VillBo. Ett exempel på bostadsbyggande för unga. Åsa Marie Andersson A3TT07#01ASAAND_SLUT.PDF 1(16)

Transkript

1 VillBo Ett exempel på bostadsbyggande för unga Åsa Marie Andersson A3TT07#01ASAAND_SLUT.PDF Hösten 2007 kommer de första unga vuxna att flytta in i det så kallade VillBo-huset i Huddinge utanför Stockholm. Huset har kommit till efter ett initiativ av nätverket Jagvillhabostad.nu och har de lägsta nyproduktionshyrorna i regionen. Unga har helt enkelt tröttnat på bostadsbristen och börjat agera! Vilka önskemål har de haft på boende? Vad blir det för typ av bostäder? Hur har de kunnat bygga så billigt? Vad är bra och vad är mindre bra? För alla unga kommer förr eller senare dagen när det är dags att stå på egna ben och flytta hemifrån. För många är det en skakig resa som ofta innebär att flytta många gånger, ta sig fram mellan andra- och tredjehandskontrakt för att kanske så småningom landa i en studentlägenhet eller korridor om man studerar. Just studentboende har länge varit något av en självklarhet att studenter inte har samma ekonomiska förutsättningar som förvärvsarbetare ses som ganska självklart. Men det är inte bara studenter som har det ekonomiskt knapert. Idag har även unga vuxna som inte studerar 1(16)

2 mycket svårt att ta sig in på bostadsmarknaden. En orsak är att etableringsåldern är högre, det vill säga den ålder när 75 procent av en årskull är sysselsatt i arbetslivet. Detta påverkar ungas möjlighet att skaffa bostad. År 2000 var etableringsåldern 29 år för kvinnor och 26 år för män. År 1990 var etableringsåldern 23 år för kvinnor och 22 år för män. Unga har dessutom haft en svag inkomstutveckling i förhållande till andra grupper under 1990-talet. En förklaring är att andelen studerande har ökat, men också att boendekostnaderna nu motsvarar en högre andel av den disponibla inkomsten. 1 Många hyresrätter ombildas till bostadsrätter, och nybyggda hyresrätter är ofta alldeles för dyra. Enligt Jagvillhabostad.nu minskar antalet bostäder som unga har råd med, trots att det nu byggs mycket bostäder. 2 Tusentals medlemmar försöker nu aktivt göra något åt saken genom nätverket Jagvillhabostad.nu. Tanken är att nätverkets representanter ska arbeta för fler billiga lägenheter och finnas med i hela byggprocessen, från markköp till inredning. Så billigt som möjligt, det är modellen som gäller. Bort med lyxtillbehör som golvvärme och varmluftsugn. Låt hyresgästen köpa hatthyllan själv! Johannisson, E, Bygg inte fräckt, bygg billigt i Aftonbladet Nätverkets bakgrund Jagvillhabostad.nu bildades efter ett initiativ från Hyresgästföreningen i Stockholm Det var under ett möte som handlade om den svåra situationen för ungdomar på bostadsmarknaden som deltagarna tog första steget mot ett nätverk. Deltagarna på mötet kom fram till flera krav som var särskilt viktiga för att kunna påverka bostadssituationen för unga vuxna och det första av dem var att bygga fler bostäder. Nätverket är helt självständigt och partipolitiskt obundet, det finns lokala nätverk i Stockholm, Göteborg och Malmö samt medlemmar över hela landet. Idag har de nära 7000 medlemmar som engagerar sig för förändra bostadssituationen för unga. Jagvillhabostad.nu har flera samarbetsparters där vissa även hjälper till med finansieringen, exempelvis Ungdomsstyrelsen, Hyresgästföreningen, Konsumentverket och Boverket. 4 Så föddes VillBo Jagvillhabostad.nu har sedan starten verkat för fler billiga bostäder. Redan 2003 initierade de en arkitekttävling för unga arkitekter att rita billiga bostäder för unga. De kontaktade Huddinge kommun och deras allmännyttiga bolag Huge, för att få dem att nappa på idén slöts en överenskommelse med Huge, och en projektgrupp bildades. Billigt boende utan att göra avkall på (16)

