KOMMUNFULLMÄKTIGES I LUND SAMMANTRÄDE DEN 24 FEBRUARI 2011

Transkript

1 Bilagor till Kommunfullmäktiges i Lund protokoll 2011 Nr KOMMUNFULLMÄKTIGES I LUND SAMMANTRÄDE DEN 24 FEBRUARI 2011

2 Kommunfullmäktige Kungörelse 1 (2) KUNGÖRELSE Kommunfullmäktige i Lund sammanträder i Stadshallen torsdagen den 24 februari 2011 kl Följande ärenden ska behandlas: 1. Anmälningar bilaga 2. Valärenden bilaga 14, sid 1 3. Mats Persson (FP) avsägelse av uppdrag som ersättare i kommunfullmäktige bilaga 15, sid 5 4. Årsarvode till ordförande, vice ordförande och 2:e vice orförande i kommunrevisionen bilaga 16, sid 7 5. Detaljplan för Kristallen 1 m. fl. i Lunds kommun, hemställan bilaga 17, sid Tekniska nämndens slutredovisning av projektet Höjestråket natur och friluftsliv i Höje ås dalgång bilaga 18, sid Vård- och omsorgsnämndens förslag till riktlinjer avseende subvention av trygghetsbostäder bilaga 19, sid 111 Motioner 9. Anna Baumann (MP) samt Christina Sjöströms (MP) motion Våldsutsatta kvinnor i fokus genom myndighetsövergripande samarbete (bordlagt ärende) bilaga 20, sid Sven-Bertil Persson (DV) samt Ulf Nymarks (DV) motion Enhetligt biljettpris för att resa kollektivt i Lunds kommun bilaga 21, sid 151 (bordlagt ärende) Enkla frågor 12. Eventuellt inkomna enkla frågor Postadress Besöksadress Telefon vx Telefax Internetadress e-post Box 41 Rådhuset, Stortorget lunds.kommun@lund.se Lund

3 Kungörelse Medborgarförslag 13. Ulf Berggrens medborgarförslag "Medborgarkontor i rådhuset" bilaga 22, sid 16 1 Interpellationer Anna-Lena Hogeruds (S) interpellation ställd till kommunstyrelsens ordförande Mats Helmfrid (M) med anledning av den ökande hemlösheten i Lunds kommun bilaga 23, sid 164 Kommunfullmäktige kommer ca kl att hålla högst en timmes debatt för interpellationer eventuellt inkomna enkla frågor. Lund den 14 januari Jörg n Vice ordförande Kommunfullmäktige i Lund Sammanträdet sänds i Lunds lokal-tv i samarbete med Lunds student-tv, STEVE samt via Internet Kungörelser och protokoll, samt länk till Internet via hemsidan Vänortsföreninpen Lund-Greifswald Årsmöte 17 februari kl. 19, Katedralskolans aula Därefter föredrag av fil. Dr Henrik Rosengren "Jag finner mig i att stå utanför." Om tyskspråkiga landsflyktiga i svenskt musikliv

4 Kommunkontoret Information 1 (1) Administrativa avdelningen Kommunsstyrelsens beslut den 2 februari 2011 i ärendena 4-7 distribueras i separat utskick. Kompletterande bilagor till ärendena 5 och 6 distribueras i separat utskick.

5 Förteckning över anmälningar till kommunfullmäktiges sammanträde den 24 februari 2011 Val av ombud till Sveriges Kommuner och Landstings kongress för mandatperioden Dnr KS 2010/0414 Länsstyrelsen i Skåne Läns beslut den 26 januari 2011 att avslå överklaganden av kommunfullmäktiges beslut om att anta områdesbestämmelser för Flyingeområdet Dnr KS 2010/0602 Länstyrelsen i Skåne läns beslut den 10 december 2011 att utse Joakim Friberg (S) till ny ledamot i kommunfullmäktige, efter Eleni Rezaii Liakov (S), samt att utse Olof Nyman (S) som ny ersättare efter Solveig Ekström-Persson (S) från och med den 10 december 2010 till och med den 31 oktober Dnr KF 2010/0092 Kommunstyrelsens beslut den 25 mars 2010 att godkänna Personalpolitisk uppföljning för Dnr KS 2010/0225 Handlingarna finns tillgängliga på kommunkontoret, Stortorget 7, Lund

6 LUNDS KOMMUN 1 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunfullmäktige Sammanträdesdatum Valberedningen Valförslag (bordlagda ärenden) Dnr KF 2010/0098 Valberedningens beslut att föreslå kommunfullmäktige att utse följande ersättare BSN Lund Öster Ersättare (M) Tom Gajdos (M) Ersättare (FP) Taru Sundquist (FP) Överföryndarnämnden Ersättare (KD) Mio Fric (KD)

7 LUNDS KOMMUN 2 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunfullmäktige Sammanträdesdatum Valberedningen Martin Laurells (FP) avsägelse av uppdrag som nämndeman vid Lunds Tingsrätt Dnr KF 2011/0003 Beslutsunderlag Martin Laurells (FP) skrivelse inkommet den 11 januari Valberedningens beslut att föreslå kommunfullmäktige att befria Martin Laurell (FP) från uppdraget att utse Berit Lindberg (FP), Neversvägen 37, Lund, till ny nämndeman vid Lunds Tingsrätt efter Martin Laurell (FP), för tiden till och med utgången av år 2014.

8 LUNDS KOMMUN 3 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunfullmäktige Sammanträdesdatum Valberedningen Alexander Stavreskis (C) avsägelse av uppdrag som ersättare i byggnadsnämnden Dnr KF 2011/0004 Valberedningens beslut att föreslå kommunfullmäktige att befria Alexander Stavreski (C) från uppdraget att utse Herbert Falck (C), Spannmålsvägen 33, Dalby, till ny ersättare i byggnadsnämnden efter Alexander Stavreski (C), för tiden till och med utgången av år 2014.

9 LUNDS KOMMUN 4 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunfullmäktige Sammanträdesdatum Valberedningen Val av ledamöter till demokratiberedningen Dnr KF 2011/0021 Valberedningens beslut att föreslå kommunfullmäktige att utse följande ledamöter i demokratiberedningen Annika Annerby Jansson (M) Jörgen Forsberg (M) Lennart Prytz (S) Ronny Johannessen (M) Carolina Nordbeck (FP) Börje Hansson (C) Torsten Czernyson (KD) Monica Molin (S) Petter Forkstam (MP) Hanna Gunnarsson (V) Sven-Bertil Persson (DV) Hans-Olof Andersson (SD)

