Årsredovisning för det nordiska samarbetet 2010

Transkript

1 Årsredovisning för det nordiska samarbetet 2010 Till Finlands delegation i Nordiska rådet De nordiska statsministrarna på Nordiska rådets session i Reykjavik

2 Årsredovisningen har sammanställts på basis av sammandrag, som olika ministerier samt Sekretariatet för nordiskt samarbete (PYS) tillställt. BILDER: Omslagsbild: Magnus Fröderberg/norden.org Sidan 5: Magnus Fröderberg/norden.org Sidan 6: UM Sidan 9: Johannes Jansson/norden.org Sidan 11: Silje Bergum Kinsten/norden.org Sidan 13: Magnus Fröderberg/norden.org Sidan 16: Johannes Jansson/norden.org Sidan 20: MMM Sidan 23: SHM/Anna Påfs Sidan 24: Cia Pak/norden.org Sidan 29: SM/Tiina Peltola-Lampi Sidan 30: SM/Kirsi Rajaniemi 2

3 Förord Globaliseringens utmaningar och möjligheter var det genomgående temat under det danska ordförandeskapet för Nordiska ministerrådet I det arbetet ingår det mest omfattande toppforskningsinitiativet som någonsin genomförts i de nordiska länderna inom främst klimat-, energi- och miljösektorn. I Nordiska ministerrådets arbetsgrupp fortsatte man det intensiva nordiska samarbetet med förberedelserna inför FN:s klimatkonferens i Cancún. På de nordiska statsministrarnas möten behandlades den ekonomiska situationen i Europa och hur den avspeglas i de nordiska ländernas ekonomier. Huvudtemat för globaliseringsforumet var "Grön tillväxt", och statsministrarna bad Nordiska ministerrådet om en rapport om detta till nästa forum under Finlands ordförandeskap. Statsministrarna betonade de nordiska ländernas position som föregångare i klimatfrågor. De nordiska samarbetsministrarna höll tre officiella möten under rapporteringsperioden. Bland globaliseringsprojekten som inleddes under Finlands ordförandeskap 2007 fortsatte man med 15 projekt inom sju sektorer. De sex forskningsprogrammen inom ramen för toppforskningsinitiativet har redan påbörjats. De gemensamma nordiska satsningarna på världsutställningen i Shanghai genomfördes med framgång. Inom det gränsregionala samarbetet gjorde man en ny öppning västerut. Man utarbetade de första riktlinjerna för Nordiska ministerrådets samarbete med Västnordens grannar, som exempelvis Kanada, för godkännande under Finlands ordförandeskap Under rapporteringsåret godkändes även nya riktlinjer för samarbetet med Vitryssland. Nordiska ministerrådet fortsätter att stödja verksamheten till stöd för de vitryska studenterna vid European Humanities University i Vilnius: för närvarande är Nordiska ministerrådet inte på väg att öppna ett eget informationskontor i Minsk. Samarbetet med Nordvästra Ryssland och de baltiska länderna inriktade sig under rapporteringsåret på mobilitetsprogram. Nordiska ministerrådet deltar aktivt i verkställandet av vissa flaggskeppsprojekt inom EU:s Östersjöstrategi och fungerar under de första tre åren som sekretariat för den nordliga dimensionens kulturpartnerskap. I synnerhet inom områden som ligger nära medborgarna bör man avlägsna gränshinder som förhindrar mobiliteten mellan de nordiska länderna och arbete över landsgränserna. Mandatperioden för Gränshinderforum, som ger stöd till gränshinderarbetet, förlängdes fram till slutet av Informationspunkterna Hallå Norden fungerar som stödtjänster till gränshinderarbetet. En ny sådan informationspunkt öppnades på Åland 1 januari En utmaning för det nordiska samarbetet är en tillräckligt god förståelse av de nordiska språken. Under det danska ordförandeskapet inleddes en nordisk språkkampanj med barn och ungdomar som främsta målgrupp. För Finlands del är programmet välkommet, eftersom det med tanke på det nordiska samarbetet upplevs som viktigt att öka förståelsen av i synnerhet svenska bland ungdomar. Under året förberedde sig Finland inför det egna ordförandeskapet Som huvudtema för ordförandeskapet i Nordiska ministerrådet valde Finland hantering av klimatförändringar och Finland presenterade sitt ordförandeskapsprogram på Nordiska rådets möte under hösten. Vid sidan om klimattemat är våra fokusområden förankring av globaliseringsinitiativ, samarbete på gräsrotsnivå, som att engagera ungdomar och avlägsna gränshinder samt gränsregionalt samarbete. Helsingfors i maj 2011 Jan Vapaavuori Nordisk samarbetsminister 3

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING sida Förord 3 Innehållsförteckning 4 POLITISKA RIKTLINJER FÖR DET NORDISKA SAMARBETET Statsministrarnas samarbete 5 Det nordiska säkerhets- och försvarspolitiska samarbetet 5 Samarbetsministrarnas samarbete 6 Handels- och utvecklingspolitiskt samarbete 7 Samarbete i utvecklingsfrågor 8 HORISONTELLA FRÅGOR Gränshinder och att underlätta nordbornas vardag 9 Hållbar utveckling 10 Den nordliga dimensionen, gränsregionerna och de regionala råden 10 Ungdomssamarbete 11 De självstyrande områdenas ställning och delaktighet 12 NORDISKT SAMARBETE INOM OLIKA SEKTORER Kultursamarbete 13 Samarbete på utbildnings- och forskningsområdet 14 Miljö 15 Näringslivs-, energi- och regionalpolitik 17 Nordiskt samarbete inom ekonomi- och finanssektorn 19 Jord- och skogsbrukssektorn samt fiske- och livsmedelssektorn 20 Konsumentfrågor 21 Social- och hälsopolitik 22 Jämställdhetssamarbete 23 Samarbete om arbetslivet 24 Lagstiftningssamarbete och annat rättsligt samarbete 25 ÖVRIGT NORDISKT SAMARBETE Byggnads- och bostadspolitik 27 Trafik 27 Samarbete inom gränssäkerhet 27 Invandrings- och medborgarskapsfrågor 27 Samarbete inom räddningsarbetet 28 Polissamarbete 31 Polis-, tull- och narkotikasamarbete 31 Samarbete i samefrågor 31 BILAGOR Bilaga 1: Nordiska ministerrådets budget för år Bilaga 2: Nordiska möten, seminarier och konferenser

