AVTAL 2012 DAGS FÖR NÄSTA STEG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "AVTAL 2012 DAGS FÖR NÄSTA STEG"

Transkript

1 AVTAL 2012 DAGS FÖR NÄSTA STEG 1

2 Förord I höstas fick jag frågan om jag ville intervjua företrädare inom 6F om hur de såg på sitt samarbete och framtiden. Uppdraget var rakt och tydligt: Tala med oss och ge din bild av det vi säger. Ett intressant uppdrag som det var självklart att tacka ja till. Tillvägagångssättet är minst sagt ovanligt. Vanligen vill organisationer ha kontroll över hur deras visioner beskrivs och hur de formulerar framtiden. Men efter ett tag insåg jag att i det här fallet var inte tiden mogen för en mer djupgående, gemensam beskrivning. Förklaringen är det arbetssätt som 6F valt. Samarbetet mellan förbunden ska växa fram. En tydlig grund finns visserligen, det gemensamma avtalet som skrevs under hösten Men därutöver har inte konkreta ställningstaganden formulerats. Ett steg mot mer tydlighet tas dock i februari i år när förbunden genomför gemensamma avtalskonferenser för första gången. Det är inför dessa konferenser som den här rapporten är framtagen. Deltagarna på konferenserna och andra inom förbunden ska få möjlighet att läsa sig till hur deras egna företrädare och andra inom samarbetet ser på framtiden. Den bild som framträder är både tydlig och otydlig. Helt klart finns det stora förhoppningar att 6F ska spela en helt ny och viktig roll i Avtalssverige. Den uttalade ambitionen är att den nuvarande maktbalansen inom LO ska förändras. En motvikt ska skapas mot de stora förbunden och de förbund inom industrin som samarbetar. En annan uttalad ambition är att framtvinga en tydligare LO-strategi vid avtalsrörelserna. Alla ska veta vad som gäller och vad enskilda förbund kan göra inom ramen för samordningen. 6F vill alltså påverka LO- samordningen som de sex förbundens företrädare gång på gång intygar är viktigare än någonsin. Hur det ska gå till i detalj är dock inte utsagt. Men i bästa fall tydliggör den här rapporten hur förbunden och deras företrädare ser på det egna förbundets och 6F-samarbetets roll just nu. Stockholm i början av januari 2011 Anna Danielsson Öberg

3 GEMENSAMMA AVTALSKONFERENSER ETT FÖRSTA STEG En del tycker att samverkan inom 6F har gått för fort, andra för långsamt. Men oavsett inställning till hastigheten trodde nog få för två år sedan att gemensamma avtalskonferenser skulle genomföras med målet att formulera gemensamma avtalskrav. Nu blir de av. I det avtal om samarbete som skrevs under 17 september 2009 är det uppenbart att de sex förbunden prioriterar avtalsfrågor. Enligt avtalet är en första målsättning med samarbetet att skapa starkare och slagkraftigare fackförbund för att förbättra medlemmarnas löner och anställningsvillkor. I samma dokument slås också fast att avtalet innebär att förbunden ska bistå varandra i avtalsrörelserna. Tillsammans representerar de sex förbunden över medlemmar om pensionärerna räknas in. Därmed blir 6F till antal medlemmar ungefär lika stort som IF Metall och nästan lika stort som Kommunal inom LO. I motsats till de här stora förbunden består dock 6F av sex olika förbund, med olika yrkesgrupper, könsfördelning, tradition och inte minst storlek. Ett mått på skillnaderna mellan dem är andelen kvinnor och män bland medlemmarna. I tre förbund Elektrikerna, Målarna och Byggnads är kvinnorna nästan obefintliga (se faktaruta). Av sammantaget medlemmar är knappt 2 procent kvinnor. I Transport är andelen kvinnor 17 procent och i Seko 34 procent. Det är bara Fastighets som har en extremt jämn könsfördelning faktiskt den jämnaste bland alla LO-förbund. Tanken var att de sex förbunden skulle ha samarbetat redan i avtalsrörelsen Men vi avbröt. När vårt avtal presenterades i september fick det en hel del uppmärksamhet. Inte minst inom LO fanns en oro för att vi ville störa samordningen. Så var det inte. Men eftersom samordningen var så långt gången bestämde vi oss för att vänta till nästa avtalsrörelse, säger Janne Rudén, ordförande för 6F-rådet, som består av förbundens ordförande och ytterligare sex ledamöter från respektive förbund. Förbund Antal Antal Andel Antal medlemmar kvinnor kvinnor män Antal ombud/ representanter på avtalskonferenserna SEKO ,8 % Fastighets % Transport % Målarna % Elektrikerna ,7 % Byggnads % Totalt % 81 % Antal medlemmar i: IF Metall * , Kommunal , Handels *Siffror från LO

4 Många viktiga frågor För att undvika att samma situation skulle uppstå vid nästa avtalsrörelse fattades därför beslut på 6F:s representantskap under våren 2010 att arrangera gemensamma avtalskonferenser. I februari 2011 blir de verklighet. Vid sex tillfällen, utspridda mellan Luleå och Hässleholm, träffas sammantaget 325 representanter från de sex förbunden för att diskutera den kommande avtalsrörelsen. Antalet representanter från varje förbund är anpassat till förbundets storlek. Seko som är störst inom 6F-familjen skickar därför sammantaget 157 representanter och Målareförbundet som är minst skickar 10. Förbunden väljer själva vilka de skickar. Men i de flesta fall är det ombudsmän som åker. En del förtroendevalda skickas också, men det är inte så vanligt att de som åker är yrkesverksamma. Majoriteten av dem som deltar är därmed personer som är fackligt aktiva på heltid, enligt 6F:s avtalssekreterare som tillsammans planerat och genomför konferenserna. På bordet finns en rad frågeställningar för representanterna att ta ställning till. Allt från LO:s framtida roll, vem som ska sätta lönemärket till mer konkreta frågor som 6F kan driva i den kommande avtalsrörelsen. Förhoppningen är att mer yrkesspecifika frågor ska undvikas. De ska istället behandlas på förbundens egna avtalskonferenser. Exakt hur det här kommer att gå till vet ingen. Skälet är enkelt det sker för första gången. Lite hårddraget kan det som sker i februari beskrivas som att representanter för så skilda grupper som målare, elektriker byggnadsarbetare, lastbilschaufförer, städare och lokförare befinner sig på samma avtalskonferens. Yrkesgrupperna är dock betydligt fler eftersom varje förbund har många avtalsområden. En del har väldigt många, som Seko, andra har färre som Målareförbundet. Men alla har ett flertal. Ibland är avtalsområdena lika eller i alla fall snarlika. Avtalssekreterarna inom 6F kallar likheterna för avtalskluster. Inom respektive kluster finns minst två, men oftast fler av de sex förbunden. Gemensamma krav under våren Ronny Wenngren, Elektrikerförbundets avtalssekreterare kommer att delta vid alla sex avtalskonferenserna. Avtalsansvariga inom de andra förbunden deltar vid minst två tillfällen och vid varje konferens är ett av 6F-förbunden ansvarigt. Med det här upplägget blir det möjligt för oss alla att höja blicken och söka efter gemensamma problem som vi kan driva tillsammans i den här avtalsrörelsen, men också framåt. Det betyder inte att vi är mindre intresserade av samordningen inom LO. Den är viktigare än någonsin. Men med gemensamma frågor från sex förbund ökar våra möjligheter att påverka den, säger Ronny Wenngren. När konferenserna väl är genomförda är tanken att avtalssekreterarna ska sammanställa resultatet av dem. Förhoppningen är att det finns gemensamma idéer eller förslag om krav. Under våren ska kraven förtydligas till formella 6F krav som presenteras i LO-samordningen. Hur många gemensamma krav det kan handla om är inte bestämt, inte heller hur många som man ska sikta på att få med i samordningen. Det får ge sig i den process som vi nu inleder. Men det är självklart att målet med hela det här upplägget är att formulera gemensamma krav. Det är upp till oss själva att visa att vi klarar av det, säger Ronny Wenngren. 4

