Kapitel 1. Lagar och förordningar
|
|
- Ida Persson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Kapitel 1. Lagar och förordningar Maskindirektivet och standardiseringsarbetet EU:s organ för att övervaka arbetsmiljön inom EU heter The Labour Inspectors Commity och för att få samma tolkning av det så kallade Maskindirektivet 2006/42/EG startades nätverket MACHEX. Nätverket är frivilligt att delta i och har en medlem från varje EU land. Utifrån tolkningen av maskindirektivet och vilka maskiner som skall ingå i det har bedömningen gjorts att också vindkraftverk inkl. nacell, torn, ställverk och fundament är att betrakta som en stor maskin och ska omfattas av Maskindirektivet 2006/42/EG. Direktivet anger vilka grundläggande hälso- och säkerhetskrav som skall gälla för maskiner som släppts/eller tas i drift på marknaden inom EU. Detta ligger till grund för arbetsmiljöverkets föreskrift AFS 2008:3 Maskiner, som gäller för maskiner inklusive vindkraftverk tagna i bruk efter 29 december (Samtidigt som dessa togs i bruk upphävdes den tidigare föreskriften om maskiner AFS 1993:10). De nya maskinföreskrifterna innebär förenklingar och förtydliganden jämfört med tidigare regler. Bland annat har det skett förändringar i de grundläggande hälso- och säkerhetskraven, som reglerar frågor kring ergonomi, styrsystem, stabilitet, buller och vibrationer. I dagsläget finns det inom Maskindirektivet 2006/42/EG, inga specifika bestämmelser kring vindkraftverk då denna endast ställer generella krav på maskiner, utbytbar utrustning, säkerhetskomponenter, lyftredskap, kedjor, kättingar, linor, avtagbara mekaniska kraftöverföringsanordningar samt delvis fullbordade maskiner. Men inom EU finns The new approach vilket innebär att europeiska standarder ska kunna användas som verktyg för at uppfylla maskindirektivet. Dessutom kommer krav att ställas vid underhåll; såsom arbetsmiljö, utrymning samt åtkomlighet och försäkran om överenstämmelse. I enlighet med AFS 2008:3 Maskiner, ska vindkraftverken också uppfylla de grundläggande hälso- och säkerhetskraven och ska därmed CE märkas, samt ha en bruksanvisning på svenska. CE märkningen innebär att tillverkaren anser att vindkraftverket uppfyller Maskindirektivet. Märkningen skall sitta väl synligt, vara lättläslig samt finnas beständigt på vindkraftverket. Ett vindkraftverk betraktas också som ett byggnadsverk vilket innebär att det omfattas av regler kring byggnadsverk och faller då under fler föreskrifter. Exempel på sådana kan vara Plan- och Bygglagen (2010:900) samt Miljöbalken (1998:808). Risker, policys och planer Vid arbete med vindkraft i uppbyggnad- och driftfasten gäller många olika föreskrifter, lagar och regler beroende på vilken typ av arbete som skall utföras. Det är arbetsgivare/uppdragsgivare som ska se till att arbetstagare har den utbildning, färdigheter, personlig skyddsutrustning och arbetsutrustning som behövs för arbetet. Arbetstagarna har också ett personligt ansvar att följa de regler som gäller. Nedan följer några exempel på regelverk som är tillämpliga.
2 Regler vid uppförandet av vindkraftverk: Arbetsmiljölagen 1977:1 160 Arbetsplatsens utformning, AFS 2009:2 Belastningsergonomi, AFS 2012:2 Buller, AFS 2005:16 Byggnads- och anläggningsarbete, AFS 1999:3 Första hjälpen och krisstöd, AFS 1999:7 Mast och stolparbete, AFS 2000:6 samt AFS 2011:9 Medicinska kontroller i arbetslivet, AFS 2005:6 Personlig skyddsutrustning, AFS 2001:3 Skydd mot skada genom fall, AFS 1981:14 Skydd mot skada genom ras, AFS 1981:15 Systematiskt arbetsmiljöarbete, AFS 2001:1 Vibrationer, AFS 2005:15 Regler vid drift och underhåll av vindkraftverk: Arbetsmiljölagen 1977:1 160 Användning av arbetsutrustning, AFS 2006:4 Arbetsplatsens utformning, AFS 2009:2 Belastningsergonomi, AFS 2012:2 Byggnads- och anläggningsarbete, AFS 1999:3. Första hjälpen och krisstöd, AFS 1999:7 Maskiner, AFS 2008:3 Mast och stolparbete, AFS 2000:6 samt AFS 2011:9 Medicinska kontroller i arbetslivet, AFS 2005:6 Personlig skyddsutrustning, AFS 2001:3 Skydd mot skada genom fall, AFS 1981:14 Skydd mot skada genom ras, AFS 1981:15 Systematiskt arbetsmiljöarbete, AFS 2001:1 Arbetsmiljölagen och Arbetsmiljöförordningen: Det är viktigt att arbetstagaren kan känna sig trygg och trivas på sitt arbete utan det ska föreligga risk för liv eller hälsa. Begreppet brukar sammanfattas god arbetsmiljö. Regler kring detta återfinns i Arbetsmiljölagen, SFS 1977: (Arbetsmiljöförordningen) kapitel 1, sektion 1. Där kan man läsa att definitionen av arbetsmiljö innebär: Syftet med denna lag är att motverka dålig hälsa och arbetsolyckor och rent generellt åstadkomma ett gott arbetsklimat. Arbetsmiljölagen som antogs av Riksdagen 1978, trädde i kraft 1 juli Tillsammans med denna lag antog regeringen Arbetsmiljöförordningen; SFS 1977:1 166, vilken innehåller vissa kompletterande regler. För att lyckas med att åstadkomma en god arbetsmiljö måste det finnas en proaktiv inställning, i företaget där man undersöker och agerar utifrån sina upptäckter för att uppnå en medveten förbättring av arbetsmiljön. Detta innefattar att på ett bra sätt nå de mål som satts för att motverka dålig hälsa eller olycka. Arbetsmiljölagen definierar ramverket för en mängd föreskrifter, mer kända som AFS, som ges ut av Arbetsmiljöverket. Dessa föreskrifter innehåller mer detaljerade bestämmelser och förpliktelser som berör arbetsmiljön. Till exempel kan de behandla risk eller fara, som t.ex. stress, fysisk börda, farliga ämnen- eller maskiner.