5 POLITISKA RIKTLINJER FÖR DET NORDISKA SAMARBETET Statsministrarnas samarbete Danmark var under rapporteringsåret ordförandeland för Nordiska ministerrådet (NM). På de nordiska statsministrarnas möten behandlades den ekonomiska situationen i Europa och hur den avspeglas i de nordiska ländernas ekonomier. Statsministrarna samlades i Danmark i maj i samband med globaliseringsforumet och statsministrarnas möte. Huvudtemat för globaliseringsforumet var "Grön tillväxt" och som fortsättning på detta bad statsministrarna Nordiska ministerrådet att utarbeta en rapport i ämnet till nästa forum under Finlands ordförandeskap år På det andra mötet mellan statsministrarna i samband med Nordiska rådets (NR) session i oktober behandlades Gränshinderforums rapport, som presenterades av ordföranden Ole Norrback. Med på dagordningen fanns också en gemensam elmarknad, gränshinder, ekonomiskt samarbete inom EU, Islands EU-medlemskap och förberedelserna inför klimattoppmötet i Cancún. De nordiska länderna fortsatte sitt nära samarbete inom den särskilda arbetsgrupp som tillsatts av Nordiska ministerrådet under FN:s klimatkonferens i Cancún för att se till att konferensen skulle bli så framgångsrik som möjligt. Andra frågor som togs upp var bland annat läget i Afghanistan, Östersjön och det arktiska samarbetet. Det nordiska säkerhets- och försvarspolitiska samarbetet Under 2010 fortsatte man att behandla Norges före detta utrikes- och försvarsminister Thorvald Stoltenbergs rapport som publicerades 2009 om att utöka det nordiska säkerhets- och försvarspolitiska samarbetet. Flera av förslagen i rapporten bygger på det befintliga samarbetet och under 2010 utvecklades samarbetet på ett flexibelt sätt utifrån förslagen, i olika konstellationer. Finland ställer sig positivt till ett intensifierat samarbete och har gett sitt stöd till att utveckla det. Finlands utrikesminister Alexander Stubb och Sveriges utrikesminister Carl Bildt på Nordiska rådets session i Reykjavik den 3 november

6 Förslaget i Stoltenbergrapporten om en nordisk solidaritetsförklaring var uppe för diskussion på ministernivå under I en publikation från utrikesministermötet i november bekräftade man på nytt sammanhållningen mellan de nordiska länderna, som man konstaterat år Samtidigt bestämdes det att man skulle återkomma till frågan under Finlands ordförandeskap De nordiska utrikesministrarna konstaterade att det inte finns något behov av ett gemensamt satellitsystem, men att man bör stärka samarbetet i europeiska sammanhang. Utrikesministrarna beslutade också att man ska utreda förutsättningarna för att fortsätta med etableringen av ett samarbetsnätverk mellan CERTmyndigheterna (Computer Emergency Response Team). Inom samarbetet på försvarsområdet har man övergått till en ny övergripande samarbetsstruktur (Nordic Defence Cooperation, NORDEFCO) och ordförandelandet för detta samarbete 2010 var Norge. Samarbetet bedrivs under försvarsministrarnas ledning inom följande delområden: politik, operationer och kapacitet. Försvarssamarbetet är indelat i fem samarbetsområden, inom vilka man har organiserat och satt upp handlingsplaner. Principen har varit att Finland deltar i arbetsgrupper vars verksamhet främjar utvecklandet av försvarsmaktens funktioner. De nordiska länderna utredde möjligheten att gemensamt bidra till FN:s fredsbevarande insatser under de närmaste åren, men man konstaterade att förutsättningarna är svaga, åtminstone som det ser ut just nu. De nordiska länderna fortsatte att ge stöd åt utvecklandet av afrikanernas fredsbevarande kapacitet. Samarbetet mellan samarbetsministrarna De nordiska samarbetsministrarna höll tre officiella möten under rapporteringsperioden. Globaliseringen som utmaning och möjlighet var det genomgående temat i det danska ordförandeskapsprogrammet. Det globaliseringsprojekt som inleddes under Finlands ordförandeskap 2007 omfattar 21 projekt inom sju sektorer. Av dessa är sex projekt redan avslutade. De gemensamma nordiska satsningarna på världsutställningen i Shanghai genomfördes med god framgång. De nordiska samarbetsministrarna Veronica Thörnroos (Åland) och Jan Vapaavuori (Finland). 6

7 Nya riktlinjer för Nordiska ministerrådets samarbete med Västnordens grannar, bland annat Kanada, förbereddes, som man har för avsikt att godkänna under Finlands ordförandeskap Under Nordiska rådets möte i Reykjavik godtogs de nya riktlinjerna i samarbete med Vitryssland. Tillsvidare kommer Nordiska ministerrådet inte att öppna något informationskontor i Minsk. Den omfattande satsningen på verksamheten inom European Humanities University i Vilnius, som ger stöd åt vitryska studenter, fortsätter. Nordiska ministerrådets sekretariats första tre år som sekretariat för den nordliga dimensionens kulturpartnerskap bekräftades. Samarbetet mellan Nordvästra Ryssland och de baltiska länderna inom ramen för grannskapsprogrammen fortsatte. Samarbetet fokuserar på mobilitetsprogrammen i enlighet med de nya riktlinjerna. Nordiska ministerrådet deltog aktivt i verkställandet och finansieringen av olika flaggskeppsprojekt inom ramen för EU:s Östersjöstrategi. Arbetet med att utvärdera Nordiska ministerrådets arktiska samarbete sattes igång under rapporteringsåret. En prioritering var att avlägsna gränshinder. Det var några särskilda gränshinder som togs upp på dagordningen hos alla ministerråd och man utreder möjligheterna för att ta bort dessa hinder. Informationspunkten Hallå Norden fungerar som stödtjänst till gränshinderarbetet. Under Danmarks ordförandeskap fäste man i olika sammanhang uppmärksamhet vid förståelsen av de nordiska språken. Man satte igång en nordisk språkkampanj med barn och ungdomar som främsta målgrupp. Kampanjen fortsätter under Finlands ordförandeskap Handels- och utvecklingspolitiskt samarbete De nordiska utrikesministrarna sammanträdde i samband med Nordiska rådets session i Reykjavik i november. Huvudfrågorna under sessionen var läget inför Dohaförhandlingarna samt förhandlingarna om frihandelsavtal med EU och EFTA. Dessutom behandlades det nordiska samarbetet i anslutning till utvecklandet av EU:s inre marknad samt läget för Rysslands förhandlingar om medlemskap i WTO och OECD. Det nordiska samarbetet har gett sig uttryck i form av liknande handelspolitiska ståndpunkter och samarbete i förhållande till bland annat Ryssland och handelshinder. Man konstaterade att samarbetet kring implementeringen av EU-direktiven har en central roll när det gäller att undvika nya handelshinder. Ett inofficiellt möte mellan utrikesministrarna i de nordiska länderna och tio afrikanska länder hölls i Dakar i Senegal i maj. På dagordningen för mötet stod fyra övergripande frågor: klimatförändringarna och en hållbar utveckling, demokrati och ett gott styre, interkulturell dialog samt fred och säkerhet i Afrika. Under 2010 deltog Finland även i möten med nordiska organisationer som främjar import från utvecklingsländerna (Nordic Trade Promotion Organisations, NIPO). Som ett resultat av samarbetet publiceras det samnordiska nyhetsbrevet Trade Promotion Today, som Finland aktivt deltar i produktionen av innehållet i. Samarbetet inom databasverksamhet och gemensam publiceringsverksamhet effektiviserades och fördjupades och under rapporteringsåret inleddes arbetet med den samnordiska publikationen Exporting to Nordic Countries. Arbetet fortsätter under På exportkontrollområdet anordnades samarbetsmöten mellan de nordiska länderna och de baltiska länderna. 7

