Bokslut : Resultatet per aktie 2,24 euro

Transkript

1 KESKO ABP BÖRSMEDDELANDE KL (31) Bokslut : Resultatet per aktie 2,24 Koncernens omsättning för fortlöpande verksamheter år uppgick till milj., vilket är en ökning på 3,4 % jämfört med år (9 287 milj. ). Rörelsevinsten exklusive engångsposter år uppgick till 217,0 milj. (315,0 milj. ). Vinsten före skatt uppgick till 288,5 milj. (357,8 milj. ). Resultatet per aktie för fortlöpande verksamheter var 1,81 (2,52 ). Resultatet för hela koncernen under rapportperioden uppgick till 219,8 milj. (285,0 milj. ). Resultatet per aktie för hela koncernen var 2,24 (2,90 ). Styrelsen föreslår för bolagsstämman att en dividend på 1,00 (1,60 ) per aktie ska betalas ut. Fortlöpande verksamheter 10-12/ 10-12/ Omsättning, milj. e Rörelsevinst, milj. e 285,6 321,5 6,9 68,3 Rörelsevinst exkl. 217,0 315,0 27,3 71,9 engångsposter, milj. e Koncernens vinst före skatt, milj. e 288,5 357,8 7,7 66,1 Resultat/aktie, e 1,81 2,52-0,05 0,39 (fortlöpande verksamheter) Resultat/aktie, e 2,24 2,90-0,04 0,41 (hela koncernen) Investeringar, milj. e Hela koncernen Soliditet, % 52,4 48,5 Avkastning på eget kapital, % 12,1 16,4 Avkastning på investerat kapital, % 14,2 17,4 Eget kapital/aktie, e 20,09 19,53 Dividend/aktie, e (*styrelsens förslag för bolagsstämman) 1,00* 1,60 JANUARI-DECEMBER FORTLÖPANDE VERKSAMHETER Omsättning och resultat Koncernens omsättning i januari-december uppgick till milj., vilket är en ökning på 3,4 % jämfört med motsvarande period året innan (9 287 milj. ). Omsättningen ökade med 4,4 % i Finland och minskade med 0,2 % i utlandet. Exportens och utlandsverksamhetens andel av omsättningen var 21,4 % (22,2 %). I synnerhet det faktum att byggmarknaden avtog i de nordiska och de baltiska länderna i slutet av år inverkade på omsättningsutvecklingen inom koncernen. Dagligvaruhandeln visade en fortsatt stabil tillväxt under hela år. K-gruppens (Keskos och kedjeaffärernas) detaljförsäljning (inkl. moms) i januari-december

2 2 utgjorde milj., vilket innebär en ökning på 3,4 % jämfört med motsvarande period år. Koncernens vinst före skatt i januari-december uppgick till 288,5 milj. (357,8 milj. ). Rörelsevinsten uppgick till 285,6 milj. (321,5 milj. ). Rörelsevinsten exklusive engångsposter uppgick till 217,0 milj. (315,0 milj. ), dvs. 2,3 % av omsättningen (3,4 %). De viktigaste posterna som ingår i engångsintäkterna är en försäljningsvinst på 103,2 milj. från hyres- och försäljningsarrangemangen för fastigheter mellan Kesko och Nordisk Renting Oy, en försäljningsvinst på 16,3 milj. från fastighetsaffären mellan Kesko och Aberdeen Property Fund Finland 1 Ky och en försäljningsvinst på 10,3 milj. från försäljningen av aktiestocken i K-Rahoitus Oy. I engångskostnaderna ingår en nedskrivning på 45,6 milj. av Rautakeskos dotterbolag Byggmakker Norges koncerngoodwill och varumärke till följd av de försämrade utvecklingsutsikterna för affärsverksamheten. Nedskrivningen bygger på de försämrade utvecklingsutsikterna för affärsverksamheten. I engångskostnaderna ingår även en nedskrivning på 15,5 milj. av Anttilas logistikcentral i Vanda, som ska ersättas med en ny logistikcentral i Kervo år I de finansiella posterna under jämförelseperioden ingick en vinst på 37,1 milj. av engångskaraktär från försäljningen av aktierna i SATO Oyj. De huvudsakliga orsakerna till att rörelsevinsten exklusive engångsposter blev mindre än år var att efterfrågan på byggmarknaden minskade i de nordiska och de baltiska länderna och att affärsplatsnätverket inom järn- och mathandeln utvidgades och förnyades. På grund av det betydligt försvagade ekonomiska läget har värderingsprinciperna för omsättningstillgångar och kundfordringar skärpts ytterligare. I resultatet för år har ca 25 milj. mer än år bokförts som nedskrivningar av omsättningstillgångarna och kundfordringarna. Resultatet per aktie för koncernens fortlöpande verksamheter var 1,81 (2,52 ). Det egna kapitalet per aktie var 20,09 (19,53 ). Investeringar Koncernens investeringar i januari-december uppgick till totalt 338,4 milj. (227,7 milj. ), vilket motsvarar 3,5 % (2,5 %) av omsättningen. Investeringarna i affärsplatser uppgick till 279,0 milj. (188,2 milj. ), och de övriga investeringarna uppgick till 59,5 milj. (39,5 milj. ). Investeringarna i den utländska affärsverksamheten utgjorde 29,0 % av de totala investeringarna. Finansiering Kassaflödet från rörelsen i januari-december var 134,0 milj. (248,4 milj. ), och kassaflödet från investeringarna var -45,8 milj. (-84,7 milj. ). I kassaflödet från investeringarna ingick intäkter på 281,4 milj. (146,1 milj. ) från försäljningen av anläggningstillgångar. De likvida medlen uppgick till 443 milj. (351 milj. ) vid periodens slut. Dessa ökade till följd av fastighetsaffären på ca 44 milj. mellan Kesko och Aberdeen Property Fund Finland 1 Ky, fastighets- och hyresavtalsarrangemanget mellan Kesko och Nordisk Renting Oy vars kassaflödeseffekt uppgick till 82 milj. samt till följd av den skuldfria köpeskillingen på ca 77 milj. för försäljningen av Kauko-Telko. Dessutom ökade de likvida medlen till följd av försäljningen av K-Rahoitus Oy, vilket genererade ca

