Vindkraft och Arbetsmiljö

Transkript

1 Vindkraft och Arbetsmiljö Karin Liinasaari och Jenny Ahtola Projekt nr

2 Sammanfattning Arbetsmiljö- och säkerhetsarbete inom vindkraftbranschen är något som i likhet med alla branscher ska genomsyra hela verksamheten och utmynna i att den anställde kan känna trygghet och välmående på arbetsplatsen. I detta bär alla som finns i verksamheten ansvaret, inte bara enskilda drivande individer som av någon anledning känner ett större ansvar. Även om chefer och ledare har ett utökat juridiskt ansvar att ge arbetstagarna möjligheten till ett bra arbetsklimat genom tillgång till rätt utrustning, verktyg, utbildning etc. är det också upp till den enskilda individen att samverka för att få arbetsmiljöarbetet att fungera i ett långsiktigt perspektiv. Det förebyggande systematiska arbetsmiljöarbetet är en process som skall integreras i det dagliga arbetet för att uppmärksamma förhållanden som kan påverka de anställdas hälsa och/eller säkerhet negativt. Målet är att det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM) ska leda till en bra arbetsmiljö som gynnar alla anställda. Det är arbetsgivarens ansvar att se till att alla som arbetar på företaget känner sig trygga på sitt arbete och kan komma hem oskadda till sina familjer efter dagens slut. SAM kan t.ex. innebära att företaget upprättar policys för hur användandet av tjänstebilar, resor eller alkohol eller droger får ske. Att nyanställda introduceras på ett bra sätt i företaget genom att interna policyers, säkerhetsregler och rutiner gås igenom noggrant, men det kan också handla om att arbetsledningen regelbundet genomför medarbetarsamtal och skyddsronder. Det är viktigt att rutinmässigt arbeta med förebyggande åtgärder för att förhindra olyckor och tillbud på arbetsplatsen. Det kan exempelvis handla om 5S (Sortera, Systematisera, Städa, Standardisera samt Skapa vana) en metod för att på ett bra sätt upprätthålla ordning på arbetsplatsen eller genom Lock Out Tag Out (LOTO), som innebär att man t.ex. bryter spänningen och låser brytare med personliga lås för att förhindra oavsiktligt igångsättande. Regler, rutiner, skyddsåtgärder och säkerhetsföreskrifter ska följas samt riskanalyser göras, inför de arbetsuppgifter som kan innebära fara. Detta eftersom riskerna ofta kan variera pga. individens dagsform, utrustning, nya kollegor, risk för iskast eller åska etc. I det systematiska arbetsmiljöarbetet ingår också individens eget ansvar att hålla sig frisk och stark. Det innefattar bl.a. kost, träning, fysisk- och psykisk hälsa, att klä sig rätt utifrån de förhållanden som råder, men också att ha ett vakande öga på det som händer runt omkring den egna personen dagligen. Detta för att man tidigt ska kunna säga ifrån när olycksrisk kan föreligga. Det är också viktigt att hålla sig uppdaterad och att tillvarata kunskaper inom de närliggande branscherna och att använda sig av ett rapporteringssystem för risker och olycksfall som t.ex. det nya ENIA systemet. Detta för att kunna lära av de olyckor och tillbud som inträffat för att lättare kunna förebygga ohälsa på den egna arbetsplatsen. Om det värsta ändå skulle inträffa och en olycka är ett faktum gäller det att man är väl förberedd även för detta. Viktiga förberedelser består i att övningar gällande olika olycksscenarion har genomförts tillsammans med berörda parter, att det finns korrekt utrustning, resurser, rutiner, utbildning och kunskapen att hjälpa finns på plats. Att man alltifrån myndigheter, organisationer, branschföretag och ända ned till den enskilde individen står beredd att snabbt kunna ingripa, fatta viktiga beslut, utföra hjälpande och livräddande insatser oavsett om vindkraftverken står på land eller till havs. Sida 1 av 169

3 Förord Strömsunds kommun har genom Nätverket för Vindbruk arbetat med projektet Arbetsmiljö och säkerhet inom arbetsområdet vindkraft på olika sätt sedan år Som ett led i detta arbete kom projektet Vindkraft och Arbetsmiljö till. Arbetet hade inte varit möjligt utan hjälp från alla inblandade, så härmed vill vi rikta ett stort tack till de företag, organisationer, enskilda personer och myndigheter som ställt upp och varit behjälpliga i att detta projektarbete har kunnat förverkligas. Ett särskilt tack vill vi också rikta till Göran Ronsten, Erik Löfgren, Ulla Jönsson, Bengt Göransson samt Maria Stenkvist på Energimyndigheten och Bel Bergenwall på Arbetsmiljöverket för er expertis. Materialet kommer att publiceras på Nätverket för Vindbruks hemsida under fliken Lokalt där vi kontinuerligt håller materialet uppdaterat. Tack vare allas engagemang och vilja att hjälpa till, leder detta nu till att utveckla arbetsmiljön och säkerheten inom branschen samt att sprida informationen för ett hållbart arbetsmiljöarbete vidare. Strömsund Jenny Ahtola Sida 2 av 169

4 Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Förord... 2 Bakgrund... 5 Kapitel 1. Lagar och förordningar... 6 Maskindirektivet och standardiseringsarbetet... 6 Risker, policys och planer... 6 Arbetsmiljöverkets information... 9 Kapitel 2. Arbetsmiljö och säkerhet Roller och arbetsområden i arbetsmiljöarbete Rutiner för systematiskt arbetsmiljöarbete Kapitel 3. Människa maskin i samverkan Människa, teknik och organisation i samspel (MTO) Friskvård, egenvård och hälsa Ergonomi och manuell hantering Kapitel 4. Arbetsmiljö- och säkerhetsarbete vid planering och uppförande av vindkraftsparker Säkerhetszoner Arbetsmiljöarbete och rutiner på site Nordisk Vindkrafts erfarenheter gällande arbetsmiljö och säkerhet från byggnationen av Havsnäs vindkraftpark Kapitel 5. Arbetsmiljöarbete i driftfasen Allmänt om drift och underhåll Avhjälpande underhåll, planerat underhåll och akuta fel Arbete utanför nacellen Tips på arbetsplatsrutiner Kapitel 6. Rutiner för rapportering och tillgänglig statistik Branschorganisationens information till branschföretag Kapitel 7. Arbetsmiljö och säkerhetsutbildning för arbete i vindkraftparker och vindkraftverk Miniminivå för utbildningar inom vindkraft Tilläggsutbildningar för specialister i vindkraftparker Certifiering GWO moduler Kapitel 8. Vindkraftarbete i kallt klimat Isbildning och vindkraft Produktionsbortfall Olika typer av is Sida 3 av 169

5 Avisningssystem Erfarenheter av olika system för att förhindra isbildning Allmänhet ska varnas vid risk för iskast Kapitel 9. Om olyckan är framme Myndigheten för samhällsskydd och beredskap informerar Tips till räddningstjänst, vindkraftsägare, branschfolk m.fl Framtiden Filmen Från idé till färdig vindkraftpark Referenser Bilagor Sida 4 av 169

6 Bakgrund Nätverket för Vindbruk, som bl.a. arbetar med att sprida kunskap och information om vindkraft, bildades på uppdrag av regeringen år Arbetetet är fördelat på fyra noder med olika ansvarsområden. Noderna består av representanter från Länsstyrelsen i Halland, Regionförbundet i Kalmar, Högskolan på Gotland och Strömsunds kommun och sedan år 2013 av Region Västra Götaland. Strömsunds Kommun har i noden ansvaret gällande arbetskraftförsörjning, drift och underhåll och noden har som en del i arbetet deltagit i den första haverikommissionen i Sverige inom vindkraftområdet. Strömsund driver också en vindkraftteknikerutbildning via Yrkeshögskolan som är riktad mot Service, drift och underhåll. Sedan år 2011 finns även en vindkraftmontörsutbildning som drivs i samarbete med Arbetsförmedlingen. Utbildningen av vindkrafttekniker och vindkraftmontörer har aktualiserat behovet av en av branschen fastställd nivå för arbetsmiljö och säkerhetsarbete i och i närheten av vindkraftverk. Staten satsar skattemedel till utbildning av vindkraftpersonal och har i sin utbildning både arbetsmiljö och säkerhetskurser som viktiga ämnen. Med rätt utbildning och kunskap i grunden, förebyggs eventuell ohälsa och olyckor i framtiden. Strömsunds Kommun fick år 2011 uppdraget att arbeta med Arbetsmiljö och säkerhet inom arbetsområdet vindkraft via Nätverket för Vindbruk. Som ett led i detta påbörjades en sammanställning av branschens erfarenheter, myndigheternas riktlinjer och direktiv samt information som är viktig för att säkerställa arbetsmiljön och säkerheten inom branschen. Utbildningsföretaget Prevent har 2009 gett ut en lärobok för yrkesprogram i gymnasieskolan Fokus på arbetsmiljö och säkerhet ISBN: som är framtagen i ett projekt i samarbete med Svenskt Näringsliv, LO och PTK 1. Den ger en grundläggande plattform i ämnet för de yrkesinriktade gymnasieprogrammen, som sedan kan fördjupas genom extra arbetsuppgifter som finns tillgängliga på Ekonomiska faktorer är ofta en sporre för förbättringar. Så här beskriver Prevent förhållandet ekonomi och arbetsmiljö: Ekonomin är avgörande i all verksamhet. Ett viktigt motiv för att satsa på bättre arbetsmiljö och ökad hälsa är att det kan bidra till att förbättra verksamhetens effektivitet och lönsamhet. Det går att ta fram lönsamhetskalkyler för investeringar i bättre arbetsmiljö och hälsa som för vilken annan investering som helst. Kostnaden för sjukfrånvaron är det vanligaste måttet när det gäller att beräkna hur lönsamma investeringar i bättre arbetsmiljö och hälsa kan vara. Genom att räkna ut vad frånvaron kostar företaget inte bara sjuklön utan också semesterersättning, arbetsgivaravgift och fasta kostnader kan man räkna fram vad minskad sjukfrånvaro är värd i kronor. Det är ofta enkelt att identifiera kostnaderna för en tänkbar åtgärd. Det är betydligt svårare att beräkna de intäkter som kan uppstå om företaget väljer att göra en åtgärd av något slag. En ökad kunskap om tillämpning av arbetsmiljöekonomi kan göra det enklare att ta ställning till satsningar inom arbetsmiljöområdet. På finns ett verktyg som underlättar arbetet med att ta fram en ekonomisk kalkyl för investeringar i bättre arbetsmiljö. En ny bransch kan arbeta förebyggande och ta fram egna rutiner och riktlinjer men med hjälp av erfarenheter från andra branscher kommer det att gå mycket lättare. Genom att analysera och kartlägga olyckor och tillbud kan onödiga risker undvikas och istället kan rutiner och säkerhetsnivåer fastställas för att undvika framtida olyckor. Förhoppningen är att föreliggande arbete ska kunna bidra till detta. 1 PTK Förhandlings- och samverkansorganisation som samordnar tjänstemän och anställda inom privata sektorn med starkt engagemang inom arbetsmiljöfrågor. Sida 5 av 169

7 Kapitel 1. Lagar och förordningar Maskindirektivet och standardiseringsarbetet EU:s organ för att övervaka arbetsmiljön inom EU heter The Labour Inspectors Commity och för att få samma tolkning av det så kallade Maskindirektivet 2006/42/EG startades nätverket MACHEX. Nätverket är frivilligt att delta i och har en medlem från varje EU land. Utifrån tolkningen av maskindirektivet och vilka maskiner som skall ingå i det har bedömningen gjorts att också vindkraftverk inkl. nacell, torn, ställverk och fundament är att betrakta som en stor maskin och ska omfattas av Maskindirektivet 2006/42/EG. Direktivet anger vilka grundläggande hälso- och säkerhetskrav som skall gälla för maskiner som släppts/eller tas i drift på marknaden inom EU. Detta ligger till grund för arbetsmiljöverkets föreskrift AFS 2008:3 Maskiner, som gäller för maskiner inklusive vindkraftverk tagna i bruk efter 29 december (Samtidigt som dessa togs i bruk upphävdes den tidigare föreskriften om maskiner AFS 1993:10). De nya maskinföreskrifterna innebär förenklingar och förtydliganden jämfört med tidigare regler. Bland annat har det skett förändringar i de grundläggande hälso- och säkerhetskraven, som reglerar frågor kring ergonomi, styrsystem, stabilitet, buller och vibrationer. I dagsläget finns det inom Maskindirektivet 2006/42/EG, inga specifika bestämmelser kring vindkraftverk då denna endast ställer generella krav på maskiner, utbytbar utrustning, säkerhetskomponenter, lyftredskap, kedjor, kättingar, linor, avtagbara mekaniska kraftöverföringsanordningar samt delvis fullbordade maskiner. Men inom EU finns The new approach vilket innebär att europeiska standarder ska kunna användas som verktyg för at uppfylla maskindirektivet. Dessutom kommer krav att ställas vid underhåll; såsom arbetsmiljö, utrymning samt åtkomlighet och försäkran om överenstämmelse. I enlighet med AFS 2008:3 Maskiner, ska vindkraftverken också uppfylla de grundläggande hälso- och säkerhetskraven och ska därmed CE märkas, samt ha en bruksanvisning på svenska. CE märkningen innebär att tillverkaren anser att vindkraftverket uppfyller Maskindirektivet. Märkningen skall sitta väl synligt, vara lättläslig samt finnas beständigt på vindkraftverket. Ett vindkraftverk betraktas också som ett byggnadsverk vilket innebär att det omfattas av regler kring byggnadsverk och faller då under fler föreskrifter. Exempel på sådana kan vara Plan- och Bygglagen (2010:900) samt Miljöbalken (1998:808). Risker, policys och planer Vid arbete med vindkraft i uppbyggnad- och driftfasten gäller många olika föreskrifter, lagar och regler beroende på vilken typ av arbete som skall utföras. Det är arbetsgivare/uppdragsgivare som ska se till att arbetstagare har den utbildning, färdigheter, personlig skyddsutrustning och arbetsutrustning som behövs för arbetet. Arbetstagarna har också ett personligt ansvar att följa de regler som gäller. Nedan följer några exempel på regelverk som är tillämpliga. Regler vid uppförandet av vindkraftverk: Sida 6 av 169

8 Arbetsmiljölagen 1977:1 160 Arbetsplatsens utformning, AFS 2009:2 Belastningsergonomi, AFS 2012:2 Buller, AFS 2005:16 Byggnads- och anläggningsarbete, AFS 1999:3 Första hjälpen och krisstöd, AFS 1999:7 Mast och stolparbete, AFS 2000:6 samt AFS 2011:9 Medicinska kontroller i arbetslivet, AFS 2005:6 Personlig skyddsutrustning, AFS 2001:3 Skydd mot skada genom fall, AFS 1981:14 Skydd mot skada genom ras, AFS 1981:15 Systematiskt arbetsmiljöarbete, AFS 2001:1 Vibrationer, AFS 2005:15 Regler vid drift och underhåll av vindkraftverk: Arbetsmiljölagen 1977:1 160 Användning av arbetsutrustning, AFS 2006:4 Arbetsplatsens utformning, AFS 2009:2 Belastningsergonomi, AFS 2012:2 Byggnads- och anläggningsarbete, AFS 1999:3. Första hjälpen och krisstöd, AFS 1999:7 Maskiner, AFS 2008:3 Mast och stolparbete, AFS 2000:6 samt AFS 2011:9 Medicinska kontroller i arbetslivet, AFS 2005:6 Personlig skyddsutrustning, AFS 2001:3 Skydd mot skada genom fall, AFS 1981:14 Skydd mot skada genom ras, AFS 1981:15 Systematiskt arbetsmiljöarbete, AFS 2001:1 Arbetsmiljölagen och Arbetsmiljöförordningen: Det är viktigt att arbetstagaren kan känna sig trygg och trivas på sitt arbete utan det ska föreligga risk för liv eller hälsa. Begreppet brukar sammanfattas god arbetsmiljö. Regler kring detta återfinns i Arbetsmiljölagen, SFS 1977: (Arbetsmiljöförordningen) kapitel 1, sektion 1. Där kan man läsa att definitionen av arbetsmiljö innebär: Syftet med denna lag är att motverka dålig hälsa och arbetsolyckor och rent generellt åstadkomma ett gott arbetsklimat. Arbetsmiljölagen som antogs av Riksdagen 1978, trädde i kraft 1 juli Tillsammans med denna lag antog regeringen Arbetsmiljöförordningen; SFS 1977:1 166, vilken innehåller vissa kompletterande regler. För att lyckas med att åstadkomma en god arbetsmiljö måste det finnas en proaktiv inställning, i företaget där man undersöker och agerar utifrån sina upptäckter för att uppnå en medveten förbättring av arbetsmiljön. Detta innefattar att på ett bra sätt nå de mål som satts för att motverka dålig hälsa eller olycka. Arbetsmiljölagen definierar ramverket för en mängd föreskrifter, mer kända som AFS, som ges ut av Arbetsmiljöverket. Dessa föreskrifter innehåller mer detaljerade bestämmelser och förpliktelser som berör arbetsmiljön. Till exempel kan de behandla risk eller fara, som t.ex. stress, fysisk börda, farliga ämnen- eller maskiner. Utöver de riktlinjer som regleras i lagar och föreskrifter bör varje enskilt företag ha interna policys och planer som man som anställd ska få kännedom om, och måste följa. Det kan handla om; krishantering, utrymningsplaner, arbetsmiljöpolicy, hantering samt användning av fordon, alkohol- och drogpolicy, Sida 7 av 169

