Går i land med miljöarbetet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Går i land med miljöarbetet"

Transkript

1 SYSAV En tidning om avfall och miljöarbete från sysav 2.12 Maria Wetterstrand vill gärna provocera Sysav belönade studenter Simrishamns varv: Går i land med miljöarbetet på experimentstadiet På den välbesökta Sysavdagen fick alla deltagare möjligheten att bekanta sig med flytande biogas, en ny typ av bränsle för tung trafik. certifierad biogödsel Förutom biogas blir det högkvalitativ gödsel av våra matrester ett naturligt och säkert sätt att föra tillbaka näringen i kretsloppet.

2 SYSAV Sysav ger tillbaka till dig! innehåll Håkan Rylander, vd Sysav bildades i början av 70-talet med syftet att samordna kommunernas behandling och deponering av avfall. Att det skulle ske miljöriktigt och enligt den då nya renhållningslagstiftningen var en given förutsättning. Nu har det gått nästan 40 år och Sysav har nått det internationellt sensationella resultatet om endast två procents deponering av hushålls- och industriavfall. Med andra ord har Sysav utvecklats från ett avfallsbehandlingsföretag där bortskaffande av avfall var den drivande affärsidén till att bli ett framgångsrikt miljöföretag med återvinning i fokus. Och återvinning det är att ge tillbaka - till dig som kund, till företag, till invånarna och till miljön runt omkring oss. Givetvis finns det inte en orsak till denna utveckling utan det är en kombination av händelser i samhället. Sysav har ett samhällsuppdrag, att ta hand om samhällets restprodukter och göra något nyttigt av dem. Detta är basen i verksamheten och innebär att företaget under årens lopp byggt upp återvinnings- och behandlingsanläggningar för alla typer av avfall. Inte bara för de avfallstyper som är lättbehandlade eller som det finns en stor efterfrågan på. Lagstiftning och teknik är givetvis grunden till utvecklingen på många sätt, men en resurs som inte ska glömmas bort är Sysavs medarbetare. Många har arbetat länge i verksamheten och varit med om den progressiva utveckling som skett av återvinning- och behandlingsmöjligheter för avfall. Kunskapsinhämtning både nationellt och internationellt samt kontinuerlig utbildning av medarbetarna är mycket effektivt. Genom nationella och internationella nätverk har Sysav genom åren skapat arenor där frågor kan stötas och blötas, studiebesök möjliggörs på anläggningar runt om i världen och många förbättringar kunnat hämtas hem till den egna verksamheten. Sysavs erbjuder en kvalitativ och trygg återvinningsoch avfallsbehandling med bästa möjliga service och med bästa möjliga nytta för miljö och samhälle. Det är vårt grunduppdrag såväl då, som nu, som i framtiden! Med tillönskan om en härlig sommar. Håkan Rylander vd Klimatsmarta kvalitetsprodukter sid 4 Insamlat matavfall är en viktig ingrediens i biogas och biogödsel. Båda är miljövänliga kvalitetsprodukter och särskilt den certifierade biogödseln bidrar att sluta cirkeln mellan land och stad. Går i land med miljöarbetet sid 8 När verksamheten växer gör avfallsmängderna ofta detsamma. Simrishamns varv löser det med en specialbyggd vattenrening och ett avtal med Sysav. Profiler på Sysavdagen sid 12 Maria Wetterstrand var den mest kända av talarna på Sysavdagen, som bland annat handlade om hur städerna leder utvecklingen mot det klimatneutrala samhället. Men vägen dit är fortfarande lång. Examensarbeten om avfall sid 14 Tre studenter vid Lunds universitet som alla skrivit sina examensarbeten om olika delar av avfallshanteringen belönades med 2012 års upplaga av Sysavstipendiet. SYSAV Sysav Retur är en kund- och marknadstidning från Sysavkoncernen i Malmö. Sysav tar emot och behandlar avfall från hushåll och industrier i södra Skåne. Redaktion: erik sundberg (redaktör), Margaretha Franzon, Tommy Nyström, Sysav, Jörgen Olsson, Wirten PR & Kommunikation. Ansvarig utgivare: Gunilla Carlsson Formgivning: Erik Sundberg Tryck: fs Grafiska AB, malmö Sysav Retur är tryckt på G-print, ett svenskt papper som uppfyller miljömässiga krav. Visste du att Förra året deponerade Sysav endast ton avfall, det är en minskning med nästan 25 procent jämfört med året innan.

3 Sommarsnyggt på återvinningscentralerna I maj städades det på och runt alla Sysavs 15 återvinningscentraler i regionen. Städningen genomfördes tillsammans med idrottens städorganisation Städa Sverige och lokala föreningar. Det vanligaste skräpet som hittades var glas av olika slag. Även plastföremål, pappersförpackningar och cigarettfimpar förekom ofta. Totalt plockades det upp över 6,5 ton skräp! Skräp som, om det inte plockades upp och behandlades hos Sysav, skulle ta naturen miljontals år att bryta ned. Nu hjälpte vi naturen en bit på traven och fick dessutom sommsarsnygga återvinningscentraler. Recycling - på riktigt Under våren har Sysav tillsammans med gör-det-själv-verkstaden Cykelköket i Malmö samlat in cyklar på återvinningscentralen i Bunkeflo. Cyklar lämnas vanligtvis i metallcontainern och smälts ner för att bli nya metallprodukter. Men cyklarna som samlades in till Cykelkökets verksamhet blev istället nya cyklar, antingen uppfräschade och återanvända i sin helhet eller återanvända som reservdelar i reperationsarbeten av andra cyklar. Att återanvända material och därmed minska avfallet är ett utmärkt sätt att spara naturresurser och minska miljöpåverkan. Möbler av återbruksmaterial Med material från bland annat loppisar, sin egen bakgård och naturen tillverkar Eva Eneström möbler och prydnadssaker under namnet Junk- Design. Ingen möbel eller pryl är den andra lik. Den här hyllan till exempel är tillverkad av gamla garderobsdelar, paneler och hyllplan. Tillsammans med koffertarna från loppis blir det en praktisk hylla i återanvända material. Priset för hyllan är kronor. Hitta fler återbruksmöbler på Trevlig sommar! Vi på Sysav vill passa på att önska alla våra kunder och samarbetspartners en riktigt trevlig sommar! Och kom ihåg att oavsett om solen skiner eller inte kommer våra anläggningar och avfallsrådgivare att finnas tillgängliga hela sommaren så välkommen med ditt avfall precis som vanligt. Fråga experten Vad händer med elen Sysav producerar i avfallskraftvärmeverket? Rasmus Beckman, ingenjör, Sysav Industri AB: Förra året producerade vi drygt MWh el, det motsvarar cirka 45 vindkraftverk. Vi använder själva ungefär hälften av den elen, bland annat för att driva värmepumpar för att producera värme till fjärrvärmenätet och för att hålla igång annan utrustning inne i verket. Den el som vi inte själva använder säljer vi på den nordiska elbörsen Nord Pool där spotpriset styr vad vi får betalt, timme för timme. Förutom el producerar avfallskraftvärmeverket värme, motsvarande totalt cirka 1,5 miljoner MWh, som nästan uteslutande levereras som fjärrvärme. Värmen från Sysav täcker drygt 60 procent av fjärrvärmebehovet i Burlöv och Malmö. nr 2.12 Sysav / retur 3

4 Matavfallet blir gas och gödsel Vid ett par tillfällen har vi berättat om Sysavs behandling av insamlat matavfall, från bland annat hushåll, storkök och livsmedelsbutiker. Men vad händer sedan? Av matavfallet gör Sysav så kallad slurry, en viktig råvara till två riktigt miljövänliga kvalitetsprodukter biogas och biogödsel. Text: Jörgen Olsson Foto: Martin Lindeborg 4 sysav / retur nr 2.12