3 3 240 milj. i och med finansieringsfordringarna som betalades till Kesko. Den räntebärande nettoskulden var 47 milj. (275 milj. ) vid utgången av rapportperioden. Soliditeten var 52,4 % (48,5 %) och nettoskuldsättningsgraden 2,3 % (14,0 %) vid periodens slut. Koncernens finansnetto i januari-december uppgick till 1,0 milj. (36,1 milj. ). Finansnettot ökade på grund av det större beloppet på de likvida medlen och den höjda räntenivån, men försvagades till följd av de större ränteskillnaderna för valutorna i slutet av året. I jämförelseperiodens intäkter ingick en vinst på 37,1 milj. från försäljningen av SATO Oyj:s aktier. Skatter Koncernens skatter i januari-december uppgick till 89,4 milj. (87,1 milj. ). Den effektiva skattesatsen höjdes av en nedskrivning av Byggmakker Norges koncerngoodwill som bokfördes under rapportperioden. Denna skattesats, som inte är avdragsgill i beskattningen, var 30,9 % (24,4 %). Personal Medelantalet anställda i Keskokoncernen var i januari-december (20 520) personer (omräknat till heltidsanställda). I Finland var den genomsnittliga personalminskningen 95 personer, och ökningen utanför Finland var 902 personer. Antalet anställda ökade betydligt i och med det vitryska dotterbolaget OMA som förvärvades i juli. Vid utgången av december uppgick antalet anställda till sammanlagt (25 228) personer, varav (13 762) var anställda i Finland och (11 466) utanför Finland. Personalminskningen jämfört med slutet av år utgjorde 111 personer i Finland och 449 utanför Finland. På grund av den minskade konsumtionsefterfrågan vidtogs flera åtgärder i de olika affärsverksamheterna inom koncernen år som syftade till att anpassa personalkostnaderna. Marknadsöversikt Enligt Statistikcentralens uppgifter ökade värdet på försäljningen inom den finska detaljhandeln i januari-november med 7,6 % jämfört med året innan. I januarinovember ökade värdet på försäljningen för partihandeln med 9,1 %. I slutet av år avtog försäljningsökningen för både detalj- och partihandeln dock betydligt, och i november minskade detaljhandeln med 0,5 % och partihandeln med 11,4 %. Den genomsnittliga inflationen för år enligt Statistikcentralens beräkningar var 4,1 %. Enligt Statistikcentralens konsumentbarometer för januari 2009 var konsumenternas förtroende för ekonomin svagt. Konsumenterna ansåg att den egna ekonomin och sparmöjligheterna var fortsatt goda, även om risken att själv bli arbetslös ansågs vara större än tidigare. Uppfattningen om ekonomin och den ekonomiska utvecklingen i Finland var fortsatt dyster. Den ekonomiska utvecklingen och konsumtionsefterfrågan inom Keskos verksamhetsområde är förknippad med betydande osäkerhetsfaktorer på grund av de fördjupade problemen på den internationella finansmarknaden och den försvagade allmänna ekonomiska utvecklingen. Därför presenteras inga separata affärsområdesspecifika prognoser i Keskos bokslutskommuniké.

4 4 Verksamhetens säsongsbetonade karaktär Koncernens affärsverksamheter karaktäriseras av säsongsbetonad variation. Omsättningen och rörelsevinsten för affärsverksamhetssegmenten inflyter inte jämnt, utan varierar beroende på kvartal och enligt varje segments särdrag. Affärsområdenas utveckling i januari-december Kesko Livs Kesko Livs omsättning i januari-december uppgick till milj. (3 871 milj. ) och ökade med 6,2 %. K-mataffärernas detaljförsäljning (inkl. moms) ökade med 6,0 % och uppgick till milj.. Försäljningsutvecklingen var särskilt positiv för K- mataffärernas egna Pirkka-produkter som visade en försäljningsökning på 14,6 %. År öppnades 37 nya K-mataffärer. Antalet K-citymarketaffärer som öppnades var åtta, varav två var K-supermarketaffärer som utvidgades till K-citymarketaffärer. Antalet nya K- supermarketmataffärer var 13. Totalmarknaden för dagligvaruhandeln i Finland uppskattas ha ökat med ca 9,0 % år jämfört med året innan. Den genomsnittliga månatliga prisutvecklingen i januari-december var 7,6 % jämfört med år (Statistikcentralen). Kesko Livs rörelsevinst exklusive engångsposter i januari-december utgjorde 135,2 milj. (3,3 % av omsättningen), vilket var 16,2 milj. och 0,6 procentenheter mindre än året innan. Rörelsevinsten exklusive engångsposter belastades av utvidgnings- och förnyelseåtgärderna i affärsplatsnätverket samt av att försäljningsutvecklingen inom specialvaruhandeln var svagare än år. Rörelsevinsten uppgick till 245,0 milj. (151,3 milj. ). Rörelsevinsten ökade till följd av en försäljningsvinst av engångskaraktär på 103,2 milj. från fastighets- och hyresavtalsarrangemanget mellan Kesko och Nordisk Renting samt till följd av en försäljningsvinst av engångskaraktär på 10,7 milj. från fastighetsaffären mellan Kesko och Aberdeen Property Fund Finland 1 Ky. Kesko Livs investeringar i januari-december utgjorde 185,9 milj. (117,6 milj. ), varav investeringarna i affärsplatser uppgick till 161,7 milj. (104,8 milj. ). Rautakesko Rautakeskos omsättning i januari-december uppgick till milj. (2 537 milj. ) och minskade med 0,8 %. Försäljningsutvecklingen försvagades betydligt i synnerhet inom handeln för professionella kunder. Omsättningsutvecklingen exklusive effekten av företagsförvärv och -avyttringar var -1,4 %. I Finland var omsättningen 882 milj. (909 milj. ), en nedgång på 3,0 %. Omsättningen för utlandsverksamheten uppgick till milj. (1 628 milj. ), vilket innebär en ökning på 0,5 %. Utlandsverksamhetens andel av Rautakeskos omsättning var 65,0 % (64,0 %). I januari-december ökade K-rauta- och Rautiakedjornas detaljförsäljning (inkl. moms) i Finland med 2,1 % och uppgick till milj.. Försäljningen för B-to-B-service minskade med 11,7 %. År öppnades två nya affärer och sex ersättande affärer i Finland. I utlandet öppnades 12 nya affärer och en ersättande affär. I Sverige ökade omsättningen i januari-december med 1,0 % och uppgick till 186 milj.. I Norge minskade omsättningen med 7,7 % och var 570 milj.. I Estland

5 5 minskade omsättningen med 11,6 % och var 81 milj.. I Lettland minskade omsättningen med 15,8 % och var 71 milj.. I Litauen minskade omsättningen för Senukai med 0,9 % och var 449 milj.. I Ryssland ökade Stroymasters omsättning med 34,9 % och uppgick till 203 milj.. Omsättningen för det vitryska bolaget OMA var 71 milj.. Rautakeskos rörelsevinst exklusive engångsposter i januari-december utgjorde 53,3 milj. (2,1 % av omsättningen), dvs. 62,6 milj. och 2,5 procentenheter mindre än året innan. Både den minskade efterfrågan på byggmarknaden och utvidgningen av affärsplatsnätverket samt de skärpta värderingsprinciperna för kundfordringar och omsättningstillgångar inverkade på lönsamheten. I resultatet för år har ca 14 milj. mer än år bokförts som nedskrivningar av omsättningstillgångarna och kundfordringarna. Rautakeskos rörelsevinst i januari-december uppgick till 16,3 milj. (117,8 milj. ). I rörelsevinsten ingår en nedskrivning av engångskaraktär på 45,6 milj. av Byggmakker Norges immateriella tillgångar. I rörelsevinsten ingår även en försäljningsvinst av engångskaraktär på 5,4 milj. från fastighetsaffären mellan Kesko och Aberdeen Property Fund Finland 1 Ky. Rautakeskos investeringar i januari-december uppgick till 121,1 milj. (77,0 milj. ). De utländska investeringarnas andel var 80,1 % (59,3 %). VV-Auto VV-Autos omsättning i januari-december uppgick till 884 milj. (805 milj. ), en ökning på 9,9 %. Det totala antalet registreringar av de person- och paketbilar som VV- Auto importerar ökade i Finland med 23,6 % i januari-december. Utvecklingen påverkades av ändringen av bilskattelagen, som trädde i kraft i början av år, och Volkswagens och Audis goda konkurrenskraft. Den totala marknadsandelen för de person- och paketbilar som VV-Auto importerar var 17,1 % (15,1 %) år. Omsättningsutvecklingen avtog på grund av att medelpriset på bilar sjönk till följd av bilskatteändringen och av att den baltiska bilhandeln avmattades samt på grund av nedgången i försäljningen av paketbilar. Antalet nyregistrerade personbilar i Finland i januari-december uppgick till , vilket är 11,2 % mer än år. Nyregistreringarna av paketbilar sjönk med 8,1 % jämfört med år till bilar. Antalet nyregistreringar av de personbilar som VV-Auto importerar ökade med 30,6 % i januari-december. Antalet nyregistrerade Volkswagen-personbilar var i januari-december , och marknadsandelen var 11,8 % (10,2 %). Antalet nyregistrerade Audi-bilar var i januari-december 5 836, och marknadsandelen var 4,2 % (3,3 %). Antalet nyregistrerade Seat-personbilar var i Finland, och marknadsandelen var 1,3 % (1,2 %). Antalet registrerade Volkswagen-paketbilar var 2 463, och marknadsandelen var 15,9 % (18,0 %). Rörelsevinsten i januari-december utgjorde 36,3 milj. (4,1 % av omsättningen), vilket var 10,3 milj. och 0,9 procentenheter mer än motsvarande period året innan. Lönsamheten förbättrades tack vare den positiva försäljningsutvecklingen för de märken som VV-Auto representerar. Investeringarna i januari-december uppgick till 6,9 milj. (6,3 milj. ).