9 policy för användandet av företagets utrustning och verktyg, policy för arbete vid kyla, åska eller värme m.m. Det kan också finnas specifika regler eller försiktighetsåtgärder vid uppförandet av en vindkraftpark som ofta anges i bygglov eller miljötillstånd. Det kan t.ex. gälla buller, vägtrafik, eller naturhänsyn. Vid arbete i eller runtomkring ett vindkraftverk krävs bl.a. att arbetstagaren har rätt utbildning, utrustning och verktyg för sin uppgift, detta för att kunna utföra arbetet på ett bra sätt utan risk för skada. Ska man t.ex. utföra arbete i ett vindkraftverk krävs förutom utbildning och behörighet för själva arbetstuppgifterna, även höghöjdsutbildning i enlighet med AFS 2000:6 Mast- och stolparbete samt AFS 2011:9. Lagkravet är att den som arbetar på hög höjd inte får arbeta ensam samt vet hur man på ett säkert undsätter en skadad person från ett vindkraftverk. Det beskrivs också att det är viktigt att man regelbundet genomgår och klarar av en medicinsk hälsoundersökning. Den kan innehålla bl.a. belastnings-ekg, drogtest samt en allmän hälsokontroll. Detta för att säkerställa att alla arbetstagare är vid god fysisk hälsa och kontiditon för att klara av det fysiskt krävande arbete som de utsätts för när de arbetar i ett vindkraftverk. Dessutom har man på senare tid som arbetsgivare börjat ställa krav i enlighet med den standard som satts av Global World Organisation (GWO) 2, som innebär att man har kunskap i Hjärt och lungräddning (HLR), höghöjdsarbete, brandsäkerhet samt manuell hantering, vid arbete offshore skall man också genomgå utbildning gällande räddning till havs. Det är också viktigt att själv ha en god fysik och hälsa. Därför är det bra att varje dag själv göra en riskanalys, där man känner efter hur man mår och är ärlig mot sig själv. Det kan t.ex. handla om att man har dragit på sig en rejäl förkylning och vet att man måste klättra högt upp i ett vindkraftverk eftersom hissen inte går att använda. I sin riskanalys bör man då överväga arbetsuppgiften, sin hälsa samt vad som ev. skulle kunna hända om man pga. den fysiska ansträngningen råkar ut för en olycka när man klättrar i turbinen. Då fysisk påfrestning i samband med förkylning, kan vara förenat med en stor hälsorisk med tanke på påfrestningar på hjärtat vid ansträngen. Man bör då kanske istället försöka hitta andra arbetsuppgifter eller sjukskriva sig för dagen. Detta för att inte utsätta sig själv, sin teammedlem och räddningspersonal för onödig risk vid en eventuell olycka med en räddningsaktion som följd. Det viktiga är att man varje dag i sitt yrke använder sig av de skyddsanordningar och föreskrifter/policys som finns, samt utför egna riskbedömningar på plats, beroende de arbetsuppgifter som skall utföras; elarbete, arbete med oljor och kemikalier eller mekaniska delar. Samt att alltid ta hänsyn till att de yttre omständigheterna kan variera t.ex. vindstyrka, kyla, värme, risk för iskast, framkomlighet på vägar osv. Som medlem i den Europiska Unionen är Sverige del av ett större juridiskt system. Medlemsstaterna delar många lagar och föreskrifter, men det finns fortfarande skillnader som man måste ta hänsyn till. Ett bra exempel på en gemensam utvecklingsprocess är de tillägg som Sverige har gjort för att följa Rådsdirektivet 92/57/EEC rörande införandet av föreskrifter om miniminivån för hälsa och säkerhet på tillfälliga eller mobila byggnadsplatser. På grund av ovan nämnda orsaker, har tredje kapitlet av Arbetsmiljölagen och föreskriften Byggnads- och anläggningsarbete AFS 1999:03 fått ett tillägg. Detta för att hjälpa till med att möta de utmaningar som ingår i att vara ansvarig för att utföra ett byggnads- och anläggningsarbete. Ett exempel på denna utveckling är införandet av de två nya rollerna: BAS-P och BAS-U. 2 Läs mer om GWO standarden i kapitel 7 i avsnittet GWO moduler. Sida 8 av 169

10 I större projekt måste det finnas en person eller juridisk avdelning som bestämmer över hela projektplaneringen och designen. Personen ska vara kompetent för att leda och koordinera hälso- och säkerhetsaspekter på den här nivån. En viktig del av detta arbete handlar om att få arkitekter, byggnadsingenjörer och andra som deltar i projektplaneringen att ta hänsyn till varandras planer och lösningar. Ytterligare en viktig uppgift, som passar den som utsetts till BAS-P, kan vara att skissa på projektets arbetsmiljöplan. När stafettpinnen går från BAS-P till den som utsetts till BAS-U bör uppmärksamheten ligga på planeringen av arbetet för att säkerställa att miljöfrågor behandlas när arbetsmetoderna bestäms och man står i begrepp att välja arbetsverktyg. Fortlöpande koordinering innebär också uppdateringar av hälso- och säkerhetsplanen, där man säkerställer att alla intressenter har mottagit samt själva gett korrekt information. Som producent av byggnads- och konstruktionsarbeten, är det from 1jan 2011 dennes ansvar att utpeka sig själv eller någon annan till BAS-P eller BAS-U för ett specifikt projekt. Arbetsmiljölagen, Arbetsmiljöförordningen och AFS utvecklas hela tiden och man måste hålla sig uppdaterad. Det finns också ett antal andra myndigheter och byråer med ansvar för att utfärda regler och föreskrifter som är viktiga för hälsa och säkerhet på jobbet. Några exempel på bra siter som man bör hålla sig uppdaterad om är bl.a. arbetsmiljöverket- och elsäkerhetsverkets hemsidor: och Arbetsmiljöverkets information Den stora utbyggnaden av vindkraftverk och utvecklingen inom branschen ger arbete åt många men innebär också arbetsmiljörisker. För att minska de risker som vindkraftverk medför idag och de som kan komma framöver, är det viktigt att alla aktörer inom området känner till vilka regler som gäller och till vem reglerna riktar sig. Här nedan följer information från Arbetsmiljöverket som hämtades från där de skrev följande: Arbetsmiljöverkets arbete med vindkraft Arbetsmiljöverket inspekterar arbetsplatser där vindkraftverk uppförs eller är i drift. Syftet med inspektionerna är att förbygga ohälsa och olycksfall och i övrigt uppnå en god och säker arbetsmiljö för arbetstagare. Arbetsmiljöverket utför även marknadskontroller av vindkraftverk. Syftet med marknadskontrollerna är att enbart vindkraftverk som inte äventyrar människors, särskilt arbetstagare men också allmänhetens, hälsa och säkerhet släpps ut på marknaden eller tas i drift. Olika regler gäller under uppbyggnad och vid drift Arbete med vindkraftverk under byggtiden och under drift innefattar många olika områden, som regleras i arbetsmiljölagstiftningen. Det kan vara alltifrån transporter av byggsatserna på vägar, montering och provningar på platsen till arbete på hög höjd i ett färdigt vindkraftverk. Hela vindkraftverket, inklusive maskinhuset (nacellen), torn, kopplingsstation även kallad ställverk och fundament definieras som en maskin och omfattas därför av EU:s maskindirektiv. I Sverige har Arbetsmiljöverket tillsyn över maskindirektivet som överförts till svensk lag genom föreskrifterna om maskiner, AFS 2008:3. Arbetsmiljöverket ska kontrollera att vindkraftverk uppfyller de grundläggande hälso- och säkerhetskraven i föreskrifterna. Ett vindkraftverk är också ett byggnadsverk. Vilket innebär att arbete med uppförande av ett vindkraftverk eller underhåll av själva tornet omfattas av de regler som gäller vid byggnads- och anläggningsarbete. Vid drift omfattas arbetet vid vindkraftverket av reglerna om bland annat arbetsplatsens utformning och användning av arbetsutrustning. Hiss höjer säkerheten Att klättra i ett vindkraftverk innebär i regel mycket stora risker. Därför bör en hiss eller motsvarande anordning installeras. Arbetsmiljöverket gör bedömningen att det ska finnas hiss i vindkraftverk med navhöjder över 60 meter. Frågan om hissar behandlas också i den kommande standarden för vindkraftverk. Arbetsmiljöverkets arbete med vindkraft omfattar i första hand arbetstagares men även Sida 9 av 169

11 till viss del allmänhetens säkerhet. Vårt arbete syftar till att förebygga ohälsa och olycksfall vid vindkraftverk. Ett vindkraftverk är en maskin och måste därmed uppfylla de regler som gäller för maskiner. Höjdarbete får inte vara ensamarbete Arbetsmiljöverkets föreskrifter, AFS 2000:6, Mast- och stolparbete gäller vid arbete i anslutning till vindkraftverk. Höjdarbete definieras som arbete på mer än 13 meters höjd över den lägsta punkten inom det område till vilket den arbetande kan falla ned. Att klättra i stegar innebär en sådan fallrisk. Risk finns även när en räddningslucka används vid räddningsoperationer eller för att hissa upp material och utrustning. Höjdarbete ska normalt utföras i dagsljus. Om höjdarbete ska utföras under mörker, ska tillfredsställande arbetsbelysning finnas. Höjdarbete får inte utföras som ensamarbete. Förbudet att utföra höjdarbete som ensamarbete innebär att den arbetskamrat, som arbetar eller uppehåller sig vid marknivå, måste vara tjänstbar och uppfylla kraven för höjdarbete för att vid behov omedelbart kunna undsätta skadad på hög höjd. Så här inspekterar vi vindkraftverk När Arbetsmiljöverket inspekterar så innebär det att vi kontrollerar att den som har arbetsgivaransvaret uppfyller gällande krav för en säker arbetsmiljö. En arbetsgivare kan till exempel vara ägaren, drift och underhållsföretaget, eller byggentreprenörerna. Syftet med inspektionerna är att förebygga ohälsa och olycksfall och i övrigt uppnå en god och säker arbetsmiljö för arbetstagare. Inspektionen innefattar även att ägaren och till viss del också tillverkaren, uppfyller de säkerhetskrav som ställs på vindkraftverk. Det gäller både de som redan är i drift eller sådana som är under uppbyggnad. När vindkraftverket har tagits i drift bedömer vi om användningen av vindkraftverket kan anses säker för arbetstagare och allmänhet. Vi kontrollerar även att ägaren har följt tillverkarens instruktioner. Normalt ingår även en viss marknadskontroll vid inspektionen, till exempel kontroll av CE-märkning, försäkran om överensstämmelse och om det finns en bruksanvisning på svenska. Om det framkommer brister när vi inspekterar kan vi ställa krav på att arbetsgivaren ska åtgärda bristerna. Marknadskontroll av vindkraftverk Arbetsmiljöverket utför marknadskontroll vilket innebär en granskning av produkter på marknaden, i detta fall vindkraftverk. Marknadskontrollen består av två delar dels en bedömning om vindkraftverket, uppfyller kraven dels att agera i syfte att säkerhetsställa att bristerna rättas till. Marknadskontroll genomförs utifrån riskbedömningar riktade mot de produkter som Arbetsmiljöverket bedömt att det finns anledning att granska. Föreskrifter som gäller vindkraftverk Det finns flera föreskrifter som gäller för arbete på ett vindkraftverk som arbetsgivaren är skyldig att känna till och följa för att förebygga olycksfall och skador. Ett vindkraftverk omfattas även av andra regler som andra myndigheter ansvarar för exempelvis lågspänningsdirektivet och direktivet om elektromagnetisk kompabilitet. / Slutcitat. Sida 10 av 169

12 Kapitel 2. Arbetsmiljö och säkerhet Arbetsmiljö och säkerhetsarbete skiljer sig åt beroende på i vilket skede vindskraftparkens livscykel befinner sig i. Man skulle kunna räkna in dem i 5 olika faser indelat efter livscykeln, samt hur de hänger ihop med de kulturer som etableras i de företagsgrupper som befinner sig på site i olika skeden. Nedanstående faser hänger tätt samman, men regleras efter delvis olika bestämmelser och olika kulturell praxis. Det är därför viktigt att se till helheten och inte till enskilda faser för att uppnå god säkerhet i och omkring vindkraftverken. Rätt konstruktion av vindkraftverk (ur arbetsmiljösynpunkt) kan mycket väl hindra risken för olycka eller tillbud i de senare skedena. 1. Konstruktionsfasen Under konstruktionsfasen konstruerar man vindkraftverket samt tillhörande delar och hjälpmedel. De flesta arbetsmiljöproblem kan man konstruera bort med hjälp av god design på de olika små komponenterna samt huvudkomponenterna i ett verk. Dessutom är det viktigt att ha ett medvetet tänk kring säkerhet gällande materialval, hänsyn till brandrisk, evakueringsmöjligheter och effektivt arbetsutrymme mm. Detta görs enklast med utvärderingar och återkoppling från servicetekniker, montörer, m.fl. som arbetar i och runt om vindkraftverket under uppbyggnad, drift och service. Den konstruktion man planerar i denna fas, påverkar ofta någon av de andra faserna, där en olycka beroende på felkonstruktion i ett vindkraftverk bör ses som ett misslyckande. 2. Transportfasen Transporterna till/från site sker ofta med hjälp av företag som specialinriktat sig på denna typ av tunga komplicerade transporter s.k. specialtransporter. De har ofta mycket lång erfarenhet av liknande arbete som byggts upp under många år av erfarenhet och arbetsvana. Dock innebär den ökade efterfrågan på vindkraftstransporter en ökad efterfrågan i branschen efter denna typ av jobb, vilket i sin tur resulterar i att nya företag och ny personal måste tränas upp. Detta är tidsödande och sannorlikt innebär det också ökade arbetsmiljörisker i samband med att ny personal måste skaffa sig stor erfarenhet på kort tid. I transportfasen är många olika människor involverade, alltifrån chaufförer till följebilar och hamnoch tullpersonal beroende på hur och var transporterna går. Detta planeras och iscensätts ofta av en speciell avdelning på företaget, en så kallad transportavdelning. 3. Byggfasen De olika anläggningsföretagen som arbetar på site använder sig ofta av samma typ av rutiner som vid andra anläggningsprojekt. Rutiner tar dock lång tid att bygga upp och det gör det också att skaffa sig de erfarenheter som krävs för att viktiga kulturella element kring säkerheten på site ska kunna ges möjlighet att säkerställa. Det kan t.ex. vara teamkänsla, god säkerhetskultur, självkontroll, god kommunikation och erfarenhet från plötsliga extrema situationer m.m. Det är trots allt stor skillnad på att arbeta med att bygga hus, eller 100m upp i ett vindkraftverk, där handhavande av säkerhetsutrustning, praktisk erfarenhet av riskbedömning, fysisk kondition och viktiga säkerhetsrutiner mer liknar den som bergsklättrare använder vid friklättring. Här är långvarig träning av moment samt att arbeta bra i team något som kan vara livsavgörande. Sida 11 av 169

13 De moment som anses vara mes riskfyllda är att arbeta på hög höjd samt vid lyft av tyngre moduler såsom blad, torn, nacell etc. 4. Drift- och underhållsfasen I drift- och underhållsfasen har vindkraftverket lämnats över till kund eller serviceorganisation genom ett serviceavtal med tillverkaren, och det är nu ett serviceteam mest besöker vindkraftsiten vid behov. Om det inte är en större park med stationära vindkrafttekniker. Däremot kan det om det uppstår stora fel där huvudkomponenter eller andra tunga/otympliga komponenter behöver repareras eller bytas, torn eller vingar behöver tvättas eller arbete på transformatorstation genomföras, vara tal om större operationer där kranbolag, externa företag eller inspektionsföretag måste samarbeta med personal på site. Här krävs att arbetet samordnas ordentligt av kunnig personal för att undvika att man går i vägen för varandra och därmed utsätter kollegor för onödiga risker. Serviceteknikernas utbildning innehåller en stor portion av olika moment gällande teknik men också den egna säkerheten En tekniker ska kunna lite om mycket. Men i framtiden kommer yrket förmodligen innehålla allt mer specialiserade uppgifter. Detta innebär att det inom de flesta företag på sikt kommer att vara mer likt processen gällande att ta A, B, C, D, E körkort där vidarutbildning och kompetensutveckling är två stående moment som varvas med praktisk träning, där stor vikt läggs på utförandet av farliga moment, såsom arbete utanpå vindkraftverket, specialjobb på växellådor etc. Här gäller det då att se upp för kulturkrockar mellan de olika företagens säkerhetskulturer. Även krav på god kommunikation med andra arbetsgrupper kommer att öka i betydelse för att skapa en säker arbetsplats för alla på site. 5. Nedmontering och återställning av vindkraftverk I den här fasen har vindkraftverket stått sin livslängd ca 25-30år och anses inte längre behöva vara i bruk. Kanske är vindkraftverkets delar för gamla, modellen anses olönsam och därför bör plockas ned och återvinnas del för del eller så behöver den uppgraderas för att öka produktionen. Tyvärr finns inte tillräckligt med erfarenheter från just nedmontering av vindkraftverk för att kunna dra några riktigt säkra slutsatser. På sikt kommer det lättare kunna urskiljas en säker och bra rutin för hur tillträdet till siterna kommer att se ut för att kunna utföra detta arbete på ett säkert sätt. Man kan nog ändå anta att några av de mer riskfyllda momenten även här kommer att innehålla, höghöjdsarbete, elarbete och tunga lyft, vilket ställer stora krav på säkerheten gällande de inblandade personerna, samt att kraven höjs på goda arbetsförhållanden och gott samarbete. Roller och arbetsområden i arbetsmiljöarbete Arbetsgivare och arbetstagare ska enligt arbetsmiljölagen 3 samarbeta för att åstadkomma god, varaktig arbetsmiljö på arbetsplatsen. Det är därför viktigt att arbetstagarna och skyddsombuden är aktiva i arbetsmiljöarbetet och frågor som rör detta. Arbetsgivaren bör försöka komma överens med övriga om hur samverkan ska gå till. Detta kan till exempel ske genom personalmöten eller gemensamma undersökningar av arbetsmiljön. Här är en god dialog mellan parterna av största vikt för att man gemensamt skall kunna verka för en varaktig, säker och trivsam arbetsplats, där alla ska känna att de kan utföra sina arbetsuppgifter på ett bra och effektivt sätt utan risk för ohälsa. 3 För utförligare information om arbetsmiljölagen se stycket Arbetsmiljölagen och Arbetsmijöförordningen i kap 1. Sida 12 av 169

14 Arbetsgivarens roll Det är arbetsgivarens skyldighet att känna till de lagar och regler som gäller för företaget. Ledningen i ett företag är den som har huvudansvaret för arbetsmiljön. Detta kan man som arbetsgivare aldrig delegera bort. Det övergripande ansvaret ligger således alltid kvar hos arbetsgivaren. Däremot utser arbetsgivaren ofta en chef som företräder denne. Ledningens roll blir då snarare rollen som övervakare, där huvuduppgiften blir att hålla ett öga på att allt sköts korrekt. Chefen behöver alltså känna till arbetsmiljölagen och de arbetsmiljöregler som gäller för företaget t.ex. arbetstidslagen och lagar som preciserar det specifika arbetsområdet, så att arbetsmiljöarbetet kan läggas upp på ett bra sätt. Det är också viktigt att personen har mandat att fatta beslut i arbetsmiljöfrågor samt ges ekonomiska förutsättningar att utföra sin uppgift. Det är av största vikt att informationen angående detta kommuniceras ut till arbetstagarna så att alla är väl medvetna om vilka arbetsmiljöregler som gäller på arbetsplatsen och vilka försiktighetsåtgärder som skall beaktas vid olika arbetsmoment samt vem som kan ta beslut om förbättringar vid ev. hälsorisker på arbetsplatsen. Som arbetsgivare har man skyldighet att ge arbetstagarna möjlighet att utföra sina arbetsuppgifter utan att de blir skadade eller sjuka. Det innebär alltså att man som arbetsgivare måste vara medveten om vilka risker som finns på arbetsplatsen för att kunna undvika ohälsa. För att få reda på det ska företaget ha ett organiserat arbete för att förbättra arbetsmiljön. Ett s.k. systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) 4. Rutiner för systematiskt arbetsmiljöarbete beskrivs vidare på sidan 16 och exempel på en blankett för systematiskt arbetsmiljöarbete redovisas i bilaga 1. Här ska man arbeta med att undersöka och bedöma risker, det ska finnas rutiner för hur man åtgärdar och följer upp brister gällande både psykisk, fysisk- och social ohälsa. Det är också viktigt att man har en handlingsplan för de risker som inte kan åtgärdas omedelbart. Arbetsledarens roll Chefen på ett företag där ledningen har delegerat uppgiften att företräda arbetsgivaren i arbetsmiljöfrågor, har ett utökat arbetsmiljöansvar. Detta innebär att det är viktigt att vara väl insatt i arbetsmiljöregler, lagar och rådande arbetsmiljö på företaget, för att snabbt kunna förebygga ohälsa hos arbetstagarna om sådant upptäcks. Huvudansvaret för arbetsmiljön ligger dock alltid kvar på ledningen. Chefens uppgift blir istället ofta att organisera arbetet så att verksamheten kan fungera gentemot externa och interna krav 5, med arbetstagarnas bästa för ögonen. Därför är det av yttersta vikt att man som chef har goda kunskaper i arbetsmiljöfrågor och har skaffat sig det genom t.ex. utbildning och erfarenhet i ämnet. Som chef räknas man också som arbetstagare, i relation till sin högre chef. Där har chefen på mellannivå samma rättigheter och skyldigheter som den vanlige arbetstagaren gällande arbetsmiljöfrågor som rör dennes vardag. Arbetstagarens roll Det är alltid arbetsgivaren som ansvarar för att arbetstagaren kan utföra sitt arbete utan risk för liv eller hälsa. Det innebär att man som arbetstagare alltid har rätt till relevant information rörande sina arbetsuppgifter så de kan utföras på ett säkert sätt. Det kan handla om att ta del av arbetsbeskrivningar, riskbedömningar, säkerhetsdatablad etc. Även om en arbetstagare har många rättigheter har arbetstagaren också en del i arbetsmiljöarbetet. Det kan bl.a. vara att upplysa företaget om potentiella risker som uppdagas på arbetsplatsen. Det kan vara risker vid ett visst arbetsmoment, trasiga arbetsredskap, säkerhetsbrister, stress eller mobbing. 4 För detaljerad information gällande SAM se, Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2001:1), AFS 1994:1 Arbetsanpassning och rehabilitering i arbetslivet AFS 1993:17 Kränkande särbehandling samt broshyrer i ämnet på 5 Exempel på interna krav kan vara verkstamhetsplaner, produktionsmål och policys medan externa krav kan vara rådande lagstiftining. (Policy: kan beskrivas som ett ramverk för de riktlinjer och principer som skall gälla för företaget inom ett visst område.) Sida 13 av 169