10 5

11 6

12 Kommunkontoret 7 TJÄNSTESKRIVELSE Administrativa avdelningen Gunnar Jönsson gunnar.jonsson@lund.se Kommunstyrelsen Angående årsarvode till ordförande, vice ordförande och 2:e vice ordförande i kommunrevisionen Sammanfattning Årsarvodet för ordförande, vice ordförande och 2:e vice ordförande i kommunrevisionen har genom fullmäktiges beslut den 28 oktober 2010, uppenbarligen av misstag, hänförts till Grupp 4 istället för som tidigare till Grupp 2. Kommunkontoret föreslår att kommunrevisionens presidium åter skall arvoderas enligt Grupp 2. Beslutsunderlag Bilaga 2 till Bestämmelser om ersättningar till förtroendevalda i Lunds kommun antagna den 26 oktober 2006, 120 Bilaga 2 till Bestämmelser om ersättningar till förtroendevalda i Lunds kommun antagna den 28 oktober 2010, 216 Kommunkontorets tjänsteskrivelse den 19 januari 2011 Ärendet Årsarvodet för ordförande, vice ordförande och 2:e vice ordförande i kommunrevisionen har genom fullmäktiges beslut den 28 oktober 2010, uppenbarligen av misstag, hänförts till Grupp 4 istället för som tidigare till Grupp 2. Kommunkontoret föreslår att kommunrevisionens presidium åter skall arvoderas enligt Grupp 2. \\application87.lund.se\lundhome$\fcn5757\home\dokument\fredrik Administrativa avd\kungörelse\4 Best._fortroendevalda._andr.revisionen.doc Postadress Besöksadress Telefon vx Telefax Internetadress e-post Box 41 Rådhuset, Stortorget lunds.kommun@lund.se LUND

13 8 TJÄNSTESKRIVELSE Kommunkontorets förslag kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att Bilaga 2 till bestämmelser om ersättningar till förtroendevalda i Lunds kommun justeras såtillvida att årsarvodet för ordförande, vice ordförande och 2:e vice ordförande i kommunrevisionen hänförs till Grupp 2 istället för Grupp 4. KOMMUNKONTORET Jan-Inge Ahlfridh Kommundirektör Gunnar Jönsson Kommunjurist Expedieras till: Kommunstyrelsen \\Application87.lund.se\lundhome$\fcn5757\home\dokument\Fredrik Administrativa avd\kungörelse\4 Best._fortroendevalda._andr.revisionen.doc

14 9

15 10

16 11

17 12

18 Kommunkontoret 13 Tjänsteskrivelse Utvecklingsavdelningen Britt Steiner Kommunstyrelsen Detaljplan för kvarteret Kristallen 1 m fl i Lund, Lunds kommun, godkännande Dnr KS 2010/0383 Sammanfattning Detaljplanens syfte är att pröva lämpligheten att uppföra ett nytt kontorshus och anlägga en ny gång- och cykelbro över järnvägen med ett anslutande torg inom planområdet. Planen medger en byggrätt på m 2 BTA för kontor i sju våningar inom kvarteret Kristallen. Byggnadsnämnden har beslutat att godkänna detaljplan för Kristallen 1 m fl i Lunds kommun, samt att översända denna till kommunfullmäktige för antagande. Beslutsunderlag Förslag till detaljplan, upprättad 16 december 2010, med bilagor Byggnadsnämndens beslut den 9 december Kommunkontorets tjänsteskrivelse den 26 maj 2010 (denna skrivelse) Barnkonsekvensanalys Innebär beslutet att barn och ungas bästa sätts i främsta rummet? ja Motivering: Vid utarbetande av planförslaget har hänsyn tagits till barns intressen, behov och situation i enlighet med barnkonventionen. Detaljplanen föreslår en utökad förskoletomt och ett förbättrat gång- och cykelvägnät med en ny gång- och cykelbro över järnvägen. Bron kommer att bli ett positivt komplement till dagens passager med järnvägen som löper parallellt med vältrafikerade vägar (Kung Oskars väg och Trollebergsv.). Det förbättrade gång- och cykelvägnätet ger en ökad rörelsefrihet för barn och möjliggör också ett utökat resande med cykel och kollektivtrafik i stället för bil, vilket ger en bättre luft. Detaljplanens förslag till upprustning av parken med en utökad förskoletomt är positivt för barn. \\application87.lund.se\lundhome$\fcn5757\home\dokument\fredrik Administrativa avd\kungörelse\6 Detaljplan_for_kvarteret_Kristallen_1_m_fl_antagande.doc Postadress Besöksadress Telefon vx Telefax Internetadress e-post Box 41 Stortorget lunds.kommun@lund.se LUND

19 14 Tjänsteskrivelse Ärendet Planförslaget utgör en del av stadsförnyelsen inom Sockerbruksområdet. Planförslaget innefattar: Ett nytt kontor i sju våningar, Butikslokaler/ lokaler för service i strategiska lägen i kvarterets bottenvåning, Parkering i underjordiskt garage under kvarter sex, Torg med gång- och cykelbro över järnvägen med anslutningar till perrongerna, En ny gata mellan kvarter sex och järnvägen, Planläggning av befintlig förskola i parken, Förnyelse av Bjeredsparken i anslutning till de nya kvarteren, Efter utställningen har planförslaget reviderats avseende avgränsningen till allmän platsmark mot Trafikverkets fastighet och avseende att ett avtal mellan Trafikverket och Lunds kommun för kostnader för lackskador orsakade av inbromsande tåg. I planbeskrivningen har ett illägg gjorts att en utbyggnad av Klosterhagen är ett alternativ till lösning av bilparkering i en ny anläggning i kv. Raffinaderiet. Stadsbyggnadskontoret bedömer att genomförandet av detaljplanen inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan enligt 5 kap. 18 plan- och bygglagen. Kommunkontorets förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att anta detaljplan för Kristallen 1 m fl i Lunds kommun. KOMMUNKONTORET Jan-Inge Ahlfridh Kommundirektör Matts Hansson Planeringschef \\Application87.lund.se\lundhome$\fcn5757\home\dokument\Fredrik Administrativa avd\kungörelse\6 Detaljplan_for_kvarteret_Kristallen_1_m_fl_antagande.doc

