DEMENS OCH BEMÖTANDE

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "DEMENS OCH BEMÖTANDE"

Transkript

1 DEMENS OCH BEMÖTANDE

2 All glömska är inte demens Det händer oss alla ibland att vi inte tycker om den bild vi ser av oss själva i spegeln. Ansiktsdragen har blivit slappare och huden rynkigare. Men det är inte bara de yttre förändringarna som påminner oss om vårt åldrande. Många över 60 klagar ofta över sitt dåliga minne, till exempel hur svårt det är att komma ihåg namn. Man börjar famla i hjärnkontoret: Du vet vem jag menar, han som var gift med hon som jobbade i den där affären.... På tennisbanan kommer vi inte ihåg vad det står: 30 lika eller På golfbanan slår vi på fel boll för att vi inte kommer ihåg vilket märke vi spelade på. Det är frustrerande att behöva leta efter nycklarna, plånboken, eller glasögonen, inte minst när man har bråttom. Att stå framför bankomaten och plötsligt inte komma ihåg koden är genant, särskilt om det är lång kö bakom. Ännu värre när man ska betala med bankkortet i affären och koden är som bortblåst. Vid datorn måste man komma ihåg alla lösenord. Var det stora eller små bokstäver? Att man glömmer mer än tidigare behöver inte vara ett tecken på begynnande sjukdom. Det är en del av det naturliga åldrandet och en oundviklig process. Några exempel på vanlig åldersglömska och sådana som kan tyda på sjukdom är: Du går till köket men kommer inte alls ihåg vad du skulle göra där. Några minuter senare kommer du på det - pusselbiten faller på plats. Inget att oroa sig över. Du går till köket men kan inte komma ihåg att detta är ditt kök. Då finns det anledning till oro. Du stöter ihop med en person som du inte träffat på länge och kommer inte på hans namn inget problem. Om du blandar ihop namnen på dina barn behöver du heller inte oroa dig men om du inte förstår att det är dina barn, då är det allvarligt. Du tappar bort nycklarna ingen fara, men om du hittar dem men plötsligt inte vet vad du ska göra med dem, då bör du uppsöka läkare.

3 Hjärnan Hjärnan består av hjärnstammen, lillhjärnan och storhjärnan. I hjärnstammen kontrolleras mycket av det vi inte själva kan påverka som hunger, törst, sömn och vakenhet. Här finns också omkopplingsstationer som leder nervimpulser ut och in från kroppens alla hörn. Lillhjärnan styr balans, koordination och inövade rörelseprogram som cykling. I de djupare delarna av hjärnan finns de grundläggande egenskaper som behövs för att vi ska överleva dagen. Här finns centra för våra känslor och primära behov, dvs rädsla, vrede, smärta, glädje, kärlek och sexualitet. När vi ska sova eller äta och när vi ska tömma blåsa och tarm styrs också härifrån. Dessa egenskaper har vi gemensamt med högre stående däggdjur. Storhjärnans yttre skikt är cirka 2-5 mm tjock och kallas för hjärnbarken. Den styr vårt intellekt, vår talförmåga, kontrollen av våra känslor och våra viljestyrda rörelser. Storhjärnan samordnar de olika sinnesintrycken från öga, öra, hud och rörelseapparat. Här finns våra samlade kunskaper och erfarenheter, förståelse för vad vi ser, hör och känner, korttidsminne, långtidsminne och abstrakt tänkande (att kunna föreställa sig). I storhjärnan finns också centra för medkänsla, moral och etik (vår sociala förmåga). Vi har en slags intellektuell censur i hjärnbarken som hindrar oss från att spontant och oöverlagt visa vad vi känner. Självcensuren ligger som ett sorts spindelnät över hela hjärnbarken och är extra stark över hjärnans främre delar. Nätet har bara till uppgift att censurera våra innersta känslor och samarbetar med övriga centra för medkänsla och socialt uppförande. För att kunna umgås som människor måste vi ha denna censur. I takt med att vi blir äldre och mer erfarna stärks censuren i hjärnbarken och vår förmåga att tränga tillbaka känslorna ökar till en viss gräns. Mycket av det som skiljer friska människor från hjärnskadade är alltså vår intellektuella förmåga att hindra våra känslor att alltid komma i dagen. Ju mindre intellektuellt skydd i form av censur, desto fler känslor strömmar fritt och ohämmat från hjärnans inre. Det innebär att man inte kan argumentera och prata förnuft med en demenssjuk eller en intellektuellt nedsatt person på samma sätt som med en frisk person. Man brukar säga att själen och personligheten finns i hjärnans främre delar. Det är egenskaperna i hjärnbarken som skiljer oss från däggdjuren.

4 Hjärnbarken är känslig för stötar och syrebrist. Defekter på vårt intellekt kan uppstå om hjärnbarken skadas, t ex genom våld, olyckor, sjukdomar eller medfödda skador. Hur stora skador eller hur allvarliga sjukdomar som än drabbar en människa är det sällan den inre delen av hjärnan och därmed känslorna som drabbas. Vilka symtomen blir beror på vilken del av hjärnan som har skadats. Eftersom blodet har längre väg till hjärnbarken och pannloberna än till hjärnans inre innebär det att de allra flesta skador eller sjukdomar drabbar hjärnbarken och pannloberna. Skador på pannloben ger större eller mindre personlighetsförändringar. Även väldigt små skador kan ge intellektuella problem och ibland också sociala. Vi är nog många som känner någon som varit med om en bilolycka och efteråt inte blev sig själv. Alla människor har en liknande uppsättning känslor. Det innebär att en svårt Alzheimersjuk person har ett oskadat känslocentrum på samma sätt som den trafikskadade, strokedrabbade eller den utvecklingsstörde och alla vi andra.

5 Vad är demens? Det är vanligt att uppleva minnesstörningar när man blir äldre. Ofta är minnesproblemen övergående, men det kan också vara första steget i en demenssjukdom. Demens är alltid en organisk skada som beror på sjukdom eller yttre skada och som innebär fortlöpande funktionsförlust och nya symtom. Det orsakas av sjukliga förändringar i hjärnan som påverkar minnes- och tankeförmågor och är alltså inte en normal åldersförändring. Vid demens påverkas flera av hjärnans funktioner och enbart minnesförlust räcker inte för att kunna ställa diagnosen. Begreppet demens ska endast användas vid långvarig försämring (minst ett halvår) av minnet och andra intellektuella funktioner på ett sätt som medför tydliga problem i de vardagliga aktiviteterna. Det är viktigt att komma ihåg att alla som drabbas av demens inte får exakt samma symtom. Olika personer får olika svårigheter, även om du och jag har samma diagnos är det inte säkert att vi beter oss likadant. Fakta i siffror om demenssjukdomar i Sverige: Förekomst av demens: 65 år ca 1% 80 år ca 10% 90 år ca 30% Antal drabbade: Ca demenssjuka Ca närstående demens är även de anhörigas sjukdom Samhällskostnader: ca 40 miljarder kr/år Största kostnaden ligger inom kommunal vård Demens är en av våra vanligaste folksjukdomar. Det finns flera olika typer och blandformer är vanliga. Blandform: Alzheimers sjukdom + Vaskulär demens ca 15% Alzheimers sjukdom ca 45% Vaskulär demens ca 20% Övriga demensorsaker ca 20%

6 Alzheimers sjukdom Alzheimers sjukdom är den vanligaste av demenssjukdomarna. Oftast drabbar den människor efter 65 års ålder, men kan i enstaka fall debutera vid 50 års ålder. De flesta utvecklar sjukdomen sent i livet. Orsaken är fortfarande okänd, det är troligt att sjukdomen beror på en mängd faktorer, men största riskfaktorn för att insjukna är hög ålder. En annan stor riskfaktor är vår livsstil, hur aktiva vi är, vad vi äter och hur mycket vi motionerar. Andra riskfaktorer är ärftlighet, framför allt vid den tidiga formen och att vara kvinna. Sjukdomen innebär att hjärncellerna dör onormalt fort. De nervceller i hjärnan som innehåller acetylkolin är de som förtvinar först när man har Alzheimer, men det kan även bli brist på serotonin, noradrenalin och dopamin. Alzheimers sjukdom kommer oftast långsamt smygande och kan till en början förväxlas med symtom på normalt åldrande, trötthet, stress eller depression. Förtviningen av hjärncellerna drabbar vanligen tinninglobens insida först, dvs hippocampus, hjärnans minnescentral. Senare i förloppet drabbas även de bakre delarna av tinning- och hjässloberna, så att språk, räkneförmåga, logiskt tänkande, tolkningen av olika sinnesintryck och förmågan att hitta försämras. I det sista stadiet påverkas också pannloberna, där omdöme, insikt och impulskontroll sitter. Hur snabbt sjukdomen fortskrider och vilka symtom man drabbas av varierar från individ till individ. Trots de påtagliga svårigheterna kan personligheten och den sociala kompetensen vara relativt välbevarade. Eftersom känslolivet är intakt kan man fortfarande känna och uttrycka känslor av både glädje och ilska, rädsla och skam och viktigast av allt, kärlek. Det är naturligt att bli nedstämd, arg och rädd när man upplever att man inte fungerar som tidigare. Många som drabbas försöker dölja sin glömska och hitta på undanflykter. Tyvärr är sjukdomar som gör att man glömmer fortfarande förknippade med skam, varför många förnekar sina besvär och inte söker hjälp. Tidiga symtom: att glömma bort vad man just gjort eller tänkt göra att förlägga sina saker att glömma av överenskommelser med andra (missar tex avtalade möten) svårigheter att hitta namnen på vänner och närstående svårigheter att hitta rätt ord när man pratar, att hänga med i samtal svårigheter att hitta i nya miljöer svårigheter med tidsuppfattningen; att veta vilken dag det är svårigheter att fatta beslut att tappa intresset för sådant man tyckt var roligt att dra sig undan socialt, tackar nej till sällskap, inbjudningar att sluta lyssna på radio och se på tv, läsa tidningar och böcker. svårigheter med att sköta komplexa sysslor i hemmet som att betala räkningar

7 svårigheter att hantera stress svårigheter att koncentrera sig förvirring bristande motivation, oföretagsamhet personlighetsförändringar depression Senare symtom: svårigheter att förstå och tala, läsa, skriva, räkna svårigheter att klara vardagliga saker, tex matlagning och att sköta sin hygien svårigheter att koordinera rörelser svårigheter med tidsuppfattningen; att veta rätt månad eller år, eller vilken tid på dygnet det är icke ändamålsenligt beteende bristande omdöme och logiskt tänkande känner inte igen personer eller föremål. förväxlar familjemedlemmar svårigheter att hitta i bekanta miljöer, som den egna bostaden aggressivitet depression Läkemedelsbehandling Det finns några läkemedel, Aricept, Exelon och Reminyl, som kan mildra symtomen och dämpa sjukdomsutvecklingen vid Alzheimers sjukdom. De kan ha positiv effekt på tankeförmågor men också på känsloliv och uppmärksamhet. Den bästa effekten har man om de sätts in relativt tidigt i sjukdomsförloppet men medicinerna kan också göra nytta om de sätts in i senare skeden. Dessa läkemedel är kolinesterashämmare, vilket innebär att de minskar nedbrytningen av signalämnet acetylkolin. Acetylkolin är en av flera signalsubstanser som används för överföring av nervimpulser mellan cellerna. Ett annat läkemedel är Ebixa, som kan hjälpa vid måttlig/svår Alzheimers sjukdom och som oftast används i kombination med något av de ovanstående läkemedlen. Det har en lugnande effekt och kan förbättra de intellektuella funktionerna.

8 Vaskulär demens Vaskulär demens eller blodkärlsdemens är den näst vanligaste formen av demenssjukdomar i Sverige, 20-30% har denna sjukdom. Det är inte ovanligt att en person lider av både Alzheimer och vaskulär demens. Vaskulär demens orsakas av att blodflödet till hjärnan hindras, beroende på åderförkalkning eller upprepade strokar. Symtomen liknar Alzheimer, de kan debutera plötsligt men kommer ofta mer gradvis. Det finns två former av vaskulär demens: multiinfarktdemens och småkärlsdemens. Multiinfarktdemens: Om propparna är så många eller utbredda att de leder till demens talar man om multiinfarktdemens. Proppar kan komma från hjärtats insida eller från förkalkade halspulsådrar eller från själva hjärnan och täppa till kärl i denna. Plötsliga och stegvisa försämringar ses ofta i form av svaghet i arm och ben, hängande mungipa, sluddrigt tal, känselbortfall, balansrubbning och förvirring. Symtomen kan variera i styrka, med episoder av påtaglig trötthet och förvirring. De varierar också beroende på vilka delar av hjärnan som skadats. Många funktioner kan vara relativt välbevarade medan andra är mycket nedsatta. Vissa dagar fungerar man bättre, andra dagar sämre. För det mesta ses viss återhämtning efter en försämring, men sällan till tidigare funktionsnivå. Depression, ökad irritation och gråtmildhet förekommer ofta. Om skadan sitter i pannloberna liknar symtomen pannlobsdemens och personlighetsförändringar kan uppstå. Riskfaktorer är högt eller instabilt blodtryck, hjärtsjukdom (t ex förmaksflimmer), diabetes, tidigare stroke, högt kolesterolvärde och hög ålder. Småkärlsdemens: En annan vanlig typ av kärldemens är småkärlsdemens eller småkärlssjuka. Orsaken är att de små pulsådrorna som löper ned mot hjärnans djupare delar, runt hjärnans vätskefyllda hålrum, blivit styva och trånga. Symtomen kan komma stegvis men lika vanligt är att förloppet är smygande. Småkärlsdemens kan likna Parkinsondemens och Lewy Body demens i många symtom. Skador djupt i hjärnan kan medföra att tanke och rörelser blir långsamma, allt tar längre tid, balans, minne och gångförmåga försämras. Ofta får man svårt att hinna till toaletten eller känna när man behöver gå dit. Talet blir otydligare och humöret påverkas, hela personligheten blir förlångsammad. Vid utbredda skador påverkas även funktionen i pannloberna. Man har svårt att ta egna initiativ, planeringsförmågan påverkas och det blir problem att klara vardagliga sysslor. Personer med högt blodtryck och diabetes löper en förhöjd risk att drabbas av småkärlsdemens. Läkemedelsbehandling Vid vaskulär demens behandlar man med blodtrycksmediciner, blodfettssänkare och blodförtunnande mediciner. Detta för att försöka förhindra att nya proppar bildas. Nya resultat tyder på att även patienter med vaskulär demens påverkas av de bromsmediciner som används vid Alzheimers sjukdom.