3 kvalitet har varit ledorden för projektgruppen, som bland annat bestod av en arkitekt, en civilekonom, en ung Huddingepolitiker samt representanter från Huge och Jagvillhabostad.nu. Projektgruppens uppgifter var bland annat att plocka fram tre stycken unga tävlande arkitekter, utvärdera bidragen, och utse en vinnare. Ett vinnande bidrag utsågs och projektet döptes samtidigt till VillBo. Det vinnande bidraget ritades av Lejla Cengic på Mondo Arkitekter. Sofia Larsson, statsvetare och projektledare i Jagvillhabostad.nu berättar att nätverket varit med i hela planeringsprocessen. De var med under alla möten i projektgruppen och diskuterade allt ifrån kakel till putsmaterial på utsidan. Det allra viktigaste för Jagvillhabostad.nu var dock slutkostnader för den som hyr, och därför arbetade de mycket för små lägenheter och låga hyror, samtidigt som kvaliteten skulle vara lika hög som i andra nyproducerade hus. 5 VillBo byggs på Klockarvägen i utkanten av parken i Huddinge Centrum under överinseende av projektgruppen. Det blir 31 lägenheter fördelade på ettor och tvåor mellan kvadratmeter. Lägenheterna kommer att förmedlas dels via Stockholm stads bostadsförmedling och Huges interna bostadskö. De första kommer att kunna flytta in i slutet av För att flytta in måste man vara mellan år, men sedan får man bo kvar så länge man vill. Lägenheterna i VillBo-huset har de lägsta hyrorna för nyproducerade lägenheter i regionen; en etta kostar ca kronor/månad och en tvåa 4200 kronor. 6 Intentionerna bakom VillBo Bostadslösningen engagerar mig, varför jag valt att beskriva VilBo-huset utförligt. Jag är intresserad av vilka intentioner som funnits under gestaltandet av Villbohuset, därför ligger tyngdpunkten av beskrivningen på tävlingsförslaget. Jag förklarar sedan de förändringar som gjorts under den följande omskissen, varav de flesta förändringar är kostnadsbesparande åtgärder. Jag gör här en analys där jag lägger in mina egna tolkningar och åsikter av bostäderna baserade på de ritningar, renderingar och beskrivningar som jag fått från Lejla Cengic på Mondo Arkitekter. De bärande idéerna bakom VillBo-huset presenteras enligt den ansvarige arkitekten Lejla Cengic såhär: - Ett prissnålt hus med höga boendekvalitéer. - Trivsamma, praktiska bostäder med effektiva planlösningar. - Huset med egen identitet som höjer områdets arkitektoniska kvalitéer och inspirerar. 6 Marklund, G, Bostäder för unga i Huddinge i Vår Bostad 5 Sofia Larsson (16)

4 Villbo-huset som det såg ut i tävlingsförslaget Tävlingsförslaget består av en femspännare med hiss och trappa i husets kärna. Det innebär naturligtvis ett mörkt trapphus, men den uppoffringen är i detta fallet nödvändig för att lägenheterna i sin tur ska få mesta möjliga ljus. Husets form är medvetet enkel med få hörn därför att det blir billigare att bygga. Under en utskjutande del på framsidan av huset är den inglasade entrén placerad. Bottenvåningen ligger i souterräng, och där finns utrymme för teknik samt ganska stora förråd i norrsluttningen. Ut mot gatan vetter ett ljust cykelrum samt en stor och ljus tvättstuga som enligt tanken även Entréplan skulle fungera som gemensamhetslokal eftersom det är en naturlig samlingspunkt. Utanför tvättstugan ritades en gemensam uteplats i sydvästläge. Huset har fem våningsplan och totalt 25 lägenheter. I tävlingsförslaget skiljer sig våningsplanen åt något; de två första bostadsplanen innehöll tre tvårummare och två enrummare. De tre översta planen innehöll två tvåor, en etta samt två 1,5-rummare. 4(16)

