Kapitel 1. Lagar och förordningar

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kapitel 1. Lagar och förordningar"

Transkript

1 Kapitel 1. Lagar och förordningar Maskindirektivet och standardiseringsarbetet EU:s organ för att övervaka arbetsmiljön inom EU heter The Labour Inspectors Commity och för att få samma tolkning av det så kallade Maskindirektivet 2006/42/EG startades nätverket MACHEX. Nätverket är frivilligt att delta i och har en medlem från varje EU land. Utifrån tolkningen av maskindirektivet och vilka maskiner som skall ingå i det har bedömningen gjorts att också vindkraftverk inkl. nacell, torn, ställverk och fundament är att betrakta som en stor maskin och ska omfattas av Maskindirektivet 2006/42/EG. Direktivet anger vilka grundläggande hälso- och säkerhetskrav som skall gälla för maskiner som släppts/eller tas i drift på marknaden inom EU. Detta ligger till grund för arbetsmiljöverkets föreskrift AFS 2008:3 Maskiner, som gäller för maskiner inklusive vindkraftverk tagna i bruk efter 29 december (Samtidigt som dessa togs i bruk upphävdes den tidigare föreskriften om maskiner AFS 1993:10). De nya maskinföreskrifterna innebär förenklingar och förtydliganden jämfört med tidigare regler. Bland annat har det skett förändringar i de grundläggande hälso- och säkerhetskraven, som reglerar frågor kring ergonomi, styrsystem, stabilitet, buller och vibrationer. I dagsläget finns det inom Maskindirektivet 2006/42/EG, inga specifika bestämmelser kring vindkraftverk då denna endast ställer generella krav på maskiner, utbytbar utrustning, säkerhetskomponenter, lyftredskap, kedjor, kättingar, linor, avtagbara mekaniska kraftöverföringsanordningar samt delvis fullbordade maskiner. Men inom EU finns The new approach vilket innebär att europeiska standarder ska kunna användas som verktyg för at uppfylla maskindirektivet. Dessutom kommer krav att ställas vid underhåll; såsom arbetsmiljö, utrymning samt åtkomlighet och försäkran om överenstämmelse. I enlighet med AFS 2008:3 Maskiner, ska vindkraftverken också uppfylla de grundläggande hälso- och säkerhetskraven och ska därmed CE märkas, samt ha en bruksanvisning på svenska. CE märkningen innebär att tillverkaren anser att vindkraftverket uppfyller Maskindirektivet. Märkningen skall sitta väl synligt, vara lättläslig samt finnas beständigt på vindkraftverket. Ett vindkraftverk betraktas också som ett byggnadsverk vilket innebär att det omfattas av regler kring byggnadsverk och faller då under fler föreskrifter. Exempel på sådana kan vara Plan- och Bygglagen (2010:900) samt Miljöbalken (1998:808). Risker, policys och planer Vid arbete med vindkraft i uppbyggnad- och driftfasten gäller många olika föreskrifter, lagar och regler beroende på vilken typ av arbete som skall utföras. Det är arbetsgivare/uppdragsgivare som ska se till att arbetstagare har den utbildning, färdigheter, personlig skyddsutrustning och arbetsutrustning som behövs för arbetet. Arbetstagarna har också ett personligt ansvar att följa de regler som gäller. Nedan följer några exempel på regelverk som är tillämpliga.

2 Regler vid uppförandet av vindkraftverk: Arbetsmiljölagen 1977:1 160 Arbetsplatsens utformning, AFS 2009:2 Belastningsergonomi, AFS 2012:2 Buller, AFS 2005:16 Byggnads- och anläggningsarbete, AFS 1999:3 Första hjälpen och krisstöd, AFS 1999:7 Mast och stolparbete, AFS 2000:6 samt AFS 2011:9 Medicinska kontroller i arbetslivet, AFS 2005:6 Personlig skyddsutrustning, AFS 2001:3 Skydd mot skada genom fall, AFS 1981:14 Skydd mot skada genom ras, AFS 1981:15 Systematiskt arbetsmiljöarbete, AFS 2001:1 Vibrationer, AFS 2005:15 Regler vid drift och underhåll av vindkraftverk: Arbetsmiljölagen 1977:1 160 Användning av arbetsutrustning, AFS 2006:4 Arbetsplatsens utformning, AFS 2009:2 Belastningsergonomi, AFS 2012:2 Byggnads- och anläggningsarbete, AFS 1999:3. Första hjälpen och krisstöd, AFS 1999:7 Maskiner, AFS 2008:3 Mast och stolparbete, AFS 2000:6 samt AFS 2011:9 Medicinska kontroller i arbetslivet, AFS 2005:6 Personlig skyddsutrustning, AFS 2001:3 Skydd mot skada genom fall, AFS 1981:14 Skydd mot skada genom ras, AFS 1981:15 Systematiskt arbetsmiljöarbete, AFS 2001:1 Arbetsmiljölagen och Arbetsmiljöförordningen: Det är viktigt att arbetstagaren kan känna sig trygg och trivas på sitt arbete utan det ska föreligga risk för liv eller hälsa. Begreppet brukar sammanfattas god arbetsmiljö. Regler kring detta återfinns i Arbetsmiljölagen, SFS 1977: (Arbetsmiljöförordningen) kapitel 1, sektion 1. Där kan man läsa att definitionen av arbetsmiljö innebär: Syftet med denna lag är att motverka dålig hälsa och arbetsolyckor och rent generellt åstadkomma ett gott arbetsklimat. Arbetsmiljölagen som antogs av Riksdagen 1978, trädde i kraft 1 juli Tillsammans med denna lag antog regeringen Arbetsmiljöförordningen; SFS 1977:1 166, vilken innehåller vissa kompletterande regler. För att lyckas med att åstadkomma en god arbetsmiljö måste det finnas en proaktiv inställning, i företaget där man undersöker och agerar utifrån sina upptäckter för att uppnå en medveten förbättring av arbetsmiljön. Detta innefattar att på ett bra sätt nå de mål som satts för att motverka dålig hälsa eller olycka. Arbetsmiljölagen definierar ramverket för en mängd föreskrifter, mer kända som AFS, som ges ut av Arbetsmiljöverket. Dessa föreskrifter innehåller mer detaljerade bestämmelser och förpliktelser som berör arbetsmiljön. Till exempel kan de behandla risk eller fara, som t.ex. stress, fysisk börda, farliga ämnen- eller maskiner.