9 Lewy Body demens Denna form av demens är den tredje vanligaste. Förmodligen är den gravt underdiagnostiserad, dvs många har sjukdomen utan att ha fått rätt diagnos. Namnet Lewy Body demens kommer av de små proteinansamlingar, Lewykroppar, som kan ses i hjärnan vid sjukdomen. Den börjar smygande med en relativt snabb demensutveckling. Påtagliga minnessvårigheter finns inte alltid i början av sjukdomsförloppet, men de utvecklas allteftersom sjukdomen fortskrider. Lewy Body demens kan vara mycket lik Parkinsondemens. Patienterna drabbas av muskelstelhet, långsamma rörelser, stelt ansiktsuttryck och ibland skakningar. De får begränsad rörelseförmåga och har svårt att utföra praktiska saker, kan bli apatiska och extremt trötta. En viktig skillnad mellan dessa är att vid Lewy Body demens har rörelsesymtomen inte funnits särskilt lång tid innan symtomen på demens börjar uppträda. Karaktäristiskt för sjukdomen är att växla snabbt mellan perioder av bättre och sämre funktionsnivåer och att Parkinsonmedicin bara hjälper till viss del. Personer med Lewy Body demens ramlar lätt pga blodtrycksfall och har svårt att bedöma avstånd, vilket bl a märks när de ska sätta sig på en stol. Detaljerade, tydliga synhallucinationer är vanligt förekommande, där det ofta är djur eller människor de ser. Även hörselhallucinationer förekommer. Till skillnad från psykotiska personer är de med Lewy Body demens ofta medvetna om sina vanföreställningar. Graden av klarhet, vakenhet och uppmärksamhet växlar från dag till dag och från stund till stund. Man kan ha orolig sömn och mardrömmar och depression är inte ovanligt. Personer med Lewy Body demens behåller sin intellektuella förmåga längre än personer med andra typer av demens. De glömmer inte lika mycket, men mår ofta betydligt sämre än andra demenssjuka. Med tiden ger sjukdomen allt mer uttalade symtom, både vad gäller demens och nedsatt rörelseförmåga. Typiskt för Lewy Body demens är känslighet för en del läkemedel och en extrem överkänslighet för läkemedel mot psykoser (neuroleptika). Även låga doser ger markanta biverkningar. Läkemedelsehandling Det är viktigt att hitta balans i behandlingen som kan bestå av kolinestrashämmare (Reminyl, Exelon, Aricept), eventuell Parkinsonmedicin, depressionsmedicin och medicin för sömn- och blodtryck. Däremot ska personer med Lewy Body demens undvika läkemedel mot hallucinationer på grund av att de ofta är överkänsliga för läkemedel mot hallucinationer, varför man försöker undvika dessa (de kan faktiskt dö av neuroleptika).

10 Parkinsondemens Äldre personer med Parkinsons sjukdom har en betydligt ökad risk att så småningom utveckla kognitiva problem och demens. Parkinsonsymtomen ska ha funnits åtminstone ett år före demenssymtomen, men i regel har patienten haft Parkinson under många år. Det är lätt att patienter med Parkinson uppfattas som dementa fast de kanske inte är det pga att hastigheten i tankeflödet och de mentala reaktionerna minskar. Personer med Parkinson får svårare att göra sig förstådda när rösten försvagas och talet blir otydligare. Det är viktigt att andra människor har förståelse och tålamod. När demenssjukdomen utvecklas får de svårigheter att hitta och det blir svårare att rita, skriva och räkna. Den allmänna intellektuella nivån sjunker och de får minnes- och koncentrationssvårigheter. En del har ökad fallrisk med frakturer som följd. Beteendestörningar och synhallucinationer är andra symtom (de senare kan ibland bero på sjukdomen, men kan även vara biverkning av läkemedel). Demensbilden liknar i övrigt den vid Lewy body demens. Läkemedelsbehandling Vid Parkinson demens brukar kolinesterashämmare (Reminyl, Exelon, Aricept) som fungerar som bromsmediciner sättas in samt läkemedel mot depression och sömnsvårigheter. Eftersom patienterna ofta är överkänsliga för läkemedel mot hallucinationer brukar dessa undvikas. Om det är nödvändigt kan nya typer av neuroleptika användas.

11 Pannlobsdemens (frontallobsdemens) Pannlobsdemens är en ovanlig demensform som yttrar sig helt annorlunda än andra demenssjukdomar. Cirka 5 % har denna typ av demens och den drabbar ofta personer redan före 65-årsåldern. De första symtomen på denna demenssjukdom märks för det mesta i årsåldern. Orsaken är okänd, men förloppet innebär en fortskridande förtvining av pann- och tinningloberna. Tidiga symtom som kommer smygande är ofta bristande omdöme och sjukdomsinsikt. Detta leder till betydande sociala svårigheter innan någon diagnos är ställd. Personligheten och beteendet förändras på ett svårgripbart sätt. Oftast tolkas detta som tecken på någon form av psykisk sjukdom. Vid pannlobsdemens brukar personligheten förändras betydligt snabbare än vid Alzheimers sjukdom. Demensutredning brukar bli aktuell när symtomen förvärras trots psykiatrisk behandling med samtal och läkemedel. Man kan säga att personligheten gradvis förråas och personen upplever inte själv de stora förändringarna i sin personlighet. Personen slutar tex att bry sig om sin hygien, känslolivet avtrubbas och blir ofta lättirriterad. I början av sjukdomsförloppet är minnesfunktionerna endast lätt nedsatta och dessa drabbas ofta först mot slutet. Personer med kärlskador kan få symtom från pannloberna och utveckla liknande symtom. Pannlobsdemens kan också bero på resttillstånd efter en skallskada, stroke eller tumör. Alkoholdemens kan ge liknande symtom som pannlobsdemens. Symtom stereotypt beteende med repetitiva rörelser (personen tycks skapa ritualer och rutiner) tex går alltid samma väg, ständig upprepning av aktiviteter, handlingar, ord eller fraser språkstörningar med minskat spontant tal och torftigt språk, personen kan härma andra den sjuke blir allt tystare och kan bli helt stum okontrollerad aggressivitet, irritation impulsivt och ohämmat sexuellt uppträdande i både tal och handling förändrat ätbeteende (glupskhet, gäller ofta sötsaker) ökad sömn nedsatt eller ingen sjukdomsinsikt minskat intresse för omvärlden ett avvikande beteende, personen uppfattas ofta som avig och förändrad av sin omgivning emotionella tecken: känslomässig avtrubbning, nedsatt ansiktsmimik, och ospontanitet växlande sinnesstämning mellan apati, oro, depression, nedstämdhet och håglöshet förändrad tidsuppfattning bristande initiativförmåga

12 Läkemedelsbehandling I dag finns ingen specifik medicinsk behandling mot pannlobsdemens, men sekundära symtom som depression, oro och sömnstörning kan behandlas. Då pannlobsdemens kraftigt förändrar beteendet hos en person behövs ofta särskild utbildning och handledning av vårdpersonal. Anhöriga och närstående behöver mycket stöd och information.

13 Tillstånd som kan likna demens Förvirringstillstånd Tillfälliga förvirringsepisoder är vanliga vid demenssjukdomar men kan också förekomma av andra anledningar. Förvirringstillstånd orsakas av en tillfällig försämring av hjärnans funktioner. Medan demenssymtomen utvecklas under lång tid kommer förvirringssymtomen snabbt. Yttre påfrestningar och stress kan leda till förvirringstillstånd. Personen kan få svårt att känna igen sin omgivning eller människorna, misstolkar ofta händelser, blir okoncentrerad, kommer inte ihåg vad som hänt och vad som sagts. Den förvirrade kan ofta bli orolig, irriterad eller arg. Plötsligt kanske personen inte känner igen sin egen make eller maka. Orsaker till förvirring Kroppsliga sjukdomar av mycket skiftande slag som lunginflammation, urinvägsinfektion, feber, dåligt inställd diabetes mm. I en del fall är en förstoppning eller urinstopp den utlösande faktorn. Stress, som att flytta till en ny miljö, kan hos den som är känslig skapa förvirring. Oro över förändringar i hemmet kan övergå i förvirring. Läkemedel kan ge upphov till förvirring och detta är i praktiken en vanlig orsak. Också läkemedel mot kroppsliga sjukdomar, tex smärtlindrande läkemedel kan orsaka förvirring. Depression Depressioner är vanligare när man är äldre och upp till 10% av befolkningen över 65 år får någon gång en depression. Symtom som är vanliga hos äldre människor med depression är trötthet, apati, glömska, vilsenhet, avmagring och sömnstörningar. Det kan då tolkas som tecken på demens med tanke på den drabbades ålder. Då man har en depression är det svårt att känna glädje. Man kanske kan le korta stunder men dysterheten finns hela tiden och man har inte lust att prata med någon. Man har ofta ångest och irritabilitet är inte ovanligt. Symtomen brukar vara svårast på morgonen och lättare på kvällen. Man vaknar tidigt och har svårt att somna. Det är också mycket vanligt att man får kroppsliga symtom om man blir deprimerad som äldre. Depression är vanligt vid demens och försämrar livskvaliteten påtagligt. Är man äldre än 65 år beror depression oftast på en förändrad känslighet i hjärnan som är en följd av ålder och medfödda anlag. Yttre påfrestningar kan göra att man blir deprimerad, tex ensamhet, en nära anhörigs död, funktionshinder eller ekonomiska problem. Depression kan även uppkomma i samband med kroppsliga sjukdomar eller om man har brist på viktiga vitaminer. Det är inte farligt att fråga den äldre om hon har tankar om självmord eller planer på detta. Det kan istället lugna den äldre att det finns någon som lyssnar och bryr sig. Symtom på depression eller självmordstankar skall alltid rapporteras till arbetsledaren eller sjuksköterskan. Ingen kan ensam hjälpa den gamla med detta.

14 Symtom nedstämdhet minskat intresse för det man brukar tycka om att göra minskad aptit och vikt sömnstörningar (för lite eller för mycket) ängslan och oro oförmåga att ta itu med vardagliga sysslor avtagande sexuell lust hämmat tal, stel mimik och långsamma rörelser känslor av misslyckande och otillräcklighet minskad livslust och självmordstankar huvudvärk hjärtklappning, ont i hjärtat smärtor i kroppen i leder och muskler öronsusningar, tinnitus koncentrationssvårigheter Läkemedelsbehandling Depression hos äldre är inte ett normaltillstånd och ska alltid behandlas. Numera kan depression hos både yngre och äldre behandlas med framgång, detta gäller även om man har en demenssjukdom. Läkemedel mot depression (SSRI-mediciner som t.ex Cipramil och Zoloft) har väsentligt färre biverkningar än de som fanns tidigare. Ibland kan kraftfullare läkemedel som Remeron eller Efexor behövas. Det är bra att kombinera läkemedelsbehandling med stimulerande aktiviteter och stödjande samtalsbehandling. Vid svår depression kan man ibland få ellbehandling.