5 Tankarna bakom bostaden Samtliga bostäder i tävlingsförslaget vette åt två håll, tanken var att lägenheterna på så sätt känns rymligare eftersom man känner sig mindre instängd. Förutom att de boende får fler utblickar och större utsikt så bidrar det till en bättre ljusföring i lägenheten. Detta är något som jag tycker är särskilt bra med VillBo-huset. Ofta blir små lägenheter ensidiga, och eftersom jag själv bott i två sådana lägenheter så kan jag intyga att det blir en instängd känsla. Jag har sett många nyproducerade ensidiga studentbostäder, och de är svåra att få riktigt bra. För att rummen ska kännas större och friare placeras garderober i hallen. Badrummen ligger i anslutning till entrén och uppfyller tillgänglighetskraven, de boende kan själva sätta in tvättmaskin samt välja om de vill ha dusch eller badkar. Köken i tvåorna och 1,5-rummaren är fullt utrustade enligt svenska standard, enrummaren har ett mindre pentry. Ett grepp som jag uppskattar är att alla köken är raka för att det ska bli lättare att arbeta flera stycken. Matplatsen, för minst fyra personer, är placerad vid fönster. I vardagsrummen finns en annan smart lösning för att det ska upplevas luftigare och större, fönstrens bröstningshöjd är här lite lägre än i resten av lägenheten; 550 mm. Alla vardagsrum har dessutom ljus från två håll. 5(16)

6 Möblerbarhet enligt Lejla Cengic/Mondo Arkitekter 6(16)

7 Samtliga lägenheter har ett öppet rumsamband mellan kök, matplats och vardagsrum, men i de flesta lägenheter kan man lätt dela av köket om det skulle finnas behov för det. Personligen tycker jag att det är en bättre planlösning i den enrummare som har en avskiljbar köksdel. Där ges också möjlighet till sovplats i en mer avskild del. Sovrumsmåtten är små, men här finns inga garderober som stjäl yta. I tvåornas sovrum ritades extra plats in för exempelvis spjälsäng eller arbetsbord. Av ljudskäl ligger inga sovrum eller vardagsrum mot trappa och hiss. Exteriört har huset ett ganska enkelt uttryck. Volymen är enkel, med en utskjutande del som gör entrén tydligare och också fungerar som tak över entrén. Fasaderna är uppdelade i två ljusa putskulörer, tanken bakom är att uppdelningen ska göra att den tjocka huskroppen ska upplevas som smalare. Fasaden ska ge ett glatt uttryck, med balkongfronterna lackade i fem olika färgglada kulörer som ska symbolisera alla individer som ska bo i huset. I tvåorna har möjligheten till en förvisso liten, men ändå fungerande, rundgång tagits tillvara. Rundgång gör ofta att det blir lite trevligare att röra sig i lägenheten och bidrar till att rummen upplevs från olika håll, liksom att lägenheten upplevs som något större. Takhöjden är 2500 mm vilket jag tycker är bra, men det kunde gärna fått vara lite mer för att verkligen kunna utnyttja lägenheten i kubik. Alla lägenheter har en möblerbar balkong, alternativt en uteplats med utgång från kök och vardagsrum, välbehövligt om bostaden är liten. 7(16)