15 Men det innebär också att arbetstagaren ska informera sin närmaste chef om olycksfall, tillbud eller sjukdom. Om det finns omedelbar fara för arbetstagares liv eller hälsa ska man som arbetstagare meddela detta till arbetsgivaren snarast. Arbetstagaren har då rätt att låta bli att utföra uppgiften tills denne har fått besked från arbetsgivaren om att arbetet skall fortsätta. Men det kan också handla om att man som arbetstagare har egna idéer gällande förbättringar i arbetsmiljön eller ändringar i arbetsrutiner som behöver lyftas upp till närmaste chef. Det är också mycket viktigt att känna till att arbetstagaren är alltid skyldig att följa de säkerhetsregler och föreskrifter som finns på arbetsplatsen och använda de säkerhetsanordningar som står till förfogande! Skyddsombudets 6 roll Skyddsombudets huvuduppgift är att tillvarata sina medarbetares intressen gällande arbetsmiljöfrågor på arbetsplatsen. Personen är i de allra flesta fall vald av den fackliga organisationen på arbetsplatsen. I de fall där facket inte finns representerat på arbetsplatsen, kan arbetstagarna själva välja skyddsombud och anmäla till arbetsgivare och fack. Därefter är det upp till facket och arbetsgivaren att se till att skyddsombudet får den utbildning hen behöver för att kunna verka i sin roll. Skyddsombud skall utses på arbetsplatser där det finns fler än fem anställda. Finns fler skyddsombud på en och samma arbetsplats t.ex. på olika avdelningar, ska en av dessa utses till huvudskyddsombud och verkar då också som samordnare för de övriga skyddsombuden och den verksamhet de bedriver. Som skyddsombud väljs man normalt på 3 år. Anslag med namn och kontaktuppgifter till hen skall anslås väl synligt på arbetsplatsen. Detta för att man som arbetstagare lätt ska kunna komma i kontakt med skyddsombudet vid behov av hjälp och stöd i arbetsmiljöfrågor. Skyddsombudet bör sitta med vid planering inför genomförande av arbete och större förändringar på arbetsplatsen för att kunna komma med synpunkter gällande arbetsmiljöfrågor på ett tidigt stadium. Personen skall också ha tillgång till relevant utbildning som rör rollen. Skyddsombudet har rätt att delta vid möten och planering gällande arbetsmiljöfrågor på företaget. Det kan t.ex. gälla hur nya arbetsmetoder ska implementeras, hur man på bästa sätt ska hantera omorganisationer, vara med och diskutera ombyggnationer, flytt eller hur hälsovådliga ämnen skall hanteras. Även psykiska och sociala frågor bör diskuteras och det kan gälla både mobbing och stress, utbrändhet m.m. Ingen har rätt att hindra skyddsombudet från att sköta sina arbetsuppgifter och arbetsgivaren är skyldig att informera om förändringar som rör arbetsmiljön. Skyddsombudet har alltid rätt att ta del av all information för att hen ska kunna sköta sin uppgift. Om skyddsombudet får information om brister i arbetsmiljön kan denne begära åtgärder av arbetsgivaren för att korrigera dessa. Arbetsgivaren är då skyldig att svara på denna begäran inom rimlig tid och agera därefter. Om så inte sker kan skyddsombudet begära hjälp från Arbetsmiljöverket i form av föreläggande eller förbud för att få bristerna åtgärdade. Skyddsombudet är skyldig att följa upp det systematiska arbetsmiljöarbetet på arbetsplatsen och i vissa fall kan t.ex. skyddsombudet begära att arbetsgivaren vidtar åtgärder för att uppfylla arbetstidslagens bestämmelser gällande extra övertid, nödfallsövertid eller extra mertid. Skyddsombudet har även rätt att avbryta arbete om hen anser att det är risk för arbetstagarens liv eller hälsa. Skulle arbetsgivaren inte godkänna arbetsstoppet kan arbetsgivaren begära att Arbetsmiljöverket prövar frågan 7. 6 När man talar om personer som arbetar med arbetsmiljöfrågor, kan dessa from 1 jan 2010 även benämnas arbetsmiljöombud. Dessa omfattas ändå av arbetsmiljölagen precis precis som skyddsombuden gör. Sida 14 av 169

16 Kortfattat kan man säga att skyddsombudets roll är att informera arbetsgivare om brister i arbetsmiljön och att alltid se till arbetstagarens bästa. Skyddskommitté När det finns minst 50 anställda vid ett företag, eller när de anställda på ett företag kräver det, ska man välja en skyddskommitté. Denna ska verka på samma sätt som skyddsombudet genom att se till att god arbetsmiljö eftersträvas på arbetsplatsen. Det kan skyddskommittén göra genom att delta i planeringen av arbetsmiljöarbetet och göra uppföljningar av hur arbetet sköts. Skyddskommittén ska bestå av representanter för både arbetsgivare och arbetstagare som tillsammans tittar närmare på frågor som rör arbetsmiljön på plats. Regionala skyddsombud finns på arbetsplatser där skyddskommitté inte finns. De utses av den fackliga organisationen och verkar tillsammans med skyddsombuden på plats. Företagshälsovård Företagshälsovården verkar som rådgivare till arbetsgivare för att förebygga arbetsmiljörisker som kan uppstå i verksamheten, samt ger råd och stöd vid frågor som rör de anställda. Det kan handla om rehabilitering, sjukskrivningar och uppsägningar etc. Företagshälsovården ansvarar inte för arbetsmiljön på en arbetsplats, utan skall snarare betraktas som en expertresurs att rådfråga i arbetsmiljöarbetet. Företagshälsovården bör utnyttjas löpande i företaget för att lära känna företaget och då tidigt kunna upptäcka och identifiera ohälsa på arbetsplatsen. De kan också hjälpa till att säkra kvalitén i verksamheten under ett längre perspektiv. De kan till exempel behöva anlitas vid riskbedömningar för olika arbetsmetoder, ge förslag till åtgärder och/eller utbilda personal, eller ge råd när upphandlingar görs för inköp av utrustning eller maskiner. Om skada redan har skett kan de ge råd och stöd vid sjukskrivningar, rehabiliteringar eller utföra hälsokontroller etc. Företagshälsovården ska agera utefter uppdrag givna av arbetsgivare eller skyddskommitté och i företagshälsovården skall det finnas representanter från bl.a. företagsläkare, företagssköterskor, förettagssjukgymnaster m.fl. för att kunna täcka upp ett så brett område som möjligt inom företagshälsovård. Arbetsmiljöverket Arbetsmiljöverket är en central myndighet för arbetsmiljö och arbestidsfrågor. Deras huvudsakliga uppgift är att se till att arbetsgivaren sköter sina åtaganden gällande arbetsmiljön. Arbetsmiljöverket förmedlar också information och statistik gällande arbetsmiljö och arbetsskador, samt ger råd utifrån rådande lagstiftning. Arbetsmiljöverket bevakar arbetsmiljöfrågor och utför kontroller på arbetsplatser runt om i landet där undersökningar anses vara behövliga. De utför också ibland stickprovskontroller. Detta för att lättare kunna hitta och åtgärda de bakomliggande orsakerna till olyckor och tillbud inom ett företag eller en bransch. Utredningarna skall präglas av att Människa-Teknik- och Organisation (MTO) 8 ska ses i sin helhet, men även fysiska och tekniska åtgärder för att motverka olyckor samt samspelet mellan människor, människor och teknik, skall tas med. Tanken är att man utifrån detta lättare ska kunna identifiera och förebygga eventuella risker. Om brister upptäcks vid en kontroll utfärdas ett inspektionsmeddelande. Här uppmanas de ansvariga att vidta åtgärder inom utsatt tid. Om uppmaningen inte följs kan ett föreläggande eller förbud utfärdas. Detta kan i vissa fall följas av vite d.v.s. arbetsgivaren blir satt att betala ett visst belopp som kan liknas vid böter, om Arbetsmiljöverkets beslut inte följs. 7 För mer ingående information om skyddsombudets rättigheter och skyldigheter, se arbetsmiljölagen kapitel 6 (SFS 1977:1160) samt arbetstidslagen19 a (SFS 1982:673). 8 Läs mer om MTO i kap.3 i avsnittet Maskin, teknik och organisation. Sida 15 av 169

17 I fall där skyddsombud begär arbetsstopp, och arbetsgivaren inte samtycker till beslutet kan Arbetsmiljöverket pröva frågan. Det finns då två alternativ; antingen förbjuder Arbetsmiljöverket fortsatt arbete dvs. samtycker till arbetsstoppet eller så upphäver de skyddsombudets arbetsstopp. I båda fallen kan besluten överklagas till förvaltningsrätten. Ett förbud gäller i normala fall till dess att saken avgjorts i domstol. Rutiner för systematiskt arbetsmiljöarbete Ett systematiskt arbetsmiljöarbete handlar om att i den dagliga verksamheten kunna uppmärksamma ohälsosamma förhållanden i arbetsmiljön samt att det finns förståelse för olika arbetsmiljöfrågor och förbättringsförslag på arbetsplatsen. Det är därför bra om det tidigt finns möjlighet att identifiera och undanröja risken innan den orsakar skada. Detta ska göras tillsammans med chefer och skyddsombud och ev. expertis inom olika områden. På den ideala arbetsplatsen råder ett gynnsamt företagsklimat gällande arbetsmiljöfrågor både bland anställda och ledning. Ett sådant förhållningssätt kommer då att resultera i att det är lättare för alla inblandade att ta upp frågor och funderingar kring arbetsmiljön på arbetsplatsen, samt att man kan känna sig trygg i att det är högt i tak för en dialog. Även om den anställde inte alltid kan få igenom sina önskemål, är det bra om företaget kan ta till sig förbättringsförslag på ett bra sätt. Många upplever att de trivs bättre på sin arbetsplats om hen känner sig ha möjlighet att påverka sin arbetsmiljö. Många tror att en god arbetsmiljö medför högre kostnader för företaget, men detta stämmer sällan. Ibland kan den enklaste och billigaste lösningen vara den mest effektiva! För att uppnå en god arbetsmiljö på arbetsplatsen kan det vara bra att ha rutiner för när, hur och av vem som verksamheten skall undersökas. Det kan gälla t.ex. besiktningar av utrustning eller maskiner, upprättande av handlingsplaner för att förebygga risker och ohälsa i arbetsmiljön, introduktion av nyanställda eller rehabiliteringsfrågor. Detta bör åtföljas av en riskbedömning av potentiella arbetsmiljöproblem som framkommit, som därefter snarast skall åtgärdas på ett bra sätt. Arbetsmiljöarbetet skall också följas upp årligen (eller när behov uppstår) och utifrån detta förbättras och dokumenteras 9. Syftet med arbetet är att hela tiden lära sig att sträva efter en bättre arbetsmiljö för alla på företaget. En enkel bild över detta återfinns i illustration 1. Illustration 1. Som ett led i arbetsmiljöarbetet enligt föreskrift från arbetsmiljöverket AFS :1 ska arbetsgivaren göra undersökningar, riskbedömningar, åtgärder samt slutligen också kontroller gällande en god arbetsmiljö på företaget. Detta illustreras på ett enkelt sätt av Arbetsmiljöverkets SAM hjul. Före undersökningen Det är bra om det före undersökningen (utredningen) gås igenom vad som ska undersökas, vilka som behöver medverka och på vilket sätt undersökningen skall göras. Kanske finns det erfarenheter från tidigare utredningar som man kan ha nytta av? Det kan också vara klokt att ta hjälp av in egen verksamhet och/eller närliggande verksamheters statistik över sjukdom, arbetsolyckor och tillbud. Detta för att lättare kunna skapa sig en helhetsbild av situationen. 9 Vid färre än 10 anställda i ett företag, är inte kraven på dokumentation och rutiner lika hårda. Vid fler än 10 anställda i företaget ska arbetsmiljöpolicy, uppgiftsfördelning, rutiner och årlig uppföljning dokumenteras. 10 Arbetsmiljöverket har fått i uppdrag av regeringen att mer utförligt reglera vad som skall gälla där det finns en trolig psykisk/fysisk risk för liv eller hälsa, detta görs genom författningssamlingar s.k. AFS. Sida 16 av 169

18 Undersök arbetsförhållandena Det första man bör göra för att komma igång med arbetsmiljöarbetet på sin arbetsplats är att undersöka vilka risker som kan uppstå i arbetsmiljön. Det är inte alltid en risk upptäcks på en gång, och dessutom kan en risk upplevas olika beroende på vem som ser på den. Därför är det bra med regelbundenhet i arbetsmiljöarbetet samt att använda sig av olika undersökningsmetoder. Nedan följer några förslag på sådana: Skyddsronder Det är viktigt att vistas i verksamheten för att se och tala med de anställda om hur de upplever olika arbetsmoment, arbetsredskap, maskiner, arbetskläder, skyddsutrustning etc. Ta gärna bilder på hur man utför olika moment för att få en så samlad bild som möjligt. Har man som chef sett hur olika moment utförs på arbetsplatsen ökar förståelsen när arbetsmiljöfrågor kommer upp. Skyddsronder bör genomföras med regelbundna intervall t.ex. 1ggr/mån. Personalmöten är ett bra forum att ta upp arbetsmiljöfrågor då det är viktigt att våga prata om arbetsmiljöfrågor utan att känna att ämnet är något som man bör undvika vid samtal med representant från leding eller närmaste chef. Det kan därför vara bra att t.ex. ha ämnet Arbetsmiljö som en stående punkt på dagordningen så att det blir lättare att ta upp frågor kring arbetet, arbetsplatsen, arbetsuppgifter eller andra problemområden inom verksamheten. Varje avdelning kan t.ex. ta fram de tre största riskerna som de upplever i verksamheten för tillfället. Medarbetarsamtal Det är viktigt att låta den enskilde medarbetaren ha en chans att tala enskilt med sin överordnade angående arbetsmiljöfrågor, men också få uttrycka sina förslag om förbättringsmöjligheter kring verksamheten, arbetsplatsen eller arbetsuppgifter. Oftast finns lösningar på de flesta frågor, om man som överordnad bara tar sig tid att lyssna. Intervjuer med arbetstagare och skyddsombud. Är ett bra sätt för att göra avstämningar om hur det ser ut för tillfället gällande arbetsmiljön på arbetsplatsen. Skriftliga enkäter är ett bra sätt att anonymt lämna sina funderingar kring arbetsmiljöfrågor till sina överordnade eller företagsledning. Mätningar ger en överblick av hur arbetsmiljön upplevs för tillfället, men man bör ha i åtanke att specifika händelser såsom uppsägningar, ekonomiska indragningar eller bonusar kan färga siffrorna. När sedan undersökningarna skall utföras är det bra att inledningsvis arbeta förutsättningslöst och försöka att hålla ett helikopterperspektiv av situationen, detta för att lättare kunna identifiera problemområden. När dessa uppmärksammats är det viktigt att analysera problemen ordentligt, innan en korrektiv åtgärd genomförs, för att inte orsaka en negativ dominoeffekt vilket kan leda till problem på andra håll i verksamheten. Några konkreta exempel på frågor arbetsgivaren kan ställa sig vid undersökningen kan vara: Arbetsorganisation Fungerar organisationen på företaget/avdelningen effektivt? Trivs medarbetarna eller finns det frågor eller problemområden som bör tas upp? Arbetsmängd Är arbetsbelastningen för hög på någon avdelning eller enskild person? Behövs hjälp med prioritering eller behövs en omstrukturering av arbetsfördelningen? Om det är ett enformigt arbete som utförs på något håll i verksamheten finns det då möjlighet till arbetsrotation? Sida 17 av 169

19 Ergonomi är det tillfredställande arbetsställningar för de anställda, eller finns det moment som belastar kroppen på ett ohälsosamt sätt? Finns hjälpmedel för att underlätta tunga lyft, ohälsosamma arbetsställningar? Buller och belysning Finns tillfredsställande ljussättning på arbetsplatsen? Hur är ljudnivån för de anställda på arbetsstationen? Finns möjlighet att skärma av eller dämpa ljudnivån i lokalen? Kemikalier Hanteras farliga ämnen på ett korrekt sätt hela kedjan ut? Vet de anställda vad de ska göra om de själva eller någon kollega skulle exponeras för ohälsosamma ämnen vid en ev. olycka? Finns tillfredsställande skyddsutrustning på plats och vet alla hur den ska användas? Maskiner Finns maskiner som är farliga för de anställda? Vet alla hur fordon/maskiner/skyddsutrusning ska användas på ett korrekt och säkert sätt? Är ljudnivån från maskinerna acceptabla? Är ev. skyddsutrustningen på maskinen hel och funktionell, och används den korrekt? Brister i rutiner, skyddsutrustning vet alla var förstahjälpen utrustningen finns och vilka rutiner som gäller på arbetsplatsen i händelse av olycka? Finns hjärtstartare på arbetsplatsen och har rätt utbildning i hur den skall användas genomförts? Vet alla vem som kan använda hjärtstartaren och vem som ersätter denna om personen inte finns på arbetsplatsen? Används den skyddsutrustning som finns och följer man rådande rutiner? Fungerar rutinerna/skyddsutrustning korrekt eller behöver de uppdateras? Personalutrymmen har personalen utrymme/toaletter av acceptabel standard? Är utrymmena korrekt utrustade och tillräckligt stora för de antal personer som utnyttjar dessa? När personalen ska arbeta på annat håll kan arbetsgivaren på förhand behöva ta reda på hur arbetsmiljön är på den nya arbetsplatsen. Detta kan man göra genom att till exempel besöka det nya stället eller intervjua representanter på den andra lokaliseringen. Hur ledningen kan förbereda de anställda inför en större förändring i företaget När större ändringar i verksamheten planeras, ska arbetsgivaren göra en konsekvensbedömning av arbetsmiljön. Detta för att kunna bedöma om ändringarna medför risker för ohälsa eller olycksfall för arbetstagaren. Detta kan gälla bl.a. personalneddragningar, omorganisationer, ombyggnationer, ändrad produktion eller när nya tillverkningsmetoder ska införas. Konsekvensbedömningen ska dokumenteras skriftligt och innehålla; Vilka är förändringarna som skall göras? Var ska förändringarna göras? Vilka arbetstagargrupper kommer att påverkas av förändringen? Vilka risker för ohälsa och/eller olycksfall kan ändringarna medföra? Hur kan personalen medverka i arbetet med konsekvensbedömningen? Finns tillräcklig kompetens i företaget för att kunna genomföra förändringarna? Vem ska tilldelas vilken uppgift? Vid större omorganisationer i ett företag är det lätt att arbetstagare som blir kvar känner oro för hur det skall gå för företaget och börjar fundera på sin egen framtid. I och med omstruktureringen kan arbetsuppgifter ändras och man själv kanske får andra uppgifter man inte riktigt känner att man kan klara av, skuldkänslor, sakna sina f.d. kollegor osv. Sida 18 av 169

