Telge Återvinning Miljörapport 2012

Transkript

1 Telge Återvinning Miljörapport 2012

2 TEXTDEL Som utövare av tillståndspliktig verksamhet enligt 9 kap. 6 miljöbalken samt enligt krav framställda i 26 kap 20 miljöbalken lämnar härmed Telge återvinning AB miljörapport till tillsynsmyndigheten avseende verksamheten vid Tveta återvinningsanläggning i Södertälje kommun. Miljörapportens grunddel och emissionsdeklaration redovisas på Svenska miljörapporteringsportalen (SMP). 1. Administrativa uppgifter Verksamhetsutövare Telge Återvinning AB Organisationsnummer Anläggnings namn Tveta Återvinningsanläggning Anläggningsnummer Adress Box 633, Södertälje Telefon Telefax Fastighetsbeteckning Lerhaga 2:1 och 2:6 Kod enligt bilagan till Förordningen om miljöfarlig verksamhet , 90.70, 90.30, 90.50, , , , ISO Certifikat Tillsynsmyndighet Kontaktperson miljörapport Miljökontoret i Södertälje kommun Anna Maria Kullberg, miljöansvarig annamaria.kullberg@telge.se Telefonnummer: Kortfattad beskrivning av verksamheten samt dess huvudsakliga påverkan på miljön 2.1 Verksamheten Telge Återvinning AB är ett återvinningsföretag som transporterar, sorterar, mellanlagrar, behandlar, återvinner och till viss del deponerar restprodukter. Huvuddelen av Telge Återvinnings verksamhet bedrivs på Tveta Återvinningsanläggning som är lokaliserad mellan Södertälje och Järna, ca 7 km sydväst om Södertälje tätort. Telge Återvinning transporterar en stor del avfallet i egen regi, som en del av verksamheten och är entreprenör, alternativt underentreprenör, för insamling av samtliga förpackningar enligt producentansvaret i kommunen. Hushållen lägger matavfall i en grön påse och övrigt restavfall i en valfri påse. De gröna påsarna sorteras sedan ut genom en optisk sortering i sorteringsverket. 1

3 Restpåsen förbränns på en extern anläggning. Matavfallet från de gröna påsarna förbehandlas genom att det mals till en flytande biomassa. Denna rötas på Himmerfjärdsverket och gasen uppgraderas till fordonsgas. Hushållen lämnar sitt farliga avfall till Miljöbilen eller på återvinningscentralerna Returen eller Tveta där det mellanlagras innan transport till slutligt omhändertagande. Bygg- och industriavfall samt hushållens grovavfall sorteras för materialåtervinning eller energiutvinning. Förbränningsrester mellanlagras eller deponeras på askdeponin i västra delen av anläggningen. Förbränningsrester används som konstruktionsmaterial i sluttäckning av deponierna på anläggningen samt vid byggnation av vägar och andra ytor. Gas från bioceller och hushållsdeponi samlas in och levereras till fjärrvärmecentralen i Järna. Lakvatten, dag- och spillvatten samlas upp i en luftad damm och pumpas därefter till det kommunala reningsverket Himmerfjärdsverket. Telge Återvinning är sedan 1999 miljöcertifierade enligt ISO , och sedan 2004 arbetsmiljöcertifierade enligt AFS 2001:1. För att styra miljö- och arbetsmiljöfrågor har Telge Återvinning ett verksamhetssystem där mer detaljerade rutiner och instruktioner finns för hur verksamheten ska arbeta kopplat till kraven i tillstånd, villkor och kontrollprogram. Verksamhetssystemet revideras av en extern revisor. 2.2 Huvudsakliga påverkan på miljön Återvinning Telge Återvinning arbetar för en miljömässigt och ekonomiskt hållbar hantering av hushållsavfall och annat avfall som uppkommer i kommunen. Med avfallshierarkin som grund försöker vi dels underlätta för våra kunder att förbättra sin sortering, dels återvinna så mycket som möjligt av det avfall som tas emot på anläggningen. Av det avfall som togs emot på anläggningen under 2012 återvanns 98%. Vatten Dagvatten och lakvatten bildas genom den nederbörd som faller över området. Dagvatten uppkommer vid direkt avrinning från sluttäckta ytor, mellanlagringsytor samt hårdgjorda ytor. Lakvatten bildas av den nederbörd som infiltrerar i deponierna och har alltså perkolerat genom det deponerade materialet. Både lakvatten och dagvatten samlas upp i ett antal brunnar belägna runt om anläggningen och pumpas till en central lakvattendamm som luftas vid behov. Vattnet pumpas sedan till SYVAB, Himmerfjärdsverket, och renas där. Luft Miljöpåverkan förknippad med luftemissioner utgörs av metangas från hushållsdeponin och biocellerna samt utsläpp från transporter och arbetsmaskiner. Genom uttag av deponigas minskar den direkta gasavgången från anläggningen och en positiv effekt uppnås i och med att gasen används för fjärrvärmeproduktion. Mottagning, mellanlagring och behandling av hushållsavfall ger periodvis upphov till lukt. Störande lukt kan även uppkomma om lakvattendammens luftning är otillräcklig. Damning kan förekomma, särskilt vid leverans av flygaska. 2

