Vägledarforum vt 2016

Transkript

1 Vägledarforum vt 2016 VÄGLEDARFORUM 19 MAJ SAMMANFATTNING Arrangör: Länsstyrelsen genom Anette Jonsson Samarbetspartners: Arbetsmarknadskunskap genom Cecilia Kjellander och Handelskammaren Mälardalen Moderator: Anna Holmström, Handelskammaren Mälardalen Inledning Plushögskolan berättar om sin verksamhet Schemat för dagen presenteras FÖRELÄSNING MARIE BRANDSTEDT Projektledare och projektledare, Västerås stad Marie berättar att hon växte upp i Barkarö utanför Västerås tillsammans med sina bröder. Hon beskriver sig som en blyg tjej, liten till växten och med ett stort hästintresse. Drömmen var att jobba som veterinär i framtiden. Efter tre års studier på Naturvetenskapliga programmet tog hon studenten och började jobba som hästskötare. Det visade sig vara ett ensamt, slitsamt och tufft jobb. Inte alls så roligt som hon föreställt sig. Efter en tids Marie Branstedt berättar om sin resa i arbetslivet. arbetslöshet fick hon erbjudande att jobbar på McDonalds, något som hon några månader tidigare aldrig kunnat tänka sig. Men det var det bästa hon gjort, förklarar hon. En tid senare bestämde hon sig för att plugga vidare till Miljöingenjör vilket heller inte passade. Istället landade valet på Byggnadsingenjör. Det som lockade var möjligheten att rita hus, likt ett arkitektjobb. Maries första kontakt med arbetsmarknaden i sin roll som Byggnadsingenjör var som besiktningsman. Hennes besiktningsanmärkningar togs inte emot väl av alla hon mötte. Jargongen kunde stundvis vara hård på arbetsplatsen. Efter avslutad utbildning jobbade hon som konsult en kort period och började därefter som byggprojektledare på Västerås stad. Att vara ute på plats på olika byggen var väldigt roligt, men hon minns också tydligt de chockade minerna på byggarbetarna som jobbade där. När en 24-årig liten linblond tjej kom in och skulle projektleda och styra arbetet. Numera är relationen mellan henne och byggarbetarna jättebra. Idag arbetar Marie som expertstöd inom bygg på Västerås stad. Hon jobbar bland annat med ombyggnationen Vägledarforum vänder sig till dig som är arbetsförmedlare, studie- och yrkesvägledare eller skolledare. Programmet är framtaget i samråd med Länsstyrelsen Västmanland, Jobba i Västerås och YHM/Handelskammaren Mälardalen.

2 av badhuset. Åren efter hennes examen 2006 har hon dessutom hunnit vara chef på Fastighetskontoret. Det är tufft att vara chef, medger hon, speciellt för sina tidigare kollegor, men samtidigt kul och utmanande. INFORMATION FRÅN JESSICA CEDERGREN INFRA- STRUKTURDIREKTÖR, LÄNSSTYRELSEN Tema infrastruktur och tillgänglighet. Förr i tiden förflyttade sig inte människor på samma sätt. Då fanns heller inte samma behov av infrastruktur. Idag ser läget annorlunda ut och tillgängligheten i samhället har blivit en oerhört viktig fråga. Infrastruktur är inget mål i sig utan ett medel som ska fylla en funktion för behoven som finns: - Möjlighet till arbete på annan ort. - Semesterresor. - Restider och frekvens har fått en avgörande roll. I och med dagens beroende av väl fungerande infrastruktur i samhället blir det också en viktig faktor för att locka folk att bo på orten. De mjuka värdena spelar stor roll för människors val