8 Samarbete i utvecklingsfrågor Inom biståndspolitiken och biståndssamarbetet bildar de nordiska länderna en central referensgrupp för Finland, Nordic Plus. I den här gruppen av länder ingår förutom de nordiska länderna även likasinnade länder som Storbritannien, Irland och Holland. Nordic+-samarbetet inom biståndspolitiken sker i form av ett möte mellan biståndsavdelningscheferna som hålls en gång om året och som kompletteras med kontakter och möten på tjänstemannanivå. Tyngdpunkten för Finlands biståndspolitik inom ramen för det nordiska samarbetet och i vidare bemärkelse samarbetet inom Nordic+-gruppen har under 2010 varit effektiviteten inom biståndssamarbetet, det vill säga att stärka kvaliteten och inflytandet i enlighet med kraven i Parisdeklarationen om biståndseffektivitet och handlingsplanen från Accra. Länderna utarbetade bland annat gemensamma ståndpunkter inför OECD/DAC:s arbetsgrupp för biståndseffektivitets möten i oktober Inom styrgruppen för effektivitetsarbete representeras länderna av Holland, som rapporterar tillbaka till Nordic+-gruppen om arbetet. För att förverkliga kraven på effektivitet har Nordic+-gruppen delat information och god praxis, i synnerhet för att stärka implementeringen av effektivitetsarbetet på nationell nivå. De nordiska länderna står för ett progressivt tänkande inom det internationella effektivitetsarbetet och Nordic+-gruppen anses ha inflytande över utvecklingen av de internationella politiska processerna. Samarbetet med de andra länderna är en viktig kanal för Finland för att få aktuell information, dela erfarenheter och bästa praxis samt delta i gruppens utformande av ställningstaganden. Nordiska utvecklingsfonden NDF Nordiska utvecklingsfonden har sedan år 2009 i sin verksamhet inriktat sig på att stödja fattigare utvecklingsländer i bekämpning av klimatförändringen och anpassning till den. Pengarna till denna verksamhet delas ut i form av donationer och medlen kommer från återbetalning av befintliga lån. Den aktiva verksamheten enligt det nya mandatet fortsatte under Direktionen godkände under nya projekt enligt det nya mandatet med en sammanlagd finansiering på 54,2 miljoner euro. Nordiskt samarbete inom Världsbanken och finansieringsinstitut för regional utveckling Det nära nordiska samarbetet inom finansieringsinstitut för regional utveckling fortsatte. De nordiska länderna är i samma röstningsgrupp i Världsbanken, Afrikanska utvecklingsbanken, Asiatiska utvecklingsbanken och Interamerikanska utvecklingsbanken. Utvecklingsbankernas gemensamma nordiska samordningsmöte hölls i Oslo i januari. Röstningsgruppen för de nordiska och de baltiska länderna i Världsbanken sammanträdde i Vilnius i april och i Stockholm i september. Dessutom träffade gruppen på ministernivå Världsbankens ordförande i Köpenhamn i mars. Finland representerades av minister Väyrynen på mötet. Man drog även nytta av röstgruppsstrukturerna inom Världsbanken och IMF i utarbetandet av de nordiska ländernas G20-rapport, där det deltog representanter för utrikesministerierna, finansministerierna och centralbankerna på hög tjänstemannanivå. Finland stod i augusti 2010 värd för ett möte i Helsingfors mellan gruppen för de nordiska och baltiska länderna och ordförandelandet för G- 20, Korea. 8

9 HORISONTELLA FRÅGOR Gränshinder och att underlätta nordbornas vardag År 2010 sammanträdde gränshinderforumet fem gånger. Gränshinderforumet har lyckats höja gränshinderarbetets profil och även kommit fram med konkreta förslag på lösningar för att avlägsna hinder. Statsministrarna beslutade i maj 2010 att forumets mandat skulle förlängas i tre år ( ). Under 2010 behandlade alla ministerråd och de ämbetsmannakommittéer som lyder under dem gränshinder vid åtminstone ett möte under året, och man hade som mål att framskrida på åtminstone några konkreta frågor inom varje sektor. Inom de grupperingar som lyder under olika ministerråd behandlades sammanlagt 42 gränshinder, varav man fann en lösning på åtta stycken under rapporteringsåret. Om man använder igenkända gränshinder som mätkriterier är de mest utmanande övergripande frågorna när det gäller "gränslösheten" sådana som i synnerhet har med arbetsmarknaden och olika sociala förmåner att göra, som pensioner. I november 2010 anordnades det en stor nordisk lagstiftningskonferens i Köpenhamn. Målet med konferensen var att hitta praktiska sätt att förbättra samordningen inom Norden och lagstiftningssamarbetet, eftersom införande av EU-beslut eller nationell lagstiftning "obemärkt" kan leda till att nya gränshinder uppstår samtidigt som man försöker lösa de gamla gränshindren. En fortsättning på konferensen planerades till hösten Gränshinderforums ordförande Ole Norrback talade om lagstiftningssamarbetet i de nordiska länderna (16 17/ ). 9