4 Buller Buller genereras av transporter, fläktar, samt de arbetsmaskiner som finns på anläggningen. Energianvändning El används för drift av pumpar, fläktar, sorteringsverk samt till uppvärmning och drift av fastigheten. All el som nyttjas på anläggningen är vindkraftel. Diesel används för drift av samtliga arbetsmaskiner, 2.3 Förändringar i verksamheten under året Den nya spillvattenlednigen togs i drift i maj. Jordreningsytan har använts främst för produktion av anläggningsjord, samt kompstering av park- och trädgårdsavfall. Totalt har ton jord producerats. De anläggningar och ytor som användes till pilotanläggningen för lokal rening av lakvatten har avvecklats. En etanoltank har installerats på parkeringen den försörjer matbilen och en fyrfacksbil. Sluttäckning av asbetsdeponin och anläggning av en ny yta och väg har påbörjades under 2011, och arbetet har fortsatt under Verksamhetens organisation Telge Återvinning AB är bolag inom koncernen Telge AB. Telge AB är ett kommunalt bolag med säte i Södertälje kommun. Verksamheten är organiserad på följande sätt: VD Controller Verksamhetsutvecklare Miljöansvarig Behandling Försäljning Transport & logistik Telge Återvinning AB är verksamhetsutövare och ansvarig för hela verksamheten. Telge Återvinning har tillståndet för verksamheten och är det bolag som utför kontroll enligt kontrollprogrammet. Miljöansvaret finns beskrivet i rutiner i miljöledningssystemet. VD kan delegera miljöansvaret nedåt i organisationen. Rutiner för detta finns i miljöledningssystemet. 3

5 3. Gällande tillståndsbeslut enligt miljöbalken 3.1 Gällande miljödomar Gällande tillstånd Mål nr M Mål nr M , Omfattning samt beslutande myndighet Miljödomstolen avslutar prövotidsförfarandet avseende utredning av luktstörande behandling av hushållsavfall utan att föreskriva ytterligare villkor. Miljööverdomstolen ändrar miljödomstolens beslut på följande punkter: 1a) Mängden av hushållsavfall som får tas emot på anläggningen ökas från ton till ton 1h) Tillägg av deponering av inert avfall U1, P1 och U3 utgår Villkor 11, 13 och 14 utgår. I villkor 3 utgår stycket med föreskrifter för fritidsbebyggelse. Mål nr M M M DVA 63 VA 31/ Villkor 9 och 12 har ändrats. Miljödomstolen lämnar Telge Återvinning AB tillstånd enligt miljöbalken till utökad befintlig och ny verksamhet vid Tveta Återvinningsanläggning på fastigheterna Lerhaga 2:1 och 2:6. Omfattningen av tillståndet samt uppfyllande av tillstånd och villkor framgår av bilaga 1. Vattendomstolen lämnar enligt 8 kap 6 och 2 kap 45 vattenlagen kommunen tillstånd att anlägga och för framtiden bibehålla tryckavloppsledning och vattenledning med tillhörande anordningar mellan Lerhaga och Pershagen Övriga tillstånd Beslutsdatum Dnr Omfattning och beslut Tillståndet omfattar styckegods, container- och bulktransport av alla slag av farligt avfall. Tillståndet är giltigt till Tillstånd till yrkesmässig transport av alla typer av avfall utom farligt avfall. Tillståndet gäller tillsvidare enligt NFS 2005:3. Tillstånd för hantering av brandfarliga och explosiva varor enligt SFS 2010:1011. Hanteringen omfattar hantering av följande varor och mängder: ED l (klass 1) Spolarvätska 200 l (klass 1) Spillolja l (klass 1) Dieselolja l (klass 3) Acetylen 120 l (gas) 25 liter gasol (gas) Deponigas (gas) Tillståndet gäller till