8 Prispressat tävlingsförslag Tävlingsförslaget fick omarbetas en del, främst för att kostnadseffektiviseras ytterligare. Den största förändring som gjordes var att rita om femspännaren till en sexspännare. En ny lägenhet ritades in på varje plan, denna lägenhet har bara utsikt åt ett håll. Jag tycker att det är synd att de släppte på tanken att alla lägenheter skulle ha ljus från två håll, för det betyder mycket för boendet. En annan förändring fick göras för att anpassa bostäderna bättre för så kallat kompisboende; i tvåornas sovrum ändrades fönstersättningen för att det skulle bli möjligt att dela av rummet i två alkover med exempelvis en hylla. Detta är ett smart tänk som gör bostäderna mer flexibla. Lägenhetsytorna krymptes ytterligare. Medelstorleken minskade från 45,5 kvm till 40,5 kvm. Den totala boytan ökade med ca 150 kvm, men på det gick lägenhetsantalet upp från 25 lägenheter till 32 inklusive en övernattningslägenhet. Framförallt var det antalet ettor som ökade i antal, från 7 stycken till 17. Antalet tvåor minskade med 2. I det nya förslaget är samtliga bostadsplan identiska. Den lilla rundgång som tidigare fanns i tvåorna togs bort när måtten krympte. Detta tyckte jag var tråkigt, liksom att lägenhetsentréerna ser ganska annorlunda ut. Tidigare var entrén i tvåorna ganska luftig. Direkt, eller bara något steg in, hade man en fin genomsikt genom köket och tvärs igenom lägenheten ut genom ett fönster. Detta fungerar inte riktigt likadant längre. Över huvudtaget känns just entréerna ganska smala och trånga med garderober och toalettdörrar. Plan efter ombearbetning 8(16)

9 som jag tror förstärker källarkänslan. Lägenheten har i och för sig en uteplats, men det är i markplan och väldigt nära gatan, så jag tror att man kan komma att känna sig ganska utsatt där. Under detta skede av processen togs tvättstugan bort, liksom den tidigare gemensamma uteplatsen under tak. 7 Jag förstår inte riktigt vad det var som ledde till tvättstugan togs bort, det är ganska jobbigt att hantera mycket tvätt i små lägenheter med små badrum. Ofta slutar det med att det hänger lakan på tork över soffan och kläder på stolsryggarna. I ett senare skede ritas en tvättstuga dock åter in på bottenplan, på bekostnad av övernattningslägenheten som försvinner. 8 Entréplanet förändrades också en hel del. För att möta kraven för en sexspännare förändrades husets form något och entrén görs inte längre direkt från gatan, utan på sidan av utbyggnaden på framsidan. Förrådsytan minskade. Två lägenheter ritades in, en etta och en uthyrningsbar övernattningslägenhet/ gemensamhetslokal. Ettan för permanentboende på bottenplan är jag tveksam till, det är ett utsatt läge. Just för att förhindra insyn vid entrén har den fått mindre och högt placerade fönster Exteriört behölls grundidén med en enkel fasad i två ljusa putsade kulörer, och färgglada balkonger. Mest förändrad är entréfasaden eftersom husets grundform ändrades. 9 Jag tycker att idén med att den tvåfärgade fasaden skulle göra den tjocka volymen smalare fungerade något bättre innan ombearbetningen, när det bara var en mindre utskjutande del. 7 All fakta/ material från Mondo Arkitekter 8 Sofia Larsson All fakta/ material från Mondo Arkitekter 9(16)