10 Hållbar utveckling När det gäller hållbar utveckling låg fokus i arbetet under 2010 på förberedelserna inför den nordiska konferensen om hållbar utveckling i Åbo, uppföljningen av verkställandet av Nordens strategi för hållbar utveckling (Hållbar utveckling En ny kurs för Norden, reviderad utgåva med mål och insatser ) och granskningen av kriterierna för beviljande av projektmedel samt främjandet av hållbar utveckling på regional nivå. Nordiska konferensen om hållbar utveckling som man planerade att hålla i Åbo i början av 2011 förbereddes så väl inom det nationella som det nordiska samarbetet. En planeringsworkshop för konferensen, där det deltog experter från många olika områden från samtliga nordiska länder, arrangerades i Åbo i januari Med hjälp av de diskussioner som fördes på workshoppen fick man särskilt fart på förberedelserna av innehållet i de parallella sessionerna på konferensen. En mer begränsad nordisk beredningsgrupp, bestående av företrädare från kommunförbunden och de viktigaste ministerierna, sammanträdde i maj i Stockholm och i november i Helsingfors. Den nordiska expertgrupp inom hållbar utveckling som tillsatts av samarbetsministrarna (BU-gruppen) träffades endast en gång under 2010, i Nuuk på Grönland i februari. På mötet gick man igenom rapporterna från ämbetsmannakommittéerna inom olika sektorer om främjande av Nordens strategi för hållbar utveckling och godkände nya kriterier för projektfinansiering inom hållbar utveckling. Av rapporterna framgick det att av huvudtemana i strategin (klimat och förnybar energi; hållbar konsumtion och produktion; den nordiska välfärdsstaten; utbildning, forskning, deltagande och lokala initiativ) fanns det minst samnordiska projekt inom den lokala verksamheten samt inom utbildning och medborgarnas deltagande. Man beslutade också att under 2011 prioritera projekt som leder till att man särskilt inom dessa områden uppnår målen i strategin. Dessutom beslutade man att finansiera färre projekt med större belopp, med målet att öka effekten av projekten. Mötet i Nuuk hölls samtidigt som ett seminarium om hållbar utveckling som hölls av Nordiska ministerrådet i samarbete med Grönland. Huvudtalare vid seminariet som hölls i februari var Finlands samarbetsminister Jan Vapaavuori. I seminariet deltog också ett stort antal ministrar från Grönlands självstyre samt företrädare för frivilligorganisationer. Med utgångspunkt i seminariet började man på Grönland utreda hur man skulle kunna tillämpa den breda verksamhetsmodell för hållbar utveckling som binder samman olika sektorer och det civila samhället i Finland även på Grönland. Den nordliga dimensionen, gränsregionerna och de regionala råden Samarbetet inom den nordliga dimensionen omfattar ett brett fält av regionalt samarbete, där alla nordiska länder deltar Norge och Island som partner och Finland, Sverige och Danmark som medlemmar i EU-gruppen. Under rapporteringsåret har Nordiska ministerrådet haft en aktiv roll i det regionala samarbetet även inom ramen för den nordliga dimensionen, såväl i form av projektsamarbete i partnerskap inom social- och hälsovårdssektorn som kulturpartnerskap. Nordiska ministerrådets sekretariat har tillhandahållit de sekretariatstjänster som behövts i beredningen av den nordliga dimensionens kulturpartnerskap i anslutning till Nordiska ministerrådets sekretariat och gett ekonomiskt stöd till partnerskapets verksamhet. Nordiska ministerrådets kontor i S:t Petersburg deltog i anordnandet av kulturpartnerskapets forum i S:t Petersburg våren Nordiska ministerrådet har fortsatt att bedriva ett aktivt samarbete även med de övriga nordliga regionala råden och övriga regionala strukturer. Ett gemensamt möte mellan de fyra nordliga regionala råden (Arktiska rådet, Barents euroarktiska råd, Östersjöstaternas råd och Nordiska ministerrådet) anordnades i mars 2010 i Kirkenes. På mötet granskade man rådens arbetsordningar för att undvika överlappningar och diskuterade hur man skulle kunna förbättra informationsutbytet. På Nordiska ministerrådets arktiska konferens i maj 2010 i Köpenhamn lyfte man från Finlands håll fram tyngdpunkterna i det arktiska samarbetet för det kommande ordförandeskapet 10

11 för Nordiska ministerrådet. Inom ramen för Nordiska ministerrådets arktiska samarbetsprogram gav man stöd till arktisk forskning och frivilligorganisationer. I det gränsregionala samarbetet med Ryssland fortsatte Finland tillsammans med Sverige projekt för att förbättra säkerheten vid kärnkraftverken i Leningrad och på Kolahalvön. Dessutom deltog Finland tillsammans med Sverige som en del i G8-ländernas program Globalt partnerskap i ett projekt som leds av Norge för att ersätta de ryska RTG-fyrarna, som är radioaktiva energikällor, i Finska viken. Finland har också årligen tillsammans med Sverige och Norge deltagit som observatörer i den landsomfattande beredskapsövningen vid kärnkraftverk i Ryssland. Ungdomssamarbete Det nordiska ungdomssamarbetet var aktivt under rapporteringsåret. De mest synliga samarbetsformerna var enligt tradition Ungdomens Nordiska råd (UNR) och utbytesprogrammet Nordjobb, som i Finland samordnas av Pohjola-Nordens Ungdomsförbund. Ungdomens Nordiska råd (UNR) som lyder under Nordiska rådet (NR) höll sin årliga session i Reykjavik i slutet av oktober. Sessionen är en viktig och unik tilldragelse för de nordiska ungdomspolitikerna som samlar olika ungdomspolitiska organisationer i ett gemensamt forum. Temat för 2010 var ungdomar och arbetsmarknaden i de nordiska länderna. Ungdomspolitikerna utarbetade gemensamma resolutioner som på traditionellt sätt vidarebefordrades till Nordiska rådets session. På så sätt försäkrar man sig om att ungdomarnas synpunkter kommer fram även i det officiella samarbetet. Målet med programmet Nordjobb, som huvudsakligen finansieras av Nordiska ministerrådet, är att erbjuda nordiska ungdomar sommarjobb, bostad samt kultur- och fritidsprogram åt ungdomar i åldrarna år i Norden. På så sätt ökar man rörligheten på den nordiska arbetsmarknaden och kännedomen om de nordiska språken och kulturerna. Sedan år 2010 kan även ungdomar från EU-länderna som behärskar nordiska språk ansöka om en plats inom Nordjobb. Nordiska ministerrådets president Halldór Ásgrimsson och Ungdomens Nordiska råds ordförande Minna Lindberg i Reykjavik den 30 oktober

12 Under rapporteringsåret sökte ungdomar sommarjobb i Finland. Huvudparten av de sökande var svenskar. 66 av dessa kunde erbjudas arbete. Ungefär hälften av ungdomarna fick jobb i huvudstadsområdet. Nordjobb förmedlade i Norden som helhet jobb till sammanlagt 750 ungdomar. Bland de sökande var finländare, varav kompletta ansökningar, det vill säga som uppfyllde alla punkter i ansökningskriterierna, Totalt fick man in ansökningar i hela Norden, varav var kompletta. De självstyrande områdena De självstyrande områdena deltog aktivt i Nordiska ministerrådets verksamhet. Enligt Ålandsdokumentet har representanterna för de självstyrande områdena möjlighet att vara ordförande på ministermöten samt i ämbetsmannakommittéer och arbetsgrupper. Att de självstyrande områdenas ställning stärkts syns i Nordiska rådets arbete genom att de själva kan svara på frågor som ställs till Nordiska rådet och om Nordiska rådets rekommendationer i frågor som rör deras egna områden. De självstyrande områdena har även formellt möjligheten att ansöka om fullvärdigt medlemskap i de nordiska institutionerna och organen. Under rapporteringsåret hölls det ämbetsmannamöten i de självstyrande områdena och anordnades möten av stor betydelse för dessa områden. 12