20 För att klara av att hantera detta, behöver företaget ha tillräcklig kompetens inom områden rörande hur människor agerar i krissituationer. Kunskapen hur man på bästa sätt ger information till berörda parter blir nödvändig, samt hur man på ett bra sätt håller enskilda samtal med de drabbade och tar tag i de anställdas oro genom diskussion. Detta fås enklast genom utbildning och bör prioriteras. I en omställningssituation eller andra svåra förändringar på företaget behöver man också ha beredskap för att hantera konflikter, motsträviga intressen/värderingar, som kan komma att uppstå. Dessa kan om de inte hanteras rätt, mynna ut i konfliker mellan de anställa, eller mellan anställda och ledningen. Här behöver man ett policydokument som hanterar frågor gällande ett ställningstagande i hur man ser på ett kränkande beteende, mobbing etc. Att bedöma risker Sjukdom, olycksfall och tillbud visar att det kan finnas risker i arbetsmiljön. Det är därför viktigt att bedöma vilka riskkällor som finns. Ledningen ska utreda vad i arbetet som orsakat det som inträffat, samt genast vidta åtgärder så att det inte kan hända igen. Då är det bra att göra en sammanställning över riskerna och bedöma om de är allvarliga eller inte. Arbetsgivaren ska anmäla samtliga arbetsskador till Försäkringskassan enligt lagen om arbetsskadeförsäkring. Om det sker en allvarlig olycka eller allvarligt tillbud ska arbetsgivaren genast underrätta Arbetsmiljöverket 11. Det är viktigt att inte ta lätt på vardagsstrul som vid första anblick inte ser ut att ha en direkt orsak. Studier visar att det går en arbetsplatsolycka på tio tillbud. Detta ger en god fingervisning om var krutet på säkerheten bör läggas. Om det inträffar en olycka Om det värsta skulle inträffa och det uppstår en krissituation ska företaget ha en beredskapsplan som skall träda ikraft omgående. D.v.s. det ska redan i förväg vara uppgjort vem som skall göra vad och det skall finnas resurser samt utbildning för att klara av att kunna hantera det inträffade. Det kan handla om att stödja den krisdrabbade, tillkalla ambulans, kontakta anhöriga, göra anmälan till arbetsmiljöverket eller samla personal eller media för att informera om det inträffade. Vilka regler som gäller, var ansvaret ligger osv. ska arbetsgivare veta och detta finns reglerat i Arbetsmiljöverkets föreskrifter. När en olycka eller tillbud inträffat eller om det uppdagas att en person har varit mycket sjuk under en period behöver företaget utreda grundorsaken till detta. När man då som företagsledning eller som representant för denna, ska utreda en olycka, eller tillbud som inträffat, är det viktigt att ta hjälp av kunniga personer, vara strukturerad och jobba förutsättningslöst med utredningen. Här behövs det samlas in så mycket fakta som möjligt för att utredaren ska kunna skapa en tidslinje över det inträffade. (Se illustration 2.) Därefter kan grundorsaken till det inträffade analyseras och risken för att det ska upprepas åtgärdas ur ett långsiktigt perspektiv. När utredningen är klar är det mycket viktigt att det sker en uppföljning inom rimlig tid för att utredaren ska kunna urskilja om åtgärderna gett önskad effekt samt att lösningen är hållbar ur ett längre perspektiv utan att för den skull orsaka skadliga bieffekter. 11 Underrättelsen ska ske enligt 2 Arbetsmiljöförordningen. Sida 19 av 169

21 Illustration 2. För att lättare få struktur och en överblick i det inträffade kan man använda sig av en tidslinje. Man kan utgå ifrån vad som hände och vilka skadorna blev, för att därefter kunna gå bakåt på linjen för att se vad som lett fram till det som inträffat. Det är bra om man försöker koppla ihop svaren till någon av de tre olika faktorerna: människa, teknik eller organisation. När man förstått bakgrunden kan man lättare hitta vägen fram till hur man kan förhindra att olyckan/tillbudet/sjudomen upprepas. Minneslista för utredningen Beskriv vad som inträffat. När, var och hur inträffade händelsen? Vilka orsaker har eller kan ha bidragit? Vilka åtgärder kunde ha hindrat händelsen? Vilka åtgärder behöver genomföras direkt? Kan liknande händelser inträffa på annat håll i företaget? Att åtgärda risker som kommer fram Om man på en arbetsplats upptäcker att det finns risker som kan påverka arbetstagaren negativt måste företagsledningen ta tag i dessa omgående, och då är det viktigt att börja med de allvarligaste. Alla risker kan kanske inte undvikas helt. De måste då hanteras på annat sätt, till exempel genom att arbetstagarna får särskilda instruktioner, stöd och handledning, använda personlig skyddsutrustning eller så kanske risken kan byggas bort? När riskanalysen är slutförd behöver arbetet struktureras upp så att det lätt går att avgöra vem som ska se till att riskerna blir åtgärdade, vem som ska kontrollera de åtgärder som genomförts är acceptabla samt när arbetet ska vara slutfört. I ett litet företag tar chefen ofta själv hand om arbetsmiljöfrågorna. Det kan också vara någon annan i företaget som får i uppgift att åtgärda och följa upp genomförda åtgärder. Gör en handlingsplan för det som inte genomförs genast De risker som inte genast åtgärdas, ska skrivas in i en separat handlingsplan. Planen ska innehålla uppgifter om: Vad? Specificera vad som behöver göras. Vem? Vem som ska se till att åtgärden genomförs. När? När åtgärden ska vara genomförd. Uppföljning Det är av största vikt att man gör en uppföljning när åtgärder genomförts. Detta för att snarast kunna se att det blev som planerat. Några av frågorna som kan ställas kan vara: Följer man nya rutiner? Behöver rutinerna justeras? Vet alla om de nya rutinerna, eller har någon varit ledig/sjuk och kan ha missat ändringen? Fungerar skyddsutrustning som det var tänkt eller behöver man vidta ytterligare åtgärder? Sida 20 av 169

22 Hur upplevs förändringen bland de anställda? Hade den avsedd effekt eller har nya risker uppstått? Har handlingsplaner med förändringar genomförts och dokumenterats inom rimlig tid? Hur fungerar ev. samverkan mellan olika parter? Gör en arbetsmiljöpolicy Alla företag stora som små, behöver ha en policy för hur man vill att arbetsförhållandena skall vara på företaget. Man behöver som ledning göra en s.k. arbetsmiljöpolicy. En bra början kan vara att utgå från resultatet av de undersökningar som gjorts. För att arbetsmiljöpolicyn ska vara till ledning i arbetsmiljöarbetet behöver den vara tydlig och konkret. I ett litet företag kan handlingsplanen fungera som arbetsmiljöpolicy och har man fler än 9 anställda behöver den dokumenteras utförligt. En arbetsmiljöpolicy kan innehålla allmänna målsättningar där man anger själva inriktningen med arbetsmiljöpolicyn för företaget, men det är bra om det finns mätbara mål som är konkreta, tydliga och som lätt kan följas upp. Exempel på ett mätbart mål kan vara att: Företaget X Windpower har länge dragits med en hög andel arbetsskador och vill nu att företaget skall införa nollvision gällande skador i samband med arbete. Arbetsskadorna skall minskas med 100 % till år 2015, detta skall ske genom samtal med personalen kring arbetsmiljöfrågor såsom trivsel, mobbing, arbetsbelastning samt problemområden inom verksamheten. Personalen skall utbildas gällande vikten av riskanalyser och säkerhetsrutiner, dessutom skall en översyn samt ett åtgärdsprogram gällande arbetsmiljö, ergonomi, säkerhetsrutiner och övriga potentiella riskmoment på arbetsplatsen genomföra. Här urskiljs ett tydligt mål samt hur det skall genomföra. Företaget vill införa nollvision gällande arbetsskadorna i verksamheten, detta skall genomföras genom ett antal specifika åtgärder till år Målet är dessutom mätbart i och med att ledningen anger en minskning av skadorna i % samt specificerar när målet skall vara uppnått. Ett bra sätt kan vara att arbetsgivare tillsammans med skyddsombud och arbetstagare sätter sig ned och funderar igenom vad man tycker är viktigt, vilka rutiner som behövs, hur man skulle vilja ha det i framtiden och sedan skriver ned detta i ett samlat dokument. Det kan gälla en policy om droger, mobbing, förfarande vid nyanställningar, handhavande av företagets utrusning/bilar, krishantering osv. Hur kan ledningen synliggöra arbetsmiljön i det dagliga arbetet? Att i vardagen arbeta med arbetsmiljöfrågor behöver inte vara komplicerat eller ta mycket tid. Ibland räcker det med att chefer och arbetsledning har på sig "arbetsmiljöglasögon" när de utför sitt vardagliga arbete. Att de stannar upp ibland och reflekterar över sin omgivning och det som påverkar det dagliga arbetet. Att utifrån olika perspektiv försöka se vilka situationer som kan uppstå för att därmed kunna ligga i framkant innan skadliga situationer inträffar. Exempelvis: Om någon arbetstagare får ytterligare arbetsuppgifter, kan det bli alltför psykiskt påfrestande för denne och hen kan känna sig stressad och ha svårt att prioritera rätt. Chefen eller arbetsledningen behöver då kanske hjälpa till med att prioritera eller delegera om vissa arbetsuppgifter. Den som varit borta länge från arbetet pga. sjukdom, tjänstledighet eller föräldraledighet behöver vanligen stöd och information när den kommer tillbaka. På så sätt kan hen snabbare och lättare komma in i sitt arbete och i relationen med sina kollegor. Följ upp arbetsmiljöarbetet Att följa upp det arbetsmiljöarbete som man arbetat med på företaget under det senaste året är mycket viktigt. Genomgången kan leda till att företaget behöver göra förbättringar i verksamheten, till Sida 21 av 169

23 exempel genom att ändra företagets rutiner för att därigenom bli mer effektiva eller kanske behöver företaget anställa mer personal? Exempel på frågor att tänka på vid en uppföljning: Hur fungerar uppgiftsfördelningen i arbetsmiljöarbetet? Har arbetstagare och skyddsombud fått möjlighet att medverka i arbetsmiljöarbetet? Har regelbundna undersökningar av arbetsförhållandena genomförts? Har det gjorts konsekvensbedömningar av arbetsmiljön inför förändringar? Har åtgärderna i handlingsplanerna genomförts enligt tidtabell? Är rutinerna aktuella? Det är viktigt att som företagare vara medveten om att det är obligatoriskt att skriva ner riskbedömningar efter regelbundna undersökningar och handlingsplaner inför förändringar i företaget. Om det finns allvarliga risker i verksamheten ska det dessutom finnas skriftliga instruktioner, som arbetstagarna kan ta del av inför utförande av en viss arbetsuppgift. 5 S Ett återkommande problem på arbetsplatser är att hålla ordning och reda. Mycket onödig tid går åt till att leta efter material verktyg, utrustning etc. Detta tar tid vilket kostar företaget stora summor varje år samtidigt som bristen på ordning och reda innebär en stor hälsorisk i och med de olyckor man kan råka ut för genom att t.ex. ramla över saker. Eftersom detta är ibland är ett problem har många arbetsplatser infört det s.k. 5 S system som arbetstagarna skall följa. Det är ett arbete som ofta går hand i hand med det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM) i organisationen, eftersom det är ett hjälpmedel för att förebygga ohälsa genom att skapa ordning. Samtidigt som man får en överblick gällande risker och fysiska problemområden i verksamheten, skapas rutiner och kontinuitet i städning och iordningställandet av arbetsplatsen, vilket ska gälla oavsett om man jobbar på ett kontor, i en fabrik, eller ute i ett vindkraftverk. 5S eller Sortera-Systematisera-Städa-Standardisera samt Skapa vana, är en japansk metod för att beskriva hur man på ett bra sätt kan upprätthålla ordning på arbetsplatsen. En checklista för hur man kan arbeta med metoden redovisas i bilaga 2. Fördelarna är många, och mycket kring 5 S arbetet handlar om att lägga upp rutiner för städning, organisation och att skapa vana för den dagliga verksamheten. Men det innebär också att man inom företaget måste börja tänka lite annorlunda än man gjort tidigare. Det är här som begreppet Lean produktion som fler och fler börjat använda sig av tillsammans med 5S, kommer in i bilden. Leanprocessen skulle kunna liknas vid att skapa mer värde, för mindre arbete. Att man som företagare inför Lean processer i sin verksamhet innebär effektivisering, men också att företaget visar respekt för individen samtidigt som man försöker skapa delaktighet och engagemang bland de som finns i verksamheten. Även om ledningen ständigt siktar på långsiktiga förbättringar är det viktigt att hela företaget, inkl. chefer, medarbetare och ledning är aktiva i att samverka för en tryggare arbetsplats och förstår varför Lean och 5S är viktigt. Detta för att man under arbetets gång lättare ska komma överens även om viljorna drar åt olika håll. 5 S är egentligen ganska logiskt och kan delas upp i fem olika steg: Sortera Utse ett begränsat område på t.ex. lagret och gå igenom material, verktyg och utrustning för att se vad som verkligen behövs för det dagliga arbetet samt vad man kan undvara. Märk upp det med olika färger t.ex. rött = kastas, gult = tveksamt, grönt = ska vara kvar. Detta görs för att skapa struktur. Gå igenom det gulmarkerade igen och gör en ny sortering. Det som skall vara kvar placerar man på ett Sida 22 av 169

24 område utanför och flyttar alla saker dit. Markera och åtgärda defekt utrustning/verktyg och annat som medför säkerhetsrisker vid användning. Det som är trasigt och inte kan repareras, kastas direkt. Fördelarna med sorteringen är att arbetstagaren slipper leta efter material när det behövs, vilket sparar tid samtidigt som nya ytor frigörs och skaderisken minskar. Dessutom blir det lättare att få en överblick över kvalitén på verktyg och annan utrustning samt vad som behöver ersättas eller repareras. Systematisera När allt är sorterat är det dags att skapa struktur. Samtidigt är det också viktigt att göra en bedömning av de riskfaktorer som uppkommer under arbetet med systematiseringen. Alla föremål som skall vara kvar ska ha en egen plats, och det ska tydligt framgå var denna plats är så att alla vet var saker och ting hör hemma. Detta kan göras med hjälp av olika typer av uppmärkning av hyllor, färgkoder eller genom att rita av verktygen på platsen där de ska hänga eller fotografera arbetsstationen när den är klar och sedan hänga upp bilden som riktmedel för var allt skall placeras efter användning. Det är viktigt att alla är överens om hur det skall vara så att alla känner sig delaktiga i arbetet. Det går t.ex. att ordna sakerna utifrån hur frekvent de används. Det som används mest ska vara mest lättåtkomligt. Det kan vara bra att passa på att markera upp gångar, permanenta platser avsedda för lager, arbetsstationer, skyddsutrustning, första hjälpen material, brandsläckare etc. Fördelarna när denna del i processen är avklarad, är att man snabbt kan hämta material, verktyg m.m. när det behövs eftersom det är tydligt var allt finns. Samtidigt underlättar det städning och ger bättre ergonomi för arbetstagaren eftersom det är genomtänkt var t.ex. de stora tunga föremålen skall stå eller var räddningsutrustning och spill-kit ska placeras för att vara lättåtkomlig för alla. Städa och rengöra När man fått ordning på vad man vill ha kvar och var sakerna skall stå är det dags att rengöra och städa utrymmet, sakerna, arbetsstationerna och de gemensamma utrymmena. Det är viktigt att alla är med och städar för att man ska kunna upptäcka fel och brister tidigt. Då kan alla se de problem som upptäcks och att någon ansvarig noterar vad som behöver göras. Under städningen är det bra att ha ett checkschema att följa samt att man sätter upp rutiner för städningen i framtiden. Här är det viktigt att hitta orsakerna till varför det blir mer ostädat i vissa områden och ta fram lösningar på hur man kan förhindra att det faller tillbaka till gamla rutiner framöver. Passa på att bättra på målning, och justera bänkar och arbetsredskap för en bra ergonomi. Att städningen görs tillsammans är bra, eftersom det går snabbare och effektivare om man kommit överens om vilken nivå man skall ha på städningen samtidigt som alla är medvetna om vilka rutiner som gäller. Detta minskar också källan till konflikter och gör arbetsplatsen till en trevligare miljö att arbeta på. Det är roligare att hålla rent om det ser nytt och fräscht ut där man vistas. Standardisera Förhoppningsvis har man ordning och reda på arbetsplatsen nu och alla vet vad som skall ligga var, samt hur städningen skall ske. Då är det dags att tänka framåt på hur man ska kunna skapa rutiner för att behålla ordningen. Ett bra sätt kan vara att visuellt försöka påvisa hur normalläget skall vara på en arbetsbänk eller runt en maskin. Detta kan göras genom att man hänger upp en skiss, checklista (se tabell 1) eller ett foto bredvid. Då slipper man diskussioner senare om var sakerna skall stå och hur det ska se ut. Sida 23 av 169

25 Tabell 1. Exempel på checklista för maskin. Hämtat ur Prevents skrift gällande 5S, Kör! från Här är det viktigt att alla är med och får yttra sig, samt att alla i teamet är överens om hur det ska se ut. Skulle någon börja avvika från det som överenskommits sätter det hela arbetsteamet i en dålig sits och det kan ge en känsla av varför ska jag anstränga mig när inte hen gör det? Risken är då stor att det faller tillbaka i gamla rutiner igen. Det kan vara bra att dela ut olika ansvarsområden och kommunicera ut detta tydligt, så att alla vet vem som har ansvar för vilket område. Även om en utpekad person har ansvaret för ett område innebär det inte att personen själv har allt ansvar gällande städning. Snarare att det är dennes uppgift att se till att det är ordning med hjälp av sina kollegor. Dessutom kan det vara bra att använda checklistor för att ha en bra grund att utgå ifrån. Vinsten av detta är att alla vet vad som förväntas av dem på arbetet, och att alla vet vad som behöver göras samt vad som krävs för att hålla en välorganiserad och effektiv arbetsplats i gott skick. Samtidigt är det viktigt att man vågar ifrågasätta gamla arbetssätt för att kunna höja och utveckla standarden. Vinsten är att slippa springa runt för att leta material och verktyg kan läggas på att istället utveckla arbetsplatsen och arbetssätten. Skapa vana För att få arbetet med 5S att bli hållbart i längden måste man lägga om sitt sätt att tänka och skapa nya vanor för att alla ska komma in i rutinen kring de nya reglerna och standarden på arbetsplatsen. Det kan vara ett sätt att utse ansvariga som jobbar lite extra med 5S och håller korta möten varje dag för att följa upp arbetet till en början. En bra grund till dessa femminutersmöten kan vara en gemensam tavla där alla kan sätta upp notiser gällande det som funkar bra/dåligt med det nya arbetet. I början är det viktigt att hålla hårt på uppsatta rutiner och avtalade möten, för att få en skjuts in i det rätta tänket. Regelbundna revisioner av 5S arbetet är viktigt för att se att arbetet kommer igång ordentligt samt för att kunna lämna utrymme till förbättringar. 5S arbetet ska drivas aktivt av hela företaget och prioriteras av ledningen. Då kan det vara bra att uppföljningen rapporteras uppåt i verksamheten för att rätt medel och resurser ska kunna tillsättas för bästa resultat. Gemensamma rutiner underlättar arbetet, när alla tillsammans jobbar för att upprätthålla god arbetsmiljö som på lång sikt bidrar till högre effektivitet, mindre stopp i produktionen samt kostnadsbesparingar i övrigt. Samtidigt som trivseln på arbetsplatsen ökar, minskar högst sannorlikt även olycksrisken och sjukfrånvaron. Slutligen 5S är ett långsiktigt arbete som måste få ta tid. Ledningens roll i detta är att vara ett föredöme, stötta, visa intresse och engagemang tillsammans med ett stort tålamod. Att ändra folks attityd, invanda rutiner och sätt att tänka, tar tid. Det är därför bra om det finns en planering att arbeta efter, tillsammans med en arbetsgrupp som jobbar aktivt med införandet av 5S. Där kan studiebesök och kunskapsutbyte mellan verksamheter vara ett bra verktyg. Samtidigt är viktigt att ledningen avsätter medel i form av tid och resurser för att alla ska kunna arbeta effektivt och upprätthålla ordningen på lång sikt. När arbetet kommit igång och fungerar bra kan det vara tid att istället gå vidare och jobba med arbetsgrupper, där man tar ett större övergripande grepp på verksameten. Sida 24 av 169