6 6 Anttila Anttilas omsättning i januari-december uppgick till 560 milj. (564 milj. ) och minskade med 0,7 %. I och med att de ekonomiska utsikterna försämrades blev konsumenterna mer försiktiga, vilket särskilt inverkade på efterfrågan på heminredningsprodukter och konsumtionselektronik. Detaljförsäljningen (inkl. moms) för Anttilavaruhusen i januari-december uppgick till 393 milj., vilket innebär en minskning på 1,3 %. Detaljförsäljningen för inredningsvaruhusen Kodin Ykkönen uppgick till 181 milj., vilket innebär en minskning på 1,9 %. I Finland uppgick detaljförsäljningen för NetAnttila, som bedriver distanshandel, till 93 milj., vilket innebär en ökning på 4,9 %. NetAnttilas försäljning i Estland utgjorde 9 milj., en ökning på 1,4 %. I Lettland uppgick NetAnttilas försäljning till 8 milj., vilket innebär en minskning på 17,6 %. Anttilas rörelsevinst exklusive engångsposter i januari-december utgjorde 19,8 milj. (3,5 % av omsättningen), vilket var 5,4 milj. och 0,9 procentenheter mindre än motsvarande period år. Anttilas rörelsevinst var 4,3 milj. (27,2 milj. ). I engångskostnaderna ingår en nedskrivning på 15,5 milj. av fastigheten för logistikcentralen i Vanda. Anttila låter bygga en ny logistikcentral i Kervo, som ska tas i bruk år Anttilas investeringar var totalt 5,8 milj. (5,8 milj. ), varav de viktigaste var de nya varuhusen i Björneborg och Rovaniemi. Kesko Lantbruk Kesko Lantbruks omsättning i januari-december uppgick till 846 milj. (793 milj. ), en ökning på 6,6 %. Omsättningen för utlandsverksamheterna uppgick till 318 milj. (295 milj. ), och deras andel av omsättningen var 37,6 %. Kesko Lantbruks omsättning i Finland i januari-december uppgick till 527 milj., en ökning på 5,7 %, vilket påverkades betydligt av den höjda prisnivån inom produktionstillbehörs- och bränslehandeln. Omsättningen för utlandsverksamheterna ökade med 8,0 % i och med tillväxten inom spannmåls- och produktionstillbehörshandeln. Den baltiska handeln med entreprenadmaskiner minskade betydligt jämfört med år. K-lantbrukskedjans försäljning i Finland ökade med 6,0 % i januari-december och uppgick till 714 milj. (inkl. moms). Kesko Lantbruks rörelseförlust exklusive engångsposter i januari-december utgjorde 3,5 milj. (-0,4 % av omsättningen), dvs. rörelseförlusten var 15,9 milj. större än året innan. En betydande orsak till resultatutvecklingen var att den baltiska lantbruks- och maskinmarknaden avmattades i slutet av år, vilket ledde till att Kesko Lantbruks nedskrivningar av omsättningstillgångarna och kundfordringarna ökade med cirka 7 milj. jämfört med år. Investeringarna i januari-december uppgick till 2,4 milj. (7,6 milj. ). Övriga affärsområden Under de övriga affärsområdena rapporteras Konekesko, Intersport Finland, Indoor, Musta Pörssi och Kenkäkesko.

7 7 Den totala omsättningen för de övriga affärsområdena i januari-december uppgick till 699 milj. (743 milj. ), en minskning på 6,0 %. Omsättningen för utlandsverksamheterna uppgick till 56 milj., och dess andel av den totala omsättningen var 8,0 %. I januari-december var den totala rörelseförlusten exklusive engångsposter för de övriga affärsområdena 0,1 milj. (0,0 % av omsättningen), vilket var 14,0 milj. mer än motsvarande period året innan. Den minskade lönsamheten berodde på att resultatutvecklingen för handeln med fritidsmaskiner, möbler och hemteknik var svagare än år. Rörelsevinsten i januari-december uppgick till 0,8 milj. (10,0 milj. ). Investeringarna i januari-december uppgick till 15,7 milj. (7,4 milj. ). Konekeskos omsättning i januari-december uppgick till 214 milj. (229 milj. ), vilket innebär en minskning på 6,5 % jämfört med året innan. Försäljningen och lönsamheten minskade speciellt inom handeln med fritidsmaskiner. Intersport Finlands omsättning i januari-december uppgick till 158 milj. (147 milj. ), vilket innebär en ökning på 7,5 %. I mars öppnades Budget Sport-affärer i Esbo och i Reso. Indoors omsättning i januari-december uppgick till 177 milj. (197 milj. ), en minskning på 9,7 %. Försäljningen och lönsamheten minskade på grund av att konsumenterna blev försiktiga och bostadshandeln avmattades. Indoors affärsverksamheter i Sverige lades ned i mars. Musta Pörssi Oy:s omsättning i januari-december uppgick till 123 milj. (148 milj. ), en minskning på 16,8 %. Försäljningsutvecklingen påverkades av ändringarna i affärsplatsnätverket och en svagare efterfrågan på konsumtionselektronik än året innan till följd av övergången till det digitala nätverket som genomfördes under jämförelseåret. I slutet av år öppnades nätaffären Konebox.fi. Kenkäkesko Oy omsatte i januari-december 26 milj. (23 milj. ), vilket innebär en ökning på 12,6 %. Avvecklade verksamheter Resultatet för koncernens avvecklade verksamheter i januari-december uppgick till 41,5 milj. (36,6 milj. ). Under de avvecklade verksamheterna upptas Kauko-Telko Oy och en vinst på 31 milj. till följd av försäljningen av bolaget, samt Stjärn Optiker Group Ab och en vinst på ca 8,5 milj. till följd av försäljningen av bolaget. I verksamheterna som avvecklades under jämförelseåret ingick en vinst på 28,2 milj. från försäljningen av mataffärsfastigheterna som hyrdes ut till Rimi Baltic AB. OKTOBER-DECEMBER FORTLÖPANDE VERKSAMHETER