5 5

6 SAMARBETET SKA STÄRKA LO Det är mycket som står på spel det kommande året. Nu måste ledningarna i 6F-förbunden visa att de kan fylla det samarbete som de inledde hösten 2009 med ett konkret innehåll. Exakt hur långt förbunden tänker gå och hur de binder upp varandra vet ingen ännu. Och det är meningen. Samarbetet ska växa fram. Ledningarna i förbunden är brända av tidigare misslyckade försök att gå samman med andra förbund i flera fall är det med förbund som nu ingår i 6F. Trots nog så höga ambitioner, visioner och bilder av ett gemensamt liv har förbundsäktenskap spruckit innan de ens blev av. Med den erfarenheten bakom sig har ledningarna bestämt sig för ett helt annat arbetssätt. Samarbetet inom ramen för 6F ska få växa fram och inte manas fram. Formerna för processen regleras i det samarbetsavtal som skrevs under av förbundsordförandena för alla sex förbund i september I avtalet slås tre målsättningar fast: samarbetet ska skapa starka fackförbund för förbättringar av medlemmarnas löner och anställningsvillkor samarbetet ska leda till att förbunden blir en stark kraft i samhällsdebatten samarbete ska leda till mer fack för pengarna, besparingar ska alltså genomföras som gynnar medlemmarna och i bästa fall leder till sänkta medlemsavgifter. I samma avtal slås också fast att de enskilda förbunden som varierar i storlek behåller sin suveränitet. Samtidigt har gemensamma organ skapats. I dem är alla sex förbund likvärdiga parter oavsett storlek. Men det finns ingenting som hindrar att några förbund inom samarbetet väljer att fördjupa det ytterligare. Fördjupat samarbete mellan förbund inom 6F eller samgående uppmuntras, enligt en paragraf i avtalet. Ett beslutande organ är skapat som kallas 6F-rådet. De beslut som fattas i rådet ska ske i konsensus, de tolv ledamöterna ska alltså vara överens. Men i praktiken förutsätter det att förbunden redan antagit en fråga som sin. Radikalisering stärker facken Ett sammanfattande intryck från intervjuerna med de sex förbundsordförandena är att de är helt övertygade om att det finns mycket som förenar dem. De befinner sig alla inom vad de beskriver som en inhemsk servicesektor. Flera förbund har avtal inom samma eller snarlika områden, vilket betyder att de känner igen varandras villkor. De är också överens om att arbetarrörelsen och fackföreningsrörelsen måste stärkas. En tolkning av deras sätt att uttrycka behoven av en starkare fackföreningsrörelse skulle kunna vara att de sex förbunden helt enkelt söker en radikalisering. Ska LO klara av att rekrytera de medlemmar som idag vänder förbunden ryggen, krävs tydligare facklig kamp och resultat. Alla verkar också övertygade om att samarbete i den form som nu inletts är det bästa sättet att stärka de fackförbund som berörs. Men på lite längre sikt utesluts inte att alla eller några förbund har gått samman. På ett övergripande plan hoppas ledningarna att samarbetet kommer leda till en rad förbättringar. Det gäller inte minst ökad ekonomisk effektivitet. Hur det ska uppnås finns det olika idéer om allt från gemensamma administrativa system till att förbunden helt enkelt flyttar ihop i en gemensam fastighet. En av de frågor som de sex förbunden anser att de är överens om är, enligt dem själva, synen på och viljan att stärka kollektivavtalets ställning. Samma sak gäller fackens roll i det svenska förhandlingssystemet som brukar kallas den svenska modellen. En annan gemensam inställning som hela tiden betonas är viljan att stärka samordningen inom LO. I avtalsrörelser ska Landsorganisationen vara väl trimmad och förbunden vara helt överens om vilka prioriteringar som gäller. Ett sätt att stärka samordningen är att de här sex förbunden presenterar gemensamma uppfattningar när det är dags för samtliga LO-förbund att bestämma prioriteringarna inför avtalsrörelsen

7 Ny maktbalans inom LO Enligt de sex förbundsordförandena inom 6F betyder det nya samarbetet att en ny maktbalans uppstår inom LO som alla tjänar på. Inom LO finns det idag två riktigt stora förbund, Kommunal och IF Metall. Därefter finns det några som är halvstora som Handels, Byggnads och Seko. Resterande förbund har drygt medlemmar eller färre. Tillsammans har 6F-förbunden över medlemmar (inklusive pensionärer). Det betyder att de representerar ungefär lika många medlemmar som IF Metall och nästan lika många som Kommunal. Hur 6F-företrädarna vill använda det de själva gärna beskriver som en ny maktbalans finns det många och olika förhoppningar om. Vissa vill gärna se att den internationellt konkurrensutsatta sektorns normsättande roll i lönebildningssammanhang ersätts av den inhemska servicesektorn. Andra anser att den internationellt konkurrensutsatta sektorns roll fungerar, men måste stramas upp. Alla sex är dock helt överens på en punkt: förberedelsearbetet inom LO måste bli bättre. Till exempel ska det vara ordentligt tydliggjort i förväg vad som gäller om det förbund som träffar avtal först gör det på en nivå som ligger under det mål LO-samord-ningen lagt fast. Alla sex är också helt överens om att de jämställdhetssatsningar som LO införde för några år sedan måste fortsätta. Ännu så länge har 6F-projektet främst varit något som engagerat de sex förbundens ledningar och styrelser. Det är också de centrala förbundskanslierna som kommer att påverkas av samarbetet i ett första steg. En gemensam hemsida finns dock med information om vad syftet är med projektet. Målgruppen för hemsidan är, förutom medlemmar, andra förbund, motparter och media. De olika förbunden har genomfört olika informationskampanjer som riktat sig mot sina respektive medlemmar. Informationsfrågan verkar dock hittills inte ha varit prioriterad. Ett skäl kan vara att en viss försening skett av det fördjupade samarbetet på grund av förra årets avtals- och valrörelse. Förhoppningen är nu att det nya samarbetet ska vara väl intrimmat inför den kommande avtalsrörelsen. Lika men ändå olika När de sex förbundsordförandena ska beskriva när, hur och varför de kom att prata om att testa ett samarbete ger de lika olika bilder. Men på en punkt är de helt överens. Det var under vintern 2008 som samtalen började i olika konstellationer. För att få mer kött på benen beslöts att de sex skulle göra gemensamma studiebesök. Norska Fellesförbundet och dansk 3F fick därför besök av den eventuella samarbetsdelegationen som då inte hade något namn. Efter studiebesöken tog arbetet fart. Ett år senare, hösten 2009 undertecknades samarbetsavtalet. Helt uppenbart gillar de här sex företrädarna varandra, det intygar de flera gånger. Helt säkert har de också inför varandra beskrivit visionerna med samarbetet. Lika säkert har det i de samtalen blivit uppenbart att de är ense om en del, men inte överens om annat. Men den olikheten tycks inte bekymra någon av dem, snarare verkar de anse att den måste finnas för att samarbetet ska bli fruktbart och stimulerande. Nu får de och omvärlden se deras respektive visioner formulerade i skrift. För att synliggöra bredden i uppfattningarna som framkommit i de genomförda intervjuerna sammanställs deras reaktioner under olika rubriker alla är vanligen inte citerade under varje rubrik. Citaten är till för att visa när uppfattningarna varierar. Och antalet rubriker är självklart sex. De sex ordförandena: Janne Rudén, Seko som också är ordförande i 6F-rådet, Jonas Wallin, Elektrikerna, Lars-Åke Lundin, Målarna, Lars Lindgren, Transport, Hans Öhlund, Fastighets och Hans Tilly, Byggnads. 7

8 VARFÖR VILL NI SAMARBETA? Det finns många skäl till att samarbete är bra, hävdar inte oväntat -de sex förbundsföreträdarna. Ett viktigt skäl är att det krävs en ny maktbalans inom LO. Lite hårddraget kan man säga att LO blir vad Kommunal och IF Metall vill. Om de bestämmer sig så blir det så. Vi tyckte att det var tid att positionera ett antal förbund som kunde utgöra en motpol till dem, säger Janne Rudén, som just nu är vald till talesman för 6F. Styrkan i att representera många är något alla återkommer till. Det ger inte minst fördelar inom LO-familjen. Flera använder LO:s kongresser som exempel. Om 6F åberopar sina medlemmar ökar sannolikheten för att lyckas påverka. För Hans Tilly blev LO-kongressen 2008 en väckarklocka. Inför kongressen hade Byggnads jobbat hårt för att få uppmärksamhet kring frågan om arbetskraftsinvandring, effekterna av Lavaldomen och de papperslösas situation. Förbundets ombud var laddade med argument på kongressen för att föra fram frågan. Vi nådde inte så långt som vi hade hoppats och skälet var enkelt. IF Metall och Kommunal var inte tillräckligt engagerade. Det visade oss inom Byggnads, men också de andra fem förbunden, att vi måste samarbeta för att få uppmärksamhet kring de frågor vi vill prioritera. LO-kongressen 2008 avgörande Det som hände på LO-kongressen är ett viktigt skäl till att samarbetet inom 6F uppstod, enligt Hans Tilly. Andra för fram ett svagt LO, minskat intresse för facket, medlemstapp i flera förbund, förändringarna i a-kassan och det faktum att en borgerlig regering fick förnyat förtroende som viktiga skäl till att samarbete är prioriterat. Att representera många, ungefär lika många som IF Metall, borde också göra det lättare att komma fram i debatten och skapa opinion, hävdar de. Ingen ringer till Fastighets för att få veta vad facket tycker. Vi är för små. Då vill man höra av någon med många medlemmar tycker. Och nu blir vi många, säger Hans Öhlund. En uttalad ambition är att 6F ska ägna sig mer åt opinionsbildning. Gemensamma debattartiklar ska skrivas om ämnen som förbunden bestämmer sig för att uppmärksamma. En annan uttalad förhoppning är att samarbetet ska leda till besparingar. Men omfattningen av besparingarna beror på hur långt samarbetet drivs. Det är något som måste diskuteras inom 6F, men inte minst inom respektive förbund. De flesta förbund har precis genomgått eller är mitt inne i en egen rationaliseringsprocess. Hur den ska påverkas av eventuella sammanläggningar av uppgifter inom ramen för 6F är en öppen fråga. Helt uppenbart söker dock alla sex företrädarna möjligheter att spara pengar. Kittet för den fackliga organisationen är att förbättra medlemmarnas löner och villkor. Kan vi spara pengar som gynnar den verksamheten är det vår skyldighet att genomföra åtgärder, säger Lars-Åke Lundin. 8

