Ingenjörse)k, TDDD82. Elin Palm, LiU Foass Centrum för Tillämpad e)k

Transkript

1 Ingenjörse)k, TDDD82 Elin Palm, LiU Foass Centrum för Tillämpad e)k

2 Ingenjörse)k E)kkrav i yrkes- och offentligt liv Ingenjörens ansvar Ingenjörer är en yrkeskår som har stor makt a4 påverka fram8dens samhälle, exempelvis vilka risker som accepteras och inte accepteras. Med den makten följer också e4 moraliskt ansvar (Jessica Nihlén Fahlqvist, Brännpunkt, November 2013). > e)ska överväganden

3

4 Neutral eller värdeladdad? Teknik är: a) neutral. Teknik en ren fysisk struktur som kan användas i gox/ ont syze. Tekniken är varken god eller dålig i sig (Klassisk filosofi, PiX, 2000, Green, 2001). b) i någon mening värdeladdad. Teknikutveckling är en målorienterad process and tekniska artefakter har vissa funk)oner som underläxar/begränsar vissa mål > på så säx är tekniken värdeladdad. Teknik är ex poli)skt fenomen (Winner, Feenberg, Sclove), social ak)vitet (Latour, Bijker, STS), professionell ak)vitet (ingenjörse)k). c) teknik som ansvarsbärare. Smart teknik, AI.

5 Synen på teknike)k (1) Teknologisk determinism teknik utvecklas u)från en oberoende inre logik > betoning på val/inflytande i teknikutveckling. Teknikdeterminism på )llbakagång, STS på framgång. (2) SkiZe från e)sk reflek)on över teknik )ll reflek)on över specifika tekniker/faser i teknikutveckling. Ökat fokus på förutsedda/ oförutsedda konsekvenser. Ø Science and Technology Studies (STS) Ø Technology Assessment (TA).

6 Teknik - e)k Vilket ansvar har en ingenjör? Följa instruk)oner? Lösa uppgizer? Ta ansvar för konsekvenser av teknik? EX unikt ansvar? Jmfr. Läkare.

7 Yrkese)ska regler Behövs specifika regler för ingenjören? - Nej, samma e)ska krav för alla yrkeskategorier. - Ja, alla yrkeskategorier ställs inför specifika e)ska problem. Allmänmoral - yrkesmoral

8 Ansvar UppgiZsansvar - ax ansvara för ax något blir ugört Skuldansvar - AX ansvara för konsekvenserna av en viss uppgiz (boxnar ozast i ex uppgizsansvar men inte med nödvändighet) OZast sammanfaller dessa funk)oner Var bör ansvaret ligga (företag/ingenjör)?

9 UppgiZsansvar: riskanalys Ny teknik medför oza en viss grad av osäkerhet vad gäller exempelvis långsik)ga hälsoeffekter men även kring poten)ella användnings- områden. EX aktuellt exempel på dexa är nanoteknologi, där stor osäkerhet råder när det gäller vad nano- par)klar och så kallade nano- robotar kan komma ax innebära för oss människor.

10

11 Nanotechnology The crea)on of machines on the scale of molecules, a few nanometers wide - motors, robot arms, and even whole computers, far smaller than a cell (Drexler). Imagine a medical device that travels through the human body to seek out and destroy small clusters of cancerous cells before they can spread. Or a box no larger than a sugar cube that contains the en8re contents of the Library of Congress. Or materials much lighter than steel that possess ten 8mes as much strength. U.S. Na)onal Science Founda)on

12 Riskanalys Den vanligaste modellen för riskhantering bygger på sk kostnads- nyxoanalys. Enligt den ska varje riskverksamhets förväntade nyxa och kostnader summeras och vägas mot varandra. Det alterna)v föredras som ger störst förväntad vinst, eller lika stor förväntad vinst som något annat alterna)v. Tekniks defini)on av risk risk är sannolikheten för a4 en nega8v händelse kommer a4 inträffa mul8plicerad med e4 värde som representerar skadan, exempelvis antal förlorade människoliv. Kostnads- nyxoanalys fungerar bra som verktyg för ax undvika omo)verat stora kostnader för riskreducering men problem uppstår om man underskaxat sannolikheterna för, eller omfaxningen av, en skadlig händelse.