av bostadsplats. De komplexa infrastruktursystemen kräver långsiktig planering och det långsiktiga perspektivet skiljer sig en del från andra närliggande branscher. Infrastrukturansvaret delas i tre delar: - Kommunala vägnätet, Kommunen - Regionala vägar, järnvägar och luftfart, Länsstyrelsen - Statliga vägar, järnväg och luftfart, Trafikverket PANELDEBATT Medverkande: Marcus Lindgren, Vice ordförande i Utbildnings- och arbetsmarknadsnämden. Marcus Björklund, Affärsutveckling Veolia. Kurt Grundman, Uthyrningsansvarig Kungsleden. Stefan Faleke, Driftchef Landstinget Västmanland. Marie Brandstedt, Projektledare på Fastighetskontoret Västerås stad. Jessica Cedergren, Infrastrukturdirektör Länsstyrelsen Västmanland. Information från Jessica Cedergren, Länsstyrelsen Västmanland Hur ser det ut med kvinnor i er bransch? Stefan: När det gäller kvinnor inom Landstingets Drifts- och fastighetssida är det svårrekryterat. En av anledningarna är att de är svåra att få tag på. Marcus B: Det är särskilt svårt att rekrytera kvinnor på grund av att så få söker. Automation, byggnadsautomation, rörmokare, elektriker är sådana yrkesområden/roller som är efterfrågade hos Veolia. Både de som kan ny teknik behövs, men också de som kan hantera den befintliga teknik som finns bland annat i byggnader från 60- och 70-talet. Men det är en fråga vi aktivt arbetar med. Marcus L: Skolvärlden har ett stort ansvar för att öka andelen kvinnor i branschen. En arbetsgivare som Västerås stad har överlag många kvinnor, men inte inom de tekniska områdena. Jessica: Samma sak gäller på Länsstyrelsen. Vi har många kvinnor överlag, men tyvärr inte inom tenikavdelningarna. Vi behöver tänka på hur vi skriver våra annonser. Att vi är medvetna om hur de sökande tänker och vad som lockar dem. Lika söker ofta lika. Vad är det för typ av jobb som behövs framöver? Vilka yrken är svåra att hitta? Var finns rekryteringsbehoven? Marie: Projektledare är en yrkesroll som saknas. Västerås stad har mer jämn balans sökande mellan könen, men är i stort behov av personal. Eftersom många arbetsgivare söker samma typ av kompetens kan det vara svårt att få personerna att stanna. Kurt: Ingenjörer, krigar inte bara inom den egna branschen utan konkurrerar på bredare front, till exempel mot arbetsmarknaden i Stockholm eller storföretag som ABB. Branschen behöver marknadsföra sig. Varför inte förklara vad en förvaltare gör, det är ju en jätteviktig roll. Marcus B: På Veolia jobbar vi mycket med praktikanter för att locka arbetskraft/unga till branschen. Det blir också en möjlighet för oss att testa arbetskraften. Vi jobbar även för att fler icke svenskfödda ska kunna erbjudas praktikplats och få in en fot på arbetsmarknaden. Fastighetsbranschen ger ofta goda möjligheter till praktik jämfört med andra branscher. Marcus L: Branscherna finns representerade på utbildningarna, tillexempel YH med mera. Företagen arbetar mycket i samarbete med utbildningen för att det ska passa de yrken som företagen söker. Företagen är med och formar utbildningarna. Jessica: Vi behöver erbjuda fler sommarjobb för högskolestudenter. Det behöver inte vara högkvalificerade jobb, det viktigaste är att man får möjlighet att komma ut och får testa på.