3 Utöver de riktlinjer som regleras i lagar och föreskrifter bör varje enskilt företag ha interna policys och planer som man som anställd ska få kännedom om, och måste följa. Det kan handla om; krishantering, utrymningsplaner, arbetsmiljöpolicy, hantering samt användning av fordon, alkohol- och drogpolicy, policy för användandet av företagets utrustning och verktyg, policy för arbete vid kyla, åska eller värme m.m. Det kan också finnas specifika regler eller försiktighetsåtgärder vid uppförandet av en vindkraftpark som ofta anges i bygglov eller miljötillstånd. Det kan t.ex. gälla buller, vägtrafik, eller naturhänsyn. Vid arbete i eller runtomkring ett vindkraftverk krävs bl.a. att arbetstagaren har rätt utbildning, utrustning och verktyg för sin uppgift, detta för att kunna utföra arbetet på ett bra sätt utan risk för skada. Ska man t.ex. utföra arbete i ett vindkraftverk krävs förutom utbildning och behörighet för själva arbetstuppgifterna, även höghöjdsutbildning i enlighet med AFS 2000:6 Mast- och stolparbete samt AFS 2011:9. Lagkravet är att den som arbetar på hög höjd inte får arbeta ensam samt vet hur man på ett säkert undsätter en skadad person från ett vindkraftverk. Det beskrivs också att det är viktigt att man regelbundet genomgår och klarar av en medicinsk hälsoundersökning. Den kan innehålla bl.a. belastnings-ekg, drogtest samt en allmän hälsokontroll. Detta för att säkerställa att alla arbetstagare är vid god fysisk hälsa och kontiditon för att klara av det fysiskt krävande arbete som de utsätts för när de arbetar i ett vindkraftverk. Dessutom har man på senare tid som arbetsgivare börjat ställa krav i enlighet med den standard som satts av Global World Organisation (GWO) 1, som innebär att man har kunskap i Hjärt och lungräddning (HLR), höghöjdsarbete, brandsäkerhet samt manuell hantering, vid arbete offshore skall man också genomgå utbildning gällande räddning till havs. Det är också viktigt att själv ha en god fysik och hälsa. Därför är det bra att varje dag själv göra en riskanalys, där man känner efter hur man mår och är ärlig mot sig själv. Det kan t.ex. handla om att man har dragit på sig en rejäl förkylning och vet att man måste klättra högt upp i ett vindkraftverk eftersom hissen inte går att använda. I sin riskanalys bör man då överväga arbetsuppgiften, sin hälsa samt vad som ev. skulle kunna hända om man pga. den fysiska ansträngningen råkar ut för en olycka när man klättrar i turbinen. Då fysisk påfrestning i samband med förkylning, kan vara förenat med en stor hälsorisk med tanke på påfrestningar på hjärtat vid ansträngen. Man bör då kanske istället försöka hitta andra arbetsuppgifter eller sjukskriva sig för dagen. Detta för att inte utsätta sig själv, sin teammedlem och räddningspersonal för onödig risk vid en eventuell olycka med en räddningsaktion som följd. Det viktiga är att man varje dag i sitt yrke använder sig av de skyddsanordningar och föreskrifter/policys som finns, samt utför egna riskbedömningar på plats, beroende de arbetsuppgifter som skall utföras; elarbete, arbete med oljor och kemikalier eller mekaniska delar. Samt att alltid ta hänsyn till att de yttre omständigheterna kan variera t.ex. vindstyrka, kyla, värme, risk för iskast, framkomlighet på vägar osv. Som medlem i den Europiska Unionen är Sverige del av ett större juridiskt system. Medlemsstaterna delar många lagar och föreskrifter, men det finns fortfarande skillnader som man måste ta hänsyn till. Ett bra exempel på en gemensam utvecklingsprocess är de tillägg som Sverige har gjort för att följa Rådsdirektivet 92/57/EEC rörande införandet av föreskrifter om miniminivån för hälsa och säkerhet på tillfälliga eller mobila byggnadsplatser. På grund av ovan nämnda orsaker, har tredje kapitlet av Arbetsmiljölagen och föreskriften Byggnads- och anläggningsarbete AFS 1999:03 fått ett tillägg. Detta för att hjälpa till med att möta de utmaningar som ingår i att vara ansvarig för att utföra ett 1 Läs mer om GWO standarden i kapitel 7 i avsnittet GWO moduler.
4 byggnads- och anläggningsarbete. Ett exempel på denna utveckling är införandet av de två nya rollerna: BAS-P och BAS-U. I större projekt måste det finnas en person eller juridisk avdelning som bestämmer över hela projektplaneringen och designen. Personen ska vara kompetent för att leda och koordinera hälso- och säkerhetsaspekter på den här nivån. En viktig del av detta arbete handlar om att få arkitekter, byggnadsingenjörer och andra som deltar i projektplaneringen att ta hänsyn till varandras planer och lösningar. Ytterligare en viktig uppgift, som passar den som utsetts till BAS-P, kan vara att skissa på projektets arbetsmiljöplan. När stafettpinnen går från BAS-P till den som utsetts till BAS-U bör uppmärksamheten ligga på planeringen av arbetet för att säkerställa att miljöfrågor behandlas när arbetsmetoderna bestäms och man står i begrepp att välja arbetsverktyg. Fortlöpande koordinering innebär också uppdateringar av hälso- och säkerhetsplanen, där man säkerställer att alla intressenter har mottagit samt själva gett korrekt information. Som producent av byggnads- och konstruktionsarbeten, är det from 1jan 2011 dennes ansvar att utpeka sig själv eller någon annan till BAS-P eller BAS-U för ett specifikt projekt. Arbetsmiljölagen, Arbetsmiljöförordningen och AFS utvecklas hela tiden och man måste hålla sig uppdaterad. Det finns också ett antal andra myndigheter och byråer med ansvar för att utfärda regler och föreskrifter som är viktiga för hälsa och säkerhet på jobbet. Några exempel på bra siter som man bör hålla sig uppdaterad om är bl.a. arbetsmiljöverket- och