26 Kapitel 3. Människa maskin i samverkan Människa, teknik och organisation i samspel (MTO) Detta är ett begrepp som uppkom på 1980-talet när man inom kärnkraften arbetade med säkerhet för att uppnå tekniska förbättringar för verksamheten. Man upptäckte då ett positivt samband mellan avhjälpandet av tekniska fel och minskad olycksstatistik. Tyvärr började man snart se ett mönster i att operatörerna av utrustningen kunde var inblandade i en del säkerhetsbrister som uppstått och ett arbete inleddes i ämnet med fokus på den mänskliga faktorn. Kort därefter började man se positiva effekter av detta arbete. Men en ny faktor som man inte räknat med tidigare började då framträda, nämligen ledarskap och organisationskulturen på företaget och dess påverkan på säkerhetskulturen. Detta ledde slutligen till att ett nytt begrepp myntades MTO människa teknik och organisation, vilket nu brukar inkluderas i arbetet med säkerhet. Genom att se till helheten har man större möjlighet att inkludera alla delarna i MTO och hur de samverkar. Det är så lätt att skylla på den mänskliga faktorn när en olycka eller ett tillbud inträffar. Men ser man till helheten kan man i de flesta fall se en händelsekedja som ofta härrör från de olika delarna i MTO-begreppet men som tillsammans slutligen leder fram till det inträffade. Riskerna runt omkring oss påverkar oss på olika sätt och därför är det bra, om man kan förstå hur teknik, arbete och organisationen påverkar oss fysiskt, psykiskt och socialt. Det är upp till organisationen och ledningen i företaget att se till att arbetstagaren får förståelse för och kunskap om de regler och rutiner som finns. För att det ska vara varaktigt gäller det också att man hittar motivationen och möjlighet till detta. Då det annars är lätt att man börjar slarva. Människan Människan är en social varelse med stort känslospann, och stora anpassningsmöjligheter till rådande situation men behöver återkoppling till sina dagliga prestationer för att reflektera och lära sig. Människokroppen är i behov av att få röra på sig för att hålla igång kroppen och må bra. Men den är också i behov av vila och återhämtning för att klara av de fysiska och psykiska påfrestningarna som den dagligen stöter på. Människan behöver må bra för att prestera bra. Det gäller inte bara på arbetet, utan händelser som hen stöter på utanför arbetet kan också i hög grad påverka hur denne presterar på sitt jobb. Tekniken Maskiner och annan utrustning skall vara konstruerad för att klara uppgiften men samtidigt vara anpassade till användaren rent ergonomiskt och genom skyddsanordningar. Den ska vara konsekvent och förutsägbar i sitt arbete och ge omedelbar återkoppling vid handhavande fel etc. Men den behöver också vara tolerant mot fel för att kunna ge möjlighet för användaren att korrigera fel som uppstått för att sedan kunna fortsätta brukas. Organisationen Ledningen/organisationen behöver vara flexibel för att kunna tillmötesgå verksamhetens inre och yttre krav. Interna krav kan vara policys, instruktioner, riktlinjer och rutiner som ska följas, samtidigt som man måste följa de externa krav som åligger verksamheten såsom lagar och regler inom verksamhetsområdet. MTO ett verktyg vid riskanalys För att kunna skapa en riskfri arbetsplats gäller det att se till att de fysiska förutsättningarna är utformade och anpassade för den som skall använda dem. Men det är också viktigt att det mänskliga Sida 25 av 169

27 beteendet tas med i beräkningen. T.ex. om man som arbetstagare känner sig stressad och pressad pga. hur arbetet är organiserat, är trött eller har bristande kompetens inför ett arbetsmoment, ökar risken markant att den koncentrationssvårighet, tidspress eller okunskap man upplever orsakar en olycka. Alla de olika delarna inom MTO-begreppet kan integrera på ett ohälsosamt sätt som slutligen leder fram till en hälsorisk eller olycka. Exempel på detta kan vara att organisationen och tekniken samverkar på ett negativt sätt genom att t.ex. inte informera nyanställda om säkerhetsmeddelanden, viktig säkerhetsutrustning. Det kan också vara att det råder bristande underhåll av de maskiner som används som i sin tur leder till ett olycksfall. Det är därför av yttersta vikt att tänka igenom hela kedjan innan man bedömer en risk. Därför är det bra att när arbetstagare, skyddsombud och chefer sitter ned tillsammans och utför riskanalyser, har MTO i åtanke och försöker förstå hur dessa faktorer kan påverka varandra utifrån olika perspektiv och kunskap. På detta sätt kan man få så goda förutsättningar som möjligt, att få en samlad blick över vilka risker som finns, samt hur man kan undvika potentiella olyckor både på kort och lång sikt. MTO begreppet är kompatibelt som verktyg inom många områden och inom olika typer av verksamheter, både som förebyggande verktyg men också som hjälp vid utredningar av olyckor. Här kan MTO hjälpa till att komma tillrätta med orsaken till händelsen samt komma underfund med hur man kan undvika att det händer igen. Säkerhetskultur Begreppet dök upp i samband med den kända kärnkraftsverksolyckan i Tjernobyl, Ukraina I utredringsrapporten från atomenergiorganet IAEA kunde man utläsa att katastrofen berodde på dålig säkerhetskultur på kärnkraftverket. Åren efter detta kan man se flera olika utredningar där man kommit fram till att olycksorsaken delvis/helt kan ha berott på dålig säkerhetskultur. Ett företags säkerhetskultur kan beskrivas som de gemensamma attityder, föreställningar, kunskaper och beteenden hos individer eller grupperingar inom ett företag, som samverkar för att skapa säkerhet i verksamheten. Det finns ett starkt samband mellan säkerhetskulturen i verksamheten och jobbrelaterad sjukfrånvaro. En arbetsplats med god säkerhetskultur kännetecknas av att säkerheten priorieras och hanteras på alla nivåer i organisationen. Här spelar bl.a. ledningens engagemang, förtroende, agerande och hur den kommunicerar, in i hur stark en säkerhetskultur är. För att stärka en säkerhetskultur krävs engagemang, rätt mind set från både personal och ledning samt en god portion av hårt arbete med bl.a. kartläggning, analyser och utredningar för att hela tiden jobba på utvecklingsarbetet kring säkerhetskulturen i företaget. Marianne Törner, forskare vid Sahlgrenska akademien vid Göteborgs universitet och gästprofessor vid högskolan Väst i Trollhättan, har forskat om säkerhetskultur och säkerhetsklimat. Dessa två är helt skilda menar hon, men säkerhetskulturen är mer lättföränderlig och kan liknas vid ett yttre skal där kärnan består av säkerhetskulturen. Kan man ändra säkerhetsklimatet har man lättare att komma in och ändra säkerhetskulturen i ett företag, men det kommer att ta tid och ske på lång sikt. Törner menar att lagar, regler och föreskrifter är själva skelettet, när det gäller säkerhetsarbete. Det är det som bidrar med stabilitet och struktur. Men själva musklerna, som håller ihop delarna, menar hon består av självständiga människor, som fattar egna beslut. Människor iakttar vad folk gör och uttrycker i organisationen och utifrån detta skapar den en egen tolkning av vad som är värderat på arbetsplatsen. Här spelar cheferna en stor roll. I och med deras agerande sätts också tonen för vad som är acceptabelt. Som chef måste du därför tänka på att folk inte alltid gör som du säger, de gör som du gör! Vill man ha en god säkerhetskultur på sitt företag måste man som ledare börja med att se till sig Sida 26 av 169

28 själv, och hur man själv agerar i olika situationer och sedan vara beredd att ändra sitt eget beteende. Detta för att verkligen kunna säkerställa att det man säger och det man gör överensstämmer. Utifrån detta kan sedan tonen sättas för hela företaget. Ett sätt att börja arbeta med säkerhetskulturen på företaget är att skaffa sig en rättvis bild av nuläget. Det kan man göra genom ett enkätinstrument som kallas NOSACQ Instrumentet består ursprungligen av 50 frågor som tagits fram genom ett nordiskt samarbete mellan nordiska arbetsmiljöforskare med stöd av Nordiska rådet. Genom NOSACQ50 kan man få en fingervisning om var bristerna ligger genom att gradera svaren i enkäten gällande hur säkerheten uppfattas på företaget. När man identifierat svagheterna i säkerhetskulturen kan man behöva stöd i processen att komma tillrätta med dessa. Det kan man få genom t.ex. företagshälsovården eller i de delar av den egna organisationen som ev. har kunskaper angående beteendevetande- och säkerhets frågor. Generellt sett är god kommunikation och interaktion två huvudbegrepp som är viktiga för att sätta rätt ton i företaget. Slutligen är det viktigt att det finns ett gynnsamt klimat på företaget för att man som medarbetare ska våga rapportera sina misstag, dela med sig av sina erfarenheter och observationer. Om man inte kan lita på att de uppgifter som kommer fram vid en undersökning är korrekta kan man heller inte göra en rättvis bedömning vad gäller slutsatser och åtgärder för att uppnå en förbättring. Friskvård, egenvård och hälsa För att trygga sin egen hälsa och sitt välmående är det viktigt också se till det man själv kan göra för att påverka sin egen hälsa på ett positivt sätt. Detta kan vara genom att sköta om sig själv och att äta rätt, undvika stress och tobak samt att motionera regelbundet. Mår individen bra kommer detta att återspeglas i det arbete som utförs genom att denne orkar mera, känner sig positiv, är uppmärksam och lättare kan möta de utmaningar som arbetet kräver. Friskvård och egenvård Friskvård är ett samlingsnamn för åtgärder man själv gör för att hålla sig frisk genom ett sunt leverne. Sunda levnadsvanor kan t.ex. vara att motionera regelbundet, äta rätt samt undvika sådant som kan ha en negativ inverkan på din hälsa såsom tobak, droger eller stress. Egenvård är ett begrepp som uppkommit på senare år och gärna förknippas med friskvård, men som egentligen syftar till vanliga åtgärder som den enskilde själv kan utnyttja vid enklare skador och sjukdomar. Det kan vara receptfria läkemedel, vitaminer eller värmeplåster etc. Människor lever i snitt längre för varje år, 2011 var medellivslängden 83,7 för kvinnor och 79,81 för män 13. I Folkhälsan i Sverige - årsrapport 2012 från , står att läsa att man generellt sett kan se att den äldre generationen har haft bättre hälsoutveckling än den yngre. Detta verkar främst bero på att dödligheten i hjärt- och kärlsjukdomar minskat kraftigt på senare år. Sedan år 1990 har man också sett en tendens att cancer, trafikolyckor och självmord minskat. Dock har det visat sig att de självrapporterade besvären gällande psykisk ohälsa ökat något bland kvinnor och de yngre åldersgrupperna sedan 1990-talet, vilket är en oroande trend. Arbetsplatsolyckorna har minskat succesivt sedan 2000-talet medan arbetsplatsolyckorna fortsätter att vara vanligare bland män än kvinnor, även om man generellt sett kan se att de varierar avsevärt beroende på vilken yrkestillhörighet han eller hon har. 12 NOSAQC50 är förkortning på Nordic Occupational Safety Climate Questionnarie. 13 Uppgiften är hämtad från Statistiska centralbyråns senaste rapport från Sida 27 av 169

29 Med detta som underlag kan slutsatsen dras att medellivslängden bland män och kvinnor ökar. Ska man leva längre ställs också krav på god hälsa, både psykisk och fysisk. Detta innebär att man måste ha god inställning till sin hälsa både i arbetslivet och på fritiden för att må bra och prestera bra hela dagen. Studier visar att motion, bra kost, samt en sund livsstil lägger grunden för ett hälsosamt liv. Förutsättningarna för att leva länge finns, det är upp till dig hur du förvaltar din hälsa under hela din livslängd. Hälsa Den mest kända definitionen av hälsa är nog den enligt Världshälsoorganisationen (WHO) från 1948: Hälsa är ett tillstånd av fysisk, psykisk och socialt välbefinnande, inte endast frånvaro av sjukdom. WHO menar att god hälsa är något som alla människor har rätt till oberoende av t.ex. ras, kön eller religion. WHO menar också att bättre matvanor, rökförbud, och tillräckligt med fysisk aktivitet kan minska risken för övervikt, fetma, diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar samt vissa cancersjukdomar. Alla människor har olika förutsättningar för sin hälsa och utifrån detta måsta man själv hitta balansen i sitt liv för att kunna ta hand om sin kropp. Att träna och äta rätt kan vara en god start, men även på arbetsplatsen är det viktigt att tänka på sin hälsa. Det kan man göra genom att påvisa risker som upptäcks eller att försöka undvika stress med god planering och organisation, be om hjälp vid tunga, höga lyft eller vid hög arbetsbelastning. Detta för att man inte ska utsätta sin kropp för onödigt belastning. Det kan även handla om att använda rätt skyddsutrusning, att klä sig efter väder om man arbetar ute, eller att ta raster för att få vila både kropp och hjärna en stund. Den enskilde individen bär ett ansvar för att ta hand om sin hälsa. Sedan kan alltid yttre omständigheter göra att det blir mer eller mindre svårt att förvalta den. Fysisk hälsa Hur uppnår man god hälsa? Det kan vara genom friskvård, att ta hand om sin kropp och själ så man mår bra både utanpå och inuti. Det är viktigt att man är uppmärksam på kroppens signaler och tar hänsyn till dessa. Känner man sig t.ex. trött och sliten behöver kroppen kanske extra vila. Är man stressad, så behöver man hjälp att i tid organisera sin vardag för att kroppen ska orka i längden. Det kan även handla om att se till att man äter regelbundet eller att man inte väger för lite eller för mycket i förhållande till sin längd. Även om flesta har sin egen uppfattning av vad en hälsosam vikt är. Det kan vara när kläderna sitter bra, när det är lätt att röra på sig eller när hen är nöjd med det den ser i spegeln. Studier visar att om man inte förbrukar all den energi som man får i sig, lagras den som kroppsfett istället. Hur stort energiintag man behöver varierar från person till person och påverkas av ålder, kön, arv, kroppstorlek samt vad man äter. Dessutom inverkar kroppens egen förbränningsförmåga som varierar beroende på hur effektiv den är samt hur rörligt aktiv man är på arbete och fritid. Det gäller att hitta en balans mellan det man äter och det kroppen kan göra av med. Övervikt innebär stora påfrestningar på lederna i kroppen samtidigt som man löper större risk för hjärt- och kärlsjukdomar och diabetes. Ett vetenskapligt sätt att bedöma en persons vikt är att titta på personens midjemått eller att bedöma en persons Body Mass Index ett s.k. BMI värde 14. Som vanligt med olika generella metoder gäller det att ta resultatet som en indikation om hur man ligger till. Vill man ha utförligare information, bör man söka professionell rådgivning. 14 Body Mass index förkortas BMI. Bedömmingen skall bara används för vuxna mellan 18-64år. Metoden är ej lämplig för barn, gravida, äldre personer eller personer som tränar mycket. Sida 28 av 169

30 Man kan få en fingervisning om man ligger i riskzonen för fetmarelaterade sjukdomar 15 genom att mäta midjemåttet. Det kan man göra genom att andas ut och sedan mäta med ett vanligt måttband ovanför höftbenets spets, nedanför nedersta revbenet. Utifrån det kan man göra en allmän bedömning. Generellt sett kan man säga att en man med ett midjemått som ligger mellan cm är i riskzonen för fetmarelaterade sjukdomar. Ligger värdet under skalan löper han låg risk. Ligger han över skalan är risken stor att råka ut för hälsoproblem. För kvinnor är gränsvärdet vid 80-87cm. Ett annat sätt är att mäta sitt BMI. Metoden ger en fingervisning om personen är i riskzonen för övervikt/fetma genom att bedöma dennes vikt i förhållande till längd. Se tabell 2. Tabell 2. Exempel: BMI: vikt i kg/längd i m 2 En person är 180cm lång och väger 72kg. BMI: 72/(180*180)=22,2 Enligt tabellen är personen inom spannet för normalvikt och hälsorisken för fetmarelaterade sjuktomar bör vara låg. Tabell hämtad ur tidningen Uppladdning Hälsa från Lantmännen R och D, årgång 2011, 3 omarbetningen. För att gå ned i vikt är det en fördel om man blir av med kroppsfettet och inte musklerna. Då är det ett bra sätt att minska kaloriintaget och äta hälsosamt, samtidigt som man tränar för att inte bryta ned sina muskler vid förbränningen. Att gå ned i vikt tar tid, det finns inga genvägar för en hållbar viktnedgång. Kost Det finns en mängd olika kostråd och dieter att följa för att äta hälsosamt eller gå ned i vikt. Det kan vara allt ifrån; Nordisk kost, Medelhavsdieten, Low Carb High Fat (LCHF), 5:2, Stenåldersdieten osv. Det generella rådet från Livsmedelsverket är att äta enligt tallriksmodellen och att inte hoppa över måltider. För att må bra och få ett jämt näringsintag under dagen menar Livsmedelsverket att det är viktigit att äta tre huvudmål per dag; frukost, lunch och middag samt två lättare mellanmål. Att ge kroppen ett jämt intag av näring och energi hjälper till att hålla blodsockernivån på en jämn nivå. Hoppar man över ett mål eller äter mycket snabba kolhydrater såsom vitt bröd, bakverk, läsk, godis m.m. ökar blodsockernivån. Detta gör i sin tur att insulinproduktionen ökar. Insulin tar bort sockret från blodet och omvandlar överflödet till fett. Det gör att blodsockernivån sjunker och personen känner ett nytt behov av kolhydrater dvs. blir godissugen igen. Det är denna onda cykel som anses vara en bidragande orsak till bl.a. diabetes, högt blodtryck och viktökning. Enligt de allmänna rekommendationerna från livsmedelsverket är det förenligt med god kosthållning att följa tallriksmodellen. Den bygger på att dela upp tallriken i olika delar gällande pasta/ris/potatis/mathavre/matkorn, kött/fisk/ägg/fågel samt grönsaker/rotfrukter, därtill bör man äta fullkornsbröd eller mellangrovt bröd för att få i sig hela näringsbehovet under en middag. Till maten bör drickas vatten eller ett glas mjölk. Måltiden avslutas med en frukt. Se bild 1. Om man rör sig väldigt lite under dagen och har ett stillasittande arbete, räknas det som låg fysisk aktivitet. Då kan det vara bra att minska ned på pasta/ris/potatis för att istället öka på grönsaker/rotfrukterna på tallriken. Omvänt gäller om man har ett högenergiförbrukande arbete/fritid där man är mycket aktiv hela tiden. 15 Fetmarelaterade problem kan vara t.ex. hjärt- och kärlsjukdomar eller diabetes. Sida 29 av 169