3 Utöver de riktlinjer som regleras i lagar och föreskrifter bör varje enskilt företag ha interna policys och planer som man som anställd ska få kännedom om, och måste följa. Det kan handla om; krishantering, utrymningsplaner, arbetsmiljöpolicy, hantering samt användning av fordon, alkohol- och drogpolicy, policy för användandet av företagets utrustning och verktyg, policy för arbete vid kyla, åska eller värme m.m. Det kan också finnas specifika regler eller försiktighetsåtgärder vid uppförandet av en vindkraftpark som ofta anges i bygglov eller miljötillstånd. Det kan t.ex. gälla buller, vägtrafik, eller naturhänsyn. Vid arbete i eller runtomkring ett vindkraftverk krävs bl.a. att arbetstagaren har rätt utbildning, utrustning och verktyg för sin uppgift, detta för att kunna utföra arbetet på ett bra sätt utan risk för skada. Ska man t.ex. utföra arbete i ett vindkraftverk krävs förutom utbildning och behörighet för själva arbetstuppgifterna, även höghöjdsutbildning i enlighet med AFS 2000:6 Mast- och stolparbete samt AFS 2011:9. Lagkravet är att den som arbetar på hög höjd inte får arbeta ensam samt vet hur man på ett säkert undsätter en skadad person från ett vindkraftverk. Det beskrivs också att det är viktigt att man regelbundet genomgår och klarar av en medicinsk hälsoundersökning. Den kan innehålla bl.a. belastnings-ekg, drogtest samt en allmän hälsokontroll. Detta för att säkerställa att alla arbetstagare är vid god fysisk hälsa och kontiditon för att klara av det fysiskt krävande arbete som de utsätts för när de arbetar i ett vindkraftverk. Dessutom har man på senare tid som arbetsgivare börjat ställa krav i enlighet med den standard som satts av Global World Organisation (GWO) 1, som innebär att man har kunskap i Hjärt och lungräddning (HLR), höghöjdsarbete, brandsäkerhet samt manuell hantering, vid arbete offshore skall man också genomgå utbildning gällande räddning till havs. Det är också viktigt att själv ha en god fysik och hälsa. Därför är det bra att varje dag själv göra en riskanalys, där man känner efter hur man mår och är ärlig mot sig själv. Det kan t.ex. handla om att man har dragit på sig en rejäl förkylning och vet att man måste klättra högt upp i ett vindkraftverk eftersom hissen inte går att använda. I sin riskanalys bör man då överväga arbetsuppgiften, sin hälsa samt vad som ev. skulle kunna hända om man pga. den fysiska ansträngningen råkar ut för en olycka när man klättrar i turbinen. Då fysisk påfrestning i samband med förkylning, kan vara förenat med en stor hälsorisk med tanke på påfrestningar på hjärtat vid ansträngen. Man bör då kanske istället försöka hitta andra arbetsuppgifter eller sjukskriva sig för dagen. Detta för att inte utsätta sig själv, sin teammedlem och räddningspersonal för onödig risk vid en eventuell olycka med en räddningsaktion som följd. Det viktiga är att man varje dag i sitt yrke använder sig av de skyddsanordningar och föreskrifter/policys som finns, samt utför egna riskbedömningar på plats, beroende de arbetsuppgifter som skall utföras; elarbete, arbete med oljor och kemikalier eller mekaniska delar. Samt att alltid ta hänsyn till att de yttre omständigheterna kan variera t.ex. vindstyrka, kyla, värme, risk för iskast, framkomlighet på vägar osv. Som medlem i den Europiska Unionen är Sverige del av ett större juridiskt system. Medlemsstaterna delar många lagar och föreskrifter, men det finns fortfarande skillnader som man måste ta hänsyn till. Ett bra exempel på en gemensam utvecklingsprocess är de tillägg som Sverige har gjort för att följa Rådsdirektivet 92/57/EEC rörande införandet av föreskrifter om miniminivån för hälsa och säkerhet på tillfälliga eller mobila byggnadsplatser. På grund av ovan nämnda orsaker, har tredje kapitlet av Arbetsmiljölagen och föreskriften Byggnads- och anläggningsarbete AFS 1999:03 fått ett tillägg. Detta för att hjälpa till med att möta de utmaningar som ingår i att vara ansvarig för att utföra ett 1 Läs mer om GWO standarden i kapitel 7 i avsnittet GWO moduler.

4 byggnads- och anläggningsarbete. Ett exempel på denna utveckling är införandet av de två nya rollerna: BAS-P och BAS-U. I större projekt måste det finnas en person eller juridisk avdelning som bestämmer över hela projektplaneringen och designen. Personen ska vara kompetent för att leda och koordinera hälso- och säkerhetsaspekter på den här nivån. En viktig del av detta arbete handlar om att få arkitekter, byggnadsingenjörer och andra som deltar i projektplaneringen att ta hänsyn till varandras planer och lösningar. Ytterligare en viktig uppgift, som passar den som utsetts till BAS-P, kan vara att skissa på projektets arbetsmiljöplan. När stafettpinnen går från BAS-P till den som utsetts till BAS-U bör uppmärksamheten ligga på planeringen av arbetet för att säkerställa att miljöfrågor behandlas när arbetsmetoderna bestäms och man står i begrepp att välja arbetsverktyg. Fortlöpande koordinering innebär också uppdateringar av hälso- och säkerhetsplanen, där man säkerställer att alla intressenter har mottagit samt själva gett korrekt information. Som producent av byggnads- och konstruktionsarbeten, är det from 1jan 2011 dennes ansvar att utpeka sig själv eller någon annan till BAS-P eller BAS-U för ett specifikt projekt. Arbetsmiljölagen, Arbetsmiljöförordningen och AFS utvecklas hela tiden och man måste hålla sig uppdaterad. Det finns också ett antal andra myndigheter och byråer med ansvar för att utfärda regler och föreskrifter som är viktiga för hälsa och säkerhet på jobbet. Några exempel på bra siter som man bör hålla sig uppdaterad om är bl.a. arbetsmiljöverket- och elsäkerhetsverkets hemsidor: och Arbetsmiljöverkets information Den stora utbyggnaden av vindkraftverk och utvecklingen inom branschen ger arbete åt många men innebär också arbetsmiljörisker. För att minska de risker som vindkraftverk medför idag och de som kan komma framöver, är det viktigt att alla aktörer inom området känner till vilka regler som gäller och till vem reglerna riktar sig. Här nedan följer information från Arbetsmiljöverket som hämtades från där de skrev följande: Arbetsmiljöverkets arbete med vindkraft Arbetsmiljöverket inspekterar arbetsplatser där vindkraftverk uppförs eller är i drift. Syftet med inspektionerna är att förbygga ohälsa och olycksfall och i övrigt uppnå en god och säker arbetsmiljö för arbetstagare. Arbetsmiljöverket utför även marknadskontroller av vindkraftverk. Syftet med marknadskontrollerna är att enbart vindkraftverk som inte äventyrar människors, särskilt arbetstagare men också allmänhetens, hälsa och säkerhet släpps ut på marknaden eller tas i drift. Olika regler gäller under uppbyggnad och vid drift Arbete med vindkraftverk under byggtiden och under drift innefattar många olika områden, som regleras i arbetsmiljölagstiftningen. Det kan vara alltifrån transporter av byggsatserna på vägar, montering och provningar på platsen till arbete på hög höjd i ett färdigt vindkraftverk. Hela vindkraftverket, inklusive maskinhuset (nacellen), torn, kopplingsstation även kallad ställverk och fundament definieras som en maskin och omfattas därför av EU:s maskindirektiv. I Sverige har Arbetsmiljöverket tillsyn över maskindirektivet som överförts till svensk lag genom föreskrifterna om maskiner, AFS 2008:3. Arbetsmiljöverket ska kontrollera att vindkraftverk uppfyller de grundläggande hälso- och säkerhetskraven i föreskrifterna. Ett vindkraftverk är också ett byggnadsverk. Vilket innebär att arbete med uppförande av ett vindkraftverk eller underhåll av själva tornet omfattas av de regler som gäller vid byggnads- och anläggningsarbete. Vid drift omfattas arbetet vid vindkraftverket av reglerna om bland annat arbetsplatsens utformning och användning av arbetsutrustning. Hiss höjer säkerheten

