FORSKNINGSMETODIK. Björn Fagerström Eskilsuna, MDH

Transkript

1 FORSKNINGSMETODIK Björn Fagerström Eskilsuna, MDH

2 FORSKNINGSMETODIK MÅL Att ge en bred introduktion så att ni själva kan fördjupa er inom valda områden. Björn Fagerström Eskilsuna, MDH

3 FORSKNINGSMETODIK Vem är Björn Fagerström? - Pharmadule Emtunga - MDH Adj. Prof. - Barn Fru Villa Volvo (visst låter det spännande) - Göteborg Björn Fagerström Eskilsuna, MDH

4 AGENDA Dagens presentation (raster vid behov) introduktion till forskningsmetodik forskningsprocessen datainsamling DET BREDA PERSPEKTIVET VIKTIGA BEGREPP HUR GÅR MAN TILL VÄGA? FOKUS PÅ SYSTEMSYNSÄTT OLIKA METODER FOKUS PÅ INTERVJUER tolka intervjumaterial TVÅ OLIKA PRINCIPER TÄNK EFTER FÖRST summering datainsamling övning: tolka intervjumaterial LÖSA TEXT, TOLKA, DISKUTERA VIKTIGA LÄRDOMAR ATT HA MED! kvalitetssäkring Information och kunskap TIPS PÅ VÄGEN CHECKLISTA OLIKA BEGREPP ATT TÄNKA PÅ kommunikation DEFINITIONER ÖVNING DEFINITIONER OCH BEGREPP SKILLNADER avrundning NÅGRA AVSLUTANDE TANKAR

5 Då kör vi igång! The greatest gift is not being afraid to question - Ruby Dee

6 INTRODUKTION TILL FORSKNINGSMETODIK Centrala delar i forskning (dock med olika synsätt)

7 INTRODUKTION TILL FORSKNINGSMETODIK Gräver vi horisontellt eller vertikalt Context A Context B Horizontal Vertical Fagerström, 2004

8 INTRODUKTION TILL FORSKNINGSMETODIK Definitioner av centrala begrepp ontologi Antagande för den värld vi lever i. epistemologi metod Epistemologi av Grekiskans episte me: kunskap, dvs. läran om kunskapen eller kunskapsteori. Metoder, regler, värderingar och dolda antaganden spelar en viktig roll när vår karta över verkligheten ritas. Metod kommer av grekiskans Méthodos: längs en väg. I ett forskningsmetodiskt perspektiv där man arbetar med insamling av data kanske ordet metod bäst kan översättas med tillvägagångssätt för datainsamlande. modell En modell är en begreppsmässig representation av alla de egenskaper som inryms i ett sakförhållande och som är viktiga för det problem som skall undersökas. empiri Empiri kommer av Grekiskans empeiria: Erfarenhet, empirisk betyder således erfarenhetsmässig. En teori förklarar givna fakta i motsats till empirin som blott konstaterar dem [Åsberg, 1998].

9 INTRODUKTION TILL FORSKNINGSMETODIK Positivism / Hermeneutik / Systemsynsätt (Det finns fler / undergrupper) PARADIGM POSITIVISM HERMENEUTIK SYSTEMSYNSÄTT T

10 INTRODUKTION TILL FORSKNINGSMETODIK Förklaringar paradigm Vedertagen praxis som tillämpas i vetenskapssamhället. Produktutveckling saknar entydigt paradigm. positivism Vetenskaplig rationalitet, kunskapen är empiriskt prövbar. Förklaringar kan ses som orsak verkan (1 1). Positivismen betraktar människan som ett objekt. Objektiva mätningar utgör rättesnöret. Ett rationalistiskt synsätt är dualistiskt, individ och verklighet kan tolkas var för sig. hermeneutik Människan och världen är relaterade till varandra genom personens upplevelse av världen. Hermeneutiken kan översättas till tolkningsläran. Tolkning måste ske i förhållande till sin kontext. I ett tolkande perspektiv tar man även hänsyn till tyst kunskap. I ett tolkande perspektiv delas inte individ och verklighet upp. systemsynsätt Systemteorin är ett svar på positivismen, för att kunna hantera mer komplexa problem. Systemteori avser ett system där en grupp av komponenter (naturliga eller artefakter) som växelverkar genom relationer. Förklaring och förståelse nås genom kartläggning av finalitetssamband, vilket innebär, att man söker någon verkan genom att finna någon ändamålsinriktad drivkraft.