3 Ingen prestige. Fråga från åhörare:vissa inriktningar söks inte av studenterna, till exmepel plåtslageri och betong. Har ungdomarna rätt kompetens när de kommer ut och ska börja arbeta? Jessica: Information till ungdomar måste komma ut och företagen behöver klara av att ta emot fler praktikanter. Det hela behöver inte vara en så stor sak. Fråga från åhörare: Hur ställer ni er till utländsk arbetskraft, som är billigare än den svenska? Marcus L: Uppfattningen är inte att efterfrågan/anställningsbarheten är sämre, de flesta får jobb från till exempel byggutbildningar. Sedan är det en stor nationell fråga som blir svår att diskutera i detta forum. Fråga från åhörare: Löner? Stefan: Skillnaden mellan lönerna privat och offentligt är inte så stor som folk tror. Vi har räknat ut att det rör sig om 45 kronor. Men så länge folk strävar efter högre löner/lägre priser finns konkurrenskraft. Stefan: Jag anställer hellre någon som inte kan nåt, men vill. Än någon som kan, men inte vill. Mycket av utbildningen som sker internt på Landstinget handlar om felsökning på äldre byggen. Den kunskapen finns inte på samma sätt inom dagens utbildningar. Utmaningen ligger i att ta sig fram för att Paneldebatt få ett jobb. Komma in på arbetsmarknaden. Man måste börja någonstans. Skillnaderna mellan gymnasieutbildning och avslutad vuxenutbildning är en fråga som kom upp och som Marcus L tar med sig vidare. Varför ska ungdomarna (eller vuxna) välja att jobba inom byggbranschen? Vilka tips vill ni skicka med? Jessica: De är med och skapar framtiden och får vara med och påverka. Marcus L: Sälja in branschen. Marcus Veolia: Fastighetsbranschen är en bransch som aldrig kommer att försvinna. Det finns alltid ett behov av nybyggnation och underhåll. Det är också en väldigt bred bransch, med många möjligheter. Stefan: För de som vill vara med där det händer är fastighetsbranschen rätt val. När andra branscher försvinner finns vi kvar. Sjukhuset är bara ett av flera exempel, det kommer alltid finnas. Kurt: Se branschen som en helhet och visa yrkena för den breda massan. Visa också på fördelarna med närregionen.omformuleringar används både av vägledaren och av den sökande. Vägledaren var den som använde 2/3 av omformuleringarna. Marie: Att våga och inte ha fördomar mot branschen. Lyft gärna att det finns goda möjligheter till kompetensutveckling. Testa på saker innan, du måste inte hoppa på en utbildning direkt. Ta reda på vad det innebär. Pusha inte dig själv för hårt, fundera igenom besluten et cetera. MINGEL Medverkande yrkesambassadörer: Paul, Plåtpartner. Jeanette Wikström, Betongarbetare JM. Erik Andersson, VVS-ingenjör Kadesjös. Marcus Hagström, (Marcus Björklund), tekniker Veolia. Brandlarmstekniker, Landstinget Västmanland

4 Pass 1 - Tekniker Veolia Något som Marcus betonar är att det viktigaste för att få ett jobb som tekniker på Veolia inte är att ha en lång utbildning utan ett intresse för arbetet. Med intresse och engagemang kommer man långt. Pass 2 - Betongarbetare JM Betongarbetare är ett bristyrke och det behövs många fler, framförallt tjejer. Tyvärr är inte betonginriktningen särskilt eftertraktad bland byggelever. I Sverige idag är endast en procent av byggnadsarbetarna kvinnor och det finns bara 4 kvinnliga betongarbetare i hela landet. Jeanette tycker inte att jargongen eller attityden på hennes arbetsplats är något problem. Hon menar tvärt om att det har förstorats upp som ett problem som hon inte upplever alls finns i den utsträckningen som man ofta får höra. Pass 3 - VVS-ingenjör Kadesjös Erik berättar att även dem har ett stort anställningsbehov bland ingenjörer. Han har gått en tvåårig yrkesutbilning till VVS-ingenjör och upplever inte att det är någon skillnad att ha gått en yrkesutbildning mot att ha en universitetsexamen. De jobbar tillsammans med många andra yrkesgrupper och utförare och är beroende av ett gott samarbete. Han säger att det kan finnas vissa fördomar arbetare och tjänstemän emellan, men att samarbetena går bra och att