Kallelse till Kommunstyrelsen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kallelse till Kommunstyrelsen"

Transkript

1 KOMMUNSTYRELSEN KALLELSE SIDA 1 (4) Kallelse till Kommunstyrelsen Tid Onsdag den 29 april 2015, klockan 13:00 Plats A-salen, kommunalhuset, Kommunalvägen 28 Ärenden Diarienummer 0 Val av justerare 1 Godkännande av föredragningslista 2 På väg mot Huddinge hållbarhetsrapport (KF) KS-2014/ Förslag att inrätta en miljöberedning och fastställa dess reglemente (KF) KS-2015/ Fråga om ansvarsfrihet för Södertörns överförmyndarnämnd budgetåret 2014 (KF) KS-2015/ Gör Huddinge till en fristad för förföljda författare - svar på motion väckt av Britt Björneke (V) och Nujin Alacabek Darwich (V) (KF) KS-2013/ Avtal om ändring och tillägg till ramavtal mellan Huddinge kommun och Espa Invest Oy rörande del av fastigheten Kvadraten 3 i Kungens kurva i Huddinge (KF) KS SBU 15/4-15 Handlingar senare KS-2015/

2 KOMMUNSTYRELSEN KALLELSE SIDA 2 (4) 7 Överenskommelse om överlåtelse av mark- och exploateringsavtal mellan Huddinge kommun och Geigold m.fl. avseende fastigheten Högmora 2:24 till Hoffman & Blohm AB samt Kirlu Förvaltning AB i kommundelen Stuvsta (KF) KS SBU 15/4-15 Handlingar senare KS-2015/ Genomförande av detaljplan för gång- och cykelbro i Kungens Kurva (KF) KS SBU 15/4-15 Handlingar senare KS-2012/ Åtgärdsplaner för sjöarna Trehörningen och Orlången (KF) KS SBU 15/4-15 Handlingar senare KS-2015/ Sänk hastighteten i Vistaberg! - svar på motion väckt av Shewen Nysmed (S) (KF) KS SBU 15/4-15 Handlingar senare KS-2015/ Underlag inför mål och budget för kommunstyrelsen KS-2015/ Budgetuppföljning för kommunstyrelsen januari - mars 2015 Handlingar senare KS-2015/ Månadsuppföljning för Huddinge kommun per den 31 mars 2015 Handlingar senare KS-2015/ Översyn av Huddinge kommunstyrelsens delegationsordning (HKF 9210) med anledning av ny mandatperiod KS-2015/ Förslag till förvaltningsplan, miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning för åren svar på remiss KS-2014/

3 KOMMUNSTYRELSEN KALLELSE SIDA 3 (4) 16 Remiss inför trafikförändringar i SL-trafiken 2015/ yttrande över Trafikförvaltningens förslag till trafikförändringar KS SBU 15/4-15 Handlingar senare KS-2015/ Tvärförbindelse Södertörn, väg yttrande över samrådsunderlag KS SBU 15/4-15 Handlingar senare KS-2015/ Samråd om Tyresös översiktsplan - svar på remiss från Tyresö kommun KS SBU 15/4-15 Handlingar senare KS-2015/ Farthinder på Trehörningsvägen 14 - svar på medborgarförslag väckt av Ljiljana Djurasovic KS SBU 15/4-15 Handlingar senare KS-2014/ Gör ett väggupp utanför vid Trehörningsvägen 11 A - svar på medborgarförslag väckt av Sandra Carlsson KS SBU 15/4-15 Handlingar senare KS-2014/ Farthinder vid korsningen Trehörningsvägen - Törnvägen - svar på medborgarförslag väckt av Päivi Laine KS SBU 15/4-15 Handlingar senare KS-2014/ Upphandling av entreprenör för byggande av Tranparken KS SBU 15/4-15 Handlingar senare KS-2015/ Valärenden 24 Delgivningar till kommunstyrelsens sammanträde den 29 april 2015 KS-2015/ Anmälan av delegationsbeslut till kommunstyrelsens sammanträde den 29 april 2015 KS-2015/

4 KOMMUNSTYRELSEN KALLELSE SIDA 4 (4) Huddinge den 15 april 2015 Daniel Dronjak Nordqvist Ordförande Eva Kaaman Modig Sekreterare

5 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2014/ (9) HANDLÄGGARE Björn Rosborg Kommunstyrelsen På väg mot Huddinge hållbarhetsrapport Förslag till beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Rapporten På väg mot Huddinge 2030, bilaga 1 till kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 14 april 2015, godkänns. Kommunstyrelsens beslut för egen del Uppföljningen av de övergripande insatser för ett hållbart samhälle som kommunstyrelsens den 28 januari 2013 beslutade om, bilaga 2 till kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 14 april, godkänns. Sammanfattning Rapporten har som syfte att förbättra kommunens uppföljning och utvärdering av uppsatta politiska mål för hållbar utveckling. Genom att analysera samhällsutvecklingen och följa trender över tid är ambitionen att öka förutsättningarna att fatta mer långsiktiga och faktabaserade beslut. Sammanfattningsvis kan man konstatera att rapporten pekar på en gynnsam utveckling för kommunen i många avseende. Invånarnas inkomster, medellivslängd och utbildningsnivå antas förbättras de kommande åren och det finns en trend att ungas konsumtion av alkohol och narkotika minskar. Andra exempel på positiva inslag är att invånarnas förtroende för Huddinge kommun ligger avsevärt över genomsnittet för de 137 kommuner som ingår i SCBs medborgarundersökning och att meritvärdet för grundskolans åk 9 har en stigande trend och är nu högre än riksgenomsnittet och i nivå med länets. Mycket tyder också på att utvecklingen av det geografiska området Huddinge kommer att göra det attraktivare att bo i kommunen. Trots bilden av en framgångsrik kommun som utvecklas i positiv riktning visar rapporten också att det finns ett antal utmaningar som måste hanteras för att Huddinge ska kunna leva upp till sin vision och målen för Huddinge I Mål och budget under rubriken Hållbart Huddinge 2030 presenteras fem avsnitt och för varje av dem ett antal mått, senaste mätning och mål för POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning Huddinge BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB

6 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2014/ (9) Sammantaget har 21 mål följts upp fördelade på de fem avsnitten. Överlag är resultatet av uppföljningen tämligen bra, men det finns även negativa trender som bör brytas precis som det finns mått och mål som bör ses över. I samband med remissförfarandet på det hållbarhetsdokument som togs fram av det 2012 avslutade projektet Ett hållbart Huddinge kom ett antal insatser för ett hållbart samhälle att beslutas av kommunstyrelsen den 28 januari I linje med det uppdrag kommunstyrelsens förvaltning fick när beslutet fattades har genomförandet av de föreslagna insatserna följts upp. Kommunstyrelsens förvaltning anser att kommunstyrelsen bör föreslå fullmäktige att godkänna den bilagda rapporten På väg mot Huddinge 2030 samt för egen del godkänna uppföljningen av de övergripande insatser för ett hållbart samhälle som man beslutade om den 28 januari Beskrivning av rapporten Rapportens inledning Bakgrund I juni 2012 antogs flera långsiktiga mål för en hållbar och önskvärd samhällsutveckling i Huddinge kommun till år 2030 och samtidigt beslutades att en hållbarhetsrapport ska tas fram vart fjärde år för att följa upp hur väl kommunen är på väg mot de uppställda målen. Att mäta en hållbar utveckling Arbetet med att fånga Huddinges önskade utveckling i ett fåtal mål som ska vara mätbara och kunna följas upp för att ge en indikation på hur väl kommunen lyckas i sina ansatser, är en utmaning och måste kännetecknas av stor ödmjukhet. Bortsett från problemet med att låta några få utvalda mål spegla helheten finns även svårigheten med att ge bilden av ett önskat Huddinge 2030 utan att använda mål som kommunen saknar rådighet över. Uppföljningen kan i dessa fall konstatera brister men får svårt att föreslå åtgärder på lokal nivå. Huddinge en del av världen Många problem rörande hållbarhetsfrågorna varken börjar eller slutar vid kommungränsen utan beror på generella utvecklingstrender. Inom miljöområdet är det väldigt påtagligt, men inte heller utmaningarna inom social hållbarhet är huddingespecifika utan något som berör de flesta av landets större kommuner, främst då förortskommuner och landets tre storstäder. Det framgår av ett flertal rapporter som både regering och kommunerna gjort de senaste åren, inte minst den som Kommunförbundet i Stockholms Län presenterade i februari 2015 med titeln 26 kommuner en beskrivning av vår gemensamma utveckling och där det går att se att

7 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2014/ (9) Stockholmsregionens och Huddinges utmaningar till övervägande del är desamma. Av EU:s och OECD:s rapporter förstår man dessutom att många hållbarhetsproblem omfattar stora delar av Europa och ibland är globala företeelser. Men bara för att problem och utmaningar är generella ska man inte avstå från att kartlägga livsbetingelserna i ett givet geografiskt område då det är viktigt att mildra, möta och parera svårigheter efter bästa förmåga på det lokala planet. Däremot kan ibland de effektivaste insatserna för att möta utmaningarna göras på regional, nationell, EU, eller global nivå, vilket innebär att det mest rationella för kommunen i dessa fall är att verka för att sådana också blir gjorda. Det finns en första gång för allt Redan när den önskade bilden av Huddinge 2030 tecknades och måtten och målen sattes, fanns insikten att detta var en ny form av styrning och uppföljning där erfarenhet saknas i kommunen. Men inte bara uppföljningens form och innehåll bör diskuteras när rapporten behandlas politiskt, utan minst lika viktigt är att reflektera över om de använda måtten och de satta målen för 2030 är rimliga för att nå ett Hållbart Huddinge eller om några bör revideras. En ögonblicksbild av Huddinge 2030 Ett hållbart samhälle kräver att hänsyn tas till ekonomiska, sociala och ekologiska aspekter i planering, beslut och genomförande. I Mål och budget redovisas en önskvärd ögonblicksbild av ett Hållbart Huddinge år 2030 under avsnitten Ansvar för naturresurser, Gemenskap och delaktighet i samhällslivet, Attraktiva bostadsområden, God utbildning och kreativt näringsliv samt Rik fritid och god hälsa. Varje avsnitt har ett antal angivna mål. Avsikten med rapporten Hållbarhetsrapporten har som syfte att förbättra kommunens uppföljning och utvärdering av uppsatta politiska mål för hållbar utveckling. Genom att analysera samhällsutvecklingen och följa trender över tid är ambitionen att öka förutsättningarna att fatta mer långsiktiga och faktabaserade beslut. En gynnsam utveckling Enligt SCB:s långtidsprognos för befolkningstillväxten kommer en stor del av landets kommuner att kontinuerligt krympa de kommande åren, vilket ofta leder till problem med indragen service, få företagsetableringar, åldrande befolkning och vikande skatteunderlag. I det sammanhanget är Huddinge en

8 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2014/ (9) vinnare då kommunen har en förhållandevis ung befolkning, växer kraftigt och förväntas år 2030 uppgå till cirka invånare. Mot bakgrund av de trender som presenteras i rapporten är det sannolikt att befolkningens inkomster, medellivslängd och utbildningsnivå fortsätter att förbättras de kommande åren. Invånarnas förtroende för Huddinge kommun ligger avsevärt över genomsnittet för de 137 kommuner som ingår i SCBs medborgarundersökning. Meritvärdet för grundskolans åk 9 har en stigande trend och är nu högre än riksgenomsnittet och i nivå med länets, men med en snabbare positiv utveckling. Det nationella målet om 25 procent av inköp av ekologiska livsmedel i kommunala verksamheter har uppnåtts sedan länge och uppgår nu till 33 procent. Det finns en positiv trend rörande folkhälsan då ungas konsumtion av alkohol och narkotika minskar. Utvecklingen i de regionala stadskärnorna har tagit fart och de börjar utvecklas i enlighet med målen för Huddinge Ett stort antal infrastrukturprojekt kommer att genomföras under perioden vilket underlättar kommunikationerna. Trots exploatering kommer naturen att skyddas genom att det planeras för flera naturreservat samtidigt som närheten till grönytorna är stor och invånarnas upplevelse av kommunens utbud av grönytor är positiv. Koncentrationen av kunskapsintensiva verksamheter som universitet, högskolor, forskning och näringsliv lockar till sig välutbildade invånare samtidigt som det ger kommunen unika möjligheter att samverka och utveckla sin verksamhet. men också stora utmaningar Trots bilden av en framgångsrik kommun som utvecklas i positiv riktning visar rapporten att det finns ett antal utmaningar som måste hanteras för att Huddinge ska kunna leva upp till visionen om att vara en av de tre populäraste kommunerna i länet att bo, besöka och verka i och målen för Huddinge Ambitionen är hög och tillsammans med de finansiella utmaningar kommunen står inför i form av stora investeringsbehov krävs mod och prioriteringar för att lyckas.

9 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2014/ (9) Rapporten pekar på flera förhållanden och trender som är oroväckande på längre sikt för Huddinges sociala sammanhållning och jämlikhet. Det rör bland annat skillnaderna i inkomst, arbetslöshet, valdeltagande, hälsa, livslängd och utbildningsnivå mellan områdena. Redan i mitten av 1980-talet passerade kvinnorna männen i utbildningsnivå i Sverige, ett gap som kontinuerligt ökat och innebär att inom 20 år kommer 60 procent av alla som har en högskoleutbildning att vara kvinnor. Pojkar har länge haft sämre resultat i grundskolan och betydligt fler pojkar än flickor hoppar av gymnasieskolan. De fakta för Huddinge som presenteras i rapporten bekräftar i stort bilden av Sverige. Nya skolor och förskolor måste projekteras tidigare och vara en del i planeringsförutsättningarna vid nya bostadsbyggnationer för att tillförsäkra invånarna goda möjligheter till skolplacering nära hemmet och bidra till att skapa ett attraktivt boende. Huddinge kommun upphandlar årligen varor och tjänster för ca 1 miljard. Möjligheten att ta miljöhänsyn och social hänsyn i samband med offentliga upphandlingar har successivt blivit allt större. Att ställa krav när kommunen köper varor och tjänster är ett utmärkt sätt att påverka framväxten av ett hållbart samhälle, men på kort sikt är ekologiska varor, liksom varor där hänsyn tas till goda arbetsförhållanden och en acceptabel lön, dyrare än andra. Arbetsplatskvoten är en indikator som beskriver hur förhållandet ser ut mellan antalet arbetsplatser inom ett område och hur många som arbetar. Under ett flertal år har denna kvot legat runt 0,9 och de senaste åren rent av sjunkit något. Målet för Huddinge är att arbetsplatskvoten ska vara 1,0, vilket kan bli en stor utmaning då det är svårt att både behålla och attrahera nya etableringar i södra Stockholm inklusive Huddinge. Huddinge kommun växer och byggandet av bostäder och transportinfrastruktur är viktigt för kommunens sociala och ekonomiska utveckling. Den negativa miljöpåverkan i form av t.ex. ökade utsläpp av växthusgaser och en större andel hårdgjord yta som följer av bebyggelseutvecklingen kan begränsas genom att bygga med en hög exploatering på redan ianspråktagen mark i kollektivtrafiknära lägen. Översiktsplanens fyra huvudinriktningar inbegriper hur kommunen kan åstadkomma en hållbar tillväxt.

10 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2014/ (9) Uppföljning av målen för Huddinge 2030 I Mål och budget under rubriken Hållbart Huddinge 2030 presenteras fem avsnitt och för vart av dem av dem ett antal mått, senaste mätning och mål för När man läser uppföljningen måste man påminna sig att de långsiktiga målen fastställdes för dryga två år sedan, det är första gången som de följs upp, och att uppföljningen avser en tidpunkt om 15 år. Således får man inte vara för kategorisk rörande huruvida målen kommer att nås eller inte, utan peka på den utveckling och de trender som ligger till grund för bedömningen. Sammantaget har 21 mål följts upp i rapporten fördelade på de fem avsnitten. Överlag är resultatet av uppföljningen tämligen bra, men det finns även negativa trender som bör brytas precis som det finns mått och mål som bör ses över. En uppgift som ingick i projektdirektivet för att ta fram en hållbarhetsrapport var att som en följd av analysen föreslå förändringar av mått och mål för avsnittet Hållbart Huddinge 2030 i Mål och budget Förvaltningen har arbetat fram förslag på förändringar som kommer att beredas vidare som en del av arbetet med att ta fram Mål och budget Övergripande insatser för ett hållbart samhälle I detta tjänsteutlåtande beskrivs även kortfattat hur kommunorganisationen tagit hand om ett antal insatser för ett hållbart samhälle som formulerades i samband med ett remissförfarande på det hållbarhetsdokument som togs fram av det 2012 avslutade projektet Ett hållbart Huddinge. Insatserna beslutades av kommunstyrelsen den 28 januari 2013 och förvaltning gavs i uppdrag att följa upp genomförandet av de föreslagna åtgärderna (bilaga 2). Insatsernas status redogörs för nedan: 1. Modell för hållbarhetskonsekvensbedömningar och analys Under 2015 ska kommunstyrelsens förvaltning ta fram en ny utredningsmodell. I det arbetet ingår också att ta fram en modell för hållbarhetsbedömning. En förstudie om förutsättningar för att ta fram en hållbarhetsbedömningsmodell slutfördes Insatsen pågår. 2. Personalpolitik för hållbar utveckling kring hållbar utveckling Kommunstyrelsens förvaltning förbättrar ständigt personalpolitiska processer och tillhörande riktlinjer och rutiner. För närvarande pågår en översyn och utveckling av policydokumenten. Personalpolicyn ska samla befintliga

11 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2014/ (9) policyer inom personalområdet till ett övergripande dokument, inklusive chefspolicy, hälso- och friskvårdspolicy, lönepolicy, jämställdhets- och mångfaldspolicy, rehabiliteringspolicy och arbetsmiljöpolicy. Bakgrunden är att befintliga styrdokument inom personalområdet är i behov av modernisering och att ökad styreffekt kan uppnås då de samlas. I arbetet ska ett hållbarhetsperspektiv inkluderas för att underlätta för de anställda att verka i en hållbar utveckling. Den nya personalpolicyn tas upp för beslut i KS i maj med beslut i KF i juni. 3. Forskningsbaserade metoder och arbetssätt samt komptensutvecklingssamarbete med högskolor och universitet En utredning har genomförts under hösten 2014 som beskriver bland annat befintligt arbete och erfarenheter, framgångsfaktorer och föreslår hur kommunen kan utveckla samverkan med universitet och högskolor. Insatsen pågår. 4. Lokalt och regionalt samarbete för ett hållbart samhälle Insatsen stämmer överens med målsättningen för Södertörnssamarbetet och bedrivs löpande inom ramen för det arbetet och i andra regionala planeringssammanhang. 5. Utbildnings- och handledarmaterial En utbildning- och inspirationsfilm om hållbarhetsarbetet i Huddinge med tillhörande material har tagits fram och publicerats på Insidan. Filmen kan användas av olika verksamheter i samband med arbetet med verksamhetsplanerna. Insatsen är därmed genomförd. 6. Internationellt samarbete Ett förslag på ny internationell strategi är framtagen där det framgår hur arbetet kan utvecklas och kopplingen till hållbar utveckling. Strategin är dock ännu inte politiskt fastställd. Insatsen är genomförd. 7. Kommunikationsplan för hållbarhetsarbetet I det kommunövergripande kommunikationsarbetet ska hållbarhetsfrågorna kontinuerligt finnas med och lyftas fram. Detta kräver initiativ och engagemang från samtliga avdelningar på kommunstyrelsens förvaltning. Åtagandet är löpande i det ordinarie arbetet och insatsen ständigt pågående. 8. Ungdomar och ett hållbart samhälle Den hållbara samhällsutveckligen är en naturlig del av läroplan och undervisning och därmed en löpande insats. Under 2015 bör dock en översyn av befintliga kampanjer riktade till ungdomar göras med målet att utveckla deras kunskap om ämnet.

12 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2014/ (9) 9. Hållbara kommunala verksamheter Kommunstyrelsens förvaltning följer regelbundet upp och analyserar Mål och budgets olika målområden och därmed hållbarhetsarbetet. Insatsen är därmed genomförd. 10. Hållbara kommunala styrelser och bolag I det arbete som bedrivs med nya ägardirektiv för kommunens fastighetsbolag kommer frågan om att bedriva ett systematiskt hållbarhetsarbete vara en av de frågor som ska behandlas. Efter att hållbarhetsfrågorna behandlats i arbetet med de nya direktiven är insatsen genomförd. 11. Upphandlingar och inköp som främjar hållbar utveckling Ekonomiavdelningens upphandlingsenhet har tagit fram ett nytt upphandlingsreglemente och en handbok där hållbarhetsfrågor beaktas och anställt en hållbarhetsstrateg med uppdraget att se till att hållbarhet finns med i kravställandet samt ta fram rutiner för att säkerställa att hållbarhetsfrågorna uppmärksammas i inköpsprocessens olika moment. Insatsen är genomförd. Förvaltningens synpunkter Kommunstyrelsens förvaltning anser att kommunstyrelsen bör föreslå fullmäktige att godkänna den bilagda rapporten På väg mot Huddinge 2030 samt för egen del godkänna uppföljningen av de övergripande insatser för ett hållbart samhälle som man beslutade om den 28 januari Vesna Jovic ör Toralf Nilsson Administrativ direktör Björn Rosborg Utredare

13 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2014/ (9) Bilaga Bilaga 1: På väg mot Huddinge 2030 hållbarhetsrapport. Bilaga 2: Insatser utifrån förslag i slutrapporten för projektet Ett hållbart Huddinge. Beslutet delges Samtliga nämnder Huge Fastigheter AB

14 KS-2014/ På väg mot Huddinge 2030 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING

15 Innehåll Inledning 4 Bakgrund 4 Att mäta en hållbar utveckling 4 Huddinge en del av världen 4 Det finns en första gång för allt 5 Läsanvisningar och disposition 5 1. Sammanfattning och slutsatser En ögonblicksbild av Huddinge Avsikten med rapporten En gynnsam utveckling men också stora utmaningar Uppföljning av målen 2030 per område Ansvar för naturresurser Gemenskap och delaktighet i samhällslivet Attraktiva bostadsområden God utbildning och kreativt näringsliv Rik fritid och god hälsa Vad är hållbar utveckling? Hållbarhetsdimensionerna Olika hållbarhetsmodeller Mått och jämlik styrning Huddingeborna idag - och Huddinge växer kraftigt Den yngre befolkningen Den äldre befolkningen Försörjningskvoten i Huddinge Invånarnas utbildningsnivå Invånarnas inkomst Förvärvsfrekvens och arbetslöshetens utveckling Hållbart Huddinge Ansvar för naturresurser Ekologiska fotavtryck Klimat generellt Samhällsplanering och energi Trafik och luft Konsumtion Avfall Biologisk mångfald Sjöar, vattendrag och grundvatten Gemenskap och delaktighet i samhällslivet Sjunkande valdeltagande Invånarnas förtroende för kommunen och samhällsinstitutioner Möjlighet till inflytande Mellanmänsklig tillit Medlemskap i fingar Diskriminering Social representativitet och förtroendevaldas villkor Förtroendevaldas villkor Attraktiva bostadsområden Utvecklingen generellt De regionala stadskärnorna och stadsutvecklingsområden Attraktivitet Närhet till grönyta Upplåtelseformer och hustyper God utbildning och kreativt näringsliv Utbildning för framtiden Näringsliv Kulturen en förutsättning för innovation och kreativitet Rik fritid och god hälsa Natur- och rekreationsområden Bedömning av kultur och fritidsutbud Ungas fritid 61 2 PÅ VÄG MOT HUDDINGE 2030

16 4.5.4 God mat Fysisk aktivitet och friskvård Upplevd hälsa och ohälsotal Drogförebyggande arbete och ökad tillsynsverksamhet 68 PÅ VÄG MOT HUDDINGE

17 Inledning Bakgrund I juni 2012 antogs flera långsiktiga mål för en hållbar och önskvärd samhällsutveckling i Huddinge kommun till år 2030 och samtidigt beslutades att en hållbarhetsrapport ska tas fram vart fjärde år för att följa upp hur väl kommunen är på väg mot de uppställda målen. Arbetet utgår från de kärnvärden som ska fungera som ledstjärnor för den kommunala verksamheten: Mod - att vi vågar söka nya vägar och ta ställning i viktiga frågor. Omtänksamhet - att vi bryr oss om invånarna, näringslivet och miljön. Driv - att vi kraftfullt driver utvecklingen. Mångfald att vi tillvaratar variation och skapar ett flexibelt samhälle. För att hållbarhetsrapporten ska fungera som beslutsunderlag är det viktigt att läsa följande text under inledningsavsnittet innan faktadelen då det ger perspektiv på de data som presenteras och de mål man jämför med. Att mäta en hållbar utveckling Arbetet med att fånga Huddinges önskade utveckling i ett fåtal mål som ska vara mätbara och kunna följas upp för att ge en indikation på hur väl kommunen lyckas i sina ansatser, är en utmaning och måste kännetecknas av stor ödmjukhet. Bortsett från problemet med att låta några få utvalda mål spegla helheten finns även svårigheten med att ge bilden av ett önskat Huddinge 2030 utan att använda mål som kommunen saknar rådighet över. Uppföljningen kan i dessa fall konstatera brister men får svårt att föreslå åtgärder på lokal nivå. Huddinge en del av världen Många problem rörande hållbarhetsfrågorna varken börjar eller slutar vid kommungränsen utan beror på generella utvecklingstrender. Inom miljöområdet är det väldigt påtagligt, men inte heller utmaningarna inom social hållbarhet är huddingespecifika utan något som berör de flesta av landets större kommuner, främst då förortskommuner och landets tre storstäder. Det framgår av ett flertal rapporter som både regering och kommunerna gjort de senaste åren, inte minst den som Kommunförbundet i Stockholms Län presenterade i februari 2015 med titeln 26 kommuner en beskrivning av vår gemensamma utveckling och där det går att se att Stockholmsregionens och Huddinges utmaningar till övervägande del är desamma. Av EU:s och OECD:s rapporter förstår man dessutom att många hållbarhetsproblem omfattar stora delar av Europa och ibland är globala företeelser. Men bara för att problem och utmaningar är generella ska man inte avstå från att kartlägga livsbetingelserna i ett givet geografiskt område då det är viktigt att mildra, möta och parera svårigheter efter bästa förmåga på det lokala planet. Däremot kan ibland de effektivaste insatserna för att möta utmaningarna göras på regional, nationell, EU, eller global nivå, vilket innebär att det mest rationella för kommunen i dessa fall är att verka för att sådana också blir gjorda. 4 PÅ VÄG MOT HUDDINGE 2030

18 Det finns en första gång för allt Redan när den önskade bilden av Huddinge 2030 tecknades och måtten och målen sattes, fanns insikten att detta var en ny form av styrning och uppföljning där erfarenhet saknas i kommunen. Men inte bara uppföljningens form och innehåll bör diskuteras när rapporten behandlas politiskt, utan minst lika viktigt är att reflektera över om de använda måtten och satta målen för 2030 är rimliga för att nå ett Hållbart Huddinge eller om några bör revideras. Läsanvisningar och disposition Rapportens första kapitel är en summering av de mest intressanta fakta som presenteras inne i rapporten samt en explicit uppföljning av Huddinges mål för Kapitel två svarar på frågan vad en hållbar utveckling är, vilka dimensioner den har och hur man kan mäta den. I kapitel tre ges en kort statistisk bild av Huddingeborna idag och, i vissa fall, år Det fjärde och sista kapitlet är omfattande och utgörs av fem underrubriker som utgår från den indelning i fem avsnitt som är gjord i Mål och budget under rubriken Hållbart Huddinge 2030 och ska svara på de visionära texter som presenteras där. PÅ VÄG MOT HUDDINGE

19 1. Sammanfattning och slutsatser 1.1 En ögonblicksbild av Huddinge 2030 Ett hållbart samhälle kräver att hänsyn tas till ekonomiska, sociala och ekologiska aspekter i planering, beslut och genomförande. I Mål och budget redovisas en önskvärd ögonblicksbild av ett Hållbart Huddinge år 2030 under avsnitten Ansvar för naturresurser, Gemenskap och delaktighet i samhällslivet, Attraktiva bostadsområden, God utbildning och kreativt näringsliv samt Rik fritid och god hälsa. Varje avsnitt har ett antal angivna mål Avsikten med rapporten Denna hållbarhetsrapport har som syfte att förbättra kommunens uppföljning och utvärdering av uppsatta politiska mål för hållbar utveckling. Genom att analysera samhällsutvecklingen och följa trender över tid är ambitionen att öka förutsättningarna att fatta mer långsiktiga och faktabaserade beslut. 1.2 En gynnsam utveckling Enligt SCB:s långtidsprognos för befolkningstillväxten kommer en stor del av landets kommuner att kontinuerligt krympa de kommande åren, vilket ofta leder till problem med indragen service, få företagsetableringar, åldrande befolkning och vikande skatteunderlag. I det sammanhanget är Huddinge en vinnare då kommunen har en förhållandevis ung befolkning, växer kraftigt och förväntas år 2030 uppgå till cirka invånare. Mot bakgrund av de trender som presenteras i rapporten är det sannolikt att befolkningens inkomster, medellivslängd och utbildningsnivå fortsätter att förbättras de kommande åren. Invånarnas förtroende för Huddinge kommun ligger avsevärt över genomsnittet för de 137 kommuner som ingår i SCBs medborgarundersökning. Meritvärdet för grundskolans åk 9 har en stigande trend och är nu högre än riksgenomsnittet och i nivå med länets, men med en snabbare positiv utveckling. Det nationella målet om 25 procent av inköp av ekologiska livsmedel i kommunala verksamheter har uppnåtts sedan länge och uppgår nu till 33 procent. Det finns en positiv trend rörande folkhälsan då ungas konsumtion av alkohol och narkotika minskar. Utvecklingen i de regionala stadskärnorna har tagit fart och de börjar utvecklas i enlighet med målen för Huddinge Ett stort antal infrastrukturprojekt kommer att genomföras under perioden vilket underlättar kommunikationerna. Trots exploatering kommer naturen att skyddas genom att det planeras för flera naturreservat samtidigt som närheten till grönytorna är stor och invånarnas upplevelse av kommunens utbud av grönytor är positiv. 6 PÅ VÄG MOT HUDDINGE 2030

20 Koncentrationen av kunskapsintensiva verksamheter som universitet, högskolor, forskning och näringsliv lockar till sig välutbildade invånare samtidigt som det ger kommunen unika möjligheter att samverka och utveckla sin verksamhet. 1.3 men också stora utmaningar Trots bilden av en framgångsrik kommun som utvecklas i positiv riktning visar rapporten att det finns ett antal utmaningar som måste hanteras för att Huddinge ska kunna leva upp till visionen om att vara en av de tre populäraste kommunerna i länet att bo, besöka och verka i och målen för Huddinge Ambitionen är hög och tillsammans med de finansiella utmaningar kommunen står inför i form av stora investeringsbehov krävs mod och prioriteringar för att lyckas. Rapporten pekar på flera förhållanden och trender som är oroväckande på längre sikt för Huddinges sociala sammanhållning och jämlikhet. Det rör bland annat skillnaderna i inkomst, arbetslöshet, valdeltagande, hälsa, livslängd och utbildningsnivå mellan områdena. Redan i mitten av 1980-talet passerade kvinnorna männen i utbildningsnivå i Sverige, ett gap som kontinuerligt ökat och innebär att inom 20 år kommer 60 procent av alla som har en högskoleutbildning att vara kvinnor. Pojkar har länge haft sämre resultat i grundskolan och betydligt fler pojkar än flickor hoppar av gymnasieskolan. De fakta för Huddinge som presenteras i rapporten bekräftar i stort bilden av Sverige. Nya skolor och förskolor måste projekteras tidigare och vara en del i planeringsförutsättningarna vid nya bostadsbyggnationer för att tillförsäkra invånarna goda möjligheter till skolplacering nära hemmet och bidra till att skapa ett attraktivt boende. Huddinge kommun upphandlar årligen varor och tjänster för ca 1 miljard. Möjligheten att ta miljöhänsyn och social hänsyn i samband med offentliga upphandlingar har successivt blivit allt större. Att ställa krav när kommunen köper varor och tjänster är ett utmärkt sätt att påverka framväxten av ett hållbart samhälle, men på kort sikt är ekologiska varor, liksom varor där hänsyn tas till goda arbetsförhållanden och en acceptabel lön, dyrare än andra. Arbetsplatskvoten är en indikator som beskriver hur förhållandet ser ut mellan antalet arbetsplatser inom ett område och hur många som arbetar. Under ett flertal år har denna kvot legat runt 0,9 och de senaste åren rent av sjunkit något. Målet för Huddinge är att arbetsplatskvoten ska vara 1,0, vilket kan bli en stor utmaning då det är svårt att både behålla och attrahera nya etableringar i södra Stockholm inklusive Huddinge. Huddinge kommun växer och byggandet av bostäder och transportinfrastruktur är viktigt för kommunens sociala och ekonomiska utveckling. Den negativa miljöpåverkan i form av t.ex. ökade utsläpp av växthusgaser och en större andel hårdgjord yta som följer av bebyggelseutvecklingen kan begränsas genom att bygga med en hög exploatering på redan ianspråktagen mark i kollektivtrafiknära lägen. Översiktsplanens fyra huvudinriktningar inbegriper hur kommunen kan åstadkomma en hållbar tillväxt. PÅ VÄG MOT HUDDINGE

21 1.4 Uppföljning av målen 2030 per område I Mål och budget under rubriken Hållbart Huddinge 2030 presenteras fem avsnitt och för vart av dem ett antal mått, senaste mätning och mål för Nedan redovisas en uppföljning av de mål som fastställts för respektive avsnitt. Som grund för bedömning används i huvudsak: Måttets värde - Jämfört med mål för Huddinge Förändring över tid - Med hänsyn tagen till planerade åtgärder och relevanta övergripande förändringskrafter (teknisk utveckling, förändrade attityder, globalisering etcetera.) När man läser nedanstående redovisning av måluppfyllelsen måste man påminna sig att de långsiktiga målen fastställdes för dryga två år sedan, det är första gången som de följs upp, och att uppföljningen avser en tidpunkt om 15 år. Således får man inte vara för kategorisk rörande huruvida målen kommer att nås eller inte, utan peka på den utveckling och de trender som ligger till grund för bedömningen Ansvar för naturresurser Huddinge har målet att 2030 ha ett ekologiskt fotavtryck på 3,5 globala hektar (vilket motsvarar 2 jordklot). Eftersom det inte finns ny data lokalt är det svårt att bedöma om målet kommer att nås eller inte, men då det nationella fotavtrycket ökat enligt WWFs senaste rapport är risken att även det lokala gjort det och att målet för 2030 inte uppfylls. I sammanhanget bör påpekas att måttet utgår från individens totala konsumtion och kommunens rådighet över det är begränsad. Huddinges mål till 2030 för koldioxidfotavtrycket är 4 ton per invånare, medan tidigare mätningar visat att avtrycket uppgått till 10,2 ton per invånare. Ny statistik från Naturvårdsverket visar att klimatfotavtrycket totalt sett i Sverige gått upp med 17 procent mellan 1993 och 2011 och cirka 6 procent sedan 2004, vilket ger en indikation att målet för 2030 inte kommer att nås. Även i detta fall utgår måttet från ett konsumtionsperspektiv där alla de utsläpp som kan knytas till kommuninvånarnas vanor och köp av varor och tjänster mäts och där kommunens påverkansmöjligheter är reducerade. Angående målet för fosforhalten 2030 i kommunens sjöar kan noteras att Trehörningen och Långsjön inte kommer att nå tidigare uppsatta mål för 2015 och att Orlången inte ser ut att göra det för För Drevviken och Magelungen är det osäkert. Görs en bedömning enbart mot bakgrund av ovanstående utveckling är det inte sannolikt att målet för fosforhalten 2030 nås, emellertid finns nu finansierade åtgärder för att minska fosforhalten i sjöarna som kommer att påverka utvecklingen i mer positiv riktning. Målet till 2030 är att nå 35 procent skyddad natur. I och med att tre nya naturreservat inrättades under 2014 så är nu 37 procent av kommunens yta skyddad som naturreservat och målet har därmed överträffats. Ytterligare områden planeras att skyddas till exempel Flottsbroområdet och Kynäs. 8 PÅ VÄG MOT HUDDINGE 2030

22 1.4.2 Gemenskap och delaktighet i samhällslivet Målet är att valdeltagandet till kommunfullmäktige ska vara 85 procent till I valet 2014 var valdeltagandet cirka 78 procent och utvecklingen har i stort varit negativ sedan 70-talet, även om en viss uppgång kan skönjas sedan år Det senaste valet var dock en försämring för Huddinge trots en förbättring i Stockholms län och landet. Skillnaderna mellan områdena har ökat över tid ( ). Vårby och Flemingsberg har en negativ utveckling i förhållande till övriga områden. Valdeltagande i dessa två kommundelar har sjunkit med ungefär 10 procentenheter sedan 1988 och det är inte troligt att målet för 2030 nås med den negativa trenden. Målet är att det betygsindex som tas fram i SCBs medborgarundersökning ska vara 70 för kommuninvånarnas förtroende för kommunen till Vid senaste mätning uppgick det till 49 i Huddinge vilket är över snittet (44) för de 137 kommuner som ingår i undersökningen. I förhållande till övriga kommuner i Stockholms län kommer Huddinge på en sjätteplats. Bedömningen är att målet kan vara svårt att nå då förtroende tenderar att vara trögrörligt. Det finns skäl att reflektera över om inte målet är för ambitiöst. Målet är att tilliten mellan människor ska vara 90 procent till 2030 och i befolkningsundersökningens senaste mätning 2014 var den 80 procent. Resultatet ökade med tre procentenheter mellan 2009 och 2012 för att till 2014 minska något. Vårby har som enda kommundel en tydlig positiv trend, samtidigt är det från en låg nivå och andelen människor som säger att de kan lita på andra människor är cirka tio procent lägre i Vårby, Flemingsberg och Skogås jämfört med övriga kommundelar. Statistik på nationell nivå visar att tilliten är trögrörlig och av den anledningen är bedömningen att det inte är troligt att målet kommer att nås till Målet är dock ambitiöst satt och bör ses över. Målet för 2030 är att fördelningen av förtroendevalda i kommunfullmäktige ska vara 50/50 mellan könen och för ålder och område < 10 procent i över- /underrepresentation. Avseende könsfördelningen har trenden sedan 90-talet varit positiv och skillnaden mellan könen har minskat över tid, dock är männen fortfarande överrepresenterade och utgör nu cirka 58 procent av ledamöterna i kommunfullmäktige. Detta beror på att den positiva trenden bröts vid 2014 års val och kvinnornas andel minskade med nästan 6 procentenheter. Bedömningen är att målet kan nås till 2030 om åtgärder vidtas. Rörande ålder är åringar underrepresenterade med 8 procentenheter och åringar överrepresenterad med 16 procentenheter. Trenden är positiv och bedömningen är att målet kan nås till 2030 om åtgärder vidtas. Angående kommundelarnas representation är ingen kommundel över- eller underrepresenterade med mer än 10 procentenheter Attraktiva bostadsområden Målet att bygga 700 bostäder per år fram till 2030 är en utmaning även om utvecklingen för tillfället och de kommande åren bedöms vara väldigt positiv. Mycket pågår redan i exempelvis Flemingsberg och enligt planen för samhällsbyggnadsprojekt finns det möjlighet till färdigställande av bostäder perioden Det finns en potential för ett betydligt större bostadsbyggande, men för att uppnå det är en förutsättning investeringar i ny transportinfrastruktur. En ökad ambition av bostadsbyggandet medför en PÅ VÄG MOT HUDDINGE

23 motsvarande ökning av offentligt finansierad service. Kommunen kan planera för ett ökat bostadsbyggande, men för att planerna ska kunna genomföras krävs en gynnsam marknad där byggherrarna kan få avsättning för nyproduktionen. Även om kommunen är på rätt väg med insatser rörande var vi bygger bostäder, införandet av ekonomiska styrmedel, utbyggd kollektivtrafik och bättre cykelinfrastruktur, är målet för färdmedelsfördelning 2030 där andelen kollektiva resor liksom gång- och cykelresor ska öka - en utmaning. Väginfrastrukturprojekt såsom Förbifart Stockholm och Tvärförbindelse Södertörn har positiva effekter i form av förbättrad tillgänglighet, kortare restider och möjliggörande av en utbyggd och mer effektiv kollektivtrafik som kan locka resenärer. Samtidigt innebär utbyggnad av nya vägar att privatbilismen ökar, vilket motverkar den önskade färdmedelsfördelningen. Det är svårt att göra en bedömning och fastställa en trend för färdmedelsfördelning innan nästa resvaneundersökning 2016 genomförts. Avseende målet för grönytor 2030, att bevara nuvarande nivå på tillgänglighet, ser utvecklingen bra ut. De allra flesta av kommuninvånarna har nära både till en större och en mindre grönyta och utmaningen ligger således i att bevara dessa och göra dem attraktiva så att de nyttjas i större utsträckning än idag. Rörande målet för andelen invånare som kan rekommendera bekanta att flytta till kommunen - kan man se en negativ trend och det är långt till målet på 85 procent. Emellertid trivs en stor majoriteten av invånarna bra i sitt bostadsområde, men det skiljer sig en del åt beroende på område då vissa anses vara mer attraktiva än andra. I detta fall finns skäl att se över hur rimligt målet är eller om det finns bättre mål att använda sig av God utbildning och kreativt näringsliv Antalet sysselsatta respektive företag inom branschkoderna JKLMN - information- och kommunikationsverksamhet, finans- och försäkringsverksamhet, fastighetsverksamhet, verksamhet inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik, uthyrning, fastighetsservice och resetjänster - ska enligt målen för 2030 fördubblas från 2011 års siffror på sysselsatta och företag. Avseende antalet sysselsatta går det att se en trend som kan leda till att målet för år 2030 infrias, däremot kan det vara mer tveksamt om antalet företag når stycken fram till år Andelen av invånarna som i befolkningsundersökningen år 2012 uppgav att de planerar att absolut eller kanske starta ett eget företag uppgick till 17 procent. Målet för 2030 är satt till 25 procent. I befolkningsundersökningen för 2014 kan man jämfört med 2012 se en ökning med två procentenheter till att 19 procent av invånarna är intresserade av att starta företag. Även om man inte kan dra för stora växlar på en sådan ökning då det endast rör förändringen mellan två mättillfällen så går utvecklingen ändå åt rätt håll. I detta sammanhang får man heller inte glömma bort kommunens arbete med entreprenörskap inom skolan vilket gör att målet för år 2030 rörande nystartade företag känns möjligt att nå. Målet för förvärvsfrekvensen för befolkningen i åldern år 2030 är 80 procent. Sedan en låg notering år 2009 på knappa 75 procent har trenden 10 PÅ VÄG MOT HUDDINGE 2030

24 sedan dess varit stigande. Emellertid är skillnaden mellan kommundelarna markant och en förutsättning för att kommunen ska nå målet är att förvärvsfrekvensen i framför allt Vårby, Flemingsberg och i viss mån Skogås ökar då övriga kommundelar antingen ligger strax under eller över 85 procent och sannolikt inte kan höja sig så mycket mer då exempelvis snittet för Stockholms län 2013 var 78,5 procent. Målet för år 2030 är att andelen invånare i arbetsför ålder (20-64 år) med eftergymnasial utbildning om minst tre år ska uppgå till 35 procent. Trenden för tioårsperioden mellan 2002 och 2012 var att andelen ökade från knappa 17 procent till dryga 23 procent, en ökning med nästan 7 procentenheter. Skillnaden mellan kommundelarna är emellertid stor. Det är exempelvis mer än dubbelt så många i Stuvsta-Snättringe år 2012 (29 procent) som har en treårig eftergymnasial utbildning jämfört med i Vårby (14 procent). Med nuvarande trend (utvecklingen mellan 2002 och 2012) nås målet för Rik fritid och god hälsa Invånarnas upplevelse av kommunens utbud av parker, grönområden och natur och friluftsliv är god enligt medborgarundersökningen SCB genomför. Huddinge har en rik natur och en variation i naturupplevelser. Med tanke på de insatser som sker inom området borde Huddinge ha bra möjlighet att nå uppsatt mål. Invånarnas betyg på tillgång till kulturevenemang 2013 var 5,8 enligt SCB:s medborgarundersökning, vilket är en liten minskning jämfört med Kommunens mål år 2030 är betyget 8 på en 10 gradig skala. Ska kommunen lyckas med utmaningen att öka invånarnas positiva bedömning av kulturverksamheten behöver det arbetas vidare på bred front. Det kan finnas skäl att se över ambitionsnivån och ompröva hur realistisk målsättningen är då genomsnitt för hela Södertörn uppgår till 5,7. Den psykiska ohälsan bland unga varierar mellan könen där flickor skattar sin psykiska hälsa generellt sämre jämfört med pojkar. Stockholmsenkätens index för Huddinge är 60 och målet är 75. Bedömningen är att kommunen inte kommer att klara målet för år Samtidigt finns skäl att se över hur rimligt målet är då genomsnittet för länet ligger i nivå med Huddinges resultat. Andelen vuxna som upplever sin hälsa som god eller mycket god har stigit något mellan åren. Kvinnor och män bedömer sin hälsa relativt lika. Hur hälsan bedöms ser däremot ganska olika ut mellan olika områden i Huddinge. Målet för 2030 är att andelen vuxna som skattar sin hälsa som god eller mycket god ska vara 75 procent år År 2014 ligger nivån på totalen på 71 procent. Bedömning är att målet bör kunna nås. Huddinges elever drick allt mindre alkohol och har så gjort sedan kommunen började mäta Andelen elever som provat narkotika visar också på en minskning sedan flera år tillbaka. Vad gäller de mål som finns uppsatta bedöms dessa kunna klaras till 2030 om ett intensivt och samordnat arbete fortskrider. 1 Detta gäller såväl alkohol som narkotika. 1 I Hållbart Huddinge 2030 anges mått för andelen ungdomar i åk 9 som provat alkohol (A) respektive narkotika (N). Målet för 2030 är A: 35 procent N: 3 procent. Senaste mätning A: 58 PÅ VÄG MOT HUDDINGE

25 2. Vad är hållbar utveckling? Hållbar utveckling är ett begrepp som används för att peka ut en eftersträvansvärd samhällsutveckling. Begreppet både uppstod och definierades i Bruntlandkommissionens rapport "Vår gemensamma framtid" från 1987: Hållbar utveckling är utveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. procent N: 8 procent. (Stockholmsenkäten). 12 PÅ VÄG MOT HUDDINGE 2030

26 2.1 Hållbarhetsdimensionerna 2 Definitionen ovan måste emellertid konkretiseras för att kunna vara till hjälp i det dagliga arbetet. Ett sätt att göra begreppet mer gripbart är att definiera det i termer av olika dimensioner genom att tala om ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet. Ekologisk hållbarhet innefattar allt som har med jordens ekosystem att göra: Klimatsystemens stabilitet, luft-, land- och vattenkvalitet, landanvändning och jorderosion, biodiversitet (mångfald av både arter och passande miljöer), och ekosystemtjänster (till exempel pollinering och fotosyntes). För de ekologiska systemen går det att definiera hållbarhet tämligen bra. Den sociala hållbarheten avser främst rättvisa, rättigheter, makt, välstånd och välbefinnande. Hur dessa aspekter definieras kvantitativt och vad det innebär i praktiken är inte helt okomplicerat att fastställa. Ett enkelt sätt att definiera social hållbarhet är att använda sig av ett antal indikatorer som utvecklats för att mäta välstånd, utveckling etcetera. Definitionen av den ekonomiska hållbarheten är den mest kontroversiella med flera skiljaktiga tolkningar av begreppet. Den mest ortodoxa definitionen innebär att den ekonomiska utvecklingen inte får ske på bekostnad av en minskning i naturkapital eller socialt kapital. Relationerna mellan dimensionerna är inte entydig. Ibland kan den kännetecknas av synergieffekter, som exempelvis det positiva sambandet mellan utbildning och ekonomiska tillväxt, men minst lika ofta uppstår konflikter som det mellan ekonomisk tillväxt och ekosystemet. 2.2 Olika hållbarhetsmodeller När man ska beskriva hur dessa dimensioner hänger samman brukar man göra det med hjälp av olika figurer. I förstone kan tyckas att nedanstående två figurer beskriver samma sak genom att visualisera dem på två olika vis, men det finns en påtaglig skillnad mellan de två modellerna. Figuren till vänster nedan förmedlar bilden av en hållbar utveckling där de tre dimensionerna överlappar varandra och ges lika tyngd och värde, medan figuren till höger ger en bild av den hållbara utvecklingen som en hierarki där ekologin är viktigast och en förutsättning för såväl social som ekonomisk hållbarhet. Hierarkin pekar även på ett beroendeförhållande där de sociala förutsättningarna ligger till grund för att en ekonomisk hållbarhet ska vara möjlig. 2 Hållbarhetsdimensionerna kan också beskrivas med de hållbarhetsprinciper som definierats av Det Naturliga Steget. Dessa lyder: I ett hållbart samhälle utsätts inte naturen för systematisk koncentrationsökning av ämnen från berggrunden t ex fossilt kol, olja och metaller koncentrationsökning av ämnen från samhällets produktion t ex kemikalier degradering med fysiska metoder t ex storskaliga kalhyggen och överfiskning 4... personlig integritet, dvs människor utsätts inte för direkt skada 5... inflytande, dvs människor hindras inte att påverka de sociala system som de ingår i och är beroende av 6... kompetens, dvs människor hindras inte att utveckla kompetens 7... opartiskhet, dvs människors lika rättigheter och värde erkänns och respekteras 8... mening, dvs människor och organisationer hindras inte att utveckla en mening med att finnas PÅ VÄG MOT HUDDINGE

27 Två modeller av hållbar utveckling 2.3 Mått och jämlik styrning Ett mått visar på tillståndet för en verksamhet eller ett område som är en del av dimensionen. Ett mått ska vara tillförlitligt, relevant, enkelt, och kunna användas fler gånger. Genom att följa ett mått över tid kan vi få en uppfattning om utvecklingen inom valda områden. En del mått kan användas för att följa upp mål medan andra ger en ökad förståelse om orsakssamband. Huddinge kommun tillämpar jämlik styrning vilket innebär att verksamheterna ska mäta och analysera statistik och resultat utifrån kön-, barn- och områdesperspektiv. Utifrån detta ska omotiverade skillnader redovisas och åtgärdas. Jämlik styrning genom uppdelning av ordinarie indikatorers resultat enligt dessa principer hjälper oss med en större träffsäkerhet för att skapa mer likvärdig service och jämlika livsvillkor. Följaktligen kommer mått i rapporten, där så är möjligt och relevant, att brytas ner på dessa bakgrundsvariabler för att visa på skillnader mellan olika grupper i samhället. I rapporten görs dessutom ibland jämförelser med riksgenomsnittet eller länet då det är viktigt ett relatera Huddinges utveckling till andras. 3. Huddingeborna idag - och Huddinge växer kraftigt Huddinge är med sina invånare den näst största kommunen i länet. Prel. Utblick Ålder PÅ VÄG MOT HUDDINGE 2030

28 w Summa Figur 1. Antal personer i Huddinge kommun. Befolkningsutveckling 2008, 2014 samt utblick Huddinges befolkning har ökat varje år under en lång tid och den väntas öka även i framtiden. Ökningen beror på höga födelsetal och på en stor inflyttning från utlandet. Fram till år 2030 kan befolkningen öka med cirka personer, till närmare totalt. Huddinge växer även kraftigt i jämförelse med andra kommuner, bara fyra andra kommuner växte mer än Huddinge sett till befolkningsökningen 2012 i absoluta tal och sett till den procentuella utvecklingen var det fem kommuner som hade kraftigare ökningen. Huddinge var 2013 tillsammans med Botkyrka näst yngsta kommunen i riket, med en medelålder på 37,2 år. I riket är medelåldern 41,2 år och i länet är den 39,0 år. Trenden för Huddinge är att vi blir något äldre, den senaste 10-årsperioden har medelåldern ökat med 0,4 år. Att jämföra med riket som ökat med 0,6 år och länet som står oförändrat. Huddinges starka befolkningstillväxt beror till stor del på en hög invandring och under 2013 var utrikes flyttnetto 878 personer. Invandringen är också en bidragande orsak till Huddinges unga befolkningsstruktur. Idag är 27 procent av Huddingeborna födda i ett annat land än Sverige. Detta kan jämföras med Stockholms län som har 23 procent utlandsfödda och riket där 16 procent är födda utanför Sverige (2013). Det vanligaste utländska födelselandet bland Huddingebor är Irak, följt av Finland, Turkiet och Polen. 3.2 Den yngre befolkningen De senaste åren har det fötts många barn i kommunen och många barn har också flyttat till Huddinge. Antalet barn kommer fortsätta att öka under de kommande åren. De senaste åren har det varit barnen i förskoleålder som har ökat allra mest medan det framöver kommer att vara framförallt barn i grundskoleåldern som kommer att öka mest, 6-15 åringarna kommer att öka med nära fram till Antalet gymnasieungdomar börjar öka omkring Prel. Utblick Ålder PÅ VÄG MOT HUDDINGE

29 Summa Figur 2. Antal personer 1-18 år i Huddinge kommun. Befolkningsutveckling 2003, 2008, 2014 samt utblick Den äldre befolkningen Huddinge har cirka invånare som är 65 år eller äldre. Av dem är det drygt äldre än 80 år. Om tio år väntas antalet personer över 65 vara nästan , och antalet över 80 år vara drygt Den stora ökningen av äldre beror på att det under 1940-talet föddes stora årskullar, som nu uppnår pensionsåldern. Om ytterligare några år kommer denna generation att uppnå de åldrar när behovet av omsorg ofta inträder. Andelen över 65 år av befolkningen ligger dock kvar runt 13 procent för hela prognosperioden, med en viss ökning. Individer w Figur 3. Antal personer 65 år och äldre i Huddinge kommun, samt utblick Medellivslängden i Huddinge har ökat över tid. Närmare bestämt med ett år mellan 2003 och 2013 och uppgår nu till dryga 76 år. Kvinnors medellivslängd 2013 var knappa tre år längre än männens men differensen mellan könen har halverats sedan mätningarna 1997 då skillnaden uppgick till nästan sex år. I Stuvsta-Snättringe lever man i snitt 10 år längre än i Vårby. I sammanhanget bör dock påpekas att statistiken påverkas av var kommunens äldreboenden har placerats. 16 PÅ VÄG MOT HUDDINGE 2030

30 Medellivslängd Trångsund Flemingsberg Skogås Vårby Stuvsta-Snättr... Segeltorp Sjödalen-Fulle... Rest+församl skr Huddinge Figur 4. Medellivslängd i Huddinge och per kommundel. 3.4 Försörjningskvoten i Huddinge Försörjningskvot beskriver sambandet mellan invånare i åldern med yngre och äldre. Måttet beskriver hur många fler personer utöver sig själv som varje person i arbetsför ålder måste försörja. Huddinge har haft en ökande försörjningskvot sedan början av 90-talet, vilket betyder att färre ska försörja fler. Varje Huddingebo måste 2012 försörja 0,67 individer utöver sig själv, att jämföra med 0,57 i slutet av 80-talet. Vid prognosperiodens slut är försörjningskvoten nära 0,7. Försörjningskvoten är snarlik även i länet, men i riket var kvoten redan ,7 och prognostiseras vara runt 0, Fklat betyder det att färre kommer behöva försörja fler. Det är utifrån denna typ av demografiska prognoser som det har börjat diskuteras förändringar av pensionsåldern. En ökad pensionsålder till 68, skulle utifrån Huddinges befolkning 2012 sänka försörjningskvoten till 0,57. Huddinge kommun har en ung befolkning vilket syns även i försörjningskvoten. Större delen av försörjningskvoten utgörs av de unga, det vill säga invånarna i åldern 0-19 år medan en mindre del utgörs av de äldre 65 år och äldre. Kvot 0,80 0,70 0,60 0,50 0,40 0,30 0,20 0,10 0, Försörjningskvot Figur 5. Försörjningskvot för Huddinge kommun samt utblick PÅ VÄG MOT HUDDINGE

31 3.5 Invånarnas utbildningsnivå I Stockholms län var andelen med eftergymnasial utbildning år 2013 högst i riket med 42 procent, vilket gäller såväl kvinnor som män. Länet hade även den minsta skillnaden mellan kvinnor och mäns utbildningsnivå. 80% 60% 40% 20% 0% Danderyd Lidingö Figur 6. Andel invånare med eftergymnasial utbildning Täby Solna Stockholm Nacka Sollentuna Vaxholm Sundbyberg Ekerö Järfälla Huddinge Vallentuna Salem Österåker Tyresö Värmdö Upplands Väsby Upplands-Br... Sigtuna Nykvarn Södertälje Botkyrka Haninge Nynäshamn Norrtälje Högst andel med eftergymnasial utbildning finns i länets centrala och norra delar. I åtta av länets kommuner har mer än halva befolkningen i åldern en eftergymnasial utbildning. Allra störst är andelen i Danderyd (73 procent) och lägst i Norrtälje (27 procent). I Huddinge har cirka 42 procent av invånarna mellan 25 och 64 år eftergymnasial utbildning. Om en ranking görs av andelen med eftergymnasial utbildning hamnar Huddinge på en tolfte plats bland länets 26 kommuner, vilken är en placering bättre än Invånarnas inkomst 3 Skillnaderna i nettoinkomst är betydande mellan länets kommuner, där Danderyd sticker ut med en avsevärt högre nettoinkomst. Huddinge har den 18:e högsta nettoinkomsten i länet Medelinkomst kr kr kr 0 kr Danderyd Lidingö gur 7. Nettoinkomst per kommun i Stockholms län Täby Nacka Vaxholm Ekerö Sollentu... Österåke... Stockhol... Värmdö Tyresö Vallentu... Nykvarn Solna Salem Järfälla Sundbybe... Huddinge Upplands... Upplands... Sigtuna Haninge Nynäsham... Norrtälj... Södertäl... Botkyrka 3 Källa: SCB, nettoinkomsten är mätt för personer 20 år och äldre som varit folkbokförda i Sverige både och (SCB). 18 PÅ VÄG MOT HUDDINGE 2030 Fi

32 Det finns också stora inomregionala skillnader i nettoinkomstens förändring över femårsperioden I samtliga kommuner har nettoinkomsten ökat men i Danderyd mer än fyra gånger så mycket som i Södertälje. Ökningen i nettoinkomst har i Huddinge varit den femtonde högsta i länet med en ökning på över kronor. Dock ger jämförelser mellan åren på detta vis ganska stora variationer, ifjol låg kommunen på nionde plats. Vid jämförelser med 2008 har skillnaden mellan könen minskat i såväl riket som länet, med 3,7 respektive 2,7 procent. Fördelningen över kommunerna i länet visar på stora skillnader, fem kommuner visar en negativ utveckling, det vill säga större skillnader 2012 än kommuner har mindre skillnader än 2008 och två har en närmast oförandrad situation. Huddinge är i jämförelsen en av de kommuner som uppvisar mindre skillnaderna, en minskning med 9 procent vilket motsvara cirka kr. 25% 20% 15% 10% 5% 0% -5% Österåker Nynäshamn Upplands-Bro Botkyrka Sundbyberg Sollentuna Ekerö Solna Järfälla Huddinge Vaxholm Upplands TyresöNorrtälje Väsby Haninge Vallentuna Sigtuna Stockholm SalemTäby Södertälje Danderyd Nacka Lidingö Nykvarn Värmdö -10% -15% -20% -25% Figur 8. Förändring (%) i skillnader mellan könen, nettoinkomst per kommun, Förvärvsfrekvens och arbetslöshetens utveckling Förvärvsfrekvensen i kommunen har mellan 1998 och 2012 legat på en ganska stabil nivå mellan 78 och 74,8 procent. Förvärvsfrekvensen var högst i Stuvsta- Snättringe med 87 procent år 2012 och lägst i Vårby 61 procent. Det råder skillnader mellan kommunens delar både vad gäller förvärvsfrekvensens nivå och dess utveckling under perioden. I områdena med högst förvärvsfrekvens har nivån legat relativt konstant medan den i Vårby och Flemingsberg har minskat mellan 2001 och 2009 men därefter vänt uppåt. PÅ VÄG MOT HUDDINGE

33 90% 85% 80% 75% 70% 65% 60% 55% 50% Huddinge kommun Vårby Segeltorp Flemingsberg Sjödalen-Fullersta Stuvsta-Snättringe Trångsund Skogås Figur 9. Förvärvsfrekvens per kommundel, befolkningen år, Arbetslösheten i Huddinge kommun varier stort mellan kommunens olika områden, från 1,5 procent i Stuvsta-Snättringe till 7,9 procent i Vårby. Oktober 2014 var 3,6 procent av kommunens invånare öppet arbetslösa. I Vårby, Flemingsberg och Skogås är arbetslösheten högre än i kommunen som helhet. 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% 0% Figur 10. Arbetslösa (%) per kommundel, befolkningen år Huddinge kommun Vårby Segeltorp Flemingsberg Sjödalen-Fullersta Stuvsta-Snättringe Trångsund Skogås Arbetslösheten i Huddinge var i oktober 2007 högre än länets men lägre än rikets. Fram till 2010 närmade den sig länets nivå för att under 2010 bli lägre än länets vilket hållit i sig sedan dess. 20 PÅ VÄG MOT HUDDINGE 2030

34 4. Hållbart Huddinge Ansvar för naturresurser Ekologiska fotavtryck Det ekologiska fotavtrycket beskriver vad vi konsumerar av olika varor och tjänster genom att uppskatta hur mycket av naturens produktiva områden som har tagits i anspråk för denna konsumtion, oavsett var i världen produktionen sker. Det ekologiska fotavtrycket uttrycks i globala hektar. Det finns cirka 1,8 globala hektar produktiv mark per invånare på jorden. Den senaste mätningen av Huddinges ekologiska fotavtryck visar att Huddingeborna använder 5,47 globala hektar per invånare och år. Detta motsvarar ungefär 3 jordklot. Denna mätning gjordes 2012 och avser år Det tar lång tid att ta fram uppgifter för konsumtion och därför släpar statistiken efter en hel del. Tyvärr finns inte nyare uppgifter för lokala fotavtryck, vilket gör att något nytt ekologiskt fotavtryck för Huddinge kommun inte kunde tas fram till denna rapport. Detsamma gäller för koldioxidfotavtrycket. Förändringar i fotavtryck går dock inte särskilt snabbt. Det finns nyare statistik på nationell nivå. Enligt Världsnaturfondens (WWF) senaste rapport 4 har Sveriges ekologiska fotavtryck ökat det senaste året från 6,1 globala hektar (3,4 jordklot) till 6,7 globala hektar (3,7 jordklot). Främst fyra anledningar lyfts fram som orsak: konsumtionen har ökat, ökade utsläpp från produktion av importerade produkter, energikrävande fordonspark och hög köttkonsumtion. När Huddinge kommun år 2012 tog fram uppgifter om kommunens ekologiska fotavtryck var detta i paritet med rikets dåvarande fotavtryck. Eftersom det nationella fotavtrycket har ökat är det således troligt att även det lokala har gjort det. Huddinges mål är att 2030 ha ett ekologiskt fotavtryck på 3,5 globala hektar (vilket motsvarar 2 jordklot). Eftersom det inte finns ny data är det svårt att bedöma om målet kommer att nås eller inte. 4 Living Planet Report 2014 PÅ VÄG MOT HUDDINGE

35 4.1.2 Klimat generellt Klimatförändringarna är ett faktum. För att begränsa klimatförändringarna behöver utsläppen av växthusgaser minska radikalt. Figur 1. Minskning av växthusgasutsläppen per invånare. Målet är att växthusgasutsläppen per invånare utifrån produktionsperspektivet 5 ska minska med 47 procent (2 ton/inv) senast 2020 och 74 procent (1 ton/inv) senast 2050 jämfört med målet uppnåddes redan Om man räknar om målet för att få ett 2030-perspektiv så blir det cirka 60 procent reduktion (cirka 1,5 ton /inv.). Om utsläppen fortsätter att minska i den takt som de gjort de senaste åren kommer en 60 procentig minskning av utsläppen till 2030 kunna nås. Utmaningen i detta sammanhang är nya väginfrastrukturprojekt som leder till ökad trafik då 59 procent av utsläppen kommer från trafik och transport. Ett genomsnitt av utsläppen av växthusgaser enligt produktionsperspektivet var 2012 för Stockholms län 2,5 ton/inv. och för riket 5,9 ton/inv. Koldioxidfotavtrycket redovisar utsläppen utifrån ett konsumtionsperspektiv, och är således mer heltäckande. Huddinges koldioxidfotavtryck är 10,2 ton/inv. och kan då jämföras med 2,0 ton/inv enligt produktionsperspektivet. Målet till 2030 för koldioxidfotavtrycket är 4 ton. Koldioxidfotavtrycket för Huddinge kommun togs fram samtidigt som det ekologiska fotavtrycket. Någon ny lokal data finns inte, men Naturvårdsverket presenterar i ny statistik 7 att klimatfotavtrycket totalt sett i Sverige gått upp med 17 procent mellan och cirka 6 procent sedan Detta ger en indikation om att det kan bli svårt att nå Huddinges mål till Samhällsplanering och energi I Huddinge ska kollektivtrafiken vara utgångspunkten vid all planering och områden byggas ut där kollektivtrafikens turtäthet främjas. Personalintensiva arbetsplatser och bostäder nära spårbunden kollektivtrafik har bevisad effekt på minskad bilanvändning. Inom ett avstånd av ungefär 600 meter är effekterna som 5 Utsläppen mäts på det som förbränns/produceras i kommunen (produktionsperspektiv) dvs. tas ej hänsyn till el, fjärrvärme, flygresor, varuproduktion eller annat som genererar utsläpp utanför kommunen men som kan knytas till invånarna. Dvs speglar siffrorna inte invånarnas "konsumtion" av energi (konsumtionsperspektivet). 6 De senaste siffrorna som finns tillgängliga PÅ VÄG MOT HUDDINGE 2030

36 störst. Ett avstånd på ungefär meter kan anses som kollektivtrafiknära för bostäder. Generellt bor knappt 70 procent av invånarna inom meter från spårstation var 95 procent av de planerade bostäderna (i detaljplaner som godkänts under året) inom meter från en spårstation, vilket harmoniserar väl med uppsatt inriktning. Figur 2. Områden med max 1200 meter till en spårstation. Huge Fastigheter AB (Huge) har under lång tid arbetat hårt med energieffektivisering och har överträffat sina mål. Bolaget hade beslutat nå 20 procents energieffektivisering till år 2020, men nådde detta redan under Målet har därför reviderats till 30 procent till 2020 och 50 procent till 2050 jämfört med Huges arbete följer väl de mål som är uppsatta för Sverige och länet. 8 All el i kommunala lokaler och verksamheter är sedan länge så kallad grön el, som produceras från förnyelsebara bränslen. Fjärrvärmenätet (ledningarna) byggs successivt ut av Södertörns fjärrvärme. Fjärrvärmen produceras i Söderenergis anläggningar och består till cirka 90 procent av förnyelsebara bränslen. Torvbränslet som används och klassas som fossilt ska fasas ut till år Utifrån dagens teknik och rimliga ekonomiska förhållanden kommer fjärrvärmen inte att kunna bli mer fossilfri än så då bränslekrossen som också används innehåller en del plast. Huddinges intention om fossilfri el och fjärrvärme till år 2030 kommer bli svår att nå. Huge använder sig av Sunda husdatabasen för att systematiskt välja miljö- och hälsovänliga material vid nybyggnation och ombyggnation. Många aktörer står dock inför en stor utmaning med anledning av alla kemikalier som finns i material och produkter. Även för kommunen kommer detta att vara en utmaning att ta sig an under åren som kommer. Kommunen har påbörjat ett arbete med att ta fram en handlingsplan för att fasa ut kemikalier ur förskolan. 8 Sveriges mål: minska energianvändningen med 20 procent till 2020 jämfört med Målet enligt den regionala utvecklingsplanen är att energianvändningen ska minska med 15procent till 2020 och med 25 procent till PÅ VÄG MOT HUDDINGE

37 4.1.4 Trafik och luft Enligt översiktsplanen ska gång och cykel vara det naturliga transportslaget för kortare resor vilket bland annat kräver att cykelnätet och cykelparkeringar byggs ut och förbättras för att möjliggöra cykling året om. Bussarnas framkomlighet behöver prioriteras för minskade restider och för att öka kollektivtrafikens konkurrenskraft. Kollektivtrafikplanen (som är under framtagande) kommer att visa hur framtidens kollektivtrafik i Huddinge ska se ut. Enligt Naturvårdsverket har växthusgasutsläppen från lätta och tunga lastbilar under flera år ökat, men under 2012 minskade utsläppen från dessa fordon. Utsläppen från personbilar har minskat varje år sedan Utsläppen per km har minskat så att de totala utsläppen från vägtrafiken sjunker som en följd av effektivare motorer. Bilinnehavet per person minskar 9 och andelen unga med körkort har minskat. 10 Samordning av varudistributionen har identifierats som en av de viktigaste aktiviteterna för att minska transporterna på Södertörn. Den förstudie som genomförts visar att det är möjligt att minska miljöbelastningen rejält genom färre transporter. Andra viktiga nyttor är säkrare trafikmiljö kring skolor och förskolor samt bättre arbetsmiljö för mottagande verksamheter. För att minska utsläppsnivåerna ytterligare från tung trafik behöver näringslivet samordna sina gods- och varutransporter ytterligare och överföra fler transporter till spårbunden trafik. I Mälardalen säljer flera av drivmedelsföretagen diesel som är utblandad med omkring 25 procent biodiesel. Södertörnskommunerna samverkar för att fler biogastankställen ska byggas på Södertörn. Idag finns sex biogastankställen. I Huddinge finns ett och ytterligare ett tas i bruk under början av Södertörnssamarbetet har som mål att 2020 bli ett ledande centrum och knutpunkt för el-infrastruktur. I Huddinge finns 14 publika elladdstolpar, varav en med snabbladdning. Huddinge är den kommun på Södertörn som har flest publika laddningsställen. Alla dessa åtgärder bidrar till att kommunens växthusgasmål (se ovan) ser ut att kunna nås. Trafiken är den största källan till luftföroreningar. Miljökvalitetsnormen 11 för PM och kvävedioxider överskrids längs E4/E20 och ligger nära gränsvärdet för PM 10 längs väg 73. Kommunen ska i senare planeringsskeden, detaljplanering och vid tillsyn och tillståndsprövningar, säkerställa att miljökvalitetsnormerna inte överskrids. Genom att öka de hållbara transporternas andel av resandet minskar utsläppen till luften. Trafikverket som är huvudman för E4/E20 genomförde den 1 november 2014 en hastighetssänkning för att minska utsläppen i luften. Trafikbuller är den miljöstörning som är vanligast förekommande i samhället och människors välbefinnande och hälsa påverkas negativt av buller. Totalt beräknas en femtedel av invånarna vara exponerade för buller från väg- och spårtrafik i sina 9 Enligt Trafikanalys 10 Enligt utredningen om Fossilfri fordonstrafik Juridiskt bindande internationella krav 12 Partiklar mindre än 10 mikrometer 24 PÅ VÄG MOT HUDDINGE 2030

38 bostäder. Därför är det av stor vikt att bullerfrågorna beaktas i samhällsplaneringen i Huddinge Konsumtion Organisationen KRAVs mål är en marknadsandel för KRAV-märkt mat på 20 procent till år Prognoser visar att redan under 2014 kan en 30-procentig ökning ske i förhållande till föregående år. Ett av viktigaste skälen till den kraftiga ökningen är att sortimenten i butikerna har breddats. Större sålda volymer och ökad produktion har också möjliggjort lägre priser på många ekologiska varor. Huddinge kommun upphandlar årligen varor och tjänster för ca 1 miljard. Möjligheten att ta miljöhänsyn och social hänsyn i samband med offentliga upphandlingar har successivt blivit allt större. Att ställa krav när kommunen köper varor och tjänster är ett utmärkt sätt att påverka framväxten av ett hållbart samhälle, men på kort sikt är ekologiska varor, liksom varor där hänsyn tas till goda arbetsförhållanden och en acceptabel lön, dyrare än andra. Förskolorna och skolorna arbetar för att nå målet: 50 procent ekologiska livsmedel till Under 2014 var målsättningen att förskolorna skulle nå 45 procent, grundskolorna 37 procent och gymnasieskolorna 35 procent. Avstämningen vid halvårsskiftet visade en god prognos på att målet för året kommer att klaras och ger en indikation om att målet till 2020 är inom räckhåll. De totala inköpen av ekologiska livsmedel i kommunen är cirka 33 procent och ökar. Det nationella målet om 25 procent inköp av ekologiska livsmedel i kommunal verksamhet har uppnåtts sedan länge 13. Huddinge ligger tvåa i länet och på delad tionde plats bland landets kommuner vad gäller ekologiska livsmedel i kommunens verksamheter. Procent Figur 3. Andel ekologiska livsmedel i den kommunala organisationen. Skolrestaurangerna arbetar med säsongsanpassade grönsaker och frukter. De arbetar också aktivt med att mat inte slängs i onödan, både i köket och bland eleverna. Kommunen följer Världsnaturfondens fiskguide och satsar på MSC Målet sattes till 2010, men förlängdes till Efter detta har inget nytt mål formulerats. 14 MSC, Marine Stewardship Council, är en oberoende organisation som verkar för att gynna ett ansvarsfyllt fiske där fångstnivåer regleras så att arternas och beståndens långsiktiga överlevnad PÅ VÄG MOT HUDDINGE

39 certifierad fisk. Alla kommunala skolor har en köttfri dag i veckan. Allt detta bidrar bland annat till minskade växthusgasutsläpp och ökad biologisk mångfald Avfall Kommunen ansvarar för insamling av hushållsavfall, dvs. matavfall och de brännbara fraktionerna. Procent Nationellt mål 0 Botkyrka Haninge Huddinge Nynäshamn Salem Södertälje Tyresö Södertörn Figur 4. Andel matavfall som behandlas biologiskt. Gällande matavfallsinsamling finns ett nationellt mål om att 50 procent av matavfallet ska samlas in och behandlas biologiskt. Varken Huddinge eller någon av övriga Södertörnskommuner når det målet idag. Allt insamlat matavfall behandlas genom rötning eller kompostering och blir fordonsgas och biogödsel. Matavfallsinsamlingen väntas öka i takt med att flerbostadshusen får insamling. Taxan utvecklas successivt för att stimulera till ökad sortering. Ansvaret för insamling av förpackningar och elavfall vilar på dem som har producerat produkten. Dessa företag har gått samman i olika konstellationer, till exempel Förpacknings- och tidningsinsamlingen (FTI) för att sköta om insamlingen. Insamlingen av förpackningar har minskat radikalt under de senaste åren. inte äventyras. 26 PÅ VÄG MOT HUDDINGE 2030

40 Kilo per invånare Figur 5. Insamlat källsorterat material i Huddinge Rikssnittet för insamlat källsorterat material var för ,3 kg per invånare. Genomsnittet för Stockholms län var 66,2 kg per invånare. I Huddinge samlades nästan 20 kg mindre per invånare in än i länet. Enligt FTI finns generellt en nedåtgående trend i Södertörnskommunerna som till stor del beror på minskad tidningsförsäljning, då flera väljer att läsa digitalt. Anledningen till att insamlingen av plast- och pappersförpackningar minskar är svårare att förklara, speciellt med tanke på att produktionen av pappersförpackningar ökar. En orsak kan vara att antalet återvinningsstationer minskat. Enligt översiktsplanen ska återvinningsstationer vara lättillgängliga och i tättbebyggda områden bör avståndet till närmaste återvinningsstation inte överstiga 400 meter. Andelen som har längre än 400 meter till närmaste återvinningsstation har ökat, bland annat på grund av minskat antal stationer. I den befolkningsundersökning som görs vartannat år anges avstånd till närmaste återvinningsstation som den viktigaste orsaken till att inte sorterar sitt avfall. Fastighetsnära insamling finns som en tilläggstjänst, men kostar för fastighetsägarna, varför det kan finnas en begränsning i utvecklingen av den insamlingen Biologisk mångfald Huddinges natur är ur ett riksperspektiv ovanligt varierad. Här finns odlingslandskap, skogar och våtmarker med mycket höga naturvärden. Mer än en tredjedel av kommunens yta består av naturreservat vilket medför att en stor del av de skyddsvärda skogarna har ett långsiktigt skydd. PÅ VÄG MOT HUDDINGE

41 Procent Figur 6. Andel skyddad natur Målet till 2030 är att nå 35 procent skyddad natur. I och med att tre nya naturreservat inrättades under 2014 så är nu 37 procent av kommunens yta skyddad som naturreservat och målet har därmed överträffats. Ytterligare områden planeras att skyddas till exempel Flottsbroområdet och Kynäs. Huddinge berörs av regionens övergripande grönstruktur: Hanvedenkilen och Bornsjökilen. Dessa områden innehåller viktiga områden för rekreation samt för den biologiska mångfalden. Figur 7. Skyddad natur i Huddinge (områden med grön linje=naturreservat, områden med lila linje=natura 2000-områden, område med blå linje=biotopskyddsområde). Hanvedenkilen är ett större sammanhängande grönområde som är förhållandevis opåverkat från exploateringar relaterat till länet. I Huddinge finns ungefär hektar skog. En stor del av skogarna ligger inom Bornsjökilen och Hanvedenkilen och i flera fall även inom riksintresset för rörligt 28 PÅ VÄG MOT HUDDINGE 2030

42 friluftsliv eller utgör naturreservat. Rekreation och naturvård är viktigare än skogsproduktion i en storstadsregion. Tvärförbindelse Södertörn 15 kommer eventuellt att dras genom Flemingsbergsskogen och i så fall behöver åtgärder genomföras för att den negativa påverkan på området blir så liten som möjligt. Den viktigaste frågan när det gäller bevarande av den biologiska mångfalden i odlingslandskapet är vilken möjlighet som finns att ha aktiva jordbruksföretag. Ofta är bristen på betesdjur den viktigaste naturvårdsfrågan vilket innebär att åtgärder som ökar antalet nötboskap och får indirekt gynnar bevarandearbetet med den biologiska mångfalden. Stora delar av Huddinges jordbruksmark ligger inom områden som är av riksintresse för rörligt friluftsliv. Även det mesta av övriga delar av jordbruksmarken har stora natur- och kulturvärden där jordbruken har en avgörande betydelse för att dessa värden består. I en tät region, som Huddinge ingår i, är inte livsmedelsproduktionen alltid förstahandsmotivet till bevarande av jordbruksmarken. Huvudmotivet är istället bevarandet av det öppna kulturlandskapet. En garanti för att landskapet hålls öppet och levande är att jordbruksföretagen är lönsamma. För flera av Huddinges jordbrukare blir det svårare och svårare när jordbruksmark tas i anspråk till andra ändamål. Detta är en utmaning för kommunen de närmaste åren Sjöar, vattendrag och grundvatten Det finns fastställda miljökvalitetsnormer (MKN) för större sjöar, vattendrag, kust- och grundvatten och dessa vattenområden kallas formellt för vattenförekomster. Miljökvalitetsnormerna är juridiskt bindande. Målet är att uppnå god vattenstatus år 2015 och att inget vattens status ska försämras. I de fall detta inte är möjligt av olika skäl kan tiden förskjutas som längst till Sjöarna Drevviken, Magelungen och Orlången är vattenförekomster. De uppnår endast måttlig ekologisk status, men har god kemisk status. Sjöarna ska nå en god ekologisk status till år Magelungen Drevviken Långsjön, Segeltorp, Trehörningen, Sjödalen Orlången, Vidja Figur 8. Fosforhalter i sjöarna (µg/l dvs. mikrogram/liter). Alltför många av kommunens sjöar är för näringsrika. Hit hör Långsjön i Segeltorp, Trehörningen i Sjödalen, Orlången, Magelungen och Drevviken. Trehörningen och Orlången är de mest övergödda sjöarna och de påverkar alla 15 Tidigare Södertörnsleden PÅ VÄG MOT HUDDINGE

43 vattenområden nedströms negativt. Näringshalterna i de sistnämnda sjöarna behöver mer än halveras. Mål för fosfor för att kunna uppnå miljökvalitetsnormerna (MKN) år 2021 är: Orlången: 23 ug/l, Magelungen: 22 ug/l och Drevviken: 18 ug/l. Målet år 2015 (för de sjöar som inte har fastställda MKN) är: Trehörningen: 28 ug/l och Långsjön: 23 ug/l år Trehörningen har fem år i rad haft mycket höga halter av fosfor. Tänkbara orsaker kan vara: byte av skärmbassäng (dagvattenanläggning), olika exploateringar, bräddningar i samband med regn och trasiga eller läckande ledningsnät. Trehörningen och Långsjön kommer inte att nå sina mål till Det ser inte ut som om Orlången kommer att nå sitt mål till För Drevviken och Magelungen är det osäkert hur det kommer att gå. Främst behöver påverkan från dagvatten minska. Utbyggnaden av nya bebyggelseområden och förtätning av befintliga områden gör att mängden hårdgjorda ytor ökar. Dagvatten orsakar spridning av föroreningar från mark och byggnader till grundvatten, sjöar, vattendrag och kustvatten. Dagvatten ska omhändertas lokalt där så är möjligt och antingen infiltreras ner i marken direkt eller fördröjas i magasin innan det leds till ledningsnätet. Vid större vattenmängder, felkopplingar, nödstopp med mera kan spillvatten bräddas till dagvattensystemet och påverka vattendrag och sjöar med näringsrikt och förorenat vatten. Ett omfattande planeringsarbete pågår för att försörja flera av kommunens större fritidshusområden med ett kommunalt vatten- och avloppssystem i takt med att de omvandlas till bostadsområden med permanentboende. För Tyresåns sjösystem finns det ett åtgärdsprogram framtaget som visar vad kommuner och myndigheter behöver göra för att uppnå miljökvalitetsnormerna. Under 2014 pågick ett arbete att ta fram två åtgärdsprogram, ett för Trehörningen och ett för Orlången. Dessa två sjöar har kommunen valt att prioritera. Åtgärdsprogrammen är på väg att tas fram i samarbete med Stockholm Vatten och Tyresåns vattenvårdsförbund. Under kommande år kommer en stor utmaning att vara att genomföra åtgärdsprogrammen. De flesta av kommunens invånare får sitt dricksvatten från Mälaren, via Stockholm vatten AB:s ledningsnät. Huddinge kommun har inget eget vattenverk, utan vattnet levereras av Stockholm Vatten AB:s ledningsnät från Norsborgs vattenverk. Mälaren har ett vattenskyddsområde och för att skydda sjön som dricksvattentäkt finns skyddsföreskrifter som ska följas. I de delar av kommunen där det saknas kommunalt ledningsnät är man hänvisad till borrade eller grävda brunnar. Klimatförändringarna ställer krav på klimatanpassning då Sverige och Huddinge kommer att bli blötare och varmare. Översvämningar väntas drabba bebyggelse och infrastruktur. Kraftig nederbörd och ökade flöden i vattendrag, liksom höjda och varierande grundvattennivåer, ökar risken för ras och skred. För att hantera det ändrade klimatet behöver det arbetas aktivt med fördröjning av vatten i såväl nybyggnationsområden som befintliga områden. Detta för att minimera översvämningsproblematik och för att vattenkvaliteten ska vara god. 30 PÅ VÄG MOT HUDDINGE 2030