11 INTRODUKTION TILL FORSKNINGSMETODIK Systemsynsätt Environment Element Relationship System boundary Input Output Structure Time (Evolution of the system) Function = [Output Input] (purpose)

12 INTRODUKTION TILL FORSKNINGSMETODIK Systemsynsätt: Exempel på system Distributed product development (Operative level: Project level) Customer or end-user The Competitive Environment Main Supplier Interface between Main and Sub-suppliers Sub Supplier Product planning Project Process Project planning Product development Organization Product Product development Manufacturing /assembly Marketing & Sales Other processes Co-ordination and communication Interfaces and integration Information and Knowledge Stakeholders and requirements Methods and tools Etc. Production Marketing & Sales Other processes Visions, strategies, goals, etc. Common Visions, strategies and goals Visions, strategies, goals, etc. Fagerström, 2004

13 INTRODUKTION TILL FORSKNINGSMETODIK Systemsynsätt: Exempel på system Machine system Operator Behaviours: Transformation domain Transformation Output Universal virtues Organ domain Organ Function (effects) Properties Parts domain Part Task Properties Theory of Domains (Andreasen, 1998)

14 INTRODUKTION TILL FORSKNINGSMETODIK Systemsynsätt: Exempel på system

15 INTRODUKTION TILL FORSKNINGSMETODIK Systemsynsätt: Exempel på system SUPPLY DEMAND Producer/ grower Shipper/ exporter Integrated Carriers Forwarder Airline Agent Government approval Consignees/ importer Distributor Retail shops/ resturants Consumers NEED Demand info Shipment track & trace Efficient loading & carriage multiple product Temperature maintenance & monitoring Purchasing assistance Product information Increased shelf life Higher quality Quality guarantees & info ADDED VALUE Product quality Information Fresh = Unbroken cool-chain Temperature & product quality throughout the supply chain BRAND Product information: how to treat, buy, and use Purchasing & selling: where to find, price, quality level, customs, insurance, etc.

16 Ur ett vetenskapligt perspektiv: Vad är en stor avgörande skillnad mellan ett x-jobb och en avhandling? Övning 1 2 & 2 : 3 min Vetenskap handlar om att skapa ny unik kunskap. Giere, 1988

17 AGENDA Dagens presentation (raster vid behov) introduktion till forskningsmetodik forskningsprocessen datainsamling DET BREDA PERSPEKTIVET VIKTIGA BEGREPP HUR GÅR MAN TILL VÄGA? FOKUS PÅ SYSTEMSYNSÄTT OLIKA METODER FOKUS PÅ INTERVJUER tolka intervjumaterial TVÅ OLIKA PRINCIPER TÄNK EFTER FÖRST summering datainsamling övning: tolka intervjumaterial LÖSA TEXT, TOLKA, DISKUTERA VIKTIGA LÄRDOMAR ATT HA MED! kvalitetssäkring Information och kunskap OLIKA BEGREPP ATT TÄNKA PÅ kommunikation DEFINITIONER ÖVNING avrundning TIPS PÅ VÄGEN CHECKLISTA DEFINITIONER OCH BEGREPP SKILLNADER NÅGRA AVSLUTANDE TANKAR

18 FORSKNINGSPROCESSEN En förenklad bild av forskningsprocessen Theory New Scientific Knowledge Research Process - Objective(s) - Research Question(s) Case Studies Methodological Approach Goal Vision New Practical Knowledge Real World Ontology Empirical data Knowledge process Epistemology