9 Segrar krävs för att stärka facket Ska medlemmar och blivande medlemmar få upp ögonen för kollektivavtalets värde gäller det att hela tiden förbättra innehållet i dem, är slutsatsen hos alla sex. Facket måste kunna visa på segrar, att medlemmarnas intresse tas tillvara. Ett annat skäl till att mer samarbete krävs inom LO är den omfattande samordningen inom Svenskt Näringsliv. Är det några som är stalinistiska i sitt sätt att organisera det interna arbetet så är det Svenskt Näringsliv. De har en stenhård disciplin. Det har inte vi, säger Lars Lindgren. En ny maktallians inom LO förutom samarbetet som sker inom industrin stärker också samordningen inom LO. Om Handels blir starkare, stärker det LO och om vi kommer till LO med gemensamma uppfattningar stärker det LO, säger Jonas Wallin. Men självklart vill den nya samordningsgruppen ha inflytande. Lite hårddraget kan man säga att vill skapa en balans eller motpol mot industriförbunden inom LO. Och det stärker LO och samordningen. Det betyder också att industrins roll eller betydelse minskar, säger Hans Öhlund. 9

10 10

11 VARFÖR GEMENSAMMA AVTALSKONFERENSER? Ska samarbetet utvecklas är gemensamma avtalskonferenser en viktig väg, anser alla sex. Deltagarna på konferenserna får möjlighet att träffa varandra över fackförbundsgränserna. Det bör leda till diskussioner om vilka gemensamma problem man har och vad som går att lära av varandra. I de flesta förbund inom 6F har inte det mer konkreta avtalsarbetet inför 2012 inletts ännu. Det gäller dock inte Transport som befinner sig mitt i en avtalsrörelse, men som ändå vill delta i 6F:s förberedelser inför nästa. För de andra betyder de gemensamma avtalskonferenserna att 6F ligger bra till i tid, hävdar flera av företrädarna. Det är klart att vi vill ha mer inflytande i LO:s samordningsprocess. Det nya är att vi får möjlighet att prata ihop oss på ett sätt som vi inte gjort tidigare. På LO:s avtalskonferenser har det varit tydligt att Kommunal och IF Metall är sampratade, nu är vi det också, säger Hans Tilly. Fokus på det som förenar De avtalskonferenser som ska ske i februari innebär förändringar för majoriteten av deltagarna. På förbundsvisa konferenser har det varit möjligt att prata detaljerade yrkesfrågor. Nu krävs mer allmänna resonemang utan att de blir för allmänna. Innehållet i de krav som ställs från avtalskonferenserna behöver inte vara tydligt, det viktigaste är att områden är identifierade, anser Janne Rudén. Samtidligt vill han inte peka ut frågor det kan handla om. Det deltagarna på avtalskonferenserna ska göra är att mejsla ut vilka frågor som ska prioriteras i en samordnad avtalsrörelse. Men jag kan inte säga vilka, då behöver vi ju inte ha konferenserna, säger han. De flesta av hans 6F-kollegor tycker dock inte att det är fel att ange prioriterade område eller frågor. Satsningar på arbetsmiljö, inflytande- och anställningsfrågor är några exempel. I flera avtalsomgångar har vi inom ramen för samordningen haft satsningar på arbetsmiljön eller företagshälsovården som krav. Sen träffas de första avtalen och då är de här kraven inte infriade. Ofta betyder det att de också faller bort för oss andra, det har jag irriterat mig på, säger Lars-Åke Lundin. Han anser också att en annan förtjänst med samarbetet är att små förbund som Målarna, som inte har tillträde till de innersta avtalsförberedande kretsarna inom LO, nu får information om vad som händer. Jag är säker på att informationen blir bättre, säger han. Hans Tilly anser att frågan om de rikstäckande kollektivavtalen måste uppmärksammas. Den har fallit bort inom LO, vilket är oroväckande eftersom arbetsgivarna driver en tämligen framgångsrik kampanj som siktar mot företagsavtal. Det är en fråga jag hoppas ingår, säger han. 11

12 Starkt stöd för jämställdhetssatsningar Jämställdhetssatsningar är också en fråga som förs fram som självklar. Det är väldigt positivt att det bland de här mansdominerade förbunden finns en djup insikt om att jämställdhetssatsningar är viktiga, säger Hans Öhlund. Lars Lindgren anser att det finns kontaktytor som går att använda i det gemensamma arbetet. Våra chaufförer träffar till exempel byggnadsarbetare och andra på byggarbetsplatserna. Där finns en samhörighetskänsla och en känsla för att vissa problem är gemensamma. Det går att göra något av. Exakt hur de gemensamma kraven formuleras blir en sak för nästa steg i processen, nämligen avtalssekreterarna inom 6F. Det är deras ansvar att göra konkreta avtalsfrågor av det avtalskonferenserna formulerar. Som ordförande för ett av de mindre förbunden inom 6F hyser Jonas Wallin stor tilltro till möjligheten att påverka hur den gemensamma avtalsplattformen ser ut. Inflytandet blir lika stort ett förbund en röst trots att fördelningen av antalet ledamöter vid avtalskonferenserna sker utifrån antal medlemmar. Det betyder att Seko och Byggnads skickar flest deltagare och Målarna och Elektrikerna minst. Men det oroar inte Jonas Wallin. Nej, inte alls. Ännu så länge har det här samarbetet känts väldigt bra. För oss är det lite som Miljöpartiet i det rödgröna samarbetet. Vi har oskäligt mycket att säga till om. Janne Rudén anser att processen inom 6F ska vara öppen. Långt innan det är dags för LO att samordna sina krav ska alla veta hur 6F:s prioriteringar ser ut. Så har det inte varit i industrisamarbetet, anser han. Vi har inte vetat någonting. Det har varit hemlighetsmakeri in i det sista. Vår process ska vara öppen och vi ska inte komma till LO och säga att så här vill vi ha det, säger han. Hans Öhlund är inte lika övertygad om förtjänsterna med en öppen och offentlig 6F process. Nej, jag tror att det är bättre att köra allt internt. 12

13 13

14 HUR MÄRKS DET ATT 6F PÅVERKAT AVTALSRÖRELSEN 2012? Under våren 2011 ska arbetet slutföras med att ta fram 6F-krav som förs fram i LO-samordningen. Det är alla sex förbundsordföranden överens om. De är också överens om att antalet krav inte får blir för många, högst fyra, är den siffra de själva nämner. Även om det finns stora förhoppningar att påverka LO-samordningen, intygar alla sex att de värnar lika mycket eller mer om LO-samordningen än det egna samarbetet. En annan förhoppning med det gemensamma förberedelsearbetet tycks vara att Medlingsinstitutet ska göra nya bedömningar när det finns en ny facklig samverkansgrupp att ta hänsyn till. Besvikelse över 2010 Det som är uppenbart är att det bland flera av de sex företrädarna finns en djup besvikelse över hur förra avtalsrörelsen slutade. Utfallet av den var inte skälet till att 6Fprojektet inleddes. Tvärtom bestämde sig 6F-företrädarna för att avvakta med genomförandet av sitt samarbete för att inte störa LO-samordningen inför avtalsrörelsen Så här efteråt anser alla sex att det var fel. Intensiteten i självkritiken är visserligen olika stark. Men Janne Rudén, Jonas Wallin och Hans Tilly anser att avtalen 2010 sannolikt hade sett annorlunda ut om 6F hade varit samordnade. Det är ju omöjligt att veta. Men jag tror att utgången hade blivit en annan, säger Hans Tilly. Frustrationen och irritationen handlar om vad som hände sedan LO-förbunden bestämt vilka krav som skulle drivas i avtalsrörelsen. Som vi uppfattade det fanns det stöd från bland annat Konjunkturinstitutet och LOekonomerna att driva krav på mellan 2,6 och 3.5 procent, säger Lars Lindgren. Men efter många möten och diskussioner slutade det samordnade LO-kravet på löneökningar på 2,6 procent. Nivån var alltså lägre än vad det fanns ekonomiska bedömningar för, men accepterades med hänsyn till finanskrisens effekter för industrin, konstaterar Lars Lindgren och Hans Öhlund. Det som hände därefter fanns det dock ingen acceptans för. Sedan tjänstemän och civilingenjörer inom industrin accepterat ett avtal accepterade IF Metall som första förbund inom LO ett avtal som gav löneökningar på 0,9 procent första året (kostnaden för arbetsgivarna var dock 0,75 procent eftersom löneökningarna sköts framåt i tiden). När IF Metall informerade LO:s styrelse om avtalet, innan det var påskrivet, avvisades det av de flesta förbundsföreträdarna. Vi hade ett slags omröstning. Majoriteten av förbundsföreträdarna röstade mot att IF Metall skulle skriva på. LO-ledningen och ett enda förbund var för. Ändå skrev IF Metall på. Det visar på hur svårt det är att styra sådana här processer, säger Jonas Wallin. Kritik av IF Metall En del är direkt kritiska till IF Metalls agerande, andra som Hans Öhlund vill inte uttrycka kritik. Jag kan förstå att IF Metall fick panik när tjänstemännen gjorde upp. Problemet var att deras agerande påverkade oss alla, säger Hans Öhlund. I efterhand gör flera bedömningen att en 6F-allians kunde ha påverkat utvecklingen. Antingen hade IF Metall avstått från att acceptera avtalet, eller så hade de övriga förbunden varit tydliga med att de inte accepterade avtalet som normsättande. 14