6 3.3. Anmälningar Beslutsdatum Dnr Beteckning: Dnr Dnr Dnr Dnr , Dnr Omfattning och beslut Miljönämnden godkänner anmälan avseende utfyllnad av våtmarksområdet med gjuterisand. Miljönämnden förelägger även Telge Återvinning att genomföra undersökningar och vidta skyddsåtgärder i samband med schaktning och återfyllnad. Projektet ska rapporteras löpande på tillsynsmöten och en slutlig rapport ska inges senast tre månader efter projektavslut. Länsstyrelsen godkänner anmälan om omgrävning av dike på fastigheten Lerhaga 2:6. Länsstyrelsen förelägger om ett antal försiktighetsmått som ska beaktas vid omgrävningen. Miljönämnden godkänner anmälan för avslutning av asbestdeponin och etablering av angränsande arbetsyta. Verksamheten ska bedrivas enligt anmälan med tillägg av de skyddsåtgärder som miljönämnden föreskriver i beslutet. Miljönämnden godkänner att förbränningsrester från Saltå kvarn får mottas på Tveta Återvinningsanläggning. Miljökontoret godkänner avslutningsplanen för täckning av biocellerna, etapp 1 och 2. Verksamheten ska bedrivas enligt avslutningsplanen. Miljönämnden medger att askor från Ösmo panncentral och från Stora Vika får tas emot på Tveta återvinningsanläggning. Båda panncentralerna eldas med skogsflis. Miljönämnden godkänner avslutningsplanen för hushållsdeponin på fastigheterna Lerhaga 2:1 och 2:6 i Södertälje kommun. Miljönämnden förelägger med stöd av 26kap.9,19 och 21, 2 kap. 1-3 och 5 att: Sluttäckning som påbörjas efter den 31 december 2008 ska anmälas till tillsynsmyndigheten senast sex veckor innan arbetet påbörjas. Anmälan ska innehålla ett antal punkter som miljönämnden specificerar i beslutet. 5

7 4. Mottagning och behandling av avfall Sammanfattning av mottagna avfallsmängder. Avfallsslag Tillståndsgiven mängd Mottagna avfallsmängder (ton) (ton) Hushållsavfall och därmed jämförligt avfall Grov- bygg- rivnings och industriellt avfall inklusive branschspecifikt avfall Flytande avfall Farligt avfall Rötslam Förbränningsrester Olje- och metallförorenade jordar Tabell Hushållsavfall och därmed jämförligt avfall I denna kategori ingår matavfall, restavfall, trädgårdsavfall, latrin samt alla avfall med producentansvar som är icke-farligt avfall. Hushållen lägger matavfall i en grön påse och övrigt restavfall i en valfri påse. De gröna påsarna sorteras sedan ut genom en optisk sortering i sorteringsverket. Restpåsen förbränns på en extern anläggning. Matavfallet från de gröna påsarna förbehandlas genom att det mals till en flytande biomassa. Denna rötas på Himmerfjärdsverket och gasen uppgraderas till fordonsgas. En bild som beskriver processen finns i bilaga 4. Under 2012 togs 5047 ton matavfall emot på anläggningen ton flytande biomassa producerades i förbehandlingsanläggningen. Park- och trädgårdsavfall mellanlagras och komposteras. Förpackningar och tidningar mellanlagras innan de återvinns på extern anläggning. Mängden insamlade förpackningar har stadigt ökat de senaste åren och uppgick 2012 till ton Av dessa mellanlagrades 8164 ton på Tveta. 4.2 Grov- bygg- rivnings och industriellt avfall Grovavfall samt bygg- och rivningsavfall sorteras på anläggningen. Utsorterat metallskrot återvinns, medan trä och blandfraktionen papper-plast-trä, krossas och går till kraft- och fjärrvärmeproduktion. Inerta material mellanlagras och används som konstruktionsmaterial. Asfalt återvinns då nya ytor asfalteras på anläggningen. Gjuterisand siktas och mellanlagras. Sanden kan sedan användas som utfyllnads- eller konstruktionsmaterial bland annat vid sluttäckning. Siktad sand används även i jordtillverkningen. Material som inte kan återvinnas på något sätt transporteras till extern deponi. 6