31 Bild 1. Tallriksmodellen indelad enl. en normalförbrukande persons näringsintag enl. Livsmedelsverkets rekommendation (uppdaterad ) Några råd på vägen gällande att förbättra hälsan är att äta varierat, äta lagom stora portioner som är jämt fördelade under dagen. Samt att tänka lite extra på att välja: Frukt och grönt - Ät minst 500g frukt och grönt/dag - det motsvarar 3 frukter och 2 rejäla nävar grönsaker. Det innehåller många näringsämnen såsom vitaminer, antioxidanter, mineraler och kostfibrer, som är viktiga för kroppens funktioner. Fullkorn - välj fullkornsalternativ av pasta, flingor, gryn och ris. Ät helst fullkornsbröd till varje måltid. Det innehåller kostfibrer, vitaminer, mineraler som har lågt GI 16 vilket hjälper till att hålla blodsockret på en jämn nivå under längre tid. Samtidigt som det hjälper till att hålla igång magen, ökar mättnadskänslan och hjälper till att förebygga övervikt, samt att hålla hjärtat friskt. Att äta en portion gröt per dag som är kokt på havrekli innehåller så mycket betaglukan 17 att det kan sänka kolesterolvärdet, om man i övrigt äter hälsosamt! Fisk bör man äta minst 2-3ggr/vecka. Fisk innehåller bl.a. omega-3 vilket motverkar hjärt- och kärlsjukdomar genom att sänka blodtrycket. D-vitamin finns också i fisk, vilket kan motverka benskörhet. Det innehåller också många andra vitaminer och mineraler som är viktiga för kroppens funktioner. Vatten Människokroppen förbrukar 2-3 liter vatten/dygn under normala förhållanden. Det måste man ersätta under dagen genom att äta och dricka. Vattnet transporterar näringsämnen till musklerna och transporterar bort slaggprodukter från kroppen. Genom maten får man i sig i snitt 0,5-1 liter vätska, och resten måste man dricka. Fett Det är bra att få i sig fett, eftersom det är en viktig byggsten i kroppen för att den ska fungera bra. Men det gäller att äta rätt sorts fett, för att kunna främja hälsan. Rätt sorts fett ökar förbränningen, fungerar som värmeisolering och påverkar signalsubstanserna, Dessutom behöver cellernas membran fett för att hålla ihop. Exempel på nyttiga fetter är: nötter, lax, avokado, kyckling samt magert kött. Mjölkprodukter använd helst osötade alternativ av yoghurt och fil. Mellan- och lättprodukter av mjölk, ost och fil innehåller ofta B-, D- samt A- vitaminer, mineraler och kalcium, vilket är bra för kroppen! 16 GI s.k. Glykemiskt Index är ett mått som använd för att mäta hur snabbt eller långsamt ett livsmedel påverkar blodsockernivån. Lågt GI är att föredra då det håller ned blodsockernivån samtidigt som mängden av det goda kolesterolet ökar. Som referens används vitt bröd eller glukos, och referenspunkten är alltid Betaglukan är en fiber som är vattenlöslig och återfinns i bl.a. havre. Den hjälper till att sänka kolesterolet och stabiliserar blodsockerhalten. Sida 30 av 169

32 Minska på sockerintaget och saltet i maten. Socker är inte bara skadligt för tänderna, det innehåller mycket energi, vilket gör det lättare för kroppen att gå upp i vikt. Salt i för stora mängder höjer blodtrycket, vilket gör att man lättare kan få hjärtsvikt, hjärtinfarkt och andra problem med hjärtat. Mellanmål - För att hålla en jämn blodsockernivå under hela dagen och undvika energidippar då man lätt kan börja småäta, bör man också få i sig två mindre mellanmål under dagen. Ett på förmiddagen, samt ett på eftermiddagen. Det kan vara en smörgås, frukt eller en kopp turkisk yoghurt med blandade bär samt dryck därtill. Tillagaga rätt! Laga maten i flytande margarin eller raps- och olivolja, som innehåller omega 3 vilket motverkar hjärt- och kärlsjukdomar. Motion Att röra på sig minst 30minuter/dag helst utomhus är bra för hälsan. Kanske en promenad på lunchen? Genom solen får man i sig D-vitamin och motionen ökar förbränningen och välmåendet i kroppen, samtidigt som man känner sig piggare! Tänk också på att den som tränar hårt (3ggr el. mer/vecka) behöver mycket protein/fett för att orka. Kläder efter väder Arbetet som vindkraftekniker innebär stor variation i såväl arbete som fysisk ansträngning och arbetsmiljö. De kan ibland vara svårt att klä sig rätt för den typ av uppgift man skall göra. Koppstemperaturen höjs när människor är aktiva i förhållande till vad som skall utföras. Att inte kunna reglera värme/kyla i kroppen kan i värsta fall leda till allvarlig ohälsa med sjukfrånvaro som följd. Vid kyla kan man t.ex. råka ut för köldskador, uttorkning och skador på muskler och leder som inte kan värmas upp ordentligt under den fysiska aktiviteten. Därför är det viktigt att tänka på hur man klär sig och till vilket ändamål man klär sig. Ska man vara ute och köra snöskoter för att sedan klättra upp i ett verk som stått still en längre tid? Ska man stå still på marken och hålla i ett rep för att styra torndelar på plats eller ska man kanske åka bil till ett vindkraftverk för att sedan kliva in i tornet och ta hissen upp till en varm nacell? Värme Att utsättas för stark hetta är lika farligt för hälsan som kyla. Jobbar man utomlands i ett varmt land utsätts man för risk att bli uttorkad, få solsting, brännskador eller att bli medvetslös av värmen, om man inte är rätt klädd, dricker tillräckligt med vätska och kan söka skugga. Ska man utsättas för värme under en längre period är det bra att använda sig av ljusa kläder och försöka att täcka kroppen för att hindra brännskador av solens strålar. Mörka kläder har mer än dubbelt så stor värmeupptagningsförmåga i solsken. Hjälm/annan huvudbonad på huvudet för att skydda mot solens strålar är viktigt för att förhindra ytterligare svettningar som i sin tur bidrar till uttorkning. Det kan vara bra att veta att i de flesta företag är det förbjudet att använda shorts pga. olycksrisken, då det finns risk att spilla kemikalier över sig eller p.g.a. att det för det mesta är trångt och risken för att haka i och fastna är stor. Dessutom ska man på de flesta företag i branschen ha stålhätta, spiktrampskydd och ankelskydd på skorna. Ankelskydd innebär att skaften måste vara lite högre på arbetsskorna, för att undvika skador om man trampar snett. Risk för uttorkning Stark hetta eller solljus gör att man måste vara extra uppmärksam på tecken på uttorkning och vara noga med att dricka mycket vatten. Vid stor fysisk ansträngning kan man tänka på att även fylla på Sida 31 av 169

33 med salter, vitaminer och mineraler som annars dräneras i kroppen vid stor vätskeförlust. Tecken på att kroppen är utsatt för uttorkning kan vara yrsel, huvudvärk, koncentrationssvårigheter och illamående. Uttorkning kan i obehandlat tillstånd leda till döden. Kyla Att man fryser lätt när det är kallt är väl allmänt känt, men det är också stor risk att man drabbas av uttorkning eftersom kroppen gör av med vätska under fysisk påfrestning även om det är kallt. Därför är det minst lika viktigt att dricka mycket vatten även under kyliga arbetsförhållanden som under varma. Att klä sig rätt under kalla förhållanden för att undvika förfrysning är inte så lätt om man inte klär sig med rätt sorts material och mängd kläder. Klädselns isolationsförmåga bestäms av luftlagrens tjocklek i och mellan olika plagg. Flera tunna klädskikt ger bättre isolationsförmåga än färre skikt som är tjockare. En människas huvud står för mer än 50 % av kroppens värmeförluster och därför är en varm vindtät mössa att föredra under hjälmen. Eftersom man lätt fryser om händer och fötter, kan det vara bra att ha med ombyte. En fot som blivit kall och fuktig, där det dessutom har skapats ett kallt luftlager runt om foten i skon, är svår att få varm genom enbart rörelse. Då är det bra att kunna byta om och dra på en torr, varm funktionsstrumpa. Händerna är också utsatta för förfrysningsskador och det kan vara bra att ha olika typer av handskar med sig beroende på vad man ska göra. En tunnare arbetshandske som står emot lite väta och en varmare handske för att värma sig med när man blivit blöt eller kall, kan vara att föredra. En bra klädsel bör bestå av olika lager som med hjälp av luften mellan lagren värmer bra. Men vid val av material är det dock viktigt att följa reglerna på arbetsplatsen gällande godkända material, vilket ofta innebär att de ska vara flamsäkra och ljusbågstestade. Lager 1 Ett tunnare underställ, närmast kroppen som transporterar bort fukt och behåller värmeförmågan. Det är viktigt att få bort fukt från kroppen då den leder värme 25ggr snabbare än luft. Detta gör att man snabbt blir nedkyld om man blir blöt, oavsett om vätan kommer utifrån eller inifrån. Lager 2 Om det är kallt eller om den fysiska aktiviteten är låg behövs tjockare skal som skyddar mot yttre nedkylning och håller värmen kvar. Ett mellanlager som innehåller mycket luft och isolerar bra (ju mer luft desto bättre isolationsförmåga) är att föredra. Då kan en lite tjockare tröja av ullfrotté vara ett bra alternativ. Lager 3 Här är det bäst att satsa på en vind- och vattentät jacka/byxa som andas och skyddar mot nedkylning och håller värmen kvar som lager ett och tre. Vid hög aktivitet, där det är risk för att man svettas, bör man kunna öppna upp i hals, ärm slut eller ha speciella ventilationsöppningar i sidan eller under armar, för att kunna släppa ut fukt. Lager 4 Ett extra lager att ha med när man står still länge eller har rast, är bra att förstärka med. Dessa plagg ska helst vara vindtäta med dun eller syntetfyllning och vara enkla att ta på och av. Det är bra att tänka på att ha dessa plagg lättåtkomliga i säcken som man har med sig, så att de går lätt att ta fram och stoppa undan. Sida 32 av 169

34 Generella tips Handskar, vindtät mössa och funktionsstrumpor, som transporterar bort fukt och håller värmen, samt minst 2 par handskar beroende på vad man ska göra, är att rekommendera. Dessutom är det viktigt att ha varmfordrade arbetskängor med värmeisolerande sula samt helst stålhätta/spiktrampskydd av kompositmaterial, som inte kyler ned foten. Det är också bra att se till att kängan har ankelskydd, då det ofta är ojämna underlag på vindkraftssiterna som kan leda till skadade fotleder och vrickade fötter. Man bör också alltid ha ett torrt ombyte kläder med sig så man kan byta om ifall man blöter ned sig eller blir svettig under dagen. Förfrysningsrisk Utsätts man för stark vind/kyla eller har fuktiga kläder mot kroppen ökar risken för att förfrysa sig. Vindkraftparker byggs i områden där vindstyrkan är god, vilket också kan göra att temperaturen upplevs kallare på dessa ställen. En temperatur på - 20 C med en vindstyrka på 4m/s ger en effektiv temperatur på -29 C. Utsätter man bar hud för detta i ca.30 minuter är risken för köldskador stor. (För utförligare information gällande köldeffekt vid olika temperaturer och vindhastighet se bilaga 3.) Det är också lättare att förfrysa sig om man har smutsiga slitna kläder såsom strumpor, underställ och handskar, än om man har rena eller nya plagg. Eftersom fibrerna i kläderna som är smutsiga och tunna inte kan fyllas med lika mycket luft för att skapa ett varmt luftlager. Vita fläckar, blek hud, stickande känsla, avdomningar och förlust av känsel är tecknen på förfrysningsskador och uppkommer vanligast på händer, tår, ansikte/kinder, näsa eller öron. Då är det viktigt att komma i lä, helst inomhus och försiktigt ta av strumpor, skor eller handskar och värma upp det köldskadade området. Gnugga aldrig på den köldskadade delen för att få igång värmen. Värm heller inte upp den för snabbt genom att hälla på varmvatten eller sätta den på något hett. Det förvärrar skadan. Det bästa är att värma med kroppstempererad värme, som att t.ex. placera de kalla händerna i ljumskarna eller i armhålorna. Om symptomen inte avtagit efter 15-20min eller om huden är sprucken, är det bra att förbinda skadan löst med elastisk binda och ta sig till sjukhus. Rutiner gällande personlig skyddsutrustning (PPE Personal Protective Equipment) Arbetsgivaren ansvarar för att se till att man som arbetstagare har tillgång till rätt utrustning för att få utföra arbetsuppgiften. Varje arbetstagare ansvarar själv för sin PPE och ska se till att den är hel och ren före användning. Som vindkrafttekniker innebär det att man måste ha koll på sin egen hjälm, sele (inkl. krokar och staglina), glidlås, skyddsskor med ankelskydd och stålhätta, jacka/byxa/handskar, övriga kläder och extrakläder samt ev. annan CE märkt skyddsutrustning som kan vara andningsmask, skyddsglasögon, vibrationsdämpande handskar etc. Fallskyddsutrustningen inkl. hjälm ska årligen kontrolleras av godkänd kontrollant, men också genom teknikerns dagliga egna översyner, där man tittar efter skador inför- och efter varje användning, samt rapporterar till närmaste chef, om åverkan skett på skyddsutrustningen. Varje gång skyddsutrustningen används, skall man i teamet hjälpa varandra att kontrollera att hjälm, sele och glider sitter rätt, att alla remmar, krokar och spännen är knäppta och sitter som de ska. Vid en eventuell olycka där en person bli hängande medvetslös, är det av yttersta vikt att selen sitter bra och inte stramar åt därmed stryper blodtillförseln till kroppens olika delar. Då detta kan leda till hängtrauma med i värsta fall dödlig utgång, när syrefattigt blod når hjärtat. Sömn Vuxna behöver mellan 6-9 timmars sömn per dygn för att hjärnan ska kunna återhämta sig och bearbeta dagens intryck och för att kroppen ska fungera ordentligt. För lite sömn kan leda till Sida 33 av 169

35 koncentrationssvårigheter, humörsvängningar och minnesrubbningar, vilket kan vara förenat med direkt livsfara i vindkraftbranschen, där det ofta ställs höga krav på säkerhet och medvetenhet om risker. Därför är det viktigt att man får sova men det viktigaste är inte alltid hur länge man sover utan att kvalitén på sömnen är god, d.v.s. att man får sova ostört under några timmar, så kroppen hinner gå igenom alla olika sömnstadier så att man kan vakna utvilad. När kroppen börjar förbereda sig för sömn sjunker kroppstemperaturen och man känner sig sömnig och kanske lite frusen. Lyssnar man inte till dessa signaler kommer man att missa sitt sömntåg och känna sig piggare igen efter en stund, och då istället få svårt att sova. Då är det bara att invänta nästa tillfälle när tåget går för att få en ny chans att somna. Under sömnen varvar kroppen ned genom att pulsen och kroppstemperaturen sjunker, blodtrycker bli lägre, samtidigt som andetagen blir tyngre och musklerna slappnar av. I delar av hjärnan minskar aktiviteten, samtidigt som hjärnan sorterar intrycken man fått under dagen, lagrar minnen och bearbetas ny kunskap. Kroppens immunsystem aktiveras och viktiga hormoner bildas under natten. Man har också sett att produktionen av stresshormoner minskar i kroppen när man sover. För barn och ungdomar är det extra viktigt med sömn, eftersom tillväxthormonet i kroppen bildas under sömnperioden. När en person sover går denne igenom olika sömnstadier. I det första stadiet är sömnen ganska ytlig och personen är lättväckt. Efter ett tag kommer hen in i nästa stadium som är en djupare sömnfas. Musklerna börjar slappna av och personen blir svårväckt. Dessa två stadier återkommer flera gången under tiden hen sover. I början av natten domineras perioderna av djupsömn men blir senare kortare för att lämna plats åt REM-sömnen 18. Det är i detta stadium man börjar drömma. Ofta kommer man ihåg vad man drömt eftersom det ligger så nära uppvaknandet. Hjärnans aktivitet är lika hög som om personen vore vaken, eftersom det är nu man bearbetar problem, händelser, fantasier och undermedvetna tankar. REM-sömnen återkommer 4-5ggr/natt, under sammanlagt min. Sömnrytmen styrs och regleras av ett centrum i hjärnan. I takt med åldern ändras sömnen och man sover inte lika djupt, och man blir mer lättväckt, eftersom kroppen inte behöver samma typ av sömn längre. Det finns många orsaker som kan påverka ens möjligheter till att somna och sova gott på nätterna. Det kan vara allt ifrån skiftarbete, att man äter eller dricker kaffe sent på kvällen, röker eller dricker alkohol, har värk eller att man blir störd på nätterna av bullriga grannar, oroliga småbarn eller en partner som snarkar. Under perioder när man har mycket att göra på jobbet/fritiden eller om man har varit med om mycket, känner sig pressad eller stressad kan kroppen svara med att få svårt att varva ned. Samma symtom kan man också drabbas av om man har för lite att göra och aktivera sig med under dagarna. Detta beror på att hela systemet i kroppen är inställd på vakenhet och/eller är understimulerat. När man väl somnar, sover man ofta lätt och kroppen kan ha svårt att kunna återhämta sig ordentligt. Att endast få begränsat med sömn någon natt klarar kroppen ganska bra. Man har genom studier sett att kroppen kan kompensera den kortvariga sömnbristen genom extra mycket djupsömn följande natt. Men man kan också hjälpa till med kroppens återhämtning genom att ta en tupplur (max 30 minuter) under förmiddagen, dagen efter. För att sedan känna sig lite piggare och kunna återgå till dagens aktiviteter. Sover man för länge och för djupt påverkas nattsömnen negativt istället. Symptomen man upplever när man har perioder med lite sömn kan vara minnessvårigheter, koncentrationssvårigheter, humörsvängningar eller andra psykiska symtom som kan likna 18 REM sömn kallas också för Rapid Eye Movement och innebär att ögonen rör sig snabbt fram och tillbaka medan man sover. Sida 34 av 169