13 NORDISKT SAMARBETE INOM OLIKA SEKTORER Kultursamarbete Kulturministrarna startade år 2009 det treåriga globaliseringsprojektet Nordisk kultur i världen visades nordisk landskapsarkitektur på världsutställningen i Shanghai på temautställningen "Better City, Better Life". Utställningen fokuserade på att presentera olika sätt att dra nytta av landskapsarkitektur i stads- och regionutvecklingen ska man som sista delen av globaliseringsprojektet presentera nordisk litteratur och förlagsverksamhet på bokmässan i Paris, Salon du livre De nordiska länderna är för första gången hedersgäster på bokmässan i Paris med en egen nordisk avdelning. Nordiska ministerrådets gemensamma styrgrupp för kultur- och näringslivssektorerna KreaNord arbetar för att stärka den kreativa ekonomin och främja kulturföretagarnas ställning i de nordiska länderna År 2010 finansierade ministerrådet för näringsliv via KreaNord projektet Ny Nordisk Mat med cirka euro. Inom ramen för den nordliga dimensionens kulturpartnerskap anordnade Nordiska ministerrådet ett nordiskt/internationellt kulturforum i S:t Petersburg i maj 2010, där man behandlade den nordliga dimensionens kulturpartnerskap och EU:s grönbok om den kulturella och kreativa sektorn. Huvudtemana för kulturforumet var den kreativa ekonomin och finansiering, kulturarv och resande samt kultur och kreativitet. I samband med forumet undertecknade partnerna inom den nordliga dimensionen ett grundande dokument. Under året anordnades dessutom fyra andra nordiska kulturforum på olika håll i Norden, vars tema var kulturarv, natur och miljö, litteratur och upphovsrätt. Nordiska rådets litteraturpris 2010 på cirka euro gick till den finska författaren Sofi Oksanen. 13

14 Inom kulturbudgeten beviljades cirka 2,2 miljoner euro i stöd till Nordiska ministerrådets konst- och kulturprogram och cirka 1,5 miljoner euro till det nordisk-baltiska mobilitets- och residensprogrammet. Programmet administrerades av Kulturkontakt Nord (KKN) som lyder under Nordiska ministerrådet och som har sin verksamhet på Sveaborg. Nordens institut i Finland (Nifin) i Helsingfors utvecklade ett samarbetsprogram för Nordens gränsregioner och administrerade den nordiska webbportalen Valhalla för barn och ungdomar. Nordiska datorspelsprogrammet fick cirka 1,6 miljoner euro i stöd. De nordiska kulturministrarna finansierade Nordiska kulturfonden med cirka 4,6 miljoner euro. Kulturministrarna förstärkte målen och visionen samt strategin för det nordiska kultursamarbetet. De centrala fokusområdena är: Ett kreativt Norden svar på globaliseringens utmaningar, förståelse av de nordiska språken, kultur för barn och ungdomar, kulturell mångfald, det nordiska kulturarvet samt ordförandeskapsprogrammet för Nordiska ministerrådets kultursamarbete. Ministerrådet för kultur beslutade år 2007 om en förändring av strukturerna för kultursamarbetet inleddes en utvärdering av strukturförändringen, som blev färdig våren Dessutom startade Nordiska ministerrådets sekretariat en utvärdering av de nordiska och baltiska ländernas gemensamma mobilitets- och residensprogram inom kultursektorn, som blev färdig vid årsskiftet. Målet med Nordiska ministerrådets samarbete på barn- och ungdomsområdet är att främja barns och ungas förutsättningar för bra livsvillkor och möjligheter att påverka samt skapa sina egna kulturuttryck. Nordiska barn- och ungdomskommittén NORDBUK fortsatte under 2010 sitt arbete med att främja ett aktivt medborgarskap bland barn och ungdomar. Arbetet med mänskliga rättigheter och främjande av förståelse av de nordiska språken som inleddes år 2009 var fortfarande i fokus. Under 2010 presenterades resultaten av en omfattande nordisk undersökning om barns och ungdomars välbefinnande. Undersökningen "The Nordic Youth Research 2010: a comparative research among 16 to 19 year old students in the Åland Islands, Denmark, the Faroe Islands, Finland, Greenland, Iceland, Norway and Sweden" påbörjades år 2009 under Islands ordförandeskap. NORDBUK valde som nytt projekt för år 2010 ett projekt med temat ungdomspolitik (på nationell och lokal nivå) i de nordiska länderna ur ett komparativt perspektiv. Samarbete på utbildnings- och forskningsområdet Under 2010 utarbetade och antog ministerrådet för utbildning och forskning den nya strategin "Kunskap för grön tillväxt och välfärd" för åren Som utgångspunkt i strategin fastställdes globaliseringen och de nordiska ländernas möjlighet att även i framtiden positionera sig som en ledande region för vetenskap och välfärd i världen. I en föränderlig omvärld måste det nordiska samarbetet stärkas i form av samverkan över sektorsgränserna samtidigt som man måste tydliggöra det nordiska samarbetets roll i förhållande till andra internationella samarbetsformer. Bra exempel på detta är det pågående toppforskningsprojektet på klimat-, energi- och miljöområdet samt det stärkta samarbetet mellan det nordiska forsknings- och innovationsområdet (NORIA) och det europeiska området för forskningsverksamhet (ERA). Inom det nordiska samarbetet vill man under de närmaste åren stärka i synnerhet interaktionen mellan olika utbildningsområden och granska förhållandet och interaktionen mellan utbildning, forskning och innovationer. Under det gångna året förberedde man särskilda satsningar på nordisk utbildningsforskning. Nordplus-programmet finansierade skolsamarbetet, det nordiska samarbetet mellan högskoleutbildningen och vuxenutbildningen samt mellan de nordiska och baltiska länderna, samt även horisontellt samarbete över gränserna för de olika utbildningsnivåerna. Vid sidan om detta drevs det nordiska språk- och kulturprogrammet. I sista ansökningsomgången till pilotskedet för den centrala delen av globaliseringsinitiativet inom högskoleutbildningen, Nordic Master-programmet, valde man ut sex nya projekt för utvecklande av gemensamma nordiska magisterprogram. Under året diskuterade man särskilt moderniseringen av 14