10 När jag kontaktar arkitekt Lejla Cengic för en avslutande kommentar så håller hon med om att det är tråkigt att exempelvis rundgången m.m. togs bort. Hon kommenterar att husvolymen är tänkt för att vara en femspännare, som sexspännare blir huset verkligen tjockt. Efter omskissen togs förslaget över av Huddinge kommuns allmännyttiga bostadsbolag Huge. Under den följande projekterings- och byggprocessen har Lejla inte varit särskilt delaktig eller involverats ytterligare, vilket hon tycker är synd. Hon är naturligtvis intresserad av vad som hänt efter det att hon kopplades bort. 11 Nätverkets samarbete med Nyréns Arkitekter Jagvillhabostad.nu är mycket nöjda med resultatet, de tycker att lägenheterna blir fina, och fräscha. Mest nöjda är de med hyrorna och storleken på lägenheterna, men också de olika färgerna på balkongerna. Däremot önskar de att de hade haft möjligheten att bygga ännu fler lägenheter samt att fler ideellt aktiva skulle ha varit involverade i processen i projektgruppen, något som de tar med sig till framtida projekt. 10 Nyréns arrkitektkontor lyssnade på Jagvillhabostad.nu på en konferens våren 2006 och kontaktade sen själva nätverket. Nu har de inlett ett samarbete och satt ihop en projektgrupp för att rita bostäder för unga tillsammans med unga. Projektgruppen består förutom av Jagvillhabostad.nu av två arkitekter och två inredningsarkitekter från Nyréns. 12 Sofia Larsson på Jagvillhabostad.nu bekräftar och berättar att projektgruppen just nu har ett antal projekt på gång, bland annat två i Göteborg, som kommer dra igång under våren om allt går som det ska. Utöver det har de tre projekt på 10 Sofia Larsson Lejla Cengic (16)

11 gång i Stockholm och ett i Malmö. Än så länge är inga avtal skrivna, men det ser ljust ut. 13 Jag tog kontakt med Jens Almström, arkitekt på Nyréns. Han berättar att Nyréns hade uppmärksammat Jagvillhabostad.nu i olika sammanhang och tyckte att de verkade klarsynta och drivna. På Nyréns såg man det som ett bra sätt att utveckla tjänster och öka kunskapen inom kontoret. Han konstaterar att de i slutändan har samma mål: att skapa fler bostäder. Samarbetet går bra, gruppen träffas regelbundet och han tycker att de kommer bra överrens. Han tror att utbudet av olika typer av bostäder och kontraktsformer kommer att breddas i framtiden. Jag frågar: vad är särskilt viktigt när man projekterar för unga vuxna? Vilka kvalitéer är det ni vill skapa? Jens svarar: Jag tror att man ska ta ett steg tillbaka och tänka över hur boendeformer borde se ut och kommer att se ut. Det kan till exempel vara två hushåll i samma lägenhet eller en ensamstående förälder med barn, som bor där varannan vecka. 14 Hur vill unga bo enligt Jagvillhabostad.nu? Det verkar som att fenomenet med att bygga för ungdomar växer. Jagvillhabostad.nu har bidragit stort till att fenomenet uppmärksammats i media. Sofia Larsson konstaterar att unga blir allt fler, unga födda mellan är nästan lika många som 40-talisterna. Byggbranschen inser mer och mer att unga är potentiella kunder, nu när man kanske har byggt tillräckligt med dyra bostadsrätter på kajkanten. 15 Vad är det ungdomar söker i sitt boende? När Jagvillhabostad.nu skickade ut den frågan till medlemmar var topp-prioriteringen glasklar; kostnaden är viktigast. På andra plats kom nära till kommunikationer och på tredje nära till centrum. På fjärde plats hamnar funktionalitet/bra planlösning. De allra flesta ville också ha en egen lägenhet framför att dela med andra. Boendekvalitet enligt Jagvillhabostad.nu s medlemmar innebär att ha en "riktig" lägenhet, med riktigt kök, toalett, en lägenhet som man kan leva och bo i, inte bara sova i. Även om merparten verkar vilja ha ett eget bo så vill många av medlemmarna hellre ha riktiga rum än öppna planlösningar, av den anledningen att det gör ett eventuellt kompisboende enklare. I små lägenheter är det viktigt med 13 Sofia Larsson Jens Almström Citat Sofia Larsson (16)