8 4.3 Flytande avfall Endast lätt förorenade avfall såsom gatubrunnsslam och liknade avfallsslag tas emot. Materialet avvattnas och den fasta fasen mellanlagras och används som utfyllnads- eller konstruktionsmaterial. 4.4 Farligt avfall Hushåll och småföretag lämnar sitt farliga avfall på återvinningscentralerna. Hushållen har även möjlighet att lämna farligt avfall till miljöbilen. Telge Återvinning utför också hämtningar av farligt avfall hos företag. Farligt avfall sorteras och mellanlagras på anläggningen. Allt omhändertagande av farligt avfall sker på extern anläggning. 4.5 Rötslam Under perioden januari till september mellanlagrades 1747 ton rötslam. Slammet mellanlagrades på jordreningsytan. 4.6 Förbränningsrester Förbränningsrester nyttjas i första hand som konstruktionsmaterial, vid sluttäckningar, vägbyggen eller andra konstruktioner. Mellanlagring av dessa sker antingen på askdeponin eller i anslutning till de områden som ska sluttäckas. Under 2012 har ton används som konstruktionsmaterial på anläggningen och ton används till konstruktioner/stabilisering på externa anläggningar. Resterande mänger mellanlagras. 4.7 Olje- och metallförorenade jordar Förorenade jordar och schaktmassor har inte tagits emot vid anläggningen under Redovisning av de villkor som gäller för verksamheten samt hur vart och ett av dessa villkor har uppfyllts Se Bilaga Sammanfattning av resultaten av mätningar och andra undersökningar Hur verksamheten ska kontrolleras beskrivs i anläggningens kontrollprogram. Det kontrollprogram som var aktuellt för 2012 är daterat Utsläpp till vatten Lakvatten och ytvatten från deponiområdet samlas i tre lågpunkter utformade som pumpbrunnar. Från dessa pumpas vattnet till lakvattendammen (LV1). Pumpningen medför att en omvänd hydraulisk gradient bildas som hindrar lakvatten att tränga ut från anläggningen. Lakvattendammen luftas vid behov. Från dammen pumpas vattnet vidare till Himmerfjärdsverket där det renas. Förutom lakvattendammen (LV1) finns två buffertdammar (LVX och LVY) som utgör reservkapacitet och brandvattenreserv. För att verifiera att inga läckage sker från anläggningen tas prover på omgivande ytvatten samt i ett antal provpunkter för grundvatten. Provpunkterna framgår av översiktskartan i bilaga 3. 7

9 6.1.1 Lakvatten Från lakvattendammen LV1, pumpas vattnet till Himmerfjärdsverket. Utpumpad lakvattenmängd mäts med en kontinuerlig flödesmätare. En vecka varje månad tas ett flödesproportionellt veckoprov ut. Vattnet analyseras av ett ackrediterat laboratorium. Lakvattnets innehåll av metaller, näringsämnen och klorider redovisas nedan. I tabell 2 visas halten i vatten, beräknat som ett årsmedelvärde. Vilka riktvärden som ska gälla för överledning av lakvatten till Himmerfjärdsverket regleras i ett avtal mellan Telge Återvinning och SYVAB. Riktvärdena framgår av tabell 2. Under 2012 låg halterna av de flesta parametrar långt under riktvärdena, med undantag av Nickel och bly där halten låg på halva riktvärdet. Under 2012 har trenden med sjunkande halter av kväve och TOC i lakvattnet fortsatt. Detta kan vara en effekt av att förbehandlingen av biologiskt avfall numera sker under tak, samt att även biocellerna nu är täckta. Fosforhalten har däremot stigit. Om detta är en trend är svårt att säga, fosfor analyseras bara kvartalsvis och ett värde avvek kraftigt var en mycket nederbörsrikt år, och många halter är lägre än 2011 som en följd av större utspädning Riktvärden SYVAB medelhalt (mg/l) mg/l Fosfor P-tot 0,51 1,5 3 3,2 2,7 4,2 Kväve, N-tot Sulfat, SO Klorid, Cl TOC Arsenik, As 0,009 0,01 0,01 0,01 0,005 0,005 Silver, Ag 0,0009 0,001 0,2 Kadmium, Cd 0,0003 0,0002 0,0002 0,002 0,0005 0,0002 0,005 Krom, Cr 0,04 0,02 0,02 0,02 0,01 0,01 0,05 Kopppar, Cu 0,03 0,03 0,02 0,04 0,05 0,02 0,2 Kvicksilver, Hg 0,0001 0,0001 0,005 Nickel, Ni 0,04 0,03 0,03 0,06 0,03 0,02 0,05 Bly, Pb 0,004 0,004 0,003 0,003 0,003 0,002 0,05 Zink, Zn 0,07 0,07 0,08 0,13 0,08 0,1 0,2 Oljeindex 0,2 0,2 0,3 50 Tabell 2 Den totala mängden vatten, m 3, som transporterats till Himmerfjärdsverket var dubbla mängden 2012 jämfört med tidigare år. I början av maj togs den nya spillvattenledningen i drift, och denna har tillräckligt med kapacitet för att ständigt hålla nivån i LV1 låg. Förutom att 2012 var ett nederbördsrikt år, så har de gamla reningsdammarna tömts under året. Sannolikt fanns även vatten ackumulerat i deponin som förklarar den stora volymen vatten. SMHI har under året levererat beräknade värden av nederbörd, avdunstning och avrinning. Värdena är beräknade med HBV-Sverige modellen. Den beräknade avrinningen från området var m 3, det är 50% mer än Förbrukningen av färskvatten var 1726 m 3. Under året har sammanlagt 976 m 3 lakvatten transporterats bort från området med tankbil. Denna mängd är inkluderad i årsflödet. 8