15 Sorg och nedstämdhet Sorg drabbas vi alla av någon gång i livet. Den upplevs oftast som begriplig, vi vet anledningen till sorgen; förlust av något eller någon. Ju äldre vi blir desto fler förluster drabbas vi av, tex att förlora make/maka, syskon,vänner, bostad eller förmågan att klara sig själv. När man är i sorg blir man ouppmärksam på omgivningen. Svaren dröjer eller uteblir vid samtal och tankeinnehållet är fixerat vid förlusten och känslan av hopplöshet. Många äldre drabbas hårdare om det sker oväntat eller om krafterna redan är nedsatta av någon annan anledning. Ord spelar inte så stor roll när man skall hjälpa någon i akut kris. Att lyssna kan vara tillräckligt och att hålla om någon kan kännas tryggt. Praktisk hjälp i vardagen och stöd i att kunna se framåt, om så bara till nästa dygn, kan kännas lugnande i sig. Ångest Ångest är en skyddsfaktor och en varningssignal att något är fel. Den är en naturlig reaktion på hot, kroppen förbereder sig fysiskt och psykiskt för att fly eller slåss. Ångest kan också förekomma utan någon definierad fara, så kallad fritt flytande ångest. Existentiell ångest, dvs ångest inför ensamhet och isolering, är den vanligaste orsaken till ångest hos äldre. Den kan ge irritabilitet, trötthet, sömnsvårigheter, muskelspänningar och rastlöshet. Ångest kan även finnas som symtom vid fysiska åkommor som oregelbunden hjärtverksamhet, kärlkramp, lågt blodsocker, yrsel och vissa hormonsjukdomar i sköldkörteln och bisköldkörteln. Om ångesten ökar och blir för svår behöver den behandlas. Fler demensliknande tillstånd: Infektionssjukdomar, t ex borrelia, aids Vitaminbrist B12, B6, B9 Hjärntumör Metabola störningar Hydrocephalus Skalltrauma Toxisk påverkan (alkohol, lösningsmedel) Biverkningar av medicin Stroke Stress och utmattningsdepression

16 Utredning av demens Man bör söka läkare när någon har påtagliga minnesproblem för att ta reda på orsaken. Misstanke om demenssjukdom skall alltid leda till att en medicinsk utredning görs. De flesta personer med en demens kommer att bedömas av sin vanliga läkare. Här görs en undersökning av hjärnans och kroppens funktioner genom samtal, testning och provtagningar. Man kan också bedöma olika själsliga funktioner och få en uppfattning av hjälpbehov. Detta fordrar dock kunskap och erfarenhet hos läkaren. På en specialistavdelning görs en mer noggrann undersökning. Man samtalar med anhöriga och den drabbade undersöks av läkare och psykolog. Datortomografi eller magnetresonansundersökning ingår och ofta ingår även andra provtagningar och undersökningar. Behandling Det är lika viktigt att behandla andra psykiska och kroppsliga sjukdomar vid demens som tex depressiva symptom. Ångest och sömnstörningar är ofta en del i depressionsbilden, behandlar man depressionen kan det förbättra sömnen. Det finns äldre typer av antidepressiva läkemedel som inte bör användas till personer med demens på grund av risk för förvirringstillstånd och försämring av minnet, till exempel Saroten. Behandling vid brist på vitamin B12 och folsyra kan ibland ge positiva effekter, men kan inte alltid förändra förloppet vid demenssjukdom. En översyn av blodtrycksbehandling är en annan viktig åtgärd. En diabetessjukdom ska kontrolleras extra noga vid demens. Man kan inte på förhand helt avgöra vilken effekt ett läkemedel kommer att ha på en demenssjuk. Vad som är rätt behandling för en person kan vara fel för en annan. Det är viktigt att man alltid utvärderar efter varje förändring av läkemedel, för att bedöma såväl positiva som negativa effekter. Idag finns inget botemedel mot demens, men forskningen går fort framåt vilket ger hopp inför framtiden.

17 Kan man förebygga demens? Motion och aktivitet Ett aktivt och innehållsrikt liv har positiv effekt på hjärnan. En äldre människas hjärna aktiveras t ex genom korsord, sång, musik och motion. Det effektivaste sättet att skydda sig mot sjukdomar är genom regelbunden motion. Dessutom blir man mindre stressad och mår psykiskt bättre. Genom att promenera i rask takt minst en halvtimme om dagen, helst en timme, halverar man risken att drabbas av hjärtinfarkt och stroke. Det som är bra för hjärtat är också bra för hjärnan! Andra sjukdomar som kan förebyggas är diabetes, depression, demenssjukdomar, benskörhet samt prostata- tarm- och bröstcancer.. Hur man motionerar har inte så stor betydelse, det viktiga är att man gör det! Undersökningar har visat att thai chi och liknande långsammare träning är lika bra som löpning. Dans har också positiv effekt på hjärnan. En förklaring kan vara att dans kräver både tankemöda och fysisk ansträngning. Brittiska och amerikanska forskare har i en tvillingstudie visat att den som motionerar minst tre timmar i veckan är biologiskt 10 år yngre än den som inte tränar. Träningen tycks skydda kroppen från att skadas av stress och inflammationer som påskyndar åldrandet. I Finland har det gjorts en studie där man följt 500 personer under 20 år. Den visade att 50-åringar som motionerar minst 30 minuter två till tre gånger i veckan halverar risken att utveckla demens. En ny amerikansk studie gjord på 800 män och kvinnor över 75 år visade att de som var regelbundet fysiskt och mentalt aktiva samt socialt engagerade löpte mindre risk att utveckla demens. Use it or lose it! Riskfaktorer För högt blodsocker skadar inte bara hjärtat utan också hjärnan. Personer med förhöjda blodsockervärden hade 77% ökad risk att drabbas av Alzheimer jämfört med äldre personer med normala blodsockervärden. Förhöjt blodsocker är farligare för hjärnan än man först trott. En teori är att höga blodsockervärden gör att det är svårare för hjärnans celler att reparera sig från skador och åldersförändringar. Personer som är bukfeta redan i 40-årsåldern löper stor risk att utveckla demens, oavsett om de är överviktiga eller inte. Bukfetma har enligt forskare en farlig inverkan på hjärnan långt innan symtomen på demens visar sig. Tidigare forskning har visat att bukfetma ökar risken för hjärtkärlsjukdom, diabetes och cancer. De senaste rönen visar även att hjärnfunktionerna påverkas. En förklaring kan vara att extrafett runt midjan och i bukhålan påverkar immunsystemet i kroppen och kan sätta igång inflammatoriska processer i hjärnan.

18 Kostens roll En kost med högt glykemiskt index (GI) dvs mycket snabba kolhydrater ökar risken för hjärtsjukdomar och diabetes typ 2 med 40 respektive 25% enligt en australiensisk studie. Diabetes typ 2 påverkar också risken att utveckla demens. Omättat fett som finns i bla olivolja och fisk är bra för hjärtat, men minskar även risken att utveckla demens med 40-50%. Fettsyran omega-3 är en viktig byggsten i nervcellsväggarna. Den finns framförallt i fet fisk, skaldjur, rapsolja och valnötter. De som äter fisk kan få bättre minne och koncentrationsförmåga på äldre dagar enligt en brittisk studie på 2000 norska män och kvinnor mellan år. Mager fisk hade lika positiva effekter som fet fisk. Studier på djur har visat att blåbär kan motverka åldrandets nedbrytande effekter på hjärnan. Bär, grönsaker och frukt med mycket antioxidanter har också en positiv effekt på hjärna och hjärta. En liten mängd alkohol kan minska risken för Alzheimer enligt en svensk studie (motsvarande ett till två glas rödvin per dag) Även den som redan har Alzheimer bör dricka rödvin enligt en fransk studie! Tankens kraft Tänk positivt och var tacksam över det du har. Undvik negativa tankar. Forskning visar att optimister lever längre än pessimister. Det är viktigt med livsglädje och skratt. Skrattet mobiliserar samma områden i hjärnan som morfin. Så här kan man minska risken för demens Promenera, minst en halvtimma om dagen. Gör något som stimulerar hjärnan, lös korsord eller sudoku, läs en bok. Undvik stress. Ät mat med lågt GI, omättade fetter, mycket fisk, bär, frukt och grönsaker. Drick grönt te. Drick gärna ett till två glas rödvin varje dag, men inte mer. Var social. Det minskar risken för isolering och depression och stimulerar hjärnan. Undvik högt blodtryck, blodsocker, kolesterol och övervikt. Sluta röka. Gör något roligt varje dag!

19 KASAM För att den demenssjuke skall få en känsla av sammanhang behöver vi stärka honom i de olika komponenterna begriplighet, hanterbarhet, och meningsfullhet. Begriplighet Begriplighet är en upplevelse av att förstå sig själv, sin omgivning och sin tillvaro samt att vara förstådd. Vid hög KASAM upplevs den inre och yttre världen tydlig, strukturerad och förutsägbar och inte kaotisk, oväntad och oförklarlig. Som demenssjuk upplever man tillvaron som osammanhängande och kaotisk. Man förstår inte och uppfattar sig inte som förstådd, utan blir orolig, rädd och hjälplös. Oro kan visa sig som, rastlöshet, vandring, plockighet, ständigt påkallande av uppmärksamhet och upprepande av ord. Hjälplöshet är skrämmande och obehagligt och rädsla tenderar att skapa aggressivitet. Vi måste sträva efter att förstå det som den enskilde förstår för att se deras verklighet. Ta hjälp av livshistorien och gå på magkänslan. Med rätt bemötande går vi från oro till trygghet, från hjälplöshet till kontroll, från kaos till ordning. Tänk på att tala enkelt och tydligt, använd korta ord och enkla meningar, ta en sak i taget, vänta in och ge tid. Hanterbarhet Balans mellan de belastningar den enskilde utsätts för och de resurser denne har till sitt förfogande eftersträvas. Detta uppnås genom att tillföra, frigöra och utveckla resurser (egna eller andras) och/eller att minska belastningarna. Vid alltför stor belastning, övermäktiga uppgifter, bombardemang av stimuli som vi inte kan värja oss emot svarar vi med negativ stress, frustration, att agera utåt eller inåt, eller uppgivenhet. Den demenssjuke blir allt känsligare för stress och störande ljud, har svårt med valsituationer, reagerar på upprepade frågor och allt för många påminnelser, på personer som stressar eller är irriterade. Negativa mönster kan bildas: personalen kontrollerar, korrigerar, begränsar vilket leder till ett utåtagerande beteende hos demenssjuka. Obalans kan också handla om att ha ett överskott av resurser som inte tas tillvara, att inte få använda de resurser man har. Ibland är detta pga välvilja, för att minimera risker tex att inte gå ut själv. Men med understimulering följer passivisering, nedstämdhet, depressiva tendenser, inlärd hjälplöshet och i värsta fall förlust av identitet. Vid såväl över- som understimulering måste personalen vara uppmärksam och ställa realistiska krav, se möjligheter och ta vissa risker. Man arbetar utifrån ett jagstödjande förhållningssätt. Vid övermäktiga krav som ger aggressivitet kan vi behöva avleda eller hitta aktiviteter med lägre svårighetsgrad och förenkla utförandet. En fast struktur och rutiner som passar den enskilde är viktigt. Personalkontinuitet är betydelsefullt. Vid understimulering får vi försöka motivera den demenssjuke till aktivitet genom att skapa en intressantare miljö, ge möjlighet till flera val och ge tillåtelse att göra mer.

20 Meningsfullhet Vi behöver reflektera kring livets mening och andra existentiella frågor. Meningsfullheten är individuell och subjektiv. Det är en upplevelse av tillhörighet, delaktighet och gemenskap. Personer med hög KASAM har en förmåga att hitta en meningsfullhet även i svåra situationer. Svårigheter kan betraktas som utmaningar och man visar vilja, drivkraft och livslust. Motsatsen är meningslöshet, ointresse, tomhet, håglöshet och uppgivenhet. Man vill ingenting, känner sig inte viktig och betydelsefull för någon, har mer eller mindre förlorat sin identitet och känner sig inte sedd, lyssnad till eller bekräftad. Vid demenssjukdom kan det vara svårt att se meningsfullhet bakåt och framåt i tiden. Det blir då ännu viktigare med välbefinnande för stunden som sedan kan dröja sig kvar en tid. Hur kan vi ge personen en känsla av att vara behövd, uppleva gemenskap och vi-känsla? Känna självständighet och delaktighet och att delta i aktiviteter? Här kan kontaktpersonen och övrig personal spela en stor roll för att skapa och upprätthålla kontakter och relationer. Fråga inte om personen vill delta i en aktivitet utan be honom om hjälp. Fråga tex inte vill du diska? utan uppmana istället kom och hjälp mig med disken! Ta vara på de små stunderna av tillfredsställelse och gör mer av dessa! Hitta aktiviteter som personen klarar av!

21 Bemötande Hur vi uppträder mot andra människor beror på många faktorer. Det handlar bland annat om människosyn, värderingar, kunskaper, erfarenheter och förväntningar. Att bemöta en demenssjuk eller intellektuellt nedsatt person på ett personligt sätt innebär att vara känslomässigt närvarande i mötet med den andre och att försöka se varje människa med hennes alldeles egna livshistoria, personlighet och behov. Tänk på att du i första hand möter en unik människa, inte en dement person. Man är inte sin sjukdom utan man har den. Ett verkligt möte präglas av ömsesidighet, respekt, artighet och lyhördhet. Forskning visar att anhörigas och personalens sätt att bemöta den demenssjuke spelar stor roll för personens välbefinnande. Jagstödjande förhållningssätt Att hjälpa till, putta på eller ha händerna på ryggen är uttryck som använts länge och som vi alla känner igen. Ett jagstödjande förhållningssätt beskriver mer exakt hur man gör i olika situationer och får en behandlande effekt. Detta är av stor betydelse då det inte finns så många möjligheter till medicinsk behandling av demenssjukdomar. Det är viktigt att se vilka förmågor som sviktar och som man därför måste gå in och stödja. Hjälp till självhjälp Att ge hjälp till självhjälp innebär att man försöker hitta den lägsta effektiva omhändertagandenivån enligt den sk LEON-principen. Viktigt att tänka på: Ge lagom mycket stöd, inte för mycket, men inte heller för lite För mycket hjälp kan resultera i ett slags inlärd hjälplöshet som gör den demenssjuke alltför tidigt beroende av andra och kan framkalla ångest hos denne. För lite hjälp kan istället leda till misslyckanden som i sin tur skapar frustration och ilska. Ge gott om tid Stress och brist på tid påverkar i hög grad våra förmågor. En person med demens behöver mer tid än förut för att kunna utföra vardagliga aktiviteter. Motivera, påminn och vägled Initiativförmågan brukar vara påverkad redan tidigt i demenssjukdomen, den sjuke har svårt att komma igång med olika aktiviteter. Det stöd man då börjar med att ge är påminnelser och uppmaningar, att putta på. Om personen inte förstår eller är osäker på vad han klarar av kanske han säger nej för säkerhets skull. Då gäller det för den som möter personen att förstå varför han säger nej och att komma på något som får honom intresserad och motiverad att utföra en aktivitet.