5 Biogödsel på väg med spridare tillbaka till den skånska myllan ett kretslopp är slutet. vad hän er med...? d Det förbehandlade organiska hushållsavfallet från Sysav utgör ungefär en fjärdedel av vår råvara, säger Tore Sigurdsson, produktionschef på Karpalunds Biogas. Anläggningen ligger utanför Kristianstad och det är hit Sysav skickar all slurry. Förutom det behandlade matavfallet utgörs råvarorna i biogas- och -gödselproduktionen av slakteriavfall, flytgödsel och rester från bland annat livsmedels- och foderindustrin. Vi har en palett av råvaror och plockar ihop ett recept som ger så mycket gas och så fin gödsel som möjligt. Det är en känslig process och väldigt viktigt att vi får in rätt material i synnerhet får ingenting äventyra kvaliteten på biogödseln eftersom den är certifierad, säger Tore Sigurdsson. Karpalunds Biogas är en av totalt 18 så kallade samrötningsanläggningar i landet. Den har varit i drift sedan 1996 och gasproduktionen uppgår numera till cirka 41 GWh om året. Det motsvarar ungefär 4,1 miljoner liter bensin. Bland annat stads- och länsbussarna går på biogasen. Bakterier gör jobbet Processen går till så att råvarorna, som lagras i mottagningstankar för att säkra ett jämnt flöde, först hygieniseras i 70 graders värme i en timme, vilket dödar ogräsfrön och skadliga bakterier. Därefter går materialet biomassan in i reaktorn där det under 40 dagar i graders värme bryts ner av bakterier. Det sker i flera olika steg och av olika sorters bakterier när de stora molekylerna har brutits ner till korta byggs de av andra bakterier ihop till metan. Vi får ut en gas som består av två tredjedelar metan och en tredjedel koldioxid, samt små halter av svavelväte det är den som kan lukta ibland. Vi kyler gasen, tvättar den genom att pumpa den genom vatten där koldioxiden löser sig. Kvar blir 97-procentig metangas som vi komprimerar till ett tryck på ca 250 bar och då kan den tankas, berättar Tore Sigurdsson. Fyra stora miljöfördelar Anläggningen har genom åren vuxit stegvis. Marknaden för biogas som fordonsbränsle har vuxit och gödseln är en uppskattad produkt. Men hela hanteringen kräver mycket logistik. Det gäller att ha såväl tillgång till rätt råvaror som gas- och gödselkunder inom vettigt avstånd, annars fungerar det inte, säger Tore Sigurdsson som lyfter fram fyra stora miljöfördelar med verksamheten: Den metan som ändå bildas naturligt tas omhand och blir inte en växthusgas, biogasen ersätter fossila bränslen, genom att driva bussar förbättras vår närmiljö och med biogödseln återför vi näringsämnen till åkrarna. nr 2.12 Sysav / retur 5

6 Biogödsel ger mervärde men utmaningar återstår Om det inte fanns avsättning för biogödseln skulle även produktionen av biogas upphöra och då stannar biogasbilarna. Därför är det viktigt att hela tiden klara att upprätthålla förtroendet för biogödseln som en säker kvalitetsprodukt och att arbeta för att på sikt lösa problemet med det höga vatteninnehållet. Text: Jörgen Olsson Foto: Martin Lindeborg Ola Palm, FoU-chef på JTI, Institutet för jordbruks- och miljöteknik. Det säger Ola Palm, FoU-chef på Institutet för jordbruks- och miljöteknik, JTI, samt ordförande i styrgruppen för certifieringssystemet för biogödsel. Att jordbrukare och livsmedelsproducenter och i sista ledet givetvis även slutkonsumenter har förtroende för att biogödseln är ren är en helt grundläggande förutsättning för produktionen. Det är därför certifieringen är så viktig. Certifieringen innebär en garanti för att det görs ett strukturerat kvalitetsarbete på anläggningen och att det är full spårbarhet i hela kedjan. Dessutom anger certifieringen vilken typ av substrat som får användas för att producera biogas, säger Ola Palm. Ersätter handelsgödsel Karpalunds Biogas är en av elva certifierade anläggningar i Sverige som tillsammans producerar omkring ton biogödsel om året. Det räcker till att gödsla hektar men det är inte mer än cirka en procent av Sveriges totala åkerareal. Det är inte så mycket. Men lokalt, nära anläggningarna, kan biogödseln vara mycket betydelsefull. Biogödsel ersätter handelsgödsel som förbrukar fossilt bränsle i form av naturgas vid tillverkningen. Högt förtroende för biogödselodlat Livsmedelsindustrin och konsumenterna har generellt högt förtroende för produkter som odlats med biogödsel som har sitt ursprung i matavfall och gödsel från djur. Men allt börjar och slutar med den enskilde bonden: För bonden är det viktigt att kvaliteten är förutsägbar. Biogödseln är ett fullgödselmedel som, precis som handelsgödseln, helst ska vara likadan från gång till gång. Bonden vill till exempel långt i förväg veta det exakta kväveinnehållet för att kunna räkna på hur stor areal en viss mängd gödsel räcker till. Här kan produktionsanläggningarna bli bättre. Det exakta näringsinnehållet kan alltså skifta, men biogödseln har andra mervärden jämfört med handelsgödseln. Den innehåller vissa mikronäringsämnen och mullbildande ämnen som handelsgödseln inte har och det gör den extra intressant. Å andra sidan är 6 sysav / retur nr 2.12

7 Kronikan gunilla carlsson kommunikationschef Sysav Här ska rivas för att ge luft och ljus Har ni egentligen tänkt på så mycket grejer vi har i våra hem? Och då tänker jag inte på de sakerna som vi till vardags använder, utan jag tänker på alla dessa saker som vi har för att de kan vara bra att ha. Vi kan ta vårt lilla enkla hem som exempel. Vi är fyra personer, två vuxna och två barn, och vi har Arne Svensson styr påfyllningen av biogödsel vid Karpalunds Biogas. Biogödsel som sedan lagras i en depå för att finnas nära till hands vid fälten där den ska användas. Sex cyklar, tre sparkcyklar, två skateboards, fyra fotbollar, ett oanvänt bandymål, fyra plintar, massor med takpannor, 15 m 2 överblivet ekgolv, en bal isolering, elsladdar som räcker till ett nytt hus, urväxta kläder och skor, prydnadssaker, lampor, fyra resväskor och två stora ryggsäckar, diverse småväskor, skridsko till fyra, inlines till fyra, skidhjälmar till fyra, fiskesaker, tennisracketar, badmintonracketar, ett motorcykelställ, två motorcykelhjälmar (men ingen motorcykel), tre surfdräkter, två dykardräkter, cyklop till alla fyra, slarv-jackor, porslin, glas och bestick till ungefär 30 personer (bra att ha vid stora fester), stenar till stenläggning (ligger i hög i trädgården), överbliven färg till alla rum, överblivna tapeter, kakel och klinkers, två extra bord och tio extra stolar... Listan tar aldrig slut känns det som. Vår kära och nära granne ska flytta med sina två tjejer till hösten. Hela denna vår har han rensat och sorterat, fixat skavanker, tömt förråd, städat tomt med mera. En så kallad helstyling för att mäklaren ska kunna komma och ta foto på huset. Jag frågade nyligen hur många lass han kört till tippen så svarade han Jag har slutat räkna, jag orkar inte. det ekonomiska värdet av detta oklart och därför något bonden vill ha med på köpet. Krav på nya innovationer Den riktiga utmaningen ligger emellertid någon annanstans nämligen i vatteninnehållet. Biogödseln består till mycket stor del av vatten, vilket av transportkostnadsskäl i princip gör den ointressant utanför produktionsanläggningens närområde. Vattnet är den största skillnaden mellan vad bönderna vill ha och vad biogödselproducenterna levererar. Här krävs tekniska innovationer och åtgärder för att kunna koncentrera gödseln. Problemet är att kvävet är löst i vattnet och fosforn bundet till partiklar, så det låter sig inte enkelt göras utan att man delar upp gödseln i två fraktioner, förklarar Ola Palm, som dock har gott hopp om en lösning: Det finns flera starka intressen som trycker på och det pågår väldigt mycket forskning kring detta. Min bedömning är att problemet är löst inom tio år då har vi hittat ett smart sätt avvattna gödseln. Och då tänker jag så här: Så mycket tid och kraft vi lägger på att organisera våra hem och köpa förvaring av allehanda slag för att det ska se snyggt ut. Och ändå så har vi så många saker som vi vid en flytt ändå inte orkar ta tag i utan helt enkelt kör till tippen för det är smidigast, för att vi helt enkelt inte orkar flytta dem med oss till det nya! Kanske borde vi lägga mer tid på att rensa och ta bort det vi inte använder och se till att någon annan kan använda det istället?! Jag och min man har bestämt att vi ska sälja saker som inte används nu, eller som vi kommer använda inom rimlig tid. Vi ska ha roligare för pengarna än att förvara dem i källaren och på tomten. Ja, just nu känns det som i August Strindbergs Esplanadsystemet hemma hos oss Här ska rivas för att ge luft och ljus. Glad sommar till Er alla! nr 2.12 Sysav / retur 7

8 Klassiska passagerarfärjan Västan, som är byggd år 1900 och har trafikerat Stockholms skärgård sedan 1937 har under vintern och våren legat i Simrishamn för helrenovering. På högvarv i Simrishamn Under vintern och våren har en av Stockholms skärgårds stoltheter, klassiska passagerarfärjan M/S Västan, byggd år 1900, kunnat beskådas i Simrishamn. Hon har inte tagit emot passagerare, utan legat upplagd för totalrenovering det senaste i raden av prestigeprojekt för snabbt växande Simrishamns Varv. Text: Jörgen Olsson Foto: Martin Lindeborg 8 sysav / retur nr 2.12