5 Att klättra i ett vindkraftverk innebär i regel mycket stora risker. Därför bör en hiss eller motsvarande anordning installeras. Arbetsmiljöverket gör bedömningen att det ska finnas hiss i vindkraftverk med navhöjder över 60 meter. Frågan om hissar behandlas också i den kommande standarden för vindkraftverk. Arbetsmiljöverkets arbete med vindkraft omfattar i första hand arbetstagares men även till viss del allmänhetens säkerhet. Vårt arbete syftar till att förebygga ohälsa och olycksfall vid vindkraftverk. Ett vindkraftverk är en maskin och måste därmed uppfylla de regler som gäller för maskiner. Höjdarbete får inte vara ensamarbete Arbetsmiljöverkets föreskrifter, AFS 2000:6, Mast- och stolparbete gäller vid arbete i anslutning till vindkraftverk. Höjdarbete definieras som arbete på mer än 13 meters höjd över den lägsta punkten inom det område till vilket den arbetande kan falla ned. Att klättra i stegar innebär en sådan fallrisk. Risk finns även när en räddningslucka används vid räddningsoperationer eller för att hissa upp material och utrustning. Höjdarbete ska normalt utföras i dagsljus. Om höjdarbete ska utföras under mörker, ska tillfredsställande arbetsbelysning finnas. Höjdarbete får inte utföras som ensamarbete. Förbudet att utföra höjdarbete som ensamarbete innebär att den arbetskamrat, som arbetar eller uppehåller sig vid marknivå, måste vara tjänstbar och uppfylla kraven för höjdarbete för att vid behov omedelbart kunna undsätta skadad på hög höjd. Så här inspekterar vi vindkraftverk När Arbetsmiljöverket inspekterar så innebär det att vi kontrollerar att den som har arbetsgivaransvaret uppfyller gällande krav för en säker arbetsmiljö. En arbetsgivare kan till exempel vara ägaren, drift och underhållsföretaget, eller byggentreprenörerna. Syftet med inspektionerna är att förebygga ohälsa och olycksfall och i övrigt uppnå en god och säker arbetsmiljö för arbetstagare. Inspektionen innefattar även att ägaren och till viss del också tillverkaren, uppfyller de säkerhetskrav som ställs på vindkraftverk. Det gäller både de som redan är i drift eller sådana som är under uppbyggnad. När vindkraftverket har tagits i drift bedömer vi om användningen av vindkraftverket kan anses säker för arbetstagare och allmänhet. Vi kontrollerar även att ägaren har följt tillverkarens instruktioner. Normalt ingår även en viss marknadskontroll vid inspektionen, till exempel kontroll av CE-märkning, försäkran om överensstämmelse och om det finns en bruksanvisning på svenska. Om det framkommer brister när vi inspekterar kan vi ställa krav på att arbetsgivaren ska åtgärda bristerna. Marknadskontroll av vindkraftverk Arbetsmiljöverket utför marknadskontroll vilket innebär en granskning av produkter på marknaden, i detta fall vindkraftverk. Marknadskontrollen består av två delar dels en bedömning om vindkraftverket, uppfyller kraven dels att agera i syfte att säkerhetsställa att bristerna rättas till. Marknadskontroll genomförs utifrån riskbedömningar riktade mot de produkter som Arbetsmiljöverket bedömt att det finns anledning att granska. Föreskrifter som gäller vindkraftverk Det finns flera föreskrifter som gäller för arbete på ett vindkraftverk som arbetsgivaren är skyldig att känna till och följa för att förebygga olycksfall och skador. Ett vindkraftverk omfattas även av andra regler som andra myndigheter ansvarar för exempelvis lågspänningsdirektivet och direktivet om elektromagnetisk kompabilitet. / Slutcitat.

Vindkraft och Arbetsmiljö

Vindkraft och Arbetsmiljö Vindkraft och Arbetsmiljö Karin Liinasaari och Jenny A. Frank 2016-03-31 Version 2 Sammanfattning Arbetsmiljö- och säkerhetsarbete inom vindkraftbranschen är något som i likhet med alla branscher ska genomsyra

Läs mer

Vindkraft och Arbetsmiljö

Vindkraft och Arbetsmiljö Vindkraft och Arbetsmiljö Karin Liinasaari och Jenny Ahtola 2013-11-08 Projekt nr. 34250-2 Sammanfattning Arbetsmiljö- och säkerhetsarbete inom vindkraftbranschen är något som i likhet med alla branscher

Läs mer

Väglednings-PM för tillsyn av Vindkraft

Väglednings-PM för tillsyn av Vindkraft 2010-03-17 RET 2009/10583 1 (19) Avdelningen för regelarbete och expertstöd Bel Bergenwall, 08-730 94 27 bel.bergenwall@av.se Väglednings-PM för tillsyn av Vindkraft Diarienummer: RET 2009/10583 Beslutad

Läs mer

De grundläggande hälso- och säkerhetskraven och CE-märket

De grundläggande hälso- och säkerhetskraven och CE-märket Att köpa maskiner Att köpa maskiner De grundläggande hälso- och säkerhetskraven och CE-märket EU:s maskindirektiv är överfört till svenska regler, huvudsakligen i Arbetsmiljö verkets föreskrifter, Maskiner,

Läs mer

CE-märkning och produktsäkerhet

CE-märkning och produktsäkerhet CE-märkning och produktsäkerhet Vad står CE-märket för? Att tillverkaren / importören försäkrar att varan överensstämmer med alla säkerhetskrav enligt direktiv med krav på CE-märkning. CE-märkningen står

Läs mer

Arbetsmiljö. Med fokus på BAS-P BAS-U. Jonas Wahlbom, Gärde Wesslau advokatbyrå

Arbetsmiljö. Med fokus på BAS-P BAS-U. Jonas Wahlbom, Gärde Wesslau advokatbyrå Arbetsmiljö Med fokus på BAS-P BAS-U Jonas Wahlbom, Gärde Wesslau advokatbyrå Dagens upplägg - Arbetsmiljörättsligt regelverk - Övergripande genomgång - Bygg- och anläggningsentreprenader - Arbetsmiljö

Läs mer

Säkra maskiner. om regler för maskiner

Säkra maskiner. om regler för maskiner Säkra maskiner om regler för maskiner Varför har vi regler för maskiner? Regler behövs för att vi ska ha säkra maskiner som inte orsakar olyckor. För att kunna ha fri rörlighet på marknaden inom EU gäller

