Kapitel 4. Arbetsmiljö- och säkerhetsarbete vid planering och uppförande av vindkraftsparker

Transkript

1 Kapitel 4. Arbetsmiljö- och säkerhetsarbete vid planering och uppförande av vindkraftsparker Det svenska regelverket kring arbetsmiljölagen, miljöbalken, ordningslagen, lag om skydd mot olycka, plan- och bygglagen, samt ellagen är något som alla som arbetar på site måste känna till gällande sina specifika arbetsuppgifter. Arbetsmiljöregler vid bygg och anläggningsarbete kräver att rollerna som byggherre, ställföreträdare, Bas P samt Bas U är fastslagna och att alla är insatta i vem som har vilken roll. Byggherren har det övergripande ansvaret gällande arbetsmiljön på site, och kan i vissa fall utse ersättare i form av uppdragsföretag/ställföreträdare som har arbetsgivaransvar vid fördelning av uppgifter etc. Bas-P har ansvar för planering och projektering av vindkraftbygget medan Bas- U har ansvaret gällande utförandet av arbetet. Det är viktigt att upprätta avtal med konsulter, entreprenörer, leverantörer etc. där det förtydligas att de har arbetsmiljöansvaret för de aktiviteter de utför. De måste också få utrymme att kunna utföra sitt arbete på ett säkert sätt och därför är det viktigt att tidsplaner hålls. Byggherren som har samordningsansvaret måste ha god kommunikation med representanter för de olika företag som arbetar på site och utför de olika momenten. Oavsett vilken nationalitet de har, så är engelska det gemensamma kommunikationsmedlet för att undvika missförstånd. Detta gäller speciellt under byggfasen där människor och företag från olika nationaliteter möts. Arbetsgivaren/byggherren ska utforma en god säkerhetskultur och arbetsorganisationen skall utformas så att god arbetsmiljö kan upprätthållas för alla företagen på site. Det kan vara genom att vara ett föredöme för de övriga entreprenörerna, vara ledande gällande riskanalyser/ kontroller, utbyta erfarenheter eller hålla regelbundna arbetsplatsträffar som t.ex. ett morgonmöte där alla får relevant information gällande dagens händelser. Säkerhetszoner I svensk lagstiftning finns inget generellt säkerhetsavstånd eller avstånd till byggnader som styr var ett vindkraftverk får byggas. Men frågor om hälsa och säkerhet ska prövas i samband med bygglovsprövning och förhandsbesked enligt bestämmelser i plan- och bygglagen. Säkerheten för omgivningen ingår även i prövningen enligt miljöbalkens allmänna hänsynsregler i kap. 2. Vid tillståndsprövningen ska den sökande i sin ansökan föreslå skyddsåtgärder och andra försiktighetsmått som behövs för att bedöma hur Miljöbalkens allmänna hänsynsregler i 2 kap följs (enligt 22 kap 1 miljöbalken) och den tillståndsgivande myndigheten (kommun eller länsstyrelse) ska i tillståndsbeslutet ta ställning till om de föreslagna åtgärderna är tillräckliga. Personsäkerheten inne i ett vindkraftverk såsom stegar, brandsläckare och hiss ska inspekteras regelbundet. Andra vanliga risker vid arbete inne i ett vindkraftverk kan vara fall från höjd, extrema påfrestningar på kroppen vid klättring i stege, elolycka, brand eller dåliga arbetsställningar i trånga utrymmen, främst då vid arbete i maskinhuset (nacellen) samt hubben. I vissa fall finns det också risk för omgivande personer som vistas runtomkring det område där ett vindkraftverk står.