elsäkerhetsverkets hemsidor: och Arbetsmiljöverkets information Den stora utbyggnaden av vindkraftverk och utvecklingen inom branschen ger arbete åt många men innebär också arbetsmiljörisker. För att minska de risker som vindkraftverk medför idag och de som kan komma framöver, är det viktigt att alla aktörer inom området känner till vilka regler som gäller och till vem reglerna riktar sig. Här nedan följer information från Arbetsmiljöverket som hämtades från där de skrev följande: Arbetsmiljöverkets arbete med vindkraft Arbetsmiljöverket inspekterar arbetsplatser där vindkraftverk uppförs eller är i drift. Syftet med inspektionerna är att förbygga ohälsa och olycksfall och i övrigt uppnå en god och säker arbetsmiljö för arbetstagare. Arbetsmiljöverket utför även marknadskontroller av vindkraftverk. Syftet med marknadskontrollerna är att enbart vindkraftverk som inte äventyrar människors, särskilt arbetstagare men också allmänhetens, hälsa och säkerhet släpps ut på marknaden eller tas i drift. Olika regler gäller under uppbyggnad och vid drift Arbete med vindkraftverk under byggtiden och under drift innefattar många olika områden, som regleras i arbetsmiljölagstiftningen. Det kan vara alltifrån transporter av byggsatserna på vägar, montering och provningar på platsen till arbete på hög höjd i ett färdigt vindkraftverk. Hela vindkraftverket, inklusive maskinhuset (nacellen), torn, kopplingsstation även kallad ställverk och fundament definieras som en maskin och omfattas därför av EU:s maskindirektiv. I Sverige har Arbetsmiljöverket tillsyn över maskindirektivet som överförts till svensk lag genom föreskrifterna om maskiner, AFS 2008:3. Arbetsmiljöverket ska kontrollera att vindkraftverk uppfyller de grundläggande hälso- och säkerhetskraven i föreskrifterna. Ett vindkraftverk är också ett byggnadsverk. Vilket innebär att arbete med uppförande av ett vindkraftverk eller underhåll av själva tornet omfattas av de regler som gäller vid byggnads- och anläggningsarbete. Vid drift omfattas arbetet vid vindkraftverket av reglerna om bland annat arbetsplatsens utformning och användning av arbetsutrustning. Hiss höjer säkerheten
5 Att klättra i ett vindkraftverk innebär i regel mycket stora risker. Därför bör en hiss eller motsvarande anordning installeras. Arbetsmiljöverket gör bedömningen att det ska finnas hiss i vindkraftverk med navhöjder över 60 meter. Frågan om hissar behandlas också i den kommande standarden för vindkraftverk. Arbetsmiljöverkets arbete med vindkraft omfattar i första hand arbetstagares men även till viss del allmänhetens säkerhet. Vårt arbete syftar till att förebygga ohälsa och olycksfall vid vindkraftverk. Ett vindkraftverk är en maskin och måste därmed uppfylla de regler som gäller för maskiner. Höjdarbete får inte vara ensamarbete Arbetsmiljöverkets föreskrifter, AFS 2000:6, Mast- och stolparbete gäller vid arbete i anslutning till vindkraftverk. Höjdarbete definieras som arbete på mer än 13 meters höjd över den lägsta punkten inom det område till vilket den arbetande kan falla ned. Att klättra i stegar innebär en sådan fallrisk. Risk finns även när en räddningslucka används vid räddningsoperationer eller för att hissa upp material och utrustning. Höjdarbete ska normalt utföras i dagsljus. Om höjdarbete ska utföras under mörker, ska tillfredsställande arbetsbelysning finnas. Höjdarbete får inte utföras som ensamarbete. Förbudet att utföra höjdarbete som ensamarbete innebär att den arbetskamrat, som arbetar eller uppehåller sig vid marknivå, måste vara tjänstbar och uppfylla kraven för höjdarbete för att vid behov omedelbart kunna undsätta skadad på hög höjd. Så här inspekterar vi vindkraftverk När Arbetsmiljöverket inspekterar så innebär det att vi kontrollerar att den som har arbetsgivaransvaret uppfyller gällande krav för en säker arbetsmiljö. En arbetsgivare kan till exempel vara ägaren, drift och underhållsföretaget, eller byggentreprenörerna. Syftet med inspektionerna är att förebygga ohälsa och olycksfall och i övrigt uppnå en god och säker arbetsmiljö för arbetstagare. Inspektionen innefattar även att ägaren och till viss del också tillverkaren, uppfyller de säkerhetskrav som ställs på vindkraftverk. Det gäller både de som redan är i drift eller sådana som är under uppbyggnad. När vindkraftverket har tagits i drift bedömer vi om användningen av vindkraftverket kan anses säker för arbetstagare och allmänhet. Vi kontrollerar även att ägaren har följt tillverkarens instruktioner. Normalt ingår även en viss marknadskontroll vid inspektionen, till exempel kontroll av CE-märkning, försäkran om överensstämmelse och om det finns en bruksanvisning på svenska. Om det framkommer brister när vi inspekterar kan vi ställa krav på att arbetsgivaren ska åtgärda bristerna. Marknadskontroll av vindkraftverk Arbetsmiljöverket utför marknadskontroll vilket innebär en granskning av produkter på marknaden, i detta fall vindkraftverk. Marknadskontrollen består av två delar dels en bedömning om vindkraftverket, uppfyller kraven dels att agera i syfte att säkerhetsställa att bristerna rättas till. Marknadskontroll genomförs utifrån riskbedömningar riktade mot de produkter som Arbetsmiljöverket bedömt att det finns anledning att granska. Föreskrifter som gäller vindkraftverk Det finns flera föreskrifter som gäller för arbete på ett vindkraftverk som arbetsgivaren är skyldig att känna till och följa för att förebygga olycksfall och skador. Ett vindkraftverk omfattas även av andra regler som andra myndigheter ansvarar för exempelvis lågspänningsdirektivet och direktivet om elektromagnetisk kompabilitet. / Slutcitat.