15 Det handlar om att skapa ett tryck internt och det skedde inte. Det ledde i sin tur till att alla fick dåliga avtal. Men i praktiken var det ju bara industrin som drabbades av finanskrisen. Nu gick de först och satte en ribba för Medlingsinstitutet som vi accepterade, säger Jonas Wallin. Samtidigt är inte 6F-företrädarna helt överens om hur de ser på vad som hände i förra avtalsrörelsen. Hans Tilly varnar till exempel för att kritiken mot IF Metall kan bli för omfattande. Som ordförande i det största byggförbundet vet han vad som händer om man ständigt utsätts för kritik. Jag har av och till fått skäll bara för att Byggnads är störst. Den som får skäll riskerar att sluta sig och är det någonting vi inte har råd med så är det just det, säger han. Hur den maktbalans som 6F anser sig åstadkomma ska påverka själva samordningsarbetet och vilket avtal som träffas först finns det ingen gemensam bild av. Tidigare hade industriförbunden en för stark roll i samordningen, de kunde bestämma det mesta, enligt Janne Rudén. Med en motvikt som vi representerar inom LO kan vi säga till industriförbunden att vi måste jobba vidare med vissa frågor i samordningen. Det är inte meningen att en bestämmer och alla andra följer efter, säger Janne Rudén. Inte handelsresande i låga avtal Jonas Wallin, Lars-Åke Lundin och Lars Lindgren, utesluter inte att 6F-förbunden träffar avtal först Det är åtminstone bra om ett sådant krav formuleras på avtalskonferenserna. Får inte 6F gehör för kravet i LO-samordningen får man leva med det. Men det är dags att testa gränser, anser de. Jag tänker inte bli handelsresande i att träffa låga avtal. Men det är ju så det har blivit. Därför tycker jag att det ska vara tjänstesektorn som sätter normen nästa gång. Då blir den högre, säger Lars Lindgren. Jonas Wallin anser att mer kamp är nödvändig för att kontrollera var arbetsgivarnas smärtgräns går. Men sedan industrins olika företrädare agerat som normsättare och lagstiftaren gett Medlingsinstitutet uppdrag att understödja den internationellt konkurrensutsatta sektorns löneledande roll vet ingen längre var arbetsgivarnas gränser går konflikterna har varit för få. Jag har inte sett en enda utvärdering av industriavtalets utfall som jag litar på. Det jag vet är vad som hänt i Danmark och Norge. Där har våra medlemmar 30 procent högre löner jämfört med våra medlemmar i Sverige. Det visar att det finns mer att ta ut och ett första steg måste tas vid nästa avtalsrörelse, säger han. Förmår inte facken förbättra löneutvecklingen och kämpa hårdare mot arbetsgivarna är risken stor att medlemmarna börjar ifrågasätta värdet av kollektivavtalen, anser han. Inte minst under förra avtalsrörelsen tror jag att våra medlemmar hade fått betydligt bättre löneutveckling om de förhandlat själva. Normeringen omstridd Hur själva normsättandet och kampen för bättre löneutveckling ska gå till vill dock ingen svara på. Det är en fråga som ska diskuteras inom 6F och inom LO-samordningen. Men en uttalad förhoppning är att Medlingsinstitutets roll ska ändras. Janne Rudén anser att institutets nuvarande generaldirektör Claes Stråth gör en för långtgående tolkning av sitt uppdrag. Han visar ingen flexibilitet. Alla avtal ska sluta på samma siffra, vilket är en feltolkning av uppdraget. Fortsätter han så här 2012 manar han fram konflikter, säger han. 15

16 Hans Öhlund och flera andra anser att målsättningen att alla centrala avtal ska ha samma siffra leder till kreativ bokförning. Jag har förhandlat i 25 år. Men i förra avtalsrörelsen är första gången någonsin jag suttit i en medling där medlarna sagt vilken procentsats vi skulle teckna avtal på. I praktiken sa de åt oss att se till att hamna på den nivån, alltså dölja kostnader. Det är inte bra, säger Hans Öhlund. För förbund som inte löneglider alls, som Transport, leder utvecklingen till betydligt sämre löneutveckling, anser Lars Lindgren. Det håller inte i längden, säger han. Enighet om en lägsta nivå Ett sätt att slippa inblandning av Medlingsinstitutet är att bestämma den lägsta nivå som avtal kan träffas på, anser Jonas Wallin. Under den nivån får ingen gå. Om det ändå blir så att till exempel IF Metall träffar avtal först och lägger sig under den nivån, ja då får vi hänga ut dem offentligt. Och så får resten av förbunden inom LO säga att vi siktar mot en annan nivå. Alltså avtal nummer två gäller. Hur ett sådant upplägg påverkar arbetsgivarna och Medlingsinstitutets agerande vill han inte utveckla. Liksom Hans Öhlund anser han att allt inte ska vara offentligt. Ju starkare vi är desto mer kommer vi att åstadkomma. Men vi ska inte ge Svenskt Näringsliv möjlighet att klura ut strategier för att möta oss. Och trots all kritik av IF Metall och det som hände 2010 återkommer mantrat från alla sex: Det viktigaste är att bli överens inom LO. Finns det inte acceptans för de krav 6F vill driva inom samordning, måste kraven släppas där. I bästa fall går de att driva vid sidan av. Men LO-samordningen är viktigast. Alla måste ha stort inflytande. Fast jag tycker inte att det är speciellt anmärkningsvärt att industrin går först. Det vi måste reda ut är vad vi gör när vi släpper fram den som går först, säger Hans Tilly. 16

17 17

18 HUR SKA OMVÄRLDEN SE PÅ 6F-SAMARBETET? Att offentliggörandet av samarbetet hösten 2009 rörde om inom LO och bland arbetsgivarna, vittnar alla sex företrädare om. Det är en uppmärksamhet som är positiv och som de hoppas ska hålla i sig. Även om takten i samarbetet inom 6F tagit längre tid än beräknat, tror Janne Rudén att 6F redan påverkat omvärlden. När vi tecknade under vårt avtal kom många reaktioner, inte minst från LO. Och jag tror att vi också på något sätt påverkade samordningen, säger han. Alla reaktioner har dock inte varit positiva konstaterar han och de andra. Flera kollegor inom LO har uttryckt oro för vad 6F egentligen vill. Trots alla intyganden att förbunden prioriterar samordningen tycks det finnas en misstro att det verkligen är så, enligt Janne Rudén. Hans Öhlund konstaterar att det är märkligt att en del tycks tro att 6F vill försvaga LO. Ett starkare LO Det är ju tvärtom. Vi vill stärka LO. Det vi däremot åstadkommer är att vi skapar en motvikt till industrin och IF Metall, säger han. Att 6F:s val av samarbetsprocess kan öka osäkerheten om vad de sex förbunden egentligen vill åstadkomma, tror ingen på. Eftersom förbunden inte bestämt sig för alla grunder i samarbetet ännu, kan de inte informera omvärlden om eventuella inriktningar eller vägval. Vi är tydliga på två punkter. Vi vill skapa en ny maktbalans inom LO, samtidigt värnar vi samordningen. Det är två tydliga utgångspunkter som visar var vi står, säger Jonas Wallin. Att arbetsgivarna visat intresse och frågat om samarbetet är däremot något som bör användas för att visa upp en ny styrka, anser flera. Flera har varit mycket nyfikna och det är något jag hört från andra också, säger Lars-Åke Lundin. Hans Öhlund vittnar om reaktioner som varit både ren nyfikenhet och ibland misstänksamhet. Motparterna har haft många frågor och en viss osäkerhet om vad det här skulle leda till. Och på sätt och vis är det väl inte märkligt. Ett syfte är ju att bli starkare tillsammans. 18

19 FINNS DET NACKDELAR MED SAMARBETET? Det är inte helt enkelt att få förbundsföreträdarna att peka på eventuella nackdelar med samarbetet. Inte helt oväntat, med tanke på att de är mitt uppe i 6F-bygget. Men några problem eller svårheter lyfts fram. Medlemmarna får inte känna att deras branscher eller yrkesinriktningar osynliggörs i samarbetet. Det måste finnas en övertygande organisation, inte minst i avtalssammanhang, där medlemmar och förtroendevalda känner igen just sin bransch. Alla pekar på att samarbete förutsätter kompromissvilja. Det går inte att vinna alla strider, inte minst om beslut ska fatta i samförstånd. Samtidigt pekar flera på möjligheten att de förbund som har en annan uppfattning kan gå sin väg. Längst i den uppfattningen går Lars Lindgren. Oavsett om det är inom LO-samordningen eller 6F, accepterar vi inte att man inte accepterar fattade beslut. Så var det i samordningen Det får inte ske igen. Då går vi vår egen väg, säger han. Men de andra förutsätter att samarbetet leder till kompromisser som går att leva med och som efterlevs. Samarbete leder till att ge upp en del av sin frihet. Det är också viktigt att vi visar på konkreta resultat och inte bara pratar. Samtidigt måste vi inse att en sådan här process skapar mycket känslor. Därför kan en del förändringar behöva ta tid, säger Jonas Wallin. Hans Öhlund konstaterar att hela idén blir omöjlig om varje förbund ska ta strid i alla frågor. Vi är vana vid att driva egna fögderier. Nu kan vi inte ta fight om allt, då spricker det. 19

20 20

6F Avtal om samarbete A (4) Avtal om samarbete. 17 september 2009. Byggnads Elektrikerna Fastighets Målarna Seko Transport

6F Avtal om samarbete A (4) Avtal om samarbete. 17 september 2009. Byggnads Elektrikerna Fastighets Målarna Seko Transport 6F Avtal om samarbete A (4) Avtal om samarbete 17 september 2009 Byggnads Elektrikerna Fastighets Målarna Seko Transport 6F Avtal om samarbete 1 (4) 6F Fackförbund i samverkan Avtal om samarbete mellan:

Läs mer

Välkommen till Seko!