9 Stanislaw Tomczyk är en av smederna som kämpat för att få Västan klar i tid. Efter blästring och tvätt väntar målning här Joakim Blixt i full färd med färgsprutan. Västan får en helt ny drivlina med dieselelektrisk maskin, ny propeller och propelleraxel. Det blir också ny inredning och nytt däck och all metall både in- och utvändigt blästras och målas om. Det berättar Johnny Mårtensson, miljöansvarig och dessutom chef för blästring och målning på varvet. Företaget bildades för 20 år sedan som Skillinge Marin. I dag driver Simrishamns Varv själva varvsverksamheten underhåll och reparation av fartyg och båtar medan syskonföretaget Marincenter Syd säljer maskiner och motordelar. Vi har även kontor i Malmö och Göteborg. Utöver det har vi Volvo Pentas industrisida, med bland annat service av pumpstationer och reservkraftverk, säger Johnny Mårtensson som själv jobbat på varvet i åtta år och under den tiden sett företaget skifta inriktning både som ett resultat av egna satsningar och på grund av att omvärlden förändrats. Från början var ju varvet nästan helt inriktat på fiskeflottan här, men den är ju oerhört mycket mindre nu. De små fiskebåtarna försvinner, men kvoterna säljs till större och större fartyg. Snabb utveckling Simrishamns Varv har vuxit och utvecklats i takt med att uppdragen blivit fler och större. Bland kunderna återfinns bland annat kustbevakningen och nr 2.12 Sysav / retur 9

10 flera privata sjöfartsbolag. Idag är man 35 anställda och har haft fullt till bristningsgränsen hela vintern trots hjälp av ett knappt tiotal inhyrda smeder och snickare. Västan är den fjärde färjan vi renoverar och det är ett stort projekt. Den har ju såklart moderniserats flera gånger tidigare och det är inte så mycket kvar som är från 1900, men där finns bland annat en trappa till aktersalongen och frontskottet till huvuddäck som är original. Sjuder av aktivitet Maxkapaciteten på den stora slipen, där fartygen dras upp för att renoveras på land, är fartyg på 60 meter och ton. Båtarna tas upp, tvättas, blästras och målas från skorsten till köl. Vi gör också en hel del plåtbyten och maskinrenoveringar och har eget snickeri som kan göra allt som behövs, samt egen tillverkning av all hydraulik, säger Johnny. Han visar runt på varvet, där två lite mindre fartyg ligger på slipen för bland annat målning. Vid kajen ligger Västan och där sjuder det av aktivitet det går knappt att ta sig ombord för allt byggmaterial och tiden är knapp: Vid tiden för Returs besök återstod bara någon månad av renoveringstiden sedan ska den ansiktslyfta Västan vara tillbaka i trafik med skärgårdsresenärer på rutten Stockholm-Grinda. Hindrar farliga utsläpp Att renovera fartyg generar avfall och kan dessutom orsaka miljöskadliga utsläpp. Kraven från myndigheterna är många och stränga och Simrishamns Varv är dessutom mitt uppe i miljöcertifieringsarbetet ISO allt sammantaget har det resulterat i ett utvecklat och medvetet miljöarbete: Inte en droppe av det smutsiga vatten som kommer från tvätt och blästring får komma ut i havet. Vi har stor och ganska avancerad vattenringsanläggning som renar i åtta olika steg. Vi har fått hjälp med utformningen av ett VA-teknikföretag och sedan har vi tillverkat anläggningen själv och modifierat den enligt länsstyrelsens krav. Den klarar 48 liter i minuten vilket är lite i minsta laget, så nu ska den byggas ut och bland annat förses med ett varningssystem som stänger av vattnet till blästring och tvätt om det blir för stort flöde. Samarbetar med Sysav I samband med ISO-certifieringen har Simrishamns Varv inlett ett samarbete med Sysav och är sedan i fjol anslutna till tjänsten Sysav Total, med alla förde- Oscar Johansson är igång med en av många motorreparationer. 10 sysav / retur nr 2.12

11 Simrishamns Varv Genomför bland annat renoveringar, motor- och hydraulikinstallationer, snickerier, blästrings- och målningsarbeten åt både yrkesmässig sjöfart och fritidsseglare. Ägs av Sven och Lotta Johansson som 2011 fick utmärkelsen Årets företagare av Simrishamns kommun. Varvet är Total-kund hos Sysav och har bland annat Lotsbehållare för det farliga avfallet som till stora delar består av färgrester. Sysav har varit på besök här ute och gjort en stor genomgång av allt vårt avfall lar den innebär. Sysav har varit på besök här ute och gjort en stor genomgång av allt vårt avfall, så att vi har rätt behållare, att behållarna står där de bäst behövs, att det är rätt skyltning och att alla vet hur de ska göra för att det ska bli rätt. Det har gått väldigt proffsigt till. Förutom tvättvattnet, som vi sköter själva, får vi ju framför allt stora mängder spillolja från maskinrenoveringar samt en hel del färgrester, förtunning, glykol och burkar. Tidigare fick jag sitta och ringa runt när vi hade fullt i containrarna, nu räcker det med ett samtal och oftast töms det samma dag, berättar Johnny Mårtensson som också har nytta av Sysavs statistiktjänst i samband med certifiering och miljörapportering. Varvet går bra och har vuxit snabbt. Men konkurrens saknas inte och det gäller att hävda sig på en marknad som präglas av att ett fåtal stora aktörer. Vi har ju tagit flera stora uppdrag från såväl stockholmstrakten som västkusten och det är klart att det är något konkurrenterna där reagerar på. Nu siktar vi framåt men begränsas av kapaciteten. Johnny Mårtensson pekar ut över vattnet: Den stora slipen var ett jättelyft när den kom för sju år sedan, men nu skulle vi behöva en flytdocka för de riktigt stora jobben, säger Johnny Mårtensson. Johnny Mårtensson är miljöansvarig för Simrishamns Varv. Verksamheten har vuxit snabbt och därmed även avfallsmängderna. nr 2.12 Sysav / retur 11

12 Omkring 150 gäster från kundföretag, kommuner samt kollegor från branschen slöt upp till Sysavdagen. Sysavdagen: Visioner och verklighet Avfall, energi och klimat stod i fokus när Sysav i slutet av april arrangerade den årliga Sysavdagen. Omkring 150 gäster från kundföretag och ägarkommuner samt kollegor från branschen hade samlats. Text: Jörgen Olsson Foto: Martin Lindeborg Åhörarna fick bland annat höra spännande nyheter om biogas och biogödsel, ta del av forskarvisioner om det klimatneutrala samhället samt höra miljödebattören och tidigare språkröret (MP) Maria Wetterstrand efterlysa fler knasbollar. Maria Wetterstrand talade på temat Vad händer efter Durban? och konstaterade att det är lätt att både bli dyster och modlös av det faktum att när de som verkligen har makten att förändra samlades under klimatkonferensen för att göra något, så gjorde de ingenting. Men det gör ju bara att det blir ännu viktigare vad man själv gör och vad företaget, staden eller regionen gör, menade Wetterstrand som påminde om att vi har 38 år på oss att nå klimatmålen. Om vi gör tankeexperimentet att stället backa tillbaka 38 år så hamnar vi på 1974 och det är ju lätt att konstatera att en hel del har hänt på den tiden. Många idéer och visioner som dömdes ut då har blivit verklighet och en självklar del av vårt samhälle. Vilka kommer att kunna sitta om 38 år och säga att de redan 2012 såg potentialen i den ena eller andra tekniken eller galna idén? frågade Maria Wetterstrand retoriskt. Vi vet inte idag vilka som kommer att lyckas, men vi vet att några kommer att göra det. Vi behöver enormt många knasiga idéer, drömmar och visioner. Politiskt mod Maria Wetterstrand betonade också behovet av politiskt mod att fatta obekväma och ibland impopulära beslut. Det behövs politisk styrning var vi i Miljöpartiet med och drev igenom en höjning av skatten på villaoljan. Det var oerhört kritiserat men fyra år 12 sysav / retur nr 2.12