44 4.2 Gemenskap och delaktighet i samhällslivet Huddinge har satt upp ambitiösa mål till 2030 för området Gemenskap och delaktighet i samhällslivet. Särskilt utpekade frågor är valdeltagande, social representativitet hos kommunens förtroendevalda, tillit mellan människor och invånarnas förtroende för kommunen. Flera av dessa frågor är centrala också i den svenska demokratipolitiken. I avsnittet omnämns även att det sociala kapitalet är stort och att invånare har förtroende för kommunen och varandra Sjunkande valdeltagande Att rösta i allmänna och fria val utgör kärnan i den representativa demokratin i Sverige. Målsättningen till år 2030 i Huddinge är att valdeltagandet ska öka till 85 procent i valet till kommunfullmäktige, från nuvarande 78 procent. I ett internationellt perspektiv framstår det svenska valdeltagandet som högt 16. Huddingebornas valdeltagande i riksdagsvalet nådde sin högsta topp i 1976 års val med 92 procents valdeltagande och har därefter sjunkit successivt över tid för att nå sin bottennotering år 2002 med ett 80 procentigt deltagande. I de två nästkommande valen ökade sedan valdeltagandet till 84 procent 2010, för att till valet 2014 minska med cirka 0,2 procent. Valdeltagande till kommunfullmäktige i Huddinge visar också en negativ trend sedan 70-talet och har historiskt i Huddinge varit cirka 2-3 procent under riket. I en ranking med andra kommuner i länet hamnar Huddinge på plats 23 av 26 kommuner i 2014 års val. Valdeltagandet i Huddinge var 78 procent och i Danderyd 89 procent och högst på Södertörn var Nykvarn med 86 procent. Procent Huddinge Riket Stockholms län igur 1. Valdeltagande i kommunfullmäktigeval i Huddinge kommun, i länet samt Sverige. F Ingen analys har gjorts specifikt rörande valdeltagandets utveckling i Huddinge men genom olika undersökningar på nationell nivå kan man dra slutsatsen att viktiga faktorer som påverkar valdeltagandet är bland annat inkomst- och utbildningsnivå samt politiskt intresse. 16 SCB. Svenskt valdeltagande under hundra år (2012). PÅ VÄG MOT HUDDINGE

45 Ökande ojämlikhet i valdeltagandet Valdeltagandet inom Huddinge skiljer sig i likhet med många andra svenska kommuner markant. Vårby och Flemingsberg sticker ut med betydligt lägre valdeltagande medan Stuvsta-Snättringe, Sjödalen-Fullersta samt Segeltorp märker ut sig med högre nivåer. Sedan valet 1988 har Vårbys valdeltagande sjunkit med 12 procentenheter och Flemingsberg med 8 procentenheter. Skillnaden mellan kommundelen med högsta valdeltagandet och lägsta valdeltagandet är ökat % 90% 80% 70% 60% 50% 40% Flemingsberg Stuvsta - Snättringe Sjödalen - Fullersta Segeltorp Vårby Trångsund Skogås Huddinge Figur 2. Valdeltagande per område i Huddinge Skillnaderna blir än tydligare på valdistriktsnivå. Enligt SKL:s analys av valen 2010 var Huddinge en av de kommuner som hade störst differens i valdeltagandet mellan det valdistrikt med lägst och det med högst valdeltagandet. Storstäderna Stockholm, Malmö och Göteborg hade störst differens, därefter kom Botkyrka och sedan Huddinge 18. Differensen i 2010 års val var 42,7 procent och i 2014 års val ökade differensen till 45,8 procent. Nedan är de valdistrikt med högst respektive lägst valdeltagande i kommunfullmäktigevalet Valdistrikt högst Valdeltagande Valdistrikt lägst Valdeltagande Snättringe gård 92 % Grantorp Östra 46 % Segersminne 91 % Vårby gård västra 49 % Milsten 91 % Visättra-Björnkulla 50 % Balingsnäs 91 % Västra Skogås 52 % Fridhem 91 % Flemingsberg C 53 % Figur 3. Valdeltagande för de valdistrikt med högst respektive lägst valdeltagande i Huddinge kommun i 2014 års val. Ska kommunens målsättning om ett valdeltagande på 85 procent uppnås är det avgörande att uppnå ett mer jämlikt valdeltagande Statistiska centralbyråns demokratistatistik val: 2010 års kommun- och landstingsval. SKL (2011) 19 Statistik på kvinnors och mäns faktiska valdeltagande i Huddinge finns inte att tillgå och 32 PÅ VÄG MOT HUDDINGE 2030

46 Förstagångsväljare Förstagångsväljare är intressanta att följa bland annat då erfarenheter från det första valet tenderar att påverka benägenheten att rösta i kommande val 20. För demokratins utveckling är det vidare viktigt att intresset för och deltagandet i demokratin förs vidare från generation till generation. Sedan tidigare är det känt att valdeltagande (till riksdagsvalet) bland förstagångsväljare är lägre jämfört med övriga befolkningen. I 2014 års val till kommunfullmäktige var valdeltagandet 76 procent vilket jämfört med föregående års val är en ökning med cirka en procentenhet. Jämfört med valdeltagande i övriga befolkningen i Huddinge är valdeltagandet bland förstagångsväljarna nästan två procent lägre. Statistik om riks- och länsgenomsnittet saknas, men SCB:s valdeltagandeundersökning visar att valdeltagandet ökat för andra valet i rad till kommunfullmäktige. Ett ojämlikt valdeltagande mellan kommundelarna är lika tydligt bland förstagångsväljare där framförallt Vårby (55 procent) och Flemingsberg (62 procent) utmärker sig med ett betydligt lägre valdeltagande medan Stuvsta- Snättringe (84 procent) samt Segeltorp och Sjödalen-Fullersta (83 procent) har ett högre valdeltagande Invånarnas förtroende för kommunen och samhällsinstitutioner Invånarnas förtroende för kommunen är viktigt för gemenskapen och viljan att delta i samhällslivet, exempelvis följa lagar, betala skatt, ta ansvar samt ingå överenskommelser. Den övergripande nationella trenden i Sverige är att efter en rejäl minskning i förtroendet för politiker från 70-talet till 90-talet, har det skett en kraftig ökning sedan I samband med valet 2010 uppgav 61 procent av svenskarna att de hade mycket eller ganska stort förtroende för politiker (dock inte specifikt lokalt förtroendevalda), jämfört med endast 31 procent Nivån på politikerförtroendet 2010 är tillbaka på samma nivå som det var i mitten på talet. Det ökade politikerförtroendet (eller i alla fall inte en fortsatt nedgång) tros även vara kopplat till ett ökat förtroende för en lång rad politiska institutioner Förtroende för kommunen I Huddinges långsiktiga hållbarhetsarbete är målsättningen för år 2030 att invånarnas förtroende för kommunen ska öka markant. Förtroendet mäts genom SCB:s medborgarundersökning där flera frågor ställs om vad invånare anser om politiker, högre tjänstemän och hur politiken genomförs i Huddinge 21. Resultatet mäts genom ett betygsindex och målsättningen till år 2030 är att öka från 49 till 70 i betygsindex års resultat var 49 i betygsindex vilket är en nedgång inom felmarginalen från 2011 års resultat. Dessvärre finns inte en längre mätserie för förtroendet att luta sig mot då undersökningarna mellan 2007 och 2010 inte är jämförbara med 2011 och 2013 års undersökningar på grund av ändrade frågor. En indikation är dock att redogörs därför inte. 20 Med förstagångsväljare avses här den grupp som uppnått en ålder av 18 år och av den anledningen får rösta för första gången i ett allmänt svenskt val. 21 I SCB:s medborgarundersökning ställs frågor om vad invånare tror eller tycker om hur kommunens politiker arbetar för kommunens bästa, hur ansvarstagande kommunens politiker är, hur kommunens högre tjänstemän arbetar för kommunens bästa samt hur väl politiska beslut genomförs? Resultatet sammanställs i ett betygsindex PÅ VÄG MOT HUDDINGE

47 förtroendet har ökat marginellt sedan 2007 (trots att valdeltagandet sjunkit), Betygsindex resultatet är dock inom felmarginalen års resultat är inte jämförbart med Figur 4. Huddingebornas förtroende för kommunen enligt SCB:s medborgarundersökning. Ingen större skillnad går att se mellan kvinnor (49) och mäns (48) förtroende. Områdesskillnaderna som var tydliga för valdeltagandet, återkommer inte för förtroendet. Det är små skillnader mellan områdena, och betygsindexet för Flemingsberg ökade kraftigt jämfört med undersökningen 2011, från 31 till 54, och har därmed högst förtroende för kommunen av alla kommundelar. I jämförelse med andra kommuner ligger Huddinge över genomsnittet (44) för de 137 kommuner som deltar i undersökningen. I förhållande till 20 kommuner i Stockholms län som också deltagit i undersökningen år 2012 eller 2013 hamnar Huddinge på en sjätte plats. Mot bakgrund att förtroendet för kommunen inte förändrats särskilt mycket de senaste åren ter sig det uppsatta målet för 2030 som väl högt. Detta skulle kräva att en mycket positiv trend inleds de närmsta åren Förtroende för politiker och samhällsinstitutioner I befolkningsundersökningen mäts förtroendet specifikt för politiker och ett flertal offentliga samhällsinstitutioner. De två undersökningar som gjorts år 2014 och 2012 visar på ett sjunkande förtroende för alla aktörer förutom Försäkringskassan som ökat något. Det är vidare tydligt att förtroendet är högre för institutionerna än för de förtroendevalda. 34 PÅ VÄG MOT HUDDINGE 2030

48 Politiker i Landstinget Politiker i Huddinge Arbetsförmedlingen Äldreomsorgen Politiker i Riksdagen Socialtjänsten Försäkringskassan Skolan Förskolan Domstolar Sjukvården Polisen Mycket stort förtroende Ganska stort förtroende Procent Inte särskilt stort förtroende Inget förtroende alls Figur 5. Huddingebornas förtroende för förtroendevalda samt olika institutioner Möjlighet till inflytande Deltagandet i samhällslivet handlar inte bara om valdeltagande utan också om att i vardagen försöka påverka samhället och tillvaron på exempelvis lokal nivå genom medborgarförslag, namninsamlingar, kontakter med politiker och tjänstemän, engagemang i fingar eller genom att använda sin konsumentmakt. Att invånare engagerar sig bidrar till att öka deltagandet, stärka demokratin och att förbättra insynen och kunskapen om det politiska systemet. Enligt Mål och budget bör medborgardialog och olika former av delaktighet för invånare utvecklas mellan de allmänna valen som ett komplement till den representativa demokratin i Huddinge. Huddinge kommun driver sedan många år ett systematiskt arbete med delaktighet. Delaktighet är ett delmål i Mål och budget och förvaltningar ska mäta och följa upp sitt arbete och följa Handbok i delaktighet både i ett brukar- och invånarperspektiv. I handboken framgår strategi för delaktighet med tre ledord öppenhet, tydlighet och meningsfullhet. Här framkommer bland annat vikten av jämlik delaktighet med extra fokus på barn och ungdomar samt återkoppling av resultat. I SCB:s medborgarundersökning undersöks invånarnas bedömning av påverkansoch inflytandemöjligheter i Huddinge 22. Resultatet för Huddinge kommun är högre än genomsnittet för de 137 deltagande kommunerna i 2013 års undersökning. Huddinge får 43 i betygsindex och genomsnittet för riket är 39, och i jämförelse med 21 andra kommuner i Stockholms län som deltagit i undersökningen 2012 eller 2013 hamnar Huddinge på en sjätteplats. Nedbrutet per område finns inga större skillnader. 22 Frågor som ställs är om invånare är nöjda med hur kommunens politiker lyssnar till invånarnas synpunkter, invånarnas möjligheter att påverka politiska beslut, invånarnas möjlighet att påverka inom de kommunala verksamheterna samt i vilken utsträckning dina åsikter i stort finns representerade bland kommunens partier? PÅ VÄG MOT HUDDINGE

49 Invånardialoger I en uppföljning av delaktighetsarbetet kartlades under föregående mandatperiod 30 delaktighetsaktiviteter med fokus på invånarinflytande, vilka involverade uppskattningsvis personer. Av dessa utgör Demokratidagarna (som arrangerades årligen ) cirka 85 procent av deltagarantalet. Den vanligaste delaktighetsformen som används är konsultationer och därefter dialoger, ingen aktivitet inom delaktighetsformen medbestämmande genomfördes. Utöver dessa delaktighetsaktiviteter tillkommer årligen uppskattningsvis ett 30-tal samråd årligen rörande detaljplaner (och andra fysiska program) vilka involverat ytterligare invånare. Vid sidan av invånardialoger arbetar kommunens förvaltningar också regelbundet med delaktighet genom olika former av brukarinflytande. En utredning visar att samtliga förvaltningar har tydliga skrivningar och mål kring delaktighet och brukarinflytande i sina verksamhetsplaner (VP) och genomför regelbundna brukarundersökningar Medborgerlig förslagsrätt En utvärdering av förslagsrätten i Huddinge under visar på en gradvis ökning i användandet de senaste fem åren. Totalt har 130 medborgarförslag lämnats in, och cirka 53 procent av dessa är inlämnade av personer från Sjödalen- Fullersta och Stuvsta-Snättringe. Beaktat invånarantalet är överrepresentationen för Sjödalen-Fullersta 10 procentenheter och Stuvsta 4 procentenheter. 55 procent av de som lämnar in ett medborgarförslag är män och 45 procent är således kvinnor. Endast 10 procent av förslagen har fått bifall, 28 procent har fått avslag och 57 procent har blivit besvarade med olika motiveringar, exempelvis att en utredning pågår, förslaget är redan genomfört eller att frågan redan behandlas på annat sätt. Utvärderingen ser vidare inga tecken på att medborgarförslagen konkurrerar med exempelvis motioner och interpellationer utan kompletterar den representativa demokratin Barn och ungas inflytande Ett övergripande mål för den nationella ungdomspolitiken är att alla unga ska ha verklig tillgång till inflytande. I regeringens proposition (2013/14:191) står att alla ungdomar ska ha goda levnadsvillkor, makt att forma sina liv och inflytande över samhällsutvecklingen. I Sverige uppger 40 procent av unga i åldern att de vill vara med och påverka i frågor som rör deras kommun upplevde 17 procent att de hade stora möjligheter att föra fram idéer till beslutsfattare. År 2004 var motsvarande siffra nio procent. Drygt hälften av alla ungdomar i åldern år uppgav 2012 att möjligheterna att föra fram idéer till beslutsfattare i kommunen är små eller obefintliga. Vilken kommuntyp man bor i spelar ingen roll för vilken utsträckning man upplever möjlighet till att påverka 23. Ett konkret sätt att stärka ungdomars inflytande, och som inom kort ska testas i Huddinge, är att ungdomar på kommunens mötesplatser ska ges möjlighet att fungera som en formell remissinstans för frågor där ett ungdomsperspektiv behövs i nämndernas beslutsunderlag. I metoden ingår 23 Ung idag Ungdomsstyrelsen. 36 PÅ VÄG MOT HUDDINGE 2030

50 utbildning för deltagarna och fokusgrupper arrangeras för att arbeta fram ungdomarnas synpunkter Mellanmänsklig tillit Tilliten mellan människor är centralt i moderna samhällen och anses vara ett av de bästa måtten på social samanhållning och mäts därför på nationell och internationell nivå. Vilja att följa lagarna, betala skatt, gå och rösta, ta ansvar och kostnader för samhällsproblem, göra affärsöverenskommelser, förmåga att samverka och interagera och att satsa engagemang för gemensamma ändamål handlar ytterst om ömsesidigt förtroende mellan människor. Målsättningen till 2030 är att den mellanmänskliga tilliten i kommunen ska vara 90 procent, vilket innebär en ökning med cirka tio procentenheter från nuvarande nivå. Nationell statistik från 2013 visar att 58 procent av Sveriges invånare har hög tillit till andra människor, 28 procent har mellanhög tillit och tio procent har låg tillit. Statistiken visar att svenskar anser att det går att lita på de flesta andra människor och ur ett internationellt perspektiv är den sociala tilliten mycket hög 24. Över tid, från 1996, har siffrorna rört sig kring ungefär samma nivå vilket visar att den mellanmänskliga tilliten är trögrörlig 25. Sedan 2009 har andelen i Huddinge som svarar att de kan lita på andra människor ökat från 77 procent år 2009 till 79,5 procent år ,5 procent svarar år 2014 att man troligen eller absolut inte kan lita på de flesta. Resultatet visar ingen större skillnad mellan kvinnor och män. Procent Flemingsberg Segeltorp Sjödalen-Fullersta Skogås Stuvsta-Snättringe Trångsund Vårby Samtliga Figur 6. Tillit mellan människor i Huddinge kommun. Andelen invånare som svarat Ja, absolut eller Ja, kanske på frågan Tycker du att man i allmänhet kan lita på andra människor? i befolkningsundersökningen. På områdesnivå är trenden positiv för framförallt Vårby som dock är det område som har lägst tillit. Andelen i Flemingsberg, Vårby och Skogås som anger att de kan lita på andra människor är cirka tio procentenheter lägre jämfört med de andra 24 Svenska framtidsutmaningar (2013). Framtidskommissionen. 25 Svenska trender SOM-institutet PÅ VÄG MOT HUDDINGE

51 områdenas resultat. Den ojämlika tilliten mellan de olika administrativa områdena i Huddinge samvarierar med resultatet för valdeltagandet i kommunen dvs. Vårby, Flemingsberg och Skogås utmärker sig med såväl lägre valdeltagande som mellanmänsklig tillit. Forskning som försökt förklara skillnader i tillit mellan länder/samhällen har identifierat att kvalitén på de offentliga institutionerna är en mycket viktig faktor. Ett viktigt skäl till att människor litar på varandra och är villiga att samarbeta är att de litar på de offentliga institutionerna och att dessa behandlar människor lika och rättvist, oavsett bakgrund. Misstankar om diskriminering, att vissa invånare får gå före eller tar sig lättare fram i sina myndighetskontakter, leder till misstro mellan medborgarna. Mot bakgrund av att den mellanmänskliga tilliten i nationella mätningar inte förändrats nämnvärt på lång sikt, är bedömningen att en ökning med tio procentenheter till år 2030 i Huddinge inte är trolig. Inget område når målet idag även om Stuvsta-Snättringe ligger nära på 89,3 procent. Ska en markant ökning ske i Huddinge krävs det rimligen att de områdena med lägst tillit ökar markant. Det är viktigt att belysa att tilliten har ökat svagt mellan 2009 och Medlemskap i fingar Medlemskap i fingar är ett mått på nätverksbyggande och socialt kapital som är sammanbindande, det vill säga får människor som har ett gemensamt intresse att mötas. Fingar kan ge resurser och hälsa till individer liksom bidra till kunskap för individen som är nödvändig för det politiska deltagandet. I befolkningsundersökningen ställs frågor om medlemskap i idrottsfingar och övriga fingar. I 2014 års undersökning uppgav 40 procent av kommuninvånarna att de var aktiva i en fing. Andelen män som uppgav att de var aktiva i en fing var 44 procent och för kvinnor 37 procent. På områdesnivå uppger 24 procent av de boende i Flemingsberg, 27 procent i Vårby och 37 procent i Skogås att de är aktiva i en fing, medan motsvarande siffra i Stuvsta-Snättringe är 48 procent och i Segeltorp 47 procent. Resultatet samvarierar således med valdeltagandet och den mellanmänskliga tilliten. Äldre personer (65-84 år) är betydlig mer aktiva i fingar än yngre (18-30 år) Diskriminering Diskriminering är en social handling som upprätthåller maktordningar där en viss grupp eller individ missgynnas utifrån förutfattade meningar eller okunnighet och omedvetenhet. Diskriminering uppfattas oftast vara någon form av orättvis särbehandling som bottnar i kategorisering av människor utifrån fördomar. 26 Upplevda händelser av diskriminering kan beskrivas som kränkande, missgynnande, diskriminerande, rasistiska, orättvisa, ojämlika eller liknande. 27 I kommunens befolkningsundersökning mäts diskriminering. Resultatet visar att nio procent under de senaste tolv månaderna känt sig utsatta för diskriminering, trakasseri eller mobbning, vilket är en ökning med två procentenheter jämfört med 2009 och 2012 års undersökningar. Oftast har detta skett på arbetet eller i skolan. Kön och etnisk tillhörighet anges oftast som orsak i 2014 års undersökning. Boende i Flemingsberg och Vårby stod ut även vid 2009 och 2012 års 26 Upplevelser av diskriminering rapport. Diskrimineringsombudsmannen Delar av mönster en analys av upplevelser av diskriminering och diskriminerande processer. 38 PÅ VÄG MOT HUDDINGE 2030

52 undersökningar, liksom funktionsnedsatta. För Vårby ökar andelen som anger att de känts sig diskriminerade med hela sex procentenheter. Procent Flemingsberg Segeltorp Sjödalen-Fuller... Skogås Stuvsta-Snättri... Trångsund Vårby Funktionsnedsat... Man Kvinna Samtliga Figur 7. Huddingebor som i befolkningsundersökningen anger att de känt sig utsatta för diskriminering, trakasseri eller mobbning de senaste tolv månaderna. För att allas lika värde och rättigheter ska vara en realitet är det viktigt att som kommun arbeta med att sprida kunskap om vad diskriminering är. Det är också viktigt att ta ansvar i att sprida information om var det går att vända sig för stöd och hjälp. Detta arbete kan gärna ske i samverkan med närsamhället Social representativitet och förtroendevaldas villkor Kommunfullmäktiges sociala representativitet är viktig av olika skäl. Några argument som brukar framföras är att det skänker legitimitet åt det demokratiska systemet, garanterar att olika gruppers intressen tas tillvara och förbättrar beslutsfattandet. Vidare är det övergripande målet för jämställdhetspolitiken att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv Representativitet utifrån kön Målsättningen till 2030 i Huddinge är att könsfördelningen i kommunfullmäktige ska vara jämn, dvs. 50/50 procent. Statistik från 90-talet visar en positiv trend över tid, i meningen jämnare könsfördelning, men kvinnor är fortfarande underrepresenterade utgjorde kvinnor endast 34 procent av fullmäktigeledamöterna, för att i valet 2010 uppgå till 47,5 procent. Detta var en lika stor andel som vid valet Efter 2014 års val bröts trenden och andelen kvinnor i fullmäktige sjönk till 42 procent 28, vilket är under genomsnittet för landet och Stockholms län. Genom kommunens befolkningsundersökning vet vi att kvinnor är mer negativt inställda än män till att arbeta politiskt i Huddinge, 10 procent av kvinnorna kan tänka sig att arbeta politiskt jämfört med 20 procent av männen. 28 En plats är fortfarande vakant i skrivande stund vilket innebär att fördelningen kommer att ändras. PÅ VÄG MOT HUDDINGE

53 Representativitet utifrån ålder Målsättningen till 2030 för åldersfördelningen i kommunfullmäktige är att ingen åldersgrupp ska vara över- eller underrepresenterad med mer än tio procentenheter i förhållande till sin andel av befolkningen. Statistik från 90-talet visar att framförallt åringar är överrepresenterade och att åringar är den grupp som är mest underrepresenterad. Huddinge har en något större andel åringar (13 procent) i kommunfullmäktige jämfört med övriga landet där motsvarande siffra är 8 procent. Ålder andel invånare i befolkningen Figur 8 Invalda i kommunfullmäktige i Huddinge, andelar i procent efter ålder Representativitet utifrån område Målsättningen till 2030 för områdesfördelningen i kommunfullmäktige är att inget område ska vara över- eller underrepresenterad med mer än tio procentenheter i förhållande till sin andel i befolkningen. Fördelning av förtroendevalda i 2014 års kommunfullmäktige visar att inget område överskrider tioprocentsmålet. Sjödalen-Fullersta och Stuvsta-Snättringe är något överrepresenterade (fem respektive sex procentenheter) och Vårby och Trångsund något underrepresenterade (tre procentenheter) Förtroendevaldas villkor De förtroendevaldas villkor undersöks sedan 2004 en gång per mandatperiod avseende faktorerna delaktighet och inflytande, sammanträden och debatt, kontakter och relationer, beslutsunderlag och information samt utbildning och fortbildning. De förtroendevaldas helhetsbedömning av hur det är att arbeta politiskt i Huddinge kommun får höga betyg. På en skala 1-5 var betyget 4 i 2012 års undersökning vilket är en marginell minskning med 0,2 jämfört med Även medelvärdet för de olika delområdena får generellt höga betyg och det är mycket små skillnader mellan de två undersökningarna. De två områden med lägst medelvärde är delaktighet och inflytande (3,5) samt kontakter och relationer (3,4). För området delaktighet och inflytande är det främst tjänstemännens inflytande över politiken som drar ner betyget och för området kontakter och relationer är det kontakten med näringslivet och intresseorganisationer. Nästan en femtedel anser att förtroendeuppdraget är svårare än förväntat och nästan två femtedelar anser att förtroendeuppdraget tar mer tid än de förväntat sig. Några av dessa kan utgör den dryga femtedel som övervägt att hoppa av sitt uppdrag under det senaste året. Allvarligt är att fyra procent uppger att de känt sig hotade på grund av sitt politiska engagemang, vilket dock är en minskning med två procentenheter sedan I Brottsförebyggande rådets nationella undersökning, Hot och våld mot förtroendevalda (2014) uppger 16 procent av de förtroendevalda i kommuner, regioner och landsting att de blivit utsatta för hot, 40 PÅ VÄG MOT HUDDINGE 2030

54 trakasserier eller våld. Detta innebär att förtroendevalda i högre utsträckning än andra utsätts för hot. Det är ett allvarligt demokratiproblem och det är viktigt att det finns en beredskap i kommuner och landsting för att förebygga och hantera detta. PÅ VÄG MOT HUDDINGE

55 4.3 Attraktiva bostadsområden Utvecklingen generellt Huddinge kommun har nyligen antagit en ny översiktsplan som riktar in sig mot Inriktningen för översiktsplanen sammanfattas i fyra huvudinriktningar: Fler arbetsplatser inom tillväxtbranscher samt levande stadsmiljöer Ett grönt och hållbart Huddinge med en ansvarsfull samhällsutveckling Huddinge växer och sammanhållningen ökar genom att kommunens olika delar binds samman och levandegörs De regionala infrastrukturprojekten genomförs och inom kommunen prioriteras gång-, cykel- och kollektivtrafik De fyra inriktningarna innehåller även delmål som tillsammans ramar in de tre delarna i hållbarhetsbegreppet. Planen anger även ett mål för att möta den starka befolkningstillväxten i Huddinge kommun. Målet enligt översiktsplanen är att bygga 700 bostäder per år fram till 2030 samt att planera för offentligt finansierad service i takt med att bostäder byggs. Planen för samhällsbyggnadsprojekt möjliggör cirka nya bostäder per år under den närmaste femårsperioden. Beslut på statlig och regional nivå om behov av åtgärder för ökat bostadsbyggande och koppling mellan bostadsbyggande och finansiering av infrastruktur har föranlett att förvaltningen gjort en bedömning av möjligheterna att öka bostadsbyggandet. Översiktsplanen innebär en potential att bygga cirka nya bostäder, varav i anslutning till Spårväg Syds planerade sträckning. En ökad ambition av bostadsbyggandet medför en motsvarande ökning av behov av offentligt finansierad service. Som en följd av översiktsplanen har mer specifika program tagits fram eller håller på att tas fram för att möte de fyra inriktningarna. Bland annat trafikstrategi, parkprogram, lekplatsprogram med flera. Trafikstrategin har flera underprogram såsom parkeringsprogram och kollektivtrafikprogram. Dessa beskriver mer konkret hur målen i översiktsplanen ska uppnås. En mall för hållbarhetsbedömning av planer har tagits fram och testas nu bland annat i arbetet med Projektplanen för samhällsbyggnadsprojekt. Efter testperioden ska mallen utvärderas och eventuellt justeras och sedan implementeras i samhällsplaneringsprocessen. Kommunen har börjat arbeta med ekologisk kompensation i samhällsplaneringen. Detta innebär att kompensationsåtgärder tillämpas om olika typer av grönområden tas i anspråk i samband med bebyggelseplanering. Syftet är att säkerställa tillgång till värdefulla natur- och rekreationsområden. Arbetet behöver utvecklas ytterligare de kommande åren och kopplas till arbetet med ekosystemtjänster 29. Huge Fastigheter AB (Huge) har under 2014 kartlagt ekosystemtjänster på alla sina 300 fastigheter och räknat fram grönytefaktorer för dessa Ekosystemtjänster är de funktioner hos ekosystem som upprätthåller eller förbättrar människors välmående och livsvillkor, t.ex. pollinerande insekter, vattenrening via våtmarker, tillgång till grönytor för rekreation med mera. 30 Grönytefaktor är en modell där man genom att värdera ytor utifrån olika faktorer och sedan 42 PÅ VÄG MOT HUDDINGE 2030

56 Vad gäller energieffektiva och miljöanpassade byggnader arbetar kommunen tillsammans med Huge avseende kommunens verksamhetslokaler. Inom kort finns fyra passivhusförskolor och två grundskolor av passivhusstandard. Ett arbete har pågått för att enas om en gemensam standard för kommunala lokaler, vilket resulterade i certifiering enligt Miljöbyggnad vilken eventuellt kompletteras med så kallade gröna hyresavtal. Ett grönt hyresavtal styr hur hyresgästen använder lokalerna så att detta görs på ett så miljöanpassat sätt som möjligt. Kommunen har en regel om energikrav vid markförsäljning i Riktlinjer för upplåtelse och försäljning av kommunal mark. Efter att lagstiftningen ändrats behöver dessa riktlinjer ändras och kommunen kommer inte att kunna arbeta med energikrav på samma sätt som hittills. Vad gäller energiproduktion är målet att det år 2030 ska ha tillkommit anläggningar (storskaliga eller småskaliga) för förnyelsebar energi såsom solel, solvärme och vindkraft. Solpaneler och solceller har installerats på prov på några av Huges fastigheter De regionala stadskärnorna och stadsutvecklingsområden De regionala stadskärnorna Flemingsberg och Kungens kurva håller på att utvecklas i enlighet med vad som anges i vision I december 2014 gjordes en redovisning i kommunstyrelsen. Delar av denna återfinns i detta stycke. Utvecklingen i Flemingsberg har tagit fart och under 2014 har ett stort antal bostäder börjat byggas. Under 2015 kommer ytterligare bostäder att påbörjas. Sammanlagt är bostäder i genomförandeskedet med inflyttning och bostäder i planeringsskede med inflyttning Flemingsberg För att bidra till målet om social hållbarhet är det viktigt att bostäder av olika slag byggs. De bostäder som byggs och planeras i Flemingsberg de närmaste åren är hyresrätter, bostadsrätter, ungdomsbostäder, student- och forskarbostäder. Majoriteten av de befintliga och planerade bostäderna är främst hyresrätter. Det kommer således finnas få bostadsrätter och äganderätter i området även framöver. För att uppnå målet om en funktionsblandad stadskärna byggs och planeras även förskolor, skolor, arbetsplatser, service, handel, parker, sporthallar mm. Enligt förslaget till den fördjupade översiktsplanen finns en potential att bygga bostäder och arbetsplatser till år Med en byggnation av bostäder till 2023 bedöms befolkningen i centrala Flemingsberg att fördubblas från invånare till cirka invånare. De arbetsplatser och den service som nu byggstartats respektive planeras i Flemingsberg är bland annat nya förskolor, ny skola, Technology for Health (för Röda korsets Högskola, KI med flera), utökning av lokaler för den nya polisutbildningen vid Södertörns Högskola, världens största Beachvolleybollanläggning, sporthall, Ica Maxi och mer handel. Ett stort antal infrastrukturprojekt pågår redan och flera planeras inom fem till tio år, bland annat Spårväg Syd och resecentrum vid Flemingsbergs station Kungens kurva Utvecklingen i Kungens kurva sker idag främst genom förtätning inom handelsområdet. Flera detaljplaner, för främst handel och upplevelser, är under räkna ut ett genomsnittligt värde för ett område får en uppfattning om hur grönt området är. PÅ VÄG MOT HUDDINGE

57 framtagande eller har antagits, vilket i sin tur kommer att medföra att fler arbetstillfällen skapas. Beslut har nyligen fattats om att planlägga för ett nytt IKEA-varuhus och en utveckling av Kungens kurva shoppingcenter i områdets centrala del. Arbete pågår för att tillföra mer urbana kvaliteter i takt med att området utvecklas liksom för att öka områdets tillgänglighet, inte minst för kollektivtrafik och gång- och cykeltrafikanter. Det kommer bland annat att ske genom utbyggnad av Tangentvägen, utveckling av ett stamnät för busstrafik genom området samt Spårväg syd för vilka planering pågår. Spårväg syd kommer också att underlätta resandet mellan stadskärnorna. Även Förbifart Stockholm kommer att innebära en ökad tillgänglighet till Kungens kurva. För områdets framtida utveckling pågår ett arbete med en gemensam målbild och en fördjupad översiktsplan. Inriktningen är att med handeln som drivkraft utveckla ett tätare och mer urbant område, komplettera med andra verksamheter, öka tillgänglighet till området samt klarlägga förutsättningar för bostäder att växa in från Segeltorp. Utveckling av andra verksamheter går i långsammare takt än för handel. Tidshorisonten för bostäder är inte klarlagd men antas ligga betydligt längre bort. Den regionala stadskärnan omfattar både Kungens kurva och Skärholmen där Stockholms stad planerar för utveckling av framförallt med nya bostäder. SLL Tillväxt, miljö och regionplanering - arbetar med uppföljning av utvecklingen i alla de regionala stadskärnornas genom olika indikatorer. Avsikten är att med utgångspunkt från detta arbeta ta fram en mer lokalt anpassad uppföljning för Kungens kurva och Flemingsberg. Resandet mellan stadskärnorna kommer att underlättas genom Spårväg syd, Tvärförbindelse Södertörn och de stombusslinjer som planeras mellan regionens åtta yttre stadskärnor Huddingen centrum Utvecklingen av Huddinge centrum ska ge området möjlighet att växa och utveckla sin attraktionskraft som lokalt centrum samt att ge möjlighet till ytterligare bostadsbebyggelse och verksamheter. Programområdet är stort, cirka 60 hektar, och förändringar i den bebyggda miljön kommer att ske successivt under en lång period. Sammantaget ger föreslagen bebyggelse ett tillskott av cirka nya bostäder, kvm kontor, kvm handel och kvm förskolor. För att förverkliga programförslagets vision krävs omfattande infrastrukturinvesteringar såväl inom som utanför programområdet. Inom programområdet för Huddinge centrum pågår planläggning vid Sjödalsbacken för cirka 160 bostäder, förskola, park och en liten del lokaler. Planläggning för området på ömse sidor om järnvägen Norra järnvägsspåret, där ny vägport förutsätts enligt programmet, startar Förberedande arbeten för vägporten under järnvägen pågår. Ett intentionsavtal har också träffats med Trafikverket om en funktionsutredning rörande vägporten. Beroende på hur detta utvecklas kan planarbete för intilliggande exploateringsområden starta. Utvecklingen av Storängens industriområde till ett attraktivt bostadsområde med arbetsplatser och service är långsiktig. På sikt kan cirka bostäder tillkomma 44 PÅ VÄG MOT HUDDINGE 2030

58 i området. Ett första kvarter, kv Brandstegen med cirka 590 lägenheter och förskola, är planlagt och kan börja bebyggas. Den fortsatta utvecklingen i övriga kvarter är beroende av möjligheter att flytta miljöstörande verksamheter. Kommunen har en kontinuerlig dialog med berörda fastighetsägare för att underlätta fortsatt omvandling Attraktivitet Både kommunen och Huge gör regelbundet undersökningar för att se hur invånare trivs med platsen de bor på. Bland annat gör SCB på kommunens uppdrag medborgarundersökningar som redovisas i så kallad. nöjd medborgarindex (NMI) och nöjd regionindex (NRI). Nedanstående diagram visar utvecklingen av två av frågorna i denna undersökning. Den övre röda linjen visar utvecklingen av hur många invånare som kan rekommendera bekanta att flytta till kommunen. Den undre blå kurvan visar invånarnas betyg på hur de bedömer Huddinge som en plats att leva och bo på (index 1 100). Betygsindex NRI Rekommendation Figur 1: Hur många som kan rekommendera bekanta att flytta till kommunen (övre linje) och hur invånare bedömer Huddinge som en plats att leva och bo på (undre linjen) (index 1-100) Huges enkäter bland sina bostadhyresgäster undersöker följande frågor: 1. Trivsel i området 2. Trivsel i bostadsområdet 3. Om man kan tänka sig att rekommendera området 4. Om man vill flytta inom området 5. Om tryggheten i närområdet har förbättrats 6. Tryggheten i närområdet under kvällar och nätter 7. Utformning av gård- och närmiljö 8. Trafikmiljö på gården/i närmiljön De svarande har delats in i följande områden: Vårby, Flemmingsberg och Visättra, Skogås, Trångsund, Huddinge C, Sjödalen och Fullersta samt Stuvsta Andelen som har svarat på frågorna i enkäterna ligger relativt högt (mellan 70 och 92 procent). Av de som har svarat på den andra frågan angav 87 procent år 2012 att de trivs i sitt bostadsområde. Högst på denna fråga låg de boende i Sjödalen och Fullersta, där 95 procent angav att de trivs i området. Lägst låg svarande i Vårby, där 81 angav att de trivdes i sitt bostadsområde. Överlag gällande attraktivitet (punkt 1-4) låg Vårby, Flemingsberg och Skogås i botten. Alla dessa PÅ VÄG MOT HUDDINGE

59 har dock en positiv trend, d.v.s. de har förbättrats mellan mätningarna (2006 och 2012). De områden som har en större andel villor är mest attraktiva tillsammans med Huddinge C. Gällande tryggheten så finns, enligt mätningarna, en positiv trend i nästan alla områden. Det är dock skillnad mellan områdena. Många verkar däremot ha kontakt med sina grannar, oavsett var man bor. I den befolkningsundersökning som gjordes av kommunen 2014 fanns också en fråga om hur invånare trivs i sitt bostadsområde. Svaren redovisas nedan. Samtliga Kvinna Man Vårby Trångsund Stuvsta-Snättringe Skogås Sjödalen-Fullersta Segeltorp Flemingsberg Procent Mycket bra Ganska bra Ganska dåligt Mycket dåligt Figur 2. Hur trivs du i ditt bostadsområde? Resultat från befolkningsundersökningen procent av de svarande trivs ganska bra eller mycket bra i sitt bostadsområde enligt denna undersökning, men även här finns skillnader i trivsel mellan områden i kommunen. Tilläggas ska att det finns en tydlig koppling mellan att trivas i sitt bostadsområde och flera andra frågor i undersökningen. Personer som inte trivs i sitt bostadsområde är överrepresenterade i allt från att vara mindre benägna att sopsortera till att ha svårare att klara en oförutsedd kostnad. Trivseln kan ses som ett summerande mått på hur invånarna har det i stort. Resultat har ökat något mellan de tre undersökningarna. Andelen som trivs mycket bra har ökat med en procent för varje mätning. 46 PÅ VÄG MOT HUDDINGE 2030

60 Procent Flemingsberg Segeltorp Sjödalen-Fuller... Skogås Stuvsta-Snättri... Trångsund Vårby år* år* Funktionsnedsat... Man Kvinna Samtliga Figur 3. Andelen som har svarat att de trivs mycket bra i sitt bostadsområde i befolkningsundersökningarna 2009, 2012 och Genom att titta på den genomsnittliga kötiden för olika områden får man också ett mått på efterfrågan och attraktivitet. Kötider på hyresrätter har ökat generellt i hela regionen under senare år, vilket till stor del förklaras av att efterfrågan i Stockholmsregionen vida överstiger utbudet av bostäder. Huge sammanställer kötiden årligen enligt nedanstående tabell. Kötid i antal år Trångsund/Skogås Centrala Huddinge Flemingsberg/Visättra Vårby gur 4. Kötider till Huges hyresrätter. Fi Den genomsnittliga kötiden för begagnade hyresrätter i Huges bestånd är 7,8 år Efterfrågan på begagnande hyresrätter har ökat med 185 procent de senaste åren. Nyproduktion har förmedlats , 2012 och Kötiden 2012 var 2,6 år och 2014 var den 4,1 år för den nyproduktion som hittills har förmedlats. PÅ VÄG MOT HUDDINGE

61 Efterfrågan uppdelad på olika kommundelar visar att efterfrågan är högst för Huddinge C/Sjödalen-Fullersta, men att skillnaderna har utjämnats något de senaste åren. Enligt Bostadsförmedlingen i Stockholm AB var den genomsnittliga tiden för att få en hyresrätt i Huddinge kommun 7,6 år. Alltså i paritet med Huges hyresrätter. Kötiderna för samtliga hyresrätter som har förmedlats genom Bostadsförmedlingen har utvecklats enligt nedanstående tabell Antal Lägenheter Medel Kötid (år) 2,7 2,8 3,4 4,2 4,2 4,7 6,1 6 7,2 7,6 Figur 5: Genomsnittlig kötid i Huddinge kommun för förmedlade vanliga hyresrätter (ej kategoriboende) i bostadskön mellan åren Enligt svensk mäklarstatistik var snittpriset för de bostadsrätter som såldes i Huddinge kommun år kr per kvadratmeter. År 2013 var snittpriset kr per kvadratmeter, vilket alltså innebär en ökning med 124 procent. Något som också undersöks i SCBs medborgarundersökningar är invånarnas betyg på hur de bedömer de kommunala verksamheterna. Utvecklingen av detta mått illustreras i nedanstående diagram (index 1 100) där man kan se att invånarna har blivit mer nöjda med kommunala verksamheter sedan Betygsindex Figur 6. Hur nöjda invånarna är med kommunala verksamheter (index 1-100) Närhet till grönyta Invånarnas närhet till både större och mindre grönområde ligger på ungefär samma nivåer under de senaste åren och är hög. Andelen invånare som har max 800 meter i gångavstånd till större grönyta (större än 5 ha) uppgår till runt 90 procent och andel invånare som har max 300 meter i gångavstånd till mindre grönyta (minst 0,1 ha) är nästan samtliga i kommunen. 48 PÅ VÄG MOT HUDDINGE 2030

62 Detta är positivt då grönområden är bra både för människors hälsa och välbefinnande och för biologisk mångfald genom att bevara biotoper och gröna kilar. Tillkommande bebyggelse planeras i huvudsak att ske genom förtätning av befintliga områden. Detta ställer ökade krav på att parker och grönområden har höga kvalitéer för rekreation och tål ökat slitage. Detta kommer att ställa krav på ökad skötsel Upplåtelseformer och hustyper Olika bostadstyper efterfrågas i olika skeden av livet. Beroende på hur livssituationen ser ut och de ekonomiska förutsättningarna är efterfrågas olika bostadstyper och storlekar. Blandade bostadstyper med äganderätt (villor, radhus och ägarlägenheter), bostadsrätter och hyresrätter i olika storlek och prisklasser gör att man kan bo kvar i området oberoende av livssituation; om man får fler barn, de ekonomiska förutsättningarna ändras, om man separerar eller att man önskar flytta från villan när man blir gammal. Det möjliggör även att människor kan göra en bostadskarriär i sitt område. Detta är positivt för de människor som önskar bo kvar i sitt område under en längre tid och det leder även till stabilare och tryggare områden då omflyttningen minskar. Nedanstående tabeller redogör för fördelningen av upplåtelseformer. Detta är dock en något grov redovisning, vilket gör att det blir annorlunda om man tittar på mindre ytor på dessa områden. Vårby Trångsund Stuvsta-Snättringe Skogås Sjödalen-Fullersta Hyresrätt Bostadsrätt Äganderätt Segeltorp Flemingsberg Antal bostäder Figur 7: Fördelningen av upplåtelseformer Huddinge kommun. PÅ VÄG MOT HUDDINGE

63 Figur 8. Andel hyresrätter i Huddinge kommun (NYKO 5) I Huddinge är 44 procent av bostäder småhus och 56 procent är i flerbostadshus. Dessa är olika fördelat mellan olika områden. Områden som sticker ut är Vårby och Flemingsberg med färre småhus och Segeltorp med färre flerbostadshus. 50 PÅ VÄG MOT HUDDINGE 2030

64 4.4 God utbildning och kreativt näringsliv Utbildning för framtiden Knappast något område i samhället har fått så stor uppmärksamhet under de senaste åren som skolan. Många reformer har initierats och skolan har utsatts för ett hårt förändringstryck här och nu. Mer sällan har diskussionerna varit visionära och rört hur vi ska säkerställa att nästa generation elever ska kunna möta ett samhälle som vi idag inte vet så mycket om. Förändrade attityder och värderingar hos elever och föräldrar och ny teknik har förändrat spelregler och förutsättningar i grunden för lärandet. Hur ska framtidens utbildning och pedagogik se ut? Vad blir skolans roll i en värld där kunskap är lättillgänglig och färdighetsträning sker på läsplattan? Likvärdiga möjligheter I skollag och läroplaner slås fast att skolan ska vara likvärdig. I korthet innebär det att skolan ska ta hänsyn till och kompensera för elevers olika förutsättningar och att alla elever ska ges möjlighet till goda studieresultat oavsett social bakgrund och i vilken skola man går. Meritvärde Flemingsberg Vårby Sverige Länet Huddinge igur 1: Meritvärde per område för elever i åk 9 under perioden i kommunens skolor. Urvalet: Område med högst och lägst värde, hela kommunen, länet och riket. Meritvärdet för årskurs 9 i Huddinge är högre än riksgenomsnittet och i nivå med länets. Resultatvariationen mellan områdena och skolorna i kommunen är stor. Det är framför allt Vårby som skiljer sig från övriga områden. Kommunens resultat har kontinuerligt ökat, vilket är en trend som med smärre avvikelser pågått de senaste åren. Det finns påtagliga skillnader mellan könen och framför allt har flickorna högre meritvärdespoängen i de äldre årskurserna. I riket är skillnaden dryga 23 poäng till flickornas fördel i årskurs 9, en tämligen stabil differens de senaste fem åren. I Huddinge var skillnaden knappa 19 poäng till flickornas fördel 2014, vilket är det högsta värdet sedan Det enda område där meritvärdet för pojkar är högre än för flickor 2014 är Flemingsberg. I Segeltorp och Sjödalen-Fullersta har skillnaden mellan könen varit hög under hela mätperioden och uppgick i Segeltorp F PÅ VÄG MOT HUDDINGE

65 2014 till nästan 56 poäng. Vårby hade en ännu större skillnad samma år men där har utfallet sedan 2010 varierat i så hög grad att det inte går att se någon trend. Som kan ses i diagrammen nedan finns det även påtagliga skillnader mellan kommundelarna och könen avseende hur stor del som har eftergymnasial utbildning minst tre år (andel av befolkningen år). Differensen mellan de kommundelar med högst respektive lägst andel av befolkningen med eftergymnasial utbildning har dessutom ökat över tid. Skillnaden mellan kvinnor och män i Huddinge som har eftergymnasial utbildning minst tre år har även den ökat markant mellan 2002 och Procent Vårby Segeltorp Flemingsberg Sjödalen-Fulle... Stuvsta-Snättr... Trångsund Skogås Huddinge Länet Riket Figur 2. Invånare med eftergymnasial utbildning, minst tre år. Procent Män Huddinge Kvinnor Män Länet Kvinnor Män Riket Kvinnor gur 3. Eftergymnasial utbildning minst tre år i procent, fördelat på kön. Fi 52 PÅ VÄG MOT HUDDINGE 2030

66 Lärmiljöer Lärarnas kompetens Behöriga och kompetenta lärare är avgörande för hur barn och ungdomar lyckas med sina målsättningar. Enligt Skolverket var läsåret 2013/2014 endast cirka 55 procent av kommunens matematiklärare (åk7-9) behöriga för ämne och nivå. I svenska var knappa 54 procent behöriga (åk7-9) för ämne och nivå. På riksnivå ser behörigheterna ut på ungefär samma sätt. Huddinge kommun står liksom riket i övrigt inför betydande utmaningar. Pensionsavgångarna de kommande åren är stora samtidigt som alltför få väljer att utbilda sig till lärare. Pedagogisk plattform Genom att skolan har en pedagogik som främjar möjlighetstänkande och problemlösning, ges förutsättningar för en kompetensförsörjning som passar det globala samhället. Barn- och utbildningsförvaltningen har tagit fram en pedagogisk plattform som syftar till att bidra till högre måluppfyllelse och likvärdighet i verksamheten och ska tydligt ange vad som förväntas av pedagoger och pedagogiska ledare. Plattformen utgår från ett antal kriterier för vad som anses vara en professionell pedagog, en professionell skolledare, en stödjande lärmiljö och är gemensam för alla skolformer och förmedlar grundläggande förhållningssätt som varje barn och elev ska möta i Huddinges förskolor och skolor varje dag. Flerspråkighet i skolan Det samhälle unga utbildas för att möta tar sig allt mer transnationella uttryck. Kunskapskraven måste anpassas till en rörlig och gränsöverskridande arbetsmarknad. Till detta kommer även förberedelsen för att hantera en mer språkligt heterogen sammansättning av befolkningen. Kommunen anordnar modersmålsundervisning om minst fem elever vill läsa ett språk. I dagsläget undervisas på 46 språk och om 15 år uppskattas den siffran vara 60 språk. Nu deltar elever i grundskolans modersmålsundervisning och år 2030 förväntas den gruppen ha ökat till elever. Skolan och entreprenörskapet En rörligare arbetsmarknad med ett innovativt näringsliv i global konkurrens ställer helt nya krav på de som ska ut i arbetslivet. Hela utbildningsväsendet behöver anpassa sig för att kunna möta förändringarna i samhället. Därför är det angeläget att skolan har en stark inriktning på entreprenörskapet. Entreprenörskap i skolan är ett pedagogiskt förhållningssätt i klassrummen lika mycket som det är en kunskap om egenföretagande. Det handlar om att ta fram och utveckla elevers inneboende nyfikenhet, initiativförmåga och självförtroende redan från tidiga åldrar och följaktligen erbjuder Huddinge en ettåring utbildning (Elitprojektet) för pedagoger från förskoleklass till årskurs 9 för att få in det entreprenöriella förhållningssättet redan i grundskolan. PÅ VÄG MOT HUDDINGE

67 Lokaler Utbildning förutsätter ändamålsenliga lokaler. Nya skolor måste projekteras tidigare och vara en del i planeringsförutsättningarna vid nya bostadsbyggnationer för att tillförsäkra invånarna goda möjligheter till skolplacering nära hemmet och bidra till att skapa ett attraktivt boende. Den stora befolkningstillväxten med stigande antal förskole- och skolbarn medför ökande lokalbehov. I de lokalförsörjningsplaner som sträcker sig tio år framåt i tiden framhålls att det inom verksamheterna krävs en kraftig utbyggnad av lokaler för skolor och förskolor Samarbete med akademierna En kunskapsledd ekonomi och ett ökande omvärldsberoende bidrar till att nya faktorer blir avgörande för ekonomisk tillväxt och hållbara lösningar framöver. Innovationer och utveckling är nyckelfrågorna i en kunskapsdriven ekonomi och därför behövs satsningar på framtagande av ny kunskap liksom implementeringen av redan befintlig. I det arbetet fyller ett systematiskt samarbete mellan kommunerna, näringslivet och universiteten/högskolorna en viktig funktion Näringsliv Näringslivsutveckling De flesta av landets kommuner arbetar allt mer med att förbättra sitt företagsklimat. Insikten om att det är en viktig del för utveckling av befintliga företag och etableringen av nya har gjort att arbetet prioriteras allt högre. Kommuners företagsklimat mäts av flera aktörer och dess resultat får en allt större uppmärksamhet i olika media. Det bidrar därför också till kommunernas varumärke. Figur 4. Nöjd-Kund-Index (NKI) i Stockholm Business Alliance undersökning. Insikt är undersökning utförd av SKL. Huddinge kommun har vid den senaste mätningen sjunkit i Stockholm Business Alliance Nöjd-Kund-Index, NKI, där kommunen tidigare varit framgångsrik. Även i den årsvisa ranking som Svenskt Näringsliv gör kan man se en nedåtgående trend. 54 PÅ VÄG MOT HUDDINGE 2030

68 Figur 5. Ranking i Svenskt Näringslivs undersökning av lokalt företagsklimat. Huddinge arbetar nu förvaltningsövergripande med företagsklimatet och en handlingsplan som innefattar olika insatser är framtagen. Ett arbete med ökad samverkan mellan avdelningar och förvaltningar för ett förbättrat näringslivsklimat över förvaltningsgränser pågår också Huddinges näringsliv Huddinges har ett diversifierat näringsliv där branscher som vård, handel och utbildning är störst och där kommunens två regionala stadskärnor är de arbetsplatsområden med den absolut övervägande delen av dessa arbetstillfällen. Under 2012 ökade omsättningen för handeln i Kungens kurva. Rapporten från Handelns Utredningsinstitut (HUI) 2012 visar på att handelns omsättning i Kungens kurva var dryga 6 miljarder kronor. Besöksantalet för 2012 var cirka 20 miljoner. Prognosen för handeln i Kungens kurva ser ljus ut, HUI räknar med att besöksantalet kommer att stiga och omsättningen beräknas öka. Huddinge kommun har också flera planprocesser för Kungens kurva på gång som med stor sannolikhet innebär fler arbetstillfällen. Konkurrensen inom handeln i regionen är dock stor. Det är en utmaning för Kungens kurva att behålla förstaplatsen som landets största handelsplats med all utveckling inom handel och upplevelser som tillkommer och utvecklas i länet. Utvecklingen och byggandet av nya bostäder och verksamheter i Flemingsberg har påbörjats. Inom ramen för den positiva utvecklingen som nu sker med flera nya spadtag i området kommer möjligheterna för nyetablering och arbetsplatser vara goda. Här byggs även ett nytt huvudkontor för bolaget Bactiguard (Tullinge) samt Technology for Health vilket kommer att generera flera nya arbetstillfällen inom life science. I Flemingsberg startade polisutbildningen vid Södertörns högskola i januari 2015 och i juli 2016 kommer Röda Korsets sjuksköterskeutbildning att etablera sig vilket stärker utbildningsklustret i området. När Citybanan är klar kommer Huddinge vara en av de kommuner som främst kan dra nytta av att restiden förkortas. PÅ VÄG MOT HUDDINGE

69 Arbetstillfällen Det kräver ett tydligt gemensamt strategiskt arbete för hela södra Stockholm för att skapa det antal nya arbetstillfällen som behövs för att på ett framgångsrikt vis klara en hållbar tillväxt. Särskilt då det kommer att byggas en större andel bostäder än de senaste åren och den arbetsföra befolkningen kommer att öka. Arbetsplatskvoten är en indikator som beskriver hur förhållandet ser ut mellan antalet arbetsplatser inom ett område, till exempel en kommun, och hur många som arbetar. Arbetsplatskvot Solna Huddinge Stockholm Figur 6. Arbetsplatskvoten i Huddinge i jämförelse med Solna och Stockholms stad. Siffrorna signalerar att arbetsmarknaden inte riktigt växer i takt med befolkningen, vilket kan innebära problem i framtiden om nedgången fortsätter. Det bör dock betonas att mätserien ovan är kort. Huddinges mål är att öka arbetsplatskvoten och nå 1,0. Det är en stor utmaning eftersom hela Södra Stockholm har svårt att attrahera företag att etablera sig och det är också flera större arbetsplatser som har flyttat, vilket i vissa fall lett till att omvandling sker till bostäder. När Citybanan är klar är Huddinge en av de kommuner som mest kan dra nytta av att restiden förkortas. Därmed stärks Huddinge som etableringsort och får större tillgångar till arbetskraft då allt fler når Huddinge och Flemingsberg inom 30 minuter när byten mellan pendeltåg och tunnelbana underlättas och en ny pendeltågstation öppnas vid Odenplan. Arbetstillfällen inom branschkoden JKLMN, information- och kommunikationsverksamhet, finans- och försäkringsverksamhet, fastighetsverksamhet, verksamhet inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik, uthyrning, fastighetsservice och resetjänster ökar. En stor del av dessa arbetstillfällen tillhör kunskapsintensiva verksamheter och är viktiga för Huddinges del. Det är prioriterade branscher för kommunens näringslivsarbete. 56 PÅ VÄG MOT HUDDINGE 2030

70 Antal anställda Figur 7. Antal anställda inom branschkoden JKLMN i Huddinge. Antalet företag inom branscherna JKLMN ifråga uppgick 2011 till och hade till 2014 ökat till stycken. I den statistik som förs på kommunens näringslivsenhet gällande förfrågningar av företagsetableringar, efterfrågan på mark och lokaler gäller dock två tredjedelar av dessa helt andra verksamheter. Vanligast är logistik och olika typer av industri och tillverkning, branscher som Huddinge kommun beslutat att inte prioritera eller i dagsläget inte har någon planlagd mark för. Inom arbetet i Flemingsbergs science har ett projekt påbörjats för att fler företag på sikt ska etablera sig i området. Projektet inriktar sig främst på företag som kan stärkas av den kliniska och akademiska spetskompetensen i Flemingsberg Nystartade företag En viktig del för ökande antal arbetstillfällen är att få fler nystartade företag. Nyföretagarcentrums rådgivning och utbildning i Flemingsberg samt Arena 143 i Vårby är viktiga mötesplatser för att få fler att ta steget till eget. I befolkningsundersökningen för 2012 svarade tre procent att de är övertygande om att de kommer starta företag inom tre år. Ytterligare 14 procent svarade att de kanske kommer starta företag. I undersökningen var det även större del yngre människor som svarade att de kanske kommer starta företag. I befolkningsundersökningen 2014 steg siffran för de som är övertygande om att de kommer starta företag inom tre år. För 2014 var siffran 4 procent samtidigt som 15 procent tror att de kanske kommer göra det. Högst andel av personer som är intresserade att starta företag finns i Flemingsberg och Vårby. Bland personer i åldersspannet är det nästan var tredje person som har planer på att starta ett företag under de kommande tre åren. PÅ VÄG MOT HUDDINGE

71 Antal nystartade företag Figur 8. Nystartade företag i Huddinge. Rapporten Nyföretagarbarometern tas fram årligen tillsammans av Nyföretagarcentrum och Bolagsverket. Rapporten från 2013 rankade Huddinge kommun på 46:e plats av landets kommuner från att år 2009 ha legat på 35 plats. Antalet nyregistrerade företag ökade från 614 till Inkomstutvecklingen i Huddinge kommun Gapet mellan rika och fattiga i merparten av Europa, Nordamerika och Oceanien är det största på 30 år och de växande klyftorna hämmar tillväxten, skriver den ekonomiska samarbetsorganisationen OECD i en rapport från december I Sverige, Finland och Norge, liksom i USA och Storbritannien, bedöms tillväxten ha kunnat vara en femtedel högre om inte inkomstklyftorna ökat. Motsvarande utveckling avseende inkomstklyftor kan skönjas i Huddinge, men då mellan de olika områdena. Medelinkomst i kronor Figur 9. Utvecklingen av den årliga medelinkomsten i kr i Huddinges kommundelar. Vårby Segeltorp Flemingsberg Sjödalen-Fullersta Stuvsta-Snättringe Trångsund Skogås 58 PÅ VÄG MOT HUDDINGE 2030

72 4.4.3 Kulturen en förutsättning för innovation och kreativitet Framgångsrika arkitekter, musiker, filmskapare, författare, konstnärer, datorspelutvecklare, designers och modeskapare kan alla intyga om sambandet mellan innovationer och upplevelser. Ett kreativt näringsliv uppstår, växer och blomstrar i ett kulturklimat där konsten kan ge uttryck för, och stimulerar till, nytänkande. Forskning visar också att kulturaktiviteter i skolan gagnar elevernas trivsel såväl som kunskapsutvecklingen. Men positiva och nyttiga effekter uppstår bara där det föreligger en övertygelse om kulturens nytta och att den kan samverka med andra näringar och områden. De generella skrivningar som finns i det kulturpolitiska programmet rörande kulturen som en utvecklingsfaktor behöver konkretiseras i tydliga uppdrag och handlingsprogram om vi vill se den som en förutsättning för ett innovativt och kreativt Huddinge PÅ VÄG MOT HUDDINGE

73 4.5 Rik fritid och god hälsa En rik fritid med ett utbud av och tillgång till kultur- och fritidsverksamheter skapar förutsättningar för goda livsvillkor för alla Huddinges invånare och besökare. Kommunen har ett ansvar att det utbud som finns och erbjuds ska vara tillgängligt för alla oavsett förmåga eller förutsättning. De resurser som används ska fördelas jämlikt mellan kommunens geografiska områden och mellan individer oavsett kön. Folkhälsan i Huddinge ska vara god och jämlikt fördelad. En god hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte enbart avsaknad av sjukdom eller funktionshinder. 31 Ojämlik hälsa definieras som skillnader i hälsa som inte har att göra med biologiska eller psykologiska orsaker utan har att göra med skilda förutsättningar i livet Natur- och rekreationsområden Huddinge har en rik natur och en variation i naturupplevelser. Kommunen har parker, tätortsnära naturområden och skogsområde. Naturområden är välkända och besöks av både Huddingebor, invånare i regionen. 33 Att tillgängliggöra utbudet och att skapa sammanhängande naturstråk är viktigt i kommunens arbete med natur och rekreation. Invånarnas upplevelse av kommunens tillgång till parker, grönområden och natur och friluftsliv är god. Nöjdheten har legat i stort sett konstant mellan åren. År 2011 låg den på 7,4 och år 2013 på 7,5. 34 Nöjdheten i snitt för landet år 2013 är 7,8, det vill säga något högre än för Huddinge. Huddinges mål för området är betyget åtta. Med tanke på de insatser som sker inom området borde Huddinge ha bra möjlighet att nå uppsatt mål. Att paketera naturupplevelser och öka antalet besökare i våra naturområden är dock ett arbete som kan stärkas Bedömning av kultur och fritidsutbud Utbudet av fritidsaktiviteter i Huddinge ska vara brett och diversifierat. Tillgängliga idrottsanläggningar, lekplatser och tillgång till bostadsnära aktivitetsytor för spontanidrott är tillsammans med fingslivet viktiga grundstenar i bygget av ett hälsosamt Huddinge. Kulturen är viktig för den sociala sammanhållningen. Utöver att ge identitet, underhålla och skapa debatt är kulturen också ett bidrag till ett friskare liv Invånarnas bedömning av kulturverksamheten Invånarnas bedömning av kulturverksamheten innefattar tre frågor: Vad tror eller tycker du om; biblioteksverksamheten, utställnings- och konstverksamheter och teaterföreställningar och konserter. För kvinnor har bedömningen legat på en konstant nivå (62) mellan 2011 och 2013 och för männen har bedömningen förbättrats mellan åren från (55) 2011 till (60) Den senaste mätningen visar att kvinnor och män är ungefär lika nöjda. 35 Den sammantagna bedömningen för 31 World Health Organizations hemsida: Stockholms läns landstings hemsida: Huddinge kommun har fått naturskyddsfingens pris Årets naturvårdskommun I Naturskyddsfingens rankning ligger Huddinge i topp med hela 43 poäng av maximala Medborgarundersökningen SCB 60 PÅ VÄG MOT HUDDINGE 2030

74 kvinnor och män var år och år Genomsnittet i landet ligger på 61. Genomsnittet i länet är 58 och Huddinge ligger på tredje plats tillsammans med tre andra kommuner. Betraktar man skillnad mellan kommunens områden kan man se att invånarna i Vårby är mest nöjda och de som bor i Trångsund minst nöjda med utbudet år Det råder dock en relativt jämn nöjdhet mellan kommunens alla områden. Ska kommunen lyckas med utmaningen att öka invånarnas positiva bedömning av kulturverksamheten behöver det arbetas vidare på bred front. Utbudet behöver hållas brett med en bra kvalitet, kommunikation om utbud behöver förbättras och även fortsätta spridas geografiskt över kommunen Invånarnas bedömning av tillgång och möjligheter för fritid Invånarnas bedömning av tillgång och möjligheter för fritid innefattar fem frågor. Hur ser du på - tillgång till parker, grönområden och natur? - möjligheterna till att kunna utöva fritidsintressen till exempel sport, kultur, friluftsliv, fingsliv? - tillgången till idrottsevenemang? - tillgången till kulturevenemang? - nöjesutbudet? För kvinnor var bedömningen 62 år 2011 och 61 år För männen är bedömningen 58 båda åren. Kvinnor anser i något högre utsträckning än männen att tillgång och möjlighet till fritid i kommunen är bra. 36 Den sammantagna bedömningen för kvinnor och män var år och år Genomsnittet för landet i sin helhet ligger på 59, det vill säga på samma nivå som för Huddinge. I länet är snittet 60. Huddinge ligger på åttonde plats i länet tillsammans med en annan kommun. Betraktar man utvecklingen och skillnaden mellan kommunens områden ser man att invånarnas i Vårby är minst nöjda och invånarna i Sjödalen-Fullersta och Stuvsta-Snättringe är mest nöjda år Det finns anledning att fundera på åtgärder för att få upp mäns nöjdhet samt ökad nöjdhet i delar av kommunen. Avseende den skiftande nöjdheten i olika områdena kan det bero på att de områden som har fler aktiva kulturfingar som genomför kulturaktiviteter generar ett större utbud av kulturaktiviteter. Frågan om invånarnas betyg på tillgång till kulturevenemang mäts i en tiogradig skala. År 2011 bedömde invånarnas tillgång till betyget 5,9 och år 2013 till betyget 5,8. Kommunens mål för 2030 är betyget 8. Resultatet visar på ett behov av utveckling. Haninge och Botkyrka har liksom Huddinge 5,8 medan genomsnittet för hela Södertörn är 5, Ungas fritid En meningsfull fritid för unga, vilket bland annat kan innebära tillgång till kulturoch fritidsaktiviteter, är angeläget ur en rad olika aspekter. Ungas psykiska hälsa kan till exempel påverkas positivt vid möjlighet till gemenskap och inflytande Medborgarundersökningen SCB 36 Medborgarundersökningen SCB PÅ VÄG MOT HUDDINGE

75 Olika typer av fritidsaktiviteter bidrar också till unga fysiska hälsa. Det finns också angelägna dimensioner som handlar om att kultur och fritid kan bidra till hur identitet skapas och för uppfattning om och känsla för samhället Anslutna i bidragsberättigade fingar 39 Det totala antalet fingsanslutna i Huddinge har gått ned mellan åren ( anslutna år 2012, år 2013 och år 2014) 40. Antalet i övriga fingar har varierat mellan åren medan det skett en minskning för idrottsfingar. Andelen flickor är högre än andelen pojkar i övriga fingar från år Andelen pojkar är högre än andelen flickor i idrottsfingar de senaste tre åren. Antal fingsanslutna Idrottsfingar Övriga fingar Totalt Figur 1: Antal fingsanslutna i bidragsberättigade fingar. 37 Den ungdomspolitiska propositionen Makt att bestämma rätt till välfärd Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågors hemsida: sid Kultur- och fritidsförvaltningen mäter anslutna i bidragsberättigade fingar utifrån information från fingarna själva (medlemskap redovisas, inte individer, en individ kan vara medlem i flera fingar). Kommunen har inte alla fingar i sitt fingsregister, det är frivilligt att ansluta sig till det. Fram till nu finns endast mätningar vad gäller anslutna barn och unga i idrottsfingar och övriga fingar. Från 2015 kommer även andel i anslutna studieförbund att mätas. 40 Förklaring till varians kan bero på att frågan kan ställts olika genom åren samt att redovisning inte alltid inkommer från alla fingar vad gäller antal medlemmar. 62 PÅ VÄG MOT HUDDINGE 2030

76 60% 50% % 30% 20% Idrottsfingar Övriga fingar 10% 0% flickor 2012 pojkar 2012 flickor 2013 pojkar 2013 flickor 2014 pojkar 2014 Figur 2: Fördelning fingstyp och kön. En stor del av studieförbundens verksamhet är dans och annan kulturverksamhet där en stor andel av utövarna är flickor. När även detta framöver kommer att ingå i mätningen bedöms andelen av det totala stödet att vara jämnare vad gäller könsfördelning. Mätning vad gäller detta kommer att handla om antal deltagare i studiecirklar. Det är dock ändå angeläget att arbeta med att få en mer jämn könsfördelning i deltagande i idrotten Verksamhet på mötesplatser för unga 41 I Huddinge finns många mötesplatser för unga, ute men framför allt inomhus, och i alla områden. Spontanidrott, skapande verksamhet, musik och dans är några av alla de aktiviteter som erbjuds på kommunens åtta mötesplatser. Antalet besök till mötesplatserna för unga ser olika ut mellan åren ( besök 2011, besök 2012 och besök 2013). Könsfördelningen visar på utmaningar men utvecklingen går framåt. År 2012 var fördelningen 38 procent flickor och 62 procent pojkar. År 2013 ser siffrorna lite bättre ut, 40 procent respektive 60 procent. Andel utifrån kön och område visar att Skogås och Trångsund sticker ut med en jämnt fördelat besöksstatistik medan övriga mötesplatser har mer likartade siffror som visar på ett ojämställt resultat. Fram till 2014 har endast antal besök på mötesplatserna mätts. Från år 2015 kommer all verksamhet på mötesplatserna, det vill säga även aktivitetsverksamhet att mätas. Hittills har bara aktiviteter som sker då verksamheterna är öppna mätts. Det genomförs utflykter och andra aktiviteter utanför de ordinarie öppettiderna på gårdarna. Det kommer att ge en mer komplett bild av de aktiviteter som pågår på mötesplatserna. 41 Resultat från kultur- och fritidsförvaltningens egna undersökningar. PÅ VÄG MOT HUDDINGE

77 4.5.4 God mat Kommunens verksamheter ska erbjuda god mat i trevliga och lugna miljöer. Det ska finnas ett bra utbud och det ska serveras näringsriktiga måltider. Att all mat är säker och att gäster med särskilda behov erbjuds det de behöver är en självklar del i arbetet och att erbjuda måltider med hög andel ekologiska livsmedel är högt prioriterat i kommunen. 42 Vid äldreboenden och i hemtjänsten görs vartannat år en uppföljning av hur de äldre upplever kosten som serveras. Enkäten delas ut både till verksamheter inom kommunens egen regi och privat regi. Frågorna i enkäten handlar om helhetsupplevelsen. År 2010 låg snittet på 7,9 och år 2012 på 7,7 på en 10 gradig skala. Grundskolorna i Huddinge arbetar med ett webbaserat enkätverktyg genom Skolmat Sverige som bidrar till att ge en bra helhetsbild av kvalitetsarbetet angående skolmåltiderna. Ett utvecklingsområde är att även gymnasiet kan använda sig av samma kvalitetsverktyg. Ett annat utvecklingsområde är att undersöka elevernas upplevelser och synpunkter Fysisk aktivitet och friskvård Kommunen har höga ambitioner avseende att främja och bidra till fysisk aktivitet och friskvård. Detta förbättrar barns och ungdomars kondition och hälsa och rustar dem med vanor och kunskaper som underlättar ett fortsatt hälsosamt liv. De höga ambitionerna främjar också ett långt och aktivt liv för Huddinges äldre. Fysisk aktivitet bidrar till ökad hälsa på ett flertal olika plan bland annat genom att förebygga och behandla sjukdom. Hur invånarna tränar eller motionerar skiljer sig avseende kön, område och över tid. 43 Kvinnor promenerar i större utsträckning än män, medan män tränar på egen hand mer. Det finns även skillnader mellan de olika områdena. Betraktar man ungas träningsvanor ser man att störst andel tränar mellan 2 och 3 gånger i veckan, detta både för årskurs 4-6, årskurs 7-9 och gymnasiet Upplevd hälsa och ohälsotal 45 Invånarnas upplevda allmänna hälsotillstånd är en viktig indikator för att följa hälsoutveckling i samhället över tid. Det allmänna hälsotillståndet inkluderar fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande. Psykisk hälsa som enskilt mått beskriver hälsorelaterad livskvalitet. I detta begrepp ingår upplevt välbefinnande, symtom och funktion i dagliga aktiviteter. Det har blivit vanligare med hälsomätningar som tar med dessa begrepp då sjukdom och ohälsa på många platser i världen ofta inte innebär hot mot livet utan innebär negativa effekter för individers och gruppers livssituationer i stort Läs vidare om kommunens arbete med ekologiska livsmedel i avsnitt Befolkningsundersökningen 44 Ung livsstil i Huddinge, I Vision 2030 lyder måttet i sin helhet: Andelen vuxna respektive ungdomar som skattar sin hälsa som god eller mycket god (Unga: index 1-100). 46 Folkhälsomyndighetens hemsida PÅ VÄG MOT HUDDINGE 2030

78 Upplevd psykisk ohälsa unga47 48 Kommunen använder sig av mått på upplevd psykisk hälsa bland unga. Det har hittills mätts genom ett index av olika frågor. Den upplevda psykiska ohälsan i årskurs nio och på gymnasiet har i princip varit oförändrad mellan åren 2010 och Flickor upplever sin psykiska hälsa avsevärt sämre än pojkar. Resultat för psykisk ohälsa bland unga nedbrutet per område och kön år 2012 visar att det varierar mindre mellan områden och mellan kön. Index för Huddinge sammantaget är 60, vilket också är länets resultat. Kommunens mål för 2030 är att index för unga som upplever sin hälsa som god ska vara 75 och kan vara svårt att nå. Index Totalt Pojkar Flickor Huddinge totalt Vårby Figur 3. God psykisk hälsa år Flemingsberg Centrala Huddinge Trångsund-Skogås Skattad hälsa vuxna49 51 Andelen vuxna som upplever sin hälsa som god eller mycket god har gått upp något under senare år. Kvinnor och män bedömer sin hälsa relativt lika. År 2014 bedömde 69 procent av kvinnorna sin hälsa som god eller mycket god och 73 procent av männen gjorde detsamma. Motsvarande siffror för 2012 var 71 procent respektive 70 procent. Hur hälsan bedöms ser olika ut mellan olika områden i Huddinge. Bästa utfallet finns i Segeltorp och sämst i Vårby. 47 Stockholmsenkäten. Centrala Huddinge räknas som Stuvsta, Snättringe, Sjödalen, Fullersta och del av Segeltorp. Del av Segeltorp räknas också in i Vårby. 48 I Vision 2030 lyder måttet i sin helhet: Andelen vuxna respektive ungdomar som skattar sin hälsa som god eller mycket god (Unga: index 1-100). 50 Befolkningsundersökningen 51 I Vision 2030 lyder måttet i sin helhet: Andelen vuxna respektive ungdomar som skattar sin hälsa som god eller mycket god (Unga: index 1-100). PÅ VÄG MOT HUDDINGE

79 Procent Samtliga Man Kvinna Flemingsberg Segeltorp Sjödalen-Fullersta Skogås Stuvsta-Snättringe Trångsund Vårby Figur 4. Andelen som bedömer sitt allmänna hälsotillstånd som gott eller mycket gott Vision anger mål om att andel vuxna som upplever sin hälsa som god eller mycket god ska vara 75 procent år År 2014 ligger nivån på totalen på 71 procent. Bedömning är att målet bör kunna nås Mått på ohälsa 50 Ohälsa kan bland annat mätas genom något som kallas för ohälsotal. Ohälsotalet baserars på de individer som får ersättning från Försäkringskassan, det vill säga sjukpenning, sjukersättning och aktivitetsersättning. 51 Det innebär att det bara är de som har SGI (sjukpenningsgrundande inkomst) hos försäkringskassan som synliggörs i måttet. För att få en mer fullständig bild av ohälsa bör andra variabler tas med i en analys. Ohälsotalet tar inte hänsyn till de individer som helt saknar inkomst och därmed behöver leva på anhöriga eller genom att söka ekonomiskt bistånd för sin försörjning. Individer som uppbär ekonomiskt bistånd under lång tid (Socialstyrelsen definierar långvarigt bidragsberoende som över tio månader), har ofta ohälsa som förhindrar personen från att arbeta. Ohälsotalet har över tid förbättrats i Huddinge, detta både för män och för kvinnor. Det finns dock en skillnad mellan könen, där kvinnor över tid har ett högre ohälsotal, och mellan olika områden. Ohälsotalet redovisat per område ger en bild som visar att skillnaderna mellan områdena minskar över tid. 50 Statistiska centralbyrån (SCB) 51 Nya regler för att bli berättigad till ersättning från Försäkringskassan infördes 2008 vilket innebar att färre personer har kvalificerat sig för ersättning. 66 PÅ VÄG MOT HUDDINGE 2030

80 Antal dagar Figur 5. Ohälsotal per område angett i genomsnitt antal dagar Huddinge kommun Vårby Segeltorp Flemingsberg Sjödalen-Fullersta Stuvsta-Snättringe Trångsund Skogås Huddinge ligger på plats 14 av 26 i länet vad gäller ohälsotal för hela kommunen. Huddinge har inget uppsatt mål för området. Andel hushåll med försörjningsstöd har över tid varit relativt konstant och skiljer sig avsevärt åt mellan områdena. Vårby har den högsta andelen med dryga tio procent och den lägsta har Stuvsta-Snättringe på knappa en procent. I hela kommunen är andelen dryga fyra procent. Procent 12% 10% 8% 6% 4% 2% % Vårby Segeltorp Flemingsberg Figur 6. Hushåll med försörjningsstöd. Sjödalen-Fullersta Stuvsta-Snättringe Trångsund Skogås Huddinge Andelen biståndsmottagare i hela riket var 4,4 procent år Huddinge ligger som kommun under riksgenomsnittet men resultatet visar att Vårby och Flemingsberg kraftigt avviker. 52 Socialstyrelsens öppna jämförelser av ekonomiskt bistånd 2014 PÅ VÄG MOT HUDDINGE

81 Sett till genomsnittstiden för försörjningsstöd, det vill säga det antal månader en familj i genomsnitt i längd har försörjningsstöd, ligger Huddinge väldigt högt i jämförelse med andra kommuner med ett snitt på dryga 20 månader Drogförebyggande arbete och ökad tillsynsverksamhet Kommunens drogförebyggande arbete och ökade tillsynsverksamhet ska bidra till att konsumtionen av tobak och alkohol är låg och att missbruket av dopningsmedel och narkotika i stort sett är borta. Tillsynsarbetet inom området har intensifierats under senare tid. Tobaks- och alkoholtillsynsverksamheten har förbättrats genom ökad tillsyn och fler informationskampanjer men också genom nya metoder i arbetet Alkohol bland unga Andelen elever som inte provat att dricka alkohol har ökat i länet sedan många år tillbaka och ligger numera på en historiskt hög nivå 53. Samtidigt har även andelen hög-, risk- och intensivkonsumenter av alkohol minskat. Elever som inte dricker alkohol i Huddinge ökar och har så gjort sedan kommunen började mäta Procent Pojkar Flickor Figur 7. Elever som inte dricker alkohol (årskurs 9) Narkotika bland unga Elever som inte provat narkotika visar också på en positiv utveckling och har så gjort sedan många år. Oroande är dock de nya droger som börjat användas och som ännu inte är narkotikaklassade, och som flera verksamheter upplever vara ett problem bland unga såväl i länet som i kommunen. 53 CAN (Centrum för alkohol och narkotikaupplysning) elevers drogvanor I Hållbart Huddinge anges mått för andelen ungdomar i åk 9 som provat alkohol (A) respektive narkotika (N). Mål för 2030 är A: 35procent N: 3 procent. Senaste mätning A: 58 procent N: 8 procent. (Stockholmsenkäten). 68 PÅ VÄG MOT HUDDINGE 2030

82 Procent Pojkar Flickor Figur 8. Elever som inte har använt narkotika (åk 9). Vad gäller de mål som finns uppsatta bedöms detta kunna klaras till 2030 om den positiva utvecklingen och ett intensivt och samordnat arbete fortskrider. 55 Detta gäller såväl alkohol som narkotika. Det behövs även krafttag för att hindra unga att vilja prova de nya droger som kommer där insatser måste göras såväl på lokal nivå som på nationell nivå (genom lagstiftning). Jämfört med kommuner i länet ligger Huddinge på plats 12 av 18 vad gäller alkohol och på plats 10 av 18 vad gäller narkotika av de som inte prövat. 55 I ett Hållbart Huddinge 2030 anges mått för andelen ungdomar i åk 9 som provat alkohol (A) respektive narkotika (N). Målet för 2030 är A: 35 procent N: 3 procent (Stockholmsenkäten). Resultat för elever som inte dricker alkohol respektive inte har använt narkotika ger oss samtidigt underlag för att visa på andel som dricker respektive provat narkotika. PÅ VÄG MOT HUDDINGE

83 KOMMUNSTYRELSEN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL SIDA 13 (40) Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum Paragraf 28 januari Diarienummer KS-2010/ Insatser utifrån förslag i slutrapporten för projektet Ett hållbart Huddinge" Kommunstyrelsen föreslag till kommunfullmäktige 1. Kommunstyrelsen får i uppdrag att ta fram en hållbarhetsrapport vart fjärde år i enlighet med kapitel i slutrapporten för projektet Ett hållbart Huddinge vilken redovisas som bilaga 1 till kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 10 januari Kommunstyrelsen, i berörda fall tillsammans med miljönämnden och i dialog med övriga nämnder, får i uppdrag att se över och revidera de styrdokument såsom nämns i kapitel i slutrapporten för projektet Ett hållbart Huddinge vilken redovisas som bilaga 1 till kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 10 januari Kommunstyrelsen beslutar för egen del 1. Kommunstyrelsens förvaltning får i uppdrag att genomföra de insatser som föreslås i kapitel i slutrapporten för projektet Ett hållbart Huddinge vilken redovisas som bilaga 1 till kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 10 januari Sammanfattning En slutrapport har författats för projektet Ett hållbart Huddinge, vilket har sin bakgrund i 2009 års Mål och budget. Rapporten godkändes av projektets politiska styrgrupp, planerings- och personalutskottet, den 9 januari 2013 med ett tillägg om valet av kompletterande indikatorer som får beaktas vid framtagandet av kommande hållbarhetsrapport. Kommunfullmäktige föreslås uppdra åt kommunstyrelsen att dels ta fram en hållbarhetsrapport vart fjärde år, dels i berörda fall tillsammans med miljönämnden och i dialog med övriga nämnder, se över och revidera relevanta styrdokument såsom föreslaget i rapporten. Kommunstyrelsen föreslås genomföra de övergripande insatserna för ett hållbart samhälle såsom föreslås i slutrapporten. Överläggning I ärendet yttrar sig Emil Högberg (S) och Marica Lindblad (MP). Härefter förklaras överläggningen avslutad. Protokollsanteckningar Emil Högberg (S) och Marica Lindblad (MP) anmäler protokollsanteckning. Signaturer: Ordförande Justerare Utdragsbestyrkande: datum och signatur

84 KOMMUNSTYRELSEN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL SIDA 14 (40) Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum Paragraf 28 januari Diarienummer KS-2010/ Beslutet delges Samtliga nämnder Signaturer: Ordförande Justerare Utdragsbestyrkande: datum och signatur

85 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (6) HANDLÄGGARE Björn Rosborg Kommunstyrelsen Förslag att inrätta en miljöberedning och fastställa dess reglemente Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar för egen del 1. Inrätta en miljöberedning under kommunstyrelsen. 2. Förslag till reglemente för miljöberedningen, bilaga 1 till kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 27 mars 2015, godkänns. Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige 3. Huddinge kommuns miljövårdsråd avvecklas. 4. Reglementet för Huddinge kommuns miljövårdsråd, bilaga 2 till kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 27 mars 2015, upphör att gälla. Sammanfattning Den 8 december 2014 beslutade kommunfullmäktige om en ny politisk nämndorganisation för miljö- och samhällsbyggnadsfrågor. I beslutsunderlaget föreslås att det inrättas en miljöberedning inom kommunstyrelsen för diskussion och beredning av övergripande och långsiktiga externa och interna miljöfrågor. Kommunstyrelsens förvaltning gavs i uppdrag att återkomma med förslag på sammansättning, uppdrag och arbetssätt för en sådan miljöberedning. Miljöberedningen föreslås bli ett beredande organ till kommunstyrelsen och få ansvar för framtagande av mål och styrdokument inom miljöområdet samt uppföljning av kommunens operativa arbete med miljö- och klimatfrågor. Särskilt ska målen gällande klimat, giftfri miljö, vatten, grönstruktur, bebyggd miljö och biologisk mångfald följas upp och utvärderas. Miljöberedningen ska också följa upp nämndernas interna miljöarbete. Det kan röra kommunens transporter och resepolicy liksom hur väl miljöaspekter beaktas i kommunens upphandling av varor och tjänster eller hur farliga kemikalier ska kunna elimineras i de kommunala verksamheterna. POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning Huddinge BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB

86 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (6) Miljöberedningen ska överta det uppdrag miljövårsrådet tidigare haft och ska därmed vara ett organ för dialog, samråd och ömsesidig information mellan kommunen, näringslivet och i kommunen verksamma aktörer inom miljöområdet. Miljöberedningen ska även fungera som remissinstans så att miljöaspekter genomsyrar handläggningen av ärenden som har bäring på de strategiska miljöfrågorna för att säkerställa att hållbarhetsperspektivet finns med i besluten med målet att Huddinge ska bli en klimatneutral kommun. Miljöberedningen föreslås vara organisatoriskt knuten till kommunstyrelsen, och då beredningen är ett organ som inrättas med stöd av andra stycket 6 kap 21 i kommunallagen behöver inte ledamöterna begränsas, som i ett utskott, till kommunstyrelsens ledamöter utan kan i princip sammansättas fritt. Det administrativa stödet med att utreda och ta fram beslutsunderlag kommer främst från kommunstyrelsens förvaltnings samhällsbyggnadsavdelning, men i vissa fall bör även tjänstemän från natur- och byggnadsförvaltningen kunna vara föredragande. Hjälp med bland annat kallelser, beställningar, utskick, arvoden och sammanträdesprotokoll kommer att behövas från kommunstyrelsens förvaltnings kansli. Beskrivning av ärendet Bakgrund För att bättre kunna möta kommunens målsättning om en jämn takt mellan bostadsbyggande och utbyggnad av samhällsservice, förbättrad samordnad strategisk kompetens och styrning i miljö- och samhällsbyggnadsfrågor beslutade kommunfullmäktige den 8 december 2014 om en ny politisk nämndorganisation för miljö- och samhällsbyggnadsfrågor. I beslutsunderlaget föreslås inrättandet av en miljöberedning under kommunstyrelsen för diskussion och beredning av övergripande och långsiktiga externa och interna miljöfrågor. Sammansättning, uppdrag och arbetssätt ska presenteras i ett separat ärende till kommunstyrelsen och därför gavs kommunstyrelsens förvaltning i uppdrag att återkomma med ett sådant förslag. Skälen till att inrätta en miljöberedning Det har tidigare inte funnits något centralt organ i kommunen där man kunnat lyfta och bereda strategiska miljöfrågor inför beslut i kommunstyrelse och fullmäktige. Frågan blir än mer aktuell i och med att kommunens miljönämnd avvecklats och i viss mån ersatts av en tillsynsnämnd med ett begränsat ansvarsområde. En nyinrättad miljöberedning kan därför bli det forum där strategiska miljöfrågor initieras, diskuteras och bereds inför beslut.