Välkommen till Seko! Välkommen till Seko! Gemenskap ger styrka Varmt välkommen till Seko! Som medlem hos oss står du starkare på din arbetsplats. Starkare tack vare att vi är många. Det är det som gör att vi kan ställa krav

Läs mer

SAMORDNING ENLIGT INDUSTRIAVTALET

SAMORDNING ENLIGT INDUSTRIAVTALET 70 Löner, vinster och priser FÖRDJUPNING Diagram 146 BNP, sysselsättning och arbetsmarknadsgap Årlig procentuell förändring 6 6 4 2 0-2 -4-6 -8 95 97 99 01 Timlön i näringslivet Sysselsättning Arbetsmarknadsgap

Läs mer

Vår organisation. Kongress 2014. Hur ska vi jobba framöver?

Vår organisation. Kongress 2014. Hur ska vi jobba framöver? 1 Vår organisation Kongress 2014 2 Hur ska vi jobba framöver? Fackliga studier. Information och opinionsbildning. Kultur. Medlemsförsäkringar. Ekonomi och avgiftsfrågor. Medlemsutveckling. Klubbar, avdelningar

Läs mer

Inför avtalsrörelsen 2017

Inför avtalsrörelsen 2017 Inför avtalsrörelsen 2017 Avtalsrörelsens sex steg 1. Medlemmarnas inflytande I god tid innan en avtalsrörelse startar ska medlemmarna i samarbete med den lokala organisationen få möjlighet att påverka

Läs mer

Avtal 2016 rörelsen är igång

Avtal 2016 rörelsen är igång Avtal 2016 rörelsen är igång Innehållsförteckning Avtal 2016 rörelsen är igång! 3 Prata avtal och prata lön! 4 Om avtalen och avtalsrörelsen 6 Innehållet i avtalen 7 Samordning 7 Avtalskrav från Livs 8

Läs mer

Rör inte min lön! Unga ratar dagens lönemodell. En rapport om lönebildning från Almega och Ledarna. Rör inte min lön 2009, Almega och Ledarna

Rör inte min lön! Unga ratar dagens lönemodell. En rapport om lönebildning från Almega och Ledarna. Rör inte min lön 2009, Almega och Ledarna Rör inte min lön! Unga ratar dagens lönemodell En rapport om lönebildning från Almega och Ledarna Rör inte min lön 2009, Almega och Ledarna 1 Innehåll Om undersökningen 4 Sammanfattning 5 Få unga är nöjda

Läs mer

GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010

GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010 GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010 Samordnade förbundsförhandlingar LOs stadgar innehåller sedan kongressen 2008 tre former för samverkan mellan medlemsförbunden i en avtalsrörelse gemensamma förhandlingar,

Läs mer

juni 2014 Förbundsmöte 2014 Visions värdegrund

juni 2014 Förbundsmöte 2014 Visions värdegrund juni 2014 Förbundsmöte 2014 Visions värdegrund Inledning och bakgrund Förbundsmötet i Norrköping 2012 beslutade att se över värdegrunden och presentera förslag till värdegrund för Vision på förbundsmötet

Läs mer

Det här är SEKOs medlemmar

Det här är SEKOs medlemmar Det här är SEKO 1 Det här är SEKOs medlemmar Tåg som kommer i tid, posten hemburen, varma hus, framkomliga vägar och fungerande telefoner. Och så förstås trygg färjetrafik, säkra fängelser och en trevlig

Läs mer

Upphandlingar av kollektivtrafik behöver inte innebära trafikkaos

Upphandlingar av kollektivtrafik behöver inte innebära trafikkaos Upphandlingar av kollektivtrafik behöver inte innebära trafikkaos Kommunal driver kampanj för bättre upphandlingar En facklig valrörelse Kommunals uppdrag är att förbättra villkoren för medlemmarna. Därigenom

Läs mer

Ursäkta, vem satte min lön? Så tycker svenskarna om avtalsrörelsen

Ursäkta, vem satte min lön? Så tycker svenskarna om avtalsrörelsen Ursäkta, vem satte min lön? Så tycker svenskarna om avtalsrörelsen Vi jobbar för att Sverige ska få världens bästa chefer Svenska folket underkänner dagens svenska modell I Ledarna har vi länge kritiserat

Läs mer

FLYTT OCH MER SAMARBETE DAGS FÖR TREDJE STEGET

FLYTT OCH MER SAMARBETE DAGS FÖR TREDJE STEGET FLYTT OCH MER SAMARBETE DAGS FÖR TREDJE STEGET 1 Förord Innehållsförteckning: De intervjuade 4 Nöjda företrädare vill bredda märkessättning 7 Fem av sex flyttar ihop 17 Social dumping allt vanligare 25

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

Lønnsdannelse og økonomisk politikk i Sverige. Hur fungerar lönebildningen i Sverige? Åsa Olli Segendorf, Enheten för arbetsmarknad och prisbildning

Lønnsdannelse og økonomisk politikk i Sverige. Hur fungerar lönebildningen i Sverige? Åsa Olli Segendorf, Enheten för arbetsmarknad och prisbildning Lønnsdannelse og økonomisk politikk i Sverige Hur fungerar lönebildningen i Sverige? Åsa Olli Segendorf, Enheten för arbetsmarknad och prisbildning Disposition 1. Lönebildningen i Sverige 2. Arbetsmarknadens

Läs mer

MEDBESTÄMMANDE OCH INFLYTANDE (MBL)

MEDBESTÄMMANDE OCH INFLYTANDE (MBL) MEDBESTÄMMANDE OCH INFLYTANDE (MBL) Motionerna MBL 1 MBL 5 MOTION MBL 1 Byggnads MellanNorrland När och hur det utses förtroendevalda representera förbundet i lokala större företags styrelser, verkar inte

Läs mer

Kämpa tillsammans för högre lön, kortare dagar och bättre arbetsvillkor!

Kämpa tillsammans för högre lön, kortare dagar och bättre arbetsvillkor! Kämpa tillsammans för högre lön, kortare dagar och bättre arbetsvillkor! En stark fackförening gör skillnad Kraven på oss arbetstagare ökar hela tiden. Vi ska göra mer på kortare tid. Genom vårt arbete

Läs mer

Unga på arbetsmarknaden om lönebildning

Unga på arbetsmarknaden om lönebildning Novus Opinion Unga på arbetsmarknaden om lönebildning 28 maj 2009 David Ahlin Undersökning bland unga på arbetsmarknaden och bland arbetsmarknadens parter Undersökningen har genomförts av Novus Opinion

Läs mer

Verksamhetsinriktning

Verksamhetsinriktning Försvarsförbundets Verksamhetsinriktning 2007-2011 Antagna av Försvarsförbundets kongress 12-14 juni 2007 2 FÖRSVARSFÖRBUNDET VERKSAMHETSINRIKTNING 2007-2011 3 Försvarsförbundets vision Vi i Försvarsförbundet

Läs mer

Medlemmar ser på SEKO ett diskussionsmaterial om SEKOs medlemsundersökningar

Medlemmar ser på SEKO ett diskussionsmaterial om SEKOs medlemsundersökningar Medlemmar ser på SEKO ett diskussionsmaterial om SEKOs medlemsundersökningar Starka tillsammans Genom att vi är många och håller ihop är vi starka. Genom aktiva och engagerade medlemmar formar vi våra

Läs mer

A-kassan är till för dig som har arbete

A-kassan är till för dig som har arbete A-kassan är till för dig som har arbete Illustration: Robert Nyberg. Trygga vågar Trygga människor vågar. Vågar ställa om och pröva nya banor. Samhällets sätt att tillverka varor och erbjuda tjänster förändras

Läs mer

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Annelie Nordström, förbundsordförande Kommunal: Tanken med det här samarbetsavtalet är att vi tillsammans kan nå bättre resultat för våra medlemmar

Läs mer

Underlag vision. Kongressombuden November 2008

Underlag vision. Kongressombuden November 2008 Till Kongressombuden November 2008 Underlag vision Underlag till Extra kongressen 2009 På kongressen 2008 behandlas visionen i gruppsittningen och yrkanden har bearbetats av redaktionsutskotten. Ett nytt

Läs mer

Till dig som jobbar inom Försvaret

Till dig som jobbar inom Försvaret Till dig som jobbar inom Försvaret Med dig blir vi ännu starkare Tack vare att vi är många kan vi sätta tryck på arbetsgivaren. Men du kan hjälpa oss att bli ännu starkare. Bra villkor När Sverige ställer

Läs mer

Löneprocess inom staten

Löneprocess inom staten Löneprocess inom staten RALS-avtalet betonar vikten av att lokala parter tillsammans planerar och förbereder för lönebildningen och dess gemensamma mål så att det fungerar långsiktigt. Man ska vara överens

Läs mer

FACKLIG UTBILDNING (FU)

FACKLIG UTBILDNING (FU) FACKLIG UTBILDNING (FU) Motionerna FU 1 FU 7 MOTION FU 1 Byggnads GävleDala Det blir svårare få ungdomar intressera sig för fackliga frågor. Detta beror oftast på okunskap om vad en fackförening är och

Läs mer

Motion till riksdagen 2016/17:157 av Ali Esbati m.fl. (V)

Motion till riksdagen 2016/17:157 av Ali Esbati m.fl. (V) Kommittémotion V333 Motion till riksdagen 2016/17:157 av Ali Esbati m.fl. (V) Medlingsinstitutets uppdrag 1 Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Medlingsinstitutets

Läs mer

Den orättvisa sjukförsäkringen

Den orättvisa sjukförsäkringen Den orättvisa sjukförsäkringen Orättvis sjukförsäkring Den borgerliga regeringens kalla politik drar oss ned mot den absoluta nollpunkten. I snabb takt har de genomfört omfattande förändringar i den allmänna

Läs mer

Vår arbetsplats. Kongress 2014. Att trivas och utvecklas på jobbet!