20 15

21 16

22 17

23 18

24 19

25 20

26 21

27 22

28 23

29 24

30 25

31 26

32 27

33 28

34 29

35 30

36 31

37 32

38 33

39 34

40 35

41 36

42 37

43 38

44 39

45 40

46 41

47 42

48 43

49 44

50 45

51 46

52 47

53 48

54 49

55 50

56 51

57 52

58 53

59 54

60 55

61 56

62 Tekniska förvaltningen 57 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (6) Park- och naturkontoret Cecilia Backe Kommunekolog Tekniska nämnden Dnr 05/68/43 Slutredovisning av projektet Höjeåstråket natur och friluftsliv i Höje ås dalgång Sammanfattning Under perioden har Lunds kommun tillsammans med kommunerna Lomma och Staffanstorp, inom ramen för Höjeå vattendragsförbund/vattenråd, genomfört projektet Höjeåstråket natur och friluftsliv i Höje ås dalgång. Som projektansvarig står Tekniska nämnden i Lund. Projektet har finansierats till 50 % av staten via LONA-bidrag och resterande kostnader har fördelats mellan Lund, Lomma och Staffanstorps kommuner. Habostiftelsen har bidragit med finansiering till åtgärder som utförts vid Habo dammar. Syftet med projektet har varit att utveckla naturvärdena och rekreationsmöjligheterna längs nedre delen av Höje å dalgång, från Staffanstorp, via Lund till Lomma. Åtgärderna som planerats/utförts grundar sig på förslag i den av de tre kommunerna gemensamt framtagna landskapsvårdsplanen för Höje å (Ekologgruppen 2007) och omfattar anläggning av nya gångstråk längs Höje å, samt restaurering av meanderslingor och betesmarker längs ån. Tekniska nämnden föreslås godkänna slutredovisningen av projektet och översända den till Länsstyrelsen i Skåne län. Beslutsunderlag Denna tjänsteskrivelse daterad Slutrapport för Höjeåstråket natur och friluftsliv i Höje ås dalgång Tekniska nämndens beslut (Bifogas ej) Länsstyrelsen i Skåne län beslut (Bifogas ej) Länsstyrelsen i Skåne län beslut (Bifogas ej) Länsstyrelsen i Skåne län beslut (Bifogas ej) Ärendet Lunds kommun har tillsammans med Lomma och Staffanstorps kommuner erhållit statligt bidrag till lokala naturvårdsprojekt (LONA) med sammanlagt kr för att genomföra projektet Höjeåstråket natur och friluftsliv i Höje ås dalgång. Bidraget utgör 50 % av den beräknade kostnaden för genomförandet av projektet och de tre kommunerna har bidragit med totalt kr. Habostiftelsen har bidragit med finansiering till åtgärder som utförts vid Habo dammar, totalt kr. Ytterligare medel, kr, har tillförts projektet via Höjeå vattenråd genom Höjeåprojektet för att täcka tillkommande kostnader för erosionshinder vid meandringsprojektet vid Trolleberg (se beskrivning nedan). Projektet har genomförts i Höje å vattendragsförbund/vattenråds regi under tiden Projektet ska, efter beviljad förlängning, slutredovisas till Länsstyrelsen i Skåne senast Medel till projektet har utbetalts årligen enligt beslut från Länsstyrelsen efter redovisad årsrapport. Adress Telefon Fax E-post Byggmästaregatan tekniska.forvaltningen@lund.se Lund

63 Tekniska förvaltningen /68/43 2 (6) Efter redovisad slutrapport av projektet kan de sista 25 % av bidraget rekvireras av Lunds kommun. Övergripande syfte med projektet Syftet med projektet har varit att utveckla naturvärdena och rekreationsmöjligheterna längs nedre delen av Höje å dalgång, från Staffanstorp, via Lund till Lomma. Åtgärderna som planerats/utförts grundar sig på förslag i den av de tre kommunerna gemensamt framtagna landskapsvårdsplanen för Höje å (Ekologgruppen 2007) och omfattar anläggning av nya gångstråk längs Höje å samt restaurering av meanderslingor och betesmarker längs ån. Genomförda åtgärder Anläggningsarbete har utförts i de delar där man funnit intresserade markägare samt på de delar där kommunerna är markägare. Vad gäller vandringsstråk har två separata vandringsslingor på sammanlagt ca 5.5 km anlagts. En vandringssträcka vid Flackarp har anlagts under vintern 2009 (se karta i slutrapporten). Stråket har knutits samman genom en nyanlagd bro vid Källby reningsverk med den stig som redan finns etablerad i Lund, på åns norra sida. Den nyanlagda sträckan gör att man kan gå sammanlagt drygt fyra km, men också välja att gå två rundor om vardera ca två km. Vid Källby reningsverksdammar, som är mycket välbesökta för fågelskådning, har ett fågeltorn uppförts. Tornet står vid en upphöjd plattform som är tillgänglighetsanpassad med bord och bänkar. Inom projektet har även en tillgänglighetsanpassad plattform anlagts vid Källbymölla, med utsikt över ån och betesmarken invid ån. Den nyanlagda sträckan, på södra sidan om ån, är anlagd som en beträda (insått gräs som klipps flera gånger under växtsäsongen) i kanten av åkermark. En invigning av stråket hölls den 20 maj med vandring och demonstration av bottendjurprovtagning. För beträdorna har avtal tecknats mot markersättning med berörd markägare. För framtida skötsel av stråken svarar Lunds och Staffanstorps kommun tillsammans. Vid Habo dammar i Lomma kommun har området tillgänglighetsanpassats. Vandringsstigar runt Habodammar har skapats och belagts med material som möjliggör framkomlighet med rullstol eller liknande (se karta i slutrapporten). Ett antal tillgänglighetsanpassade rastplatser har iordningställts. En tillgänglig brygga och en fågelplattform (för bland annat fågelskådning) har också byggts vid dammarna liksom en nyanlagd parkeringsplats i områdets västra gräns. En ny bro över inloppet från Höje å norra gren har uppförts. Sträckan från Lomma till Habodammar, som utförts som en beträda, ger ett tillgängligt och attraktivt gångstråk och tillsammans med de kvalitetshöjande åtgärderna kring dammarna blir detta säkert ett mycket uppskattat rekreationsområde. Habogård som ligger i direkt anslutning till dammarna har nyligen renoverats och erbjuder lokaler för verksamheter som kräver särskilt god tillgänglighet. Upprensning och urgrävning har skett av en ca 780 m lång meandrande sträcka av Höje å inom fastigheterna Värpinge 15:1, 15:4 i Lunds kommun samt Trolleberg 1:1 i Staffanstorps kommun. Arbetet utfördes under hösten Miljödomstolen har i beslut gett tillstånd till utförandet. Ett reglerbart dämme har anlagts i befintlig åfåra strax nedströms förgreningspunkten till de båda åfårorna för att omleda ett delflöde (50-90%) i Höje å till den återställda åsträckan. Beträffande kanalen är avsikten att denna skall finnas kvar i sitt nuvarande skick och fortsatt avbörda en del av vattenflödet (se karta i slutrapporten). En 5 10 m förbindelse mellan de båda åfårorna fylls igen. Två valvbroar, en över den återställda åsträckan och en över befintlig åfåra, har anlagts. Brofästena till de båda valvbroar som ingår i projektet har förstärkts genom extra spontning och gjutning i erosionskyddande syfte vilket har fördyrat projektet med totalt kr.

64 Tekniska förvaltningen /68/43 3 (6) Av Länsstyrelsen godkända ändringar Ändringsbeslut ( ): Länsstyrelsen godkände ändring i projektets åtgärder vilket bland annat innebar minskad sträcka vandringsstråk till 16 km. Tilläggsbeslut : Ytterligare medel tilldelades projektet, max kr för ytterligare tillgänglighetsanpassning i området vid Habodammar. Tilläggsbeslut : Länsstyrelsen godkände att planerade vandringsstråk minskas till totalt 5,5 km och att åtgärder vid tre av fem planerade delsträckor av gångstråket stryks. Motivet för minskad sträckning var att intresset för att anlägga vandringsstråk på privata marker varit svagt. Även restaurering av betesmark vid Trolleberg stryks. Uppförande av både fågelplattform och fågeltorn skall utföras i något av de planerade områdena i enlighet med tilläggsbeslut Bidragsbeloppet är oförändrat. Tilläggsbeslut : Projektet får förlängning, slutfört och avrapporterat senast 31 oktober Tilläggsbeslut : Projektet får förlängning, slutfört och avrapporterat senast 31 december Projektet har följt Länsstyrelsens villkor för beslut om bidrag. Länsstyrelsen emotser slutredovisning senast Bifogad slutrapport för projektet Höjeåstråket natur och friluftsliv i Höje ås dalgång överlämnas härmed till Tekniska nämnden i Lund för godkännande. Barnkonsekvensanalys Bedöms en barnkonsekvensanalys vara relevant i ärendet? ja nej Motiv: Innebär beslutet att barn och ungas bästa sätts i främsta rummet? ja nej Motiv: Genom projektet har miljöåtgärder utförts och rekreationsområden och vandringsstråk utökats vilket gagnar kommande generationer Beslut Tekniska nämnden föreslås besluta att anta redovisad slutrapport för Lonaprojektet Höjeåstråket natur och friluftsliv i Höje ås dalgång och översända det till Länsstyrelsen i Skåne län. att översända redovisad slutrapport för Lonaprojektet Höjeåstråket natur och friluftsliv i Höje ås dalgång till Kommunstyrelsen för slutligt godkännande. TEKNISKA FÖRVALTNINGEN I LUND