87 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (6) Organisationsformer för miljöfrågor Det finns ett flertal sätt att organisera handläggning och beredning av miljöfrågor inom kommunen. Det kan vara i nämndform, som ett utskott under kommunstyrelsen, som en fullmäktigeberedning eller som ett annat organ. Enligt kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande, daterat den 11 november 2014, som låg till grund för kommunfullmäktige beslut i december 2014 om ny nämndorganisation för miljö- och samhällsbyggnadsärende, föreslås att miljöberedningen inrättas under kommunstyrelsen. Beredande organ Utöver politiska organ som inrättas med stöd av lagstiftningen rörande fullmäktigeberedningar och utskott kan kommunen även med stöd av andra stycket 6 kap 21 i kommunallagen skapa andra organ som kommittéer, olika råd, samverkansforum, beredningar etc. Vanligtvis är de organisatoriskt knutna till kommunstyrelsen, men kan också, beroende på sitt verksamhetsområde, knytas till en facknämnd. Ett skäl till att välja denna form av organisationsform är att beredningens ledamöter inte måste begränsas, som i ett utskott, till kommunstyrelsens ledamöter och ersättare utan kan i princip sammansättas fritt. Arbetsuppgifter Miljöberedning ska bli det forum där strategiska miljöfrågor initieras, diskuteras och bereds inför beslut i kommunstyrelsen. Detta innebär ansvar för framtagande av mål och styrdokument inom området samt uppföljning av kommunens operativa arbete med miljö- och klimatfrågor. Särskilt ska målen gällande klimat, giftfri miljö, vatten, grönstruktur, bebyggd miljö och biologisk mångfald följas upp och utvärderas. Miljöberedningen ska även följa upp nämndernas interna miljöarbete. Det kan röra frågor som kommunens transporter, hur väl miljöaspekter beaktas i kommunens upphandling av varor och tjänster eller hur farliga kemikalier ska kunna elimineras i de kommunala verksamheterna. Miljöberedningen ska också överta det uppdrag miljövårdsrådet tidigare haft och ska därmed vara ett organ för dialog, samråd och ömsesidig information mellan kommunen, näringslivet och i kommunen verksamma aktörer inom miljöområdet. Miljöberedningen ska även fungera som remissinstans så att miljöaspekter genomsyrar handläggningen av ärenden som har bäring på de strategiska

88 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (6) miljöfrågorna för att säkerställa att hållbarhetsperspektivet finns med i besluten med målet att Huddinge ska bli en klimatneutral kommun. Arbetssätt Per definition är beredning förberedelse av ett ärende innan beslut fattas och stor vikt måste följaktligen läggas vid de rutiner och arbetssätt som tillämpas för att ärendena ska vara tillräckligt utredda inför beslut. Syftet med miljöberedningen måste således vara att brett och ingående belysa ärenden inom sitt ansvarsområde som överlämnas till kommunstyrelsen för beslut. De ärenden som ska beredas är dessutom främst frågor av strategisk natur. Strategi betecknar ofta en långsiktig plan som redogör för vilka förhållningssätt, metoder och aktiviteter som behövs för att ta sig från där man befinner sig till att nå målen. Strategi handlar i detta fall om att se helheten och förstå på vilket sätt kommunen bör agera för att nå sina fastställda miljömål. En konsekvens av att vara en beredning för strategiska frågor är att arbetssättet i första hand ligger på att inhämta kunskaper genom uppföljningar och utvärderingar av egna insatser, omvärldsbevakning av andra organisationers arbetssätt och resultat och relevant forskning inom området analysera dessa, för att därefter dra slutsatser och utarbeta förslag till kommunstyrelsen. I det arbetet finns utrymme för många olika kreativa mötesformer som diskussioner med inbjudna organisationer/gäster, föreläsningar, studiebesök, seminarier och workshops. Miljöberedningen bör själv bestämma det arbetsformer som är bäst lämpade för att fullgöra uppdraget. Ledamöter Då miljöberedningen är ett organ som inrättas med stöd av andra stycket 6 kap 21 i kommunallagen finns inga begränsningar som hos ett utskott rörande vilka förtroendevalda som kan ingå. Emellertid är det viktigt att det finns en koppling till natur- och byggnadsnämnden (NBN) liksom till samhällsbyggnadsutskottet (SBU) och därför bör ordförandena för dessa politiska forum ingå. Detta skulle även underlätta den gränsdragningsproblematik som kan dyka upp i vissa frågor mellan beredningen och SBU och NBN. Som en del av handläggningen av detta ärende har sex politiker och fem tjänstemän intervjuats och det finns en stor samstämmighet om att beredningen inte bör bli för stor. Flera anser att antalet ledamöter bör motsvara det SBU har, dvs. sju ledamöter och sju ersättare.

89 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (6) Administrativt stöd Det är framför allt tjänstemän från kommunstyrelsens förvaltnings samhällsbyggnadsavdelning som kommer att vara föredragande tjänstemän i beredningen. Men i vissa fall bör även tjänstemän från natur- och byggnadsförvaltningen kunna vara aktuella. I båda dessa fall utgör föredragandet en del av ordinarie arbetsuppgifter. Utöver de föredragande tjänstemännens beslutsunderlag behöver den föreslagna beredningen även hjälp med bland annat kallelser, beställningar, utskick, arvoden och sammanträdesprotokoll från kommunstyrelsens kansli. Ekonomiska konsekvenser Inrättandet av en miljöberedning under kommunstyrelsen innebär en kostnad för arvoden till ledamöterna samt en del andra kringkostnader förknippade med mötena såsom tryck, utskick och förtäring. Den årliga kostnaden för de poster som refereras ovan för miljöberedningen har av kommunstyrelsens förvaltnings ekonomiavdelning uppskattats till ca 100 tkr, och medel motsvarande detta belopp har avsatts i budgeten till kommunstyrelsen, under vilken miljöberedningen sorterar. För kommunstyrelsens förvaltnings kansli, som tillhandahåller sekreteraresurserna, innebär den senaste tidens inrättande av flera politiska fora centralt i kommunen ett ökat tryck på sammanträdesadministrationen och att det finns anledning att se över kapaciteten. Miljövårdsrådet avvecklas Huddinge kommuns miljövårdsråd var organisatoriskt knutet till den avvecklade miljönämnden och hade till uppgift att vara ett organ för samråd och ömsesidig information mellan berörda kommunala organ och i kommunen verksamma organisationer på miljövårdsområdet. Miljövårdsrådet har i genomsnitt sammanträtt ett par tre gånger årligen. Ibland i traditionella möten, ibland i form av studiebesök. De fristående organisationer inom miljövårdsområdet som deltagit har framför allt varit Friluftsfrämjandet och Huddinge hembygdsfing. Kontakten med fristående organisationer inom miljövårdsområdet bör fortsätta i strukturerad form då det är viktigt att förankra kommunens miljöfrågor och miljömål i de ideellt verksamma fingarna och på så vis ge dem en vidare och alternativ spridning till allmänheten, men också för att kunna inhämta kunskaper och engagemang rörande viktiga miljöutmaningar utanför den egna organisationen. Därför bör den föreslagna miljöberedningen överta delar av det uppdrag miljövårdsrådet har idag.

90 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (6) Parallellet med förslaget om att inrätta en miljöberedning föreslogs även att ett råd för fysisk planering inrättades. Även det politiska forumet - som är tänkt att ge information och hålla möten och rådslag rörande planerna för ett givet område utifrån aspekter som utformingen av den fysiska miljön, social hållbarhet, trygghet och miljön - bör kunna handlägga frågor av den art som tidigare avhandlades i miljövårdsrådet. Exempelvis hur en planerad utbyggnad påverkar miljön. Vesna Jovic ör Toralf Nilsson Administrativ direktör Björn Rosborg Utredare Bilagor Bilaga 1: Förslag till reglemente för miljöberedningen Bilaga 2: Reglemente för miljövårdsrådet Beslutet delges Samtliga nämnder Huge fastigheter AB

91 HUDDINGE KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING HKF 90xx 1 (2) SIDA Reglemente för Huddinge kommuns miljöberedning 1 Organisatorisk tillhörighet Miljöberedningen är organisatoriskt knuten till kommunstyrelsen. 2 Arbetsuppgifter Miljöberedningens har till uppgift att bereda ärende inom sitt ansvarsområde till kommunstyrelsen. Miljöberedningen ska följa miljöutvecklingen över tid och ta fram underlag för styrande dokument inom miljöområdet samt samordna och följa upp nämndernas operativa arbete för att uppfylla fastställda miljömål. Miljöberedningen ska vara ett organ för dialog, samråd och ömsesidig information mellan kommunen, näringslivet och i kommunen verksamma aktörer inom miljöområdet. Miljöberedningen ska följa upp nämndernas interna miljöarbete. Miljöberedningen ska utgöra remissinstans och hos kommunstyrelsen göra de framställningar som beredningen finner påkallade. 3 Mandattid Ledamöterna och ersättarna i miljöberedningen väljs av nyvalda kommunstyrelsen för tiden till utgången av kommunstyrelsens mandatperiod. 4 Antalet ledamöter och ersättare Miljöberedningen ska bestå av sju ledamöter och sju ersättare. Bland ledamöterna väljer kommunstyrelsen en ordförande, en vice ordförande och en andre vice ordförande för den tid som de har valts till ledamöter. 5 Administrativ service och utredningsresurser Miljöberedningen ska få administrativt stöd i form av sekreterare och utredarresurser från kommunstyrelsens förvaltning. I vissa fall bör även tjänstemän från natur- och byggnadsförvaltningen kunna vara aktuella som föredragande. Inriktningen och omfattningen på det administrativa stödet, liksom miljöberedningens löpande arbete, ska planeras tillsammans med den chefstjänsteman som har det direkta ansvaret för de strategiska miljöfrågorna på kommunstyrelsens förvaltning.

92 HUDDINGE KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING HKF 90xx 2 (2) SIDA 6 Sammanträden Miljöberedningen sammanträder på tid och plats som ordföranden bestämmer, åtta till tio gånger per år. 7 Det gemensamma reglementet för nämnder och styrelser För miljöberedningen gäller i övrigt i tillämpliga delar vad som föreskrivs i det gemensamma reglementet för nämnder och styrelser i Huddinge kommun.

93 HUDDINGE KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING HKF 4100 Antaget i kommunfullmäktige , 166 med ändring , 8 Reglemente för Huddinges miljövårdsråd Rådets uppgifter Rådet skall vara ett organ för samråd och ömsesidig information mellan berörda kommunala organ och i kommunen verksamma organisationer på miljövårdsområdet. Rådet kan vara remissinstans inom sitt verksamhetsområde. Organisatorisk tillhörighet Miljövårdsrådet är organisatoriskt knutet till tillsynsnämnden. Sammansättning 1. Miljövårdsrådet skall bestå av en förtroendevald från tillsynsnämnden, en från samhällsbyggnadsnämnden, en från kommunstyrelsen samt en från kultur- och fritidsnämnden vilken särskilt väljs för att företräda fritidsfrågorna i rådet. Respektive nämnd och styrelse utser sin ledamot för fyra år, räknat från och med den 1 januari året efter det år då val i hela riket av fullmäktige har ägt rum. 2. Friluftsfrämjandet i Huddinge, Huddinge fältbiologer, Huddinge naturskyddsfing och Huddinge hembygdsfing skall inbjudas att vardera utse en ledamot samt ersättare i miljövårdsrådet för samma mandattid som anges i punkt ovan. 3. I miljövårdsrådet skall för ovan angivna mandatperiod ingå fyra tjänstemannaledamöter från miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen representerande områdena miljö, plan, naturvård och gata samt en tjänsteman som är ansvarig för fritidsfrågor inom kultur- och fritidsförvaltningen. Tjänstemännen utses av respektive förvaltningschefer. 4. Tillsynsnämnden skall utse ordförande i rådet. Vice ordförande väljs av ledamöterna för fingarna och organisationerna som anges i punkten 2 ovan varvid posten skall besättas av någon av dem själva. 5. Avgår vald ledamot i rådet skall den som har utsett vederbörande förrätta fyllnadsval för återstoden av tjänstgöringstiden. SIDA 1 (2)

94 HUDDINGE KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING HKF 4100 Arbetsformer Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen skall utse en tjänsteman inom kontoret att föra minnesanteckningar vid rådets sammanträden. De synpunkter som framkommer i rådet skall i form av minnesanteckningar föras vidare till den nämnd som svarar för respektive område. Till rådets sammanträden kan lämplig person adjungeras eller kallas. Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen ska vara rådet behjälpligt med att förbereda behandlingen av de ärenden som skall tas upp vid rådets sammanträde. I övrigt bestämmer rådet sina arbetsformer själv. SIDA 2 (2)

95 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (3) HANDLÄGGARE Björkbacka, Per-Erik Kommunstyrelsen Fråga om ansvarsfrihet för Södertörns överförmyndarnämnd budgetåret 2014 Förslag till beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Södertörns överförmyndarnämnd och de enskilda förtroendevalda i nämnden beviljas ansvarsfrihet för sin förvaltning under verksamhetsåret Som motivering för beslutet åberopas innehållet i den av kommunens revisorer avgivna revisionsberättelsen för år 2014 enligt bilaga 1 till kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 2 april Sammanfattning Enligt avtal mellan Botkyrka, Haninge, Huddinge, Nynäshamn och Tyresö kommuner ska dessa kommuner fullgöra sina uppgifter såvitt avser överförmyndarverksamheten i en gemensam nämnd. Haninge är värdkommun och den gemensamma nämnden ingår i Haninge kommuns organisation. Nämnden består av 5 ledamöter och 5 ersättare. Samtliga samverkande kommuner utser vardera en ledamot och en ersättare. Frågan om revisionen av den gemensamma nämnden är en fråga för samtliga huvudmän. Varje huvudman ska pröva frågan om ansvarsfrihet för hela den gemensamma nämnden och inte bara för respektive egna förtroendevalda. Den revisionsberättelse för 2014, som kommunrevisionen avgivit och som är undertecknad den 2 april 2015, omfattar även den verksamhet som bedrivits i Södertörns överförmyndarnämnd. Granskningen har skett genom Haninge kommuns revision. Kommunrevisionen tillstyrker att fullmäktige beviljar ansvarsfrihet för styrelse, nämnder och enskilda förtroendevalda i dessa organ. Tillstyrkan om ansvarsfrihet får anses omfatta även den verksamhet som bedrivits i Södertörns överförmyndarnämnd. Beskrivning av ärendet Södertörns överförmyndarnämnd inrättades den 1 januari Botkyrka, Haninge, Huddinge, Nynäshamn och Tyresö kommuner fullgör sina uppgifter såvitt avser överförmyndarverksamheten i den gemensamma nämnden. Haninge är värdkommun och den gemensamma nämnden ingår i Haninge POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning Huddinge BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB

96 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (3) kommuns organisation. Nämnden består av 5 ledamöter och 5 ersättare. Samtliga samverkande kommuner utser vardera en ledamot och en ersättare. För verksamhetsåret 2014 hade Södertörns överförmyndarnämnd ett underskott på 144 tkr, vilket utgör en avvikelse med 0,6 % från budget. Detta betraktas enligt Haninge kommuns årsredovisning som en normalvariation på årsbasis. Enligt samma dokument anges att verksamheten är i ekonomisk balans. Verksamhetens största kostnader är arvoden, vilka inte kan påverkas av överförmyndarnämnden. Det kan antecknas, att det ekonomiska resultatet för 2013 blev ett överskott på kr. Intäkterna från Migrationsverket, vilka avser återsökning av arvoden till gode män för ensamkommande barn, var kr lägre än budgeterat. Gode män för ensamkommande barn arvoderas av överförmyndarnämnden. För tiden innan sådant barn får permanent uppehållstillstånd (PUT) kan utgående arvoden återsökas hos Migrationsverket. Så kan ej ske efter att ett barn beviljats PUT. Migrationsverket arbetar för att handläggningstiderna fram till att barnen beviljas PUT förkortas. I årsredovisningen anges att det i processen finns inbyggd en osäkerhet om vilka kostnader som kan återsökas och vilka som inte kan återsökas. Antalet aktiva ärenden ökade från för år 2013 till för år 2014 eller med 1,5 %. Ökningen var lägre än under föregående år. Arvodeskostnaderna ökade med 3,9 % jämfört med Orsaken till att arvodeskostnaderna ökar mer än volymökningen anges vara att andelen ensamkommande barn med permanent uppehållstillstånd har ökat relativt sett mer (40 %). Regler om prövning ansvarsfrihet för gemensam nämnd Enligt 5 kap. 25 a sista stycket kommunallagen ska fråga om ansvarsfrihet och om anmärkning för en gemensam nämnd prövas av fullmäktige i var och en av de samverkande kommunerna. Frågan om revisionen av den gemensamma nämnden är enligt 14 i nämndens reglemente en fråga för samtliga huvudmän. Huvudmännen ska pröva frågan om ansvarsfrihet för hela den gemensamma nämnden och inte bara för respektive egna förtroendevalda. Skulle fråga uppstå om återkallande av uppdrag som förtroendevald kan den frågan endast prövas av fullmäktige som valt personen i fråga. De obligatoriska fullmäktigebeslut som avses ska innehålla skälen för beslutet. Av beslutet ska alltså framgå vilka omständigheter som ligger till grund för avgörandet. Om fullmäktige helt ansluter sig till revisorernas mening och deras skäl, räcker det att fullmäktige säger detta. Om det inte alls

97 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (3) finns någon kritik i revisionsberättelsen och ansvarsfriheten i övrigt framstår som självklar behöver fullmäktige inte lämna någon motivering Fullmäktige ska vid ett sammanträde före utgången av juni månad året efter det år som revisionen avser besluta om ansvarsfrihet ska beviljas eller vägras. Beslutet ska motiveras om det inte är uppenbart obehövligt. Förvaltningens synpunkter Den revisionsberättelse för 2014, som kommunrevisionen avgivit och som är undertecknad den 2 april 2015, omfattar även den verksamhet som bedrivits i Södertörns överförmyndarnämnd. Kommunrevisionen tillstyrker att fullmäktige beviljar ansvarsfrihet för styrelse, nämnder samt enskilda förtroendevalda i dessa organ. Tillstyrkan om ansvarsfrihet omfattar även den verksamhet som bedrivits i Södertörns överförmyndarnämnd. I enlighet med förslaget från Huddinge kommuns revisorer och med den motivering revisorerna angivit tillstyrks att Södertörns överförmyndarnämnd och de enskilda förtroendevalda i nämnden beviljas ansvarsfrihet för sin förvaltning under verksamhetsåret Vesna Jovic ör Toralf Nilsson Administrativ direktör Per-Erik Björkbacka Kommunjurist Bilagor 1. Revisionsberättelse från Huddinge kommuns revisorer 2. Södertörns överförmyndarnämnds protokoll daterat den 19 mars Årsredovisning 2014 för Södertörns överförmyndarnämnd Beslutet delges Södertörns överförmyndarnämnd Botkyrka kommun Haninge kommun Nynäshamns kommun Tyresö kommun

98 ÅRSREDOVISNING 2014 ~ Haninge W kommun södertörns överförmyndarnämnd

99 l n nehållsförteckn in g ÅRSREDOVISNING 2014 för SÖDERTÖRNS ÖVERFÖRMYNDARNÄMND 2 1 Sammanfattning 2 Förvaltningsberättelse 2.1 Ansvarsområde 2.2 Resultat och måluppfyllelse Social hållbarhet Ekonomisk hållbarhet 2.3 Intern kontroll 2.4 Ekonomi 2.S Personal 2.6 Verksamhetsstatistik 2.7 Framtid s s s Postadress Besöksadress Telefon Haninge Kommunhuset Växel: Haninge centrum Faxle-post Postgiro Bankgiro

100 2 ARSREDOVISNING 2014 för SÖDERTÖRNS ÖVERFÖRMYNDARNÄMND 1 Sammanfattning Södertörns överförmyndarnämnd ansvarar, med stöd av föräldrabalkens regler, för tillsyn och handläggning av ärenden avseende förmynderskap, godmanskap och forvaltarskap. Överförmyndamämnden ska genom sin tillsyn säkerställa att de som har forordnad god maniförvaltare eller är underåriga inte lider rättsförlust En grundläggande förutsättning för att uppfylla tillsynskravet är att granskningen av ställföreträdarnas årliga redovisningshandlingar sker i rätt tid. Under 2014 har detta mål uppfyllts. Årliga volymökningar ställer krav på en effektiv handläggning. Under 2014 har antalet ärenden ökat med 1,5 %. Antalet ensamkommande barn har under året ökat med40%. Verksamhetens över- och underskott förs över på nästkommande år. Utfallet för 2014 är ett underskott med 144 tkr vilket förs över till2015. Överförmyndarnämndens rekryteringsförfarande av nya gode män omfattar både utbildning och omfattar obligatoriska kunskapstester. Vid överfö1myndamämndens granskning av redovisningshandlingar djupgranskas ett slumpmässigt urval av gode män. En prioritering av nya och oerfarna gode män görs vid granskningen för att överfönnyndamärnnden ska kunna erbjuda vägledning och fånga upp eventuella avvikelser på ett tidigt stadium. 2 Förvaltningsberättelse 2.1 Ansvarsområde Södertöms överfo1myndamämnd ansvarar, med stöd av föräldrabalkens regler, för tillsyn och handläggning av ärenden avseende förmyndarskap, godmanskap och förvaltarskap. Överförmyndarnämnden ska genom sin tillsyn säkerställa att de som har förordnad god maniförvaltare eller är underåriga inte lider rättsförlust Överförmyndarnämnden kan även anordna vissa kategorier av godmanskap och fattar beslut om byte av god man eller förvaltare. I en roll som tillsynsmyndighet finns även ett ansvar för att pröva begäran om tillstånd för vissa i lag definierade rättshandlingar som god man, förvaltare eller förmyndare vill utföra för sin huvudman. Överförmyndamämnden ansvarar även för att fatta beslut om och, under vissa förutsättningar, betala ut arvode till gode män, forvaltare och förmyndare. Gode män, förvaltare och förmyndare kallas fo11sättningsvis för ställföreträdare. 2.2 Resultat och måluppfyllelse En grundläggande förutsättning för att överförmyndamämndens tillsynskrav av ärenden avseende förmyndarskap, godmanskap och förvaltarskap kan anses vara uppfyllt är att granskningen av ställforeträdamas årliga redovisningshandlingar sker i rätt tid. Under 2014 har överförmyndarnämnden utfört sin tillsyn i rätt tid.

101 Social hållbarhet o Så här har nämnden bidragit till att nå målen: Målet att överfötmyndarnämnden ska granska ställföreträdamas årliga redovisningar av sina uppdrag, kallat årsräkningar, i rätt tid uppfylldes. Någon e-tjänst har inte införts i verksamheten. Anledningen var att e tjänsteplattformen inte är integrerad i verksamhetssystemet och att effektivitetsvinster inte kan förväntas innan en fungerande integration finns. Ur verksamhetens perspektiv skulle ett införande av e-tjänster därmed medföra merarbete och sänka effektiviteten. När det finns en fungerande integration mellan verksamhetssystem och plattf01men för kommunens e-tjänster finns kan en meningsfull e-tjänst införas. I syfte att säkerställa kunskapsnivån på blivande ställföreträdare omfattar överförmyndarnämndens rekryteringsförfarande både utbildning och obligatoriska kunskapstester. Under 2014 har 264 presumtiva ställföreträdare utbildats och testats. A v dessa har 206 klarat testet och resterande 58 vilka inte klarat testet har inte fått uppdrag som ställföreträdare. Nämnden fortsätter att samverka med Godmansfingen Södertörn. Samverkan innefattar bland annat att stå för de lokaler som fingen använder vid seminarier samt att integrera information från fingen i överfötmyndarnämndens nyhetsbrev Ekonomisk hållbarhet Så här har nämnden bidragit till att nå målen: Verksamhetens över- och underskott förs över på nästkommande år. Utfallet för 2014 är ett underskott med 144 tkr vilket motsvarar en avvikelse med 0,6% från budget. Resultatet på medarbetarundersökningen 2014 mätt i Nöjd medarbetarindex (NMI) var 65,7 vilket är oförändratjärnfött med föregående år. sjukfrånvaron ökade under året till 2,0 procent av arbetstiden. Motsvarande sjukfrånvaro 2013 var 1,6 procent. Handläggningstidema i verksamhetens centrala processer är fotisatt korta. 2.3 Intern kontroll Under 2014 har överförmyndamämndens 6 kontrollmoment följts upp. De avvikelser, i främst tidsfrister, som noterats har hanterats genom att registreringar i ärendehanteringssystemet förändrats i syfte att underlätta bevakningar och hantera avvikelser. Samtliga rutiner i verksamheten är dokumenterade. En tjänst har särskilt avdelats till att säkerställa att verksamheten bedrivs i enlighet med gällande lagstiftning.

102 4 2.4 Ekonomi,.,... ' ' ~ : ) :-. )'l, ' ' l f 'r If l 1 ~. Budget Bokslut Bokslut Verksamhetens intäkter 22,5 21,8 21,8 l Verksamhetens kostnader 22,5 21,9 21,2 Resultat -0,1 0,6 Verksamhetens över- och underskott förs över på nästkommande år. Utfallet för 2014 är ett underskott med 144 tkr vilket förs över till2015. Verksamhetens största kostnader, vilka är arvoden, kan inte påverkas av överförmyndarnärnnden. Med hänsyn till detta är avvikelsen från budget vilken uppgår till 0,6 % att betrakta som en normalvariation på års basis. Verksamheten är i ekonomisk balans. En ytterligare uppdelning av utfall är 2014 visar: Utfall 2014 Migrat ionsverket Bidrag frän samverkanskommuner Intäkter Personalkostnader Arvodeskostnader ~ga verksamhetskostnader Kostnader Nettoresultat Budget U_S_20 o Utfall 2014 Avvikelse Kommentarer Intäkter Intäkterna från Migrationsverket vilka avser återsökning av arvoden till gode män för ensamkommande är lägre än budgeterat. Kostnader Personalkostnaderna överskrider budget med kr vilket relativt sätt är en försumbar avvikelse. Antalet aktiva ärenden var är 2014 vilken motsvarar en volymökning på l,5 % jämfört med 2013 då motsvarande antal var Ökningen av antal ärenden bekräftar en seelan ett antal år pågående trend men har under varit lägre än föregående är. Vilka personer som är berättigade till en ställföreträdare är styrt av lag vilket innebär att överförmyndarnämnelen inte kan påverka volymen. Antalet ärenden i verksamheten motsvarar också normalt en direkt ökning i verksamhetens arvodeskostnader.

103 s Ökningen av arvodeskostnader uppgår emellertid till 3,9 % jämfört med Orsaken att arvodeskostnaderna ökar snabbare är volymökningen är att andelen ensamkommande bam med permanent uppehållstillstånd har ökat relativt sett mer. Överförmyndamämnden arvoderar gode män för ensamkommande barn. Dessa arvoden återsöks hos Migrationsverket för tiden itman bamen får permanent uppehållstillstånd, PUT. För derrna period medför arvodet alltså ingen kostnad för överförmyndarnämnden. Ett av Migrationsverkets mål är att förkorta handläggningstiden fram till att barnen beviljas PUT. Arvoden till gode män som avser perioden efter att bamen fått PUT kan inte återsökas hos Migrationsverket I processen firms alltså en inbyggd osäkerhet i vilka kostader som kan återsökas och vilka som starmar på överförmyndamänmden. Tillförlitliga prognoser försvåras ytterligare med hänsyn till att överförmyndamämndens tillsyn och kostnader baseras på att bamen vistas i samverkansområdet Placerande kommun kan däremot vara vilken som helst i Sverige. Nettoeffekten under 2014 är att de reella arvodeskostnaderna, alltså arvodeskostnader minus återsökta arvoden, överskrider budget med 520 tkr. Övriga verksamhetskostnader har varit lägre än budget vilket beror på investeringar vilka planeras genomföras under Personal Vid rekrytering har modellen Kompetensbaserad rekrytering använts. Medarbetare med behov av anpassad arbetstid har fått sina behov tillfredsställda Verksamhetsstatistik Överförmyndarnämndens upptagningsområde omfattar kommunema Botkyrka, Haninge, Huddinge, Nynäshanm och Tyresö. Inom området bor ca invånare vilket gör överförmyndarnänmden till Sveriges tredje största. Nänmden utövar tillsyn över ca l 700 ställföreträdare. Huvudmännens samlade tillgångar, vilka förvaltas av ställföreträdare, uppgår till ca 1,1 miljard. Huvudmärmens inkomster uppgår till 390 miljoner. 2.7 Framtid Rektytering och utbildning av ställföreträdare Kunskap och vilja hos ställföreträdare har en vital betydelse för deras förmåga att tillvarata sin huvudmans intressen. Derma kapacitet ser ut att sammanfalla med förmågan att korrekt redovisa sitt uppdrag för överförmyndam änmden. I syfte att säkerställa skicklighet i båda perspektiven arbetar överförmyndarnämnden med en kombination av utbildning och testning vid rekrytering av nya ställföreträdare. Under har totalt 264 personer testats varav 58 inte har klarat provet vilket motsvarar ca 22% av de intresserade. Under inför överfönnyndarnänmden del 2 i utbildningen där fokus ligger på ekonomisk redovisning av uppdraget. Del 2 genomförs en kortare period efter förordnandet. Sett över tid förväntas denna urvalsoch utbildningsprocess medföra att nya ställföreträdare också har större möjligheter att klara av de svårigheter som ett uppdrag kan medföra.

104 6 Ensamkommande barn Enligt Migrationsverkets statistik har det sedan 2004 skett en kontinuerlig ökning av antalet ensamkommande asylsökande barn. Sedan 20 l O har ökningen sett ut på följande sätt: Ar Prognos Antal asylsökande barn Migrationsverkets grafiska illustration av ökningen finns i nedanstående tabell. Ja n Feb M a r Apr M aj Ju n Jul Aug Sep Okt Nov D ec Migrationsverkets genomsnittliga handläggningstid för ensamkommande barn är 158 dagar. Migrationsverket påpekar att kommuner med överenskommelse om mottagande av ensamkommande barn snarast måste planera för en ökad mängd barn medput. Överfönnyndarnämndens fårutsättningar för att rekrytera kunniga gode män för dessa uppdrag är goda. Risken är primärt ekonomiskt. Arvodet till gode män till ensamkommande barn som inte har permanent uppehållstillstånd (PUT) återsöks hos Migrationsverket Kostnaden för arvode till gode män till ensamkommande barn vilka beviljats PUT stannar hos överförmyndarnämnden. Lagstiftarens intentioner är att godmanskapet ska upphöra och ersättas med en särskilt förordnad vårdnadshavare (SFV) när barnet beviljats PUT. Det är socialförvaltningens ansvar att rekrytera och i normala fall arvodera SFV till ensamkommande bam. I överförmyndarnämndens upptagningsområde finns får närvarande 60 ensamkommande barn vilka beviljats PUT och som inte har SFV. I elva av dessa fall har barnen väntat på SFV i två år eller längre. Bara under 2014 har

105 7 överförmyndamämndens arvodeskostnader för ensamkommande bam där inte SFV förordnats överstigit kr. Ansvariga socialförvaltningar hittas primärt inom samverkanskommunerna och sekundärt inom övriga kommuner i Stockholms län. Med hänsyn till att ökningen av ensamkommande barn inom överförmyndarnämndens upptagningsområde ökar kraftigt kommer satmolikt överförmyndarnänmdens arvodeskostnader för ensamkommande att visa motsvarande ökning.

106 ~ Haninge ~ kommun Haninge tel haninge.se

107 .. södertörns ÖVERFÖRMYNDARNÄMND i kommunerna Botkyrka, Haninge, Huddinge, Nynäshamn och Tyresö SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Södertörns överförmyndarnämnd Plats och tid SammanträdeslUm 4 A09, Haninge kommunhus våning 4, torsdag , kl Beslutande Berit Larsson (S), ordförande AnnaLund (KD) Peter Viriden (M) Anne-Britt Gerlöw (S) Ola Hägg (S) Ersättare Yngve J önsson (M) Susann Ronström (S) Görmt HallbeJ;g (S),frånvarcmde Gilbert de W ende! (NI) Agneta Tjärnhammar (M), jrånvara11de Övriga deltagare J u s teringens plats och tid Niklas Näslund Omedelbar justering sekreterare Fredrik Falllander Paragrafer Ordförande Justerare

108 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Södertörns överförmyndarnämnd Årsredovisning 2014 för Södertörns överförmyndarnämnd Sammanfattning Södettörns överförmyndarnämnd ansvarat, med stöd av föräldrabalkens regler, för tillsyn och handläggning av ärenden avseende förmynderskap, godmanskap och förvaltarskap. Överförmyndarnämnden ska genom sin tillsyn säkerställa att de som har förordnad god man/fätvaltare eller är underåriga inte lidet rättsförlust En grundläggande fätutsättning för att uppfylla tillsynskravet är att granskningen av ställföreträdarnas årliga redovisningshandlingar sker i rätt tid. Under 2014 har detta mål uppfyllts. Årliga volymökningar ställer krav på en effektiv handläggning. Under 2014 har antalet ärenden ökat med 1,5 %. Antalet ensamkommande barn har under året ökat med 40 %. Verksamhetens över- och underskott förs över på nästkommande år. Utfallet för 2014 är ett underskott med 144 tkr vilket förs över till2015. Överförmyndarnämndens reluyteringsförfarande av nya gode män omfattar både utbildning och omfattar obligatoriska kunskapstester. Vid överförmyndarnämndens granskning av redovisningshandlingar djupgranskas ett slumpmässigt urval av gode män. En prioritering av nya och oerfarna gode män görs vid granskningen för att överförmyndarnämnden ska kunna erbjuda vägledning och fånga upp eventuella avvikelser på ett tidigt stadium. Underlag för beslut Bilaga 1: Arsredovisning 2014 för Södertöms överförmyndarnämnd. Förslag till Södertörns överförmyndarnämnds beslut 1. Arsredovisning 2014 för Södertörns överförmyndarnämnd godkänns. 2. Paragrafen förklaras omedelbart justetad Södertörns överförmyndarnämnds beslut 1. Arsredovisning 2014 för Södertörns överförmyndarnämnd godkänns. 2. Paragrafen förklaras omedelbart justerad

109 Södertörns ÖVERFÖR MYN DARNÄMN D 12mars 2015 i kommunerna Botkyrka, Haninge, Huddinge, Nynäshamn och Tyresö Södertörns överförmyndarnäm n d Arsredovisning 2014 för Södertörns överförmyndarnämnd Sammanfattning Södertörns överförmyndarnämnd ansvarar, med stöd av föräldrabalkens regler, för tillsyn och handläggning av ärenden avseende förmynderskap, godmanskap och förvaltarskap. överförmyndarnämnden ska genom sin tillsyn säkerställa att de som har förordnad god man/förvaltare eller är underåriga inte lider rättsförlust En grundläggande förutsättning för att uppfylla tillsynskravet är att granskningen av ställföreträdarnas årliga redovisningshandlingar sker i rätt tid. Under 2014 har detta mål uppfyllts. Ärliga volymökningar ställer krav på en effektiv handläggning. Under 2014 har antalet ärenden ökat med 1,5 %. Antalet ensamkommande barn har under året ökat med 40 %. Verksamhetens över- och underskott förs över på nästkommande år. Utfallet för 2014 är ett underskott med 144 tkr vilket förs över till2015. överförmyndarnämnden rekryteringsförfarande av nya gode män omfattar både utbildning och omfattar obligatoriska kunskapstester. Vid överförmyndarnämndens granskning av redovisningshandlingar djupgranskas ett slumpmässigt urval av gode män. En prioritering av nya och oerfarna gode män görs vid granskningen för att överförmyndarnämnden ska kunna erbjuda vägledning och fånga upp eventuella avvikelser på ett tidigt stadium. Underlag för beslut Bilaga 1: Arsredovisning 2014 för Södertörns överförmyndarnämnd Förslag till Södertörns överförmyndarnämnds beslut - Arsredovisning 2014 för Södertörns överförmyndarnämnd godkänns.

110 Söd ertörns ÖVERFÖRMY NDARNÄMND 12mars i kommunerna Botlwrka, Haninge, Huddinge, Nynäshamn och Tyresö Södertörns överförmyndarnämnd ~fr/~ Enhetschef Expedieras: Kommunfullmäktige i Botkyrka, Haninge, Huddinge, Nynäshamn och Tyresö.

111 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA Rev KS-2013/ (8) HANDLÄGGARE Björn Rosborg Kommunstyrelsen Gör Huddinge till en fristad för förföljda författare svar på motion väckt av Britt Björneke (V) och Nujin Alacabek Darwich (V) Förslag till beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Med hänvisning till vad som sägs i kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande, daterat den 30 mars 2015, avslås motionen. Sammanfattning Britt Björneke och Nujin Alacabek Darwich (båda V) väckte vid kommunfullmäktiges sammanträde den 9 september 2013 en motion om att Huddinge kommun ska bli en fristad för förföljda författare. Motionärerna framhåller att i många länder världen över utsätts författare för hot och förföljelser för att de utövar sin grundläggande rättighet till yttrandefrihet. I motionen hänvisas till att kommunen på olika sätt stödjer och uppmuntrar kulturell verksamhet och att kommunen därför skulle vara lämplig att bli fristad för förföljda författare. Motionen har skickats på remiss till kultur- och fritidsnämnden och demokrati- och mångfaldsberedningen. Remissinstanserna är i grunden positiva till motionen men framhåller samtidigt att det är ett stort ekonomiskt åtagande. Kultur- och fritidsnämnden menar att möjligheter till ett etablerat samarbete bör utredas innan kommunen går vidare i frågan, och demokrati- och mångfaldsberedningen anser att det finns många angelägna demokratifrågor som de resurser som måste avsätts till detta förslag skulle kunna användas till. Vid kommunstyrelsens sammanträde den 17 februari 2014 återremitteras ärendet för ytterligare beredning. Rättsläget har tidigare varit oklart då det funnits delade meningar i kommunsverige avseende huruvida åtagandet rörande förföljda författare ligger inom den kommunala kompetensen eller inte. De lagliga förutsättningarna har emellertid klarnat efter en dom i kammarrätten i POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB HUDDINGE

112 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA Rev KS-2013/ (8) Sundsvall där det slås fast att det inte finns några juridiska hinder för kommunerna att erbjuda förföljda författare en fristad. Att vara en fristad för förföljda författare innebär dock att kommunen begränsar sig till att ta emot människor med ett bestämt yrke. Det bör understrykas att även människor med andra yrken kan uppleva ett skyddsbehov. Att uteslutande ge stöd och skydd åt författare kan uppfattas som godtyckligt och diskriminerande. Åtagandet att vara fristad för förföljda författare innebär även ett relativt stort ekonomiskt åtagande som skulle ställa krav på omprioriteringar med inverkan på befintlig verksamhet som följd. Mot bakgrund av ovanstående föreslås att motionen avslås. Beskrivning av ärendet Britt Björneke och Nujin Alacabek Darwich (båda V) väckte vid kommunfullmäktiges sammanträde den 9 september 2013 en motion om att Huddinge kommun ska bli en fristad för förföljda författare (bilaga 1). Motionärerna framhåller att i många länder världen över utsätts författare för hot och förföljelser för att de utövar sin grundläggande rättighet till yttrandefrihet. Det finns idag ett nätverk av städer som erbjuder skydd åt förföljda författare. Dessa städer ingår i organisationen ICORN. Förslagsställarna hänvisar till att Huddinge kommun med sitt kulturpolitiska program och sin stipendieverksamhet visar att man stödjer och uppmuntrar kulturell verksamhet. Kommunen tar även emot flyktingar som förföljs i sina hemländer. I kommunen finns en högskola, många studieorganisationer och kulturella verksamheter som till exempel Karin Boye sällskapet och Teater Slava. Därför menar motionärerna att kommunen skulle vara lämplig att bli fristad för förföljda författare. Utöver att erbjuda en trygg och säker vistelse för författaren finns det möjlighet att involvera de ovan angivna institutionerna i ett nätverk som välkomnar författaren och skapar möjlighet till kulturellt utbyte. Dessutom kommer Huddinge kommun att sättas på kartan bland de städer som aktivt arbetar mot förtryck och för yttrandefrihet. Motionärerna yrkar därför: - Att kommunfullmäktige ställer sig positiv till att Huddinge kommun blir en fristad för förföljda författare. Motionen har skickats på remiss till kultur- och fritidsnämnden och demokrati- och mångfaldsberedningen.

113 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA Rev KS-2013/ (8) Fristad för förföljda författare Vad innebär det att vara en fristad för förföljda författare? En fristadsförfattare är en person som bjudits in av en svensk kommun eller region på grund av att han eller hon förföljs i sitt hemland. I Sverige får författaren en fristad under två år för att kunna leva och fortsätta arbeta med sitt skrivande i trygghet. Kommunen eller regionen som bjuder in, förbinder sig att stå för försörjningen under de två åren. Uppehållstillstånd som fristadsförfattare gäller inte bara författare. Till gruppen räknas också journalister, dramatiker och andra professionella skribenter som förföljs eller hotas på grund av sitt arbete och därför behöver en fristad. Göteborg blev den första fristaden i Sverige 1996 och Stockholm blev en fristad Övriga svenska fristäder är Eskilstuna, Kalmar, Malmö, Norrköping, Sigtuna, Skellefteå, Uppsala och Växjö. International Cities of Refuge Network (ICORN) Ett fyrtiotal städer i Europa, samt Mexico City och Miami är fristäder för förföljda författare och har samlats i det internationella nätverket ICORN. ICORN upprättar en lista på förföljda författare som kan erbjudas fristad hos någon av de anslutna städerna. En viktig samarbetspartner för ICORN är Internationella PEN, som genom underavdelningen Writers in Prison Committee, ansvarar för research och lägesrapport angående författares situation i olika länder. Fristadsprogrammet drivs av enskilda städer och ICORN är en samarbetsorganisation för städerna. Runt om i Europa finns exempel på städer som ger skydd åt aktivister av olika slag, genom andra samarbeten eller som driver liknande program i egen regi. Samtliga svenska fristäder och en svensk region är dock medlemmar i ICORN. Ekonomiska konsekvenser Statens kulturråd redovisar i sin handbok för fristäder i Sverige vad man bör budgetera för vid beslut om att bli fristad för förföljda författare. Den totala årliga budgeten kan skilja sig åt mellan de olika städerna, beroende på exempelvis hyresnivån på bostaden eller huruvida koordinatorns arbetstid är inräknad i fristadsbudgeten eller inte. Följande poster bör man emellertid räkna med när man budgeterar för fristadsprogrammet: Stipendium /månad eller /månad om fristadsförfattaren kommer med familjemedlem.

114 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA Rev KS-2013/ (8) Hyra av lägenhet, samt el, bredband, TV-avgifter och telefon. Resa till och från landet. Medlemskap i ICORN, vanligtvis /år. Kostnad för årsmöte i ICORN, samt resa och uppehälle för författare och koordinator. Övriga resor, seminarium och kurser. Arbetstid för koordinator och eventuell extern resurs (totalt cirka procent av en heltidstjänst). Administration och övriga internkostnader hos förvaltningen ingår inte i budgeten. Kulturrådet uppskattar att kostnaden för en medlemsstad uppgår till cirka kronor per år per författare. Merparten av de kommuner som kommunstyrelsens förvaltning varit i kontakt med anger att de totala årliga kostnaderna uppgår till en högre summa. Exempelvis anger Malmö stad att de årligen avsätter kronor till fristadsprogrammet per författare. Vad händer efter fristadsperioden? Kulturrådet anger att den kanske största utmaningen med att arbeta med fristadsprogrammet ligger i att det är en tidsbegränsad lösning på ett problem som sannolikt inte upphör efter att fristadsperioden har avslutats. Programmet erbjuder förföljda författare en fristad under ett till två år och i många fall kan gästförfattarna inte återvända till hemlandet efter avslutad stipendieperiod. Oavsett hur staden väljer att förhålla sig till detta måste man planera för ett bra avslut på fristadsperioden. Efter de två fristadsåren måste författaren ansöka om förlängt tillstånd om han eller hon vill stanna i Sverige. En författare som kan leva på sitt författarskap kan ansöka om permanent uppehållstillstånd. För andra kan ansökan om arbetstillstånd eller tillstånd genom anknytning bli aktuellt. Om författaren fruktar förföljelse i hemlandet och ansöker om asyl prövas den på samma sätt som andra asylansökningar. Det finns ingen särskild lagstiftning för fristadsförfattare, vilket innebär att en asylansökan från en fristadsförfattare prövas enligt samma lagar och praxis som alla andra som söker asyl i Sverige.

115 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA Rev KS-2013/ (8) Juridiska aspekter Vad gäller den juridiska aspekten har det varit osäkert om det ligger inom den kommunala kompetensen att en kommun ger en utländsk författare en fristad. Den juridiska avdelningen på Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har enligt Kulturrådet gett följande råd. "Huruvida ett stipendium till en fristadsförfattare ligger inom den kommunala kompetensen grundar sig på den sedvanliga bedömningen om det allmänna intresset, likställighetsprincipen, lokaliseringsprincipen samt proportionalitet. Var noga med att kalla stödet stipendier så att det inte misstas för rent understöd. Dokumentera om och på vilket sätt författarna engagerar sig i det lokala kulturlivet för att kunna visa detta vid en eventuell prövning. På ICORN:s hemsida står: Each ICORN city has its own criteria for choosing a writer/ / Skriv ner dessa kriterier i en handlingsplan/ledtext så att det blir tydligt att varje beslut att ta emot en författare inte är skönsmässigt, utan ett beslut grundat på i förhand uppställda kriterier. Frågan rörande fristad för förföljda författare har prövats i domstol Diskussion om att bli fristad för förföljda författare har nyligen förts i andra kommuner. Bland några av de kommuner som kommunstyrelsens förvaltning varit i kontakt med har det oklara rättsläge som omgärdar frågan uppmärksammats. 1 Exempelvis har Helsingborgs stad avslagit en motion om att bli en fristad för förföljda författare med hänvisning till rättsläget. I Gävle kommun överklagade en privatperson fullmäktiges beslut om att bli en fristad för författare med motiveringen att ärendets beredning var materiellt bristfälligt och att beslutet är en sådan utrikespolitisk opinionsyttring som faller utanför den kommunala kompetensen. Förvaltningsrätten i Falun biföll överklagandet och upphävde kommunfullmäktiges beslut. Detta ledde i sin tur till att Gävle kommun överklagade förvaltningsrättens dom till kammarrätten i Sundsvall och yrkade att beslutet om att göra Gävle kommun till en fristad ska stå fast. 1 Falköpings kommun, Helsingborgs stad, Örebro kommun.

116 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA Rev KS-2013/ (8) Den 25 mars 2015 meddelade kammarrätten i Sundsvall att Gävle kommuns överklagande bifalls och att kommunfullmäktiges beslut om att göra Gävle till en fristad för förföljda författare står fast. Rättsläge har således klarnat efter kammarättens dom och det finns inga juridiska hinder för kommunerna att erbjuda förföljda författare en fristad. Remissvar Kultur- och fritidsnämnden Kultur och fritidsnämnden är i grunden positiv till motionärernas förslag (bilaga 2). Nämnden anser dock att det är ett ansvarsfullt åtagande som kommunen i så fall tar på sig, inte minst vad gäller ekonomiska resurser. Om Huddinge kommun skulle bli en fristad är det också viktigt att kunna erbjuda ett bra sammanhang för författaren att verka i. Det skulle även krävas tillsättning av en resurs som koordinerar arbetet. Förvaltningen är inte säker på att kunna erbjuda bra förutsättningar utan en stark samarbetspartner. Förvaltningen föreslår därför att ett uppdrag ges att först utreda möjligheter till ett etablerat samarbete och under förutsättning att ett sådant hittas gå vidare i frågan. Demokrati- och mångfaldsberedningen Demokrati- och mångfaldsberedningen anser (bilaga 3) att förslaget om att kommunen ska bli en fristad för förföljda författare ligger i linje med Mål och budget samt kommunens kulturpolitiska program. En gästförfattare kan bidra till ett kulturellt och intellektuellt utbyte samt berika den offentliga debatten. Beredningen anser att förslaget är lovvärt eftersom det sammanhänger med värnandet om mänskliga rättigheter och har ett samband med värnandet om den globala yttrandefriheten. Beredningen betonar dock att det skulle vara ett stort åtagande att ta emot en förföljd författare och att det skulle kräva ytterligare resurser som inte finns inom ordinarie verksamhet. Det finns många angelägna demokratifrågor som dessa resurser skulle kunna ägnas åt. Ett alternativ som skulle innebära en lägre kostnad är att kommunen inleder samarbete med Stockholm stad i frågan, då deras gästförfattare Mezegebu Hailu Habtewold idag är verksam på Södertörns Högskola. Återremiss Vid kommunstyrelsens sammanträde den 17 februari 2014 återremitteras ärendet för ytterligare beredning (bilaga 4). Något skäl till återremissen och vad som ska beredas ytterligare anges inte i protokollet, men

117 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA Rev KS-2013/ (8) kommunstyrelsens förvaltning har tolkat det som att kommunstyrelsen inte ansåg det lönt att ta ställning i sak så länge som det juridiska läget var oklart. Förvaltningens synpunkter Kommunstyrelsen förvaltning anser att det är viktigt att bidra till ett dynamiskt, öppet och demokratiskt samhälle präglat av respekt för konstnärlig frihet och rätten att fritt utrycka sina åsikter. Att ta emot en förföljd författare är givetvis bra för den berörda personen, men vilka eventuella sidoeffekter i form av ökad publicitet och aktivering av kulturlivet detta kan medföra är svårt att bedöma. Att vara en fristad för förföljda författare innebär att man begränsar sig till att ta emot människor med ett bestämt yrke. Det bör understrykas att även människor med andra yrken kan uppleva ett skyddsbehov. Att uteslutande ge stöd och skydd åt författare kan uppfattas som godtyckligt och diskriminerande. Åtagandet att vara fristad för förföljda författare innebär även ett relativt stort ekonomiskt åtagande som skulle ställa krav på omprioriteringar med inverkan på befintlig verksamhet som följd. Eftersom fristadsstipendiet inte innebär att författaren får asyl råder det även oklarhet kring vad som händer när de två åren tar slut och kommunen upphör med sitt stöd till författaren. Författaren kan då tvingas tillbaka till sitt hemland. Mot bakgrund av ovanstående föreslås att motionen avslås. Vesna Jovic ör Toralf Nilsson Administrativ direktör Björn Rosborg Utredare

118 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA Rev KS-2013/ (8) Bilagor Bilaga 1: Gör Huddinge till en fristad för förföljda författare motion väckt av Britt Björneke (V) och Nujin Alacabek Darwich (V) Bilaga 2: Remissvar från kultur- och fritidsnämnden Bilaga 3: Remissvar från demokrati- och mångfaldsberedningen Bilaga 4: Protokollsutdrag från Kommunstyrelsen den 17 februari 2014 Beslutet delges Kultur- och fritidsnämnden Demokrati- och mångfaldsberedningen

119 Huddinge kommun Kommunfullmäktige !3 - o~~ - 2 s MOTION Gör Huddinge till en fristad för förföljda författare! Bakgrund I många länder världen över utsätts författare for hot och forfoljel ser får att de utövar sin grundläggande rättighet till yttrandefrihet. I början på 1990-talet startades ett nätverk av städer som erbjuder skydd åt forfåljda forfattare. Sedan 2005 ingår dessa städer i en organisation; International Cities of Refuge Network (ICORN). Stockholm, Uppsala, Malmö, Växjö och Sigtuna är svenska fristäder som ingår i nätverket och som tar emot gästforfattare. Med forfattare menas i detta sammanhang forfattare av skönlitteratur, fakta och poesi men också manusforfattare, översättare, journalister och tecknare. Staden forbinder sig att under en viss tid betala ut ett stipendium till en fristadsforfattare samt utser en koordinator som har i uppgift att integrera forfattaren i stadens kulturliv och fårmedla kontakter med sociala och kollegiala nätverk. Huddinge fristad för förföljd författare Huddinge kommun visar med sitt kulturpolitiska program och sin stipendieverksamhet att man stödjer och uppmuntrar kulturell verksamhet. Kommunen tar även emot flyktingar som fdrfåljs i sina hemländer. I kommunen finns en högskola, många studieorganisationer och kulturella verksamheter som t.ex. Karin Boye sällskapet och teater Slava. Vi menar därför att kommunen skulle vara lämplig att bli en fri stad får en forfoljd forfattare. Utöver att erbjuda en trygg och säker vistelse for forfattaren finns det möjlighet att involvera de ovan angivna institutionerna i ett nätverk som välkomnar forfattaren och skapar möj lighet till kulturellt utbyte. Dessutom kommer Huddinge kommun att sättas på kartan bland de städer som aktivt arbetar mot fortryck och får yttrandefrihet. Vi yrkar därfor att -att kommunfullmäktige ställer sig positiv till att Huddinge kommun blir en fristad för förföljda författare. ~~ Vänsterpartiet

120 KUL TUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL SIDA 13 (24) HUDDINGE KOMMUN Sammanträdesdatum Paragraf Kultur- och fritidsnämnden 10 december a Diarienummer KFN-2013/ Gör Huddinge till en fristad för förföljda författare, motion väckt av Britt Björneke (V) och N uj in Alacabek Darwich (V) - remissvar Kultur- och fritidsnämndens beslut l. Kultur- och fritidsnämnden godkänner förvaltningens remissvar och överlämnar till kommunstyrelsen som sitt eget. 2. Förvaltningen får i uppdrag att utreda möjligheterna till ett etablerat samarbete i första hand med södertörnskommunerna och under förutsättning att ett sådant hittas gå vidare i frågan. Sammanfattning Britt Björneke (V) och Nujin Alecabek Darwich (V) har lämnat in en motion till Kommunstyrelsens förvaltning om att göra Huddinge kommun till en fristad för förföljda författare. Kultur- och fritidsnämnden har fått motionen på remiss. Motionärerna anser att Huddinge med sitt kulturpolitiska program och stipendieverksamhet visar att man stödjer och uppmuntrar kulturell verksamhet. Kommunen tar även emot flyktingar som förföljs i sina hemländer. Då det i kommunen därutöver även fi.tms en högskola, många studieorganisationer och kulturella verksamheter menar man att kommunen skulle vara lämplig för att bli en fristad för förföljda författare. Beskrivning av ärendet International C i ties of RefugeNetwork (ICORN) är ett internationellt nätverk som arbetar för att stärka yttrandefriheten genom att ge förföljda, hotade eller fångslade författare, dramatiker, journalister och andra professionella skribenter en fristad i något av sina medlemsländer. Det finns idag cirka 40 fristäder globalt varav sex i Sverige: Göteborg, Stockholm, Uppsala, Skellefteå, Malmö, Växjö och Sigtuna. Fristadsprogrammet administreras av ICORN med stöd av Statens kulturråd och Migrationsverket I Sverige är det Svenska PEN (PEN grundades i London 1921 med syftet att skapa en mötesplats och att främja vänskap och intellektuellt samarbete mellan författare, journalister, översättare och förläggare i olika länder, försvara yttrandefriheten och värna om världslitteraturen) som i samråd med ICORN väljer ut vilka författare som ska erbjudas fristad. Signalurer: Justerare Uldragsbeslyrkande: datum och signalur

121 KUL TUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL SIDA 14 (24) HUDDINGE KOMMUN Sammanträdesdatum Paragraf Kultur- och fritidsnämnden 10 december b Diarienummer KFN-2013/ Kommuner eller regioner som konkret vill göra något för att värna om yttrandefriheten kan via Fristadsprogrammet erbjuda författare, som lever under hot i sina hemländer en fristad. I Sverige får författaren en fristad under två år för att fortsätta arbeta med sitt skrivande i trygghet. Kommunen eller regionen som bjuder in lovar att stå för försörjningen under de två fristadsåren. Migrationsverket beviljar ett uppehållstillstånd för två år som ger författaren rätt att arbeta med sitt författarskap och uppdrag som är direkt förknippade med det, exempelvis föreläsningar och medverkan i publicistiska sammanhang. Vill författaren vid sidan av författarskapet skaffa sig en anställning finl1s möjlighet att ansöka om arbetstillstånd enligt ordinarie regler. Motionärerna framför Huddinges kulturpolitiska program och stipendieverksamhet som stödjer och uppmuntrar kulturell verksamhet som god grund för ändamålet. Därutöver finns högskola, många studieorganisationer och kulturella verksamheter såsom Karin Boye-sällskapet och teater Slava som enligt motionärerna kan involveras i ett nätverk som välkomnar författaren och skapar möjlighet till kulturellt utbyte. Förvaltningens synpunkter Förvaltningen är i grunden positiv till motionärernas förslag. Dock är det ett ansvarsfullt åtagande som kommunen ska ta på sig, inte minst vad gäller ekonomiska resurser. Det är också viktigt att kum1a erbjuda ett bra sammanhang för författaren att verka i och en resurs som koordinerar arbetet bör tillsättas. Förvaltningen är idag inte säker på att kunna erbjuda bra föröutsättningar utan en stark samarbetspartner. Förvaltningen föreslår därför att ett uppdrag ges att först utreda möjligheter till ett etablerat samarbete och under förutsättning att ett sådant hittas gå vidare i frågan. Överläggning Ordförande Vibeke Bildt (FP) föreslår att förvaltningen får i uppdrag att utreda möjligheterna till ett etablerat samarbete och under förutsättning att ett sådant hittas gå vidare i frågan. Nämnden ställer sig bakom förslaget. I övrigt yttrar sig Natalie Sial (S) samt Gertie Lux (V). Beslutet delges Kommunstyrelsen Signaturer: Utdragsbestyrkande: datum och signatur

122 KULTUR- OCH FRITIDSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KFN-2013/ (2) HANDLÄGGARE Högland, Marina Kultur- och fritidsnämnden Gör Huddinge till en fristad för förföljda författare motion väckt av Britt Björneke (V) och Nujin Alacabek Darwich (V) Förslag till beslut Kultur- och fritidsnämnden godkänner förvaltningens remissvar och överlämnar till kommunstyrelsen som sitt eget. Sammanfattning Britt Björneke (v) och Nujin Alecabek Darwich (v) har lämnat in en motion till Kommunstyrelsens förvaltning om att göra Huddinge kommun till en fristad för förföljda författare. Kultur- och fritidsnämnden har fått motionen på remiss. Motionärerna anser att Huddinge med sitt kulturpolitiska program och stipendieverksamhet visar att man stödjer och uppmuntrar kulturell verksamhet. Kommunen tar även emot flyktingar som förföljs i sina hemländer. Då det i kommunen därutöver även finns en högskola, många studieorganisationer och kulturella verksamheter menar man att kommunen skulle vara lämplig för att bli en fristad för förföljda författare. Beskrivning av ärendet International Cities of Refuge Network (ICORN) är ett internationellt nätverk som arbetar för att stärka yttrandefriheten genom att ge förföljda, hotade eller fängslade författare, dramatiker, journalister och andra professionella skribenter en fristad i något av sina medlemsländer. Det finns idag cirka 40 fristäder globalt varav sex i Sverige: Göteborg, Stockholm, Uppsala, Skellefteå, Malmö, Växjö och Sigtuna. Fristadsprogrammet administreras av ICORN med stöd av Statens kulturråd och Migrationsverket. I Sverige är det Svenska PEN (PEN grundades i London 1921 med syftet att skapa en mötesplats och att främja vänskap och intellektuellt samarbete mellan författare, journalister, översättare och förläggare i olika länder, försvara yttrandefriheten och värna om världslitteraturen) som i samråd med ICORN väljer ut vilka författare som ska erbjudas fristad. POSTADRESS Kultur- och fritidsförvaltningen HUDDINGE BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB

123 KULTUR- OCH FRITIDSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KFN-2013/ Error! No text of specified style in document. Error! No text of specified style in document. Kommuner eller regioner som konkret vill göra något för att värna om yttrandefriheten kan via Fristadsprogrammet erbjuda författare, som lever under hot i sina hemländer en fristad. I Sverige får författaren en fristad under två år för att fortsätta arbeta med sitt skrivande i trygghet. Kommunen eller regionen som bjuder in lovar att stå för försörjningen under de två fristadsåren. Migrationsverket beviljar ett uppehållstillstånd för två år som ger författaren rätt att arbeta med sitt författarskap och uppdrag som är direkt förknippade med det, exempelvis föreläsningar och medverkan i publicistiska sammanhang. Vill författaren vid sidan av författarskapet skaffa sig en anställning finns möjlighet att ansöka om arbetstillstånd enligt ordinarie regler. Motionärerna framför Huddinges kulturpolitiska program och stipendieverksamhet som stödjer och uppmuntrar kulturell verksamhet som god grund för ändamålet. Därutöver finns högskola, många studieorganisationer och kulturella verksamheter såsom Karin Boye-sällskapet och teater Slàva som enligt motionärerna kan involveras i ett nätverk som välkomnar författaren och skapar möjlighet till kulturellt utbyte. Förvaltningens synpunkter Förvaltningen är i grunden positiv till motionärernas förslag. Dock är det ett ansvarsfullt åtagande som kommunen ska ta på sig, inte minst vad gäller ekonomiska resurser. Det är också viktigt att kunna erbjuda ett bra sammanhang för författaren att verka i och en resurs som koordinerar arbetet bör tillsättas. Förvaltningen är idag inte säker på att kunna erbjuda bra förutsättningar utan en stark samarbetspartner. Förvaltningen föreslår därför att ett uppdrag ges att först utreda möjligheter till ett etablerat samarbete och under förutsättning att ett sådant hittas gå vidare i frågan. 2 (2) Marina Högland Förvaltningschef Bilagor Motionen Gör Huddinge till en fristad för förföljda författare Beslutet delges Kommunstyrelsen

124 KOMMUNSTYRELSEN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL SIDA 1 o (13) HUDDINGE KOMMUN Sammanlradesdalum Paragrar Demokrati- och mångfaldsberedning 6 december Diarienummer KS-2013/ Demokrati- och mångfaldsberedningens remissvar Gör Huddinge till en fristad för förföljda författare - motion väckt av Britt Björneke (V) och Nujin Alacabek Darwich (V) Demokrati- och mångfaldsberednings beslut Demokrati- och mångfaldsberedningen godkänner förvaltningens synpunkter och överlämnar tjänsteutlåtandet som beredningens yttrande i ärendet. Sammanfattning Motionen daterad som lämnats av Britt Björneke (V) och Nujin Alacabek Darwich (V) handlar om att Huddinge kommun bör göras till en så kall ad fristad for förföljda forfattare inom ramen för International Cities of RefugeNetwork (ICORN). Den beräkneliga kostnaden för författaren blir ungefår kronor för två år ifall författaren kommer ensam och kronor ifa ll han eller hon kommer med fami ljemedlem. Ytterligare kostnader tillkommer som är svårare att förutse bland annat for bostad, försäkringar, tolk, sjukvård, resor med mera. Förvaltningen anser att motionärernas förslag ligger i linje med kulturpolitiskt program och med mål och budget F örslaget syftar till att värna om yttrandefriheten som enligt forvattningen bör ses som en mmdgänglig förutsättning för demokrati. Att bli fristad skulle dock kräva ytterligare resurser som idag inte finns i den ordinarie verksamheten. Detta är ett stort åtagande som konkurrerar om resurser med andra angelägna demokratifrågor. Ett mer resurseffektivt alternativ kan vara att Huddinge kommun överväger att inleda ett samarbete med Stockholms stad som har en fristadsförfattare aktiv på Södet1örns högskola. Överläggning Nujin Alacabek Darwich (V) yrkar med instärnmande av Marianne Broman (MP) bifall till forslagen i motionen. Härefter förklaras överläggningen avslutad. Propositioner Ordföranden ställer propositioner efter varandra om bifa ll till föreliggande förslag och till Nujin Alacabek Darwich (V) m.fl. yrkande om bifall till förslagen i motionen och finner därvid att demokrati- och mångfaldsberedningen beslutat bifalla föreliggande förslag. Signalurer. OrdfOrande Juslerare Uldragsbeslyrkande: dalum och signalur

125 KOMMUNSTYRELSEN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL StDA 11 (13) HUDDINGE KOMMUN Sammantradesdatum Paragraf Demokrati- och mångfaldsberedning 6 december Diarienummer KS-2013/ Reservationer Nujin Alacabek Darwich (V) och Marianne Broman (MP) reserverar sig mot beslutet till förmån för N uj in Alacabek Darwich (V) bifallsyrkande till förslagen i motionen. Beslutet delges Kommunstyrelsen Signahxer Ordförande Justerare Utdragsbestyrkande datum och signatur ~

126 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2013/ (7) HANDLÄGGARE Moritz, Marcel Demokrati- och mångfaldsberedningen Demokrati- och mångfaldsberedningens remissvar Gör Huddinge till en fristad för förföljda författare- motion väckt av Britt Björneke (V) och Nujin Alacabek Darwich (V) Förslag till beslut Demokrati- och mångfaldsberedningen godkänner förvaltningens synpunkter och överlämnar tjänsteutlåtandet som beredningens yttrande i ärendet. Sammanfattning Motionen daterad som lämnats av Britt Björneke (V) och Nujin Alacabek Darwich (V) handlar om att Huddinge kommun bör göras till en så kallad fristad för förföljda författare inom ramen för International Cities of Refuge Network (ICORN). Den beräkneliga kostnaden för författaren blir ungefär kronor för två år ifall författaren kommer ensam och kronor ifall han eller hon kommer med familjemedlem. Ytterligare kostnader tillkommer som är svårare att förutse bland annat för bostad, försäkringar, tolk, sjukvård, resor med mera. Förvaltningen anser att motionärernas förslag ligger i linje med kulturpolitiskt program och med mål och budget Förslaget syftar till att värna om yttrandefriheten som enligt förvaltningen bör ses som en oundgänglig förutsättning för demokrati. Att bli fristad skulle dock kräva ytterligare resurser som idag inte finns i den ordinarie verksamheten. Detta är ett stort åtagande som konkurrerar om resurser med andra angelägna demokratifrågor. Ett mer resurseffektivt alternativ kan vara att Huddinge kommun överväger att inleda ett samarbete med Stockholms stad som har en fristadsförfattare aktiv på Södertörns högskola. Beskrivning av ärendet Britt Björneke (V) och Nujin Alacabek Darwich (V) har framfört en motion daterad om att Huddinge kommun kan göras till ytterligare en fristad för förföljda författare, detta är ett internationellt samarbete med POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB HUDDINGE

127 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2013/ (7) International Cities of Refuge Network (ICORN). Motionärerna framför argumentet att Huddinge redan stödjer olika kulturella verksamheter, bland annat genom sitt kulturpolitiska program och genom stipendier. Motionärerna menar också att åtagandet skulle främja ett kulturellt utbyte och att Huddinge skulle sättas på kartan vad gäller värnandet om yttrandefriheten. Fakta och definitioner För att kunna ge synpunkter har förvaltningen hämtat in uppgifter för att kunna ta ställning till motionen. Vad är ICORN? Medlemmarna inom ICORN utgörs av fristäderna som frivilligt valt att ansluta sig till samarbetet. De orter i Sverige som hitintills anslutit sig är Stockholm, Göteborg, Malmö, Uppsala, Växjö, Sigtuna och Jönköping. 1 Fristäderna syftar till att skapa en skyddsåtgärd för författaren som fristaden tar emot. Han eller hon ges på så sätt möjligheten att fritt utöva sitt konstnärskap. Denna möjlighet skulle annars riskera att begränsas, till exempel på grund av förföljelse eller censur i författarens hemland. ICORN:s definition av en förföljd författare ICORN ställer upp en rad kriterier i en egen stadga (The ICORN Charter). I stadgan framkommer att ansökande till ICORN på grund av sitt skrivande kan riskera att bli dödad, bortförd/kidnappad, fysiskt angripen eller att försvinna; att författaren riskerar att dömas till fängelse som en konsekvens av sitt skrivande; eller att denne inte kan uttrycka sig fritt på grund av rädsla för åtal/repressalier. 2 Kulturrådets definition av en förföljd författare Statens kulturråd (nedan kallat Kulturrådet), är en myndighet under Kulturdepartementet som främjar utveckling och bidrag inom kultur. Kulturrådet har varit drivande vad gäller skapandet av nya fristäder i Sverige, bland annat genom att lämna råd och upplysningar till kommuner som överväger att bli fristäder för förföljda författare. Kulturrådet menar att det inte är personens meriter som är det viktigaste kriteriet när en författare ska väljas, utan att författarens behov av att komma i säkerhet och att få sin röst hörd är viktigare i detta sammanhang. 3 1 Kulturrådet.se, handbok för fristäder i Sverige, Bakgrund och historik. 2 The ICORN Charter. 3 Kulturrådet.se, handbok för fristäder i Sverige, Att vara fristad.

128 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2013/ (7) I övrigt skriver Kulturrådet att; vilken författare som helst, i vilket land som helst, kan väljas till fristadsförfattare. Detta gäller ifall han eller hon är utsatt för hot eller förföljelse på grund av sina uttryckta åsikter, genom sitt professionella konstnärliga arbete. Ifall dessa kriterier är uppfyllda kan personen i fråga lämna en ansöka till ICORN och på så sätt bli en kandidat till en fristad. 4 Migrationsverkets syn på förföljda författare Migrationsverket har också skrivit ett rättsligt ställningstagande i frågan. Där framkommer att myndigheten inte har några invändningar mot att fristadsförfattare tas emot av kommuner. 5 Vad innebär det att bli fristad? Att bli en fristad kräver en rad olika förberedelser som kan bli tidskrävande. 6 Det första steget är att ska ett avtal tecknas mellan kommunen och ICORN. 7 I avtalet förbinder sig kommunen att vara fristad för författaren i två år. Kommunen förbinder sig också att tillhandahålla en möblerad botad för författaren och eventuellt hans eller hennes familj. Fristaden förbinder sig vidare att betala ett stipendium till författaren varje månad. 8 Avtalet innehåller även en rad punkter där kommunen skulle förbinda sig kommunen att tillförsäkra ytterligare delar av författarens och dennes familjs välfärd. Bland annat förbinder sig kommunen att tillhandahålla sjukvårdsförsäkring och hemförsäkring. Fristaden skall även skapa möjligheter för författaren att lära sig språk som talas i fristaden. 9 Viktigt att påpeka är att den mottagande kommunen har ett utrymme att bestämma vilken författare som är lämplig. Varje kommun kan alltså utforma sina egna kriterier i urvalet av en författare. 10 Även om kriterier kan variera kommuner emellan så är det gemensamt för alla tidigare fristäder är att ingen har accepterat kandidater som förespråkat våld när en lämplig författare har valts ut Kulturrådet.se, handbok för fristäder i Sverige, Att bli fristadsförfattare, Se ansökningsblankett. 5 Migrationsverket, Rättsligt ställningstagande angående uppehållstillstånd för fristadsförfattare. 6 Kulturrådet.se, handbok för fristäder i Sverige, Checklista för fristadsförfattare; mejlkontakt med Märit Lundsten, kultursamordnare i Jönköpings Landsting ( ). 7 Kulturrådet.se, handbok för fristäder i Sverige, Att bli fristadsförfattare, Se avtalet. 8 Se avsnitt III, A. punkt 1-4 i avtalet. 9 Se avsnitt III, B. punkt 1-8 i avtalet. 10 Kulturrådet.se, handbok för fristäder i Sverige, Att bli fristadsförfattare. 11 Ibid.

129 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2013/ (7) Kommunen ska utse en koordinator En annan viktig uppgift för kommunen är att utse en koordinator för gästförfattaren. 12 Koordinatorn är en person som rent fklat ansvarar för författaren under tiden som denne och eventuellt också dennes familj omfattas av avtalet. En viktig lärdom från tidigare fristäder är att åtagandet också kan bli personligen utmanande, inte minst för koordinatorn eftersom gästförfattaren ofta är utlämnad åt fristaden. Det har visat sig vara svårt för tidigare koordinatorer att skilja mellan privatliv och yrkesliv i sin uppgift. 13 Därför är det också viktigt att utse rätt person till koordinator. Viktigt att ta hänsyn till eventuella familjemedlemmar En annan sak att beakta är ifall författaren vill ta med sig en eller flera familjemedlemmar. Det kan vara lättare för författaren att komma till fristaden med en partner än om vederbörande kommer själv. Att ha en familjemedlem med sig kan alltså fungera som ett starkt stöd. 14 Är det möjligt för kommunen att avbryta åtagandet? Fristaden kan välja att säga upp avtalet, i och med detta följer en uppsägningstid på sex månader. En uppsägning ändrar inte fristadens skyldighet att sörja för gästförfattaren under resterande tid av det avtalade åtagandet. 15 Kostnad Att bedöma de exakta kostnaderna för Huddinge kommun som fristad är svårt eftersom kostnaden kan påverkas av flera utgifter som skiljer sig från kommun till kommun. Ett exempel på detta är hur mycket hyrespriset för en lägenhet skiljer sig från en kommun till en annan. Tidigare fristäder påpekar vikten av att budgeten måste innehålla oförutsedda utgifter. Den största kostnaden är stipendiet som skall betalas ut varje månad. 16 En ytterligare erfarenhet är att kostnaderna för en tolk kan bli betungande, särskilt ifall författaren inte talar samma språk som koordinatorn. Kostnaderna kan också bli som störst i början av projekten, bland annat eftersom författaren har behövt hjälpas till rätta i kommunen och i kontakten 12 Se avsnitt III, B. punkt 3 i avtalet. 13 Mejlkontakt med Bibbi Wopenka, kommunikationschef Göteborgs stads kulturförvaltning ( ). 14 Mejlkontakt med Märit Lundsten, kultursamordnare Jönköpings Landsting ( ). Landstinget i Jönköpings län är medlemmar i ICORN, i förlängningen är det tänkt att Jönköpings kommun också skall bli en medlem. Kommunen bidrar dock redan med bostad. 15 Se avsnitt VI i avtalet. 16 Mejlkontakt med Märit Lundsten, kultursamordnare i Jönköpings Landsting ( ).

130 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2013/ (7) med olika myndigheter. Kostnader kan även stiga vid eventuell sjukdom, tandläkarbesök eller liknande, detta brukar dock inte bli ett stort problem. 17 Ytterligare svårförutsedda kostnader utgörs av resor till årliga ICORN-möten och övriga resor till olika seminarier och kurser med mera. Trots flera oklarheter borde det ändå vara möjligt att uppskatta vissa kostnader på ett ungefär. Vid bedömningen av dessa kostnader har Kulturrådets underlag använts. 18 I det ovan nämnda avtalet förbinder sig kommunen att betala ett månatligt stipendium till författaren. Kulturrådet skriver att detta kan motsvarande kronor i månaden eller kronor i månaden ifall författaren medtar familjemedlem. Den sammanlagda summan för hela tvåårsperioden borde därför bli kronor ifall författaren kommer ensam, eller kronor ifall familjemedlem medföljer. Kulturrådet ger ingen övrig information i denna del. Det skulle till exempel vara bra att veta hur mycket kostnaden ökar i förhållande till antalet medföljande familjemedlemar. ICORN tar också ut en medlemsavgift för varje år som författaren är ansluten till fristaden. Enligt Kulturrådet motsvarar medlemsavgiften ungefär kronor per år. Under hela tvåårsperioden bör Huddinge kommun därför räkna in ungefär kronor för denna kostnad. Vad gäller kostnaden för koordinatorn skriver Kulturrådet som exempel att hans eller hennes arbetstid kan motsvara ungefär 20-25% tjänst. Detta kan avrundas till 7500 kronor i månaden vilket motsvarar 25% av en lön på kronor i månaden. Med detta som underlag kan koordinatorns lön (med avseende på fristadsprojektet) uppskattas till kronor under hela tvåårsperioden. Dessutom bör koordinatorns lön beräknas mot bakgrund av det arbete som krävs under förberedelseperioden innan författaren anländer. Den mer eller mindre förutsägbara kostnaden för stipendium, medlemsavgift och koordinatorslön som Huddinge kommun bör räkna med för en tvåårsperiod, ifall kommunen väljer att bli fristad, uppkommer till ungefär kronor för enbart författaren, eller till ungefär kronor om personen i fråga medtar familjemedlem. Är det fligt med kommunens styrdokument att vara fristad? I Huddinges kulturpolitiska program framkommer en definition av kultur; kultur är en nyckel till identitet, samexistens, demokrati och utveckling och 17 Mejlkontakt med Bibbi Wopenka, kommunikationschef Göteborgs stads kulturförvaltning ( ). 18 Kulturrådet.se, handbok för fristäder i Sverige, Ekonomi.

131 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2013/ (7) är en viktig del i samhällsbyggnaden. 19 I förvaltningens mening kan begreppet demokrati kopplas till ICORNS syfte att värna om yttrandefriheten, eftersom den är en grundläggande förutsättning för demokratin. I mål och budget 2014 står det att människor med olika bakgrunder och kompetenser berikar vår kommun och gör att vi står väl rustade i en globaliserad tid. De möjligheter som detta ger ska vi ta tillvara genom att skapa förutsättningar för människor att mötas. 20 Genom att ta emot en fristadsförfattare kan Huddinge kommun komma att berikas kulturellt. Vidare står det om internationellt arbete att Internationellt arbete ger dessutom Huddinge möjligheter att profilera sig regionalt, nationellt och internationellt kring prioriterade frågor. 21 Detta mål sammanhänger med motionärernas argument om att Huddinge kommun har en möjlighet att sättas på kartan, inte minst vad gäller värnandet om yttrandefriheten. Södertörns högskola samarbetar med Stockholms stad När detta tjänsteutlåtande skrivs bedriver Södertörns högskola i Flemingsberg ett samarbete med Stockholms stad och dess fristadsförfattare Mezegebu Hailu Habtewold från Etiopien. Habtewold lånar idag en forskarplats på högskolan och förhoppningen är att han ska kunna hålla seminarier och föreläsningar för studenter på högskolan. 22 Förvaltningens synpunkter Förvaltningen anser att förslaget om att Huddinge kommun kan bli en fristad för förföljda författare ligger i linje med kommunens styrdokument; mål och budget samt kulturpolitiskt program. En gästförfattare kan bidra till ett kulturellt och intellektuellt utbyte, samt berika den offentliga debatten. Förvaltningen anser att förslaget är lovvärt eftersom det sammanhänger med värnandet om mänskliga rättigheter. Att bli fristad har ett samband med värnandet om den globala yttrandefriheten Se kulturpolitiskt program , s Se mål och budget 2014, s Se mål och budget 2014, s Telefonintervju med Antonia Ribbing, samordnare på utbildnings- och forskningskansliet, Södertörns högskola, ( ). 23 Se Fta nationernas (FN:s) allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna (1948), Artikel 19 Var och en har rätt till åsiktsfrihet och yttrandefrihet. Denna rätt innefattar frihet att utan ingripande hysa åsikter samt söka, ta emot och sprida information och idéer med hjälp av alla uttrycksmedel och oberoende av gränser.