Vindkraft och Arbetsmiljö
Vindkraft och Arbetsmiljö Karin Liinasaari och Jenny A. Frank 2016-03-31 Version 2 Sammanfattning Arbetsmiljö- och säkerhetsarbete inom vindkraftbranschen är något som i likhet med alla branscher ska genomsyra
Läs merVindkraft och Arbetsmiljö
Vindkraft och Arbetsmiljö Karin Liinasaari och Jenny Ahtola 2013-11-08 Projekt nr. 34250-2 Sammanfattning Arbetsmiljö- och säkerhetsarbete inom vindkraftbranschen är något som i likhet med alla branscher
Läs merVäglednings-PM för tillsyn av Vindkraft
2010-03-17 RET 2009/10583 1 (19) Avdelningen för regelarbete och expertstöd Bel Bergenwall, 08-730 94 27 bel.bergenwall@av.se Väglednings-PM för tillsyn av Vindkraft Diarienummer: RET 2009/10583 Beslutad
Läs merDe grundläggande hälso- och säkerhetskraven och CE-märket
Att köpa maskiner Att köpa maskiner De grundläggande hälso- och säkerhetskraven och CE-märket EU:s maskindirektiv är överfört till svenska regler, huvudsakligen i Arbetsmiljö verkets föreskrifter, Maskiner,
Läs merCE-märkning och produktsäkerhet
CE-märkning och produktsäkerhet Vad står CE-märket för? Att tillverkaren / importören försäkrar att varan överensstämmer med alla säkerhetskrav enligt direktiv med krav på CE-märkning. CE-märkningen står
Läs merVarför har vi regler för maskiner?
Säkra maskiner Varför har vi regler för maskiner? Regler behövs för att vi ska ha säkra maskiner som inte orsakar olyckor. För att kunna ha fri rörlighet på marknaden inom EU gäller gemensamma regler
Läs merArbetsmiljö. Med fokus på BAS-P BAS-U. Jonas Wahlbom, Gärde Wesslau advokatbyrå
Arbetsmiljö Med fokus på BAS-P BAS-U Jonas Wahlbom, Gärde Wesslau advokatbyrå Dagens upplägg - Arbetsmiljörättsligt regelverk - Övergripande genomgång - Bygg- och anläggningsentreprenader - Arbetsmiljö
Läs merSäkra maskiner. om regler för maskiner
Säkra maskiner om regler för maskiner Varför har vi regler för maskiner? Regler behövs för att vi ska ha säkra maskiner som inte orsakar olyckor. För att kunna ha fri rörlighet på marknaden inom EU gäller
Läs merArbetsmiljön är viktiga frågor vid avfallshantering
Arbetsmiljön är viktiga frågor vid avfallshantering Viveca Wiberg Handläggare ergonomi 2014-02-26 Arbetsmiljöverkets uppdrag Tillsyn över arbetsmiljölagen (AML), arbetstidslagen (ATL) och våra föreskrifter
Läs merAtt få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den. Avfall Sveriges höstmöte 2011
Att få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den Avfall Sveriges höstmöte 2011 Något om arbetsgivarens skyldigheter Ur arbetsmiljölagen: Arbetsgivaren skall vidta alla åtgärder som behövs
Läs merSystematiskt arbetsmiljöarbete
Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 Reglerna innehåller grundläggande krav på arbetsmiljöarbetet Reglerna utvecklar och preciserar hur arbetsgivaren ska gå tillväga för att uppfylla sitt arbetsmiljöansvar
Läs merMarknadskontroll möjligheter till synpunkter
2016-07-06 2016/029814 1 (6) Enheten för teknik eva.bernmark@av.se ENERCON Energy Converter AB Stenåldersg. 19 213 76 MALMÖ Marknadskontroll möjligheter till synpunkter Ert org.nr: 5565537932 Arbetsmiljöverket
Läs merSystematiskt arbetsmiljöarbete
Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 med ändringar i AFS 2003:4 Reglerna innehåller grundläggande krav på arbetsmiljöarbetet Reglerna utvecklar och preciserar hur arbetsgivaren ska gå tillväga för
Läs merSAM vid uthyrning av
SAM vid uthyrning av personal Maria Morberg, Almega Lagstiftning Arbetsmiljölagen AML Arbetsmiljöförordningen AMF Arbetsmiljöverkets föreskrifter AFS Klicka här för Arbetstidslagen att ändra ATLformat
Läs merArbetsmiljö och ansvar. Anna Varg
Arbetsmiljö och ansvar Anna Varg Arbetsmiljöverket 11-11-16 1 Arbetsmiljöverkets uppdrag Tillsyn över bl a arbetsmiljölagen (AML), arbetstidslagen (ATL) och våra föreskrifter Utfärda föreskrifter med stöd
Läs merBättre arbetsmiljö varje dag
Bättre arbetsmiljö varje dag Lättläst Se hela bilden Bilden visar vad du behöver göra. Den stödjer och styr dig i arbetet. Hur har ni det på jobbet? Ta fram en policy sid 13 Följ upp varje år sid 14 Arbetsmiljö
Läs merVem är ansvarig för arbetsmiljön? Med arbetsmiljö menas
Vem är ansvarig för arbetsmiljön? 1 Med arbetsmiljö menas fysiska psykologiska sociala förhållanden på arbetsplatsen Vi kommer att fokusera på de fysiska arbetsmiljöriskerna och hur de åtgärdas. 2 1 Lagstiftning
Läs merGatukontorsdagar 2012 - Forum för stadsmiljö Nya regler om Byggarbetsmiljösamordning
1 Gatukontorsdagar 2012 - Forum för stadsmiljö Nya regler om Byggarbetsmiljösamordning Janke Wikholm 2 Byggplatsdirektivet Utdrag ur inledningen av rådets direktiv 92/57 EEG På tillfälliga och rörliga
Läs merUtbildning i bättre arbetsmiljö (BAM) 2016
Utbildning i bättre arbetsmiljö (BAM) 2016 Dag 1, 160425 kl. 09:00 12:00 Regler inom arbetsmiljöområdet en översikt Ansvar, roller och samverkan i arbetsmiljöarbetet Grunderna i systematiskt arbetsmiljöarbete
Läs merBAS-P, BAS-U Ansvar och roller. Morgan Näslund
BAS-P, BAS-U Ansvar och roller Morgan Näslund Vilka regler finns det som reglerar arbetsmiljön? Arbetsmiljölagen Beslutas av riksdagen Arbetsmiljöförordningen meddelas av regeringen Arbetsmiljöföreskrifter
Läs merProduktsäkerhet och CE-märkning
Produktsäkerhet och CE-märkning En introduktion om CE-märkning och försäkran om överensstämmelse EG:s maskindirektiv i Arbetsmiljöverkets regler Regler för personlig skyddsutrustning Krav på tillverkare
Läs mer( 2006/42/EG) (2006/42/EG)
Nya maskindirektivet et (2006/42/EG) 1 Nya maskindirektivet kti t (2006/42/EG) Vad innebär det nya maskindirektivet? Vad får det för konsekvenser? - För riksdag, regering och förvaltningsmyndigheter -
Läs merSystematiskt arbetsmiljöarbete CHARLOTTA GOTTSCHALK DIEDEN ARBETSMILJÖRÅDGIVARE, SVERIGES BYGGINDUSTRIER SYD
Systematiskt arbetsmiljöarbete CHARLOTTA GOTTSCHALK DIEDEN ARBETSMILJÖRÅDGIVARE, SVERIGES BYGGINDUSTRIER SYD SVERIGES BYGGINDUSTRIER ARBETAR FÖR SÄKRA ARBETSPLATSER Våra arbetsplatser ska vara säkra, trygga
Läs merAlla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö
Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Nya sanktionsavgifter den 1 juli 2014 2014-03-16 1 Innehåll Bakgrund Straffsanktion/sanktionsavgift Kriterier Exempel på föreskrifter med sanktionsavgift Differentierad
Läs merArbetsmiljö- Arbetsmiljöförordningen. Arbetsmiljöverket. fastställer grundläggande regler. ger. rätt att ge ut föreskrifter
Arbetsmiljö- lagen fastställer grundläggande regler Arbetsmiljöförordningen ger Arbetsmiljöverket rätt att ge ut föreskrifter 1 Lagens syfte Förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet Även i övrigt uppnå
Läs merSMPs HISTORIA.