Vår arbetsplats. Kongress 2014. Att trivas och utvecklas på jobbet! 1 Vår arbetsplats Kongress 2014 2 Att trivas och utvecklas på jobbet! Arbetsorganisation. Bemanning. Arbetstider. Arbetsmiljö. Rehabilitering. Kompetensutveckling. Trygga anställningar. Jämställdhet. Lönesystem

Läs mer

Avtal om samordning i 2016 års avtalsförhandlingar mellan 6F förbunden

Avtal om samordning i 2016 års avtalsförhandlingar mellan 6F förbunden Avtal om samordning i 2016 års avtalsförhandlingar mellan 6F förbunden 6 F förbunden träffar överenskommelse om gemensamt uppträdande kring avtalskrav i avtalsförhandlingarna i 2016 års avtalsrörelse enligt

Läs mer

Kollektivavtalet skyddar din lön! 020-560056. Fråga facket om medlemskap. Kolla dina rättigheter på www.lo.se

Kollektivavtalet skyddar din lön! 020-560056. Fråga facket om medlemskap. Kolla dina rättigheter på www.lo.se Kollektivavtalet skyddar din lön! 020-560056 Fråga facket om medlemskap. Kolla dina rättigheter på www.lo.se 2 Avtalet är befrielse Kollektivavtalet handlar om löner, arbetstider och ersättningar. Men

Läs mer

En stark a-kassa för trygghet i förändringen

En stark a-kassa för trygghet i förändringen En stark a-kassa för trygghet i förändringen En stark a-kassa för trygghet i förändringen När den moderatledda regeringen tillträde hösten 2006 inledde man med att snabbt försvaga arbetslöshetsförsäkringen.

Läs mer

Lektion 16 SCIC 17/01/2014. TEMA: FÖRETAG: konkurrens, offentlig upphandling. A. Den svenska modellen

Lektion 16 SCIC 17/01/2014. TEMA: FÖRETAG: konkurrens, offentlig upphandling. A. Den svenska modellen Lektion 16 SCIC 17/01/2014 TEMA: FÖRETAG: konkurrens, offentlig upphandling A. Den svenska modellen En viktig del i den svenska modellen är att löner och trygghet på arbetsmarknaden sköts genom förhandlingar

Läs mer

Tips och råd vid lönesamtal

Tips och råd vid lönesamtal Tips och råd vid lönesamtal Lönesamtalets sju steg Hur bedöms egentligen din lön? Förhandlar du själv direkt med din chef eller förhandlas din lön i en annan ordning? Formerna för lönesättning kan variera

Läs mer

Du tjänar på kollektivavtal

Du tjänar på kollektivavtal Du tjänar på kollektivavtal Föräldralön. Mer pengar att röra dig med när du är föräldraledig tack vare kollektivavtalet. ITP. Marknadens bästa pensionsförsäkring ger dig mer pengar när du slutar jobba

Läs mer

Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg.

Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg. Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej Emilie! Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg. Hoppas att du har anmält dig till steg 2 och 3, om inte så är det

Läs mer

Inlämningsuppgift. Lycka till! Hälsningar Lena Danås Jättebra Dennis, nu kan du gå vidare till Steg 2! Lycka till! Hälsn Lena.

Inlämningsuppgift. Lycka till! Hälsningar Lena Danås Jättebra Dennis, nu kan du gå vidare till Steg 2! Lycka till! Hälsn Lena. Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej Dennis! Nu har jag rättat dina svar och önskar kompletteringar på några frågor. Det är 1a), 5 a) och b) samt lite beskrivning av värvning och synlighet på sista

Läs mer

MITT SVERIGE VÅR FRAMTID

MITT SVERIGE VÅR FRAMTID MITT SVERIGE VÅR FRAMTID INNEHÅLL SAMMANFATTNING...4 BAKGRUND...5 INTERVJU: HEJ SEKO SÖDRA...6 RESULTAT...7 ARBETSGIVAREN SKA INTE KUNNA STAPLA KORTA VISSTIDSANSTÄLLNINGAR PÅ VARANDRA...7 NÄR MÄNNISKOR

Läs mer

Den svenska lönemodellen. SIMRA Eva Uddén Sonnegård

Den svenska lönemodellen. SIMRA Eva Uddén Sonnegård Den svenska lönemodellen SIMRA 2015-10-18 Eva Uddén Sonnegård Frågeställningar 1. Vem ska sätta märket? 2. Var finns löneglidningen? 3. Utmaningar i kommande avtalsrörelse 4. Svagheter i rapportens slutsatser

Läs mer

Vi är Vision! Juni 2016

Vi är Vision! Juni 2016 Vi är Vision! Juni 2016 2 Inledning Under några år har vi tillsammans byggt Vision och vi har varit framgångsrika. Allt fler väljer att bli medlemmar i Vision. Vi växer för varje dag som går. Bilden och

Läs mer

OBSERVERA VÅRT NYA TELEFONNUMMER: 010 442 90 19

OBSERVERA VÅRT NYA TELEFONNUMMER: 010 442 90 19 OBSERVERA VÅRT NYA TELEFONNUMMER: 010 442 90 19 Telefontider: måndag, onsdag, fredag 8.30 12.00 och tisdag, torsdag kl. 13.00 16.00 Vad jobbar vi med just nu: Mycket händer i TioHundra ab. Hela bolagsstyrelsen

Läs mer

Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka

Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka På omslaget: Camilla Jansson, vagnvärd Harjit Kaur, spärrexpeditör Stefan Färnström, behandlingsassistent Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka Varmt välkommen

Läs mer

SEKO Branschorganisation Spårtrafik. förslag

SEKO Branschorganisation Spårtrafik. förslag SEKO Branschorganisation Spårtrafik förslag Verksamhetsplan 2017 1 Branschorganisationens uppgifter Övergripande mål för Branschorganisationen; En effektiv demokratisk organisation som samordnar aktiviteter

Läs mer

Ett år med jämställdhetspotten En delrapport från Handels

Ett år med jämställdhetspotten En delrapport från Handels Ett år med jämställdhetspotten En delrapport från Handels Sammanfattning Den partsgemensamma lönestatistiken för det privata detaljhandelsavtalet är insamlad. Denna visar att 2007 års avtalsrörelse resulterade

Läs mer

Unikt avtal för svensk polis!

Unikt avtal för svensk polis! Avtalsinformation för dig som är medlem i polisförbundet Nr 11 7 december 2007 Är pensionsfrågan så viktig att det är värt en ökad arbetstid? Är det viktigare att inte öka arbetstiden och istället riskera

Läs mer

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap Mentorprogram Real diversity mentorskap Real diversity är ett projekt som fokuserar på ungdomar i föreningsliv och arbetsliv ur ett mångfaldsperspektiv. Syftet med Real diversity är att utveckla nya metoder

Läs mer

Konflikter och konfliktlösning

Konflikter och konfliktlösning Konflikter och konfliktlösning Att möta konflikter Alla grupper kommer förr eller senare in i konflikter. Då får man lov att hantera dessa, vare sig man vill eller inte. Det finns naturligtvis inga patentlösningar

Läs mer

KOMMUNIKATION OCH SOCIAL MEDIA (KSM)

KOMMUNIKATION OCH SOCIAL MEDIA (KSM) KOMMUNIKATION OCH SOCIAL MEDIA (KSM) Motionerna KSM 1 KSM 7 MOTION KSM 1 Byggnads Väst Lägg ut små adds (Reklam) på ungdomshemsidor, vi i Byggnads vill ha mer medlemar och de är väldig brist på unga medlemmar,

Läs mer

Polisförbundets LÖNEPOLITIK > LÖNEBILDNING > LÖNESÄTTNING > INDIVIDUELL LÖN

Polisförbundets LÖNEPOLITIK > LÖNEBILDNING > LÖNESÄTTNING > INDIVIDUELL LÖN Polisförbundets LÖNEPOLITISKA program LÖNEPOLITIK > LÖNEBILDNING > LÖNESÄTTNING > INDIVIDUELL LÖN 2 Polisförbundets LÖNEpolitiska program 4 Nu är det dags att sätta ner foten i lönefrågorna! En möjlighet

Läs mer

2 Åtgärder mot könsdiskriminering i arbetslivet

2 Åtgärder mot könsdiskriminering i arbetslivet Kommittémotion Motion till riksdagen: 2014/15:258 av Ali Esbati m.fl. (V) Åtgärder mot könsdiskriminering i arbetslivet 1 Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

Läs mer

Kongressen föreslås besluta

Kongressen föreslås besluta 1 (9) 2 (9) Kongressen föreslås besluta att en omarbetad och uppdaterad lönepolitik, med utgångspunkt i detta dokument, tas fram till kongressen 2020 3 (9) Förslag till kongressen avseende STs framtida

Läs mer

Lönesamtalet. Att tänka på

Lönesamtalet. Att tänka på Lönesamtalet Att tänka på Bakgrund Sedan slutet av 1980-talet är individuell lönesättning Vårdförbundets lönestrategi. Individuell lönesättning och utvecklingssamtal stämmer bättre med vår syn på kunskap

Läs mer

Din lön och din utveckling

Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Du ska få ut så mycket som möjligt av ditt arbetsliv. Det handlar om dina förutsättningar, din utveckling och din lön. Du ska ha möjlighet att få en

Läs mer

Facklig introduktion. du, facket och kollektivavtalet

Facklig introduktion. du, facket och kollektivavtalet Facklig introduktion du, facket och kollektivavtalet Landsorganisationen i Sverige 2010 Illustrationer: Pontus Fürst, Pipistrello AB Grafisk form: LO Original: MacGunnar Information & Media Tryck: LO-Tryckeriet,

Läs mer

Avtals EXTRA. Reallöneökningar, utbyggd deltidspension och låglönesatsning i fackens gemensamma avtalskrav.