132 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2013/ (7) Samtidigt måste betonas att detta skulle vara ett stort åtagande, det skulle också kräva ytterligare resurser som inte finns inom ordinarie verksamhet. Det finns många angelägna demokratifrågor som dessa resurser skulle kunna ägnas åt. Ett billigare alternativ skulle kunna vara att Huddinge kommun överväger att bilda ett samarbete med Stockholms stad i frågan då deras gästförfattare Mezegebu Hailu Habtewold redan idag är verksam på Södertörns högskola. Marcel Moritz Utvecklingsledare Hanna Lundborg Kvalitetschef Bilagor Gör Huddinge till en fristad för förföljda författare! Motion väckt av Britt Björneke (V) och Nujin Alacabek Darwich (V), daterad Beslutet delges Kommunstyrelsens förvaltning

133 KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen 17 februari Paragraf Diarienummer KS-2013/ Gör Huddinge till en fristad för förföljda författare - motion väckt av Britt Björneke (V) och Nujin Alacabek Darwich (V) Kommunstyrelsens beslut Ärendet återremitteras för ytteligare beredning. Sammanfattning Britt Björneke och Nujin Alacabek Darwich (båda V) väckte vid kommunfullmäktiges sammanträde den 9 september 2013 en motion om att Huddinge kommun ska bli en fristad för förföljda författare. Motionärerna framhåller att i många länder världen över utsätts författare för hot och förföljelser för att de utövar sin grundläggande rättighet till yttrandefrihet. I motionen hänvisas till att kommunen på olika sätt stödjer och uppmuntrar kulturell verksamhet och att kommunen därför skulle vara lämplig att bli fristad för förföljda författare. Motionen har skickats på remiss till kultur- och fritidsnämnden och demokrati- och mångfaldsberedningen. Remissinstanserna är i grunden positiva till motionen men framhåller samtidigt att det är ett stort ekonomiskt åtagande. Kultur- och fritidsnämnden menar att möjligheter till ett etablerat samarbete bör utredas innan kommunen går vidare i frågan. Mot bakgrund av gällande lagstiftning anser kommunstyrelsens förvaltning att mycket talar för att det inte ligger inom den kommunala kompetensen att vara fristad för förföljda författare. Att vara en fristad innebär även ett relativt stort ekonomiskt åtagande. Medel för att finansiera genomförandet skulle ställa krav på omprioriteringar med inverkan på befintlig verksamhet som följd. Mot bakgrund av ovanstående föreslås att motionen avslås. Överläggning Ordföranden yrkar på återremiss av ärendet. I övrigt yttrar sig Britt Björneke (V), Vibeke Bildt (FP) och Lars Björkman (HP). Härefter förklaras överläggningen avslutad. Propositioner Ordföranden ställer proposition om bifall till att ärendet ska avgöras idag mot bifall till att ärendet ska återremitteras och finner härvid att kommunstyrelsen beslutat att återremittera ärendet.

134 KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLLSUTDRAG Beslutet delges Kultur- och fritidsnämnden Demokrati- och mångfaldsberedningen

135 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 8 april 2015 KS-2015/ (2) HANDLÄGGARE Carina Askerud Kommunstyrelsen Underlag inför mål och budget för kommunstyrelsen Förslag till beslut Kommunstyrelsens beslut Underlag inför mål och budget för kommunstyrelsen, enligt bilaga 1 till kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 8 april 2015, godkänns. Sammanfattning Enligt beslutad budgetordning ska kommunfullmäktige besluta om mål och budget i juni månad. I det beslutet utgör nämndernas underlag en viktig del av det samlade underlaget. I bilagan Underlag inför mål och budget för kommunstyrelsen finns en beskrivning av de viktigaste frågorna för måluppfyllelse, trender, utvecklingstendenser, demografiska förändringar och annat som påverkar kommunstyrelsens verksamheter samt effekterna av dessa och eventuella åtgärder. Beskrivning av ärendet I kommunen finns en beslutad budgetordning med tidsplan för arbetet med budgetprocessen. Enligt denna tidsplan ska fullmäktige varje år i juni besluta om mål och budget för nästkommande år. Vidare ska nämnderna i november med mål och budget som underlag besluta om sina verksamhetsplaner för nästkommande år, som redovisas i avstämningsärendet till kommunfullmäktige i januari På KS-AU konferensen den 18 februari redovisade kommunstyrelsens förvaltning en omvärldsanalys och en samlad bild av utmaningar för framtiden och det ekonomiska läget i kommunen inför år , se bilaga 4 Planeringsförutsättningar Redovisningen ligger till grund för en dialog om de viktigaste frågorna för förbättrad måluppfyllelse och om det ekonomiska utrymmet inför den fortsatta processen. POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning Ekonomiavdelningen Controllerenheten Huddinge BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 Huddinge TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB

136 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 8 april 2015 KS-2015/ Error! No text of specified style in document. Error! No text of specified style in document. 2 (2) Vesna Jovic ör Mats Öberg Ekonomidirektör Bo Garneij Chefscontroller Bilagor 1. Underlag inför mål och budget Investeringar budget 2016, plan Sammanställning av samhällsbyggnadsprojekt Mål och budget Planeringsförutsättningar

137 Underlag inför mål och budget för kommunstyrelsen Kommunstyrelsens förvaltning/

138 Innehåll Huddinges vision och mål...3 Bra att leva och bo...4 Utbildning med hög kvalitet...7 Fler i jobb...7 God omsorg för individen...8 Ekosystem i balans...8 Attraktiv arbetsgivare...10 Sund ekonomi...11 Systematisk kvalitetsutveckling...14

139 Huddinges vision och mål Vision: Huddinge - en av de tre populäraste kommunerna i Stockholms län Huddinges vision är att vara en av de tre populäraste kommunerna i Stockholms län att bo, besöka och verka i. Hållbart Huddinge 2030 I Ett hållbart Huddinge pekar kommunfullmäktige ut en långsiktig, önskvärd och möjlig framtid med fokus på år Här beskrivs hur ett hållbart Huddinge ter sig och vilka vägval kommunen bör göra för att komma dit. Mål för Huddinge För att nå det framtida läget i Ett hållbart Huddinge 2030 och visionen om att vara en av de tre populäraste kommunerna i Stockholms län, är fem övergripande mål formulerade som visar utåtriktat vad kommunen åstadkommer för invånare, brukare och kunder. Bra att leva och bo Utbildning med hög kvalitet Fler i jobb God omsorg för individen Ekosystem i balans För att vara framgångsrik i detta arbete ska kommunen ständigt sträva efter att förbättra verksamheterna och detta är formulerat i tre strategiska mål under rubriken effektiv organisation som visar inåtriktat hur och med vilka resurser kommunen genomför sitt uppdrag. Attraktiv arbetsgivare Sund ekonomi Systematisk kvalitetsutveckling I underlag inför Mål och budget beskriver nämnden de viktigaste frågorna för ökad måluppfyllelse, trender, utvecklingstendenser, demografiska förändringar och annat som påverkar nämndens verksamheter samt effekterna av dessa och eventuella åtgärder. KOMMUNSTYRELSEN 3

140 Bra att leva och bo Stockholmsregionen har ambitionen att bli Europas mest attraktiva storstadsregion - en region där många vill bo, leva och verka i framtiden. Huddinge har en betydande roll och ett stort ansvar för att visionen ska nås. Huddinge är länets näst största kommun och två av de regionala stadskärnorna finns i kommunen, Kungens kurva och Flemingsberg. Tillväxt i tillväxtområden Kärnorna innebär en stor potential för Huddinge kommun. Det finns plats för nya bostäder och arbetsplatser och såväl Flemingsberg som Kungens kurva utvecklas mot att bli viktiga noder inom regionen. Huddinge centrum/storängen är ett tredje större utvecklingsområde. Gemensamt för dessa områden är att planering och genomförande kräver ett gott samarbete med fastighetsägare och exploatörer, omfattande investeringar som behöver samfinansieras av kommunen och aktörer i området samt ett ökande behov av marknadsföring och kommunikationsinsatser. När det gäller Kungens kurva behöver kommunen arbeta mot en större mångfald i området, fler funktioner, successiv utveckling av den offentliga miljön och bättre förbindelser med omgivande områden. I planeringen bör möjligheter att på längre sikt bygga bostäder i området beaktas. Utvecklingen av Kungens kurva kräver omfattande investeringar i infrastrukturen. Ett framgångsrikt arbete med planering och genomförande förutsätter ett nära samarbete mellan kommunen och aktörer i området. Potentialen i Flemingsberg är på väg att nyttjas fullt ut genom de investeringar som för närvarande planeras och genomförs gällande bostäder, arbetsplatser, utbildningslokaler, handel samt i infrastruktur. Flera större projekt befinner sig nu i ett genomförandeskede vilket kräver större insatser av både samordning och kommunikation, såväl internt som externt. De bostäder som för närvarande byggs i Flemingsberg är till övervägande del hyresrätter. Det är angeläget att arbeta för att möjliggöra andra upplåtelseformer i kommande bostadsprojekt. Under 2015 har detaljplanearbetet för två större kvarter i Storängen i centrala Huddinge startat. Planeringssituationen är komplex och innebär utmaningar för att kunna möjliggöra ett genomförande av Storängen på marknadens villkor. Inom programområdet för Huddinge centrum har utredningar initierats för att närmare ta reda på förutsättningarna för nya gatuförbindelser som är avgörande för genomförandet av programmets intentioner. Ökat bostadbyggande Bostadsbyggande och infrastruktur Huddinge har som mål att växa i takt med länet och översiktsplanen utgår från en befolkning på mellan år Detta ger kommunen ett genomsnittligt mål om ett bostadsbyggande om cirka 700 bostäder per år. Planen för samhällsbyggnadsprojekt möjliggör cirka 1000 nya bostäder per år under den närmaste femårsperioden. Beslut på statlig och regional nivå om behov av åtgärder för ökat bostadsbyggande och koppling mellan bostadsbyggande och finansiering av infrastruktur har föranlett att förvaltningen gjort en bedömning av möjligheterna att öka bostadsbyggandet. Översiktsplanen innebär en potential att bygga cirka nya bostäder, varav i anslutning till Spårväg Syds planerade sträckning. Ett ökad ambition av bostadsbyggandet medför en motsvarande ökning av behov av kommunal service. En ökning av ambitionerna när det gäller bostadsbyggande innebär också att ställning behöver tas till om målet fortfarande ska vara att arbetskraftskvoten ska vara 1,0. För att skapa en tydlig styrning av bostadsbyggandet är det viktigt att målet, dvs antalet tillkommande bostäder per år (utfärdade slutbevis) definieras. Förbättrad infrastruktur Bidra till regionens utveckling För att Huddinge kommun ska kunna bidra till regionens utveckling med en omfattande byggnation av bostäder och arbetsplatser krävs stora investeringar i transportinfrastruktur. Det gäller såväl kommunens egna gator och vägar som regional infrastruktur med statligt eller regionalt ansvar, till exempel Tvärförbindelse Södertörn och Spårväg Syd. Lika viktigt är det att med bra förbindelser med de övriga regionala stadskärnorna norr om city för att uppnå en utvidgad arbetsmarknadsregion. Med hög närvaro av universitet och forskningsinstitut på Södertörn är snabba spårförbindelser till Arlanda och Skavsta av stor betydelse för en ökad attraktivitet för internationella etableringar liksom för att bli en intressant delregion för ett diversifierat näringsliv. Arbetet med att upprätta en ny länsplan för transportinfrastruktur för perioden samt en motsvarande nationell plan påbörjas under planeringsperioden. Huddinge måste agera proaktivt och ta 4 UNDERLAG INFÖR MÅL OCH BUDGET 2016

141 fram underlag, delta och påverka i detta arbete. Kommunen kommer förmodligen också att behöva vara beredd på krav på medfinansiering, vilket också kräver kompetens för att hitta kreativa lösningar. Trafikförvaltningens arbete med Spårväg syd respektive Trafikverkets arbete med Tvärförbindelse Södertörn för att säkerställa att planerad infrastruktur och bebyggelse ligger i linje med kommunens egna mål. Samhällsbyggnadsavdelningen måste bemannas med tillräckliga resurser och kompetens för uppgifterna. Fler ska få sitt förstahandsval till förskola och skola Behov av jämn takt i byggande och service En stor utmaning med en växande kommun är att kunna tillgodose behovet av offentligt finansierad service, framför allt platser i förskola och skola. För att Huddinge ska lyckas krävs ett ökat samarbete mellan förvaltningar och Huge Fastigheter AB, men kommunen behöver också förtydliga hur kommunen kan skapa bättre förutsättningar för offentligt finansierad service i privat regi. Planeringen för behoven av förskoleoch skollokaler måste ligga i fas med kommunens prognosticerade befolkningsutveckling och ambitioner för bostadsbyggande. Ännu bättre process för planering Om varje barn i framtidens Huddinge ska kunna erbjudas plats i en förskola i sitt närområde, så snart behov finns i enlighet med kommunens platsgaranti, så måste denna aspekt med i ett tidigt skede av samhällsplaneringen. För att kunna bedöma behovet av tillkommande enheter i skola och förskola är det angeläget att det löpande görs omfattande analyser i samarbete mellan kommunstyrelsens förvaltning och barn- och utbildningsförvaltningen. Det ökande behovet av nya enheter innebär omfattande investeringar. Det är därför angeläget att olika typer av åtgärder vidtas för att få en bättre precision i tid och behov för att på så sätt minimera kostnader för tillfälliga lösningar och likaledes minimera obalanser i tillgången på platser. Därtill är det viktigt att arbeta fram lösningar som så långt möjligt är standardiserat. Val av egna eller privata utförare Frågan om att driva för- och grundskolor i egen regi eller lägga ut verksamheten på privata utförare hänger ihop med ansvaret för konkurrensprövningen, som vilar på nämnderna. Det är dessa som beslutar vilka verksamheter som ska konkurrensprövas och hur och när det ska ske. Kommunen bör i sitt arbete med konkurrensprövning, uppmuntra och underlätta för externa utförare att bygga och äga sina lokaler. För att komma vidare med detta arbete föreslås att kommunstyrelsens förvaltning får i uppdrag att ta fram en strategi för val mellan egna utförare och externa utförare. Strategin bör bland annat innehålla principer för fördelning i vilken regi (i egen regi respektive extern regi) som verksamheten ska bedrivas. Ökad trivsel och trygghet i Huddinges områden Skapa trygg fysisk miljö Mötet mellan människor och deras möjlighet till att utvecklas, trivas och må bra i sitt område är också avhängigt att det finns platser avsett för detta. I den kommande planeringen av nya bostäder behöver kommunen bli bättre på att beakta kravet på funktionsblandning och på sociala aspekter såsom ökad mångfald, mötesplatser, olika upplåtelseformer och hustyper. Huddinge behöver höja ambitionen med att stärka den lokala identiteten och ta vara på karaktären hos Huddinges olika lokala centra. I Vårby planeras för åtgärder i den fysiska miljön i syfte att öka trivsel och trygghet och bidra till ökad attraktivitet för bostadsbyggande. För att nå önskad effekt krävs extra insatser tidigt, vilket hittills inte i alla delar kunnat prioriteras inom budget. Skadegörelse och nedskräpning behöver åtgärdas med samtidiga insatser där en ny plan kring hantering av skadegörelse och klotter tas fram. Kommunens handbok kring tryggare stadsmiljöer används som stöd i arbetet. Om inte tryggheten är tillräcklig avstår vissa grupper så som äldre eller kvinnor i olika åldrar från att vistas där. I den befintliga miljön kan välplanerad ljussättning förbättra känslan av trygghet. Fortsatta investeringar i ljusdesign förslås därför. Brotts- och riskförebyggande arbete Den gemensamma lägesbild som har tagits fram och det samverkansavtal som ska tecknas mellan kommun och polis för att öka trygghet och minska brottslighet bidrar till att minska de skillnader som idag finns kring trygghet och brottslighet. Ansvaret ligger på alla nämnder att tillsammans med andra aktörer genomföra insatser med utgångspunkt från avtalet. Kommunen ska erbjuda ett samordnat stöd till brottsutsatta. Det långsiktiga arbetet mot organiserad brottslighet och att få livsstilskriminella att lämna kriminalitet ska fortsätta genom en god kommunal beredskap och en effektiv samverkan. KOMMUNSTYRELSEN 5

142 En kommungemensam plan för hur arbetet kring våldsbejakande extremism ska bedrivas bör tas fram för att upptäcka, förebygga och hantera radikalisering. Riskerna i samhället ökar av flera olika anledningar, exempelvis vårt ökande användande av teknik och då inte minst IT. Därför är det viktigt att kommunen satsar på redundans för den teknik som hanterar viktiga processer i kommunen. Ökad delaktighet och gott bemötande Demokratidagar Att skapa mötesplatser och dialog i form av demokratidagar är ett sätt att öka förtroendet för kommunen och mellan invånare i Huddinge kommun. Ett sätt att stärka arbetet med delaktighet är att ge alla nämnder ett tydligt uppdrag i Mål och budget att bidra till Huddinge demokratidagar. Delaktighet i samhällsbyggandet Översiktsplanen krav på täthet och mångfald med en blandning av upplåtelseformer och hustyper måste bland annat genom delaktighet med lokala företrädare. Ökad delaktighet i kommunens samhällsbyggnadsprocess, till exempel genom tidig dialog skapar en möjlighet att påverka, men också en potential för kommunen att möta efterfrågan på utveckling. Här behöver fortsätta utveckla våra metoder och arbetssätt. Fler e-tjänster Ständig uppkoppling till internet är snart en naturlig del av livet för nästan alla invånare. Förväntningarna på kommuner ökar på att viss service alltid ska vara tillgänglig. Tekniken skapar även nya möjligheter för kommunen att flytta över en del jobb till brukaren via smarta e-tjänster samt andra webbaserade informationstjänster. På så sätt kan en del tjänster bli mer tillgängliga för brukaren samtidigt som det spar arbete för kommunen. Fortsatt prioritering av att ta fram e-tjänster behövs. Ökad jämlikhet Att verka för jämlika levnadsvillkor för kommunens innevånare är angeläget. Det betyder att alla som bor, lever och verkar i Huddinge ska få likvärdig service och bemötande oavsett bostadsort, ålder, kön, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck, funktionsnedsättning, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning. Fortsatt jämlikhetsutbildning För att skapa bästa möjlighet att verka för jämlika levnadsvillkor är kunskap om invånarnas förutsättningar och möjligheter viktiga. I Huddinge finns kunskap bland annat utifrån område och kön. I samband med den jämlikhetsutbildningsinsats som genomförs kommungemensamt under 2015 tas parallellt en långsiktig plan för kommunens fortsatta utbildningsinsatser för jämlikhet fram. Planen förväntas vara färdig under första kvartalet Utbildningsinsatserna under 2015 tas fram genom en behovsinventering där alla kommunens förvaltningar ingår. Samma metodik används för framtagande av den långsiktiga planen. Redan nu är det tydligt att utveckling och fortsatt arbete med jämlik styrning och ökad kunskap om normkritik är viktiga delar i fortsatta utbildningsinsatser. Fortsatt jämställdhetsintegrering Arbete för att jämställdhetsintegrera kommunens verksamheter bör fortsätta. Utveckling bör ske från slutsatser av arbetet inom Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) Program för hållbar jämställdhet, övrigt tidigare och pågående jämställdhetsarbete och vara en del av utvecklingen av jämlik styrning och övrigt arbete inom jämlikhetsområdet. Funktionsnedsättning som perspektiv i all verksamhet Funktionsnedsättning som perspektiv i all verksamhet ska spridas genom implementering av funktionshinderpolitiken i organisationen. Bristande tillgänglighet ses som diskrimineringsgrund och innebär behov av åtgärder inom flera områden, som exempelvis utbilning, arbete, offentliga arrangemang, service och tjänster. Jämlikhetsutbildningen kommer att öka kunskapen om diskrimineringslagstiftningen, men det behövs också kartläggning inom respektive område och handlingsplaner. Åtgärder innefattar förutom fysisk miljö så som lokaler, busshållplatser, övergångsställen, lekplatser och parker, bland annat information, bemötande och ledsagning genom myndighetslokaler. Ökad valfrihet Under denna mandatperiod ska kommunfullmäktige besluta om ett program avseende mål och riktlinjer för verksamhet som utförs av privata utförare. Programmet ska tas fram med anledning av förändringar i kommunallagen som syftar till att förbättra uppföljning och kontroll av privata utförare, öka allmänhetens insyn och stimulera ett strategiskt förhållningssätt när privata utförare anlitas. Programmet bör integreras som en del i Mål och budget dels genom en fristående text och dels genom eventuella kompletteringar kring målet valfrihet. 6 UNDERLAG INFÖR MÅL OCH BUDGET 2016

143 Fler är nöjda med kultur- och fritidsutbudet Huddinge kommuns vision är att bli en av de tre mest populära kommunerna i Stockholms län att bo, besöka och verka i. Det finns idag ett arbete med kommunen som besöksmål framförallt i samarbete med övriga Södertörnskommuner. Natur- och kulturupplevelser 2012 inleddes ett förvaltningsövergripande arbete med att utveckla natur- och kulturupplevelserna i Huddinge i syfte att förbättra livskvalitén, öka Huddinges attraktivitet och därigenom stärka varumärket. Arbetet har fokuserats på Huddingeborna samt boende i stockholmsregionen. Det bygger på det som redan finns. Naturen behöver tillgängliggöras, synliggöras, paketeras och marknadsföras på en helt annan nivå än vad som sker idag. Under 2014 bedrevs en stor del av arbetet i ett kommungemensamt projekt som bland annat levererat utredningar och arbetat för att etablera samarbete med externa kommersiella aktörer. Projektet utgör en bra plattform för det fortsatta utvecklingsarbetet som samordnas av kommunstyrelsens förvaltning. Besöksnäringen är viktig i bemärkelsen att den skapar jobb och genererar pengar. Därför bör kommunen fundera vidare på hur Huddinge som besöks-mål och arbetet med detta kan utvecklas och bli mer aktivt. När det gäller Huddinge som besöksmål bör natur och kultur bindas samman för att skapa synergier. Det blir en naturlig utveckling när kommunens rika kulturarv tillgänglig- och synliggörs. Ett regionalt perspektiv är också nödvändigt. Inte minst när det gäller det rörliga friluftslivet med orientering, leder, isar och skidbackar. Utbildning med hög kvalitet Ökat samarbete med akademierna Koncentration av kunskapsintensiva verksamheter som högskolor, universitet, sjukhus och forskning i Huddinge är en stor tillgång och därför bör samverkan mellan dessa och kommunen fördjupas. Under 2015 är ambitionen att ta fram en strategi för samverkan. En strategi som i nästa led utgör underlag för avtal med akademierna. Under 2016 bör genomförandet av strategin stärkas upp av resurser och organisation samt integreras i ordinarie styrning. Fler i jobb Fler arbetstillfällen Huddinge har i översiktsplanen en ambition att skapa nya arbetstillfällen fram till Detta är konsekvensen av att målet är att antalet arbetstillfällen i relation till antalet förvärvsarbetande (arbetsplatskvot) är 1,0. Om takten i bostadsbyggandet ska öka behöver ställning tas om hur detta påverkar målet att ha arbetskraftskvoten 1,0. Stockholmsregionen är en attraktiv region samtidigt som konkurrensen inom regionen är stor när det kommer till att attrahera nya arbetsgivare. För att Huddinge ska vara konkurrenskraftig krävs god tillgång till mark samt god planberedskap i kommunen. Bredda etableringarna I de regionala stadskärnorna Flemingsberg och Kungens kurva finns störst förutsättning att skapa fler arbetstillfällen. I Kungens kurva prioriteras handel som enligt den senaste näringslivsanalysen är en av kommunens starkast växande branscher. Företagsetableringsinriktningen i Flemingsberg behöver breddas till fler och mer snabbväxande branscher, främst inom dessa tre branscher som växer snabbast; hälso- och sjukvård, kreativ näring (till exempel spelutveckling) och IT & telekom. Skapa kommersiell bärkraft För att bygga stad behöver vi inte bara komma igång med byggandet av nya bostäder och nya arbetsplatser, vi behöver skapa rätt förutsättningar för kommersiell service. För att göra området attraktivt kommersiellt är det viktigt att få till ett levande område där det finns naturliga strömmar av potentiella kunder eller fyller ett behov från de som arbetar i området, exempelvis ett bra utbud av lunchresturanger. Om kommunen ska nå framgång i kommersiell bärkraft i Flemingsberg, Huddinge centrum/storängen och Kungens kurva behövs resurser kring utveckling av handel och kommunen behöver ta ett större grepp kring frågan hur vi ska skapa och lyckas etablera en levande miljö med kommersiell bärkraft. KOMMUNSTYRELSEN 7

144 Fler och växande företag Inom kommunen skapas just nu flest jobb inom detaljhandel, hälso- och sjukvård samt byggnadsindustri. Företagstjänster och bygg står för flest antal nystartade företag inom kommunen. Totalt sett minskade dock nyföretagsamheten i kommunen under förra året och andelen unga företagsamma personer minskade med 1,2 procent. Samtidigt har kommunen också backat i de senaste stora mätningarna (SBA:s NKI samt Svenskt näringslivs ranking). Ung företagsamhet Från att ha haft en stark position inom konceptet Ung företagsamhet (UF) har kommunen tappat sin position som länets (och även en av landets) bästa UF-kommuner. Forskning visar att satsningar på UF genererar fler nya företag bland unga. För att kommunen inte ska tappa ytterligare i arbetet med UF krävs ett förnyat grepp och ett tätare samarbete mellan kommunstyrelsens förvaltning och barn- och ungdomsförvaltningen. Kontorshotell Ett bra näringslivsklimat är viktigt för att få fler och växande företag. I Huddinge finns en stor efterfrågan på centrumnära kontorshotell. Kontorshotell är viktiga för nyföretagandet och för småföretagandet och ska vi lyckas få fler nya företag till kommunen behöver vi skapa möjligheter för kontorshotellsverksamheter, framförallt centrumnära sådana. God omsorg för individen Fler upplever god hälsa Huddinge kommun ska skapa förutsättningar för god hälsa på lika villkor för samtliga invånare. Hälsan förbättras i Sverige liksom i Huddinge men socioekonomiskt svaga grupper har större hälsoproblem än andra grupper. Arbetet med att utjämna skillnaderna i hälsa bör prioriteras genom samverkan med landstinget och genom att prioritera barns och ungas uppväxtvillkor. Hälsa och samhällsplanering Arbetet med en Mobility management-plan (MM-plan) kommer att slutföras under Planen ska stödja kommunens mål att öka gång, cykel- och kollektivtrafik. Ett exempel på sådant arbete är det framgångsrika arbetet med säkra skolvägar som förvaltningen bedriver där huvudmålet är att få fler barn och föräldrar att gå och cykla till skolan. Idrotts- och friluftsliv har stor betydelse för hälsa. Huddinges utbud av fritidsaktiviteter ska vara brett och varierat. Tillgängliga rekreationsområden, idrottsanläggningar, lekplatser, aktivitetsytor för spontanidrott samt mötesplatser är viktiga grundstenar för en förbättrad folkhälsa. Psykisk ohälsa bland unga Psykisk ohälsa bland barn och ungdomar, män och kvinnor är ett folkhälsoproblem där en ökning skett under senare år speciellt inom gruppen unga kvinnor som har tredubblats sedan början av 1990-talet. Kommunen behöver vidareutveckla och hitta nya metoder för att erbjuda det stöd och den hjälp som behövs. Ett självmordsförebyggande arbete behöver komma till och ske i samarbete med civilsamhälle och andra myndigheter. Gruppen unga kvinnor med psykiska problem ökar. Exempelvis skolstress och flickors upplevelser av krav från omgivningen har pekats ut som en orsak till psykiska besvär såsom stress och oro. Detta behöver förstås utifrån en stark norm för vad som förväntas av flickor. Flickor och pojkar lever och växer upp under delvis olika förutsättningar. Våldsförebyggande arbete Arbete med att förebygga våld kan ge effekter på en rad olika områden; minskad brottslighet, ökad trygghet, minskat våld i nära relation och ökad jämställdhet på annat sätt. Pojkar och mäns utövande av våld är ett utbrett samhälls- och folkhälsoproblem som drabbar både andra män, kvinnor och barn. Våldet medför stora kostnader, både ekonomiskt för samhället i stort och för individers hälsa och välbefinnande. Forskning visar att ett våldsförebyggande arbete kan ge stora effekter. Arbetet som fokuserar på att förändra stereotypa föreställningar om kön och som fokuserar på unga män och killar är särskilt effektivt i detta omfattande arbete. Våld och övergrepp i nära relationer kräver fortsatta åtgärder kring stöd och behandling samt ökade förebyggande insatser i samarbete med frivilligorganisationerna. Ett särskilt fokus ska läggas på barn som växer upp i familjer där brott i nära relation finns. Samkraft 8 UNDERLAG INFÖR MÅL OCH BUDGET 2016

145 Under 2014 har Samkraft utvärderats av en extern utvärderare. Utvärderingen har i sin analys gett konkreta förslag till Samkrafts fortsatta utveckling. För att kunna fortsätta och utveckla Samkraft är det angeläget att kommunfullmäktige i likhet med tidigare avsätter gemensamma medel även framöver. Ekosystem i balans Grönstrukturen är stadens lunga och förser invånarna med syre att andas och tar hand om koldioxidutsläpp, renar luften från föroreningar, tar hand om dagvatten, gynnar den biologiska mångfalden samt bidrar till invånarnas rekreation och välmående. När det sker förtätning och när nya områden bebyggs är det viktigt att värdefull grönstruktur bevaras och att ekologisk kompensation sker om grönytor behöver tas i anspråk. En tätare bebyggelse medför också att trycket på parker, lekplatser och bostadsnära natur ökar, vilket innebär att åtgärder behövs för att höja rekreationsvärden och öka tåligheten. Miljöprogram Vid 2015 års utgång slutar miljömålsdokumentet Agenda 21 att gälla. Kommunstyrelsens förvaltning och natur- och byggnadsförvaltningen har sedan tidigare gjort en översyn av Agenda 21-dokumentet och dess relation till andra styrdokument. Översynen ledde fram till slutsatsen att det finns behov av en tydligare övergripande styrning av miljöarbetet i kommunen. En del av detta är att samla alla miljöfrågor i ett och samma styrdokument, som därmed ersätter Agenda 21 och som håller ihop styrningen av miljöfrågorna. Detta dokument kommer att vara utgångspunkten vid planering av åtgärder inom området miljö och kommunens miljöledningsarbete ska kopplas till dokumentet. Uppföljningen av miljöprogrammet sker på övergripande nivå i Mål och budget och på detaljerad nivå i Miljöbarometern. Minska klimatpåverkan och luftföroreningar Den globala uppvärmningen är otvetydig och kräver fortsatt arbete med reduktion av utsläpp av växthusgaser samt anpassning till rådande och kommande klimatförändringar. Luftkvalitet vid de stora vägarna I dag finns inga mätstationer i Huddinge kommun och heller inget lagkrav att ha några sådana. Huddinge är en expansiv kommun där befolkningen förväntas öka. Överskridanden av luftburna partiklar som är mindre än 10 mikrometer (PM10) och kvävedioxid finns idag längs med E4/E20 och framförallt vid Kungens kurva. Där planeras idag för ytterligare verksamheter och bebyggelse. Vägen är dock Trafikverkets varpå en dialog med dem om att upprätta en mätstation där bör föras. Ytterligare en väg som kan behöva en mätstation är Huddingevägen och då i synnerhet vid skolor och förskolor. Trafikstrategin förverkligas Arbetet med att implementera den trafikstrategi som kommunfullmäktige antog 2013 pågår fortfarande. Uppföljningsrapporten för förra året visar att under 2014 minskade andelen och antalet stationsnära boenden något. För att nå utvecklingen enligt målen i trafikstrategin måste kommunen bli mer offensiv med att styra utvecklingen mot de stationsnära lägena. Ett bulleråtgärdsprogram för Huddinge kommun har tagits fram, remitterats och kommer under våren 2015 att föras till kommunfullmäktige för godkännande. Åtgärdsprogrammet innebär att investeringar i bullerskyddsåtgärder utmed de kommunala vägarna kommer att behöva göras. Under 2016 kommer åtgärderna att preciseras liksom behovet av medelstilldelning. I avvaktan på bättre underlag har en mindre satsning på bullerskyddsåtgärder föreslagits. Miljöpåverkan från den egna organisationen Organisationen arbetar med att minska negativ påverkan inom områdena inköp och förbrukning av varor och tjänster, avfall, utsläpp från transporter och energianvändning i verksamhetslokaler. För avfall ska utsortering av förpackningsmaterial och matavfall ske i alla verksamheter. Återanvändning bör prioriteras. För de egna transporterna är målet att minska utsläppen av växthusgaser både från transporter av varor och av personer. Detta ska göras genom samordnad varudistribution och fortsatt arbete med åtgärder för att minska utsläpp från tjänste- och arbetspendlingsresor. Effektivisering av energianvändning i kommunala verksamhetslokaler bör ske både i nybyggnationer och i befintliga lokaler genom energibesparande investeringar, optimering av system och genom påverkan av brukarbeteenden. KOMMUNSTYRELSEN 9

146 God vattenstatus i sjöar och vattendrag Miljökvalitetsnormerna Vattenmyndigheten beslutade 2009 om miljökvalitetsnormer (MKN) för vatten i Sverige. MKN är juridiskt bindande kvalitetskrav. Enligt förordningen om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön är det grundläggande målet för alla vattenförekomster att de ska uppnå god ekologisk och kemisk status till Sjöarna Orlången, Magelungen och Drevviken med mellanliggande vattendrag har MKN som innebär att god vattenstatus ska uppnås senast Vattenmyndigheten föreslår förlängd tid även för den kemiska statusen avseende vissa ämnen. Trehörningen har inte officiellt MKN men behandlas likvärdigt (av Huddinge kommun), då den påverkar sjöar och vattendrag nedströms. Trehörningen har mycket höga halter av fosfor och det är således angeläget att minska halterna, så att vattenförekomsterna nedströms kan klara sina MKN. Under 2014 har Huddinge kommun tillsammans med Stockholm Vatten och Tyresåns vattenvårdsförbund arbetat fram åtgärdsprogram för kommunens två mest påverkade sjöar: Trehörningen och Orlången. Under våren 2015 kommer åtgärdsprogrammen att behandlas av kommunfullmäktige. Genomförandet av åtgärdsprogrammen, vilket innebär omfattande investeringar under planeringsperioden, är nyckeln för att klara MKN. Dagvatten Omhändertagandet av dagvatten är en central fråga i samhällsplaneringen för att miljökvalitetsnormerna för sjöarna ska uppnås. Frågan om att minimera hårdgjorda ytor i byggprojekten utreds och utvärderas under planarbetet. Bibehållen biologisk mångfald och bevarad grönstruktur Genom ett strategiskt miljötänkande i samhällsbyggandet och hänsyn till natur- och kulturvärden ska de stora uren bevaras. Metoden ekologisk kompensation har testats i samband med framtagandet av några projekt. En sammanställning av resultatet kommer att redovisas under Flera metoder för strategiskt miljötänkande i samhällsbyggande bör testas och utvärderas för att hitta den som bäst främjar hållbar utveckling, ett exempel är att bättre synliggöra och värdera de ekosystemtjänster som finns i kommunen. Arbetet med att förtydliga behovet av skyddsbestämmelser för att värna kulturmiljön utreds. Målsättningen är att under 2015 få fram underlag för uppdrag om det fortsatta arbetet. Attraktiv arbetsgivare Det fortsatta arbetet med att bibehålla och öka Huddinge kommuns attraktivitet som arbetsgivare innebär utveckling i alla delar av den sammantagna personalprocessen. Attrahera och rekrytera Huddinge fortsätter att växa och i Planeringsförutsättningar beskrivs ett behov av rekrytering både med anledning av demografiska skiftningar som gör att behovet av kommunal service ökar men också med anledning av ordinarie personalomsättning och pensionsavgångar. Konkurrensen om personal är stor i Stockholmsområdet och exempelvis ingenjörsgrupperna inom samhällsbyggnadsprocessen är en bristyrkesgrupp. Fortsatt satsning bör ske på traineeprogrammet för ingenjörer och arkitekter. Det är viktigt att profilera erbjudandet som arbetsgivare och baserat på den strategiska plattformen för arbetsgivarvarumärket behöver kommunstyrelsen tillsammans med övriga organisationen kommunicera internt och externt för att attrahera potentiella medarbetare och skapa ambassadörer i verksamheten. Behålla och utveckla Det är viktigt att arbeta med att skapa goda förutsättningar för att vara en attraktiv arbetsgivare för befintliga medarbetare och chefer. En ny samlad personalpolicy ger förutsättningar för utveckling av ledarskapsprogram och medarbetarsatsningar. Goda möjligheter att ta del av personalprocesser och nya sätt att nå fram med utbildningssatsningar är viktigt. Avseende utbildningsområdet sker en ny satsning på e-utbildning inom arbetsmiljöområdet. Planeringsförutsättningar beskriver att ökad individualisering ställer krav på arbetsgivaren och kommunstyrelsen behöver fortsatt utveckla förmånsmenyn och dess funktionalitet för att möta upp dessa krav. Kommunstyrelsen måste fortsätta tydliggöra och kommunicera kring de gemensamma värdena och den 10 UNDERLAG INFÖR MÅL OCH BUDGET 2016

147 förvaltningsspecifika värdegrunden. Ledarskaps- och medarbetarutbildning genomförs 2015/2016 för kommunstyrelsens förvaltning. Ett pågående arbete sker med att utveckla kommunens systematiska arbetsmiljöarbete. Detta är ett större arbete som innefattar utveckling och tydliggörande av rutiner, dokumentation, systemstöd och utbildning. Kommunstyrelsens sjukfrånvaro minskar. Kommunens sjukfrånvaro, och därmed relaterade kostnader, har däremot ökat. Kvinnor har betydligt högre sjukfrånvaro än män. Ett aktivt arbete i syfte att minska sjukfrånvaron pågår i kommunen, däribland genom ett mer riktat arbete mot de verksamheter där behovet är störst samt ett ökat samarbete mellan förvaltningarna och personalhälsans resurser. Detta är ett långsiktigt arbete som behöver fortgå. Kommunstyrelsen arbetar med att tydliggöra och fkla rehabiliteringsprocessen och behöver tillsammans med övriga förvaltningar stärka cheferna i denna process, däribland i tillämpningen av ny rehabiliteringspolicy och systemstöd. Sund ekonomi För att klara satsningar och kvalitetsförbättringar kommer ett fortsatt effektiviseringsarbete vara nödvändigt. Bland annat avses då att ständigt se över resursdimensioneringen. Samtidigt måste också kvalitets- och ambitionsnivåer prövas och prioriteringar av åtaganden göras. Även om kommunstyrelsens förvaltning genom fortsatt effektivisering och prioritering frigör resurser för detta, kommer omfattning och finansiering att behöva ses över noga. Särskilt angeläget är finansiering av utveckling av samhällsbyggnadsprocessen som måste bemannas med tillräckliga resurser och kompetens för dessa uppgifter (3 mnkr tillfälliga medel 2015). Kommunens utvecklingsområden kommer att kräva omfattande investeringar, i samfinansiering med aktörer i området, samt ett ökande behov av marknadsföring och kommunikationsinsatser. Utvecklingsområdena driver även ett ökat behov av investeringar i utbyggande av kollektivtrafik, transportinfrastruktur, kommunal service. Den höga ambitionen med ökat bostadsbyggande medför behov av mer resurser samt planering för tillkommande enheter i förskola och skola. Det finns även ett fortsatt behov av kommungemensamma medel för verksamhetsutveckling både med stöd av IT och fortsatt satsning på processorientering, projektstyrning och annat som utvecklas för att vi ska arbeta smartare. Drift Enligt beräkningar i Planeringsförutsättningar ökar kommunstyrelsens budget inklusive Överförmyndarnämnden med 17,1 mnkr för De justeringar som påverkar budgetutrymmet under perioden framgår av tabellen nedan. För perioden ökar det beräknade sammantagna budgetutrymmet för kommunstyrelsen med 53,8 mnkr. I de preliminära budgetramarna har nämnderna i genomsnitt fått en generell uppräkning med 2 procent år Nivåerna på de kommande årens löneavtal blir avgörande för hur väl uppräkningen motsvarar kostnadsökningarna. I Mål och budget 2015 finns ett belopp avsatt för en riktad satsning till pensionärsfingarna (0,4 mnkr) som har dragits av från ramen för år Det fanns även avsatt totalt 5 mnkr för gemensamma utvecklingsinsatser för 2015 som ligger kvar för Detsamma gäller satsningen på Samkraft om 3 mnkr som också ligger kvar. Dessutom finns det i medelsreserven en riktad satsning på 1 mnkr avseende förebyggande insatser för barn och unga, som skulle kunna rekvireras och användas inom Samkraft. Mnkr Summa Tekniska justeringar, omprioriteringar -0,4 0,0 0,0-0,4 Volym 4,1 4,3 4,3 12,7 IT (infrastruktur) 4,0 4,0 4,0 12,0 Generell uppräkning Gemensam utveckling 9,2 9,6 10,1 28,9 0,0 0,0 0,0 0 Effektivisering 0,0 0,0 0,0 0,0 KOMMUNSTYRELSEN 11

148 Volym ÖFN 0,1 0,1 0,1 0,3 Generell uppräkning ÖFN 0,1 0,1 0,1 0,3 Summa 17,1 18,1 18,6 53,8 Volymer Volymökningen för hela perioden är beräknad med 50 procent av befolkningsökningen för respektive år. För år 2016 uppgår volymberäkningen till 4,1 mnkr. Totalt för perioden ger det en ökning på 12,7 mnkr vilket ska finansiera satsningar och kvalitetsförbättringar. Lokaler I de beräknade volymökningarna ingår även utrymme för lokaler med totalt 337 tkr. Fördelat per år med följande belopp IT I planeringsförutsättningarna föreslås att kommunstyrelsen får 4 mnkr årligen för särskilda IT-satsningar i kommungemensam infrastruktur. Verksamheterna ökar kontinuerligt sin användning av såväl nya som befintliga IT-system både centralt och ute på enheterna, dels på grund av nya krav, dels för att effektivisera sitt arbete. Detta ställer högre krav på en stabil och redundant ITinfrastruktur som är tillgänglig även utanför ordinarie kontorstid. Givet att kommunfullmäktige fattar beslut om att bygga ett nytt kommunhus behöver arbetet med att flytta kommunens datahallar inledas senast under Ett nytt kommunhus kommer även att ställa stora krav på IT för att möjliggöra en mer flexibel och effektiv arbetsplats. Investeringar Investeringar mnkr Plan Plan Plan Gata, park, lekplats mm 47,9 47,2 48,3 Trafiksäkerhet/framkomlighet 8,0 8,0 8,0 Gång- och cykelvägar 13,5 12,5 13,5 Kollektivtrafik 3,0 3,0 3,0 Tillgänglighet 2,5 2,5 2,5 Buller 4,0 4,0 4,0 Parker och lekplatser 13,6 14,7 14,0 Offentlig toalett 0,8 0,8 Vägvisningsplan 2,0 2,0 2,0 Åtg. enl. önskelista och medborgarförslag 0,5 0,5 0,5 Ekosystem i balans 3,2 8,5 0,0 Åtgärdsprogram för sjöar 3,0 8,5 0,0 Mätstationer 0,2 0,0 0,0 IT mm 18,9 18,9 18,9 IT investeringar 18,1 18,1 18,1 Övrigt 0,8 0,8 0,8 Samhällsbyggnadsprojekt 300,0 350,0 350,0 Genomförandeprojekt 193,7 202,6 1,9 Planeringsprojekt 104,9 146,0 346,8 Övrigt 1,4 1,4 1,3 Summa 370,0 424,6 417,2 Detaljer avseende investeringarna se bilaga 1 och 2. Gatu- och parkinvesteringar I förslaget till investeringar för 2016 finns flera övergripande gång- och cykelvägar - utmed Lissmavägen, utmed Bonäsvägen med vidare koppling mot Skogås/Trångsund och mellan Vidjavägen och Ebbadalsvägen. Dessa är av regional betydelse och det är möjligt att det går att få statsbidrag för en del av kostnaden. Upprustning av Kommunalvägen på den del som inte berörs av utvecklingen av Huddinge centrum föreslås genomföras under I listan finns också infrastrukturprojekten Tvärförbindelse Södertörn och Spårväg syd med eftersom kommunen kan behöva utreda hur kommunala anläggningar ska utformas. En utredning om upprustning av Häradsvägen för framtidens krav pågår och förhoppningsvis kan åtgärder börja genomföras under Arbetet med en Mobility management-plan (MM-plan) kommer att slutföras under Planen ska stödja kommunens mål att öka gång, cykel- och kollektivtrafik. Planen kommer att konkretisera hur Mobility management 12 UNDERLAG INFÖR MÅL OCH BUDGET 2016

149 kan bidra till att främja hållbart resande i plan- och byggprocessen, Ett sådant arbete behöver vara stadigvarande genom att det finns personal som arbetar med frågan. Förslag till investeringar i regionala och lokala cykelstråk och andra åtgärder finns upptagna med en summa på 13,5 mnkr för Under 2015 kommer cykelplanen att färdigställas och ge bättre underlag till behovet av investeringar i cykelinfrastruktur. Vidare finns åtgärder för att förbättra kollektivtrafikens framkomlighet föreslaget med 3 mnkr. Kollektivtrafikplanen kommer också att färdigställas under året och ge bättre underlag för vilka investeringar i framkomlighetsåtgärder för kollektivtrafiken som behöver göras. För tillgänglighetsåtgärder så som anpassning av busshållplatser och övergångsställen samt enkelt avhjälpta hinder finns avsatt 2,5 mnkr för För trafiksäkerhetsåtgärder och åtgärder i 30-zonerna finns föreslaget 8 mnkr. Förslag till park- och lekplatsinvesteringar enligt lekplatsprogrammet och förslaget till parkprogram finns upptaget till totalt 13,6 mnkr Ett förslag till bulleråtgärdsprogram håller på att färdigställas. I avvaktan på att det blir helt färdigt föreslås ändå att 4 mnkr avsätts 2016 för att påbörja genomförande av bullerskyddsåtgärder. Ekosystem i balans Under 2014 har Huddinge kommun tillsammans med Stockholm Vatten och Tyresåns vattenvårdsförbund arbetat fram två åtgärdsprogram för kommunens två mest påverkade sjöar: Trehörningen och Orlången. Under våren 2015 kommer åtgärdsprogrammen att behandlas av kommunfullmäktige. Genomförandet av åtgärdsprogrammen, vilket innebär omfattande investeringar under planeringsperioden, är nyckeln för att klara miljökvalitetsnormerna. I dag finns inga mätstationer i Huddinge kommun och heller inget lagkrav att ha några sådana. En väg som det idag har uttryckts oro kring är Huddingevägen. Vägen har idag inga överskridanden av normer, men luftkvalitén anses inte som god enligt Sveriges miljömål om frisk luft. Här skulle således kommunen behöva överväga att ha en egen mätstation, vilket kräver en investering på tkr. IT Under 2016 kommer ett prioriterat område vara arbetet med att ta fram en plattform för säkra mobila och flexibla arbetssätt, samt att som en del i arbetet med kontinuitetsplaneringen säkerställa en redundant IT-infrastruktur, vilket även inkluderar implementering av en testmiljö. IT-sektionen har tagit fram ett investeringsförslag, med stöd av en kostnads- och nyttoanalys, för att fortsätta utbyggnaden av kommunens fibernät mellan våra verksamheter. Detta kräver en del investeringar, men dessa sparar man in relativt snabbt med lägre rörliga kostnader för kommunikationslänkarna. Samhällsbyggnadsprojekt Planen för samhällsbyggnadsprojekt innehåller ett stort antal projekt som leder till omfattande investeringar och en betydande exploateringsvinst. I bilaga 2 redovisas en sammanställning av ekonomiska konsekvenser av de samhällsbyggnadsprojekt kommunen arbetar med under baserat på gällande plan för samhällsbyggnadsprojekt. Av sammanställningen framgår att exploateringsvinsten på sikt uppgår till cirka mnkr totalt vilket ungefärligen motsvarar de totala nettoinvesteringarna. När man studerar sammanställningen ska man vara medveten om att det är olika förutsättningar för olika typer av projekt. Vissa ger ett ekonomiskt överskott, vissa går jämt ut, vissa ger ett underskott och vissa medför inga exploateringsvinster utan är rena investeringar i transportinfrastruktur. Det är också en blandning av projekt där det finns en god uppfattning om ekonomiskt utfall och projekt som kan ha olika utfall beroende på vägval i planeringen eller som ännu är i så tidigt skede att finns en stor osäkerhet om utfallet. Sammanställningen kan trots dessa brister i tillförlitlighet ändå ge en uppfattning om omfattningen på de ekonomiska konsekvenser samhällsbyggnadsprojekten medför. För perioden utgörs en stor del av nettoinvesteringarna (investeringskostnad minus gatukostnadsersättningar och ersättningar enligt exploateringsavtal) av utbyggnad av gator med anledning av planläggning av fritidshusområden. Dessa projekt ger även totalt sett ett betydande underskott, eftersom exploateringsvinsterna är begränsade. Det bör också noteras att för utvecklingen av Huddinge centrum är endast de pågående projekten med, inte den totala ekonomin och redovisningen av de kommande övergripande infrastruktursatsningarna. I bedömningen av exploateringsvinsten har ingen hänsyn tagits till eventuell försäljning av s.k. exploateringsfastigheter. Eventuell medfinansiering av kommande större infrastruktur har inte kunnat bedömas och ingår därför inte i sammanställningen. Redovisningen bygger på enskilda exploateringskalkyler för projekten och redovisar exploateringsnetton och investeringsnetton för respektive projekt. Beloppen har hämtats direkt från respektive exploateringskalkyl, vilket ger en skenbar exakthet. Med genomförandeprojekt avses KOMMUNSTYRELSEN 13

150 projekt som är bundna genom avtal och/eller antagna detaljplaner och genomförandebeslut. För dessa projekt finns det små möjligheter att påverka det ekonomiska utfallet. Med planeringsprojekt avses projekt som är under planering. För dessa finns ännu möjlighet att påverka det ekonomiska utfallet eller avbryta projektet. Under begreppet övrigt ingår framför allt försäljning av industrimark och villatomter, som redovisas årsvis. I bilaga 2 redovisas budget för 2016 samt plan för Beräknad exploateringsvinst är totalt 110 mnkr Beräknade nettoinvesteringar är mnkr per år. Det är svårt att göra årsvisa bedömningar eftersom tidplaner lätt kan förskjutas på grund av projektens komplexitet eller överklagade beslut. Relativt stora belopp kan därför förskjutas över ett årsskifte och påverka den årsvisa planeringen utan att det ekonomiska resultatet som helhet förändras. Systematisk kvalitetsutveckling Nytt kommunhus Huddinge kommun påbörjade i slutet av 2013 i samarbete med Huge Fastigheter AB ett kommungemensamt projekt rörande projektering av ett nytt kommunhus samlokaliserat med ett kulturhus. I juni 2014 meddelade Huge Fastigheter AB att den valda lokaliseringen inte är möjlig av ekonomiska skäl. Det resulterade i ett omtag i projektet. Givet att det går att finna en annan lämplig fastighet i Huddinge centrum som underlag för beslut om ny placering och att kommunfullmäktige i ett senare skede fattar beslut om att bygga ett nytt kommunhus måste det startas upp ett nytt projekt med flera delprojekt som bland annat ska hantera frågor kring verksamhetsutveckling, nya arbetssätt, digitalisering, organisationsförändringar, information, delaktighet, flytt och logistik. Ett sådant projekt kommer att kräva en hel del såväl interna som externa resurser. Nuvarande bedömning är att inflytt i ett nytt kommunhus kan ske tidigast sommaren Ett kommunhus som samlokaliseras med ett kulturhus ger inte bara ekonomiska samordningsvinster och nya kulturytor, utan kan också göra att hela byggnaden känns lättillgänglig och får en atmosfär av öppenhet och folkliv. Det blir ett invånarnas hus. En betydande positiv sidoeffekt av att bygga nytt kommunhus är de exploateringsmöjligheter som öppnar sig för fastigheterna Storängen, Kommunalvägen och Gymnasietorget då förvaltningskontoren utrymmer sina nuvarande lokaler på dessa adresser och flyttar samman. Nytto- och kostnadsanalyser Under våren 2015 färdigställdes en process och ett verktyg för nytto- och kostnadsanalys. Det blir ett viktigt stöd för att i ett tidigt skede kunna värdera olika utvecklingsinitiativ. Efter en pilot under hösten 2015 förväntas användningen av verktyget införas fullt ut under Processorientering Processorientering är ett grundläggande krav för effektivisering genom ökad digitalisering. Vi behöver kunna beskriva våra processer för att kunna skapa interna och externa e-tjänster samt digitalisera ärendehandläggningen i verksamhetsprocesserna i högre grad. Kommunstyrelsens förvaltnings ledningsgrupp prioriterar processorientering av lednings- och stödprocesser för att utveckla styrningen av kommunens hela verksamhet och därmed effektiviteten i organisationen. Detta arbete som inbegriper förvaltningens styrande och stödjande roll, måste fortsätta även de närmsta kommande åren. Utvecklingsarbete i projektform Ett kraftfullt sätt att arbeta smartare för att utveckla kommunen är att i större utsträckning arbeta i projekt. Arbetsformen främjar förvaltningsövergripande samarbete och effektiv måluppfyllelse. Fokus under 2015 och 2016 är resurshantering och nyttorealisering i projektarbetet. E-strategi Det övergripande målet för strategin för Huddinge kommun in i e-samhället är att i sammanfattad form skapa en digital kommun där invånare, företagare och besökare på ett effektivt sätt guidas till rätt tjänst vare sig den är e-tjänst eller kräver kontakt via telefon eller besök. De digitala tjänsterna ska alltid vara tillgängliga. Digital service till invånarna är alltså en central del av e- förvaltningen, men det är först när man kombinerar digitalisering av tjänster med processorienterad utveckling av de bakomliggande verksamhetsprocesserna och automatisering av interna processer som man får de riktigt stora effekterna av att införa e-förvaltning. En kommunövergripande utvecklingsprocess för verksamhetsutveckling med stöd av IT tas fram under 14 UNDERLAG INFÖR MÅL OCH BUDGET 2016

151 2015. Den ska innefatta hela flödet från att kartlägga nuläge till att följa upp och förbättra. Processen ska innefatta metoder och ramverk för att stödja verksamheten i deras utvecklingsprojekt, och den ska integreras med kommunens övergripande planerings- och uppföljningsprocess. Högt på agendan ligger skapandet av en miljö där informationen kan återanvändas och flöda mellan många system, höja informationskvaliteten så att informationen är återanvändbar, öka samarbetet över verksamhetsgränser, undersöka förutsättningarna för samt bereda för val av e- plattform för interna e-tjänster och integration med verksamhetssystem, ärendehanteringssystem och så vidare. Utvecklingen mot att producera och fånga samt analysera data på ett systematiskt sätt är ett annat viktigt spår. Att omsätta data till kunskap i organisationen baserat på de data vi förfogar över är en till stora delar outnyttjad källa till kunskap. Kommunstyrelsens förvaltning bör fortsätta att driva vidareutvecklingen av kommunens beslutsstödssystem samt driva på för att digitalisera administrationen av kommunens styrnings- och ledningsprocesser. För att säkra tillgängligheten till digital information över tid är det viktigt att kommunen inför e-arkivering. Kommunens verksamhetssystem måste nu förberedas för att dokumenten ska kunna arkiveras elektroniskt på ett säkert och lättillgängligt sätt. Ett framgångsrikt införande kräver en projektorganisation med rätt kompetenser. För att möta kraven på effektivitet, flexibilitet och papperslösa möten måste denna utveckling av digital nämndadministration fortsätta. En annan viktig uppgift är att utveckla förvaltningens och hela kommunens ärendehanteringsprocess, med särskilt fokus på delprocesserna nämndhantering och registrering. Det arbetet kan effektiviseras av att ta steget mot en centraliserad administration genom att påbörja arbetet med en gemensam organisation för all nämndadministration och registratur. KOMMUNSTYRELSEN 15

152 Bilaga 1 Underlag inför Mål och budget 2016, plan : Investeringar, tkr Gatu- & Trafik Investering, tkr Projekt Trafiksäkerhet/Framkomlighet Trafiksäkerhetsåtgärder Åtgärder i 30-zonerna Gång- och cykelvägar Regionala stråk Lönnvägen Nordostpassagen Cykelförbindelse enligt cykelplan Åtgärder regionala cykelsstråk Lokala cykelstråk Hammartorpsvägen etapp Gamla Södertäljevägen Myrvägen Stambanevägen Strategiska cykelåtgärder Cykelvägvisning Kollektivtrafik Kollektivtrafikåtgärder Tillgänglighet Tillgänglighetsåtgärder Buller Åtgärder enligt bulleråtgärdsprogram Parker och lekplatser Stockparken, lekplats och park Långsjöparken, lekplats- och parkupprustning Tranparken, temalekplats och parkupprustning Sjöängsbadet, park Nytorps mosse Norrängsvägen, fickpakr Grönsläpp Flemingsberg, ny temalekplats Vårbyparken/Vårby strand Fullerstaparken Ljusdesign Rosendalsparken, ny temalekplats och parkupprustning 700 Härbreparken Kräpplaparken 600 Trångsund, ny temalekplats 700 Offentlig toalett Vägvisningsplan Åtgärder enligt önskelista och medborgarförslag Summa gata, park, lekplats mm

153 Bilaga 1 Ekosystem i balans Investering, tkr Projekt Dagvattenanläggning vid Trehörningen Åtgärder i Kyrkdammen Åtgärder i Solfagradikets avrinningsområde Åtgärder i Flemingsbergsvikens avrinningsområde Mätstation Huddingevägen 175 Summa ekosystem i balans IT mm Investering, tkr Projekt IT-investeringar (IT-sektionen) IT-projekt PLAN Kontor/allmänt Summa IT mm Samhällsbyggnadsprojekt Investeringar enligt projektplan Investering, tkr Projekt Kommunalvägen, etapp Trimningsåtgärder i Kungens kurva (f d Ekgårdsvägen/Smistavägen) KKOM Tvärförbindelse Södertörn Vidjavägen Vidjavägen-Ebbadalsvägen, gc-väg Gc-väg utmed Lissmavägen Gc-väg Bonäsvägen, Vidjavägen-Linatorpsvägen Offentlig miljö Flemingsberg Förbifart Stockholm Spårväg syd Häradsvägen Summa investeringar

154 Bilaga 1 ngar, tkr KOMMENTAR Prioritering enligt trafiknätsanalysen och hastighetsplanen Hastighetsdämpande åtgärder i 30-zonerna Gc mellan Jon Torpares väg och Häradsvägen, proj 2014 Lokal förbindelse mot Vega i Haninge Utbyggnad GC-bana Printz väg - Perstorpsvägen Mellan Segeltorp C och Stockholm (Fruängen), proj 2014 Anslutning mot Stockholm Gc-väg mellan Storskogsvägen-Häradsvägen exkl det som görs i detaljplan Mjölner Rätta till brister och felaktigheter i bef. Cykelnät samt höja standarden Framkomlighetsåtgärder för kollektivtrafiken Tillgänglighetsanpassning av hållplatser, övergångsställen och enkelt avhjälpta hinder Enligt lekplatsprogrammet, Skogås Enligt lekplatsprogram och parkprogram Enligt lekplatsprogrammet och förslaget till parkprogram, Segeltorp Enligt förslag till parkplan, Trångsund, proj Park, utegym, enligt förslag till parkprogram, Trångsund Enligt parkprogram Enligt SBN-beslut Enligt lekplatsprogram, Flemingsberg Enligt parkprogram Enligt förslag till parkprogram, Sjödalen-Fullersta Projekt enligt det riktade uppdraget och planering för andra kommundelar Enligt lekplatsprogram och förslag till parkprogram, Sjödalen-Fullersta Enligt förslag till parkprogram Enligt förslag till parkprogram, Stuvsta-Snättringe Enligt lekplatsprogrammet Rådsparken Genomföra vägvisningsplanen Åtgärda av anmälda brister och önskemål enligt gatuavdelningarnas prioriteringslista samt eventuella medborgarförslag

155 Bilaga 1 KOMMENTAR SVAB huvudfinansiär Under 2016 har Stockholm Vatten avsatt pengar i sin budget för att genomföra åtgärden. Det är därför viktigt att HK ligger i samma fas som SVAB. Åtgärden har pekats ut i åtgärdsprogrammet för Trehörningen som den viktigaste gällande störst fosforreduktion. Framtagen i åtgärdsprogrammet för Trehörningen Framtagen i åtgärdsprogrammet för Trehörningen Framtagen i åtgärdsprogrammet för Orlången KOMMENTAR Plattform för säkra mobila och flexibla arbetssätt, redundant IT-infrastruktur. PLAN IT-projekt, för t ex 3D, ev nya versoner av AutoCad eller Fokus m m. Ombyggnad vissa delar i etapp 2, återstår från 2012 Utredning för ökad kapacitet i Kungens kurva, genomförande av åtgärder Åtgärder enligt program för Kungens kurva områdesmiljö Kommunala åtgärder i samband med utbyggnaden Ombyggnad samt gc-väg kopplat till detaljplaner för Vidja, återstår från 2012 Förstudie cykelväg mellan Vidjavägen och Ebbadalsvägen, stämmer med öp och utbyggnad av gc-stråk utmed Vidjavägen Avtal med Trafikverket måste träffas bl a om kostnadsfördelning. Totalkostnad har bedömts till ca 40 milj kr Ihopknytning Trångsund/Skogås-Mellansjö/Ågestavägen Åtgärder enligt program för Flemingsberg (naturlekplats Visättra, Visättra entré och allmänna upprustningsåtgärder Åtgärder enligt genomförandeavtal med Trafikverket 2013 KS 2013/ Utredning av kommunala infrastrukturåtgärder som behövs m a a Spårväg syd Framkomlighet kollektivtrafik, trafiksäkerhet, gågn- och cykel, buller och estetik Sektion GT GT GT GT GT GT GT GT GT GT GT GT

156 Bilaga 2 Sammanställning av samhällsbyggnadsprojekt Mål och budget 2016 Ekonomiskt totalt resultat för pågående projekt Prognos 2016 Prognos 2017 Expl Inv Netto Expl Inv Expl Inv Hageby Talldalsvägen Visättra Ängar II Vistabergs allé Backen Översikt Glömsta Kristinavägen Ängarna Gladökvarn (förtätn omr) Furuhöjdsområdet Balingsnäs, västra Högmora etapp Högmora etapp Sändaren Vidja detaljplan Mellansjö Västra Vårberget Östra Glömsta Sjöängen 2 och Trångsundsvägen Västra Länna Gulsparven Safiren Norr om Vistavägen (1:13 mfl) Brandstegen Klockarbacken Styrmannen Embryot Summa bostäder Nytorps Mosse fsk (fd Mörtviksvägen) Förskola Smista 3: Glömsta 2:60 (Enliden fks/sk) Vistaberg 1: Skola kv Vattumannen och Sågen Summa allmänt ändamål - skolor och förskolor Flemingsberg BanaVäg Flemingsberg Förbifart Stockholm Trimningsåtgärder i Kungens kurva Summa allmänt ändamål - gator och vägar Mötesplats Stuvsta, Ripan Kkom etapp Offentlig miljö Flemingsberg Summa allmänt ändamål - övrigt Summa allmänt ändamål Gladö industriområde *) SRV (Sofielund) Segmentet Statoil del av Kungens kurva 1: Vårdkasen 1) Vinkeln Kvadraten Lönngården Medicinaren 5 (op lokaler HS) Flemingsbergsdalen, dpl Länna Indomr genomf 2) Summa arbetsplatser Summa Genomförandeprojekt Bostäder Allmänt ändamål - Skolor och förskolor Allmänt ändamål - gator och vägar

157 Bilaga 2 Allmänt ändamål -övrigt Arbetsplatser Summa planeringsprojekt Övrigt Summa *hänsyn ej tagen till bidrag medfinansiering Anmärkningar 1) Exploateringsresultat redovisas under Övrigt 2) Genomförs löpande. Beloppet avser återstående investering. Exploateringsresultat förs årligen under Övrigt

158 Bilaga 2 Prognos 2018 Prognos senare Expl Inv Expl Inv

159 Bilaga

160 Planeringsförutsättningar PM KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING FEBRUARI 2015

161 Innehållsförteckning Inledning... 3 Planeringsförutsättningar i sitt sammanhang... 3 Disposition av Planeringsförutsättningarna... 3 Huddingeborna idag och i morgon... 5 Huddinge växer cirka nya Huddingebor per år... 5 Befolkningsutvecklingen i länet och riket... 9 Försörjningskvoten i Huddinge Invånarnas utbildningsnivå Invånarnas inkomst Förvärvsfrekvens och arbetslöshetens utveckling Huddinges vision och mål Huddinges vision Hållbart Huddinge Inför planeringsperioden Bra att leva och bo Utbildning med hög kvalitet Fler i jobb God omsorg för individen Ekosystem i balans Effektiv organisation Bolagen Ekonomiplan preliminära beräkningar

162 Inledning Planeringsförutsättningar i sitt sammanhang Huddinges styrmodell kallas allmänt för PUFF. Puffen innebär att genom systematik (planera, utföra, följa upp och förbättra) och dialog mellan alla berörda parter utveckla Huddinge som organisation och geografiskt område. Styrmodellen tar avstamp i kommunens mål och vision. Med dialog avses allt från kommunval, till muntliga och skriftliga dialoger. Planerings- och uppföljningsprocessen utgör också systematiken i de fyra olika puff-stegen planera, utföra följa upp och förbättra. Kommunstyrelsens förvaltning beskriver i ett PM planeringsförutsättningar för den kommande planeringsperioden. Det är första steget i planerafasen och utgör kommunstyrelseförvaltningens underlag till politikerna inför arbetet med kommande Mål och budget. Planeringsförutsättningarna knyter ihop PUFF-snurran genom att samla ihop erfarenheterna från utförandet, sammanställa och analysera resultat av uppföljningen, omvärldsbevaka och framtidsprognostisera och utifrån detta lyfta fram behov av förbättringar. Disposition av Planeringsförutsättningarna Planeringsförutsättningar inleds med ett faktaavsnitt om Huddinges invånare. Avsnittet ger en bild av nuläget avseende till exempel befolkningsutveckling, åldersfördelning, utbildning, sysselsättning och visar på prognoser för den framtida utvecklingen. I avsnittet Inför planeringsperioden beskrivs viktiga utmaningar för kommunens fortsatta utveckling under planeringsperioden. Vid framtagande av årets Planeringsförutsättningar har SKL:s rapport Vägval för framtiden, utmaningar 3

163 för det kommunala uppdraget mot år 2025 varit ett stöd för kommunens omvärldsanalys. Utmaningarna för planeringsperioden redovisas utifrån kommunens nya målbild. Planeringsförutsättningarna avslutas med en preliminär ekonomiplan för åren , utifrån aktuella prognoser. 4

164 Huddingeborna idag och i morgon Huddinge växer cirka nya Huddingebor per år Huddinge är med sina drygt invånare den näst största kommunen i länet. Hela Stockholmsregionen växer kraftigt och Huddinge är inget undantag. prel. prognos Ålder w Summa Huddinges befolkning har ökat varje år under en lång tid och den väntas öka även i framtiden. Ökningen beror både på höga födelsetal och på en hög inflyttning från utlandet. Fram till år 2023 kan befolkningen komma att öka med närmare personer, från dagens cirka invånare till närmare I översiktsplan 2030 har det fastställts att Huddinge ska växa i takt med länet vilket innebär att samhällsplaneringen behöver skapa förutsättningar för detta. Under 2014 växte Huddinges befolkning preliminärt med 1,6 procent, jämfört med under 2013 då befolkningen växte med 1,5 procent. Under 2014 ökade befolkningen i riket uppskattningsvis med 1,2 procent och i länet med 1,8 procent. Dessa siffror bygger på raka framskrivningar utifrån befolkningen den 1 november 2014, vilket gör att de kan komma att förändras när preliminära uppgifter blir tillgängliga. Detta skulle betyda att kommunen inte når målet med en befolkningstillväxt i nivå med länet för Här kan nämnas att befolkningens ökningstakt i kommunen avstannade nästan helt årets sista två månader, befolkningsökningen var cirka 1,5 procent redan den första november. 5

165 Folkmängden i Huddinge och prognos Huddinge växer kraftigt även i jämförelse med andra kommuner. Under de senaste 10 åren har Huddinge haft den nionde kraftigaste procentuella befolkningstillväxten i riket. Åtta av de snabbast växande kommunerna ligger i Stockholms län, vilket visar regionens utveckling. Under 2014 flyttade preliminärt personer till Huddinge och personer flyttade från Huddinge, vilket ger ett flyttningsnetto på 861 personer. Det föddes barn och 560 avled, vilket ger ett födelsenetto på 743 personer. Jämfört med i fjol har kommunen haft en något svagare naturlig befolkningsökning genom ett något lägre positivt födelsenetto, samtidigt har flyttningsnettot ökat. Det positiva flyttningsnettot förklaras nästan uteslutande av en stor inflyttning från omvärlden. Huddinge är en kommun som, liksom många andra förortskommuner i Stockholm, attraherar många barnfamiljer. I Huddinge är andelen barn högre än genomsnittet i riket och länet, samtidigt som andelen äldre är lägre. Huddinge var 2013 den tillsammans med Botkyrka näst yngsta kommunen i riket, med en medelålder på bara 37,2 år. I riket var medelåldern 41,2 år och i länet var den 39,0 år. Efter Botkyrka och Huddinge var Sundbyberg den tredje yngsta kommunen i länet med en medelålder på 37,9 år. Knivsta hade lägst medelålder av rikets kommuner med 36,6 år. Trenden för Huddinge är att vi blir något äldre, den senaste 10 årsperioden har medelåldern ökat med 0,4 år. Att jämföra med riket som ökat med 0,6 år och länet som står oförändrat. I länet är det framförallt Solna och Sundbyberg som blir yngre, Solnas medelålder har minskat med nära 2 år, vilket även är den kommun i riket där medelåldern minskat mest. Huddinges starka befolkningstillväxt beror som tidigare nämnts till stor del på en hög invandring, det vill säga inflyttning från andra länder. Under 2014 invandrade preliminärt personer till Huddinge och 720 utvandrade, vilket ger ett utrikes flyttnetto på 841 personer. Utan invandringen hade Huddinges flyttnetto varit endast marginellt positivt, en ökning med 20 personer. Invandringen är tillsammans med att kommenen har en stor andel barnfamiljer en bidragande orsak till Huddinges unga befolkningsstruktur. I jämförelse med ifjol så är det ett något lägre flyttnetto från utlandet. Vilket beror nästan uteslutande på lägre invandring, utvandringen är i stort oförändrad. Idag är drygt en fjärdedel (27 procent) av 6

166 Huddingeborna födda i ett annat land än Sverige. Detta kan jämföras med Stockholms län som har 23 procent utlandsfödda och i riket där 16 procent är födda utanför Sverige (2013). Det vanligaste utländska födelselandet bland Huddingebor är Irak, följt av Finland, Turkiet och Polen. Åldersfördelningen i Huddinge (färg) jämfört med riket (gul i bakgrunden), 2013 Ung befolkning Huddinge har en ung befolkning, här bor många barn med sina familjer. De senaste åren har det fötts många barn i kommunen och många barn har också flyttat till Huddinge. Antalet barn kommer fortsätta att öka under de kommande åren. De senaste åren har det varit barnen i förskoleålder som har ökat allra mest medan det framöver kommer att vara framförallt barn i grundskoleåldern som kommer att öka mest, 6-15 åringarna kommer att öka med cirka barn fram till Antalet gymnasieungdomar har minskat under några år, för att återigen börja öka omkring Ålder Prel Summa Över åtta procent av barnen under 18 år i Huddinge är födda i ett annat land än Sverige. 45 procent av barnen har minst en förälder som är född utanför Sverige. Andelen med två utlandsfödda föräldrar är 29 procent. De äldre blir fler Huddinge har preliminärt lite över invånare som är 65 år eller äldre. Av dem är drygt äldre än 80 år. Om tio år väntas antalet personer över 65 att överstiga , och antalet över 80 år vara drygt Den stora ökningen av äldre beror på att det under 1940-talet föddes stora årskullar, som nu uppnår pensionsåldern. Om 7

167 ytterligare några år kommer denna generation att uppnå de åldrar när behovet av omsorg ofta inträder. Andelen över 65 år av befolkningen ligger dock kvar runt 13 procent för hela prognosperioden. Ålder prel w Summa Andel personer i åldersgrupper 65 år och äldre, Prognos % 14% 12% 10% 8% 6% 4% 2% 0% prel w w Antal personer i åldersgrupper 65 år och äldre, samt prognos w Omkring åtta procent av Huddingeborna över 65 år är födda i Finland. Huddinge kommun är sedan 2010 ett så kallat finskt förvaltningsområde, vilket innebär att enskilda har rätt att använda finska i kontakter med kommunen samt finskspråkig förskola respektive äldreomsorg. 8

168 Befolkningsutvecklingen i länet och riket 2013 ökade befolkningen i kommunen med 1,5 procent, preliminärt för 2014 är ökningen 1,6 procent. Historiskt sätt har dock befolkningsökningen i Huddinge procentuellt varit större än den i länet och riket. Mellan 2003 och 2013 har befolkningen ökat med totalt 17,7 procent i Huddinge jämfört med länets 16,2 procent och rikets 7,5 procent. I Stockholms läns - Befolkningsprognos 2014, som tas fram av TMR (SLL Tillväxt, miljö och regionplanering) tillsammans med Statistiska centralbyrån, görs prognoser på 10 års sikt men även längre prognoser som sträcker sig fram till Prognoserna efter 2023 baseras då på antaganden för riket och finns framtagna i lite olika scenarier. De parametrar som det har tagits fram scenarier kring är fruktsamhet, invandring samt för olika nivåer av befolkningstillväxt. Det har även gjorts alternativa prognoser som tar hänsyn till byggplaner i och med utbyggnaden av tunnelbanna, vilket påverkar visa kommuner i länet. I huvudantagandet är den prognostiserade folkmängden 2030 strax över 2,7 miljoner invånare och 2045 över 3 miljoner. Det motsvarar en ökning på närmare 25 procent till 2030 och 40 procent till I samband med översynen av kommunens översiktsplan togs två scenarier fram för att bedöma befolkningsutvecklingen. Scenarierna bygger på olika nivåer av bostadsbyggande och statistiska ingångsvärden där den förväntade befolkningen troligen hamnar någonstans mellan och invånare år Det skulle innebära en procentuell befolkningsökning mellan 34 och 50 procent. För att bedöma det långsiktiga behovet av till exempel skolor, äldreboenden och idrottsanläggningar har en befolkningsprognos omfattande invånare år 2030 använts. Under 2014 gjordes en ny prognos fram till 2030 som underlag till arbetet med en hållbarhetsrapport. Den prognostiserar cirka invånare till 2030 där stor vikt har lagts på målsättningen att färdigställa 700 bostäder per år, vilket ur ett historiskt perspektiv är en expansiv exploateringstakt för kommunen. SCB gör årligen en befolkningsprognos för rikets förväntade utveckling, den sträcker sig nästan 100 år framåt i tiden. Befolkningen förväntas öka 11 procent fram till 2030 och 16 procent till Att befolkningen ökar beror både på att det antas födas fler än det dör och att invandringen antas vara större än utvandringen. Något som flera länder i Europa och världen inte ser i sina långsiktiga prognoser. På sikt kan det vara en betydande faktor för Sverige som tillväxtland. De senaste åren har den stora invandringen varit den faktor som bidragit mest till folkökningen var det år med högst invandring till Sverige hittills, den största var hemvändande svenska medborgare över vilket motsvarar 18 procent av den totalt invandringen. Konflikter runt om i världen har gjort att antalet människor på flykt uppskattas till närmare 50 miljoner, den högsta siffran sedan andra världskriget. Detta kommer med största sannolikhet att påverka antalet invandrare till Sverige under de närmaste åren. Under 2020-talet antas befolkningsökningen till största delen drivas av stora födelseöverskott då de stora nittiotalistkullarna är i barnafödande ålder. I framtiden förväntas en något förändrad befolkningsstruktur. Andelen äldre väntas öka medan befolkningen i åldern 0 19 år förväntas ligga kring samma nivå. Andelen personer i de mest yrkesaktiva åldrarna år minskar. Som en följd av den förändrade åldersstrukturen ökar den demografiska försörjningskvoten i riket. 9

169 Folkmängd i riket samt prognos Försörjningskvoten i Huddinge Försörjningskvot beskriver sambandet mellan invånare i åldern med yngre och äldre. Måttet beskriver hur många fler personer utöver sig själv som varje person i arbetsförålder måste försörja. Huddinge har haft en ökande försörjningskvot sen början av 90-talet, vilket betyder att färre ska försörja fler. Varje Huddingebo måste 2014 preliminärt försörja 0,68 individer utöver sig själv, att jämföra med 0,57 i slutet av 80-talet. Vid prognosperiodens slut är försörjningskvoten 0,71. Försörjningskvot är snarlik även i länet, men i riket var kvoten redan ,7 och prognostiseras vara runt 0,8 år Fklat betyder det att färre kommer att behöva försörja fler. Det är utifrån denna typ av demografiska prognoser som det har börjat diskuteras förändringar av pensionsåldern. En ökad pensionsålder till 68, skulle utifrån Huddinges befolkning 2014 sänka försörjningskvoten till 0,58. Huddinge kommun har en ung befolkning vilket syns även i försörjningskvoten. Större delen av försörjningskvoten utgörs av de unga, det vill säga invånarna i åldern 0-19 år medan en mindre del utgörs av de äldre 65 år och äldre. De två delarna kommer dock att närma sig varandra fram till

170 Försörjningskvot för Huddinge kommun , prognostiserad kvot 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0, Försörjningskvot w Invånarnas utbildningsnivå Stockholmsregionen är en kunskapsregion med en hög andel välutbildade invånare. Den skärpta konkurrensen från ledande regioner i världen ställer krav på att andelen högutbildade behöver öka ytterligare. Vilket betyder att regionen behöver utöka antalet utbildningsplatser i nivå med dess befolkningstillväxt. Stockholms län står sig väl i jämförelse med övriga län. Andelen med eftergymnasial utbildning är högst i riket 2012 med 42 procent och gäller såväl kvinnor som män. Länet har även den minsta skillnaden mellan kvinnor och mäns utbildningsnivå. Andel invånare med eftergymnasial utbildning % 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% Högst andel med eftergymnasial utbildning finns i länets centrala och norra delar. I åtta av länets kommuner har mer än halva befolkningen i åldern en eftergymnasial utbildning. Allra störst är andelen i Danderyd (73 procent) och lägst 11 Norrtälje Nynäshamn Haninge Botkyrka Södertälje Nykvarn Sigtuna Upplands-Bro Upplands Väsby Värmdö Tyresö Österåker Salem Vallentuna Huddinge Järfälla Ekerö Sundbyberg Vaxholm Sollentuna Nacka Stockholm Solna Täby Lidingö Danderyd 0%

171 i Norrtälje (27 procent). I Huddinge har cirka 42 procent av invånarna mellan 25 och 64 år eftergymnasial utbildning. Om en ranking görs av andelen med eftergymnasial utbildning hamnar Huddinge på en tolfte plats bland länets 26 kommuner. Vilket är en placering bättre än Invånarnas inkomst1 Skillnaderna i nettoinkomst är betydande mellan länets kommuner, där Danderyd sticker ut med en avsevärt högre nettoinkomst. Huddinge har den 18:e högsta nettoinkomsten i länet Nettoinkomst per kommun i Stockholms län, kr kr kr kr kr kr Danderyd Lidingö Täby Nacka Vaxholm Ekerö Sollentuna Österåker Stockholm Värmdö Tyresö Vallentuna Nykvarn Solna Salem Järfälla Sundbyberg Huddinge Upplands Väsby Upplands-Bro Sigtuna Haninge Nynäshamn Norrtälje Södertälje Botkyrka 0 kr Det finns också stora inomregionala skillnader i nettoinkomstens förändring över femårsperioden I samtliga kommuner har nettoinkomsten ökat men i Danderyd mer än fyra gånger så mycket som i Södertälje. Ökningen i nettoinkomst har i Huddinge varit den femtonde högsta i länet med en ökning på över kronor. Dock ger jämförelser mellan åren på detta vis ganska stora variationer, ifjol låg kommunen på nionde plats. 1 Källa: SCB, nettoinkomsten är mätt för personer 20 år och äldre som varit folkbokförda i Sverige både och (SCB). 12

172 Österåker Nynäshamn Upplands-Bro Botkyrka Sundbyberg Sollentuna Ekerö Solna Järfälla Huddinge Vaxholm Tyresö Upplands Väsby Norrtälje Haninge Vallentuna Sigtuna Stockholm Salem Täby Södertälje Danderyd Nacka Lidingö Nykvarn Värmdö Danderyd Lidingö Täby Vaxholm Sollentuna Österåker Ekerö Stockholm Nacka Vallentuna Solna Sundbyberg Upplands Väsby Tyresö Huddinge Nynäshamn Salem Järfälla Norrtälje Upplands-Bro Nykvarn Värmdö Haninge Sigtuna Botkyrka Södertälje Förändring nettoinkomst kr kr kr kr kr kr kr kr 0 kr Vid jämförelser med 2008 har skillnaden mellan könen minskat i såväl riket som länet, med 3,7 respektive 2,7 procent. Fördelningen över kommunerna i länet visar på stora skillnader, fem kommuner visar större skillnader 2012 än kommuner har mindre skillnader än 2008 och två har en närmast oförandra situation. Huddinge är i jämförelsen en av de kommuner som uppvisar mindre skillnaderna, en minskning med nio procent vilket motsvarar cirka kr. Förändring i skillnader mellan könen, nettoinkomst per kommun, % 20% 15% 10% 5% 0% -5% -10% -15% -20% -25% Sett ur ett längre perspektiv och utan årsvisa jämförelser ser det inte lika positivt ut, trenden pekar på ökande skillnader i nettoinkomst mellan könen, dock ligger Huddinge på en klart lägre nivå än länet och även lägre än riket. 13

173 Skillnaden mellan könen, nettoinkomst, riket, länet och Huddinge Riket Huddinge Stockholm län Förvärvsfrekvens och arbetslöshetens utveckling Förvärvsfrekvensen i kommunen har mellan 1998 och 2012 legat på en ganska stabil nivå mellan 78 och 74,8 procent. Förvärvsfrekvensen var högst i StuvstaSnättringe 87 procent år 2012 och lägst i Vårby 61 procent. Det råder skillnader mellan kommunens delar både vad gäller förvärvsfrekvensens nivå och dess utveckling under perioden. I områdena med högst förvärvsfrekvens har nivån legat relativt konstant medan den i Vårby och Flemingsberg har minskat mellan 2001 och 2009 men därefter vänt uppåt. Förvärvsfrekvens per kommundel, befolkningen år, % 85% 80% Huddinge kommun Vårby 75% Segeltorp 70% Flemingsberg 65% Sjödalen-Fullersta 60% 55% Stuvsta-Snättringe Trångsund Skogås 50% Arbetslösheten i Huddinge kommun varierar stort mellan kommunens olika områden, från 1,5 procent i Stuvsta-Snättringe till 7,9 procent i Vårby. I oktober 14