2 Det är byggherrens ansvar att se till att kraven enligt plan- och bygglagen och/eller miljöbalken följs när ett vindkraftverk byggs. Kommunens byggnadsnämnd (eller motsvarande) är tillsynsmyndighet. Arbetsmiljöfrågor i byggfasen av en vindkraftpark regleras av Arbetsmiljöverkets föreskrifter AFS 1999:3, Byggnads och anläggningsarbete, som omfattar alla arbeten som sker vid uppförande, underhåll och rivning av en byggnad eller en anläggning. I driftfasen ligger ansvaret för säkerheten för omgivningen kring ett vindkraftverk på ägaren av vindkraftverket eller alternativt den som är verksamhetsutövare. Säkerhetsavstånd vid risk för snöras och iskast Nedisning uppträder främst i kallt klimat och ofta på högre höjder även om det också kan uppträda vid speciella väderförhållanden såsom dimma, hög luftfuktighet följt av frost eller underkylt regn. Det bör tas fram underlag och en bedömning redan vid förstudien av en vindkraftsetablering angående hur nedisningen på platsen kommer att se ut, för att kunna få in så mycket information som möjligt redan i ett tidigt skede. I en av Sveriges största landbaserade vindkraftparker med 48 vindkraftverk som ligger i Strömsunds kommun har Länsstyrelsen (som här var den tillståndsgivande myndigheten) beslutat om att det vid t.ex. risk för att snö och is skall falla ned från vindkraftverket, skall sitta skyltar runt om i den omgivande terrängen, som varnar allmänheten gällande detta. Men möjligheterna samt behovet av att utrusta verken med särskilda issensorer eller avisningsutrustning bör också övervägas där det kan vara befogat. En bedömning av verkens förmåga att upprätthålla säkerhetssystemen och klara av isoch andra riskfyllda förhållanden, som råder i kallt klimat, måste också vägas in. De servicetekniker som skall närma sig ett vindkraftverk under isiga förhållanden ska bära hjälm och om möjligt fjärrstyra verket, så att det är stoppat en stund innan man närmar sig verket, för att minimera risken för att träffas av flygande is. Dessutom bör de närma sig med stor försiktighet, så att de inte hamnar i riskzon för fallande is från blad eller nacell. Bilen bör också parkeras så att den inte står under bladen eller nacellen samt så att det inte finns risk att vinden för med sig flygande isbitar som kan träffa bil, eller människa. Fronten på bilen bör dessutom alltid peka i färdriktning ut från platsen för att man lätt ska kunna evakuera i händelse av nödläge. I bild 4 illustreras den zon runt vindkraftverket när det är i drift och som under särskilda väderförhållanden kan innebära risk för att bli träffad av is.

3 Bild 4. Bilden visar i vilken riktning isen statistiskt sett tar vägen när ett vindkraftverk är i drift och i släpper från roterande delar. Som man kan se så är risken för att träffas av is, obefintligt om man närmar sig vindkraftverket rakt framifrån. Detta eftersom vinden blåser på framsidan kommer den också att ta med eventuell lös is och slunga den i vindens riktning. Bilden hämtad från Svensk Vindenergis Hälsa och Säkerhetseminarium från 26mars Det är tillverkarens skyldighet i enlighet med maskindirektivet, att informera om risker som inte kunnat byggas bort, såsom t.ex. iskast 1. De kommenderade riskavståndet gällande iskast när vindkraftverket är igång, bygger på förhållandet mellan rotordiameter och navhöjd och beskrivs genom en formel 2 : d = (D + H) x 1.5 Där d är riskavstånd [m], D rotordiameter [m] och H nav höjd [m]. Exempel: d=(90+90)*1,5 d=270m Riskavståndet är här i exemplet 270m. (Observera att detta endast bör ses som ett riktvärde.) Säkerhet vid lyft Att gå under hängande last är strikt förbjudet i branschen, då det är förenat med livsfara om helaeller delar från lasten skulle lossna och fall ned. Detta gäller både lyft med kranar, truckar, hjullastare etc. Förbudet gäller i och omkring lasten där det finns fara för att den ska kunna falla ned och skada personer i det omkringliggande området. Skydds avstånd vid risk för åska och blixtar Det är strikt förbjudet att vistas i ett vindkraftverk när åskan går och det finns risk för blixtnedslag i verket. Även om själva vindkraftverket är skyddat med åskledare gäller förbudet ändå i och omkring verket. Detta eftersom vindkraftverket är den högsta punkten på platsen och sannolikheten för nedslag då är stor. Vissa företag har regeln att man inte får vistas i ett vindkraftverk inom en timme efter att åskan dragit förbi, eftersom spänning från ett blixtnedslag eventuellt skulle kunna lagras i vindkraftverket en stund efteråt. 