19 FORSKNINGSPROCESSEN Min personliga syn på hur jag erhåller ny kunskap (KOLB:s learning cycle) 1. Experience 4. Experimentation 2. Reflection 3. New approach Theory New Scientific Knowledge Research Process - Objective(s) - Research Question(s) Case Studies Methodological Approach Goal Vision New Practical Knowledge Real World Ontology Empirical data Knowledge process Epistemology

20 FORSKNINGSPROCESSEN Systemteorins forskningsprocess (exempel - påminner om förra)

21 FORSKNINGSPROCESSEN Induktion vs deduktion Theory New Scientific Knowledge Research Process - Objective(s) - Research Question(s) Case Studies Methodological Approach Goal Vision New Practical Knowledge Real World Ontology Empirical data Knowledge process Epistemology Hermeneutik Positivism

22 FORSKNINGSPROCESSEN Induktion vs deduktion induktion deduktion abduktion Induktion som är vanligt i ett tolkande perspektiv innebär erfarenhetsgrundad slutledning, dvs. då man utifrån iakttagelser av verkligheten söker komma fram till konsekvenser som allmänna regler. Deduktion innebär att det skall gå att pröva empiriskt. En deduktiv ansats utgår från en generell regel och hävdar att denna förklarar ett visst enskilt fall av intresse Abduktion är ett mellanting, som torde vara den metod som i realiteten används vid många fallstudiebaserade undersökningar. Den innebär att ett (ofta överraskande) enskilt fall tolkas med ett hypotetiskt övergripande mönster, som, om det vore riktigt, förklarar fallet ifråga.

23 FORSKNINGSPROCESSEN Tydliggör er roll i processen & tidsperspektivet Researcher Process Establishment History Present Future Of company Val av problem/forskningsfrågor styr antal gånger, hur ofta & hur länge ni behöver vara hos studieobjektet

24 FORSKNINGSPROCESSEN Det finns många synsätt för modeller (viktigt beskriv ert ställningstagande) Modeller som exakta avbilder av verkligheten eller med syfte att tolka och bättre förstå verkligheten, viktig principiell skillnad

25 FORSKNINGSPROCESSEN En modell för att tolka knowledge management vid PU i samverkan Specific Explicit Network Suborganisational Organisational Personal Tacit Contextual Fagerström, B. and Olsson, L-E. (2002). Knowledge Management in Collaborative Product Development. The Journal of Systems Engineering, Vol. 5, No. 4, pp

26 FORSKNINGSPROCESSEN SSM Modell för att tolka viktiga interface vid PU i samverkan Main supplier Define criteria for evaluation of the system. Efficiency, success factors Common objectives (intensions, visions)...shared definitions and goals...mutual communication and trust...integration and knowledge exchange Interfaces between processes Interface 1 Interface 2 Interface 3 Order process (production included) Product planning Product development process Interfaces related to the Product development process Technology development process Interface 4 Interface 5 Interface 6 Monitor operation of the system How integration is conducted Take control action Sub-suppliers Description of interfaces 1.The interface between the product development process and the order process. This interface covers a lot of dimensions to take into consideration, such as what should be integrated, when integration takes place, who is coordinated and whose work is integrated. 2. The interface between product planning and the product development process. The product planning is a more strategic process for selecting and starting different product development projects. The main objective for the interface is to clarify the project description and criteria for evaluation of the progress in the project. 3. The interface between the technology development process and the product development process. The interface should support decisions for what type of new technology should be implemented and when it should be implemented in the product development project. 4. The interface between upstream/downstream activities. This dimension describes when integration between different tasks takes place. 5. The interface between different organizational functions, which could be both internal and external. This dimension focus on organizational task integration, related to the object, what is integrated. The interface also covers who is coordinated and whose work is integrated. 6. The interface between different sub-systems has similarities to the organisational structure. This dimension is related to the product architecture and describes what is integrated. Fagerström, B. and Jackson, M. (2002). Efficient Collaboration Between Main and Sub-suppliers. Computers in Industry, Vol. 49, No. 1, pp