15 högskoleutbildningen, högskolornas jämförbarhet och metoder för att förbättra jämförbarheten och de studerandes och undervisningspersonalens mobilitet samt lät utföra utredningar kopplade till dessa ämnen (exempelvis den akademiskt utbildade arbetskraftens mobilitet inom Norden). Det centrala temat för det nordiska utbildningssamarbetet var förebyggande av avhopp från utbildningar. Inom ramen för globaliseringsprojektet "En god utbildning för unga och vuxna" anordnades bland annat en temadiskussion mellan utbildningsministrarna i de nordiska och de baltiska länderna i november. Det andra huvudtemat för utbildningssektorn var kreativitet, innovationer och entreprenörskap inom utbildningssektorn. Nordiska ministerrådet lät under året utföra utredningar av de ovan nämnda punkternas betydelse för utbildningen i de nordiska länderna samt särskilda rapporter om olika kunskapsämnen och estetiska ämnen samt naturvetenskapliga ämnen. Under ministermötet för utbildning och kultur under Danmarks ordförandeskap påbörjades en nordisk språkkampanj med målet att stärka kunskaperna i och förståelsen av svenska, danska och norska i hela Norden och på så stärka den nordiska språkliga samhörigheten bland barn och ungdomar. Utöver språkkampanjen presenterades nya initiativ till samordning av nordiska språkprojekt vid sammanlagt cirka 30 tillfällen på olika håll i Norden. Nordiska klimatdagen för skolorna anordnades för andra gången (den 11 november). När det gäller vuxenutbildningen arbetade man med att utveckla strategier för livslångt lärande och kreativitet bland vuxna. Nordiskt nätverk för vuxnas lärandes (NVL) huvudteman för år 2010 var kompetensutveckling, kvalitetssäkring och -utveckling samt erkännande av kunskaper och kunskapsvägledning. Utvärderingen efter halva tiden inom klimat-, energi- och miljöområdet blev klar. Under året färdigställdes e-science-forskningsprojektet i anslutning till globaliseringsprojektet inom forskning och programmet påbörjas Den nordiska IT-expertgruppen inledde ett projekt rörande nordiska molntjänster med målet att öka användningen av molntjänster och därmed uppnå ekonomiska fördelar samt dra större nytta av nordiska IT-kunskaper och -kapacitet. Utvärderingen av Nordforsk inleddes och en utvärdering av Nordiskt forsknings- och innovationscenters verksamhet beställdes av den expertgrupp som enkom tillsatts. En utredning gjordes om byggandet av ett fysiskt vägnät för att främja kunskapens fria rörlighet i Östersjöområdet. Ärendet behandlades på ett möte mellan utbildnings- och forskningsministrarna i de nordiska och baltiska länderna där man beslutade att ärendet skulle föras vidare. Beredningen av ramavtalet för samarbetet på utbildnings- och forskningsområdet mellan de nordiska länderna och Ryssland fortsatte. Miljö År 2010 var andra året för det nordiska miljöhandlingsprogrammet Målet med miljöhandlingsprogrammet är att fokusera Nordiska ministerrådets samarbete på frågor som ger nordisk nytta. Dessutom konkretiserar det miljömålen i den nordiska strategin för hållbar utveckling. Huvudtemana för programmet är: 1) Luft och klimat 2) Hav och kustområden 3) Biologisk mångfald och ekosystemtjänster samt 4) Hållbar konsumtion och produktion. Vidare styrs arbetet inom miljösektorn av den arktiska miljöstrategin som fokuserar på miljögifter och klimatet. För genomförandet av programmet ansvarar arbetsgrupper, främst genom projektsamarbete. Gruppernas arbete stödjer de nordiska ländernas nationella åtgärder på miljöområdet samt samarbetet mellan länderna i förhållande till EU och de internationella processerna. Grupperna träffas i genomsnitt tre gånger om året då 1 2 representanter från Finland deltar vid varje tillfälle. Under 2010 hade fyra arbetsgrupper en finländsk sekreterare. Arbetsgrupperna är följande: 1) Luft och klimat, 2) Akvatiska 15

16 ekosystem, 3) Terrestra ekosystem, 4) Kemikalier, 5) Avfall, 6) Miljö och ekonomi samt 7) Hållbar konsumtion och produktion. Arbetsgrupperna inom miljösektorn ger ut nyhetsbrevet NordMiljö i vilket man presenterar aktuella projekt. Nyhetsbrevet kom ut två gånger under Temana var goda exempel på det nordiska samarbetet inom biologisk mångfald och Nordiska ministerrådets satsning på den globala avtalsprocessen rörande kvicksilver. I sitt ordförandeskapsprogram fokuserade Danmark inom miljösektorn på miljö och hälsa, biologisk mångfald, klimat samt hållbar produktion. Danmark lyfte under sitt ordförandeskap särskilt fram hälsoriskerna kopplade till samverkan mellan ämnen och kemikalier som stör den hormonella funktionen. Klimatförhandlingarna fortsatte även efter COP15-toppmötet i Köpenhamn och även mandatet för den nordiska arbetsgruppen för klimatförhandlingar förlängdes. Miljösektorn har fått globaliseringspengar till verksamheter som stödjer de klimatförhandlingar som denna arbetsgrupp har hand om. Med hjälp av globaliseringspengarna gav man även stöd till den globala avtalsprocessen rörande kvicksilver. Att man inledde förhandlingar kan betraktas som ett resultat av de nordiska ländernas långvariga och konsekventa samarbete. Det första internationella förhandlingsmötet om ett avtal om kvicksilver anordnades i Stockholm sommaren FN:s miljöprogram UNEP belönade Nordiska ministerrådet för arbetet med att begränsa användningen av kvicksilver. Nordiska ministerrådet fick ett gulddiplom i samband med FN:s kvicksilvermöte i Stockholm. Våren 2010 anordnades det i Helsingfors under Finlands ledning ett internationellt seminarium om möjligheterna att utöka samarbetet och samordningen mellan de globala biodiversitetskonventionerna. Detta följde på den temadiskussion som hölls i samband med miljöministrarnas möte under Finlands ordförandeskap 2007 i ämnet internationell miljöförvaltning. Då beslutade man sig för att stödja FN:s reformarbete och man ansåg att det var viktigt att även utrikesförvaltningen och medborgarsamhället deltog. Syftet med det nordiska miljömärket Svanen är hållbar konsumtion i ett hållbart samhälle. Kriterierna för märkningen utvecklas ständigt och nya kategorier av produkter och tjänster tillkommer skärptes exempelvis kriterierna för dagligvaruhandeln. Svanenmärkningen placerades på femte plats i Taloustutkimus Oy:s och tidningen Markkinointi&Mainontas undersökning om statusen för olika varumärken I undersökningen tog man reda på anseendet hos sammanlagt över varumärken bland finländarna. Även i de övriga nordiska länderna är Svanenmärket mycket uppskattat och ett märke som är välkänt bland konsumenterna. Nordiska miljöfinanseringsbolaget NEFCO hade ett aktivt år. NEFCOs framgångsrika 20-åriga verksamhet firades med ett seminarium om klimatförhandlingar och klimatfinansiering. På seminariet var minister Paula Lehtomäki en av talarna och paneldeltagarna. På Nordiska miljöfinanseringsbolaget NEFCOs 20-årsfirande i Helsingfors talade man om klimatfinansiering. 16