SMPs HISTORIA 1897 Bildades efter donation av Gustaf de Laval. Provningslab utanför Malmö och Uppsala 1954 Provningslab etableras även i Umeå 1975 Riksprovplats för grävmaskiner rikstäckande besiktning
Läs merArbetsmiljörutiner i byggprojekt
www.byggledarskap.se Arbetsmiljörutiner i byggprojekt 1(5) Arbetsmiljörutiner i byggprojekt Arbetsmiljöarbetet i ett byggprojekt styrs via lagstiftning och de arbetsmiljöregler som tas fram av Arbetsmiljöverket.
Läs merVem är ansvarig för arbetsmiljön? Med arbetsmiljö menas
Vem är ansvarig för arbetsmiljön? 1 Med arbetsmiljö menas fysiska psykologiska sociala förhållanden på arbetsplatsen Vi kommer att fokusera på de fysiska arbetsmiljöriskerna och hur de åtgärdas. 2 1 Lagstiftning
Läs merMarknadskontroll möjligheter till synpunkter
2016-07-05 2016/029983 1 (7) Enheten för teknik eva.bernmark@av.se Vestas Northern Europe AB Grophusgatan 5 215 86 Malmö Marknadskontroll möjligheter till synpunkter Ert org.nr: 556443-1574 Arbetsmiljöverket
Läs merAFS 2008:16. och dessa föreskrifter.
5 a Den som låter utföra ett byggnads- eller anläggningsarbete ska under varje skede av planeringen och projekteringen se till att arbetsmiljön under byggskedet särskilt uppmärksammas i följande avseenden.
Läs merFöretagshälsovården behövs för jobbet
Företagshälsovården behövs för jobbet Det är viktigt att de anställda mår bra i sitt arbete och att arbetsmiljön är sund och säker. Det finns ett samband mellan olika psykosociala faktorer i arbetsmiljön,
Läs merLOs frågor till skyddsombuden 2012 OBS ska bli webb enkät, ska testas på 15 skyddsombud
LOs frågor till skyddsombuden 2012 OBS ska bli webb enkät, ska testas på 15 skyddsombud 1. Är du skyddsombud eller huvudskyddsombud? g är ensamt skyddsombud, då det inte finns något huvudskyddsombud fråga
Läs merUppgiftsfördelning och kunskaper
5 Det skall finnas en arbetsmiljöpolicy som beskriver hur arbetsförhållandena i arbetsgivarens verksamhet skall vara för att ohälsa och olycksfall i arbetet skall förebyggas och en tillfredsställande arbetsmiljö
Läs merArbetsmiljöpolicy. Arbetsmiljöpolicy
Arbetsmiljöpolicy Innehållsförteckning Kommunens målsättning 3 Definition av begreppet arbetsmiljö 3 Regelverk 3 Delegation 4 Systematiskt arbetsmiljöarbete undersöka, åtgärda och följa upp 4 Samverkan
Läs merarbetsgivarens och arbetstagarnas samverkan för en bättre arbetsmiljö
arbetsgivarens och arbetstagarnas samverkan för en bättre arbetsmiljö Arbetsgivaren och de anställda ska samarbeta för att skapa en god arbetsmiljö. Det är fastslaget i arbetsmiljölagen. Arbetsgivaren
Läs merEDA KOMMUN ARBETSMILJÖ- POLICY
EDA KOMMUN ARBETSMILJÖ- POLICY 070130 Innehållsförteckning: ARBETSMILJÖPOLICY... 3 1. MÅL FÖR ARBETSMILJÖN... 3 2. EN GOD ARBETSMILJÖ INNEFATTAR:... 3 3. ORGANISATION... 3 3.1 Arbetstagarens ansvar...
Läs merAlla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö. Informationsgruppen, distriktet i Stockholm 2014-10-17 1
Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Informationsgruppen, distriktet i Stockholm 2014-10-17 1 Adam Jansson, arbetsmiljöinspektör Region öst arbetsmiljoverket@av.se Informationsgruppen, distriktet
Läs merBild 1. Bild 2. Bild 3. Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö
Bild 1 Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö 2012-09-17 Informationsgruppen, distriktet i Stockholm 2012-09-07 1 Bild 2 Adam Jansson, arbetsmiljöinspektör Distriktet i Stockholm arbetsmiljoverket@av.se
Läs merAlla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö
Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö 2012-09-17 Informationsgruppen, distriktet i Stockholm 2012-09-10 1 Adam Jansson, arbetsmiljöinspektör Distriktet i Stockholm arbetsmiljoverket@av.se Informationsgruppen,
Läs merArbetsmiljö. Anders Ingwald,
Arbetsmiljö Anders Ingwald, anders.ingwald@lnu.se Om.. vem som har arbetsmiljönsvaret för eleven? Huvudmannen för skolan ansvarar för att skaffa platser för det arbetsplatsförlagda lärandet och att detta
Läs merSjälvskattning. Systematiskt arbetsmiljöarbete
Självskattning Systematiskt arbetsmiljöarbete Välkommen till detta självskattningsverktyg som tar utgångspunkt i reglerna om systematiskt arbetsmiljöarbete. Skattningen görs genom att ta ställning till
Läs merLilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete
Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete Vad är systematiskt arbetsmiljöarbete? Systematiskt arbetsmiljöarbete innebär att man ska undersöka om det finns risker på jobbet. De anställda ska inte
Läs merSystematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet
SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet Ett väl fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete leder till god arbetsmiljö som gynnar alla.