22 Uppmuntra Alla behöver uppmuntran, men det kan vara en konst att ge det utan att det upplevs som en klapp på huvudet. Var pedagogisk och förklara Hjälp den demenssjuke att förstå det som verkar obegripligt och kanske skrämmande. Man kan behöva förklara att vissa svårigheter är vanliga och beror på sjukdomen. Se resurserna och acceptera begränsningarna Den som är sjuk är i början ofta medveten om sina begränsningar och känner sig otillräcklig och mindervärdig och fokuserar lätt på svårigheterna. Då är det viktigt att poängtera att han faktiskt klarar av vissa saker, men kan behöva hjälp med andra. Den sjuke kan behöva stöd att förstå vad som är rimligt och orimligt att klara av. Stöd i att fatta rimliga beslut Den demenssjuke kan behöva stöd i att fatta rimliga beslut som ligger i linje med egna intressen och värderingar. Ge hjälp att sätta ord på känslor Det är för många en krisartad upplevelse att få en demensdiagnos. Svårigheter att hitta ord, att glömma saker och inte få köra bil väcker sorg och oro inför framtiden. Det är skrämmande att inte förstå vad som håller på att hända, men att få hjälp att sätta ord på känslorna kan göra dem mera hanterbara. Många äldre har också ett behov av att se tillbaka på sitt liv och göra något slags bokslut. Detta försvåras av en demenssjukdom och personen kan behöva hjälp att få prata om sitt liv. Härbärgera personens känslor Lyssna på och härbärgera personens känslor vi blir en behållare för den demenssjukes känslor. Genom att visa att vi som personal tål och kan ta emot ilska, ångest och sorg utan att vi själva blir rädda för rädslan eller arga av den vrede vi möter, hjälper vi den sjuke att själv stå ut med dessa känslor. Om det inte är min uppgift att vara medmänniska vems uppgift är det då?

23 Konkret hjälp Hjälp-jag När den demenssjuke fått stora nedsättningar i sina funktioner får personal och anhöriga ge mera konkret hjälp i vissa situationer. Att ta över och aktivt hjälpa någon kräver lyhördhet av den som ger hjälpen. Det är viktigt att känna till och ta hänsyn till individens livshistoria, levnadsvanor, värderingar och personlighet. Att tänka på: Ge fysisk assistans När det inte längre räcker med verbal vägledning för att klara av en aktivitet måste man ge mera aktiv hjälp. Man kan visa med kroppen eller hjälpa till att påbörja en rörelse genom guidning. Först i nästa steg ger man fysisk hjälp. Det är viktigt att inte vara för snabb och ta över aktiviteten helt och hållet. Var försiktig med verklighetsorientering Om den demenssjuke är förvirrad och orolig kan förklaringar hjälpa ibland, men om man märker att det inte hjälper måste man försöka möta personen i hans egen verklighet. Förklaringar kan väcka känslor av att inte bli förstådd, vilket i sin tur kan ge oro och ilska. Bekräfta känslorna Visa att du förstår vad den demenssjuke vill uttrycka genom att bekräfta känslorna istället för att förklara, svara på känslonivå och inte på förnuftsnivå. Var ett identifikationsobjekt Den demenssjuke kan ibland behöva någon att identifiera sig med och kunna imitera ett korrekt beteende. Man kan också bli en vikarierande beslutsfattare för att den som är sjuk inte ska komma till skada. Det är viktigt att detta sker i så liten utsträckning som möjligt och bara när det är absolut nödvändigt. Visa lyhördhet för behov Den demenssjuke blir mer och mer beroende av andra för att känna sig trygg och blir helt hänvisad till oss som ger omsorgen för att få sina behov tillfredsställda. Integriteten blir då väldigt sårbar och hjälpen kan lätt upplevas som en kränkning. Det är en balansgång att inte utsätta någon för det, men ibland måste man hindra att den sjuke kommer till skada eller skydda honom från förnedring. Bemöt alltid demenssjuka så som du själv vill bli bemött!

24 Vilka förmågor drabbas och hur kan vi stödja? 1. Självkänslan hotas Självkänslan förändras ofta med åldern och med en intellektuell försämring blir det ännu svårare att bevara en positiv självbild. När man blir demenssjuk påverkas själva grunden för en god självkänsla, man klarar inte längre av vardagen som man gjort tidigare. Om man misslyckas och handlar fel känner man sig lätt mindervärdig. Att tänka på: Ställ krav anpassade till förmågan, klarar man det som begärs stärks självkänslan. Det är viktigt för självkänslan att bli förstådd och få sina känslor bekräftade (glädje, sorg, oro, ilska). Ta den demenssjuke på allvar och försök acceptera honom som han är. Behandla inte den demenssjuke som ett barn. Ta vara på alla tillfällen att markera att den sjuke är en unik person som betyder något. Mena vad du säger om du ger beröm. Prata inte om den demenssjuke i dennes närvaro. Det är viktigt för självkänslan att uppleva att man har kontroll över sin situation. Personen ska inte behöva känna sig generad eller dum, försök förhindra att den sjuke gör bort sig genom att ligga steget före. 2. Tankeförmågan sviktar Förmågan att tänka påverkas, det går trögare och man får svårare att dra slutsatser och tänka i nya banor. Uppmärksamhet, koncentration, minne, språk och abstrakt tänkande påverkas.

25 2.1 Uppmärksamhet och koncentration Vid demenssjukdom kan man bara koncentrera sig korta stunder, fem minuter kan räcka. Man får svårt att behålla fokus på det man gör och behålla den röda tråden i ett samtal. Men de stunder man kan koncentrera sig fungerar man så bra att omgivningen kan ha svårt att förstå hur stora problemen är. Många vardagsaktiviteter bli störda när koncentrationsförmågan är nedsatt. Man blir distraherad, lämnar ofta saker halvfärdiga och börjar med något annat. Att tänka på Försök att själv vara koncentrerad och uppmärksam när du möter en demenssjuk person. Var där du är och gör det du gör Hoppa inte snabbt mellan olika samtalsämnen. Ge en uppmaning i taget. Dela upp instruktionen i flera moment vid tex påklädning. Den demenssjuke kan ibland behöva guidas steg för steg. Det beror inte på lathet att den sjuke inte klarar att fullfölja en uppgift! 2.2 Minne Minnesstörningar förekommer alltid vid demenssjukdom. Minnet är viktigt för oss då det skapar ett sammanhang och blir en länk mellan dåtid, nutid och även till framtiden. Man kan kalla minnet för livets röda tråd, där finns våra erfarenheter, kunskaper och känslor lagrade. En person som är normalt åldersglömsk kan träna upp sin förmåga till koncentration och ny-inlärning genom att ta till olika knep. En demenssjuk person får däremot allt svårare med inlärning och har svårt att ta till nya knep som underlättar att komma ihåg saker. Det kan vara helt omöjligt att lära sig en ny TV eller att förstå vad man har flytande tvål till när man är van vid den gamla vanliga hårda.det som sitter i kroppen - i ryggmärgen - minns man bäst, tex kan förmågan att dansa eller spela piano finnas kvar. De tidiga minnena från ungdomen och de första vuxenåren finns i regel kvar längst. Det som händer i nutiden och att planera för morgondagen blir särskilt bekymmersamt. De flesta tycker det är genant att inte minnas som förr och försöker att på olika sätt dölja minnesluckorna. Minnet delas upp i korttidsminne och långtidsminne I korttidsminnet lagras information under kortare tid, så länge man har informationen i fokus, tex telefonnummer och koder. Koncentrationsförmågan och uppmärksamhet är viktiga för att det ska fungera. Långtidsminne omfattar olika typer av minnen: bl a episodiskt minne, semantiskt minne och procedurminne.

26 Episodiskt minne (dagboksminne) Minnet av vad som hänt i livet har en personlig betydelse för oss och är välbevarat fram till 55-åldern. Hit hör också det prospektiva, framåtriktade minnet, dvs förmågan att planera framåt. Vid demenssjukdom försämras det episodiska minnet först, speciellt förmågan att komma ihåg det som hänt nyligen (närminnet). Fjärrminnet bevaras längre, tex det som hänt i ungdomen. Semantiskt minne (kunskapsminne) Detta minne omfattar allt vi lärt oss under livets gång, tex länder, huvudstäder, blommor, träd, författare, alfabetet mm. Det innehåller också kunskap om hur man beter sig i olika situationer, tex när man går till doktorn eller på restaurang. Det semantiska minnet ökar i kapacitet till 65-årsåldern och håller därefter en jämn nivå upp till 85-årsåldern. Procedurminne (rörelseminne) Kunskaper som vi lärt oss med möda och under lång tid och som sen fungerar automatiskt, tex att gå, cykla, simma, skriva maskin eller spela piano. Dessa typer av minnen finns välbevarade förhållandevis långt in i demenssjukdomen. Forskning visar att det även kan finnas viss förmåga att lära sig nya motoriska färdigheter när man har en demenssjukdom. Att tänka på Det är viktigt att känna till livshistorien, då kan du hjälpa till att bevara livets röda tråd. Det kan behövas ledtrådar för att plocka fram minnen, tex gamla kära föremål eller fotografier, prata om dessa (skriv gärna info på baksidan av dom). Sång, musik, föremål, dofter och smaker väcker minnen (reminiscens en snitslad bana in i långtidsminnet). Börja aldrig ett samtal med kommer du ihåg eller minns du. Fråga inte så mycket (när, vem, vad), berätta istället. Inga läxförhör! Försök att inte ställa frågor som du inte kan få rätt svar på. Det är svårare att svara på faktafrågor än frågor som vänder sig till känslor. Fråga inte vad fick du till middag? utan kanske smakade middagen bra? Om du blir misstänkt för att ha tagit något, försök att inte känna dig anklagad. En anteckningsbok kan vara bra att ha där man skriver ner vad som hänt under dagen och vad som ska hända. Det ger kontinuitet och något att prata om. Glädje i stunden är viktig.

27 2.3 Språk och kommunikation Vid demenssjukdom blir det efter hand svårt både att göra sig förstådd och att förstå vad andra säger. Den förändring som kommer först är svårigheten att komma på rätt ord ordglömskan. Talet blir så småningom torftigare och mera ordfattigt. Det spontana talet minskar och meningarna blir kortare. Att man inte kan klä sina tankar i ord innebär dock inte att man inte kan tänka. Ju svårare en person har att förstå vad som sägs, desto viktigare blir det på vilket sätt man säger det på. Det är inte så mycket vad man säger utan hur man säger det som är betydelsefullt. Den demenssjuke blir istället mera lyhörd för det känslomässiga budskapet, tonfall, kroppsspråk (minspel, gester) och ögonkontakt. Förmågan att läsa, skriva och räkna försämras också. En demenssjuk person kan ofta läsa mekaniskt ganska länge, men förstår inte längre innehållet i texten. Själva känslan av att bläddra i en bok eller tidning kan ändå ha betydelse. I tidningar kan också finnas bilder man förstår och har glädje av.

28 Att tänka på Visa att du är intresserad och försök förstå Försök fånga personens uppmärksamhet innan du pratar med honom. Ha ögonkontakt när ni pratar. Det hjälper koncentrationen och gör det lättare att se ansiktsuttryck och munrörelser. Tala tydligt och långsamt och vänta in svar. Förenkla språket, använd färre ord och kortare meningar. Ställ frågor som kan besvaras med ja eller nej. Ge inte flera uppmaningar samtidigt. Ge personen tid att själv hitta ord innan du går in och hjälper till. Säger personen ja för att vara till lags eller skäms han för att han inte förstår eller hör vad som sägs? Försök gissa vad som menas när det blir fel ord, men korrigera inte. Förstärk det du säger med kroppsspråk peka tex på saften samtidigt som du frågar är du törstig?. Visa genom handling personen imiterar då tex hur man sätter sig på en stol. Skrivna meddelanden behöver också förenklas. Att tala kommunicera via ett leende eller en mjuk beröring kan lugna en person med språksvårigheter. Försök tolka kroppsspråket om personen har svårt att uttrycka sig, tex om han behöver gå på toaletten. Fråga inte vill du duscha? eller vill du gå med på promenad?. Säg istället idag är det dusch eller nu är det dags för promenad. Invandrare återgår ofta till sitt modersmål när de får en demenssjukdom, men är i allmänhet inte medvetna om att de talar fel språk. Undvik störande bakgrundsljud, TV och sorl. Förutom att det stör koncentrationen kan även hörseln vara nedsatt.

29 2.4 Abstrakt tänkande Förmågan till abstrakt tänkande försämras vid demenssjukdom, tänkandet blir alltmer konkret. Man får svårt att föreställa sig det man inte kan se eller ta på och att förstå abstrakta uttryck som han har vass tunga eller det känns som sockerdricka i benen. Man får också sämre förmåga att överblicka och lösa problem och det blir svårare att klara komplicerade handlingar som kräver att man måste tänka framåt och i flera steg, tex att sköta ekonomin. Ofta upptäcks det i samband med en omvälvande livshändelse, tex när en närstående dör eller om ett nytt dataprogram införs på jobbet. Man ställs då inför problem som kräver ett nytt sätt att tänka. Så länge allt har varit som vanligt har man klarat sig med hjälp av sina erfarenheter och kunskaper. Att tänka på Försök att på ett hänsynsfullt sätt avlasta om du märker att uppgifterna blir alltför komplicerade. Den demenssjuke kan ha svårt att i fantasin föreställa sig frukostbordet om man i badrummet frågar om han vill ha fil eller gröt. Försök anpassa nivån i samtalet efter den sjukes abstraktionsförmåga, han kanske inte förstår andemeningen i samtalet eller poängen i historien. 3. Identitesförvirring Vår identitet utvecklas under hela livet i våra relationer med andra människor. Den egna livsberättelsen och utformas. Vid ett normalt åldrande förändras inte människans upplevelse av sig själv så mycket med åldern. Det är därför man inte känner sig så gammal som sin biologiska ålder. Frågar man en frisk äldre person hur gammal han är kanske svaret blir jag är 80 år men känner mig som 55. Ställs samma fråga till en demenssjuk person blir svaret jag är 55 år, trots att han faktiskt är 80 men upplever sig vara 55. Vid demenssjukdom sviktar jaget och man blir mer osäker på vem man egentligen är. Det är då viktigt att hjälpa den demenssjuke att trots allt behålla en upplevelse av att vara en unik person som är värd att bemötas med respekt. En grundförutsättning för att se det unika hos personen är att känna till livshistorien och det är också en förutsättning för ett bemötande byggt på inlevelse och respekt.