Avtals EXTRA. Reallöneökningar, utbyggd deltidspension och låglönesatsning i fackens gemensamma avtalskrav. Avtals EXTRA Reallöneökningar, utbyggd deltidspension och låglönesatsning i fackens gemensamma avtalskrav. NOVEMBER 12016 Enade fack med gemensam styrka i ny avtalsrörelse Facken inom industrin och samtliga

Läs mer

Det måste alltså bli frivilligt att teckna kollektivavtal. Det finns flera vägar för att nå dit.

Det måste alltså bli frivilligt att teckna kollektivavtal. Det finns flera vägar för att nå dit. Rapport från Företagarna mars 2011 Sammanfattning och synpunkter... 2 Så gjordes undersökningen... 3 Sextio procent av företagen har inte kollektivavtal... 4 Större småföretag har oftare kollektivavtal/hängavtal...

Läs mer

FÖRENINGSINFO. Audionomerna. 10 år. i SRAT. En del av SRAT

FÖRENINGSINFO. Audionomerna. 10 år. i SRAT. En del av SRAT FÖRENINGSINFO Audionomerna 10 år i SRAT En del av SRAT Innehåll Audionomerna 10 år i SRAT... 3 Från 0 till över 80 procent på tio år... 4 Temadagarna fortbildning... 4 Utveckling av yrke och anställningsvillkor

Läs mer

SATSA PÅ ETT UTBYTE MED MÅNGA VINNARE PLUGGJOBB. Kvalificerat arbete för akademiker under studietiden

SATSA PÅ ETT UTBYTE MED MÅNGA VINNARE PLUGGJOBB. Kvalificerat arbete för akademiker under studietiden SATSA PÅ ETT UTBYTE MED MÅNGA VINNARE Studenter behöver relevanta extrajobb på schyssta villkor under studietiden Kommuner och landsting behöver rekrytera en halv miljon medarbetare inom 10 år PLUGGJOBB

Läs mer

Bondegatan 21, 2 tr SE-116 33 Stockholm, Sweden Vxl +46 8 410 328 50 www.familjenpangea.se. Kommunikationsplattform 2012-2014

Bondegatan 21, 2 tr SE-116 33 Stockholm, Sweden Vxl +46 8 410 328 50 www.familjenpangea.se. Kommunikationsplattform 2012-2014 Bondegatan 21, 2 tr SE-116 33 Stockholm, Sweden Vxl +46 8 410 328 50 www.familjenpangea.se Kommunikationsplattform 2012-2014 Vårdförbundet 2 Innehåll Bakgrund Målgrupper Budskap Kommunikationsstrategi

Läs mer

Vi är Vision. mål och hjärtefrågor. Förutsättningar för chefs och ledarskap. Hållbart arbetsliv mer arbetsglädje.

Vi är Vision. mål och hjärtefrågor. Förutsättningar för chefs och ledarskap. Hållbart arbetsliv mer arbetsglädje. Beslut, förbundsmötet 2016 Vi är Vision mål och hjärtefrågor Förutsättningar för chefs och ledarskap Hållbart arbetsliv mer arbetsglädje Löner och villkor Framtidens arbetsliv Fair Union Vi är Vision är

Läs mer

Verksamhetsplan 2016

Verksamhetsplan 2016 Verksamhetsplan 2016 Innehåll 1. Förord 2. Inledning 3. Prioriterade verksamheter 4. Övergripande mål 1. Förord Förhållningssätt och värderingar Medlemmar i Seko ska alltid känna att vi anstränger oss

Läs mer

Dagordningens punkt 18 Vår organisation. Utlåtande Medlemskapets värde motionerna B1 B6

Dagordningens punkt 18 Vår organisation. Utlåtande Medlemskapets värde motionerna B1 B6 Utlåtande Medlemskapets värde motionerna B1 B6 IF Metalls styrka bygger på att vi är många och kunniga, både när vi driver frågor på arbetsplatserna och i samhället i stort. Organisering handlar inte enbart

Läs mer

Läraravtalet 2010 nya MöjLigHeter till en Bättre SKoLA

Läraravtalet 2010 nya MöjLigHeter till en Bättre SKoLA nya möjligheter till en bättre skola nya möjligheter till en bättre skola Vi som företräder arbetsgivarna och lärarna i landets skolor har tecknat ett nytt avtal som skapar förutsättningar för att ge

Läs mer

Bättre på jobbet med intresseförhandlingar

Bättre på jobbet med intresseförhandlingar oktober aug 2011 2013 Bättre på jobbet med intresseförhandlingar vision.se/intresseforhandling Påverka med framgång. Ett bra förhandlingsarbete kan leda till nya medlemmar. Och lokala intresseförhandlingar

Läs mer

Lönsamt Inför lönesamtalet

Lönsamt Inför lönesamtalet Lönsamt Inför lönesamtalet Vårdförbundets lönestrategi är individuell löne sättning och lokal lönebildning. Det innebär att din lön ska vara individuell och baseras på din kunskap, kompetens, erfarenhet

Läs mer

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Precis som i förra årets medarbetarundersökning är det 2014 en gemensam enkät för chefer och medarbetare. Detta innebär att du svarar på frågorna i enkäten utifrån

Läs mer

Varför ska du vara med i facket?

Varför ska du vara med i facket? Varför ska du vara med i facket? www.gåmedifacket.nu 020-56 00 56 Vill du förhandla på egen hand? Det gör inte din chef. Visst kan du förhandla om din egen lön, och visst kan du själv diskutera dina villkor

Läs mer

Kamrater Mötesdeltagare!

Kamrater Mötesdeltagare! 2014-05-01 Christer Engelhardt Kamrater Mötesdeltagare! Varmt välkomna till supervalårets första majfirande här i Bingebyparken och jag vill rikta ett varmt tack till Gråbo- Bingeby Socialdemokratiska

Läs mer

Dagordningens punkt 17 Vår arbetsplats. Utlåtande Kollektivavtalsteckning och tydliga avtal motionerna A126 A133

Dagordningens punkt 17 Vår arbetsplats. Utlåtande Kollektivavtalsteckning och tydliga avtal motionerna A126 A133 Utlåtande Kollektivavtalsteckning och tydliga avtal motionerna A126 A133 Motionerna A126 A128 tar upp förbundets arbete med att teckna lokalavtal. Förbundsstyrelsen tillsatte hösten 2013 en arbetsgrupp

Läs mer

Samverkan för utveckling. stöd för chefer i ett modernt ledarskap

Samverkan för utveckling. stöd för chefer i ett modernt ledarskap 2003 Samverkan för utveckling stöd för chefer i ett modernt ledarskap Produktion: Arbetsgivarverket, 2003 Arbetsgivarverkets medlemmar får gärna använda delar av eller hela texten för att foga in i egna

Läs mer

Medarbetarenkät 2011. <> <> <> <> <> Dags att tycka till om ditt jobb!

Medarbetarenkät 2011. <<Organisation>> <<Verksamhet>> <<Område>> <<Resultatenhet>> <<Undergrupp>> Dags att tycka till om ditt jobb! Medarbetarenkät 2011 Dags att tycka till om ditt jobb! Göteborgs Stad vill vara en attraktiv arbetsgivare, både för dig som redan

Läs mer

Datum Vår referens Cirkulär nr 2013-07-05 Madeleine Lindermann, Avtalsenheten

Datum Vår referens Cirkulär nr 2013-07-05 Madeleine Lindermann, Avtalsenheten A-CIRKULÄR Till Regioner Avtalsenheten Unionen Direkt Datum Vår referens Cirkulär nr 2013-07-05 Madeleine Lindermann, Avtalsenheten 13.60 Avtal 2013 inom Almega IT-Hantverkarna Nu är det nya avtalet för

Läs mer

Motion 61 Motion 62 Motion 63. med utlåtanden

Motion 61 Motion 62 Motion 63. med utlåtanden Motion 61 Motion 62 Motion 63 med utlåtanden 160 Motion 61 Nu måste vår förhandlingssamordning stärkas! Den nya lagen om affärsmässiga principer mm och det faktum att vi i Stockholm numera förhandlar med

Läs mer

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona Orimliga löneskillnader i Blekinge 2012 Inledning För 50 år sedan avskaffades de särskilda lönelistor som gällde för kvinnor. Kvinnolönerna

Läs mer

Arbetstidsdirektivet

Arbetstidsdirektivet Arbetstidsdirektivet Arbetstiden är på tapeten igen och EU-kommissionen kommer troligen att ge ut ett nytt förslag om arbetstidsdirektivet i början av 2015. Hur det påverkar EPSU och dess medlemsförbund

Läs mer

Verksamhetsplan Verksamhetsplan Antaget av SEKOs kongress 2006

Verksamhetsplan Verksamhetsplan Antaget av SEKOs kongress 2006 Verksamhetsplan Verksamhetsplan 2007 2009. Antaget av SEKOs kongress 2006 Verksamhetsplan 2007 2009 Inledning I SEKO ska medlemmen stå i centrum. SEKOs verksamhet växer fram ur samtalen på arbetsplatserna.