8 8 Omsättning och resultat Koncernens omsättning i oktober-december uppgick till milj., vilket är en minskning på 2,3 % jämfört med motsvarande period år (2 390 milj. ). Koncernens omsättning ökade med 1,8 % i Finland och minskade med 16,0 % i utlandet. Exportens och utlandsverksamhetens andel av omsättningen var 19,4 % (22,6 %). K-gruppens (Keskos och kedjeaffärernas) detaljförsäljning (inkl. moms) i oktoberdecember utgjorde milj., vilket innebär en minskning på 2,0 % jämfört med motsvarande period året innan. Koncernens vinst före skatt i oktober-december uppgick till 7,7 milj. (66,1 milj. ). Rörelsevinsten uppgick till 6,9 milj. (68,3 milj. ). I rörelsevinsten ingick försäljningsvinster och -förluster av engångskaraktär på anläggningstillgångar samt nedskrivningar med en nettoeffekt på -20,4 milj. (-3,7 milj. ). I engångskostnaderna ingår en nedskrivning på 15,5 milj. av Anttilas logistikcentral i Vanda. Centralens verksamhet ska överföras till en ny logistikcentral i Kervo år Rörelsevinsten exklusive engångsposter uppgick till 27,3 milj. (71,9 milj. ), vilket motsvarar 1,2 % av omsättningen (3,0 %). Den huvudsakliga orsaken till att rörelsevinsten exklusive engångsposter blev mindre än år var att efterfrågan på byggmarknaden minskade i de nordiska och de baltiska länderna. På grund av det betydligt försvagade ekonomiska läget har värderingsprinciperna för omsättningstillgångar och kundfordringar skärpts ytterligare. I resultatet för oktober-december har koncernen bokfört ca 17 milj. mer än år som nedskrivningar av omsättningstillgångarna och kundfordringarna. Orsaken till att rörelsevinsten exklusive engångsposter blev mindre än år var både den minskade efterfrågan på byggmarknaden och inom specialvaruhandeln och utvidgnings- och förnyelseåtgärderna i affärsplatsnätverket. Resultatet per aktie för koncernens fortlöpande verksamheter var -0,05 (0,39 ). Det egna kapitalet per aktie var 20,09 (19,53 ). Investeringar Koncernens investeringar i oktober-december uppgick till 105,2 milj. (68,8 milj. ), vilket motsvarar 4,5 % (2,9 %) av omsättningen. Investeringarna i affärsplatser uppgick till 84,1 milj. (61,9 milj. ). Koncernens övriga investeringar uppgick till 21,1 milj. (6,9 milj. ). Investeringarna i den utländska affärsverksamheten utgjorde 37,8 % av de totala investeringarna. Finansiering Kassaflödet från rörelsen i oktober-december uppgick till 15,7 milj. (70,2 milj. ), och kassaflödet från investeringarna var -95,7 milj. (-71,0 milj. ). I kassaflödet från investeringarna ingick intäkter på 3,7 milj. (5,1 milj. ) från försäljningen av anläggningstillgångar. De likvida medlen uppgick till 443 milj. (351 milj. ) vid periodens slut. Medlen har placerats på ett decentraliserat sätt inom ramen för limiterna för varje motpart: i företagens skuldinstrument (203 milj. ), i bankernas skuldinstrument (141 milj. ), i fonder (9 milj. ), i finska statens masskuldebrevslån (32 milj. ) och som depositioner i bankerna (58 milj. ).

9 9 Koncernens finansnetto i oktober-december uppgick till 0,8 milj. (-2,1 milj. ). Skatter Koncernens skatter i oktober-december uppgick till 5,5 milj. (20,6 milj. ). Den effektiva skattesatsen, som ökade på grund av de utländska bolagens negativa resultat under rapportperioden, var 71,2 % (31,1 %). Personal Medelantalet anställda i Keskokoncernen var i oktober-december (21 376) personer (omräknat till heltidsanställda). Jämfört med motsvarande period år minskade antalet anställda med 455 personer. I Finland var den genomsnittliga personalminskningen 397 personer och utanför Finland 58 personer. Affärsområdenas utveckling i oktober-december Kesko Livs Kesko Livs omsättning i oktober-december uppgick till milj. (1 046 milj. ) och ökade med 7,3 %. I oktober-december ökade K-mataffärernas detaljförsäljning, dvs milj. (inkl. moms), med 6,5 % och deras dagligvaruförsäljning med 7,8 %. I slutet av december var det totala antalet K-mataffärer (siffran inkluderar inte butiksbilar). Kesko Livs rörelsevinst exklusive engångsposter i oktober-december utgjorde 43,3 milj. (3,9 % av omsättningen), dvs. 3,5 milj. och 0,1 procentenheter mer än året innan. Kesko Livs rörelsevinst uppgick till 39,0 milj. (40,0 milj. ). Kesko Livs investeringar i oktober-december utgjorde 48,5 milj. (37,8 milj. ), varav investeringarna i affärsplatser uppgick till 38,5 milj. (36,7 milj. ). Kesko Livs fortsatte med en stark utveckling av K-mataffärsnätverket. Under oktoberdecember öppnades K-citymarketaffärer i Torneå, Mikkola i Björneborg, Ylivieska, Jämsä och Klövskog i Nurmijärvi. K-supermarketaffärerna i Kemi och i Rusko i Uleåborg utvidgades till K-citymarketaffärer. Nya K-supermarketaffärer öppnades i Kånala i Helsingfors samt i Limingo, Suomussalmi och Rovaniemi. Även andra förnyelser och utvidgningar genomfördes. De mest betydande affärsplatserna som byggs för närvarande är K-citymarketaffärer i Åbo, Ylöjärvi, Kyrkslätt, Linnainmaa i Tammerfors och Björkby i Vanda. K-citymarket i S:t Michel genomgår en utvidgning, och dessutom byggs nya K-supermarketaffärer i Kempele, Borgå, Träskända och Euraåminne. Rautakesko Marknadsläget inom järnhandeln försämrades betydligt i de nordiska och de baltiska länderna under det sista kvartalet år jämfört med år. Rautakeskos omsättning i oktober-december uppgick till 518 milj. (622 milj. ), vilket innebär en minskning på 16,7 %. I Finland var omsättningen 166 milj. (195 milj. ), en nedgång på 15,1 %. Utlandsverksamhetens andel av omsättningen uppgick till 352 milj. (427 milj. ), vilket innebär en minskning på 17,5 %. Både den försvagade efterfrågan och värdeminskningen för den svenska och den norska kronan och den ryska rubeln inverkade på försäljningsutvecklingen för utlandsverksamheten. Utlandsverksamheten stod för 68,0