1 Iskast; när is och snö lossnar från ett vindkraftverks blad när det snurrar och därmed slungas iväg, ibland över hundra meter från vindkraftverket Detta sker oftast när det byggs på för mycket is eller när temperaturen är gynnsam för snö och is att lossna. 2 Formel för beräkning av riskavstånd vid risk för iskast, är hämtad från Elforsk rapport 04:13 Svenska erfarenheter av vindkraft i kallt klimat nedisning, iskast och avisning,

4 Risk för fallande föremål När man klättrar/arbetar i ett vinkdraftverk finns risk för att tappa verktyg, material etc. som då kan utgöra fara för den som befinner sig under föremålet. Det är därför viktigt att stänga luckor, säkra verktyg och knäppa fickor/väskor för att minimera risken för att föremål kan tänkas falla ned och utgöra fara för annan person. Även grus under skorna när man klättrar kan orsaka skada/obehag om personen under skulle råka få grus i ögonen under klättringen. Därför är det bra att ta för vana att kontrollera sina skosulor och ev. ta bort löst grus, innan man påbörjar klättring. Det finns en studie gjord i Holland gällande sannolikheten att ett vindkraftverk kan tappa en del av t.ex. bladet. Studien presenteras i Environmental risk och windturbines in the Neatherlands. I rapporten står att läsa att det finns en 95 % risk att 1 av 4000 vindkraftverk kan tappa någon del under ett år. Det har visat sig att det lägsta avståndet där någon del har lossnat och slungats iväg är 500m. Det finns in nuläget ingen officiell statistik över skador eller olyckor förknippat med vindkraftverk, även om man får anta att de flesta företag för någon typ av statistik över skador förknippade med verksamheten. Säkerhetsavstånd kraftledning Skyddsavståndet skall vara så stort att vindkraftverket eller dess delar såsom blad etc. inte skall kunna falla ned och utgöra fara, men heller inte orsaka skada på kraftledning och därigenom bidra till permanent skada. Avståndet mellan jordningspunkterna på vindkraftverket och kraftledningsstolpe måste vara tillräckligt för att inte störa varandra. Dessutom måste man kunna flyga över kraftledningen och göra inspektionsrundor utan risk för skada. Därför skall vindkraftverken vara utmärkta på flygkarta samt ha flygsljus monterade där färg och utseende är beroende av höjden. Säkerhetsavstånd till infrastrukturanläggningar Enligt plan och bygglagen ska byggnader och andra bygglovspliktiga anläggningar som vindkraftsverk placeras och utformas så att de eller deras avsedda användning inte inverkar menligt på trafiksäkerheten (3 kap 2 PBL). Vid etablering av vindkraftverk behöver därför hänsyn tas till hur dessa påverkar luftfart, sjöfart, järnvägar och vägar samt tekniska system kopplade till dessa. Det är också viktigt att ta hänsyn till den framtida utvecklingen av trafiksystemen med hänvisning till utpekande av riksintresse enligt 3 kap 8 MB. Väg Vid allmänna vägar ska vindkraftverk lokaliseras och utformas så att de inte lockar bilisternas uppmärksamhet från trafiken. Med tanke på säkerheten bör vindkraftverk i möjligaste mån placeras så att de anpassas till omgivande landskap och bebyggelse. Avståndet mellan ett vindkraftverk och en allmän väg bör vara minst lika stort som vindkraftverkets totalhöjd (tornhöjd + halva rotorbladsdiametern), dock alltid minst 50 meter. I områden där det finns risk för iskast måste även denna risk beaktas. Järnväg Vid etablering av vindkraftverk bör avståndet mellan spår mitt och ett vindkraftverk vara minst vindkraftverkets totalhöjd (tornhöjd + halva rotorbladsdiametern) plus 20 meter. Avståndet bör dock alltid vara minst 50 meter. Hänsyn bör även tas till risken för iskast. Luftfart Vindkraftverk som är högre än 20 meter kan komma att påverka luftfarten. Därför ska en lokaliseringsbedömning (flyghinderanalys) göras vid varje enskild etablering. Ligger det planerade verket inom en flygplats MSA-yta (Minimum Sector Altitude), ska flygplatshållaren ges tillfälle att yttra sig i egenskap av sakägare. En flyghinderanalys kan beställas av t.ex. LFV. Även då ett