17 Näringslivs-, energi- och regionalpolitik Ett möte i ministerrådet för näringslivs-, energi- och regionalpolitik hölls i oktober Den viktigaste frågan på mötet när det gällde näringslivsområdet var godkännandet av det nya nordiska innovationsoch näringspolitiska samarbetsprogrammet Vidare diskuterade näringsministrarna främjande av kreativa branscher på nordisk nivå. På energiområdet var temat det nordiska exemplet på metoder för att samtidigt kunna ta hänsyn till energileveranssäkerheten, klimatet och den ekonomiska tillväxten när vi går mot ett grönare Europa. Utvecklandet av den nordiska elmarknaden satt högt upp på dagordningen på energiområdet. Näringspolitik I januari 2010 beslutade ämbetsmannakommmittén för näringspolitik om visionen och beredningsprocessen för det nya innovations- och näringspolitiska samarbetsprogrammet. I denna process ingick utöver arbetet med själva skrivandet en utvärdering av det föregående samarbetsprogrammet, ett stort antal seminarier och slutligen en omfattande remissrunda innan ministerrådet i oktober godkände det nya samarbetsprogrammet. I det nya samarbetsprogrammet fokuserar man på fyra områden: innovationer, företagande, grön tillväxt och välfärd. Samarbetsprogrammet ska genomföras i form av flaggskeppsprojekt, och ledningsansvaret för detta har fördelats mellan medlemsländerna. Finland har ansvar för flaggskeppsprojektet rörande tillväxtföretag och utbildning i entreprenörskap. Under 2010 var också följande områden i fokus för det nordiska näringspolitiska samarbetet: entreprenörskap, att skaffa riskkapital för tillväxtföretag och omfattande globaliseringsprojekt som ämbetsmannakommittén ansvarar för, i synnerhet KreaNord som gäller kreativa branscher samt Hälsa och välfärd. Till stöd för globaliseringsprojekten beslutade man att man skulle sätta igång en utredning av gröna verksamhetsmodeller samt ett projekt rörande strategisk användning av gemensamma projekt inom den privata och offentliga sektorn. Resultaten av utredningen Nordic Entrepreneurship Monitor presenterades för ämbetsmannakommittén i början av året. I utredningen jämförs entreprenörskap och politiken inom företagande i de nordiska länderna med situationen i de viktigaste konkurrerande länderna. På det stora hela klarade sig de nordiska länderna tämligen bra i internationell jämförelse. I samtliga nordiska länder hittade man dock svagheter i politiken inom företagande som i viss mån skilde sig från varandra. I utredningen rekommenderade man att man i fortsättningen i de nordiska länderna särskilt ska satsa på tillväxtföretag samt utbildning i entreprenörskap. Utredningen delades ut bland ett stort antal berörda myndigheter i de nordiska länderna. Utredningen har betraktats som mycket användbar i Finland och de övriga nordiska länderna och man har dragit nytta av resultaten av den i det nya innovations- och näringspolitiska samarbetsprogrammet. Energipolitik I samarbetet inom energipolitiken fokuserade man på utvecklingen av elmarknaderna och att behålla Nordens ställning som föregångare inom förnybar energi och energieffektivitet. Danmark underströk under sitt ordförandeskapsår betydelsen av energisamarbetet för en hållbar tillväxt, energisäkerheten och välfärden samt att marknadsföra de nordiska ländernas starka sidor i Europa och globalt. När det gäller elmarknaderna beslutade ministrarna på sitt möte i oktober 2010 att man på kommande möte skulle presentera en möjlig marknadsmodell till grund för detaljhandelsmarknaden för el i de nordiska länderna som ska införas senast år 2015 och att man satsar tillräckliga resurser på arbetet för att utreda detta. Detta beslut är en del av en handlingsplan som man kom överens om föregående år i Stockholm och två år tidigare i Umeå. Ministrarna diskuterade under inledningen på 2010 de höga priserna på elmarknaden och ansåg att NordREG:s förslag på åtgärder var bra. Med hjälp av dessa kan man undvika pristoppar och påskynda införandet av rekommendationerna bland aktörerna i branschen. 17

18 Dessutom fick man översikter och diskuterade nätinvesteringar, flaskhalsar inom eldistributionen och att ansluta förnybar energi till elnätet. En konferens om frågor som är gemensamma för elmarknaden och förnybar energi anordnades i december På området förnybar energi startades projektet Norden som Testing Ground, som kartlägger eventuella samarbetsmekanismer i de nordiska länderna i anslutning till EU-direktivet. Dessutom startades ett projekt om möjligheterna att harmonisera systemen för ursprungsgarantier för förnybar energi. Norvind-gruppen fokuserade på frågor rörande havsvindkraft. Den omfattade webbportalen Nordic Energy Solutions användes för marknadsföring av nordiska lösningar. När det gäller samarbetet inom energieffektivitet låg tyngdpunkten på den offentliga sektorn som föregångare inom energieffektivitet, utvecklande av enerirådgivning för konsumenter, samarbetet mellan de nordiska länderna i utarbetandet och införandet av EU:s mål och åtgärder när det gäller energieffektivitet, effekterna av främjandet av energieffektivitet på fjärrvärmesektorn samt samarbete på området kontrolltester kopplade till energimärkning och krav rörande ekoplanering. I arbetsgruppen för glest befolkade områden gjordes en utredning av pumped storage-tekniken (bland annat lagring av vindkraft i vatten). Vid nästa ministermöte behandlas lagringsmöjligheterna för energi mer ingående. Som en del av samarbetet med Ryssland anordnades en konferens i Kaliningradområdet om utsikterna för användningen av hållbar energi. Inom det globaliseringsarbete som sattes igång av statsministrarna fortsatte man med toppforskningsprojektet samt projekten Energi och trafik och Klimatvänligt byggande. Statsministrarna påbörjade i samband med sommarmötet en rapport om grön tillväxt, där energilösningar har stor betydelse. Regionalpolitik Under 2010 fortsatte man att driva igenom det befintliga samarbetsprogrammet ( ). De fyra arbetsgrupper som tillsatts för att konkretisera och snabba på genomförandet av samarbetsprogrammet fortsatte sin verksamhet enligt planerna. I stadspolitikgruppens arbete låg fokus på de nordiska storstädernas roll i globaliseringsprocessen. Under året anordnades ett seminarium om governancefrågor. Den seminarieserie som sattes igång av landsbygdsgruppen fortsatte i form av två seminarier, varav den ena hölls i Finland. Dessutom fokuserade man på att utveckla tillgänglighetsdatabasen samt på bostadsfrågor. Samarbetsgruppen för gränsregioner ansvarade i juni 2010 för anordnandet av Gränsregionalt Forum som hölls i Örnsköldsvik, som hade produktion av statistiska uppgifter och infrastruktur som teman. Under året färdigställde man kartläggningen av de gränsregionala organisationernas nuvarande verksamhet, gjorde en utredning av praxisen inom Europeisk gruppering för territoriellt samarbete (EGTS) och började arbeta på en publikation om bra projekt inom det gränsregionala samarbetet. Gruppen Tredje generationens regionalpolitiks arbete bromsades in av att ordföranden byttes ut, men i slutet av året fick man färdigt en utredning av de regionala effekterna av den ekonomiska krisen och krishanteringsförfaranden. Varje år håller man en öppen ansökningsomgång för organisationer som uppfyller kriterierna i den gränsregionala strategin i enlighet med den finansieringsmodell för de gränsregionala organisationerna som godkändes år På basis av ansökan kan den sökande beviljas finansiering för en period på mellan ett och tre år. I samband med ansökningsomgången år 2009 beviljade man under 2010 finansiering på sammanlagt 10,1 miljoner danska kronor till tio gränsregionala organisationer. I ansökningsomgången 2010 ansökte åtta organisationer om finansiering, varav två var nya. Ämbetsmannakommittén godkände sju ansökningar, däribland två nya (MittSkandia och Östfold- Värmland). Skärgårdssamarbetets ansökan rörande ett utvidgat samarbetsområde avslogs, men det tidigare beslutet om finansiering av samarbetet år 2011 gäller. Det innebär att Nordiska ministerrådet finansierar tolv gränsregionala organisationer år