65 Tekniska förvaltningen /68/43 4 (6) Göran Eriksson Lars Jacobsson Beslutet expedieras till Akten Förvaltningschefen Kommunstyrelsen i Lund Länsstyrelsen i Skåne län, miljöenheten Höjeå vattenråd Lomma kommun Staffanstorps kommun Habostiftelsen

66 61

67 62

68 63

69 64

70 65

71 66

72 67

73 68

74 69

75 70

76 71

77 72

78 73

79 74

80 75

81 76

82 77

83 78

84 79

85 80

86 81

87 82

88 83

89 84

90 85

91 86

92 87

93 88

94 89

95 90

96 91

97 92

98 93

99 94

100 95

101 96

102 97

103 98

104 99

105 100

106 101

107 102

108 103

109 104

110 105

111 106

112 107

113 108

114 109

115 110

116 Kommunkontoret 111 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (2) Administrativa avdelningen Gunnar Jönsson gunnar.jonsson@lund.se Kommunstyrelsen Riktlinjer avseende subvention av trygghetsbostäder KS 2010/0513 Sammanfattning Kommunfullmäktige har vid sammanträde den 16 december 2010, 249, återremitterat ärendet till kommunstyrelsen för att undersöka lagligheten, för att förtydliga vad som avses med seniorbostäder och trygghetsbostäder i förslaget, samt att utreda kostnaderna i förslaget. Beslutsunderlag Vård- och omsorgsnämndens beslut den 9 juni 2010, 77, jämte bilaga Förordning (2007:159) om investeringsstöd till äldrebostäder m.m. Kommunkontorets tjänsteskrivelse den 11 november 2010 Kommunstyrelsens beslut den 6 oktober 2010, 336 Kommunfullmäktiges beslut den 16 december 2010, 249 Kommunkontorets tjänsteskrivelse den 20 januari 2011 Förslag till ändringar i vård- och omsorgsnämndens reglemente Ärendet LAGLIGHETEN När det gäller frågan om den här typen av subventioner kan anses strida mot kommunallagen så har detta såvitt kunnat utrönas aldrig prövats av domstol. Det blir därför en bedömningsfråga huruvida så är fallet. Kommunkontoret har redan tidigare varit i kontakt med jurist på Sveriges Kommuner och Landsting som tittat på Helsingborgsdokumentet och som ansåg att lagligheten starkt kunde ifrågasättas. Man kunde inte hitta att lagstöd fanns för att kommunen skulle kunna subventionera privata hyresvärdar och att kommunallagen inte utgjorde tillräckligt stöd för upplägget. Som framgår av och med hänvisning till kommunkontorets tjänsteskrivelse den 11 november 2011 gör kommunkontoret en annan bedömning. Ett slutgiltigt svar på om upplägget är förenligt med kommunallagen får man först vid ett eventuellt överklagande. \\application87.lund.se\lundhome$\fcn5757\home\dokument\fredrik Administrativa avd\kungörelse\trygghetsbostäder\1 Subvention_av_trygghetsbostader2.doc Postadress Besöksadress Telefon vx Telefax Internetadress e-post Box 41 Rådhuset, Stortorget lunds.kommun@lund.se LUND

117 112 TJÄNSTESKRIVELSE 2 (2) Även om stödet inte strider mot kommunallagen så måste det emellertid ändå genomföras i enlighet med konkurrenslagstiftningen. Frågan är främst om stödet kan anses strida mot EU:s regler om stadsstöd. Reglerna om statligt stöd gäller endast de åtgärder som uppfyller alla de kriterier som räknas upp i artikel 87.1 i fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen; - a) överföring av statliga medel, b) ekonomisk fördel, c) selektivitet samt d) påverkan på konkurrensen och handeln. Enligt kommunkontorets bedömning kan framförallt det sistnämnda kriteriet inte gälla de aktuella subventionerna. d) Påverkan på konkurrensen och handeln Stöd måste ha en potentiell påverkan på konkurrensen och handeln mellan medlemsstater. Det är tillräckligt om det kan visas att stödmottagaren bedriver en ekonomisk verksamhet och är verksam på en marknad där det förekommer handel mellan medlemsstater. Stödmottagarens art saknar betydelse i detta sammanhang. Små stödbelopp anses inte ha en potentiell påverkan på konkurrensen och handeln mellan medlemsstater. Enligt kommunkontorets uppfattning är det svårt att göra gällande att de till hyresvärdar riktade subventionerna skulle kunna ha en potentiell påverkan på konkurrensen och handeln mellan medlemsstater. Dock är det så att även om kommunkontoret bedömer att de aktuella subventionerna inte kan anses strida mot statsstödsreglerna så är kommuner och landsting enligt lagen (1994:1845) om tillämpningen av Europeiska gemenskapens statsstödsregler skyldiga att lämna upplysningar till regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer (Näringsdepartementet) om alla former av stöd som planeras och som kan bli föremål för prövning av Europeiska kommissionen. Regeringen kan upphäva kommunens eller landstingets beslut att lämna stödet om kommissionen eller Europadomstolen funnit att stödet strider mot statsstödsreglerna. Regeln om rättelse i 10 kap 15 kommunallagen skall då gälla. Beslutet bör därför anmälas hos Näringsdepartementet. SENIORBOSTÄDER OCH TRYGGHETSBOSTÄDER Vård- och omsorgsförvaltningen anför följande angående definitionen av begreppen: Trygghetsbostäder Trygghetsbostäder är ett begrepp som används i lagstiftningen. Bland annat i förordning (2007:159) om investeringsstöd till äldrebostäder. Statsbidrag kan lämnas till den som uppfyller de villkor för byggnation av äldrebostäder ställs i förordningen. I förordningen definieras trygghetsbostäder enligt följande: \\Application87.lund.se\lundhome$\fcn5757\home\dokument\Fredrik Administrativa avd\kungörelse\trygghetsbostäder\1 Subvention_av_trygghetsbostader2.doc