174 2014 var 3,6 procent av kommunens invånare öppet arbetslösa. I Vårby, Flemingsberg och Skogås är arbetslösheten högre än i kommunen som helhet. Arbetslösa (%) per kommundel, befolkningen år, 31 oktober respektive år % 8% Huddinge kommun 7% Vårby 6% Segeltorp 5% Flemingsberg 4% Sjödalen-Fullersta 3% Stuvsta-Snättringe 2% Trångsund 1% Skogås % Arbetslösheten i Huddinge var i oktober 2007 högre än länets men lägre än rikets. Fram till 2010 har den närmat sig länets nivå för att under 2010 bli lägre än länets vilket hållit i sig även under sen Arbetslösa (%) i Huddinge, länet och riket, befolkningen år, 31 oktober respektive år ,0% 6,0% 5,0% 4,0% Länet Huddinge 3,0% Riket 2,0% 1,0% ,0% 2 3 Statistik beställd från SCB på delområdesnivå Baseras på månadsvisa insamlingar från Arbetsförmedlingen 15

175 Huddinges vision och mål Vision: Huddinge - en av de tre populäraste kommunerna i Stockholms län Huddinges vision är att vara en av de tre populäraste kommunerna i Stockholms län att bo, besöka och verka i. Hållbart Huddinge 2030 I ett Hållbart Huddinge 2030 pekar kommunfullmäktige ut en långsiktig, önskvärd och möjlig framtid med fokus på år Här beskrivs hur ett hållbart Huddinge ter sig och vilka vägval kommunen bör göra för att komma dit. Mål för Huddinge För att nå det framtida läget i ett Hållbart Huddinge 2030 och visionen om att vara en av de tre populäraste kommunerna i Stockholms län, är fem övergripande mål formulerade som visar utåtriktat vad kommunen åstadkommer för invånare, brukare och kunder. Bra att leva och bo Utbildning med hög kvalitet Fler i jobb God omsorg för individen Ekosystem i balans För att vara framgångsrik i detta arbete ska kommunen ständigt sträva efter att förbättra verksamheterna och detta är formulerat i tre strategiska mål under rubriken effektiv organisation som visar inåtriktat hur och med vilka resurser kommunen genomför sitt uppdrag. 16 Attraktiv arbetsgivare Sund ekonomi Systematisk kvalitetsutveckling

176 Huddinges vision Huddinges varumärke och bilden av Huddinge 2012 tog kommunfullmäktige beslut om en ny vision, uppdrag och kärnvärden för Huddinge kommun. Den nya plattformen skapar en tydlighet i våra ambitioner med Huddinge och ger en visionär målbild som vi alla kan förhålla oss till. Plattformen innehåller dock inte enbart en vision utan beskriver även vårt uppdrag, våra kärnvärden, vårt allmänna erbjudande och en tonalitet i kommunikationen. En viktig ambition med plattformen är att spänna bågen och synliggöra Huddinges ambitioner i Stockholmsregionen. Genom att ständigt väga våra mål mot visionen skapas en förändringskraft och hjälper oss att sträva mot den önskade bilden av Huddinge. Ytterst handlar dock visionsuppfyllelsen om att alla verksamheter strävar mot visionen och har sin grund i våra kärnvärden och verkligen levererar kvalitet att vi håller vad vi lovar. Om vi lyckas med detta kommer vi skapa en stolthet över Huddinge som ger ringar på vattnet och som därmed kommer att bidra till en positiv utveckling för Huddinge som ort. Huddinges vision En av de tre populäraste kommunerna i Stockholms län att bo, besöka och verka i. Visionen har kommunicerats till hela organisationen i övergripande form och samtliga ledningsgrupper har fått en djupare presentation. Arbetet med att fortsätta förankra visionen ligger som ett uppdrag för varje förvaltning. En viktig åtgärd under planeringsperioden är att visa uthållighet och konsekvens i arbetet med visionen. Huddinges kärnvärden, tonalitet och erbjudande En av de mest centrala komponenterna i plattformen är de antagna kärnvärdena, mod, driv, omtänksamhet och mångfald. Det är viktigt att alla reflekterar över dessa värden i den fortsatta planeringsprocessen eftersom det är vår gemensamma nämnare när vi skapar en organisation som agerar samfällt och med ett ansikte. Tonalitet och erbjudande är också viktiga komponenter när och hur vi presenterar Huddinge som ort. Allt det vi säger och gör påverkar bilden av Huddinge. En annan viktig del som fått mer uppmärksamhet under senaste åren är behovet av förvaltningsbaserade värdegrunder som komplement till Huddinges kärnvärden. 17

177 Hållbart Huddinge 2030 I juni 2012 antogs flera långsiktiga mål för en hållbar samhällsutveckling i Huddinge kommun till år I Mål och budget redovisas denna önskvärda ögonblicksbild av ett Hållbart Huddinge år 2030 under avsnitten Ansvar för naturresurser, Gemenskap och delaktighet i samhällslivet, Attraktiva bostadsområden, God utbildning och kreativt näringsliv samt Rik fritid och god hälsa. Varje avsnitt har ett antal angivna mål. Samtidigt som de långsiktiga målen antogs beslutades att en hållbarhetsrapport, som följer upp målen, ska tas fram en gång per mandatperiod. Hållberhetsrapporten är för närvarande under framtagande. 18

178 Inför planeringsperioden I det här avsnittet beskrivs viktiga utmaningar för kommunens fortsatta utveckling under planeringsperioden. Vid framtagande av årets Planeringsförutsättningar har SKL:s rapport Vägval för framtiden, utmaningar för det kommunala uppdraget mot år 2025 varit ett stöd för kommunens omvärldsanalys. Utmaningarna för planeringsperioden redovisas utifrån kommunens nya målbild. Bra att leva och bo Europas mest attraktiva Storstadsregion Stockholmsregionen har ambitionen att bli Europas mest attraktiva storstadsregion; en region där många vill bo, leva och verka i framtiden. Huddinge har en betydande roll och ett stort ansvar för att vi ska nå visionen. Vi är länets näst största kommun och två av de regionala stadskärnorna finns i kommunen. Landstingets regionala planeringsorgan, TMR, har tagit fram en indikatorbaserad uppföljning av utvecklingen i de regionala stadskärnorna (Remissversion december 2014). Uppföljningen visar att Stockholmsregionen har en lång väg kvar till en hållbar stadsutveckling med flerkärnighet som grund. Även om utvecklingen i Huddinges regionala stadskärnor, Flemingsberg och Kungens kurva, går framåt är tillväxten i regionen, framför allt den sysselsättningsmässiga, är fortsättningsvis starkt koncentrerad till den centrala regionkärnan. I rapporten konstateras att det behövs ett tydligare regionalt ledarskap kring utvecklingen av en flerkärnig region, inte minst kring infrastrukturfrågorna. Regionen måste bli bättre på att identifiera vilka åtgärder som krävs för att flerkärnigheten ska gå från vision till verklighet. Vi har ingen möjlighet att själva driva den utveckling som behövs, utan är beroende av ett gott samarbete med andra kommuner, organisationer och partners inom olika områden. De samarbeten som etablerats behöver därför fördjupas. Områden där samarbeten är extra värdefulla är vid utveckling av ändamålsenlig transportinfrastruktur och förbättrad kollektivtrafik liksom ett gemensamt arbete för att skapa fler arbetstillfällen i den södra regiondelen. Dessutom är andra väsentliga faktorer för regionens utveckling där Huddinges bidrag behöver stärkas byggande av nya bostäder och en ökad andel invånare med högre utbildning. Södertörnssamarbetet Huddinge kommun deltar aktivt i ett Södertörnssamarbete. Samarbetet omfattar områdena Högskola och Näringsliv, Klimat, Olikhet och Mångfald samt Infrastruktur. Samarbetet är fokuserat på åtgärder som bidrar till regionens tillväxt och attraktivitet. Ett gemensamt utvecklingsmål är att kommunerna tillsammans ska bidra med bostäder och arbetstillfällen till Med tanke på regionens ökade betydelse för samhällsutvecklingen i stort är ett fortsatt starkt Södertörnssamarbete nödvändigt för Stockholmsregionens utveckling. Transporter och infrastruktur För att Huddinge kommun ska kunna bidra med en omfattande byggnation av bostäder och arbetsplatser krävs stora investeringar i transportinfrastruktur. Det gäller såväl kommunens egna gator och vägar som regional infrastruktur med statligt eller regionalt ansvar, till exempel Tvärförbindelse Södertörn och Spårväg 19

179 Syd. Under planeringsperioden påbörjas arbete med en ny Länsplan för transportinfrastruktur omfattande Regionen har en stor utmaning i att finansiera den infrastruktur som krävs för en växande region och det ställs redan idag krav på att Huddinge kommun måste delta i de statliga och regionala investeringarna genom medfinansiering. En framtida osäkerhet för Huddinges del är om den omfattande satsningen på tunnelbaneutbyggnad kommer att medföra lägre prioritet från statens sida för infrastruktur i Huddinge och Södertörnskommunerna. Kommunen behöver arbeta proaktivt för att kunna säkerställa befintliga och motivera nya investeringar i statligt finansierade infrastrukturprojekt. Antal körda mil per bil minskar. Mellan åren 2008 och 2011 har antalet körda mil i genomsnitt per år och invånare minskat med 10 procent i Stockholms län och med 4 procent i riket. Anledningen till att trafiken ändå ökar beror på att invånarantalet ökar. I och med urbaniseringen och att allt fler vill bo i städer och helst centralt ställs krav på att förtäta samhällen. När detta görs finns inte utrymme för personbilar på samma sätt som det har funnits under de senaste decennierna. Bilen har även tappat som status- och frihetssymbol och färre unga har råd eller vill ta körkort. Detta ställer krav på att planera för fler cykelvägar och bilfria stråk i offentliga utrymmen. Att kunna förflytta sig utan bil har blivit en jämlikhetsfråga, det vill säga. att man oavsett ålder, bilinnehav, körkortsinnehav med mera ändå ska kunna förflytta sig. Huddinge växer Stadsutveckling Översiktsplanen 2030, som antogs i juni 2014, anger en övergripande inriktning om en långsiktigt hållbar utveckling. Hållbarhet ska uppnås genom att skapa levande stadsmiljöer som underlättar ett bra vardagsliv samtidigt som större grönområden värnas och klimatutsläppen minskas. Det mesta av kommunens utveckling av nya bostäder och arbetsplatser ska ske inom de regionala stadskärnorna Flemingsberg och Kungens kurva, i Huddinge centrum-storängen och i kommunens lokala centra. I dessa områden finns goda förutsättningar för att uppfylla översiktsplanens mål om levande stadsmiljöer, prioritera gång, cykel och kollektivtrafik och funktionsblandning. Viktiga utmaningar som påverkar förutsättningarna att utveckla tätare stadsmiljöer är utbyggnad av erforderlig infrastruktur och förutsättningarna för bostadsbyggande. Vid förtätning finns inte utrymme för personbilar på samma sätt som det har funnits under de senaste decennierna. Detta ställer krav på att planera för fler cykelvägar och bilfria stråk i offentliga utrymmen. Bebyggelse planeras i stor utsträckning att komma till i redan bebyggda områden vilket innebär att hantering av målkonflikter och medborgardialog kommer att ha stort fokus. Det kommer krävas särskilda insatser för att öka blandningen av upplåtelseformer och bostadstyper i alla områden. En annan stor utmaning med en växande kommun är att kunna tillgodose behovet att offentligt finansierad service, framför allt platser i förskola och skola. Det är viktigt att ha befolkningsprognoser med relevanta fördjupningar, väl genomarbetade analyser av behovet, en välfungerande och effektiv planerings- och genomförandeprocess, planberedskap samt förmåga att agera snabbt. För att begränsa lokalkostnaden är det väsentligt att både befintliga och nytillkommande lokaler utnyttjas effektivt och att möjligheter att samutnyttja lokaler tas tillvara. 20

180 Mötet mellan människor och deras möjlighet till att utvecklas, trivas och må bra i sitt område är också avhängigt att det finns platser avsett för detta. Därför är god tillgång till idrottsanläggningar för såväl spontan- som arrangerad fingsverksamhet, bibliotek och mötesplatser vital för ett levande och attraktivt närområde. Det är också av stor vikt att säkerställa tillgången till idrottsytor, bibliotek och mötesplatser i samband med att befolkningen ökar. Fler bostäder En stor utmaning för Huddinge är att enligt plan bygga 700 bostäder per år. Efterfrågesituationen när det gäller nyproducerade bostäder i länet och i Huddinge har under många år inte varit stark nog att möjliggöra ett tillräckligt högt bostadsbyggande. Under det senaste året har dock byggandet ökat rejält i länet och i kommunen. I Huddinge har cirka 900 bostäder byggstartats under 2014 varav en hel del studentbostäder. Bostadsbristen är emellertid fortfarande svår för ungdomar och andra grupper med svag förankring på bostadsmarknaden och med små ekonomiska medel. Den här problematiken har inneburit direkta effekter på kommunen med stora kostnader för tillfälliga boenden för bostadslösa försörjningsstödstagare. En översyn av regelverken för bostadsbyggande och planering har genomförts och beslut har fattats för att underlätta byggandet. Ökningen av byggstarter har skett innan regelförändringarna trädde i kraft och beror sannolikt på en stärkt efterfrågan och låga räntor. Vid planering och byggande av bostäder är det viktigt att verka för blandade hustyper och upplåtelseformer och att även få in arbetsplatser och service, för levande stadsmiljöer och för att tillgodose olika bostadsbehov i alla kommundelar. Att främja social sammanhållning Att främja social sammanhållning kan genom fysisk planering vara att skapa förutsättningar för blandade upplåtelseformer, att utforma offentliga rum så att de kan användas av olika grupper med olika behov och intressen eller att skapa en hög tillgänglighet till viktiga målpunkter den regionala och lokala arbetsmarknaden och det lokala utbudet av service, aktiviteter och kultur. Det kan också handla om att skapa förbindelser mellan olika närområden. Ny bebyggelse bör också användas som ett verktyg för att inte förstärka skillnader mellan områden. Tidigare har många insatser och investeringar i eftersatta områden fokuserat på att hitta lösningar inom det egna området. Problemanalyser har grundats på tanken att problem skapas i ett område och att de därmed bör lösas genom åtgärder i samma område. Nu finns en ökad förståelse för nödvändigheten av ett helhetsperspektiv, att se hur ett specifikt område fungerar såväl internt som i samspel med andra stadsdelar. Kommunen utgörs inte av isolerade öar utan är en sammanhängande struktur där olika områden i hög grad är beroende av och påverkar varandra. Jämlikhet Att verka för jämlika levnadsvillkor för vår befolkning är en angelägen del av det kommunala uppdraget. Det betyder att alla som bor, lever och verkar i Huddinge ska få likvärdig service och bemötande oavsett bostadsort, ålder, kön, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck, funktionsnedsättning, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning. 21

181 Det finns skillnaderna i inkomst mellan kommunens olika områden. Resultat visar också att män har högre medelinkomst i alla områden. Skillnader mellan områden finns också vad gäller valdeltagande och den mellanmänskliga tilliten. Samma mönster går att skönja inom utbildningen; meritvärdet i årskurs 9 och andelen av befolkningen som har en eftergymnasial utbildning om minst tre år skiljer sig åt mellan områdena, liksom förvärvsfrekvens, arbetslöshet, hälsa och livslängd. Den psykiska ohälsan bland unga är låg men varierar mellan områden i kommunen och mellan könen där flickor skattar sin psykiska hälsa generellt sämre jämfört med pojkar. I detta avsnitt lyfts några särskilt angelägna perspektiv att ta med sig framåt i jämlikhetsarbetet. Normkritik och intersektionalitet Måluppfyllelse och strategiskt fungerande jämlikhetsarbete på kommunal nivå kräver en lyhördhet för de olika kontexter våra verksamheter befinner sig i. Som kommun behöver vi även ha förmåga att ta in och använda oss av nya metoder, verktyg och forskning som bidrar till förbättring av vårt arbete. Normkritik och intersektionalitet är två sådana ansatser. Att arbeta normkritiskt handlar om att försöka förstå själva grunden till varför ojämlikhet uppstår. Syftet med att tillämpa ett normkritiskt perspektiv är att synliggöra, problematisera och förändra de föreställningar och normer som ligger till grund för diskriminerande strukturer. Med normer i en verksamhet menas till exempel både uttalade och outtalade regler och förväntningar. Intersektionellt perspektiv innebär ett problematiserande av hur makt och ojämlikhet är kopplat till kön, klass, sexualitet, etnicitet, ålder med mera. Perspektivet undersöker hur berättelser, normer och föreställningar skapar ojämlikhet i olika kontexter.4 HBTQ HBTQ är ett paraplybegrepp för homosexuella, bisexuella, transpersoner samt andra personer med queera uttryck och identiteter. Arbetet i Sverige med att säkerställa lika rättigheter och möjligheter oavsett sexuell läggning, könsidentitet och könsuttryck har skett och sker genom en rad insatser inom olika delar av samhället. HBTQ-personer drabbas alltjämt av diskriminering och andra kränkningar i det samhället. Arbetet för lika rättigheter och möjligheter för HBTQpersoner behöver därför stärkas. Bristande tillgänglighet blir en ny form av diskriminering Bristande tillgänglighet blir en ny form av diskriminering, som gäller från den 1 januari 2015 inom diskrimineringslagstiftningen. Förändringen berör både arbetslivet och andra samhällsområden. Genom lagändringen ersätts begreppet funktionshinder genomgående med begreppet funktionsnedsättning. Ändringen är rent språklig och innebär ingen ändring i sak. 4 Föreläsning under konferens Jämställdhet 2.0, Intersektionella perspektiv på jämställdhet, Paulina de los Reyes, Stockholms universitet

182 Jämställdhetsintegrering och Gender Budgeting I Statistiska centralbyråns senaste publicering På tal om kvinnor och män. Lathund om jämställdhet 2014 synliggörs att samhället har stora utmaningar i att nå de jämställdhetspolitiska målen.5 Det finns stora utmaningar inom samtliga delmål. Gender Budgeting är ett exempel på förändringsarbete som syftar till att omfördela resurser jämställt.6 Gender Budgeting, eller jämställdhetsintegrerad budget som det också kallas, handlar om att synliggöra hur kommunens resurser fördelas mellan könen och vilka effekterna blir. Könsuppdelad statistik är en angelägen faktor i ett arbete med gender budgeting. Enligt Europaparlamentet (2003) innebär Gender Budgeting nedan delar: Utvärdering av hur offentliga resurser fördelas mellan män och kvinnor och hur män och kvinnor påverkas budgetmässigt av beslut Förändra budgetens inkomster och utgifter för att främja jämställdhet Jämställdhetsintegrera planerings- och uppföljningsprocessen (vilket Huddinge har struktur för i och med jämlik styrning vilket ligger i linje med denna punkt, se nedan, men som behöver fördjupas och vässas). Överenskommelse mellan SKL och regeringen för att stärka arbete med mänskliga rättigheter på kommunal och regional nivå SKL och regeringen genomför en treårig satsning för att stärka arbetet med mänskliga rättigheter på kommunal och regional nivå. Överenskommelsen syftar till att stärka respekten för, och öka kunskapen om, hur mänskliga rättigheter kan omsättas i praktiken. SKL genomförde under hösten 2014 en kartläggning av arbetet med mänskliga rättigheter i kommuner, landsting och regioner. Huddinge deltog i den kartläggningen. Kartläggningen är den första delen av genomförandet av MRöverenskommelsen som SKL har tecknat med regeringen. Syftet med kartläggningen är att ge en nulägesbild av hur arbetet med mänskliga rättigheter i kommuner, regioner och landsting bedrivs, vilka hinder och möjligheter medlemmarna ser, liksom behoven av stöd och insatser. Utifrån resultatet av kartläggningen kommer en handlingsplan att utformas för hur arbetet ska bedrivas under perioden juni 2015 till juni Handlingsplanen ska omfatta: insatser för utbildning och kompetensutveckling kunskaps- och metodutveckling samt erfarenhetsutbyte dialog och samarbete med olika aktörer. 5 Målet för jämställdhetspolitiken är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Målet antogs i bred politisk enighet 2006 utifrån propositionen Makt att forma samhället och sitt eget liv nya mål i jämställdhetspolitiken (prop. 2005/06:155). Till det jämställdhetspolitiska målet finns fyra delmål: 1. En jämn fördelning av makt och inflytande, 2. Ekonomisk jämställdhet., 3. Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet och 4. Mäns våld mot kvinnor ska upphöra. 6 Exempel på kommuner som arbetar med Gender Budgeting är Askersund, Göteborg och Karlskoga. 23

183 För Huddinge kan denna överenskommelse i praktiken innebära ett stöd i vårt arbete med jämlikhet. Jämlik styrning Huddinge kommun arbetar systematiskt med jämlik styrning genom att integrera och utveckla jämlikhetsperspektivet i den ordinarie styrnings- och ledningsprocessen och strävar efter att öka jämlikheten med olika insatser. Detta syftar till att både förstå och synliggöra ojämlika livsvillkor för att sedan arbeta med rätt insatser och åtgärder för att skapa jämlikhet. Det handlar också om att som kommun ta sitt ansvar som samhällsbyggare och skapa jämlika livsvillkor på lång sikt. För att möjliggöra hållbara analyser av resultat med formulering av insatser som leder till jämlikhet krävs en förståelse för vad som menas med ojämlik service. Jämlik service kan i praktiken innebära skillnader i service. Det kan innebära att särskilda behov prioriteras och förstås. Oro för ökad främlingsfientlighet En undersökning genomförd av SOM-institutet7 visar att 78 procent av befolkningen i Sverige anser att ökad främlingsfientlighet är mycket eller ganska oroande. I jämförelse visar undersökningen att 49 procent oroas för ökad invandring. Ökad främlingsfientlighet oroar alltså befolkningen i högre grad än invandring och ökat flyktingmottagande.8 Enligt Migrationsverket är prognosen för antalet asylsökande år Antalet asylsökande ökar inte bara i Sverige utan i hela Europa.9 Det innebär att det krävs ökade insatser för att ge dem som flyr undan våld och förföljelse ett bra mottagande. Utvecklingen skapar behov av fler boendeplatser i kommunerna. Det innebär att alla berörda samhällsaktörer måste ta ett gemensamt ansvar så att personer som söker sig hit får ett bra mottagande och möjlighet att starta ett nytt liv i trygghet. Antalet ensamkommande barn och ungdomar har ökat.10 Det ställer särskilda krav på kommunerna som ansvarar för deras boende och mottagande. År 2012 kom det cirka ensamkommande barn till Sverige, utan sina föräldrar eller andra vårdnadshavare, och år 2013 kom över barn. Prognos framåt för de närmast följande åren visar att ensamkommande barn uppskattas söka asyl i Sverige per år.11 Trygghet och säkerhet Människors faktiska och upplevda trygghet är viktig för att nå kommunens vision. Brottsligheten i Sverige har minskat enligt statistik från Brottsförebygganderådet (BRÅ) och så även i Huddinge. Dock är det stora skillnader mellan trygghet och brottslighet i de olika områdena i kommunen liksom mellan kön och ålder. I Huddinge anmäls många brott om man jämför med övriga kommuner i länet. Bara fyra kommuner har fler anmälda brott än Huddinge. Den upplevda otryggheten är 7 SOM-institutet är en opartisk undersökningsorganisation vid Göteborgs universitet https://unicef.se/fakta/barn-pa-flykt

184 också hög sett i ett nationellt och regionalt perspektiv. Arbetet framöver behöver fokusera på att genom gemensamma satsningar förebygga och förhindra problem samt att minska skillnader mellan områdena. Detta så att nyrektyrering till kriminalitet upphör och att det blir svårt att begå brott av olika slag. I inriktningsbeslutet för den nya nationella polismyndigheten som verkställs från den 1 januari 2015 framgår att lokal samverkan ska vara en viktig del för att komma närmare medborgarna och för att klara upp brott samt öka tryggheten. Ett led i arbetet är att den lokala polisen tillsammans med kommunen tecknar ett samverkansavtal. Ett lokalt samverkansavtal syftar till att stärka och utveckla samarbetet och uppnå goda effekter vad gäller ökad trygghet och minskad brottslighet. Polismyndighetens nya ambition med lägesbaserade samverkansöverenskommelser med kommuner sker samtidigt som lokalpolisområden i den nya Polismyndigheten får utökat mandat och resurs för att hantera den lokala brottsligheten och otryggheten. Förebygga och hantera eventuella konsekvenser av ökade risker Riskerna i samhället ökar av flera olika anledningar, exempelvis vår ökande användande av teknik och då inte minst IT. En annan faktor är oro i omvärlden som även påverkar oss. Dessutom sprids information på ett helt annat sätt idag än tidigare vilket även gäller vid krishändelser. Därför är det viktigt att kommunen satsar på redundans för den teknik som hanterar viktiga processer i kommunen. Vi måste även ha en god krishanteringsförmåga för att hantera de stora kriserna som i lagen benämns extra ordinära händelser, men även de något mindre kriserna som då och då uppstår, där en dålig krishantering kan generera en långt större skada för kommunen än den faktiska händelsen. I det arbetet är krisledningsförmågan och kriskommunikationsförmågan viktiga faktorer. Lokal rådighet förändras De förtroendevalda på lokal och regional nivå ser sitt handlingsutrymme begränsas allt mer. Det handlar om detaljstyrning på det nationella planet samt om medvetna medborgare som ställer ökade eller nya krav när det gäller tjänsternas utbud, omfattning och utformning. Samtidigt tyder mycket på att rättighetstrenden förstärks. Med ökad tillgänglighet till information om verksamheters kvalitet görs allt fler medvetna val av medborgarna. Valfrihet och rättighetstänkandet utmanar kommuner och landsting men kan å andra sidan bli ett verktyg för utsatta och diskriminerade grupper att göra sin röst hörd. Medias sätt att granska politiker och verksamhet är ibland av populistisk karaktär, något som också kan förstärka rättighetstänkandet. Dessa omständigheter leder till en rad frågor och utmaningar. Går det att samtidigt hantera helhetsansvaret för resurser och verksamhet och tillgodose lagens intentioner att öka den enskildes valmöjlighet och påverkan? Hur påverkar rättighetslagstiftningen möjligheterna att göra lokala och regionala prioriteringar? Vilka strategier behöver utvecklas för att hantera ökat rättighetstänkande? Förändrade krav och förväntan på kvalitet I Sverige och därmed i Huddinge finns ett antal generationer medborgare som är förhållandevis många till antalet medan andra generationer är färre till antalet. Det leder till att efterfrågan på olika välfärdstjänster varierar över tiden och därmed försvårar för samhällsplaneringen. År 2025 har vi många äldre och efterfrågan på 25

185 äldreomsorg kommer att öka, likaså kommer gruppen med yngre tonåringar att vara stor och de behöver tillgång till högstadieskolor och gymnasieskolor något som kommunen behöver planera för i tid. Men det är inte bara demografin som sätter ökad press på kommunen utan även medborgarnas efterfrågan på tjänster och förväntningarna på hög kvalitet. Dessutom kommer ständig uppkoppling till internet snart att vara en naturlig del av livet för nästan alla medborgare. Förväntningarna på kommuner ökar på att viss service alltid ska vara tillgänglig. Tekniken skapar även nya möjligheter för kommunen att flytta över en del jobb till brukaren via smarta e-tjänster. På så sätt kan en del tjänster bli mer tillgängliga för brukaren samtidigt som de spar arbete för kommunen. Den så kallade rekordgenerationen som genom sina värderingar och maktpositioner inom politik och offentlig sektor påverkat hur vårt samhälle är uppbyggt börjar nu gå i pension. De nya yngre generationerna som tar över har delvis andra värderingar vilket kommer att påverka samhället. Välfärdstjänster i annan regi En betydande del av välfärdstjänsterna som kommunen ansvarar för utförs av andra aktörer än kommunen. I kommunallagen finns ett generellt krav på att kommuner ska kontrollera och följa upp verksamhet som genom avtal lämnats över till privata utförare samt att genom avtalet tillförsäkra sig information som gör det möjligt att ge allmänheten insyn i den verksamhet som lämnas över. I och med ny lagstiftning som träder i kraft 1 januari 2015 ska fullmäktige för varje mandatperiod anta ett program med mål och riktlinjer för verksamheter som utförs av privata utförare. Syftet med förändringarna i kommunallagen är att förbättra uppföljning och kontroll av privata utförare öka allmänhetens insyn i privata utförares verksamhet stimulera till ett strategiskt förhållningssätt när privata utförare anlitas. Programmet ska gälla all den verksamhet som kommuner upphandlar, det vill säga, inom alla kommunala verksamhetsområden vård och omsorg, kultur och fritid, hälso- och sjukvård, gator och parker, kommunikationer och annan infrastruktur etcetera (inte skola och förskola). Förändringen innebär att kommuner 26 ska bedriva ett strategiskt och systematiskt arbete kring uppföljning och kontroll av privata utförare ska kontrollera och följa upp verksamhet som enligt avtal drivs av en privat utförare har en generell informationsskyldighet genom avtal ska tillförsäkra information som gör det möjligt för allmänheten att få insyn se till att kommunala företag ger allmänheten insyn i verksamhet som de överlämnar till privata utförare.

186 Programmet ska gälla för en mandatperiod, men det är inte specificerat i lagen när under mandatperioden programmet ska antas. Hur programmet ska vara utformat och med vilken detaljeringsgrad är heller inte fastlagt i lagstiftningen. Det öppnar upp för mycket lokala anpassningar och kopplingar till övriga styrdokument. Möjligheten finns att integrera programmet i andra styrdokument, givet att kraven på vad programmet ska innehålla beaktas. Programmet kan också delas upp i flera med inriktning på olika verksamhetsområden. Huddinge kommun bör ta fram och infoga programmet i översiktlig och principiell form i Mål och budget och ge nämnderna i uppdrag att i sina verksamhetsplaner bryta ner det per verksamhetsområde. Natur- och kulturupplevelser Huddinge har en rik och varierad natur som är tilltalande för många människor. I stort sett alla gröna områden i kommunen utnyttjas på något sätt, allt från lek och promenader i närheten av bostäder och arbetsplatser till strövande i Huddinges odlingslandskap eller skogar. Huddinges läge nära huvudstaden gör också att våra grönområden besöks av många människor från grannkommuner, inte minst från Stockholm. Detta är en av huvudorsakerna till att stora delar av kommunen är utpekat som riksintresse för det rörliga friluftslivet. Både ur natur- och friluftshänsyn är det viktigt att, i all fortsatt planering av kommunens markområden, bevara värdefulla naturområdena och att inte splittra dem i mindre enheter. Utveckling av natur- och kulturupplevelser Under 2014 blev Huddinge kommun rankad som Sveriges bästa naturvårdskommun av Svenska Naturskyddsfingen. Huddinge blev även genom Naturvårdsverket (med flera) årliga ranking av Sveriges friluftskommuner rankade som länets bästa friluftskommun.2012 inleddes ett förvaltningsövergripande arbete med att utveckla natur- och kulturupplevelserna i Huddinge i syfte att förbättra livskvalitén, öka Huddinges attraktivitet och därigenom stärka varumärket. Arbetet har fokuserats på huddingeborna samt boende i stockholmsregionen. Det bygger på det som redan finns. Naturen behöver tillgängliggöras, synliggöras, paketeras och marknadsföras på en helt annan nivå än vad som sker idag. Den fortsatta utvecklingen av natur- och kulturupplevelserna i Huddinge är ett långsiktigt arbete som kräver en tydlig riktning, samordning och uthållighet. Det är med andra ord en process med många aktörer såväl inom kommunen som externt. För att arbetet ska bli framgångsrikt behöver ledningen för de olika aktörerna ha ett helhetsperspektiv med en gemensam målbild och en vilja att bidra med sina resurser för att successivt förbättra det samlade utbudet. Under 2014 bedrevs en stor del av arbetet i ett kommungemensamt projekt som bland annat levererat utredningar och arbetat för att etablera samarbete med externa kommersiella aktörer dels i Flottsbro dels vid Sundby gård, en nulägesanalys för upprustning av Björksättra herrgård inklusive möjligheter till kommersiell verksamhet, en utredning om möjligheten att etablera ett nationellt hundcenter, ett förslag till friluftsstråk genom Huddinge kommun och ett förslag till ett gemensamt program för att beskriva vad som ska uppnås på ett antal års sikt för att 27

187 vidareutveckla natur- och kulturupplevelserna i Huddinge. Projektet utgör en bra plattform för det fortsatta utvecklingsarbetet. När det gäller Huddinge som besöksmål bör natur och kultur bindas samman för att skapa synergier. Det blir en naturlig utveckling när kommunens rika kulturarv tillgänglig- och synliggörs. Exempel på detta är Vårbyskatten och gravfält i kommunen. Då det är många som vill vistas i naturen gäller det dock att skapa bästa möjliga förutsättningar för att minimera konflikter. Därför är samarbete med övriga aktörer inom kommunen väldigt viktig för att bana väg för bra gemensamma lösningar. Ett regionalt perspektiv är också nödvändigt. Inte minst när det gäller det rörliga friluftslivet med orientering, leder, isar och skidbackar. 28

188 Utbildning med hög kvalitet Professionella pedagoger, professionella skolledare, stödjande lärmiljöer och IT All utbildning ska basera sig på forskning och beprövad erfarenhet. Aktuell skolforskning visar att professionella pedagoger, professionella skolledare och stödjande lärmiljöer är avgörande för utbildningens kvalitet. Huddinge behöver skapa förutsättningar för att rekrytera och behålla kompetenta och behöriga lärare och förskollärare. Huddinges lärare och förskollärare ska ha möjlighet till karriärsutveckling och ett led i detta är att fortsätta arbetet med förstelärartjänster och forskningstjänster. Utbildningen i Huddinges förskolor och skolor ska ledas av professionella skolledare som fokuserar på det pedagogiska ledarskapet bland annat genom implementering av barn- och utbildningsförvaltningens pedagogiska plattform och ett fortsatt fokus på arbetet med matematik, språkutveckling och IT i undervisningen. Likvärdiga utbildningsresultat Meritvärdena i årskurs 9 nådde under 2014 högsta värden hittills och trenden är positiv. Trots detta återstår utmaningen om likvärdigheten mellan skolor, mellan våra geografiska områden samt mellan flickor och pojkar. Flickorna har påtagligt högre meritvärde i årskurs 9 än pojkarna och fler kvinnor än män har en eftergymnasial utbildning om minst tre år, en skillnad som dessutom ökat över tid. Utbildning och lokaler Utbildning förutsätter ändamålsenliga lokaler. Nya skolor och förskolor måste projekteras tidigare och vara en del i planeringsförutsättningarna vid nya bostadsbyggnationer för att tillförsäkra invånarna goda möjligheter till skolplacering nära hemmet och bidra till att skapa ett attraktivt boende. Den stora befolkningstillväxten med stigande antal förskole- och skolbarn medför ökande lokalbehov. I de lokalförsörjningsplaner som sträcker sig tio år framåt i tiden framhålls att det inom verksamheterna krävs en kraftig utbyggnad av lokaler för skolor och förskolor. Inom grundskolan är elevökningen omfattande och det är av stor vikt att planera för hur resurserna motsvarar finansieringsbehovet av nya lokaler och ombyggnationen av befintliga. I avsnittet om sund ekonomi redovisas en uppföljning av och förslag till justering av resurstilldelningsmodellen för lokaler. Ett försök att konkretisera volymökningarna inom verksamheterna är att räkna om den till cirka 9 nya grundskolor och 17 nya förskolor fram till Samarbete med akademierna Koncentration av kunskapsintensiva verksamheter som högskolor, universitet, sjukhus och forskning i Huddinge är en stor tillgång och därför bör samverkan mellan dessa aktörer och kommunen fördjupas. Utifrån en inventering som gjorts av pågående samarbeten mellan Huddinge kommun och akademierna kan konstateras att mycket sker men att förvaltningarna agerar på lite olika sätt och med olika resurser. Vid inventeringen framkom även att förvaltningarna har ett antal prioriterade områden man anser samverkan bör röra. Framför allt gäller det fortbildning, utbildning och personalförsörjning, men även att fånga upp ny forskning som man kan ha nytta av i verksamheten. 29

189 Den omvärldsspaning kommunstyrelsens förvaltning har gjort pekar på att framgångsrika kommuner inom detta område tar sig an samverkan på olika sätt, men de kartläggningar SKL har initierat visar samtidigt att det finns ett antal generella erfarenheter och framgångsfaktorer att ta fasta på om samverkan med akademierna ska fördjupas: 30 Samverkan mellan Huddinge kommun och akademierna, som idag sker i olika projekt utan samordning eller styrning, bör drivas enligt en samverkansstrategi där syftet med samarbetet klart framgår. När syftet formuleras ska hänsyn tas till de prioriterade områdena förvaltningarna redovisat. Erfarenheter måste inhämtas från andra kommuner, som kommit längre än Huddinge, och i det arbetet bör framför allt kommuner där flera akademier finns beaktas. Strategin bör utgå från de framgångsfaktorer som olika kartläggningar pekar på. Framgångsfaktorer är exempelvis att avsätta resurser och ha en samordnande funktion/organisation för samverkan. Tillit och förtroende mellan parterna är också avgörande för ett framgångsrikt samarbete. Därför måste samverkan förankras på högsta nivå inom organisationerna. Samverkan med akademierna bör formaliseras i särskilda avtal med gemensamma strategiska målsättningar och visioner samt riktlinjer för hur samverkan ska ske.

190 Fler i jobb Näringslivsutveckling Huddinges har ett diversifierat näringsliv där branscher som vård, handel och utbildning är störst och där kommunens två regionala stadskärnor är de arbetsplatsområden med den absolut övervägande delen av dessa arbetstillfällen. Konkurrensen inom handeln i regionen är stor. Det är utmaning för Kungens kurva att behålla förstaplatsen som landets största handelsplats med all utveckling inom handel och upplevelser som tillkommer och utvecklas i länet. Då utvecklingen och byggandet av nya bostäder och verksamheter i Flemingsbergsdalen har påbörjats kommer möjligheterna för nyetablering och arbetsplatser vara goda. I Flemingsberg byggs även ett nytt huvudkontor för bolaget Bactiguard (Tullinge) samt Technology for Health vilket kommer att generera flera nya arbetstillfällen inom life science. I Flemingsberg startade polisutbildningen vid Södertörns högskola i januari 2015 och i juli 2016 kommer Röda korsets sjuksköterskeutbildning att etablera sig vilket stärker utbildningsklustret i området och skapar fler arbetstillfällen. I Huddinge jobbar cirka människor. Det privata näringslivet står för drygt hälften av arbetstillfällena medan knappt hälften finns inom kommun, landsting eller stat. Karolinska universitetssjukhuset och Huddinge kommun är de största arbetsgivarna. Den stora majoriteten av företag har färre än fem anställda och det är även i den gruppen vi ser ökningen av nyföretagandet. När Citybanan är klar kommer Huddinge vara en av de kommuner som främst kan dra nytta av att restiden förkortas och turtätheten ökar. Därmed stärks Huddinge som etableringsort samt får större tillgångar till arbetskraft då allt fler når Huddinge och Flemingsberg inom 30 minuter när byten mellan transportslag kan göras snabbare och en station tillkommer vid Odenplan. Fortsatt arbete inom med utbildning-arbetsliv-entreprenörskap inom skolan skapar goda förutsättningar för näringslivet. Förbättrat näringslivsklimat De flesta av landets kommuner arbetar allt mer med att förbättra sitt företagsklimat. Insikten om att det är en viktig del för utveckling av befintliga företag och etableringen av nya har gjort att arbetet prioriteras allt högre. Kommuners företagsklimat mäts av flera aktörer och dess resultat får en allt större uppmärksamhet i olika media. Det bidrar därför också starkt till kommunernas varumärke. Huddinge kommun har vid den senaste mätningen sjunkit i Stockholm Business Alliance Nöjd-Kund-Index, NKI, där kommunen tidigare varit framgångsrik. Även i den årsvisa ranking som Svenskt näringsliv gör tappar Huddinge några placeringar i den senaste mätningen. Huddinge arbetar nu förvaltningsövergripande med företagsklimatet och en handlingsplan som innefattar olika insatser är framtagen. Ett arbete med ökad samverkan mellan avdelningar och förvaltningar för ett förbättrat näringslivsklimat pågår också. 31

191 Öka antalet arbetsplatstillfällen Arbetsplatskvoten är en indikator som beskriver hur förhållandet ser ut mellan antalet arbetsplatser inom ett område, till exempel en kommun, och hur många som arbetar. Under ett flertal år har denna kvot legat runt 0,9 och de senaste åren rent av sjunkit något. Målet för Huddinge är att arbetsplatskvoten ska vara 1,0, vilket kan bli en stor utmaning. Det är svårt att både behålla och attrahera nya etableringar i södra stockholmsregionen inklusive Huddinge. Stöd för försörjning Arbetslösheten har sjunkit något mellan 2013 och 2014 (från 3,4 procent till 3,1 procent) och rankingen i länet har förbättrats från plats 17 av 23 kommuner till plats 14 av 22 kommuner. Även antalet hushåll med försörjningsstöd sjunker mellan åren från till Uppgiften för 2013 är hushåll. Däremot ökar bidragstidens längd, vilket beror på att de personer som är kvar i försörjningsstöd, är i behov av stora stödinsatser för att bli aktuella på arbetsmarknaden eller klara studier. 32

192 God omsorg för individen Hälsan förbättras men skillnaderna fortsätter att öka Folkhälsan i Sverige har blivit bättre men gapet mellan olika grupper i samhället ökar. Socioekonomiskt svaga grupper har större hälsoproblem än andra grupper i kommunen. Skillnaderna mellan grupper med olika utbildningsbakgrund är fortfarande tydliga. Samtliga folkhälsoproblem som fetma, stillasittande fritid, rökning och hög alkoholkonsumtion är vanligare bland personer i socioekonomiskt svaga grupper. Även alla stora dödsorsaker i befolkningen som hjärtsjukdom, stroke, cancer, olyckor, självmord och alkoholrelaterade diagnoser är vanligare bland dessa grupper. Kvinnor med endast grundskoleutbildning är en grupp som i flera avseenden har haft den minst gynnsamma hälsoutvecklingen både vad gäller psykisk och fysisk hälsa. Det skiljer i genomsnitt fem år i livslängd mellan låg- och högutbildade kvinnor. Dödligheten i alkoholrelaterade sjukdomar har minskat under senare år och färre har ett riskbruk av alkohol. Även bland barn i högstadieåldern har alkoholkonsumtionen minskat.12 Elever som inte dricker alkohol i Huddinge ökar och har så gjort sedan kommunen började mäta Elever som inte provat narkotika visar också på en positiv utveckling och har så gjort sedan många år. Detta gäller såväl alkohol som narkotika. Andelen vuxna i Huddinge som upplever sin hälsa som god eller mycket god har på totalen gått upp något mellan åren. Kvinnor och män bedömer sin hälsa relativt lika. Hur hälsan bedöms ser ganska olika ut mellan olika områden i Huddinge. I Huddinge har 0,7 procent av befolkningen psykisk funktionsnedsättning av något slag (psykisk ohälsa av långvarig art som innebär funktionsnedsättning)13. Hos personer med psykisk ohälsa finns hemmavarande barn under 18 år. Barnkonsekvensanalyser kan vara en metod att identifiera dessa familjers och barns situation. Gruppen har tidigare varit en relativt dold grupp. Trångsund, Skogås, Vårby och Flemingsberg har en klart högre andel av målgruppen än resterande kommunen. Regeringen tillsätter kommission för jämlik hälsa Utifrån konventionen om de mänskliga rättigheterna och deklarationer om rätten till liv, till ett gott liv och en god hälsa ska regeringen tillsätta en kommission för jämlik hälsa under våren Health 2020 och Healthy cities WHO och folkhälsoarbete i brett perspektiv Medlemsstaterna i WHO:s europeiska region har enats om en ny gemensam hälsopolitisk strategi Health Medlemsländernas gemensamma mål är att åstadkomma betydande hälsoförbättringar och ökat välbefinnande i befolkningen, minska ojämlikhet i hälsa, stärka folkhälsan och bygga upp ett hållbart hälsosystem som har människan i centrum. Strategin är utformad för att ge vägledning i att möta nuvarande och kommande utmaningar i hälsa, där det krävs ändamålsenlig styrning och lösningar kring effektiva insatser. Den identifierar hur hälsan kan förbättras genom en hållbar och jämlik fördelning av hälsan. 12 Folkhälsan i Sverige 2013 Kartläggning av SÄF tillsammans med landstinget av personer med psykisk funktionsnedsättning av något slag (2013) 13 33

193 Kommunen är medlem i Healthy Cities nationella nätverk och inom detta nätverk pågår dialog kring hur social hållbarhet och hälsofrämjande arbete kan blir en viktigare del i planeringen. Hälsofrämjande stadsplanering behöver tydligare föras in i kommunens arbete i kring plan- och byggprocesser för att få effekt. Kultur- och fritidsutbudet som möjliggörare Idrotts- och friluftsliv har stor betydelse och främjar både återhämtning och stimulans. Det är därför viktigt att utbudet av fritidsaktiviteter är brett och varierat. Tillgängliga rekreationsområden, idrottsanläggningar, lekplatser och tillgång till bostadsnära aktivitetsytor för spontanidrott men även olika typer av mötesplatser är tillsammans med fingslivet viktiga grundstenar i ett hälsosamt samhälle. Kultur är viktig för den sociala sammanhållningen. Utöver att ge identitet, underhålla och skapa debatt är kulturen också ett bidrag till ett friskare liv. Mötesplatser och ett rikt kulturliv är viktiga inslag i samhället. Det är viktigt för hälsan att motionera regelbundet. Ett minimum för goda motionsvanor anses vara att motionera så att man blir andfådd eller svettig minst två gånger i veckan. I undersökningen Ung livsstil undersöktes år 2009 motionsvanor hos barn och unga. Resultatet visade att många barn och unga i Huddinge rör på sig mindre än två gånger i veckan. Huvudskälet till att många pojkar och flickor inte tränar var enligt dem själva att det finns andra saker som är roligare och att de inte orkade. För kommunen och fingslivet är det prioriterat att hitta aktiviteter och former som kan locka fler unga att träna oftare. Under 2014/2015 genomförs en ny undersökning, resultatet kommer att utgöra ett viktigt underlag för fortsatta satsningar. Högpresterande unga kvinnor och unga arga män Bland unga i åldern år rapporterar dubbelt så många kvinnor som män besvär av ängslan, oro eller ångest, och för båda könen har dessa besvär tredubblats sedan början av 1990-talet. De senaste åren förefaller ökningen av lättare besvär ha avstannat, men den mindre andel som upplever svår ängslan, oro eller ångest har fortsatt att öka. 14 Den psykiska ohälsan bland unga varierar mellan bostadsområdena i kommunen och mellan könen framgår att flickor skattar sin psykiska hälsa generellt sett sämre jämfört med pojkar. Gruppen unga kvinnor med psykiska problem ökar. Denna grupp presterar i motsvarighet till många pojkar sällan dåligt i skolan, snarare tvärtom. En tuffare arbetsmarknad och osäkerhet om framtiden stressar och leder till att fler unga mår dåligt. Vad gäller skolstress och flickors upplevelser av krav från omgivningen har flickors frivilliga ansvarstagande pekats ut som en orsak till upplevelsen av krav och stress det kan handla om att flickor tar stort ansvar för relationer med vänner och familj, eller åtaganden på fritiden. I sammanhanget måste frivillighet förstås utifrån en stark norm för vad som förväntas av flickor. Flickor och pojkar lever och växer upp under delvis olika förutsättningar. Dessa livsvillkor exempelvis skolstress och ansvarstagande, bidrar till att främst flickor upplever, uttrycker och rapporterar psykiska besvär såsom stress och oro. 15 Forskning pekar att generella åtgärder bäst kan bidra till att hälsoskillnader minskar men att de ska anpassas till olika gruppers förutsättningar och nå de grupper som 14 Folkhälsa i Sverige Ojämställdhet i hälsa och vård, SKL (2014) 34

194 har störst behov. En trend som syns i många kommuner är satsningar med sociala investeringar. En allt större grupp män uppvisar problem på flera olika sätt. Det rör sig om män (med både svensk och utländsk bakgrund) som presterar dåligt i skolan, har traditionella värderingar och som får det svårt både på arbetsmarknaden och i relationer och lättare hamnar utanför etablerade sociala nätverk. Risken finns att denna grupp kan komma att utgöra en rekryteringsbas för främst kriminella nätverk, men även för olika politiska och religiösa extremistiska rörelser.16 Unga och våld - pojkar som offer och potentiella gärningsmän Pojkar och mäns utövande av våld är ett utbrett samhälls- och folkhälsoproblem som drabbar både andra män, kvinnor och barn. Våldet medför stora kostnader, både ekonomiskt för samhället i stort och för individers hälsa och välbefinnande. Forskning visar att ett våldsförebyggande arbete kan ge stora effekter och att det är arbetet som bygger på att förändra stereotypa föreställningar om kön och som fokuserar på unga män och killar som är särskilt effektivt i detta omfattande arbete. Detta eftersom män och killar både drabbas av och står för majoriteten av våldet. Att majoriteten av våldet begås av pojkar och män betyder inte att män, av naturen, är mer våldsamma än flickor och kvinnor. Omfattningen av våld säger mer om hur nära sammankopplat våld är med maskulinitetsskapandet.17 Samverkan mellan många aktörer skapar störst möjlighet till förändring. Det kräver samarbete och samverkan mellan olika aktörer och olika kunskapstraditioner för att nå största möjliga effekt. Tillsammans kan myndigheter och civilsamhället spela en viktig roll då våldsförebyggande arbete som utförs parallellt på flera nivåer i samhället ger det bästa utfallet. Våld och övergrepp i nära relationer kräver fortsatta åtgärder kring stöd och behandling men också att ökade förebyggande insatser ska göras och detta i samarbete med frivilligorganisationerna. Det våldsförebyggande arbetet bör ses som minst lika viktigt och självklart som det akuta stödarbetet med utsatta för våld är idag. Våld i nära relationer är också en företeelse bland äldre personer, dels mellan äldre makar/sambos, dels mellan vuxna barn och gamla föräldrar. Troligen ett stort mörkertal och mycket svårt att komma åt. Dessa våldsutsatta personer har ofta mycket svårt att själva bryta sig ur relationen på grund mångårigt beroende och få sociala kontakter. Samkraft Samkraft är en samverkansmodell mellan Huddinge kommun (barn- och utbildningsförvaltningen, kultur- och fritidsförvaltningen, social- och äldreomsorgsförvaltningen), Polisen (lokalpolisområdet i Huddinge) och Stockholms läns landsting (barn- och ungdomspsykiatrin i Huddinge). Samkraft ska bidra till att förebygga missbruk, psykisk ohälsa och kriminalitet bland barn och unga i Huddinge. Samkraft är en beprövad modell som etablerades Den nuvarande modellen bygger på samverkansöverenskommelsen Bo Rothstein. Framtidsutmaningar det nya Sverige (2013) Kommungemensam inspirationsdag om våldsprevention, Peter Söderström, Män för jämställdhet,

195 Samkraft har utvärderats av en extern utvärderare under Utvärderingen baseras på Best Praxis teori. Det är medlemmarna i styrgruppen och samkraftteamen som själva värderar hur långt Samkraft har kommit och lämnat förslag till fortsatt utveckling. Frågeställningarna i studier och analys följer SUSAL- metoden som står för att styra, utveckla, samverka, använda och lära. Samkraft kommer att fortsätta sitt utvecklingsarbete inom respektive område för att än mer stärka organisationen och effekterna av det förbyggande arbetet gentemot barn och unga i Huddinge. 36 Styra - En framträdande styrka i Samkraft är styrningen. Samtidigt framkommer många förslag till utveckling av styrningen. En sätt att möta dessa förslag är att utveckla en matrismodell som ökar engagemanget i teamen och förvaltningarna. Utveckla - Utvärderingen visar på betydelsen av att vidareutvecklingen av Samkraft som modell görs till en prioriterad satsning för parterna. Samverka - Samverkan inom Samkraft utgår från tre perspektiv vilka är barn-, områdes- och jämställdhetsperspektiven. Enligt utvärderingens studier får barn- och områdesperspektivet genomgående höga värderingar medan ökade satsningar behövs inom jämställdhetsperspektivet. Använda - De resultat som kommer ut av Samkraft kan öka genom insatser inom de övriga SUSAL-områdena. Två exempel är att förtroendet behöver öka för Samkraft och modellen för Samkraft behöver utvecklas. Lära - Utvärderingens underlag visar på behovet av att ytterligare bygga in lärande som en aktiv metod i Samkraft. De satsningar som gjorts har fått uppskattande omdömen.

196 Ekosystem i balans Utökat byggande och miljö Grönstrukturen är stadens lunga och förser invånarna med syre att andas och tar hand om koldioxidutsläpp, renar luften från föroreningar, tar hand om dagvatten, gynnar den biologiska mångfalden samt bidrar till invånarnas rekreation och välmående. När det sker förtätning och när nya områden bebyggs är det viktigt att värdefull grönstruktur bevaras och att ekologisk kompensation sker om grönytor behöver tas i anspråk. En tätare bebyggelse medför också att trycket på parker, lekplatser och bostadsnära natur ökar, vilket innebär att åtgärder behövs för att höja rekreationsvärden och öka tåligheten. Utbyggnaden av nya bebyggelseområden och förtätning av befintliga områden gör att mängden hårdgjorda ytor ökar. När mängden hårdgjorda ytor ökar, ökar mängden dagvatten. Enligt kommunens dagvattenstrategi ska ny- och ombyggnationer inte öka mängden dagvatten utan dagvattnet ska i första hand omhändertas lokalt. Dagvatten orsakar spridning av föroreningar från mark och byggnader till grundvatten, sjöar, vattendrag och kustvatten. 75 procent av påverkan på kommunens sjöar kommer från dagvatten och vissa sjöar är för näringsrika. Sjöarna Drevviken, Magelungen och Orlången har juridiskt bindande miljökvalitetsnormer som ska uppnås senast För att detta ska nås behöver insatserna fortsätta, vilket innebär att investeringar behövs framöver. Forskning visar att när nya vägar byggs ökar trafiken. Detta blir en utmaning för kommunen då nya väginfrastrukturprojekt planeras. Trafiken alstrar växthusgaser som förändrar klimatet. Trafiken genererar också hälsovådliga ämnen som kvävedioxid samt partiklar. Redan idag överskrids miljökvalitetsnormerna för luft vid de stora trafiklederna. För att minska de negativa konsekvenserna behöver tillgängligheten för kollektivtrafik förbättras och gång- cykeltrafik underlättas till och inom området samtidigt som entréer i området görs lätt tillgängliga för gående, cyklister och kollektivtrafikresenärer. Trafikbuller är den miljöstörning som är vanligast förekommande i samhället och människors välbefinnande och hälsa påverkas negativt av buller. En femtedel av invånarna är exponerade för buller från väg- och spårtrafik. Därför är det av stor vikt att bullerfrågorna beaktas i samhällsplaneringen. Resor i tjänsten Idag pendlar nästan var tredje förvärvsaktiv över en kommungräns, en ökning med drygt fem procentenheter sedan år Frågan om arbetsgivarens ansvar för transporter till och från arbetet blir därmed alltmer aktuell. Ny kommunikationsoch informationsteknik har samtidigt öppnat upp för ökade möjligheter att inte resa till möten och för anställda att arbeta på distans, vilket minskar resande, både i tjänsten och till och från arbetet. Kommunen behöver ge möjligheter för det nya arbetslivet som tekniken ger möjlighet till. Även på fordonssidan går den tekniska utvecklingen snabbt framåt. Kommunens fordonsflotta bör kunna vara fossilbränslefri inom ett decennium. Hållbar upphandling Huddinge kommun upphandlar årligen varor och tjänster för cirka 1 miljard. Utrymmet för att ta miljöhänsyn och social hänsyn i samband med offentliga upphandlingar har successivt blivit allt större. Hållbar utveckling har genom 37

197 politiska beslut blivit ett prioriterat mål både nationellt såväl som för EU:s politik och lagstiftning. En hållbar upphandling kan bland annat bidra till: - energisnåla produkter och minskade utsläpp från transporter - livsmedel baserade på ekologiska produkter och god djurhållning - rengöringsprodukter och textilier utan allergiframkallande ämnen - te och kaffe där odlarnas arbetsförhållanden och mänskliga rättigheter har beaktats - minskat socialt utanförskap genom krav på arbetstillfällen för långtidsarbetslösa. Resiliens Resiliens är ett systems långsiktiga förmåga att klara av förändring och vidareutvecklas. Resiliensbegreppet har på senare tiden blivit alltmer aktuellt eftersom det innebär ett helt nytt angreppssätt för att analysera de stora globala utmaningar vi står inför. En ökad förståelse av resiliens i sammanflätade system av människor och natur (så kallade social-ekologiska system) blir allt viktigare för att klara av de påfrestningar som klimatförändringar och annan miljöpåverkan innebär. Studier visar att ekosystem sällan reagerar gradvis på gradvisa förändringar. Ett ekosystem med låg resiliens kan ofta verka opåverkat och fortsätta producera resurser och ekosystemtjänster tills en störning driver systemet över en tröskel. Det kan då räcka med en liten störning i ekosystemet för att orsaka ett skifte till ett mindre önskvärt tillstånd. Exempelvis sjöar kan synas relativt opåverkade av ökade näringshalter upp till en tröskelnivå, men när den passeras skiftar vattnet plötsligt från klart till grumligt. Studier av ängsmarker, skogar och hav har också visat att minskad resiliens på grund av mänskliga aktiviteter kan göra ett ekosystem sårbart för naturliga händelser som stormar och bränder vilka systemet tidigare kunde klara av. Forskning inom resiliens visar nödvändigheten av att höja resiliensen i våra socioekologiska system om vi ska kunna hantera klimatförändringar och andra globala miljöförändringar. Biologisk mångfald spelar en avgörande roll för ekosystemens resiliens genom att sprida risker, utgöra "försäkring" och ge fler möjligheter till omorganisation efter störning. Om det finns många arter som utför samma funktion (till exempel fotosyntes eller nedbrytning) och om arterna inom en sådan "funktionell grupp" reagerar på olika sätt då ekosystemet drabbas av en störning, så kan arter ersätta eller kompensera för varandra när förhållandena förändras. I en värld som karaktäriseras allt mer av överraskningar, osäkerhet och komplexitet, behövs strategier som stärker resiliensen. Insikten om att mänskligheten och naturen är ömsesidigt beroende av varandra och samverkar behöver stärkas. Produktion- och konsumtionsmönster 2012 kom en rapport från konsultföretaget McKinsey som beskriver den cirkulära ekonomin och dess potentiella betydelse för världsekonomin. I denna anges exempelvis att om vi skulle cirkulera 23 procent av alla material i EU, kan vi spara cirka 630 miljarder US dollar per år. Detta framgick även i europeiska kommissionens förslag (COM(2014)397 final) till revidering av EU:s avfallsdirektiv som har varit på remiss under Cirkulär ekonomi är en ekonomisk modell som är motsats till linjär ekonomi som hittills har varit den dominerande. Cirkulär ekonomi lyfter fram affärsmöjligheter där cirkulära kretslopp används för att exempelvis återanvända byggnadsmaterial, möbler, 38

198 elektronik, bilar med mera. Detta synsätt bidrar både med jobb i förarbetningen av materialet, sortering, inhämtning och återproduktion och med en minskning av utarmningen av naturresurser. Status som tidigare har skapats genom att inhandla kapitalvaror såsom bilen, klockan eller väskan har delvis ändrats. Istället skapas status genom att konsumera tjänster som erbjuder upplevelser som i någon mening förbättrar oss som människor allt från personliga tränare, dietister och skönhetsingrepp till resor där upplevelser och personlig utveckling kan kombineras. Förr var det lättare att köpa sig status och bekräftelse, men idag krävs annat för att förmedla bilden av att vara en lyckad person. 39

199 Effektiv organisation Attraktiv arbetsgivare I en globaliserad värld med snabb kommunikation och nya sätt att sprida kunskap och erbjudanden blir det viktigare att profilera sitt erbjudande som arbetsgivare.18 Under 2014 har ett kommunövergripande projekt i syfte att ta fram ett nytt arbetsgivarvarumärke för kommunen pågått och från 2015 planeras förstärkningar av intern och extern kommunikation kring arbetsgivarvarumärket. Ett av skälen till nytt arbetsgivarvarumärke är anpassning till kommunens varumärke och framtagna kärnvärden. I den nulägesmätning som genomfördes under hösten 2013 av Huddinge kommuns arbetsgivarvarumärke framkommer tydligt att många i länet inte känner till vad som kännetecknar kommunen som arbetsgivare. En ny nulägesmätning är planerad till Det finns mycket som arbetsgivare kan göra för att påverka möjligheterna att rekrytera rätt personer och även behovet av rekrytering. Några sådana saker är att använda kompetens på rätt sätt, locka nya grupper till jobben, utveckla arbetsmiljö och arbetssituation, utnyttja tekniken bättre samt skapa bättre karriärmöjligheter. Se bild nedan.19 Bild hämtad från SKL s rapporter om rekryteringsutmaningarna, Vad är Employer Branding? SKL Så möter vi rekryteringsutmaningarna i vården och omsorgen, SKL, april

200 Gemensamma värden Ett fortsatt arbete kommer att ske med att tydliggöra gemensamma värden utgående från ramverket för värdestyrning. Såväl den etiska koden som de förvaltningsspecifika värdegrunderna bidrar till att uppnå kommunens vision och målsättningar. Huddinge kommuns vision, mål och kärnvärden omfattar alla medarbetare och chefer. Den etiska koden omfattar alla och utgör kommunens grundläggande värderingar. Varje förvaltning har dessutom en värdegrund som ska styra vårt agerande i mötet med kommuninvånare, kunder och kollegor. Fakta om medarbetarna i Huddinge kommun I december 2014 hade Huddinge kommun cirka anställda och var med det den näst största arbetsgivaren i Huddinge. De senaste åren har antalet anställda i Huddinge kommun ökat. Bland våra största yrkesgrupper finns lärare, barnskötare och förskollärare. En stor andel arbetar också som undersköterskor, vårdare, vårdbiträden samt socialsekreterare. Cirka 80 procent av de anställda är kvinnor och 20 procent män. Medelåldern är 45 år. Personalförsörjning i Huddinge kommun Personalomsättningen, det vill säga andelen tillsvidareanställda som avslutat sin anställning i kommunen, har sedan 2012 minskat något och var för ,7 procent. Cirka 15 procent av kommunens tillsvidareanställda är 60 år eller äldre. Fördelningen mellan åldrarna år är relativt jämn vilket bör leda till en jämn takt i generationsväxlingen, sett till kommunen som helhet. Se bild nedan Prognos för personalförsörjning av bristyrkesgrupper samt fördelning av centrala kompetensmedel för

201 Pensionsprognos Antal tillsvidareanställda som fyller 65 år Pensionsprognos. Antalet tillsvidareanställda som fyller 65 år aktuellet år. Hämtat ur LIS. Befolkningen kommer mellan att öka med drygt 10 procent vilket kommer att få konsekvenser för kommunens verksamhet totalt sett. De verksamheter som utifrån prognosen kommer att bli mer berörda än andra är grundskolan och äldreomsorgen. Inom båda dessa verksamheter råder även en konkurrensutsättning från privata aktörer som kan påverka behovet av arbetskraft.21 I riket är rekryteringsbehovet störst i antal inom socialtjänst och äldreomsorg samt inom förskola och skola. En tredjedel av medarbetarna i skola, förskola och omsorgen kommer att vara nya 2019 jämfört med Under senare år har dock intresset bland unga ökat och det är fler förstahandssökande till utbildningar som leder till jobb inom välfärdssektorn. 27 procent fler vill läsa till lärare (inkl. förskolelärare) våren 2014 jämfört med våren procent fler vill bli socionomer.23 Bristyrkesgrupper i Huddinge kommun24 På fem till tio års sikt kommer den demografiska utvecklingen i kombination med svagt intresse för lärarutbildningarna och en hög medelålder bland yrkesverksamma inom flera yrken leda till en bristsituation. Mer specifikt gäller detta gymnasielärare i yrkesämnen, specialpedagoger, lärare i estetiska och praktiska ämnen och förskollärare. Vad gäller barnskötare och elevassistenter är bilden den omvända då det kommer att råda ett överskott i arbetskraftsutbudet. Huddinge kommun har ambitionen att öka andelen pedagogiskt utbildad personal inom förskolan men har enligt Skolverkets jämförelsetal för 2013 en låg andel förskollärare, 31 procent. Detta kan jämföras med Stockholms läns förskollärartäthet som uppgår till 38 procent och rikets som uppgår till 56 procent25. Vad gäller undersköterskor ses en begynnande brist26. Här bidrar svagt intresse för omvårdnadsutbildningar, en hög medelålder bland de yrkesverksamma samt en växande andel äldre i befolkningen till att utbudet inte kommer att täcka efterfrågan på fem till tio års sikt. Vad gäller vårdbiträden kommer det att råda ett överskott av arbetskraftsutbudet. Vad gäller socialt arbete råder det, enligt arbetsförmedlingens 21 Prognos för personalförsörjning av bristyrkesgrupper samt fördelning av centrala kompetensmedel för Sveriges viktigaste jobb/framtidsbranscher, SKL, 23 Vägval för framtiden utmaningar för det kommunala uppdraget mot år 2025, SKL, Prognos för personalförsörjning av bristyrkesgrupper samt fördelning av centrala kompetensmedel för Skolverkets jämförelsetal Förskola, Anställda, andel (%) åa med förskollärarutbildning, kommunal regi, Arbetsförmedlingen: Var finns jobben? Bedömning till och med första halvåret 2015 och en långsiktig utblick Ura 2014:4 42

202 bedömning, en balans på arbetsmarknaden avseende socialsekreterare, biståndsbedömare och kuratorer. På fem till tio års sikt prognostiseras denna balans fortsätta råda. Dock ses i Huddinge en utmaning i att säkerställa tillgång på yrkeserfarna socionomer, vilket föranleder åtgärder. På längre sikt kommer den höga efterfrågan på dataspecialister att kvarstå, men vad gäller systemförvaltning och systemadministration råder balans. Ett överskott ses för data/it-yrken med kortare utbildningskrav som drifttekniker och supporttekniker. 27 Det råder brist inom flertalet ingenjörsgrupper och bristen väntas bestå även på längre sikt. Engagerade och professionella chefer På grund av pensionsavgångar och ökad efterfrågan på välfärdstjänster kommer det att uppstå stora rekryteringsbehov inom välfärdssektorn, framförallt förutspås det bli brist på chefer procent av Huddinge kommuns chefer kommer att gå i pension inom en sjuårsperiod och inom vissa verksamhetsområden är utmaningen ännu större, exempelvis förskolan samt inom miljö- och samhällbyggnadsförvaltningen. Detta är procentuellt mycket högre än för kommunen som helhet. 29 En viktig del i kommunenes arbete med chefsförsörjning är att ha en tydlig ledarskapsmodell kopplad till kommunens vision, mål och kärnvärden. Under 2015 kommer arbete att pågå med att ta fram en ny personalpolicy innehållande en förnyad ledarskapsmodell. För att stärka och stötta chefer i sitt uppdrag har Huddinge kommun ett omfattande ledarutvecklingsprogram som ständigt förnyas och utvecklas för att möta organisationens behov. Förändringar som kommer att ske under 2015 är bland annat ett gemensamt chefsintroduktionsprogram som en del i nya chefers introduktion, ett ramavtal inom ledningsgruppsutveckling, teamutveckling och chefscoachning, e-utbildning inom arbetsmiljö. Förbättringar inom ledarutvecklingsprogrammet för 2015 och framåt är bland annat att utbudet av utbildningarna i högre grad ska anpassas efter till exempel chefserfarenhet. Ett annat förbättringsområde är en pågående utredning av utbildningsplattform, det vill säga system för att hantera bland annat e-utbildningar, kursadministration och uppföljning av utbildningar. Huddinge kommuns Ledarutvecklingsprogram omfattar även ett chefsförberedande program som genomförs tillsammans med Södertälje kommun och Södertörns brandförsvarsförbund. Engagerade och professionella medarbetare Medarbetarskapet som utvecklingsfilosofi handlar om att medarbetare är delaktiga, engagerade och ansvarstagande. Det handlar om att medarbetare ges inflytande att påverka och att ta initiativ samtidigt som arbetsgivare/chefer stöttar medarbetarna i deras aktiva medarbetarroll. 30 Medarbetarna i Huddinge kommun visar i medarbetarenkäten sammantaget att de upplever sig vara delaktiga, ansvarstagande, tar initiativ samt nöjda med ledarskapet. För att följa medarbetarnas och organisationens engagemang bör kommunen fortsätta mäta Hållbart 27 Arbetsförmedlingen: Var finns jobben? Bedömning för 2014 och en långsiktig utblick. Ura 2014:1 28 Vägval för framtiden utmaningar för det kommunala uppdraget mot år 2025, SKL, Prognos för personalförsörjning av bristyrkesgrupper samt fördelning av centrala kompetensmedel för Medarbetarskap på 60 minuter, Stefan Tengblad, Högskolan i Skövde universitet, maj

203 Medarbetarengagemang (HME) som är ett mått framtaget av Sveriges kommuner och landsting och som mättes första gången i kommunen Ökad individualisering ställer krav på arbetsgivaren. Istället för lika för alla kommer individualiseringen av villkor vara ett kännetecken hos de arbetsgivare som är attraktiva i framtiden. Individer har olika önskemål och arbetsgivare bör därför ha en viss flexibilitet i frågor som förmåner, arbetstid och villkor etcetera 31 Huddinge måste fortsätta att utveckla och marknadsföra de förmåner som finns samlade i Förmånsmenyn där individualiserad information möjliggörs på ett tillgängligt sätt. Goda förutsättningar Sex av tio unga kan tänka sig en framtid i välfärdssektorn. Ungdomarna tycker att offentliga sektorn har meningsfulla och roliga jobb med goda framtidsutsikter och arbetsvillkor och med möjlighet att träffa mycket människor.32 Men välfärdens yrken förknippas inte med höga löner, goda karriärvägar eller bra arbetsmiljö33. Att tydligt kommunicera kring Huddinge kommun i avseendena arbetsmiljö och karriärvägar kan vara en framgångsfaktor för att attrahera arbetskraft. Hållbart arbetsliv I jämförelse med andra länder i Europa ligger den svenska sjukfrånvaron bland anställda på en genomsnittlig europeisk nivå Sedan 2010 har Sverige haft en snabbare ökningstakt i sjukfrånvaron bland de anställda jämfört med genomsnittet i Europa.34 Inflödet av nya sjukskrivna fortsätter att öka i Sverige. Sjukfallens varaktighet fortsätter också att öka. Nästan 15 procent av uppgången i antalet pågående sjukfall bland de som är sysselsatta kan förklaras av en ökning i sysselsättningen. Vård- och omsorgspersonalen är den yrkesgrupp bland kvinnor som har störst antal sjukfall. Städare, förskollärare och fritidspedagoger samt sjuksköterskor är andra vanliga yrkesgrupper bland kvinnor som har antal sjukfall som klart överstiger genomsnittet. Bland grundskollärare har de anställda kvinnorna däremot en lägre sjukfrånvaro än genomsnittet.35 Ökningen av den psykiska ohälsan spelar en viktig roll. Diagnossammansättningen i inflödet fortsätter att förändras i riktning mot en allt större andel nya sjukskrivningar inom de psykiska diagnoserna. Dessa diagnoser är vanligare bland kvinnor. De har dessutom i genomsnitt en längre varaktighet än andra stora diagnosgrupper.36 Många kommuner behöver göra mer för att förebygga, upptäcka och agera vid psykisk ohälsa bland den egna personalen. För många anställda per chef och frånvaro av viktiga rutiner som rör psykisk ohälsa är vanliga brister hos 31 Vad är Employer Branding? SKL Unga jobbar gärna i välfärden, ,artikel på 33 Jobbet och lönen - hur ser det ut i kommuner, landsting och regioner, SKL, september Sjukfrånvarons utveckling - Delrapport 1, år 2014, 2014:12, Försäkringskassan, juni 2014, ISSN Sjukfrånvarons utveckling - Delrapport 1, år 2014, 2014:12, Försäkringskassan, juni 2014, ISSN Sjukfrånvarons utveckling Delrapport 2, år 2014, 2014:18, ISSN , nov 2014, Försäkringskassan 32 44

204 kommunerna. 37 Storleken på arbetsgruppen samt lönenivån förklarar ungefär 50 procent av nivån på långtidssjukfrånvaron. 38 Sjukfrånvaron i Huddinge kommun ligger över såväl riks- som länsgenomsnittet och har ökat de senaste åren. Sjukfrånvaron för 2014 var 7,5 procent. Kvinnor har betydligt högre sjukfrånvaro än män. Ett aktivt arbete i syfte att minska sjukfrånvaron pågår i kommunen och en extern genomlysning av kommunens rehabiliteringsarbete har genomförts. En ny handbok för rehabiliteringsarbetet är framtagen och processen för det systematiska arbetsmiljöarbetet är omarbetad. Riktade åtgärder med stöd från Personalhälsan sker och kommer att fortsätta för de enheter som har en hög sjukfrånvaro. Kompetensutveckling och karriärmöjligheter Kommunen som attraktiv arbetsgivare behöver avsätta förvaltningsspecifika, såväl som kommunövergripande, resurser för kompetensutveckling. Rätt kompetens för arbetet möjliggör en effektiv verksamhet med hög kvalitet. Det är viktigt att arbetsgivare har en strategi för att ge medarbetarna karriär- och utvecklingsmöjligheter. Det gäller både att synliggöra de karriärvägar som finns och skapa nya. Det kan handla om att införa fler och mindre karriärsteg, och skapa möjligheter att pröva chefskap i mindre skala eller utveckla möjligheter till karriärväxling att kunna växla in och ut ur en chefsroll. Man kan också öka möjligheterna att bredda eller specialisera sig - karriär är inte bara att klättra uppåt 39. Lönebildning 2013 slöts treåriga löneavtal och industrins avtal var i princip normerande. Avtalen ger löneökningar på drygt 2 procent per år och är bland de lägsta treårsavtalen på länge. 40 Den genomsnittliga löneökningstakten bedöms dock bli högre i kommunal sektor i förhållande till privat sektor då efterfrågan på personal ökar mer i denna sektor än i näringslivet, särskilt inom omsorg och utbildning 41. Det finns könsskillnader vad gäller lön som kvarstår även när statistiken rensats från faktorer som att män och kvinnor delvis arbetar inom olika yrken och sektorer. För hela arbetsmarknaden har män i snitt 5,8 procent högre lön efter att statistiken rensats för dessa faktorer. Kommunal sektor har dock minst skillnader vilka uppgår till 0,9 procent. Antalet sifferlösa avtal ökar omfattades 11 procent av sifferlösa avtal, men denna andel kommer att fördubblas till En bidragande orsak är avtalet för kommunalt anställda lärare samt avtalet för kommunalt anställda tjänstemän. Inom den kommunala sektorn är därmed endast avtalet mellan SKL och Svenska Kommunalarbetarförbundet siffersatt från och med Dagens samhälle, debattartikel Stora personalgrupper ger psykisk ohälsa, 23 juni 2014 av Rickard Bracken 38 Nyckeltalsinstitutets årsrapport Så möter vi rekryteringsutmaningarna i vården och omsorgen, SKL, april Prognos för personalförsörjning av bristyrkesgrupper samt fördelning av centrala kompetensmedel för 2014, KS-2012/ Konjunkturinstitutet: Konjunkturläget Mars Prognos för personalförsörjning av bristyrkesgrupper samt fördelning av centrala kompetensmedel för

205 Sund ekonomi Ekonomisk utveckling internationellt. Global konjunktur i otakt 43 Det globala konjunkturläget i omvärlden är splittrat. Delar av världsekonomin visar en god utveckling medan den på andra håll är svagare. USA och Storbritannien visar en relativt stark tillväxt som främst beror på att investeringarna ökat snabbt. Tillväxten i euroländerna är däremot mycket svagare. Krisen i Ukraina och de handelssanktioner med Ryssland som följt har påverkat, likväl som den svagare tillväxten i bland annat Kina. Tyskland som vanligtvis är en stor drivkraft i euroområdet har på grund av låg efterfrågan tappat fart. Även i flera tillväxtekonomier som Ryssland och Brasilien har utvecklingen varit svag. Råvarupriserna som väntas ha en fortsatt mycket svag utveckling bedöms däremot ge en positiv stimulans till tillväxten och öka konsumtionen i många länder framöver. Både livsmedelspriserna och råoljepriset befinner sig på den lägsta nivån sedan år Sammantaget väntas den globala BNP-tillväxten öka med i genomsnitt 3,9 procent per år Den ekonomiska utvecklingen i euroområdet lider av en alltför låg inhemsk efterfrågan. Både offentlig konsumtion och privat konsumtion växer svagt och trots tillgång till kapital och låga räntor är investeringsuppgången i euroområdet väldigt trög. Riskerna för en svagare utveckling dominerar fortfarande bland annat på grund av geopolitiska händelser, såsom konflikten i Ukraina, men även på grund av den höga offentliga skuldsättningen samt andra strukturella problem. Även om resultaten av den Europeiska Centralbankens (ECB) banköversyn gav positiva besked och visar att risken för en kreditåtstramning har minskat, är detta inte helt uteslutet. Inflationen i euroområdet har fortsatt falla och ligger under ECB:s mål om cirka två procent. För att få upp inflationen och tillväxten har ECB lanserat nya åtgärder som ska bidra till att öka balansräkningens omslutning och på så vis få igång kreditgivningen. De närmaste åren väntas den offentliga sektorn i stora delar av euroområdet fortsätta stärka sitt offentliga sparande. I takt med att den expansiva penningpolitiken får större genomslag kommer investeringar och konsumtion att öka. Arbetslösheten och det låga resursutnyttjandet kommer att ge en fortsatt låg inflation vilket för med sig en period med låga räntor även framöver. KI prognostiserar att BNP-tillväxten i euroområdet landar på 1,1 procent 2015 och på 1,6 procent (Det finns ingen statistik för åren längre fram). Ekonomisk utveckling i Sverige Trög återhämtning i svensk ekonomi 44 Den svaga konjunkturutvecklingen i världen, främst i euroområdet, gör att återhämtningen i den svenska ekonomin går trögt. Den svaga efterfrågan har hållit tillbaka den svenska exporten och indirekt även näringslivets investeringar. Exporten väntas öka från 2,4 procent år 2014 till cirka 5,0 procent per år Det är ingen särskild stark utveckling ur ett historiskt perspektiv, vilket innebär att exporten inte är en lika stor drivkraft som under tidigare konjunkturåterhämtningar. Det gör att den inhemska efterfrågan blir en allt viktigare faktor i återhämtningen. De senaste åren har efterfrågan därför hållits uppe genom en expansiv finanspolitik med allt lägre räntor för att på så vis öka KI:s rapport Konjunkturläget december 2014 och KI:s hemsida KI:s rapport Konjunkturläget december 2014 och KI:s hemsida 46

206 hushållens konsumtion. Enligt KI väntas den för svensk import mest viktiga investeringsutvecklingen i euroområdet inte växla upp förrän i slutet av Sverige beräknas därmed inte nå någon konjunkturell balans förrän år Sammantaget beräknar KI att BNP-tillväxten i svensk ekonomi ökar med i genomsnitt 2,4 procent per år Sysselsättningen fortsätter att växa 45 Trots en relativt låg tillväxt har sysselsättningen i landet utvecklats överraskande bra. Samtidigt har arbetslösheten hållit sig oförändrad, vilket i stort beror på att antalet personer i arbetskraften har fortsatt öka. I december 2014 uppgick arbetslösheten till 7,0 procent, enligt SCB. Sysselsättningsgraden, andelen sysselsatta i förhållande till hela befolkningen, uppgick samma period till 65,9 procent. Sedan år 2005 har befolkningen i förvärvsaktiv ålder (16-64 år) ökat med cirka personer. Det största tillskottet till arbetskraften har under perioden utgjorts av personer födda utanför Europa. Trots att gruppen endast uppgick till omkring sex procent av befolkningen år 2005 svarade den för drygt 60 procent av arbetskraftsökningen mellan 2005 och 2013 samt för något mindre än 60 procent av sysselsättningsökningen. De kommande åren väntas de utbudsstimulerande åtgärderna nästan nå full effekt och sysselsättningsuppgången kommer då lyckas slå igenom tydligare på arbetslösheten. År 2018 och 2019 väntas arbetslösheten nå sin jämvikt och landa på 6,6 procent. Fortsatt låg inflation 46 Den svaga konjunkturen i omvärlden och i Sverige har gett en låg inflation i flera år. Under 2014 har inflationen mätt med KPIF (KPI med fast bostadsränta) legat på endast 0,5 procent. Den låga nivån är delvis en följd av låga energipriser men även en följd av att priserna på varor och tjänster har varit låga. I februari 2015 sänkte Riksbanken reporäntan till minus 0,1 procent och signalerade att den kan komma att sänkas ytterligare för att stiga mot sitt mål om 2 procent. KI:s bedömning är att inflationen inte uppnår 2 procent förrän år Nyckeltal 47 Årlig procentuell förändring 48 respektive procent BNP till marknadspris BNP kalenderkorrigerad Antal sysselsatta Arbetslöshet, inkl. heltidsstud. Arbetade timmar totalt Timlöner hela ekonomin Timlön kommuner KPI KPIF (med fast bostadsränta) Reporänta (vid årets slut) Tioårig statsobligationsränta ,7 1,9 1,5 7,9 1,6 3,0 3,0-0,2 0,5 0,00 1, ,3 2,0 1,2 7,7 1,6 2,9 3,0 0,1 0,8 0,00 1, ,1 2,8 1,2 7,4 1,9 3,0 3,0 1,0 1,3 0,25 2, ,7 2,9 1,2 7, ,3 2,4 1,1 6, ,7 1,7 0,5 6,6 2,3 1,7 0,75 2,7 2,7 1,9 1,25 3,3 2,8 2,1 1,75 3,9 45 SKL:s ekonomirapport december KI:s rapport Konjunkturläget december KI:s hemsida 48 Procent avser arbetslöshet, reporänta samt tioårig statsobligation (vid årets slut), övriga nyckeltal visar årlig procentuell förändring