5 vindkraftverk inte ligger inom en MSA-yta ska analysen göras för att skydda CNS-utrustning (Communication, Navigation, Surveillance) t.ex. navigeringsfyrar. Sådan utrustning ägs ofta av LFV och då utgör de sakägare i frågan. Försvarsmaktens flygplatser och navigeringsanläggningar skyddas genom att Försvarsmakten är remissinstans i bygglovsprocessen alternativt processen tillstånd enligt miljöbalken. Då vindkraftverk anses vara ett flyghinder och därmed kan utföra fara för flygsäkerheten ska en flyghinderanmälan göras till Försvarsmakten senast fyra veckor innan man börjar resa ett vindkraftverk (Luftfartslagen 2010: ). Det gäller vindkraftverk som är högre än 45 meter inom sammanhållen bebyggelse och 20 meter inom annat område. Av samma skäl måste vindkraftverk som är högre än 45 meter vara utrustade med hinderljus, både under byggnads- och driftfasen. Det åligger den som har driftansvar för verket att dessa krav tillgodoses i enlighet med TSFS 2013:9. Sjöfart Sjöfartsverket och Transportstyrelsen bör i ett tidigt skede ges tillfälle att delta i samrådsprocessen om vindkraftparker till havs för att ge synpunkter på föreslagen lokalisering och utformning och om den förväntade påverkan på fartygstrafiken. När området för lokalisering ligger inom område utpekat för riksintresse för sjöfart ska också Trafikverket delta i samrådsprocessen Det krävs inget bygglov enligt PBL för att uppföra en vindkraftsetablering i vattenområde när denna har fått tillstånd enligt miljöbalken. En anmälan enligt 6 kap. 5 plan och bygg-förordningen måste dock göras. Eventuella störningar på utmärkningen för sjöfarten måste uppmärksammas, till exempel att hinderljusen kan störa fyrljus eller att torn kan skymma sjösäkerhetsanordningar. Det gäller även vindkraftsetableringar på land som kan orsaka störningar för sjöfarten. Vindkraftparker måste lokaliseras och utformas med hänsyn till sjöfartens etablerade trafikstråk in och ut från hamnarna samt fartygstrafiken längs våra kuster. Lokalisering i farleder kan begränsa och omöjliggöra nuvarande och framtida trafik samt att trafik tvingas till omvägar som inte bidrar till ett transporteffektivt transportsystem. Skyddsavstånd till lager och rörledningar med brandfarliga och explosiva varor Det är även viktigt att undvika risken för att vindkraftverk som faller skadar transmissionsledningar för naturgas, gasolcisterner, oljecisterner och förråd med brandfarliga och explosiva varor. Myndigheten för samhällsberedskap anser att skyddet är tillräckligt om vindkraftverket placeras lika långt från objektet som vindkraftverkets totalhöjd (tornhöjd + halva rotordiametern). Risk vid helikoptertransport Ibland ligger vindkraftparkerna så till att helikoptertransport är det enklaste och snabbaste sättet att ta sig dit för att göra service eller felavhjälpning. Det kan också vara så att man under själva bygget av vindkraftparken måste anlita helikoptertransporter för att underlätta arbetet. Att vistas runt en helikopter som är igång kan vara förenligt med vissa risker. Därför är det bra att vara medveten om hur man ska bete sig i och omkring en helikopter. Det finns olika fält runt helikoptern där det är bra eller mindre bra att befinna sig. Se bild 5. Dessutom finns några hållpunkter som kan vara bra att känna till om man skall uppehålla sig i närheten av en helikopter eller om man själv skall åka med. Var beredd på en kraftig vind från rotorn när helikopter lyfter eller landar. Smågrus kan lätt bli till flygande projektiler som kan skada personer/föremål som uppehåller sig i närheten av en landande eller lyftande helikopter. Endast piloten öppnar och stänger dörrarna. Invänta alltid pilotens instruktioner angående bagage, verktyg, samt av- och påstigning.