19 Forskningsinstitutet Nordregio hade ett framgångsrikt år. Utöver bredare forskningsprojekt producerade institutet flera utredningar som beställts av ämbetsmannakommittén och de nordiska länderna samt gav under året stöd till arbetet inom samtliga de fyra arbetsgrupper som nämns ovan genom att tillhandahålla sekreterar- och forskningsresurser. I slutet av året färdigställdes en omfattande översikt av regionutvecklingen och regionalpolitiken i de nordiska länderna (Regional Development in the Nordic Countries 2010) som redan var den trettonde i sitt slag. Under Danmarks ordförandeskap fokuserade man på hållbar utveckling på landsbygden och i anslutning till detta startade man hållbara reseprojekt inom insamling av bra och innovativa exempel i form av gemensamma projekt tillsammans med näringslivssektorn. Ämbetsmannakommittén beslutade också att man skulle delta och ge nordisk finansiering till projektet The Production of Renewable Energy as a Regional Development Policy in Rural Areas som startats av OECD. Nordiskt samarbete inom ekonomi- och finanssektorn De nordiska finansministrarna sammanträdde två gånger under rapporteringsåret under det danska ordförandeskapet. Det ekonomiska läget, utmaningarna till följd av finanskrisen och den ekonomiska krisen samt konkurrensfrågor dominerade dagordningen på mötena. Den finansiella och ekonomiska krisen har drabbat Island betydligt hårdare än de övriga nordiska länderna, medan den ekonomiska situationen i Norge har varit god trots krisen. Även i Sverige har man haft en kraftigt ekonomisk tillväxt och sysselsättningen har utvecklats gynnsamt. Finlands ekonomi har å sin sida börjat återhämta sig, främst tack vare en ökad internationell efterfrågan. Finlands starka statsfinanser har emellertid försvagats kraftigt till följd av finanskrisen. I samband med ministermötet höll man även en temadiskussion med utgångspunkt i Nordic Economic Policy Review. Det är en ekonomisk publikation som kommer ut två gånger om året, med innehåll skapat av akademiskt meriterade forskare. En samnordisk styrgrupp har inrättats för samordningen av publikationen. Målet med publikationen är att producera aktuell forskning inom ekonomisk politik för beslutsfattares räkning. Vårens tema var de finanspolitiska efterverkningarna av den ekonomiska krisen och höstens tema hur arbetsmarknaden fungerar efter den lågkonjunktur som följde på finanskrisen. Man har även anordnat seminarier på temana för publikationerna för en bred publik i Köpenhamn och Stockholm. Den gemensamma nordiska förhandlingsprocessen om att få till stånd informationsutbytesavtal med så kallade skatteparadis fortsatte under rapporteringsåret. Projektet har fått mycket positiv publicitet inom bland annat OECD och kan betraktas som ett utmärkt exempel på konkret nordiskt samarbete. De nordiska länderna har i och med den gemensamma förhandlingsprocessen stärkt sin förhandlingsposition samtidigt som man har kunnat spara in på resurserna. Hittills har sammanlagt 28 informationsutbytesavtal undertecknats. Förhandlingsprocessen fortsätter med ytterligare ett antal skatteparadis. Projektet fick mycket beröm under höstens ministermöte och man ansåg att det är viktigt att fortsätta projektet. Processen med att implementera det på nationell nivå sker i olika takt i de olika nordiska länderna. Även gränshinderfrågorna, aktuella skattefrågor och vissa aktuella EU-frågor togs upp. När det gäller gränshinderfrågorna understödde ministrarna så kallade rundabordssamtal, där det skulle föras diskussioner om hur man kan ändra den administrativa praxisen för att göra det lättare att tillfälligt importera arbetsmaskiner genom säkerheter kopplade till momsavgifter. En tväradministrativ miljö- och ekonomigrupp har under rapporteringsåret bland annat fokuserat på att analysera den ekonomiska krisens konsekvenser för miljön och miljöpolitiken, bilskattens inverkan på 19

20 koldioxidutsläppen samt den internationella handelns betydelse för koldioxidutsläppen. Man har även genomfört en utredning över de nordiska ländernas syn på mekanismerna på kolmarknaderna. Jord- och skogsbrukssektorn samt fiske- och livsmedelssektorn Jordbrukssektorn Inom jordbrukssektorn godkändes under 2010 NKJ:s (Nordiskt Kontaktorgan för Jordbruksforskning) nya strategi, enligt vilken NKJ ska verka för en samordning av forskningen på området på nordisk nivå samt ha en bredare påverkan även på bland annat det europeiska forskningsområdet. Ordförandeskapet i NKJ övergick till Danmark under perioden och sekretariatet placerades i anslutning till NordForsk. Andra perioden av det nordiska matprogrammet Ny Nordisk Mat inleddes ( ). Styrgruppen och arbetsgruppen utarbetade mellan augusti och december innehållet i den nya programperioden, definierade målgrupperna och målen samt gjorde upp en årsplan för år Åtgärderna inleddes i enlighet med programmet och informationsplanen. Arbetsgruppen som utrett den framtida finansieringsbasen och organisationsmodellen för NordGen, som inrättades 2009, färdigställde sitt arbete i början av året. Arbetsgruppen presenterade i sin rapport bevarandet av NordGen som en nordisk institution och att man skulle anslå extra medel för NordGens verksamhet. I slutet av året präglades NordGens verksamhet av ekonomiska problem på grund av ett budgetunderskott. På grund av underskottet kunde man inte till fullo genomföra NordGens arbetsprogram för år De ekonomiska svårigheterna ledde till att direktören för NordGen tvingades avgå. Till följd av det som hände fick även NordGens styrelse lämna sitt uppdrag i slutet av året. Fiskesektorn Under Danmarks ordförandeskap 2010 överfördes ansvaret för fiskefrågorna på det självstyrande området Färöarna och konferensen om merinofår på Grönland. På grund av askmolnet till följd av vulkanutbrottet på Island var det mycket få deltagare på mötena och seminarierna på våren. Konferensen på Grönland ställdes in på grund av för få deltagare. I övrigt följde verksamheten de tidigare planerna. Tyngdpunkten var fortfarande politiskt viktiga frågor inom fiskepolitiken: hållbart utnyttjande av fiskeresurserna, livsmedelssäkerhet, totalekonomin inom sektorn och aktuella frågor som 20