13 senare var 70 procent av villaoljeeldningen borta och det hade skapats massor av nya jobb i nya tekniker kring bland annat bergvärme, pellets och isolering. Ofta finns det lösningar att ta till, men det sker inte av sig själv det kan behövas en knuff. Sysav satsar på biogas Kjerstin Ekvall, avdelningschef på Sysavs biotecavdelning, berättade om Sysavs planer på en biogasoch biogödselanläggning i egen regi. Den exakta placeringen av anläggningen är inte klar ännu, men kapaciteten beräknas till sju miljoner normalkubikmeter biogas året, vilket motsvarar fem miljoner liter bensin. Dessutom kommer processen att ge ton biogödsel varje år, vilket är nog så viktigt: Biogödseln är central i kretsloppet mellan land och stad, vi ska återföra den näring vi tar ur marken när vi producerar mat, sa Kjerstin Ekvall. Biogödseln är också en del av det som i EU-sammanhang kallas End of waste det vill säga när ett avfall upphör att vara avfall och i stället blir en produkt. Lars J Nilsson är professor i miljö- och energisystem vid Lunds tekniska högskola. I sitt anförande skissade han på hur vägen till det klimatneutrala samhället kan se ut och pekade på både hinder och möjligheter längs med den: Ska vi nå målet på max två graders temperaturhöjning till 2050 krävs en halvering av CO 2 -utsläppen globalt. Men det är viktigt att veta att det i själva verket betyder en 90/95-procentig minskning hos oss i den utvecklade delen av världen. Städerna miljösatsar Lena Neij, vd för Internationella miljöinstitutet, anknöt till samma tema och lyfte fram städerna som drivkraften i hållbar utveckling. Mycket av den ekonomiska och politiska makten finns av naturliga skäl i städerna. Men det nya är att städernas självbestämmande ökar. Städer kan agera pragmatiskt och proaktivt på ett nytt sätt och sätter ofta upp mål för miljö- och klimatarbetet, som är betydligt djärvare och mer ambitiösa än de nationella målen. Miljöargument kan fortfarande provocera En fördel med kommunägda avfallsbolag är den ökade säkerhet det innebär att de har råd att göra nödvändiga investeringar på sikt. Samtidigt kan man förstå invändningarna mot att använda skattepengar för att finansiera underskott i till exempel biogasproduktion. Text: Jörgen Olsson Foto: Martin Lindeborg Så svarar Miljöpartiets tidigare språkrör Maria Wetterstrand, numera fristående grön debattör, på Returs fråga om privat kontra offentligt ägande i avfalls- och miljöbranschen. Jag tror att balansen mellan privat och offentligt i avfallsbranschen är ganska bra som den är. Men i grunden tycker jag inte att det är ägandeformen som är det avgörande. Det viktiga är att drivkraften till utveckling och förbättring finns där och den kan komma varifrån som helst. Så det mest avgörande är hur personerna i ledningen agerar det finns både privata och kommunala bolag som är väldigt bra. Och tvärtom! Provocerar gärna Maria Wetterstrand har lämnat riksdagen och de partipolitiska uppdragen. Nu är hon fristående grön debattör. Är inte miljömedvetandet etablerat nu? Finns det fler kvar att övertyga? Jodå, det finns fler kvar och det går fortfarande att provocera med miljöargument, något jag gärna gör. Nu behövdes kanske inte det just här på Sysavdagen, men det är alltid roligt att prata för folk som är intresserade av miljön. Svenska modellen Sverige har rykte om sig att på många sätt vara ett föregångsland på avfalls- och miljöområdet, både när det gäller teknik och system. Kan vi exportera vår modell till fler länder och i så fall vilka då? Det är svårt att säga om just vår modell fungerar i andra länder. Jag tror att varje land måste bygga sina modeller efter sina förutsättningar. Men skulle vi exportera något så är det vårt system med fjärrvärme, det är vi väldigt duktiga på och det är enormt mycket mer effektivt än att var och en ska värma sitt eget hus med sin egen panna. Maria Wetterstrand, slagfärdig miljödebattör, höll ett uppskattat anförande för gästerna på Sysavdagen. nr 2.12 Sysav / retur 13

14 prisades på Tre Lunda Anders Mathiasson, vd för Energigas Sverige. Flytande biogas - nästa stora steg En av de medverkande på Sysavdagen var Anders Mathiasson, vd för Energigas Sverige. Han menade att flytande biogas, LBG, har potential att bli nästa stora steg inom förnyelsebar energi. Text: Jörgen Olsson Foto: Martin Lindeborg Tillverkning av flytande biogas testas just nu och har väldiga möjligheter. Jämfört med ickekomprimerad gas tar den flytande bara en 600- del av utrymmet, så enkelt uttryckt är det ett sätt att få med sig väldigt mycket mer gas, förklarade Mathiasson. Den är mest intressant som fordonsbränsle. Vi vill att flytande biogas ska utgöra tio procent av det totala fordonsbränslet 2020, men det är bara möjligt om vi får med oss den tunga trafiken. 30 mackar räcker Det hela befinner sig på experimentstadiet, men några lastbilar med så kallade dual fuel-motorer, som går 80 procent flytande biogas och 20 procent diesel, finns i trafik och två tankstationer är igång. Enligt Anders Mathiasson visar beräkningar att ett 30- tal tankstationer skulle räcka för att täcka landet. En av lastbilarna i experimentverksamheten med det nya drivmedlet transporterar Lotsbehållare och visades upp på Sysavdagen. Tre examensarbeten, framlagda vid Lunds Universitet, om avfallshantering och återvinning belönades med Sysavstipendiet 2012, som totalt uppgick till kronor. Årets stipendiater Caroline Steinwig, Linn Malmquist och Ingrid Freese prisades traditionsenligt på Sysavdagen. Caroline Steinwig arbetar idag som miljökonsult på kunskapsföretaget BioMil AB i Lund, där hon bistår företag med miljötillståndsansökningar för biogasanläggningar, däribland Sysav. Hennes masteruppsats handlade om just avfallshantering, och framför allt biologisk behandling av matavfall. Idén föddes när jag träffade Angelica Blom, rådgivare för biologisk behandling på Avfall Sverige. Nationellt sett nåddes inte målet för biologiskt återvinning på 35 procent under 2010 och jag ville undersöka varför kommuner inte lyckas med måluppfyllelsen, säger Caroline. Efter att intervjuat såväl kommunala tjänstemän, forskare och branschfolk, kunde hon konstatera att hindren många gånger fanns i det organisatoriska, varför dialog och samarbete mellan kommuner är avgörande. Exempelvis för att insamling och biologisk behandling ska bli lönsamt och relevant för små kommuner som själva inte har tillräckligt stora volymer av matavfall. På den nationella nivån efterlyser Text: Behrang Kianzad Foto: Martin Lindeborg hon styrmedel som exempelvis mål för biogasproduktion, medan på lokal nivå är styrmedel som miljödifferentierat avfallstaxa av betydelse. Skillnader i förbehandling Linn Malmquist jobbar idag som laboratorieingenjör vid VA Syd och skrev sitt examensarbete om förbehandlingsprocesser i samband med biogasproduktion. Jag gjorde en litteraturstudie om mikrobiologin bakom rötningsprocessen, och även om förbehandling av matavfall samt vilka andra metoder och processer som finns. Min fallstudie bestod i att besöka anläggningen vid Kungsängens gård i Uppsala och ta prover från olika delar av processen, berättar Linn. Väl hemma på Lunds Tekniska Högskola undersökte hon olika parametrar som utrötningsförsök (det vill säga hur mycket biogas som kan utvinnas i olika delar av processen) och även hur mycket torrsubstans och organiskt material som finns kvar i de olika delströmmarna. Linn jämförde vidare Uppsalas dispergerings- 14 sysav / retur nr 2.12

15 studenter Sysavdagen utveckli g n Årets Sysavstipendiater, från vänster Ingrid Freese, Linn Malmquist och Caroline Steinwig. metod (där avfallet finfördelas med kvarnar) med metoden som heter skruvpress (som används av bland annat Sysav) och konstaterade såväl fördelar som nackdelar med båda metoderna. Tanken är att studien ska komma till nytta vid nyproduktion av anläggningar, men även användas som mall för undersökning av förbehandlingsprocesser. Inventerar byggavfall Den tredje stipendiaten Ingrid Freese är idag verksam som utsättare hos byggföretaget JM AB. Det var också för JM som hon skrev sitt examensarbete, vilket handlar om byggavfallshantering i produktionsverksamheten. Jag gjorde en utredning och uppföljning av byggavfallshanteringen från tidigare år, där jag tittade på generella frågor som varför avfallet uppstår, vilket materialslag det handlar om och vilka förbättringsåtgärder som kan vidtas med hänsyn till miljö och kostnadsaspekter, säger Ingrid. Hon kom fram till att man egentligen inte slänger så mycket avfall som tillhör bygget i sig, utan det visade sig såväl genom intervjuer och inventeringar att det snarare är tillfälliga konstruktionsmaterial, återanvändningsbara räcken, formskivor, reglar och liknande som främst utgör avfallet. Det behövs ett ökat engagemang och helhetsansvar i byggprocessens olika led samt en ökad dialog med leverantörer för hantering och omhändertagande av till exempel emballageavfall, avslutar Ingrid. nr 2.12 Sysav / retur 15

16 Industri AB Box , Malmö Farligt avfall - säkert hanterat. Vi gillar inte när det blir onödigt spännande. Därför transporterar vi alltid farligt avfall så säkert som möjligt med LOTS Miljösystem och utbildade chaufförer. Specialbehållarna finns i flera storlekar och för flera avfallsslag, bland annat spillolja, oljefilter, färgburkar, glykol och andra vätskor. Ta inga risker. Kontakta våra avfallsrådgivare för en genomgång av ditt företags farliga avfall så berättar vi hur vi säkert och miljöriktigt tar hand om det. Ring eller besök sysav.se/farligtavfall. Industri AB

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa

Läs mer

Nu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas och biogödsel

Nu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas och biogödsel Nu kör vi igång Ditt matavfall blir biogas och biogödsel Visste du att Biogas är ett miljöanpassat fordonsbränsle och ger inget nettotillskott av koldioxid till atmosfären vid förbränning. släpper ut betydligt

Läs mer

Tryck på gasen för matavfall!

Tryck på gasen för matavfall! Tryck på gasen för matavfall! Sortera matavfall - helt naturligt! Det är idag självklart att vi ska hushålla med våra resurser. Och till våra mest självklara och naturliga resurser hör matavfallet. Om

Läs mer

Biogas till Dalarna. Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk

Biogas till Dalarna. Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk Biogas till Dalarna Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk Kort historia om Dala BioGas LRF tittar på förutsättningarna att göra en biogasanläggning i södra Dalarna. En förundersökning utförs av SBI

Läs mer

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat.