12 ljusinsläpp och balkong. Jagvillhabostad.nu efterfrågar minst lika mycket frånval som tillval i en lägenhet, dels av den anledningen att det är viktigt att själv kunna utforma boendet, men detta är ju naturligtvis också en kostnadsfråga, man ska också försöka skala ner så mycket som möjligt och inte lägga till en massa "lyx tycker Sofia. 16 Kostnadseffektivitet När det handlar om ungdomsboende är det helt enkelt omöjligt att bortse från kostnadsfaktorn. Den är viktig, men hur gör man detta i planeringsprocessen? Sofia Larsson berättar att när de utformade VillBo handlade det om att maximera utnyttjandet av kvadratmeterna, man kan bygga litet men ändå välplanerat. Man ska kunna utnyttja samma yta till olika saker. Så enkelt som möjligt, exempelvis målade väggar istället för tapetserade är också att föredra. 17 När jag frågar Jens Almström på Nyréns om hur man som arkitekt kan påverka kostnaderna är han inne på samma spår; yteffektivitet, att tänka volym istället för yta. Lägenheterna blir mindre och billigare genom att dubbelutnyttja till exempel matplatsen som arbetsplats. Ett annat sätt är att använda byggelement som kan produceras billigt. Istället för dyr fast inredning och dyra ytskikt kan man använda till exempel linoleum istället för trä i golvet. Många unga önskar sig ett centrumnära läge, men Jens påpekar att för kostnaden spelar ju naturligtvis även läget roll. Mitt i city är det dyrt att bo, så kanske är det bättre att lägga bostäder för unga i andra lägen. 18 Jagvillhabostad.nu tar även upp en annan väldigt betydande kostnadseffektiv åtgärd, och det är livscykelkostnaderna. Man ska kunna förvalta till låga kostnader också. Detta var en viktig faktor för Huge Fastigheter i VillBo-projektet, och materialens långsiktighet är något som vägts in. Det kan också vara värt att importera från utlandet, det som kan bli billigare. 19 Jag frågar: projekt med utgångspunkten att byggas så billigt som möjligt får ofta kritik, särskilt av arkitekter som anser att allt för många arkitektoniska kvalitéer får stryka på foten. Finns det sätt att bibehålla arkitektoniska kvalitéer men ändå spara pengar? Jens svarar: Ja, det gäller att tänka vad som är viktigt. Arkitektonisk kvalité är subjektivt. Kanske är en gemensam gård bra istället för balkonger. Kanske klarar man sig utan helkaklat badrum. Sedan får man ju inte bli 16 Sofia Larsson Ibid 18 Jens Almström Sofia Larsson (16)

13 dumsnål, men jag tror man kan ge bostaden eller närmiljön karaktär och trivsel med små medel. 20 Ny typ av segregerat boende? Boendesegregation handlar om fysisk åtskillnad, att olika grupper bor på olika ställen. Ett närrelaterat begrepp är integration. Integration handlar om att alla människor ska ha lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter. Vårt boende är en viktig del av vårt liv och betyder mycket för vårt välmående och livskvalitet. Därför är det viktigt att sträva mot att uppnå integration i boendet och på bostadsmarknaden likväl som i andra samhällsområden. 21 Jag frågar: Det har höjts röster om att bostäder riktade till unga vuxna skulle vara en ny typ av segregationsboende, hur tänker ni? Jens svarar: Det kan det bli om man inte ser till att blanda. Det får gärna finnas till exempel seniorbostäder i samma hus eller område. Och jag tror inte att det kommer att byggas enorma områden med bostäder för unga. 22 Sofia är inne på samma linje: vi tycker att det är viktigt att bygga för unga integrerat med annat boende. Det bästa vore om allt som byggs har så låga kostnader så att även unga kan efterfråga det, men om man ska bygga kategoriboende för unga vill vi ha det brevid annan bebyggelse, eller varför inte i samma hus. Intill VillBo-projektet byggs det vanliga hyresrätter och 55+ boende i samma område. 23 Jagvillhabostad.nu s initiativ kan på ett sätt ses som ett steg mot ökad integration. Integration kopplat till boendet handlar enligt boverket nämligen även om möjligheterna att etablera sig på bostadsmarknaden, inflytande över boendet och boendemiljön, hur boendemiljön ser ut och upplevs samt om attityder, bemötande och diskriminering. 24 Diskussion Just blandning av bostadstyper är något som jag har funderat mycket på. Själv var jag så glad när jag hade flyttat till studentlägenhet nummer två i ordningen. Den var visserligen ensidig, men hade i alla fall en liten balkong och det betydde mycket. Det var en vanlig studentetta, men den låg insprängd i ett hyreshus med vanliga lägenheter i skiftande storlekar. Närmsta grannlägenheten var en femma där det bodde en stor barnfamilj, på andra sidan bodde ett äldre par i en trea och mittemot 20 Jens Almström, Jens Almström Sofia Larsson (16)

