. VILKA VAR MED VID SAMTALET? 3. DATUM FÖR SAMTALET: TID: PLATS: 4. VAD KOM MAN ÖVERENS OM VID SAMTALET 5. BESKRIVNING AV ÅTGÄRDER 6. ÅTGÄRDSPROGRAM UPPRÄTTAT? MÅLSMAN UNDERRÄTTAD? 7. UPPGIFTSLÄMNARE: Montemini Helsingborgs Montessoriskola Östra Allén Helsingborg

11 ATT FÖREBYGGA OCH FÖRHINDRA DISKRIMINERING, TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Skolan ska regelbundet genomföra en kartläggning av elevernas trygghet och trivsel, samt deras uppfattning om förekomsten av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Det förebyggande arbetet syftar till att avvärja risker för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. KARTLÄGGNING / NULÄGESANALYS: 2012 * Genom gruppsamtal, enkätundersökningar, samt organiserade samtal har vi arbetat med att kartlägga om eleverna känner sig trygga och om de anser att det förekommer diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. I personalgruppen har detta också diskuteras vid arbetslagsmötena. Efter samtal med eleverna kom vi fram till att: - eleverna känner sig trygga i skolan och att problemet med otryggheten på Magnus Stenbocksskolan blivit bättre sedan de valt att gå i grupp till toaletterna och sett till att komma precis innan lektionsstart, så att de inte behöver konfronteras med 9:orna. - problemet med ovårdat språk / hårt spel på fotbollsplanen försvunnit efter samtal med berörda elever och direkta konsekvenser. - diskussioner om mobiler och märkeskläder försvunnit efter att vi har pratat om det. - eleverna ibland känt sig lite otrygga i skogen då elever från resursskolan varit otrevliga - inte mot oss men mot sina fröknar. - de yngre eleverna tycker att omklädningsrummet i källaren är lite kusligt. De tycker också att elever från andra skolor kan vara lite otrevliga när de befinner sig i gympasalens omklädningsrum. ÅTGÄRD: - Vi ska fortsätta vara uppmärksamma så att inte ovårdat språk eller diskussioner om mobiler och märkeskläder blossar upp igen. - Eleverna ska vända sig till vuxen om de känner sig otrygga när de befinner sig ute samtidigt som elever från resursskolan. - Vårt eget omklädningsrum kommer att renoveras under sommaren så att det blir ljust och trevligt. Ansvarig idrottslärare kommer att prata med ansvarig idrottslärare på annan skola för att lösa problemet. Ansvarig: Lärarna på låg och mellanstadiet Tid: läsåret Uppföljning: maj 2013 REVIDERING: Ny kartläggning maj 2013