Läs mer

Arbetsmiljön är viktiga frågor vid avfallshantering

Arbetsmiljön är viktiga frågor vid avfallshantering Arbetsmiljön är viktiga frågor vid avfallshantering Viveca Wiberg Handläggare ergonomi 2014-02-26 Arbetsmiljöverkets uppdrag Tillsyn över arbetsmiljölagen (AML), arbetstidslagen (ATL) och våra föreskrifter

Läs mer

Att få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den. Avfall Sveriges höstmöte 2011

Att få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den. Avfall Sveriges höstmöte 2011 Att få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den Avfall Sveriges höstmöte 2011 Något om arbetsgivarens skyldigheter Ur arbetsmiljölagen: Arbetsgivaren skall vidta alla åtgärder som behövs

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 Reglerna innehåller grundläggande krav på arbetsmiljöarbetet Reglerna utvecklar och preciserar hur arbetsgivaren ska gå tillväga för att uppfylla sitt arbetsmiljöansvar

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 med ändringar i AFS 2003:4 Reglerna innehåller grundläggande krav på arbetsmiljöarbetet Reglerna utvecklar och preciserar hur arbetsgivaren ska gå tillväga för

Läs mer

BAS-P, BAS-U Ansvar och roller. Morgan Näslund

BAS-P, BAS-U Ansvar och roller. Morgan Näslund BAS-P, BAS-U Ansvar och roller Morgan Näslund Vilka regler finns det som reglerar arbetsmiljön? Arbetsmiljölagen Beslutas av riksdagen Arbetsmiljöförordningen meddelas av regeringen Arbetsmiljöföreskrifter

Läs mer

Gatukontorsdagar 2012 - Forum för stadsmiljö Nya regler om Byggarbetsmiljösamordning

Gatukontorsdagar 2012 - Forum för stadsmiljö Nya regler om Byggarbetsmiljösamordning 1 Gatukontorsdagar 2012 - Forum för stadsmiljö Nya regler om Byggarbetsmiljösamordning Janke Wikholm 2 Byggplatsdirektivet Utdrag ur inledningen av rådets direktiv 92/57 EEG På tillfälliga och rörliga

Läs mer

Arbetsmiljö och ansvar. Anna Varg

Arbetsmiljö och ansvar. Anna Varg Arbetsmiljö och ansvar Anna Varg Arbetsmiljöverket 11-11-16 1 Arbetsmiljöverkets uppdrag Tillsyn över bl a arbetsmiljölagen (AML), arbetstidslagen (ATL) och våra föreskrifter Utfärda föreskrifter med stöd

Läs mer

Produktsäkerhet och CE-märkning

Produktsäkerhet och CE-märkning Produktsäkerhet och CE-märkning En introduktion om CE-märkning och försäkran om överensstämmelse EG:s maskindirektiv i Arbetsmiljöverkets regler Regler för personlig skyddsutrustning Krav på tillverkare

Läs mer

SMPs HISTORIA.

SMPs HISTORIA. SMPs HISTORIA 1897 Bildades efter donation av Gustaf de Laval. Provningslab utanför Malmö och Uppsala 1954 Provningslab etableras även i Umeå 1975 Riksprovplats för grävmaskiner rikstäckande besiktning

Läs mer

Vem är ansvarig för arbetsmiljön? Med arbetsmiljö menas

Vem är ansvarig för arbetsmiljön? Med arbetsmiljö menas Vem är ansvarig för arbetsmiljön? 1 Med arbetsmiljö menas fysiska psykologiska sociala förhållanden på arbetsplatsen Vi kommer att fokusera på de fysiska arbetsmiljöriskerna och hur de åtgärdas. 2 1 Lagstiftning

Läs mer

( 2006/42/EG) (2006/42/EG)

( 2006/42/EG) (2006/42/EG) Nya maskindirektivet et (2006/42/EG) 1 Nya maskindirektivet kti t (2006/42/EG) Vad innebär det nya maskindirektivet? Vad får det för konsekvenser? - För riksdag, regering och förvaltningsmyndigheter -

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete CHARLOTTA GOTTSCHALK DIEDEN ARBETSMILJÖRÅDGIVARE, SVERIGES BYGGINDUSTRIER SYD

Systematiskt arbetsmiljöarbete CHARLOTTA GOTTSCHALK DIEDEN ARBETSMILJÖRÅDGIVARE, SVERIGES BYGGINDUSTRIER SYD Systematiskt arbetsmiljöarbete CHARLOTTA GOTTSCHALK DIEDEN ARBETSMILJÖRÅDGIVARE, SVERIGES BYGGINDUSTRIER SYD SVERIGES BYGGINDUSTRIER ARBETAR FÖR SÄKRA ARBETSPLATSER Våra arbetsplatser ska vara säkra, trygga

Läs mer

Arbetsmiljö- Arbetsmiljöförordningen. Arbetsmiljöverket. fastställer grundläggande regler. ger. rätt att ge ut föreskrifter

Arbetsmiljö- Arbetsmiljöförordningen. Arbetsmiljöverket. fastställer grundläggande regler. ger. rätt att ge ut föreskrifter Arbetsmiljö- lagen fastställer grundläggande regler Arbetsmiljöförordningen ger Arbetsmiljöverket rätt att ge ut föreskrifter 1 Lagens syfte Förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet Även i övrigt uppnå

Läs mer

Arbetsmiljörutiner i byggprojekt

Arbetsmiljörutiner i byggprojekt www.byggledarskap.se Arbetsmiljörutiner i byggprojekt 1(5) Arbetsmiljörutiner i byggprojekt Arbetsmiljöarbetet i ett byggprojekt styrs via lagstiftning och de arbetsmiljöregler som tas fram av Arbetsmiljöverket.

Läs mer

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Nya sanktionsavgifter den 1 juli 2014 2014-03-16 1 Innehåll Bakgrund Straffsanktion/sanktionsavgift Kriterier Exempel på föreskrifter med sanktionsavgift Differentierad

Läs mer

Marknadskontroll möjligheter till synpunkter

Marknadskontroll möjligheter till synpunkter 2016-07-05 2016/029983 1 (7) Enheten för teknik eva.bernmark@av.se Vestas Northern Europe AB Grophusgatan 5 215 86 Malmö Marknadskontroll möjligheter till synpunkter Ert org.nr: 556443-1574 Arbetsmiljöverket

Läs mer

AFS 2008:16. och dessa föreskrifter.

AFS 2008:16. och dessa föreskrifter. 5 a Den som låter utföra ett byggnads- eller anläggningsarbete ska under varje skede av planeringen och projekteringen se till att arbetsmiljön under byggskedet särskilt uppmärksammas i följande avseenden.