13 EX annat problem med modellen är ax i vägningen av total kostnad mot total nyxa bortser man från skillnader mellan individer. Utanför analysen hamnar frågor som: - Vem beslutar om risken? - Vem drar nyxa av den? - Och vem drabbas av de nega)va konsekvenserna? U)från en sådan modell kan riskbeslut godtas som kränker enskilda individers rämgheter. En person A kan, i syze ax uppnå en fördel för sig själv, välja ax ta en viss risk, eller så kan A istället välja ax utsäxa person B för denna risk. NyXan )llfaller forgarande A, men B får ta risken. Vik)gt ax analysera fördelningen av risk/nyxa.

14 Ansvar Individuellt ansvar relevant? Hur långt? Avsedda/förutsedda/oförutsedda/oavsedda Ex. Titanic. Ingenjören del av produk)on inom komplexa strukturer > kollek)vt ansvar Ingenjörse)k + företagse)k > ansvar gentemot shareholders och stakeholders (omgivande samhället och miljön)

15 Ny teknik nya risker Storskaliga olyckor som haveriet vid kärnkrazverket Fukushima och olyckan vid oljeplapormen Deepwater Horizon väcker en rad e)ska frågor t ex om riskhantering: - Hur bör vi hantera risker i samhället? - Hur såg företagsledare, ingenjörer och poli)ker i Japan samt i USA på risken för dessa katastrofala olyckor? - Hade olyckorna kunnat förhindras? Jordskalvet i Japan låg utanför vad vi människor kan kontrollera, men ax förlägga kärnkrazsreaktorer på ex sådant säx ax de inte var skyddade från en tsunami, är en konsekvens av mänskliga val. > Macro, meso, micro- nivå

16 Lojalitet Var ligger min (primära) lojalitet som anställd? Mot arbetsgivare? Mot samhälle? Ø Hur långt sträcker sig dexa ansvar?

17 Vad är Whistle- Blowing? Ursprungligen: statsanställda läcker informa)on om oegentligheter inom statsförvaltning t ex korrup)on nu privat och offentlig sektor. Lojalitetskonflikt ansvar/plikt gentemot företaget som anställd och gentemot samhället som medborgare/ yrkesperson. Employees are required not only to do the work they are assigned but also to be loyal to their employer, preserve the confiden8ality of company informa8on, and work in the best interest of the company. Deciding when WB is morally jus8fied and when it is not requires a balancing of many different obliga8ons. (John Boatright, The Ethical Conduct of Business)

18 Kriterier för Whistle- Blowing En whistle- blower är en medlem i ex företag/en organisa)on, inte en outsider. Informa)onen: som delges av WB är icke- offentlig/okänd berör ex betydelsefullt missförhållande. distribueras utanför gängse kanaler/besvärsvägar delges frivilligt delges som en moralisk protetst mot ex fel

19 Villkor för Whistle- blowing Är situa)onen )lräckligt allvarlig för a5 berä7ga whistle- blowing? Hur allvarliga är nackelarna jämfört med fördelarna? Är nackdelarna en direkt förljd av X? Hur allvarliga är nackdelrna? Vem drabbas av dessa? Tillräcklig kunskap/säkerhet om missförhållanden? Har alla besvärsvägar prövats? Vilket är det mest effek)va/skonsamma sä5et a5 bedriva WB? Vem ska delges informa8on? Hur mycket? Vilken är sannolikheten för e5 posi)vt ugall?

20 Whistle- Blowing Policy EX säx ax visa på socialt ansvarstagande En tydlig procedur för rapportering Personal som kan ta emot och bedöma WB EX åtagande ax utreda WB En garan) ax WB inte utsäxs för vedergällning

21 Riktlinjer för Whistle- blowing/ Storebrandkoncernen Storebrandkoncernen vill ha en öppen företagskultur. Öppenhet är en förutsäxning för mo)va)on, )llit och trygghet. Alla medarbetare ska känna sig trygga med ax ta upp både små och stora saker med sin chef och andra i koncernen. Vi vill ax problem ska lösas när de uppstår och så nära som möjligt där de uppstår. Riktlinjerna för WB syzar )ll ax informera medarbetarna om hur och )ll vem man kan rapportera oegentlighet.