36 depression. Under långvariga perioder med dålig sömn, kommer kroppen att börja må dåligt rent fysiskt också. Man kan få förhöjt blodtryck, den blir känsligare för smärta, och man har också sett en ökad risk för hjärt- kärlsjukdomar samt övervikt. Kroppen behöver således sömn för att kunna fungera optimalt. Om man upplever att man har svårt att somna in och sova gott om nätterna för att sedan vakna utvilad så kan man prova några knep: Lägga om rutinerna så att man går och lägger sig samma tid varje kväll och kliver upp samma tid varje morgon. Kroppen mår oftast bättre av rutiner och regelbundenhet gällande aktivitet och vila. Kroppens eget sömnmedel, melatonin, aktiveras av mörker och är som mest på natten mellan kl :00. Undvik att motionera sent på kvällen, det får kroppen att gå upp i varv och det kan därför bli svårt att slappna av. Men motionen är också viktig för sömnen, eftersom det ger kroppen den energikick under dagen som man behöver för att orka. Men den bidrar också till att man blir mer fysiskt trött på kvällen när kroppen väl varvar ned efter dagens ansträngning, vilket oftast gör att man somnar lättare och sover bättre. Temperaturen i rummet påverkar också sömnens kvalité. En optimal sovrumstemperatur är runt c. Detta är en lagom temperatur för att sänka ämnesomsättningen i hjärnan, vilket leder till att det blir lättare att varva ned och komma till ro. Att ha en bra sovmiljö är viktigt. Det upplevs ofta lättare att somna om det är mörkt, tyst, tryggt och ombonat i rummet. Att ha en bra säng där man ligger bekvämt är viktigt för avslappningsförmågan. Dator, TV eller att jobba i sovrummet kan inverka negativt på sömnen. Då det kan upplevas stressande för hjärnan att ta med sig intryck från film eller jobbet in i sovrummet. 30 minuter frisk luft och dagsljus varje dag påverkar sömnen positivt, eftersom kroppen tar upp D-vitamin från dagsljuset och den biologiska klockan i kroppen styrs av dygnsrytmen. Att äta rätt, på regelbundna tider är viktigt för att kroppen ska kunna arbeta och slappna av vid rätt tillfällen. Brist på näringsämnen som t.ex. magnesium, kalcium, järn eller vitamin B3 kan leda till sömnsvårigheter. Det sägs också kunna hjälpa till att slappna av om man dricker en kopp varm mjölk innan sänggåendet, eftersom den innehåller ämnet Tryptofan som behövs för att stimulera ämnet Serotonin som i sin tur verkar lugnande i kroppen. Även en kopp te bryggd på johannesört, kamomill, humle eller passionsfrukt innehåller lugnande ämnen. Avslappningsövningar, yoga och olika tekniker för att somna och sova bra kan vara värt att prova om man inte kan varva ned och komma till ro på kvällen. Upplever man längre perioder där man har svårt att somna eller att man har svårt att sova gott och vakna utvilad (tillsynes utan uppenbar orsak) kan det vara bra att uppsöka läkare för att få sina sömnsvårigheterna utredda. Även om oron i sig för att något skall vara fel, kan vara orsaken till att man stressar upp sig och har svårt att sova, så kan det faktiskt också vara ett symtom på att något rent fysiskt/psykiskt egentligen är den bakomliggande orsaken. Det kan vara tecken på depression, stress, alkoholism, utbrändhet, biverkning av läkemedel, eller annan sjukdom som är bra att utreda i tid. Sida 35 av 169

37 Fysisk aktivitet Att arbeta som vindkrafttekniker på hög höjd sätter stor press på ens fysiska och psykiska hälsa. Fysiken måste vara god för att minska påfrestningarna på ens kropp, inte minst med tanke på hjärtat utan även påfrestningen på muskler och leder, eftersom det ofta är oergonomiska arbetsställningar och är ett konditionskrävande yrke, som ställer stora krav på smidighet och styrka. Vetenskapliga studier visar att träning har stor inverkan på kroppen och dess funktioner. Tränar man regelbundet får man bl.a. bättre kondition, starkare muskler, ökar hjärtats slagvolym och storlek samtidigt som man motverkar övervikt och dessutom bygger upp ett bättre immunförsvar. Förutom att det sänker halten av stresshormoner i kroppen och gör att du känner dig piggare och motverkar depressioner, så får du en mer positiv självbild. En positiv biverkning av träning är dessutom att många upplever att kläderna sitter bättre och snyggare på kroppen! Att träna är för många förknippat med stress för att hinna med arbete/skola, fritid, familj och vänner. Våra höga krav och egna förväntningar på oss själva gör att vi ibland lägger för stor vikt vid att hinna med så mycket och att vara så duktiga. Det är vid sådana tillfällen man måste tänka att man investerar i sig själv för sin egen hälsas skull, för att få energi till att orka med vardagens bestyr. Det ska vara roligt och lustfyllt för att man ska finna motivationen att aktivera sig regelbundet under hela sin livstid. Faktum är att vardagsmotionen är underskattad i många sammanhang, där man vill uppnå positiva hälsoeffekter. En halvtimmes promenad till jobbet, att hoppa av bussen en station tidigare eller att ta trapporna istället för hissen ger också goda effekter. Med 30min promenad/dag uppnår man en hel mängd positiva hälsoeffekter i sin kropp, men vill man öka sin kondition krävs att man tränar minst 2-3ggr/vecka. Ju högre intensitet ju positivare hälsoeffekter till en viss gräns. Förutom att man orkar mer genom träningen, så förebygger man också arbetsskador, och i med att man stärker kroppen får man en bättre hållning och ett starkare skelett. För att komma igång är det bra att sätta upp mål och delmål. Dessa ska vara specifika, mätbara, realistiska och tidsbestämda. Det kan t.ex. vara att man vill klara av att klättra upp till nacellen hela vägen på ett 90m verk utan att ta ut sig totalt. Ett realistiskt mål kan då kanske vara att det ska vara möjligt inom t.ex. 4månader. Då kan det vara bra att fokusera sin träning på kondition och styrka och till sin hjälp kan man använda torndelarna som delmål. T.ex. Delmål 1: Inom 1månad vill jag kunna klättra upp till andra torndelen utan paus, och det ska inte kännas som jag tagit ut mig helt under klättringen. Delmål 2: Inom 3månader vill jag kunna klättra upp 2/3 av tornet med max två pauser på vägen, och det ska fortfarande kännas som jag har lite mer att ge när jag är framme. Delmål 3: Inom 4 månader skall jag klättra upp till nacellen med max en paus och med ett leende på läpparna! I början kan det vara bra att göra plats i kalendern för träningen. Detta för att det senare ska kunna bli ett naturligt inslag i vardagen, ungefär som att handla mat eller att borsta tänderna. Kommer man igång med träningen, bygger kroppen upp ett behov av att träna och hålla igång. Sedan är det upp till en själv att bestämma vilken typ av kondition/styrka/smidighet man anser sig behöva, och utifrån det söka efter en träningsform som passar. Här gäller det att våga prova på olika motionsformer för att hitta det som är roligt och fyller funktionen för just dig. Det finns olika träningsformer att välja mellan när man skall träna sin kropp, alltifrån styrketräning och intervallträning till teknikträning och konditionsträning. Alla träningsformer har olika fördelar och nackdelar. Det är därför viktigt att välja den träningsform som passar ändamålet man har. Sida 36 av 169

38 Innan man sätter igång med träningen är det viktigt med uppvärmning för att mjuka upp kroppen. Några enkla rörelser utförs under 10-15min så att kroppens temperatur höjs, blodförsörjningen omfördelas och man får bättre elasticitet i senor/ledband samtidigt som man förbättrar nervmuskelfunktionen. Detta kommer väsentligt att minska skadefrekvensen och öka rörelseförmågan i kroppen. När man kör igång med träningen är det inte bara bra att ha rätt utrusning för ändamålet utan att ta det lugnt i början och lyssna till sin kropp. Det är vanligt att man kör på för hårt när man väl bestämt sig och motivationen är hög, vilket istället kan resultera i att man överbelastar den otränade kroppen och drar på sig skador. Vanliga idrottskador kan vara inflammationer av olika slag i t.ex. benhinnorna, hälsenorna. eller att man sträcker en muskel eller stukar/vrickar en fot. Uppstår en enklare skada är det generella rådet förutom egenvård, att dra ned på tempot, förkorta träningspasset eller byta aktivitet under några veckor tills skadan läkt ihop något, och man återigen försiktigt kan återuppta den vanliga träningen. När man är klar med sitt träningspass är det viktigt att varva ned och stretcha kroppen för att motverka träningsvärk och för att tänja på musklerna. Man brukar räkna med att ¾ av kroppen består av vatten. När man svettas orkar man mindre 19 och kroppen urlakas inte bara på vätska utan också på salter, mineraler och andra ämnen. Därför är det bra att vätska upp före, under och efter träning. Man kan också tänka på att återställa balansen i kroppen gällande salter, mineraler efter att man tränat hårt. Det kan man göra genom att man att dricka sportdryck efter träning. Det kan vara bra att tänka på att variera sin träning för att få ut så mycket som möjligt av den och för att undvika förslitningsskador. Variation i träningen aktiverar olika typer av muskelgrupper, bygger upp och stärker alla kroppens olika delar samt kan förbättra konditionen och uthålligheten. Psykisk hälsa Den psykiska hälsan hos en arbetstagare är minst lika viktig som den fysiska. Om en person mår dåligt kommer det förmodligen förr eller senare att visa sig i arbetet som försämrad arbetsprestation. Grundtanken i arbetsmiljölagen är att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet. Arbetsgivaren har här ett stort ansvar i att förebygga den psykiska ohälsan och bör därför ha en klar plan angående stress i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Stress Om man under en period upplever stor arbetsmängd och högt arbetstempo, ensidigt arbete, oklara roller, tidspress, otrygghet i anställningen på grund av omorganisationer, mycket ensamarbete, liten möjlighet att påverka sin arbetssituation osv. kan man uppleva stress. En lite mängd stress under en kortare tid, där det finns möjlighet till återhämtning, upplever de flesta som sporrande och att det ökar effektiviteten i arbetet. När kraven blir för stora och kontrollen, stödet och möjligheten till återhämtning saknas och man dessutom saknar kunskap om hur situationen skall hanteras, kan stressen ta sig olika fysiska- och psykiska uttryck, vilket i sin tur också kan ge biverkningar som drabbar arbetsgruppen och i förlängingen även resultatet för företaget. När kroppen utsätts för stress sätts en reaktion i gång vilket frigör stresshormoner 20 som adrenalin, noradrenalin och kortisol. Detta sker för att ge kroppen en extra dos av energi och kraft för att kunna 19 1 % vätskeförlust sänker prestationsförmågan med 5-10% enl. dokumentet Fysiologi, anatomi, ergonomi av KY vindraftsutbildning. 20 Stresshormoner; Adrenalin sätter igång kroppen och ger en extra energikick vid fara, ilska etc. Noradrenalin- skapar entusiasm, optimism och höjder koncentrationen. Kortisol aktiveras av fara/hot gör att kroppen stänger ned och gör oss passiva. Kortisol kan ge upphov till psykiska och fysiska sjukdomar om man utsätts för stress under längre tid. Sida 37 av 169

39 prestera extra vid omedelbar fara eller i en pressad situation. Det kan liknas vid urtidsmänniskans försvar i situationer där det stod mellan att kämpa för sitt liv eller fly. Nu har stressen en annan roll i dagen samhälle och det är sällan man kämpar för sitt liv i sitt dagliga arbete, utan det är mer ens egen uppfattning av situationen som styr stressnivån. Men man tror att kroppen har svårt att se skillnad på tankar och egentlig fara och att det därför triggar samma typ av funktioner i kroppen som urtidsmänniskan behövde för att klara sig. Stress beror på både psykiska, fysiska och sociala faktorer såsom brist på kontroll, för höga krav på sig själv, dålig själkänsla, ljud/buller, värme/kyla, separationer, arbetslöshet eller separationer etc. De fysiska verkningarna vid stress kan ta sig olika uttryck beroende på vem som är utsatt och hur den personen uppfattar det. Men generella indikationer kan vara t.ex. att hjärtat pumpar snabbare, man blir torr i munnen, matsmältningen sätts på sparlåga, lungorna vidgas för att förbättra syreupptagningen, blodet blir mer trögflytande för att man inte skall förblöda vid skada, och behovet av sömn minskar samtidigt som man får sämre minne/minnesluckor, brister i koncentration- och uppmärksamet osv. I normala fall återställer kroppen funktionerna när det finns tid till återhämtning och vila, men ju längre tid man varit utsatt för stress desto längre tid tar det att balansera kroppen igen. I värsta fall kan långvarig stress mynna ut i s.k. utmattningsdepression (utbrändhet) som kan ta år att komma tillrätta med, samtidigt som det gör att kroppen blir mer mottaglig för andra sjukdomar. Vid långvarig stress s.k. negativ stress kan man få en rad olika fysiska symptom. Exempel på det är: hjärt- och kärlsjukdomar, sämre närminne, migrän, bukfetma, ökat blodtryck, irritation, humörsvängningar, ökad risk för diabetes typ2, hjärtklappning, sömnrubbningar, depression, sämre immunförsvar osv. Detta kan, dessutom om det får fortgå utan särskilda insatser, mynna ut i tillbud, konflikter, arbestskador/olyckor, sjukfrånvaro eller sammarbetssvårigheter på arbetsplatsen. Det är dock alltid arbetsgivaren som bär ansvaret för en god arbetsmiljö och genom det systematiska arbetsmiljöarbetet bör det finnas riskanalyser och planer för hur man ska hantera höga arbetsbelastningar, omorganisationer etc. som kan skapa negativ stress. Här följer några tips som kan vara bra att tänka på för att minimera stress: Självkännedom är en av nycklarna till en mer stresstålig vardag. Att kunna dra ned på ambitionen och veta var ens gränser går, gällande arbetsbelastning, relationer, arbete, privatliv, god hälsa och återhämtning, är viktigt. Ta kontrollen! Det är viktigt att ibland stanna upp och reflektera över privatliv och arbete för att kunna skapa struktur i sitt liv, och därmed kunna bli av med onödiga stressfaktorer. Alla behöver kunna säga nej ibland! Att alltid behöva vara tillmötesgående, välmenande, omtänksam och hänsynsfull gentemot andra gör att man ibland glömmer bort sig själv och ens eget välmående. Att kunna säga nej när arbetsbelastningen ökar eller när man inte känner att man har tid, är viktigt för att kunna undvika stress både i privatlivet och på arbetet. Var beredd att ta emot hjälp! När man inte räcker till på arbetet eller i vardagslivet är det viktigt att strunta i prestigen och att istället be om hjälp för att hinna med. Sedan är det förstås viktigt att vara beredd att ta emot hjälp när sådan erbjuds. Ens egna krav på att alltid prestera och vara duktig är något som man själv måste jobba med för att komma över. Ät sunt och hoppa inte över måltider. Försök att avsätta tid för att motionera regelbundet, gärna då utomhus. Det kan räcka med en ½ timmes promenad på lunchen för att kroppen ska Sida 38 av 169

40 må bättre. Solen och friska luften gör att man blir piggare och rensar hjärnan. Den fysiska aktiviteten gör att kroppen blir tröttare och man somnar och sover bättre, vilket i sin tur ger kroppen en chans till återhämtning. Det är också viktigt att få skratta och känna glädje. De endorfiner som frigörs i kroppen vid glädje har visat sig minska stress. Det är också bra att se till att omges av goda relationer där man har möjlighet att ventilera det som känns jobbigt utan att alltid behöva vara omtänksam och hänsynsfull. Destruktiva relationer dränerar sinnet på energi och för ens egen hälsa bör man undvika dessa. För att kunna hitta rätt verktyg att plocka fram vid förhöjd stressnivå behövs kännedom om hur den enskilda personen reagerar på stress. Det bästa är naturligtvis om man kan ta bort orsaken till stressen i tid, och därmed undvika negativ stress under en längre period. Det finns nu även olika tekniker som man kan använda sig av såsom yoga, meditation, andningsövningar, Mindfulness 21 och SOAL 22 m.fl. för att lära sig att hantera stress på ett bättre sätt. Om man under lång tid utsätts för negativ stress kommer man slutligen att bli utbränd. Detta är något som tar lång tid att hämta sig ifrån, och har man en gång fått utmattningssyndrom är risken för återfall stor. Stress kan också leda till depressioner och det är därför viktigt att i tid utreda grundorsakerna till stressen och agera mot det snarast. Även om arbetsgivaren bär huvudansvaret för arbetsmiljön, så har alla ett ansvar för att själv säga ifrån när det blir för mycket. Det är också bra att vara uppmärksam på sina kollegor så att man tidigt kan se när någon stressar för mycket och hjälpa till att vidta åtgärder därefter. Kränkande särbehandling Att särbehandla någon eller att exkludera någon ur en gemenskap på arbetsplatsen är att likna vid mobbing eller trakasseri s.k. kränkande särbehandling 23. Detta är något som är oerhört påfrestande psykiskt för den som bli utsatt och arbetsgivaren har ett stort ansvar för att sådant inte skall förekomma på arbetsplatsen, därför har de flesta arbetsplatser idag infört s.k. nolltolerans gällande kränkande särbehandling. Organisatoriska problem, hög arbetsbelastning eller pyrande konflikter kan vara några av orsakerna till att någon eller några utses som syndabockar på arbetsplatsen. Detta kan leda till att personen/personerna exkluderas ur gemenskapen, trakasseras eller utnyttjas. Hos den utsatte kan detta leda till dålig självkänsla, stress, motvilja till samarbete, fysisk ohälsa, missbruk, ångest, trötthet, aggressioner eller självmordstankar. Detta är oftast inte en isolerad klick av människor som drabbas, utan leder till problem i hela arbetsgruppen genom att övriga tvingas välja sida. Detta splittrar gruppen och leder till minskad produktivitet, sökande efter nya syndabockar, hög sjukfrånvaro, hög personalomsättning, vantrivsel m.m. Om ett sådant tillstånd inte möter krafttag från arbetsgivaren kommer även denne att få minskat förtroende från sina anställda, eftersom man inte klarar av att skapa en trygg arbetsplats för sina anställda. Systematiskt arbetsmiljöarbete, kurser för chefer och ledare gällande ämnet, medarbetarsamtal, en bra introduktion för nyanställda för att de lättare ska komma in i gemenskapen och kunna skapa en god dialog från början, skapa möjligheter för utveckling för personalen och ökad kunskap om verksamheten är några av de förebyggande åtgärder som en arbetsgivare kan jobba med för att skapa en trivsam arbetsmiljö för alla anställda. Trivs man på arbetsplatsen är det lättare att fokusera på sitt arbete utan att försöka leta efter irritationsmoment hos sin omgivning. 21 Mindfulness är en västerländsk meditations och terapimetod, sprungen ur bl.a. buddismen. 22 SOAL (Stanna upp, Observera, Analysera och Låt gå) ett av verktygen som används inom Mindfulness för att bli mer medveten i vardagen och reflektera över det som sker. 23 Föreskrifter gällande kränkande särbehandling på arbetsplatsen finns att läsa i AFS 1993:17 Sida 39 av 169