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Våra råvaror måste användas igen. Den globala uppvärmningen är vår tids ödesfråga och vi måste alla bidra på det sätt vi kan. Hur vi på jorden använder och

Läs mer

Vi slänger allt mer. Ett halvt ton per person Idag kastar varje person i Sverige nästan 500 kilo sopor per år. Tänk efter ett halvt ton!

Vi slänger allt mer. Ett halvt ton per person Idag kastar varje person i Sverige nästan 500 kilo sopor per år. Tänk efter ett halvt ton! Vi slänger allt mer Hur mycket grejer slänger du och din familj varje vecka? Gamla förpackningar, matrester, slitna kläder, batterier, värmeljus, tidningar Ja, om du tänker efter så kan det vara en hel

Läs mer

Kort företagspresenta.on Arbetsmaterial

Kort företagspresenta.on Arbetsmaterial Kort företagspresenta.on Arbetsmaterial 1. Målsä(ning 2. Ägare och Styrelse 3. Posi:v miljöpåverkan i syd Östra Skåne 4. Förslag :ll företagsstruktur 5. Marknadsförutsä(ningar 6. Råvaruförsörjning och

Läs mer

Biogas Sydöstra Skåne

Biogas Sydöstra Skåne Kort företagspresentation 1. Målsättning 2. Ägare och Styrelse 3. Positiv miljöpåverkan i syd Östra Skåne 4. Organisation 5. Marknadsförutsättningar 6. Råvaruförsörjning och transportpartners 7. Produktion

Läs mer

Piteå Biogas AB Bild:BioMil AB

Piteå Biogas AB Bild:BioMil AB Piteå Biogas AB Bild:BioMil AB Piteå Biogas AB Piteå Biogas AB (PBAB) är ett privat bolag bildat av ett flertal lantbruksföretag med målsättning att etablera en biogasanläggning inom Piteå kommun för produktion

Läs mer

Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland

Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland Anders Mathiasson Svenska Gasföreningen 17 september 2008 Verksamhetsstrukturen Vad är gas och gasbranschen i Sverige? Biogas från vattenslam, gödsel, avfall

Läs mer

STYRMEDEL FÖR ÖKAD BIOGASPRODUKTION. sammanfattande slutsatser från ett forskningsprojekt

STYRMEDEL FÖR ÖKAD BIOGASPRODUKTION. sammanfattande slutsatser från ett forskningsprojekt STYRMEDEL FÖR ÖKAD BIOGASPRODUKTION sammanfattande slutsatser från ett forskningsprojekt Denna broschyr är författad av Profu, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut (SP) och Institutet för jordbruks- och

Läs mer

Vart tar avfallet vägen?

Vart tar avfallet vägen? Vart tar avfallet vägen? Hushåll När du sorterar ditt avfall gör du en insats för bättre miljö och mindre resursförbrukning. Här har vi samlat de vanligaste avfallsslagen och beskrivit vad som händer efter

Läs mer

2. MILJÖKONSEKVENSER AV MÅL I AVFALLSPLANEN

2. MILJÖKONSEKVENSER AV MÅL I AVFALLSPLANEN Bilaga till avfallsplaneförslag 2009-09-07 Miljökonsekvensbeskrivning Avfallsplan för Skellefteå kommun BAKGRUND Enligt bestämmelser i miljöbalken (1998:808), kap 6 samt föreskrifter från Naturvårdsverket

Läs mer

Ditt matavfall i ett kretslopp

Ditt matavfall i ett kretslopp Ditt matavfall i ett kretslopp APRIL 2007 Matrester blir till näring och energi! Visste du att dina gamla matrester kan omvandlas till växtnäring och gas? Varje människa ger upphov till en ansenlig mängd

Läs mer

Lokal drivmedelsproduktion - Skånsk biogas ersätter importerade fossila bränslen

Lokal drivmedelsproduktion - Skånsk biogas ersätter importerade fossila bränslen Lokal drivmedelsproduktion - Skånsk biogas ersätter importerade fossila bränslen Mårten Ahlm, Skånes Energiting 2012-06-12 - Biogas Syd är en regional samverkansorganisation för biogasintressenter i södra

Läs mer

Välkommen till Kristianstad The Biogas City

Välkommen till Kristianstad The Biogas City Välkommen till Kristianstad The Biogas City Där vi samarbetar för att skapa en mer lönsam biogasbransch VD Krinova Incubator & Science Park Foto Biosfärkontoret Sven-Erik Magnusson Välkommen till Kristianstad

Läs mer

Behov av vallgröda. Delprojekt 5. Kaj Wågdahl Klimatskyddsbyrån Sverige AB 2014-01-20

Behov av vallgröda. Delprojekt 5. Kaj Wågdahl Klimatskyddsbyrån Sverige AB 2014-01-20 Behov av vallgröda Delprojekt 5 Kaj Wågdahl Sverige AB 2014-01-20 Bakgrund Strängnäs Biogas AB har under 2011-2013 genomfört ett antal utredningar inom projektet Säkerställande av affärsmässiga och tekniska

Läs mer

Ditt matavfall blir biogas

Ditt matavfall blir biogas Ditt matavfall blir biogas Läs om hur du kan påverka miljön och dina kostnader Snart startar insamlingen av matavfall i Hylte kommun Vi gör bränsle av ditt matavfall Snart startar vi insamlingen av matavfall

Läs mer

Udviklingen av gas til transport i Sverige nu och i fremtiden. Gastekniske Dage 2014 05 15 Anders Mathiasson Energigas Sverige

Udviklingen av gas til transport i Sverige nu och i fremtiden. Gastekniske Dage 2014 05 15 Anders Mathiasson Energigas Sverige Udviklingen av gas til transport i Sverige nu och i fremtiden Gastekniske Dage 2014 05 15 Anders Mathiasson Energigas Sverige Energigas Sverige samlar branschen 180 medlemmar Naturgas/LNG, biogas/lbg,

Läs mer

ÅTERVINNiNg SATT I SYSTEM

ÅTERVINNiNg SATT I SYSTEM ÅTERVINNiNg SATT I SYSTEM Det har hänt mycket på avfallsfronten. Till mitten av 1800-talet slängde människor sina sopor lite varstans utan att någon protesterade. Kanske klagades det på stanken, men annars

Läs mer

En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar

En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar Vad är Biosling? Biogas bildas vid syrefri nedbrytning av organiskt material och framställs bland annat i rötanläggningar. Biogasen består av

Läs mer

Biogas i framtidens Skåne Anna Hansson Biogas Syd

Biogas i framtidens Skåne Anna Hansson Biogas Syd Biogas i framtidens Skåne Anna Hansson Biogas Syd Trelleborg den 27 september 2012 Biogas Syd arbetar med biogaspusslets olika sektorer Miljömål Ökad sysselsättning Klimatmål Klimatmål Ökad försörjningsgrad

Läs mer

Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04

Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04 Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04 Denna folder presenterar kort hur utsläppen av växthusgaser m.m. har utvecklats under senare år. Klimatredovisningen i sin helhet kan läsas på www.kristianstad.se

Läs mer

Rent vatten idag och i framtiden

Rent vatten idag och i framtiden Biogas i Sundsvall Rent vatten idag och i framtiden Micael Löfqvist Vd Övergripande gå igenom: MittSverige Vatten AB Ska VA-huvudmännen syssla med Biogas / Fordonsgas? Mål och resursplan 2011 (MRP) Sundsvalls

Läs mer

Stockholms Hamnar möter nya miljökrav med LNG

Stockholms Hamnar möter nya miljökrav med LNG Stockholms Hamnar möter nya miljökrav med LNG Skärpta regler kräver nya lösningar Sjöfarten står inför stora utmaningar när de internationella miljökraven skärps. Som en av de första hamnarna i världen

Läs mer

Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall

Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall HAPARANDA STAD DECEMBER 2010 2 Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall Sofia Larsson Klimatstrateg Kommunledningsförvaltningen december

Läs mer

Miljöredovisning 1997

Miljöredovisning 1997 Copyright AB BEG. BILDELAR, Eftersom vi värnar om en renare värld i allt vi gör är pappret i broschyren miljömärkt med Svanen. Ensbovägen, Box 159, 581 02 Linköping, Telefon 013-31 50 80, Telefax 013-14

Läs mer

Gas i transportsektorn till lands og till vands. Anders Mathiasson, Energigas Sverige Nyborg, 23 november 2012

Gas i transportsektorn till lands og till vands. Anders Mathiasson, Energigas Sverige Nyborg, 23 november 2012 Gas i transportsektorn till lands og till vands Anders Mathiasson, Energigas Sverige Nyborg, 23 november 2012 Fem sektioner arbetar för ökad energigasanvändning Biogas Fordonsgas Gasol Naturgas, inkl LNG

Läs mer

Biogasens roll som fordonsbränsle. SYSAV-dagen 2014 05 09 Anders Mathiasson Energigas Sverige