10 10 % av Rautakeskos omsättning. I Sverige minskade K-rauta AB:s omsättning i oktober-december med 13,1 % och uppgick till 37 milj.. I den lokala valutan minskade K-rauta AB:s omsättning med 2,3 %. I Norge minskade Byggmakkers omsättning med 30,9 % och uppgick till 107 milj.. I den lokala valutan minskade Byggmakkers omsättning med 18,9 %. I Estland minskade Rautakeskos omsättning med 19,4 % och uppgick till 18 milj.. I Lettland minskade Rautakeskos omsättning med 29,0 % och uppgick till 15 milj.. I Litauen minskade Senukais omsättning med 16,5 % och uppgick till 104 milj.. I Ryssland ökade Stroymasters omsättning med 28,1 % och uppgick till 54 milj.. Det vitryska bolaget OMA:s omsättning uppgick till 19 milj.. Rautakeskos rörelseförlust exklusive engångsposter i oktober-december utgjorde 6,2 milj. (-1,2 % av omsättningen), som var 28,2 milj. sämre än motsvarande period året innan. Resultatutvecklingen påverkades av den försvagade efterfrågan på byggmarknaden i de nordiska och de baltiska länderna samt av utvidgningen av affärsplatsnätverket. Dessutom påverkades lönsamheten av att värderingsprinciperna för kundfordringar och omsättningstillgångar skärptes. I resultatet i oktober-december bokfördes ca 9 milj. mer än år som nedskrivningar av omsättningstillgångarna och kundfordringarna. Rautakeskos rörelseförlust i oktober-december uppgick till 5,3 milj. (en rörelsevinst på 22,1 milj. ). Rautakeskos investeringar i oktober-december uppgick till 44,7 milj. (21,2 milj. ). De utländska investeringarnas andel var 88,0 % (75,5 %). I oktober-december minskade K-rauta- och Rautiakedjornas detaljförsäljning (inkl. moms) i Finland med 4,2 % och uppgick till 266 milj.. Försäljningen för B-to-B-service minskade med 24,5 %. Vid utgången av december omfattade K-rautakedjan i Finland 42 affärer och Rautiakedjan 102 affärer. I Sverige finns 19 K-rautaaffärer, varav en ägs av en köpman. Det finns åtta K-rautaaffärer i Estland. Byggmakkerkedjan i Norge består av 120 affärer, varav 18 är Byggmakkers egna affärer. Under oktober-december öppnades tre nya affärer. I S:t Petersburg i Ryssland öppnades en nionde K-rautaaffär i slutet av november. Av K-rautaaffärerna i S:t Petersburg följer nu fem det nya K-rautakonceptet. I Lettland öppnade Rautakesko en ny K-rautaaffär i Rezekne i oktober. I Lettland finns åtta K-rautaaffärer och två K-rautapartneraffärer. I Litauen öppnade Senukai en ny affär i Klaipeda i oktober. Senukai har 15 egna affärer och 76 partnershop-affärer. VV-Auto VV-Autos omsättning i oktober-december uppgick till 161 milj. (144 milj. ), en ökning på 12,2 %. Jämförelseperiodens omsättning minskade på grund av ändringen av bilskattelagen som offentliggjordes i november och försköt en betydande del av försäljningen till år. Under det sista kvartalet var den totala marknadsandelen för de person- och paketbilar som VV-Auto importerar 18,3 % (15,6 %). Rörelsevinsten exklusive engångsposter i oktober-december utgjorde 1,9 milj. (1,2 % av omsättningen), vilket var 2,5 milj. och 1,6 procentenheter mer än motsvarande

11 11 period året innan. Investeringarna i oktober-december uppgick till 1,9 milj. (1,3 milj. ). Anttila Anttilas omsättning i oktober-december uppgick till 184 milj. (189 milj. ), vilket innebär en minskning på 3,1 %. Detaljförsäljningen (inkl. moms) för Anttilavaruhusen i oktober-december uppgick till 137 milj., vilket innebär en minskning på 3,6 %. Detaljförsäljningen för inredningsvaruhusen Kodin Ykkönen uppgick till 56 milj., vilket innebär en minskning på 7,4 %. I Finland uppgick detaljförsäljningen för distanshandeln till 28 milj., en ökning på 3,5 %. Den ökade allmänna ekonomiska osäkerheten och den avmattade bostadshandeln hade en betydande inverkan speciellt på försäljningen av inredningsprodukter och hemteknik. Anttilas rörelsevinst exklusive engångsposter i oktober-december utgjorde 20,0 milj. (10,9 % av omsättningen), dvs. 1,6 milj. och 0,5 procentenheter mindre än motsvarande period året innan. Anttilas rörelsevinst var 4,6 milj. (21,6 milj. ). I engångskostnaderna ingår en nedskrivning på 15,5 milj. av fastigheten för logistikcentralen i Vanda. Anttila låter bygga en ny logistikcentral i Kervo, som ska tas i bruk år Anttilas investeringar uppgick till 2,3 milj. (1,5 milj. ). Vid utgången av december fanns det 28 Anttilavaruhus och 2 specialaffärer. Antalet Kodin Ykkönen-varuhus var 8, och dessutom finns nätvaruhuset för inredning Kodin1.com. NetAnttila som bedriver distanshandel verkar i Finland, Estland och Lettland. I Björneborg öppnades i oktober ett nytt varuhus som ersatte det gamla varuhuset. I november öppnades ett nytt varuhus i Rovaniemi och en Anttila Store-specialaffär i Nummela i Vichtis. År 2009 öppnas ett nytt varuhus i affärscentrumet Skanssi i Åbo och ett nytt Kodin Ykkönen-varuhus i Lielax i Tammerfors. Kesko Lantbruk Kesko Lantbruks omsättning i oktober-december uppgick till 202 milj. (213 milj. ), vilket innebär en minskning på 5,2 %. Kesko Lantbruk omsatte i Finland i oktoberdecember 118 milj., vilket innebär en minskning på 9,6 %. Omsättningen för den baltiska lantbruks- och maskinhandeln uppgick till 84 milj. (83 milj. ), vilket innebär en ökning på 1,8 % i oktober-december. Kesko Lantbruks rörelseförlust exklusive engångsposter i oktober-december utgjorde 15,8 milj. (-7,8 % av omsättningen), dvs. rörelseförlusten var 17,9 milj. större än motsvarande period året innan. Resultatutvecklingen påverkades betydligt av att den baltiska entreprenad- och lantbruksmarknaden avtog i slutet av år, vilket ledde till att Kesko Lantbruk i oktober-december bokförde nedskrivningar och avsättningar i fråga om kundfordringarna och omsättningstillgångarna, som var 9 milj. större än år. Omkring hälften av detta belopp hänförde sig till de ekonomiska svårigheterna som

12 12 upptäcktes i den lettiska lageroperatörens verksamhet. Till K-lantbrukskedjan hörde 91 affärer i Finland i slutet av rapportperioden. Kesko Lantbruk har sex affärer i Estland, fyra affärer i Lettland och tre affärer i Litauen. Övriga affärsområden Under de övriga affärsområdena rapporteras Konekesko, Intersport Finland, Indoor, Musta Pörssi och Kenkäkesko. Den totala omsättningen för de övriga affärsområdena i oktober-december uppgick till 152 milj. (182 milj. ), en minskning på 16,1 %. I oktober-december var den totala rörelseförlusten exklusive engångsposter för de övriga affärsområdena 7,9 milj. (-5,2 % av omsättningen), vilket var 3,4 milj. mer än motsvarande period året innan. Rörelseförlusten i oktober-december var 9,5 milj. (8,4 milj. ). Investeringarna uppgick i oktober-december till 4,9 milj. (3,7 milj. ). Konekeskos omsättning i oktober-december uppgick till 32 milj. (43 milj. ), vilket innebär en minskning på 26,0 % jämfört med året innan. I Finland uppgick försäljningen till 29 milj., en minskning på 19,2 %. Konekeskos exportförsäljning uppgick till 2 milj., en minskning på 73,5 %. Intersport Finlands omsättning uppgick i oktober-december till 40 milj. (41 milj. ), vilket innebär en minskning på 1,6 %. I oktober-december uppgick omsättningen för Indoor till 42 milj. (51 milj. ), vilket innebär en nedgång på 17,8 %. I oktober-december uppgick omsättningen inom möbelhandeln i utlandsverksamheterna till 6 milj., en minskning på 50,5 %. Indoors affärsverksamheter i Sverige lades ned i mars. Musta Pörssi Oy:s omsättning i oktober-december uppgick till 35 milj. (42 milj. ), en minskning på 17,3 %. Kenkäkesko Oy omsatte i oktober-december 4 milj. (5 milj. ), vilket innebär en minskning på 21,3 %. Förändringar i koncernstrukturen K-Rahoitus Oy inklusive dotterbolag har sålts och affären verkställdes Stjärn Optiker Group Ab har sålts och affären verkställdes Kauko-Telko Oy har sålts och affären verkställdes Beslut av den ordinarie bolagsstämman och styrelsens konstituerande möte Den ordinarie bolagsstämman i Kesko Abp fastställde bokslutet för år och beviljade styrelsemedlemmarna och verkställande direktören ansvarsfrihet. Bolagsstämman beslutade också att i enlighet med styrelsens förslag dela ut 1,60 per aktie i dividend, dvs. totalt Dividenden betalades ut Bolagsstämman beslutade att antalet styrelsemedlemmar är sju, det vill säga lika många