30 Att tänka på Att tilltala med namn är ett sätt att hjälpa till att upprätthålla sin identitet. Försök hitta uppgifter för män som stärker den manliga identiteten (det är lättare att hitta uppgifter i hemmet för kvinnor). Ta emot och härbärgera personens känslor när han känner sig orolig och undrar var han är och kanske vem han är. Alla har sin egen personlighet och är individer med olika behov. Hjälp till att bevara personlig stil när det gäller kläder och frisyr. Hjälp personen att känna sig så trygg som möjligt eftersom otrygghet kan göra att man blir förvirrad och tappar greppet om sig själv. 4. Upplevelsen av omvärlden förändras Detta börjar ofta ganska tidigt i sjukdomen. Efter hand blir man osäker på vilken dag det är, man får svårt att hitta och vet kanske inte var man är. Man kan blanda ihop människor, få svårt att känna igen föremål och tycka sig se saker som inte finns i verkligheten. 4.1 Tidsorienteringen sviktar Tidigt i sjukdomen förloras tidsuppfattningen, det blir svårt att veta vilken dag det är och att läsa av klockan. Man vet inte längre när man måste gå hemifrån för att komma i rätt tid till tandläkaren. Tidsperspektivet försvinner och man kan röra sig mellan olika tidsperioder i sitt liv utan begränsningar. 4.2 Rumsorienteringen sviktar Att inte känna igen sig och veta var man befinner sig är också vanligt vid demens. I början av sjukdomen kan man hitta ganska bra i kända omgivningar men det kan vara mycket svårt att hitta i nya trakter. Till slut kan man få svårt att hitta till toaletten i sitt eget hem. Att tänka på Fråga inte vilken dag det är, berätta det istället. Underlätta tidsorienteringen med tex en tydlig almanacka eller dagstidning. Fasta och återkommande dagliga rutiner ger struktur Personen kan få hjälp att orientera sig genom att vi talar om var han är. En tydlig och trygg miljö behövs, god ordning, var sak på sin plats!

31 4.3 Svårt att tolka sinnesintrycken Man får svårare att förstå det man ser, hör, känner, luktar och smakar. Det är tolkningsförmågan som försämras, inte sinnena i sig, mer än vid det normala åldrandet. Man kan bli rädd för ljud man inte känner igen, eller känner inte igen välbekanta föremål. Mörka ytor kan uppfattas som hål, tex en mörk matta på ett ljust golv kan uppfattas som ett dike. Avståndsbedömningen kan bli sämre. Anhöriga tycker ofta det är väldigt obehagligt att inte bli igenkända, den sjuke kan få svårt att känna igen ansikten, han kanske inte ens känner igen sin egen spegelbild. Den demenssjuke kanske inte känner på lukten att det luktar illa i kylskåpet eller att maten bränns vid. Han kanske inte märker att han själv luktar illa. Att tänka på Fråga inte känner du igen mig?, presentera dig istället, kanske känner personen igen rösten. Föremål syns tydligare mot en avvikande bakgrundsfärg, tex en blå toalettsits, eller en färgglad tallrik på ett vitt underlägg. 4.4 Vanföreställningar och hallucinationer Det är inte ovanligt att det tidvis kan förekomma vanföreställningar och hallucinationer, dvs felaktiga uppfattningar om verkligheten. Den demenssjuke kanske upplever att han är bestulen, att maten är förgiftad, att grannarna förstör TV:n eller liknande. De här upplevelserna är verkliga för personen och uppträder oftast när de yttre sinnesintrycken minskar - på natten och i ensamhet. Att tänka på Viktigt att försöka bygga upp en förtroendefull relation. Var ärlig och tydlig, håll överenskommelser. Argumentera inte med den demenssjuke om hans vanföreställningar. Bekräfta de känslor som väcks men inte sakinnehållet. Det innebär tex att du bekräftar rädslan för att bli bestrålad men inte att strålarna är verkliga. Det kan finnas andra orsaker till förvirring, tex UVI

32 5. Relationer förändras När någon blir demenssjuk minskar efter hand förmågan att knyta an till andra på ett djupare plan och att upprätthålla en relation. Den sjuke får svårt att upprätthålla intresset för andra människor, även närstående, vilket försvårar relationerna inom familjen. Personen kan bli självcentrerad och får nedsatt empatisk förmåga. Man kan också få ett ökat beroende av andra och ha svårt att vara ensam. På grund av rädslan att förlora betydelsefulla personer kan den demenssjuke bli klängig och inte vilja lämna sin anhörig ur sikte. Det är inte alltid så lätt för hemtjänsten att arbeta hos ett par där den ena parten behöver mycket hjälp som den andra inte kan ge. Skuldkänslor och avundsjuka kan uttryckas som missnöje, avvisande eller aggressivitet mot hemtjänstpersonalen. Att tänka på Det är lättare för den demenssjuke att ha kontakt med en person än flera samtidigt. Samvaro är en viktig aktivitet. Man behöver inte alltid göra något, det kan räcka att vara tillsammans. Glöm inte bort den friske parten, denne kan också behöva stöd.

33 5.1 Anhöriga Forskning har visat att det i många fall upplevs som krävande och stressande att vara anhörig till en person med demenssjukdom. Ofta tror man som anhörig att man är ensam om att reagera på ett visst sätt. Det gäller särskilt vid reaktioner som man inte är speciellt stolt över. Man kan känna sorg, besvikelse, vrede och ha dåligt samvete. Ofta är man frågande och ängslig inför hur framtiden ska bli. Men det finns också positiva aspekter i att ge omsorg. Det ger tillfredsställelse att kunna hjälpa och att känna sig behövd. Man kan känna glädje över den uppskattning som visas och över att kunna ge tillbaka litet av det man fått av den demenssjuke tidigare i livet. En demenssjukdom är en angelägenhet för hela familjen. Sjukdomen påverkar inte bara den som är sjuk, utan ändrar också familjemönstren. Rollerna i familjen förändras på ett många gånger genomgripande sätt. Ömsesidigheten i relationen kan gå förlorad. De flesta praktiska uppgifter i hemmet övertas efter hand av anhöriga. Anhöriga måste ta över beslutsfattandet i allt högre grad. Konflikter kan uppstå i familjen på grund av de krav som ställs. Gamla svårigheter och halvläkta sår kan aktualiseras. Familjen blir ofta mer isolerad, umgängeslivet avtar och telefonen tystnar. Den intima/sexuella relationen mellan makarna förändras. Att hantera förändringarna En demenssjukdom i familjen är något som man måste lära sig att leva med. Man kan hantera situationen och de svårigheter den innebär genom olika strategier: Sök information, att få kunskap innebär en större trygghet och kontroll över sin tillvaro. Sök stöd hos andra, berätta för släktingar och vänner. Ta kontakt med lokal demensförening. Delta i en anhöriggrupp. Försök undvika att bli socialt isolerad. Sök avlastning, tex dagverksamhet och växelvård. Förebygg att irritation uppstår tex genom att försöka få vila, sova ostört någon natt, gå till ett annat rum eller ta en promenad.

34 6. Sinnesintrycken hanteras sämre Vi bombarderas varje dag av olika sinnesintryck Den demenssjuke får en ökad känslighet för yttre stimuli. Man kan reagera starkt på höga ljud, bli ljuskänslig, och ha svårt att avskärma distraherande ljud. Nedsatt känslighet för sinnesintryck kan också förekomma, man reagerar inte på uttorkning, smärta, kyla eller hetta. Att tänka på Undvik bullriga miljöer och stora folksamlingar. Musik kan upplevas som irriterande, undvik höga ljudnivåer. Använd inte radio eller TV för att fylla ut tystnaden. Lägg märke till om personen har en förändrad känslighet för temperatur och smärta. Tänk på att en demenssjuk kan ha svårt att uttrycka och visa att han har ont. Gör alltid en ordentlig undersökning när någon ramlat - finns det svullnader, blåmärken eller rörelsesmärta? 7. Omdömet sviker Att förstå vad som är lämpligt i olika situationer och kunna bedöma konsekvenserna av sitt handlande är viktigt i samvaron med andra. Dessa förmågor försämras ofta vid demens. Den demenssjuke kan inte lära av erfarenheter, varje situation blir ny och han gör om samma misstag gång på gång. Den sjuke kan inte heller överblicka farliga situationer, och vet inte längre vad som är ett olämpligt beteende i sociala situationer. Att tänka på Försök ligga steget före och ingrip innan situationen inträffat. Anpassa miljön för att minimera säkerhetsriskerna (men den måste fortfarande vara mänsklig och kännas som hemma). Försök hindra olämpligt beteende genom att sätta gränser, varligt och med värme. Ge inte så många förklaringar, undvik långa resonemang. Hjälp till att fatta bästa möjliga beslut, häng tex undan sommarkläderna på vintern. Innan du påpekar ett olämpligt beteende fundera på för vems skull du gör det. Gör ingen stor affär av småsaker, bli inte en tjatig morsa.

35 8. Bristande känslokontroll Människan har många starka behov och önskningar. Vid demens har man svårt att klara av att inte få dem tillfredsställda snabbt. Man får också en minskad förmåga att ta hänsyn till andras behov. 8.1 Ilska och aggressivitet En demenssjuk person visar irritation och ilska mera direkt än tidigare. Ilskan ligger ofta på lur men det innebär inte att den sjuke har förändrats i sin grundpersonlighet och blivit elak. Det finns en orsak till ilskan och det är viktigt att ta reda på i vilka situationer den uppstår. Hot och våld är sällan riktat till någon personligen utan handlar oftast om att personen inte förstår vad som händer och vill skydda sig. Ilska är ofta en täckkänsla för rädsla. En demenssjuk kanske inte kan förstå och tolka vad som händer utan blir rädd och reagerar med ilska. Hemtjänsten är kanske dessutom de enda den sjuke har gemenskap med och hur ska han annars kunna leva ut vad han känner och tänker, vem ska han bli arg på? Fundera på om orsaken till ilskan kan vara att den demenssjuke har en kroppslig åkomma (UVI, smärta) eller felaktig medicinering översköljs av intryck - tex höga ljudnivåer, sorl utsätts för tidspress utsätts för krav han inte kan bemästra inte förstår vad som sägs eller inte kan göra sig förstådd inte förstår vad som händer inte omedelbart får sina behov och önskemål tillfredsställda inte kan hantera om något händer oväntat eller plötsligt kränks i sin integritet och begränsas i sin frihetskänsla har vanföreställningar eller hallucinationer

36 Att tänka på Undvik stressituationer, ta det lugnt. Rörelse och promenader kan vara spänningsreducerande. Förbered personen och förklara vad som ska hända. Lär dig läsa av signaler på upprördhet, tex mimik, uttryck i ögonen och kroppsspråk. Argumentera inte, distrahera och avled istället. Försök behålla det egna lugnet. Det är lättare att förebygga upprörda och ilskna utbrott än att möta och häva dem när de väl har uppstått. Om du får ett slag visa att det gör ont även om det inte var så farligt (låtsas tex gråta, den sjuke förstår känslor men inte intellektuella tillrättavisningar). 8.2 Förändrat sexuellt beteende När ens partner, make eller maka drabbas av en demenssjukdom påverkas givetvis också den sexuella relationen. Ofta fungerar den långt in i sjukdomen. Men att bli vårdare åt sin make eller maka gör det ofta svårt att också uppfatta henne eller honom som en sexualpartner. För personalen kan det vara svårt att hantera sexuellt provocerande eller olämplig beteende. Att tänka på Ha ett konsekvent och fast bemötande. Markera gränser på ett vänligt men bestämt sätt. Reagera utifrån dina egna värderingar och fäll inte omdömen om den demenssjuke, säg tex jag vill inte att du pratar på det viset till mig hellre än du som är så gammal ska väl inte prata så där. Se till att din klädsel inte kan uppfattas som utmanande. Använd inte korta kjolar eller urringade toppar.

37 9. Ångest och oro Vi har alla olika försvarsmekanismer för att skydda oss mot obehagliga känslor och stark ångest. Dessa försvagas vid demenssjukdom. De vanligaste försvarsmekanismerna är förnekande, regression, bortträngning och projektion. Försvaren fyller ett syfte, var försiktig och attackera dem inte. Vid förnekande är det tex inte självklart att konfrontera personen med hur det faktiskt förhåller sig. Denne undviker ofta situationer där hans oförmågor (tex minnesproblem) avslöjas. Om personen är orolig för något som bara finns i hans värld, tex för skrikande barn eller att korna behöver mjölkas bekräfta känslan, det han upplever är verkligt för honom. Att tänka på Försök förstå varför den sjuke bortförklarar sina svårigheter. Han behöver förmodligen det för att kunna behålla sin självkänsla. Paranoida drag och misstänksamhet döljer ofta en känsla av otillräcklighet och mindervärde. Känslan av att ha blivit bestulen kan vara lättare att stå ut med än känslan av att inte komma ihåg vart man lagt det som saknas. Den demenssjuke kan prata om en starkt laddad händelse, tex ett dödsfall i familjen, utan att visa några känslor. Detta är ett sätt att avskärma en händelse som är alltför plågsam att ta in. Möt den sjuke så vuxet som möjligt på det känslomässiga och intellektuella planet. Behandla inte personen med demens som ett barn.