10 rapportgräns total mängd (kg) SMP* volym (m3) (kg/år) Fosfor P-tot Kväve, N-tot Sulfat, SO Klorid, Cl TOC Arsenik, As 0,8 1,1 0,9 0,8 0,4 0,8 1 Silver, Ag 0,06 0,1 Kadmium, Cd 0,03 0,015 0,012 0,2 0,03 0,02 1 Krom, Cr 3,1 1,7 1,3 1,3 0,1 1,4 20 Kopppar, Cu 2,3 2,2 1,7 2, ,1 20 Kvicksilver,Hg 0,007 0,015 0,1 Nickel, Ni 2,8 2,8 2, ,5 20 Bly, Pb 0,4 0,28 0,22 0,2 0,2 0,3 5 Zink, Zn 5,5 6,1 6, Tabell 3 *) Bilaga 2 till NFS Omgivningskontroll av ytvatten enligt kontrollprogram Omgivande ytvatten kontrolleras regelbundet för att verifiera att ingen påverkan sker från återvinningsanläggningen. Prov tas fyra gånger per år både uppströms och nedströms anläggningen. Provpunkternas placering framgår av bilaga 3. Analysresultaten redovisas i bilaga 7. Under 2012halterna av ammonium, total-kväve samt PH varit oförändrade i Lerhagadiket (YV3, nedströms anläggningen) däremot har kloridhalterna och alkaliniteten sjunkit, vilket är positivt Omgivningskontroll Vällingen Sjön Vällingen är det mest skyddsvärda objektet i närområdet. Telge Återvinning släpper inte ut något vatten till sjön, men för att säkerställa att inte sjön påverkas vid eventuellt läckage görs årliga mätningar. Prov tas både i östra och västra delen av Vällingen, samt i en djuphåla i mitten (Borgsundet). Jämförelser mellan proven från östra och västra delen av Vällingen har hitintills inte visat några konsekventa skillnader. Kloridhalten har vid två tillfällen varit något högre i östra än i västra delen, men skillnaden är ej säkerställd. Kvävehalten har vid vissa tillfällen varit högre i västra delen och vid andra tillfällen högre i östra delen. Vällingen är mycket känslig för tillförsel av fosfor. Resultat från årets mätningar redovisas i bilaga 8. Samtliga provtagningar som Telge Återvinning gjort i Vällingen finns sammanställda i en rapport (se avsnitt 9) Omgivningskontroll av grundvatten enligt kontrollprogram Prov på grundvatten kring anläggningen tas fyra gånger per år, i fem punkter. Analys resultaten redovisas i bilaga 6. Resultaten för GV2, punkten öster om anläggningen i skogsbevattningsområdet, ser fortsatt mycket bra ut. Kloridhalten i både GV5 och GV6 var lägre 2012 jämfört med 2011, vilket är positivt. Däremot har den ökat i GV7. 9