13 13 som förut. Till styrelsemedlemmar vid den ordinarie bolagsstämman invaldes ekonomierådet, köpman Pentti Kalliala, bergsrådet Ilpo Kokkila, EM Maarit Näkyvä, bergsrådet Seppo Paatelainen, bergsrådet Keijo Suila, köpmannen Jukka Säilä och kommerserådet, diplomköpmannen Heikki Takamäki. Styrelseordförande är Heikki Takamäki och vice styrelseordförande är Keijo Suila. Styrelsemedlemmarnas mandatperiod är enligt bolagsordningen tre år så att mandatperioden börjar när den bolagsstämma som förrättat valet avslutas och går ut när den tredje påföljande ordinarie bolagsstämman avslutas. Alla de nuvarande styrelsemedlemmarnas mandatperiod går ut när den ordinarie bolagsstämman för år 2009 avslutas. Bolagsstämman valde CGR-samfundet PricewaterhouseCoopers Oy till bolagets revisor. Samfundet har utsett CGR Johan Kronberg till huvudansvarige revisor. Om den ordinarie bolagsstämmans beslut har informerats i ett börsmeddelande Vid det konstituerande mötet som styrelsen för Kesko Abp höll efter den ordinarie bolagsstämman behöll Kesko Abp:s styrelse sammansättningen i kommittéerna oförändrad. Styrelsen valde Maarit Näkyvä till ordförande för styrelsens revisionskommitté och Seppo Paatelainen och Keijo Suila till kommittémedlemmar. Vidare valde styrelsen Heikki Takamäki till ordförande för styrelsens kompensationskommitté och Pentti Kalliala och Keijo Suila till kommittémedlemmar. Kommittéernas mandatperiod går ut när den ordinarie bolagsstämman avslutas. Om besluten av styrelsens konstituerande möte informerades i ett börsmeddelande Styrelserna för Kesko Livs Ab och Rautakesko Ab, som är Kesko Abp:s mest betydande helägda dotterbolag, valdes vid bolagens ordinarie bolagsstämmor. Styrelsernas sammansättningar publicerades i ett börsmeddelande. Aktie, aktiemarknad och styrelsens befogenheter Kesko Abp:s aktiekapital uppgick vid rapportperiodens slut till Av samtliga aktier är eller 32,4 % A-aktier och eller 67,6 % B-aktier. Totalantalet aktier uppgick till Varje A-aktie ger tio (10) röster och varje B-aktie ger en (1) röst. Aktiekapitalet har ökats sju gånger under rapportperioden med belopp motsvarande aktieteckningarna med optionsrätter som hör till 2003 års optionsprogram. Aktiekapitalet ökades (210 ), ( ), 9.6. ( ), (8 600 ), (4 000 ), (6 000 ) och ( ). Om ökningarna har informerats genom börsanmälan med samma datum. De nya aktierna togs upp på Helsingfors Börs huvudlista och blev föremål för offentlig handel tillsammans med de gamla B-aktierna 12.2., 29.4., 10.6., 29.7., 2.10., och Börskursen för Keskos A-aktie var 37,85 vid utgången av år och 22,00 vid utgången av år, vilket innebär en nedgång på 41,9 %. På motsvarande sätt var B- aktiens kurs 37,72 vid utgången av år och 17,80 vid utgången av år, vilket innebär en nedgång på 52,8 %. Under rapportperioden var A-aktiens högsta kurs 38,20 och lägsta kurs 21,33. B-aktiens högsta kurs var 38,12 och lägsta kurs 15,31. Under år sjönk Helsingfors Börs generalindex (OMX Helsinki) med 53,4 % och det vägda indexet OMX Helsinki Cap med 50,1 %. Branschindexet för dagligvaror sjönk på motsvarande sätt med 57,1 %.

14 14 Vid rapportperiodens utgång var A-aktiernas marknadsvärde 698 milj. och B- aktiernas marknadsvärde milj.. Aktierna hade ett sammanlagt marknadsvärde på milj., en minskning på milj. sedan utgången av år. På Helsingfors Börs omsattes A-aktier år, och omsättningsvärdet uppgick till 41,0 milj.. I fråga om B-aktier omsattes 121,1 milj. aktier, och omsättningsvärdet var milj.. Optionsrätterna 2003E och 2003F som listades inom 2003 års optionsprogram var föremål för handel, och totalt cirka optionsrätter till ett värde av omsattes år. Styrelsen har fått ett bemyndigande av den ordinarie bolagsstämman att emittera högst nya B-aktier mot vederlag. Bemyndigandet innefattar rättighet att även avvika från aktieägarnas företrädesrätt genom riktad emission av vägande ekonomiskt skäl så att de aktier som emitteras kan användas som vederlag vid eventuella företagsförvärv, i andra arrangemang i anslutning till bolagets affärsverksamhet eller till att finansiera investeringar. Bemyndigandet är i kraft två år från bolagsstämmans beslut. Bemyndigandet har inte använts. Vid utgången av år var antalet aktieägare , vilket var en ökning på aktieägare under året. År minskade de utländska aktieägarnas innehav från 34 % till 20 % av aktiekapitalet. Flaggningsmeddelanden Kesko Abp har inte tagit emot flaggningsmeddelanden under rapportperioden. Viktiga händelser under rapportperioden K-Rahoitus Oy:s aktiestock övergick i OKO Bank Abp:s (Pohjola Bank Abp fr.o.m. 1.3.) ägo. OKO och Kesko Abp undertecknade ett köpeavtal om affären Köpeskillingen uppgick till cirka 30 milj.. (Börsmeddelanden och 31.1.). Kesko Abp avstod från en köpoption som ingår i de hyresavtal som bolaget ingick med Nordisk Renting Oy åren 2001 och För köpoptionen betalade Nordisk Renting 74,2 milj. i ersättning till Kesko. De tidigare hyresavtalen var till sin natur finansiella leasingavtal och hävandet av dessa avtal genererade en engångsintäkt på 26,5 milj.. Effekten av hyresavtalsarrangemanget och fastighetsaffären på Kesko Livs och Keskokoncernens rörelsevinst för det första kvartalet uppgick till totalt 103 milj. och denna upptogs som engångspost. (Börsmeddelande 11.2.). Kesko Abp sålde aktiestocken i Stjärn Optiker Group Ab till optikerkedjan Specsavers. Den skuldfria köpeskillingen uppgick till cirka 15 milj. och för affären bokfördes en försäljningsvinst av engångskaraktär på 8,5 milj. i Keskos resultat för avvecklade verksamheter. (Meddelande 1.4.). Kesko Abp sålde aktiestocken i Kauko-Telko Oy till Aspo Oyj. Utifrån balansräkningen för Kauko-Telko vid utgången av april uppgick den skuldfria köpeskillingen till cirka 77 milj.. För affären bokfördes en försäljningsvinst av engångskaraktär på cirka 30 milj. i Keskos resultat för avvecklade verksamheter. (Börsmeddelanden 23.5., och 30.4.).