Läs merSYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE
ARBETSMILJÖVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING AFS 2003:4 SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ändring i Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2001:1) om systematiskt arbetsmiljöarbete
Läs merUtrymme för vård och omsorgsarbete
Utrymme för vård och omsorgsarbete Arbetsutrymme Arbetsutrymme Utrymme som behövs för hjälpmedel. Utrymme som behövs för hjälpmedel. DET ÄR VIKTIGT att det finns tillräckligt med plats för vårdarbete.
Läs merSkyddsombud. arbetsgivarens och arbetstagarnas samverkan för en bättre arbetsmiljö
Skyddsombud arbetsgivarens och arbetstagarnas samverkan för en bättre arbetsmiljö Arbetsgivaren och de anställda ska sam arbeta för att skapa en god arbetsmiljö. Det är fastslaget i arbetsmiljölagen. Arbetsgivaren
Läs merGrundläggande arbetsmiljö Systematiskt arbetsmiljöarbete Klicka här för att ändra format. Klicka här för att ändra format på
Grundläggande arbetsmiljö Systematiskt arbetsmiljöarbete underrubrik Maria Morberg, 20161128 i bakgrunden Lagstiftning Arbetsmiljölagen AML Arbetsmiljöförordningen AMF Arbetsmiljöverkets föreskrifter AFS
Läs merARBETSMILJÖ- LAGEN ARBETSMILJÖ- FÖRORDNINGEN ARBETSMILJÖ- VERKET. fastställer grundläggande regler. ger. rätt att ge ut föreskrifter
ARBETSMILJÖ- LAGEN fastställer grundläggande regler ARBETSMILJÖ- FÖRORDNINGEN ger ARBETSMILJÖ- VERKET rätt att ge ut föreskrifter 1 LAGENS SYFTE Förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet Även i övrigt
Läs merLilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete
Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete Vad är systematiskt arbetsmiljöarbete hos oss? Jo, det är att chefen, arbetsgivaren, ser till att det inte finns risker med arbetet så någon blir skadad
Läs merLiten guide för att komma igång med systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM
Liten guide för att komma igång med systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM Ett vägledningsdokument till Arbetsmiljöverkets mallverktyg Startpaket SAM, som bygger på föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete,
Läs merAlla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö
Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Barnverket 2014-03-14 Informationsgruppen, distriktet i Stockholm 2014-03-04 1 Adam Jansson, arbetsmiljöinspektör enheten för region öst arbetsmiljoverket@av.se
Läs merAFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö
Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets författningssamling Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna
Läs merRutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun
PERSONALENHETEN 2009-09-28 1 (5) Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun Detta dokument fastställer rutiner samt reder ut ansvarsförhållanden för arbetsmiljöarbetet inom Enköpings
Läs merMaskindirektivet, över och underjordsarbete. Bertil Forsberg
Maskindirektivet, över och underjordsarbete Bertil Forsberg 2013-04-16 1 Maskindirektivet, över och underjordsarbete Maskindirektivet och BRAGS Samband och undantag, maskindirektivet och Bragsen Tillverkarens
Läs merArbetsmiljöarbete i trädgårdsföretag
IP ARBETSVILLKOR 3.2 Arbetsmiljöarbete i trädgårdsföretag Vad är systematiskt arbetsmiljöarbete? Arbetsmiljöarbete innebär att arbetsgivaren undersöker och åtgärdar de risker som finns på jobbet. De anställda
Läs merOrganisatorisk och social arbetsmiljö
Organisatorisk och social arbetsmiljö En del av det systematiska arbetsmiljöarbetet Roger Edsand Ny föreskrift - anledning Människor ska inte behöva bli sjuka på grund av ohälsosam arbetsbelastning eller
Läs merSenaste nytt från Arbetsmiljöverket. FTF den 11 september 2012
Senaste nytt från Arbetsmiljöverket FTF den 11 september 2012 distriktet i Malmö 2012-09-13 1 Vår vision Kan inte Kan Vill Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Vill inte Alla vill och kan skapa en
Läs merBerg och Grus Oskarhamn 19 maj 2011
ARBETSMILJÖVERKET www.av.se Berg och Grus Oskarhamn 19 maj 2011 Här kan man ändra texten genom att visa Sidhuvud och Sidfot 2011-05-20 1 Här kan man ändra texten genom att visa Sidhuvud och Sidfot 2011-05-20
Läs merArbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete. Föreskrifternas tillämpningsområde. Definition av systematiskt arbetsmiljöarbete
AFS 2001:1 Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete Utkom från trycket Den 16 mars 2001 Beslutade den 15 februari 2001 (Ändringar införda t.o.m. 2008-09-30) Arbetsmiljöverket meddelar
Läs merA B C. A Precisera den planerade ändringen. B Gör riskbedömningen. C Åtgärda. för riskbedömning inför ändring i verksamheten
A B C för riskbedömning inför ändring i verksamheten A Precisera den planerade ändringen Vad består ändringarna av? Var ska ändringarna genomföras? Vilka arbetstagare eller grupper av arbetstagare berörs?
Läs merErgonomi i lager och förråd En hjälp att upptäcka risker för arbetsskador vid felaktig plockning och hantering av gods.
Ergonomi i lager och förråd En hjälp att upptäcka risker för arbetsskador vid felaktig plockning och hantering av gods. Arbetsmiljölagen: Ansvaret för arbetsmiljön åvilar i första hand arbetsgivaren som
Läs merRiskbedömning inför ändringar i verksamheten
Riskbedömning inför ändringar i verksamheten A B C för riskbedömning inför ändring i verksamheten A Precisera den planerade ändringen Vad består ändringarna av? Var ska ändringarna genomföras? Vilka arbetstagare
Läs merVem är ansvarig för arbetsmiljön?