28 DATAINSAMLING Kvalitativ forskning vs kvantitativ forskning? Det finns inte kvalitativ eller kvantitativ forskning! Det är data man samlar in som är kvalitativ eller kvantitativ

29 DATAINSAMLING Metoder för att samla in data Data kan insamlas med t ex.: [Radcliffe och Lee, 1991; Yin, 1994] Intervjuer (öppna / slutna) Deltagande observationer Enkäter (kan kombineras med intervjuer) Arkiv material (skall alltid eftersökas) Videoupptagningar (kan kännas obekvämt för studieobjektet) Produkter, ritningar, QA-dokument, m.m. Loggböcker Det är dock viktigt att ha klart för sig datainsamlingsmetod innan man skall samla in och analysera data, så att man inte samlar in för mycket och fel data [Blessing et al., 1997; Yin, 1994]

30 DATAINSAMLING Vilken metod skall jag välja? Entydigt svar svårt att ge, subjektivitet finns Vilka frågeställningar / hypoteser har jag? Vilken tid finns tillgänglig? (glöm inte att data skall bearbetas) Etiska överväganden, objektivitetsproblem? Överväg multipla datainsamlingsmetoder Behövs longitudinellt material? Tillgänglighet på relevanta studieobjekt Finns det material vi skall ta fram redan?

31 DATAINSAMLING Intervjuundersökningens sju stadier [Kvale, 1997] Tematisering. Formulera undersökningens syfte och beskriv ämnet för undersökningen innan intervjuandet börjar. Undersökningens varför och vad bör klargöras innan frågan om hur metoden ställs. Planering. Planera för alla undersökningens sju stadier, med hänsyn till vilken kunskap som eftersträvas och med beaktande av de moraliska konsekvenserna av undersökningen. Intervju. Genomför intervjuerna enligt en intervjuguide och med ett reflekterande förhållningssätt till den eftersökta kunskapen och till den mellanmänskliga relationen i intervjusituationen. Utskrift. Förbered intervjumaterialet för analys, vilket vanligen innebär en överföring från talspråk till skriftspråk. Analys. Avgör utifrån undersökningens syfte och ämne och på grundval av intervjumaterialets karaktär vilka analysmetoder som är lämpliga för intervjuerna. Verifiering. Fastställ intervjuresultatens generaliserbarhet, reliabilitet och validitet. Reliabilitet hänför sig till resultatens konsistens, och validitet till om en intervjuundersökning undersöker vad som var avsett att undersökas. Rapportering. Rapportera resultatet av undersökningen och de använda metoderna i en form som motsvarar vetenskapliga kriterier, som beaktar de etiska aspekterna av undersökningen och leder till en läsbar produkt.

32 DATAINSAMLING Kvalitets kriterier för en intervju [Kvale, 1997]. Omfattningen av spontana, rika, specifika och relevanta svar från den intervjuade. Ju kortare intervjufrågor och längre intervjusvar, desto bättre. Den grad i vilken intervjuaren följer upp och klargör meningen i de relevanta aspekterna av svaren. Den ideala intervjun tolkas i stor utsträckning under loppet av intervjun. Intervjuaren försöker verifiera sina tolkningar av intervjupersonens svar under intervjuns förlopp. Intervjun är självkommunicerande den är en historia i sig som knappast kräver mycket extra beskrivningar och förklaringar.