41 Alkohol, droger och tobak På senare år har man kunna se tendenser till en ökning av alkohol- och drogkonsumtion på arbetsplatserna runt om i landet. Detta är oroväckande och innebär en stor risk inte bara för den enskilde arbetstagaren utan även för personer i deras omgivning, eftersom det är lätt att skada sin omgivning om man är alkohol eller drogpåverkad. Arbetsmiljöverket menar att alla arbetsgivare bör ha en alkohol- och drogpolicy i sitt systematiska arbetsmiljöarbete. Arbetsgivaren ska också göra klart vilka regler och rutiner som gäller på arbetsplatsen om arbetstagare misstänks vara påverkad av alkohol eller droger under arbetstid. Det ska dessutom finnas en handlingsplan för att hantera arbetsanpassning och rehabilitering (enligt 13 AFS1994:1) vid konstaterade missbruksproblem hos den anställde. Där bör också vara specificerat vilken beredskap arbetsplatsen har gällande omhändertagande vid missbruksproblem samt hur man kan arbeta förebyggande med alkohol- och drogrelaterade frågor. I slutrapporten Arbetsmiljö och säkerhet inom vindkraftsområdet Vindkraft från kan man läsa att flera olika aktörer inom vindkraftbranschen såsom utbildare, säkerhetsansvariga, vindparksägare och vindparksbyggare, har träffats för att diskutera arbetsmiljö och säkerhetsfrågor i samband med projektet som föregick rapporten. Där har man bl.a. diskuterat olika policys och rutiner kring alkohol, droger och tobak. Den gemensamma nämnaren för detta är att de alla har nolltolerans bland sina anställda och på företagen gällande alkohol och droger. Enligt rapporten ansvarar varje enskild arbetstagare för sig själv men också för sina medarbetare, gällande efterlevandet av drogpolicyn. Det kan ibland vara svårt att sätta fingret på om en person har alkohol- eller drogproblem. Men några av tecknen man kan titta efter kan vara om arbetsinsatsen drastiskt försämras, om personens sjukfrånvaro ökat sista tiden eller man lagt märke till om personen ändrat sitt beteende på något sätt t.ex. blivit inåtvänd eller aggressiv. Har det gått riktigt långt med alkoholkonsumtionen kan man kanske t.o.m. se fysiska tecken som plufsig hy och rödbrusighet i ansiktet, eftersom alkoholen gör att blodkärlen i huden vidgas vilket ger en rödbrusig ton. För att säkerställa en drogfri arbetsmiljö har vissa företag infört stickprovskontroller gällande drogtest. D.v.s. arbetsgivaren begär att arbetstagarna på arbetsplatsen skall utföra drogtest hos exempelvis företagshälsovård. Men det vanligaste bland vindkraftsbolag är att man vid uppdateringen av Mast och stolpintyget eller Höghöjdscertifieringen har drogtest som ett obligatoriskt inslag. Att en person dras in i ett missbruk behöver inte alltid vara relaterat till den enskildes problem på fritiden eller med familjen, utan kan också vara ett tecken på stress, mobbing, prestationsångest, vilka arbetsuppgifternas krav är, eller hur de övriga arbetsförhållandena ser ut. Det är viktigt att titta en bit bakåt i tiden, eftersom det kan vara svårt att upptäcka missbruksproblem. Då kan det vara bra att leta efter ett mönster i ett beteende för att lättare kunna förstå helheten. Tobak Riksdagen antog våren 2003 regeringspropositionen 2002/03:35 Mål för folkhälsan där målet för att minska tobaksanvändningen 2014 bestod av fyra nationella delmål: En tobaksfri livsstart från En halvering av andelen ungdomar som börjar röka eller snusa. En halvering till 2014 av andelen rökare bland de grupper som röker mest. Att ingen ofrivilligt ska utsättas för rök i sin omgivning. Den typiska rökaren förefaller vara en lågutbildad kvinna med låg inkomst. Hon bor i hyresrätt i glesbygden och är förmodligen långtidssjukskriven eller förtidspensionär. Förutom Sida 40 av 169

42 tobakskonsumtionen har hon också andra ohälsosamma vanor och löper en 50 % risk att dö före 65års ålder p.g.a. cancer, kol eller annan tobaksrelaterad sjukdom. Hennes barn löper mycket större risk att råka ut för allergier pga. den passiva rökningen i hemmet. Passiv rökning anses oftast farligare eftersom cigaretten bara pyr och inte förbränns med samma hetta som när en person har den till munnen och drar ett bloss (vilket tillsätter syre och ökar hettan/förbränningen av de skadliga ämnena). Detta är en generell beskrivning, men den beskriver långt ifrån alla som använder tobak i någon form. Det finns många typer av användning dvs. cigarettform, snusning, piprökning etc. samt i vilken omfattning och mängd det används t.ex. en s.k. feströkning eller daglig användning. Att tobak i olika former skadar hälsan och är beroendeframkallande har väl knappast undgått någon. Cigarettrök innehåller bl.a. koldioxid och kolmonooxid som är mycket kvävande och giftigt vid höga halter, formaldehyd som är allergiframkallande samt bensen, bensyren, dibensantracen m.fl. som är mycket cancerframkallande. Inom EU dör varje år i snitt personer av tobaksrelaterade sjukdomar. På senare tid har man även bland kvinnor sett ett samband mellan rökning och tandlossning. Även att syretillförseln till hyn påverkas vilket gör att huden blir torr, blek och rynkig i förtid. Tyvärr kan man se att tobakskonsumtionen har en tendens att öka bland gymnasiedeltagarena i Sverige vilket är mycket oroväckande. Kanske har normaliseringen av tobak via media med detta att göra. Det har via studier 24 i Storbritannien kommit fram att en tredjedel av programmen som visades på TV mellan kl. 18:00-22:00 under en treveckors period innehöll associationer till tobak i någon form. Rapporten fastställer att ett större ansvar bland de större TV bolagen bör tas för att motverka främjandet av användandet av tobak. Det är inte bara cigaretter och passiv rökning som skadar och dödar, män, kvinnor och barn varje år, hit räknas även snusning. Snusningen är skadlig för hälsan även om de flesta brukar tycka att det är skonsammare gentemot omgivningen p.g.a. avsaknaden av rök. Snusning gör att man löper större risk för diabetes typ2, cancer i bukspottskörteln, cancer i munhåla/läpp, skador på slemhinnor där snusprillan sitter, högre blodtryck, puls mm. Dessutom visar studier att skadliga ämnen från snusning går över till fostret vid graviditet. Detta kan orsaka bl.a. havandeskapsförgiftning, lägre födelsevikt, plötslig spädbarnsdöd, långsammare intellektuell utveckling hos barnet m.m. Enligt Tobakslagen SFS 1993:581 är arbetsgivaren skyldig att se till att arbetstagaren kan utföra sitt arbete utan ofrivillig exponering för tobaksrök, och har rätt att avvisa personer som röker där det är rökförbud och inte uppmärksammar tillsägelse. På det flesta företag finns en policy även för tobaksanvändning gällande de anställda på företagen t.ex. var den anställde får röka, så även inom vindkraftbranschen. Nu har kommuner runt om i landet börjat införa Rökfri arbetstid, genom att förbjuda rökning på kommunens och landstingets arbetsplatser. Hittills har 182 av landets 290 kommuner infört någon form av förbud, vilket tyder på en stark markering från arbetsgivarens sida gällande toleransen för tobaksanvändning bland anställda. Förhoppningen är att fler företag följer efter. 24 Hämtat ur rapporten Tobacco imagery on prime time UK television av Ailsa Lyons, Ann Mc Neill och John Britton publicerat online Sida 41 av 169

43 Ergonomi och manuell hantering Ordet ergonomi betyder: kunskap om arbete, och ska illustrera samspelet mellan människa och den psykiska, fysiska och sociala arbetsmiljön medan manuell hantering innebär att man lyfter, skjuter, drar eller puttar en börda. God ergonomi och rätt manuell hantering av en börda är viktiga ingredienser för att undvika skador för den enskilde arbetstagaren. Under uppförandet av vindkraftverk faller ansvaret gällande detta ibland på flera fysiska och juridiska personer under byggprocessens gång och senare även efter överlämnandet av vindkraftverket till kund och ev. serviceavdelning. Det företag som har samordningsansvaret på en site har uppgiften att se till att alla olika företag kan utföra sina uppgifter utan att de hindrar andra under sitt eget arbete, samt att alla ligger rätt i tid för det som skall utföras. Det kan handla om att se till att placeringar av stora tunga delar sker till en i förväg anvisad plats, att det är städat och snyggt för att underlätta arbetet/minimera olycksrisken för nästkommande person eller att samordna arbetet på vägar gällande schaktning, sprängning grusning etc. mellan de olika företagen. Arbetsgivaransvaret för personalens arbetsförhållanden ligger dock alltid på resp. arbetsgivare. Det är upp till dem att se till att de anställda har tillgång till rätt utrustning, specialkompetens och befogenheter att utföra arbetsuppgiften. Det är också arbetsgivaren som ska se till att arbetsmiljön är utformad så att risker för hälsovådliga och onödigt tröttande ergonomiska belastningar förebyggs. Arbetstagaren skall följa de regler och rutiner som finns samt använda de skyddsanordningar som är avsedda för en viss uppgift för att säkerställa god ergonomi vid arbetet. Hen ska meddela arbetsgivaren med stöd av AFS 1998:01, om bedömning görs att ett moment utsätter kroppen för onödigt stora ergonomiska belastningar. Ergonomi Dålig ergonomi kan bero på ensidigt och upprepande arbete, dåliga synförhållanden, höga ljud eller buller, starkt styrt eller bundet arbete, manuell hantering av otympliga/tunga föremål, påfrestande arbetsställningar eller rörelser m.m. Att dagligen upprepa samma typ av arbete/rörelse i högt tempo, att ha ett stillasittande arbete eller ett arbete där dagen består av mycket bilåkning där det finns lite eller små möjligheter till variation, kan förorsaka skador i muskler, senor eller annan vävnad i kroppen. Det bör i sådana arbetssituationer finnas möjlighet till kortare pauser för att ge kroppen chans till återhämtning, eller om möjligt skapa en arbetsrotation där flera personer delar på arbetsuppgiften under dagen eller under en period för att minska belastningen för den enskilde individen. Bilkörning Som servicetekniker i vindkraftbranschen blir det en del mil i bilen, då man ofta har långt emellan vindkraftparkerna eller de enstaka vindkraftverken. Att köra bil långa sträckor är tröttsamt för både kropp och sinne, men i de flesta fall kan man påverka situationen något med små enkla medel. I de flesta bilar finns inställningar man kan göra för att justera sätet så att man sitter bra. Det är särskilt viktigt att man får stöd för svanken, eftersom man då blir mindre trött i ryggen när man kör. På de bilar där sätet går att vinkla är det bra att ställa in det så att den främre kanten är i samma nivå eller aningen lägre än den bakre kanten. Det ger en bra körställning för både rygg och nacke. Nackstödet bör ställas in för att ge ett bra stöd och passa kroppen. Sidospeglar och backspeglarna bör vara väl inställda för att man ska kunna sitta bekvämt men ändå se bra. Sida 42 av 169

44 Som servicetekniker arbetar man i team - se till att turas om vid körning långa sträckor. Ta korta pauser under färden - sträckkör inte! Det är inte bra för kroppen samtidigt som olycksrisken ökar om man inte tar en paus och rensar hjärnan en stund. Undermåliga synförhållanden Dålig arbetsbelysning på en arbetsplats kan förutom att ge ögonbesvär hos arbetstagaren även ge andra besvär såsom problem med smärta i muskler i nacke, rygg, skuldra mm. Detta pga. att man medvetet eller omedvetet kompenserar bristande ljuskälla/bländande ljus genom att vrida eller vicka huvudet/kroppen åt sidan, sträcka på/sjunka ihop kroppen. Belysning ska ge ett jämt sken som är lagom starkt för att kunna se bra utan skuggor och reflexer. Pannlampa är ett bra komplement där det kan vara svårt att få tillräckligt bra belysning t.ex. vid byte av filter som sitter illa till i nacellen eller för att kunna se märkning ordentligt inne i ett kabelskåp etc. Höga ljud eller buller Dagligen utsätter vi våra öron för höga ljud eller buller. Vissa av dessa ljud kan vara skadliga för kroppen. De kan handla om att spela för hög musik i bilen på väg hem från arbetet, hammarslag, eller om man har ventilation eller äldre maskinell utrustning som mullrar dovt. Farligast för hörseln är högfrekventa ljud såsom smällare, slagljud eller explosioner som innehåller en stor mängd högfrekventa toner. Toleransen för ljud är individuellt men har man otur kan det räcka med en hög smäll för att skada hörseln för resten av livet. Kroppens reaktioner på buller är individuella men kan visa sig genom att pupillerna utvidgar sig, man får hjärtklappning, kroppen utsöndrar adrenalin/binjure- eller sköldkörtelhormon, mag- och tarmrörelser sätter igång, musklerna i kroppen reagerar eller att kärlen i kroppen drar ihop sig. Långvarigt buller stressar kroppen och kan ge stressrelaterade symptom till följd av detta. Buller uppstår vanligen på tre sätt; genom strömmande vätskor t.ex. bruset från en vattenkran eller hydraulpump. Strömmande gaser från t.ex. reaplan eller bilavgasljud, eller p.g.a. vibrerande ljud från hammarslag på en plåt, slamrande från krokarna när man klättrar på stegen i tornet etc. Regelverket kring buller finns utförligare beskrivet i AFS: 2005:16. När man ska göra en bedömning av risker vid buller tar man hänsyn till bl.a. Tiden man utsätts för ljudet Nivån på bullret (ca 85dBA, över en längre tid anses skadligt) Ljudets karaktär dvs. tonhöjd och frekvens Om ljudet är återkommande eller inte, såsom upprepade slagljud från hammare, enstaka skrik etc. Åtgärder för att minska påfrestningen på hörseln kan vara att bygga in källan, isolera ljudet genom att montera maskinskor (fjädring) under högljudda maskiner eller, sätta upp bullerdämpande material runt om ljudkällan, eller stänga av maskiner/fläktar etc. som låter högt, när man är i närheten. Det viktigaste är att inte utsättas för hälsovådliga ljud, utan att använda hörselskydd/kåpor, och ta korta pauser där man annars riskerar ohälsa. Det kan också vara bra att tänka på att t.ex. mutterdragare som används i ståltorn utsätter människan för mycket buller vilket kan göra att man lättare missar andra ljud eller varningssignaler som man behöver ta del av samtidigt som det blir tröttsamt att arbeta i närheten av under längre perioder. Sida 43 av 169

45 Starkt styrt eller bundet arbete Att ha ett starkt styrt arbete innebär att man har små/inga möjligheter till att påverka arbetstakten, inflödet/utförandet av arbetsuppgifter, pauser och tid till återhämtning m.m. Den som har ett bundet arbete har svårt att lämna sin arbetsplats ens för korta stunder. Risken för belastningsbesvär är stor där psykiska eller organisatoriska förhållanden är svåra. Där det finns stora ergonomiska brister i arbetssituationen tillsammans med andra faktorer avseende tidspress, höga kvalitétskrav eller bristande egenkontroll/tillfredställelse i arbetet. För att komma tillrätta med detta bör arbetstagaren ha möjlighet till handlingsutrymme att variera sin belastning, arbetstakt, arbetsrörelser så att både kropp och sinne kan få tid till återhämtning. Arbete där arbetsställningar och arbetsrörelser är påfrestande Människor är skapta för att utföra de flesta rörelser och arbetsställningar utan att skadas. Så länge de inte upprepas för ofta eller pågår under en längre period, är det oftast ingen fara för kroppen. Kraftigt sträckta, böjda eller vridna arbetsrörelser kan däremot lätt ge upphov till skador. Därför brukar man säga att arbete ovan axelhöjd, och under knähöjd bör undvikas. Ska arbete på låg/hög höjd utföras är det allra bäst att ha utrustning för att kunna höja/sänka sin egen position eller utrustningen/maskinen eller att man om möjligt delar på bördan med en kollega. Oavsett om man sitter eller står utförs rörelser bäst i armbågshöjd, där arbetet kan utföras i en upprätt ställning, med axlarna i en låg, avslappnad position med armarna nära kroppen. Vibrationer Att arbeta länge med handhållna maskiner som avger vibrationer innebär stora påfrestningar på händer och armar vilket kan ge upphov till vibrationsskador. Symptomen på att vibrationerna kan vara skadliga kan vara att man känner sig kall om händerna, får domningar/stickningar eller nedsatt känsel. Dessutom kan själva symptomen göra att man lättare fumlar och gör misstag som leder till olycka. Till följd av att man utsatt sig för vibrationer en tid kan man få bestående men såsom skelettskador, nervskador, ledskador eller kärlskador. Detta kan ge upphov till s.k. vita fingrar. Det kännetecknas av att fingrarna bleknar samtidigt som känseln försämras och man upplever domningar när cirkulationen blir sämre p.g.a. att blodtillförseln till kärlen stryps. Om det lämnas obehandlat kan det leda till amputation. Vid arbete i kyla är det extra viktigt att använda handskar och kläder som håller kroppen varm. Det finns speciella handskar med vibrationsdämpning även om dessa endast utgör ett litet skydd. För att förhindra skador är det viktigt att maskinerna används och underhålls på rätt sätt, att man försöker att varva arbetsuppgifterna för att inte exponeras under så lång tid åt gången samt att följa de gränsvärden som finns för vibrationer enligt AFS 2005:15. Manuell hantering Att lyfta eller bära en börda innebär stor risk för överbelastning av kroppen. Att det är ländryggen som oftast tar skada vid tunga lyft är nog allmänt känt men det finns också andra delar av kroppen som kan ta skada t.ex. skuldror och armar. Studier har visat att en tredjedel av belastningssjukdomarna drabbar nacke och skuldror, medan en femtedel drabbar ryggpartiet. Skador är speciellt vanliga om man gör en vridande rörelse medan man lyfter, har en sned arbetsställning eller lite utrymme att röra sig på vid lyftet. För att undvika skador brukar man ha som riktmärke att ensam manuell hantering bör undvikas vid vikter över 15kg. Men för att kunna göra en rättvis bedömning bör man även ta hänsyn till hur ofta, man lyfter, vilken vikt bördan har och hur länge lyftarbetet ska pågå, om man måste vrida kroppen, Sida 44 av 169

46 gå med bördan, lyfta bördan högt upp samt vilken höjd bördan ska lyftas ifrån och hur stark personen är. Ibland kan det vara så att den som är liten och inte lika stark har lättare att lyfta rätt, eftersom hen måste utnyttja benstyrka och rak rygg för att orka med bördan, medan den som är stor och stark förlitar sig på råstyrkan för att klara av lyftet. Dessutom är det ofta den råstarka som förväntas ta de tunga lyften eftersom hen anses orka med. För dessa personer är det extra viktigt att ha en god lyftteknik och att tänka på hur man belastar kroppen för att undvika överansträngning eller skador på kroppen. Skaderisken ökar om man har dålig kontiditon med svag rygg och bukmuskulatur. Därför är det viktigt med god fysik. Diskbråck är en skada som kan uppkomma vid tunga lyft där man vrider kroppen samtidigt som man belastar ryggen. Det uppstår oftast i den rörliga delen av ryggen, när den stötdämpande skivan den s.k. disken mellan ryggradens kotor brister och halkar ned, vilket trycker på nervrötterna i ryggradskanalen. Detta är ett mycket smärtsamt tillstånd som tar tid att läka och ibland kräver operation. En börda på 25kilo ger vid ett felaktigt snett lyft en påfrestning på diskarna i ryggen på omkring 550kilo. Med rätt lyftteknik man kan minska trycket ned till 150kilos tryck. Se bild 2. Bild 2. Illustrerar hur man lyfter en börda på rätt sätt genom att hålla ryggen rak och lyfta med benen. Hämtat från För att lyfta rätt ska man också tänka på; Använda avsedda lyfthjälpmedel om sådana finns Ta hjälp av en kollega vid tunga lyft, så man kan dela på bördan. Använda kroppen på rätt sätt vid lyft. När tunga föremål skall lyftas bör man stå med fötterna och benen lite isär för att få bra balans. Ryggen ska vara rak för att man istället ska kunna böja knän och höfter vid lyftet. Att bära nära kroppen är extra viktigt vid tunga otympliga bördor, samt att tänka på att inte böja/vrida kroppen samtidigt. Om möjligt bör man ha bördan i knähöjd, men inte över axlarna. Se bild 3. Sida 45 av 169