6 När man närmar sig helikoptern som har rotorbladen igång skall man huka ned sig och hålla i lösa föremål. Efter av- eller ombordstigning ska man snabbt förflytta sig ca 30m bort från helikoptern för att undvika att skadas. All last i helikoptern skall hållas i eller surras fast för att undvika att kastas omkring. Bild 5. Bilden illustrerar vilka säkerhetszoner som finns runt en helikopter samt hur säkra de är att vistas i. Bilden hämtad , från Grön zon = säker att vistas i. Gul zon= acceptabelt att vistas i så länge man är uppmärksam. Röd zon= förbjudet att vistas i. Stor risk för personskada! Arbetsmiljöarbete och rutiner på site För att det skall fungera bra med arbetet på en vindkraftpark, oavsett om det är under uppbyggnad, service perioden, om det finns många olika yrkeskategorier och nationaliteter representerade på siten eller om det är en relativt ny bransch i Sverige, så har branschföretagen 3 sammanställt några tips på olika rutiner, listor och blanketter för att underlätta arbetet. Ansvarig arbetsledning bör informera om arbetsplatsens regler på t.ex. morgonmöte och hålla säkerhetsgenomgångar. Informationen ska gå ut till all berörd personal på site och bör bl.a. innehålla nedanstående information. (Informationen bör uppdateras när nya personer/företag anländer till site om det påverkar relevant information i foldern såsom telefon nr. eller kontaktpersoner etc.). Det är dock viktigt att poängtera att olika siter runt om i Sverige kan ha olika specificerade krav på vad som gäller. Som vindkraftarbetare är man alltid skyldig att följa de krav som finns specificerade för just den site som man arbetar på för tillfället. Generellt All information måste vara lättillgänglig och på lämpligt språk så att alla förstår och kan ta del av informationen. Arbetsledaren leder och ansvarar för den dagliga genomgången om de aktuella arbetsmomenten. Arbetsmiljöplanen bör delas ut och diskuteras (Se exempel i bilaga 4, Arbetsplan Bockstigen ). Riskhanteringslistor upprättas för de olika arbetsmomenten (se bilaga 5 Arbetsmiljöfaror Vindkraftmiljö ). En arbetsplatsinformationfolder i fickformat bör delas ut till alla berörda på site. I den ska det bl.a. finnas information om kontaktuppgifter till nyckelpersoner på site i händelse av olycka, säkerhetsföreskrifter, information angående avfallshantering, underlag för enklare riskanalys, information om skyddsutrustning, samt information om företagets policy i olika frågor som berör sitearbetet. Information skall enligt branschen också ges gällande Riskhantering -montage/resning torn (bilaga 6.) 3 Uppgifterna är hämtade från arbetet med Arbetsmiljö och säkerhet inom arbetsområdet vindkraft

7 Muntliga/skriftliga arbetsplatsgenomgångar inför kommande arbetsmoment bör hållas oberoende av vem som skall göra arbetet. Det är dock viktigt att de hålls på ett språk som alla förstår. Larmplan ska sitta uppsatt för allas information med aktuella telefonnummer, koordinater för vindkraftverken/kontor/återsamlingsplats/andra nyckelpunkter. Utrymningsvägar skall vara utmärkta samt även var första-hjälpen-utrustning och ev. hjärtstartare finns. Det bör vara väl skyltat inne i vindkraftverken så att alla kan se vad som gäller på svenska/engelska/annat lämpligt språk. Speciella arbetsmiljöfrågor för arbetsplatsen bör behandlas särskilt t.ex. "vilda djur i området". Hur beter man sig vid möte med vilda djur i området? Finns speciella naturområden inom parken som är extra känsliga - hur hanteras det på bästa sätt? Funktionskontroll av kommunikationsradio telefon bör ske dagligen i samband med t.ex. ett morgonmöte. Området där man arbetar skall vara upplyst enligt gällande