11 6.1.4 Övriga undersökningar Ett projekt startade i november 2007 med syfte att eventuella läckage av lakvatten eller förorenat ytvatten från anläggningen ska kunna upptäckas med hjälp av ett geoelektriskt kontrollsystem. Systemet består av 56 elektroder nerförda i marken längs en övervaktningslinje. Två övervakningslinjer är installerade, en strax norr om anläggningen och en nordväst om anläggningen. Resultat och analys från årets mätningar finns i en rapport (se avsnitt 9). Årets mätningar har inneburit ett trendbrott. Resistiviteten har ökat nedströms askdeponin, vilket är positivt. Vid hästhagen har resistivitetsminskingen avstannat. En utredning startades hösten 2011, sedan mätningarna inom kontrollprogrammet indikerat utträngning av lakvatten. Syftet med utredningen var att ta reda på läckagens ursprung och de befintliga skyddsåtgärdernas status (avskärande diken och pumpbrunnar vid askdeponin och hästhagen). Utredningen var klar september Utredningen visar att lakvattenläckage sker i det moränlager som finns mellan berget och den ytligare leran. Mer undersökningar krävs dock för att bedöma läckagens storlek och konsekvenserna av dessa, och utredningarna fortsätter under Utsläpp till luft I december 2011 gjordes en mätning av metanemissionerna från hushållsdeponin och biocellerna. Mätningarna gjordes med hjälp av FTIR-spektroskopi och spårgasteknik. Utsläppen av metan beräknades uppgår till 389 ton/år. 6.3 Buller En bullerutredning har genomförts för att kontrollera att verksamheten håller sig inom villkoren ( Rapport Bullerutredning, ÅF-Infrastructure AB/ljud och vibrationer, ). Verksamheten klarar bullerkraven om flisning vid jordreningsytan sker bakom ett upplag. 6.4 Deponier Inmätning av hela området gjordes under hösten Mätningen gjordes med GPS utifrån kommunens plygonpunkter. En förnyad mätning av deponierna nedan gjordes Deponi Tillståndsgiven höjd Uppmätt höjd Askdeponin +95 m +76 Inert deponi +78 m* +75 *) Enligt kontrollprogram 6.5 Uppföljning av klagomål Alla miljörelaterade klagomål som inkommer till verksamheten noteras. Under 2012 inkom 2 klagomål. Ett gällde lukt från anläggningen och det andra nedskräpning på Sörmlandsleden. Området städades omgående. 10

12 6.6 Energi Elförbrukning Verksamheten använde 1355 MWh el under I verksamheten ingår kontorsbyggnad, verkstad och tvätthall, sorteringsanläggning, lakvattenhantering och pumpstationer Dieselförbrukning Totalt användes 677m 3 diesel under året. Merparten, 510m 3 användes av insamlingsverksamheten, medan 167m 3 förbrukades av arbetsmaskiner på området. Dieselanvändningen för avfallsbehandlingen har ökat under Detta beror på att avfall har förbehandlats i större utsträckning än tidigare. Siktning av gjuterinsand, slaggrus och kompost ger ökad dieselförbrukning. Förbehandlingen av matavfall är mer energikrävande än vad den tidigare komposteringen var Gasproduktion Under året har gas motsvarande 5,5 GWh levererats till panncentralen i Järna. Detta är en minskning med ungefär 3 GWh sedan förra året. Det har varit stora driftproblem med gassystemet under året. Det har inte kommit någon gas alls från reglerstation 2. Ledningen från reglerstation 2 har renblåsts vid två tillfällen men gasuttaget har inte öka. Nya åtgärder planeras för Kondensfällan före kompressorstationen har tömts på vatten, avledningen var igensatt. Strax före jul inträffade en incident i kompressorstationen (se nedan) som gjorde att gasen varken kunde distribueras till pannan i Järna, eller facklas. Gas motsvarande 295 MWh facklats under året. 7. Incidenter 7.1 Avgrävning av lakvattenledningen vid Kvedesta Vid arbetena vid rördragning/förläggningen av den nya ledningen från Tveta till Pershagen, vid E4an/nyköpingsvägen, har man schaktat av den gamla ledningen. Incidenten skedde Det blev ett läckage, och sugbilar kallades på plats, samtidigt som pumpningen från Tveta stängdes av. Totalt samlades 18 m3 upp, detta var då lakvatten blandat med borrvätska (bentonitslurry) och man bedömer att man fick upp merparten, maximalt 1 m 3 blev det slutliga utsläppet. 7.2 Läckage på lakvattenledningen vid Ytterbyslingan Läckaget upptäcktes den 28 februari, av en fastighetsägare. Så snart det konstaterats att vattnet var lakvatten stoppades pumpningen. Ledningen filmades och ett stopp kunde då konstateras. Då ledningen rensades såg man att stoppet hade bestått av avlagringar från ledningen som samlats på ett ställe. Efter detta togs ledningen åter i drift. Kontroll skedde dagligen följande vecka av att inget ytterligare läckage skedde. Vatten hade förmodligen trängt ut under någon eller några veckors tid, och byggt på en isgata längs ledningsdragningen ovan Ytterbyslingan. För att förhindra att det frusna lakvatten vid avsmältning skulle rinna in på fastigheten nedströms anlades ett mindre dike i skogen där smältvatten kunde avledas från tomten mot dikessystemet mot kulverten och Lerhagadiket. Ett nytt dränrör och stenskravel var sattes i YV1 så att vattnet avleds fortare från åkerdiket. De boende på fastigheten nedströms har fått sitt brunnsvatten analyserat vid tre tillfällen Analyserna visar att brunnen inte påverkats av läckaget. Då denna ledning i maj 2012 ersattes av en ny ledning vidtogs inga ytterligare åtgärder. 11