14 bodde ett yngre par i en tvåa. I trappuppgången mötte jag både hundar och barn såväl som gamla tanter. Det fanns både lekplats och grillplats på gården. Jag trivdes jättebra, och jag tror att en stor anledning till det var just mångfalden. Mångfald kan betyda många saker. En övervägande majoritet av de nybyggda bostäderna de senaste åren har varit vad vanligt folk ofta kallar för lyxbostäder, inte helt sällan nära vattnet såsom på Norra Älvstranden i Göteborg. Detta är inte vad jag kallar mångfald. Faktum är att de bostadsområden där höginkomsttagare bor är de mest bostadssegregerade områdena, något som ofta glöms bort. Jag är allt för att det ska byggas för alla grupper, men önskar att det gick att integrera dem mer. Det bästa vore att bygga för att blanda så mycket som möjligt, men då det handlar om kostnader och olika standard så tror jag tyvärr att det är mycket svårt. Ett 55+ boende har så olika ekonomiska förutsättningar än ett boende för unga. Att få fram små och billiga bostäder i ett hus som även ska rymma flotta bostäder för bättre bemedlade är kanske en omöjlighet? Jagvillhabostad.nu tycker att det ska byggas billigare för alla, inte bara unga. Det låter logiskt, men alla som jobbar med det bör vara medvetna om att det finns en risk för att billiga bostäder i sig kan bli en ny typ av segregationsboende. Svåra frågor och mycket att lära Av den äldre generationen får vi unga ibland höra att vi har för höga krav på vårt boende. Vi vill ha något eget, och det får inte vara vilket litet kyffe som helst. Själv ser jag trenden som ett naturligt steg i utvecklingen. Jag tycker att mångfalden av olika bostadstyper måste värnas om. Likriktning i utbudet är inte bra, varför fler bostäder anpassade för unga borde byggas. Jag ifrågasätter inte behovet av billigare bostäder för unga. Det är stort. Men som tidigare nämnts är jag tveksam till en likriktning i form av ett helt hus bara för unga. Så vad tycker jag, har de lyckats att bygga billigt med bra kvalité, så som utgångspunkten var? Jo, av det som visats tycker jag att ändå att VillBo-huset är ett av de bättre exemplen på det, även om jag inte tycker de nått ända fram överallt. Det kunde ha blivit bättre, antagligen också med följd att det hade blivit dyrare. Det som är tråkigt att se är att rumsliga kvaliteter såsom rundgång, genomsikt och ljus har prioriterats bort. Det är synd att de tummade på principen med ljus från två håll i alla lägenheter, och särskilt den lilla ettan på bottenplan har ofördelaktiga förutsättningar. Jag har funderat mycket över vart gränsen går vid kostnadseffektiviseringar. När har för många kvalitéer gått förlorade? Finns det en motsättning mellan att bygga kostnadseffektivt och med god kvalitet? Det finns nog 14(16)