det handlar om relationsskapande och att slå hål på fördomar. Pass 4 - Plåtslagare Plåtpartner Plåtslagare är ett riktigt hantverksyrke där du behöver ha en känsla för detaljer. Du måste vara beredd på att jobba ute i alla väder, sommar som vinter. Problematiken med plåtslagaryrket är att det tar tid att lära sig att bli en riktigt skicklig plåtslagare och att säkerhetsrutinerna är så strikta att det är svårt att som ny komma in som praktikant eller lärling ( vilket är ett jätteproblem för branschen). Marcus Björklund från Veolia håller i Pass 1 Eftersom bristen på plåtslagare är så stor idag utför snickare, ibland, deras jobb. Det blir billigare, men inte alls med samma kvalitet och skickliga utförande. Har man väl ett jobb som plåtslagare har man i regel en bra lön. Pass 5 -Drifttekniker Landstinget Västmanland Se studiebesöket nedan Studiebesök Föreläsning om hållbarhet och Energi inom landstinget med Dan Andersson, Energicontroller. Anpassning Energiåtgången är största miljöboven för landstinget bortsett från pensions avsättningar (beroende på valda fonder). Avancerad teknik i dagens byggnation, teknikglapp mot de äldre byggnaderna. För de som ska jobba med dessa bitar i framtiden krävs stor bredd och någon specialinriktning på det. Genom att anpassa systemen har Landstinget nästan halverat energiåtgången och både sparat energi och pengar. Blir mer pengar över till själva vårdarbetet. De jobbar delvis med att renovera gamla befintliga byggnader men också att titta på teknik för framtida byggnationer. Det behöver ske en anpassning efter den nya tekniken till exempel större operationssalar för att få plats med robotar och röntgenap parater. Ventilation Odör och frisk luft ör en viktig funktion, speciellt i sjukhusmiljö. Borrningar sker i backen för att ta ta tillvara på energin som finns där. När temperaturena ökar inomhus krävs nerkylning. Tekniken med energi från marken hjälper att både värma på vinter och kyla på sommaren (bergvärme/bergkyla). Landstinget använder sig av olika tekniker för nya och gamla byggnader eftersom nya byggnader läcker luft olika ventilationssystem. Att ligga i framkant är en viktig konkurrensfaktor som kräver kunnig personal idag och även i framtiden. En annan aspekt är samverkan med Mälarenergi då båda har samma kunder och beställare. Fjärrvärme är inte 100 % koldioxidfritt, vilket är målet på sikt. Koldioxidfri energi år 2030 är landstingets miljömål.

5 Landstinget Västmanland vill vara ett föredöme och gå i bräschen för ny teknik. Men organisationen har svårt att rekrytera. En vinkel skulle vara att locka med att de anställda får jobba med ny teknik. Vi måste visa att vi vågar satsa. Lönen ingen stor konkurrensfördel för offentlig sektor. Istället måste vi ligga i framkant och kunna erbjuda spännande utmaningar. Teknisk kunskap och tekniskt intresse är meriterande och viktigt för framtiden. Det är också viktigt för Landstinget att slå hål på myter och försöka gå ifrån det konservativa, speciellt tjejer som kommer in med ett annat tankesätt tror Dan kan bidra till detta - Försöka erbjuda praktikplatser. - Synliggöra yrket för unga och för nyanlända som kommer från länder där energisystemen inte är lika utvecklade. - Bygga självförtroende hos de som har ett intresse. - Förvalta ett intresse hos de som vill, men inte har verktygen. Hur kan jag som nyanländ visa vad jag kan, veta vad jag ska marknads föra och lyfta fram? De behöver få en bättre inblick i vad de olika arbetena går ut på Glappet handlar inte bara om språkkunskaper. Att vi som svenskar också ska berätta och dela med oss av sociala koder och annat. Kontrollrummet med Per Tekniska utvecklingen gör att arbetet förändras och det ställer högre krav på teknisk kompetens idag än tidigare. Det är meriterande om man har goda datakunskaper, tex inom programmering men kravet är att ha en el-utbildning i grunden. Det är också viktigt att veta att det är ett praktiskt yrke. VILL DU VETA MER? Kontakta Anette Jonsson på anette.jonsson@lansstyrelsen.se,