38 10. Självständigheten minskar Våra dagliga aktiviteter är egentligen mycket komplexa handlingar som vi måste kunna utföra för att fungera självständigt. Oberoende och självständighet är väldigt viktigt för de flesta av oss. Att sträva efter att den demenssjuke så länge som möjligt ska klara sitt dagliga liv oberoende av andra är ett viktigt mål i demensomsorgen. Med ett jagstödjande förhållningssätt hjälper man den sjuke att leva så självständigt som hans förutsättningar medger. Man ställs som personal och anhöriga inför många etiska dilemman som gäller demenssjukas förmåga att fatta självständiga beslut. I vilken utsträckning kan man tillåta att personen själv bestämmer och i vilka frågor? När är han oförmögen att själv besluta om sitt liv? Det är inte respekt för självbestämmande att låta en demenssjuk människa hoppa över (glömma) måltiderna och det är inte respekt för integriteten att bara se på när en äldre människa sjunker djupare in i en depression Kroppsuppfattning rörelseminne Rörelseminnet (automatiken) kan fungera långt fram i sjukdomen. Däremot blir man lättare påverkad och störd av omgivningen. Blir man avbruten har man svårt att fortsätta och måste istället börja om från början. Om den demenssjuke sätter igång med något kan det vara bättre att låta honom fortsätta med det, även om man tänkt göra annorlunda. Den demenssjuke behöver mer tid på sig än förut och kan också behöva mer tid mellan olika uppgifter för att orka vara koncentrerad. Stress blockerar. Dessutom måste de automatiska rörelserna få vara just automatiska, att man får göra som man alltid har gjort. Börjar man tänka på hur man ska göra fungerar det inte. Om man t ex är van vid att stå och ta på sig skorna vet man kanske inte hur man ska göra om man sitter ner. Det kan bli svårare med viljemässiga rörelser att styra och planera rörelsen och att veta var man har sin kropp, man blir fumlig, spiller eller välter glaset. Senare i sjukdomsförloppet drabbas en del av något som kallas paratoni. Detta medför att man inte kan följa med i rörelsen när någon annan försöker hjälpa till, tex komma upp ur sängen. Istället för att följa med i rörelsen trycks kroppen reflexmässigt i motsatt riktning. Detta gör man inte medvetet och man kan inte slappna av och låta bli att hålla emot, även om man skulle vilja.

39 Att tänka på Tillgodose så långt som möjligt den demenssjukes rätt till självbestämmande och medinflytande. Förbered personen på vad som ska hända med ord och kroppsspråk. Försök hitta en balans mellan vad personen klarar av och vad han behöver hjälp med. Ta inte över det som fungerar. För mycket hjälp passiviserar och för lite hjälp orsakar stress. Undvik stress, ha tålamod och ge tid att komma igång. Stress kan medföra att det låser sig och personen blir totalt handlingsförlamad. Pauser kan behövas. Tänk på att det ofta räcker att vägleda, du behöver inte ta över aktiviteten. Instruera konkret, ett moment i taget, prata inte i onödan. Ta tillvara personens egna initiativ och uppmuntra dem. Gör det så enkelt som möjligt för personen att fatta beslut. Minska valmöjligheterna om personen har svårt att välja. Lägg fram kläder i den ordning de ska tas på. Häng fram rätt kläder för årstiden. Var inte för snabb med att korrigera tex felknäppta knappar. Köp gärna kläder utan dragkedja eller knappar och skor utan snören. Underlätta för personen att fungera så självständigt som möjligt och inbjud till aktivitet, tex lägg fram kammen vid spegeln. Låt den demenssjuke delta i vardagsaktiviteter som att vika tvätt, skala potatis, duka, diska mm. Låt inte din egen rädsla göra dig alltför överbeskyddande, tex din oro för att den sjuke ska ramla. Gör omgivningen så säker som möjligt, ta bort lösa mattor, skaffa stadiga skor. Visa respekt och taktkänsla när du hjälper den demenssjuke i intima situationer. Försök förstå varför om den demenssjuke vägrar att medverka i en aktivitet, som tex dusch. Försök bevara blås- och tarmfunktionen genom att uppmuntra till regelbundna toalettbesök. Det upplevs oerhört kränkande att kissa på sig. Det är viktigt att ha samma rutiner att alla hjälper den demenssjuke på ett så likartat sätt som möjligt. Lär av varandra, det är professionellt!

40 11. Fantasin förtvinar Fantasi och lekfullhet är kärnan i all kreativitet och spelar en viktig roll i kvickhet, humor, konstnärligt skapande, problemlösning och empati. Dessa förmågor avtar när en person blir demenssjuk.. Att tänka på Glöm inte att ha roligt Att skratta tillsammans är en form av kommunikation ett sätt att få kontakt. Ibland kan den som är demenssjuk uppskatta och skratta åt barnprogram på TV. 12. Helhet och sammanhang förloras En gammal människa har behov av att se tillbaka på sitt liv och summera det. Att acceptera det liv man levt som sitt eget och enda liv. Först då kan hon uppleva en känsla av helhet och mening i tillvaron. Den känslan saknas hos de demenssjuke eftersom han har svårt att komma ihåg vad han varit med om. En demenssjuk person behöver hjälp att organisera sina osammanhängande minnen och upplevelser till en meningsfull berättelse. Att samtala om sitt liv hjälper till att sammanfoga bilden av sig själv. Om livet varit hårt och präglat av sjukdom och kriser eller av hårda sociala villkor, kan det vara svårt att förlika sig med att det var så här livet blev. Det gör ont i själen och kan vara en förklaring till ångest när man inte hittar någon annan orsak. Alla individer, sjuka som friska är unika och skall bemötas på det sätt som passar för var och en, det finns inte ett sätt att bemöta en person på.

41 Anpassa omgivningen Att få en demenssjukdom är som att vakna upp i Japan! Man förstår inte vad folk säger, förstår inte seder och bruk. Alla i personens närhet får bli tolk. När man ska hjälpa någon som behöver minnesstöd får man ta reda på vad som är viktigt för personen att komma ihåg och utgå från det. Det är viktigt att man får behålla sina gamla rutiner, att man får göra som man är van. För att komma ihåg saker behövs dessa rutiner och ritualer, som var saker ska ligga, tex nycklarna i samma fack i väskan, eller i samma skål på hyllbyrån. Det kan underlätta att samla saker som hör ihop på samma ställe tex kaffebryggare, kaffe och filter., vattenkannan vid blommorna, tvättmedlet vid tvättmaskinen och diskmedlet på diskbänken. Hur det ser ut runtomkring påverkar förmågan att komma igång och att utföra saker. För mycket att titta på, för mycket rörelser eller ljud kan göra det svårt att behålla koncentrationen. Rensa tex bort gamla tidningar från köksbordet inför måltider. I början av demenssjukdomen är det bra att träna in en promenadväg som man alltid går åt samma håll. Denna runda kan man sedan fortsätta gå långt in i demenssjukdomen. Det kan också vara bra att handla i samma affär där man vet vad sakerna finns och där personalen känner en. För att veta vilken dag det är kan en almanacka där man river av bladen vara en god hjälp, även att titta på dagens tidning kan underlätta. När strategierna inte fungerar fullt ut kan man behöva ta till hjälpmedel. Dessa förskrivs av arbetsterapeut i kommun eller primärvård. Exempel på användbara hjälpmedel: Förgätmigej: Elektrisk klocka som visar datum, dag, tid på dygnet. På denna kan man även sätta in komihåglappar för tex tandläkartid. Medicinkarusell Komihåg-klocka (kan programmeras med larm som ger uppmaning) Elektronisk almanacka Förenklad fjärrkontroll Sigvard-tavla Spistimer med värmevakt lånas ut här i kommunen. Kontakta arbetsterapin.

42 Bra produkter som man kan köpa själv: Kaffebryggare med inbyggd timer Strykjärn med timer Timer till kontakter Telefon med stora knappar och plats för bilder (Doro) Mobiltelefon med stora knappar (Doro) Sakletare (en sökare som piper efter förlagda föremål) Fallrisk De kognitiva förmågorna har stor betydelse för balansen. En förklaring till detta kan vara att man får svårt att tolka signalerna från känseln i lederna, från synen och från balansorganen i örat. Reaktionsförmågan påverkas vid demenssjukdom, det tar längre tid innan hjärnan har uppfattat och skickat iväg order till rätt muskler. Alla signaler samordnas och ska sedan ge rätt signaler tillbaka till musklerna för att arbeta på rätt sätt. För att minska risken för fall bör man tänka på: Ta bort trösklar Rollator eller betastöd Duschpall Fristående toalettstolsförhöjning vid sängen nattetid Stödhandtag kan underlätta i badrum, sovrum och i hallen Rätt höjd på säng, stolar och toalett God belysning, 80 år 80 watt, 60 watt är bara mysbelysning! Gör omgivningen så säker som möjligt, ta bort lösa mattor eller lägg halkskydd under, skaffa stadiga skor. Höftskyddsbyxa minskar höftledsfrakturer

Kort information om demens

Kort information om demens Kort information om demens Innehållsförteckning Vad är demens? Olika typer av demens Minnesförsämring Fyra huvudsymtom BPSD Att vara anhörig Omvårdnad och läkemedelsbehandling Mer information 3 4 5 5 6

Läs mer

Studie- & diskussionsmaterial WEBBUTBILDNINGEN

Studie- & diskussionsmaterial WEBBUTBILDNINGEN Studie- & diskussionsmaterial WEBBUTBILDNINGEN Studie- och diskussionsmaterial till webbutbildningen i BPSD-registret Materialet kan användas som underlag för gruppdiskussioner vid till exempel arbetsplatsträffar

Läs mer

Patientinformation Aricept (donepezil)

Patientinformation Aricept (donepezil) Patientinformation Aricept (donepezil) Denna skrift riktar sig till dig som behandlas med Aricept (donepezil) men även till dina närstående. Hur vanligt är Alzheimers sjukdom och vilka drabbas? Alzheimers

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Kapitel 2 Fakta om demens

Kapitel 2 Fakta om demens Kapitel2 Faktaomdemens Demensärintenamnetpåenbestämdsjukdomutanpåetttillståndsomberorpåskadorihjärnan. Skadornakanorsakasavfleraolikasjukdomarochdemenssjukdomarärettsamlingsnamnpådessa. Demenssjukdomarledertillattminnet,tankeförmåganochandrasåkalladekognitivaförmågorblir

Läs mer

Sjukdomar som ger glömska

Sjukdomar som ger glömska Sjukdomar som ger glömska Minnet är som bäst när vi mest behöver det. Alltså under den tid då vi växer upp och lär oss det mesta av det vi kommer att ha nytta och glädje av under resten av livet. Ofta

Läs mer

Hur var det nu igen? Information om minnet och minnessjukdomar

Hur var det nu igen? Information om minnet och minnessjukdomar Hur var det nu igen? Information om minnet och minnessjukdomar SÖK hjälp i tid www.muistiliitto.fi/se Alzheimer Centarlförbundet är en organisation för personer med minnessjukdom och deras närstående.

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka

FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka 1 FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka Syftet med denna guide är att ge information om hur det är att leva med en person

Läs mer

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Att hjälpa dig att dela med dig av dina egna erfarenheter av symtom på PTSD och relaterade problem,

Läs mer

Demensutredning; Anhörigintervju

Demensutredning; Anhörigintervju Demensutredning; Anhörigintervju Ragnar Åstrand, öl geriatriksekt, med klin, Centralsjukhuset i Karlstad Anhörigintervju för identifiering av demens och demensliknande tillstånd med kommentarer för användare

Läs mer

Vad är afasi? Swedish

Vad är afasi? Swedish Vad är afasi? Swedish Du kom förmodligen i kontakt med afasi för första gången för en tid sedan. I början ger afasin anledning till en hel del frågor, sådana som: vad är afasi, hur utvecklas det, och vilka

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom Seminarium 2009-09-17 Karin Lind Överläkare vid Neuropsykiatriska kliniken Mölndal Doktorand vid Institutionen för Neurovetenskap och Fysiologi,

Läs mer

Personnummer. Namn. Skattare. Datum. Symtom Aldrig Förekomst Allvarlighetsgrad Allvarlighetsgrad x förekomst A. Vanföreställningar 0 1 2 3 4 1 2 3

Personnummer. Namn. Skattare. Datum. Symtom Aldrig Förekomst Allvarlighetsgrad Allvarlighetsgrad x förekomst A. Vanföreställningar 0 1 2 3 4 1 2 3 Personnummer Namn Skattare Datum Symtom Aldrig x förekomst A. Vanföreställningar 0 1 2 3 4 1 2 3 B. Hallucinationer 0 1 2 3 4 1 2 3 C. Agitation / upprördhet 0 1 2 3 4 1 2 3 D. Depression / nedstämdhet

Läs mer

Till dig som har varit med om en svår upplevelse

Till dig som har varit med om en svår upplevelse Till dig som har varit med om en svår upplevelse Vi vill ge dig information och praktiska råd kring vanliga reaktioner vid svåra händelser. Vilka reaktioner är vanliga? Det är normalt att reagera på svåra

Läs mer

Bemötandeguide. - en vägledning i mötet med människor som har olika funktionshinder