15 15 Kesko meddelade att bolaget ökar K-lantbruks- och Rautiakedjornas konkurrenskraft genom att dela Kesko Lantbruk Ab på så sätt att funktionerna inom den finländska lantbrukshandeln ansluts till Rautakesko Ab och handeln med traktorer och skördetröskor samt de baltiska lantbruks- och maskinhandelsbolagen ansluts till Konekesko Ab. Arrangemanget beräknas leda till en årlig besparing på cirka 3 milj. för Kesko. (Börsmeddelande 28.5.). Keskokoncernen, Keskos Pensionskassa och Valluga-Sijoitus Oy sålde 23 av sina butiksfastigheter runt om i Finland till Aberdeen Property Fund Finland 1 Ky Köpeskillingen uppgick till cirka 56 milj., varav Keskokoncernens andel var cirka 44 milj.. Keskokoncernens försäljningsvinst uppgick till cirka 16 milj., och denna upptogs som engångspost i Keskos rörelsevinst för det tredje kvartalet. (Börsmeddelande 30.9.). Kesko meddelade att samarbetet mellan Anttila Oy, K-citymarket Oy (bruksvaror) och de övriga specialvarubolagen inom Keskokoncernen intensifieras. De söker synergifördelar speciellt när det gäller inköp av varor, ledning och hantering av kundrelationer. Samtidigt meddelades att Keskos rapporteringsmetod förnyas på så sätt att de segment som i främsta rummet ska rapporteras fr.o.m är mathandel, specialvaruhandel, järnhandel samt bil- och maskinhandel. Under det första kvartalet år 2009 offentliggör Kesko jämförelseuppgifterna enligt den nya strukturen för segmentrapporteringen. (Börsmeddelande ). Händelser efter rapportperioden Kesko Lantbruk Ab fördelades på så sätt att de finländska funktionerna inom lantbrukshandeln anslöts till Rautakesko Ab. Dessutom anslöts handeln med traktorer och skördetröskor samt de baltiska lantbruks- och maskinhandelsbolagen till Konekesko Ab (börsmeddelande 28.5.). Anttila Oy, K-citymarket Oy (bruksvaror) och de övriga specialvarubolagen inom Keskokoncernen intensifierar det ömsesidiga samarbetet. Keskokoncernens segment som i främsta rummet ska rapporteras är fr.o.m mathandel, specialvaruhandel, järnhandel samt bil- och maskinhandel (börsmeddelande ). Riskhantering Keskokoncernen använder en etablerad riskhanteringsprocess som bygger på en riskhanteringspolicy. Riskhanteringspolicyn har godkänts av styrelsen. Affärsområdena bedömer riskerna i samband med strategiomgången och prioriterar dessa enligt hur kritiska och hanterbara de är. Riskbedömningarna uppdateras kvartalsvis. Även koncernfunktionerna har bedömt de risker som hotar koncernens mål och hanteringen av dem. Riskerna och hanteringen av dem har behandlats av branschbolagens och koncernens ledning. För betydande projekt har man gjort upp separata riskanalyser. Utifrån affärsområdenas och koncernfunktionernas riskanalyser har koncernens riskhanteringsenhet kvartalsvis gjort upp sammandrag av de väsentligaste riskerna och hanteringen av dessa. Denna riskrapport har behandlats av styrelsens revisionskommitté i Kesko Abp. De väsentligaste riskerna och osäkerhetsfaktorerna har rapporterats i samband med delårsrapporterna.

16 16 Recessionens konsekvenser Till följd av den internationella finanskrisen och dess konsekvenser för den ekonomiska utvecklingen, konsumenternas förtroende, tillgången på finansiering och investeringsvilligheten har osäkerhetsfaktorerna i Keskos affärsomgivning ökat betydligt, i synnerhet när det gäller handeln med byggmaterial, bilar och maskiner samt specialvaruhandeln i Keskos verksamhetsländer. Konsumtionsefterfrågan har försvagats i synnerhet i Lettland och Estland. I Ryssland beror konsumtionsefterfrågan till stor del på hur råoljepriset utvecklas i framtiden. Till följd av recessionen har konsumenternas förtroende för den egna ekonomin försvagats. Konsumenterna är allt mer prismedvetna och överväger allt mer noggrant speciellt inköpen av dyrare produkter. Även riskerna i anknytning till företagskundernas och köpmännens lönsamhet och finansieringsmöjligheterna ökar i och med att konsumtionsefterfrågan försvagas. Dessa inverkar negativt på Keskos försäljningsutveckling och ökar kreditförlustriskerna. Valutariskerna samt motpartsriskerna som ingår i de finansiella instrumenten har blivit större. Av Keskos verksamhetsländer är det endast Finland som hör till området. Den norska, svenska och ryska valutan har försvagats i förhållande till n. I de baltiska länderna har risken för devalvering ökat. På grund av finanskrisen har det blivit allt svårare att placera likvida medel med en låg risk så att det är lönsamt. Övriga risker Betydande kapital och hyresansvar är bundna i affärsfastigheterna för många år framöver. Tillväxten och lönsamheten kan riskeras på grund av att man misslyckas med de pågående investeringarna i affärsplatser, med internationaliseringsprojekten eller med programmen för effektivisering av verksamheten eller att genomförandet av ovannämnda åtgärder försenas. Varuleverantörernas val av produktsortiment och distributionskanal, konkurs eller företagsarrangemang kan inverka på tillgången på produkter i affärerna. Kännetecknande för handeln är att leveranskedjan blir allt mer komplicerad, längre och mer beroende av informationssystem, datatrafik och externa tjänsteleverantörer. Störningar i leveranskedjan kan leda till betydande försäljningsförluster och förluster av intäkter. Eventuella misslyckanden med att skydda personuppgifterna och kortbetalningarna kan leda till förluster, skadeståndsanspråk och äventyrande av rykte. Om leveranskedjans kvalitetskontroll inte fungerar eller om produktkontrollen misslyckas kan följden vara ekonomiska förluster, förlust av kundernas förtroende eller i värsta fall äventyrande av kundernas hälsa. Svinnet kan medföra betydande ekonomiska förluster för affärerna. Svinn orsakas bl.a. av att varor blir gamla eller går sönder, av stölder och annat missbruk samt av misslyckade lösningar i inköpsverksamheten. Under recessionen ökar riskerna för ekonomiska oegentligheter. För att strategierna ska kunna genomföras behövs en kunnig och motiverad personal. Risken är att handelsbranschen inte lockar till sig dem som har den största kompetensen. Tillgången på arbetskraft torde öka tillfälligt under recessionen. Om lagar, avtal och Keskos etiska principer inte efterföljs kan det leda till böter, skadestånd och andra ekonomiska förluster samt förlust av förtroende eller rykte.