Vem är ansvarig för arbetsmiljön? 1 Med arbetsmiljö menas fysiska psykologiska sociala förhållanden på arbetsplatsen Vi kommer att fokusera på de fysiska arbetsmiljöriskerna och hur de åtgärdas. 2 Viktigt
Läs merDenna checklista är framtagen som grund för dialog om arbetsmiljön vid inspektion på bemanningsföretag.
Checklista Uthyrning av arbetskraft Denna checklista är framtagen som grund för dialog om arbetsmiljön vid inspektion på bemanningsföretag. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete
Läs merFördelning av arbetsmiljöuppgifter och brandskyddsuppgifter
Personalavdelningen Fördelning av arbetsmiljöuppgifter och brandskyddsuppgifter Enhet Kommunledningskontoret Giltigt från 2009-05-12 Utarbetat av Margita Westring och Anders Sporrong Fastställt av Kommunstyrelsen
Läs merARBETSMILJÖDELEGATION I TIBRO KOMMUN
Dnr Sida 2008-000269.02 1(9) ARBETSMILJÖDELEGATION I TIBRO KOMMUN Antagen av kommunstyrelsen 2008-10-07, 80 2(9) Arbetsmiljö Med arbetsmiljö menas den fysiska, psykiska och sociala miljö som personerna
Läs merEntreprenörers m.fl. hantering av arbetsmiljörisker
Entreprenörers m.fl. hantering av arbetsmiljörisker 2015-01-14 1/5 Innehåll Tillträdesregler för Teracoms anläggningar ska följas... 3 Riskanalys... 3 Skydd för Teracoms personal inom anläggningen... 3
Läs merEtt förebyggande, systematiskt arbetsmiljöarbete leder till en bra arbetsmiljö som gynnar alla.
Arbetsmiljö och SAM Arbetsmiljölagen I arbetsmiljölagen finns regler om skyldigheter för arbetsgivare om att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet. Det finns också regler om samverkan mellan arbetsgivare
Läs merGrunden för säker utrymning
Utrymning Grunden för säker utrymning Utformning och storlek på utrymningsvägar Tidig upptäckt av fara t.ex. genom larm som varnar Kunskaper om risker och hur man beter sig Brand och gas kan orsaka svåra
Läs merVår arbetsmiljö och det systematiska arbetsmiljöarbetet. Att arbeta i staten 2016
Vår arbetsmiljö och det systematiska arbetsmiljöarbetet Att arbeta i staten 2016 Systematiskt arbetsmiljöarbete En liten film om SAM https://www.av.se/arbetsmiljoarbete-ochinspektioner/arbeta-med-arbetsmiljon/
Läs merSystematiskt arbetsmiljöarbete grunden för ett hållbart arbetsliv. Jennie Karlsson, arbetsmiljöinspektör Arbetsmiljöverket, Region Öst
Systematiskt arbetsmiljöarbete grunden för ett hållbart arbetsliv Jennie Karlsson, arbetsmiljöinspektör Arbetsmiljöverket, Region Öst Arbetslivet 2017 Förvärvsarbete, heltid, norm för alla, män och kvinnor,
Läs merPREVENTS MATERIAL. Se www.prevent.se, samlingssida Organisatorisk och social arbetsmiljö
ORGANISATORISK OCH SOCIAL ARBETSMILJÖ, AFS 2015:4 Syfte 1 Syftet med föreskrifterna är att främja en god arbetsmiljö och förebygga risk för ohälsa på grund av organisatoriska och sociala förhållanden i
Läs merVälkomna. Arbetsmiljöingenjör/Strålskyddsexpert Annhild Larsson
Välkomna Arbetsmiljöingenjör/Strålskyddsexpert Annhild Larsson 031-786 1136 0705-640457 annhild.larsson@gu.se Arbetsmiljö är lokaler, maskiner och utrustning farliga ämnen arbetets organisation arbetsuppgifternas
Läs merRiktlinjer för systematiskt arbetsmiljöarbete
Riktlinjer för systematiskt arbetsmiljöarbete Reviderat av kommunstyrelsen 2008-06-11, 177 Reviderat av kommunstyrelsen 2009-08-12, 187 Reviderat av kommunfullmäktige 2011-04-26, 33 1(6) Innehåll Systematiskt
Läs merAlla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö
Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Arbetsmiljöverket Agnita Wärn och Åsa Larsson 2013-11-14 1 Ur Arbetsmiljöverkets strategiska plan 2014-2016 Färre i arbetslivet ska drabbas av olycksfall Bygg,
Läs merKravspecifikation för certifiering av Byggarbetsmiljösamordnare
BAS-P för planering och projektering BAS-U för utförandet av ett byggnads- eller anläggningsarbete Detta dokument är framtaget av Samrådsgruppen för certifiering av 1 Bakgrund och syfte med certifieringen
Läs merStrategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Lysekils kommuns. Riktlinjer för arbetsmiljöarbetet
Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Lysekils kommuns Riktlinjer för arbetsmiljöarbetet Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2016-12-15, 197 För revidering ansvarar: För ev. uppföljning och
Läs merDelegering av arbetsmiljö 2016
Tjänsteskrivelse 1 (1) 2015-10-30 FHN 2015.0027 Handläggare Ulrika Lundgren Folkhälsonämnden Delegering av arbetsmiljö 2016 Sammanfattning Enligt AFS 2001:1 ska arbetsgivaren fördela uppgifterna i verksamheterna
Läs merArbetsmiljöarbete. Lättläst version
Arbetsmiljöarbete Lättläst version Vad är systematiskt arbetsmiljöarbete? Arbetsmiljöarbete innebär att arbetsgivaren undersöker och åtgärdar de risker som finns på jobbet. De anställda ska inte skadas,
Läs merArbetsmiljöarbetet i praktiken SAM + OSA
Arbetsmiljöarbetet i praktiken SAM + OSA maria.morberg@almega.se PROGRAM Arbetsmiljölagstiftningen Roller, Ansvar, Anmälan, Tillsyn Systematiskt arbetsmiljöarbete Organisatorisk Klicka här för att och
Läs meroch Boverkets byggregler, BBR
Läsanvisningar till regler om byggande och Boverkets byggregler, BBR Läsanvisningar till regler Läsanvisningar om byggande till regler och om BBR byggande Regelsamlingen ger en helhetssyn För att tillämpa
Läs merTillgänglighet. Checklistan baseras på utvalda delar av Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS):
2015-03-10 Tillgänglighet Checklistan innehåller fysiska, psykiska, sociala och kognitiva aspekter i arbetsmiljön och kan vara ett stöd i arbetet med att öka tillgängligheten på arbetsplatsen. Checklistan
Läs merSe till att du vet var och vilka riskerna är!