Läs mer

OFR/S,p,o Förhandlingsprocessen i praktiken

OFR/S,p,o Förhandlingsprocessen i praktiken OFR/S,p,o Förhandlingsprocessen i praktiken OFR/S,P,O OFR/S,P,O är ett förhandlande samverkansorgan för åtta självständiga fackförbund inom statlig sektor. Vårt namn dyker oftast upp i samband med avtalsförhandlingar

Läs mer

Utgångspunkter för AVTAL16

Utgångspunkter för AVTAL16 Utgångspunkter för AVTAL16 201 1(4) Utgångspunkter för Avtal-16 Den 31 mars 2016 löper de största kollektivavtalen inom handeln ut. Under februari och mars kommer Svensk Handel tillsammans med Handelsanställdas

Läs mer

SLOPA DIFFERENTIERAD A-KASSEAVGIFT! Differentierade a-kasseavgifter fungerar inte

SLOPA DIFFERENTIERAD A-KASSEAVGIFT! Differentierade a-kasseavgifter fungerar inte SLOPA DIFFERENTIERAD A-KASSEAVGIFT! Differentierade a-kasseavgifter fungerar inte 2 Sammanfattning Den här rapporten presenterar den första undersökning som på ett systematiskt sätt besvarar frågan hur

Läs mer

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation

Läs mer

Avtal som ger reallöneökningar, konkurrenskraft och hög sysselsättning

Avtal som ger reallöneökningar, konkurrenskraft och hög sysselsättning Avtal som ger reallöneökningar, konkurrenskraft och hög sysselsättning Av Industriavtalet framgår att industrins parter samarbetar för att säkerställa en stabil lönebildning i Sverige. Det innebär att

Läs mer

Tillämpningen av individuell lönesättning - problem och möjligheter Inför 2012 års forsknings- och innovationspolitiska proposition

Tillämpningen av individuell lönesättning - problem och möjligheter Inför 2012 års forsknings- och innovationspolitiska proposition 2013 Anna Danielsson Håkan Regnér Tillämpningen av individuell lönesättning - problem och möjligheter Inför 2012 års forsknings- och innovationspolitiska proposition Tolkningar av studien: Besluts- och

Läs mer

TIPS &RÅD LÖNESAMTAL

TIPS &RÅD LÖNESAMTAL TIPS &RÅD LÖNESAMTAL 2 Sveriges Arkitekter 2014 OM LÖN Sveriges Arkitekter anser att lönen ska vara individuell och differentierad mellan grupper och individer. Lönen ska spegla din prestation i förhållande

Läs mer

Bromma sdf Verksamhetsplan 2014

Bromma sdf Verksamhetsplan 2014 Vision Bromma sdf INLEDNING Vision är det ledande fackförbundet för offentligt anställda i Sverige och Vision Stockholms Stad är avdelningen för alla som arbetar med välfärdstjänster eller till stöd för

Läs mer

En bransch att må bra i

En bransch att må bra i En sammanfattning av slutsatser och åtgärder 2012 2013 Lotta Linderson 2013-10-18 1 Bakgrund och syfte I december 2011 gjordes en medlemsundersökning med fokus på stress. Nära hälften av medlemmarna, 6019

Läs mer

Det handlar inte om rör.

Det handlar inte om rör. Det handlar inte om rör. Det handlar om rätt rör. Rör på rätt sätt. Rör på nya sätt. Rör som förändrar. Rör som berör. Som ger frihet, trygghet och förtroende. Det handlar helt enkelt om Smarta Rör. 2

Läs mer

Penningpolitiken och Riksbankens kommunikation

Penningpolitiken och Riksbankens kommunikation ANFÖRANDE DATUM: 2007-10-08 TALARE: PLATS: Förste vice riksbankschef Irma Rosenberg Swedbank, Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31

Läs mer

Alla regler i LAS krockar med vår verklighet!

Alla regler i LAS krockar med vår verklighet! Alla regler i LAS krockar med vår verklighet! Trä- och Möbelindustriförbundet och Skogsindustrierna Visby den 5 juli 2010 1 Vi representerar företag med 40 000 anställda Trä- och Möbelindustriförbundet

Läs mer

Din lön och din utveckling

Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Lönepolitik? Statistik för ditt yrke? Hjärtefråga lön? På vision.se/lon hittar du till allt som rör din lön. Din lön och din utveckling Du ska få ut så mycket som möjligt av

Läs mer

Chefens roll i lönebildningen. Resultat av partsgemensamt arbete

Chefens roll i lönebildningen. Resultat av partsgemensamt arbete Chefens roll i lönebildningen Resultat av partsgemensamt arbete Chefens roll i lönebildningen Här presenteras resultatet av ett partsgemensamt arbete mellan SKL/Pacta och AkademikerAlliansen om chefens

Läs mer

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Björn Horgby 1 Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Under 1930-talet formulerades den välfärdsberättelse som under den tidiga efterkrigstiden strukturerade den tidiga

Läs mer

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se Steg 1 Grunden 0 Tre saker du behöver veta Susanne Jönsson www.sj-school.se 1 Steg 1 Grunden Kärleken till Dig. Vad har kärlek med saken att göra? De flesta har svårt att förstå varför det är viktigt att

Läs mer

Överenskommelse. om grunderna för samarbete mellan Örebro läns landsting och de idéburna organisationerna i Örebro län ÖREBRO LÄNS LANDSTING

Överenskommelse. om grunderna för samarbete mellan Örebro läns landsting och de idéburna organisationerna i Örebro län ÖREBRO LÄNS LANDSTING ÖREBRO LÄNS LANDSTING Ledningskansliet Överenskommelse om grunderna för samarbete mellan Örebro läns landsting och de idéburna organisationerna i Örebro län 1 2 Innehåll Varför en överenskommelse 4 Hur

Läs mer

Landsorganisationen i Sverige

Landsorganisationen i Sverige Facklig feminism Facklig feminism Landsorganisationen i Sverige Grafisk form: LO Original: LOs informationsenhet Tryck: LO-tryckeriet, Stockholm 2008 isbn 978-91-566-2455-1 lo 08.02 1 000 En facklig feminism

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:35 av Ali Esbati m.fl. (V) Jämställdhet i arbetslivet

Motion till riksdagen 2015/16:35 av Ali Esbati m.fl. (V) Jämställdhet i arbetslivet Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:35 av Ali Esbati m.fl. (V) Jämställdhet i arbetslivet 1 Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta

Läs mer

Löneprocessen - pågår hela året

Löneprocessen - pågår hela året Löneprocessen - pågår hela året Arbetet med lön är mer än några veckor av traditionellt förhandlingsarbete. Det är en process som pågår hela året. Kretsloppet har många delar: klubbens egen strategi, förhandling,

Läs mer

RAPPORT Hur ska lönen sättas? Röster från medarbetare

RAPPORT Hur ska lönen sättas? Röster från medarbetare RAPPORT Hur ska lönen sättas? Röster från medarbetare Banar väg för tjänsteför etagen Innehåll 1 Förord...5 2 Sammanfattning...6 3 Lönebildning stämmer...7 4 Lönebildning, fråga för fråga...10 5 Nöjdhetsindex...17

Läs mer

Visita en del av en växande framtidsbransch

Visita en del av en växande framtidsbransch Bli medlem Visita en del av en växande framtidsbransch FÖR DIG SOM VERKAR INOM BESÖKSNÄRINGEN HAR Visita jobbat i över hundra år. Vi har sedan starten arbetat för branschens utveckling och för att våra

Läs mer

Stockholms Universitet Masterprogrammet i Statsvetenskap Praktikrapport Fackförbundet SKTF. Praktikrapport

Stockholms Universitet Masterprogrammet i Statsvetenskap Praktikrapport Fackförbundet SKTF. Praktikrapport Praktikrapport Praktik - Fackförbundet SKTF Omfattning: 2010-09-01-2011-01-21. 20 veckor (30 hp), heltid. Handledare: Besöks-/Postadress: Therese Svanström Andersson, Stabschef SKTF. 08-7896533 / 070-2983244

Läs mer

MEDARBETARSAMTAL. vid miljöförvaltningen

MEDARBETARSAMTAL. vid miljöförvaltningen MEDARBETARSAMTAL vid miljöförvaltningen Medarbetarsamtal vid miljöförvaltningen Vi är alla anställda på miljöförvaltningen för att utföra ett arbete som ska leda till att verksamheten lever upp till målen

Läs mer