17 17 Målet för Keskos kommunikation är att producera och offentliggöra tillförlitlig information i rätt tid. Om den information som Kesko offentliggjort visade sig vara felaktig eller om förmedlingen av informationen på något sätt stridde mot bestämmelserna, skulle följden kunna vara förlust av investerarnas och andra intressegruppers förtroende och eventuella sanktioner. Närmare information om de risker som inverkar på Keskos affärsverksamhet, osäkerhetsfaktorerna och hanteringsåtgärderna samt om organiseringen av riskhanteringen inom Kesko och principerna för riskhantering finns på Keskos webbplats De övriga riskerna och osäkerhetsfaktorerna som anknyter till resultatutvecklingen beskrivs i koncernens framtidsutsikter. Framtidsutsikter Framtidsutsikterna för Keskokoncernen bedöms vad gäller omsättningen och rörelsevinsten exklusive engångsposter för en tidsperiod som omfattar de följande 12 månaderna efter rapportperioden (1/ /2009) jämfört med de 12 månader som föregick rapportperioden (1/ 12/). Utvecklingen av koncernens affärsverksamheter påverkas av de ekonomiska utsikterna på koncernens olika marknadsområden samt i synnerhet av tillväxttakten i den privata konsumtionen. Till följd av problemen på finansmarknaden och den minskade realekonomin har de ekonomiska utsikterna försvagats ytterligare under de senaste månaderna. Den privata konsumtionsefterfrågan i Norden och i Baltikum förutspås avta i och med konsumenternas försvagade förtroende och ökningen av sparkvoten. Enligt prognoserna minskar företagens och konsumenternas efterfrågan även på grund av svårigheterna med att få finansiering. Inom mathandeln förväntas utvecklingen vara fortsatt stabil. Marknadsutvecklingen förväntas avta i synnerhet inom byggbranschen, bil- och maskinhandeln och specialvaruhandeln. Den ökade osäkerheten i anknytning till de ekonomiska utsikterna gör det betydligt svårare än tidigare att skapa framtidsutsikter för koncernen. I och med den avtagande ekonomiska utvecklingen kommer Keskokoncernens omsättning och rörelsevinst exklusive engångsposter för fortlöpande verksamheter enligt prognoserna att år 2009 understiga omsättningen och rörelsevinsten exklusive engångsposter för år. Koncernens likviditet och soliditet förutspås förbli stark. Förslag till vinstdisposition Moderbolagets utdelningsbara medel uppgår till ,96, varav räkenskapsperiodens vinst utgör ,08. Styrelsen föreslår för den ordinarie bolagsstämman, som sammanträder , att de utdelningsbara medlen disponeras på följande sätt: I dividend delas 1,00 per aktie ut, dvs. totalt ,00. Enligt utdelningspolicyn beaktas bolagets finansiella ställning och verksamhetsstrategi i styrelsens förslag till utdelning.

18 18 Till styrelsens förfogande utdelas ,00 som donationer för allmännyttiga ,00. I eget kapital kvarlämnas ,96. Ordinarie bolagsstämma Styrelsen beslutade att sammankalla den ordinarie bolagsstämman kl i Helsingfors Mässcentrum. Kesko Abp offentliggör kallelsen till bolagsstämman vid en senare tidpunkt. Årsredovisning Kesko publicerar årsredovisningen inklusive Keskos verksamhetsberättelse och bokslut för år under vecka 11 på bolagets webbplats Helsingfors 5.2. Kesko Abp Styrelsen Uppgifterna i bokslutskommunikén är oreviderade. För närmare information kontakta ekonomi- och finansdirektör Arja Talma, telefon , eller ekonomidirektör Jukka Erlund, telefon En webcasting på finska om bokslutets resultatinfo kan ses kl på En webbkonferens om bokslutet på engelska hålls i dag kl (finsk tid). Registreringarna till webbkonferensen sker på Keskos webbplats på adressen KESKO ABP Paavo Moilanen kommunikationsdirektör BILAGOR Koncernens resultaträkning Koncernbalansräkning Beräkning av förändringar i koncernens eget kapital Koncernens kassaflödeskalkyl Koncernens nyckeltal Omsättning per affärsområde Rörelsevinst per affärsområde inkl. engångsposter Rörelsevinst per affärsområde exkl. engångsposter Rörelsevinst per affärsområde exkl. engångsposter i procent Investeringar per affärsområde Koncernens ansvarsförbindelser Koncernens nyckeltal kvartalsvis Redovisningsprinciper för nyckeltalen

19 19 Omsättning per affärsområde kvartalsvis Rörelsevinst per affärsområde inkl. engångsposter kvartalsvis Rörelsevinst per affärsområde exkl. engångsposter kvartalsvis Medelantal anställda och K-gruppens detaljförsäljning Kesko Abp:s tremånadersrapport för januari-mars publiceras Dessutom publiceras Keskokoncernens försäljning en gång per månad. Meddelandena och övrig företagsinformation finns på Keskos webbplats på adressen SÄNDLISTA Helsingfors Börs Centrala medier ******** BILAGOR: Denna bokslutskommuniké har upprättats i enlighet med standarden IAS 34. Vid upprättandet av delårsrapporten har man tillämpat samma redovisningsprinciper som i årsbokslutet. Koncernens resultaträkning ( ) Förändr Förändr ing, % ing, % Omsättning , ,3 Anskaffningsutgift för sålda prestationer , ,7 Bruttotäckning , ,8 Övriga rörelseintäkter , ,2 Personalkostnader , ,6 Avskrivningar och nedskrivningar , ,0 Övriga rörelsekostnader , ,6 Rörelsevinst , ,0 Finansiella intäkter , (..) Finansiella kostnader , (..) Andel av intresseföretagens resultat 2 0 (..) ,4 Vinst före skatt , ,4 Inkomstskatter , ,4 Räkenskapsperiodens vinst på fortlöpande , ,2

20 20 verksamheter Räkenskapsperiodens vinst på avvecklade verksamheter , ,4 Räkenskapsperiodens vinst , ,1 Fördelning Till moderbolagets ägare , (..) Till minoriteten , ,1 Resultat per aktie beräknat utgående från den vinst som hör till ägarna i moderbolaget () Fortlöpande verksamheter Outspätt 1,82 2,54-28,3-0,05 0,40 (..) Efter utspädning 1,81 2,52-28,1-0,05 0,39 (..) Hela koncernen Outspätt 2,25 2,92-23,0-0,04 0,42 (..) Efter utspädning 2,24 2,90-22,8-0,04 0,41 (..) (..) Förändring över 100 % Koncernbalansräkning ( ) Förändrin g, % TILLGÅNGAR Långfristiga tillgångar Immateriella tillgångar ,7 Materiella tillgångar ,9 Långfristiga finansiella tillgångar ,3 Lånefordringar och övriga fordringar ,7 Pensionsfordringar ,8 Totalt ,7 Kortfristiga tillgångar Omsättningstillgångar ,6 Kundfordringar och övriga fordringar ,5 Finansiella tillgångar som bokförs resultatpåverkande till gängse värde ,6 Finansiella tillgångar tillgängliga för försäljning ,0 Likvida medel ,6 Totalt ,6 Långfristiga tillgångar som kan säljas ,7