Förebygg våld och hot i arbetsmiljön. Det går att skydda sig mot våld och hot i arbetet. Broschyren bygger på Arbetsmiljöverkets regler Våld och hot i arbetsmiljön AFS 1993:2. Reglerna säger att Arbetsgivaren
Läs merRenare mark
Renare mark 2012-05-08 Lars Blomgren Projektledare Hifab 010-476 60 91 Arbetsmiljö Vid utförande av efterbehandlingsåtgärder Målsättning/vision Samhällsbyggare Förändrar det hälso- och riskbedömningen
Läs merARBETSMILJÖANSVAR I ENTREPRENÖRSFÖRHÅLLANDEN REGIONTRÄFFARNA VÅREN 2014
ARBETSMILJÖANSVAR I ENTREPRENÖRSFÖRHÅLLANDEN REGIONTRÄFFARNA VÅREN 2014 Ansvar enligt Arbetsmiljölagen - Arbetsgivarens huvudansvar - Arbetstagarens ansvar - Rådighetsansvar och ansvar för inhyrda - Samordningsansvar
Läs merRAPPORT Datum Vår beteckning Sid / (7)
27-3-5 27/3942 (7) Uppföljning av Arbetsmiljöverkets marknadskontroll 27 Arbetsmiljöverket har marknadskontrollansvar för följande områden: - Maskiner () - Personlig skyddsutrustning (PPE) (delat tillsynsansvar
Läs merRiskbedömning inför ändringar i verksamheten
Riskbedömning inför ändringar i verksamheten A B C för riskbedömning inför ändring i verksamheten A Precisera den planerade ändringen Vad består ändringarna av? Var ska ändringarna genomföras? Vilka arbetstagare
Läs merSamordningsansvaret för arbetsmiljön
Samordningsansvaret för arbetsmiljön Samordningsansvaret för arbetsmiljön När två eller flera företag eller andra arbetsgivare samtidigt arbetar på samma arbetsställe ska de samarbeta för att ordna säkra
Läs merVindkraft och Arbetsmiljö
Vindkraft och Arbetsmiljö Karin Liinasaari och Jenny Ahtola 2013-11-08 Projekt nr. 34250-2 Sammanfattning Arbetsmiljö- och säkerhetsarbete inom vindkraftbranschen är något som i likhet med alla branscher
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i arbetsmiljölagen (1977:1160); SFS 2008:934 Utkom från trycket den 2 december 2008 utfärdad den 20 november 2008. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs 2 i fråga
Läs merFördelning av arbetsmiljöuppgifter från kommunstyrelsen till kommundirektören
Fördelning av arbetsmiljöuppgifter från kommunstyrelsen till kommundirektören Innebörden av att fördela arbetsmiljöuppgifter Huvudansvaret för arbetsmiljön vilar på arbetsgivaren. Det är arbetsgivarens
Läs mervem har arbetsmiljöansvaret?
vem har arbetsmiljöansvaret? Både uthyraren o Arbetstagare som hyrs ut har en speciell situation genom att arbetsgivaren har svårt att påverka arbetsmiljön hos inhyraren. Det är viktigt att såväl uthyraren
Läs merChecklista. Skolans kemiundervisning
Checklista Skolans kemiundervisning Ni kan använda checklistan i sin helhet eller bara för det område ni är osäkra över. Både föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete och de om laboratoriearbete
Läs merArbetsmiljöarbete.
Arbetsmiljöarbete peter.caspersson@managementsupport.se 1 Människan är en Bio psyko social varelse 2 Diskutera Hur påverkar påståendet Arbetsmiljöarbete? 3 Juridiska Pyramiden Skall AML AMF AFS Riksdag
Läs merSSG-säkerhetskonferens 21 22 september 2006. Nova Park Conference i Knivsta
SSG-säkerhetskonferens 21 22 september 2006 Nova Park Conference i Knivsta REGELSTRUKTUREN PRODUKTER (maskiner, trycksatta anordningar, personlig skyddsutrustning etc) EU:s Direktiv IMPLIMENTERAS I SVERIGE
Läs merIntressentmöten och
1 Välkomna! 2 Införa en ny regelstruktur för Arbetsmiljöverkets regler Vi ska möta ett arbetsliv i ständig förändring med tydligare struktur och klarare regler. För ingen ska bli sjuk eller skadad på jobbet.
Läs merMaskiner AFS 2011:1. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ändring i Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2008:3) om maskiner
Maskiner Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ändring i Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2008:3) om maskiner Arbetsmiljöverkets författningssamling Arbetsmiljöverkets författningssamling Arbetsmiljöverkets
Läs merARBETSMILJÖLAGEN. Lag och föreskrifter. Arbetsmiljöverket 2013-12-17. Lilliehorn konsult AB. Lilliehorn konsult AB
ARBETSMILJÖLAGEN 1 Lag och föreskrifter Grundläggande bestämmelser, finns i AML (Arbetsmiljölagen, 1997: 1160) Ramlag Mera detaljerade bestämmelser finns i de föreskrifter som AV (Arbetsmiljöverket) utfärdar
Läs merSystematiskt arbetsmiljöarbete vid Göteborgs universitet
GÖTEBORGS UNIVERSITET Rektor BESLUT 2006-09-18 1 Dnr A10 3432/06 (ersätter Dnr A10 3367/03) Systematiskt arbetsmiljöarbete vid Göteborgs universitet Sedan den 1 juli 2001 gäller Arbetsmiljöverkets föreskrifter
Läs merARBETSMILJÖHANDBOK. Kris%n Kringstad VD. Irene Ma1sson Stallchef. Kansliansvarig
ARBETSMILJÖHANDBOK MCR AB har 7 anställda och driver en ridskola reglerat genom avtal med klubben Malmö Civila Ryttareförening. Arbetsplatsen har stall med hästar, hagar, ridhus och kansli. VD är Kristin
Läs mer