33 En vanligt återkommande fråga: Hur mycket data skall jag samla in? Theory Övning 2 2 & 2 : 3 min New Scientific - Det finns inget exakt svar Knowledge - Det Research beror till Process Case stor del av synsätt (pres. tidigare) Studies - Objective(s) Kan vara mättnad Goal Vision Research - Kan vara Statistiskt säkerställd Question(s) Methodological -O.s.v. Approach New Practical Knowledge Real World Ontology Empirical data Knowledge process Epistemology

35 TOLKA INTERVJUMATERIAL Hur skall jag presentera mina intervjuer för andra läsare? 1. Hemlighåll inte texten!, bör finnas tillgänglig 2. Använd gärna citat från dem ni intervjuat, det gör texten mer levande och ger läsaren en möjlighet att vara med att tolka och bedöma era slutsatser.

36 TOLKA INTERVJUMATERIAL Två principer för att tolka intervjumaterial 1 Sök mönster och återkommande fenomen utan förutbestämd modell 2 Använd en på förhand definierad modell för att tolka resultatet. Fundera gärna på detta innan ni gör intervjuerna

37 TOLKA INTERVJUMATERIAL Exempel på alternativ 2 för att tolka intervjutext Some sub-suppliers felt that it was not enough today to develop and deliver products. Rather, one had to be able to contribute knowledge of many aspects. This is illustrated below: There is an increasing amount of knowledge that is not connected to the product, such as financing, knowledge for the end user and knowledge for the whole value-chain. Common definitions and terms are important not only for communication between main and sub-suppliers, but also for exchanging knowledge. The interviewed companies looked quite positively on visiting each other and getting a mutual understanding of each other s processes (contextual knowledge).

38 TOLKA INTERVJUMATERIAL Försök att alltid komma så nära källan som möjligt Theory Research Process - Objective(s) - Research Question(s) Case Studies Methodological Approach Goal New Scientific Knowledge Vision New Practical Knowledge Exempel: Ni läser artikel av annan forskare, som ni sedan använder i er forskning. Real World Ontology Empirical data Knowledge process Epistemology? Era resultat/ artikel DETTA ÄR BA L LITE TEXT I S I STÖRSTA ALLMÄNHET.? Mvh Björn?? DETTA ÄR BA L LITE TEXT I S I STÖRSTA ALLMÄNHET. Mvh Björn? Mr/Ms X som Vill ta del av Era resultat Annan forskares artikel

40 SUMMERING DATAINSAMLING Bra att tänka på 1 Lång / kort studie (styr vilka slutsatser ni kan dra) 2:a ordningens subjektivitet (en risk) Er roll i undersökningsprocessen Tidsaxlar Enhet för analys (process, organisation, etc.) Researcher Process Establishment History Present Future Of company

41 SUMMERING DATAINSAMLING Bra att tänka på 2 Använd gärna multiple-method Beskriv noggrant hur ni gått till väga (tolkat). Beskriv studieobjektet

42 TOLKA INTERVJUMATERIAL Övning 3 Läs sidan 1 & 2 Består av genomförda intervjuer med öppna frågor 1 Huvudleverantör (HL) och 6 underleverantörer (UL) SME Tolka texten (1) Kan ni se några återkommande mönster/fenomen? (2) Går det att dra några slutsatser? (3) Brister? (4) Övriga reflektioner?

43 Den som inte blickar bakåt och inte ser framåt måste se upp T. Danielsson

45 KVALITETSSÄKRING Det är många delar i forskningen som skall hänga samman Theory 3. Theoretical consistency 2. Research conformability Research community Engineers related to the research 4. Acceptance by experienced engineers Research team Models & Methods Engineering community 1. Empirical dependability Research Process 5. Result Transferability Real World 6. Model consistency Fagerström, 2004

46 KVALITETSSÄKRING De mest frekventa begreppen är trots allt: (dock lite för smalt synsätt ) validitet Validitet handlar om vi undersöker vad som var avsett att undersökas. Validitet är kopplat till det synsätt man har. P: Validitet kan definieras genom frågan: Mäter du vad du tror att du mäter? [Kvale, 1997]. H: Validering är mer än bekräftelse; den är en process genom vilken man söker utveckla mer välgrundade tolkningar av observationerna [Kvale, 1997]. S: En avgörande validitetskontroll enligt systemsynsättet ligger i vilka effekter man kan få genom att tillämpa mätresultaten i vägledande syfte. reliabilitet Graden av överensstämmelse mellan olika forskares mätningar av samma fenomen [Andersson, 1994].