Läs mer

arbetsgivarens och arbetstagarnas samverkan för en bättre arbetsmiljö

arbetsgivarens och arbetstagarnas samverkan för en bättre arbetsmiljö arbetsgivarens och arbetstagarnas samverkan för en bättre arbetsmiljö Arbetsgivaren och de anställda ska samarbeta för att skapa en god arbetsmiljö. Det är fastslaget i arbetsmiljölagen. Arbetsgivaren

Läs mer

Uppgiftsfördelning och kunskaper

Uppgiftsfördelning och kunskaper 5 Det skall finnas en arbetsmiljöpolicy som beskriver hur arbetsförhållandena i arbetsgivarens verksamhet skall vara för att ohälsa och olycksfall i arbetet skall förebyggas och en tillfredsställande arbetsmiljö

Läs mer

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö. Informationsgruppen, distriktet i Stockholm 2014-10-17 1

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö. Informationsgruppen, distriktet i Stockholm 2014-10-17 1 Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Informationsgruppen, distriktet i Stockholm 2014-10-17 1 Adam Jansson, arbetsmiljöinspektör Region öst arbetsmiljoverket@av.se Informationsgruppen, distriktet

Läs mer

Företagshälsovården behövs för jobbet

Företagshälsovården behövs för jobbet Företagshälsovården behövs för jobbet Det är viktigt att de anställda mår bra i sitt arbete och att arbetsmiljön är sund och säker. Det finns ett samband mellan olika psykosociala faktorer i arbetsmiljön,

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. Arbetsmiljöpolicy

Arbetsmiljöpolicy. Arbetsmiljöpolicy Arbetsmiljöpolicy Innehållsförteckning Kommunens målsättning 3 Definition av begreppet arbetsmiljö 3 Regelverk 3 Delegation 4 Systematiskt arbetsmiljöarbete undersöka, åtgärda och följa upp 4 Samverkan

Läs mer

Bild 1. Bild 2. Bild 3. Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Bild 1. Bild 2. Bild 3. Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Bild 1 Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö 2012-09-17 Informationsgruppen, distriktet i Stockholm 2012-09-07 1 Bild 2 Adam Jansson, arbetsmiljöinspektör Distriktet i Stockholm arbetsmiljoverket@av.se

Läs mer

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö 2012-09-17 Informationsgruppen, distriktet i Stockholm 2012-09-10 1 Adam Jansson, arbetsmiljöinspektör Distriktet i Stockholm arbetsmiljoverket@av.se Informationsgruppen,

Läs mer

Utrymme för vård och omsorgsarbete

Utrymme för vård och omsorgsarbete Utrymme för vård och omsorgsarbete Arbetsutrymme Arbetsutrymme Utrymme som behövs för hjälpmedel. Utrymme som behövs för hjälpmedel. DET ÄR VIKTIGT att det finns tillräckligt med plats för vårdarbete.

Läs mer

SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE

SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE ARBETSMILJÖVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING AFS 2003:4 SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ändring i Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2001:1) om systematiskt arbetsmiljöarbete

Läs mer

Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete

Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete Vad är systematiskt arbetsmiljöarbete? Systematiskt arbetsmiljöarbete innebär att man ska undersöka om det finns risker på jobbet. De anställda ska inte

Läs mer

Arbetsmiljö. Anders Ingwald,

Arbetsmiljö. Anders Ingwald, Arbetsmiljö Anders Ingwald, anders.ingwald@lnu.se Om.. vem som har arbetsmiljönsvaret för eleven? Huvudmannen för skolan ansvarar för att skaffa platser för det arbetsplatsförlagda lärandet och att detta

Läs mer

Liten guide för att komma igång med systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM

Liten guide för att komma igång med systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM Liten guide för att komma igång med systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM Ett vägledningsdokument till Arbetsmiljöverkets mallverktyg Startpaket SAM, som bygger på föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete,

Läs mer

Maskindirektivet, över och underjordsarbete. Bertil Forsberg

Maskindirektivet, över och underjordsarbete. Bertil Forsberg Maskindirektivet, över och underjordsarbete Bertil Forsberg 2013-04-16 1 Maskindirektivet, över och underjordsarbete Maskindirektivet och BRAGS Samband och undantag, maskindirektivet och Bragsen Tillverkarens

Läs mer

Självskattning. Systematiskt arbetsmiljöarbete

Självskattning. Systematiskt arbetsmiljöarbete Självskattning Systematiskt arbetsmiljöarbete Välkommen till detta självskattningsverktyg som tar utgångspunkt i reglerna om systematiskt arbetsmiljöarbete. Skattningen görs genom att ta ställning till

Läs mer

Grundläggande arbetsmiljö Systematiskt arbetsmiljöarbete Klicka här för att ändra format. Klicka här för att ändra format på

Grundläggande arbetsmiljö Systematiskt arbetsmiljöarbete Klicka här för att ändra format. Klicka här för att ändra format på Grundläggande arbetsmiljö Systematiskt arbetsmiljöarbete underrubrik Maria Morberg, 20161128 i bakgrunden Lagstiftning Arbetsmiljölagen AML Arbetsmiljöförordningen AMF Arbetsmiljöverkets föreskrifter AFS

Läs mer

EDA KOMMUN ARBETSMILJÖ- POLICY

EDA KOMMUN ARBETSMILJÖ- POLICY EDA KOMMUN ARBETSMILJÖ- POLICY 070130 Innehållsförteckning: ARBETSMILJÖPOLICY... 3 1. MÅL FÖR ARBETSMILJÖN... 3 2. EN GOD ARBETSMILJÖ INNEFATTAR:... 3 3. ORGANISATION... 3 3.1 Arbetstagarens ansvar...

Läs mer

ARBETSMILJÖ- LAGEN ARBETSMILJÖ- FÖRORDNINGEN ARBETSMILJÖ- VERKET. fastställer grundläggande regler. ger. rätt att ge ut föreskrifter

ARBETSMILJÖ- LAGEN ARBETSMILJÖ- FÖRORDNINGEN ARBETSMILJÖ- VERKET. fastställer grundläggande regler. ger. rätt att ge ut föreskrifter ARBETSMILJÖ- LAGEN fastställer grundläggande regler ARBETSMILJÖ- FÖRORDNINGEN ger ARBETSMILJÖ- VERKET rätt att ge ut föreskrifter 1 LAGENS SYFTE Förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet Även i övrigt

Läs mer

Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete

Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete Vad är systematiskt arbetsmiljöarbete hos oss? Jo, det är att chefen, arbetsgivaren, ser till att det inte finns risker med arbetet så någon blir skadad

Läs mer

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Barnverket 2014-03-14 Informationsgruppen, distriktet i Stockholm 2014-03-04 1 Adam Jansson, arbetsmiljöinspektör enheten för region öst arbetsmiljoverket@av.se

Läs mer

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete. Föreskrifternas tillämpningsområde. Definition av systematiskt arbetsmiljöarbete

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete. Föreskrifternas tillämpningsområde. Definition av systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete Utkom från trycket Den 16 mars 2001 Beslutade den 15 februari 2001 (Ändringar införda t.o.m. 2008-09-30) Arbetsmiljöverket meddelar

Läs mer

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets författningssamling Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna

Läs mer

Skyddsombud. arbetsgivarens och arbetstagarnas samverkan för en bättre arbetsmiljö