13 7.3 Haveri i kompressorstation Det upptäcktes ett fel vid en täthetskontroll på gaspannan i Järna, i början av v.49 (december 2012). Pannan stängdes av, och oljepannan startade istället. Detta ska normalt innebära att facklan vid kompressorstationen startar automatiskt efter 20 timmar. Så skedde inte, utan gasen leddes istället ut över taket på kompressorstationen, då överströmningsventilen hade fastnat i öppet läge. Kompressorn borde ha stoppats på för hög temperatur, men detta skedde inte. Som en följd av detta blev kompresson (kompressor 2) överhettad. Problemet upptäcktes den 5/12-12 av en drifttekniker på Telge Återvinning som tyckte att det luktade mycket gas kring kompressorstationen. Det finns två kompressorer i kompressorstationen. Kompressor 1 var vid incidenten avställd, då man tidigare upptäckt ett missljud. Renovering var inplanerad, men kompressorn skickades nu iväg akut på renovering den 11/ Inget fel hittades. Kompressor 1 kopplades in i stationen igen och pannan startades upp den 19/ Genomförda förbättringar under året Projektetet med hemsortering avslutades under 2012 med att ytterligare omkring 1000 hushåll fick hemsortering. Andelen utsorterade gröna påsar har ökat med 15% under 2012 jämfört med Ökningen beror på bättre kameror i sorteringsverket samt färre driftstopp. En etanoltank har installerats på parkeringen. En försörjer matbilen och en fyrfacksbil med etanol var utvecklingen av Telge Återvinnings anläggningsjord klar. Jorden är ett sätt att nyttiggöra avfallslag som kompost och havreskalsaska. Den nya spillvattenledningen med tillhörande pumpstationer togs i drift i maj Utredningar och rapporter Under 2012 har följande utredningar gjorts: Rapport Telge Skyddsbarriärer, Sweco Infrastructure AB, Lokalisering av vattenförande sprickzoner vid TVETA-deponin, Golder Associates AB, Resistivitetsfördelning längs två kontrollinjer vid Tveta Återvinningsanläggning. Rapport 14, lägesrapport och årsrapport 2012 Miljöpåverkan av vattenuttag ur Norra Vaskan. Friman Ekologikonsult AB, oktober

14 Bilagor Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Bilaga 5 Bilaga 6 Bilaga 7 Bilaga 8 Bilaga 9 Uppföljning av tillstånd och villkor i gällande miljödomar Översikt Tveta återvinningsanläggning Översikt provpunkter omgivningskontroll Processbild, optisk sortering och förbehandling av matavfall Lakvatten, sammanställning av analyser Grundvatten, sammanställning av analyser Ytvatten, sammanställning av analyser Vattenprovtagning Vällingen Sammanställning konduktivitetsmätningar i ytvatten kring anläggningen 13