Bemötandeguide. - en vägledning i mötet med människor som har olika funktionshinder Bemötandeguide - en vägledning i mötet med människor som har olika funktionshinder INNEHÅLL 1. Ett gott bemötande 2. 10 goda råd 3. Afasi Allergi 4. Autism/Aspergers syndrom 5. Demenssjukdom 6 Diabetes

Läs mer

Sömn och stress. www.somnhjalpen.se

Sömn och stress. www.somnhjalpen.se Sömn och stress www.somnhjalpen.se S ömnen tillhör ett av våra primära behov. Vi sover i genomsnitt ca 1/3 av våra liv. Sömnen är livsviktig för våra olika kroppsfunktioner. Om vi inte sover tillräckligt

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

Information till dig som har kranskärlssjukdom

Information till dig som har kranskärlssjukdom Information till dig som har kranskärlssjukdom Sammanställning av Eva Patriksson leg.sjusköterska Granskad av Maria Lachonius verksamhetsutvecklare kardiologi, Truls Råmunddal specialistläkare kardiologi

Läs mer

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för volontärverksamhet

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för volontärverksamhet Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Lokala samverkansrutiner för volontärverksamhet 1 Samverkansrutiner: Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd vid demenssjukdom

Läs mer

För dig som varit med om skrämmande upplevelser

För dig som varit med om skrämmande upplevelser För dig som varit med om skrämmande upplevelser Om man blivit väldigt hotad och rädd kan man få problem med hur man mår i efterhand. I den här broschyren finns information om hur man kan känna sig och

Läs mer

Litet råd kring speciella typer av lidande

Litet råd kring speciella typer av lidande Litet råd kring speciella typer av lidande I detta avsnitt kommer vi kort belysa några olika typer av lidande. Vi kommer att reflektera över egenvård i sammanhanget men också över när det är en god idé

Läs mer

Bemötandeguide. - en vägledning i mötet med människor som har olika funktionsnedsättningar

Bemötandeguide. - en vägledning i mötet med människor som har olika funktionsnedsättningar Bemötandeguide - en vägledning i mötet med människor som har olika funktionsnedsättningar Foto: Elisabeth Nilsson Tryck 2012 Innehåll Ett gott bemötande 4 10 goda råd 5 Afasi 6 Allergi 6 Autism/Aspergers

Läs mer

Kartläggning av den demenshandikappades förmågor och exempel på jagstödjande metodik

Kartläggning av den demenshandikappades förmågor och exempel på jagstödjande metodik Kartläggning av den demenshandikappades förmågor och exempel på jagstödjande metodik Östersunds Kommun Källa: Att handleda inom demensomsorgen, Samvaro med dementa Av Jane Cars och Birgitta Zander Att

Läs mer

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Kärlek och samliv vid minnessjukdom Personalen som möjliggörare eller begränsare

Kärlek och samliv vid minnessjukdom Personalen som möjliggörare eller begränsare Kärlek och samliv vid minnessjukdom Personalen som möjliggörare eller begränsare Kristine Ek Ledande minnesrådgivare Minnesrådgivningen 15.05.2013 Vi föds med sexualiteten inom oss och den är lika naturlig

Läs mer

Det sitter inte i viljan. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och pedagogiska verktyg.

Det sitter inte i viljan. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och pedagogiska verktyg. Det sitter inte i viljan Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och pedagogiska verktyg. För att kunna stödja personer med neuropsykiatriska funktionshinder i vardag, studier och yrkesliv behöver vi

Läs mer

När hjärnan inte orkar om hjärntrötthet

När hjärnan inte orkar om hjärntrötthet När hjärnan inte orkar om hjärntrötthet Lars Rönnbäck och Birgitta Johansson Göteborgs universitet, Sahlgrenska akademin Svårt att fatta Jag har inget minne av själva smällen, jag trodde länge att jag

Läs mer

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM TRÖTTHET www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Trötthet definieras som brist på fysisk och/eller psykisk energi, och upplevs ofta som utmattning eller orkeslöshet. Det är ett

Läs mer

Centrum för allmänmedicin. Centre for Family Medicine. När minnet sviktar

Centrum för allmänmedicin. Centre for Family Medicine. När minnet sviktar Centrum för allmänmedicin Centre for Family Medicine När minnet sviktar SBAR-Demens En strukturerad kommunikationsmodell om vad du bör tänka på om du misstänker kognitiv nedsättning eller demenssjukdom

Läs mer

Till dig. som har varit med om en svår händelse. ljusdal.se

Till dig. som har varit med om en svår händelse. ljusdal.se Till dig som har varit med om en svår händelse ljusdal.se När man har varit med om en svår händelse kan man reagera på olika sätt. Det kan vara bra att känna till vilka reaktioner man kan förvänta sig

Läs mer

Det finns minnen som inte lämnar någon ro

Det finns minnen som inte lämnar någon ro Det finns minnen som inte lämnar någon ro Posttraumatiskt stressyndrom Information till patienter och anhöriga Har du varit med om en livshotande eller livsförändrande händelse? Så omskakande eller grym

Läs mer

ANHÖRIGINTERVJU FÖR IDENTIFIERING AV DEMENS

ANHÖRIGINTERVJU FÖR IDENTIFIERING AV DEMENS Ragnar Åstrand, överläkare Får kopieras i oförändrad version! Geriatriksektionen, Medicinkliniken ( R.Å. 97 12 ) Centralsjukhuset 651 85 Karlstad ANHÖRIGINTERVJU FÖR IDENTIFIERING AV DEMENS OCH DEMENSLIKNANDE

Läs mer

Gammal och glömsk, är det så?

Gammal och glömsk, är det så? Gammal och glömsk, är det så? Gösta Bucht Professor i geriatrik Det kan vara intressant att se vilken minneskapacitet ni egentligen har. Jag tänkte därför testa er lite. Försök komma ihåg orden på figur

Läs mer

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning KÄNSLOFOKUSERAD PSYKOTERAPI SAPU Claesson McCullough 2010 Information för dig som söker psykoterapi Det finns många olika former av psykoterapi. Den form jag arbetar med kallas känslofokuserad terapi och

Läs mer

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är

Läs mer

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Koll på läkemedel inte längre projekt utan permanent verksamhet Fakta om äldre och läkemedel

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Att inte våga synas kan vara tecken på social fobi

Att inte våga synas kan vara tecken på social fobi Att inte våga synas kan vara tecken på social fobi Social fobi Information till drabbade och anhöriga Går du ständigt omkring med en stark rädsla för att göra bort dig inför andra människor? Brukar du

Läs mer

Information till patienter och närstående Broschyren lämnas ut av hälso- och sjukvårdspersonal. Behandling av psykossjukdom

Information till patienter och närstående Broschyren lämnas ut av hälso- och sjukvårdspersonal. Behandling av psykossjukdom Information till patienter och närstående Broschyren lämnas ut av hälso- och sjukvårdspersonal Behandling av psykossjukdom INNEHÅLL Psykos schizofreni 5 Vad ÄR EN PSYKOS? Vem drabbas och varför? Vad går

Läs mer

VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT

VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT 1 VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT 1. Gör något och gör det nu. Du kan rädda liv genom att räcka ut en hjälpande hand och att visa att du förstår och tror

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Den här skriften berättar kort om psykisk sjukdom och om hur det kan visa sig. Du får också veta hur du själv kan få stöd när mamma eller

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

Till åttondeklassarnas föräldrar Kriser och stöd för att klara av dem

Till åttondeklassarnas föräldrar Kriser och stöd för att klara av dem Till åttondeklassarnas föräldrar Kriser och stöd för att klara av dem Indelning av kriser Utvecklingskriser; normativa brytpunkter vid utveckling och förändring i livet, under vilka man måste avstå från

Läs mer

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA FYSISK AKTIVITET Fysiskt aktiva individer löper lägre risk att drabbas av bland annat benskörhet, blodpropp, fetma och psykisk ohälsa. Källa:

Läs mer

Seminarium. 1.Ångest. 1. Ångest 2. Utmattning 3. Depression 4. Bipolär sjukdom 5. Psykoser. Orsak:

Seminarium. 1.Ångest. 1. Ångest 2. Utmattning 3. Depression 4. Bipolär sjukdom 5. Psykoser. Orsak: [Psykiatri Seminarium STUDIEOMRÅDE 4] Seminarium 1. Ångest 2. Utmattning 3. Depression 4. Bipolär sjukdom 5. Psykoser 1.Ångest Orsak: Något obehagligt som hänt eller som man oroar sig för. En gammal rädsla

Läs mer

När livet krisar.. Studenthälsan, Luleå tekniska universitet

När livet krisar.. Studenthälsan, Luleå tekniska universitet När livet krisar.. - En liten handbok i att ta hand om dig själv vid kriser och vart du kan söka stöd. Studenthälsan, Luleå tekniska universitet Kris innebär att det har hänt något allvarligt i livet som

Läs mer

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 INNEHÅLL ADHD VAD OCH VARFÖR? JAG HAR ADHD VAD ÄR ADHD? SYMTOMEN IMPULSKONTROLLEN MISSFÖRSTÅDD OCH MISSLYCKAD RÄTT MILJÖ OCH STRATEGIER

Läs mer

Ta hand om din hjärna

Ta hand om din hjärna Ta hand om din hjärna www.aivoliitto.fi Vad kan du göra för att minska risken att drabbas? En stroke uppstår sällan utan någon tydlig riskfaktor. Ju fler riskfaktorer du har samtidigt, desto större är

Läs mer

Hälsopunkt Stenungsund

Hälsopunkt Stenungsund Hälsopunkt Stenungsund om STRESS Hälsopunkt Stenungsund är ett samarbetsprojekt mellan Folkhälsorådet, 4S-förbundet, primärvården, apoteket och Stenungsunds bibliotek. Du hittar oss i Kulturhuset Fregatten,

Läs mer

Fixa studierna och må bra. Samtidigt.

Fixa studierna och må bra. Samtidigt. Fixa studierna och må bra. Samtidigt. Susanne Evertsson, kurator susanne.evertsson@akademihalsan.se Telefonrådgivning av: Sjuksköterska, Psykolog/kurator Ergonom/sjukgymnast Enskilda samtal Medicinsk/psykiatrisk

Läs mer

Kapitel 1 Personcentrerad vård och omsorg

Kapitel 1 Personcentrerad vård och omsorg Kapitel 1 Personcentrerad vård och omsorg Det är morgon på ett demensboende. Undersköterskan Maria kommer in till Gustaf som just har vaknat. I den här situationen och i många andra situationer under sin

Läs mer

Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: "50+ i Europa" Skriftligt frågeformulär

Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: 50+ i Europa Skriftligt frågeformulär Household-ID 1 3 0 4 2 0 0 Person-ID Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: "50+ i Europa" Skriftligt frågeformulär A 1 Hur man besvarar detta frågeformulär: De flesta frågor på de följande

Läs mer

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro Apotekets råd om Nedstämdhet och oro Vi drabbas alla någon gång av nedstämdhet och oro. Nedstämdhet är en normal reaktion på tillfälliga på - frestningar, övergångsfaser i livet och svåra livssituationer.

Läs mer

Att leva med. Lösningsmedelsskador

Att leva med. Lösningsmedelsskador Att leva med Lösningsmedelsskador Att leva med skador från lösningsmedel Den bästa medicinen för mig är att vara ute i naturen När det var som värst trodde Ralph att han hade blivit galen. Minnet och

Läs mer

Mat/näring Uppdrag 1

Mat/näring Uppdrag 1 Mat/näring Uppdrag 1 Ät minst tre saker under dagen som är bra för hjärnan. Tips: o Rågbröd o Gröt o Müsli o Fisk o Skaldjur o Kaffe o Färgrann frukt o Vinbär o Nässlor o Grönkål o Jordgubbar o Spenat

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Folderserie TA BARN PÅ ALLVAR Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Svenska Föreningen för Psykisk Hälsa in mamma eller pappa är psykisksjh07.indd 1 2007-09-10 16:44:51 MAMMA

Läs mer

FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR?

FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR? FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR? Alkohol förknippas ofta med fest och avkoppling, men även med skam och misslyckande när vi inte kan hantera vårt drickande. Det är lätt att tro att alkoholproblem bara drabbar

Läs mer

H. Lundbeck AB, Box 23, 250 53 Helsingborg tel 042-25 43 00, fax 042-20 17 19 www.lundbeck.se. Fakta om Alzheimers sjukdom

H. Lundbeck AB, Box 23, 250 53 Helsingborg tel 042-25 43 00, fax 042-20 17 19 www.lundbeck.se. Fakta om Alzheimers sjukdom H. Lundbeck AB, Box 23, 250 53 Helsingborg tel 042-25 43 00, fax 042-20 17 19 www.lundbeck.se Fakta om Alzheimers sjukdom Alzheimers sjukdom är vanligt förekommande. Anhöriga till demenssjuka och vårdpersonal

Läs mer

Att leva med SRS segmentell rörelsesmärta

Att leva med SRS segmentell rörelsesmärta Att leva med SRS segmentell rörelsesmärta Att leva med smärta Jag får ny energi av att stå på scenen Hon var kall och ouppvärmd och repeterade inte i en riktig danssal, den där olycksaliga dagen. Petra

Läs mer

Namn: Personen eller Patienten förkortas på vissa ställen i enkäten till bokstaven P. Om något är oklart, kontakta gärna mottagningssköterska:. Tel:.

Namn: Personen eller Patienten förkortas på vissa ställen i enkäten till bokstaven P. Om något är oklart, kontakta gärna mottagningssköterska:. Tel:. (CIMP-QUEST TM Version V, 2014) Ragnar Åstrand ragnar.astrand@integrativdialog.se Denna enkätversion är avsedd endast för webbaserad sammanställning, se www.symtomenkaten.se Namn:.. Personnummer:. När

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Pirrar det i benen så att du har svårt att sova?