Biogasens roll som fordonsbränsle. SYSAV-dagen 2014 05 09 Anders Mathiasson Energigas Sverige Biogasens roll som fordonsbränsle SYSAV-dagen 2014 05 09 Anders Mathiasson Energigas Sverige Fordonsgas i Sverige Det finns 152 publika tankstationer, april 2014 Anders Mathiasson, Energigas Sverige 2014-05-14

Läs mer

vi gör råvaror av ditt avfall

vi gör råvaror av ditt avfall vi gör råvaror av ditt avfall miljö redovisning 2015 1 miljon 93 % 327 000 76 000 80 km/h ton avfall hanterades på SUEZ anläggningar under 2014 Mer än 93 procent av allt material som kom in på SUEZ anläggningar

Läs mer

Remissvar gällande Utredningen om fossilfri fordonstrafik (SOU 2013:84)

Remissvar gällande Utredningen om fossilfri fordonstrafik (SOU 2013:84) vårt datum 2014-05-19 vår Referens Per Everhill per.everhill@tekniska.se 013-20 83 08 N2014/743/E Näringsdepartementet Energienheten 103 33 Stockholm Ert datum/your date Er referens/your reference Remissvar

Läs mer

Nu kör vi igång Ditt matavfall blir biogas

Nu kör vi igång Ditt matavfall blir biogas Nu kör vi igång Ditt matavfall blir biogas 2 Det finns två sätt att se på matavfall: som rent skräp eller som en råvara med möjligheter. Vi väljer att satsa på möjligheter. Med början under hösten 2011

Läs mer

Omtanke varje dag vi gör din vardag bekväm och enkel

Omtanke varje dag vi gör din vardag bekväm och enkel Omtanke varje dag vi gör din vardag bekväm och enkel Pålitlighet, effektivitet och uthållighet, tre för oss viktiga kärnvärden som visar vad vi står för. Vår viktigaste uppgift är att driva utvecklingen

Läs mer

Bra Skräp! Hur du sorterar rätt med Gröna påsen TRANÅS KOMMUN

Bra Skräp! Hur du sorterar rätt med Gröna påsen TRANÅS KOMMUN Bra Skräp! Hur du sorterar rätt med Gröna påsen TRANÅS KOMMUN Grönt ljus för gröna påsen Tranås kommun inför nu ett delvis nytt sätt att hantera och insamla matrester. Mat som av någon anledning blir över

Läs mer

Miljö och folkhälsa.

Miljö och folkhälsa. Hållbarhet hos oss. Nyköpings kommun: jobbar för en ekonomi i balans en förutsättning för att kunna leverera god service även i framtiden är en av Sveriges främsta kommuner med 37 förskolor och skolor

Läs mer

På väg mot en hållbar framtid

På väg mot en hållbar framtid På väg mot en hållbar framtid Foto: Christiaan Dirksen % 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Region Skåne blir fritt från fossila bränslen

Läs mer

Biogas en nationell angelägenhet. Lena Berglund Kommunikationsansvarig

Biogas en nationell angelägenhet. Lena Berglund Kommunikationsansvarig Biogas en nationell angelägenhet Lena Berglund Kommunikationsansvarig Energigaser självklar del av det hållbara samhället Biogas Fordonsgas Gasol Naturgas, inkl LNG Vätgas Råvara industri Vardagsliv Kraftvärme

Läs mer

Skåne Europas ledande biogasregion 2030

Skåne Europas ledande biogasregion 2030 Skåne Europas ledande biogasregion 2030 DET STRATEGISKA MÅLET FÖR SKÅNES FÄRDPLAN FÖR BIOGAS ÄR: Skåne Europas ledande biogasregion 2030 Målet inkluderar utveckling inom innovation, teknik och marknad.

Läs mer

Start 3 november. Låt oss ta hand om ditt MATAVFALL

Start 3 november. Låt oss ta hand om ditt MATAVFALL Start 3 november Låt oss ta hand om ditt MATAVFALL 1 Säg hej till den gröna påsen! Äntligen har det blivit dags för alla boende i KSRR:s medlemskommuner att sortera ut sitt matavfall. Ett viktigt steg

Läs mer

Biogas. Ren naturkraft.

Biogas. Ren naturkraft. Biogas. Ren naturkraft. 02 Biogas - ren naturkraft Biogasstationer. AGA Gas AB distribuerar, bygger och sköter biogas och biogasstationer. Tankställen sätts upp i samarbete med Statoil, OKQ8, Shell, Preem,

Läs mer

Ditt avfall är inget skräp

Ditt avfall är inget skräp Ditt avfall är inget skräp Ditt avfall är inget skräp Var du lägger dina sopor har betydelse. Rätt sorterat blir ditt avfall en värdefull resurs som används till nya produkter eller energi. Till exempel

Läs mer

Från matavfall till nya resurser Sysavs förbehandlingsanläggning för matavfall

Från matavfall till nya resurser Sysavs förbehandlingsanläggning för matavfall Maj 2009 Från matavfall till nya resurser Sysavs förbehandlingsanläggning för matavfall SYSAV BIOTEC Box 50344, 202 13 Malmö Telefon 040-635 18 00 Telefax 040-635 18 10 www.sysav.se epost@sysav.se Energi

Läs mer

Energigas en klimatsmart story

Energigas en klimatsmart story Energigas en klimatsmart story Vad är energigas? Naturgas Biogas Vätgas Gasol Fordonsgas Sveriges energitillförsel 569 TWh TWh Vattenkraft 66 Gas 17 Biobränsle 127 Värmepumpar 6 Vindkraft 3 Olja 183 Kärnkraft

Läs mer

abonnemang för ditt hushållsavfall För dig i Falkenbergs kommun som bor i villa eller fritidshus. 1

abonnemang för ditt hushållsavfall För dig i Falkenbergs kommun som bor i villa eller fritidshus. 1 abonnemang för ditt hushållsavfall För dig i Falkenbergs kommun som bor i villa eller fritidshus. 1 Matavfall en värdefull resurs För en tid sedan fick du information i din brevlåda om det nya sättet att

Läs mer

Förnybara energikällor:

Förnybara energikällor: Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas

Läs mer

Biogas Öst. Ett regionalt samverkansprojekt Beatrice Torgnyson Projektledare

Biogas Öst. Ett regionalt samverkansprojekt Beatrice Torgnyson Projektledare Biogas Öst Ett regionalt samverkansprojekt Beatrice Torgnyson Projektledare Biogasprocessen CO 2 Uppgradering, CH 4 ~65% CH 4, ~35% CO 2 Vad är biogas och vad används det till? Kretsloppssamhälle mellan

Läs mer

STYRMEDEL FÖR ÖKAD BIOGASPRODUKTION Hanna Hellström, SP

STYRMEDEL FÖR ÖKAD BIOGASPRODUKTION Hanna Hellström, SP STYRMEDEL FÖR ÖKAD BIOGASPRODUKTION Hanna Hellström, SP VÅR VISION Ett internationellt ledande institut VÅR AFFÄRSIDÉ Skapa, använda och förmedla internationell konkurrenskraftig kompetens för innovation

Läs mer

Mål & Åtgärder för 2013 års Smaka på Stockholm

Mål & Åtgärder för 2013 års Smaka på Stockholm Mål & Åtgärder för 2013 års Smaka på Stockholm Ur vår miljöpolicy: "Miljöfrågorna är en självklar och viktig del av evenemanget och för våra samarbetspartners". Vårt miljöarbete tar sin utgångspunkt i

Läs mer

Leveransavtal med Stockholm Gas AB

Leveransavtal med Stockholm Gas AB 1(3) Datum 2009-06-03 Vår referens Ann-Sofie Chudi 08 686 3957 Identitet Styrelsen Leveransavtal med Stockholm Gas AB Ärendet Ett förslag till avtal om leverans av biogas har arbetats fram mellan AB Storstockholms

Läs mer

Slutrapport. Gårdsbiogas i Sölvesborg. Genomförande och slutsatser. Deltagare, se bilaga. Gruppen består av lantbrukare från Listerlandet

Slutrapport. Gårdsbiogas i Sölvesborg. Genomförande och slutsatser. Deltagare, se bilaga. Gruppen består av lantbrukare från Listerlandet 1(5) Slutrapport Gårdsbiogas i Sölvesborg. Deltagare, se bilaga. Gruppen består av lantbrukare från Listerlandet Kursen upplägg har varit att ge en grund för hur biogas framställs och hur man affärsutvecklar

Läs mer

Motala kör på biogas. Om Motalas satsning på miljövänligt bränsle

Motala kör på biogas. Om Motalas satsning på miljövänligt bränsle Motala kör på biogas Om Motalas satsning på miljövänligt bränsle Så lyckades Motala - Oavsett vilken aktör en kommun samarbetar med är det viktigt att kommunen stöttar och bidrar till att investeringar

Läs mer

Klimp för biogas. BioMil AB biogas, miljö och kretslopp. -utvärdering av biogas-åtgärderna inom Klimp. Martin Fransson

Klimp för biogas. BioMil AB biogas, miljö och kretslopp. -utvärdering av biogas-åtgärderna inom Klimp. Martin Fransson Klimp för biogas -utvärdering av biogas-åtgärderna inom Klimp biogas, miljö och kretslopp Vad är Klimp? Klimatinvesteringsprogrammet 2003-2012 Fokus på att reducera utsläpp av växthusgaser och energieffektivisering

Läs mer

Biogasens värdekedja. 12 april 2012 Biogas i Lundaland

Biogasens värdekedja. 12 april 2012 Biogas i Lundaland Biogasens värdekedja 12 april 2012 Biogas i Lundaland Program 16.30 17.00 17.10 18.10 18.30 19.30 20.00 Registrering och kaffe Välkomna Biogasens värdekedja från råvara Fll konsument Macka, kaffe och mingel

Läs mer

Östersund 17 september 2013

Östersund 17 september 2013 Östersund 17 september 2013 Vad är rötning? Nerbrytning av organiskt material vid syrefria förhållanden och det metan bildas Vid nedbrytning med syre sker kompostering och det bildas koldioxid i stället

Läs mer

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.