207 Kommunsektorn Kommunsektorns resultat 49 År 2014 väntas kommunsektorn (kommuner och landsting) uppnå ett resultat på 9 mdkr. Det motsvarar 1,2 procent av skatter och generella bidrag, vilket är lägre än målet för god ekonomisk hushållning om 2 procent. Året därefter väntas resultatet uppgå till endast 5 mdkr trots att det i prognosen ingår skattehöjningar med i genomsnitt 14 öre. Kommunernas sammanlagda resultat år 2014 väntas bli 5 mdkr. Det är en försämring med cirka 10 mdkr jämfört med år Den stora orsaken till resultatförsämringen (8 mdkr) avser engångsintäkter i form av återbetalningar från AFA försäkringar. En faktor som framöver kommer att påverka kommunernas ekonomi mer än normalt, är behoven av de demografiska förändringarna. När behoven växer, växer även kostnaderna. Under de senaste tio åren har de demografiska förändringarna inneburit ökade resursbehov med 0,5 procent per år. De fem kommande åren beräknas dessa uppgå till omkring 1,3 procent per år. Den största kostnadsökningen väntas ske inom skolans område men även inom hemtjänsten. I SNS Konjunkturrådsrapport 2014 Hur får vi råd med välfärden presenteras möjliga åtgärder att möta utmaningen att klara välfärdens långsiktiga finansiering. Den beskrivna demografiska utvecklingen och en stigande efterfrågan på välfärdstjänster riskerar att skapa ett gap mellan denna efterfrågan och vad det offentliga åtagandet kan erbjuda. I rapporten konstateras att välfärdsstaten har finansieringsproblem men de är inte oöverstigliga. Rekommendationerna är: Effektivisering och utvärdering. Utveckla bättre information om produktiviteten i offentligt finansierade tjänster för att kunna värdera effektiviteten i välfärdstjänsterna och utmana utföraren av välfärdstjänster vad gäller kostnadseffektivetet, kvalitet och nyskapande. Mer försäkring. Skilj finansieringen för välfärdstjänsterna och socialförsäkringarna. Utvärdera om försäkringslösningar på andra områden kan införas, i första hand en obligatorisk äldreomsorgsförsäkring. Ta fram principer för hur egenavgifter ska utformas och användas. Fler arbetade timmar. Upprätthåll ett högt arbetskraftsdeltagande. Pensionsreformen ger positiva drivkrafter till arbete men åtgärder för förbättrad arbetsmiljö och omställning under livet krävs för att ett förlängt arbetsliv ska kunna realiseras. Höjd skatt i ett antal kommuner Inför 2015 höjer 85 av landets 290 kommuner sin skatt medan fyra kommuner sänker den. Sju landsting höjer skatten varav fyra av dessa är skatteväxlingar då verksamhet flyttats från kommunerna till landstingen. Inget landsting sänker skatten. Den genomsnittliga totala kommunalskatten för riket ökar från 31,86 till 31,99 procent. Den primärkommunala genomsnittliga skattesatsen ligger på 20,70 procent och den landstingskommunala på 11, SKL:s Ekonomirapport december SCB:s hemsida

208 Stockholms län har 2015 en genomsnittlig kommunalskatt på 18,43 kronor, en ökning med 16 öre jämfört med året innan, och en total skattesats på 30,53 kronor. Huddinges kommunalskatt är oförändrad jämfört med 2014 och uppgår till 19,85 kronor. Den totala skattesatsen uppgår till 31,95 kronor. Skatteunderlagets utveckling I prognosen för åren har SKL i december 2014 nedreviderat skatteunderlagets utveckling för 2014 jämfört med oktoberprognosen. Orsaken är att flera inkomstslag utvecklats svagare än beräknat. Under det tredje kvartalet 2014 reviderades nationalräkenskaperna historiskt. Revideringen visar på att produktivitetsutvecklingen i ekonomin varit betydligt svagare än vad tidigare statistik visat. Kort sagt innebär det att utrymmet för löneförhöjningar är mindre än man tidigare trott, vilket är orsaken till SKL:s nedrevideringar för åren Prognos på skatteunderlagets utveckling Förändring i procent SKL, dec 2014 SKL, okt 2014 ESV, sep ,3 3,5 3, ,2 5,1 4, ,7 5,1 4, ,5 4,8 4, ,2 4,5 4,3 Riksdagens beslut om budget Den 3 december beslutade riksdagen att anta Alliansens gemensamma budgetmotion för Det innebar bland annat att regeringens förslag om höjda sociala avgifter för ungdomar och sänkt skatt för pensionärer inte genomförs nu. Budgetbeslutet innebär också att det fortfarande är oklart om de riktade statsbidragen till kommunerna. Efter decemberöverenskommelsen om att en minoritetsregering ska kunna få igenom sin budget har regeringen aviserat att den kommer att lägga fram ändringar i budgeten i samband med vårpropositionen i april. De stora riktade satsningarna görs inom barn- och utbildningsområdet och är i stort sett jämförbara mellan alliansen och regeringen, men med olika inriktning. Riktade medel avsätts för att minska barngrupperna i förskola och fritidshem. En motsvarande satsning föreslogs även i regeringens proposition. Alliansen föreslår att tioåring grundskola införs och att ett särskilt lågstadielyft genomförs. Förutom förslaget om tioåriggrundskola fanns liknande satsningar på lågstadiet med även i regeringens budgetproposition. När SKL har besked om innehållet i de olika utgiftsområdenas ramar kommer de att redovisa en specifikation över de riktade statsbidragen. Förändringar i kommunala utjämningssystemet Inför 2014 genomfördes förändringar av det kommunala utjämningssystemet. I huvudsak var det systemet för kostnadsutjämning som förändrades, men även marginaleffekterna för de kommuner som betalar en avgift i inkomstutjämningen reducerades. För Huddinge kommun motsvarade förändringarna ett kraftigt minskat bidrag med fullt genomslag 2016, vilket innebär en succesiv anpassning under Främst är det förändringarna av modellen för individ- och familjeomsorg som slagit negativt för kommunen. Statskontoret har på regeringens uppdrag utrett delmodellen för individ- och familjeomsorg och föreslagit förändringar som preliminärt beräknas innebära ytterligare försämrat utfall för 49

209 Huddinge. Det finns idag inga beslut om hur Statskontorets förslag kommer att hanteras. I januari 2015 remitterade finansdepartementet en promemoria där det föreslås, i enlighet med vad regeringen aviserade i budgetpropositionen, att inkomstutjämningsavgiften höjs för de kommuner och landsting som betalar avgift från 1 januari Det ska ske genom en återgång till de regler för beräkning av inkomstutjämningsavgifter som gällde fram till utgången av Som en följd av detta föreslås även att den särskilda kompensationen, knuten till den tidigare förändringen av inkomstutjämningen, avskaffas och att ett nytt införandebidrag införs för att mildra effekterna av detta förslag. Preliminärt beräknas föreslagna förändringar förbättra utfallet för Huddinge. Socialstyrelsens föreskrifter för äldreboenden I tidigare års planeringsförutsättningar har Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden lyfts fram som en stor utmaning för kommunsektorn. Föreskrifterna beslutades att träda i kraft den 31 mars Under 2014 har Socialstyrelsen fortsatt sitt arbete med att färdigställa föreskrifter som ska gälla alla särskilda boenden (föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för äldre personer och bemanning i särskilda boenden). Dessa har varit på remiss till och med den 29 december Socialstyrelsen planerar för att föreskrifterna ska träda i kraft redan den 31 mars 2015, vilket förutsätter att regeringen lämnar sitt medgivande, enligt en ny förordning från i somras. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och Socialstyrelsen bedömer den rådande kvaliteten i äldreomsorgen olika och hur bestående kvalitetsförbättring bäst uppnås, samt hur föreskrifterna ska finansieras. SKL skriver i sitt yttrande att det tillvägagångssätt som Socialstyrelsen ger uttryck för i sina föreskrifter och allmänna råd är inte är ändamålsenligt utan riskerar att öka administration och kostnader utan motsvarande kvalitetsökningar. Någon skarp konsekvensanalys har alltså inte gjorts och SKL anser att föreskrifterna och de allmänna råden inte ska införas och rekommenderar Socialstyrelsen att inte fatta beslut om föreskrifterna. Kommunförbundet Stockholms Län (KSL) har i sitt remissvar ställt sig bakom SKLs yttranden. Det är alltså fortfarande oklart om införandet av föreskrifterna. Huddinges ekonomiska situation åren 2014 och 2015 Resultatet för år 2014 uppgår till 185 mnkr och innebär att såväl balanskravet som det ekonomiska målet och det budgeterade resultatet klaras med god marginal. Förklaringen är främst ett bättre resultat för nämnderna gentemot budget. Exklusive exploateringsvinster och övriga reavinster uppgår resultatet till 100 mnkr. Det ger en resultatmarginal (resultat i förhållande till skatteintäkter) med 2,0 procent. Verksamhetens nettokostnader (exklusive exploatering) ökar med 4,7 procent, vilket är ungefär samma nivå som förra året (4,9 %) och som snittet för de senaste fem åren (3,7 %). Skatteintäkter och utjämning växer långsammare och uppgår till 2,4 procent. Det är en lägre ökningstakt än både förra året (6,0 %) och snittet för de senaste fem åren (4,2 %). Kommunen har haft en stabil och positiv ekonomisk utveckling de senaste fem åren. En kombination av tydlig resultatfokus och väl fungerande uppföljningsprocess i organisationen kombinerat med genomförda effektiviseringar samverkar. Såväl resultat som resultatmarginal har uppfyllt målet för god ekonomisk hushållning. 50

210 Årets resultat - Mnkr Resultat exkl. expl o reavinster - Mnkr Ekonomiskt mål - Mnkr Resultat per invånare - kr Resultatmarginal Nettokostnadsökning Skatter o bidrag ökning Resultat i procent av skatt och utjämning ,6 196,0 72, ,6% 3,4% 5,6% ,3 133,7 40, ,0% 4,9% 3,8% ,7 154,4 38, ,4% 3,5% 3,3% ,7 159,1 58, ,3% 4,9% 6,0% ,0 99,9 40, ,0% 4,7% 2,4% 4,6% 3,1% 3,4% 3,3% 2,0% Nämndernas resultat för år 2014 visar en positiv avvikelse från budget med 56 mnkr. Samhällsbyggnadsnämnden (17,6 mnkr), gymnasienämnden (12,1 mnkr), äldreomsorgsnämnden (9,3 mnkr) och förskolenämnden (6,9 mnkr) uppvisar de största överskotten. Kommunstyrelsen (3,8 mnkr), grundskolenämnden (2,8 mnkr) och socialnämnden (2,5 mnkr) avslutar också året med överskott. Resterande nämnders avvikelser kan betraktas som små. Nettokostnadsökning 2014/2013 Revision Miljö- och hälsoskydd Arbetsmarknadsåtgärder Vård och behandling Nämnd, ledning och övergrip. Grundskola, fritidshem Gymnasiesärskola och särvux Procent Nettokostnadsökningen mellan verksamheterna varierar. Revision, miljö- och hälsoskydd samt arbetsmarknadsåtgärder visar störst ökning mellan åren 2013 och Ökningen beror på högre konsultkostnader inom revision och på högre personalkostnader inom miljö- och hälsoskydd. Inom arbetsmarknadsåtgärder har kostnaderna totalt sett minskat (-3,5 mnkr) samtidigt som bidragsintäkterna minskat nästan tre gånger mer än kostnaderna (-9,1 mnkr). Detta bidrar till att arbetsmarknadsåtgärder visar den tredje största nettokostnadsökningen bland kommunens verksamheter. För övriga verksamheter beror ökningen i huvudsak på ökade volymer. Det budgeterade resultatet för 2015 är fastställts till 201 mnkr, inklusive exploateringsvinster med 170 mnkr. Det ekonomiska målet uppgår därmed till 31 mnkr. Det innebär en resultatmarginal med 0,6 procent av skatter och utjämning. Den totala budgetramen för nämnderna har räknats upp med 5,7 procent jämfört med utfallet för Uppräkningen inkluderar volymer, lokaler, IT, generell uppräkning, gemensam utveckling och riktade satsningar. I förhållande till budget för år 2014 har nämndernas ramar räknats upp med 4,5 procent. 51

211 Kommunstyrelse Förskolenämnd Grundskolenämnd Gymnasienämnd Socialnämnd Äldreomsorgsnämnd Kultur- och fritidsnämnd Natur- och byggnadsnämnden Tillsynsnämnden Revision Överförmyndarverksamhet Summa nämnder Uppräkning budget 2015 i procent jämfört med Utfall 2014 Budget ,3 3,1 5,5 4,5 6,6 6,4 2,9 0,4 5,0 4,7 5,4 3,8 3,8 3,3 16,4 7,4-6,4-1,9 28,6 3,1-13,6-14,0 5,7 4,5 Utgångsläget ser relativt bra ut för nämnderna till följd av en ekonomi i balans och uppräkningar med 1-2 procent utifrån antagen volymtillväxt eller riktade satsningar. Inga särskilda effektiviseringar finns inlagda för året. Den generella uppräkningen uppgår till 2 procent för löner och övrigt. Uppräkningen för hyror är 0,6 procent då KPI-förändringen beräknas bli liten. Specifikation av uppräkningar Budget 2014 Bidrag, omprio, mm Volymer Lokaler IT Generell uppräkning Effektivisering Gemensam utv Riktad satsning Plan 2015 Mnkr 4 853,6-83,0 81,9 27,3 4,0 93,4 0,0 1,0 22, ,5 % -1,7 1,7 0,6 0,1 1,9 0,0 0,0 0,5 3,0 För äldreomsorgsnämnden och socialnämnden behöver kostnads- och volymutvecklingen följas noga. Äldreomsorgsnämnden visar på en kostnadsökning med 6 procent de senaste fem åren. Inom socialnämnden är det arbetsmarknadsåtgärder som ökat mest (10 %) de senaste fem åren. Samtidigt har kostnaderna inom exempelvis ekonomiskt bistånd börjat minska sedan år Gymnasienämnden har haft en minskad volymutveckling på en pressad marknad. Efterfrågan på gymnasieplatser i regionen har därmed varit liten. Från och med 2016 beräknas volymerna öka igen och efterfrågan på platser blir därmed större. För förskolenämnden och grundskolenämnden är volymutvecklingen relativt hög och kommer att fortsätta öka de kommande åren. Sammantaget innebär detta ett antal utmaningar för nämnderna som gör att det krävs en fortsatt noggrann uppföljning av kostnads- och volymutvecklingen för de kommande åren. 52

212 Huddinges ekonomiska situation åren Utifrån uppräkningen av skatteunderlaget och gällande befolkningsprognos beräknas skatteintäkterna för åren öka med i genomsnitt 4,6 procent, vilket är en relativt bra nivå. Den prognostiserade befolkningsökningen framöver innebär ökade volymer för alla kommunens verksamheter och kostnaderna, exklusive exploatering, beräknas också öka med 4,6 procent. Den relativt låga resultatnivån på 0,6 procent som budgeterats för 2015 kvarstår alltså i slutet av perioden. För 2016 har kostnaderna beräknats öka mer än intäkterna och resultatnivån är då bara 0,1 procent av skatter och utjämning. Förändring i procent Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter och utjämning ,7 4, ,5 4, ,6 5, ,8 4,7 För att uppnå en resultatmarginal som är fligt med god ekonomisk hushållning och för att målet om långsiktig balans ska nås, bör eftersträvas en marginal på en till två procent. En sådan resultatmarginal ger ett mycket bra utgångsläge även sett över en längre period. I den fortsatta budgetprocessen inför Mål och budget 2016 kommer nya prognoser för skatteunderlagets utveckling, uppdatering av kommunens befolkningsprognos och uppdatering av övrig kommunal utjämning att följas noga. Även att följa hur de riktade statsbidragen till kommunerna, särskilt till förskola och skola, kommer att utformas och innehållet i vårpropositionen blir viktigt i den fortsatta processen. I den preliminära ekonomiplanen för , som redovisas mer i detalj längre fram i dokumentet, är det inte inlagt något särskilt krav på effektivisering av verksamheterna. Med hänsyn till den låga resultatnivån kommer prioriteringar, generella och riktade effektiviseringar att vara delar som behöver beaktas i den fortsatta dialogen om det ekonomiska utrymmet. En procents generell effektivisering av samtliga verksamheter motsvarar cirka 50 mnkr i lägre kostnader. Budgethållning En förutsättning för en sund ekonomi i balans är god budgetföljsamhet. Både nämnderna och kommunen i sin helhet har under ett antal år haft en ekonomi i balans. En grundläggande utgångspunkt utifrån resultatmålet är att det ekonomiska utrymmet sätter gränsen för vad verksamheten får kosta under respektive år. Volymtillväxten inom verksamheterna beräknas de kommande tre åren ligga lite högre än de senaste åren, särskilt sista året för perioden. Förskolans volymer väntas öka med 30 mnkr totalt de kommande tre åren. Grundskolans beräknas få kraftiga volymökningar på mnkr per år motsvarande period. Socialnämndens volymer ökar stabilt med mnkr årligen. För äldreomsorgen antas volymerna öka med mnkr per år. De generella kostnadsuppräkningarna uppgår till cirka 2,0 procent för samtliga år under perioden. 53

213 Tabell: Ökade volymer och lokalkostnader mnkr Mnkr Volymer Lokaler Summa ,9 27, ,5 31, ,3 19, ,2 32,9 109,2 122,5 119,6 133,1 Långsiktig balans Kommunen har tre mål för att uppnå långsiktig balans. Ett finansiellt mål, ett mål för konsolidering och ett för investeringsutrymmet. Finansiellt mål Kommunens årliga finansiella mål är att resultatet ska vara positivt exklusive eventuella exploateringsvinster. Detta har under de senaste åtta åren uppnåtts. Resultatmålet enligt budget 2015 uppgår till 31 mnkr vilket motsvarar 0,6 procent av skatter och utjämning. Även med svårare ekonomiska förutsättningar bör kommunen eftersträva en rimlig resultatmarginal. Nivån kan självfallet variera över tid men bör långsiktigt uppgå till minst en procent under ekonomiskt svårare tider och helst två procent för att klara svängningar i konjunktur och oförutsedda händelser. Den högre nivån har nåtts mer än väl de senaste fem åren och det ekonomiska resultatet kan sägas ha uppfyllt kravet på god ekonomisk hushållning. För perioden väntas dock kravet inte uppfyllas. Med senaste prognosen på skatteintäkter och utjämning skulle en resultatmarginal mellan en till två procent innebära följande resultatnivåer för åren : Underlag Finansiellt mål - Mnkr Resultatmål enligt ekonomiplan Resultatmarginal Resultatmarginal på 1% motsvarar Resultatmarginal på 2% motsvarar Budget ,6 Plan ,3 Plan ,7 Plan ,3 0,6% 51,4 102,8 0,1% 53,5 107,0 0,5% 56,2 112,5 0,5% 58,9 117,8 Mål för konsolidering Kommunens mål för konsolidering är att det genomsnittliga resultatet (exklusive exploateringsvinst) för den senaste femårsperioden i förhållande till eget kapital ska vara minst två procent. Med konsolidering avses att det egna kapitalet inte ska urholkas av inflationen. För att undvika urholkning bör kommunen uppnå ett resultat som åtminstone täcker inflationsuppräkningen (vilket i genomsnitt uppskattas vara två procent per år). Ett annat motiv för att redovisa överskott är att det behövs en buffert för att klara oförutsedda händelser. Under perioden har den genomsnittliga konsolideringen (exklusive exploateringar) legat på 4,2 procent. Det är en mycket hög nivå och visar att kommunen haft en mycket god konsolidering av det egna kapitalet. Den genomsnittliga inflationen (KPIF) har under samma period legat på 1,0 procent. Huddinge kommuns egna kapital var mnkr vid ingången av Ett resultat på två procent skulle innebära en resultatnivå för 2015 med cirka 83 mnkr (exklusive exploateringsvinster). Detta bör vara en långsiktig nivå att uppnå för att 54

214 fullt ut nå målet om en sund ekonomi och god hushållning ur ett finansiellt perspektiv. Mål för investeringsutrymmet Kommunens mål för investeringar är att investeringsutrymmet inte får överstiga 100 procent över en treårsperiod. Med investeringsutrymme avses hur stora investeringarna är i förhållande till summan av avskrivningar och årets resultat. Om måttet inte överstiger 100 procent över en treårsperiod bedöms inte den planerade investeringsvolymen påverka kommunens finansiella utrymme negativt. I snitt har investeringsutrymmet för treårsperioden legat på 82 procent men under det enskilda året 2012 var investeringsutrymmet 121 procent. År 2013 uppgick utrymmet till 41 procent och år 2014 till 87 procent. Tabellen nedan visar att den låga resultatnivån i förhållande till en högre investeringsnivå gör att utrymmet för investeringar för de kommande åren inte täcker kommunens planerade investeringar under åren om samtliga investeringar genomförs. Utrymme för investeringar Avskrivningar Årets resultat Summa Investeringar Investeringsutrymme % % % % Tar man hänsyn även till Huges investeringar behöver den långfristiga upplåningen inom kommunkoncernen öka. Lokaler Idag uppgår kommunens lokalyta för verksamhetslokaler till kvm. Huge fastigheter AB förvaltar kvm av dessa. De totala lokalkostnaderna (verksamhetslokaler, bostadsrätter, naturvård och exploateringshus) har minskat med 1,4 procent per år under femårsperioden I snitt utgjorde lokalkostnaderna 12,1 procent av verksamhetens totala nettokostnad. År 2014 uppgick lokalkostnaderna till 562 mnkr och utgjorde 11,7 procent av verksamhetens nettokostnad. I lokalkostnaderna ingår husbyggnadsentreprenader, fastighetsservice, material, larm, brandskydd, energikostnader samt extern hyra. Hyran utgör ungefär 96 procent av lokalkostnaderna. År 2014 ökade hyreskostnaderna med 18 mnkr, vilket motsvarar en ökning med 3,5 procent jämfört med året innan. Sammantaget har hyreskostnaderna i snitt ökat med 1,5 procent de senaste fem åren. 55

215 Tabell: Hyreskostnader de senaste åren 600 5% 4% 3% 2% % % -2% 400-5% Hyreskostnader 2014 Förändring Kommunens lokalkostnader enligt lokalförsörjningsplanerna De kommande tre åren beräknas lokalhyrorna öka med i genomsnitt 7,6 procent årligen om samtliga nu kända och nya objekt genomförs enligt lokalförsörjningsplanerna, se tabell nedan. Tabell: Hyresutveckling de kommande åren Hyror Årlig förändring Förändring i % I lokalförsörjningsplanerna finns en uppskattad beräkning av nämndernas planerade behov av nya lokaler de kommande åren ( ). Tabellen nedan visar att de totala investeringarna för perioden uppgår till mnkr. De största beloppen avser grundskola, förskola samt kultur och fritid. Tabell: Totala investeringar enligt lokalförsörjningsplanerna, mnkr Lokalinvesteringar Förskola Grundskola Gymnasium Kultur o fritid Äldreomsorg Socialtjänst Totalt Summa Förskola Behovet av förskoleplatser bedöms öka kraftigt och därmed det långsiktiga behovet av nya permanenta förskolor om servicebehovet ska motsvara planerat bostadsbyggande i olika kommundelar. Mot bakgrund av den relativt kraftiga barnantalsökningen med cirka förskolebarn mellan åren 2015 fram till 2024 krävs en omfattande utbyggnad av nya förskolor i kommunen. Totalt beräknas barnantalet öka med cirka 500 barn till Den största ökningen väntas ske i Sjödalen/Fullersta och Stuvsta/Snättringe. 56

216 Ett helt nytt bostadsområde planeras i Visättra Ängar i Flemingsberg. Bostadsutbyggnaden kommer att ske i etapper. Sammanlagt planeras cirka 670 bostäder, varav cirka 480 är student- och ungdomslägenheter. I Sjödalen-Fullersta kommer den planerade bostadsexploateringen inom Storängen och de centrala delarna av Huddinge kräva utbyggnad av ytterligare förskolor. Dessutom görs en särskild satsning på tillbyggnad av befintliga förskolor. Barnoch utbildningsförvaltningen vill utreda om det är möjligt med en utbyggnad av befintliga förskolor, där tomtytans storlek är tillräckligt stor för utemiljö/lekgård kan byggas på med ett våningsplan. Grundskola Enligt befolkningsprognosen ökar antalet elever i åldern 6-12 år i Huddinge med personer de närmaste tio åren. Motsvarande siffra för elever i åldern år är personer. Fram till år 2018 väntas ökning bi elever. Störst ökning väntas ske i områdena Sjödalen-Fullersta och Stuvsta-Snättringe. Lokalkapaciteten i kommundelen Segeltorp räcker inte till för att ta emot det ökade antalet elever. I Flemingsberg uppförs två kommunala grundskolor och en fristående grundskola för att möta kommande behov. Ytterligare en kommunal grundskola är planerad att uppföras i området. Inom Sjödalen-Fullersta planeras ett stort antal bostäder. För att möta behovet av elevplatser finns ett akut behov av skoltomter i området. Utöver detta kommer den planerade bostadsexploateringen inom Storängen och centrala Huddinge kräva utbyggnad av ytterligare grundskolor. Gymnasium I Huddinge finns fyra kommunala gymnasieskolor med cirka inskrivna elever, varav cirka 50 procent av dessa kommer från Huddinge. Under kommande tioårsperioden kommer antalet ungdomar i åldern år i Huddinge öka med ytterligare drygt stycken. Det finns ett behov av fler gymnasieplatser i kommunen. I denna diskussion nämns ofta Flemingsberg som den lämpligaste kommundelen att förlägga ett nytt gymnasium till. Både på grund av närheten till det befintliga forsknings- och utvecklingscentrat i området, den kraftiga befolkningsökningen som förutspås för området samt det faktum att området idag inte har någon gymnasiekola. Äldreomsorg Befolkningsprognosen visar att antalet äldre ökar, och särskilt personer över 80 år beräknas öka med cirka 40 procent kommande tioårsperiod. I nuläget driver kommunen sju äldreboenden med 456 lägenheter i egen regi. Därutöver finns 48 lägenheter för korttidsboende och sju rum för växelboende. Kommunen köper 100 platser av externa vårdgivare. Ett 60-tal lägenheter för äldreboende uppfyller inte kraven för fullvärdiga bostäder, på grund av avsaknad av pentryn. Under kommande tioårsperiod planeras därför för successiva ombyggnationer. Nyproduktion planeras av ett nytt äldreboende på Häradsvägen med 72 eller 90 lägenheter. Därutöver föreslås ytterligare ett nytt äldreboende i centrala Huddinge eller Stuvsta. En samlad bedömning är att behoven kan tillgodoses den kommande tioårsperioden. 57

217 Socialtjänst Inom funktionshinderområdet (LSS) finns det i nuläget 17 enheter med 142 lägenheter som drivs i egen regi och ytterligare fyra enheter med 19 lägenheter som drivs av externa utövare. Kommunen köper 31 platser av extern vårdgivare. För funktionshinderområdet finns ett behov av 23 tillkommande lägenheter fram till 2018, följt av ytterligare 16 lägenheter till En samlad bedömning är att behoven kan tillgodoses under den kommande tioårsperioden. Kultur- och fritid I planeringen av nya lokaler förordas samutnyttjande och förvaltningsövergripande lösningar då nya lokaler planeras. Även det regionala samarbetet inom Stockholms län bör utvecklas, framförallt avseende nya idrottsanläggningar. Det finns behov av enklare idrottshallar främst i centrala Huddinge och Vårby. Behoven av förbättrade bibliotekslokaler finns framförallt i Flemingsberg och Trångsund, förutom nya lokaler för huvudbiblioteket i centrala Huddinge. Balans mellan byggande av bostäder och förskolor/grundskolor Kommunen behöver bli bättre på att få ihop balansen mellan byggande av bostäder och byggande av verksamhetslokaler, främst förskolor och grundskolor. För att åstadkomma detta har ett åtgärdsprogram med 17 punkter tagits fram. Flera av punkterna i programmet pekar på behovet av att göra en analys av hur lokalbehovet för förskolor och grundskolor utvecklas över tiden i relation till lokalkapaciteten. Analysen som grundar sig på aktuella lokalförsörjningsplaner är nu framtagen på en övergripande nivå. I detta första steg av analysen konstateras att materialet behöver förfinas för att kunna läggas till grund för en planering av nya lokaler. Det innebär främst följande vidareutveckling av analysen: 1. Att de nu använda kommundelsområdena behöver brytas ned på delområden. Till exempel ska Sjödalen-Fullersta delas upp i Sjödalen och Fullersta. Flemingsberg ska delas upp i Glömsta, Grantorp, Kästa och så vidare. 2. Att den nu gjorda analysen som omfattar fyra år ( ) behöver förlängas. Fyra år är för kort tid för att kunna uttala sig om vad som behöver göras för att få balans i ett längre perspektiv. Analysen ska därför omfatta tio år ( ). 3. Att önskvärd storlek av grundskoleklasser och förskoleavdelningar fastställs. En sådan genomgång behöver göras tillsammans med barn- och utbildningsförvaltningen. En relativt liten förändring av dessa parametrar kan innebära skillnad mellan lokalbrist och lokalöverskott. När denna analys är klar kommer åtgärder att föreslås för att få balans mellan behov och kapacitet. Resurstilldelning för lokaler Inför budgeten för 2010 infördes en särskild resurstilldelningsmodell för lokaler. Avsikten var att modellen skulle fungera som ett instrument för en långsiktighet i lokalplaneringen, där nämnderna själva prioriterar angelägna lokalprojekt inom givna ramar för de kommande åren. Resurstilldelningen skulle i huvudsak koppla till befolknings- och volymförändringar, men samtidigt ta hänsyn till vissa särskilda förutsättningar. Resurstilldelningen skulle ses som en ram, som i den ordinarie 58

218 budgetprocessen stäms av mot förutsättningar under den kommande planeringsperioden. Nämndernas lokalförsörjningsplaner är viktiga underlag i den processen. Grundskolenämnden har framfört behov av att se över resurstilldelningen avseende grundskolelokaler och kommunstyrelsen beslutade i september 2014 att ge kommunstyrelsens förvaltning i uppdrag att inför arbetet med mål och budget 2016 göra en översyn av nuvarande modell för resurstilldelning för lokalkostnader. Arbetet ska genomföras tillsammans med förvaltningarna och vara klart till Mål och budget för Ekonomiavdelningen har fört en dialog med förvaltningarnas ekonomifunktioner och lokalfunktioner om erfarenheter av nuvarande resurstilldelningsmodell och behov av förändringar. Nuvarande modell I nuvarande modell tilldelas resurser i huvudsak utifrån befolknings- och volymförändringar. Förskolenämnden - resurstilldelning i två delar: o Kronor per varje tillkommande/avgående barn inskrivet i förskolan. o Anslag per år för övriga åtgärder som inte är kapacitetshöjande, till exempel arbetsmiljöåtgärder (1 mnkr/år). Grundskolenämnden o Resurstilldelning som ett årligt anslag som stäms av mot befolkningsprognos och lokalförsörjningsplan inför varje ny planeringsperiod. o I genomsnitt har tilldelningen varit 8 mnkr per år under perioden o Utrymmet för tillkommande lokalhyror för verksamhet som köps av annan anordnare (fristående skolor, skolor i annan kommun) har ingått som en del i ordinarie peng per elev som grundskolenämnden fått sin budgetram, utifrån antagande om att en viss andel av Huddinges elever går i skola hos annan anordnare. Gymnasienämnden o Resurstilldelning med kronor per varje tillkommande/avgående elev. Övriga nämnder o Resurstilldelning där utrymmet för lokaler ingår i nuvarande budgeteringsmodell för volymberäkning för respektive nämnd. Avstämning o Avstämning sker mot nämndernas lokalförsörjningsplaner inför varje ny planeringsperiod med fokus på åtgärder som inte är kapacitetshöjande. o Under perioden har nämnderna tilldelats särskilt budgetutrymme för ombyggnad av äldreboenden och ombyggnad av Sågbäcksgymnasiet. 59

219 Uppföljning I uppföljningsdialogerna framgår att förvaltningarna i huvudsak ser att en resurstilldelning som nuvarande modell med ett tydligt ansvar för nämnden att prioritera tillkommande lokaler är positivt. Samtidigt ställer ett decentraliserat system krav på bra samarbete mellan förvaltningarna. Under perioden har tillkommande lokalobjekt i allt väsentligt kunnat finaniseras inom de ramar som nämnderna tilldelats. Resurstilldelningen har sammantaget ökat nämndernas ramar under perioden med cirka 128 mnkr. Barn- och utbildningsförvaltningen ser att tilldelningen för främst grundskolelokaler behöver öka för att täcka de behov som beskrivs i lokalförsörjningsplanen för de kommande åren. Dels tillkommer nya skolor och dels byggs skolor om med ökad hyra och kostnader för tillfälliga lokaler under ombyggnad. För 2015 utökades därför grundskolenämndens budget för lokaler med 12 mnkr. Barn- och utbildningsförvaltningen lyfter även fram problematiken med finansiering av lokalbidrag till annan anordnare när andelen Huddingeelever som går i skolan hos annan anordnare ökar. En förändring av resurstilldelningsmodellen som innebär att grundskolan tilldelas lokalresurser per elev, det vill säga samma modell som för förskolan och gymnasiet, förespråkas av barn- och utbildningsförvaltningen. För förskolan bedöms nuvarande modell ha fungerat bra. Den extra årliga tilldelningen på 1 mnkr för åtgärder som inte är kapacitetshöjande bedöms inte vara tillräcklig om större åtgärder i befintliga lokaler behöver genomföras. Exempelvis om ventilation behöver byggas ut när antalet förskolebarn per avdelning ökar. Ett minskat antal gymnasieelever under perioden har inneburit ett minskat ramanslag för lokaler och medfört ett behov av besparingar för gymnasienämnden. Detta har klarats bland annat till följd av ett visst överskott på volymer. Ombyggnationen av Sågbäcksgymnasiet har hanterats i särskild ordning och nämnden har fått extra tillskott i sin ram. Antalet elever och därmed nämndens tilldelning för lokaler beräknas öka igen från och med Barn- och utbildningsförvaltningen ser också ett behov av att kostnadsnivåerna i beräkningarna för förskola och gymnasiet ses över och vid behov uppdateras. Social- och äldreomsorgsförvaltningen bedömer att nuvarande modell i huvudsak har fungerat för socialnämndens och äldreomsorgsnämndens verksamheter. Tillkommande lokalobjekt har finansierats och extra budget har tilldelats för åtgärder som inte varit kapacitetshöjande (ombyggnad av Tallgården och Stortorps B-hus). Ökade krav och standard på boenden som medför ökade kostnader är en problematik som lyfts fram. Kultur- och fritidsförvaltningen anser också att nuvarande modell med ansvar för nämnden att prioritera nya lokaler är bra. Lokalobjekt har prioriterats och finansierats inom nämndens ram. Större anläggningar är det däremot inte möjligt för nämnden att spara ihop till inom resurstilldelningen, utan kräver särskild behandling i budgetprocessen. Det gäller även ombyggnad och upprustning av befintliga lokaler på grund av ålder, nya krav med mera. Inom de närmaste åren planeras flera nya idrottshallar att byggas. Förvaltningen ser ett behov av att ytterligare tydliggöra ansvaret mellan grundskolenämnden och kultur- och fritidsnämnden för idrottshallar i anslutning till skolor. Det är viktigt att ansvaret 60

220 för beställning av dessa lokaler är tydlig och att förvaltningen och nämnden tidigt är med i planeringen. Förslag Utifrån uppföljning av resurstilldelningen föreslås att nuvarande modell behålls med förändring av tilldelningen för grundskolan. För grundskolan föreslås en modell med tilldelning per elev, samma modell som för förskolan och gymnasiet. Kostnadsnivåerna för förskolan och gymnasiet föreslås samtidigt att ses över och vid behov uppdateras. Underlag för beräkningar arbetas fram gemensamt av kommunstyrelsens förvaltning och barn- och utbildningsförvaltningen. En översyn och förtydligande av ansvaret mellan grundskolenämnden och kultur- och fritidsnämnden avseende idrottshallar genomförs av kommunstyrelsens förvaltning i samarbete med berörda förvaltningar. Ansvarsfördelningen påverkar även beräkningen av beräkning av vilka kostnader som ska ingå i tilldelningen per grundskoleelev. Generellet är det viktigt att behov av lokaler tidigt beskrivs i nämndernas lokalförsörjningsplaner för att stämmas av mot budgetutrymmet för respektive nämnd, men också mot kommunens samlade ekonomiska förutsättningar. Särskilt viktigt att behov som inte är kapacitetshöjande eller inte bedöms rymmas inom tilldelad ram lyfts fram för prioritering tidigt i processen. Under 2013 beslutades att påbörja en genomgång och översyn av lokalförsörjningsprocessen. Det första steget i processen är klart och arbetet med övriga tre steg fortsätter under

221 Systematisk kvalitetsutveckling Smarta arbetssätt med IT som hävstång Många av de 15 trender som Sveriges kommuner och landsting (SKL) har identifierat i sin rapport Vägval för framtiden, har på olika sätt bäring på det strategiska målet systematisk kvalitetsutveckling. Centralt för att möta dessa utmaningar är väl fungerande verksamheter som så långt möjligt utnyttjar digitala verktyg för att arbeta så smart som möjligt. Som en snabbt växande kommun, där vi blir både fler invånare och fler som jobbar i kommunens verksamheter, kommer vi även de kommande åren behöva arbeta hårt för att effektivisera och modernisera vår organisation. Lägg därtill de utmaningar som pekas ut i relation till våra målsättningar 2030 samt de stora investeringsbehov vi står inför samtidigt som vi kommer få vikande skatteunderlag och ökad konkurrens om arbetskraften. Det ger sammantaget bilden av att det blir allt viktigare att det kommunala uppdraget genomförs på ett så smart sätt som möjligt och att vi får ut mesta möjliga kvalitet av varje skattekrona. Invånarnas och omvärldens efterfrågan på e-tjänster, transparens och flexibilitet samt kommunens satsning på e-förvaltning ställer också krav på systematisk utveckling av organisationens inre effektivitet. En annan utmaning som åtminstone till del kan bemötas genom systematisk kvalitetsutveckling är en av de trender som Sveriges kommuner och landsting har identifierat. De menar att kommunsverige i framtiden kommer att drabbas av brist på chefer (beroende på pensionsavgångar samt att yngre inte vill vara chefer), vilket betyder att det kommer att bli allt viktigare att kommunen erbjuder väl fungerande verksamheter som lockar bra medarbetare och säkrar kompetensförsörjningen. Smartare arbetssätt kräver att organisationen drar åt samma håll. Det gäller både inom förvaltningar och mellan nämnder. Några nycklar för detta är att utveckla ett gemensamt ramverk för kvalitetsutveckling, gemensamma utvecklingsmodeller för IT-satsningar och andra större förändringar, stärkt systematik samt tydliga regler för kommungemensam IT-utveckling. Det är alltså viktigt att samtliga nämnder arbetar strukturerat och systematiskt med att förbättra sina verksamheter, för att därigenom kunna lösa kommunens kärnuppdrag på ett så effektivt sätt som möjligt. Till stöd i arbetet finns Huddinges kvalitetsstrategi, som pekar ut tio bärande principer för kommunens kvalitetsarbete. Huddinge kommun har idag en väl fungerande organisation med många redan initierade utvecklingsområden, men för att lyfta kommunorganisationen ytterligare är det viktigt att vi fullföljer dessa satsningar. De kommande åren måste kommunen därför ur ett kvalitetsutvecklingsperspektiv främst fortsätta att prioritera processutveckling och projektarbete samt strukturerad utveckling och införande av IT-stöd för att utveckla kommunens verksamhet och tjänster. Detta kommer att kräva stort fokus, engagemang och resurser i den kommunala organisationen. Läs mer i nedanstående avsnitt. Processutveckling fortsatt centralt för utvecklingen av organisationen Processorientering är alltså ett grundläggande krav för effektivisering genom ökad digitalisering vi behöver kunna beskriva våra processer för att kunna skapa interna och externa e-tjänster samt digitalisera ärendehandläggning i våra verksamhetsprocesser med mera i högre grad. 62

222 Effektivisering av verksamhetsprocesser och samordning och fkling av administrativa processer är två prioriterade områden som alltså även de kommande åren kommer att vara högt prioriterade. Kommunstyrelsens förvaltnings ledningsgrupp prioriterar processorientering av lednings- och stödprocesser för att utveckla styrningen av kommunens hela verksamhet och därmed effektiviteten i organisationen och har under 2014 inlett ett arbete för att identifiera och utveckla processer som någon funktion på förvaltningen är processägare för i ett kommunövergripande perspektiv. Även kommunens ledningsgrupp prioriterar processorientering för att utveckla den kommunala verksamheten för att möta framtidens utmaningar. Projektorienterat arbetssätt Ett kraftfullt sätt att arbeta smartare för att möta de nya krav som ställs på kommunen är att i större utsträckning arbeta i projekt. Arbetsformen främjar förvaltningsövergripande samarbete och är effektiv för att genomföra många av de satsningar och förändringar som behövs. Projektkontoret vid kommunstyrelsens förvaltning har sedan starten i augusti 2013 arbetat med att höja projektmognaden i kommunen. Verksamheten har uppnått goda resultat och fortsätter på den inslagna vägen. Bland annat genom att förtydliga, kommunicera och förankra ambitionerna med ett projektorienterat arbetssätt, fastställa målbild för arbetet med mera. Fokus under 2015 och 2016 är resurshantering och nyttorealisering i projektarbetet. Nästa steg i realiseringen av Strategi för Huddinges väg in i e-samhället Grundprincipen i strategin för att ta Huddinge kommun in i e-samhället är utveckling med invånarnas fokus. Målet är att skapa en digital kommun där invånare, företagare och besökare på ett effektivt sätt guidas till rätt tjänst vare sig den är elektronisk (e-tjänst) eller kräver kontakt via telefon eller besök. De digitala tjänsterna ska alltid vara tillgängliga. Detta ligger i linje med den av SKL identifierade trenden om ständigt uppkopplade invånare som efterfrågar kommunal service i fickan. Ett mål med e-strategin är därför att göra invånaren/kunden till en aktiv part i arbetet. Digital service till invånarna är alltså en viktig del av e-förvaltningen, men det är först när man kombinerar digitalisering av tjänster med processorienterad utveckling av de bakomliggande verksamhetsprocesserna och automatisering av interna processer som man får de riktigt stora effekterna av att införa e-förvaltning. Och det är först då man har möjlighet att nå de största kvalitetsvinsterna för tjänsternas kunder (invånarna/brukarna), nå de stora effektiviseringsvinsterna och nå en mer flexibel organisation. Det är denna kombination som kan ge invånarna ökad service och ökad tillgänglighet till kommunen samtidigt som kommunen kan använda den frigjorda arbetskapaciteten till nya eller andra uppgifter i kommunen, alternativt kunna möta en ökad efterfrågan utan att expandera den kommunala organisationen. En utmaning de kommande åren blir att i större utsträckning än tidigare lyfta upp IT på en strategisk nivå, så att IT fullt ut blir en möjliggörare som stödjer verksamhetsutvecklingen. Beslut om verksamhetsutveckling med stöd av IT finns idag med i styrande dokument men har inte fullt ut fått genomslag i handling och en 63

223 gemensam syn på e-förvaltning inom organisationen. Ett steg i arbetet med att lyfta IT på en strategisk nivå (vilket även beskrivs i strategin) är att under 2015 ta fram en kommunövergripande utvecklingsprocess för verksamhetsutveckling med stöd av IT, som redogör för hela flödet från att kartlägga nuläge/samla in, analysera, identifiera förbättringsbehov/utveckla, genomföra samt följa upp/förbättra program/projekt och andra initiativ. Processen ska innefatta metoder och ramverk för att stödja verksamheten i deras utvecklingsprojekt, och den ska även integreras med kommunens övergripande planerings- och uppföljningsprocess. För att kunna realisera strategin behöver kommunen skapa en miljö där informationen kan återanvändas och flöda mellan många system. Det ger en framtidssäkrad, kostnadseffektiv IT-miljö med återanvändbara komponenter. Kommunen behöver också höja informationskvalitén så att informationen är återanvändbar. Vi behöver därför öka samarbetet över verksamhetsgränser, undersöka förutsättningarna för samt bereda för val av e-plattform för interna etjänster och integration med verksamhetssystem, ärendehanteringssystem och så vidare. En av de största utmaningarna är att koordinera alla utvecklingsinsatser så att hela organisationen drar åt samma håll. Frågan om möjliga samarbeten med andra aktörer kring e-förvaltning är ett viktigt insatsområde i Huddinge kommuns nya e-strategi. Kommunerna i Värmland är ett exempel på hur man kan samverka. De har instiftat en gemensam drifts- och servicenämnd som utvecklar en gemensam e-plattform och e-förvaltning med målen det ska bli bättre att vara medborgare i Värmlands kommuner och ett gemensamt e-samhälle i Värmland. Exempel på samverkansprojekt inom Södertörn är den outsourcing av IT-drift till extern tjänsteleverantör som Haninge, Nynäshamn och Södertälje har genomfört. Ett av målen med den gemensamma ITdriften är att IT-driftstjänsterna ska stödja utvecklingen mot e-förvaltning. Utvecklingen av beslutsstöd och Big data Den tekniska utvecklingen, med internetifiering av produkter och tjänster ger oss redan idag tillgång till data både internt och externt på ett sätt som vi aldrig tidigare kunnat fantisera om. Utvecklingen att producera och fånga data har inom vissa områden (till exempel telekom) pågått i årtionden, medan det inom andra är helt nytt. Gemensamt är dock att de flesta organisationer trots tillgången inte utnyttjar en bråkdel av den potential som dessa data ger. Även mer traditionell beslutsstödsdata som ekonomi-, personal- och verksamhetsinformation kan utnyttjas betydligt bättre än idag och via analys omsättas i betydelsefull kunskap. Utvecklingen går explosionsartat snabbt och krav på att fånga den data som genereras ställs oftast samtidigt som den nya funktionaliteten lanseras. Att omsätta data till kunskap i organisationen baserat på de data man förfogar över görs dock sällan. De flesta organisationer har mer eller mindre diffusa ambitioner, och ytterst få har en tydlig målbild om att använda information som en strategisk tillgång i sin affärs-/verksamhetsutveckling. Med dagens flöde av data finns mycket goda förutsättningar att få betydligt bättre kunskap om kunder/invånare, deras behov och de tjänster i samhället som de interagerar med antingen som individer eller som kollektiv, till exempel genom analys av sociala media eller inköp av annan extern data. Man kan också använda kunder/invånare som datainsamlare via till exempel mobilappar i smartphones för att förbättra sin egen service inom olika områden. Med en smartphone i var mans ägo är det snart bara fantasin som begränsar vad man kan använda dem till för datafångst. 64

224 Den utveckling vi ser avseende teknik för att hantera och analysera data i stora volymer, i realtid, av alla möjliga varierande format och under stor föränderlighet, ger oss helt nya möjligheter inför framtiden. Området kallas populärt för Big Data. Det är egentligen inget annat än en vidareutveckling av traditionellt beslutsstöd, som handlar om att koppla samman olika källsystem med historikhantering för en enhetlig rapportering. Big Data har dock ett mycket större fokus på externa behov och datakällor och med den direkta nyttan i centrum. Detta åstadkoms främst med analys och visualisering genom att till exempel koppla samman statistisk analys och kartinformation (GIS). Hur snabbt och på vilket sätt man tar till sig Big Data-konceptet kommer sannolikt i framtiden ha en stor betydelse för hur pricksäker man blir i leveransen av sina tjänster hur väl kommunen klarar av att möta invånarnas behov, vilka tjänster man ska leverera och i vilken ordning de ska prioriteras. Big Datakonceptet kommer också kunna bidra till den interna effektiviteten genom att en större analyskapacitet och bättre visualiseringsmöjligheter, vilket ger bättre kunskaper om den interna effektiviteten. Öppna data Öppna data är ett begrepp för digital information som är tillgänglig för vem som helst att återanvända och distribuera, utan avgifter och andra begränsande villkor. I Sverige finns sedan 2010 en lag om vidareutnyttjande av handlingar från den offentliga förvaltningen, PSI-lagen (PSI står för Public Sector Information d.v.s. handlingar i offentlig förvaltning), som bygger på ett EU-direktiv från Lagen har som syfte att främja utvecklingen av en informationsmarknad genom att underlätta enskildas användning av handlingar som tillhandahålls av den offentliga förvaltningen. PSI-lagen tillåter kommuner och landsting att ta ut avgifter för handlingar som återanvänds, men flera studier visar att det finns stor nytta i att istället tillhandahålla dessa som öppna data. Öppna data skapar förutsättningar för ökad transparens i den offentliga förvaltningen, och genom att fkla för medborgare och företag att ta del av och vidareanvända informationen förbättras även möjligheterna till insyn, förståelse och delaktighet. Arbetet med öppna data för även med sig positiva effekter för det interna arbetet, och kan driva förbättrings- och kvalitetsarbete. Öppna data kan fungera som en katalysator för ordning och reda i de interna informationsresurserna, samt bidra till att tillgängliggöra data som kan tjäna som verksamhetsstöd, och för analys av den egna verksamheten. Öppna data kan användas för forskning, innovation och för att skapa nya tjänster. Kommersiella och sociala entreprenörer kan utveckla nya tjänster, genom att till exempel analysera, kombinera och visualisera informationen på ett nytt sätt. Genom att samverka med andra kommuner kring publicering av gemensamma datamängder ökar värdet i den tillgängliggjorda informationen och detta skapar förutsättningar för en regional informationsmarknad. Den största efterfrågan finns kring datamängder som har en geodatadel som till exempel trafik, parkering, miljödata och fritidsanläggningar. 65

225 Nya EU-programmen en möjlighet för verksamhetsutveckling EU-parlamentet och medlemsländerna har enats om en ny tillväxtstrategi (EU2020) för de kommande tio åren för att komma ur den ekonomiska krisen och bygga en starkare och mer uthållig ekonomi). I linje med ambitionen i EU2020 om en smart, hållbar tillväxt för alla bör vi undersöka möjligheten att utveckla kommunens verksamheter genom samarbeten med intressenter i andra europeiska länder. Det stimulerar verksamhetsutvecklingen och ger extern finansiering. För att nå målen behövs ett ökat samarbete i Europa omkring frågor och utmaningar som rör utbildning, forskning och innovation, ett hållbart samhälle, arbetsmarknad och integration och ett konkurrenskraftigt näringsliv. I Huddinge drivs detta arbete på genom kunskapsspridning och uppmuntran. De olika förvaltningarnas internationella kontaktpersoner tar ett särskilt ansvar för att bevaka utlysningar av EU-program, inbjudningar till informationsträffar, nätverk, kontaktseminarier med mera som ligger i linje med Huddinge kommuns övergripande hållbarhetsarbete och genom förvaltningarnas verksamhetsutveckling. Om möjligt bör ett särskilt fokus ligga på samarbete med länderna omkring Östersjön. Nytt kommunhus nya möjligheter Huddinge kommun påbörjade i slutet i slutet av 2013 i samarbete med Huge Fastigheter AB ett kommungemensamt projekt rörande projektering av ett nytt kommunhus samlokaliserat med ett kulturhus. I juni 2014 meddelade Huge Fastigheter AB att den valda lokaliseringen inte är möjlig av ekonomiska skäl. Det resulterade i ett omtag i projektet som inriktades på att fullfölja framtagande av ett fördjupat lokalprogram och ett rumsfunktionsprogram oberoende av lokalisering. Detta slutfördes i januari Vid omtaget gavs ett parallellt uppdrag att finna en annan lämplig fastighet i Huddinge centrum som underlag för beslut om ny placering. När ett sådant beslut är fattat behöver det sannolikt tas fram en ny detaljplan parallellt med en hyresoffert. Givet att kommunfullmäktige fattar beslut om att bygga ett nytt kommunhus måste det startas upp ett nytt projekt med flera delprojekt som bland annat ska hantera frågor kring verksamhetsutveckling, nya arbetssätt, digitalisering, organisationsförändringar, information, delaktighet, flytt och logistik. Ett sådant projekt kommer att kräva en hel del såväl interna som externa resurser. Nuvarande bedömning är att inflytt i ett nytt kommunhus kan ske tidigast sommaren De direkta effekterna av att bygga ett nytt kommunhus är att en samlad administration i ett attraktivt läge ökar möjligheterna att utveckla en mer effektiv organisation, underlättar rekrytering av personal och bidrar till en positiv bild av Huddinge. Ett kommunhus som samlokaliseras med ett kulturhus ger inte bara ekonomiska samordningsvinster och nya kulturytor, utan kan också göra att hela byggnaden känns lättillgänglig och får en atmosfär av öppenhet och myllrande folkliv. Det blir ett invånarnas hus. En betydande positiv sidoeffekt av att bygga nytt kommunhus är de exploateringsmöjligheter som öppnar sig för fastigheterna Storängen, Kommunalvägen och Gymnasietorget då förvaltningskontoren utrymmer sina nuvarande lokaler på dessa adresser och flyttar samman. 66

226 Bolagen I det här avsnittet beskrivs några av de utmaningar som bolagen lyfter fram för planeringsperioden. Huge Fastigheter AB ska kompletteras. Södertörns Energi AB med flera Södertörns Energi AB är ett holdingbolag med säte i Botkyrka kommun, som ägs till hälften vardera av Botkyrka och Huddinge kommuner. Den egentliga verksamheten sker i det helägda dotterbolaget Södertörns Fjärrvärme AB och i intressebolaget Söderenergi AB där ägarandelen är 58 procent. Bolaget har till uppgift att genom dotterbolagen bedriva produktion och distribution av värme respektive kyla. I samband med värmeproduktionen produceras även el som säljs vid den nordiska börsen, Nord Pool. Inom Södertörns Energi AB är finansieringssituationen den att man idag har en låg genomsnittsränta (1,8 %) på kapitalskulden som uppgår till mnkr. Risken är att räntan på sikt ökar och varje procentenhet på snitträntan gör cirka 13 mnkr på resultatet före skatt. Nuvarande resultatnivåer medger att man amorterar drygt 30 mnkr per år. Därmed blir kvarvarande låneskuld cirka mnkr per Inom Södertörns Fjärrvärme förutses en minskad energiförsäljning på grund av energibesparingar i befintliga och nya objekt som bolaget levererar till. Volymen beräknas minska med cirka 60 GWh (-6 %) fram till år För att möta den sjunkande volymen beräknas priset till kund höjas med omkring 2-3 procent per år, vilket då ger ett resultat före koncernbidrag på omkring 90 mnkr. Kommande energieffektiviseringar i de stora bostadsområdena kommer även påverka Söderenergi. Även värmeleveranserna till Fortum kommer att minska då de tar sitt nya kraftvärmeverk i Värtan i drift Söderenergi AB har idag relativt låga bränslepriser. Det finns en risk för uppgång när konjunkturen vänder uppåt. Utsläppsrätterna som idag har ett värde på cirka 20 mnkr kommer att trappas av succesivt för att helt försvinna år År 2024 försvinner även elcertifikaten, vilket räknas påverka resultatet med omkring 120 mnkr per år framåt i tiden. Sammantaget leder detta till en minskad värmeproduktion för Söderenergi och minskade intäkter - en utmaning som bolaget måste klara genom att fortsätta effektivisera verksamheten, arbeta med bränsleinköp och en kostnadseffektiv mix av bränslen till pannorna. En väsentlig del i detta är att öka andelen returflis till kraftvärmeanläggningen. En annan viktig del är att ständigt ha genomarbetade planer för nödvändiga underhållsåtgärder och investeringar. SRV återvinning AB SRV återvinning AB ägs gemensamt av kommunerna Botkyrka (31,5 %), Haninge (31,5 %), Huddinge (31,5 %), Nynäshamn (2,75 %) och Salem (2,75 %). SRV arbetar med avfallshantering och återvinning utifrån ägarkommunernas miljöpolitik och den gemensamma avfallsplanen. SRV verkar i en bransch som har goda framtidsutsikter oavsett konjunkturläge. Den närmaste femårsperioden kommer befolkningen i ägarkommunerna att öka med cirka invånare. Det leder till en ökad avfallsmängd med cirka 13 procent, vilket medför till att bolagets verksamhet växer. 67

227 Ett stort utvecklingsområde för SRV är återvinningen av textilier. Tjänsten startade år 2013 och innebär att textilier samlas in och går till förbränning. Om SRV utvecklar hanteringen av textilier och övergår till exempelvis fiberåtervinning (möjligheten utreds) kommer verksamheten inom detta område behöva utökas. Deponier kommer att var mer sällsynta framöver och ställa högre krav på bolaget jämfört med hur det ser ut i dagsläget. Även miljökraven på deponier väntas bli större. Dessa faktorer kommer att leda till högre kostnader för bolaget de kommande åren. Ytterligare en faktor som väntas påverka bolagets verksamhet är den nya lagändringen om att kommunerna övertar ansvaret för insamlingen av tidningar och förpackningar. Planen är att lagändringen träder i kraft i början av april

228 Ekonomiplan preliminära beräkningar Beräkningar i ekonomiplanen utgår från: Mål och budget 2015 och avstämningsärende 2015 Skatteprognos från Sveriges Kommuner och Landsting i december 2014 Befolkningsprognos 2014 Resursfördelning för volymer och lokaler motsvarar i huvudsak beräkningar i Mål och budget 2015 Generell uppräkning är beräknad till 2,0 procent per år för löner och övrigt, något lägre för hyresökningar Med dessa förutsättningar beräknas resultatet enligt det ekonomiska målet till 0,1 procent av skatt och bidrag 2016 och till 0,5 procent för 2017 och 2018: 5,3 mnkr 2016 (0,1 % av skatter och bidrag) 30,7 mnkr 2017 (0,5 %) 28,3 mnkr 2018 (0,5 %) Tabell: Ekonomiplan , mnkr Verksamhetens kostnader/intäkter Exploateringsverksamhet Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Skatter, utjämning och statsbidrag Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat Ekonomiskt mål Ekonomiskt mål % av skatt mm Differens jmf ekonomiskt mål 1% Budget ,8 170,0-114, ,5 Plan ,9 100,0-126, ,5 Plan ,0 150,0-142, ,8 Plan ,0 150,0-159, , ,8 797, , ,1 771, , ,2 806, , ,9 846, ,1 260,4-200,7 200,6 30,6 0,6 260,4-199,5 105,3 5,3 0,1 260,4-200,1 180,7 30,7 0,5 260,4-200,1 178,3 28,3 0,5-48,2-25,5-30,7 För att nå en resultatnivå som motsvarar ett ekonomiskt mål på 1 procent av skatt och bidrag behöver resultatet förbättras med 48 mnkr för 2016 och 25 mnkr respektive 31 mnkr för 2017 och I den fortsatta budgetprocessen inför Mål och budget 2016 kommer nya prognoser för skatteunderlagets utveckling, uppdatering av kommunens befolkningsprognos och uppdatering av övrig kommunal utjämning att följas noga. Även att följa hur de riktade statsbidragen till kommunerna, särskilt till förskola och skola, kommer att utformas och innehållet i vårpropositionen blir viktigt i den fortsatta processen. I den preliminära ekonomiplanen för är det inte inlagt något särskilt krav på effektivisering av verksamheterna. Med hänsyn till den låga resultatnivån kommer prioriteringar, generella och riktade effektiviseringar att vara delar att beakta i den fortsatta dialogen om det ekonomiska utrymmet. En procents generell effektivisering av samtliga verksamheter motsvarar cirka 50 mnkr i lägre kostnader. Skatt, utjämning, bidrag För planeringsperioden har intäkterna beräknats öka med 750 mnkr (15 procent). 69

229 Tabell: Skatt, utjämning, statsbidrag , mnkr Intäkt/kostnad Allmän kommunalskatt Prognos slutavräkning S:a skatt Inkomstutjämningsbidrag Kostnadsutjämningsbidrag Införandebidrag Strukturbidrag Regleringsbidrag/-avgift Avgift till LSS-utjämning Kommunal fastighetsavgift S:a utjämning och bidrag S:a skatt, utjämning och bidrag Ökning i mnkr Ökning i procent Budget ,9 16, ,8 Plan ,1 0, ,1 Plan ,2 0, ,2 Plan ,9 0, ,9 493,2 202,7 33,6 10,8 5,4-105,1 157,0 797, ,4 522,3 223,9 1,2 11,0-38,8-106,6 158,3 771, ,4 207,0 4,0% 547,0 249,2 0,0 11,2-54,2-108,5 161,4 806, ,3 275,9 5,2% 592,0 259,8 0,0 11,4-76,2-110,4 169,6 846, ,1 266,8 4,7% Skatt I decemberprognosen från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) bedöms utvecklingen av skatteunderlaget till i genomsnitt 4,6 procent per år under perioden I ekonomiplanen antas skatteunderlaget i Huddinge öka i samma takt som för riket. Tabell: Skatteunderlagets utveckling för riket , procentuell förändring enligt prognos från Sveriges Kommuner och Landsting Utfall Prognos December ,2 3,0 4,0 3,4 3,3 5,2 4,7 4,5 4,2 Oktober ,2 3,0 4,0 3,5 3,5 5,1 5,1 4,8 4,5 MoB 2015 (apr 2014) 2,2 3,0 4,0 3,5 3,4 4,7 5,3 4,9 - Resultatutjämningsreserv Huddinge kommun införde 2013 en resultatutjämningsreserv. Reserven är avsedd att utjämna normala svängningar i intäkterna över konjunkturcyklerna, med syfte att täcka sviktande skatteunderlag vid befarad eller konstaterad konjunkturnedgång. Totalt har 463,6 mnkr avsatts av överskotten från Beslut om ytterligare avsättning av 2014 års resultat fattas i samband med årsredovisningen för Riktvärdet för när det är tillåtet att disponera medel ur resultatutjämningsreserven är när den årliga tillväxten i det underliggande skatteunderlaget i riket är lägre än den genomsnittliga utvecklingen de senaste tio åren. Med SKL:s decemberprognos beräknas detta vara fallet för Det är därför inte aktuellt att utnyttja reserven i för åren En annan förutsättning är att medel disponeras för att täcka ett negativt balanskravsresultat. Vid ett kraftigt försämrat resultat under löpande år kan beslut om att utnyttja reserven tas i samband med delårsrapporter eller i bokslutet. 70

230 Tabell: Rikets underliggande skatteunderlagsutveckling; tioårigt genomsnitt samt årlig utveckling. Förändring i procent per år Snitt 10 år 3,8 3,9 3,9 4,0 4,0 3,9 Årlig 3,6 3,7 4,8 4,5 4,5 4,2 Differens -0,2-0,1 0,8 0,5 0,5 0,3 Kommunala skattesatsen Kommunalskatten i Huddinge är i ekonomiplanen beräknad till 19,85 kronor. Kommunalekonomisk utjämning Utjämning mellan kommunerna, kommunalekonomisk utjämning, består av inkomst- och kostnadsutjämning, strukturbidrag och införandebidrag. Staten beslutar om en ram för att finansiera utjämningen. Om utjämningskostnaderna överstiger statens ram betalar kommunerna en regleringsavgift. Om kostnaderna är lägre än ramen får kommunerna istället ett regleringsbidrag. Ett nytt utjämningssystem infördes från och med För Huddinge kommun motsvarade förändringarna ett minskat bidrag i kostnadsutjämningen med 692 kr per invånare, cirka 70 mnkr. Ett införandebidrag innebär ett successivt införande med maximalt cirka 25 mnkr per år och för Huddinge får förändringen fullt genomslag Främst är det förändringarna av modellen för individ- och familjeomsorg som slagit negativt för kommunen. Sammantaget får Huddinge 240 mnkr netto i bidrag/utjämning år 2015, exklusive inkomstutjämning. Här ingår eftersläpningsersättning för kraftig befolkningsökning (29 mnkr). Totalt beräknas bidraget/utjämningen till 197 mnkr 2016, 43 mnkr lägre än för Inkomstutjämning Kommuner med en egen skattekraft, beskattningsbar inkomst per invånare, som understiger den garanterade skattekraften (115 procent av medelskattekraften i riket) får ett inkomstutjämningsbidrag. Övriga kommuner betalar en utjämningsavgift. År 2015 är det 15 kommuner, varav tio i Stockholm län, som betalar en avgift i systemet. Huddinges skattekraft enligt inkomstutjämning 2015 är 102,6 procent. Kommunen beräknas få ett inkomstutjämningsbidrag med 522 mnkr 2016, cirka 29 mnkr högre än för Kostnadsutjämning Kostnadsutjämningen utjämnar för kostnader som kommunen själv inte kan påverka. Grundprincipen är att utjämning endast sker för strukturella skillnader i verksamheter som är obligatoriska för kommunerna. Kommuner med en ogynnsam struktur (åldersstruktur, etnicitet, socioekonomi, geografi, lön) får ett bidrag och övriga betalar en avgift. I kostnadsutjämningen för 2015 får Huddinge ett bidrag med kronor per invånare, exklusive eftersläpningseffekt. I ekonomiplanen beräknas bidraget successivt öka till kr per invånare år Ökningen hänförs främst till utvecklingen inom grundskolan, gymnasiet och äldreomsorgen. Ersättning för eftersläpning i modellen för befolkningsförändringar Huddinges kraftiga befolkningstillväxt har gjort att kommunen fått ersättning för eftersläpning i modellen för befolkningsförändringar. För att få ersättning 71

231 även 2016 ska befolkningstillväxten i år (november 2014 till november 2015) vara minst 1,2 procent. I befolkningsprognosen beräknas befolkningen öka med i genomsnitt 1,7 procent per år , vilket innebär att Huddinge beräknas få en ersättning på cirka mnkr per år under planeringsperioden. Strukturbidrag och införandebidrag I det nya utjämningssystemet har kompensationsgraden för de kommuner som betalar inkomstutjämningsavgift sänkts och de kommuner som får ett bidrag påverkas negativt. För att inga kommuner ska få minskade intäkter till följd av förändringen har en särskild kompensation lagts in i strukturbidraget. Huddinge får ett bidrag på 11 mnkr per år. Det nya utjämningssystemet införs successivt med en maximal årlig effekt på cirka 250 kr per invånare. För Huddinge har effekterna av systemet i stort sett fullt genomslag från och med Regleringsbidra/-avgift Regleringsposten är till för att kontrollera statens totala kostnad för utjämningssystemet. Regleringsposten används också för andra förändringar eller tillskott, till exempel i form av statliga bidrag. För 2015 är bidraget -39 kronor per invånare. När statens anslag inte ökar i samma takt som kostnaden för att upprätthålla den garanterade nivån i inkomstutjämningen minskar regleringsposten och blir fortsatt negativ åren 2016 (-366 kr/inv), 2017 (503 kr/inv) och 2018 (-696 kr/inv). Finansieringsprincipen I regleringsposten ingår också medel för regleringar enligt finansieringsprincipen. Sedan tidigare finns 245 mnkr år 2016 och ytterligare 245 mnkr från 2017 för att satsa på utökad undervisningstid i matematik. De som inte har grundläggande kunskaper i modersmålet ska få undervisning i de nationella minoritetsspråken. Kommunerna kompenseras för kostnadsökning med 4 mnkr 2015 och ytterligare 5 mnkr För att kommunerna ska förbättra register och statistikuppföljningen inom det kommunala informationsansvaret för ungdomar utanför gymnasieskolan finns det avsatt 5 mnkr 2014 och ytterligare 5 mnkr Med anledning av aktivitetskrav i vuxenutbildningen, i syfte att öka genomströmningen och minska avhoppen, finns 13,5 mnkr avsatt 2014 och ytterligare 16 mnkr De tidigare föreslagna indragningarna för effektiviseringar till följd av propositionen Högre krav och kvalitet i den nya gymnasieskolan GY11 drogs helt tillbaka för åren 2014 och Därefter minskas anslaget med 470 mnkr från 2016 och framåt. Den nya effektiviseringen är fortfarande inte närmare beskrivna och har i ekonomiplanen hanterats som ett lägre bidrag för kommunen och har inte belastat gymnasienämndens budgetram. 72

232 Regleringar enligt finansieringsprincipen, tkr Huddinge Ökad undervisningstid i matematik (GSN) Nationella minoritetsspråkrätten (GSN) Ungdomar utanför gymnasieskolan (GN) Införande av aktivitetskrav i kommunal vuxenutbildning (GN) Högre krav och kvalitet nya gymnasieskolan LSS-utjämning LSS-utjämningssystemet avser utjämning av kommunernas kostnader för LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade). Huddinge har en standardkostnad för LSS som är lägre än genomsnittet för riket och betalar en avgift år 2015 med kronor per invånare, 105 mnkr. I ekonomiplanen beräknas samma avgift per invånare för Kommunal fastighetsavgift Den kommunala fastighetsavgiften år 2016 är preliminärt beräknad till 158 mnkr och därefter en fortsatt ökning med totalt 11 mnkr till år Finansiella kostnader och intäkter De finansiella intäkterna består av räntor på främst utlåning och vidareutlåning till kommunala bolag, räntor på banktillgodohavanden eller annan placering av likviditetsöverskott samt borgensavgifter från kommunala bolag. De finansiella kostnaderna består av främst räntor på den upplåning som görs av internbanken för vidareutlåning samt finansiella kostnader för pensionsskulden. Finansnettot är i huvudsak beräknat enligt budget för Verksamhetens nettokostnader - preliminära beräkningar för Preliminära beräkningar av verksamhetens nettokostnader för har beräknats med den beslutade budgeten i Avstämningsärendet 2015 som grund. Tabell: Verksamhetens nettokostnader förändringar Netto mnkr Summa +/- Budget 2015 Tekn just, omprio m.m. Volymer Lokaler IT Generell uppräkning 5 000,5 75,4 91,5 31,0 4,0 100,1-32,7 100,3 19,3 4,0 109,4 14,4 100,2 32,9 4,0 117,7-57,2 292,0 83,2 12,0 327,2 Plan 5 302, , ,0 200,2 269,3 771,5 6,0 3,8 4,9 15,4 +/- mnkr +/- procent Sammantaget har verksamhetens nettokostnader, exklusive exploatering, räknats upp med 232 mnkr, 4,5 procent, för Till följd av en fortsatt befolkningstillväxt har utrymmet för volymer och lokaler tillsammans räknats upp med 375 mnkr för planeringsperioden. 73

233 Volymer Volymförändringar med sammantaget 294 mnkr har beräknats med befolkningsprognoser och verksamhetsstatistik som grund. Detta inkluderar ett utrymme för lokaler med 11 mnkr. Volymförändring per nämnd , mnkr (avrundat) Nämnd Summa Kommunstyrelsen Förskolenämnden Grundskolenämnden Gymnasienämnden Socialnämnden Äldreomsorgsnämnden Kultur- och fritidsnämnden Natur- och byggnadsnämnden Tillsynsnämnden Revision Överförmyndarverksamhet 4,1 6,0 33,3 5,6 15,8 22,1 2,6 1,9 0,1 0,0 0,1 4,3 11,2 31,8 7,8 16,5 23,9 2,7 2,0 0,1 0,0 0,1 4,3 12,7 29,1 9,2 16,4 23,5 2,7 2,0 0,1 0,0 0,1 12,6 29,9 94,2 22,6 48,7 69,4 8,1 5,9 0,3 0,1 0,2 Summa 91,5 100,3 100,2 292,0 Befolkningsprognosen som använts för volymberäkningarna togs fram i april Störst ökning i mnkr beräknas för grundskolan och äldreomsorgen, där befolkningen också beräknas öka mycket procentuellt under perioden. För ungdomsgymnasiet har antalet elever minskat under en period, men beräknas öka från och med 2016 och har den största procentuella ökningen mellan 2015 till Volymberäkningarna kommer att uppdateras med ny befolkningsprognos i april Förskola Förskolans volymer avser barn inskrivna i förskola. Här används kommunens befolkningsprognos för barn i åldern 1-5 år och servicegraden. Servicegraden visar hur stor andel av barnen som bedöms vara inskrivna i förskolan. I beräkningen har servicegraden beräknats till 90,7 procent. Antalet inskrivna barn i förskolan beräknas öka 2016 med 63 jämfört med budget För 2017 och 2018 beräknas fortsatt ökning, 116 respektive 129 barn. Grundskola Grundskolans volymer avser elever i skolan från förskoleklass till årskurs 9. Här används kommunens befolkningsprognos för barn och ungdomar i åldersintervallen 6 år, 7-11 år samt år. Elever i särskolan räknas bort och budgeteras särskilt under särskolan. Utifrån statistik uppskattas antalet elever till 99,5 procent av övriga barn/ungdomar. Antalet elever beräknas öka med 416 år 2016, 371 år 2017 och med 342 år Modersmål Resurser för modersmålsundervisning har sedan budget 2013 en egen volymberäkning och ingår inte i den vanliga beräkningen av grundskolans volymer. Antalet elever i modersmålsundervisning har beräknats öka med i genomsnitt drygt 40 elever per år. 74

234 Skolbarnsomsorg Skolbarnomsorgens volymer avser dels elever i skolbarnomsorg från förskoleklass till årskurs 3 och dels elever i skolbarnomsorg för åringar. Här används kommunens befolkningsprognos för barn och ungdomar i åldersintervallen 6-9 år respektive år. Antalet elever i skolbarnsomsorg 2016 beräknas att öka med 172 jämfört med budget För 2017 och 2018 beräknas antalet elever öka med ytterligare 123 respektive 92 elever. Särskola Särskolans volymer avser elever i särskolan. Här bedöms att befolkningsprognosen inte speglar behoven på ett bra sätt. För beräkning av volymer används verksamhetsstatistik och prognoser. Antalet elever i särskolan har minskat och i verksamhetsplanen för 2014 budgeterade grundskolenämnden om medel från särskola till grundskola då behoven istället har ökat där. I ekonomiplanen har antalet elever räknats ner i motsvarande omfattning. Ungdomsgymnasiet Ungdomsgymnasiets volymer avser elever i gymnasieskolan. Till grund för bedömning av antal elever i gymnasiet ligger kommunens befolkningsprognos för ungdomar i åldern år och ett antagande om hur stor andel av ungdomarna i respektive ålder som går i gymnasieskolan. Befolkningen i dessa åldrar har sammantaget minskat under en period, men från och med 2016 beräknas antalet gymnasieelever börja öka igen. Antalet elever 2016 beräknas att öka med 59. För 2017 och beräknas antalet elever öka med ytterligare 86 respektive 104. Gymnasiesärskola Gymnasiesärskolans volymer avser elever i gymnasiesärskolan. Här bedöms att befolkningsprognosen inte speglar behoven på ett bra sätt. För beräkning av volymer används verksamhetsstatistik och prognoser. Antalet elever i gymnasiesärskolan har minskat och i verksamhetsplanen för 2014 budgeterade gymnasienämnden om medel för volymer till en förstärkning av verksamhetens grundbelopp. Vuxenutbildning För vuxenutbildningen har en volymökning beräknats som motsvarar befolkningsökningen för respektive år enligt befolkningsprognosen Totalt för perioden motsvarar det en ökning med 3,7 mnkr. Äldreomsorg Äldreomsorgens volymer avser antal personer över 65 år med ett beräknat genomsnittligt behov av vård och omsorg. Befolkningen över 65 år beräknas öka med nästan 6 procent under perioden Störst procentuell ökning, 11 procent, sker i åldersgruppen över 80 år. Alltså i gruppen med störst behov av vård och omsorg. Totalt för perioden beräknas volymerna öka med 69 mnkr, cirka 11 procent av nettobudgeten Här ingår också ett utrymme för nya lokaler med cirka 4,6 mnkr. Socialnämnden För socialnämndens verksamheter (vård och behandling IFO, ekonomiskt bistånd, arbetsmarknadsåtgärder, funktionshinderområdet och socialpsykiatrin) har en 75

235 volymökning beräknats som motsvarar befolkningsökningen för respektive år enligt befolkningsprognosen. Totalt för perioden motsvarar det en ökning med 49 mnkr. Här ingår också ett utrymme för nya lokaler med cirka 2 mnkr. Kultur- och fritidsnämnden För kultur- och fritidsnämnden har budgeten räknats upp med en volymökning motsvarande 80 procent av befolkningsökningen för respektive år. Totalt för perioden motsvarar det en ökning med 8,3 mnkr. Här ingår också ett utrymme för nya lokaler med cirka 3,6 mnkr. Natur- och byggnadsnämnden För natur- och byggnadsnämnden har en volymökning beräknats med 80 procent av befolkningsökningen för respektive år. Totalt för perioden motsvarar det en ökning med 10,6 mnkr. Tillsynsnämnden För tillsynsnämnden har en volymökning beräknats med 80 procent av befolkningsökningen för respektive år. Totalt för perioden motsvarar det en ökning med 0,3 mnkr. Kommunstyrelsen För kommunstyrelsen har en volymökning beräknats med 50 procent av befolkningsökningen för respektive år. Totalt för perioden motsvarar det en ökning med 12,6 mnkr. Lokaler I ekonomiplanen ingår medel för tillkommande lokalhyror under perioden för förskolor (10,7 mnkr), grundskolor (24 mnkr) och gymnasieskolor (4,5 mnkr). För kommunstyrelsen, socialnämnden, äldreomsorgsnämnden, kultur- och fritidsnämnden, natur- och byggnadsnämnden och tillsynsnämnden ingår utrymmet för tillkommande lokalhyror i volymtilldelningen med totalt cirka 10,8 mnkr. Om samtliga nya objekt genomförs enligt nämndernas lokalförsörjningsplaner är de tillkommande lokalhyrorna högre än det utrymme som ligger i nämndernas preliminära ramar. Främst avser det skolor och idrottshallar. Ett ospecificerat utrymme på 44 mnkr har därför lagts in i medelsreserven. Nämndernas lokalförsörjningsplaner ska ytterligar stämmas av i arbetet med Mål och budget IT I planeringsförutsättningarna har ett utrymme för kommungemensam ITinfrastruktur med 4 mnkr per år lagts in under kommunstyrelsen. Generell uppräkning Nämndernas preliminära ramar har räknats upp för löne-, hyres- och prisökningar. Budgettillägget är beräknat som en generell uppräkning. I ekonomiplanen har nämndernas ramar räknats upp med 2,0 procent per år för löner och övrigt. Uppräkningen för hyror är kopplad till förändringen av KPI och är beräknad till 0,39 procent 2016, 1,37 procent 2017 och 2,08 procent Totalt har ramarna räknats upp med 329 mnkr för perioden. 76

236 Tekniska justeringar, omprioriteringar m.m. Regleringar enligt finansieringsprincipen De generella statsbidragen i det kommunala utjämningssystemet är justerade till följd av utökningar/ändringar i riksdagens beslut om budget. I ekonomiplanen har nämndernas ramar justerats med motsvarande andel som det generella statsbidraget beräknas påverka Huddinges statsbidrag, cirka 1 procent. Ettåriga tillskott 2015 I budgeten för 2015 budgeterades några riktade insatser som ettåriga. Det avser arbetsmarknadsåtgärder och särskilda medel för bland annat stärkt samhällsbyggnadsprocess. Särskilda satsningar för den kommande planeringsperioden behandlas i den fortsatta processen med Mål och budget för Övrigt Utbetalning av pensioner intjänade före 1998 beräknas öka med 3 mnkr under perioden. Reserverade medel har beräknats till 6,1 mnkr 2015, inklusive 1 mnkr som avser utrymme för förebyggande insatser för barn och unga. I budgeten för 2015 har investeringsplanen beräknats till mnkr för Avskrivningarna ökar med 28 mnkr från 2015 till I ekonomiplanen har avskrivningarna uppskattats att öka med ytterligare 16 mnkr till Exploateringsverksamheten har antagits till 100 mnkr år 2016 och därefter till 150 mnkr per år. TOT ,5-75,4-91,5-31,0-4,0-100,1 0,0 0,0 0, ,5 KS -466,6 0,4-4,1 0,0-4,0-9,2 0,0 0,0 0,0-483,5 FS N -763,3 0,0-6,0-2,6 0,0-16,3 0,0 0,0 0,0-788,1 GS N ,2-2,7-33,3-8,0 0,0-28,2 0,0 0,0 0, ,4 GN -491,9 0,0-5,6-1,4 0,0-9,1 0,0 0,0 0,0-508,0 SN -911,1 5,0-15,8 0,0 0,0-18,0 0,0 0,0 0,0-939,8 ÄN -645,6 0,0-22,1 0,0 0,0-13,0 0,0 0,0 0,0-680,6 KFN -191,3 0,0-2,6 0,0 0,0-2,8 0,0 0,0 0,0-196,7 NBN -134,3-2,0-1,9 0,0 0,0-3,1 0,0 0,0 0,0-141,3 TN -6,9 0,0-0,1 0,0 0,0-0,2 0,0 0,0 0,0-7,1 Bidrag, omprio mm Volymer Lokaler IT Uppräkning Gemensam utv Riktad satsning Plan ,7-100,3-19,3-4,0-109,4 0,0 0, ,8 0,0-4,3 0,0-4,0-9,7 0,0 0,0-501,5 0,0-11,2-3,9 0,0-17,7 0,0 0,0-820,9-2,7-31,8-8,0 0,0-31,6 0,0 0, ,5 0,0-7,8-1,4 0,0-10,0 0,0 0,0-527,2 0,0-16,5 0,0 0,0-19,0 0,0 0,0-975,2 0,0-23,9 0,0 0,0-14,2 0,0 0,0-718,7 0,0-2,7 0,0 0,0-3,7 0,0 0,0-203,1-2,0-2,0 0,0 0,0-3,2 0,0 0,0-148,5 Bidrag, omprio mm Volymer Lokaler IT Uppräkning Gemensam utv Plan ,4-100,2-32,9-4,0-117,7 0, ,0 0,0-4,3 0,0-4,0-10,1 0,0-519,9 0,0-12,7-4,2 0,0-19,0 0,0-856,8 0,0-29,1-8,0 0,0-34,6 0, ,3 0,0-9,2-1,7 0,0-10,8 0,0-548,9 0,0-16,4 0,0 0,0-19,9 0, ,5 0,0-23,5 0,0 0,0-15,3 0,0-757,5 0,0-2,7 0,0 0,0-4,4 0,0-210,2-2,0-2,0 0,0 0,0-3,3 0,0-155,8 ÖF netto mnkr Budget 2015 Bidrag, omprio mm Volymer Lokaler IT Uppräkning Effektivisering Gemensam utv Riktad satsning Plan 2016 Rev Tabell: Sammanfattning preliminära ramar för nämnderna I tabellen redovisas preliminära ramar för nämnderna utifrån beskrivna förutsättningar i ekonomiplanen. -3,2 0,0 0,0 0,0 0,0-0,1 0,0 0,0 0,0-3,3-5,1 0,0-0,1 0,0 0,0-0,1 0,0 0,0 0,0-5,3 0,0-0,1 0,0 0,0-0,2 0,0 0,0-7,4 0,0 0,0 0,0 0,0-0,1 0,0 0,0-3,4 0,0-0,1 0,0 0,0-0,1 0,0 0,0-5,5 0,0-0,1 0,0 0,0-0,2 0,0-7,7 0,0 0,0 0,0 0,0-0,1 0,0-3,5 0,0-0,1 0,0 0,0-0,1 0,0-5,6 77

237 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (4) HANDLÄGGARE Patrick Stenbacka Kommunstyrelsen Översyn av kommunstyrelses delegationsordning (HKF 9210) med anledning av ny mandatperiod Förslag till beslut Kommunstyrelsens beslut 1. Förslaget till reviderad delegationsordning för kommunstyrelsen (HKF 9210) godkänns i enlighet med bilaga 1 till kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 7 april Regler om delegering, i enlighet med bilaga 2 till kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 7 april 2015, godkänns. Sammanfattning Mot bakgrund av ny mandatperiod och organisation för samhällsbyggnadsfrågor inom kommunstyrelsen har kommunstyrelsens förvaltning gjort en totalöversyn av delegationsordning för kommunstyrelsen (HKF 9210). Även Regler om delegering har uppdaterats. Inom personalområdet förtydligas att förvaltningscheferna är anställda av kommunstyrelsen. Kravet på reserapport för förtroendevalda exklusive kommunstyrelsens ordförande samt för anställda som reser mellan tre till och med sju dygn inom Europa föreslås utgå. Beslut om personalpolitiska anvisningar och instruktioner föreslås delegeras till kommundirekt. Inom rubriken F, Bostads- och markärenden, har några delegationspunkter setts över och förtydligats. I övrigt har numreringen av delegationspunkter setts över och justerats. Beskrivning av ärendet Mot bakgrund av ny mandatperiod och organisation för samhällsbyggnadsfrågor inom kommunstyrelsen har kommunstyrelsens POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning Huddinge BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB

238 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (4) förvaltning gjort en totalöversyn av delegationsordning för kommunstyrelsen (HKF 9210). Inom rubrik A. Personalärenden inom kommunstyrelsens verksamhetsområde tillförs de delegationspunkter från rubrik D. Personalärende inom kommunens hela verksamhetsområde som handlar om anställning med flera ärenden rörande förvaltningschefer, då de är anställda inom kommunstyrelsen. Även ärenden gällande äldreombudsmannen förs över från rubrik D till A. Inom avsnittet resor och studiebesök för förtroendevalda exklusive kommunstyrelsens ordförande samt för tjänstemän föreslås att villkoret att reserapport ska lämnas efter resans slut vid resa eller studiebesök mellan tre och sju dygn inom Europa ska utgå. Inom rubriken D. Personalärenden inom kommunens hela verksamhetsområde föreslås att beslut om personalpolitiska anvisningar och instruktioner ska delegeras till kommundirekt. Inom rubrik F. Bostads- och markärenden föreslås att två delegationspunkter slås ihop så att det endast blir en delegationspunkt under Förvärv och överlåtelse av fastighet eller fastighetsdel inom antagen detaljplan samt överenskommelse som avser flyttning av infart för fastighet, flyttning av utrymme för parkering, ersättning för anläggning och vegetation m.m. och där köpeskillingen eller ersättningen uppgår till högst 100 prisbasbelopp. Inom rubrik F, avsnitt 7. Övriga nyttjanderätter enligt jordabalken (exklusive hyra och tomträtt) samt servitut föreslås följande nya lydelser vad avser upplåtelse för nyttjanderätt: - F7.2: Upplåtselse av nyttjanderätt i kommunens fastigheter i det fall att upplåtselsetiden är högst tio år och upplåtselsen inte omfattas av F7.3 - F7.3: Upplåtselse av nyttjanderätt för ledningar dels i allmän platsmark och dels i annan kommunägd mark där förläggningen innebär minde påverkan på fastighetens värde - F7.4: Upplåtselse av nyttjanderätt i kommunens fastigheter i de fall att upplåtselsetiden överstiger tio år och upplåtselsen inte omfattas av F7.3 Det föreslås även en delegationspunkt med lydelsen Beslut att godkänna byte av motpart i ingånget arrendeavtal.