15 inga enkla svar på dessa frågor. Däremot tänker jag inte argumentera mot att ett bygge med stor budget har bättre förutsättningar att generera bra boendekvalitéer. Men alla kan tjäna på en högre medvetenhet och en diskussion kring vart pengarna egentligen går till. Som tur är återinfördes tvättstugan på agendan i VillBohuset, men jag blev väldigt tveksam först när den var borta. Det borde ju rimligtvis ha blivit dyrare att köpa in tvättmaskiner och torktumlare till alla lägenheterna. Var det dessutom så att det skulle ha lagts på hyresgästen att stå för inköpet (vilket jag inte vet) så skulle det ju definitivt blivit dyrare att bo. När det gäller idéer om frånval i lägenheter tycker jag inte att det får gå för långt. Det är logiskt att det inte behöver installeras värmegolv, handdukstork och varmluftsugn i alla nybyggda lägenheter, men det ska väl inte behöva bli en klassfråga om man har hatthylla eller ej? Dessutom kan det se ut som om boendet är billigt, men ser man på de tillval som nästan nödvändigtvis måste göras så blir det ju inte alls billigt. När det gäller kök och badrum tycker Jagvillhabostad.nu att de ska vara utrustade, dessutom har vi lagar i Sverige som reglerar vad ett kök respektive badrum ska innehålla. Jag kan ändå fundera över om hur det skulle kunna bli om konceptet med frånval skulle dras för långt i framtiden av exempelvis andra aktörer. Det är mindre bra där exempelvis köksutrustningen består av en kran på väggen, såsom det förekommer i vissa länder även i Europa. Önskas diskbänk får man vänligen köpa den själv. Det märks ändå att det finns mycket tanke, vilja och engagemang bakom VillBo. Än så länge har vi bara sett ett enda resultat av samarbetet. Jag hoppas att de i framtiden kommer att fortsätta att jobba lika hårt med nya lösningar, och inte nöja sig med en ensidig inriktning på bostäder för unga. Det är bra att de uppmärksammar och visar insikt i att boendesituationen har förändrats eftersom våra levnadsmönster har förändrats. Därför måste nya bostäder även kunna anpassas efter kompisboende, veckobarn eller vad det nu må vara. En annan tanke som dyker upp är att vi överlag bor väldigt stort idag, många faktiskt onödigt stort. Med tanke på att resurser och energi inte är obegränsade är det kanske inte logiskt att tänka sig att öka på vår bostadsyta ytterligare. Alla byggare skulle kunna lära sig av VillBo-tänket för det finns smarta idéer att ta efter som inte bara gynnar de boendes ekonomi, utan även minskar resursanvändandet. Det är starkt att inte bara beklaga sig, utan att faktiskt sätta ner foten och göra något åt saken. Det är modigt att vilja förändra en trög bransch. Framförallt är det bra att så många unga faktiskt intresserar och engagerar sig för sitt boende. Det hoppas jag att de fortsätter att göra. 15(16)

16 Källor: Intervju med Jens Almström, Nyréns Arkitekter Intervju med Sofia Larsson, Jagvillhabostad.nu , Intervju med Lejla Cengic, Mondo Arkitekter Utdelat material om VillBo-huset, Lejla Cengic, Mondo Arkitekter Boverket 2005 Bygga Bra Bostäder En dokumentation av en bostadskonferens om långsiktighet, kostnad och kvalitet Berthling, E, 2006, Allt fler unga köper sin bostad i Göteborgs-Posten Larsson, S, Olsson, T,2006, Bostadslös får sociala problem i Expressen Marklund, G, 2006, Bostäder för unga i Huddinge i Vår Bostad Persson, K, 2006 Litet men coolt ungas bostadsdröm i Arkitekten nr , s Skoog, G, 2005, Nätverk ställer byggarna till svars i Göteborgs-Posten Antal ord: 4410 Johannisson, E, 2007, Bygg inte fräckt, bygg billigt i Aftonbladet Larsson, S, Olsson, T,2005, Bostadsbristen i Göteborg är högst i landet i Göteborgs-Posten (16)