Skyddsombud. arbetsgivarens och arbetstagarnas samverkan för en bättre arbetsmiljö Skyddsombud arbetsgivarens och arbetstagarnas samverkan för en bättre arbetsmiljö Arbetsgivaren och de anställda ska sam arbeta för att skapa en god arbetsmiljö. Det är fastslaget i arbetsmiljölagen. Arbetsgivaren

Läs mer

Senaste nytt från Arbetsmiljöverket. FTF den 11 september 2012

Senaste nytt från Arbetsmiljöverket. FTF den 11 september 2012 Senaste nytt från Arbetsmiljöverket FTF den 11 september 2012 distriktet i Malmö 2012-09-13 1 Vår vision Kan inte Kan Vill Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Vill inte Alla vill och kan skapa en

Läs mer

Fördelning av arbetsmiljöuppgifter och brandskyddsuppgifter

Fördelning av arbetsmiljöuppgifter och brandskyddsuppgifter Personalavdelningen Fördelning av arbetsmiljöuppgifter och brandskyddsuppgifter Enhet Kommunledningskontoret Giltigt från 2009-05-12 Utarbetat av Margita Westring och Anders Sporrong Fastställt av Kommunstyrelsen

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet

Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet Ett väl fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete leder till god arbetsmiljö som gynnar alla.

Läs mer

Vem är ansvarig för arbetsmiljön?

Vem är ansvarig för arbetsmiljön? Vem är ansvarig för arbetsmiljön? 1 Med arbetsmiljö menas fysiska psykologiska sociala förhållanden på arbetsplatsen Vi kommer att fokusera på de fysiska arbetsmiljöriskerna och hur de åtgärdas. 2 Viktigt

Läs mer

Ett förebyggande, systematiskt arbetsmiljöarbete leder till en bra arbetsmiljö som gynnar alla.

Ett förebyggande, systematiskt arbetsmiljöarbete leder till en bra arbetsmiljö som gynnar alla. Arbetsmiljö och SAM Arbetsmiljölagen I arbetsmiljölagen finns regler om skyldigheter för arbetsgivare om att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet. Det finns också regler om samverkan mellan arbetsgivare

Läs mer

SSG-säkerhetskonferens 21 22 september 2006. Nova Park Conference i Knivsta

SSG-säkerhetskonferens 21 22 september 2006. Nova Park Conference i Knivsta SSG-säkerhetskonferens 21 22 september 2006 Nova Park Conference i Knivsta REGELSTRUKTUREN PRODUKTER (maskiner, trycksatta anordningar, personlig skyddsutrustning etc) EU:s Direktiv IMPLIMENTERAS I SVERIGE

Läs mer

Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun

Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun PERSONALENHETEN 2009-09-28 1 (5) Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun Detta dokument fastställer rutiner samt reder ut ansvarsförhållanden för arbetsmiljöarbetet inom Enköpings

Läs mer

Riskbedömning inför ändringar i verksamheten

Riskbedömning inför ändringar i verksamheten Riskbedömning inför ändringar i verksamheten A B C för riskbedömning inför ändring i verksamheten A Precisera den planerade ändringen Vad består ändringarna av? Var ska ändringarna genomföras? Vilka arbetstagare

Läs mer

Renare mark

Renare mark Renare mark 2012-05-08 Lars Blomgren Projektledare Hifab 010-476 60 91 Arbetsmiljö Vid utförande av efterbehandlingsåtgärder Målsättning/vision Samhällsbyggare Förändrar det hälso- och riskbedömningen

Läs mer

Tillgänglighet. Checklistan baseras på utvalda delar av Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS):

Tillgänglighet. Checklistan baseras på utvalda delar av Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS): 2015-03-10 Tillgänglighet Checklistan innehåller fysiska, psykiska, sociala och kognitiva aspekter i arbetsmiljön och kan vara ett stöd i arbetet med att öka tillgängligheten på arbetsplatsen. Checklistan

Läs mer

och Boverkets byggregler, BBR

och Boverkets byggregler, BBR Läsanvisningar till regler om byggande och Boverkets byggregler, BBR Läsanvisningar till regler Läsanvisningar om byggande till regler och om BBR byggande Regelsamlingen ger en helhetssyn För att tillämpa

Läs mer

Berg och Grus Oskarhamn 19 maj 2011

Berg och Grus Oskarhamn 19 maj 2011 ARBETSMILJÖVERKET www.av.se Berg och Grus Oskarhamn 19 maj 2011 Här kan man ändra texten genom att visa Sidhuvud och Sidfot 2011-05-20 1 Här kan man ändra texten genom att visa Sidhuvud och Sidfot 2011-05-20

Läs mer

Maskiner AFS 2016:10. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ändring i Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2008:3) om maskiner

Maskiner AFS 2016:10. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ändring i Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2008:3) om maskiner Maskiner Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ändring i Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2008:3) om maskiner Arbetsmiljöverkets författningssamling Arbetsmiljöverkets författningssamling Arbetsmiljöverkets

Läs mer

Vår arbetsmiljö och det systematiska arbetsmiljöarbetet. Att arbeta i staten 2016

Vår arbetsmiljö och det systematiska arbetsmiljöarbetet. Att arbeta i staten 2016 Vår arbetsmiljö och det systematiska arbetsmiljöarbetet Att arbeta i staten 2016 Systematiskt arbetsmiljöarbete En liten film om SAM https://www.av.se/arbetsmiljoarbete-ochinspektioner/arbeta-med-arbetsmiljon/

Läs mer

Se till att du vet var och vilka riskerna är!

Se till att du vet var och vilka riskerna är! Förebygg våld och hot i arbetsmiljön. Det går att skydda sig mot våld och hot i arbetet. Broschyren bygger på Arbetsmiljöverkets regler Våld och hot i arbetsmiljön AFS 1993:2. Reglerna säger att Arbetsgivaren

Läs mer

Ergonomi i lager och förråd En hjälp att upptäcka risker för arbetsskador vid felaktig plockning och hantering av gods.

Ergonomi i lager och förråd En hjälp att upptäcka risker för arbetsskador vid felaktig plockning och hantering av gods. Ergonomi i lager och förråd En hjälp att upptäcka risker för arbetsskador vid felaktig plockning och hantering av gods. Arbetsmiljölagen: Ansvaret för arbetsmiljön åvilar i första hand arbetsgivaren som

Läs mer

Välkomna. Arbetsmiljöingenjör/Strålskyddsexpert Annhild Larsson

Välkomna. Arbetsmiljöingenjör/Strålskyddsexpert Annhild Larsson Välkomna Arbetsmiljöingenjör/Strålskyddsexpert Annhild Larsson 031-786 1136 0705-640457 annhild.larsson@gu.se Arbetsmiljö är lokaler, maskiner och utrustning farliga ämnen arbetets organisation arbetsuppgifternas

Läs mer

Kravspecifikation för certifiering av Byggarbetsmiljösamordnare

Kravspecifikation för certifiering av Byggarbetsmiljösamordnare BAS-P för planering och projektering BAS-U för utförandet av ett byggnads- eller anläggningsarbete Detta dokument är framtaget av Samrådsgruppen för certifiering av 1 Bakgrund och syfte med certifieringen