48 INFORMATION OCH KUNSKAP Vad är det för skillnad på data / information / kunskap / visdom? DATA INFORMATION KNOWLEDGE WISDOM

49 INFORMATION OCH KUNSKAP Definitioner data / information / kunskap / visdom? Data representerar observationer och fakta, ur något sammanhang, och är därför inte direkt meningsfullt användbara. Information handlar om att placera data i ett meningsfullt sammanhang. Kunskap är när vi tror på och ser ett värde i den information som skapats, genom kommunikation, användande eller genom någon slutsats [Zack, 1999]. Kunskap kan även beskrivas som, länkning av den information som krävs för att skapa en större kontext [Frank, 1999]. Visdom är en form av metanivå, där vi kan förstå underliggande mönster som vi fått genom erfarenhet. Visdom är nästan omöjlig att dela. Kompetens kan anses vara en kombination av kunskap, skicklighet och färdighet [Sandberg, 1994].

50 INFORMATION OCH KUNSKAP Vad kan man lagra i datorer? DATA INFORMATION KNOWLEDGE WISDOM 00% 0%

51 There s a big difference between owning a lot of data about customers and owning customers experience - Information Anxiety 2

52 KOMMUNIKATION En enkel modell för att förstå kommunikation 1963 Olika typer: face-to-face, video-conferencing, telephone, document and . Tre typer av problem Technical level relates to how accurate the transport of the signal can be. The semantic level is reflected by whether the actual symbols transfer the intended meaning. The last level, effectiveness, concerns to which degree the receiver absorbs and uses the information in the desired way.

53 KOMMUNIKATION Kompletterande modell för att förstå kommunikation The process of verbal communication is rather complex. In verbal communication, information is summarised (a lot of information excluded) in what is called incitation. This information is then transferred to the other part. The other party provides new information (excitation) to what has been communicated, associated with his experiences, knowledge, etc. (Nörretranders, 1993). When two people communicate, the actual words and their meaning are just a small part of a huge spectrum of influences taking place.

54 KOMMUNIKATION Övning 4 1) Indelning i två grupper A & B 2) En A och B arbetar tillsammans. 3) Totalt 4 övningar med återsamling emellan 4) Ni har 5 skarpa minuter på er per övning. 5) B stannar inne och A går ut 6) Björn ger instruktioner till A och B. Då kör vi

55 KOMMUNIKATION Återkoppling 1) Bandler & Grinder (NLP): Psykolog och matematiker 2) Summerade samman kommunikationsforskning. 3) En viktig del är ramar. The meaning that any event has depends upon the frame in which we perceive it. When we change frame, we change meaning. (Reframing)

56 KOMMUNIKATION Olika typer av ramar och kompetenser 1) Samtalsramar 2) Tidsramar 3) Aktivitetsramar 4) Valda sanningar 1) Hålla 2) Glida 3) Sätta 4) Byta SLUTSATS Ta kommandot över dina ramar

57 Nu är det dags att koka ihop några slutsatser

58 AVRUNDNING Några tips inför uppsats- och projektarbete Klargör syfte och mål. Bakgrund till problemställningen, tydliggör behovet Teori, vad har andra gjort. Definiera problemet och avgränsa. Formulera forskningsfrågor eller hypoteser Välj/definiera metod (motivera val av datainsamlingsmetod, beskriv studieobjekten, tänk på att andra skall kunna repetera era studier med liknande resultat, enhet för analys, o.s.v.) Presentera resultatet (Gärna citat från intervjuer) Diskutera resultatet (Har andra dragit samma slutsatser) Dra slutsatser baserat på er studie (ej för breda )