Läs mer

Låt matresterna få nytt liv. Med din hjälp blir matavfallet till biogas och ny näring.

Låt matresterna få nytt liv. Med din hjälp blir matavfallet till biogas och ny näring. För restauranger och storkök Låt matresterna få nytt liv Med din hjälp blir matavfallet till biogas och ny näring. Matavfallet blir biogas och ny näring Varje år slängs tusentals ton bröd, potatisskal,

Läs mer

Dags att välja. abonnemang för ditt hushållsavfall. För dig i Varbergs kommun som bor i villa eller fritidshus. 1

Dags att välja. abonnemang för ditt hushållsavfall. För dig i Varbergs kommun som bor i villa eller fritidshus. 1 Dags att välja abonnemang för ditt hushållsavfall För dig i Varbergs kommun som bor i villa eller fritidshus. 1 Matavfall en värdefull resurs För en tid sedan fick du information i din brevlåda om det

Läs mer

Ansökan till Region Skånes utvecklingsmedel för biogas

Ansökan till Region Skånes utvecklingsmedel för biogas Ansökan till Region Skånes utvecklingsmedel för biogas Ansökan skickas in både digitalt i Excel format per e-post till biogas@skane.se och som underskrivet original på papper till: Jeanette Flodqvist,

Läs mer

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Stockholms stad behöver hjälp De senaste 20 åren har Stockholms luft och vatten blivit mycket renare. Ändå är miljöfrågorna viktigare än någonsin. Alla

Läs mer

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning 1 Innehållsförteckning Bakgrund... 2 Mål för Skånes färdplan för biogas: Skåne - Europas ledande biogasregion 2030... 2 Varför en skånsk färdplan för biogas?... 2 Skåne Europas ledande biogasregion 2030...

Läs mer

Regionalt gasnät i Bergslagen integrerar det förnybara

Regionalt gasnät i Bergslagen integrerar det förnybara Regionalt gasnät i Bergslagen integrerar det förnybara Gävle-Dala Drivmedelskonvent 20 mars 2014 Caroline Steinwig Swedegas en nyckelspelare på svensk gasmarknad Investerar i infrastruktur för gas Äger,

Läs mer

Ny kommunal avfallstaxa. för flerfamiljshus och verksamheter

Ny kommunal avfallstaxa. för flerfamiljshus och verksamheter Ny kommunal avfallstaxa för flerfamiljshus och verksamheter 1 Varsågod Ny avfallstaxa gäller från 1 april 2012. Här kommer information till dig som fastighetsägare om den nya avfallstaxan som gäller för

Läs mer

Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd

Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd Var kommer de lokala utsläppen ifrån? Dikväveoxid 16% HFC 0,4% Metan 17% Koldioxid 67% Utsläpp av växthusgaser per invånare: år 1990 9,7 ton år 2006 6,5 ton Lokala

Läs mer

Biogas. en del av framtidens energilösning. Anna Säfvestad Albinsson Projektledare Biogas Norr, BioFuel Region

Biogas. en del av framtidens energilösning. Anna Säfvestad Albinsson Projektledare Biogas Norr, BioFuel Region Biogas en del av framtidens energilösning Anna Säfvestad Albinsson Projektledare Biogas Norr, BioFuel Region Minimiljöskolan Länk till Skellefteå kommuns minimiljöskola www.skelleftea.se/minimiljoskola

Läs mer

Information från. Öppna broschyren! Låt dig inspireras och informeras. Med vänliga hälsningar Avfallsenheten, Ystads kommun

Information från. Öppna broschyren! Låt dig inspireras och informeras. Med vänliga hälsningar Avfallsenheten, Ystads kommun Information från Öppna broschyren! Låt dig inspireras och informeras Med vänliga hälsningar Avfallsenheten, Ystads kommun 2015 Sophanteringen i Ystad Tips & trix och annat intressant! I november 2014 gjordes

Läs mer

Nationellt mål 20 twh biogas senast år 2020

Nationellt mål 20 twh biogas senast år 2020 starka tillväxtregioner gör skillnad! regional samverkan för grön tillväxt och ökad användning av biogas som fordonsbränsle Nationellt mål 20 twh biogas senast år 2020 ökad nationell sysselsättning minskade

Läs mer

Fordonsgas. Klimatresa. med miljön i tanken

Fordonsgas. Klimatresa. med miljön i tanken Fordonsgas Klimatresa med miljön i tanken E.ON Fordonsgas består av två produkter Biogas 50 och Biogas 100 Biogas 50 Minst hälften av den fordonsgas du tankar motsvaras av biogas. Biogas 50 tankar du på

Läs mer

LRF om användning av rötrest - biogödsel 31 maj 2011

LRF om användning av rötrest - biogödsel 31 maj 2011 LRF om användning av rötrest - biogödsel 31 maj 2011 Lars-Gunnar Johansson Lantbrukarnas Riksförbund, LRF 0521-57 24 52, lars-gunnar.johansson@lrf.se Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Jordbruket huvudaktör

Läs mer

Figur 1 Av den totala elförbrukningen utgörs nästan hälften av miljömärkt el, eftersom några av de stora kontoren använder miljömärkt el.

Figur 1 Av den totala elförbrukningen utgörs nästan hälften av miljömärkt el, eftersom några av de stora kontoren använder miljömärkt el. KLIMATBOKSLUT Det är dags att summera 2013 års klimatinventering. Tyréns årliga klimatinventering baseras på den internationella beräkningsstandarden The Greenhouse Gas Protocol. 1 Miljömässiga dimensionen

Läs mer

Biogasstrategi Vision, Mål och handlingsplan Kommunfullmäktige 2015-05-19

Biogasstrategi Vision, Mål och handlingsplan Kommunfullmäktige 2015-05-19 Biogasstrategi Vision, Mål och handlingsplan Kommunfullmäktige 2015-05-19-1 - INLEDNING Kristianstad är tillväxtmotor i Skåne Nordost. Öresundsregionen har en stark tillväxt i Sverige och anges i många

Läs mer

FöretagarFörbundet har fått ovanstående ärende på remiss och inkommer med följande synpunkter:

FöretagarFörbundet har fått ovanstående ärende på remiss och inkommer med följande synpunkter: Remissvar FöretagarFörbundet 2009-08-20 Effektivare skatter på klimat- och energiområdet FöretagarFörbundet har fått ovanstående ärende på remiss och inkommer med följande synpunkter: - FöretagarFörbundet

Läs mer

Välkommen till information om byggande av anläggning för biogasproduktion. Onsdagen den 22 juni kl. 18.30 Plats: Kullingshofstugan i Vårgårda

Välkommen till information om byggande av anläggning för biogasproduktion. Onsdagen den 22 juni kl. 18.30 Plats: Kullingshofstugan i Vårgårda Välkommen till information om byggande av anläggning för biogasproduktion Onsdagen den 22 juni kl. 18.30 Plats: Kullingshofstugan i Vårgårda Nedan finns en sammanställning om projektet Vid mötet ger vi

Läs mer

Information till stugområden i Falkenbergs kommun. - nu kan vi ta hand om ert matavfall. Dina matrester - gott för miljön

Information till stugområden i Falkenbergs kommun. - nu kan vi ta hand om ert matavfall. Dina matrester - gott för miljön Information till stugområden i Falkenbergs kommun - nu kan vi ta hand om ert matavfall Dina matrester - gott för miljön 1 Matrester blir till biogas Mycket av det avfall som hushållen slänger är matavfall

Läs mer

KÄLLSORTERAR START 5 APRIL 2010 BÄTTRE UTFALL FRÅN DITT AVFALL

KÄLLSORTERAR START 5 APRIL 2010 BÄTTRE UTFALL FRÅN DITT AVFALL från APRIL KÄLLSORTERAR Vi även matavfall START 5 APRIL 2010 BÄTTRE UTFALL FRÅN DITT AVFALL FÖR EN BÄTTRE MILJÖ Tack vare att du källsorterar kan avfall återvinnas till nya produkter. Därför har återvinningsstationer

Läs mer

Optimering av olika avfallsanläggningar

Optimering av olika avfallsanläggningar Optimering av olika avfallsanläggningar ABBAS GANJEHI Handledare: LARS BÄCKSTRÖM Inledning Varje dag ökar befolkningen i världen och i vår lilla stad Umeå. Man förutsäg att vid år 2012 har Umeås folkmängd

Läs mer

Dags att välja avfallsabonnemang. Du kan välja mellan tre alternativ!