118 113 TJÄNSTESKRIVELSE 3 (2) Bostäder där det finns personal dagligen som på olika sätt kan stödja de boenden under vissa angivna tider. Bostäderna är hyresrätt, kooperativ hyresrätt eller bostadsrätt och innehas av 1. en person över 70 år 2. makar, sambor eller syskon där minst en har fyllt 70 år, eller 3. efterlevande make, sambo eller syskon som vid dödsfallet sammanbodde med den avlidne i trygghetsbostaden, om dödsfallet inträffat efter det att bidrag beviljats. Det ställs också krav på utrymme- och utrustningsstandard som måste följas för att investeringsstöd skall erhållas. Bland annat måste det finnas lokaler för de boendes måltider och samvaro. Seniorbostäder Under 2006 gjordes en utredning i Lund av det som då kallades för pensionärslägenheter. Ett beslut togs att ta bort begreppet pensionärslägenheter och ersätta det med begreppet seniorbostäder. I den diskussion som fördes var även begreppet trygghetsbostäder med men valdes bort till fördel för begreppet seniorbostäder, detta skedde något år innan lagstiftaren valde att använda begreppet trygghetsbostäder. Beslutet gällde också en inventering av de pensionärslägenheter som fanns och endast de som verkligen levde upp till de äldres behov blev kvar som seniorbostäder. De fyra hus som blev seniorbostäder är desamma som finns kvar i kommunen idag. De valdes ut för att de ligger centralt och har närhet till träffpunkter och restauranger. LKF skriver på sin hemsida att seniorbostäderna riktar sig till äldre medborgare i Lunds kommun och har sin tyngdpunkt på tillgänglighet och trygghet samt att lägenheterna ligger i markplan eller så finns det hiss. Syftet med seniorbostäder beskrivs i utredningen vara att skapa trygghet och gemenskap för de boende samt att de skulle få möjlighet att skapa ett socialt utbyte med grannar och möjlighet att delta i stimulerande aktiviteter. Det som lagstiftaren kallar för trygghetsbostäder kan i princip likställas med det som i Lunds kommun kallas för seniorbostäder. Begreppet trygghetsbostäder är ett mer tekniskt begrepp med en exakt definition som är lika över hela landet. Seniorbostäder är inte ett så precist begrepp och det finns inte någonstans beskrivet exakt vad seniorbostäder innebär. Utöver de exakta villkor som ställs på trygghetsboende beskrivs seniorbostäder i kommunen också med faktorer som att boendet skall ge möjlighet till social gemenskap, aktiviteter, närhet till träffpunkt och så vidare, sådana krav som lagstiftaren inte direkt ställer. De kriterier som vård- och omsorgsnämnden ställer för att betala ut subvention beskrivs i detalj i tjänsteskrivelsen daterad , rev \\Application87.lund.se\lundhome$\fcn5757\home\dokument\Fredrik Administrativa avd\kungörelse\trygghetsbostäder\1 Subvention_av_trygghetsbostader2.doc

119 114 TJÄNSTESKRIVELSE 4 (2) och ligger i linje med de krav som lagstiftaren ställer på trygghetsbostäder. Trygghetsboende Ytterliggare ett förtydligande som bör göras är att det som i lagstiftningen kallas för trygghetsbostäder inte är det som i Lund kallas för trygghetsboende. I kommunen finns idag ett trygghetsboende, en avdelning på Mårtenslund, inom ramen för särskilt boende. Boendet vänder sig till brukare med biståndsbeslut om särskilt boende men med inte så stort omvårdnadsbehov men som känner en stor oro och otrygghet. KOSTNADERNA Vård- och omsorgsförvaltningen anför följande angående kostnaderna: Kostnadsberäkningar Det är svårt att beräkna vilka kostnader förslaget kan innebära eftersom det inte går att beräkna hur många som kommer att ansöka om subventionen. I vård- och omsorgsförvaltningens tjänsteskrivelse , rev ges exempel på kostnader för kommunen i samband med subventioner av trygghetsboende. Det bör dock betonas att det är rent hypotetiska exempel då det inte går att veta hur många som faktiskt ansöker om subventionen. Beräknade kostnader för trygghetsboende Exempel 1, boende med 25 lägenheter: Värd/värdinna 0,5*333800= kr Gemensamhetslokal- 25*2*1000kr= kr Totalt ca kr/år Exempel 2, boende med 45 lägenheter: Värd/värdinna 0,75* kr= kr Gemensamhetslokal- 45*2*1000kr=90000 kr Totalt ca kr/år Exempel 3, boende med 75 lägenheter: Värd-/värdinna 1,0*333800= kr Gemensamhetslokal- 75*2*1000kr= kr Totalt ca kr/år LKF bygger idag ytterliggare trygghetsbostäder på Gernandtska Lyckan som beräknas stå klara Det innefattar 25 lägenheter och vid en ansökan om subvention från kommunen skulle det möjligen bli aktuellt men en kostnad liknande den i exempel 1 ovan. Ett syfte med att bygga trygghetsboenden är att förskjuta brukarnas behov av inflyttning på ett särskilt boende, vilket är ett av skälen till att stat och \\Application87.lund.se\lundhome$\fcn5757\home\dokument\Fredrik Administrativa avd\kungörelse\trygghetsbostäder\1 Subvention_av_trygghetsbostader2.doc

120 115 TJÄNSTESKRIVELSE 5 (2) kommun vill uppmuntra privata bolag att bygga trygghetsbostäder. En enda plats på särskilt boende kostar enligt 2009 års beräkningar ca kronor om året, vilket kan ställas i relation till de kostnader som presenteras ovan. KOMMUNKONTORETS KOMMENTAR: I enlighet med vård- och omsorgsnämndens beslut i ärendet bör definitionen av trygghetsbostäder i reglementet kunna knytas an till förordningen (2007:159). Beträffande seniorbostäder finns emellertid inte någon egentlig definition att knyta an till. Kommunkontorets förslag Kommunstyrelsen beslutar att föreslå kommunfullmäktige att företa ändringar i vård- och omsorgsnämndens reglemente i enlighet med föreliggande förslag. KOMMUNKONTORET Jan-Inge Ahlfridh Kommundirektör Gunnar Jönsson Kommunjurist \\Application87.lund.se\lundhome$\fcn5757\home\dokument\Fredrik Administrativa avd\kungörelse\trygghetsbostäder\1 Subvention_av_trygghetsbostader2.doc

121 116 REGLEMENTE FÖR VÅRD OCH OMSORGSNÄMNDEN I LUND Antaget av kommunfullmäktige den 9 december 1999, 173. Behörighet och uppgifter 1 Vård- och omsorgsnämnden skall fullgöra kommunens uppgifter såvitt avser äldreomsorg, psykiatri samt omsorg och habilitering. Nämnden ansvarar för boende, service och vård i enlighet med socialtjänstlagen (1980:620), hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade samt lagen (1993:389) om assistansersättning m.fl. författningar. 2 Vård- och omsorgsnämnden ansvarar därvid för. utarbetande av vård- och omsorgsplan. förslag till taxor. tillsyn över privata sjukhem och enskilda vårdhem. beslut om subventioner av trygghetsbostäder och seniorbostäder 3 Vård- och omsorgsnämnden får själv eller genom ombud föra kommunens talan i mål och ärenden som faller inom nämndens verksamhetsområde och därvid sluta förlikning och antaga ackord. Vård- och omsorgsnämnden får också besluta om nedsättning eller avskrivning av fordran. Ansvar och rapporteringsskyldighet 4 Vård- och omsorgsnämnden skall se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt, de föreskrifter som kan finnas i lag eller förordning samt bestämmelserna i detta reglemente. Nämnden skall rapportera till fullmäktige hur verksamheten utvecklas och hur den ekonomiska ställningen är under budgetåret. Vård- och omsorgsnämndens sammansättning och sammanträden 5 Vård- och omsorgsnämnden består av 11 ledamöter och 11 ersättare. Bland ledamöterna utser kommunfullmäktige en ordförande, en vice ordförande och en andre vice ordförande för den tid de blivit valda som ledamöter. Är vid sammanträde varken ordföranden, vice ordföranden eller andre vice ordföranden närvarande, får nämnden utse ordförande för tillfället. Ersättare har rätt att deltaga i nämndens överläggningar.