normer. Kontroller av fordon till- och från- samt på site Kontroll av giltiga körkort, dokumentation kring lyftkranar, lyftstroppar, fordon samt övriga certifikat för den arbetsuppgift som ska utföras, kan ske på site. Därför bör dokumentation gällande detta kontrolleras innan ankomst till site och bör finnas lättillgängligt för ev. kontroll. Det skall finas information angående hastighetsbegränsningar till/från samt på site. Det är mycket viktigt att se till att de följs. Då en av de största olycksriskerna har visat sig vara vid persontransporter/transporter. Andra specifika regler såsom reglering av trafiken inom området. t.ex. störst går först, tillstånd för att vistas inom vissa skyddszoner/avgränsade områden, när varningsljus skall användas, mobilstelefonanvändning under färd, att hjälm/väst och övrig skyddsutrustning används korrekt, rökning förbjuden i bilarna/inom vissa områden etc. bör specificeras och ges utförlig information om. Detta kontrolleras kontinuerligt av säkerhetspersonal på site. Alla fordon på site skall vara godkända enl. svensk lag, vad gäller dubbdäck, skatt, försäkring, besiktning etc. Information gällande ev. andra krav på utrustning av fordon inom arbetsområdet t.ex. krav på 4-hjulsdrift, snökedjor vid vinterväglag/halka, körning i extrema med- och motlut, hjälpfordon etc. bör ges till all personal i tidigt skede. Personligt ansvar och personlig skyddsutrustning Arbetsgivaren tillhandahåller arbetstagarens personliga skyddsutrustning såsom hjälm, skyddsskor, synliga kläder (jacka, byxor, väst, handskar), selar, eller annan CE-märkt skyddsutrustning. Arbetstagarens ansvar är att se till att det används korrekt. Drogpolicy Branschen enas om nolltolerans avseende alkohol och droger på arbetstid, där varje enskild har ansvar för sig själv och sina medarbetare. Kost och hälsa Den ansvarige arbetsledaren ser till att alla får de raster och den vila som arbetstidslagen kräver. Även här bör varje enskild ha ansvar för sig själv och sina medarbetare. Det är upp till var och en att se till att rapportera in de fel, incidenter, olyckor eller brister som upptäcks, till närmaste chef.

8 Riskanalyser, metodbeskrivning och beredskapsplan Riskområden För varje delmoment i arbetet görs riskanalyser enligt arbetsplatsens rutiner. Nya arbetsuppgifter kräver ny metodbeskrivning och ny riskanalys. Nya arbetsmetoder skall vara godkända av HSE-ansvarig 4 som brukar finnas representerad på site. Alla skall känna till beredskapsplanen om olyckor, skador, sjukdom, fara eller annan krissituation uppstår. Se tips på riskanalys bilaga 7, Säker jobbanalys och förenklad SJA bilaga 8. Den ansvariga chefen (SM -site managern) på plats har också ett ansvar i att se till att omhänderta den drabbade och ev. andra medarbetare som kan behöva stöd. SM skall också informera både arbetsmiljöverket och ev. andra myndigheter om händelsen. Dessutom kan man behöva kontakta anhöriga m.m. Exempel på checklista gällande vad som skall göras vid större omfattande olycka finns i bilaga 9. Checklista för åtgärder vid större arbetsplatsolycka. Vid tunga och höga lyft skall det finnas avspärrningar och ev. även inhägnad där endast certifierad personal får vistas inom området. Riskområdet skall vara upplyst enligt gällande normer. Vid nedisning och risk för iskast - Gör riskanalys och undvik om möjligt riskområdet. Inom riskområdet: Hjälm är obligatorisk om man måste vistas där. Varna gällande riskerna för allmänheten, skyltar, bommar etc. Brandutrustning, samt nöddusch och förbandslåda ska finnas lättåtkomligt på site. Vid arbete med kemikalier skall rätt skyddsutrusning för ändamålet användas. Vid arbete med el skall man i första