22 Whistle- blowing som )llgång WB är posi)vt för den enskilde medarbetaren, koncernen och samhället ezersom man då kan komma )ll räxa med oegentligheterna i fråga. Det finns många anledningar )ll ax det är bra ax säga ifrån: det kan vara e)skt rik)gt, det kan vara nödvändigt u)från lagar och bestämmelser och det kan riskera företagets anseende om man inte säger ifrån. Människor som visar civilkurage och är beredda ax säga ifrån om oegentligheter är därför en vik)g resurs för koncernen. Alla medarbetare har räx ax rapportera oegentligheter. De enskilda medarbetarna uppmanas ax rapportera oegentligheter, men de har normalt inte rapporteringsskyldighet. Medarbetarna är däremot skyldiga ax rapportera om de får kännedom om broxslig verksamhet eller situa)oner där liv och hälsa står på spel. Förutom interna riktlinjer och regler säxer norska arbetsmiljölagen ( 2-4, 2-5 och 3-6) de yxre ramarna för WB. I Sverige finns ingen motsvarande lags)zning. Anmälarens iden)tet > konfiden)ell.

23 Poten)ella varnare bör 1. noggrant dokumentera det eller de missförhållanden som ligger )ll grund för klagomålet. 2. bekräza fakta kring missförhållandet, )ll exempel samråda med någon kollega som man har förtroende för och dokumentera dexa innan offentligt klagomål framförs. 3. försöka åstadkomma önskade förändringar genom interna åtgärder innan ex offentligt klagomål framförs 4. De missförhållanden som anses räpärdiga en offentlig varning bör ur e)sk synvinkel väga tyngre än lojalitetsbroxet 5. Det bör finnas goda skäl ax tro ax en offentlig varning kan få önskad verkan. 6. överväga syzet med varningen, sina egna mo)v för ax varna, de personliga kostnaderna med varningen och möjliga effekter av varningen för närstående.

24 Yrkese)ska koder IEEE SoZware Engineering Code of Ethics Sveriges ingenjörers hederskodex (fd. CF) Sy#e med e(sk kod: 1) Skapa en värdegrund/kultur internt (informera de anställda om företagets syn på e)k, uppförande och lags)zning) 2) Marknadsföring externt - bygga varumärke, inge förtroende 3) Ge anställda handlingsvägledning (stöd vid ex e)skt dilemma). 4) Minska antalet e)skt problema)ska incidenter.

25 Ingenjörens 10 bud Ingenjören bör; - i sin yrkesutövning känna ex personligt ansvar för ax tekniken används på exsäx som gagnar människa, miljö och samhälle. - sträva ezer ax förbäxra tekniken och det tekniska kunnandet i riktning mot ex effek)vare resursutnyxjande utan skadeverkningar. - ställa six kunnande )ll förfogande i offentliga och enskilda sammanhang för ax uppnå bästa beslutsunderlag och belysa teknikens möjligheter och risker. - inte arbeta inom eller samverka med företag och organisa)oner av tvivelak)g karaktär eller med mål som strider mot personlig övertygelse. - visa full lojalitet mot arbetsgivare och arbetskamrater. Svårigheter härvidlag bör tas upp )ll öppen diskussion, i första hand på arbetsplatsen. Ingenjören får inte använda o)llbörliga metoder i tävlan om anställning, uppdrag eller beställning, ej heller försöka skada kollegors anseende genom obefogade beskyllningar. - respektera anförtrodda upplysningars konfiden)ella natur samt andras räx )ll uppslag, uppfinningar, utredningar, planer och ritningar. Ingenjören får inte gynna obehöriga intressen och bör öppet redovisa ekonomiska och andra intressen som kan påverka )lltron )ll hans eller hennes opar)skhet och omdöme. - enskilt och offentligt, i tal och skriz, sträva ezer ex sakligt framställningssäx och undvika felak)ga, missvisande eller överdrivna påståenden. - ak)vt stödja kollegor, som råkar i svårigheter på grund av ex handlande i enlighet med dessa regler, samt enligt bästa övertygelse avstyra brox mot dem.

26 Hur långt sträcker sig ex ansvar? Challenger (1986) Ingenjörer hos företaget som levererar bränsletankar )ll rymdfärjan upptäcker risker förenade med en uppskjutning av rymdfärjan (vid viss temperatur) och påtalar dexa för den egna företagsledningen + NASA som trots allt väljer ax skjuta upp färjan. Rymdfärjan förstörs i en explosionsartad brand och samtliga sju ombord omkommer. Borde ingenjörerna ha gjort mer?