239 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (4) Inom G. har rubriken Gatufrågor ändrats till Trafikfrågor och samtliga delegationspunkter redigerats textmässigt, men innebörden i delegationspunkterna har inte förändrats. Inom rubrik H. förtydligas att det handlar om upphandlingar inom samhällsbyggnadsavdelningens gatu- och trafiksektion. I övrigt har delegationspunkterna numrering uppdaterats. Uppgifter om vidaredelegater har setts över och tydliggjorts. Det förtydligas vidare att det är den biträdande kommundirekt som inträder om kommundirekt har förhinder. beslutar särskilt om att vidaredelegera sin beslutanderätt utifrån denna översyn. Även Regler om delegering, bilaga 2 till kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande, har setts över. Reglerna beskriver vad delegering av beslutanderätt enligt kommunallagen innebär, vilka typer av beslut som kan delegeras och rutinerna runt delegationsbeslut i Huddinge. Förvaltningens synpunkter Kommunstyrelsens förvaltning föreslår att föreliggande förslag till delegationsordningen samt förslaget till Regler om delegering godkänns. Förvaltningen avser att utöver när det så är påkallat årligen under mandatperioden på liknande sätt se över delegationsordningen. Vesna Jovic ör Toralf Nilsson Administrativ direktör Patrick Stenbacka Verksamhetscontroller

240 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (4) Bilagor 1. Förslag till reviderad delegationsordning för kommunstyrelsen (HKF 9210) samt befintlig delegationsordning för kommunstyrelsen (HKF 9210) 2. Förslag till regler om delegering Beslutet delges HKF 9210 Samtliga nämnder

241 HUDDINGE KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING HKF 9210 SIDA 1 (21) Antaget i kommunstyrelsen , 4 med ändring , 218, , 135, , 20, , , 221, , 193, , 152, , 70, , , 15, , 28, , 24, , 27 samt , 16 har beslutat om vidaredelegation dnr KS 2003/7.111, med ändring dnr KS 2003/ , KS kdir 2005/11.111, dnr KS 2008/ dnr KS- 2010/ , KS-2012/ samt KS-2012/ Delegationsordning för kommunstyrelsen - med kommundirekts vidaredelegering Kommunstyrelsen uppdrar enligt vad som anges nedan antingen åt kommunstyrelsens arbetsutskott (KSAU), kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott (SBU), åt en ledamot eller ersättare i kommunstyrelsen eller åt en anställd hos kommunen att besluta på styrelsens vägnar i de ärenden som anges i denna delegationsordning. medges rätt att vidaredelegera sin beslutanderätt till annan anställd inom kommunen. skall hålla kommunstyrelsen underrättad om till vem han/hon har överlämnat beslutanderätten. Beslut som fattas på delegation, inklusive vidaredelegation, ska redovisas skriftligt till kommunstyrelsen till nästföljande sammanträde. Kommunstyrelsens ordförande eller, vid dennes förhinder, kommunstyrelsens vice ordförande äger rätt att på kommunstyrelsens vägnar fatta beslut i ärenden som är så brådskande att kommunstyrelsens beslut inte kan avvaktas. Sådant beslut skall anmälas vid kommunstyrelsens nästa sammanträde. I föreliggande delegationsordning anges i några fall att någon inträder som ersättare för delegat. Detta ska förstås så att inträde endast ska ske då den till vilken delegationen i första hand riktar sig är förhindrad att fullgöra sin beslutanderätt genom sjukdom, semester, tjänsteresa eller annan liknande omständighet. Om inget annat sägs inträder biträdande kommundirektör vid förhinder av kommundirekt, samt avdelningschef vid förhinder av enhets/sektionschef.

242 HUDDINGE KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING HKF (21) SIDA A. Personalärenden inom kommunstyrelsens verksamhetsområde (kommunstyrelsen som anställningsmyndighet) Nr Ärendetyp Delegat enligt Delegat efter Anmärkning kommunstyrelsens kommundirekts beslut vidaredelegering 1. Anställningar A1.1 Anställning av kommundirektör tillika KSAU chef för kommunstyrelsens förvaltning A1.2 Anställning av förvaltningschef och äldreombudsman KSAU A1.3 Anställning av avdelningschefer 2. Förordnande av vikarie A2.1 för kommundirekt under högst sex månader Kommunstyrelsens ordförande med vice ordföranden som ersättare A2.2 för förvaltningschefer under högst sex månader A2.3 för avdelningschefer 3. Beslut om lön A3.1 för kommundirekt Kommunstyrelsens ordförande med vice ordföranden som ersättare A3.2 för förvaltningschefer A3.3 för avdelningschefer 4. Uppsägning på grund av personliga skäl alternativt avskedande A4.1 KSAU Se punkten D3.1 beträffande varsel A4.2 Förvaltningschefer och äldreombudsman KSAU Se punkten D3.1 beträffande varsel A4.3 Övriga befattningar Vid förhinder för kommundirekt beslutar personaldirekt 5. Uppsägning på grund av arbetsbrist A5.1 KSAU A5.2 Förvaltningschefer och äldreombudsman KSAU A5.3 Övriga befattningar Vid förhinder för kommundirekt beslutar personaldirekt 6. Beslut om omplacering Se punkten D3.1 beträffande varsel Föregås av lokal MBL-förhandling alternativt behandlas frågan i samverkansgrupp. Entlediganden är verkställighet beslutet skall dokumenteras.

243 HUDDINGE KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING HKF (21) SIDA A6.1 Beslut om omplacering av annan befattningshavare än kommundirekt när flera avdelningar inom förvaltningen berörs 7. Beslut om ledighet som inte följer lagar och avtal A7.1 Kommunstyrelsens ordförande med vice ordförande som ersättare A7.2 Övriga befattningshavare Vid förhinder för kommundirekt beslutar personaldirekt 8. Avstängning enligt 10 i AB 10 A8.1 Kommunstyrelsens ordförande med vice ordföranden som ersättare A8.2 Övriga befattningshavare Vid förhinder för kommundirekt beslutar personaldirekt 9. Disciplinpåföljd enligt 11 i AB 10 (skriftlig varning) A9.1 Kommunstyrelsens ordförande med vice ordföranden som ersättare A9.2 Övriga befattningshavare Vid förhinder för kommundirekt beslutar personaldirekt 10. Beslut om förbud mot bisyssla A10.1 Kommunstyrelsens ordförande med vice ordföranden som ersättare A10.2 Övriga befattningshavare Vid förhinder för kommundirekt beslutar personaldirekt 11. Resor, kurser, konferenser och studiebesök för ordförande kommunstyrelsens ordförande A11.1 Mer än sju dygn inom Europa samt resor KSAU utanför Europa 12. Resor, kurser, konferenser och studiebesök för förtroendevalda exklusive kommunstyrelsens A12.1 Tre till och med sju dygn inom Europa Kommunstyrelsens ordförande med vice ordförande som ersättare. A12.2 Mer än sju dygn inom Europa samt resor utanför Europa KSAU Årlig inventering ska göras Reserapport skall lämnas till KSAU senast två månader efter resans slut Reserapport skall lämnas till KSAU senast två månader

244 HUDDINGE KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING HKF (21) SIDA 13. Resor, kurser, konferenser och studiebesök för tjänstemän A13.1 Tre till sju dygn inom Europa för kommundirekt Kommunstyrelsens ordförande med vice ordförande som ersättare A13.2 Tre till sju dygn inom Europa för tjänstemän utom kommundirekt A13.3 Mer än sju dygn inom Europa samt alla resor utanför Europa KSAU A13.4 Utlandsresor utanför Norden och de Baltiska staterna som avser mer än 10 anställda KSAU efter resans slut. Reserapport skall lämnas till KSAU senast två månader efter resans slut. Reserapport skall lämnas till KSAU senast två månader efter resans slut

245 HUDDINGE KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING HKF (21) SIDA B. Ekonomiärenden inom kommunstyrelsens egen förvaltning 1. Upphandling av nämndspecifika ramavtal och nämndspecifika övriga avtal inom budget inom kommunstyrelsens verksamhetsområde Ärendegång och beslutsfattande i upphandlingsprocessen framgår av HKF 9420, Rätt att underteckna avtal efter genomförd upphandling framgår av gällande beslut avseende rätt att underteckna handlingar med mera inom kommunstyrelsens verksamhetsområde (C7.4). Nr Ärendetyp Delegat enligt kommunstyrel sens beslut B1.1 Beslut om upphandling av nämndspecifika ramavtal, 14 i kommunens upphandlingsreglemente, HKF 9420 B1.2 Beslut om upphandling av nämndspecifika övriga avtal, 14 i kommunens upphandlingsreglemente, HKF 9420 B1.3 Beslut om upphandlingsstrategi vid upphandling av nämndspecifika ramavtal, 14 i kommunens upphandlingsreglemente, HKF 9420 B1.4 Beslut om upphandlingsstrategi vid upphandling av nämndspecifika övriga avtal, 14 i kommunens upphandlingsreglemente, HKF 9420 B1.5 Beslut om fastställande av förfrågningsunderlag vid upphandling av nämndspecifika ramavtal, 14 i kommunens upphandlingsreglemente, HKF 9420 B1.6 Beslut om fastställande av förfrågningsunderlag vid upphandling av nämndspecifika övriga avtal, 14 i kommunens upphandlingsreglemente, HKF 9420 B1.7 Tilldelningsbeslut vid upphandling av nämndspecifika ramavtal, 14 i kommunens upphandlingsreglemente, HKF 9420 B1.8 Tilldelningsbeslut vid upphandling av nämndspecifika övriga avtal, 14 i kommunens upphandlingsreglemente, HKF 9420 B1.9 Föra kommunens talan i mål avseende överprövning av upphandling B1.10 Beslut om avbrytande av upphandling 2. Försäljning av material och inventarier B2.1 Mellan 1 och 5 prisbasbelopp Delegat efter kommundirekts vidaredelegering Respektive avdelningsdirektör Respektive avdelningsdirektör Respektive avdelningsdirektör Respektive avdelningsdirektör Respektive avdelningsdirektör Respektive avdelningsdirektör Upphandlingschefen med ekonomidirekt som ersättare Upphandlingschefen med ekonomidirekt som ersättare Upphandlingschefen med kommunjuristen som ersättare Respektive avdelningsdirektör Ekonomidirekt Anmärkning Verkställighet upp till ett prisbasbelopp.

246 HUDDINGE KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING HKF (21) SIDA 3. Avskrivning alternativt nedskrivning av fordran m.fl. tillgångar B3.1 Upp till ett prisbasbelopp 4. Övrigt B4.1 Utse beslutsattestanter, utanordnare och ersättare för dessa Vid förhinder för kommundirekt beslutar ekonomidirekt Avskrivning av löneskulder beslutas av personaldirekt, se D3.4 KSAU beslutar om utseende av personer med rätt att underteckna handlingar; se C7.4 B4.2 Inom ramen för aktuellt projekt besluta om erforderlig offentlig medfinansiering då sådan krävs för erhållande av EU-bidrag och andra projektbidrag. Delegationen innefattar behörighet att underteckna ansökan om sådant bidrag. C. Allmänna ärenden och rättsfrågor Nr Ärendetyp Delegat enligt kommunstyrel sens beslut 1. Föra kommunens talan C1.1 Föra kommunens talan i sådana mål och ärenden som ankommer på kommunstyrelsen, på kommunens vägnar träffa överenskommelse om betalning av fordran, anta ackord, ingå förlikning, sluta annat avtal samt utfärda motsvarande fullmakt (utse ombud). Vad avser rätten att föra talan i mål om överprövning av upphandling regleras detta särskilt i denna delegationsordning, se beslutpunkt B1.9 och E Fullmakt C2.1 Utfärdande av fullmakt för ombud att för kommunens räkning och i enlighet med kommunens finansinstruktion genomföra finansiella affärstransaktioner samt underteckna handlingar i samband härmed KSAU Delegat efter kommundirekts vidaredelegering 3. Beslut om att ersätta skada som orsakats inom ramen för kommunstyrelsens verksamhet C3.1 Beslut avseende skadestånd, där beloppet överstiger tre prisbasbelopp KSAU Anmärkning (Se kommunstyrelsens beslut 17/1-11, 13) Samråd med kommunjurist C3.2 Beslut avseende skadestånd på högst tre prisbasbelopp Samråd med kommunjurist

247 HUDDINGE KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING HKF (21) SIDA 4. Beslut om utlämnande av allmän handling m.m. C4.1 Beslut att helt eller delvis avslå enskilds begäran om utlämnande av handling eller beslut att lämna ut den med förbehåll som inskränker den enskildes rätt att röja innehållet eller annars förfoga över handlingen (TF, offentlighets-och sekretesslagen) Respektive avdelningschef beslutar avseende handling för vars vård de svarar. Ekonomidirekts mandat gäller med den inskränkningen att chefen för upphandlingsenheten fattar beslut för de handlingar för vars vård enheten svarar. Beslut om att lämna ut allmän handling är verkställighet Prövning: se särskild rutin. C4.2 Beslut enligt 6 kap. 6 offentlighets- och sekretesslagen att avslå enskilds begäran att själv få använda tekniska hjälpmedel för automatiserad behandling som myndigheten förfogar över för att ta del av upptagningar för automatiserad behandling C4.3 Beslut om avvikelser från att ta ut avgifter för avskrifter, kopior m.m. av allmänna handlingar (se punkten 4 i HKF 9330) Respektive avdelningschef fattar beslut avseende handling för vars vård de svarar 5. Prövning enligt 24 förvaltningslagen (FvL) av att ett överklagande skett i rätt tid, avvisning av överklagande som kommit in för sent m.m. C5.1 Beslut enligt 24 FvL i ärenden om Planchefen överklagande av kommunfullmäktiges beslut att anta, ändra eller upphäva detaljplan, områdesbestämmelser eller en fastighetsplan C5.2 Beslut enligt 24 FvL i övriga ärenden om överklagande av kommunfullmäktiges beslut samt beslut i ärenden om överklagande av kommunstyrelsens eller dess utskotts beslut C5.3 Beslut enligt 24 FvL i ärenden om överklagande av beslut som har fattats av delegat C5.4 Beslut huruvida omprövning av ett beslut som fattas på delegation ska ske, 27 FvL C5.5 Omprövning av beslut som fattas på delegation, 27 FvL C5.6 Utseende av skiljeman Delegaten i ursprungsbeslutet Delegaten i ursprungsbeslutet Delegaten i ursprungsbeslutet Se lagen (1999:116) om skiljeförfarande 6. Prövning av avtalad säkerhet för det fall det i avtalet överlämnats till kommunstyrelsen att göra denna prövning C 6.1 Prövning av säkerheter på belopp upp till 15 prisbasbelopp C 6.2 Prövning av säkerheter på belopp mellan 15 och 150 prisbasbelopp KSAU Samhällsbyggnadsdirektöre n beslutar inom sitt ansvarsområde

248 HUDDINGE KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING HKF (21) SIDA C 6.3 Beslut om att säkerhet, som ställts för fullgörandet av ett avtal, skall reduceras 7. Övrigt C7.1 Mål och ärenden om folkbokföring och taxering till skatt samt ansökan om ersättning för mervärdesskatt C7.2 Uppsägning av avtal som ingåtts efter beslut av kommunfullmäktige eller kommunstyrelsen C7.3 Uppdrag och beslut om organisationsförändring som berör flera avdelningar inom kommunstyrelsens förvaltning C7.4 Utseende av personer med rätt att underteckna handlingar inom kommunstyrelsens verksamhetsområde med undantag av vad som avses i punkt C2.1 C7.5 Yttrande i tillståndsfrågor enligt kameraövervakningslagen (2013:460) C7.6 Yttrande om auktorisation av bilskrotare enligt bilskrotningsförordningen (1975:348) C7.7 Beslut om tillstånd att använda kommunens heraldiska vapen enligt lagen (1970:498) om skydd för vapen och vissa andra officiella beteckningar C7.8 Beslut om remittering av motioner och andra beslutsärenden för yttrande till nämnder och C 7.9 andra organ Yttrande i andra ärenden än som anges i punkterna C 7.5 och C 7.6 och som inte omfattas av 6 kap. 34 punkten 2 i kommunallagen varvid yttrandet inte heller får avse fråga som är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt KSAU KSAU KSAU C 7.10 Utfärdande av regelverk för IT-området C 7.11 Vid samråd med berörd producent i frågor som avser insamlingssystem, vilka omfattas av producentansvar (se 15 kap. 6 miljöbalken) binda kommunen till en särskild lösning av insamlingssystemet Samhällsbyggnadsdirektöre n beslutar inom sitt ansvarsområde Kommunjuristen I mål och ärenden om fastighetsskatt beslutar samhällsbyggnadsdirekt Kanslichefen Kanslichefen Kanslichefen Biträdande kommundirekt Samhällsbyggnadsdirektöre n Delegationen förutsätter att kommunstyrelsen fått sådan beslutanderätt i avtalet

249 HUDDINGE KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING HKF (21) SIDA D. Personalärende inom kommunens hela verksamhetsområde (kommunstyrelsen som kommunens centrala arbetsgivarorgan) Nr Ärendetyp Delegat enligt kommunstyrel sens beslut D 1.1 Rätt att på kommunens vägnar teckna kollektivavtal D 1.2 Rätt att på kommunens vägnar teckna pensionsavtal D 1.3 Initiera och lämna uppdrag om översyn av KSAU kommunens förvaltningsorganisation D 1.4 Beslut om stridsåtgärd KSAU D 1.5 Med eventuellt biträde av Sveriges kommuner och landsting föra kommunens talan i mål och ärenden som rör förhållandet mellan kommunen som arbetsgivare och dess arbetstagare innefattande rätt att föra arbetsrättsliga tvisteförhandlingar D 1.6 Beslut om erinringar som kan föranledas av det centrala arbetsgivarorganets övervakande uppgifter KSAU Delegat efter kommundirekts vidaredelegering Personaldirekt Personaldirekt Personaldirekt Anmärkning D 1.7 D 1.8 D 1.9 D 1.10 D 1.11 Beslut om personalpolitiska anvisningar och instruktioner med undantag för vad som föreskrivs nedan under punkten D 1.8 och D1.9 Beslut om övergripande riktlinjer till nämnderna för vilka prioriteringar, som skall tillämpas vid löneöversynen inom ramen för gällande löneavtal Beslut om övergripande arbetsrättsliga anvisningar till nämnderna Förflyttning/omplacering samt vikariatsbeordrande av arbetstagare till anställning vid annan anställningsmyndighet (annan nämnd) Anställning och uppsägning av lönebidragsanställda samt personliga befattningar Personaldirekt Personaldirekt Personaldirekt Personaldirekt Avser tjänster med central finansiering D 1.12 Beslut om undantag från samordningsbestämmelser enligt 19, mom 1, sista stycket AB 2. Pensioner D 2.1 Beslut om att bevilja ålderspension, efterlevandepension samt livränta Personaldirekt Chef PA System D 2.2 Beslut att bevilja särskild avtalspension Personaldirekt

250 HUDDINGE KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING HKF (21) SIDA enligt KAP-KL med undantag för vad som föreskrives i punkten D2.1 och D2.3

251 HUDDINGE KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING HKF (21) SIDA D 2.3 Beslut att bevilja särskild avtalspension enligt KAP-KL för arbetstagare som fyllt 62 år 3. Övriga personalärenden D 3.1 Varsel till berörd arbetstagare samt arbetstagarorganisation enligt 30 lagen om anställningsskydd D 3.2 Beslut om avgångsvederlag D 3.3 Rätt att teckna/säga upp avtal om förmånsbil D 3.4 Avskrivning av löneskulder upp till ett prisbasbelopp Förvaltningsdirektör inom sin förvaltning Förvaltningsdirektör inom sin förvaltning Förvaltningsdirektör inom sin förvaltning Personaldirekt Villkor: Inom ramen för egen budget och efter samråd med Huddinge kommuns personalchef med förhandlingschefen som ersättare Villkor: Efter samråd med Huddinge kommuns personaldirektör med förhandlingschefen som ersättare. Överläggning sker på förvaltning, tvisteförhandling sker på kommunstyrelsens förvaltning enligt D.1.5 Villkor: Efter samråd med Huddinge kommuns personaldirektör med förhandlingschefen som ersättare D 3.5 D 3.6 Beslut om förkortad arbetstid med lönekompensation i enlighet med kommunfullmäktiges beslut av den 17 januari 2005, 12 Ärendenamn Beslut om att erbjuda bidrag till utbildning eller andra utvecklingsinsatser till anställd i enlighet med kommunfullmäktiges beslut av den 17 januari 2005, 12 Ärendenamn Personaldirekt Personaldirekt D 3.7 Beslut om utbetalning av förskott på lön Personaldirekt Beslutanderätten är villkorad av att samråd sker med respektive nämnds personalfunktion Beslutanderätten är villkorad av att samråd sker med respektive nämnds personalfunktion

252 HUDDINGE KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING HKF (21) SIDA

253 HUDDINGE KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING HKF (21) SIDA E. Ekonomiska frågor - kommunstyrelsen som ansvarig för kommunens medelsförvaltning samt central upphandlingsfunktion 1. Upphandling av nämndövergripande ramavtal och nämndövergripande övriga avtal. Ärendegång och beslutsfattande i upphandlingsprocessen framgår av HKF 9420, Med nämndövergripande avses att avtalet kommer att tillämpas av två eller flera nämnder, se HKF 9420, I de fall föremålet för upphandling avser utförande av tjänst som riktar sig till kommuninnevånare ska beslut enligt E E.1.6 fattats av berörda nämnder och vid beslut enligt E1.7 E1.8 ska berörda nämnder informeras om val av leverantör och skälen därtill innan beslut fattas. Rätt att underteckna avtal efter genomförd upphandling framgår av gällande beslut avseende rätt att underteckna handlingar med mera inom kommunstyrelsens verksamhetsområde (C7.4). Nr Ärendetyp Delegat enligt kommunstyrel sens beslut E 1.1 E 1.2 E 1.3 E 1.4 E 1.5 E 1.6 E 1.7 E 1.8 E 1.9 Beslut om upphandling av nämndövergripande ramavtal, 14 i kommunens upphandlingsreglemente, HKF 9420 Beslut om upphandling av nämndövergripande övriga avtal, 14 i kommunens upphandlingsreglemente, HKF 9420 Beslut om upphandlingsstrategi vid upphandling av nämndövergripande ramavtal, 14 i kommunens upphandlingsreglemente, HKF 9420 Beslut om upphandlingsstrategi vid upphandling av nämndövergripande övriga avtal, 14 i kommunens upphandlingsreglemente, HKF 9420 Beslut om fastställande av förfrågningsunderlag vid upphandling av nämndövergripande ramavtal, 14 i kommunens upphandlingsreglemente, HKF 9420 Beslut om fastställande av förfrågningsunderlag vid upphandling av nämndövergripande övriga avtal, 14 i kommunens upphandlingsreglemente, HKF 9420 Tilldelningsbeslut vid upphandling av nämndövergripande ramavtal, 14 i kommunens upphandlingsreglemente, HKF 9420 Tilldelningsbeslut vid upphandling av nämndövergripande övriga avtal, 14 i kommunens upphandlingsreglemente, HKF 9420 Beslut om tolkning och tillämpning av kommunens upphandlingsreglemente, HKF KSAU KSAU Delegat efter kommundirekts vidaredelegering Upphandlingschefen Upphandlingschefen Upphandlingschefen Upphandlingschefen Upphandlingschefen Upphandlingschefen Upphandlingschefen Anmärkning Beslutanderätten är villkorad av att

254 HUDDINGE KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING HKF (21) SIDA E enligt 21 reglementet riktlinjer och rutiner fastställts i Upphandlingsstyrg ruppen Framtagande och fastställande av riktlinjer och rutiner för direktupphandling E 1.11 Föra kommunens talan i mål avseende överprövning av upphandling E 1.12 Beslut om avbrytande av upphandling KSAU 2. Finansfrågor E 2.1 Godkänna ändring av långivare samt övriga villkor för lån, för vilket kommunen åtagit sig borgen E 2.2 E 2.3 Placering av reserverade medel för framtida pensionsutbetalningar i enlighet med av kommunfullmäktige beslutad placeringspolicy för långa placeringar (se KF:s beslut7/5-07, 77) Teckna såväl enkel borgen som proprieborgen för hel- och delägda bolag inom av kommunfullmäktige beslutad borgensram Upphandlingschefen Upphandlingschefen Ekonomidirekt Ekonomidirekt Ekonomidirekt Beslutanderätten är villkorad av att riktlinjer och rutiner fastställts i Upphandlingsstyrg ruppen

255 HUDDINGE KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING HKF (21) SIDA 3. Budgetfrågor E 3.1 Beslut om budgetjustering av teknisk karaktär Ekonomidirekt E 3.2 Beslut om instruktion till nämnderna angående budget, verksamhetsuppföljning och bokslut E 3.3 Beslut om instruktioner för nämndernas ekonomiska redovisning samt för hantering av likvida medel Ekonomidirekt E 3.4 Inom fastställd budgetram besluta om ekonomiskt stöd/bidrag till fingar, organisationer, institutioner och kommunala verksamheter upp till två prisbasbelopp vid beviljande och upp till fyra prisbasbelopp vid avslag F. Bostads- och markärenden Nr Ärendetyp Delegat enligt kommunstyrel sens beslut F1 Beslut om ersättning vid evakuering för ändamål som kommunstyrelsen har att tillgodose, i varje enskilt fall intill ett belopp av tio basbelopp Delegat efter kommundirekts vidaredelegering Mark- och exploateringschefen Anmärkning F2 Inköp av fastighet på offentlig auktion 3. Förvärv och överlåtelse av fastighet eller fastighetsdel inom antagen detaljplan samt överenskommelse som avser flyttning av infart för fastighet, flyttning av utrymme för parkering, ersättning för anläggning och vegetation m.m. och där köpeskillingen eller ersättningen uppgår till F3.1 Högst 100 prisbasbelopp 4. Förvärv och överlåtelse av fastighet eller del av fastighet utom detaljplan F4.1 Förvärv och överlåtelse av fastighet eller fastighetsdel utom detaljplan till ett belopp om högst 20 prisbasbelopp Mark- och exploateringschefen Mark- och exploateringschefen 5. Upplåtelse av tomträtt i kommunens fastigheter F5.1 Upplåtelse med tomträtt i det fall villkoren överensstämmer med av kommunfullmäktige fattat principbeslut eller årsavgälden ej överstiger tre prisbasbelopp samt uppsägning och dödning av tomträtt F5.2 Träffa överenskommelse om ändring av tomträttsavgäld i fastighet som tillhör Mark- och exploateringschefen Mark- och exploateringschefen

256 HUDDINGE KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING HKF (21) SIDA kommunen i det fall den nya årsavgälden ej överstiger tre prisbasbelopp F5.3 Träffa överenskommelse enligt 13 kap. 12 JB, om ändrade villkor för tomträtt till följd av ny-, till- eller ombyggnad samt vid förrättning enligt fastighetsbildningslagen, anläggningslagen och ledningsrättslagen Mark- och exploateringschefen 6. In- eller uthyrning av bostadslägenhet eller lokal med de begränsningar som framgår av kommunens bestämmelser rörande anskaffning av lokaler samt inköp och försäljning av bostadsrätt, allt i den mån detta inte uppdragits till annan nämnd

257 HUDDINGE KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING HKF (21) SIDA F 6.1 Beslut att ingå, ändra och säga upp ingånget hyresavtal, dock med undantag för vad som sägs under punkten F 6.2 Ekonomidirekt med chefscontrollern som ersättare F 6.2 Beslut att ingå, ändra och säga upp ingånget hyresavtal såvitt gäller av kommunen ägda exploateringsfastigheter Mark- och exploateringschefen F6.3 Inköp och försäljning av bostadsrätt x 7. Övriga nyttjanderätter enligt jordabalken (exklusive hyra och tomträtt) samt servitut F7.1 Dels ingå servitutsavtal till förmån för kommunens fastigheter och dels träffa avtal om nyttjanderätt där kommunen är nyttjanderättshavare Mark- och exploateringschefen F7.2 Upplåtelse av nyttjanderätt i kommunens fastigheter i det fall att upplåtelsetiden är högst tio år och upplåtelsen inte omfattas av F7.3 Mark- och exploateringschefen F7.3 Upplåtelse av nyttjanderätt för ledningar dels i allmän platsmark och dels i annan kommunägd mark där förläggningen innebär mindre påverkan på fastighetens värde F7.4 Upplåtelse av nyttjanderätten i kommunens fastigheter i de fall att upplåtelsetiden överstiger tio år och upplåtelsen inte omfattas av F7.3 F7.5 Upplåtelser av servitut i kommunens fastigheter om detta inte påverkar fastighetens marknadsvärde med mer än tjugo prisbasbelopp F7.6 Beslut att godkänna byte av motpart i ingånget arrendeavtal F7.7 Beslut om ändring av avtalsvillkor avseende avtal enligt i fall som inte omfattas av nämnda delegationer 8. Inskrivningsärenden F8.1 Utsträckning, nedsättning, dödning, sammanföring och relaxation av inteckningar samt utbyte av pantbrev liksom andra därmed jämförliga åtgärder, i den mån detta inte tillkommer eller uppdragits åt annan nämnd F8.2 På kommunens vägnar ansöka om inteckning i fastighet inför försäljning av densamma varvid pantbrevet förutsätts tjäna som säkerhet för fordran mot köparen med SBU Mark- och exploateringschefen Mark- och exploateringschefen Mark- och exploateringschefen Mark- och exploateringschefen Mark- och exploateringschefen Mark- och exploateringschefen

258 HUDDINGE KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING HKF (21) SIDA anledning av försäljningen. Motsvarande rätt ska gälla vid upplåtelse av tomträtt. 9. Framställning till och yttranden över remisser till natur- och byggnadsnämnden F9.1 Framställning till och yttranden över remisser från natur- och byggnadsnämnden angående bygglov m.m. samt lämnande av grannemedgivande i samband med bygglov F 9.2 Framställning till och yttranden över remisser mm från lantmäterimyndigheten angående fastighetsbildningsärenden Samhällsbyggnadsdirektöre n Samhällsbyggnadsdirektöre n

259 HUDDINGE KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING HKF (21) SIDA 10. Ställföreträdarskap F10.1 Ställföreträdarskap vid fastighetsbildning, förrättning m.m. enligt fastighetsbildningslagen, lagen (1971:1037) om äganderättsutredning och legalisering, anläggningslagen (1973:1149) och ledningsrättslagen (1973:1144) innefattande rätt att - ansöka om förrättning - inom förrättningens ram träffa de överenskommelser som påkallas av omständigheterna upp till ett belopp av fem prisbasbelopp F 10.2 Föra talan mot av fastighetsbildningsmyndigheten meddelat beslut Mark- och exploateringschefen Samhällsbyggnadsdirektöre n 11. Yttrande till natur- och byggnadsnämnden över förslag till detaljplaner och områdesbestämmelser F11.1 Yttrande till natur- och byggnadsnämnden över förslag till detaljplaner och Samhällsbyggnadsdirektöre n områdesbestämmelser där kommunen är sakägare F11.2 Yttrande över förslag till fysiska planer som SBU endast omfattar mark i annan kommun 12. Beslut om samråd och granskning av detaljplaner F12.1 Beslut om samråd och granskning av detaljplaner 13. Gatukostnadsärenden F13.1 Samråd, granskning och beslut i gatukostnadsärenden 14. Ändringar och tillägg i avtal F14.1 Tilläggsavtal till ramavtal, exploateringsavtal och/eller köpeavtal i det fall tilläggsavtalet avser förlängning och upphörande av avtalad tid för byggnadsskyldighetens fullgörande, senareläggning av senaste tidpunkt för kommunstyrelsen godkännande av avtalet och/eller annan ändring som saknar principiell betydelse, allt under förutsättning att kommunstyrelsen fått motsvarande bemyndigande i berört avtal SBU Planchefen Mark- och exploateringschefen Efter samråd med SBU 15. Beslut att godkänna överlåtelse av exploateringsavtal, allt under förutsättning att kommunstyrelsen fått motsvarande bemyndigande i berört avtal samt Beslut om rivning av kommunen tillhörig byggnad F15.1 Beslut att godkänna överlåtelse av exploateringsavtal, allt under förutsättning att kommunstyrelsen fått motsvarande bemyndigande i berört avtal Samhällsbyggnadsdirektöre n F15.2 Beslut om rivning av kommunen tillhörig byggnad 16. Fastighetsbildningsåtgärder Samhällsbyggnadsdirektöre n

260 HUDDINGE KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING HKF (21) SIDA F16.1 Rätt att påkalla fastighetsreglering som behövs för att mark och vatten ska kunna användas för bebyggelse på ett ändamålsenligt sätt 5 kap 3 3 st FBL (1980:988) F16.2 Rätt att ansöka om fastighetsbestämning 14 kap 1 a FBL 17. Förrättning F17.1 Godkännande av förrättning, förrättningsbeslut eller gränsutmarkering 15 kap 11 FBL F17.2 Rätt att begära förrättning 18 AL (1973:1149) 18. Planavtal F18 Rätt att besluta och teckna planavtal med exploatörer för att specificera betalningsvillkor och parternas åtagande i övrigt när det gäller planarbetet G. Trafikfrågor Nr Ärendetyp Delegat enligt kommunstyrel sens beslut G1.1 Med stöd av 3 kap 17 trafikförordningen (1998:1276) besluta om föreskrift om hastighet inom tättbebyggt område varvid trafiknämndens (dåvarande samhällsbyggnadsnämndens) beslut den xx ska vara vägledande G1.2 Med stöd 10 kap 1-3 trafikförordningen av besluta om lokala trafikföreskrifter i enlighet med uttalad policy från kommunstyrelsen trafiknämndens (dåvarande samhällsbyggnadsnämndens) beslut den xx G1.3 Medge undantag från sådana bestämmelserna som anges i 13 kap 3 trafikförordningen och där beslutanderätten tillkommer kommunen G1.4 Med stöd av 13 kap 8 trafikförordningen utfärda särskilt parkeringstillstånd för rörelsehindrade personer Mark- och exploateringschefen Mark- och exploateringschefen Planchefen Mark- och exploateringschefen Planchefen Delegat efter kommundirekts vidaredelegering Gatu- och trafikchefen Gatu- och trafikchefen Gatu- och trafikchefen Avdelningschefen för gatuoch parkdriftsavdelning inom natur- och byggnadsförvaltningen Anmärkning G1.5 Med stöd av 10 kap 14 trafikförordningen meddela föreskrifter om särskilda trafikregler för en väg eller en viss vägsträcka Gatu- och trafikchefen

261 HUDDINGE KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING HKF (21) SIDA G1.6 Med stöd av 4 kap 11 trafikförordningen meddela föreskrifter om bärighetsklass för allmän väg eller del av en sådan väg G1.7 Med stöd av lagen (1982:129) besluta om flyttning av fordon i vissa fall G1.8 Med stöd av 2 kap. 13 a vägmärkesförordningen (2007:90) besluta om vägvisning till allmänna inrättningar, serviceanläggningar och besöksmål Gatu- och trafikchefen Avdelningschefen för gatuoch parkdriftsavdelning inom natur- och byggnadsförvaltningen Gatu- och trafikchefen H. Upphandlingar inom samhällsbyggandsavdelningens gatu- och trafiksektion 1. Gäller upphandling av varor och tjänster samt bygg- och anläggningsentreprenader, inom ramen för tilldelat anslag samt för projekt enligt verksamhetsplanen. Beslut om upphandling avseende vara eller tjänst samt bygg- och anläggningsentreprenader eller ramavtal för en sammanlagd kostnad under 50 prisbasbelopp inom givet ansvarsområde, betraktas som verkställighet och är därmed inte ett delegationsbeslut. Delegation för att besluta om ny upphandling omfattar även delegation att besluta om fastställande av förfrågningsunderlag samt beslut om att avbryta upphandling. Att efter tilldelningsbeslut teckna upphandlingskontrakt eller göra inköp (avrop) betraktas som verkställighet. För alla upphandlingar - även om de betraktas som verkställighet gäller vad som föreskrivs i lagen om offentlig upphandling (LOU) och enligt Reglemente för Huddinge kommuns upphandling (HKF 9420). Nr Ärendetyp Delegat enligt kommunstyrel sens beslut Delegat efter kommundirekts vidaredelegering Anmärkning H1.1 Beslut om upphandling av varor och tjänster till ett belopp om minst 50 och högst 150 prisbasbelopp H1.2 Beslut om upphandling av byggoch anläggningsentreprenader till ett belopp om minst 50 och högst 150 prisbasbelopp H1.3 Tilldelningsbeslut avseende val av leverantör där värdet är minst 50 och högst 150 prisbasbelopp Gatu- och trafikchefen Gatu- och trafikchefen Gatu- och trafikchefen

262 HUDDINGE KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING HKF 9210 SIDA 1 (21) Antaget i kommunstyrelsen , 4 med ändring , 218, , 135, , 20, , , 221, , 193, , 152, , 70, , , 15, , 28, , 24, , 27 samt , 16 har beslutat om vidaredelegation dnr KS 2003/7.111, med ändring dnr KS 2003/ , KS kdir 2005/11.111, dnr KS 2008/ dnr KS- 2010/ , KS-2012/ samt KS-2012/ Delegationsordning för kommunstyrelsen - med kommundirekts vidaredelegering Kommunstyrelsen uppdrar enligt vad som anges nedan antingen åt kommunstyrelsens arbetsutskott (KSAU), kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott (SBU), åt en ledamot eller ersättare i kommunstyrelsen eller åt en anställd hos kommunen att besluta på styrelsens vägnar i de ärenden som anges i denna delegationsordning. medges rätt att vidaredelegera sin beslutanderätt till annan anställd inom kommunen. skall hålla kommunstyrelsen underrättad om till vem han/hon har överlämnat beslutanderätten. Kommunstyrelsens ordförande eller, vid dennes förhinder, kommunstyrelsens vice ordförande äger rätt att på kommunstyrelsens vägnar fatta beslut i ärenden som är så brådskande att kommunstyrelsens beslut inte kan avvaktas. Sådant beslut skall anmälas vid kommunstyrelsens nästa sammanträde. Beslut som fattas på delegation, inklusive vidaredelegation, ska redovisas skriftligt till kommunstyrelsen inom två månader. I föreliggande delegationsordning anges i några fall att någon antingen inträder som ersättare för delegat eller att någon vid förhinder inträder som ersättare för annan. Dessa båda skrivningar skall förstås så att inträde normalt sett endast skall ske då den till vilken delegationen i första hand riktar sig är förhindrad att fullgöra sin beslutanderätt genom sjukdom, semester, tjänsteresa eller annan liknande omständighet.

263 HUDDINGE KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING HKF (23) SIDA A. Personalärenden inom kommunstyrelsens verksamhetsområde (kommunstyrelsen som anställningsmyndighet) Nr Ärendetyp Delegat enligt Delegat efter Anmärkning kommunstyrel sens beslut kommundirekts vidaredelegering Anställningar A1.1 - anställning av kommundirektör tillika chef KSAU för kommunstyrelsens förvaltning A1.2 -anställning av avdelningsdirektörer Förordnande av vikarie A2.1 - för kommundirekt under högst sex månader Kommunstyrels ens ordförande med vice ordföranden som ersättare A2.2 - för avdelningsdirektörer Beslut om lön A3.1 - för kommundirekt Kommunstyrels ens ordförande med vice ordföranden som ersättare A3.2 - för avdelningsdirektörer Uppsägning på grund av personliga skäl alternativt avskedande A4.1 KSAU Se punkten D 17 beträffande varsel A4.2 - övriga befattningar Uppsägning på grund av arbetsbrist A5.1 - av kommundirekt KSAU A5.2 - övriga befattningar Beslut om omplacering A6.1 Beslut om omplacering av annan befattningshavare än kommundirekt när flera avdelningar inom förvaltningen berörs Vid förhinder för kommundirekt beslutar personaldirekt Vid förhinder för kommundirekt beslutar personaldirekt Vid förhinder för kommundirekt beslutar personaldirekt Se punkten D 17 beträffande varsel Föregås av lokal MBL-förhandling alternativt behandlas frågan i samverkansgrupp. Entlediganden är verkställighet beslutet skall dokumenteras.

264 HUDDINGE KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING HKF (23) SIDA Beslut om ledighet som inte följer lagar och avtal A7.1 - för kommundirekt Kommunstyrels ens ordförande med vice ordförande som ersättare A7.2 - för övriga befattningshavare A8 Har utgått Avstängning enligt 10 i AB 10 A9.1 - av kommundirekt Kommunstyrels ens ordförande med vice ordföranden som ersättare A9.2 - av övriga befattningshavare Disciplinpåföljd enligt 11 i AB 10 (skriftlig varning) A för kommundirekt Kommunstyrels ens ordförande med vice ordföranden som ersättare A för övriga befattningshavare Beslut om förbud mot bisyssla A för kommundirekt Kommunstyrels ens ordförande med vice ordföranden som ersättare A för övriga befattningshavare Vid förhinder för kommundirekt beslutar personaldirekt Vid förhinder för kommundirekt beslutar personaldirekt Vid förhinder för kommundirekt beslutar personaldirekt Resor, kurser, konferenser och studiebesök för förtroendevalda exklusive kommunstyrelsens ordförande A Tre till sju dygn inom Europa Kommunstyrelsens ordförande med vice ordförande som ersättare. A Mer än sju dygn inom Europa samt resor utanför Europa KSAU Resor, kurser, konferenser och studiebesök för kommunstyrelsens ordförande Årlig inventering ska göras Reserapport skall lämnas till KSAU senast två månader efter resans slut Reserapport skall lämnas till KSAU senast två månader efter resans slut

265 HUDDINGE KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING HKF (23) SIDA A Mer än sju dygn inom Europa samt resor utanför Europa KSAU Resor, kurser, konferenser och studiebesök för tjänstemän A Tre till sju dygn inom Europa för kommundirekt Kommunstyrelsens ordförande med vice ordförande som A14.2 -Tre till sju dygn inom Europa för tjänstemän utom kommundirekt ersättare Personaldirekt inträder vid förfall som ersättare Reserapport skall lämnas till KSAU senast två månader efter resans slut. Reserapport skall lämnas till beslutsfattaren senast två månader efter resans slut. Reserapport skall lämnas till beslutsfattaren senast två månader efter resans slut då resan omfattar mer än sex dygn. A 14.3 > sju dygn inom Europa KSAU Reserapport skall lämnas till KSAU senast två månader efter resans slut. A14.4 Resor utanför Europa KSAU Reserapport skall lämnas till KSAU senast två månader efter resans slut. A14.5 Utlandsresor utanför Norden och de Baltiska staterna som avser mer än 10 anställda KSAU Reserapport skall lämnas till KSAU senast två månader efter resans slut A15 Uppdrag och beslut om organisationsförändring B. Ekonomiärenden inom kommunstyrelsens egen förvaltning Upphandling av nämndspecifika ramavtal och nämndspecifika övriga avtal inom budget inom kommunstyrelsens verksamhetsområde Ärendegång och beslutsfattande i upphandlingsprocessen framgår av HKF 9420, Rätt att underteckna avtal efter genomförd upphandling framgår av gällande beslut avseende rätt att underteckna handlingar med mera inom kommunstyrelsens verksamhetsområde (C12).

266 HUDDINGE KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING HKF (23) SIDA B 1.1 B 1.2 B 1.3 B 1.4 B 1.5 B 1.6 B 1.7 B 1.8 B 1.9 Beslut om upphandling av nämndspecifika ramavtal, 14 i kommunens upphandlingsreglemente, HKF 9420 Beslut om upphandling av nämndspecifika övriga avtal, 14 i kommunens upphandlingsreglemente, HKF 9420 Beslut om upphandlingsstrategi vid upphandling av nämndspecifika ramavtal, 14 i kommunens upphandlingsreglemente, HKF 9420 Beslut om upphandlingsstrategi vid upphandling av nämndspecifika övriga avtal, 14 i kommunens upphandlingsreglemente, HKF 9420 Beslut om fastställande av förfrågningsunderlag vid upphandling av nämndspecifika ramavtal, 14 i kommunens upphandlingsreglemente, HKF 9420 Beslut om fastställande av förfrågningsunderlag vid upphandling av nämndspecifika övriga avtal, 14 i kommunens upphandlingsreglemente, HKF 9420 Tilldelningsbeslut vid upphandling av nämndspecifika ramavtal, 14 i kommunens upphandlingsreglemente, HKF 9420 Tilldelningsbeslut vid upphandling av nämndspecifika övriga avtal, 14 i kommunens upphandlingsreglemente, HKF 9420 Föra kommunens talan i mål avseende överprövning av upphandling B 1.10 Beslut om avbrytande av upphandling B2.1 Har utgått B2.2 B2.3 B2.4 B3.1 B3.2 B3.3 B 4 Försäljning av material och inventarier B5 - mellan 1 och 5 prisbasbelopp Respektive avdelningsdirektör Respektive avdelningsdirektör Respektive avdelningsdirektör Respektive avdelningsdirektör Respektive avdelningsdirektör Respektive avdelningsdirektör Upphandlingschefen med ekonomidirekt som ersättare Upphandlingschefen med ekonomidirekt som ersättare Upphandlingschefen med kommunjuristen som ersättare Respektive avdelningsdirektör Ekonomidirekt Verkställighet upp till ett prisbasbelopp.

267 HUDDINGE KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING HKF (23) SIDA Avskrivning alternativt nedskrivning av fordran m.fl. tillgångar B6 - upp till ett prisbasbelopp B7 Utse beslutsattestanter, utanordnare och ersättare för dessa Vid förhinder för kommundirekt beslutar ekonomidirekt Avskrivning av löneskulder beslutas av personalchefen; se D 20 KSAU beslutar om utseende av personer med rätt att underteckna handlingar; se C 12 B 8 Inom ramen för aktuellt projekt besluta om erforderlig offentlig medfinansiering då sådan krävs för erhållande av EU-bidrag och andra projektbidrag. Delegationen innefattar behörighet att underteckna ansökan om sådant bidrag. C. Allmänna ärenden och rättsfrågor C1 C1 b Föra kommunens talan i sådana mål och ärenden som ankommer på kommunstyrelsen, på kommunens vägnar träffa överenskommelse om betalning av fordran, anta ackord, ingå förlikning, sluta annat avtal samt utfärda motsvarande fullmakt (utse ombud). Vad avser rätten att föra talan i mål om överprövning av upphandling regleras detta särskilt i denna delegationsordning, se beslutpunkt B1.9 och E1.11 Utfärdande av fullmakt för ombud att för kommunens räkning och i enlighet med kommunens finansinstruktion genomföra finansiella affärstransaktioner samt underteckna handlingar i samband härmed KSAU Vid förhinder för kommundirekt beslutar biträdande kommundirekt C 2 Beslut om att ersätta skada som orsakats inom ramen för kommunstyrelsens verksamhet C2.1 - då beslutet avser skadestånd, där beloppet överstiger tre prisbasbelopp KSAU (Se kommunstyrelsens beslut 17/1-11, 13) Villkor: samråd med kommunjurist C2.2 - då beslutet avser skadestånd på högst tre prisbasbelopp Beslut om utlämnande av allmän handling m.m. C3 Beslut att helt eller delvis avslå enskilds framställan om utlämnande av handling eller Vid förhinder för kommundirekt beslutar biträdande kommundirekt Respektive avdelningsdirektör beslutar Villkor: samråd med kommunjurist Beslut om att lämna ut allmän

268 HUDDINGE KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING HKF (23) SIDA beslut att lämna ut den med förbehåll som inskränker den enskildes rätt att röja innehållet eller annars förfoga över handlingen (TF, offentlighets-och sekretesslagen) avseende handling för vars vård de svarar. Ekonomidirekts mandat gäller med den inskränkningen att chefen för upphandlingsenheten fattar beslut för de handlingar för vars vård enheten svarar. handling är verkställighet Prövning: se särskild rutin. C3a C4 Beslut enligt 6 kap. 6 offentlighets- och sekretesslagen att avslå enskilds begäran att själv få använda tekniska hjälpmedel för automatiserad behandling som myndigheten förfogar över för att ta del av upptagningar för automatiserad behandling Beslut om avvikelser från att ta ut avgifter för avskrifter, kopior m.m. av allmänna handlingar (se punkten 4 i HKF 9330) Som ersättare inträder i första hand kanslichefen och i andra hand kommunjuristen Respektive avdelningsdirektör fattar beslut avseende handling för vars vård de svarar Prövning enligt 24 förvaltningslagen (FvL) av att ett överklagande skett i rätt tid, avvisning av överklagande som kommit in för sent m.m. C5.1 Beslut enligt 24 FvL i ärenden om Planchefen vid natur- och överklagande av kommunfullmäktiges beslut byggnadsförvaltningen att anta, ändra eller upphäva detaljplan, områdesbestämmelser eller en fastighetsplan C5.2 Beslut enligt 24 FvL i övriga ärenden om överklagande av kommunfullmäktiges beslut samt beslut i ärenden om överklagande av kommunstyrelsens eller dess utskotts beslut C5.3 Beslut enligt 24 FvL i ärenden om överklagande av beslut som har fattats av delegat C6 Beslut huruvida omprövning av ett beslut som fattas på delegation skall ske, 27 FvL C7 Omprövning av beslut som fattas på Vid förhinder för kommundirekt beslutar i första hand biträdande kommundirekt och i andra hand kommunjuristen Delegaten i ursprungsbeslutet Delegaten i ursprungsbeslutet Delegaten i delegation, 27 FvL ursprungsbeslutet C8 Utseende av skiljeman Vid förhinder för Se lagen kommundirekt beslutar (1999:116) om i första hand kanslichefen skiljeförfarande och i andra hand kommunjuristen Prövning av avtalad säkerhet för det fall det i avtalet överlämnats till kommunstyrelsen att göra denna prövning C9.1 Prövning av säkerheter på belopp upp till 15 Planeringsdirekt prisbasbelopp beslutar inom sitt

269 HUDDINGE KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING HKF (23) SIDA C9.2 Prövning av säkerheter på belopp >15 och KSAU 150 prisbasbelopp C.9.3 Beslut om att säkerhet, som ställts för det rätta fullgörandet av ett avtal, skall reduceras Övrigt C10 Mål och ärenden om folkbokföring och taxering till skatt samt ansökan om ersättning för mervärdesskatt ansvarsområde Planeringsdirekt beslutar inom sitt ansvarsområde Kommunjuristen med kanslichefen som ersättare. I mål och ärenden om fastighetsskatt beslutar planeringsdirekt Delegationen förutsätter att kommunstyrelsen fått sådan beslutanderätt i avtalet

270 HUDDINGE KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING HKF (23) SIDA C11 C12 C13 Uppsägning av avtal som ingåtts efter beslut av kommunfullmäktige eller kommunstyrelsen Utseende av personer med rätt att underteckna handlingar inom kommunstyrelsens verksamhetsområde med undantag av vad som avses i punkt C 1 a Yttrande i tillståndsfrågor enligt kameraövervakningslagen (2013:460) KSAU KSAU C14 Yttrande om auktorisation av bilskrotare KSAU enligt bilskrotningsförordningen (1975:348) C15 Beslut om tillstånd att använda kommunens heraldiska vapen enligt lagen (1970:498) om skydd för vapen och vissa andra officiella beteckningar C16 Beslut om remittering av motioner och andra beslutsärenden för yttrande till nämnder och andra organ C 17 Yttrande i andra ärenden än som anges i punkterna C 13 och C 14 och som inte omfattas av 6 kap. 34 punkten 2 i kommunallagen varvid yttrandet inte heller får avse fråga som är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt C 18 Beslut om riktlinjer och anvisningar till gällande säkerhetspolicy C 19 Utfärdande av regelverk för IT-området C 20 Vid samråd med berörd producent i frågor som avser insamlingssystem, vilka omfattas av producentansvar (se 15 kap. 6 miljöbalken) binda kommunen till en särskild lösning av insamlingssystemet Kanslichefen med kommunjuristen som ersättare Kanslichefen med kommunjuristen som ersättare Kanslichefen Biträdande kommundirekt Planeringsdirekt D. Personalärende inom kommunens hela verksamhetsområde (kommunstyrelsen som kommunens centrala arbetsgivarorgan) D 1 D 2 Rätt att på kommunens vägnar teckna kollektivavtal Rätt att på kommunens vägnar teckna pensionsavtal Personaldirekt med förhandlingschefen som ersättare Personaldirekt med förhandlingschefen som ersättare

271 HUDDINGE KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING HKF (23) SIDA D 3 Beslut om stridsåtgärd KSAU D 4 Med eventuellt biträde av Sveriges kommuner och landsting föra kommunens talan i mål och ärenden som rör förhållandet mellan kommunen som arbetsgivare och dess arbetstagare innefattande rätt att föra arbetsrättsliga tvisteförhandlingar D 5 Beslut om erinringar som kan föranledas av det centrala arbetsgivarorganets övervakande uppgifter KSAU Personaldirekt med förhandlingschefen som ersättare D 6 D 7.1 Beslut om personalpolitiska riktlinjer och instruktioner med undantag för vad som föreskrivs nedan under punkten D 7.1 och D 7.2 Beslut om övergripande riktlinjer till nämnderna för vilka prioriteringar, som skall tillämpas vid löneöversynen inom ramen för gällande löneavtal KSAU D 7.2 D 8 Beslut om övergripande arbetsrättsliga anvisningar till nämnderna Initiera och lämna uppdrag om översyn av kommunens förvaltningsorganisation KSAU Personaldirekt med förhandlingschefen som ersättare D 9 Anställning och uppsägning av förvaltningsdirektör och äldreombudsman KSAU D 9a D 10 D 11 Beslut dels om avstängning av förvaltningschef enligt 10 i AB (Allmänna bestämmelser), dels om disciplinpåföljd för förvaltningschef enligt 11 AB (skriftlig varning) och dels beslut om förbud mot bisyssla för förvaltningschef enligt 8 i AB Förflyttning/omplacering samt vikariatsbeordrande av arbetstagare till anställning vid annan anställningsmyndighet (annan nämnd) Anställning och uppsägning av lönebidragsanställda samt personliga befattningar Personaldirekt med förhandlingschefen som ersättare Personaldirekt med förhandlingschefen som ersättare Avser tjänster med central finansiering D 12 Beslut om lön till förvaltningschef

272 HUDDINGE KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING HKF (23) SIDA D 13 D 14 D 15 Pensioner D 16.1 D 16.2 D 16.3 D 17 Beslut om ledighet för förvaltningschef som inte följer lagar och avtal Förordnande av vikarie för förvaltningschef under högst sex månader Beslut om undantag från samordningsbestämmelser enligt 19, mom 1, sista stycket AB Beslut om att bevilja ålderspension, efterlevandepension samt livränta Beslut att bevilja särskild avtalspension enligt KAP-KL med undantag för vad som föreskrives i punkten D 16.1 och D 16.3 Beslut att bevilja särskild avtalspension enligt KAP-KL för arbetstagare som fyllt 62 år Varsel till berörd arbetstagare samt arbetstagarorganisation enligt 30 lagen om anställningsskydd D 18 Beslut om avgångsvederlag D 19 Rätt att teckna/säga upp avtal om tjänstebil (förmånsbil) Personaldirekt med förhandlingschefen som ersättare Personaldirekt med kommunens centrala pensionshandläggare som ersättare Personaldirekt med förhandlingschefen som ersättare Förvaltningsdirektör inom sin förvaltning Förvaltningsdirektör inom sin förvaltning Förvaltningsdirektör inom sin förvaltning Efter samråd med ordföranden i respektive nämnd Villkor: Inom ramen för egen budget och efter samråd med Huddinge kommuns personalchef med förhandlingschefen som ersättare Villkor: Efter samråd med Huddinge kommuns personalchef med förhandlingschefen som ersättare. Överläggning sker på förvaltning, tvisteförhandling sker på kommunstyrelsens förvaltning enligt D.4 Villkor: Efter samråd med Huddinge kommuns personalchef med förhandlingschefen som ersättare

273 HUDDINGE KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING HKF (23) SIDA

274 HUDDINGE KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING HKF (23) SIDA D 20 Avskrivning av löneskulder upp till ett prisbasbelopp Personaldirekt D 21 D 22 Beslut om förkortad arbetstid med lönekompensation i enlighet med kommunfullmäktiges beslut av den 17 januari 2005, 12 Beslut om att erbjuda bidrag till utbildning eller andra utvecklingsinsatser till anställd i enlighet med kommunfullmäktiges beslut av den 17 januari 2005, 12 Personaldirekt Personaldirekt Beslutanderätten är villkorad av att samråd sker med respektive nämnds personalfunktion Beslutanderätten är villkorad av att samråd sker med respektive nämnds personalfunktion D 23 Beslut om utbetalning av förskott på lön Personaldirekt E. Ekonomiska frågor (kommunstyrelsen som ansvarig för kommunens medelsförvaltning samt central upphandlingsfunktion) Upphandling av nämndövergripande ramavtal och nämndövergripande övriga avtal. Ärendegång och beslutsfattande i upphandlingsprocessen framgår av HKF 9420, Med nämndövergripande avses att avtalet kommer att tillämpas av två eller flera nämnder, se HKF 9420, I de fall föremålet för upphandling avser utförande av tjänst som riktar sig till kommuninnevånare ska beslut enligt E E.1.6 fattats av berörda nämnder och vid beslut enligt E1.7 E1.8 ska berörda nämnder informeras om val av leverantör och skälen därtill före beslut fattas. Rätt att underteckna avtal efter genomförd upphandling framgår av gällande beslut avseende rätt att underteckna handlingar med mera inom kommunstyrelsens verksamhetsområde (C12). E 1.1 E 1.2 E 1.3 E 1.4 E 1.5 E 1.6 Beslut om upphandling av nämndövergripande ramavtal, 14 i kommunens upphandlingsreglemente, HKF 9420 Beslut om upphandling av nämndövergripande övriga avtal, 14 i kommunens upphandlingsreglemente, HKF 9420 Beslut om upphandlingsstrategi vid upphandling av nämndövergripande ramavtal, 14 i kommunens upphandlingsreglemente, HKF 9420 Beslut om upphandlingsstrategi vid upphandling av nämndövergripande övriga avtal, 14 i kommunens upphandlingsreglemente, HKF 9420 Beslut om fastställande av förfrågningsunderlag vid upphandling av nämndövergripande ramavtal, 14 i kommunens upphandlingsreglemente, HKF 9420 Beslut om fastställande av förfrågningsunderlag vid upphandling av nämndövergripande övriga avtal, 14 i KSAU KSAU Upphandlingschefen med ekonomidirekt som ersättare Upphandlingschefen med ekonomidirekt som ersättare Upphandlingschefen med ekonomidirekt som ersättare Upphandlingschefen med ekonomidirekt som ersättare

275 HUDDINGE KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING HKF (23) SIDA E 1.7 E 1.8 E 1.9 E 1.10 E 1.11 kommunens upphandlingsreglemente, HKF 9420 Tilldelningsbeslut vid upphandling av nämndövergripande ramavtal, 14 i kommunens upphandlingsreglemente, HKF 9420 Tilldelningsbeslut vid upphandling av nämndövergripande övriga avtal, 14 i kommunens upphandlingsreglemente, HKF 9420 Beslut om tolkning och tillämpning av kommunens upphandlingsreglemente, HKF 9420 enligt 21 reglementet Framtagande och fastställande av riktlinjer och rutiner för direktupphandling Föra kommunens talan i mål avseende överprövning av upphandling E 1.12 Beslut om avbrytande av upphandling KSAU Upphandlingschefen med ekonomidirekt som ersättare Upphandlingschefen med ekonomidirekt som ersättare Upphandlingschefen med ekonomidirekt som ersättare Upphandlingschefen med ekonomidirekt som ersättare Upphandlingschefen med kommunjuristen som ersättare Beslutanderätten är villkorad av att riktlinjer och rutiner fastställts i Upphandlingsstyrg ruppen Beslutanderätten är villkorad av att riktlinjer och rutiner fastställts i Upphandlingsstyrg ruppen E 2 E 3 E 4 Godkänna ändring av långivare samt övriga villkor för lån, för vilket kommunen åtagit sig borgen Placering av reserverade medel för framtida pensionsutbetalningar i enlighet med av kommunfullmäktige beslutad placeringspolicy för långa placeringar (se KF:s beslut7/5-07, 77) Teckna såväl enkel borgen som proprieborgen för hel- och delägda bolag inom av kommunfullmäktige beslutad borgensram Ekonomidirekt med i första hand finansansvarig, i andra hand budgetansvarig och i tredje hand redovisningschef som ersättare Ekonomidirekt med finansansvarig som ersättare Ekonomidirekt med finansansvarig som ersättare

276 HUDDINGE KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING HKF (23) SIDA E 5 E 6 Beslut om budgetjustering av teknisk karaktär Beslut om instruktion till nämnderna angående budget, verksamhetsuppföljning och bokslut Ekonomidirekt med budgetansvarig som ersättare Vid förhinder för kommundirekt beslutar ekonomidirekt E 7 Inom fastställd budgetram besluta om ekonomiskt stöd/bidrag till fingar, organisationer, institutioner och kommunala verksamheter upp till två prisbasbelopp vid beviljande och upp till fyra prisbasbelopp vid avslag E 8 Beslut om instruktioner för nämndernas ekonomiska redovisning samt för hantering av likvida medel F. Bostads- och markärenden F1 Beslut om ersättning vid evakuering för ändamål som kommunstyrelsen har att tillgodose, i varje enskilt fall intill ett belopp av tio basbelopp F2 Inköp av fastighet på offentlig auktion Vid förhinder för kommundirekt beslutar biträdande kommundirekt Ekonomidirekt Chefen för miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningens mark- och exploateringsavdelning med planeringsdirekt som ersättare Planeringsdirekt med kommunjuristen som ersättare Förvärv och överlåtelse av fastighet eller fastighetsdel inom antagen detaljplan samt överenskommelse som avser flyttning av infart för fastighet, flyttning av utrymme för parkering, ersättning för anläggning och vegetation m.m. och där köpeskillingen eller ersättningen uppgår till F högst fem prisbasbelopp F högst 100 prisbasbelopp Envar av exploateringsingenjörerna vid natur- och byggnadsförvaltningens mark- och exploateringsavdelning Chefen för natur- och byggnadsförvaltningens mark- och exploateringsavdelning med planeringsdirekt som ersättare

277 HUDDINGE KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING HKF (23) SIDA Förvärv och överlåtelse av fastighet eller del av fastighet utom detaljplan F5.2 Förvärv och överlåtelse av fastighet eller fastighetsdel utom detaljplan till ett belopp om högst 20 prisbasbelopp Chefen för natur- och byggnadsförvaltningens mark- och exploateringsavdelning med planeringsdirekt som ersättare Upplåtelse av tomträtt i kommunens fastigheter F6.1.1 Upplåtelse med tomträtt i det fall villkoren överensstämmer med av kommunfullmäktige fattat principbeslut eller årsavgälden ej överstiger tre prisbasbelopp samt uppsägning och dödning av tomträtt Chefen för natur- och byggnadsförvaltningens mark- och exploateringsavdelning med planeringsdirekt som ersättare F6.1.2 Träffa överenskommelse om ändring av tomträttsavgäld i fastighet som tillhör kommunen i det fall den nya årsavgälden ej överstiger tre prisbasbelopp Chefen för natur- och byggnadsförvaltningens mark- och exploateringsavdelning med planeringsdirekt som ersättare F6.1.3 Träffa överenskommelse om ändrade villkor för tomträtt till följd av ny-, till- eller ombyggnad samt vid förrättning enligt fastighetsbildningslagen, anläggningslagen och ledningsrättslagen Chefen för natur- och byggnadsförvaltningens mark- och exploateringsavdelning med planeringsdirekt som ersättare In- eller uthyrning av bostadslägenhet eller lokal med de begränsningar som framgår av kommunens bestämmelser rörande anskaffning av lokaler samt inköp och försäljning av bostadsrätt, allt i den mån detta inte uppdragits till annan nämnd

278 HUDDINGE KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING HKF (23) SIDA F Beslut att ingå, ändra och säga upp ingånget hyresavtal, dock med undantag för vad som sägs under punkten F Ekonomidirekt med chefen för controllerenheten som ersättare F Beslut att ingå, ändra och säga upp ingånget hyresavtal såvitt gäller av kommunen ägda exploateringsfastigheter Chefen för natur- och byggnadsförvaltningens mark- och exploateringsavdelning med planeringsdirekt som ersättare F6.3 Inköp och försäljning av bostadsrätt Vid förhinder för kommundirekt beslutar ekonomidirekt Övriga nyttjanderätter enligt jordabalken (exklusive hyra och tomträtt) samt servitut F6.4.1 Dels ingå servitutsavtal till förmån för kommunens fastigheter och dels träffa avtal om nyttjanderätt där kommunen är nyttjanderättshavare Chefen för natur- och byggnadsförvaltningens mark- och exploateringsavdelning med planeringsdirekt som ersättare

279 HUDDINGE KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING HKF (23) SIDA F6.4.2 a) Upplåtelse av nyttjanderätt i kommunens fastigheter i det fall att upplåtelsetiden är högst tio år b) Upplåtelse av nyttjanderätt i kommunens fastigheter i det fall att upplåtelsetiden överstiger tio år F6.5 Upplåtelser av servitut i kommunens fastigheter om detta inte påverkar fastighetens marknadsvärde med mer än tjugo prisbasbelopp SBU Chefen för natur- och byggnadsförvaltningens mark- och exploateringsavdelning med planeringsdirekt som ersättare Chefen för natur- och byggnadsförvaltningens mark- och exploateringsavdelning med planeringsdirekt som ersättare F6.6 Beslut om överlåtelse av arrendeavtal Chefen för natur- och byggnadsförvaltningens mark- och exploateringsavdelning med planeringsdirekt som ersättare F6.7 Beslut om ändring av avtalsvillkor avseende avtal enligt 6.4.1, 6.4.2, och 6.5 i fall som inte omfattas av nämnda delegationer Inskrivningsärenden F7 Utsträckning, nedsättning, dödning, sammanföring och relaxation av inteckningar samt utbyte av pantbrev liksom andra därmed jämförliga åtgärder, i den mån detta inte tillkommer eller uppdragits åt annan nämnd F8 Uttag av pantbrev i sådan fast egendom, där beslut fattats om försäljning eller avtal om upplåtelse av tomträtt Chefen för natur- och byggnadsförvaltningens mark- och exploateringsavdelning med planeringsdirekt som ersättare Chefen för natur- och byggnadsförvaltningens mark- och exploateringsavdelning Chefen för natur- och byggnadsförvaltningens mark- och exploateringsavdelning Framställning till och yttranden över remisser till natur- och byggnadsnämnden F9 Framställning till och yttranden över remisser från natur- och byggnadsnämnden angående bygglov m.m. samt lämnande av grannemedgivande i samband med bygglov Planeringsdirekt, chefen för natur- och byggnadsförvaltningens mark- och exploateringsavdelning samt envar av exploateringsingenjörerna vid natur- och

280 HUDDINGE KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING HKF (23) SIDA F 10 Framställning till och yttranden över remisser mm från lantmäterimyndigheten angående fastighetsbildningsärenden byggnadsförvaltningens mark- och exploateringsavdelning Planeringsdirekt Ställföreträdarskap F11 Ställföreträdarskap vid fastighetsbildning, förrättning m.m. enligt fastighetsbildningslagen, lagen (1971:1037) om äganderättsutredning och legalisering, anläggningslagen (1973:1149) och ledningsrättslagen (1973:1144) innefattande rätt att - ansöka om förrättning - inom förrättningens ram träffa de överenskommelser som påkallas av omständigheterna upp till ett belopp av fem prisbasbelopp F 12 Föra talan mot av fastighetsbildningsmyndigheten meddelat beslut Chefen för mark- och exploateringsavdelningen samt envar av exploateringsingenjörerna vid natur- och byggnadsförvaltningens mark- och exploateringsavdelning Planeringsdirekt F 13.1 F 13.2 F 14.1 Har utgått Har utgått Har utgått

281 HUDDINGE KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING HKF (23) SIDA F14.2 Har utgått Yttrande till natur- och byggnadsnämnden över övriga förslag till detaljplaner och områdesbestämmelser F15.1 Yttrande till natur- och byggnadsnämnden över övriga förslag till detaljplaner och områdesbestämmelser där kommunen är sakägare Chefen för natur- och byggnadsförvaltningens mark- och exploateringsavdelning med planeringsdirekt som ersättare F15.2 Yttrande över förslag till fysiska planer som SBU endast omfattar mark i annan kommun Beslut om samråd och granskning av detaljplaner F15.3 Beslut om samråd och granskning av detaljplaner Gatukostnadsärenden F15.4 Samråd, granskning och beslut i gatukostnadsärenden Ändringar och tillägg i avtal F16 Tilläggsavtal till ramavtal, exploateringsavtal och/eller köpeavtal i det fall tilläggsavtalet avser förlängning och upphörande av avtalad tid för byggnadsskyldighetens fullgörande, senareläggning av senaste tidpunkt för kommunstyrelsen godkännande av avtalet och/eller annan ändring som saknar principiell betydelse, allt under förutsättning att kommunstyrelsen fått motsvarande bemyndigande i berört avtal SBU Avdelningschefen inom natur- och byggnadsförvaltningens planavdelning Chefen för natur- och byggnadsförvaltningens mark- och exploateringsavdelning med planeringsdirekt som ersättare Efter samråd med SBU Beslut att godkänna överlåtelse av exploateringsavtal, allt under förutsättning att kommunstyrelsen fått motsvarande bemyndigande i berört avtal samt Beslut om rivning av kommunen tillhörig byggnad F17 Beslut att godkänna överlåtelse av exploateringsavtal, allt under förutsättning att kommunstyrelsen fått motsvarande bemyndigande i berört avtal Planeringsdirekt med chefen för natur- och byggnadsförvaltingens mark- och exploateringsavdelning som F18 Beslut om rivning av kommunen tillhörig byggnad ersättare Chefen för natur- och byggnadsförvaltningens mark och exploateringsavdelning och med planeringsdirekt med som ersättare

282 HUDDINGE KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING HKF (23) SIDA Fastighetsbildningsåtgärder F19.1 Rätt att påkalla fastighetsreglering som behövs för att mark och vatten ska kunna användas för bebyggelse på ett ändamålsenligt sätt 5 kap 3 3 st FBL (1980:988) F19.2 Rätt att ansöka om fastighetsbestämning 14 kap 1 a FBL Avdelningschefen för naturoch byggnadsförvaltningens mark- och exploateringsavdelning Avdelningschefen för naturoch byggnadsförvaltningens mark- och exploateringsavdelning

283 HUDDINGE KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING HKF (23) SIDA Förrättning F20.1 Godkännande av förrättning, förrättningsbeslut eller gränsutmarkering 15 kap 11 FBL F20.2 Rätt att begära förrättning 18 AL (1973:1149) Planavtal F21 Rätt att besluta och teckna planavtal med exploatörer för att specificera betalningsvillkor och parternas åtagande i övrigt när det gäller planarbetet G. Gatuärenden G1.1 Besluta om föreskrift om hastighet inom tättbebyggt område i enlighet med uttalad policy från kommunstyrelsen 3 kap 17 trafikförordningen (1998:1276) G1.2 Besluta om lokala trafikföreskrifter i enlighet med uttalad policy från kommunstyrelsen 10 kap 1-3 trafikförordningen G1.3 Besluta om undantag från bestämmelserna i trafikförordningen 13 kap 3 trafikförordningen G1.4 Besluta om särskilda undantag för rörelsehindrade 13 kap 8 trafikförordningen G1.5 Meddela föreskrifter om särskilda trafikregler 10 kap 14 trafikförordningen G1.6 Meddela föreskrifter om bärighetsklass 4 kap 11 trafikförordningen G1.7 Besluta om flyttning av fordon lagen (1982:129) om flyttning av fordon i vissa fall G1.8 Besluta om vägvisning till inrättningar och serviceanläggningar samt reklam, anslag och information Avdelningschefen för naturoch byggnadsförvaltningens planavdelning Avdelningschefen för naturoch byggnadsförvaltningens mark- och exploateringsavdelnintg Avdelningschefen för naturoch byggnadsförvaltningens planavdelning Handläggare inom naturoch byggnadsförvaltningens gatu- och trafikavdelning Tilldelat ärende Handläggare inom naturoch byggnadsförvaltningens gatu- och trafikavdelning Tilldelat ärende Handläggare inom naturoch byggnadsförvaltningens gatu- och trafikavdelning Tilldelat ärende Handläggare inom naturoch byggnadsförvaltningens gatu- och parkdriftsavdelning Tilldelat ärende Handläggare inom naturoch byggnadsförvaltningens gatu- och trafikavdelning Tilldelat ärende Handläggare inom naturoch byggnadsförvaltningens gatu- och trafikavdelning Tilldelat ärende Handläggare inom naturoch byggnadsförvaltningens gatu- och parkdriftsavdelning Tilldelat ärende Handläggare inom naturoch byggnadsförvaltningens gatu- och trafikavdelning

284 HUDDINGE KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING HKF (23) SIDA vägmärkesförordningen (2007:90) Tilldelat ärende H. Upphandlingar inom natur- och byggnadsförvaltningens gatu- och trafikavdelning Gäller upphandling av varor och tjänster samt bygg- och anläggningsentreprenader, inom ramen för tilldelat anslag samt för projekt enligt verksamhetsplanen. Beslut om upphandling avseende vara eller tjänst samt bygg- och anläggningsentreprenader eller ramavtal för en sammanlagd kostnad under 50 prisbasbelopp inom givet ansvarsområde, betraktas som verkställighet och är därmed inte ett delegationsbeslut. Verkställighetsbeslut behöver inte formaliseras som delegationsbeslut och ska inte anmälas till nämnden. Delegation för att besluta om ny upphandling omfattar även delegation att besluta om fastställande av förfrågningsunderlag samt beslut om att avbryta upphandling. Att efter tilldelningsbeslut teckna upphandlingskontrakt eller göra inköp (avrop) betraktas som verkställighet. För alla upphandlingar - även om de betraktas som verkställighet gäller vad som föreskrivs i lagen om offentlig upphandling (LOU) och enligt Reglemente för Huddinge kommuns upphandling (HKF 9420). H1.1 Beslut om upphandling av varor och tjänster till ett belopp om 50 och 150 prisbasbelopp Avdelningschefen inom natur- och byggnadsförvaltningens H1.2 Beslut om upphandling av byggoch anläggningsentreprenader till ett belopp om 50 och 150 prisbasbelopp H1.3 Tilldelningsbeslut avseende val av leverantör där värdet är 50 och 150 prisbasbelopp gatu- och trafikavdelning Avdelningschefen inom natur- och byggnadsförvaltningens gatu- och trafikavdelning Avdelningschefen inom natur- och byggnadsförvaltningens gatu- och trafikavdelning

285 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING BILAGA DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (5) HANDLÄGGARE Z Johansson, Kerstin Regler om delegering 1. Allmänt om delegering Vad är delegering? Regler om delegering finns i kommunallagen 6 kap. Dessa regler kompletteras med särskilda föreskrifter i andra lagar, t ex socialtjänstlagen. Med delegering avses att en nämnd ger någon i uppdrag att fatta beslut på nämndens vägnar i vissa ärenden. Besluten gäller på samma sätt som om nämnden själv fattat dem. Ett beslut, som fattats med stöd av delegering kan inte ändras av nämnden. Beslut som fattas av en tjänsteman utan delegering i ärendet saknar laga verkan, dvs. det gäller inte. Kännetecknande för ett beslut är bland annat att det finns alternativa lösningar och att beslutsfattaren måste göra vissa överväganden eller bedömningar. Delegering bör främst användas i rutinärenden, till exempel ärenden där det är frågan om direkt tillämpning av riktlinjer eller principer som nämnden har fastställt. Nämnden kan ställa upp villkor för delegatens beslutanderätt, till exempel krav på samråd. Delegering och ren verkställighet Kommunallagen skiljer mellan nämndbeslut (som kan delegeras) och beslut som innebär ren verkställighet. Delegeringsordningen ska inte innehålla sådant som är ren verkställighet. Delegering innebär överlåtande av en beslutsfunktion, vilket betyder att en delegat inträder i nämndens ställe. Beslutet ska kunna överklagas, antingen genom laglighetsprövning eller genom förvaltningsbesvär. Frågor som rör myndighetsutövning eller beslut som riktar sig utåt, till exempel bidragsgivning till fingar, är inte verkställighet. POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning Huddinge BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB

286 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING BILAGA DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (5) Även interna beslut kan ibland påverka förhållande utåt på något sätt och kan få civilrättsliga effekter. Det gäller till exempel avtal vid upphandling och anställning av personal. Ren verkställighet innebär en åtgärd som normalt ligger inom tjänstemannens ansvarsområde. I dessa ärenden saknas normalt utrymme för beslutsalternativ eller valmöjligheter. Praktiskt sätt kan en mycket stor del av den kommunala verksamheten antas höra till området ren verkställighet. Ibland kan gränsen mellan vad som hör till beslut i kommunallagens mening och ren verkställighet vara svår att dra. Den förändring som den kommunala verksamheten genomgår genom ökad målstyrning kan leda till att gränsen förskjuts. Några exempel på rent verkställande åtgärder är avgiftsdebitering enligt en fasställd taxa och tilldelning av förskoleplats enligt en klar turordningsprincip. Det finns dock en mängd vardagsbeslut som innebär valmöjligheter men som ändå får betraktas som verkställighet. Ofta gäller det frågor som rör det inre arbetet i kommunen och den löpande driften. Här framgår beslutsbefogenheterna av den interna organisationen och den enskildes ansvarsområde. Kontrollmoment/intern kontroll av olika slag ska inte sammanblandas med beslutsordningen. Attestering är en kontrollåtgärd och därmed ren verkställighet. Vad får man inte delegera? Enligt kommunallagen får nämnden inte delegera beslutanderätten i följande ärenden. - Ärenden som avser verksamhetens mål, inriktning, omfattning eller kvalitet. - Framställningar eller yttranden till fullmäktige liksom yttranden med anledning av att beslut av nämnden i dess helhet eller av fullmäktige har överklagats. - Ärenden som rör myndighetsutövning mot enskilda, om de är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt. - Ärenden som väckts genom medborgarförslag och som överlåtits till nämnden. - Vissa ärenden som anges i särskilda föreskrifter. Sådana föreskrifter finns t.ex. i kapitel 10 i Socialtjänstlagen. Vem kan man delegera till? Nämnden får delegera till - Ett utskott (avdelning) av nämnden, t.ex. ett arbetsutskott. - En enskild ledamot eller ersättare i nämnden, t.ex. ordförande.