122 117 6 Kallelse till sammanträde skall utfärdas skriftligen och, om inte något ärende fordrar skyndsammare handläggning, tillställas ledamöter och suppleanter senast sju dagar före sammanträdet. Om möjligt skall kallelsen vara åtföljd av föredragningslista upptagande de ärenden, som skall behandlas vid sammanträdet. Ledamot eller ersättare, som är förhindrad att bevista ett sammanträde, skall skyndsamt göra anmälan härom. Nämnderna fastställer senast på årets sista sammanträde de ordinarie sammanträdesdagarna för nästkommande år. Ersättarnas tjänstgöring 7 Om en ledamot är förhindrad att inställa sig till ett sammanträde eller att vidare delta i sammanträde, skall en ersättare tjänstgöra i ledamotens ställe. En ledamot, som inställer sig under ett pågående sammanträde, har rätt att tjänstgöra även om en ersättare har trätt i ledamotens ställe. Om inte ersättarna väljs proportionellt, skall de tjänstgöra enligt den av fullmäktige mellan dem bestämda ordningen. En ersättare, som har börjat tjänstgöra, har alltid företräde oberoende av turordningen. Om styrkebalansen mellan partierna därigenom påverkas, får en ersättare, som inställer sig under pågående sammanträde, träda in i stället för en ersättare som kommer längre ned i turordningen. 8 En ledamot eller en ersättare, som har avbrutit sin tjänstgöring p g a jäv i ett ärende, får åter tjänstgöra sedan ärendet handlagts. En ledamot, som har avbrutit tjänstgöringen en gång under ett sammanträde p g a annat hinder än jäv, får åter tjänstgöra om ersättarens inträde har påverkat styrkebalansen mellan partierna. Offentliga sammanträden 9 Vård- och omsorgsnämnden får besluta att nämndens sammanträden skall vara offentliga. Sammanträde skall dock alltid hållas inom stängda dörrar i ärenden, som avser myndighetsutövning, eller i vilka det förekommer uppgifter som hos nämnden omfattas av sekretess enligt sekretesslagen (1980:100).

123 118 Protokollsjustering 10 Protokollet justeras av ordföranden och en ledamot. En vård- och omsorgsnämnd kan besluta att en paragraf i protokollet skall justeras omedelbart. Paragrafen skall i sådant fall upprättas skriftligen, innan nämnden justerar den. Reservation 11 Om en ledamot har reserverat sig mot ett beslut och vill motivera reservationen, skall motiveringen upprättas skriftligen och lämnas före den tidpunkt som har fastställts för justeringen av protokollet. Förvaltning m m 12 Under nämnden lyder vård- och omsorgsförvaltningen. 13 Vid nämndernas sammanträden har, om nämnderna inte beslutar annat, vård- och omsorgschefen rätt att närvara och deltaga i överläggningarna och få sin mening antecknad till protokollet. 14 Delgivning med vård- och omsorgsnämnd sker med ordföranden, vård- och omsorgschefen eller annan anställd som nämnden bestämmer. 15 Av vård- och omsorgsnämnden utfärdade skrivelser och handlingar skall, försedda med kontrasignation av vederbörande tjänsteman, på nämndens vägnar undertecknas av ordföranden eller vice ordföranden eller andre vice ordföranden eller, om dessa är förhindrade, av två bland övriga ledamöter.

124 LUNDS KOMMUN Kommunfullmäktige 119 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Från vård- och omsorgsnämnden angående riktlinjer avseende subvention av trygghetsbostäder, ändring i vård- och omsorgsnämndens reglemente Dnr KS 2010/0513, bilaga 206 Sammanfattning Vård- och omsorgsnämnden föreslår att nämndens reglemente skall ändras så att i nämndens ansvarsområde från den 1 januari 2011 ingår subventioner av trygghetsbostäder och seniorbostäder. Beslutsunderlag Vård- och omsorgsnämndens beslut den 9 juni 2010, 77, jämte bilaga. Förordning (2007:159) om investeringsstöd till äldrebostäder m.m. Kommunkontorets tjänsteskrivelse den 11 november Kommunstyrelsens beslut den 16 november 2010, 375. Anföranden Lars Johansson (M), Mats Olsson (V), Ann-Margreth Olsson (S), Christina Sjöström (MP) och Lennart Prytz (S) yttrar sig. Yrkanden Ann-Margreth Olsson (S), Christina Sjöström (MP) och Lennart Prytz (S) yrkar att kommunfullmäktige beslutar att återremittera ärendet Lars Johansson (M) yrkar att kommunfullmäktige beslutar att avslå återremissyrkandet Beslutsgång Ordföranden ställer proposition på återremissyrkandet mot avslag på detsamma och finner att kommunfullmäktige beslutar att avslå återremissyrkandet Omröstning begärs Kommunfullmäktige godkänner följande voteringsordning Ja för bifall till avslag på återremissyrkandet Nej för bifall till återremiss Omröstningen utfaller enligt följande:

125 LUNDS KOMMUN Kommunfullmäktige 120 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Vård- och omsorgsnämndens riktlinjer trygghetsbostäder, ändring reglementet Ledamöter Parti Kret Ersättare Ja Nej Avst Frånv Kvitt Annika Annerby Jansson Ordf. (M) Alla X Jörgen Forsberg (M) Alla Inga-Lisa Sjödin X Lennart Prytz 2:e vice (S) Alla X Oskar Krantz (FP) Alla X Bo Kjellberg (SD) Alla Bo Bogheim X Börje Hansson (C) Alla X Tove Klette (FP) Alla Berit Kristensson X Carl von Friesendorff (M) Alla X Holger Radner (FP) Alla X Lars Bergwall (C) Alla X Bo Alfredsson (M) Alla X Tord Persson (S) Alla Rune Granqvist X Astrid Rugsveen (M) Alla X Lars V Andersson (C) Alla X Agneta Lindskog (KD) Alla Zoltan Wagner X Torsten Czernyson (KD) Alla X Monica Molin (S) Alla X Sven-Bertil Persson (DV) Alla X Ulla Stålberg (M) Alla X Göran Wallén (M) Alla X Nita Lorimer (V) Alla X Anders Ebbesson (MP) Alla X Lars Johansson (M) Alla X Ann-Margret Olsson (S) Alla X Bodil Ericsson (FP) Alla Martin Klette X Louise Rehn Winsborg (M) Alla X Staffan Bolin (FP) Alla X Mohsen Abtin (S) Alla X Lena Fällström (S) Alla X Lars Leonardsson (M) Alla X Christina Sjöström (MP) Alla X Mats Olsson (V) Alla X Mette-Maaria Lundström (FP) Alla X Christer Wallin (M) Alla X Mats Helmfrid (M) Alla X Anna Baumann (MP) Alla X Jeanette Olsson (S) Alla X Lotta Eldh Pålsson (M) Alla Louise Burman X Ann-Christine Larsson (M) Alla X Eva Pålsson (S) Alla Akram Heidari X Lars Hansson (FP) Alla X Carolina Nordbeck (FP) Alla X Rolf Englesson (MP) Alla Lena Chabi X Mikael Thunberg (S) Alla X Hans-Olof Andersson (SD) Alla X Anders Almgren (S) Alla X Björn Abelson (S) Alla X Ronny Johannessen (M) Alla X Tomas Avenborg (M) Alla Erik Nordin X Johan Mattsson (MP) Alla X Transport:

126 LUNDS KOMMUN Kommunfullmäktige 121 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Transport: Ledamöter Parti Kret Ersättare Ja Nej Avst Frånv Kvitt Mattias Olsson (S) Alla X Lars Trägen (FP) Alla Mats Persson X Adrian Borin (M) Alla X Anna-Lena Hogerud (S) Alla X Anna Thomasson (M) Alla Jan B Tullberg X Daniel Tukia (MP) Alla Erik Nordström X Joakim Friberg (S) Alla X Ted Ekeroth (SD) Alla X Daniel Stolt (V) Alla X Anette Mårtensson (MP) Alla X Petter Forkstam (MP) Alla Peter Bergwall X Hanna Gunnarsson (V) Alla X Daniel Johansson (S) Alla X Emma Berginger (MP) Alla X Carl-Otto Berg (FP) Alla X SUMMA: Omröstningen utfaller med 13 ja-röster mot 28 nej-röster, 24 som avstår. Kommunfullmäktige beslutar således att återremittera ärendet. Kommunfullmäktiges beslut att återremittera ärendet till kommunstyrelsen för att undersöka lagligheten, för att förtydliga vad som avses med seniorbostäder och trygghetsbostäder i förslaget, samt att utreda kostnaderna i förslaget Beslutet expedieras till: Kommunstyrelsen Akten

127 122

128 Kommunkontoret 123 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (2) kansliet Gunnar Jönsson gunnar.jonsson@lund.se Kommunstyrelsen Riktlinjer avseende subvention av trygghetsbostäder KS 2010/0513 Sammanfattning Vård- och omsorgsnämnden föreslår att nämndens reglemente skall ändras så att i nämndens ansvarsområde från den 1 januari 2011 ingår subventioner av trygghetsbostäder och seniorbostäder. Beslutsunderlag Vård- och omsorgsnämndens beslut den 9 juni 2010, 77, jämte bilaga Förordning (2007:159) om investeringsstöd till äldrebostäder m.m. Kommunkontorets tjänsteskrivelse den 9 november 2010 Ärendet Vård- och omsorgsnämnden föreslår att nämndens reglemente skall ändras så att i nämndens ansvarsområde från den 1 januari 2011 ingår subventioner av trygghetsbostäder och seniorbostäder. Vård- och omsorgsnämnden har fastställt riktlinjer för subventioner under förutsättning av kommunfullmäktiges beslut. Förslaget till subvention tar sin utgångspunkt i den s.k Helsingborgsmodellen. Enligt denna har fastighetsägare i Helsingborgs stad möjlighet att ansöka om subvention för kostnader avseende värd/värdinna och gemensamhetslokaler i trygghetsboende i fastigheter med hyresrätter. Enligt vård- och omsorgsnämndens beslut skall emellertid förvaltningens förlag till riktlinjer justeras så att de helt överensstämmer med kriterierna för att erhålla statligt investeringsstöd enligt förordningen (2007:159) om investeringsstöd till äldrebostäder. Ansökan om subvention skall omfatta en beskrivning av fastigheten, närområdet samt verksamhetens mål- och inriktning. I ansökan anges önskad subvention tillsammans med kostnadsunderlag för värd/värdinna och gemensamhetslokal. De exakta kostnaderna kommer att fastställas av vårdoch omsorgsnämnden med utgångspunkt från värdinnans lön och gemensamhetslokalens storlek. \\application87.lund.se\lundhome$\fcn5757\home\dokument\fredrik Administrativa avd\kungörelse\trygghetsbostäder\5 Subvention_av_trygghetsbostader.doc Postadress Besöksadress Telefon vx Telefax Internetadress e-post Box 41 Rådhuset, Stortorget lunds.kommun@lund.se LUND

129 124 TJÄNSTESKRIVELSE 2 (2) KOMMUNKONTORETS KOMMENTAR: Förslaget innebär att kommunen skall kunna subventionera privata fastighetsägares drift av trygghetsboenden. Frågan uppstår naturligtvis huruvida detta överhuvudtaget är lagligt. Av kommunallagens 2 kap 8 2 st framgår att Individuellt inriktat stöd till enskilda näringsidkare får lämnas bara om det finns synnerliga skäl för det. Detta till trots har ansetts att om en kommun får driva en verksamhet så får kommunen även understödja privata företag, med motiveringen att kommunerna är fria att själva avgöra i vilken form verksamheten skall bedrivas. Ett exempel på detta är rättsfallet RÅ 1990 ref 96 där en kommun inte ansågs överskrida den kommunala kompetensen då den istället för att i egen regi samla in och forsla bort avfall, vilket var en kommunal uppgift enligt den tidigare 4 renhållningslagen, lämnade kr i bidrag till en enskild näringsidkare för att denne skulle utföra uppgiften. Då kommunen har rätt att driva den här typen av trygghetsboenden, bedömer vi att det enligt kommunallagen inte heller skulle vara olagligt att ge subventioner till privata fastighetsägare som driver sådana boenden. Ett sådant stöd måste emellertid ändå genomföras i enlighet med vad som föreskrivs i konkurrenslagstiftningen. Kommunkontoret har samtidigt av vård- och omsorgsförvaltningen uppmärksammats på att den tredje punkten under 2 i reglementet inte längre är relevant. Den tillsyn över enskild verksamhet som socialnämnden tidigare hade och som återfanns i 13 kap 5 SoL har nu övertagits av socialstyrelsen. Den aktuella punkten bör därför strykas. Kommunkontorets förslag Kommunstyrelsen beslutar att föreslå kommunfullmäktige att företa ändringar i vård- och omsorgsnämndens reglemente i enlighet med föreliggande förslag. KOMMUNKONTORET Jan-Inge Ahlfridh Kommundirektör Björn Grunning Kanslichef \\Application87.lund.se\lundhome$\fcn5757\home\dokument\Fredrik Administrativa avd\kungörelse\trygghetsbostäder\5 Subvention_av_trygghetsbostader.doc