Läs mer

Delegering av arbetsmiljö 2016

Delegering av arbetsmiljö 2016 Tjänsteskrivelse 1 (1) 2015-10-30 FHN 2015.0027 Handläggare Ulrika Lundgren Folkhälsonämnden Delegering av arbetsmiljö 2016 Sammanfattning Enligt AFS 2001:1 ska arbetsgivaren fördela uppgifterna i verksamheterna

Läs mer

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Arbetsmiljöverket Agnita Wärn och Åsa Larsson 2013-11-14 1 Ur Arbetsmiljöverkets strategiska plan 2014-2016 Färre i arbetslivet ska drabbas av olycksfall Bygg,

Läs mer

Vindkraft och Arbetsmiljö

Vindkraft och Arbetsmiljö Vindkraft och Arbetsmiljö Karin Liinasaari och Jenny Ahtola 2013-11-08 Projekt nr. 34250-2 Sammanfattning Arbetsmiljö- och säkerhetsarbete inom vindkraftbranschen är något som i likhet med alla branscher

Läs mer

Riktlinjer för systematiskt arbetsmiljöarbete

Riktlinjer för systematiskt arbetsmiljöarbete Riktlinjer för systematiskt arbetsmiljöarbete Reviderat av kommunstyrelsen 2008-06-11, 177 Reviderat av kommunstyrelsen 2009-08-12, 187 Reviderat av kommunfullmäktige 2011-04-26, 33 1(6) Innehåll Systematiskt

Läs mer

PREVENTS MATERIAL. Se www.prevent.se, samlingssida Organisatorisk och social arbetsmiljö

PREVENTS MATERIAL. Se www.prevent.se, samlingssida Organisatorisk och social arbetsmiljö ORGANISATORISK OCH SOCIAL ARBETSMILJÖ, AFS 2015:4 Syfte 1 Syftet med föreskrifterna är att främja en god arbetsmiljö och förebygga risk för ohälsa på grund av organisatoriska och sociala förhållanden i

Läs mer

Grunden för säker utrymning

Grunden för säker utrymning Utrymning Grunden för säker utrymning Utformning och storlek på utrymningsvägar Tidig upptäckt av fara t.ex. genom larm som varnar Kunskaper om risker och hur man beter sig Brand och gas kan orsaka svåra

Läs mer

Denna checklista är framtagen som grund för dialog om arbetsmiljön vid inspektion på bemanningsföretag.

Denna checklista är framtagen som grund för dialog om arbetsmiljön vid inspektion på bemanningsföretag. Checklista Uthyrning av arbetskraft Denna checklista är framtagen som grund för dialog om arbetsmiljön vid inspektion på bemanningsföretag. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete

Läs mer

Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Lysekils kommuns. Riktlinjer för arbetsmiljöarbetet

Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Lysekils kommuns. Riktlinjer för arbetsmiljöarbetet Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Lysekils kommuns Riktlinjer för arbetsmiljöarbetet Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2016-12-15, 197 För revidering ansvarar: För ev. uppföljning och

Läs mer

Maskiner AFS 2011:1. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ändring i Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2008:3) om maskiner

Maskiner AFS 2011:1. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ändring i Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2008:3) om maskiner Maskiner Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ändring i Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2008:3) om maskiner Arbetsmiljöverkets författningssamling Arbetsmiljöverkets författningssamling Arbetsmiljöverkets

Läs mer

Riskmanagement vibrationer

Riskmanagement vibrationer Riskmanagement vibrationer Kontaktdag med Metalund 2011-03-22 Istvan Balogh Arbets- och miljömedicin DAGSLÄGET Trots många års krav lever företag inte upp till de stränga regler som finns! Fastän många

Läs mer

ARBETSMILJÖANSVAR I ENTREPRENÖRSFÖRHÅLLANDEN REGIONTRÄFFARNA VÅREN 2014

ARBETSMILJÖANSVAR I ENTREPRENÖRSFÖRHÅLLANDEN REGIONTRÄFFARNA VÅREN 2014 ARBETSMILJÖANSVAR I ENTREPRENÖRSFÖRHÅLLANDEN REGIONTRÄFFARNA VÅREN 2014 Ansvar enligt Arbetsmiljölagen - Arbetsgivarens huvudansvar - Arbetstagarens ansvar - Rådighetsansvar och ansvar för inhyrda - Samordningsansvar

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete vid Göteborgs universitet

Systematiskt arbetsmiljöarbete vid Göteborgs universitet GÖTEBORGS UNIVERSITET Rektor BESLUT 2006-09-18 1 Dnr A10 3432/06 (ersätter Dnr A10 3367/03) Systematiskt arbetsmiljöarbete vid Göteborgs universitet Sedan den 1 juli 2001 gäller Arbetsmiljöverkets föreskrifter

Läs mer

vem har arbetsmiljöansvaret?

vem har arbetsmiljöansvaret? vem har arbetsmiljöansvaret? Både uthyraren o Arbetstagare som hyrs ut har en speciell situation genom att arbetsgivaren har svårt att påverka arbetsmiljön hos inhyraren. Det är viktigt att såväl uthyraren

Läs mer

Checklista. Skolans kemiundervisning

Checklista. Skolans kemiundervisning Checklista Skolans kemiundervisning Ni kan använda checklistan i sin helhet eller bara för det område ni är osäkra över. Både föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete och de om laboratoriearbete

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i arbetsmiljölagen (1977:1160); SFS 2008:934 Utkom från trycket den 2 december 2008 utfärdad den 20 november 2008. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs 2 i fråga

Läs mer

Riskbedömning inför ändringar i verksamheten

Riskbedömning inför ändringar i verksamheten Riskbedömning inför ändringar i verksamheten A B C för riskbedömning inför ändring i verksamheten A Precisera den planerade ändringen Vad består ändringarna av? Var ska ändringarna genomföras? Vilka arbetstagare

Läs mer

Arbetsmiljöarbete. Lättläst version

Arbetsmiljöarbete. Lättläst version Arbetsmiljöarbete Lättläst version Vad är systematiskt arbetsmiljöarbete? Arbetsmiljöarbete innebär att arbetsgivaren undersöker och åtgärdar de risker som finns på jobbet. De anställda ska inte skadas,

Läs mer

Fördelning av arbetsmiljöuppgifter från kommunstyrelsen till kommundirektören

Fördelning av arbetsmiljöuppgifter från kommunstyrelsen till kommundirektören Fördelning av arbetsmiljöuppgifter från kommunstyrelsen till kommundirektören Innebörden av att fördela arbetsmiljöuppgifter Huvudansvaret för arbetsmiljön vilar på arbetsgivaren. Det är arbetsgivarens

Läs mer

Samordningsansvaret för arbetsmiljön

Samordningsansvaret för arbetsmiljön Samordningsansvaret för arbetsmiljön Samordningsansvaret för arbetsmiljön När två eller flera företag eller andra arbetsgivare samtidigt arbetar på samma arbetsställe ska de samarbeta för att ordna säkra