Pirrar det i benen så att du har svårt att sova? Pirrar det i benen så att du har svårt att sova? I natt pirrar det i benen på alltför många svenskar. Få känner till att obehagskänslorna inne i benen kan vara ett sjukdomstillstånd, Restless Legs Syndrom

Läs mer

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård 2008-06-16 Reviderad 2013-01-03 Riktlinjer Demensvård 2(9) Innehållsförteckning Riktlinjer Demensvård... 1 Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Demenssjukdom... 3 Befolkningsstruktur 4 Demensvård.4

Läs mer

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort från den Ottosson & d`elia. (2008). Rädsla, oro, ångest

Läs mer

Kommunikationsmodell SBAR- Demens... 1. SBAR en effektiv modell för säker kommunikation... 2. De vanligaste demenssjukdomarna... 3

Kommunikationsmodell SBAR- Demens... 1. SBAR en effektiv modell för säker kommunikation... 2. De vanligaste demenssjukdomarna... 3 0 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kommunikationsmodell SBAR- Demens... 1 SBAR en effektiv modell för säker kommunikation... 2 De vanligaste demenssjukdomarna... 3 Primärdegenerativa demenssjukdomar... 4 Vaskulär

Läs mer

Allmänt om adaptogener. Sammanfattning. Adaptogener. Rotary, Skurup, 2007. Kontaktinfo. Läs mer om adaptogener klicka här

Allmänt om adaptogener. Sammanfattning. Adaptogener. Rotary, Skurup, 2007. Kontaktinfo. Läs mer om adaptogener klicka här Allmänt om adaptogener Sammanfattning Adaptogener Rotary, Skurup, 2007 Läs mer om adaptogener klicka här Kontaktinfo Tack Adaptogener växter Ginseng Ginseng rot Fjärilsranka frukt 2 Adaptogener - produkter

Läs mer

Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra!

Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra! Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra! Susanne Bejerot: Ur Vem var det du sa var normal? Paniksyndrom utan agorafobi (3-5%)

Läs mer

Förvirringstillstånd vid avancerad cancer. Peter Strang, Professor i palliativ medicin, Karolinska institutet Överläkare vid Stockholms Sjukhem

Förvirringstillstånd vid avancerad cancer. Peter Strang, Professor i palliativ medicin, Karolinska institutet Överläkare vid Stockholms Sjukhem Förvirringstillstånd vid avancerad cancer Peter Strang, Professor i palliativ medicin, Karolinska institutet Överläkare vid Stockholms Sjukhem Referenslitteratur Strang P: Förvirring, delirium och terminal

Läs mer

13.03.13. och hur man kan bemöta dem

13.03.13. och hur man kan bemöta dem och hur man kan bemöta dem Cannabis är en medicin. Det finns inga studier som visar att cannabis är farligt. Cannabis är mindre skadligt än alkohol. Eftersom det är kriminellt att röka cannabis blir jag

Läs mer

Hälsa HÄLSA INDIVIDPERSPEKTIV

Hälsa HÄLSA INDIVIDPERSPEKTIV Hälsa HÄLSA INDIVIDPERSPEKTIV Fysisk hälsa Den fysiska hälsan är hur våra kroppar mår Den fysiska hälsan är till exempel sjukdom Fysisk hälsa kan även vara kosten vi får i oss. Kosten har en stor inverkan

Läs mer

Version 8, 2001-11-18 OMR 6:1 BILAGA MÄN PATIENT 1 (11)

Version 8, 2001-11-18 OMR 6:1 BILAGA MÄN PATIENT 1 (11) PATIENT 1 (11) Upplevda besvär SSP-UKU Självskattningsskala Perceived Distress Inventory Vi önskar få veta direkt av Dig hur Du upplever den behandling som Du får. För varje besvär som anges nedan ber

Läs mer

Att vara närstående vid livets slut

Att vara närstående vid livets slut Att vara närstående vid livets slut Kvinnosjukvården / Sunderby sjukhus Gynekologisk cancer Anna Pohjanen Anna Pohjanen 1 av 7 Den sista tiden. När livet går mot sitt slut blir den sjuka tröttare och sover

Läs mer

ÖVA UPP DIN INLÄRNINGSFÖRMÅGA

ÖVA UPP DIN INLÄRNINGSFÖRMÅGA ÖVA UPP DIN INLÄRNINGSFÖRMÅGA Riitta Aikkola Vasa yrkeshögskola 1 ÖVA UPP DIN INLÄRNINGSFÖRMÅGA Inlärning är en förmåga och det går att öva upp sin förmåga att lära sig. Alla har möjlighet att utveckla

Läs mer

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård IMR-programmet sjukdomshantering och återhämtning 1 projektet Bättre psykosvård 2 Vad är IMR-programmet? IMR-programmet är ett utbildningsprogram för den som har en psykisk sjukdom. Genom att lära sig

Läs mer

Att leva med Ataxier

Att leva med Ataxier Att leva med Ataxier Att leva med ataxier Jag kan fortfarande göra allt på mitt eget sätt Johanna Nordbring, 47 år i dag, gick tredje årskursen på gymnasiet när hon märkte att hon hade problem med balansen.

Läs mer

Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD)

Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD) BPSD Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD) a. BETEENDESTÖRNINGAR (=huvudproblem för omgivningen) Aggressivitet Irritabilitet Motsträvighet Skrik Rastlöshet Plockighet Opassande

Läs mer

Lasse Andersson Coaching Boendestöd Stöd i vardagen. lasse@adhd-coaching.se www.adhd-coaching.se

Lasse Andersson Coaching Boendestöd Stöd i vardagen. lasse@adhd-coaching.se www.adhd-coaching.se Lasse Andersson Coaching Boendestöd Stöd i vardagen lasse@adhd-coaching.se www.adhd-coaching.se Hade du känt mig hade du inte dömt mig Hade jag hjälpt dig hade du aldrig glömt mig Hade du ta t dig tid

Läs mer

EN BROSCHYR OM. en sjukdom med många ansikten

EN BROSCHYR OM. en sjukdom med många ansikten 2013 EN BROSCHYR OM en sjukdom med många ansikten INNEHÅLL Vad är MS? OM SJUKDOMEN OM SJUKDOMEN sid Vad är MS? 3 Det centrala nervsystemet 3 Vad händer vid MS? 4 OM ORSAKERNA TILL MS Varför får man MS?

Läs mer

Aptitreglering. Stress

Aptitreglering. Stress Aptitreglering Stress Aptiten styrs: Kortidsreglering start och slut Långtidsreglering upprätthåller kroppsvikten Fettvävens och hjärnan Insulin-Leptin Stress och det moderna samhället Jag arbetar från

Läs mer

Prehospitalt omhändertagande

Prehospitalt omhändertagande Prehospitalt omhändertagande Trombolyslarm (Rädda-hjärnan-larm) Innebär vid de flesta sjukhus att ambulanspersonal larmar akutmottagningen om att en patient som kan bli aktuell för trombolysbehandling

Läs mer

Bakgrund. Anna är en äldre dam som bor på äldreboende i kommunen. 80 år, Alzheimers sjukdom och med besvär med cirkulationen i benen

Bakgrund. Anna är en äldre dam som bor på äldreboende i kommunen. 80 år, Alzheimers sjukdom och med besvär med cirkulationen i benen Bakgrund Anna är en äldre dam som bor på äldreboende i kommunen. 80 år, Alzheimers sjukdom och med besvär med cirkulationen i benen Personalen upplever att det är svårt att få hjälpa henne med ADL. Anna

Läs mer

ForMare 2015. Stress, sömnkvalitet och uppehåll av hälsosam livsstil

ForMare 2015. Stress, sömnkvalitet och uppehåll av hälsosam livsstil ForMare 2015 Stress, sömnkvalitet och uppehåll av hälsosam livsstil Stress En situation där kraven och utmaningarna är större än resurserna Nästan vilken som helst positiv eller negativ förändring kan

Läs mer

Personer med autism lider ofta av stress

Personer med autism lider ofta av stress Artikel ur Specialpedagogik 1/06 Text och foto: Camilla Törngren Personer med autism lider ofta av stress Människor som blir utbrända får oftast stöd av sina kollegor, nära och kära. Men när personer med

Läs mer

MINNESFÖRLUST - BRISTANDE KONCENTRATION

MINNESFÖRLUST - BRISTANDE KONCENTRATION ALLT OM MINNESFÖRLUST - BRISTANDE KONCENTRATION Solutions with you in mind www.almirall.com VAD ÄR DET? Minnesförlust och bristande koncentration är vanliga kognitiva problem hos patienter med multipel

Läs mer

Varför grubblar deprimerade?

Varför grubblar deprimerade? Livsstilsförändringar vid en depression I texten nedan beskrivs sex olika punkter som har antidepressiv effekt. Dessa handlar om att individen själv utan hjälp från mediciner eller psykoterapi kan förändra

Läs mer

Upplevda besvär. SSP-UKU Självskattningsskala Perceived Distress Inventory OMR 6:1 BILAGA KVINNOR PATIENT 1 (11)

Upplevda besvär. SSP-UKU Självskattningsskala Perceived Distress Inventory OMR 6:1 BILAGA KVINNOR PATIENT 1 (11) PATIENT 1 (11) Upplevda besvär SSP-UKU Självskattningsskala Perceived Distress Inventory Vi önskar få veta direkt av Dig hur Du upplever den behandling som Du får. För varje besvär som anges nedan ber

Läs mer

Självskattningsskala för symtom (4S) Bas

Självskattningsskala för symtom (4S) Bas Självskattningsskala för symtom (4S) Bas Namn: Personnummer: Datum: I det här formuläret kommer du att få ta ställning till ett antal frågor om symtom och problem som är vanliga vid psykoser. Vi vill veta

Läs mer

Symptom, diagnos och läkemedelsbehandling

Symptom, diagnos och läkemedelsbehandling Utbildningsdag 1 februari 2008 Läppstiftet konferens, Göteborg Symptom, diagnos och läkemedelsbehandling vid demenssjukdom - för distriktsläkare och specialister i allmänmedicin Hur ser sjukdomsförloppet

Läs mer

Mannens bästa stöd finns vid hans sida. en skrift om hur man tillsammans kommer tillrätta med erektil dysfunktion

Mannens bästa stöd finns vid hans sida. en skrift om hur man tillsammans kommer tillrätta med erektil dysfunktion Mannens bästa stöd finns vid hans sida. en skrift om hur man tillsammans kommer tillrätta med erektil dysfunktion Ett problem med många lösningar. Att mannen får problem med erektionen är inget ovanligt.

Läs mer

1. Ej frågat enl instruktioner 2. Ej relevant pga t ex fysiska orsaker. 4. Tidspress pga information krav 5. Annat - ange vad

1. Ej frågat enl instruktioner 2. Ej relevant pga t ex fysiska orsaker. 4. Tidspress pga information krav 5. Annat - ange vad Informatör är: Namn: Telefonnr: 1 Intervjuare nr: Informatörsnr: Vilket yrke har du? Biträde Undersköterska Sjuksköterska /hemtj. ass Annat Vilken är din ordinarie arbetstid? Dag/kväll (schema) Endast

Läs mer

Bemötandeguide. En vägledning i mötet med människor med funktionshinder

Bemötandeguide. En vägledning i mötet med människor med funktionshinder Bemötandeguide En vägledning i mötet med människor med funktionshinder ETT GOTT BEMÖTANDE Att ge ett gott bemötande handlar om att visa respekt för människor i olika situationer. I idrottens verksamhetsidé,

Läs mer

Information om minnessjukdomar Heljä Lotvonen, geriatriker Villa Breda 6.5.2015

Information om minnessjukdomar Heljä Lotvonen, geriatriker Villa Breda 6.5.2015 Information om minnessjukdomar Heljä Lotvonen, geriatriker Villa Breda 6.5.2015 Det är vanligt med minnets problem En av tre över 65 år klagar på minnets problem I Finland ca. 130 000 personer med minnessjukdom

Läs mer

Sömnhjälpen. www.somnhjalpen.se

Sömnhjälpen. www.somnhjalpen.se Sömnhjälpen www.somnhjalpen.se Sömnsvårigheter kan ge allvarliga problem i vardagslivet och för hälsan. Genom att vara uppmärksam på våra vanor och vår livsstil, samt faktorer i miljön kan vi förebygga

Läs mer

Example - not for use

Example - not for use Frågeformulär om livskvalitet vid sköldkörtelsjukdomar -ThyPROse- Detta frågeformulär handlar om hur det har påverkat dig att ha en sköldkörtelsjukdom. Besvara varje fråga genom att sätta kryss vid det

Läs mer

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A.

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Uppgift 1. Vad gör du och hur bemöter du kvinnan? Svar. Jag går framtill henne och säger att jag är undersköterska och säger mitt namn, och frågar vad det är,

Läs mer

Symptom. Stamcellsforskning

Symptom. Stamcellsforskning Stamcellsforskning Det stösta hoppet att finna en bot till diabetes just nu är att framkalla insulinbildande celler i kroppen. Det finns dock två stora problem för tillfället som måste lösas innan metoden

Läs mer

Brosket. Synovialmembranet. inflammeras

Brosket. Synovialmembranet. inflammeras Artrox är Sveriges mest sålda läkemedel med glukosamin för symtomlindring vid lätt till måttlig artros. Artrox kan lindra smärta och öka rörligheten i dina leder. Studier tyder på att glukosamin även kan

Läs mer