Dags att välja avfallsabonnemang. Du kan välja mellan tre alternativ! Dags att välja avfallsabonnemang Du kan välja mellan tre alternativ! t nas e s al 13! v t t 0 r di ari 2 ö u G S! 1 jan B O en 3 d Avfallshantering valbroschyr.indd 1 2012-12-19 10:41:53 Nu är det dags

Läs mer

Uppgift: 1 På spaning i hemmet.

Uppgift: 1 På spaning i hemmet. Julias Energibok Uppgift: 1 På spaning i hemmet. Min familj tänker redan ganska miljösmart, men det finns såklart saker vi kan förbättra. Vi har redan bytt ut alla vitvaror till mer energisnåla vitvaror.

Läs mer

Miljöredovisning 2014

Miljöredovisning 2014 Miljöredovisning 2014 Vi är stolta över vår fjärrvärmeproduktion som nu består av nära 100 % återvunnen energi. Hans-Erik Olsson Kvalitetsstrateg vid Sundsvall Energi Miljöfrågorna är viktiga för oss.

Läs mer

UPPDRAG: AVLOPP. Toaletten - slasktratt eller sparbössa

UPPDRAG: AVLOPP. Toaletten - slasktratt eller sparbössa UPPDRAG: AVLOPP In till samhället fraktas nyttigheter i form av olika material, mat, bränsle och vatten. Resurserna används och blir avfall av olika slag: fasta sopor, vattensopor och sopor i gasform.

Läs mer

abonnemang för ditt hushållsavfall För dig i Falkenbergs kommun som bor i villa eller fritidshus. 1

abonnemang för ditt hushållsavfall För dig i Falkenbergs kommun som bor i villa eller fritidshus. 1 abonnemang för ditt hushållsavfall För dig i Falkenbergs kommun som bor i villa eller fritidshus. 1 Matavfall en värdefull resurs För en tid sedan fick du information i din brevlåda om det nya sättet att

Läs mer

Tingvoll Sol- og bioenergisenter 12 november 2010

Tingvoll Sol- og bioenergisenter 12 november 2010 Tingvoll Sol- og bioenergisenter 12 november 2010 Look to Sweden Urban Kärrmarck Expert urban.karrmarck@energimyndigheten.se Förslag till en sektorsövergripande biogasstrategi (ER 2010:23)* Gemensam förslag

Läs mer

Där klimatsmarta idéer blir verklighet

Där klimatsmarta idéer blir verklighet Där klimatsmarta idéer blir verklighet Klimp 2008 2012 Naturvårdsverket och Linköpingskommun arbetar tillsammans för att minska utsläppen av växthusgaser. Tillsammans för klimatet Vi är mycket stolta över

Läs mer

Dags att välja. abonnemang för ditt hushållsavfall. För dig i Varbergs kommun som bor i villa eller fritidshus. 1

Dags att välja. abonnemang för ditt hushållsavfall. För dig i Varbergs kommun som bor i villa eller fritidshus. 1 Dags att välja abonnemang för ditt hushållsavfall För dig i Varbergs kommun som bor i villa eller fritidshus. 1 Matavfall en värdefull resurs För en tid sedan fick du information i din brevlåda om det

Läs mer

Bilaga 7 Sammanställning till länsstyrelsen

Bilaga 7 Sammanställning till länsstyrelsen Bilaga 7 Sammanställning till länsstyrelsen Sammanställning till länsstyrelsen 1 (12) Innehåll 1 Administrativa uppgifter... 3 2 Kommunens befolkning och struktur... 4 3 Avfall som kommunen ansvarar för...

Läs mer

Tidningstjänst AB och miljön

Tidningstjänst AB och miljön Tidningstjänst AB och miljön Vårt långsiktiga mål Minska fossila bränslen mot transportsträcka med 15 % från 2009 till 2014. Miljöpolicy Tidningstjänst AB strävar efter att leverera Rätt tidning i rätt

Läs mer

Trivselregler Brf. Villa Lustigkulla den 2 augusti 2013

Trivselregler Brf. Villa Lustigkulla den 2 augusti 2013 Trivselregler Brf. Villa Lustigkulla den 2 augusti 2013 Att bo i bostadsrätt innebär att du ingår i en gemenskap av människor med samma intresse för sitt boende. Tillsammans äger och förvaltar vi huset

Läs mer

Flerfackssortering i Norrköping

Flerfackssortering i Norrköping Flerfackssortering i Norrköping Nu blir det enkelt att sortera Under hösten 2014 är bostadsområdena Ljunga, Svärtinge, Rist, Östra Husby, Fyrby, Sörby och Lindö utsedda till att prova ett nytt system för

Läs mer

Biogas i Sverige idag. Helena Gyrulf VA-mässan, Elmia, 2 oktober 2014 helena.gyrulf@energigas.se

Biogas i Sverige idag. Helena Gyrulf VA-mässan, Elmia, 2 oktober 2014 helena.gyrulf@energigas.se Biogas i Sverige idag Helena Gyrulf VA-mässan, Elmia, 2 oktober 2014 helena.gyrulf@energigas.se Presentationen i korthet Om Energigas Sverige Produktion och användning av biogas 2013 Prognos Vad är på

Läs mer

Tonvikt på energi och

Tonvikt på energi och Miljöbokslut 2010. Tonvikt på energi och klimatavtryck. Årets miljöbokslut är LSR:s allra första. Här fokuserar vi på insamling och behandling av hushållsavfall. Tonvikten ligger på energi och klimatavtryck.

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

Lektion nr 3 Matens resa

Lektion nr 3 Matens resa Lektion nr 3 Matens resa Copyright ICA AB 2011. Matens resa nu och då 1. Ta reda på: Hur kom mjölken hem till köksbordet för 100 år sedan? Var producerades den, hur transporterades och hur förpackades

Läs mer

HAGA BÅTKLUBB. Klubbens miljöregler och miljöarbete. Handlingsplan. Miljöpolicy. Miljöregler. Avfallsplan. Bottenmålning och tvätt

HAGA BÅTKLUBB. Klubbens miljöregler och miljöarbete. Handlingsplan. Miljöpolicy. Miljöregler. Avfallsplan. Bottenmålning och tvätt HAGA BÅTKLUBB Klubbens miljöregler och miljöarbete Handlingsplan Miljöpolicy Miljöregler Avfallsplan Bottenmålning och tvätt Båtklubbens unika och attraktiva läge vid Brunnsvikens västra sida gör att Haga

Läs mer

Nu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas

Nu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas Nu kör vi igång Ditt matavfall blir biogas Skräp eller en råvara med möjligheter? Det finns två sätt att se på matavfall: som rent skräp eller som en resurs. Partille kommun väljer att se matavfallet som

Läs mer

Livscykelanalys av svenska biodrivmedel

Livscykelanalys av svenska biodrivmedel Livscykelanalys av svenska biodrivmedel Mikael Lantz Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola 2013-04-12 Bakgrund Flera miljöanalyser genomförda, både nationellt och internationellt. Resultaten

Läs mer

VAD HÄNDER NU? PROGRAMMET FÖR BIOGASUTVECKLING I VÄSTRA GÖTALAND BIOGAS VÄST

VAD HÄNDER NU? PROGRAMMET FÖR BIOGASUTVECKLING I VÄSTRA GÖTALAND BIOGAS VÄST VAD HÄNDER NU? PROGRAMMET FÖR BIOGASUTVECKLING I VÄSTRA GÖTALAND Hanna Jönsson, Processledare Biogas Väst, Västra Götalandsregionen Göteborg, 26 april 2012 Klimatstrategi för Västra Götaland Bryta beroendet

Läs mer

Nationellt Samverkansprojekt Biogas i Fordon

Nationellt Samverkansprojekt Biogas i Fordon Nationellt Samverkansprojekt Biogas i Fordon Utveckling av infrastruktur och marknad för biogas i fordon i Sjuhäradsområdet 610305 ISSN 1651-5501 Projektet delfinansieras av Energimyndigheten Svenska Biogasföreningen

Läs mer

Kraftsamling Biogas Skåne. Skåne som pilot för Biogas 2009-09-07. Skånes förutsättningar goda. Vad har hänt? Planering. Idé.

Kraftsamling Biogas Skåne. Skåne som pilot för Biogas 2009-09-07. Skånes förutsättningar goda. Vad har hänt? Planering. Idé. Skånes förutsättningar goda Störst råvarutillgångar av Sveriges län Skåne som pilot för biogas Goda förutsättningar för avsättning av biogas och rötrester Stor andel av de svenska företag som levererar

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C) Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

Bioenergin i EUs 2020-mål

Bioenergin i EUs 2020-mål Bioenergin i EUs 2020-mål Preem AB Michael G:son Löw Koncernchef och VD IVA 16 november 2011 Preem leder omvandlingen till ett hållbart samhälle 2 Vi jobbar hårt för att det aldrig mer ska bli bättre förr

Läs mer