130 125

131 126

132 Vård- och omsorgsförvaltningen 127 Tjänsteskrivelse 1 (8) Utredning och service , rev Birgitta Åkerson birgitta.akerson@lund.se Vård- och omsorgsnämnden Förslag till riktlinjer avseende subvention av trygghetsbostäder Dnr VOO 2010/0130. Sammanfattning Den 17 mars 2010 beslutade vård- och omsorgsnämnden att uppdra till förvaltningen att med utgångspunkt från Helsingborgsmodellen snarast återkomma med förslag till bidragssystem för trygghetsbostäder/seniorbostäder. Barnkonsekvensanalys En barnkonsekvensanalys har inte bedömts vara relevant i ärendet. Beslutsunderlag Vård- och omsorgsnämndens tjänsteskrivelse, , rev Vård- och omsorgsnämndens beslut, Ärende Vård- och omsorgsnämnden beslutade , 118 om ett utredningsuppdrag, Hur ska vi utforma framtidens särskilda boenden? Den politiskt sammansatta gruppen som fått uppdraget presenterade vid vård- och omsorgsnämndens sammanträde en rapport daterad Som en följd av rapporten beslutade vård- och omsorgsnämnden den 17 mars att uppdra till förvaltningen att med utgångspunkt från Helsingborgsmodellen snarast återkomma med förslag till bidragssystem för trygghetsbostäder/seniorbostäder. Helsingborgsmodellen Fastighetsägare i Helsingborgs stad har möjlighet att ansöka om subvention för kostnader avseende värd/värdinna och gemensamhetslokaler i trygghetsboende i fastigheter med hyresrättslägenheter. Handläggningar av ansökan görs av vård- och omsorgsförvaltningen i dialog med fastighetsägaren. I Helsingborgs stad har det fram till idag inte varit några nybyggnationer av trygghetsbostäder som har subventionerats. Det är befintliga fastigheter som har byggts om till trygghetsboenden. För befintliga fastigheter har vård- och

133 128 Tjänsteskrivelse 2 (8) , rev omsorgsförvaltningen bortsett från vissa av de kriterier för fysisk utformning som ställs i Helsingborgs riktlinjer. Det har skett utifrån en rimlighetsbedömning i förhållande till ombyggnadskostnader. Tex. har förvaltningen bortsett från kriteriet att alla dörrar ska vara minst 90cm breda. I Helsingborg finns det emellertid planer på nybyggnationer av trygghetsbostäder. Inför dessa nybyggnationer kommer fastighetsägarna även att ansöka om statligt investeringsstöd. För nybyggnationer kommer det emellertid att ställas krav på att kriterierna för fysisk utformning uppfylls. Helsingborgs stad har inte fått några synpunkter från fastighetsägare om att subventionen inte är tillräckligt hög. Det kommer framöver att ske en översyn av Helsingborgs stads fastställda riktlinjer för subvention av trygghetsbostäder där en medborgardialog ska genomföras. Trygghetsbostäder enligt förordning om investeringsstöd Den 26 november 2009 beslutade regeringen om ett tillägg till förordningen (2007:159) om investeringsstöd till äldrebostäder. Investeringsstöd kan också ges för trygghetsbostäder för äldre. Villkoren för att ett trygghetsboende ska kunna komma ifråga för statligt investeringsstöd är i stora drag: - Trygghetsbostäder kan upplåtas med hyresrätt, kooperativ hyresrätt eller bostadsrätt. En mångfald kan råda i fråga om ägande, former för upplåtelse, samverkan om drift och verksamhet. Trygghetsbostäder behöver nämligen se olika ut beroende på lokala förhållanden och på de önskemål som de äldre har. - Trygghetsbostäder kan upplåtas till personer som har fyllt 70 år. - Utöver lägenheter med god tillgänglighet ska det finnas utrymmen för de boendes måltider, samvaro, hobby och rekreation. - Trygghetsboende ska bemannas med personal på vissa tider varje dag för att skapa kontakt med de boende, erbjuda gemensamma måltider och erbjuda kulturella aktiviteter. - Trygghetsbostäder ska vara planerade så att det är möjligt att bo kvar om man får en funktionsnedsättning som kräver hjälpmedel för förflyttning.

134 129 Tjänsteskrivelse 3 (8) , rev Trygghetsbostäder enligt SÄRBO- gruppens bedömning Den politiskt sammansatta gruppen som haft uppdraget att titta på utformning av framtidens särskilda boenden överlämnade i sin rapport även synpunkter på trygghetsbostädernas utformning: Trygghetsbostäderna bör enligt SärBo- gruppens bedömning vara 1,5 rumslägenheter. Vid fysisk planering bör trygghetsbostädernas närhet till förskola vägas in. Det är viktigt att blanda åldersgrupper i omgivningen. Det ska finnas möjlighet att inta måltider i gemenskapsutrymme. SärBo- gruppen förordar att hygienutrymmen utformas enligt höjd nivå svensk standard, vilket medför att personer ej behöver flytta för att de behöver viss fysisk hjälp. Riktlinje för subvention -kriterier Det är vård- och omsorgsnämnden som beslutar om subvention. Nivån på subvention kan dock komma att justeras av nämnden med hänsyn tagen till allmänna kostnadsförändringar. 1. Värd/värdinna Fastighetsägaren ska svara för att det finns tillgång till en värd/värdinna som har till uppgift att skapa kontakt med de boende, medverka till gemensamma måltider och erbjuda gemensamma aktiviteter. 2. Socialt innehåll i gemensamhetslokal På trygghetsboendet ska finnas möjlighet till utrymmen för dagliga gemensamma måltider, samvaro med gemensamma aktiviteter, hobby och rekreation för de boende. 3. Anpassad fysisk utformning En förutsättning är att det finns tillgång till lokaler för gemensamma aktiviteter enligt punkt 1 och 2. För fastighetens utformning hänvisas även till Lunds kommuns basanpassningsprogram Bättre för alla, Bygg ikapp från Svensk byggtjänst, Boverkets byggregler och Svensk standard från Swedish Standards Institute. 3.1 Boendets belägenhet området ska vara tillgängligt för den som är rörelsehindrad och har nedsatt orienterbarhet ha närhet till allmänna kommunikationer

135 130 Tjänsteskrivelse 4 (8) , rev i anslutning till service i olika former, t ex apotek, distriktssköterska och dagligvaruaffär närområdet bör erbjuda tillgång till grönområde för rekreation och avkoppling 3.2 Fastighetens utemiljö belysningen runt fastigheten ska vara utformad så att trygghet uppnås placering av träd och buskar får inte medföra att miljön känns otrygg gångvägar ska vara belagd med hårdgjort yta utan nivåskillnader som är slät och halkfri sittplatser på gården i närhet av huset ska finnas 3.3 Trappor vid trappor ska ramp finnas trappor utomhus ska ha räcke, halk- och snubbelfri yta samt kontrastmarkeringar trappan bör belysas, särskilt viktigt i början och slutet av trappan 3.4 Entré till huset vilplan ska finnas i direkt anslutning till entréplan sittmöbler placeras i entrén vändning av rullstol ska vara möjlig inne i entrén porten ska vara möjlig att öppna och passera med rullstol automatisk dörröppnare ska finnas trappsteg, höga trösklar mm ska handikappanpassas mattor och skrapgaller fälls in, så att boende inte riskerar att snubbla på dem 3.5 Allmänt inne i huset låssystem ska vara funktionellt även för rullstolsburna. Ex. Aptussystem eller liknande nyckellöst system ska kunna utnyttjas från rullstol vid såväl portöppning som tvättstugebokning