Läs mer

Information om arbetsmiljö Kommunal Kungsbacka. 2014-10-14 Pia Johansson och Alen Fazlic

Information om arbetsmiljö Kommunal Kungsbacka. 2014-10-14 Pia Johansson och Alen Fazlic Information om arbetsmiljö Kommunal Kungsbacka 2014-10-14 Pia Johansson och Alen Fazlic Agenda 14 oktober 2014 Inledning Arbetsmiljöverkets (AV) uppdrag, roll och organisation Gällande arbetsmiljölagstiftning

Läs mer

Entreprenörers m.fl. hantering av arbetsmiljörisker

Entreprenörers m.fl. hantering av arbetsmiljörisker Entreprenörers m.fl. hantering av arbetsmiljörisker 2015-01-14 1/5 Innehåll Tillträdesregler för Teracoms anläggningar ska följas... 3 Riskanalys... 3 Skydd för Teracoms personal inom anläggningen... 3

Läs mer

Marknadskontroll av fordonslyftar importerade till Sverige från annat land än EES-land (2 bilagor)

Marknadskontroll av fordonslyftar importerade till Sverige från annat land än EES-land (2 bilagor) 2013-02-22 RET 2012/100884 1 (5) Enheten för teknik Anders Åsen, 010-730 9897 Marknadskontroll av fordonslyftar importerade till Sverige från annat land än EES-land (2 bilagor) Sammanfattning Arbetsmiljöverket

Läs mer

ARBETSPLATSFÖRLAGT LÄRANDE. Ansvaret för elevernas arbetsmiljö

ARBETSPLATSFÖRLAGT LÄRANDE. Ansvaret för elevernas arbetsmiljö ARBETSPLATSFÖRLAGT LÄRANDE Ansvaret för elevernas arbetsmiljö 2 Informationen i den här broschyren gäller arbetsplatsförlagt lärande (apl) för elever inom lärlingsutbildning och skolförlagd yrkesutbildning

Läs mer

Marksanering om hälsa och säkerhet vid arbete i förorenade områden. Anneli Liljemark Liljemark Consulting

Marksanering om hälsa och säkerhet vid arbete i förorenade områden. Anneli Liljemark Liljemark Consulting Marksanering om hälsa och säkerhet vid arbete i förorenade områden Anneli Liljemark Liljemark Consulting Syfte Varför finns handboken? Informera om: Gällande regler Risker Hur riskerna kan förebyggas genom:

Läs mer

ARBETSMILJÖHANDBOK. Kris%n Kringstad VD. Irene Ma1sson Stallchef. Kansliansvarig

ARBETSMILJÖHANDBOK. Kris%n Kringstad VD. Irene Ma1sson Stallchef. Kansliansvarig ARBETSMILJÖHANDBOK MCR AB har 7 anställda och driver en ridskola reglerat genom avtal med klubben Malmö Civila Ryttareförening. Arbetsplatsen har stall med hästar, hagar, ridhus och kansli. VD är Kristin

Läs mer

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö 2015-09-09 Informationsgruppen, distriktet i Stockholm 2015-09-09 1 Håkan Angeldahl Arbetsmiljöinspektör Region Öst, regionkontor Stockholm arbetsmiljoverket@av.se

Läs mer

Lilla guiden till. arbetsmiljö lagstiftningen

Lilla guiden till. arbetsmiljö lagstiftningen Lilla guiden till arbetsmiljö lagstiftningen Förord I den här skriften får du snabb information om vad som ingår i begreppet arbetsmiljö. Vilka lagar som styr och vilka rättigheter och skyldigheter du

Läs mer

TEKNISK RIKTLINJE TR utg 1

TEKNISK RIKTLINJE TR utg 1 SvK4005, v4.0, 2016-04-27 ENHET, VERKSAMHETSOMRÅDE VÅR BETECKNING HM TR 13-02-02 DATUM SAMRÅD 2016-09-13 N, A, F, S, K, H TEKNISK RIKTLINJE UTGÅVA 1 TD FASTSTÄLLD Arbetsmiljökrav Totalentreprenad Uppdragstagare

Läs mer

Konsekvensutredning av förslaget till upphävande av. av Arbetarskyddsstyrelsens allmänna råd om arbete i slutet utrymme

Konsekvensutredning av förslaget till upphävande av. av Arbetarskyddsstyrelsens allmänna råd om arbete i slutet utrymme 2014-03-18 REP 2013/100374 1 (6) Enheten för processäkerhet och rörligt arbete Tommy Eriksson Wikén, 010-730 9931 arbetsmiljoverket@av.se Konsekvensutredning av förslaget till upphävande av Arbetarskyddsstyrelsens

Läs mer

Guide för en bättre arbetsmiljö

Guide för en bättre arbetsmiljö Guide för en bättre arbetsmiljö Hur har ni det på arbetsplatsen? Vad bidrar till att det känns bra? Hur kan det bli bättre? 1 Börja med att svara på frågorna i rutan. Svaren ger troligtvis några exempel

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete Uppgiftsfördelning av arbetsmiljöuppgifter

Systematiskt arbetsmiljöarbete Uppgiftsfördelning av arbetsmiljöuppgifter Systematiskt arbetsmiljöarbete sfördelning av arbetsmiljöuppgifter 1(7) Fördelning av arbetsmiljöarbetsuppgifter Institutionen för Tema (reviderad 26 april 2010) Dnr Tema-2010-00082 På Institutionen för

Läs mer

Anvisning för riskbedömning vid förändring i verksamheten

Anvisning för riskbedömning vid förändring i verksamheten Diarienummer: 1-510/2013 Utfärdat av: Personalavdelningen Datum: 2013-09-01 Sida1 av 8 Anvisning för riskbedömning vid förändring i verksamheten Riskbedömning ska enligt Arbetsmiljöverkets föreskrift Systematiskt

Läs mer

Talarmanus Bättre arbetsmiljö / Fall 4

Talarmanus Bättre arbetsmiljö / Fall 4 Sid 1 av 9 De föreskrifter från Arbetsmiljöverket som gäller för verksamheten är viktiga underlag vid undersökning av arbetsmiljön. Föreskrifterna AFS 2012:2 Belastningsergonomi handlar om hur arbete ska

Läs mer

LAGERMILJÖ = RISKMILJÖ

LAGERMILJÖ = RISKMILJÖ LAGERMILJÖ = RISKMILJÖ Alla lager oavsett storlek eller ålder är en s.k. RISKMILJÖ Detta innebär att sannolikheten för olyckor är betydligt större där än på många andra arbetsplatser. Det finns regler

Läs mer

Fördelning av arbetsmiljöarbetsuppgifter i Härjedalens kommun

Fördelning av arbetsmiljöarbetsuppgifter i Härjedalens kommun FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Kf 150 2015-10-05 Ks 12 1 Fördelning av arbetsmiljöarbetsuppgifter i Härjedalens kommun Inledning Huvudansvaret för arbetsmiljön vilar enligt arbetsmiljölagen

Läs mer

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets författningssamling Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna

Läs mer