287 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING BILAGA DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (5) - En anställd hos kommunen. Denna tjänsteman behöver inte nödvändigtvis vara anställd hos den nämnd som delegerar beslutanderätten. Observera att det inte går att delegera till en grupp anställda eller till en grupp bestående av anställda och förtroendevalda, s.k. blandad delegering. Förvaltningschefen kan få rätt att vidaredelegera Nämnden kan genom ett särskilt beslut ge förvaltningschefen rätt att vidaredelegera sin beslutanderätt till en annan anställd. Förvaltningschefen får bara använda sin möjlighet till vidaredelegering på ett sådant sätt att nämnden hela tiden vet vem som har rätt att fatta beslut. Nämnden måste därför omgående få information om hur delegationsordningen ser ut efter det att förvaltningschefen fattat beslut om vidaredelegering. Det är bara förvaltningschefen som kan vidaredelegera, ingen annan tjänsteman. Alla beslut ska anmälas till nämnden Alla beslut som fattas med stöd av delegering ska anmälas till nämnden. På så sätt kan nämnden följa hur uppdraget att besluta i nämndens ställe utförs. Anmälan innebär dock inte att nämnden omprövar eller fastställer beslutet. Nämnden beslutar hur anmälan ska ske. Beslut som fattas med stöd av vidaredelegering ska anmälas till förvaltningschefen. Förvaltningschefen anmäler dem sedan till nämnden. För att beslutet ska vinna laga kraft måste det anslås. Först då börjar överklagandetiden att löpa. Det kan ske genom att beslutet omnämns i nämndens protokoll, som anslås på kommunens anslagstavla. Återkallande av en delegation Nämnden kan när som helst återkalla en delegation. Det kan göras generellt (för en viss typ av ärenden) med det kan också göras i ett särskilt ärende. Nämnden tar då över ärendet och fattar beslutet. Det ska till exempel ske om ett ärende av något skäl har fått principiell vikt och att det därför bör vara nämnden själv som beslutar i ärendet. Nämnden har samma möjlighet att ingripa vid vidaredelegation. Även förvaltningschefen kan återkalla en vidaredelegation eller ta över ett ärende. I dessa fall ska nämnden underrättas omgående. Varken nämnden

288 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING BILAGA DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (5) eller förvaltningschefen kan dock ändra ett beslut som redan är fattat av en delegat. Delegaten får dessutom, om ärendets beskaffenhet kräver det, i undantagsfall överlämna det till nämnden för avgörande. 2. Gemensamma regler för Huddinge kommun Nämnden och förvaltningschefen som fattar beslut om delegering respektive vidaredelegering måste förvissa sig om att delegaten har de kunskaper och erfarenheter, som erfordras för att kunna fatta beslut. Delegering innebär medgivande att en annan person får fatta beslut i nämndens ställe. Detta förutsätter ett förtroendeförhållande mellan nämnden och delegaten. Delegaten måste därför försäkra sig om att det beslut som denne tänker fatta står i överenskommelse med den allmänna inriktningen som nämnden kan ha gett uttryck för. Begränsning Delegerad beslutanderätt gäller inom fastställt budgetansvar och personalansvar. Delegaten ansvarar för att - i förekommande fall - förhandlingsskyldighet enligt medbestämmandelagen är uppfylld och att ingångna samverkansavtal med personalorganisationerna följs, innan beslut fattas. Anmälan till nämnd Beslut som fattas på delegation, inklusive vidaredelegation, ska dokumenteras. Ärendet med beslut och beslutsunderlag diarieförs och redovisas i dokumentet Delegationsbeslut, samt anmäls till nämnden vid nästföljande sammanträde. Anmälan av delegationsbeslut ska tas upp som en punkt i nämndens protokoll. Utskottsprotokoll, lista över delegationsbeslut eller pärm med delegationsbeslut ska finnas tillgänglig hos nämndsekreteraren eller hos den som nämnden bestämmer. Ersättare Den som är ersättare får endast träda i delegatens ställe när delegaten är frånvarande på grund av sjukdom, ledighet, semester, tjänsteresa eller dylikt. Delegationsrätten för en delegat omfattar även den som förordnats som vikarie eller ställföreträdare enligt särskilt beslut. Om ordinarie delegat (inklusive ersättare, vikarie och ställföreträdare) har förfall och beslut inte bör dröja ska ärendet avgöras av delegatens närmaste

289 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING BILAGA DATUM DIARIENR SIDA KS-2015/ (5) chef, om inget annat anges under respektive punkt i delegeringsordningen. Om även denna chef har förfall och ärendet är brådskande beslutar förvaltningschefen. I de fall delegat omfattas av arbetskonflikt inträder ordförande, med nämndens vice ordförande som ersättare, som beslutande i tillämpliga ärendegrupper. Ordförandens beslutanderätt i brådskande ärenden Nämndens ordförande eller vid förfall för denne nämndens vice ordförande äger rätt att på nämndens vägnar fatta beslut i ärenden som är så brådskande att nämndens beslut inte kan avvaktas. Sådant beslut ska anmälas vid nämndens nästa sammanträde.

290 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2014/ (4) HANDLÄGGARE Katarina Persson Kommunstyrelsen Förslag till förvaltningsplan, miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning för åren svar på remiss Förslag till beslut Kommunstyrelsens beslut Skrivelse enligt bilaga 1 till kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 22 mars 2015 överlämnas till vattenförvaltningen för Norra Östersjöns vattendistrikt som Huddinge kommuns svar på förslag till Förvaltningsplan, miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning för åren Sammanfattning Vattenmyndigheterna har tagit fram förslag till förvaltningsplan, miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning för åren för landets olika vattendistrikt. Huddinge tillhör Vattenmyndigheten för Norra Östersjöns vattendistrikt som finns vid Länsstyrelsen i Västmanlands län. Samrådet pågår under perioden 1 november 2014 till 30 april Ärendet har lämnats till Natur- och byggnadsnämnden och Tillsynsnämnden för synpunkter. Dessa anser att Vattenmyndigheten har tagit fram ett bra, välstrukturerat och gediget material och lämnar sedan synpunkter på respektive samrådshandling. Nämnderna anser att kommunerna behöver stöd gällande finansieringen av de åtgärder som föreslås för att uppnå miljökvalitetsnormerna (MKN). Kommunstyrelsens förvaltning anser att Natur- och byggnadsnämnden och Tillsynsnämnden har bearbetad remissen väl och lämnat väl grundade synpunkter. Förvaltningen har inga tillägg utöver dessa och föreslår därför att dessa ska ligga till grund för kommunens yttrande till Vattenmyndigheten för Norra Östersjöns vattendistrikt. POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning Huddinge BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB

291 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2014/ (4) Beskrivning av ärendet Huddinge kommun har blivit ombedda att delta i samråd om vattenmyndigheternas förslag till styrdokument för Norra Östersjöns vattendistrikt Samrådet pågår under perioden 1 november 2014 till 30 april Samrådet omfattar: Förslag till förvaltningsplan Förslag till miljökvalitetsnormer Förslag till åtgärdsprogram Bilaga 1 - Åtgärdprogram per åtgärdsområde Miljökonsekvensbeskrivning av förslag till åtgärdsprogram Förslag till förvaltningsplan sammanfattar läget efter föregående förvaltningscykel och beskriver bakgrund och tillvägagångssätt för de revisioner som gjorts av miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram. Planen beskriver också riktningen för kommande arbete. Beskrivningarna speglar helheten: tillstånd och användning, påverkan samt mål/kvalitetskrav, åtgärder och övervakning av de olika vattenförekomsterna. Planen rapporteras till EUkommissionen som en del i det europeiska arbetet med vattenförvaltning. Förslag till miljökvalitetsnormer baseras på statusklassificering av olika vattenförekomster samt en bedömning av möjligheterna att uppnå god status inom utsatt tid. En miljökvalitetsnorm är ett kvalitetskrav. Normen används för att reglera den kvalitet på miljön som ska uppnås till en viss tidpunkt istället för att reglera utsläppsmängder från enskilda källor. Varje vattenförekomst får en miljökvalitetsnorm som anger vilken status den ska ha vid en viss tidpunkt. Kommuner och myndigheter har vid planering, tillsyn och tillståndsgivning huvudansvaret för att normerna följs. Förslag till åtgärdsprogram visar vad som behöver göras för att miljökvalitets-normerna ska kunna följas. Programmet riktar sig till myndigheter och kommuner, som i sin tur ska omsätta det i sina beslut eller verksamheter. Åtgärdsprogrammets syfte är att visa de mest kostnadseffektiva styrmedlen och åtgärderna men innehåller också en beskrivning av vilka åtgärder som behöver vidtas, av vem och när, vilka källor som orsakar problemen samt åtgärdernas bedömda effekter. Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) beskriver den process och miljöbedömning, som pågått samtidigt som åtgärds-programmet tagits fram. Vidare beskrivs och bedöms den betydande miljöpåverkan som genomförandet av åtgärdsprogrammet kan antas medföra. Huddinge berörs av följande åtgärdsprogram:

292 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2014/ (4) Åtgärdsprogram för Arnöfjärdens, Gripsholmsvikens, Långtarmens, Marielundsfjärdens, Prästfjärdens, Rödstensfjärdens och Tynnelsöfjärdens åtgärdsområden (omfattar de delar av Huddinge som rinner mot Mälaren dvs Långsjön i Segeltorp, Albysjön och Vårbyfjärden som är en del av Rödstensfjärden) Åtgärdsprogram för Tyresån och Kalvfjärden (omfattar större delen av Huddinge ) Åtgärdsprogram för Västra Södertörn och Södertäljes södra fjärdsystems åtgärdsområde (omfattar Holmträsket och den del av området kring Sofielund som avrinner mot Kagghamraån). Åtgärdsprogram för Stockholms södra mellersta skärgård samt Östra Södertörn och Hårsfjärden (omfattar Långsjön och Öran i Hanveden vilka avrinner mot Vitsån samt mark och våtmarker som avrinner mot Husbyån). Ärendet har lämnats till Natur- och byggnadsnämnden och Tillsynsnämnden för synpunkter. Natur- och byggnadsnämndens och Tillsynsnämndens synpunkter Natur- och byggnadsnämnden och Tillsynsnämnden har lämnat likalydande yttranden. I dessa anger de först och främst att Vattenmyndigheten har tagit fram ett bra, välstrukturerat och gediget material. Omfattningen av material (ca 700 sidor) gör dock att det är mycket material att bearbeta och ta till sig. De konstaterar vidare att det är många åtgärder som föreslås i samrådsmaterialet och att kommunerna därmed behöver stöd gällande finansieringen av dessa åtgärder. Havs- och vattenmyndighetens (HaV) anslag nämns som möjlig att ta del av, men för Huddinges del är detta inte aktuellt då anslaget i första hand ges till projekt som berör kustvatten. Natur- och byggnadsnämnden och tillsynsnämnden lämnar vidare sina synpunkter per samrådshandling. (Se bilaga 2) Nämnderna redogör även för miljökvalitetsnormerna i Huddinge kommuns vattenförekomster och nämner också de åtgärdsplaner för Orlången och Trehörningen som har tagits fram i syfte att nå MKN i dessa sjöar. Förvaltningens synpunkter Kommunstyrelsens förvaltning anser att Natur- och byggnadsnämnden och Tillsynsnämnden har gjort en gedigen genomgång av samrådsmaterialet och lämnat väl grundade synpunkter. Förvaltningen föreslår att dessa ska ligga till

293 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KS-2014/ (4) grund för kommunens yttrande till Vattenmyndigheten för Norra Östersjöns vattendistrikt. Förvaltningen vill även uppmärksamma på de åtgärdsprogram som har tagits fram för Orlången och Trehörningen, där åtgärder som finns i samrådshandlingarna återfinns. Vesna Jovic ör Sune Eriksson T.f samhällsbyggnadsdirektör Bilagor Katarina Persson Miljöstrateg Yttrande över vattenmyndigheternas förslag till Förvaltningsplan, miljökvalitetsnormer (MKN) och åtgärdsprogram med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning Samtliga samrådshandlingar finns på vattenmyndigheternas hemsida: och-dialog/samrad-infor-storre-beslut/samrad-forvaltningscykel /pages/default.aspx Natur- och byggnadsnämndens protokoll Tillsynsnämndens protokoll Beslutet delges Vattenmyndigheten Norra Östersjön Natur- och byggnadsnämnden Tillsynsnämnden

294 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING DATUM REFERENS SIDA KS-2014/ (8) ER REFERENS HANDLÄGGARE Katarina Persson Länsstyrelsen i Västmanlands län Vattenmyndighetens kansli Västerås Förslag till förvaltningsplan, miljökvalitetsnormer, och åtgärdsprogram med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning svar på samråd Huddinge kommun lämnar yttrande över vattenmyndigheternas förslag till förvaltningsplan, miljökvalitetsnormer, och åtgärdsprogram med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning enligt följande. Många åtgärder behöver göras för att miljökvalitetsnormerna ska nås, varför kommunerna behöver stöd gällande finansieringen av dessa åtgärder. Havsoch vattenmyndighetens (HaV) anslag nämns som möjlig att ta del av, men för Huddinges del är detta inget alternativ då anslaget i första hand ges till projekt som berör kustvatten. Övriga synpunkter redovisas per dokument. Förslag till förvaltningsplan Generellt Överlag är planen bra och överskådlig. Det förekommer dock en del förkortningar som borde förklaras i löpande text. På de ställen strukturkalkning tas upp som åtgärd, bör nämnas att det idag inte går att tillämpa på jordbruksmark med ekologisk drift, såsom KRAV, eftersom EU:s regler för ekologisk produktion inte tillåter den form av kalk som idag används (bränd kalk, släckt kalk). Stora delar av jordbruksmarken inom Huddinge kommun har ekologisk drift, bland annat enligt KRAV. Där kan inte strukturkalkning användas. De största utmaningarna i Norra Östersjöns vattendistrikt, s XI, XII Kommunen anser att dagvatten bör tas upp tydligare i texten. Sett till hela vattendistriktet utgör dagvatten 7 procent av påverkan, men i Tyresån, Kalvfjärden står dagvatten för hela 75 procent av påverkan. För Huddinge är alltså dagvattenfrågan den största utmaningen. Nämnas bör i texten att variationerna är stora inom vattendistriktet och att ett område har en viss utmaning och ett annat område en annan utmaning. Framgångsfaktorer, s XII VA-huvudmannen bör nämnas ha en nyckelroll. Visserligen kan VA- POSTADRESS Kommunstyrelsens förvaltning Huddinge BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB

295 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING DATUM REFERENS SIDA KS-2014/ (8) ERT DATUM ER REFERENS huvudmannen ses som en del av kommunens verksamhet, men kommunen tycker att det är viktigt att VA-huvudmannen också nämns explicit. Stockholm Vatten är ett kommunalt bolag som Huddinge kommun äger 2 procent av. Stockholm Vatten är kommunens VA-huvudman. Påverkanskällor som kan bidra till övergödningsproblem, s 82, 83, 84 I kartorna anges för Huddinge vattenförekomster, att jordbruket och enskilda avlopp har en betydande påverkan. Kommunen delar inte den bilden. Då 75 procent av påverkan kommer från dagvatten, 9 procent från jordbruket och 9 procent från enskilda avlopp har påverkan från jordbruket och enskilda avlopp inte samma dignitet som påverkan från dagvatten. Kommunen anser att fel bild av läget förmedlas i kartorna. Jordbruksmarken bedrivs generellt som vallodling och till stor del som extensiva vallar (för bete och slåtter) som inte har plöjts och gödslats på mycket länge. Förslag till miljökvalitetsnormer Det är otydligt i vilka fall det ska anges kompletterande krav för skyddade områden under kolumnen Skyddade områden. Eventuellt kan kolumnen behöva kompletteras med Gynnsam bevarandestatus för vattenförekomsterna Kvarnsjön-Lissma och Långsjön (Paradiset) vilka berörs av Natura 2000-områdena Kvarnsjön respektive Hanveden. Eventuellt kan kolumnen behöva kompletteras med Tillfredsställande vattenkvalitet där det finns så kallade EU-bad. I Mälaren-Rödstensfjärden är tex Vårbybadet i Huddinge ett sådant bad. Likaså kan Mälaren-Rödstensfjärden behöva kompletteras angående att det är en dricksvattentäkt och även ett så kallat fisk- och musselvatten. Förslag till åtgärdsplan Generellt Det är många åtgärder som ska genomföras för att miljökvalitetsnormerna ska uppnås. Kommunen ställer sig frågan hur man säkerställer att de färdiga programmen kommer att implementeras tillräckligt snabbt för att programmen ska hinna uppnås inom uppsatt tid. Kommunen anser att det är svårt att hitta den information man söker i Vattenmyndigheternas databas (VISS) även om man följer vägledningarna. Det vore bra om vattenmyndigheterna och länsstyrelserna kan arbeta vidare med att göra VISS ännu mer användarvänlig så att det blir lättare att snabbt hitta information. Modelleringssystem (som används vid beräkningar) kan inte tillämpa den nytta som våtmarker och mindre sjöar bidrar med. Detta innebär en felkälla både vad gäller de naturgivna förutsättningarna och för modellering av nytta med åtgärder, främst på lokal-regional nivå. Huddinge kommun ligger i sprickdalslandskapet, där det finns många små våtmarker och bäckar och till

296 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING DATUM REFERENS SIDA KS-2014/ (8) ERT DATUM ER REFERENS och med sjöar, vilka inte beaktas. Modelleringssystemen behöver utvecklas avseende detta. Länsstyrelserna m fl har idag ofta bristfälliga kartunderlag vid handläggning av våtmarksärenden. I regionen finns det fler våtmarker i verkligheten än vad som syns på de GIS-skikt som länsstyrelsen använder sig av. Det kan leda till en felaktig hantering av nya markavvattningsärenden när inte alla våtmarker framgår. Orienteringsklubbarnas kartor är idag det bästa materialet, men dessa är inte heltäckande. Förhoppningsvis kan de nya laserskannade höjdmodellerna även användas för att kartera våtmarker. Angående strukturkalkning, se kommentar under förslag till förvaltningsplan. Perspektivet att Trafikverket utöver att vara myndighet även är verksamhetsutövare saknas i programmet. Saknas gör även perspektivet som markägare. Staten är t.ex. en stor markägare som skulle kunna bidra med åtgärder på egen mark. Vilka åtgärder som olika aktörer (t.ex. Trafikverket, Sveaskog, Statens fastighets verk, kommuner, enskilda osv) som är markägare kan göra behöver tas med. Trafikverkets uppdrag skulle behöva vara bredare både vid investeringar och drift och inbegripa även förbättringsåtgärder för miljön utifrån redan befintliga förhållanden istället för att mildra effekter eller göra vissa förbättringsåtgärder utifrån ett framtida scenario. Kommunen saknar i åtgärdsprogrammet åtgärden att skydda natur. Genom att skydda natur från exploateringar och skogsbruksåtgärder samt reglera driften av jordbruksmark kan mycket förebyggande arbete åstadkommas. Även i naturreservatsföreskrifter kan annat regleras som gagnar vattenvården. Den skyddade naturen är också en viktig resurs för anpassningen till klimatförändringarna vad avser de hydrologiska förändringarna. I tätortsnära områden är detta speciellt påtagligt. I naturen finns i många fall förutsättningar för att återställa till exempel skogsdiken till våtmarker eller uträtade diken till slingrande bäckar och åar. På så sätt kan skyddade områden bidra till minskade översvämningsrisker i tätorter, underlätta reningsprocesser, hålla kvar vatten i områden med ökande torrperioder med mera. Myndigheter som arbetar med skydd av natur är bland annat Naturvårdsverket, Skogsstyrelsen, Jordbruksverket, länsstyrelserna och kommunerna. I åtgärdsprogrammet saknas hänvisning till ordlistan eller varför vissa ord är markerade med asterisk. Utmaningar i Norra Östersjöns vattendistrikt, s XI, XII Se kommentar under rubriken: De största utmaningarna i Norra Östersjöns vattendistrikt, s XI, XII

297 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING DATUM REFERENS SIDA KS-2014/ (8) ERT DATUM ER REFERENS Havs- och vattenmyndigheten, åtgärd 10 Informationen bör även spridas via intressefingar. Lantmäteriet, åtgärd 1: Denna åtgärd innebär även en samverkansfördel avseende bl a var öppna diken i jordbrukslandskapet finns med generellt biotopskydd enligt miljöbalken. Naturvårdsverket, åtgärd 2: Texten bör även uppmärksamma att det spillvatten som läcker eller bräddar ut från ledningsnätet är av olika kvalitet beroende på vad som är påkopplat på ledningen. Till exempel finns ledningsnät för spillvatten som leder lakvatten från deponier och utsläppen från dessa har specifika egenskaper. Naturvårdsverket åtgärd 7: I södra Sverige är det ett generellt förbud mot markavvattning, för att bevara kvarvarande våtmarker. Det behöver tydligare framgå att markavvattningsförbudet även bör gälla förbud mot att fylla upp våtmarker. Det är viktigt att värna om våtmarkernas skyddsfunktioner för sjöar, vattendrag och Östersjön förutom även dess livsmiljöer och bidrag till upplevelsevärden i bebyggd miljö. Naturvårdsverket åtgärd 9: Dagvattnets kvalitet påverkas av olika utsläpp (läckage och bräddningar) från spillvattenledningsnätet (åtgärd 2), läckage från markföroreningar m.m. vilket hittills inte har beaktats eller att denna påverkan har varit svår att beräkna. Dagvatten tar även emot diffust läckage av miljögifter från bebyggd miljö (åtgärd 8). Tillkommande bebyggelse ger ytterligare spillvatten och därmed risk för ytterligare läckage eller bräddning från spillvattenledning eller pumpstation. Sådana miljökonsekvenser har vanligen inte beaktats vid framtagande av detaljplaner eller i samband med bygglovsprövning. Kommunerna åtgärd 1a och b samt åtgärd 2: Redan idag utövar kommunen tillsyn enligt miljöbalken och dess förordningar. För att ha en bra och tillräcklig tillsyn behöver mer resurser tillsättas och prioriteringar göras. För att underlätta detta krävs bättre styrmedel. Kommunerna, åtgärd 7 Det finns idag begränsade möjligheter i plan- och bygglagen (PBL) att genom detaljplanebestämmelse säkra att MKN för vatten uppnås. Det går inte att genom planbestämmelse ställa krav på lokalt omhändertagande av dagvatten eller på att dagvatten ska renas eller hur mycket dagvatten det får släppas ut inom eller från ett planområde. Som alternativ kan t ex ytor reserveras för dagvattenhantering samt krav ställas på skydd mot översvämningar. 1

298 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING DATUM REFERENS SIDA KS-2014/ (8) ERT DATUM ER REFERENS När det gäller privat mark kan kommunen främst förmedla sin vilja med dagvattenhanteringen genom information och råd. Där kommunen äger marken kan kommunen formulera krav i köpe- eller markanvisningsavtal som villkor för överlåtelsen. Kommunen kan vidare ställa krav på dagvattenlösningar i rollen som beställare av nya skolor, förskolor m m samt som huvudman för det kommunala bostadsföretaget verka för goda dagvattenlösningar i företagets bostadsområden. För att kommunerna ska kunna arbeta mer framgångsrikt med dagvatten i detaljplaneringen behöver PBL ses över och förtydligas avseende möjligheten att reglera dagvatten i planer. Det bör vidare även ses över hur samordningen mellan planläggning och lovgivning enligt PBL och prövning och tillsyn i miljöbalken (MB) kan öka i fråga om dagvatten (i likhet med utredningen om ökad samordning mellan PBL och MB avseende buller). Kommunen instämmer i att Boverket och länsstyrelserna bör utarbeta vägledningar för åtgärdernas genomförande. Vägledningar bör dock utarbetas i samråd med kommunerna. Kommunerna, åtgärd 8 Kommunen anser att det är viktigt att vatten- och avloppsplaner tas fram, men vill tillägga att dessa planer bör utföras som en del av arbetet med översiktsplanen för att de ska kunna utgöra bra underlag för detaljplaneringen. Det är viktigt att även koppla detta till klimatanpassningsarbetet. Länsstyrelserna, åtgärd 1 mfl Förutom att det idag sker bräddningar vid själva avloppsreningsverket och att det är viktigt att minimera dessa är det viktigt att förhindra eller minimera möjligheterna till bräddning från själva spillvattenledningsnätet. Dessa bräddningar sker ofta till andra recipienter än den som är i fokus vid tillståndsprövningen för avloppsreningsverket. I stockholmsregionen sker dessa bräddningar ofta till vattendrag och sjöar (direkt eller via ledning) i en helt annan kommun, vilken också har krav på sig att följa miljökvalitetsnormer. Länsstyrelserna, åtgärd 11 Kommunen håller med om det ska vara lätt att digitalt överföra planeringsunderlag från VISS till kommunerna för översikts- och detaljplaner. Dessutom är det viktigt att underlagen är lätta att tillämpa i planeringen. Åtgärdsprogram för Tyresån och Kalvfjärden Generellt Beroende på om programmet ska kunna läsas fristående eller inte, så kan det 1 Jonas Christensen: Planbestämmelser för dagvattenhantering Ekolagen Miljöjuridik 2012

299 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING DATUM REFERENS SIDA KS-2014/ (8) ERT DATUM ER REFERENS vara bra att hänvisa till ordlistan i åtgärdsprogrammet. Det förekommer även en del förkortningar som borde förklaras i löpande text. Sammanfattning Punkt 4: Även länsstyrelsen behöver bedriva tillsyn, så att utsläpp av miljöfarliga ämnen minskar, bl a när det gäller södra regionens största deponi och återvinningsanläggning vid Sofielund-Gladö kvarn, vars avrinning och avledning till stora delar sker mot Tyresåns sjösystem. Vad gäller Östra Mälaren så har länsstyrelsen tillsynsansvar för vattenskyddsområdet. Punkt 7: Här anges behov av ekologiskt funktionella kantzoner utmed strandzoner på två platser medan kapitel anger tre platser. Vilka avses? Skyddade områden enligt annan EU-lagstiftning Det finns ytterligare ett Natura 2000-område inom Huddinges med namnet Hanveden och områdesid SE Området Hanveden består av flera dystrofa sjöar och småvatten, varav den lilla sjön Ormputten. Om sjön saknas i tabellen på grund av att den betraktas som för liten för den nationella vattenförvaltningen bör detta kommenteras i texten, men helst även i tabellen. Natura 2000-områdena Kvarnsjön och Hanveden består båda av de akvatiska naturtyperna Öppna svagt välvda mossar, fattiga och intermediära kärr och gungflyn. Kvarnsjön består dessutom av Skogsbevuxen myr. Även dessa naturtyper bör beaktas inom vattenförvaltningen, eftersom den förstnämnda naturtypen ligger i direkt anslutning till sjöarna Kvarnsjön och Ormputten och kan betraktas som delar av dessa samt eftersom de i övrigt är viktiga delar av vattenlandskapet (1.2.3). Åtgärdsanalys per miljöproblem i ytvatten, s 17 Dagvatten är den i särklass största källan till problematiken i området. Detta behöver lyftas fram tydligare i texten. 2.1 Övergödning SMHIs aktuella gräns för Tyresåns avrinningsområde tar inte hänsyn till tekniskt avrinningsområde för sjön Magelungen. Tyresåns vattenvårdsförbund har fått igenom flera förändringar av Tyresåns vattendelare, men ändringen för Magelungen har ännu inte accepterats av SMHI. Det innebär att uträkningarna av betinget för Magelungen är överskattade, okänt hur mycket. Detta påverkar två olika åtgärdsområden som får för litet respektive för stort beting. Om en ändring av gränsen kan göras snabbt vore det önskvärt med en omräkning av betingen. I annat fall behövs en skrivning om att kartan inte stämmer helt med verkligheten. 2.2 Försurning Även Gömmaren har kalkats på 1980-talet och början av 1990-talet.

300 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING DATUM REFERENS SIDA KS-2014/ (8) ERT DATUM ER REFERENS Tillstånd Förutom PBDE i fisk visade undersökningen 2013 att gränsvärdet för PFOS i fisk överskreds i Magelungen och Tyresö-Flaten. I Orlången tangerades gränsvärdet för PFOS i fisk. TBT verkar endast ha undersökts i Drevviken, vilket kan vara missvisande för övriga sjöar och vattendrag. Detta bör i så fall framgå i texten. Drevviken har visat sig ha höga halter av ammoniak (från uppmätt halt ammoniumkväve) Har Orlången bedömts på motsvarande sätt? Om miljögifterna finns i sjöarna borde dessa även finns i vattendragen mellan berörda sjöar. Då borde även vattendragen Norrån och Forsån få motsvarande MKN Förbättringsbehov Tabell 5: Se synpunkterna under Källor till påverkan Tabell 6: Drevviken, Magelungen, Orlången. Det enda avloppsreningsverk som har funnits i området låg uppströms i sjösystemet vid Trehörningen och stängdes Drevviken och Magelungen påverkas dock fortfarande av sviterna från den tidens utsläpp. Alla tre sjöar tar emot dagvatten från tätorter. Dagvattenledningarna tar även emot spillvatten 2 i samband med bräddningar, felkopplingar och läckage. De nämnda sjöarna saknar marinor och båtvarv. Däremot finns det enskilda eller gemensamma småbåtsbryggor. Motoreffekten är sedan 1992 begränsad till motsvarande 5 hästkrafter (mindre utombordare) i alla de tre sjöarna. Det är tänkbart att TBT-halterna i Drevviken kommer av felaktig användning av båtbottenfärger och/eller att båtar från skärgården har flyttats till sjön. Kommunen anser att specifika A- och B-verksamheter som finns som punktkällor inom respektive sjös avrinningsområde behöver anges. Inom Orlångens avrinningsområde ligger till exempel södra regionens största deponiområde och återvinningsanläggning. Lakvattenanläggningarna är kopplade på spillvattenledningar, men om dessa bräddar hamnar lakvattnet i Orlången. Dagvattnet avrinner mot Orlången. 2.4 Främmande arter Förekomst av främmande arter borde synliggöras inom den ekologiska statusen på motsvarande sätt som förändrade habitat genom fysisk påverkan och att kvicksilver påverkar den kemiska statusen. Beslut i detta ärende har fattats av kommunstyrelsen den 29 april 2015 (protokollsutdrag bifogas). 2 Spillvatten som normalt skulle ha gått till avloppsreningsverk, i detta fall till Henriksdals avloppsreningsverk.

301 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING DATUM REFERENS SIDA KS-2014/ (8) ERT DATUM ER REFERENS HUDDINGE KOMMUN Kommunstyrelsen Daniel Dronjak Nordqvist ordförande

302

303 NoRRA ÖsTERSJÖN Sam manfattning Vatten ger så mycket mer än livsviktigt dricksvatten- alla ekosystem och all till~ verkning av produkter är beroende av vatten. Vi har ett kollektivt ansvar och därför behöver alla bidra i arbetet med att förvalta vårt gemensamma vatten; myndigheter~ verksamhetsutövare och privatpersoner. VattenfOrvaltning syftar till att skydda och bevara vattenresurserna för framtiden och arbeta för en långsiktigt hållbar vattenanvändning for alla. Förvaltningen av vatten sker med utgångspunkt i vattenförvaltningsförordningen, miljöbalken och Sveriges miljökvalitetmål Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram riktar sig till myndigheter och kommuner. När åtgärderna sätts i verket kommer dc däremot att beröra var och en av oss genmn till exempel ändrade regler, skatter och prioriteringar vid planering. Vattenförvaltningen sker i sexårscykler och Norra Östersjöns vattenmyndighet ansvarar för att ta fram förvaltningsplan, miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram för distriktet inför varje ny förvaltningscykel Under perioden l november 2014 till 30 april 2015 samråder vi om det som ska gälla för nästa sexårs period. Då kan alla berörda lämna synpunkter på förslagen innan dokumenten beslutas. Samrådet är en viktig del i att kunna samla in behov och synpunkter från olika aktörer så att den slutliga planeringen kan göras utifrån ett så brett underlag som möjligt. Vad behöver göras ? I den första delen av förslaget till Förvaltningsplan beskrivs vad som behöver göras under förvaltningscykeln Denna del är ännu inte komplett och bland annat kommer en övergripade planering för kommande sexårscykel infogas till heslutet i december Vattenmyndigheternas vision är att vi i Sverige tillsammans ska arbeta för att värna vattnets värden. Vi vill kunna se tydliga tecken på förbättrad vattenkvalitet i yt- och grundvatten så att möjligheten till tillväxt och utveckling för hela samhället inte begränsas, så att fiskar och andra vattenlevande organismer inte påverkas negativt och så att vi har ett säkert skydd för vårt dricksvatten. Styrmedel och fysiska åtgärder ska tillsammans bidra till att dessa mål uppnås. Vad har gjorts ? I övriga delar av forslaget till Förvaltningsplan beskrivs övergripande hur arbetet har genomförts under perioden och resultatet av det. Denna del är omfattande vilket beror på att både vattenförvaltningsförordningen och EU ställer krav på Sverige att dokumentera och rapportera vilket arbete som genomförts. De olika avsnitten kan fungera som kunskapsunderlag och kan vara till nytta i arbetet med att förstå förutsättningarna och målsättningen för vattenförvaltningen. Med detta som utgångspunkt hoppas vi att det ska bli lättare att under samrådet föreslå förbättringar i processen inför kommande förvaltningscykel. -X-

304 NORRA ÖsTERSJÖN I mångt och mycket drivs arbetet med vattenförvaltningen på samma sätt över hela landet. DärfOr är grundmaterialet i förvaltningsplanen samma i de fem vattendistriktcn. Men vilken kvalitet vattnen har, vilka miljöproblem som finns och vilka åtgärder som är viktigast att genomföra skiljer sig åt. Detta hänger naturligtvis ihop med de naturgivna förutsättningarna samt vilka verksamheter och vilken befolkningstäthet som fums i distriktet. Som bilaga till åtgärdsprogrammet finns sammanställningar av åtgärdsbehovet for 50 st avrinningsområden i Norra Östersjöns vattendistrikt. Underlaget tiu dessa kommer huvudsakligen från VISS och länsstyrelsernas sammanställningar för 83 st s.k. åtgärdsområdcn. Här finns mer detaljerad information om distriktets vattenförekomster än den som redovisas i förvaltningsplanen och fokus ligger på vattenförekomster som har sämre status än god. Man kan säga att bilagan redovisar lokala preciseringar av åtgärdsprogrammet på avrinningsområdesnivå. Hur mår vattnet i Norra Östersjöns vattendistrikt? Många vatten har hedömts ha en lägre status än tidigare och en del har fått bättre status. Bedömningen från2014 är baserad på ett bättre dataunderlag, framförallt för biologiska parametrar, och metodiken för statusklassificering har också vidareutvecklats. l\tya bedömningsgrunder för fysisk påverkan/status ger en tydligare bild av effekter på ekosystemen, vilket visar på större problem än tidigare bedömningar. Skillnaderna i vallenstatus mellan 2009 och l är snarare en effekt av bättre kunskap och nya metoder än en försämring av miljön. Det är alltså för tidigt att dra slutsatser utifrån skillnader i status mellan 2009 och Att bedömningarna är mer tillförlitliga innehär ett steg i rätt riktning mot ett säkrare underlag för att identifiera förbättringshehov och föreslå åtgärder. Även 0111 kunskapen om både status och problem har ökat avsevärt runt om i landet, så är bristen på kunskap 0111 våra grundvattenförekomster fortfarande mycket stol'. De största utmaningarna i Norra Östersjöns vattendistrikt Norra Östersjöns vattendistrikt är det mest tätbefolkade i landet med en snabb tillväxt i framförallt Stockholmsrcgionen. Drygt 2 miljoner människor tar sitt dricksvatten från Mälaren som samtidigt är farled för tung håttraftk och mottagare av avloppsvatten från 1,1 miljoner människor. Grusåsarna, som också är viktiga dricksvattentäkter, genomkorsas av vägar med omfattande transporter av farligt gods, särskilt sträckan Västerås- Köping- Örebro. Sammantaget ställer allt detta stora krav på hur vattenfrågorna hanteras i samhällsplaneringen och långtgående förebyggande åtgärder för att skydda aktiva och presumtiva dricksvatten täkter. Typen av mänsklig påverkan på vattenmiljön och tillförande miljöproblem varierar över distriktet. Nedan sammanfattas de mest prioriterade sett till distriktet som helhet. Lokalt kan naturligtvis bilden vara en helt annan. Övergödning av sjöar, vattendrag och kustvatten. Detta är det mest prioriterade miljöproblemet i distriktet om man ser till yttäckning och antal vattenförekomster som är negativt påverkade. Fysisk påverkan på vattenmilj ön. I dc västra delarna av distriktet främst i -XI-

305 NORRA ÖsTERSJÖN form av dammar och kraftverk medan markavvattning 1 sänkning av sjöar och rätning av vattendrag dominerar i jordbruksbygderna. Miljögifter från både pågående verksamheter såsom industrier och hushåll, gamla utsläpp i form av förorenad mark samt diffusa utsläpp. Strukturkalkning för att minska fosforläckaget från jordbruksmarken är den enskilda åtgärd som effcktivfl.st kan bidra till att minska övergödningen i distriktet. Anpassa~ dc skyddszoner är ytterligare en effektiv åtgärd inom jordbruket. Båda dessa åtgärder kan dessutom genomforas i stor skala utan att produktionen påverkas nämnvärt negativt och för strukturkalkning snarare positivt. Om dessa två åtgärder genomfors i den omfattning som föreslås i åtgärdsprogrammet kan fosforbelastningen minskas med närmare 70 ton per år vilket motsvarar så mycket som 45 procent av det totala åtgärdsbehovet. FOr att nå god status med avseende på övergödning behövs oftast ytterligare åtgärder inom jordbruket men även åtgärdande av enskilda avlopp till normal eller hög skydds~ nivå och ökad rening vid avloppsreningsverk. I det senare fallet behöver ofta an pass~ ning av avloppsledningsnäten göras for att minimera påverkmt från bräddningar~ inte minst mot bakgrund av cll forändrat klimat med mer intensiva regnväder. Tillämpning av nya bedömningsgrunder for hydromorfologisk påverkan har inneburit att många vattenförekomster har klassificerats till sämre än god status. J de västra delarna av vattendistriktet dominerar fysisk påverkan i form av dammar och kraft~ verk medan markavvattning, sänkning av sjöar och rätning av valtendrag dominerar i jordbruksbygderna. Exempel på kostnadseffektiva åtgärder kopplade till fysisk på~ verkan är skapande av fiskvägar och utrivning av vandringshinder. Dc fysiska åtgärder som är mest prioriterade för att minska påverkan av miljögifter är utsläppsreduktion~ efterbehandling av förorenade områden, dagvattenåtgärder och odling utan bekämpningsmedel. Ett stort problem är den okunskap som fortfarande råder om förekomst och effekter av olika miljögifter på kort och lång sikt. Detta gäl~ ler inte minst läkemedelsres ter. Därför är många åtgärder i åtgärdsprogrammet av kunskapshöjande karaktär för just miljögifter. Framgångsfaktorer för arbetet Vattenmyndigheten i Norra Östersjöns vattendistrikt har under 2013 tagit fram en samverkansstrategi. Där beskrivs de viktigaste målgrupperna för samverkan~ fol'mer för samverkan och hur återkoppling ska ske av hur målgrupperna upplever samverkan och hur den ständigt kan forbättras. l dagsläget finns referensgrupper för kommunerna inklusive VA~sektorn, jordbruks och skogssektorn samt för va t~ tenorganisa tioner (vattcnråd~ vattenvårdsforhund och andra samverkansformer). Många av de styrmedel som behöver genomforas i vattcnforvaltningsarbctet leder till konkreta åtgärder i miljön genom k01nmunernas arbete inom sitt breda ansvars~ område, vilket innebär att kommunerna har en nyckelroll i förvaltningen av vatten. Samarbetet mellan myndigheter och kommuner och mellan kommuner behöver dock stärkas för att det ska bli tydligt vad som behöver göras i ett avrinningsområdesperspektiv. -XII-

306 NORRA ÖSTERS)ÖN Målsättningen är att referensgrupperna fortlöpande ska få ta del av resultat från va t~ tenförvaltningen och ges möjlighet att påverka inriktning och utformning av arbetet. De aktörer som deltar i referensgrupperna är också viktiga utförare av åtgärder och miljöövervakning samt viktiga informationsspridare till intresseorganisationer och allmänheten. Vattenmyndigheten kommer att fortsätta arbeta utifrån samverkansstrategin i nära samarbete med de prioriterade målgrupperna. Vi är många som bär ansvaret för att skydda och bevara vattenresurserna för framtiden och arbeta för en långsiktigt hållbar vattenanvändning. -XIII-

307 Natur- och byggnadsnämnden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Paragraf Sid Natur-och byggnadsnämndens arbetsutskott 9 februari Natur- och byggnadsnämnden 16 februari Diarienummer NBN-2015/17 Remiss/samråd om vattenmyndigheternas: Förslag till förvaltningsplan, miljökvalitetsnormer (MKN) och åtgärdsprogram med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning för åren Natur- och byggnadsnämndens beslut Nämnden beslutar att anta förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på vattenmyndighetens remiss och överlämnar det till kommunstyrelsen. Överläggning i natur- och byggnadsnämnden I ärendet yttrar sig Christian Ottosson (C), Yossi Sigal (S) samt Sune Eriksson och Thomas Strid från förvaltningen. Härefter förklaras överläggningen avslutad. Arbetsutskottets förslag till beslut Nämnden beslutar att anta förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på vattenmyndighetens remiss och överlämnar det till kommunstyrelsen Hänvisning till tjänsteutlåtande daterat Sammanfattning Vattenmyndigheterna har tagit fram: Förslag till förvaltningsplan, miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning för åren för landets olika vattendistrikt. Huddinge tillhör Vattenmyndigheten för Norra Östersjöns vattendistrikt som finns vid Länsstyrelsen i Västmanlands län. Natur- och byggnadsnämnden och tillsynsnämnden har fått handlingarna på remiss för yttrande till kommunstyrelsen senast den 13 mars Signaturer: Ordförande Justerare Utdragsbestyrkande: datum och signatur

308 Natur- och byggnadsnämnden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Paragraf Sid Natur-och byggnadsnämndens arbetsutskott 9 februari Natur- och byggnadsnämnden 16 februari Diarienummer NBN-2015/17 Sammanfattning fortsätter Alla länder i Europa arbetar sedan år 2000 med en gemensam vattenpolitik, som styrs av ramdirektivet för vatten. Direktivet har införts i svensk lagstiftning via miljöbalken och vattenförvaltningsförordningen. Direktivet innebär att berörda aktörer ska arbeta utifrån en helhetssyn med att bevara och förbättra situationen i sjöar, vattendrag, kust- och grundvatten. En viktig del är att alla berörda, såväl myndigheter som organisationer, företag och privatpersoner, är delaktiga i arbetet. Hänvisning till tjänsteutlåtande daterat Beslutet delges Samhällsbyggnadsutskottet Kommunstyrelsen Signaturer: Ordförande Justerare Utdragsbestyrkande: datum och signatur

309 TILLSYNSNÄMNDEN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Paragraf Sid Tillsynsnämnden 17 februari Diarienummer TN-2015/ Remiss/samråd om vattenmyndigheternas: Förslag till förvaltningsplan, miljökvalitetsnormer (MKN) och åtgärdsprogram med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning för åren Tillsynsnämndens beslut Nämnden beslutar att anta förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på vattenmyndighetens remiss och överlämnar det till kommunstyrelsen. Sammanfattning Vattenmyndigheterna har tagit fram: Förslag till förvaltningsplan, miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning för åren för landets olika vattendistrikt. Huddinge tillhör Vattenmyndigheten för Norra Östersjöns vattendistrikt som finns vid Länsstyrelsen i Västmanlands län. Natur- och byggnadsnämnden och tillsynsnämnden har fått handlingarna på remiss för yttrande till kommunstyrelsen senast den 13 mars Tjänsteutlåtande 27 januari Beslutet delges Samhällsbyggnadsutskottet Kommunstyrelsen Signaturer: Ordförande Justerare Utdragsbestyrkande: datum och signatur

310 TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 27 januari 2015 NBN-2015/17 TN-2015/1 1 (14) HANDLÄGGARE Johanna Pettersson Natur- och byggnadsnämnden Tillsynsnämnden Remiss/samråd om vattenmyndigheternas: Förslag till förvaltningsplan, miljökvalitetsnormer (MKN) och åtgärdsprogram med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning för åren Förslag till beslut Nämnden beslutar att anta förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på vattenmyndighetens remiss och överlämnar det till kommunstyrelsen Sammanfattning Vattenmyndigheterna har tagit fram: Förslag till förvaltningsplan, miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning för åren för landets olika vattendistrikt. Huddinge tillhör Vattenmyndigheten för Norra Östersjöns vattendistrikt som finns vid Länsstyrelsen i Västmanlands län. Natur- och byggnadsnämnden och tillsynsnämnden har fått handlingarna på remiss för yttrande till kommunstyrelsen senast den 13 mars Beskrivning av ärendet Vattenmyndigheterna har tagit fram: Förslag till förvaltningsplan, miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning för åren för landets olika vattendistrikt. Huddinge tillhör Vattenmyndigheten för Norra Östersjöns vattendistrikt som finns vid Länsstyrelsen i Västmanlands län. Natur- och byggnadsnämnden och tillsynsnämnden har fått handlingarna på remiss för yttrande till kommunstyrelsen senast den 13 mars Alla länder i Europa arbetar sedan år 2000 med en gemensam vattenpolitik, som styrs av ramdirektivet för vatten. Direktivet har införts i svensk lagstiftning via miljöbalken och vattenförvaltningsförordningen. Direktivet innebär att berörda aktörer ska arbeta utifrån en helhetssyn med att bevara och förbättra situationen i sjöar, vattendrag, kust- och grundvatten. En viktig del är att alla berörda, såväl myndigheter som organisationer, företag och privatpersoner, är delaktiga i arbetet. POSTADRESS Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen Staben Huddinge BESÖKSADRESS Sjödalsvägen 29 Huddinge TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB

311 TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 27 januari 2015 NBN-2015/17 TN-2015/1 2 (15) Remissens olika delar Förslag till förvaltningsplan sammanfattar läget efter föregående förvaltningscykel och beskriver bakgrund och tillvägagångssätt för de revisioner som gjorts av miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram. Planen beskriver också riktningen för kommande arbete. Beskrivningarna speglar helheten: tillstånd och användning, påverkan samt mål/kvalitetskrav, åtgärder och övervakning av de olika vattenförekomsterna 1. Planen rapporteras till EUkommissionen som en del i det europeiska arbetet med vattenförvaltning. Förslag till miljökvalitetsnormer baseras på statusklassificering av olika vattenförekomster samt en bedömning av möjligheterna att uppnå god status inom utsatt tid. En miljökvalitetsnorm är ett kvalitetskrav. Normen används för att reglera den kvalitet på miljön som ska uppnås till en viss tidpunkt istället för att reglera utsläppsmängder från enskilda källor. Varje vattenförekomst får en miljökvalitetsnorm som anger vilken status den ska ha vid en viss tidpunkt. Kommuner och myndigheter har vid planering, tillsyn och tillståndsgivning huvudansvaret för att normerna följs. Förslag till åtgärdsprogram visar vad som behöver göras för att miljökvalitetsnormerna ska kunna följas. Programmet riktar sig till myndigheter och kommuner, som i sin tur ska omsätta det i sina beslut eller verksamheter. Åtgärdsprogrammets syfte är att visa de mest kostnadseffektiva styrmedlen och åtgärderna men innehåller också en beskrivning av vilka åtgärder som behöver vidtas, av vem och när, vilka källor som orsakar problemen samt åtgärdernas bedömda effekter. Till åtgärdsprogrammet finns en miljökonsekvensbeskrivning (MKB). I MKBn beskrivs den process och miljöbedömning, som pågått samtidigt som åtgärdsprogrammet tagits fram. Vidare beskrivs och bedöms den betydande miljöpåverkan som genomförandet av åtgärdsprogrammet kan antas medföra. Åtgärdsprogram för olika avrinningsområden Dessa är bilagor till åtgärdsprogrammet för Norra Östersjöns vattendistrikt. Åtgärdsprogrammen baseras på utdrag ur VISS 2 och analyser genomförda av länsstyrelserna och vattenmyndigheterna. Programmen visar vilka åtgärder som myndigheter och kommuner behöver vidta för att miljökvalitetsnormerna ska följas i åtgärdsområdena samt vilka fysiska åtgärder som behöver genomföras. 1 En vattenförekomst är ett homogent vattenområde, exempelvis en sjö eller en sträcka i en å. För sjöar gäller en minsta yta på 1 km 2, och för vattendrag skall inte uppströms liggande tillrinningsområde understiga 10 km 2. Undantag från storlekskravet görs bl a för Natura områden och sjöar med EU-bad. 2 VISS = VattenInformationSystemSverige utvecklat av vattenmyndigheterna och länsstyrelserna. VISS ger en överblick över alla större sjöar, vattendrag, kustvatten och grundvatten med avseende på hur de mår.

312 TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 27 januari 2015 NBN-2015/17 TN-2015/1 3 (15) Huddinge berörs av följande åtgärdsprogram: - Åtgärdsprogram för Arnöfjärdens, Gripsholmsvikens, Långtarmens, Marielundsfjärdens, Prästfjärdens, Rödstensfjärdens och Tynnelsöfjärdens åtgärdsområden (omfattar de delar av Huddinge som rinner mot Mälaren dvs Långsjön i Segeltorp, Albysjön och Vårbyfjärden som är en del av Rödstensfjärden) - Åtgärdsprogram för Tyresån och Kalvfjärden (omfattar större delen av Huddinge ) - Åtgärdsprogram för Västra Södertörn och Södertäljes södra fjärdsystems åtgärdsområde (omfattar Holmträsket och den del av området kring Sofielund som avrinner mot Kagghamraån). - Åtgärdsprogram för Stockholms södra mellersta skärgård samt Östra Södertörn och Hårsfjärden (omfattar Långsjön och Öran i Hanveden vilka avrinner mot Vitsån samt mark och våtmarker som avrinner mot Husbyån). Miljökvalitetsnormer för Huddinges vattenförekomster Vattendirektivets syfte är att alla vatten ska ha åtminstone god vattenstatus. Begreppet god vattenstatus delas upp i ekologisk status och kemisk status, när det gäller ytvatten. Den indelningen är grunden för miljökvalitetsnormerna. Mälarens avrinningsområde: Albysjön Långsjön (Segeltorp) Mälaren Rödstensfjärden

Uppföljning av upphandling svar på revisionsskrivelse

Uppföljning av upphandling svar på revisionsskrivelse 8 april 2014 KS-2014/476.912 1 (7) HANDLÄGGARE Mikael Blomberg 08-535 302 98 mikael.blomberg@huddinge.se Kommunstyrelsen Uppföljning av upphandling svar på revisionsskrivelse Förslag till beslut Kommunstyrelsens

Läs mer

Remiss - Personalpolicy för Huddinge kommun

Remiss - Personalpolicy för Huddinge kommun BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-06-22 GSN-2015/406.199 1 (2) HANDLÄGGARE Tullgren, Elisabet 08-535 360 30 elisabet.tullgren@huddinge.se Grundskolenämnden Remiss

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2012 avseende Huddinges brottsförebyggande råd

Verksamhetsberättelse 2012 avseende Huddinges brottsförebyggande råd 2013-02-04 KS-2013/166.173 1 (2) HANDLÄGGARE Lindblom, Linda 0708-790 588 Linda.Lindblom@huddinge.se Kommunstyrelsen Verksamhetsberättelse 2012 avseende s brottsförebyggande råd Förslag till beslut s brottsförebyggande

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län?

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Hur nöjda är medborgarna? Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,

Läs mer

Angående mötesplatser för ungdomar mellan 19 och 24 år i Visättra svar på motion väckt av Nujin Alacabek Darwich (V)

Angående mötesplatser för ungdomar mellan 19 och 24 år i Visättra svar på motion väckt av Nujin Alacabek Darwich (V) KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING 2013-04-02 KS-2012/694.170 1 (3) HANDLÄGGARE Moritz, Marcel marcel.moritz@huddinge.se Kommunstyrelsen Angående mötesplatser för ungdomar mellan 19 och 24 år i Visättra svar

Läs mer

Kommunstyrelsens förvaltnings åtgärder för förstärkt intern kontroll

Kommunstyrelsens förvaltnings åtgärder för förstärkt intern kontroll 2014-01-27 KS-2014/143.118 1 (6) HANDLÄGGARE Stenbacka, Patrick 08-535 302 88 Patrick.Stenbacka@huddinge.se Kommunstyrelsen Kommunstyrelsens förvaltnings åtgärder för förstärkt intern kontroll Förslag

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Riktlinje Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Kommunens prioriterade områden för att minska andelen familjer i ekonomiskt utsatthet och för att begränsa effekterna för de barn som lever i ekonomiskt

Läs mer

haninge kommuns styrmodell en handledning

haninge kommuns styrmodell en handledning haninge kommuns styrmodell en handledning Haninge kommuns styrmodell Styrmodellen ska bidra till fullmäktiges mål om god ekonomisk hushållning genom att strukturen för styrning blir begriplig och distinkt.

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Utträde ur regionalt nätverk kring barn och ungas rättigheter

Utträde ur regionalt nätverk kring barn och ungas rättigheter 2014-11-18 KS-2014/1418.109 1 (3) HANDLÄGGARE Yvonne.Sawert@huddinge.se Kommunstyrelsen Utträde ur regionalt nätverk kring barn och ungas rättigheter Förslag till beslut Kommunstyrelsens beslut Huddinge

Läs mer

Huddinge kommuns ombud på 2015 års bolagsstämmor i SRV återvinning AB innefattande direktiv till ombudet

Huddinge kommuns ombud på 2015 års bolagsstämmor i SRV återvinning AB innefattande direktiv till ombudet 2014-12-23 KS-2014/1679.109 1 (5) HANDLÄGGARE Björkbacka, Per-Erik Kommunstyrelsen Per-Erik.Bjorkbacka@huddinge.se Huddinge kommuns ombud på 2015 års bolagsstämmor i SRV återvinning AB innefattande direktiv

Läs mer

Påverka Mariefreds framtid

Påverka Mariefreds framtid Rapport om 500 invånares syn på kommunens verksamhet och service 1 Inledning 2 Invånarnas syn på att påverka Mariefreds framtid I Strängnäs kommun, som har drygt 33 000 invånare, finns Mariefred, med drygt

Läs mer

Utvecklingsstrategi Vision 2025

Utvecklingsstrategi Vision 2025 Utvecklingsstrategi Vision 2025 År 2014-2016 Din kommun Lindesberg - där Bergslagen och världen möts! Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-05-21,

Läs mer

Grundskolenämnden TJÄNSTEUTLÅTANDE BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN DATUM DIARIENR SIDA 2015-05-13 GSN-2015/233.610 1 (4)

Grundskolenämnden TJÄNSTEUTLÅTANDE BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN DATUM DIARIENR SIDA 2015-05-13 GSN-2015/233.610 1 (4) BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN 2015-05-13 GSN-2015/233.610 1 (4) HANDLÄGGARE Hjelm, Per 08-535 360 71 Per.Hjelm@huddinge.se Grundskolenämnden Svar på motion - Ta fram riktlinjer för Huddinges framtida

Läs mer

Kommunstyrelsen TJÄNSTEUTLÅTANDE. Per-Erik.Bjorkbacka@huddinge.se 141 85 HUDDINGE KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING

Kommunstyrelsen TJÄNSTEUTLÅTANDE. Per-Erik.Bjorkbacka@huddinge.se 141 85 HUDDINGE KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING 2014-12-22 KS- 2014/1677.109 1 (5) HANDLÄGGARE Per-Erik Björkbacka Kommunstyrelsen Per-Erik.Bjorkbacka@huddinge.se Huddinge kommuns ombud på 2015 års bolagsstämmor i Stockholmsregionens Försäkring AB,

Läs mer

Pensionärers och förtroendevaldas ersättningsrätt i arbetslöshetsförsäkringen (SOU 2013:64) svar på remiss från Arbetsmarknadsdepartementet

Pensionärers och förtroendevaldas ersättningsrätt i arbetslöshetsförsäkringen (SOU 2013:64) svar på remiss från Arbetsmarknadsdepartementet 2014-02-14 KS-2013/1648.109 1 (5) HANDLÄGGARE Björn Rosborg 08-535 302 09 bjorn.rosborg@huddinge.se Kommunstyrelsen Pensionärers och förtroendevaldas ersättningsrätt i arbetslöshetsförsäkringen (SOU 2013:64)

Läs mer

Projektering av nytt kommunhus - kontorslösning

Projektering av nytt kommunhus - kontorslösning 2014-03-26 KS-2013/1358.251 1 (6) HANDLÄGGARE Björn Rosborg bjorn.rosborg@huddinge.se Planerings- och personalutskottet Projektering av nytt kommunhus - kontorslösning Förslag till beslut Planerings- och

Läs mer

Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020

Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020 sida 1 2013-03-06 Dnr:2013-54 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020 Bakgrund VÄSTRA GÖTALAND 2020 sätter ramarna för arbetet med tillväxt

Läs mer

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjer 1(5) Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjerna utgör grunden för arbetet med hållbar utveckling, vårt mål är ett strukturerat arbete där det framgår på ett tydligt

Läs mer

Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet de gröna har samlats i en samverkan med syfte att ta ansvar för Norrtälje kommuns utveckling. Ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle,

Läs mer

Kommunstyrelsen TJÄNSTEUTLÅTANDE. Per-Erik.Bjorkbacka@huddinge.se 141 85 HUDDINGE KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING

Kommunstyrelsen TJÄNSTEUTLÅTANDE. Per-Erik.Bjorkbacka@huddinge.se 141 85 HUDDINGE KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING 2013-01-28 KS-2013/171.109 1 (7) HANDLÄGGARE Per-Erik Björkbacka Kommunstyrelsen Per-Erik.Bjorkbacka@huddinge.se Huddinge kommuns ombud på 2013 års bolagsstämmor i Stockholmsregionens Försäkring AB, AB

Läs mer

Ansökan från Sigtuna kommun om att bli delägare av Stockholmsregionens Försäkring AB genom förvärv av aktier i en riktad nyemission

Ansökan från Sigtuna kommun om att bli delägare av Stockholmsregionens Försäkring AB genom förvärv av aktier i en riktad nyemission KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen 16 juni 2014 13 Paragraf Diarienummer KS-2014/760.109 Ansökan från Sigtuna kommun om att bli delägare av Stockholmsregionens Försäkring

Läs mer

Inrätta fond för sociala investeringar svar på motion väckt Britt Björneke (V).

Inrätta fond för sociala investeringar svar på motion väckt Britt Björneke (V). SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2013-04-15 SN-2013/903.710 1 (3) HANDLÄGGARE Berit Heidenfors 08-535 312 77 berit.heidenfors@huddinge.se Socialnämnden Inrätta

Läs mer

Ett socialt hållbart Vaxholm

Ett socialt hållbart Vaxholm 2014-10-02 Handläggare Dnr 144/2014.009 Madeleine Larsson Kommunledningskontoret Ett socialt hållbart Vaxholm - Vaxholms Stads övergripande strategi för Social hållbarhet 2014-2020 Vaxholms Stads övergripande

Läs mer

Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008

Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008 Stadskontoret Utredningsenheten BILAGA TILL TJÄNSTESKRIVELSE 2007-10-02 1 (5) Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008 INLEDNING Bakgrund Samhället präglas av att interaktion

Läs mer

Vad innebär egentligen hållbar

Vad innebär egentligen hållbar Cemus Centrum för miljö och utvecklingsstudier Vad innebär egentligen hållbar utveckling och varför är det viktigt? Hållbar utveckling Fick sitt genombrott vid FN:s miljökonferens i Rio 1992 då hållbar

Läs mer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Samhällstjänster av högsta kvalitet Det är människorna i Hudiksvalls kommun som är i fokus för de samhällstjänster som kommunen erbjuder.

Läs mer

Projektplan - Hållbarhetsintegrering

Projektplan - Hållbarhetsintegrering Projektplan - Hållbarhetsintegrering Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2015-01-09 1.0 Susanna Jakobsson, Lotta Heckley, Maria Kronogård, Jenny Theander Stadskontoret

Läs mer

Betänkandet Trängselskatt - delegation, sanktioner och utländska fordon (SOU 2013:3) svar på remiss från finansdepartementet

Betänkandet Trängselskatt - delegation, sanktioner och utländska fordon (SOU 2013:3) svar på remiss från finansdepartementet 2013-04-02 KS-2013/371.441 1 (5) HANDLÄGGARE Viktoria Thonäng viktoria.thonang@huddinge.se Kommunstyrelsen Betänkandet Trängselskatt - delegation, sanktioner och utländska fordon (SOU 2013:3) svar på remiss

Läs mer

Förslag att inrätta en miljöberedning och fastställa dess reglemente

Förslag att inrätta en miljöberedning och fastställa dess reglemente 2015-03-27 KS-2015/124.111 1 (6) HANDLÄGGARE Björn Rosborg bjorn.rosborg@huddinge.se Kommunstyrelsen Förslag att inrätta en miljöberedning och fastställa dess reglemente Förslag till beslut Kommunstyrelsen

Läs mer

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012 Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011 MalmöLundregionen Augusti 2012 Rapporten är framtagen av Avdelningen för samhällsplanering, stadskontoret, Malmö stad Innehållsförteckning

Läs mer

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM 1 Innehåll Förord 4 Ett folkhälsoprogram för Gävleborg 6 Målet är god och jämlik hälsa 7 Folkhälsoprogrammet i ett sammanhang

Läs mer

Förbättra möjligheten att ställa ifrån sig cykel på ett bekvämt och säkert sätt - svar på motion väckt av Arnold Boström (SD) och Mats Arkhem (SD)

Förbättra möjligheten att ställa ifrån sig cykel på ett bekvämt och säkert sätt - svar på motion väckt av Arnold Boström (SD) och Mats Arkhem (SD) KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen 28 januari 2015 17 Paragraf Diarienummer KS-2014/857.359 Förbättra möjligheten att ställa ifrån sig cykel på ett bekvämt och säkert sätt

Läs mer

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Inledning Kommunfullmäktige har beslutat om kommunledningsmål för planeringsperioden 2008-2011 i form av kommunövergripande mål som gäller för all verksamhet

Läs mer

Ekonomi - Målstyrning Kommunstyrelsen 2015-04-13 Maria Fredriksson, ekonomichef, centrala ekonomiavdelningen

Ekonomi - Målstyrning Kommunstyrelsen 2015-04-13 Maria Fredriksson, ekonomichef, centrala ekonomiavdelningen Ekonomi - Målstyrning Kommunstyrelsen 2015-04-13 Maria Fredriksson, ekonomichef, centrala ekonomiavdelningen Beståndsdelar Styrmodell Styrande dokument Budgetprocess Mål och uppdrag i budget 2016-2018

Läs mer

5. Befolkning, bostäder och näringsliv

5. Befolkning, bostäder och näringsliv 5. Nationella mål Det här kapitlet berör det andra folkhälsomålet Ekonomiska och sociala förutsättningar. Ekonomisk och social trygghet är en av de mest grundläggande förutsättningarna för folkhälsan.

Läs mer

Strategisk plan 2015-2018

Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan 2015-2018 1 Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan för mandatperioden 2015-2018 Fastställt av: Fullmäktige 2015-06-22 52 Produktion: Kommunledningskontoret Dnr: MK KS 2015/00217 Bilder:

Läs mer

Rödgröna löften om utvecklad kollektivtrafik på Södertörn!

Rödgröna löften om utvecklad kollektivtrafik på Södertörn! Rödgröna löften om utvecklad kollektivtrafik på Södertörn! Bättre förutsättningar för länets södra sida I Stockholms län finns en ekonomisk och social ojämlikhet mellan den norra och södra länsdelen.

Läs mer

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23 Medlemsdirektiv Upplands Väsby Promotion Utgåva 2012-03-23 Detta är ett Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse. Det ska ses som ett komplement till stadgarna Den finns i en sammanfattande del och en mera

Läs mer

Tillsammans skapar vi vår framtid

Tillsammans skapar vi vår framtid Mål för Köpings kommun 2013-2019 Här presenteras de mål som Köpings kommunfullmäktige fastställt för perioden 2013-2019. De senaste mandatperioderna har kommunfullmäktige i politisk enighet beslutat om

Läs mer

Program för uppföljning och insyn av verksamhet som utförs av privata utförare på uppdrag från Österåkers kommun

Program för uppföljning och insyn av verksamhet som utförs av privata utförare på uppdrag från Österåkers kommun Tjänsteutlåtande 0 Öster Kommunstyrelsens kontor Björn Moe Datum 2015-04-22 Dnr Till Kommunstyrelsen Program för uppföljning och insyn av verksamhet som utförs av privata utförare på uppdrag från Österåkers

Läs mer

Ansökan om projektbidrag - Vårby IF

Ansökan om projektbidrag - Vårby IF KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-01-23 KFN-2014/344.387 1 (2) HANDLÄGGARE Wesslén, Mats 08-535 317 37 Mats.Wesslen@huddinge.se Kultur- och fritidsnämnden Ansökan om

Läs mer

Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy

Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Innehåll

Läs mer

Anmälan av delegationsbeslut till kommunstyrelsens sammanträde den 1 april 2015

Anmälan av delegationsbeslut till kommunstyrelsens sammanträde den 1 april 2015 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-03-05 KS-2015/426.111 1 (2) HANDLÄGGARE Gerrby, Helena 08-535 30173 Helena.Gerrby@huddinge.se Kommunstyrelsen Anmälan av delegationsbeslut

Läs mer

Remiss - Värdegrund för Huddinge kommun

Remiss - Värdegrund för Huddinge kommun BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN 2014-04-15 FSN-2014/92.119 1 (4) HANDLÄGGARE Tullgren, Elisabet 08-535 360 30 elisabet.tullgren@huddinge.se Förskolenämnden Remiss - Värdegrund för Huddinge kommun Förslag

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Bostadsbyggnadsprogram Bostadsbyggnadsprogram 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program

Läs mer

Social hållbarhet i ledning och styrning

Social hållbarhet i ledning och styrning Social hållbarhet i ledning och styrning PLATS FÖR BUDSKAP Elisabeth Bengtsson Folkhälsochef elisabeth.m.bengtsson@skane.se Det motsägelsefulla Skåne. Stark befolkningstillväxt men ojämnt fördelat Stark

Läs mer

VD och styrelser ur ett könsperspektiv. Region Värmland, Länsstyrelsen i Värmland och Almi Företagspartner genom projektet Det företagsamma Värmland

VD och styrelser ur ett könsperspektiv. Region Värmland, Länsstyrelsen i Värmland och Almi Företagspartner genom projektet Det företagsamma Värmland VD och styrelser ur ett könsperspektiv Region Värmland, Länsstyrelsen i Värmland och Almi Företagspartner genom projektet Det företagsamma Värmland Bakgrund Statistiken i den här presentationen är framtagen

Läs mer

www.pwc.se Regionförbundet Örebro Jämförande analys maj 2013

www.pwc.se Regionförbundet Örebro Jämförande analys maj 2013 www.pwc.se Jämförande analys Ni vet redan mycket Mycket är lika Vi gör några nedslag 2 När vi blickar framåt Den möjliga utvecklingen Den önskvärda utvecklingen Den troliga utvecklingen Örebro 2013 Tiden

Läs mer

Mars 2011 Svenskarnas skulder hos Kronofogden. Rapport från Soliditet

Mars 2011 Svenskarnas skulder hos Kronofogden. Rapport från Soliditet Mars 2011 Svenskarnas skulder hos Kronofogden Rapport från Soliditet 1 Svenskarnas skulder hos Kronofogden mars 2011 Sammanfattning Svenskarnas samlade skuld hos Kronofogdemyndigheten uppgick i mars 2011

Läs mer

Redovisning av uppdrag i kommunfullmäktige per den 31 oktober 2014

Redovisning av uppdrag i kommunfullmäktige per den 31 oktober 2014 KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen 24 november 2014 26 Paragraf Diarienummer KS-2014/1061.909 Redovisning av uppdrag i kommunfullmäktige per den 31 oktober 2014 Kommunstyrelsens

Läs mer

Kommission för ett socialt hållbart Malmö Vinnare av Sveriges Arkitekters Planpris 2014

Kommission för ett socialt hållbart Malmö Vinnare av Sveriges Arkitekters Planpris 2014 Kommission för ett socialt hållbart Malmö Vinnare av Sveriges Arkitekters Planpris 2014 HEMSIDA: www.malmo.se/kommission BLOGG: www.malmokommissionen.se Josephine Nellerup Planchef/avdelningschef Stadsbyggnadskontoret

Läs mer

Remiss: Avseende SOU Synliggöra värdet av ekosystemtjänster (SOU 2013:68) yttrande till Kommunstyrelsens förvaltning

Remiss: Avseende SOU Synliggöra värdet av ekosystemtjänster (SOU 2013:68) yttrande till Kommunstyrelsens förvaltning MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN MILJÖTILLSYNSAVDELNINGEN 1 (6) HANDLÄGGARE Nicklas Johansson 08-535 364 68 nicklas.johansson@huddinge.se Miljönämnden Remiss: Avseende SOU Synliggöra värdet av

Läs mer

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Diarienummer: KS-504/2008 I Norrköping finns det goda livet. Här finns möjligheter till ett berikande liv för människor i alla åldrar med möjligheter

Läs mer

Program för ett integrerat samhälle

Program för ett integrerat samhälle Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för

Läs mer

Bilaga 1 till Skellefteå 2030 - Utvecklingsstrategi

Bilaga 1 till Skellefteå 2030 - Utvecklingsstrategi Bilaga 1 Mått och uppföljning Skellefteå 2030 är en strategi som syftar till att göra vårt lokala samhälle starkare och mer attraktivt, och för att veta om utvecklingen går åt rätt håll måste den mätas.

Läs mer

Vision och mål för Åstorps kommun

Vision och mål för Åstorps kommun Vision och mål för Åstorps kommun Kommunens vision, fokusområden och mål med perspektiv på år 2020 Beslutat av Kommunfullmäktige 2012-10-29 Dnr 2012/171 Postadress: 265 80 Åstorp Gatuadress: Storgatan

Läs mer

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande Välfärdsbokslut 24 Inledning Alla kommuner vill skapa förutsättningar för god livsmiljö genom till exempel bra bostäder, möjligheter till fysisk aktivitet och rekreation, kommunikationer samt tillgång

Läs mer

Internationell strategi Sävsjö Kommun

Internationell strategi Sävsjö Kommun Internationell strategi Sävsjö Kommun riktlinjer för det internationella perspektivet kopplat till Utvecklingsstrategin(Usen) Antagen av kf 2013-12-16 Bakgrund En ökad internationalisering, Sveriges medlemskap

Läs mer

Bällstarummet, kommunalhuset, Vallentuna. 26 Miljöpolicy för Vallentuna kommun (KS 2012.418)

Bällstarummet, kommunalhuset, Vallentuna. 26 Miljöpolicy för Vallentuna kommun (KS 2012.418) Protokollsutdrag SID 1(2) Organ: Kommunstyrelsen Datum: 2013-02-04 Plats: Bällstarummet, kommunalhuset, Vallentuna 26 Miljöpolicy för Vallentuna kommun (KS 2012.418) BESLUT Kommunstyrelsen föreslår fullmäktige

Läs mer

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun VÄRLDEN I LUND om internationalisering och mänskliga rättigheter Integrationspolitiskt program för Lunds kommun 1. Inledning och syfte Idéernas Lund har sin öppenhet mot omvärlden att tacka för framgång

Läs mer

2(5) Kommunikationerna till och från Nynäshamn är goda. Det finns motorväg Nynäshamn Stockholm och tät pendeltågstrafik.

2(5) Kommunikationerna till och från Nynäshamn är goda. Det finns motorväg Nynäshamn Stockholm och tät pendeltågstrafik. Kommunikationsstrategi Kommunikationsstrategin är en långsiktig plan som beskriver hur kommunikationen ska bidra till att nå Nynäshamns kommuns övergripande mål enligt Mål och budget. Syftet med kommunikationsstrategin

Läs mer

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Uppdragsplan 2014 För Barn- och ungdomsnämnden BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Kunskapens Norrköping Kunskapsstaden Norrköping ansvarar för barns, ungdomars och vuxnas skolgång.

Läs mer

Guide: Jämställdhet mellan kvinnor och män i projektet

Guide: Jämställdhet mellan kvinnor och män i projektet Guide: Jämställdhet mellan kvinnor och män i projektet I genomförandet av programmet kommer de tre dimensionerna i hållbar utveckling, den ekonomiska, sociala och miljömässiga, att beaktas i genomförandets

Läs mer

Översiktsplanering. Strategi. Antagen KS 2012-11-27

Översiktsplanering. Strategi. Antagen KS 2012-11-27 Översiktsplanering Strategi Antagen KS 2012-11-27 Tyresö kommun / 2012-11-15 / 2012 KSM 0789 2 (9) Strategin har tagits fram av Carolina Fintling Rue, översiktsplanerare på Samhällsbyggnadsförvaltningen,

Läs mer

STRATEGISK PLAN. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX

STRATEGISK PLAN. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX STRATEGISK PLAN Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX 2016-2019 sidan 1 av 5 Vara vågar! Vision 2030... 2 Övergripande mål... 2 I Vara kommun trivs alla att leva och bo... 2 Framgångsfaktorer...

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Miljö- och byggnämndens prioriterade mål

Miljö- och byggnämndens prioriterade mål 2011 2014 Antagen av kommunfullmäktige 25 2013-06-10 Miljö- och byggnämndens prioriterade mål För mandatperioden 2011 2014 BJURHOLMS KOMMUN 2011 2014 Innehåll Inledning... 3 Syfte... 3 Beskrivning av arbetsgång...

Läs mer

Södertörns nyckeltal för år 2011

Södertörns nyckeltal för år 2011 Södertörns nyckeltal för år 211 KULTUR OCH FRITID FÖR ALLA MEN DET SER OLIKA UT ANALYSRAPPORT KULTUR OCH FRITID I KOMMUNERNA PÅ SÖDERTÖRN Innehåll sida Inledning 2 Sammanfattning 2 Befolkning 3 Kvalitet

Läs mer

Bilpool svar på medborgarförslag ställt av Johanna Karlsson

Bilpool svar på medborgarförslag ställt av Johanna Karlsson KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING 2013-02-27 KS-2012/672.809 1 (4) HANDLÄGGARE Katarina Persson 08-53531397 Katarina.Persson2@huddinge.se Kommunstyrelsen Bilpool svar på medborgarförslag ställt av Johanna Karlsson

Läs mer

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

Hur förhåller sig Skåne till målen i Europa 2020-strategin?

Hur förhåller sig Skåne till målen i Europa 2020-strategin? EN KORT ANALYS OM SKÅNES TILLVÄXT OCH UTVECKLING JUNI 2015 Hur förhåller sig Skåne till målen i Europa 2020-strategin? Den ekonomiska kris som drabbat Europa sedan 2008 har fått konsekvenser för både tillväxten

Läs mer

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats.

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats. 2011-08-08 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur

Läs mer

c" :;J~~ l Utdragsbestyrkande: SAMMANTRÄDESPROTOKOLL SAMMANTRÄDESDATUM 7 mars 2014 Demokrati- och mångfaldsberedning Nej

c :;J~~ l Utdragsbestyrkande: SAMMANTRÄDESPROTOKOLL SAMMANTRÄDESDATUM 7 mars 2014 Demokrati- och mångfaldsberedning Nej STYRELSEN SAMMANTRÄDESDATUM 7 mars 2014 DIARIENUMMER KS-2014/60 SIOA 1 (10) Nämnd Demokrati- och mångfaldsberedning Offentligt sammanträde Nej Sammanträdesdag 7 mars 2014 Tid och plats Klockan 13:15-14:25,

Läs mer

Examenspremier till vissa lärare svar på remiss från utbildningsdepartementet

Examenspremier till vissa lärare svar på remiss från utbildningsdepartementet KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING 2014-08-27 KS-2014/897.609 1 (4) HANDLÄGGARE Björn Rosborg bjorn.rosborg@huddinge.se Kommunstyrelsen Examenspremier till vissa lärare svar på remiss från utbildningsdepartementet

Läs mer

MAJ 2011 www.huddinge.se

MAJ 2011 www.huddinge.se FAKTA MAJ 2011 Innehåll Lite kort om Huddinge 3 Arbete 5 Förvärvsarbetande Huddingebor. Arbetsplatser i Huddinge. Fördelning inom olika sektorer. De största arbetsplatserna. Befolkning 6 7 Folkmängdens

Läs mer

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR GOD LIVSKVALITET Vår främsta uppgift är att skapa förutsättningar för god livskvalitet. Detta gör vi genom att bygga välfärden på en solidarisk och jämlik

Läs mer

Nytt ledningssystem för Trelleborgs kommun (remiss till nämnderna)

Nytt ledningssystem för Trelleborgs kommun (remiss till nämnderna) Tjänsteskrivelse 1 (5) Datum 2015-02-11 Kvalitetschef Mattias Wikner 0410-73 34 40, 0708-81 74 35 mattias.wikner@trelleborg.se Nytt ledningssystem för Trelleborgs kommun (remiss till nämnderna) Trelleborgarna

Läs mer

Riktlinjer för samhällsbyggnadsprojekt och bostadsförsörjning

Riktlinjer för samhällsbyggnadsprojekt och bostadsförsörjning Riktlinjer för samhällsbyggnadsprojekt och bostadsförsörjning Inledning Huddinge kommun är en starkt växande kommun i länet, läget är attraktivt för boende med närhet till centrala Stockholm, bra kollektivtrafik

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

Kommunstyrelsen TJÄNSTEUTLÅTANDE KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING DATUM DIARIENR SIDA 2014-11-03 KS-2014/859.181 1 (5)

Kommunstyrelsen TJÄNSTEUTLÅTANDE KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING DATUM DIARIENR SIDA 2014-11-03 KS-2014/859.181 1 (5) 2014-11-03 KS-2014/859.181 1 (5) HANDLÄGGARE Maria Sundblad maria.sundblad@huddinge.se Kommunstyrelsen Redovisa kostnaderna för mottagandet av flyktingar och invandrare i kommunen genom ett "Mångkulturellt

Läs mer

Befolkningsprognos för åren 2013-2017. Kommunprognos. Sammanfattning

Befolkningsprognos för åren 2013-2017. Kommunprognos. Sammanfattning 1(7) Befolkningsprognos för åren 2013-2017 Kommunprognos Sammanfattning Prognosen antar att de tre senaste årens mönster kan vara vägledande för hur utvecklingen blir de fem kommande åren. Befolkningsprognosen

Läs mer

Hållbar tillväxt 2021

Hållbar tillväxt 2021 Hållbar tillväxt 2021 Diarienummer KS 2011-00457 Fastställt av KF 2011-06 Giltigt till 2021 Hållbar tillväxt 2021 Detta dokument har försetts med ett tillfälligt försättsblad 2013-07-23 Målbild för hållbar

Läs mer

Riktlinjer för förvaltning av pensionsmedel Huddinge kommun

Riktlinjer för förvaltning av pensionsmedel Huddinge kommun KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen 22 april 2013 16 Paragraf Diarienummer KS-2013/293.189 Riktlinjer för förvaltning av pensionsmedel Huddinge kommun Kommunstyrelsens förslag

Läs mer

Förslag till beslut Nämnden överlämnar tjänsteutlåtandet som nämndens yttrande i ärendet.

Förslag till beslut Nämnden överlämnar tjänsteutlåtandet som nämndens yttrande i ärendet. BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN 2013-01-09 GSN-2012/514.628 1 (4) HANDLÄGGARE Särkijärvi Zettervall, Karin Grundskolenämnden Karin.Sarkijarvi-Zettervall@huddinge.se Remissvar - Angående genuskompetens

Läs mer

Utökad borgensram, SRV Återvinning AB

Utökad borgensram, SRV Återvinning AB KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2014-02-20 KS-2014/141 185 1 (2) HANDLÄGGARE Fredrik Berg 08-535 301 39 fredrik.berg@huddinge.se Kommunstyrelsen Utökad borgensram, SRV

Läs mer

Anser ert parti att man ska följa översiktsplanen och inte bygga i de markområden som ligger i en grön kil?

Anser ert parti att man ska följa översiktsplanen och inte bygga i de markområden som ligger i en grön kil? SAMMANSTÄLLNING ENKÄT OM GRÖNA FRÅGOR INFÖR VALET 2014 Nätverket Ny Grön Våg består av ett 30-tal natur-, miljö-, och friluftsorganisationer i sområdet. Bland dessa ingår Naturskyddsföreningen i s län,

Läs mer

POLITISK INRIKTNING 2016 Sollentuna kommun Sollentunapartiet

POLITISK INRIKTNING 2016 Sollentuna kommun Sollentunapartiet POLITISK INRIKTNING 2016 Sollentuna kommun Sollentunapartiet 2015-06-11 1 Sollentuna kommuns ekonomiska situation Sollentuna kommun har en välskött ekonomi vilket gör att det med rätt prioriteringar går

Läs mer

mötesplats mitt i Dalarna!

mötesplats mitt i Dalarna! Folkhälsoprogram för Gagnefs kommun mötesplats mitt i Dalarna! Gagnef är mötet som skapar hemkänsla. Här möts inte bara älvar och vägar, här möter du även Dalarna, dina barns lärare, dina grannar och byalaget.

Läs mer

Ale kommuns målsättning inom Fairtrade city arbetet

Ale kommuns målsättning inom Fairtrade city arbetet TJÄNSTEUTLÅTANDE 1(5) 2015-02-20 2015-02-19Dnr KS.2015.14 Sektor kommunstyrelsen Handläggare: Annika Friberg Tel: 0303-371186 E-post: annika.friberg@ale.se Kommunstyrelsen Ale kommuns målsättning inom

Läs mer

Huddinge konunun Servicecenter i kommunalhuset Kommunalvägen 28 HUDDINGE. Medborgarförslag - Parkeringsplatser på schaktmassorna i Sörskogen

Huddinge konunun Servicecenter i kommunalhuset Kommunalvägen 28 HUDDINGE. Medborgarförslag - Parkeringsplatser på schaktmassorna i Sörskogen Huddinge konunun Servicecenter i kommunalhuset Kommunalvägen 28 HUDDINGE i-'-}~ U~:~;') ~~':j (; 0~- j(~ö7\'f:r;n ij""f Jl ~ i

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Personalpolitiskt program. Personalpolitiskt program 1

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Personalpolitiskt program. Personalpolitiskt program 1 Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås

Läs mer

Förhandinbjudan Folkhälsokonferens 2013

Förhandinbjudan Folkhälsokonferens 2013 Tjänsteskrivelse 2013-04-15 Handläggare: Cecilia Ljung Dnr: 2013.0048 Folkhälsonämnden Förhandinbjudan Folkhälsokonferens 2013 Sammanfattning Folkhälsonämnden bjuder in till den årliga folkhälsokonferensen

Läs mer

Bättre hantering av politiska handlingar - motion väckt av Birgitta Ljung (MP) och Marica Lindblad (MP)

Bättre hantering av politiska handlingar - motion väckt av Birgitta Ljung (MP) och Marica Lindblad (MP) 2015-07-27 NBN-2015/1864.90 1 (3) HANDLÄGGARE Balic, Johanna Johanna.Balic@huddinge.se Natur- och byggnadsnämnden Bättre hantering av politiska handlingar - motion väckt av Birgitta Ljung (MP) och Marica

Läs mer

Anmälan av delegationsbeslut till kommunstyrelsens sammanträde den 20 oktober 2014

Anmälan av delegationsbeslut till kommunstyrelsens sammanträde den 20 oktober 2014 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2014-09-22 KS-2014/1203.111 1 (2) HANDLÄGGARE Helena Gerrby 08-535 30173 Helena.Gerrby@huddinge.se Kommunstyrelsen Anmälan av delegationsbeslut

Läs mer

Hitta hem till. Huddinge

Hitta hem till. Huddinge Hitta hem till Huddinge Vi satsar på framtiden Huddinge är en modern storstadskommun med drygt 90.000 invånare - och vi blir ständigt fler. Attraktiva boendemiljöer, närheten till Stockholm, bra skolor

Läs mer

Granskning av kommunens styrning av projekt svar på revisionsrapport

Granskning av kommunens styrning av projekt svar på revisionsrapport 2012-11-01 KS-2012/916.912 1 (7) HANDLÄGGARE Hanna Lundborg Hanna.Lundborg@huddinge.se Kommunstyrelsen Granskning av kommunens styrning av projekt svar på revisionsrapport Förslag till beslut Kommunstyrelsen

Läs mer

olo/ i or SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom Näringslivsstrategi för Sollentuna kommun Innehållsförteckning

olo/ i or SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom Näringslivsstrategi för Sollentuna kommun Innehållsförteckning SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom olo/ i or 3Ö för Sollentuna kommun Antagen av fullmäktige 2013-xx-xx Innehållsförteckning 1 Inledning 2 1.1 EU strategiskt läge i en stark region 2 1.2

Läs mer

Ägardirektiv för Elmen AB

Ägardirektiv för Elmen AB Kommunfullmäktige 2013-08-27 1 (5) Beslutsreferens KF 2013-09-30, 86, Dnr 2013/157 003 Elmens bolagsstämma 2013-11-05, 7 Ägardirektiv för Elmen AB 1 Styrande dokument Bolagets verksamhet regleras av kommunallagen

Läs mer

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Skolverket per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Forskningsspridning Rektorsutb/lyft Lärarlyftet It i skolan Utlandsundervisning Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av skolans

Läs mer