hand försöka arbeta utan spänning och iaktta stor försiktighet samt ha rätt behörighet för uppgiften. Hörselskydd skall användas vid risk för höga ljud eller buller. Skyddsglasögon, vibrationsdämpande handskar etc. skall finnas tillgängligt vid behov. Larmplan Vindkraftverken namnsätts med koordinater, som lämnas till berörda myndigheter. Larmnummer och koordinater skall finnas i varje vindkraftverk och på kartor över området. Utrymningsvägar och uppsamlingsplatser ska vara klart och tydligt utmärkta. Larmplanen ska vara väl känd för alla som är verksamma på arbetsplatsen. Alla ska ha ett inplastat kort i fickformat med larmnummer, uppdaterad telefonlista till ansvariga på site, karta med koordinater för räddningsplats, förstahjälpen fakta, stödfrågor vid arbetsplatsolycka, koordinaterna för vindkraftverken etc. För att kunna upprätthålla ett gott systematiskt arbetsmiljöarbete för alla medarbetare på site bör arbetsgivare tillsammans med skyddsombud utföra skyddsronder regelbundet, där man aktivt åker ut och tittar på arbetsmiljön ur säkerhetssynpunkt. Exempel på saker som kan vara bra att titta på under ronden bifogas (se bilaga.10), men det finns många olika fler modeller att arbeta med. Det viktiga är att det genomförs regelbundet och att ev. fel och brister åtgärdas och följs upp. 4 HSE ansvarig förkortning på Health and Safety ansvarig. Ser till att säkerheten på site efterlevs, genomför säkerhetsgenomgångar och gör regelbundna kontroller tillsammans med Site Manager (Platsansvarig) på site.

9 Nordisk Vindkrafts erfarenheter gällande arbetsmiljö och säkerhet från byggnationen av Havsnäs vindkraftpark I Havsnäs, Strömsunds kommun i Jämtlands län har två bolag, HG Capital och Nordisk Vindkraft byggt 48 vindkraftverk som färdigställdes år Nordisk Vindkraft arbetade under en tid därefter med att ta fram en guide Havsnäs Wind Farm A guide on Health and Safety (se bild 6). Guiden är skriven på engelska, med medel från Energimyndigheten. Materialet är en översikt med reflektioner över arbetsmiljön och säkerheten på vindkraftsiten under uppbyggnationen av parken. I materialet kan man följa hela arbetesprocessen från planering till färdig vindkraftpark. Nordisk Vindkraft har i detta arbete reflekterat över säkerhetsrutiner, regler och utmaningar de stött på under arbetets gång. Materialet har sammanställts i en drygt 70 sidor lång folder baserad på intervjuer med personer som varit involverade i arbetet med byggnationen av parken. Utifrån dessa erfarenheter har Nordisk Vindkraft tagit fram råd och tips när det gäller arbetsmiljö och säkerhet. I länken nedan kan man läsa hela den ursprungliga utredningen på engelska. Se länk Bild 6. Visar framsidan på det material Nordisk Vindkraft tagit fram på engelska i ämnet hälsa och säkerhet vid en vindkraftsetablering. Se länk I foldern vill vi (författarna) även uppmärskamma läsaren på delar som vindkraftbranschen anser viktiga. God kommunikation trots olika nationaliteter och bakgrund bland de som arbetar på site, samt nödvändigheten i att följa givna regler och rutiner som finns på arbetsplatsen är viktiga ingredienser för en god arbetsmiljö. Författarna har även valt att ta med en förkortad version som översatts till svenska (se bilaga 11). Översättningen har kommit till efter önskemål från vindkraftteknikerutbildningarna, branschen och Energimyndigheten. Den visar på exempel ur den engelska versionen, och är översatt av Per Estliden, engelsklärare på YH Vindkraftteknikerutbildningen i Strömsund. Observera att detta endast är valda delar ur studien, vi rekommenderar dock att materialet läses i sin helhet på engelska för att få bättre förståelse för processen.