59 AVRUNDNING Litteratur Alvesson, M. and Sköldberg, K. (1994). Tolkning och reflektion, Vetenskapsfilosofi och kvalitativ metod (in swedish). Studentlitteratur, Lund, Sweden. Andersson, H. (1994). Vetenskapsteori och metodlära. ISBN Lund: Studentlitteratur. Arbnor, I. and Bjerke, B. (1994). Företagsekonomisk metodlära (in swedish). Studentlitteratur, Lund, Sweden. Beer, S. (1985). Diagnosing the system for organizations. Wiley & Sons, King s Lynn, England. Bender B, Reinicke T, Wünsche T. Applications of Methods from Social Sciences in Design Research. Proceedings of Design2002. Dubrovnik, Croatia; Blessing LTM, Chakrabarti A, Wallace KM. An Overview of Descriptive Studies in Relation to a General Design Research Methodology. In: Frankenberg E, Badke- Schaub P, Birkhofer H. The key to successful product development. Berlin: Springer Verlag; 1998, p Búrca, S. and Loughlin, D.M. (1995). The Grounded Theory Alternative in Business Network Research. DCUBS Research Papers No.4, ISSN X., Dublin, Ireland. Buur, J. A. (1990). Theoretical approach to mechatronic design (PhD-thesis). Institute of Engineering Design, Technical University of Denmark, Lyngby, Denmark. Checkland, P. and Scholes, J. (1999). Soft Systems methodology. John Wiley & Sons, England. De Landa, M. (1997). Thousands years of nonlinear history. Zone books, New York, USA. Giere, R.N. (1988). Explaining science, a cognitive approach. The University of Chicago Press, Chicago, USA. Guba, E. G. and Lincoln, Y. S. (1989). Fourth Generation Evaluation. Sage Publications, California, USA. Gummesson, E. (1999). Total relationship marketing. Butterworth-Heinemann, MA, USA. Gummesson, E. (2000). Qualitative Methods in Management Research. Sage publications, London England. Haack, S. (1978). Philosophy of logics. University of Cambridge, New York, USA. Holme, I. and Solvang, B. (1997). Forskningsmetodik (in swedish). Studentlitteratur, Lund, Sweden. Kolb, D. (1984). Experiental Learning. Prentice-Hall, NJ, USA. Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun (in swedish). Studentlitteratur, Lund, Sweden. Larsson, S. and Norén, L. (1999). Företagsekonomiska tankemodeller (in swedish). Bokförlaget BAS, Handelshögskolan, Göteborg, Sweden. Norén, L. (1995). Tolkande företagsekonomisk forskning (in swedish). Studentlitteratur, Lund, Sweden. Nörretranders, T. (1993). Märk världen (in swedish). Bonniers, Viborg, Denmark. Radcliffe, D.F. and Lee, T.Y. (1991). Observing engineering designers at work. International Mechanical Engineering Congress, Sydney, Australia. Rolf, B (1991). Profession, Tradition och Tyst kunskap. ISBN Övre Dalkarlshyttan: Bokförlaget Nya Doxa AB. Sandberg, J. (1994). Human Competence at Work (PhD-Thesis). BAS ekonomiska förening, Göteborg, Sweden. Sandberg, J. and Targama, A. (1998). Ledning och förståelse (in swedish). Studentlitteratur, Lund, Sweden. Wallén, G. (1993). Vetenskapsteori och forskningsmetodik (in swedish). Studentlitteratur, Lund, Sweden. Von Wright, G. H. (1993). Myten om framsteget, tankar , med en intellektuell självbiografi (in Swedish). Bonnier, Norway. Yin, R. K. (1994). Case Study Research, Design and Methods. SAGE Publications, London. Åsberg, R. (1998). Ontologi, Epistemologi och metodologi. Göteborg: Institutionen för pedagogik, Göteborgs Universitet.

60 FORSKNINGSMETODIK Björn Fagerström Eskilsuna, MDH